Index 
Antagna texter
Onsdagen den 24 juni 2015 - BrysselSlutlig utgåva
Begäran om upphävande av Sotirios Zarianopoulos immunitet
 Begäran om upphävande av Udo Voigts immunitet
 Europeiska fonden för strategiska investeringar ***I
 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter: EGF/2015/000 TA 2015 – tekniskt stöd på kommissionens initiativ
 Översynen av ramen för ekonomisk styrning: lägesbeskrivning och utmaningar

Begäran om upphävande av Sotirios Zarianopoulos immunitet
PDF 189kWORD 63k
Europaparlamentets beslut av den 24 juni 2015 om begäran om upphävande av Sotirios Zarianopoulos immunitet (2015/2015(IMM))
P8_TA(2015)0234A8-0191/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den begäran om upphävande av Sotirios Zarianopoulos immunitet som översändes den 8 december 2014 av den biträdande åklagaren vid Greklands högsta domstol med anledning av det pågående målet G2010/1744 vid den straffrättsliga underrätten i Thessaloniki, och som tillkännagavs i kammaren den 13 januari 2015,

–  efter att ha hört Sotirios Zarianopoulos i enlighet med artikel 9.5 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013(1),

–  med beaktande av artikel 62 i Republiken Greklands konstitution,

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0191/2015), och av följande skäl:

A.  Den biträdande allmänna åklagaren vid Greklands högsta domstol har begärt att immuniteten för Sotirios Zarianopoulos, ledamot av Europaparlamentet, ska upphävas med anledning av en brottsutredning.

B.  Enligt artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska ledamöterna på sin egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras stat.

C.  I enlighet med artikel 62 i Republiken Greklands konstitution får en ledamot under sin mandatperiod inte lagföras, gripas eller kvarhållas eller bli föremål för någon annan frihetsinskränkande åtgärd utan parlamentets godkännande.

D.  Sotirios Zarianopoulos är anklagad för att den 4 mars 2010, under hot om fysiskt våld, olovligen ha tagit sig in i radio- och tv-kanalen ERT 3:s lokaler för att avbryta lunchnyheterna och läsa upp ett meddelande.

E.  Det misstänkta brottet har till synes inget samband med Sotirios Zarianopoulos befattning som ledamot av Europaparlamentet, eftersom det är kopplat till en åtgärd av fackförbundet Pame och eftersom Sotirios Zarianopoulos inte var ledamot av Europaparlamentet vid den aktuella tidpunkten.

F.  Enligt artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och enligt Europeiska unionens domstols rättspraxis definieras ett yttrande som gjorts under utövandet av ämbetet som ledamot av Europaparlamentet som en subjektiv uppfattning som har ett direkt och tydligt samband med utövandet av detta ämbete, men de handlingar som Sotirios Zarianopoulos misstänks för faller inte under denna definition.

G.  Lagföringen avser med andra ord inte något yttrande som gjorts eller någon röst som avlagts under utövandet av ämbetet som ledamot av Europaparlamentet i enlighet med artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

H.  Enligt artikel 9.7 i arbetsordningen får utskottet för rättsliga frågor under inga omständigheter uttala sig i skuldfrågan, eller på annat sätt yttra sig över det riktiga i att väcka åtal för de uttalanden eller handlingar som tillskrivs ledamoten, inte ens vid tillfällen där utskottet genom prövning av en begäran erhåller detaljerad kunskap i fallet.

I.  Eftersom Sotirios Zarianopoulos hävdar att åtalet är politiskt motiverat har utskottet, efter att ha hört ledamoten och efter att ha granskat de relevanta handlingarna, även granskat de vittnesuppgifter som lämnades till utredningsmyndigheterna 2010 och som ligger till grund för åtalet.

J.  Dessa uppgifter lämnades inom ramen för det rättsliga förfarandet mot Sotirios Zarianopoulos, men det ankommer inte på utskottet att utreda fallet eller att fatta beslut i skuldfrågan i det rättsliga förfarandet mot ledamoten.

K.  Mot bakgrund av de uppgifter som utskottet förfogar över finns det ingen anledning att anta att förfarandet syftar till att skada ledamotens politiska verksamhet (fumus persecutionis), inte heller med tanke på att förfarandet inleddes flera år innan ledamotens mandatperiod påbörjades.

1.  Europaparlamentet beslutar att upphäva Sotirios Zarianopoulos immunitet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den allmänna åklagaren vid Greklands högsta domstol och till Sotirios Zarianopoulos.

(1)1 Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C 200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011 i mål C-163/10, Patricello, ECLI: EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23.


Begäran om upphävande av Udo Voigts immunitet
PDF 158kWORD 63k
Europaparlamentets beslut av den 24 juni 2015 om begäran om upphävande av Udo Voigts immunitet (2015/2072(IMM))
P8_TA(2015)0235A8-0192/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den begäran om upphävande av Udo Voigts immunitet som översändes den 9 februari 2015 av rättens ordförande vid kammarrätten i Berlin (Ref. (3) 161 Ss 189/14 (14/15)), och som tillkännagavs i kammaren den 25 mars 2015,

–  efter att ha hört Udo Voigt i enlighet med artikel 9.5 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013(1),

–  med beaktande av artikel 46 i Förbundsrepubliken Tysklands grundlag,

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0192/2015), och av följande skäl:

Α.  Rättens ordförande vid kammarrätten i Berling har översänt en begäran om upphävande av Udo Voigts parlamentariska immunitet i samband med rättsliga åtgärder avseende en påstådd överträdelse.

Β.  Enligt artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska ledamöterna på sin egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras stat.

C.  Enligt artikel 46.2 i Förbundsrepubliken Tysklands grundlag får en parlamentsledamot inte ställas till svars eller gripas för en straffbelagd handling utan parlamentets tillstånd, med undantag av vissa särskilda omständigheter.

D.  Udo Voigt anklagas för provokation och kollektiv förolämpning i en publikation som utgavs av Tysklands nationaldemokratiska parti vid tiden för fotbolls-VM 2006 och som han som partiordförande var ansvarig för.

Ε.  Anklagelserna saknar uppenbart samband med Udo Voigts ställning som ledamot av Europaparlamentet. De hänför sig till hans ställning som ordförande för Tysklands nationaldemokratiska parti.

F.  De påstådda handlingarna har inget samband med yttranden som gjorts eller röster som avlagts av ledamoten under utövandet av uppdraget som ledamot av Europaparlamentet i den mening som avses i artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier. Anklagelserna hänför sig till handlingar som utfördes 2006, långt innan Udo Voigt valdes in i Europaparlamentet 2014.

G.  Udo Voigt hävdar att längden på förfarandet, som inleddes 2006, visar på en vilja att hindra honom i hans parlamentariska arbete. Den nuvarande begäran om upphävande av immunitet kan dock förklaras med ytterligare förfaranden, som inleddes till följd av en överklagan från Udo Voigt själv, och principen nemo auditur propriam turpitudinem allegans, dvs. att ingen ska vinna fördel av sin egen rättsstridiga handling, är därför tillämplig på denna invändning.

H.  Det kan inte föreligga någon misstanke om något försök att hindra Udo Voigt i hans parlamentariska verksamhet (fumus persecutionis) i samband med detta förfarande, eftersom det inleddes ett antal år innan han valdes in i Europaparlamentet.

