Index 
Antagna texter
Onsdagen den 28 oktober 2015 - StrasbourgSlutlig utgåva
Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016 – alla avsnitt
 Europeiska unionens domstol: antalet domare i tribunalen ***II
 Bestämmelser om fiske i AKFM:s avtalsområde (Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet) ***II
 Användning av genetiskt modifierade livsmedel och foder ***I
 Nya livsmedel ***I
 Utsläpp av vissa luftföroreningar ***I
 Det europeiska medborgarinitiativet
 EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen
 Sammanhållningspolitiken och översynen av Europa 2020-strategin
 De europeiska struktur- och investeringsfonderna och god ekonomisk styrning

Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016 – alla avsnitt
PDF 428kWORD 371k
Europaparlamentets resolution av den 28 oktober 2015 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016 (11706/2015 – C8-0274/2015 – 2015/2132(BUD))
P8_TA(2015)0376A8-0298/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2015 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2016, avsnitt III – kommissionen(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 29 april 2015 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2016(6),

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016 som kommissionen antog den 24 juni 2015 (COM(2015)0300),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016 som rådet antog den 4 september 2015 och översände till Europaparlamentet den 17 september 2015 (11706/2015 – C8-0274/2015),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2015 om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget 2016(7),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet av den 23 september 2015 om hantering av flyktingkrisen: omedelbara operativa, budgetära och rättsliga åtgärder enligt den europeiska migrationsagendan (COM(2015)0490),

–  med beaktande av ändringsskrivelserna nr 1/2016 (COM(2015)0317) och 2/2016 (COM(2015)0513) till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016,

–  med beaktande av artikel 88 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0298/2015),

Avsnitt III

Allmän översikt

1.  Europaparlamentet betonar att parlamentets behandling av 2016 års budget till fullo återspeglar de politiska prioriteringar som antogs av en överväldigande majoritet i parlamentets ovannämnda resolutioner av den 11 mars 2015 om de allmänna riktlinjerna och av den 8 juli 2015 om mandatet för trepartsmötet. Parlamentet påminner om att dessa utgörs av intern och extern solidaritet, särskilt en ändamålsenlig hantering av migrations- och flyktingkrisen, samt främjande av konkurrenskraften genom skapande av anständiga arbetstillfällen av god kvalitet, och utveckling av företag och entreprenörskap i hela unionen.

2.  Europaparlamentet betonar att unionen för närvarande står inför ett antal allvarliga nödsituationer, särskilt den aldrig tidigare skådade migrations- och flyktingkrisen. Parlamentet är övertygat om att de nödvändiga ekonomiska resurserna måste anslås i unionens budget för att hantera de politiska utmaningarna och göra det möjligt för unionen att med största möjliga skyndsamhet och högsta prioritet uppnå resultat och effektivt ta itu med dessa kriser. Parlamentet inser att migrations- och flyktingkrisen inte kan lösas enbart med hjälp av ekonomiska resurser och att det krävs en övergripande strategi för att hantera såväl krisens interna som externa dimension. Parlamentet anser att exceptionella tider kräver exceptionella åtgärder och att det krävs ett kraftfullt politiskt åtagande för att säkerställa nya anslag för detta ändamål. Parlamentet understryker i detta sammanhang att solidaritet är en grundläggande princip i EU-budgeten. Parlamentet är bekymrat över att solidariteten i flyktingkrisen är ojämnt fördelad i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om hur EU-budgeten kan få medlemsstaterna att välja en mer balanserad strategi som bygger på solidaritet.

3.  Europaparlamentet konstaterar att parlamentet redan från början har fokuserat särskilt på migration och flyktingar i 2016 års budget. Parlamentet påminner om sina tidigare uttalanden om att hanteringen av migrationsflödena handlar om både intern och extern solidaritet och att externa finansieringsinstrument också bör utnyttjas i ett integrerat tillvägagångssätt för att ta itu med de underliggande orsakerna till de problem som unionen står inför. Parlamentet påminner om gemensamma fördrag och avtal såsom Schengenregelverket och Dublinförordningen(8) och kommissionens förslag om en bindande krismekanism för omplacering (COM(2015)0450).

4.  Europaparlamentet beslutar därför att omedelbart lägga fram ett omfattande paket med ändringsförslag som ökar budgetförslaget med 1 161 miljoner EUR både under rubrik 3 (säkerhet och medborgarskap) och rubrik 4 (Europa i världen), för en första insats i samband med migrationskrisen. Parlamentet betonar att när det gäller krisens interna dimension har parlamentet i sina ändringsförslag redan till fullo integrerat de två paketen om omplacering av asylsökande, samtidigt som ytterligare anslagsökningar föreslås för asyl-, migrations- och integrationsfonden och EU-byråerna inom detta område. När det gäller den externa dimensionen framhåller parlamentet ett antal ytterligare anslagsökningar som är inriktade på särskilda program i rubrik 4, såsom det europeiska grannskapsinstrumentet, finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd samt instrumentet för stöd inför anslutningen.

5.  Europaparlamentet understryker dock att dessa ändringsförslag bör behandlas tillsammanas med kommissionens ändringsskrivelse nr 2/2016 som utöver det andra omplaceringspaketet omfattar de ytterligare åtgärder som fastställs i ovannämnda meddelande från kommissionen av den 23 september 2015. Parlamentet beklagar att parlamentet och rådet inte har mer tid att utreda ändringsskrivelsens lämplighet men inser behovet av ett omedelbart svar och den avsevärda tidspressen. Parlamentet betonar att det till fullo välkomnar dessa nya åtgärder och har för avsikt att försvara finansieringen av dem genom nya anslag som till och med är högre än den nivå som föreslogs i parlamentets egen ståndpunkt om budgeten för 2016.

6.  Europaparlamentet beslutar att också vidta åtgärder med avseende på den pågående kris som drabbar de europeiska jordbrukarna, särskilt inom mejerisektorn, och att redan i sin ståndpunkt om 2016 års budget integrera de akuta stödåtgärder på 500 miljoner EUR som kommissionen aviserat. Parlamentet förlitar sig på att kommissionens ändringsskrivelse nr 2/2016 kommer att göra det möjligt att fastställa exakt vilka budgetposter som kommer att förstärkas i detta sammanhang. Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att föra över outnyttjade anslag från krisreserven från 2015 till 2016 års budget, och noterar att dessa outnyttjade medel kommer att användas för ersättning till stödmottagare som får direktstöd, i enlighet med förordning (EU) nr 1306/2013.

