Index 
Antagna texter
Onsdagen den 10 juni 2015 - StrasbourgSlutlig utgåva
Ingående av Dohaändringen av Kyotoprotokollet ***
 Avtalet mellan EU och Island om Islands deltagande under den andra åtagandeperioden enligt Kyotoprotokollet ***
 Kroatiens anslutning till konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål *
 Kroatiens anslutning till konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i *
 Läget avseende förbindelserna mellan EU och Ryssland
 Den årliga rapporten 2014 från Olafs övervakningskommitté
 Situationen i Ungern
 2014 års lägesrapport om Turkiet

Ingående av Dohaändringen av Kyotoprotokollet ***
PDF 252kWORD 290k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 juni 2015 om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Dohaändringen av Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, och gemensamt fullgörande av åtaganden inom ramen för detta (10400/2014 – C8-0029/2015 – 2013/0376(NLE))
P8_TA(2015)0221A8-0167/2015

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (10400/2014),

–  med beaktande av den ändring av Kyotoprotokollet som antogs vid partskonferensens åttonde session i dess funktion som möte mellan parterna i Kyotoprotokollet, vilken ägde rum i Doha i Qatar i december 2012 (Dohaändringen av Kyotoprotokollet),

—  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 192.1 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0029/2015),

—  med beaktande av skrivelsen från utskottet för industrifrågor, forskning och energi,

—  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena och 99.2 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0167/2015),

1.  Europaparlamentet godkänner att Dohaändringen av Kyotoprotokollet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och till Förenta nationerna.


Avtalet mellan EU och Island om Islands deltagande under den andra åtagandeperioden enligt Kyotoprotokollet ***
PDF 240kWORD 290k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 juni 2015 om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Island, å andra sidan, rörande Islands deltagande i det gemensamma fullgörandet av Europeiska unionens, dess medlemsstaters och Islands åtaganden under den andra åtagandeperioden enligt Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (10883/2014 – C8-0088/2015 – 2014/0151(NLE))
P8_TA(2015)0222A8-0166/2015

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (10883/2014),

–  med beaktande av avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Island, å andra sidan, rörande Islands deltagande i det gemensamma fullgörandet av Europeiska unionens, dess medlemsstaters och Islands åtaganden under den andra åtagandeperioden enligt Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (10941/2014),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 192.1 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0088/2015),

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för utrikesfrågor,

–  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena och artiklarna 99.2 och 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0166/2015),

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Republiken Island.


Kroatiens anslutning till konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål *
PDF 238kWORD 288k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 juni 2015 om rekommendationen till rådets beslut om Kroatiens anslutning till konventionen av den 29 maj 2000, upprättad av rådet på grundval av artikel 34 i fördraget om Europeiska unionen, om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater jämte protokollet av den 16 oktober 2001 (COM(2014)0685 – C8-0275/2014 – 2014/0321(NLE))
P8_TA(2015)0223A8-0156/2015

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens rekommendation till rådet (COM(2014)0685),

–  med beaktande av artikel 3.4 och 3.5 i Kroatiens anslutningsakt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0275/2014),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0156/2015).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens rekommendation.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och till kommissionen.


Kroatiens anslutning till konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i *
PDF 238kWORD 289k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 10 juni 2015 om rekommendationen till rådets beslut om Kroatiens anslutning till konventionen av den 26 maj 1997, utarbetad på grundval av artikel K 3.2 c i fördraget om Europeiska unionen, om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i (COM(2014)0661 – C8-0274/2014 – 2014/0322(NLE))
P8_TA(2015)0224A8-0157/2015

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens rekommendation till rådet (COM(2014)0661),

–  med beaktande av artikel 3.4 och 3.5 i Kroatiens anslutningsakt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0274/2014),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0157/2015),

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens rekommendation.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och till kommissionen.


Läget avseende förbindelserna mellan EU och Ryssland
PDF 195kWORD 327k
Europaparlamentets resolution av den 10 juni 2015 om läget avseende förbindelserna mellan EU och Ryssland (2015/2001(INI))
P8_TA(2015)0225A8-0162/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina resolutioner av den 13 december 2012 med parlamentets rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om förhandlingarna om ett nytt avtal mellan EU och Ryssland(1), av den 12 september 2013 om Rysslands påtryckningar på länder i det östliga partnerskapet (i samband med det östliga partnerskapets kommande toppmöte i Vilnius)(2), av den 6 februari 2014 om toppmötet mellan EU och Ryssland(3), av den 18 september 2014 om situationen i Ukraina och det aktuella läget för förbindelserna mellan EU och Ryssland(4) och av den 12 mars 2015 om mordet på den ryske oppositionsledaren Boris Nemtsov och den demokratiska situationen i Ryssland(5),

–  med beaktande av slutsatser och uttalanden från Europeiska rådet, rådet (utrikes frågor) och G7-ledarna under de senaste 18 månaderna om läget i Ukraina och förbindelserna med Ryssland,

–  med beaktande av överenskommelserna i Minsk den 5 och 19 september 2014 och den 12 februari 2015(6) ,

–  med beaktande av förklaringen av den 5 september 2014 från Natos toppmöte i Wales,

–  med beaktande av resolutionerna från FN:s generalförsamling av den 27 mars 2014(7) och FN:s säkerhetsråd av den 17 februari 2015(8),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikes frågor (A8–0162/2015), och av följande skäl:

A.  EU har under flera år strävat efter att bygga upp ett ömsesidigt fördelaktigt strategiskt partnerskap med Ryssland på grundval av delade värden och principer, såsom demokrati och rättsstatlighet, och gemensamma intressen. EU förblir öppet för sådana förbindelser och för dialog som leder fram till dem, och önskar återupprätta samarbete med Ryssland om de ryska myndigheterna uppfyller sina internationella och rättsliga skyldigheter.

B.  Som en reaktion på att Ryssland kränkte Georgiens territoriella integritet 2008, att ockupationen av de georgiska regionerna Abchazien och Tschinvali‑regionen/Sydossetien pågår och att Ryssland inte fullgjorde alla sina åtaganden enligt 2008 års avtal om vapenvila – och trots detta agerande – valde EU en modell med utökat samarbete som ett sätt att fortsätta sitt engagemang för Ryssland, till ömsesidig fördel. I stället för att vidta restriktiva åtgärder har man inlett eller fördjupat en rad initiativ till fördjupat samarbete – exempelvis de gemensamma områdena, partnerskapet för modernisering, förhandlingarna om ett nytt avtal mellan EU och Ryssland och människorättsdialogen.

C.  Genom att olagligt annektera Krim – en åtgärd som EU kraftfullt fördömde och som inte kommer att erkännas – och driva en väpnad konflikt mot Ukraina, med direkt och indirekt deltagande av militära enheter och säkerhetsenheter, och genom att med avsikt destabilisera detta suveräna och självständiga grannland, har Ryssland på ett djupgående sätt skadat sina förbindelser med EU genom att äventyra de principer som ligger till grund för Europas säkerhetsordning, genom att inte respektera gränserna och genom att bryta mot sina internationella åtaganden, särskilt i enlighet med FN-stadgan, Helsingforsslutakten, samförståndsavtalet från Budapest, Parisstadgan för ett nytt Europa från 1990 och det bilaterala fördraget om vänskap, samarbete och partnerskap. Den humanitära situationen på Krim och i östra Ukraina har försämrats avsevärt, och dödssiffrorna ligger på flera tusen.

D.  Ryssland är direkt eller indirekt inblandat i ett antal ”frusna konflikter” i sitt grannskap – i Transnistrien, Sydossetien, Abchazien och Nagorno-Karabach – som utgör allvarliga hinder för utvecklingen och stabiliteten i de berörda grannländerna och för deras närmande till Europeiska unionen.

E.  Ryska federationen har svartlistat 89 EU-politiker – bland dem nuvarande och tidigare ledamöter av Europaparlamentet – och tjänstemän och vägrar dem inresa till Ryssland.

F.  Mot andan i goda grannförbindelser och i strid med internationell lag och internationella bestämmelser och normer har Ryssland – på grundval av en doktrin enligt vilken det anser sig självt ha rätt att skydda ryska medborgare utomlands – avsiktligt vidtagit åtgärder som syftar till att destabilisera sina grannländer genom olagliga handelsembargon eller integrationsavtal med separatist- och utbrytarregioner.

G.  Som reaktion på den olagliga annekteringen av Krim och det hybridkrig som Ryssland inlett mot Ukraina har EU antagit en rad stegvisa restriktiva åtgärder. Liknande åtgärder har vidtagits av ett antal andra länder som reaktion på Rysslands angrepp.

H.  På lång sikt krävs konstruktiva förbindelser mellan EU och Ryssland, i båda parters intresse och i syfte att möta gemensamma globala utmaningar, till exempel klimatförändringarna, ny teknisk utveckling och kampen mot terrorism, extremism och organiserad brottslighet. Samarbetet mellan EU och Ryssland får positiva resultat på vissa områden, exempelvis den nordliga dimensionen och det gränsöverskridande samarbetet. Ryssland har varit konstruktivt i den senaste tidens förhandlingar med Iran.

I.  Dessa restriktiva riktade åtgärder är inte inriktade på det ryska folket utan mot vissa enskilda personer och företag som har kopplingar till det ryska ledarskapet och som drar direkt fördel av den nuvarande konflikten med Ukraina inom näringslivs- och försvarssektorerna, och de har som mål att stimulera till en förändring i den ryska regeringens politik gentemot det gemensamma grannskapet och dess åtgärder där. De sanktioner som har samband med destabiliseringen i östra Ukraina bör hävas när Ryssland fullt ut genomfört bestämmelserna i Minskavtalen. Sanktionerna bör förstärkas om Ryssland väljer att fortsätta att direkt eller indirekt destabilisera Ukraina och skada landets territoriella integritet. De sanktioner som har samband med den olagliga annekteringen av Krim kommer att kvarstå tills halvön återlämnas till Ukraina.

J.  Som fullvärdig medlem av Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, och som signatärstat till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, har Ryska federationen förbundit sig att efterleva principerna om demokrati, rättsstatlighet och respekt för mänskliga rättigheter. EU har med kraft stött Rysslands anslutning till och deltagande i olika internationella organisationer och forum, exempelvis G8, G20 och Världshandelsorganisationen. Rysslands inträde i dessa organ har skapat spänningar på grund av landets upprepade överträdelser av bestämmelser; exempelvis har Ryssland inte följt Världshandelsorganisationens normer och skyldigheter (genom att införa ett antal diskriminerande åtgärder mot enskilda EU‑medlemsstater och andra länder i dess grannskap), underlåtit att genomföra fler än tusen avgöranden från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och underlåtit att garantera grundläggande mänskliga rättigheter. Överläggningarna mellan EU och Ryssland om mänskliga rättigheter har inte varit bindande eller gett några konkreta resultat.

K.  Rättsstatsprincipen är en av de grundläggande principerna för EU, och den innebär inte bara respekt för demokrati och mänskliga rättigheter, utan även efterlevnad av internationell rätt, garantier för att lagen verkställs och tillämpas rättvist samt oberoende och opartiskhet i rättssystemet. Dessa villkor uppfylls inte i Ryssland, där myndigheterna inte upprätthåller rättsstatligheten eller respekterar de grundläggande rättigheterna, och där situationen i fråga om politiska rättigheter, medborgerliga friheter och mediernas frihet försämrats under senare år. Nyligen har man antagit lagstiftning som innehåller tvetydiga bestämmelser som används för att ytterligare kringskära oppositionen och aktörerna i det civila samhället. Den nyligen antagna lag som straffbelägger så kallad homosexuell propaganda har lett till ökat homofobiskt våld, våld mot hbti-personer och hatpropaganda, något som myndigheterna inte tagit itu med. Efter den olagliga annekteringen av Krim har respekten för mänskliga rättigheter, inbegripet yttrande-, mötes- och föreningsfriheten, allvarligt försämrats på halvön, och krimtatarerna är särskilt utsatta.

L.  Alexej Navalnyj, en framstående oppositionsledare, har åtalats och dömts på grundval av förfalskad bevisning och utsätts för pågående hotelser och förföljelse, bland annat genom att hans bror fängslats. Framstegspartiet, som han är ordförande för, hindras från att delta i det kommande parlamentsvalet. Nadja Savtjenko, ledamot av Ukrainas parlament, kvarhålls olagligt i Ryssland, vilket strider mot internationell rätt.

M.  I korruptionsindex rankas Ryssland på plats 136 av 175. Ryssland ger upphov till allvarlig oro när det gäller internationell korruption och penningtvätt, vilket i sin tur är ett hot mot europeiska ekonomier och deras integritet.

N.  Ryssland använder sig aktivt av hybridkrigföring och suddar avsiktligt ut gränsen mellan militär/paramilitär verksamhet och politisk aktivism.