1.  Europaparlamentet beslutar att upphäva Udo Voigts immunitet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till kammarrätten i Berlin och till Udo Voigt.

(1) Domstolens dom av den 12 maj 1964,Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C 200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patricello, C‑163/10, ECLI: EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23.


Europeiska fonden för strategiska investeringar ***I
PDF 258kWORD 88k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 24 juni 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fonden för strategiska investeringar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 (COM(2015)0010 – C8-0007/2015 – 2015/0009(COD))
P8_TA(2015)0236A8-0139/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2015)0010),

–  med beaktande av artikel 294.2 och artiklarna 172 och 173, artikel 175 tredje stycket och artikel 182.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0007/2015),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande(2),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 9 juni 2015 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, budgetkontrollutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning och utskottet för konstitutionella frågor (A8-0139/2015).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande som bifogas denna resolution och som kommer att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien) tillsammans med den slutliga lagstiftningsakten.

3.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalanden som bifogas denna resolution och som kommer att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien) tillsammans med den slutliga lagstiftningsakten.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 24 juni 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/… om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2015/1017.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

1.  Gemensamt uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen om fördelningen till Horisont 2020

”Europaparlamentet, rådet och kommissionen har enats om att följande budgetposter inte ska bidra till finansieringen av Efsi: ”Stärka spetsforskningen inom Europeiska forskningsrådet”, ”Marie Skłodowska-Curie-åtgärder” och ”Spridning av spetskompetens och bredare deltagande”. Det återstående beloppet som kommer från ytterligare användning av marginalen i jämförelse med kommissionens förslag kommer att återinföras till övriga budgetposter för Horisont 2020 i proportion till de minskningar som kommissionen föreslagit. Den preliminära fördelningen fastställs i bilaga I till Efsi-förordningen.”

2.  Uttalande av kommissionen om budgetförslaget för 2016

”Kommissionen kommer att undersöka hur bidraget till Efsi från de olika budgetposterna inom Horisont 2020 inverkar på de respektive programmens effektiva genomförande, och kommer eventuellt att lägga fram ett förslag till ändringsskrivelse till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för 2016 för att justera fördelningen till budgetposterna för Horisont 2020.”

3.  Uttalande av kommissionen om dess bedömning av engångsbidrag inom ramen för Efsi-initiativet i syfte att genomföra stabilitets- och tillväxtpakten

”Utan att det påverkar rådets befogenheter vid genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten, bör ett engångsbidrag från medlemsstaterna, antingen av en medlemsstat eller av nationella utvecklingsbanker som ingår i den allmänna myndighetssektorn eller som agerar för en medlemsstats räkning, till Efsi, eller tematiska plattformar eller investeringsplattformar som sammanför partner från flera medlemsstater, inrättade för genomförandet av investeringsplanen, i princip godkännas som en engångsåtgärd, i den mening som avses i artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 och artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1467/97.”

(1) Yttrande av den 19 mars 2015 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(2) Yttrande av den 16 april 2015 (ännu ej offentliggjort i EUT).


Utnyttjande av Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter: EGF/2015/000 TA 2015 – tekniskt stöd på kommissionens initiativ
PDF 340kWORD 77k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 24 juni 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2015/000 TA 2015 – tekniskt stöd på kommissionens initiativ) (COM(2015)0156 – C8-0093/2015 – 2015/2076(BUD))
P8_TA(2015)0237A8-0185/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2015)0156 – C8-0093/2015),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 september 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (ansökan (EGF/2014/000 TA 2014 – tekniskt stöd på kommissionens initiativ)(4),

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och social frågor,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0185/2015), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden).

C.  Antagandet av förordningen om fonden återspeglar överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om att återinföra kriteriet för utnyttjande i krislägen, öka unionens ekonomiska bidrag till 60 % av den totala uppskattade kostnaden för de föreslagna åtgärderna, effektivisera handläggningen av ansökningar om medel ur fonden inom kommissionen, parlamentet och rådet genom att förkorta tiden för bedömning och godkännande, öka antalet stödberättigade åtgärder och förmånstagare genom att inbegripa egenföretagare och ungdomar, samt finansiera incitament att starta egna företag.

D.  Det högsta årliga belopp som är tillgängligt via fonden 2015 är 150 miljoner EUR (i 2011 års priser). På kommissionens initiativ får enligt artikel 11.1 i förordningen om fonden högst 0,5 % av detta belopp (dvs. 811 825 EUR 2015) användas för tekniskt stöd för att finansiera förberedande åtgärder, övervakning, insamling av uppgifter, upprättande av en kunskapsbas, administrativt och tekniskt stöd, informations- och kommunikationsinsatser samt den revision, kontroll och utvärdering som krävs för att genomföra denna förordning.

E.  Europaparlamentet har ofta understrukit att fonden bättre måste föras fram som ett av unionens instrument för solidaritet med uppsagda arbetstagare.

F.  Det föreslagna beloppet på 630 000 EUR motsvarar ca 0,39 % av det högsta årliga belopp som är tillgängligt via fonden för 2015.

1.  Europaparlamentet stöder de åtgärder som kommissionen föreslagit och som ska finansieras som tekniskt stöd i enlighet med artikel 11.1 och 11.4 samt artikel 12.2, 12.3 och 12.4 i förordningen om fonden.

2.  Europaparlamentet påminner om vikten av nätverkssamarbete och informationsutbyte om fonden, i synnerhet när det gäller bestämmelserna i den nya fondförordningen. Parlamentet stöder därför finansieringen av fondens expertgrupp med kontaktpersoner och nätverksseminarierna om genomförandet av fonden.

3.  Europaparlamentet betonar att ett centralt mål med dessa möten bör vara att analysera efterhandsbedömningen av fonden (2007–2013) och grundligt diskutera dess rekommendationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en fullständig analys och rapport för parlamentet om de medel från fonden som redan har utnyttjats.

4.  Europaparlamentet välkomnar det fortsatta arbetet med standardiserade förfaranden för ansökningar till fonden och för förvaltning av den med hjälp av funktionerna i systemet för elektroniskt datautbyte (SFC2014), som möjliggör en förenkling och snabbare behandling av ansökningarna samt bättre rapportering.

5.  Europaparlamentet noterar att förfarandet att integrera fonden i systemet för elektroniskt datautbyte (SFC2014) har pågått i flera år och att kostnaderna för detta, som belastar fondens budget, kommer att fortsätta vara relativt höga även under de kommande två till tre åren, tills integrationsprocessen har avslutats.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att redogöra för vilka framsteg som gjorts från början av 2011 till och med 2014 när det gäller integreringen i SFC2014.