7.  Europaparlamentet konstaterar att det krävs mycket större ansträngningar för att ta itu med bristerna i unionens ekonomi genom att främja konkurrenskraften, tillväxten och arbetstillfällen av god kvalitet. Parlamentet betonar den nyckelroll som mikroföretagen, de små och medelstora företagen samt de sociala företagen spelar i detta avseende. Parlamentet ökar därför anslagen för Cosme-programmet med 16,5 miljoner EUR. Parlamentet beslutar också att föreslå nya åtaganden 2016 för en fortsättning på ungdomssysselsättningsinitiativet, vars hela finansieringsram tidigarelades under åren 2014–2015. Parlamentet erkänner det betydande bidrag som detta program ger till bekämpningen av arbetslösheten och är fast beslutet att se till att de anslag som behövs görs tillgängliga för att förhindra en lucka i finansieringen av programmets genomförande. Parlamentet antar därför en ökning på 473,2 miljoner EUR för 2016 vilket motsvarar den ursprungliga utbetalning som avsatts årligen för ungdomssysselsättningsinitiativet.

8.  Europaparlamentet upprepar sin övertygelse att unionens budget inte bör finansiera nya initiativ på bekostnad av nuvarande unionsprogram och unionspolitik och åsidosätta politiska åtaganden som redan gjorts. Parlamentet erkänner och bekräftar till fullo sitt stora politiska och ekonomiska stöd till inrättandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och har för avsikt att förverkliga det åtagande som parlamentet gjorde under Efsi-förhandlingarna, det vill säga att inom ramen för det årliga budgetförfarandet i största möjliga utsträckning minimera konsekvenserna för Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa. Parlamentet föreslår därför att en fullständig kompensation görs för nedskärningarna av dessa två program – till följd av inrättandet av Efsi-garantifonden – under 2016 (1 326 miljoner EUR) för att göra det möjligt för dessa program att helt uppnå de mål som man enades om så sent som för två år sedan i samband med förhandlingarna om den rättsliga grunden för respektive program.

9.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att till fullo respektera det gemensamma uttalandet om en betalningsplan för 2015–2016 från parlamentet, rådet och kommissionen till följd av det gemensamma åtagandet om att minska eftersläpningen av utestående betalningskrav för sammanhållningsprogrammen 2007–2013 till ungefär 2 miljarder EUR i slutet av 2016. Parlamentet kritiserar i detta avseende att rådets föreslagna nedskärningar står i direkt strid med denna betalningsplan. Parlamentet betonar också behovet av att undvika att en sådan ohållbar eftersläpning uppkommer i framtiden och uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta förslag i detta syfte. Parlamentet anser därför att oförutsedda betalningsbehov bör finansieras genom nya anslag och att tidigareläggandet av 1 miljard EUR under 2016 för Grekland därför bör finansieras inom de tillgängliga taken för betalningar i den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar sin ståndpunkt sedan länge att betalningar som härrör från åtaganden som tagits i anspråk inom ramen för flexibilitetsinstrumentet räknas utanför och utöver detta tak.

10.  Europaparlamentet återställer alla belopp i budgetförslaget för vilka rådet har föreslagit nedskärningar (563,6 miljoner EUR i åtaganden och 1 421,8 miljoner EUR i betalningar). Parlamentet förstår inte tanken bakom de föreslagna nedskärningarna, till exempel nedskärningen av Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa, som är två program som redan drabbats genom omfördelningar till Efsi och utvecklings- och grannskapspolitiken, särskilt med tanke på den senaste tidens händelser. Parlamentet är bekymrat över att rådet genom att förslå sådana allvarliga nedskärningar av budgetförslaget i stor utsträckning bortser från det mervärde som EU-budgeten tillför. Parlamentet motsätter sig i vilket fall som helst rådets uttalade avsikt att inrikta sig på budgetposter med låg genomförandegrad eller där förmågan att utnyttja anslagen är låg, eftersom detta inte motiveras av de verkliga genomförandesiffrorna och innebär att man bortser från det varierande genomförandemönstret för vissa program.

11.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens expertgrupper fortsätter att vara obalanserade eftersom de i alltför hög grad domineras av företagsintressen.

12.  Europaparlamentet konstaterar att för att kunna finansiera dessa akuta behov på ett tillräckligt sätt och med tanke på de mycket små marginalerna i den fleråriga budgetramen för 2016 måste alla tillgängliga medel i fråga om flexibilitet i förordningen om den fleråriga budgetramen utnyttjas, bland annat måste flexibilitetsinstrumentet utnyttjas till fullo. Parlamentet förväntar sig att rådet kommer att ställa sig bakom denna strategi och att det kommer att bli enkelt att komma överens i förlikningen, så att unionen kan vara situationen vuxen och på ett ändamålsenligt sätt möta de utmaningar som väntar. I detta avseende betonar parlamentet att den samlade marginalen inom den fleråriga budgetramen för åtagandena från 2015 bör ställas till förfogande så snart de rättsliga villkoren är uppfyllda. Parlamentet förväntar sig att få till stånd en förhandsöverenskommelse med rådet och kommissionen om denna fråga.

13.  Europaparlamentet påminner om den gemensamma förklaringen från de tre unionsinstitutionerna inom ramen för den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen om att de årliga budgetförfarandena på lämpligt sätt ska beakta jämställdhetsperspektivet. Parlamentet betonar att jämställdhet som en övergripande princip bör ligga till grund för unionspolitiken och begär en bred integrering av jämställdhetsperspektivet i budgetförfarandet. Parlamentet välkomnar dessutom de första stegen mot en miljöanpassning av unionens budget. Parlamentet påpekar behovet av att göra framsteg i denna process för att uppfylla de överenskomna målen för utgifter rörande klimat- och miljöåtgärder.

14.  Europaparlamentet fastställer därför den totala anslagsnivån för 2016 till 157 427,3 miljoner respektive 146 459,3 miljoner EUR för åtagande- respektive betalningsbemyndigandena.

Underrubrik 1a – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

15.  Europaparlamentet kritiserar att underrubrik 1a även detta år har drabbats allvarligt av rådets nedskärningar. Åtagandena har minskats med 140,9 miljoner EUR och betalningarna med 435,4 miljoner EUR jämfört med budgetförslaget. Parlamentet betonar att ungefär hälften av dessa nedskärningar avser Horisont 2020, vilket leder till en ytterligare nedskärning för detta program 2016 efter att en del av programmets anslag har omfördelats till Efsi.