O.  I det globala pressfrihetsindexet för 2014 rankas Ryska federationen på 148:e plats av 180. Finansieringen av statligt kontrollerade mediekanaler har breddats och utökats betydligt. Initiativ och verksamhet från människorättsförsvarare, oberoende organisationer i det civila samhället, politiska meningsmotståndare, oberoende medier och vanliga medborgare begränsas eller hindras ofta. Utrymmet för uttryckande av oberoende och pluralistiska åsikter har krympt och är under ständigt hot. Det europeiska initiativet för demokrati har riktat in sig på frågan om mångfald i ryska medier, och initiativet uppmanas att tillsammans med sina partner utveckla nya medieinitiativ.

P.  Ryska stridsflygplans oansvariga handlingar nära EU- och Natomedlemsstaters luftrum äventyrar säkerheten för den civila luftfarten och skulle kunna hota säkerheten i det europeiska luftrummet. Provocerande storskaliga militära manövrar har genomförts i Ryssland i EU:s omedelbara närhet, samtidigt som hot om ryska militära och till och med nukleära angrepp har offentliggjorts. Ryssland har tillfälligt upphävt sitt deltagande i förhandlingarna om fördraget om konventionella styrkor i Europa och brutit mot avtalet om att avskaffa medel- och kortdistansrobotar.

Q.  Energin spelar en central och strategisk roll i förbindelserna mellan EU och Ryssland och är ett nyckelinstrument i den ryska utrikespolitiken. Motståndskraft hos EU mot externa påtryckningar kan uppnås genom att energileveranserna diversifieras och beroendet av Ryssland minskas. EU måste tala med en röst och visa prov på stark inbördes solidaritet när det gäller dess energitrygghet.

R.  Ryska federationen har aktivt verkat för den eurasiska ekonomiska unionen. Detta projekt för ekonomisk integration bör inte ses som en konkurrent till Europeiska unionen.

1.  Europaparlamentet upprepar att Rysslands direkta och indirekta inblandning i den väpnade konflikten i Ukraina och dess olagliga annektering av Krim, tillsammans med dess kränkning av Georgiens territoriella integritet, samt de ekonomiska påtryckningarna mot och den politiska destabiliseringen av dess europeiska grannländer utgör en medveten kränkning av demokratiska principer, grundläggande värden och internationell rätt. I detta sammanhang kan EU inte sikta på att återvända till den vanliga verksamheten, utan har inget annat val än att göra en kritisk ny utvärdering av sina förbindelser med Ryssland, vilket inbegriper att så fort som möjligt utarbeta en beredskapsplan för att med mjuk makt bemöta den aggressiva och splittrande politik som Ryssland för, och en övergripande plan för sina framtida förbindelser med detta land och med sina östeuropeiska partnerländer. Lösningen på konflikten i östra Ukraina kan enbart vara politisk.

2.  Europaparlamentet betonar att Ryssland nu på grund av sina handlingar på Krim och i östra Ukraina inte längre kan behandlas som eller anses vara en ”strategisk partner”. Strategiska partnerskap måste grundas på ömsesidigt förtroende och på respekt för internationell rätt, som grundas på demokrati, statlig suveränitet och frihet att välja inre konstitutionell ordning och utrikespolitisk inriktning, staters territoriella integritet samt respekt för rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna och den internationella diplomatins och handelns principer.

3.  Europaparlamentet är mycket oroat över att Ryssland nu öppet positionerar sig självt och utmanar den internationella demokratiska gemenskapen och dess lagstiftningsbaserade ordning, inte minst genom att försöka att med våld rita om gränserna i Europa. Parlamentet är förskräckt över den växande atmosfär av hat som riktas mot oppositionsaktivister, människorättsförsvarare, minoriteter och grannländerna och över försämringen i situationen för de mänskliga rättigheterna och rättsstatligheten i Ryssland. Parlamentet fördömer trakasserierna mot kritiska röster genom våld, rättegångar, fängslanden och andra åtgärder från statens sida.

4.  Europaparlamentet fördömer den godtyckliga åtgärden att förbjuda EU-politiker och tjänstemän att resa in på ryskt territorium och betonar att den ryska ledningen upprepade gånger överträder internationell rätt, kränker allmänna normer och förhindrar insyn. Denna handling är kontraproduktiv och skadlig för de redan svaga kommunikationskanalerna mellan Europeiska unionen och Ryssland. Parlamentet betonar att de drabbade EU-politikerna och tjänstemännen bör informeras om skälen till att de vägras tillträde till ryskt territorium och bör ha rätt att överklaga ett sådant beslut vid en oberoende domstol.

5.  Europaparlamentet anser att ett konstruktivt och förutsägbart förhållande mellan EU och Ryssland är möjligt i det långa loppet, till nytta för båda parter, särskilt mot bakgrund av de befintliga förbindelserna inom områdena politik, handel, transport och energi, direkta personkontakter – däribland genom Erasmus+ och de gemensamma stegen(9) –, gränsöverskridande samarbete, klimatförändringar, miljö och sektorsvist samarbete, med tanke på att ömsesidiga sanktioner skadar båda ekonomier, att gemensamma utmaningar och intressen på global nivå måste hanteras och att den splittrade karaktären av hur säkerheten i Europa uppfattas kan övervinnas genom ökad dialog. I detta hänseende välkomnar parlamentet de positiva resultaten av samarbetet mellan EU och Ryssland på olika områden som kampen mot terrorism, extremism och organiserad brottslighet, partnerskapet för den nordliga dimensionen, kärntekniksamtalen med Iran och fredsprocessen i Mellanöstern. Parlamentet uppmanar Ryssland att delta konstruktivt i att hitta en lösning på konflikten i Syrien.

6.  Europaparlamentet understryker att förbindelserna mellan EU och Ryssland i framtiden måste grundas på internationell rätt och en dialog, varigenom EU skulle vara redo att engagera sig på nytt och återuppta samarbetet med myndigheterna i Moskva på ett antal särskilda områden som är av gemensamt intresse. Ett återupptagande av samarbetet skulle kunna ske på villkor att Ryssland respekterar Ukrainas territoriella integritet och landets suveränitet, inklusive Krim, fullt ut genomför Minskavtalen (som omfattar de ukrainska myndigheternas fulla kontroll över gränserna, ett ovillkorligt tillbakadragande av ryska styrkor och vapen och ett omedelbart stopp för stödet till rebellgrupper) samt upphör med destabiliserande militär- och säkerhetsverksamhet vid EU‑medlemsstaternas gränser. Parlamentet understryker att OSSE visat sig vara en struktur som är kapabel att lämna ett bidrag till att lösa krisen. Parlamentet betonar att ett sådant potentiellt förnyat samarbete inte får föras på bekostnad av internationella principer, europeiska värden och normer och internationella åtaganden. EU måste tydligt definiera både sina förväntningar på Ryssland, särskilt när det gäller att respektera internationell rätt och avtalsenliga åtaganden och att agera som en förutsägbar partner, och de åtgärder man kommer att vidta efter den 31 december 2015 om Ryssland skulle underlåta att uppfylla sina åtaganden (eller före detta datum, om det sker en allvarlig utveckling på plats), och vilket samarbete man skulle vara beredd att återuppta vid en eventuell efterlevnad. Parlamentet betonar att sådant samarbete bör ske med fullständig respekt för internationella människorättsnormer.

7.  Europaparlamentet berömmer den solidaritet och enhet som medlemsstaterna visat i samband med Rysslands illegala annektering av Krim och direkta inblandning i kriget i Ukraina, något som gjort det möjligt att anta och utöka motåtgärder, samt deras koppling till ett fullständigt genomförande av Minskavtalen. Medlemsstaterna uppmanas att ge bevarandet av denna enhet högsta prioritet och att avhålla sig från bilaterala förbindelser och avtal som skulle kunna bli till skada för denna enhet eller tolkas som skadliga för den. Parlamentet påminner om att enhet i handling och solidaritet mellan medlemsstaterna och med kandidatländerna är mycket viktiga när det gäller att se till att EU:s politik blir trovärdig, legitim och effektiv och förmår stå emot utmaningar och påtryckningar utifrån, och samtidigt skapar djupare och mera samarbetspräglade förbindelser med länderna inom det östliga partnerskapet.

8.  I detta sammanhang understryker Europaparlamentet att en fördjupad integration inom EU, tillsammans med konsekvens mellan den interna politiken och utrikespolitiken, är nyckeln till en mer sammanhängande, effektiv och framgångsrik politik för EU:s yttre åtgärder och säkerhet, däribland gentemot Ryssland. Medlemsstaterna uppmanas därför att fortsätta med – och intensifiera sina insatser i riktning mot – ett effektivt undanröjande av flaskhalsar i beslutsfattandet och tillsammans med kandidatländerna arbeta för en konsolidering av den gemensamma politiken, särskilt på områdena handel, finansiella tjänster och transaktioner, migration, energi, förvaltning av de yttre gränserna, information och it-säkerhet.

9.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU:s institutioner och medlemsstaterna att fullt ut utnyttja Lissabonfördragets bestämmelser och styrmedel för att göra det möjligt att förstärka den framåtsyftande och strategiska karaktären i den europeiska gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Vidare är parlamentet fast övertygat om att den centrala rollen för de mänskliga rättigheterna i varje aspekt av EU:s yttre åtgärder är en förutsättning för att garantera EU:s respekterade och trovärdiga roll som global aktör.

10.  Europaparlamentet upprepar sin övertygelse om att energipolitiken är ett viktigt inslag i EU:s politik för yttre åtgärder. Därför ger parlamentet sitt starka stöd åt att man snabbt ska inrätta en stabil europeisk energiunion, och särskilt sammankoppla de nationella energinätverken, för att avsevärt minska enskilda medlemsstaters beroende av externa energileverantörer, framför allt av Ryssland. Parlamentet är helt övertygat om att utmaningarna för och sårbarheten hos den europeiska solidariteten, och enskilda medlemsstaters och kandidatländers utsatthet, när det gäller användningen av energi som politiskt och diplomatiskt förhandlingsobjekt kan motverkas effektivt endast genom fullständig tillämpning av EU:s energilagstiftning, framför allt i form av att man genomför det tredje energipaketet och fullbordar en fri, insynsvänlig, integrerad, synkroniserad, energieffektiv och motståndskraftig europeisk inre marknad för energi – med en lämplig andel förnybar energi – med diversifierade leveranser, där konkurrenslagstiftningen otvetydigt måste tillämpas. Parlamentet uppmanar EU att ge lämpligt stöd åt energigemenskapens fördragsslutande parter, som föresatt sig att genomföra EU:s regelverk på energiområdet, i syfte att stärka deras förhandlingsposition gentemot energileverantörer utifrån.

11.  Europaparlamentet betonar nödvändigheten och vikten av att tillfälligt upphäva försvarssamarbetet med Ryssland med tanke på landets aggressiva hållning, och uppmanar medlemsstaterna och kandidatländerna att avstå från beslut som skulle kunna äventyra denna enade position. Trots att avtal med Ryssland på området för försvarssamarbete är av bilateral karaktär anser parlamentet därför att dessa bör utvärderas noggrant på EU-nivå i syfte att fastställa ett lämpligt och konsekvent förhållningssätt. I detta avseende är samarbetet mellan EU och Nato viktigt.

12.  Europaparlamentet är mycket oroat över de ständigt ökande restriktionerna för medie- och internetfriheten, den skärpta kontrollen av onlinemedier, användningen av tvång för att hindra opartisk rapportering, urholkningen av normerna för journalistiken i Ryssland och de statsägda mediekanalernas alltmer tilltagande monopol på den information som finns tillgänglig för ryskspråkiga mottagare utomlands. Parlamentet fördömer att ukrainska och tatariska tv-kanaler förbjudits sända på Krim.

13.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om en utveckling av en förstärkt förmåga att analysera och övervaka rysk propaganda, särskilt på ryska, i syfte att kunna identifiera och snabbt och på lämpligt sätt kunna reagera på avsiktligt partisk information som sprids på olika EU-språk. Kommissionen uppmanas att snarast öronmärka tillräckliga medel för konkreta projekt för att bemöta rysk propaganda och desinformation inom och utanför EU, erbjuda objektiv information för allmänheten i länderna inom det östliga partnerskapet och utveckla lämpliga instrument för strategisk kommunikation. I detta avseende välkomnar parlamentet slutsatserna från Europeiska rådets möte den 20 mars 2015 om en handlingsplan för att bemöta desinformationskampanjer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att också utarbeta en samordnad mekanism för insyn i – och för insamling, övervakning och rapportering av – finansiellt, politiskt eller tekniskt stöd som Ryssland tillhandahåller politiska partier och andra organisationer inom EU, i syfte att utvärdera landets inblandning i och inflytande över det politiska livet och den allmänna opinionen i EU och dess grannar i öst, samt att vidta lämpliga åtgärder.

14.  Europaparlamentet är mycket oroat över de ryska statskontrollerade mediernas senaste tendens att skriva om och omtolka historiska händelser under 1900-talet, exempelvis undertecknandet av Molotov–Ribbentrop-pakten och dess hemliga protokoll, och över den selektiva användningen av historiska berättelser för aktuell politisk propaganda.