7.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen och medlemsstaterna inriktar sitt nätverksarbete särskilt på följande:

   a. Förbättra övervakningen och utvärderingen av effekterna av stöd från fonden för enskilda deltagare på följande sätt:
   Budgeten för övervakning och utvärdering bör användas för att bedöma de långsiktiga effekterna för stödmottagarna.
   I ansökningsformuläret till fonden och i mallen för slutrapporten om genomförandet av ett bidrag från fonden bör det tydligt påminnas om att fondens samordnare och medlemsstaten är skyldiga att lämna uppgifter om stödmottagarnas sysselsättningsresultat tolv månader efter genomförandet av åtgärderna, och uppgifter om sysselsättningsgraden de senaste tolv månaderna efter genomförandet av fonden i det aktuella området, för att ge en bredare översikt över fondens effekter.
   Mer detaljerad information om de åtgärder som de enskilda deltagarna fått tillgång till bör registreras och tydligt redovisas för att det t.ex. ska vara möjligt att göra en tydligare kostnadsnyttoanalys av olika åtgärder.
   Godkännandet av de slutgiltiga rapporterna om ärendena bör åtföljas av uppgifter om det fullständiga resultatet för mottagarna (på aggregerad nivå). Tidigare uppgifter om resultatet för mottagarna har inte varit fullständiga.
   b. Ytterligare effektivisera ansökningsprocessen på följande sätt:
   På nationell nivå bör det uppmuntras ytterligare att inleda processen att ge stöd till uppsagda arbetstagare utan att vänta på att ansökningarna godkänns.
   Om detta inte är möjligt bör kommissionen och medlemsstaterna överväga att räkna genomförandeperioden för fonden från det datum då ansökan godkändes. Detta skulle göra det möjligt att utnyttja hela finansieringsperioden på 24 månader.
   c. Öka flexibiliteten under stödperioden på följande sätt:
   Kommissionen bör öka flexibiliteten för medlemsstaterna för att tillhandahålla ytterligare åtgärder när nya möjligheter/behov uppkommer under stödperioden, utöver de åtgärder som anges i ansökningsformuläret.
   Den referensperiod som krävs för att beräkna antalet uppsägningar för ansökan till fonden uppfattas som en tvångströja som påverkar målet att uppnå solidaritet och framgång för stödet från fonden, och denna period skulle kunna ses över för att möjliggöra flexibilitet i form av ett tillägg till ansökan där det kan visas att uppsägningarna beror på samma orsaker och är kopplade till de uppsägningar som anges i ansökan.

8.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att bedöma vad som orsakade en försening med avseende på godkännandet eller genomförandet för en del projekt, och att offentliggöra sina rekommendationer.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra fondens synlighet. Parlamentet påminner medlemsstaterna om att de enligt artikel 12 i fondförordningen måste informera de direkta mottagarna, myndigheterna, arbetsmarknadens parter, medierna och allmänheten om de åtgärder som finansieras genom fonden.

10.  Europaparlamentet noterar att kostnaden för informationsverksamhet fortsätter att minska kraftigt under 2015. Parlamentet anser att detta inte får ha en negativ effekt på produktionen och distributionen av informationsmaterial samt på den vägledning som behövs.

11.  Europaparlamentet understryker behovet av ökad kontakt mellan alla som är involverade i ansökningar till fonden, däribland arbetsmarknadens parter och intressenter på regional och lokal nivå, för att skapa största möjliga synergieffekter. Samverkan mellan den nationella kontaktpersonen och regionala eller lokala gemonförandepartner i ett ärende bör stärkas och kommunikations- och stödsystem samt informationsflöden (interna uppdelningar, uppgifter och ansvar) bör klargöras och alla berörda parter bör vara överens om detta.

12.  Europaparlamentet understryker behovet att i regioner med hög ungdomsarbetslöshet utöka tillgången till fonden för att ge stöd till ett lika stort antal ungdomar i åldern 15–24 år, som varken arbetar eller studerar, som antalet arbetstagare som får stöd, om halvtidsutvärderingen visar att det finns behov att bibehålla denna åtgärd efter december 2017.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bjuda in parlamentet till möten och seminarier med expertgrupperna i enlighet med relevanta bestämmelser i ramavtalet om förbindelser mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen(5). Parlamentet understryker dessutom betydelsen av ökade kontakter mellan dem som är involverade i ansökan till fonden, däribland arbetsmarknadens parter.

14.  Europaparlamentet vill att den slutliga utvärderingen ska offentliggöras i tid, i enlighet med den tidsfrist som fastställts i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006(6).

15.  Europaparlamentet begär att medlemsstaterna och samtliga berörda institutioner vidtar de åtgärder som krävs för att förbättra förfaranden och budgethantering så att fonden snabbare ska kunna tas i anspråk. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till parlamentets vilja att utarbeta ett initiativbetänkande på grundval av kommissionens utvärdering, för att bedöma hur den nya förordningen om fonden fungerar och de granskade ärendena. Det förbättrade förfarande som kommissionen infört efter en begäran från parlamentet för att se till att fonden verkligen är ett instrument för brådskande åtgärder och för att påskynda frigörandet av bidrag, i syfte att för parlamentet och rådet lägga fram kommissionens bedömning av tillåtligheten i en ansökan om medel från fonden tillsammans med förslaget om ianspråktagande av fonden. Parlamentet välkomnar att granskningen och beviljandet av ansökningar blivit betydligt snabbare genom den nya fondförordningen.

16.  Europaparlamentet understryker att halvtidsutvärderingen som ska inledas under 2015 även bör ta hänsyn till de långsiktiga effekterna av krisen och globaliseringen för små och medelstora företag och att en utvärdering därför bör göras av möjligheten att sänka kriteriet i artikel 4 i fondförordningen att minst 500 arbetstagare ska ha sagts upp, i enlighet med förslaget i Europaparlamentets resolution av den 17 september 2014.

17.  Europaparlamentet begär att medlemsstaterna på ett tydligare sätt framhäver det mervärde som insatser inom ramen för fonden gett, skapar tydligare förbindelser till andra medel och överväger på vilka sätt fonden bäst kan ge ett mervärde och hur man kan undvika att åtgärder finansieras som skulle ha finansierats ändå.

18.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF/2015/000 TA 2015 – tekniskt stöd på kommissionens initiativ)

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2015/1179.)

(1)EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
(2)EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3)EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(4) Antagna texter, P8_TA(2014)0016.
(5) EUT L 304, 20.11.2010, s. 47.
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EUT L 406, 30.12.2006, s. 1).


Översynen av ramen för ekonomisk styrning: lägesbeskrivning och utmaningar
PDF 299kWORD 104k
Europaparlamentets resolution av den 24 juni 2015 om översynen av ramen för ekonomisk styrning: lägesbeskrivning och utmaningar (2014/2145(INI))
P8_TA(2015)0238A8-0190/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har eller hotas av allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet(2),

–  med beaktande av skrivelsen av den 3 juli 2013 från kommissionens vice ordförande Olli Rehn om tillämpningen av artikel 5.1 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(3),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1177/2011 av den 8 november 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet(5),

–  med beaktande av rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2014 om undersökningen av trojkans (ECB, kommissionen och IMF) roll och verksamhet med avseende på programländerna i euroområdet(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 december 2013 om konstitutionella problem med flernivåstyrning i Europeiska unionen(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 1 december 2011 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2011 om den finansiella, ekonomiska och sociala krisen: rekommendationer om åtgärder och initiativ(12),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2014 Bedömning av den ekonomiska styrningen – Rapport om tillämpningen av förordningarna (EU) nr 1173/2011, 1174/2011, 1175/2011, 1176/2011, 1177/2011, 472/2013 och 473/2013, (COM(2014)0905),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012),

–  med beaktande av kommissionens sjätte lägesrapport av den 23 juli 2014 om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (COM(2014)0473),

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möten i juni och december 2014,