16.  Europaparlamentet understryker att för att gå konsekvent tillväga måste flera av de nedskärningar som rådet gjort med motiveringen att förmågan att utnyttja anslagen varit låg för många program inom underrubrik 1a i juni 2015 nu upphävas, eftersom genomförandet av dessa program ökat kraftigt i september 2015. Parlamentet noterar att detta är en allmän trend som är i linje med dessa programs livscykler. Parlamentet beslutar därför att återinföra nivån i budgetförslaget för de budgetposter där rådet gjort nedskärningar i både åtaganden och betalningar.

17.  Europaparlamentet föreslår, i linje med sina prioriteringar för 2016, dvs. arbetstillfällen, företag och entreprenörskap, och efter en noggrann bedömning av förmågan att utnyttja anslag hittills, och utöver den fullständiga kompensationen för Efsi-relaterade nedskärningar av Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa, att vissa utvalda ökningar över nivån i budgetförslaget ska göras för Cosme, Horisont 2020, EaSI- och Erasmus+-programmen.

18.  Europaparlamentet betonar särskilt att tidigareläggandet av anslagen för Cosme till 2014–2015 har visat sig vara verkligt fördelaktigt med tanke på den ständigt ökande efterfrågan från de små och medelstora företagen när det gäller tillgång till marknader och finansiering de senaste fem åren. Parlamentet motsätter sig därför minskningen av Cosme i budgetförslaget jämfört med 2015 och beslutar att öka anslagen över nivån i budgetförslaget för detta program. Parlamentet påminner om att kommissionen redan har påpekat att det finns ett underskott i Cosmes finansieringsinstrument för 2015, 2016 och 2017, vilket visar på klyftan mellan tillgängliga åtaganden och förväntad efterfrågan. Inom ramen för Cosme begär parlamentet en betydande ökning av anslagen för Erasmus för unga företagare eftersom de tillgängliga medlen inte räcker för att tillmötesgå den betydande efterfrågan på att delta i programmet.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera den ekonomiska börda som avgifterna inom de obligatoriska certifierings- och tillståndsförfarandena orsakar. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att göra en ordentlig analys av konsekvenserna av dessa kostnader för industriföretagens och de små och medelstora företagens konkurrenskraft.

20.  Europaparlamentet beslutar att öka anslagen över nivån i budgetförslaget för de tre tillsynsmyndigheterna (EBA, Eiopa och Esma) och för Acer så att de har tillräckliga medel för att utföra sina utökade uppgifter.

21.  Europaparlamentet bekräftar sitt stöd för ITER-programmet och är fast beslutet att se till att programmet får tillräcklig finansiering. Parlamentet är emellertid bekymrat över eventuella ytterligare förseningar och kostnader för detta program och de eventuella konsekvenserna av detta för unionens budget. Parlamentet beklagar därför att det inte kunde bedöma nivån för Iter-anslagen 2016 med utgångspunkt i den uppdaterade betalningsplanen som kommer att läggas fram i Iterrådet först i november 2015. Parlamentet förväntar sig emellertid att denna uppdaterade plan på ett tillräckligt sätt styrker att vederbörlig hänsyn har tagits till parlamentets rekommendationer i resolutionen om beviljande av ansvarsfrihet för 2013(9), och att finansiell sundhet och effektivitet i utgifterna säkerställs. Parlamentet har för avsikt att ta upp denna fråga i förlikningen om budgeten för 2016. Parlamentet insisterar också på behovet av fullständig transparens när det gäller användningen av bidrag från det europeiska gemensamma företaget för ITER och utveckling av fusionsenergi till ITER-programmet. Parlamentet efterlyser en korrekt mekanism för ansvarsskyldighet som ger en tydlig bild av de finansiella resurser som ställs till förfogande för det internationella projektet och utvärderar hur effektivt de används.

22.  Europaparlamentet för en del av anslagen för standardiseringen av finansiell rapportering och revision till reserven och vill se ett genomförande av rekommendationerna i Maystadt-betänkandet om EFRAG:s (European Financial Reporting Advisory Group) uppgifter och ansvar, för att på så sätt även stärka unionens inflytande över fastställandet av internationella redovisningsstandarder. Parlamentet är också bekymrat över att de betydande EU-medel som är avsatta för IFRS Foundation inte leder till de förbättringar som behövs med avseende på ansvarsskyldighet, transparens och demokrati.

23.  Europaparlamentet ökar därför åtagande- och betalningsbemyndigandena för underrubrik 1a över nivån i budgetförslaget med 1 405,5 miljoner EUR respektive 491,5 miljoner EUR (inklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder). Därmed överskrids taket för åtagandena med 1 316,9 miljoner EUR, vilket kommer att finansieras med alla tillgängliga medel med avseende på flexibilitet i förordningen om den fleråriga budgetramen efter att tillgängliga marginaler har utnyttjats.

Underrubrik 1b – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

24.  Europaparlamentet är missnöjt med rådets föreslagna nedskärning av åtagandena med 3,1 miljoner EUR och, ännu allvarligare, en minskning på 220,1 miljoner EUR av betalningarna under underrubrik 1b, även när det gäller budgetposter för åtgärder som håller på att avslutas. Parlamentet uppmanar rådet att förklara hur dessa nedskärningar är förenliga med målet att å ena sidan minska eftersläpningen av obetalda räkningar och å andra sidan undvika negativa konsekvenser och onödiga förseningar när det gäller genomförandet av programmen för 2014–2020. Parlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken är unionens huvudstrategi för investeringar och inriktad på att minska skillnaderna mellan de europeiska regionerna genom att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Parlamentet understryker att instrument såsom Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden och ungdomssysselsättningsinitiativet är av avgörande betydelse för att främja konvergens, minska utvecklingsgapet och stödja skapandet av hållbara arbetstillfällen av hög kvalitet.