15.  Europaparlamentet är djupt oroat över de alltmer intensiva kontakterna och samarbetena mellan europeiska populistiska, fascistiska och högerextrema partier och nationalistiska krafter i Ryssland, vilket tolereras av den ryska ledningen. Detta utgör en risk för demokratiska värderingar och rättsstatligheten i EU. I detta sammanhang uppmanar parlamentet EU:s institutioner och medlemsstaterna att ta itu med detta hot om bildande av en ”nationalistisk international”.

16.  Europaparlamentet är djupt oroat över Rysslands stöd till och finansiering av radikala och extremistiska partier i EU:s medlemsstater. Parlamentet anser att en sammankomst som nyligen hölls i Sankt Petersburg för partier på yttersta högerkanten skymfar minnet av de miljoner ryssar som gav sina liv för att rädda världen från nazismen.

17.  Europaparlamentet uppmanar EU att ge stöd åt projekt som syftar till att främja och utveckla en hög journalistisk standard, mediefriheten och opartisk och tillförlitlig information i Ryssland samt motverka propaganda i EU och länderna inom det östliga partnerskapet. Parlamentet uppmanar kommissionen att anslå tillräckliga medel till initiativ för utveckling av ryskspråkiga mediealternativ till ryska statskontrollerade medier, så att den ryskspråkiga publiken får tillgång till trovärdiga och oberoende informationskällor.

18.  Europaparlamentet upprepar att förbehållslös respekt för rättsstatsprincipen är en av de kärnprinciper som EU är grundat på och kräver att denna tillämpas strikt, snabbt och förbehållslöst om bestämmelserna inte följs. Kommissionen uppmanas att med samma beslutsamhet tillämpa principen om fri och rättvis konkurrens på den inre marknaden, även i förfarandet mot Gazprom. Parlamentet anser att EU och medlemsstaterna tydligare ska betona att Ryssland på ett konstruktivt sätt måste närma sig sitt medlemskap i Världshandelsorganisationen (WTO) och fullt ut uppfylla alla sina därav följande åtaganden, däribland att upphöra med oberättigade handelsbegränsande åtgärder och erbjuda tillträde till sin marknad utan diskriminering.

19.  Europaparlamentet uppmanar Ryssland att fullständigt samarbeta med det internationella samfundet om utredningen av kraschen av flyg MH17 och fördömer varje försök eller beslut om att bevilja amnesti eller försena lagföring av dem som identifierats som ansvariga. Parlamentet uppmanar än en gång Ryssland att omedelbart lämna tillbaka vraket och alla svarta lådor efter det polska regeringsplan som kraschade i Smolensk. Parlamentet uppmanar alla EU-institutioner att föra dessa begäranden på tal vid alla bilaterala kontakter med de ryska myndigheterna.

20.  Europaparlamentet uppmanar Rysslands regering att erkänna vilket omfattande och allvarligt problem våldet och trakasserierna mot hbti-personer i Ryssland är och åta sig att vidta åtgärder för att stoppa dessa övergrepp, samt att upphäva bestämmelserna i lag nr 135-FZ av den 29 juni 2013 (lagen mot homosexuell propaganda) med förbudet mot spridning av information om hbti-relationer. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten, kommissionen och EU:s medlemsstater att vid möten med relevanta ryska tjänstemän, också på högsta nivå, ta upp frågan om homofobi och våld mot hbti‑personer och hbti-aktivister. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten, kommissionen och EU:s medlemsstater att, i linje med EU:s riktlinjer från juni 2013, arbeta för och slå vakt om att hbti-personer ska åtnjuta alla mänskliga rättigheter, att bidra till kampen mot allt slags våld mot hbti-personer genom att söka bistånd och upprättelse för offren för sådant våld, genom att stödja initiativ från det civila samhällets och myndigheternas sida till att övervaka fall av våld och genom att utbilda de brottsbekämpande myndigheternas personal.

21.  Med tanke på att ett samhälle berikas genom utvecklingen av ett verkligt och oberoende civilt samhälle uttrycker Europaparlamentet sin djupa oro över det allt sämre läget för de mänskliga rättigheterna, bland annat rättigheterna till yttrande-, förenings- och mötesfrihet, hbti-rättigheter och rättsstatligheten i Ryssland och på Krim efter dess olagliga annektering. Parlamentet fördömer kraftfullt regeringens fortsatta repressalier mot avvikande åsikter, i form av att det oberoende civilsamhället görs till måltavla genom den så kallade lagen mot utländska agenter, och de ihållande och mångfaldiga påtryckningarna mot aktivister, politiska motståndare och regimkritiker. Särskilt uppmärksammas morden på Anna Politkovskaja, Natalija Estemirova, Boris Nemtsov, Sergej Magnitskij, Alexander Litvinenko med flera. Parlamentet kräver att alla mord på politiska aktivister, journalister och visselblåsare undersöks på ett korrekt och oberoende sätt, att de ansvariga ställs inför rätta som ett tecken på en kompromisslös kamp mot straffrihet och att riktade restriktiva åtgärder övervägs om de undersökningar som bedrivs inte ligger i linje med internationell standard. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att infria sitt löfte att försvara dessa principer, och att anta restriktiva åtgärder mot de tjänstemän som är inblandade i det väldokumenterade fallet Magnitskij, på grundval av ett förslag som utan dröjsmål bör läggas fram av vice ordföranden/den höga representanten. Parlamentet understryker att Rysslands skyldighet att följa standarderna för mänskliga rättigheter och rättsstatlighet följer direkt av landets medlemskap i FN, Europarådet och OSSE.

22.  Det är viktigt med fortlöpande politiskt och finansiellt stöd till oberoende civilsamhälleliga aktivister, människorättsförsvarare, bloggare, oberoende medier, frispråkiga akademiker och offentliga personer samt icke-statliga organisationer, med tanke på att främja demokratiska värden, grundläggande friheter och mänskliga rättigheter i Ryssland och på det ockuperade Krim. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att planera för ett mer ambitiöst finansiellt stöd till det ryska civila samhället från de befintliga finansinstrumenten för yttre åtgärder. Parlamentet uppmuntrar EU att försöka nå ryska tjänstemän och civilsamhälleliga organisationer som kan tänka sig att utveckla en vision av de politiska och diplomatiska förbindelserna med EU som grundar sig på partnerskap och samarbete. Det är viktigt att i så stor utsträckning som möjligt främja direkta personkontakter och att, trots förbindelsernas aktuella tillstånd, upprätthålla en kraftfull dialog och samarbete mellan studenter och forskare i EU och Ryssland, mellan de civila samhällena och mellan lokala myndigheter, i syfte att lindra spänningarna och förbättra den ömsesidiga förståelsen.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftning som säkerställer full insyn i politiska bidrag till och finansiering av politiska partier i EU i linje med Europarådets rekommendation, särskilt när det gäller politiska eller ekonomiska aktörer utanför EU.

24.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, Ryska federationens regering och parlament samt regeringarna och parlamenten i länderna inom det östliga partnerskapet.

(1)1 Antagna texter, P7_TA(2012)0505.
(2)2 Antagna texter, P7_TA(2013)0383.
(3)3 Antagna texter, P7_TA(2014)0101.
(4)4 Antagna texter, P8_TA(2014)0025.
(5)5 Antagna texter, P8_TA(2015)0074
(6) ”Protokoll om resultaten från den trilaterala kontaktgruppens samråd”, undertecknat den 5 september 2014, och ”Åtgärdspaket för genomförande av Minskavtalen”, antaget den 12 februari 2015.
(7) FN:s generalförsamlings resolution A/RES/68/262 om Ukrainas territoriella integritet.
(8) FN:s säkerhetsråds resolution S/RES/2202(2015).
(9)1 Gemensamma steg mot viseringsfritt resande för kortare vistelse för medborgare i Ryssland och EU.


Den årliga rapporten 2014 från Olafs övervakningskommitté
PDF 257kWORD 306k
Europaparlamentets resolution av den 10 juni 2015 om Olafs övervakningskommittés årsrapport för 2014 (2015/2699(RSP))
P8_TA(2015)0226RC-B8-0539/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999(1),

–  med beaktande av sitt beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan(2),

–  med beaktande av sitt beslut av den 3 april 2014 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2012, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2013 om årsrapporten för 2011 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2015 om årsrapporten för 2013 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier(5),

–  med beaktande av Olafs övervakningskommittés (nedan kallad kommittén) årsrapport för 2014,

–  med beaktande av kommitténs yttrande nr 4/2014 Control of the Duration of Investigations conducted by the European Anti-fraud Office,

–  med beaktande av Olafs svar på kommitténs yttrande nr 4/2014,

–  med beaktande av kommitténs yttrande nr 5/2014 OLAF external reporting on the duration of investigations,

–  med beaktande av Olafs svar på kommitténs yttrande nr 5/2014,

–  med beaktande av kommitténs rapport nr 1/2014 Safeguarding OLAF’s investigative independence,

–  med beaktande av kommitténs rapport nr 2/2014 Implementation by OLAF of the Supervisory Committee’s recommendations,

–  med beaktande av kommitténs rapport nr 3/2014 Opening of cases in OLAF in 2012,

–  med beaktande av Olafs svar på kommitténs rapport nr 3/2014,

–  med beaktande av kommitténs meddelande om sin analys av Olafs utkast till utredningsprioriteringar för 2015,

–  med beaktande av kommitténs årsrapport för 2013,

–  med beaktande av kommitténs yttrande nr 2/2013 Establishing an internal OLAF procedure for complaints,

–  med beaktande av kommitténs yttrande nr 1/2014 OLAF Investigation Policy Priorities,

–  med beaktande av kommitténs yttrande nr 2/2014 Case selection in OLAF,

–  med beaktande av kommitténs iakttagelser om Olafs utredningsförfaranden,

–  med beaktande av kommitténs rekommendationer för 2012,

–  med beaktande av kommitténs dokument Mission, competences and objectives of the Supervisory Committee of the European Anti-Fraud Office – Mid-term strategy (2014-2015),

–  med beaktande av kommitténs samarbetsarrangemang med Olaf,

–  med beaktande av frågorna till kommissionen och rådet om Olafs övervakningskommittés årsrapport för 2014 (O-000060/2015 – B8-0553/2015, O-000061/2015 – B8-0554/2015 och O-000066/2015 – B8-0555/2015),

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I sin årliga verksamhetsrapport för 2014 konstaterade Olafs övervakningskommitté (nedan kallad kommittén) att vid tidpunkten för omorganiseringen av Olaf (den 1 februari 2012) inleddes på samma dag behandlingen av 423 fall, utgående från ett enda beslut av Olafs generaldirektör. Utgående från sin analys kom kommittén fram till att i) Olaf inte gjort någon lämplig bedömning av den information den fått i något enda av de fall som analyserades av kommittén, ii) det i det överväldigande flertalet fall inte ens fanns ett spår av någon bedömningsverksamhet och iii) Olafs generaldirektör inlett behandlingen av samtliga fall utan att på förhand fastställa att det rådde tillräckligt allvarlig misstanke om bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, något som strider mot det lagfästa krav som på den tiden gällde för att Olaf skulle få inleda en utredning.

B.  Kommittén har i sitt meddelande till EU-institutionerna påpekat att Olafs generaldirektör under 2014 inte meddelat kommittén om vilka av rekommendationerna till Olaf som inte genomförts, trots att det i artikel 17.5 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 klart fastställs en skyldighet att göra detta.

C.  Under första hälften av sin uppdragsperiod utfärdade kommittén 50 rekommendationer till Olaf, av vilka endast åtta genomfördes fullständigt, sex genomfördes delvis, en avvaktar att genomföras och 20 inte genomfördes. I 15 fall kunde kommittén till följd av otillräckliga uppgifter om sakförhållandena inte fastställa om genomförande ägt rum.

D.  I sitt meddelande om Olafs utkast till utredningsprioriteringar för 2015 gjorde kommittén den iakttagelsen att Olaf inte hade beaktat de tre rekommendationerna i kommitténs yttrande nr 1/2014: i) Olafs generaldirektör hade inte utfärdat några riktlinjer om tillämpningen av de urvalsprinciper som följer av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (effektiv resursanvändning, proportionerlighet, subsidiaritet/mervärde) och, i stället för att se över de ekonomiska indikatorerna för att anpassa dem till utgiftsprogrammens realiteter, avskaffat dem helt. ii) I utkastet till utredningsprioriteringar för 2015 såg det ut som om man beaktat ett flertal dokument från berörda parter, men det verkade inte ha förekommit någon dialog om de ekonomiska indikatorerna och om en eventuell uppföljning av de fall där tillräckliga misstankar om bedrägeri förelåg, men som avskrivits, utgående från utredningsprioriteringarna eller urvalsprinciperna. iii) Olafs generaldirektör hade inte tillställt kommittén någon bedömning av tillämpningen av de tidigare utredningsprioriteringarna, och inte heller någon sammanfattning av responsen från de berörda parterna, trots en tidigare utfästelse att göra detta.