–  med beaktande av slutsatserna från toppmötet om euron i oktober 2014,

–  med beaktande av kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers anförande den 15 juli 2014 i Europaparlamentet,

–  med beaktande av ECB:s ordförande Mario Draghis anförande den 22 augusti 2014 vid det årliga centralbankssymposiet i Jackson Hole,

–  med beaktande av ECB:s dokument nr 157 från november 2014 The identification of fiscal and macroeconomic imbalances – unexploited synergies under the strengthened EU governance framework,

–  med beaktande av OECD:s arbetsdokument nr 163 av den 9 december 2014 om sociala frågor, sysselsättning och migration Trends in income inequality and its impact on economic growth,

–  med beaktande av IMF-personalens diskussionsdokument från september 2013 Towards a fiscal union for the euro area,

–  med beaktande av ECB-rådets förslag av den 10 juni 2010 Reinforcing Economic Governance in the Euro Area,

–  med beaktande av rådets slutsatser om den sjätte lägesrapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: Investering för tillväxt och sysselsättning, som antogs av rådet (allmänna frågor – sammanhållningspolitik) den 19 november 2014,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för konstitutionella frågor (A8-0190/2015), och av följande skäl:

A.  Den ekonomiska styrningen i euroområdet, som syftade till att undvika ohållbara offentliga finanser och samordna finanspolitiken, inleddes med stabilitets- och tillväxtpakten som består av två enkla regler för att undvika negativa effekter på EMU som helhet.

B.  Omedelbart efter införandet av euron minskade konsolideringstakten när det gäller genomförandet av dessa regler, vilket delvis lade grunden till den aktuella krisen inom EMU.

C.  En reform av den ursprungliga stabilitets- och tillväxtpakten genomfördes 2005. Ett antal förbättringar gjordes och flexibiliteten ökades, men problemen med de svaga genomförandebestämmelserna och samordningen behandlades inte i tillräcklig grad.

D.  När flera länder riskerade att ställa in betalningarna av sina skulder, vilket skulle ha lett till en global spridning av krisen och depressionen, kunde situationen avstyras genom inrättandet av ad hoc-mekanismer såsom EFSF och EFSM.

E.  För att undvika att denna typ av kris skulle uppstå igen och spridas till andra länder genom banksektorn, vidtogs en rad åtgärder som bland annat omfattade inrättandet av bankunionen, den europeiska stabilitetsmekanismen, en förbättrad lagstiftning för den ekonomiska styrningen i form av sex- och tvåpacken, fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen samt den europeiska planeringsterminen, som alla måste betraktas som ett paket.

F.  Enligt kommissionens senaste höstprognos förväntas unionens bruttonationalprodukt (BNP) i euroområdet öka, efter två års negativ tillväxt, vilket innebär att den ekonomiska återhämtningen sakta går framåt och ytterligare måste stärkas, eftersom produktionsgapet även i fortsättningen kommer att vara stort.

G.  De stora skillnaderna mellan medlemsstaterna kvarstår när det gäller skuldkvoter, underskottskvoter, sysselsättningsnivåer, bytesbalans och sociala skyddsnivåer, även efter genomförandet av programmen, vilket avspeglar skillnaderna i orsakerna till krisen och dess utgångspunkt samt ambitionerna för, effekterna av och det nationella egenansvaret för genomförandet av de åtgärder som de berörda institutionerna och medlemsstaterna har enats om.

H.  Investeringarna i euroområdet har minskat med 17 procent sedan tiden före krisen och förblir svaga. Både bristen på framtidsinriktade tillväxtfrämjande investeringar och alltför stora offentliga och privata skuldnivåer är en förlamande börda för framtida generationer.

I.  En europeisk investeringsplan som ett viktigt instrument för att främja framför allt privata investeringar håller på att införas och ska mobilisera 315 miljarder euro i nya investeringar under de kommande tre åren. Även om de föreslagna finansiella målen uppnås, är denna plan endast en av de faktorer som bidrar till att överbrygga det totala investeringsunderskottet, tillsammans med genomförandet av strukturreformer för att skapa investeringsvänliga förhållanden i medlemsstaterna.

Lägesbeskrivning av den gällande ramen för ekonomisk styrning

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 28 november 2014 om översynen av den ekonomiska styrningen. Parlamentet anser att kommissionens bedömning ger en bild av hur och i vilken utsträckning de olika verktygen och förfarandena har använts och genomförts.

2.  Europaparlamentet betonar att kärnan i det ekonomiska styrningssystemet är förebyggandet av alltför stora underskott och skulder, liksom alltför stora makroekonomiska obalanser, samt samordningen av den ekonomiska politiken. Parlamentet insisterar därför på att den centrala frågan i översynen är huruvida EMU har fått bättre återhämtningsförmåga genom den nya ramen för ekonomisk styrning, särskilt när det gäller förmågan att undvika att en medlemsstat inte betalar sin skuld, samtidigt som systemet bidragit till en närmare samordning av och konvergens mellan medlemsstaternas ekonomiska politik och säkerställt en hög nivå av insyn, trovärdighet och demokratisk ansvarsskyldighet.

3.  Europaparlamentet noterar att framsteg gjorts i vissa medlemsstater när det gäller att hantera skuldnivåer eller ta sig ur förfarandet med alltför stora underskott.

4.  Europaparlamentet håller med kommissionen i dess analys om att delar av den nya ramen har gett resultat, men att möjligheterna att dra slutsatser om bestämmelsernas effektivitet i normala ekonomiska tider är begränsade.

5.  Europaparlamentet är medvetet om att en bedömning av tillämpningen av sexpacket och tvåpacket fortfarande är partiell och inte kan isoleras från den europeiska planeringsterminen, EUF-fördraget och finanspakten.

6.  Europaparlamentet välkomnar den breddning av stabilitets- och tillväxtpakten som sker genom sexpacket och tvåpacket genom införandet av förfaranden för att förhindra och korrigera makroekonomiska obalanser i en medlemsstat och mellan medlemsstaterna, och genom att ändra den överdrivna tilltron till underskottskriteriet till att beakta både underskotts- och skuldkriteriet, och på detta sätt i ett tidigt skede försöka identifiera och korrigera eventuella problem och förhindra att kriser uppstår, samtidigt som man tillåter flexibilitet i form av undantag för strukturella reformer, investeringar och ogynnsamma konjunkturförhållanden. Parlamentet påminner om att flexibiliteten inte får äventyra paktens förebyggande karaktär.

7.  Europaparlamentet understryker vikten av resultattavlan för att i ett tidigt skede fastställa makroekonomiska obalanser, liksom vikten av hållbara strukturreformer när man försöker överbrygga makroekonomiska obalanser.

8.  Europaparlamentet betonar att en konsekvent och rättvis tillämpning av ramen i länderna och över tiden bidrar till trovärdigheten. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att tillämpa och agera i den anda som präglar de ändringar som gjorts av stabilitets- och tillväxtpakten genom sex- och tvåpacken, särskilt när det gäller bestämmelser om efterlevnadskontroll.