25.  Europaparlamentet noterar kommissionens preliminära bedömning som bygger på medlemsstaternas senast prognoser, nämligen att genomförandet av sammanhållningsprogrammen förmodligen kommer att försenas under 2016. Parlamentet befarar att varje betydande underutnyttjande under det tredje genomförandeåret i de europeiska struktur- och investeringsfondernas nya finansieringscykel, vid en tidpunkt då programmen bör vara i full gång, inte bara kommer att inverka negativt på möjligheten att uppnå påtagliga resultat i tid, utan också kan leda till en allvarlig press på betalningarna under kommande år och eventuellt återigen skapa en eftersläpning av obetalda räkningar. Parlamentet uppmanar med eftertryck berörda medlemsstater att snabbt göra framsteg när det gäller att hantera de underliggande orsakerna till dessa förseningar i genomförandet, till exempel genom att snabbt utse programmyndigheter och förenkla de nationella administrativa förfarandena och se till att det inte skapas fler förfaranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att i enlighet med betalningsplanen noga övervaka utvecklingen av betalningar i underrubrik 1b avseende programperioden 2014–2020, bland annat genom detaljerade, regelbundet uppdaterade prognoser som ska diskuteras vid särskilda interinstitutionella möten, och vid behov lägga fram lämpliga förslag.

26.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen inte har föreslagit några åtagandebemyndiganden för ungdomssysselsättningsinitiativet 2016 på grund av tidigareläggande under åren 2014–2015. Parlamentet beslutar i enlighet med förordningen om Europeiska socialfonden(10), enligt vilken en sådan fortsättning är möjlig, att anslå 473,2 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden för ungdomssysselsättningsinitiativet, det vill säga det belopp som ursprungligen anslogs som årlig betalning för detta program. Parlamentet är övertygat om att finansieringen för detta viktiga program, som är inriktat på att hantera en av unionens mest akuta utmaningar, inte bör upphöra 2015. Parlamentet understryker att de ytterligare medlen bör användas för att utöka programmet och på så sätt ge stöd till ett större antal ungdomar som söker en anständig och fast anställning. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att påskynda genomförandet av initiativet så att det blir till direkt nytta för unga européer. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att rapportera till parlamentet om åtgärder som finansieras av unionen för att bekämpa ungdomsarbetslöshet och om de resultat som nåtts genom dessa åtgärder.

27.  Med hänsyn till pilotprojekt och förberedande åtgärder ökar Europaparlamentet åtagande- och betalningsbemyndigandena för underrubrik 1b över nivån i budgetförslaget med 482,7 miljoner EUR respektive 1 164 miljoner EUR. Därmed överskrids taket för åtagandena med 467,3 miljoner EUR, vilket kommer att finansieras med alla tillgängliga medel med avseende på flexibilitet i förordningen om den fleråriga budgetramen.

Rubrik 2 – Hållbar tillväxt: naturresurser

28.  Europaparlamentet noterar att rådet minskat anslagen även i rubrik 2 med 199,9 miljoner EUR i åtaganden och 251,1 miljoner EUR i betalningar, vilket inbegriper landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden och Lifeprogrammet. Parlamentet anser att ändringsskrivelsen nr 2/2016 bör utgöra grunden för varje tillförlitlig översyn av anslag för Europeiska garantifonden (EGFJ). Parlamentet återinför nivåerna i budgetförslaget i enlighet med detta.

29.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens presentation av ett omfattande paket med nödåtgärder till stöd för europeiska jordbrukare på 500 miljoner EUR, särskilt i en situation då råvarupriserna sjunker och mjölkproduktionen ökar. Parlamentet betonar att effekterna är allvarligast i randområden där mejerisektorns socioekonomiska betydelse är obestridlig. Parlamentet tar med detta belopp i sin behandling för att visa stöd för kommissionens meddelande och ser fram emot att det införlivas till fullo under förlikningsförfarandet genom ändringsskrivelsen nr 2/2016. Parlamentet understryker att detta paket bör läggas till den rad av åtgärder som syftar till att hantera förlusterna och de långsiktiga konsekvenserna för de europeiska jordbrukarna av det ryska embargot mot jordbruksprodukter. Ryssland är den näst viktigaste importören av unionens jordbruksprodukter.

30.  Europaparlamentet anser att exportbidragen snedvrider handeln och strider mot EU:s utvecklingsmål. Parlamentet stöder därför ett fullständigt avskaffande av exportbidragen.

31.  Europaparlamentet upprepar att varken anslagen för den gemensamma jordbrukspolitiken eller några andra anslag i budgeten bör användas för att finansiera tjurfäktning med dödlig utgång. Parlamentet påminner om att sådan finansiering är en tydlig överträdelse av Europeiska konventionen om skydd av animalieproduktionens djur (rådets direktiv 98/58/EG(11)).

32.  Europaparlamentet betonar de utökade uppgifter som unionen fått till följd av Europeiska havs- och fiskerifonden. Parlamentet återinför därför anslagsnivån i 2015 års budget för vetenskapliga utlåtanden och kunskaper inom fiskeriet på grund av datainsamlingens betydelse för beslutsfattandet, och förstärker budgeten för Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA) för att stödja dess roll för att samordna och genomföra den gemensamma fiskeripolitiken.

33.  Europaparlamentet ökar därför åtagandebemyndigandena med 510,4 miljoner EUR och betalningsbemyndigandena med 520,6 miljoner EUR (inklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket innebär att det finns en marginal på 647,2 miljoner EUR under taket för åtagandena i rubrik 2.

Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap

34.  Europaparlamentet påminner om att budgetförslaget innehöll förstärkningar på området säkerhet och migration, bland annat 150 miljoner EUR för omplacering av 40 000 personer som behöver internationellt skydd, vilket innebär att kommissionen överskrider taket för denna rubrik med 124 miljoner EUR och att den föreslår ett motsvarande utnyttjande av flexibilitetsinstrumentet. Parlamentet välkomnar att rådet har enats om principen att utnyttja flexibilitetsinstrumentet för detta syfte. Parlamentet konstaterar dock att det krävs en långsiktig finansieringsplan för hanteringen av flyktingkrisen och att en sådan också bör hanteras inom ramen för översynen av den fleråriga budgetramen.

35.  Europaparlamentet beslutar mot bakgrund av de nuvarande exceptionella flödena av migranter och flyktingar att inrikta sina insatser på att förstärka asyl-, migrations- och integrationsfonden. I detta sammanhang ger parlamentet sitt starka stöd till det andra paketet på 780 miljoner EUR för omplacering av ytterligare 120 000 personer. Parlamentet beslutar att ta med de medel som behövs i sin behandling av budgeten och att anpassa det första omplaceringspaketet till det andra genom att lägga till 20 miljoner EUR för att finansiera transportkostnader (500 EUR per migrant till Italien och Grekland). Parlamentet godkänner en ytterligare ökning med 79 miljoner EUR för allmänna förstärkningar av asyl-, migrations- och integrationsfonden. Parlamentet framhäver behovet av att även se till att det finns tillräckliga finansieringsmöjligheter för asyl-, migrations- och integrationsfonden under de närmaste åren. Parlamentet påminner om att punkt 17 i det interinstitutionella avtalet medger en ökning på mer än 10 % av det belopp som anslagits för hela programmets löptid om det uppstår nya, objektiva och varaktiga omständigheter.