E.  Kommittén hade genomgående påpekat att den inte kunde övervaka Olafs oberoende, dess utredande funktion, tillämpningen av förfarandegarantier och utredningarnas längd, eftersom den saknade tillgång till nödvändig information.

F.  Kommittén har konstaterat att dess huvudsakliga problem med att utföra sin övervakningsfunktion inte består i att samarbetsarrangemangen tillämpas dåligt utan i att kommittén och Olafs generaldirektör har en i grund helt olika syn på kommitténs roll.

G.  Parlamentet har i sina ovannämnda resolutioner om årsrapporterna för 2011 och 2013 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier uppmanat till att kommittén ska få bättre förmåga att utföra sina uppgifter.

H.  Kommittén har vid ett flertal tillfällen uppmanat EU:s institutioner att antingen förstärka kommitténs befogenheter, framför allt genom att ge den oinskränkt tillgång till Olafs handlingar i ärendena, eller att vidta andra åtgärder för att öka Olafs ansvarsskyldighet.

I.  I mars 2014 utfäste sig Olafs generaldirektör att en gång om året rapportera till kommittén om antalet mottagna klagomål samt om man hunnit behandla dem i tid och om de klassificerats som berättigade eller oberättigade. Kommittén rapporterar dock att den inte mottagit någon information av detta slag.

J.  I förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 fick kommittén en starkare roll för att övervaka längden på Olafs utredningar. Trots att Olaf formellt fullgjort sin skyldighet att regelbundet rapportera till kommittén om utredningar som varar längre än 12 månader slöt sig kommittén i sitt yttrande nr 4/2014 Control of the duration of investigations conducted by OLAF till att den inte fått tillräckligt med information för att ordentligt och effektivt kunna övervaka längden på Olafs utredningar.

K.  I sitt yttrande nr 5/2014 OLAF external reporting on the duration of investigations slöt sig kommittén till att Olafs rapporter om längden på sina utredningar inte gett en heltäckande bild av hur effektivt Olaf sköter sitt utredningsarbete. Olaf framhöll visserligen i sin årliga rapport att utredningarna numera blir klara på kortare tid, men kommittén drog den slutsatsen att de förbättrade resultaten hos Olaf berodde på att det införts nya beräkningsmetoder.

L.  I sin rapport nr 1/2014 Safeguarding OLAF’s independence ville kommittén ha en klarläggning av Olafs roll i samband med genomförandet av kommissionens politik mot bedrägerier inom cigarettsektorn.

M.  Två år i följd har kommittén i sin årliga verksamhetsrapport uttryckt oro över bristen på insyn i Olafs deltagande i kommissionens Clearing House-möten, med den risk det innebär för Olafs förmåga att utföra opartiska utredningar.

N.  Kommittén har gjort EU:s institutioner uppmärksamma på att kraven i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om att kommitténs sekretariat ska fungera oberoende måste uppfyllas.

O.  Kommittén har utpekat fyra grundläggande krav för att dess sekretariat ska kunna fungera oberoende, nämligen att i) sekretariatets chef ska rekryteras, bedömas och befordras utgående från kommitténs beslut, ii) sekretariatets chef ska få ställning som högre chef, iii) sekretariatets personal ska rekryteras, bedömas och befordras utgående från sekretariatets chefs beslut, iv) genomförandet av sekretariatets budget ska vidaredelegeras till sekretariatets chef.

P.  Parlamentet har behandlat Olafs svar på de av kommitténs rapporter och yttranden som tillställts parlamentet.

1.  Europaparlamentet framhåller med skärpa att Olaf har att rätta sig efter lagstiftningens krav för att en utredning ska få inledas. Parlamentet erinrar om att av de 423 fall som började behandlas samma dag var det endast 8,4 procent av dem som avslutades som gav upphov till rekommendationer. Parlamentet uppmanar kommittén att regelbundet följa upp att kraven i lagstiftningen följs.

2.  Europaparlamentet hänvisar till sin ovannämnda resolution av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 och uppmanar med kraft Olaf att utan oskäligt dröjsmål lägga fram en motivering för de fall när Olaf inte genomfört kommitténs rekommendationer.

3.  Europaparlamentet anser det beklagligt att kommittén inte kunnat sluta sig till om utredningsprioriteringarna identifierats korrekt och inte heller om tillämpningen av dem fått positiva eller negativa konsekvenser för kampen mot bedrägeri och korruption.

4.  Europaparlamentet beklagar djupt att kommittén inte till fullo kan utföra sitt uppdrag. Parlamentet hänvisar till sina ovannämnda resolutioner om årsrapporterna för 2011 och 2013 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier och uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att kommittén bättre ska kunna övervaka Olafs oberoende, dess utredningsfunktion, tillämpningen av förfarandegarantier och utredningarnas längd, utan att för den skull Olafs oberoende äventyras.

5.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att underlätta förhandlingarna mellan Olaf och kommittén genom att fram till den 31 december 2015 utarbeta en handlingsplan för att ändra samarbetsarrangemangen så vi får ett arbetsklimat där kommittén kan fullgöra sitt uppdrag. Parlamentet anser att samarbetsarrangemangen i sin ändrade lydelse bör klarlägga kommitténs roll för alla berörda parter och konstaterar att övervakningsorganets sekretariat står under det övervakade organets (administrativa) kontroll.

6.  Europaparlamentet kräver ett infriande av Olafs generaldirektörs utfästelse om att tillhandahålla kommittén uppgifter om antalet mottagna klagomål samt om man hunnit behandla dem i tid och om de klassificerats som berättigade eller oberättigade.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Olaf att rätta sig efter lagstiftningens krav för att kommittén ska kunna fullgöra en av sina viktigaste funktioner när det gäller att övervaka Olafs utredningars längd.

8.  Europaparlamentet välkomnar dock att Olaf och kommittén har börjat arbeta tillsammans för att förbättra den information som Olaf tillhandahåller kommittén och för att berika innehållet i rapporterna om utredningar som varat längre än 12 månader.

9.  Europaparlamentet konstaterar att av 134 utredare var vid utgången av 2014 13 (10 %) anknutna till tobaks- och förfalskningsenheten och 44 (33 %) till enheterna för jordbruks- och strukturfonder, vilka svarade för 86 % av de ekonomiska intressen som stod på spel (1,9 miljarder EUR). Parlamentet rekommenderar därför Olaf att ompröva fördelningen av sina resurser.

10.  Europaparlamentet oroar sig för insynen när det gäller Olafs deltagande i kommissionens Clearing House-möten.

11.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, de nationella parlamenten och Olafs övervakningskommitté.

(1) EUT L 248, 18.9.2013, s. 1.
(2) Antagna texter, P8_TA(2015)0118.
(3) Antagna texter, P7_TA(2014)0287.
(4) Antagna texter, P7_TA(2013)0318.
(5) Antagna texter, P8_TA(2015)0062.


Situationen i Ungern
PDF 170kWORD 303k
Europaparlamentets resolution av den 10 juni 2015 om situationen i Ungern (2015/2700(RSP))
P8_TA(2015)0227RC-B8-0532/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av ingressen till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt andra samt fjärde till sjunde skälen,

–  med beaktande av framför allt artiklarna 2, 3.3 andra strecksatsen, artiklarna 6 och 7 i EU‑fördraget, samt av de artiklar i såväl EU-fördraget som fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) som handlar om att respektera, främja och skydda grundläggande rättigheter i EU,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna av den 7 december 2000, vilken proklamerades den 12 december 2007 i Strasbourg och trädde i kraft genom Lissabonfördraget i december 2009,

–  med beaktande av artiklarna 1, 2 och 19 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av protokoll nr 13 till Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, i vilket dödsstraffet förbjuds under alla omständigheter,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europadomstolens rättspraxis och konventionerna, rekommendationerna, resolutionerna och rapporterna från Europarådets parlamentariska församling, ministerkommitté, kommissarie för mänskliga rättigheter och Venedigkommission,

–  med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2013 om situationen vad gäller grundläggande rättigheter: standarder och praxis i Ungern (i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2012)(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 februari 2014 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2012)(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2014 En ny EU-ram för att stärka rättsstatsprincipen (COM(2014)0158),

–  med beaktande av rapporten av den 16 december 2014 från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter efter hans besök i Ungern den 1–4 juli 2014,

–  med beaktande av slutsatserna från rådet och medlemsstaterna, församlade i rådet, av den 16 december 2014 om att garantera rättsstatsprincipen,

–  med beaktande av utfrågningen om människorättssituationen i Ungern den 22 januari 2015, som anordnades av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

–  med beaktande av rådets och kommissionens uttalanden under Europaparlamentets plenardebatt den 11 februari 2015 om en EU-ram för demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av den diskussion som följde upp talmanskonferensens beslut av den 30 april 2015 om eventuella följder för en medlemsstat, häribland en EU-medlemsstats rättigheter och status, ifall den beslutar att återinföra dödsstraffet, och som anordnades den 7 maj 2015 av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

–  med beaktande av rådets och kommissionens uttalanden under Europaparlamentets plenardebatt den 19 maj 2015 om situationen i Ungern,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen bygger på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden är gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män (artikel 2 i EU-fördraget).

B.  Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna förbjuder all diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder och sexuell läggning.

C.  Avskaffandet av dödsstraffet är en förutsättning för EU-medlemskap och EU är en stark och principfast motståndare till dödsstraffet, och dödsstraffets avskaffande är ett av de viktigaste målen i EU:s människorättspolitik.

D.  Rätten till asyl garanteras med iakttagande av reglerna i Genèvekonventionen av den 28 juli 1951 och dess protokoll av den 31 januari 1967 om flyktingars rättsliga ställning och i enlighet med EU-fördraget och EUF-fördraget.

E.  Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna har helt införlivats i den ungerska konstitutionen. Den senaste utvecklingen i Ungern har dock lett till oro över situationen i landet.

F.  Mot bakgrund av de senaste händelserna i Ungern gjorde den ungerske premiärministern Viktor Orbán ett uttalande den 28 april 2015 om behovet av en offentlig debatt om dödsstraff. Den 30 april 2015 offentliggjorde Europaparlamentets talman Martin Schulz ett pressmeddelande, där han förklarade att Viktor Orbán hade försäkrat honom att den ungerska regeringen inte har några planer på att vidta åtgärder för att återinföra dödsstraff, och att den kommer att efterleva och respektera alla europeiska fördrag och all EU‑lagstiftning. Viktor Orbán upprepade dock liknande uttalanden den 1 maj 2015 under en intervju i den nationella offentliga radion, där han tillade att medlemsstaterna skulle ha ensam behörighet att återinföra dödsstraff, och frångick därmed bestämmelserna i EU‑fördragen.

G.  I maj 2015 inledde den ungerska regeringen ett offentligt samråd om migration, och den har redan tidigare rådfrågat allmänheten på liknande sätt om andra frågor. Offentliga samråd kan vara ett viktigt och värdefullt verktyg för att regeringar ska kunna utveckla en politik som kan räkna med befolkningens stöd. Frågorna har kritiserats för att vara ledande och retoriska, och för att sätta ett direkt samband mellan migration och säkerhetshot.

H.  Under diskussionen i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor höll de flesta politiska grupper med om att ett återinförande av dödsstraffet och de frågor som ställdes i det offentliga samrådet var oacceptabla.

I.  I sitt uttalande vid plenardebatten i Europaparlamentet den 19 maj 2015 om situationen i Ungern förklarade ordförandeskapet för Europeiska unionens råd att rådet inte hade diskuterat situationen i Ungern och därför inte hade intagit någon formell ställning i denna fråga.

J.  När frågan om den nuvarande situationen i Ungern tas upp bör inte syftet vara att peka ut någon särskild medlemsstat eller regering, utan i stället bör det vara alla EU-institutioners kollektiva skyldighet, i synnerhet kommissionen som är fördragens väktare, att garantera att fördragen och stadgan tillämpas och följs i hela unionen och i alla medlemsstater.

1.  Europaparlamentet betonar att dödsstraffet inte är förenligt med värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna som unionen bygger på, och att om en medlemsstat återinför dödsstraffet skulle detta därför strida mot fördragen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet slår en gång för alla fast att avskaffandet av dödsstraffet utgör en milstolpe i utvecklingen av de grundläggande rättigheterna i Europa

2.  Europaparlamentet påminner om att om en medlemsstat allvarligt åsidosätter de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget skulle detta aktivera det förfarande som nämns i artikel 7.

3.  Europaparlamentet fördömer den ungerske premiärministern Viktor Orbáns upprepade uttalanden som inlett en diskussion om dödsstraffets eventuella återinförande i Ungern, och som därmed institutionaliserar och driver en fråga som innebär ett åsidosättande av de värden som unionen bygger på. Parlamentet noterar därför Viktor Orbáns uttalande att inte återinföra dödsstraffet i Ungern, och understryker det ansvar som åvilar en premiärminister att i egenskap av regeringschef främja EU:s värden och föregå med gott exempel.