9.  Europaparlamentet anser att den nuvarande ekonomiska situationen med svag tillväxt och hög arbetslöshet kräver brådskande, omfattande och beslutsamma åtgärder, i enlighet med ett holistiskt synsätt som bygger på tillväxtfrämjande budgetkonsolidering, strukturreformer och främjande av investeringar för att återupprätta en hållbar tillväxt och konkurrenskraft, främja innovation och bekämpa arbetslösheten, samtidigt som man hanterar risken för ihållande inflation eller ett eventuellet hot om deflationstryck, samt ihållande makroekonomiska obalanser. Parlamentet betonar att ramen för ekonomisk styrning måste utgöra ett centralt inslag i denna holistiska syn om dessa ändringar ska kunna hanteras.

10.  Europaparlamentet instämmer i kommissionsledamot Marianne Thyssens uttalande om att länder som tillhandahåller högkvalitativa arbetstillfällen och bättre socialt skydd och som investerar i humankapital är mer motståndskraftiga mot ekonomiska kriser. Parlamentet uppmanar kommissionen att låta denna ståndpunkt avspeglas i genomförandet av all politik inom ramen för den europeiska planeringsterminen och alla landsspecifika rekommendationer.

11.  Europaparlamentet betonar att den nuvarande ramen för ekonomisk styrning måste genomföras och vid behov förbättras så att den kan bidra till finanspolitisk stabilitet, främja en verklig diskussion om en övergripande bedömning av hela euroområdet som möjliggör tillväxtvänligt finanspolitiskt ansvar, förbättra utsikterna för den ekonomiska styrningen i euroområdet och hantera medlemsstaternas olika ekonomiska och finanspolitiska situationer på ett likvärdigt sätt. Parlamentet framhåller bestämt att denna ram präglas av brist på egenansvar på nationell nivå och för lite uppmärksamhet på de internationella ekonomiska utsikterna och en lämplig demokratisk mekanism för ansvarsskyldighet.

12.  Europaparlamentet betonar att den rådande situationen kräver ökad och mer sammanhängande ekonomisk samordning i euroområdet som helhet och en förstärkning av det nationella egenansvaret och den demokratiska ansvarsskyldigheten för genomförandet av bestämmelserna (i syfte att återupprätta förtroendet, främja konvergens mellan medlemsstaterna, förbättra den finanspolitiska hållbarheten, främja hållbara strukturreformer och stimulera investeringar) samt snabba reaktioner för att korrigera de mest uppenbara skiljelinjerna, effektivisera ramarna för den ekonomiska styrningen och säkerställa ett konsekvent och rättvist genomförande av ramarna på lång sikt i alla medlemsstater.

13.  Europaparlamentet understryker vikten av enkla och transparenta förfaranden för den ekonomiska styrningen och varnar för att dess nuvarande komplexa karaktär liksom det bristande genomförandet och egenansvaret inverkar negativt på dess effektivitet och dess möjligheter att accepteras av de nationella parlamenten, de lokala myndigheterna, arbetsmarknadsparterna och medlemsstaternas medborgare.

14.  Europaparlamentet konstaterar att vissa framsteg har nåtts i diskussionen om det medelfristiga målet och om ökat egenansvar i den nationella debatten i medlemsstaterna i euroområdet, delvis tack vare bidraget från de nationella finanspolitiska råden, vilka fungerar som oberoende organ som övervakar efterlevnaden av finanspolitiska regler och makroekonomiska prognoser. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en översikt över de nationella finanspolitiska rådens struktur och funktion, och hur dessa råd kan öka det nationella egenansvaret.

15.  Europaparlamentet anser att ramen för den ekonomiska styrningen är ett centralt politiskt initiativ som utgör grundvalen för målen och flaggskeppsinitiativen i Europa 2020-strategin, som syftar till att fullt ut utnyttja den inre marknadens outnyttjade tillväxtpotential. Parlamentet anser att medlemsstaterna genom att frigöra den inre marknadens tillväxtpotential lättare kommer att kunna uppfylla de mål som ingår i ramen för ekonomisk styrning. Parlamentet anser vidare att konsumenter och företag är de främsta aktörerna på den inre marknaden.

Hur kan flexibiliteten bäst utnyttjas inom ramen för befintliga bestämmelser?

16.  Europaparlamentet konstaterar att stabilitets- och tillväxtpakten, som infördes för att säkerställa finanspolitisk hållbarhet i de medlemsstater som deltar i den ekonomiska och monetära unionen, gör det möjligt för medlemsstaterna att vid behov föra en kontracyklisk politik och säkrar det finanspolitiska manöverutrymme som krävs för att de automatiska stabilisatorerna ska kunna fungera korrekt. Parlamentet understryker att inte alla medlemsstater uppnådde ett överskott när ekonomin blomstrade och att vissa befintliga flexibilitetsklausuler som fastställs i lagstiftningen inte fullt ut utnyttjades under de föregående åren.

17.  Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen i sitt tolkningsmeddelande om flexibilitet erkänner att det sätt som de nuvarande finanspolitiska reglerna tolkas på är en faktor som bidrar till att utjämna investeringsunderskottet i EU och underlätta genomförandet av tillväxtfrämjande, hållbara och socialt balanserade strukturreformer. Parlamentet noterar att meddelandet inte inför några ändringar när det gäller beräkningen av underskottet, men att vissa investeringar kan motivera ett tillfälligt avsteg från det medelfristiga målet för berörd medlemsstat eller från anpassningsbanan mot detta mål.

18.  Europaparlamentet stöder alla de incitament som kommissionen föreslår för att finansiera den nya europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), främst genom att göra de nationella bidragen till fonden finanspolitiskt neutrala i förhållande till uppfyllandet av det medelfristiga målet och de nödvändiga finanspolitiska justeringarna, utan att ändra den förebyggande eller den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten. Parlamentet noterar kommissionens avsikt att inte inleda ett förfarande vid alltför stora överskott om en medlemsstats underskott, enbart på grund av det ytterligare bidraget till Efsi, går lite och tillfälligt utöver gränsen på 3 procent. Parlamentet betonar stabilitets- och tillväxtpaktens väsentliga bidrag till att bygga upp förtroendet för att locka till sig utländska investeringar. Parlamentet betonar vikten av additionaliltet när det gäller stödet från Efsi, eftersom Efsi-finansierade projekt under inga omständigheter enbart får ersätta redan planerade investeringar, och att nettoinvesteringsnivån i stället ska höjas.

19.  Europaparlamentet gläder sig över att kommissionens meddelande syftar till att klargöra investeringsklausulens tillämpningsområde och medge en viss flexibilitet i stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del i form av ett tillfälligt avsteg från det medelfristiga målet, förutsatt att detta avsteg inte innebär att man överskrider det 3-procentiga referensvärdet för underskottet och en lämplig säkerhetsmarginal, särskilt när det gäller utgifter för projekt inom struktur- och sammanhållningsfonderna, inbegripet sysselsättningsinitiativet för unga, de transeuropeiska näten och Fonden för ett sammanlänkat Europa samt medfinansieringen enligt Efsi.

20.  Europaparlamentet anser att en förutsättning för tillämpningen av strukturreformsklausulen i den förebyggande delen och beaktandet av strukturreformsplaner i den korrigerande delen är att det nationella parlamentet formellt antar en reform och att reformen faktiskt genomförs, vilket stärker effektiviteten och egenansvaret. Parlamentet betonar att reformprocessen till fullo bör involvera arbetsmarknadens parter i alla skeden.