36.  Europaparlamentet noterar att sådana åtgärder endast är ett första steg mot ett fullständigt genomförande av solidaritetsprincipen, som unionen grundar sig på. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att till fullo genomföra de planer som föreslogs i ovannämnda meddelande från kommissionen av den 23 september 2015 och att visa ett tydligt engagemang för att garantera respekten för de mänskliga rättigheterna enligt EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet betonar vikten av en ordentlig finansiering av återsändandeinsatser i enlighet med stadgan och principen ”non-refoulement” för att uppnå en effektiv återvändandepolitik som innebär att man förebygger och minskar den irreguljära migrationen. Parlamentet understryker vikten av att ge stöd till flyktingarna i närheten av deras hemländer och att underlätta asylförfarandena i medlemsstaterna.

37.  Slutligen beslutar Europaparlamentet att öka anslagen till de byråer som har migrationsrelaterade uppgifter med totalt 26 miljoner EUR, varvid Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) får den största ökningen på 12 miljoner EUR över budgetförslaget. Parlamentet påminner om att denna byrå spelar en central, samordnande roll i genomförandet av de provisoriska åtgärderna på området för internationellt skydd och i allt större utsträckning förväntas bistå de berörda medlemsstaterna.

38.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 23 september 2015 och de motsvarande åtgärderna, som återspeglas i ändringsskrivelse nr 2/2016, särskilt 600 miljoner EUR i ytterligare katastrofstöd till de värst drabbade medlemsstaterna. Parlamentet är tillfreds med att kommissionen intar en ledande roll inom detta område och att den genom detta bekräftar det tillvägagångssätt som parlamentet valt i sin behandling. Parlamentet är redo att överväga ytterligare förstärkningar under förlikningen.

39.  Europaparlamentet beklagar att rådet minskar åtagandebemyndigandena med 25,1 miljoner EUR och betalningsbemyndigandena med 33,6 miljoner EUR jämfört med budgetförslaget. Parlamentet anser att dessa nedskärningar äventyrar ett korrekt genomförande av program och åtgärder under rubrik 3. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att även om en del av de föreslagna nedskärningarna verkar små så måste man komma ihåg att flera viktiga och värdefulla program är relativt begränsade till sin omfattning, vilket gör dem särskilt känsliga för nedskärningar. Parlamentet beslutar därför att återinföra nivån i budgetförslaget.

40.  Europaparlamentet anser dessutom att det är nödvändigt att öka anslagen till delprogrammen Kultur och Media, däribland multimedieåtgärderna och lånegarantin för de kulturella och kreativa sektorerna som planeras för 2016, och som är avsedd att lösa den kritiska frågan om tillgång till finansiering för små och medelstora företag och organisationer i den kulturella och kreativa sektorn, med totalt 10,5 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden över nivån i budgetförslaget, eftersom dessa program är viktiga för att stödja den kulturella och den kreativa sektorn, som representerar centrala europeiska värderingar.

41.  Europaparlamentet anser också att det är prioriterat att öka anslagen till programmet ”Ett Europa för medborgarna” med 1,5 miljoner EUR och att ändra kontoplanen för programmet ”Ett Europa för medborgarna” genom att inrätta en särskild budgetpost för genomförandet av EU:s medborgarinitiativ.

42.  Europaparlamentet noterar att parlamentets behandling av budgeten (inklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder) innebär att taket för rubrik 3 överskrids med 1 055,1 miljoner EUR i åtaganden, vilket är 931,1 miljoner EUR över nivån i budgetförslaget, samtidigt som betalningsbemyndigandena ökas med 586,5 miljoner EUR. Parlamentet föreslår därför att alla tillgängliga medel i den fleråriga budgetramen utnyttjas för att finansiera paketet med anslagsökningar som avser migration.

Rubrik 4 – Europa som global partner

43.  Europaparlamentet påpekar att av samtliga rubriker är det i rubrik 4 som rådet gjort de största nedskärningarna, både i åtaganden (- 163,4 miljoner EUR) och i betalningar (- 450,4 miljoner EUR). Parlamentet noterar med förvåning att det europeiska grannskapsinstrumentet (särskilt fattigdom och säkerhet i Medelhavsländerna), finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete (även det tematiska målet migration och asyl) och instrumentet för stöd inför anslutningen (trots att kandidatländerna är värdländer för ett avsevärt antal flyktingar eller är belägna vid viktiga migrationsvägar) är de som drabbas mest. Parlamentet understryker att detta tillvägagångssätt går stick i stäv med uttalandena från rådet och Europeiska rådet om migrationsagendan, flyktingkrisen och om samarbete med ursprungs- och transitländer.

44.  Europaparlamentet beslutar mot denna bakgrund att återställa anslagsnivån i budgetförslaget. Parlamentet noterar att betalningssituationen i rubrik 4 fortfarande är ett betydande problem på grund av överföringen av en stor eftersläpning av obetalda räkningar och det konstgjorda uppskjutandet av avtalsenliga förpliktelser för att hantera den ständiga underbudgeteringen av betalningarna. Parlamentet bekräftar därför på nytt att de ökningar av betalningsbemyndigandena som kommissionen föreslagit helt enkelt var nödvändiga, därtill kommer den aldrig tidigare skådade migrations- och flyktingkrisen som sedan dess har medfört ytterligare utmaningar för unionens yttre åtgärder.