4.  Europaparlamentet noterar medlemsstaternas suveräna rätt att inleda nationella samråd. Samråden bör emellertid återspegla regeringarnas vilja att utöva ett ansvarsfullt styre syftande till att säkra demokratiska politiska lösningar och respekt för grundläggande europeiska värderingar.

5.  Europaparlamentet kritiserar det offentliga samrådet om migration och den tillhörande landsomfattande affischkampanjen som den ungerska regeringen initierat, och betonar att innehållet och språkbruket i det samråd som inletts i Ungern om immigration och terrorism är mycket vilseledande, fördomsfullt och obalanserat, och sätter ett partiskt och direkt samband mellan migration och säkerhetshot. Svaren i det internetbaserade frågeformuläret ska kompletteras med personuppgifter och på så vis avslöjas ens politiska åsikter, vilket står i strid med bestämmelserna för uppgiftsskydd. Samrådet bör därför dras tillbaka.

6.  Europaparlamentet beklagar att EU-institutionerna och deras politik i det offentliga samrådet ges skulden utan att det också erkänns att ansvaret ligger hos medlemsstaterna inom dessa områden, och påminner om att medlemsstaterna är fullt delaktiga i EU:s lagstiftningsprocess.

7.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att delta på ett konstruktivt sätt i den diskussion som nu pågår om den europeiska agendan för migration, som i lika delar berör intern, extern och utvecklingsinriktad politik som måste genomföras inom EU.

8.  Europaparlamentet anser att alla medlemsstater helt måste följa EU:s lagstiftning i sitt rättsliga och administrativa arbete, och att all lagstiftning, inklusive primärrätten i alla medlemsstater eller kandidatländer, måste återspegla och vara förenlig med grundläggande europeiska värden, såsom demokratiska principer, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter.

9.  Europaparlamentet beklagar att rådet inte reagerat på den allra senaste utvecklingen i Ungern och kritiserar det bristande engagemanget från medlemsstaternas sida för att garantera respekten för rättsstatsprincipen i enlighet med slutsatserna från rådets möte den 16 december 2014. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska unionens råd och Europeiska rådet att anordna en diskussion och att anta slutsatser om situationen i Ungern.

10.  Europaparlamentet konstaterar med oro att utöver den senaste utvecklingen tillkommer en rad brott och attacker mot rättsstatsprincipen, demokratin och de grundläggande rättigheterna i Ungern under det senaste året, som sammantaget kan utgöra ett systemhot mot rättsstatsprincipen i denna medlemsstat.

11.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att påbörja den första fasen av EU‑ramen för att stärka rättsstatsprincipen och att därför genast inleda en fördjupad övervakningsprocess gällande situationen för demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna i Ungern genom att bedöma ett potentiellt systemiskt och allvarligt åsidosättande av de värden som unionen bygger på enligt artikel 2 i EU‑fördraget, däribland den kombinerade effekten av ett antal åtgärder som förvärrar läget för demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, och att bedöma systemhotet mot rättsstatsprincipen i medlemsstaten, vilket kan utvecklas till en tydlig risk för ett allvarligt brott i den mening som avses i artikel 7 i EU-fördraget. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera i detta ärende till parlamentet och rådet före september 2015.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om att upprätta en EU‑mekanism för demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, som ett verktyg för efterlevnad och upprätthållande av stadgan och fördrag vilka alla medlemsstater undertecknat, och som bygger på gemensamma och objektiva indikatorer, samt att årligen göra en opartisk bedömning av situationen för de grundläggande rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen i alla medlemsstater, urskiljningslöst och på lika villkor, vilket innefattar en bedömning av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, tillsammans med lämpliga bindande och korrigerande mekanismer, för att minska de skillnader som finns och möjliggöra en automatisk och gradvis reaktion på brotten mot rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna på medlemsstatsnivå. Parlamentet uppdrar åt utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att bidra till utvecklingen och utarbetandet av detta förslag i form av ett betänkande som avser lagstiftningsinitiativ som ska antas i slutet av året.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, Ungerns president, regering och parlament, medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament, samt Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

(1) Antagna texter, P7_TA(2013)0315.
(2) Antagna texter, P7_TA(2014)0173.


2014 års lägesrapport om Turkiet
PDF 296kWORD 111k
Europaparlamentets resolution av den 10 juni 2015 om 2014 års framstegsrapport om Turkiet (2014/2953(RSP))
P8_TA(2015)0228B8-0455/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens framstegsrapport 2014 om Turkiet (SWD(2014)0307),

–  med beaktande av meddelandet av den 8 oktober 2014 från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2014–15 (COM(2014)0700),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt av den 10 februari 2010 om 2009 års framstegsrapport om Turkiet(1), av den 9 mars 2011 om 2010 års framstegsrapport om Turkiet(2), av den 29 mars 2012 om 2011 års framstegsrapport om Turkiet(3), av den 18 april 2013 om 2012 års framstegsrapport om Turkiet(4), av den 13 juni 2013 om situationen i Turkiet(5), av den 12 mars 2014 om 2013 års framstegsrapport om Turkiet(6), av den 13 november 2014 om turkiskt agerande som skapar spänningar i Cyperns exklusiva ekonomiska zon(7) och av den 15 januari 2015 om yttrandefrihet i Turkiet(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 april 2015 om hundraårsminnet av det armeniska folkmordet(9),

–  med beaktande av förhandlingsramen för Turkiet från den 3 oktober 2005,

–  med beaktande av rådets beslut 2008/157/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i partnerskapet för anslutning med Republiken Turkiet(10) (nedan kallat partnerskapet för anslutning), samt rådets föregående beslut om partnerskapet för anslutning 2001, 2003 och 2006,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 14 december 2010, den 5 december 2011, den 11 december 2012, den 25 juni 2013, den 24 oktober 2014 och den 16 december 2014,

–  med beaktande av artikel 46 i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen), enligt vilken fördragsslutande parterna förbinder sig att rätta sig efter slutgiltiga domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i alla mål där de är parter,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av Världsbankens rapport av den 28 mars 2014 om utvärderingen om tullunionen mellan EU och Turkiet,

–  med beaktande av kommissionens rapport Turkiets framsteg med uppfyllande av kraven i färdplanen för viseringsliberalisering (COM(2014)0646),

–  med beaktande av det arbete som Kati Piri uträttat som utrikesutskottets ständiga föredragande för Turkiet,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Anslutningsförhandlingarna med Turkiet inleddes den 3 oktober 2005 och därmed inleddes en långvarig process vars resultat inte kan garanteras i förväg och som grundar sig på rättvisa och stränga villkor samt reformvilja.

B.  EU står fast vid sitt åtagande att främja utvidgning som en nyckelåtgärd för att stärka fred, demokrati, säkerhet och välstånd i Europa, och varje kandidatland kommer att bedömas utifrån sina egna meriter, och på basis av detta tror inte kommissionen att någon ny EU-anslutning kommer att ske under denna lagstiftningsperiod.

C.  Turkiet har åtagit sig att uppfylla Köpenhamnskriterierna, genomföra lämpliga och effektiva reformer, upprätthålla goda förbindelser med sina grannländer och gradvis anpassa sig till EU. Dessa insatser bör betraktas som en möjlighet för Turkiet att stärka sina institutioner och fortsätta sin demokratiserings- och moderniseringsprocess.

D.  Enligt Freedom House, som rankar press- och mediefrihet, är Turkiet nu ett land som inte har pressfrihet och som endast delvis har internetfrihet.

E.  Reportrar utan gränser klassificerade 2014 Turkiet som ett av de länder där journalister utsätts för flest hot och fysiska attacker.

F.  EU bör även i fortsättningen utgöra riktmärket för reformer i Turkiet.

G.  En grundförutsättning för anslutning till EU är fortfarande att Köpenhamnskriterierna uppfylls helt och hållet och att EU har förmåga att integrera nya medlemsstater i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i december 2006.

H.  Rättsstatsprincipen är av central betydelse i förhandlingsprocessen – särskilt maktdelningen, kampen mot korruption och organiserad brottslighet, mötesfrihet och rätten till fredliga protester, yttrande- och mediefrihet, kvinnors rättigheter, religionsfrihet, rättigheter för personer som tillhör (nationella) minoriteter samt kampen mot diskriminering av utsatta grupper såsom romer och homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer).

I.  I sitt meddelande Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2014–15 drog kommissionen slutsatsen att Turkiet är en strategisk partner för EU i fråga om ekonomi och energitrygghet, och att samarbete i utrikespolitiska frågor med Turkiet är avgörande. I samma meddelande uttryckte kommissionen oro över skyddet av de grundläggande rättigheterna, det oberoende rättsväsendet, Rättsstatsprincipen samt mötesfriheten och yttrandefriheten.

J.  Det är nu nionde året i rad som Turkiet fortfarande inte genomfört de bestämmelser som följer av associeringsavtalet mellan EG och Turkiet och tilläggsprotokollet till detta. Denna vägran fortsätter att påverka förhandlingsprocessen på ett mycket negativt sätt.

K.  För att förbättra stabiliteten och främja goda förbindelser med sina grannländer måste Turkiet göra mer för att lösa ouppklarade bilaterala problem, såsom olösta rättsliga åtaganden och tvister om land- och sjögränser och om luftrum med de närmaste grannländerna, i enlighet med FN-stadgan och internationell rätt.

L.  De turkiska myndigheterna gick inte med på att återigen öppna det ortodoxa seminariet på ön Heybeliada.

Läget i förbindelserna mellan EU och Turkiet

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens framstegsrapport från 2014 om Turkiet, och delar kommissionens slutsats att Turkiet är en viktig strategisk partner för EU och att aktiva och trovärdiga förhandlingar skulle vara en lämplig ram för att ta till vara alla de möjligheter som förbindelserna mellan EU och Turkiet erbjuder. Parlamentet betonar att reformprocessen inom ramen för förhandlingarna med EU kan vara ett utmärkt tillfälle för Turkiet att utveckla ett starkt pluralistiskt och demokratiskt system med solida institutioner som gynnar alla Turkiets invånare och som skapar närmare förbindelser med EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en bedömning av det sätt på vilket förhandlingarna hittills har förts och se hur förbindelserna och samarbetet mellan EU och Turkiet skulle kunna förbättras och intensifieras.

2.  Europaparlamentet understryker att effektiva och fungerande förbindelser baserade på dialog, närmare samarbete, ömsesidigt engagemang och förhandlingar mellan EU och Turkiet – med tanke på den geografiska närheten, de historiska banden, det stora antal turkar som bor i EU, de nära ekonomiska banden och de gemensamma strategiska intressena – skulle gynna båda parter. Parlamentet uppmanar Turkiet att sätta reformprocessen i centrum för sina inhemska politiska överväganden. Parlamentet anser att EU bör ta tillfället i akt och bli det viktigaste stödet för ytterligare demokratisering i Turkiet genom att främja universella värderingar och europeisk lagstiftningsstandard som riktmärken för reformprocessen, och genom att stödja Turkiet i utvecklingen av solida, demokratiska institutioner och effektiv lagstiftning som baseras på respekt för grundläggande friheter, mänskliga rättigheter och Rättsstatsprincipen, och som företräder och försvarar alla delar av det turkiska samhället.

3.  Parlamentet uppmuntrar Turkiet att öka förhandlingstakten och klart och tydligt lova att respektera de demokratiska värden och principer som är EU:s kärna. Parlamentet stöder den nya kommissionens ansträngningar att öka sitt engagemang för Turkiet på basis av delade intresse och gemensamma utmaningar. Parlamentet noterar att förhandlingar om kapitel 22 (Regionalpolitik) inleddes i november 2013.

4.  Europaparlamentet välkomnar valet av det mest inkluderande och moderna parlamentet i Turkiets moderna historia, som återspeglar landets mångfald. Parlamentet lovordar den turkiska demokratins återhämtningsförmåga och den demokratiska andan hos landets invånare, som visas genom ett mycket högt valdeltagande och en imponerande medverkan av frivilliga från det civila samhället på valdagen. Parlamentet uppmanar alla politiska partier att arbeta för inrättandet av en stabil och inkluderande regering med målet att ge ny kraft åt Turkiets demokratiseringsprocess och reformdialog med EU.

5.  Europaparlamentet betonar vikten av att satsa mer på personliga kontakter för att åstadkomma ett gynnsamt klimat för samarbete mellan Turkiet och EU. För att skapa närmare band mellan EU och Turkiet borde därför konkreta framsteg göras när det gäller viseringsliberaliseringen underförutsättning att de krav som anges i färdplanen mot ett visumfritt system med Turkiet uppfylls. Parlamentet betonar att EU under en övergångsperiod skulle underlätta för affärsfolk att få visum, och att utbytesprogram för studenter och forskare samt möjligheter till tillträde för civilsamhället aktivt bör uppmuntras. Parlamentet anser att möjligheter att få tillträde till EU skulle öka stödet till reformprocessen i Turkiet.