21.  Europaparlamentet kräver en förstärkt dialog mellan kommissionen och medlemsstaterna om innehållet i strukturreformerna och om olika typer av strukturreformer samt om vilka av dem som är mest lämpliga och effektiva och kan föreslås av kommissionen i de landsspecifika rekommendationerna, varvid deras förenlighet med fördraget och sekundärrätten ska beaktas och hänsyn ska tas till en kostnadsnyttoanalys, en resultatinriktad bedömning och tidsplanen samt bidraget till uppfyllandet av det medelfristiga målet.

22.  Europaparlamentet uppmanar de nationella parlamentens finansutskott att systematiskt bjuda in de europeiska kommissionsledamöterna med ansvar för den ekonomiska styrningen till en offentlig debatt i deras parlamentariska församlingar innan medlemsstaternas budgetförslag antas.

23.  Europaparlamentet anser att strukturreformer som ingår i nationella reformprogram på medellång och lång sikt bör ge positiv ekonomisk, social och miljömässig avkastning och förbättra den administrativa kapacitetens ändamålsenlighet och effektivitet.

24.  Europaparlamentet noterar att meddelandet inte går närmare in på vad som avses med ”oförutsedda händelser” som står utanför en medlemsstats kontroll och som skulle kunna tillåta medlemsstaten att göra tillfälliga avsteg från anpassningsbanan mot det medelfristiga målet, eftersom detta skulle kunna ha lett till en definition av alla möjliga former av hypoteser, med en risk för att utelämna just den hypotes som faktiskt förverkligas. Parlamentet understryker behovet av att behandla likvärdiga situationer på ett likvärdigt sätt.

25.  Europaparlamentet kräver att den ekonomiska och sociala sammanhållningen förbättras genom en förstärkning av Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden för att upprätthålla och skapa sysselsättning med rättigheter, och genom att främja åtgärder mot arbetslöshet och fattigdom.

26.  Europaparlamentet betonar vikten av att främja ekonomisk tillväxt och skapa nya arbetstillfällen, särskilt för unga, för att allmänheten ska kunna acceptera den europeiska ramen för ekonomisk styrning.

27.  Europaparlamentet konstaterar med stor oro att långtidsarbetslösheten har fördubblats under krisens förlopp. Parlamentet konstaterar också att denna ökning har varit ännu större bland lågkvalificerade arbetstagare. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att kampen mot långtidsarbetslöshet avspeglas i dess politik och i de landsspecifika rekommendationerna.

28.  Europaparlamentet anser att den växande ojämlikheten i Europa bör ges högsta prioritet i unionens ekonomiska ram. Parlamentet anser också att ett av de bästa sätten att bekämpa den växande ojämlikheten är att öka insatserna för att skapa fler högkvalitativa arbetstillfällen i Europa.

Närmare samordning, ekonomisk konvergens och rationalisering av den europeiska planeringsterminen

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till fullo tillämpa stabilitets- och tillväxtpakten och säkerställa att den tillämpas konsekvent i linje med sin senaste översyn av sex- och tvåpacken och meddelandet om flexibilitet. Parlamentet anser att den europeiska planeringsterminen, när detta är nödvändigt och möjligt, bör rationaliseras och förstärkas inom ramen för den aktuella lagstiftningsramen. Parlamentet betonar att all framtida rationalisering och förstärkning av den under alla omständigheter bör vara stabilitetsinriktad.

30.  Europaparlamentet anser att kommissionens meddelande klargör var det finns utrymme för flexibilitet enligt den gällande lagstiftningen. Parlamentet välkomnar försöket att skapa mer klarhet på detta invecklade område och förväntar sig att kommissionen utnyttjar den flexibilitet som medges inom ramen för befintliga bestämmelser i linje med meddelandet och samtidigt säkerställer förutsägbarhet, transparens och effektivitet när det gäller ramen för ekonomisk styrning.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att förbättra utformningen av de finanspolitiska och makroekonomiska ramarna för att möjliggöra tidigare och mer konsekventa diskussioner bland alla berörda parter med hänsyn till de europeiska intressen som berörs av dessa ramar, behovet av att öka konvergensen mellan medlemsstaterna i euroområdet, diskussionerna i de nationella parlamenten och den roll som arbetsmarknadens parter eller lokala myndigheter spelar när det gäller ansvaret för hållbara och socialt balanserade strukturreformer.

32.  Europaparlamentet insisterar på att den årliga tillväxtöversikten liksom de landsspecifika rekommendationerna i högre grad måste genomföras och ta hänsyn till bedömningen av budgetläget i och utsikterna för både euroområdet som helhet och de enskilda medlemsstaterna. Parlamentet föreslår att den övergripande bedömning som avses i förordning (EU) nr 473/2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet, blir föremål för en debatt i Europaparlamentets plenarsammanträde med rådet, ordföranden för Eurogruppen och kommissionen före Europeiska rådets vårmöte och korrekt genomförs under hela den europeiska planeringsterminen.

33.  Europaparlamentet konstaterar att den europeiska planeringsterminen har blivit en viktig faktor för genomförandet av reformer på nationell och europeisk nivå genom att säkerställa att EU och dess medlemsstater samordnar sin ekonomiska politik. Parlamentet beklagar dock bristen på egenansvar vilket leder till ett otillfredsställande genomförande av de landsspecifika rekommendationerna.

34.  Europaparlamentet anser att den europeiska planeringsterminen bör rationaliseras och förstärkas, utan ändring av den befintliga lagstiftningsramen, och att dokument med anknytning till planeringsterminen bättre bör samordnas för att öka fokus, effektivitet och egenansvar i syfte att uppnå de europeiska målen för god ekonomisk styrning.

35.  Europaparlamentet kräver att de landsspecifika rekommendationerna, när detta är relevant, bättre samordnas med rekommendationerna inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott, för att säkra konsekvens mellan övervakningen av de offentliga finanserna och samordningen av den ekonomiska politiken.

36.  Europaparlamentet stöder ett förstärkt förfarande på EU-nivå och nationell nivå när det gäller utarbetandet, uppföljningen, stödet och övervakningen av de landsspecifika rekommendationerna, vilket också gör det möjligt att kontrollera det faktiska genomförandet och kvaliteten i förhållande till resultatet.

37.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen enligt lagstiftningen bland annat ska ta hänsyn till 2020-målen när den utarbetar sina rekommendationer, och ställer sig bakom principen enligt vilken rådet som regel förväntas följa kommissionens rekommendationer och förslag och i annat fall offentligt ska redogöra för sin ståndpunkt.

38.  Europaparlamentet är bekymrat över skuldökningen i länder som redan har en hög skuldnivå, vilket står i uppenbar strid med 1/20-regeln om skuldminskning. Parlamentet uppmanar kommissionen att förklara hur den tänker behandla detta problem och säkerställa att skuldkvoterna minskar till hållbara nivåer i linje med stabilitets- och tillväxtpakten.

39.  Europaparlamentet stöder kommissionens tredelade strategi (tillväxtfrämjande investeringar, finanspolitisk konsolidering och strukturreformer), som presenteras i den årliga tillväxtöversikten för 2015, och kräver att den görs mer konkret inom ramen för den övergripande bedömningen av budgetläget i och utsikterna för euroområdet och de landsspecifika rekommendationerna.