45.  Europaparlamentet kompletterar paketet med ändringar avseende migrations- och flyktingkrisen genom att anta målinriktade förstärkningar av åtagandebemyndigandena, först och främst inom det europeiska grannskapsinstrumentet (+ 178,1 miljoner EUR), men även inom finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete (+ 26,6 miljoner EUR), humanitärt stöd (+ 26 miljoner EUR), instrumentet för föranslutning (+ 11,2 miljoner EUR), instrumentet som bidrar till stabilitet och fred (+ 12,6 miljoner EUR) och det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (+ 1 miljon EUR). Samtidigt som parlamentet vid behov stöder omprioriteringar inom dessa program för att fokusera på de mest aktuella utmaningarna betonas att detta inte får leda till minskade insatser med avseende på de ursprungliga målen för respektive rättslig grund och därmed innebära en risk för destabilisering av det europeiska grannskapet eller andra berörda regioner. Parlamentet upprepar att det är nödvändigt att anta en heltäckande och människorättsbaserad strategi, som kopplar migration till utveckling och verkar för en integrering av reguljära migranter, asylsökande och flyktingar. Parlamentet betonar behovet av att öka samarbetet och engagemanget med ursprungs- och transitländer för att på ett effektivt sätt hantera den nuvarande migrationskrisen och särskilt behoven hos fördrivna personer i tredjeländer när det gäller sjukvård och utbildning. Parlamentet anser därför att sådana förstärkningar är absolut nödvändiga för att finansiera ytterligare initiativ, utöver de ursprungliga målen för respektive rättslig grund.

46.  Europaparlamentet noterar att unionens regionala förvaltningsfond för insatser mot den syriska krisen och EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika inriktade på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och fördrivna personer inrättades eftersom EU-budgeten saknar både nödvändig flexibilitet och medel för att snabbt och på ett heltäckande sätt kunna hantera krisen. Parlamentet betonar att man behöver hitta en mer heltäckande lösning vid översynen av den fleråriga budgetramen för hur stödet från EU:s budget till humanitärt bistånd och utvecklingsarbete kan göras effektivare och snabbare tillgängligt och hur det på ett framgångsrikt sätt kan samordnas med Europeiska utvecklingsfonden och bilateralt stöd från medlemsstaterna. Parlamentet vill att de extra anslagen för programmen under rubrik 4 särskilt används för att öka medlen till de två förvaltningsfonderna samt till omedelbart stöd via UNHCR och världslivsmedelsprogrammet. Parlamentet uppmanar de enskilda medlemsstaterna att gå från ord till handling och utan dröjsmål bidra med de ytterligare medel som behövs för att komplettera EU:s medel till förvaltningsfonderna och täppa till finansieringsluckan hos FN-organen. Parlamentet noterar att förteckningen över projekt som finansieras av förvaltningsfonderna ytterligare försvagar rådets försvar att det råder bristande förmåga att utnyttja anslag i rubrik 4.

47.  Europaparlamentet ökar budgetposten för stöd till fredsprocessen samt ekonomiskt stöd till Palestina och till Förenta nationernas hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA) med 40 miljoner EUR. Parlamentet konstaterar att UNRWA spelar en effektiv roll för att ge stöd till det ökande antalet palestinska flyktingar som är direkt drabbade av krisen i Syrien och utgör en ytterligare börda för UNRWA. Parlamentet är bekymrat över de luckor i finansieringen som UNRWA ställs inför och begär att dessa ytterligare anslag kanaliseras till dess allmänna fond för grundläggande utbildning, sociala tjänster och hälsovård.

48.  Europaparlamentet påminner om att det för att avhjälpa de skadliga långsiktiga effekterna av humanitära kriser är nödvändigt att de drabbade barnen fortsatt får en utbildning. Parlamentet ökar därför anslagen till utbildningsstöd i budgeten för humanitärt bistånd så att den står för 3 % i stället för 1 %, i syfte att nå tröskelvärdet på 4 % senast 2019.

49.  Europaparlamentet godkänner en symbolisk ökning av Gusp-budgeten för att främja initiativ som syftar till att göra migration till en särskild del av civila Gusp-uppdrag, samtidigt som fullt stöd ges till militära uppdrag såsom Eunavfor MED som syftar till att bekämpa människosmugglare och människohandlare.

50.  Europaparlamentet uppskattar den pågående reflektionsprocessen inom utrikestjänsten om framtiden för EU:s särskilda representanter och deras förhållande till utrikestjänsten. Parlamentet anser att inga ändringar av budgetposten för EU:s särskilda representanter bör ske innan den pågående reflektionsprocessen slutförts.

51.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att öka anslagen till budgetposten för den turkcypriotiska befolkningsgruppen (+2 miljoner EUR) för att på ett avgörande sätt bidra till uppdraget för kommittén för saknade personer och stödja den tekniska kommittén för kulturarvsfrågor (TCCH) som består av representanter för Cyperns båda befolkningsgrupper, och därmed främja förtroende och försoning mellan de två befolkningsgrupperna.

52.  Europaparlamentet betonar att det för genomförandet av avtalet om förenklade handelsprocedurer, som undertecknades vid WTO:s nionde ministerkonferens, kommer att krävas finansieringsstöd för de minst utvecklade länderna och utvecklingsländerna. Parlamentet understryker behovet av samordnade insatser från kommissionens och medlemsstaternas sida när det gäller internationella finansinstitut för att undvika en nedskärning av anslagen till Aid for Trade, och multilaterala initiativ och oriktigheter när det gäller samarbetet med vissa partner, vilket leder till minskad utgiftseffektivitet, samt garantera att avtalet om förenklade handelsprocedurer utnyttjas till förmån för utveckling.

53.  Europaparlamentet beslutar att tillsammans med pilotprojekt och förberedande åtgärder till fullo utnyttja marginalen på 261,3 miljoner EUR under budgetförslagets tak för rubrik 4 för åtaganden, och att inte gå längre i det här skedet. Parlamentet ökar också betalningsbemyndigandena med 132,5 miljoner EUR. Parlamentet ser fram emot ett fruktbart förlikningssammanträde på grundval av dessa förslag till ändringar, som också tar hänsyn till ändringsskrivelse nr 2/2016. Parlamentet betonar dock att detta tak kan vara otillräckligt eftersom det fastställdes långt före den allvarliga utvecklingen i Ukraina, Syrien, Tunisien och mer generellt i alla grannländer, i Mellanöstern och i Afrika. Parlamentet vill därför se ett fullständigt utnyttjande av den potential som finns i reserven för katastrofbistånd och fortsätter att vara öppet för varje ytterligare utnyttjande av flexibilitetsbestämmelserna i den fleråriga budgetramen för att hantera den externa dimensionen av migrations- och flyktingkrisen.