Rättsstatsprincipen och demokrati

6.  Europaparlamentet konstaterar att Turkiet har fortsatt att genomföra reformerna från tidigare år. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang ändringarna av de rättsliga ramarna för politiska partier och valkampanjer, som tillåter att politiska kampanjer drivs på andra språk än turkiska, legaliserar medordförandeskap i partier samt underlättar de regler som styr den lokala organisationen av politiska partier. Parlamentet upprepar vikten av att sänka tioprocentspärren, vilket skulle ge alla delar av det turkiska samhället möjligheter att delta politiskt.

7.  Europaparlamentet betonar att en ny konstitution som baseras på bestämmelser som främjar ett pluralistiskt, inkluderande och tolerant samhälle skulle stödja reformprocessen och erbjuda en solid grund för grundläggande friheter och rättsstatsprincipen. Parlamentet lovordar det arbete som utförts av den konstitutionella förlikningskommittén, som nådde enhällighet kring 60 ändringar av konstitutionen innan den upplöstes. Parlamentet upprepar sitt krav på att den konstitutionella reformprocessen fortsätter, och understryker behovet av en ny konstitution som bygger på ett brett samförstånd över hela det politiska spektrumet och samhället i stort. Parlamentet uppmanar Turkiet att rådgöra med Venedigkommissionen inom ramen för den konstitutionella reformprocessen.

8.  Europaparlamentet välkomnar den nya strategi som Turkiets regering utarbetat för att låta all ny lagstiftning passera genom ministeriet för EU-frågor för att öka ministeriets samordningsroll och förbättra lagstiftningsförslagens överensstämmelse med EU:s normer. Parlamentet förordar i detta sammanhang, där så är möjligt, nära samråd med Venedigkommissionen och en intensivare dialog med kommissionen om nya lagförslag som utarbetas och om tillämpningen av gällande lagar, i syfte att garantera överensstämmelse med EU:s regelverk.

9.  Europaparlamentet betonar betydelsen av lämpliga samråd med det civila samhället under lagstiftningsprocessen. Parlamentet rekommenderar därför att strukturerade mekanismer för samråd med det civila samhället utvecklas som en del av lagstiftningsprocessen och det politiska beslutsfattandet och i genomförandet av ny lagstiftning. Parlamentet lovordar det dynamiska civila samhället i Turkiet, och understryker att det finns ett överhängande behov av konsekventa reformer för att garantera förenings- och yttrandefrihet, för att det civila samhällets organisationer ska kunna verka fritt utan begränsningar och förbättra deras tillgång till finansiering.

10.  Europaparlamentet uppmuntrar och stöder aktivt den turkiska regeringens och alla andra aktörers ansträngningar att nå en övergripande och varaktig lösning vad gäller fredsprocessen med den kurdiska befolkningen som bygger på förhandlingar med PKK, som finns på EU:s förteckning över terroristorganisationer, och på en socioekonomisk och politisk integrationsprocess för den kurdiska befolkningen. Parlamentet stöder helhjärtat HDP:s tillkännagivande om PKK:s extrakongress för att lägga ned vapnen och främja demokratisk politik som metod. Parlamentet uppmuntrar med kraft regeringen att fortsätta prioritera och öka de sociala, kulturella och politiska rättigheterna för samt likabehandling av medborgare med kurdisk bakgrund. Parlamentet välkomnar den lag för en starkare rättslig grund för konfliktlösningsprocessen som antogs av den turkiska nationalförsamlingen den 11 juni 2014 och som omfattar åtgärder för att utrota terrorism, stärka den sociala integrationen, återintegrera dem som lämnar PKK och lägger ned sina vapen samt förbereda den allmänna opinionen på ett återvändande av tidigare kombattanter. Parlamentet anser att en framgångsrik lösning på den kurdiska frågan är primär och på ett väsentligt och positivt sätt skulle bidra till demokratin, stabiliteten och skyddet av de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Parlamentet uppmanar därför samtliga politiska partier att stödja denna process. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge tekniskt stöd och att avsätta resurser som finns tillgängliga inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen, till bland annat program för socioekonomisk integration och utbildning i de sydöstra delarna av Turkiet, som ett sätt att stärka processen för en lösning på den kurdiska frågan. Parlamentet konstaterar att förhandlingarna om kapitel 22 (Regionalpolitik) skulle kunna hjälpa Turkiet att ta fram ett ändamålsenligt program för sammanhållning i de sydöstra delarna.

11.  Europaparlamentet beklagar den turkiska statliga vattenkraftsmyndighetens beslut att fortsätta arbetet på dammprojektet Ilisu, som kommer att få förödande sociala, miljörelaterade och politiska effekter. Parlamentet erinrar om att denna region huvudsakligen bebos av kurder och att dammbygget kommer att få allvarliga konsekvenser för den kurdiska befolkningen och kulturen.

12.  Europaparlamentet uttrycker oro över det korruptionsindex för 2014 som offentliggjordes av Transparency International den 3 december 2014 och som visar på en stor ökning av korruption i Turkiet under det senaste året, där landet nu ligger på plats 64. Parlamentet beklagar djupt det sätt på vilket den turkiska regeringen och Turkiets parlament reagerade på de korruptionsanklagelser, bland annat mot tidigare medlemmar av regeringen, som gjordes i december 2013 och att det inte gjordes någon uppföljning av de mycket allvarliga anklagelserna. Parlamentet uttrycker oro över brottsåtalet mot de undersökande journalister som följde upp korruptionsfallen. Parlamentet efterlyser en öppen och oberoende utredning av de anklagelser som gjordes i december 2013. Parlamentet betonar behovet av en större politisk vilja att utveckla ett lämpligt regelverk som bekämpar korruption, som inte endast undergräver institutionernas demokratiska funktion och folkets förtroende för demokrati, men också kan skadar den ekonomiska utvecklingen och ett gynnsamt investeringsklimat.

13.  Europaparlamentet uttrycker oro över de senaste ändringarna av lagen om det högsta rådet för domare och åklagare och alla omplaceringar och avskedanden av domare och åklagare och över alla de poliser som gripits, omplacerats och avskedats, vilket har lett till allvarlig och rättmätig oro över rättsväsendets oberoende, opartiskhet och effektivitet, maktdelningen och respekten för rättsstatsprincipen, vilka fortfarande utgör kärnan i de politiska Köpenhamnskriterierna. Parlamentet är oroat över att viktig lagstiftning ständigt ändras utan föregående samråd med berörda intressenter. Parlamentet välkomnar avskaffandet av artikel 10 i lagen mot terrorism, men känner oro över att mycket breda definitioner ska utvidga antiterrorlagstiftningens räckvidd och leda till en alltför bred tolkning. Parlamentet erinrar om behovet av att reformera artikel 314 i strafflagen så att endast de som är medlemmar av eller bidrar till verksamheten i en terroristorganisation eller väpnad organisation kan åtalas. Parlamentet efterlyser en strategi för reform av rättsväsendet i linje med EU-standard i samarbete med alla berörda intressenter. Parlamentet välkomnar de första stegen mot en minskning av den maximala längden för frihetsberövande före rättegång från 10 till 5 år, men betonar kraftigt att ytterligare minskning behövs för att frihetsberövande före rättegång inte ska bli ett straff i sig. Parlamentet understryker vikten av att inrätta regionala appellationsdomstolar och anta lämpliga åtgärder för att säkerställa ett korrekt förfarande. Parlamentet uppmanar Turkiet att gå vidare med reformen av rättssystemet och att garantera rättvis och faktisk möjlighet till rättslig prövning för alla barn.

14.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro i fråga om lag 6532, som trädde i kraft den 26 april 2014. Denna lag innebär drastiskt utökad makt för den nationella underrättelsetjänsten (MIT) och försvagad frihet för medierna, yttrandefrihet och rätt att få tillgång till information av allmänt intresse. Det leder till att underrättelsetjänstens personal i princip blir immun mot rättsliga åtgärder och innebär en integritetskränkning, då underrättelsetjänsten har rätt att ta fram privata uppgifter utan föregående domstolsföreläggande. Parlamentet menar att dessa bestämmelser är en överträdelse av Turkiets skyldigheter enligt internationell humanitär rätt liksom den egna inhemska lagstiftningen.

15.  Europaparlamentet välkomnar ett antal viktiga beslut som fattats av författningsdomstolen i Turkiet till försvar av rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, såsom yttrandefriheten, något som belyser motståndskraften i det konstitutionella systemet. Parlamentet noterar dessutom att författningsdomstolen i sitt utslag framhöll de illa skötta utredningarna och senare domstolsprövningarna i målen om Ergenekon och Operation slägga. Parlamentet gläds åt att författningsdomstolen fortsätter att ta emot enskilda anmälningar. Parlamentet uttrycker oro över de ändringar som gjorts i strafflagen, särskilt när det gäller bruket av termen ”på sannolika skäl misstänkt”, som öppnar upp för godtyckliga angrepp mot oppositionen. Parlamentet noterar att dessa ändringar har godkänts utan att man har rådfrågat kommissionen, såsom avtalats under förhandlingarna.

16.  Europaparlamentet uttrycker stark oro över den stora politiska polariseringen i Turkiet. Parlamentet påminner om att mångfald bör stå i centrum för varje demokratisk regim. Parlamentet kräver därför att dialog främjas över hela det turkiska politiska spektrumet. När det gäller viktiga långsiktiga reformprocesser, en ny konstitution och förhandlingar om den kurdiska frågan är en sådan dialog oumbärlig. Parlamentet uppmanar det styrande partiet och oppositionen att sträva efter att samarbeta och nå samförstånd och aktivt inkludera det civila samhället i beslutsprocesserna.

Respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter

17.  Europaparlamentet välkomnar antagandet i mars 2014 av handlingsplanen för förebyggande av överträdelser av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen) som ett betydelsefullt steg mot en anpassning av Turkiets rättsliga ramar till Europadomstolens rättspraxis, och förväntar sig att den turkiska regeringen vidtar ytterligare åtgärder för att genomföra dess rekommendationer. Parlamentet understryker att Turkiets medlemskap i Europarådet kräver att landet strävar efter hög politisk och rättslig standard och begär att Turkiet ska engagera sig fullt ut i Europarådet och Venedigkommissionen när det gäller sin reformprocess. Parlamentet erinrar om att framgång i förhandlingarna förutsätter respekt för rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna.

18.  Europaparlamentet konstaterar med oro att de flesta utredningar om händelserna i Geziparken i maj och juni 2013 och anklagelserna om oproportionerligt våld samt polisövergrepp fortfarande pågår, och att man inte har lyckats identifiera förövarna. Efter att en rad klagomål inkommit om polisens användning av våld under Gezidemonstrationerna utfärdade ombudsmannen en rapport där man konstaterade oproportionerlig användning av våld. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att ersätta alla offer som var fredliga demonstranter eller som inte var demonstranter utan endast råkade befinna sig på platsen för händelserna. Parlamentet begär att effektiva och opartiska utredningar av alla fall av påstådd misshandel som begåtts av statstjänstemän ska slutföras och att de ansvariga ställs inför rätta. Parlamentet understryker därför att tydliga regler om användning av våld och ordningsmaktens roll i enlighet med internationella normer måste antas. Parlamentet kräver med bestämdhet att begränsningarna av rätten att delta i fredliga sammankomster hävs, och betonar att annan lagstiftning, såsom lagstiftning mot terrorism, inte får användas för att hindra människor att utöva sin rätt till fredliga protester och att fredliga demonstrationer inte får vara ett skäl till gripande. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att säkerställa lämpliga, objektiva och öppna kontroller och motvikter till de brottsbekämpande organens befogenheter. Parlamentet rekommenderar turkiska myndigheter att inrätta en oberoende och verkningsfull mekanism för klagomål mot polisen. Parlamentet uttrycker djup oro över det nationella säkerhetspaketet, som strider mot principen om juridisk tillsyn av polisens verksamhet och har ett för brett tillämpningsområde.

19.  Europaparlamentet understryker behovet att se över lagen om Turkiets nationella människorättsinstitut så att detta blir ett oberoende organ med tillräckliga resurser, ansvarigt inför allmänheten och med deltagande av grupper i det civila samhället. Parlamentet noterar rekommendationerna i ombudsmannens rapport, med krav på en graderad och proportionerlig användning av våld från polisens sida, endast som en sista utväg och under övervakning. Parlamentet betonar vikten av en stärkt initiativrätt för ombudsmannen, dess kapacitet att genomföra kontroller på platsen och garantier för en tillfredsställande uppföljning av ombudsmannens beslut.