40.  Europaparlamentet bekräftar behovet av en oberoende och pluralistisk analys av medlemsstaternas ekonomiska perspektiv på EU-nivå. Parlamentet kräver i detta sammanhang en ytterligare utveckling av kommissionens enhet, som är känd som den ekonomiska chefsanalytikern, så att den kan tillhandahålla en oberoende och transparent analys av relevanta uppgifter, som bör offentliggöras och användas som bas för en välgrundad diskussion och beslutsfattande i kommissionen, rådet och Europaparlamentet. Parlamentet kräver att alla relevanta handlingar i god tid överlämnas till den ekonomiska chefsanalytikern, så att enheten kan fullgöra sina uppgifter. Parlamentet framhäver den värdefulla roll som de nationella finanspolitiska råden spelar både på nationell nivå och på EU-nivå och stöder inrättandet av ett europeiskt nätverk.

41.  Europaparlamentet påminner om att förfarandet vid makroekonomiska obalanser ska förhindra att kriser uppstår genom att i ett tidigt skede identifiera skadliga makroekonomiska obalanser på grundval av en objektiv bedömning av utvecklingen av centrala makroekonomiska variabler. Parlamentet anser att förfarandet vid makroekonomiska obalanser måste användas för att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt bedöma utvecklingen av makroekonomiska variabler i både länder med underskott och länder med överskott, i synnerhet för att stärka konkurrenskraften och bättre beakta euroområdet som helhet, däribland spridningseffekter. Parlamentet påminner om att den makroekonomiska övervakningen också syftar till att identifiera länder som sannolikt kan drabbas av obalanser i framtiden och till att undvika detta genom att i tid inleda hållbara och socialt balanserade strukturreformer, medan det fortfarande finns utrymme för åtgärder.

42.  Europaparlamentet understryker kommissionens tydliga differentiering mellan den förebyggande och den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten när det gäller investeringar som berättigar till tillfälliga avsteg från det medelfristiga målet eller anpassningsbanan mot detta mål, inom ramen för en säkerhetsmarginal i den förebyggande delen. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att på detta område säkra överensstämmelse med medlagstiftarnas ståndpunkt avseende förordningen om den europeiska fonden för strategiska investeringar.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina analyser beakta alla viktiga faktorer, bland annat verklig tillväxt, inflation, långsiktiga offentliga investeringar och arbetslöshetsnivåer, när den bedömer den ekonomiska och finanspolitiska situationen i medlemsstaterna, och att brådskande åtgärda investeringsunderskottet i EU genom att rikta utgifterna mot de investeringar som är mest produktiva och som i högsta grad främjar hållbar tillväxt och sysselsättning.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att det sätt på vilket effektiva åtgärder beaktas inom ramen för förfarandet för alltför stora underskott baseras på tydliga, numeriska, kvantifierbara och kvalitativa kriterier.

45.  Europaparlamentet insisterar på att fokuseringen på strukturella underskott sedan reformen av stabilitets- och tillväxtpakten 2005 tillsammans med införandet av en utgiftsregel genom reformen 2011 och konceptet med ett produktionsgap, som är svårt att kvantifiera, skapar osäkerhet, komplexitet och marginaler för flexibilitet och därmed för ett skönsmässigt genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten. Parlamentet befarar att beräkningen av tillväxtpotentialen och produktionen, som ligger till grund för bedömningen av strukturella underskott och för utgiftsregeln, är föremål för flera tveksamma antaganden som leder till kraftiga revideringar mellan kommissionens höst- och vårprognoser, vilket leder till olika beräkningar och avvikande bedömningar av genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att när den övervakar och bedömer medlemsstaternas finanspolitiska ställning beakta de praktiska konsekvenserna av de överenskomna finanspolitiska åtgärderna och reformerna. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att sträva efter förutsägbarhet och konsekvens i det politiska beslutsfattandet, att basera sina analyser på konkreta fakta och tillförlitliga uppgifter och att vara ytterst försiktig när den använder uppskattningar i förbindelse med koncept såsom beräknad tillväxtpotential för BNP och produktionsgap.

47.  Europarlamentet betonar hur viktigt ny tillväxt och jobbskapande är för att få allmänhetens stöd för ramen för ekonomisk styrning, och uppmanar därför kommissionen att förbättra affärsklimatet i Europa, med särskild fokusering på små och medelstora företag, mindre byråkrati och tillgång till finansiering. Parlamentet påminner i detta sammanhang om behovet att ge stöd till små och medelstora företag så de också kan få tillgång till marknader utanför EU såsom USA, Kanada, Kina och Indien.

Demokratisk ansvarighet och framtida utmaningar i samband med en fördjupad ekonomisk styrning

48.  Europaparlamentet anser att det för en fördjupad och mer motståndskraftig EMU snabbt krävs minskad komplexitet, ökat egenansvar och ökad transparens, i stället för nya bestämmelser som staplas på de redan befintliga. Parlamentet understryker att ansvaret när det gäller EMU delas mellan de nationella och europeiska instanserna och att särskild uppmärksamhet därför måste ägnas åt att säkerställa samstämmighet och ansvarsskyldighet inom ramen för den ekonomiska styrningen på både nationell och europeisk nivå. Parlamentet anser vidare att de institutioner som omfattas av demokratiskt ansvarsutkrävande måste spela en central roll, och understryker att det krävs ett varaktigt parlamentariskt engagemang så att ansvaret kan läggas på den nivå där besluten fattas eller genomförs.

49.  Europaparlamentet inser på grundval av den rådande situationen att ramen för den ekonomiska styrningen måste förenklas, i högre grad efterlevas och, vid behov, korrigeras och kompletteras så att EU och euroområdet kan möta utmaningarna i fråga om konvergens, hållbar tillväxt, full sysselsättning, medborgarnas välbefinnande, konkurrenskraft, sunda och hållbara offentliga finanser, framtidsinriktade långsiktiga investeringar med hög socioekonomisk avkastning samt motståndskraft.

50.  Europaparlamentet anser att eftersom parlamentets bidrag till riktlinjerna för den ekonomiska politiken är en viktig aspekt i ett demokratiskt system kan stärkt legitimitet på europeisk nivå uppnås genom antagandet av konvergensriktlinjer som omfattar målinriktade prioriteringar för de kommande åren, och som bör vara föremål för ett medbeslutandeförfarande som bör införas i samband med nästa ändring av fördraget.

51.  Europaparlamentet påminner om parlamentets resolutioner i vilka man förklarar att inrättandet av den europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) och fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen (”finanspakten”) utanför den struktur som unionsinstitutionerna utgör, är ett bakslag för unionens politiska integration, och kräver därför att den europeiska stabilitetsmekanismen och finanspakten fullt ut integreras i gemenskapsramen, och därmed blir formellt underställda parlamentets ansvar, på grundval av en utvärdering av erfarenheterna från genomförandet, i enlighet med i artikel 16 i fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen.

52.  Europaparlamentet påminner om sin begäran om att nya rättsliga ramar ska utarbetas för framtida makroekonomiska anpassningsprogram, som ersätter trojkan, i syfte att öka transparensen och egenansvaret för dessa program och säkerställa att alla EU-beslut, när detta är möjligt, fattas i enlighet med gemenskapsmetoden. Parlamentet anser att konsekvens bör säkras mellan den form av stabilitetsmekanism som används och den institution som ansvarar för mobilseringen av den, och medger samtidigt att eftersom det finansiella stödet garanteras av medlemsstaterna i euroområdet, har dessa rätt att uttala sig i förbindelse med dess mobilisering.