Rubrik 5 – Administration: Övriga rubriker – utgifter för administration och forskningsstöd

54.  Europaparlamentet noterar att rådets nedskärningar i denna rubrik uppgår till 31,2 miljoner EUR, varav 19,3 miljoner EUR avser kommissionens administrativa budget, särskilt för kommissionens byggnader, utrustning och framför allt för dess personal, som en konsekvens av att det schablonmässiga avdraget höjs till 4,3 %. Parlamentet ser inga skäl till rådets behandling och påminner om att efter ständiga åtstramningar de senaste åren föreslog kommissionen administrativa utgifter för 2016 som låg nära den förväntade inflationsnivån, dvs. utgifterna var stabila i reala termer, och påpekar att kommissionen fortsätter att minska sin personal.

55.  Europaparlamentet anser dessutom att dessa nedskärningar är godtyckliga med tanke på förutsebarheten för denna typ av utgifter som till stor del bygger på avtalsenliga förpliktelser och med tanke på den mycket höga genomförandegraden enligt kommissionen. Parlamentet noterar särskilt att tillsättningsgraden för kommissionens tjänsteförteckning nådde en rekordnivå den 1 april 2015 då 97,8 % av tjänsterna faktiskt var tillsatta. Parlamentet beklagar att rådet dessutom gör nedskärningar i utgifter för administration och forskningsstöd i andra rubriker än rubrik 5 med totalt 28 miljoner EUR, trots att dessa utgifter är avgörande för att programmen ska bli framgångsrika inom unionens olika politikområden.

56.  Europaparlamentet beslutar därför att återinföra nivån i budgetförslaget för alla budgetposter för utgifter för administration och forskningsstöd inom politikområden och för alla budgetposter i rubrik 5 som minskats av rådet, samt att godkänna ett begränsat antal mindre anslagsökningar.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den sammanlagda budgeten för Olafs övervakningskommitté och dess sekretariat anges i en separat post i Olafs budget för 2016.

Byråer

58.  Europaparlamentet stöder i stort set kommissionens bedömning av byråernas budgetbehov och noterar att kommissionen redan har minskat byråernas ursprungliga äskanden betydligt.

59.  Europaparlamentet anser därför att ytterligare nedskärningar av rådets förslag skulle kunna äventyra byråernas funktion och göra det omöjligt för dem att fullfölja de uppdrag de tilldelats av den lagstiftande myndigheten.

60.  Europaparlamentet beslutar att inom det samlade migrationspaketet öka anslagen för de viktigaste byråerna som är verksamma inom detta område: Europeiska stödkontoret för asylfrågor, Frontex, Europol, Eurojust, eu.LISA, Cepol och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, med ett belopp på totalt 26 miljoner EUR, eftersom dessa byråer är avgörande för att det nuvarande akuta problemet med migrationsflödena ska kunna hanteras på ett effektivt sätt. Europaparlamentet välkomnar de ytterligare anslagen och de 120 nya tjänsterna i tjänsteförteckningen för byråerna i ändringsbudget nr 7/2015, och förväntar sig att detta beslut också kommer att påverka 2016 års budget liksom budgetarna för de kommande åren. Parlamentet betonar den snabbt försämrade krissituationen och den enorma ökningen av migrationsflödena. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att lämna uppdaterad och konsoliderad information om byråernas behov före budgetförlikningen. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att föreslå en strategi på medellång och lång sikt för verksamheten vid EU:s byråer och organ för rättsliga och inrikes frågor, dvs. mål, uppdrag, samordning, utveckling av utsatta områden (hot spots) och ekonomiska resurser.

61.  Europaparlamentet beslutar också att öka 2016 års budgetanslag för de tre myndigheterna för finansiell tillsyn på grund av deras ytterligare uppgifter och ökade arbetsbörda. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast 2017 föreslå ett finansieringskoncept som är finansierat av avgifter som helt och hållet ersätter de nuvarande bidragen från medlemsstaterna för att på detta sätt säkra de europeiska myndigheternas oberoende i förhållande till medlemsstaternas nationella myndigheter.

62.  Europaparlamentet beslutar också att öka anslagen till Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, Europeiska fiskerikontrollbyrån och Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, för att de tillgängliga medlen på ett bättre sätt ska stämma överens med byråernas uppgifter.

63.  Europaparlamentet kan emellertid inte acceptera kommissionens och rådets tillvägagångssätt när det gäller byråernas personal och gör därför ett betydande antal ändringar i tjänsteförteckningarna. Parlamentet understryker på nytt att varje byrå ska skära ned sina tjänster med 5 % under en femårsperiod i enlighet med det interinstitutionella avtalet, men att nya tjänster som behövs för att utföra de ytterligare uppgifter som är än följd av ny politisk utveckling och ny lagstiftning sedan 2013 måste åtföljas av ytterligare medel, och inte får tas med i det interinstitutionella avtalets personalminskningsmål.

64.  Europaparlamentet betonar därför på nytt sitt motstånd mot omplaceringspoolen för byråerna men bekräftar återigen att det är redo att frigöra tjänster för att uppnå effektivitetsvinster genom ett ökat administrativt samarbete mellan byråerna eller till och med analysera möjligheterna för sammanslagningar när så är lämpligt, och genom att vissa funktioner samordnas med antingen kommissionen eller en annan byrå.

65.  Europaparlamentet understryker på nytt att de tjänster som finansieras av näringslivet inte påverkar unionens budget och därför inte bör omfattas av någon personalminskning. Parlamentet betonar att det bör överlåtas till byrån i fråga att balansera den varierande arbetsbelastningen genom att inte tillsätta alla sina tjänster.

66.  Europaparlamentet ändrar därför ett antal av byråernas tjänsteförteckningar i enlighet med prioriteringarna ovan för att anpassa personalstyrkan till de ytterligare uppgifterna, ändrar andra för att anpassa dem bättre till kravet på en verklig nedskärning med 5 % under en femårsperiod och för att behandla avgiftsfinansierade tjänster annorlunda. Parlamentet påminner om att nedskärningen med 5 % under en femårsperiod infördes för att minska kostnaderna för administrationen. Parlamentet betonar i detta sammanhang att ytterligare tjänster i tjänsteförteckningen inte automatiskt får ekonomiska konsekvenser för unionens budget eftersom byråerna tillsätter sina tjänster utifrån sina behov och att byråerna därför inte alltid har tillsatt alla tjänster i sina tjänsteförteckningar.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

67.  Europaparlamentet har noggrant analyserat de föreslagna pilotprojekten och de förberedande åtgärderna med hänsyn till de pågående projektens resultat, med undantag för initiativ som redan omfattas av befintliga rättsliga grunder och med full hänsyn till kommissionens bedömning av projektens genomförbarhet. Parlamentet har beslutat att anta ett kompromisspaket bestående av ett begränsat antal pilotprojekt och förberedande åtgärder, även med tanke på de snäva marginalerna.