20.  Europaparlamentet gratulerar Turkiet till ett växande romskt civilsamhälle. Parlamentet hoppas att de nya romska organisationerna ska få stöd och tid för att på ett meningsfullt sätt kunna delta i samarbetsinitiativ för att utforma och verkställa åtgärder på lokal nivå och nationell nivå. Parlamentet rekommenderar regeringen att kombinera befintliga boendeprojekt med sociala och långsiktiga aspekter som sjukvård och utbildning. Parlamentet välkomnar generella handlingsplaner för antidiskriminering som skulle kunna ge romer större tillgång till arbetsmarknaden.

21.  Europaparlamentet uppmanar kraftfullt den turkiska regeringen att garantera mediefriheten som en prioriterad fråga och tillhandahålla en lämplig rättslig ram som garanterar mångfald i linje med internationell standard. Parlamentet fördömer den turkiska regeringens försök att hindra tillgången till sociala medier och webbplatser och att stänga de sistnämnda, dess restriktiva hållning till yttrandefrihet samt de påtryckningar som medier och journalister utsätts för, vilket ofta leder till att journalister hotas, avskedas eller grips, liksom en utbredd självcensur. Parlamentet påpekar att kränkningarna av yttrandefriheten har ökat efter korruptionsskandalen i december 2013. Parlamentet anser det nödvändigt med rättsliga ramar som möjliggör full insyn i ägarskapet för mediekoncerner. Parlamentet upprepar EU:s engagemang för yttrandefriheten i alla dess former, och uppmanar EU:s delegation till Turkiet att fortsätta att följa rättegångar mot journalister och människorättsförsvarare.

22.  Europaparlamentet fördömer den senaste tidens polisrazzior och frihetsberövandet av ett antal journalister och medieföreträdare den 14 december 2014. Parlamentet erinrar om att frihet och mångfald för pressen utgör själva kärnprincipen i varje demokrati, precis som rättssäkerhet och rättsväsendets oberoende. Parlamentet betonar därför behovet att i samtliga fall i) ge omfattande och tydlig information om vilka anklagelser som riktas mot de åtalade, ii) bevilja de åtalade fullständig tillgång till komprometterande bevis och fullständig rätt till försvar samt iii) garantera en korrekt behandling av målen i syfte att fastställa sanningshalten i anklagelserna, utan dröjsmål och utom rimligt tvivel. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Turkiet att se över och ta itu med detta så snart som möjligt och att hålla sig till internationella rättssäkerhetsnormer i de fall där de insisterar på att gå vidare med förfarandet.

23.  Europaparlamentet konstaterar att den turkiska regeringens senaste ingripande mot pressfriheten och åsiktsmångfalden är oförenligt med de grundläggande rättigheter som EU försvarar och därför är oförenligt med andan i förhandlingsprocessen.

24.  Europaparlamentet anser att det i Turkiet finns ett akut behov av reformer av rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna samt rättvisa, frihet och säkerhet, i enlighet med EU:s åtagande om rättsstatsprinciper och grundläggande värden. Parlamentet anser vidare att resultat i fråga om de officiella öppningsriktmärkena för kapitlen 23 (Rättsväsen och grundläggande rättigheter) och 24 (Rättvisa, frihet och säkerhet) är ett viktigt steg att driva igenom verkliga reformer och se till att reformprocessen i Turkiet utformas på grundval av europeiska värden och normer. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att, så snart de fastställda kriterierna har uppfyllts, inleda förhandlingar om rättsväsende och grundläggande rättigheter samt om rättvisa, frihet och säkerhet. Turkiet uppmanas att samarbeta så mycket som möjligt i detta ändamål. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål främja fortsatt dialog och samarbete med Turkiet på de områden som ingår i kapitlen 23 och 24 i syfte att uppnå samsyn om de reformer som behövs.

25.  Europaparlamentet välkomnar beslutet att reformer som rör rättsstaten och grundläggande rättigheter, inrikesfrågor och det civila samhället ska få ökad finansiering inom ramen för det nya instrumentet för stöd inför anslutningen, för perioden 2014–2020. Parlamentet påpekar att främjandet av rättsstaten, demokratin och de grundläggande friheterna är nyckelprinciper för stödet inför anslutningen. Parlamentet upprepar att rådet i december 2014 drog slutsatsen att ett större samband kommer att införas mellan det ekonomiska stödet och de allmänna framstegen med genomförandet av föranslutningsstrategin, inbegripet fullständig respekt för rättsstaten och de grundläggande friheterna. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att nära övervaka genomförandet av det nya föranslutningsinstrumentet i alla kandidatländer och att avdela resurser som är tillgängliga inom ramen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR) för att stödja yttrandefriheten, inklusive mediefrihet, mediemångfald, förenings- och mötesfrihet, fackföreningsrelaterade rättigheter samt tankefrihet.

26.  Europaparlamentet noterar Turkiets bidrag till ikraftträdandet den 1 augusti 2014 av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen). Parlamentet uttrycker emellertid oro över den fortsatt stora omfattningen av våld mot kvinnor och över att man inte inför skyddsåtgärder i den nationella lagstiftningen för att förhindra våld mot kvinnor. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att erbjuda tillräcklig skyddsboenden åt kvinnor och minderåriga som utsatts för våld. Parlamentet rekommenderar regeringen att främja jämställdhet på det politiska, ekonomiska, sociala, kulturella, medborgerliga och alla andra områden. Parlamentet uppmanar Turkiets regering att i samarbete med det civila samhället och berörda näringslivsorganisationer underlätta kvinnors entreprenörskap och minska hindren för kvinnors tillträde till ekonomisk verksamhet. Turkiets regering uppmanas i detta sammanhang kraftfullt att sätta upp ett ambitiöst mål för kvinnors tillträde till sysselsättning. Parlamentet påpekar att Turkiet hamnade på plats 125 av 142 i Världsekonomiskt forums globala rapport från 2014 om klyftan mellan könen. Parlamentet beklagar djupt de kommentarer som fällts av vissa tjänstemän och regeringsföreträdare om kvinnornas roll i det turkiska samhället, och betonar vikten av att bekämpa stereotyper och fördomar mot kvinnor i samhället.

27.  Europaparlamentet påminner om vikten av att fortsätta med reformer på området för tanke-, samvets- och religionsfrihet genom att låta religiösa samfund bli juridiska personer, avskaffa alla restriktioner för utbildning, utnämning, laglig vistelse och efterträdande av präster samt genomföra alla relevanta domar från Europadomstolen och Venedigkommissionens rekommendationer i tillräcklig utsträckning. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av en dialog med aleviterna och att ge ett riktigt erkännande av cemevi som gudstjänstlokaler, att tillåta det grekisk-ortodoxa Halkiseminariet att öppna på nytt och avlägsna alla hinder för dess funktion samt att tillåta den officiella användningen av den kyrkliga titeln ekumenisk patriark. Parlamentet uppmanar de berörda turkiska myndigheterna att ta itu med alla kvarstående frågor som rör återlämnandet av mark som tillhör Mor Gabriel-klostret och andra markanspråk från den syriska kyrkan. Parlamentet påminner om vikten av ett lämpligt genomförande av Venedigkommissionens rekommendationer om Imbros och Tenedos när det gäller skyddet av egendom och rätten till utbildning. Parlamentet understryker behovet att i överensstämmelse med EU:s värderingar till fullo respektera rätten till olika livsstilar, såväl sekulära som sådana som grundas på tro, och att upprätthålla åtskillnaden mellan stat och religion. Parlamentet understryker vikten av att skydda minoriteternas rättigheter. Parlamentet beklagar att det efter avskaffandet av den gamla lagen för två år sedan och på grund av det nuvarande juridiska tomrummet inte är möjligt för icke-muslimska välgörenhetsorganisationer att välja styrelse.

28.  Europaparlamentet betonar behovet att erkänna rätten att samvetsvägra obligatorisk militärtjänst.

29.  Europaparlamentet uppmanar Turkiet att göra allvarliga ansträngningar för att skydda hbti-personers rättigheter, och anser att inrättandet av ett särskilt organ för att bekämpa diskriminering, hets, rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans skulle stärka individuella rättigheter i Turkiet. Parlamentet uppmanar Turkiet att anta heltäckande lagstiftning mot diskriminering och hets, inklusive ett förbud mot diskriminering på grund av etnicitet, religion, sexuell läggning, kön eller könsidentitet, och att infoga förbudet mot sådan diskriminering i en ny konstitution. Parlamentet uttrycker oro över de ofta förekommande angreppen på transpersoner och över bristen på skydd för hbti-personer mot våldshandlingar. Parlamentet beklagar djupt att hatbrott mot hbti-personer ofta förblir ostraffade eller att förövarnas domar mildras på grund av offrets ”oberättigade provokation”. Den turkiska regeringen uppmanas på nytt att beordra Turkiets försvarsmakt att sluta klassa homosexuella och transsexuella som ”psykosexuellt sjuka”.

30.  Europaparlamentet beklagar förlusten av många människoliv i gruvkatastroferna i Soma och Ermenek. Parlamentet gläds åt att Turkiet ratificerat Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om säkerhet och hälsa i gruvor, och efterlyser ett snabbt genomförande. Parlamentet betonar vikten av att ta itu med frågor om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i alla sektorer, och kräver att de turkiska myndigheterna ser till att övervakningen av olycksfall i arbetet med dödlig utgång sker med större öppenhet. Parlamentet anser att fackföreningsfrihet, social dialog och medverkan av arbetsmarknadens parter krävs för utvecklingen av ett välmående samhälle med åsiktsmångfald, och understryker vikten av ytterligare framsteg på områdena socialpolitik och sysselsättning på grundval av ett tillfredsställande och skyndsamt genomförande av ILO:s konventioner. Parlamentet noterar bristerna i lagstiftningen om arbetsrätt och fackliga rättigheter. Parlamentet betonar att rätten att organisera sig, rätten att inleda kollektiva förhandlingar och strejkrätten för privatanställda och offentliganställda måste anpassas till EU:s regelverk och internationell standard. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att utarbeta en färdplan för att förbättra lagstiftningen och anpassa den till ILO:s normer. Parlamentet framhåller vikten av att Turkiet uppnår de inledande riktmärkena om socialpolitik och sysselsättning. Kommissionen uppmanas att tillhandahålla Turkiet lämpligt tekniskt bistånd på området för arbetsmarknadsreformer och att främja EU:s normer.

31.  Europaparlamentet uppmanar Turkiet att lagstifta om arbetsvillkoren för exempelvis deltidsanställda, som i dag har dåliga villkor, saknar anställningstrygghet och har svårt att ansluta sig till fackföreningar. Parlamentet konstaterar att gruvindustrin och byggsektorn är de farligaste branscherna i Turkiet, och efterfrågar offentliga utredningar av dödsolyckor på arbetsplatser.

32.  Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att stoppa byggandet av det planerade kärnkraftverket Akkuyu. Parlamentet påpekar att den tilltänkta platsen ligger i en region som kan drabbas av allvarliga jordbävningar och att detta därför utgör ett allvarligt hot mot inte bara Turkiet, utan hela Medelhavsregionen. Parlamentet begär därför att den turkiska regeringen ansluter sig till Esbokonventionen, enligt vilken konventionsparterna måste underrätta och samråda med varandra om större planerade projekt som kan få betydande negativa miljökonsekvenser över nationsgränser. Parlamentet uppmanar dessutom den turkiska regeringen att involvera, eller åtminstone konsultera, regeringarna i sina grannländer, såsom Grekland och Cypern, när det gäller Akkuyu-projektets eventuella vidare utveckling.

Delade intressen och gemensamma utmaningar

33.  Europaparlamentet understryker vilka betydande vinster som tullunionen mellan EU och Turkiet medför. Sedan tullunionen ingicks 1996 har värdet på den bilaterala handeln mellan Turkiet och EU mer än fyrdubblats, vid sidan av en betydande ökning av de utländska direktinvesteringarna från EU i Turkiet och en djupare integration mellan turkiska och europeiska företag, till nytta för båda parter. I detta sammanhang betonar parlamentet emellertid även att en ökning av tullunionens positiva effekter hänger samman med efterlevnaden av de bestämmelser och villkor som fastställts i tullunionen, och parlamentet är därför mycket bekymrat över att europeiska företag som handlar med Turkiet upplever allt större problem. Parlamentet pekar på Världsbankens utvärdering av tullunionen nyligen, där man understryker behovet av ett antal reformer för att bevara ett klimat som är gynnsamt för nära ekonomiskt samarbete även i framtiden. Parlamentet framhåller särskilt behovet i) att utvidga tullunionen till jordbruksprodukter, tjänster och offentlig upphandling, ii) att skapa gynnsamma villkor för en fortsatt tillväxt i handeln, bland annat genom viseringslättnader för affärsresenärer, och iii) för intensiva samråd mellan EU och Turkiet angående följderna för Turkiet av frihandelsavtal som EU undertecknar med tredjeländer.