53.  Europaparlamentet begär att en bedömning görs av Eurogruppens beslutsprocess för att säkerställa tillräcklig demokratisk ansvarighet. Parlamentet gläder sig över att Eurogruppens ordförande regelbundet deltar i sammanträden i utskottet för ekonomi och valutafrågor, på samma sätt som ordföranden för Ekofinrådet, och därmed bidrar till att säkerställa en liknande grad av demokratisk ansvarighet.

54.  Europaparlamentet påminner om att sex- och tvåpacken baseras på en förstärkt roll för en oberoende kommissionsledamot, som skulle säkerställa en rättvis och icke-diskriminerande tillämpning av bestämmelserna, och anser att ytterligare steg i riktning mot en institutionell struktur för den ekonomiska styrningen, såsom en förstärkning av rollen för kommissionsledamoten med ansvar för ekonomiska och monetära frågor eller inrättandet av en europeisk finansmyndighet, måste respektera fördelningen av befogenheterna mellan de olika institutionerna och kopplas till tillräckliga garantier för demokratisk ansvarsskyldighet och legitimitet, däribland Europaparlamentet.

55.  Europaparlamentet påminner om att bankunionen var resultatet av den politiska viljan att undvika en ny finanskris, bryta den onda cirkeln mellan banker och stater och minimera de negativa spridningseffekterna från statsskuldkriser, och att samma vilja krävs för att uppnå en fördjupad EMU.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ambitiös färdplan för uppnåendet av en fördjupad ekonomisk och monetär union, i vilken man beaktar de förslag som förts fram i denna resolution, på grundval av det mandat som getts av eurotoppmötet, och som bekräftats av Europeiska rådet om ”att förbereda nästa steg för ett bättre ekonomiskt styre i euroområdet”, liksom tidigare arbete såsom parlamentets resolution av den 20 november 2012 ”Mot en verklig ekonomisk och monetär union”(13), kommissionens meddelande av den 28 november 2012 ”En plan för en djupgående och verklig ekonomisk och monetär union – Inledningen till en debatt om Europa” (COM(2012)0777) och de fyra ordförandenas slutrapport av den 5 december 2012.

57.  Europaparlamentet uppmanar de berörda aktörerna i detta nödvändiga nästa steg avseende EMU att ta hänsyn till den förväntade framtida utvidgningen av euroom)rådet och att utforska alla möjligheter att fördjupa och förstärka EMU så att den blir mer motståndskraftig och kan skapa tillväxt, sysselsättning och stabilitet, såsom

   a) förstärkta mekanismer för demokratisk ansvarsskyldighet på både EU-nivå och nationell nivå, så att ansvar utkrävs på den nivå där besluten fattas och baseras på antagandet av konvergensriktlinjer enligt medbeslutandeförfarandet, samtidigt som Europaparlamentets kontrollbefogenheter formaliseras inom ramen för den europeiska planeringsterminen genom ett interinstitutionellt avtal och det säkerställs att alla nationella parlament i euroområdet följer varje steg i processen med den europeiska planeringsterminen,
   b) en social dimension som syftar till att skydda den europeiska sociala marknadsekonomin, respekterar den kollektiva förhandlingsrätten, inom vilken samordningen av medlemsstaterna socialpolitik skulle säkras, inbegripet ett instrument för minimilöner eller minimiinkomst som är anpassat till och som beslutats av varje enskild medlemsstat, och som stöder kampen mot fattigdom och social utestängning, återintegreringen av arbetstagare på arbetsmarknaden och frivillig rörlighet och flexibilitet mellan yrken och mellan medlemsstater,
   c) en finanspolitisk kapacitet för euroområdet, baserad på specifika egna medel som, inom ramen för unionens budget och med Europaparlamentets kontroll, skulle hjälpa medlemsstaterna med genomförandet av överenskomna strukturreformer på grundval av vissa villkor, däribland ett effektivt genomförande av de nationella reformprogrammen; i detta avseende välkomnas det arbete som utförts av EU-gruppen för egna medel, under ledning av Mario Monti,
   d) förstärkt motståndskraft för EMU i samband med ekonomiska chocker och nödsituationer som är direkt kopplade till den monetära unionen, samtidigt som varje form av permanenta budgetöverföringar undviks,
   e) när det gäller beskattning, ett åtagande att vidta EU-omfattande åtgärder mot skattebedrägeri och skatteundandragande och aggressiv skatteplanering i företagen, samarbete mellan de nationella skattemyndigheterna i syfte att utbyta information om skatteundandragande och skattebedrägeri, åtgärder för att skapa konvergens i medlemsstaternas skattepolitik, en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, enklare och mer transparenta skattesystem och landsbaserad rapportering för företag, med undantag av små och medelstora företag,
   f) ett fullbordande steg för steg av bankunionen,
   g) införlivandet av ESM och fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen i unionslagstiftningen åtföljd av ökad samordning av den ekonomiska politiken, verklig konvergens, stärkta gemensamma bestämmelser och ett tydligt åtagande till förmån för ekonomiskt och socialt hållbara strukturreformer,
   h) åtgärdande av svagheter i den nuvarande ramen som gör det möjligt för domstolen att övervaka vissa delar av fördraget men inte andra,
   i) en större extern roll för euroområdet, inbegripet en uppgradering av dess representation.

58.  Europaparlamentet begär att eventuella ytterligare etapper i EMU ska utarbetas i enlighet med formeln ”4+1 ordförande”, inklusive parlamentets talman, som bör bjudas in till alla möten, förses med fullständig information och ges rätt att delta i debatterna, Parlamentet konstaterar att kommissionens ordförande utryckt sin avsikt att ta hänsyn till Europaparlamentets talmans synpunkter i sina överväganden under förberedelserna av de fyra ordförandenas rapport.

59.  Europaparlamentet uppmanar sin talman att på förhand samordna arbetet med de politiska gruppernas ordförande eller de ledamöter som specifikt utsetts av sina politiska grupper eller parlamentet och att företräda parlamentet i detta kommande arbete på grundval av det mandat som ges genom denna resolution, i vilken man bland annat behandlar frågorna i de fyra ordförandenas analytiska underlag om förberedelserna av de kommande stegen för en bättre ekonomisk styrning inom euroområdet.

o
o   o

60.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till ordförandena för rådet, kommissionen, Eurogruppen, ECB och till medlemsstaternas nationella parlament.

(1) EUT L 140, 27.5.2013, s. 1.
(2) EUT L 140, 27.5.2013, s. 11.
(3) EUT L 306, 23.11.2011, s. 12.
(4) EUT L 306, 23.11.2011, s. 33.
(5) EUT L 306, 23.11.2011, s. 1.
(6) EUT L 306, 23.11.2011, s. 41.
(7) EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.
(8) EUT L 306, 23.11.2011, s. 8.
(9) Antagna texter, P7_TA(2014)0239.
(10) Antagna texter, P7_TA(2013)0598.
(11) EUT C 165 E, 11.6.2013, s. 24.
(12) EUT C 33 E, 5.2.2013, s. 140.
(13) Antagna texter, P7(2012)0430.

Rättsligt meddelande