34.  Europaparlamentet anser att den politiska dialogen mellan Turkiet och EU bör kompletteras med en regelbunden och strukturerad ekonomisk dialog på hög nivå om frågor av gemensamt intresse, däribland handelsförbindelser med tredjeländer. I detta sammanhang framhåller parlamentet växelverkan mellan en välfungerande rättsstat och ekonomisk utveckling. Parlamentet tror på betydelsen av att utveckla och förstärka Turkiets ekonomiska, institutionella och rättsliga ramar på området för den ekonomiska och monetära politiken, särskilt i fråga om centralbankens oberoende, och menar att detta skulle kunna bidra till Turkiets anpassning till EU:s gemensamma regelverk. Parlamentet noterar att det ekonomiska samarbetet avsevärt skulle förbättras om Turkiet i tillräcklig hög grad uppfyllde EU:s standarder avseende offentlig upphandling, konkurrens och sysselsättning och socialpolitik.

35.  Europaparlamentet bekräftar sitt stöd till återtagandeavtalet med EU, som trädde i kraft den 1 oktober 2014. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att övervaka Turkiets framsteg avseende uppfyllandet av kraven i färdplanen för viseringsliberalisering. Parlamentet välkomnar de faktiska ansträngningar som görs för att uppfylla de kriterier som fastställs i färdplanen för viseringsliberalisering. Parlamentet erinrar om att dialogen om viseringsliberalisering är en meritbaserad process och att Turkiet måste uppfylla alla krav i färdplanen för viseringsliberalisering, i synnerhet ett fullständigt och effektivt genomförande av alla bestämmelser i återtagandeavtalet. Parlamentet upprepar att Turkiet är skyldigt att fullständigt och faktiskt genomföra återtagandeavtalet och visaliberaliseringen gentemot samtliga medlemsstater, inbegripet icke-diskriminerande visumfri inresa till turkiskt territorium för medborgare i alla EU:s medlemsstater. Parlamentet uppmanar Turkiet att fullständigt och faktiskt genomföra de befintliga bilaterala återtagandeavtalen. Parlamentet erinrar om att Turkiet är ett av de viktigaste transitländerna för irreguljär migration till EU, och begär att Turkiets gränsöverskridande samarbete med angränsande EU-medlemsstater ska bli bättre i detta avseende. Parlamentet välkomnar ikraftträdandet av lagen om utlänningar och internationellt skydd och inrättandet av generaldirektoratet för migrationshantering i april 2014, som betydande steg i riktning mot en anpassning till EU:s normer för internationellt skydd av reguljära och irreguljära migranter. Parlamentet konstaterar att samarbetet mellan Turkiet och alla EU-medlemsstater behöver förstärkas, särskilt i syfte att stärka förvaltningen av gränser som delas med en EU-medlemsstat. Parlamentet framhåller att Turkiet måste stärka sin gränssäkerhet ytterligare för att motverka irreguljär migration till EU-länderna.

36.  Europaparlamentet påminner om Turkiets strategiska vikt för EU:s energitrygghet, och ser Turkiet som en viktig partner på energiområdet. Parlamentet pekar på de tre södra gaskorridorprojekten, som godkändes i slutet av 2013 och kommer att leda till en tryggare gasförsörjning för Turkiet och tillgång till EU som den främsta energimarknaden. Parlamentet anser att Turkiet, med sin enorma potential till förnybara energikällor, i ett läge med allt större konkurrens på energimarknaderna och ett behov av diversifierade energikällor och försörjningsvägar, skulle kunna ge ett viktigt bidrag till EU:s energitrygghet och unionens ambitioner i fråga om diversifiering av energiförsörjningen i överensstämmelse med internationell rätt. Parlamentet är oroat över ett mer nära energisamarbete mellan Turkiet och Ryssland och anser därför att EU bör påskynda förhandlingarna om energi.

37.  Europaparlamentet påminner om Turkiets strategiska ställning som partner till EU och medlem i Nato och därmed landets avgörande geopolitiska vikt och betydelse för en heltäckande strategi för säkerhet och stabilitet i EU:s östra och södra grannskap, med särskilt avseende på Syrien och Irak. Parlamentet påpekar att den mycket allvarliga händelseutvecklingen i regionen och de attentat som genomförts på europeisk mark gör det helt nödvändigt att stärka dialogen och samarbetet med EU i utrikespolitiska frågor inom ramen för den politiska dialogen mellan EU och Turkiet. Parlamentet uppmanar Turkiet att spela en aktiv roll i den internationella koalitionen mot terroristgrupper som Isis och att använda alla resurser som står till landets förfogande för detta ändamål. Parlamentet uppmanar Turkiet att öka åtgärderna för att förhindra att så kallade utländska stridande, pengar och utrustning når Isis och andra extremistgrupper via turkiskt territorium. Parlamentet betonar behovet att fortsätta och stärka den regelbundna dialogen mot terrorism mellan EU och Turkiet och att vidta konkreta åtgärder och insatser som en del av våra gemensamma ansträngningar för att bekämpa terrorism i alla dess former. Parlamentet uppmanar Turkiet att säkerställa en fungerande gränskontroll samtidigt som man fortsätter att ge nödvändigt stöd genom humanitärt bistånd till flyktingar som kommer in i landet från Syrien och att trygga säkerheten för offren för det syriska inbördeskriget. Parlamentet understryker vikten av tätare dialog och samråd på hög nivå mellan EU och Turkiet om utrikes- och säkerhetspolitiska frågor så att konsekvensen ökar mellan partnernas politik och Turkiet mer och mer anpassar sin utrikespolitik efter EU:s.

38.  Europaparlamentet anser att den turkiske utrikesministern bör inbjudas att närvara vid rådets (utrikes frågor) möten där det är relevant. Parlamentet anser att en ram behövs för strukturerad dialog, samverkan och samordning i utrikespolitiska, säkerhetspolitiska och försvarspolitiska frågor.

39.  Europaparlamentet beklagar djup att det hot om casus belli som uttalats av den turkiska nationalförsamlingen mot Grekland ännu inte har tagits tillbaka, trots en framgångsrik dialog och gott samarbete mellan Grekland och Turkiet.

40.  Europaparlamentet lovordar Turkiet för dess fortsatta stöd till de uppskattningsvis 1,6 miljoner flyktingarna från Irak och Syrien, och för att landet behåller en politik med öppna gränser för humanitära ändamål. Parlamentet välkomnar direktivet om tillfälligt skydd, som antogs i oktober 2014 och som ger flyktingar en säker rättslig ställning och gör det möjligt för dem att skaffa identitetshandlingar och få tillträde till arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta sitt finansiella stöd till humanitärt bistånd för syriska och irakiska flyktingar i Turkiet. Parlamentet påpekar att flyktingförläggningarna har nått sin maxkapacitet och att det utsätter flyktingarnas liv och tillgångar för en enorm påfrestning när de tvingas hitta en egen bostad. Parlamentet anser att EU bör ge aktivt stöd till den turkiska regeringen för ett långsiktigt biståndsprogram för flyktingar och främja tillgången till utbildning, hälso- och sjukvård samt (laglig) anställning. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka de resurser som finns tillgängliga inom ramen för det nya föranslutningsinstrumentet och stabilitets- och fredsinstrumentet, i syfte att tillhandahålla lämpligt stöd till de lokala samhällen som berörs av den stora tillströmningen av flyktingar. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att tillhandahålla (tillfälliga) platser för vidarebosättning till de mest utsatta flyktingarna, i en anda av genuint delat ansvar.

41.  Europaparlamentet uppmanar Turkiet att med tekniskt och ekonomiskt stöd från sina partner ge det växande antalet syriska barn i Turkiet tillträde till skolgång.

Goda förbindelser med grannländerna

42.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Turkiets regering att stoppa de upprepade kränkningarna av grekiskt luftrum och territorialvatten samt den turkiska militärens överflygningar över grekiska öar.

43.  Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att utan ytterligare dröjsmål underteckna och ratificera FN:s havsrättskonvention (Unclos), som har undertecknats och ratificerats av EU och dess 28 medlemsstater, och understryker Republiken Cyperns legitima rätt att ingå bilaterala avtal om sin exklusiva ekonomiska zon. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiet att respektera alla medlemsstaters suveräna rättigheter, också i fråga om rätten att utforska och utvinna naturtillgångar när detta sker i enlighet med EU:s regelverk och internationell rätt. Parlamentet uppmanar Turkiet att avhålla sig från alla åtgärder som skadar de goda grannförbindelserna och ett klimat som gynnar en fredlig lösning av bilaterala tvister.

44.  Europaparlamentet beklagar djupt Turkiets vägran att fullgöra sitt åtagande att tillämpa tilläggsprotokollet till associeringsavtalet mellan EG och Turkiet fullt ut och på ett icke-diskriminerande sätt gentemot alla medlemsstater. Parlamentet påminner om att denna vägran fortfarande har en djupgående inverkan på förhandlingsprocessen.

45.  Europaparlamentet upprepar på nytt sitt starka stöd för en återförening av Cypern, på grundval av en rättvis, övergripande och hållbar lösning för båda folkgrupperna, under överinseende av FN:s generalsekreterare och i enlighet med de relevanta resolutionerna från FN:s säkerhetsråd och de värden och principer som EU bygger på, till en federation som omfattar båda folkgrupperna och båda områdena, med en enda suveränitet, en enda internationell juridisk person och ett enda medborgarskap, där politisk jämställdhet råder mellan de två folkgrupperna och det finns lika möjligheter för alla medborgare. Parlamentet välkomnar tillkännagivandet från FN:s särskilde sändebud Espen Barth Eide om att ledarna för de båda folkgrupperna ska återuppta förhandlingarna under överinseende av FN:s generalsekreterare så snart som möjligt, och uttrycker sitt starka stöd för de insatser som gjorts av FN:s särskilde rådgivare för Cypern för att skapa förutsättningar för ett återupptagande av samtalen. Parlamentet uttrycker sin förhoppning om att budskapet om återförening och försoning från den nyvalde turkcypriotiske ledaren kommer att öppna nya möjligheter i förhandlingsprocessen. Parlamentet uppmanar Turkiet och alla berörda parter att aktivt stödja återföreningsförhandlingarna och ta de nödvändiga stegen mot en normalisering av förbindelserna med Cypern. Parlamentet uppmanar Turkiet att börja dra tillbaka sina styrkor från Cypern och att lämna över det avstängda området Famagusta till FN i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 550(1984). Parlamentet uppmanar samtidigt Republiken Cypern att öppna hamnen i Famagusta under EU:s tullövervakning för att främja ett positivt klimat som leder till en framgångsrik lösning av de pågående förhandlingarna om återförening och för att låta turkcyprioterna bedriva handel med EU på ett lagligt sätt som är acceptabelt för alla.

46.  Europaparlamentet påminner än en gång om relevanta beslut från Europadomstolen och uppmanar den turkiska regeringen att omedelbart upphöra med kränkningarna av de cypriotiska medborgarnas mänskliga rättigheter och att sluta beröva dem möjligheten att äga sin egendom och utöva sina religiösa och andra mänskliga rättigheter som härrör från Republiken Cyperns konstitutionella ordning och unionens regelverk samt EU:s grundläggande principer och värderingar.

47.  Europaparlamentet finner Turkiets bosättningspolitik djupt beklaglig, och uppmanar Turkiet att avstå från att låta fler turkiska medborgare bosätta sig i den ockuperade delen av Cypern, vilket strider mot Genèvekonventionen och de folkrättsliga principerna. Parlamentet uppmanar Turkiet att upphöra med alla åtgärder som förändrar den demografiska balansen på ön och därigenom hindrar en framtida lösning.

48.  Europaparlamentet uppmanar Turkiet att ge kommittén för saknade personer full tillgång till alla arkiv och militära områden i Cyperns norra del för gravöppningar och att tillhandahålla all information som kan leda till att flyttade kvarlevor hittas. Parlamentet efterlyser särskild hänsyn till kommitténs arbete.

49.  Europaparlamentet uppmanar kraftfullt Turkiet och Armenien att arbeta för att normalisera sina förbindelser genom att villkorslöst ratificera protokollen om upprättandet av diplomatiska förbindelser, genom att öppna gränsen och genom att aktivt förbättra sina förbindelser, i synnerhet det gränsöverskridande samarbetet och den ekonomiska integrationen. Parlamentet välkomnar den pågående dialogen mellan Turkiet och Armenien.

o
o   o

50.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europarådets generalsekreterare, Europadomstolens ordförande, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Republiken Turkiets regering och parlament.

(1) EUT C 341 E, 16.12.2010, s. 59.
(2) EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 98.
(3) EUT C 257 E, 6.9.2013, s. 38.
(4) Antagna texter, P7_TA(2013)0184.
(5) Antagna texter, P7_TA(2013)0277.
(6) Antagna texter, P7_TA(2014)0235.
(7) Antagna texter, P8_TA(2014)0052.
(8) Antagna texter, P8_TA(2015)0014.
(9)Antagna texter, P8_TA(2015)0094.
(10) EUT L 51, 26.2.2008, s. 4.

Rättsligt meddelande