Betalningar

68.  Europaparlamentet betonar på nytt betydelsen av den gemensamma betalningsplan för 2015–2016 som parlamentet, rådet och kommissionen kommit överens om inför budgetförfarandet, vilken återspeglar de tre institutionernas åtagande att minska eftersläpningen av utestående betalningar. Parlamentet noterar att de tre institutionerna kom överens om att samarbeta till fullo för att godkänna en nivå för betalningsbemyndigandena i 2016 års budget som gör det möjligt att nå ett sådant mål och att de betalningsbemyndiganden som begärts för 2016 beräknats av kommissionen i enlighet med detta. Parlamentet anser att varje åtgärd för att hantera risken för en ohållbar eftersläpning bör åtföljas av ansträngningar för att säkerställa ett mer produktivt åsiktsutbyte och för att förbättra samarbetsandan mellan rådet å ena sidan och parlamentet och kommissionen å andra sidan. Parlamentet påminner om att enligt artikel 310 i EUF-fördraget ska unionsbudgetens inkomster och utgifter balansera varandra.

69.  Europaparlamentet beklagar att rådet, trots de måttliga ökningar och betryggande marginaler som kommissionen föreslagit, beslutade att minska betalningsbemyndigandena med 1,4 miljarder EUR, vilket berör både budgetposter för åtgärder som håller på att avslutas och för program som är i full gång, och därmed äventyrar utfasningen av den onormala eftersläpningen. Parlamentet påminner om att för program som förvaltas direkt av kommissionen återspeglas bristen på betalningsbemyndiganden inte bara i eftersläpningen av betalda räkningar, utan också i de konstgjorda eftersläpningarna när det gäller genomförandet av programmen, till exempel försenas anbudsinfordringar och/eller undertecknandet av nya kontrakt.

70.  Parlamentet beslutar att återinföra nivån i budgetförslaget för alla budgetposter där rådet gjort nedskärningar med utgångspunkt i antagandet att de betalningsnivåer som kommissionen föreslagit i sitt budgetförslag är de som krävs för att uppnå betalningsplanens mål.

71.  Europaparlamentet ökar betalningsbemyndigandena med en lämplig koefficient för alla de budgetposter där åtagandebemyndigandena har ändrats, för att ta hänsyn till områden där medlen betalas ut snabbt eller där situationen är akut, dvs. Erasmus+, de två omplaceringssystemen, UNRWA och humanitärt bistånd. Parlamentet ökar betalningsbemyndigandena med ytterligare 1 miljard EUR för att till fullo täcka tidigareläggandet av betalningar till Grekland med nya anslag. Parlamentet beslutar också att mot bakgrund av tidigare genomföranden öka betalningarna för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

Övriga avsnitt

Avsnitt I – Europaparlamentet

72.  Europaparlamentet påminner om att parlamentets budgetberäkning för 2016 fastställdes till 1 823 648 600 EUR, vilket motsvarar en ökning med 1,6 % jämfört med 2015 års budget. Parlamentet påminner dessutom om att 15 miljoner EUR har öronmärkts för brådskande investeringar i säkerhet och it-säkerhet, vilket innebär att den totala nivån för 2016 års budget uppgår till 1 838 648 600 EUR.

73.  Europaparlamentet påpekar att en ny politisk grupp inrättades den 15 juni 2015, dvs. efter antagandet av parlamentets budgetberäkning för 2016, och att dessa förändringar av parlamentets organisation innebär att ytterligare anslag behövs för att se till att alla politiska grupper behandlas lika.

74.  Europaparlamentet kompenserar dessa anslagsökningar till fullo genom att minska anslagen i budgetposterna för reserven för oförutsedda utgifter, ersättningen för ledamöternas allmänna utgifter, vidareutbildning, inredning av lokaler, energianvändning, databehandling och telekommunikationer - investeringar i projekt och möbler.

75.  Europaparlamentet noterar presidiets slutsatser av den 7 september 2015 inför parlamentets behandling av 2016 års budget där man föreslår att presidiets nyligen fattade beslut och tekniska anpassningar ska införlivas i budgeten. Parlamentet godkänner dessa begränsade tekniska förändringar som föreslagits av presidiet och som avser budgetneutrala anpassningar av anslagen och av tjänsteförteckningen och vissa uppdateringar av kontoplanen.

76.  Europaparlamentet bibehåller därför den totala nivå för 2016 års budget på 1 838 648 600 EUR, som antogs vid plenarsammanträdet den 29 april 2015.

77.  Europaparlamentet understryker att de politiska gruppernas verksamhet inte avser administrativt arbete. Parlamentet bekräftar att den totala personalnivån i de politiska grupperna därför ska undantas från personalminskningsmålet på 5 % i överensstämmelse med de beslut som parlamentet fattat med avseende på budgetåren 2014(12), 2015(13) och när det gäller budgetberäkningen för 2016(14).

78.  Europaparlamentet påminner om att de politiska grupperna har haft ett anställningsstopp sedan 2012 och att deras behov endast delvis har täckts under de senaste budgetåren.

79.  Europaparlamentet upprepar sitt åtagande att genomföra punkt 27 i det interinstitutionella avtalet och minska sin personal med 1 %.

80.  Europaparlamentet betonar att parlamentet och rådet, för att uppnå långsiktiga besparingar i unionsbudgeten, måste beakta behovet av en handlingsplan för ett enda säte, vilket parlamentet har framhållit i åtskilliga tidigare resolutioner.

Förändringar av tjänsteförteckningen

81.  Europaparlamentet minskar generalsekretariatets tjänsteförteckning för 2016 med 57 tjänster (personalminskningsmålet på 1 %) enligt följande: 4 AD14, 13 AD13, 2 AD12, 1 AD9, 2 AD8, 1 AD5, 2 AST11, 1 AST10, 3 AST9, 8 AST8, 7 AST7, 4 AST6, 3 AST5, 2 AST4, 1 AST3, 1 AST1 (fasta tjänster) och 2 tillfälliga AST4-tjänster. Parlamentet påminner om att budgetkonsekvenserna av dessa åtgärder redan beaktats i budgetberäkningen.

82.  I enlighet med de nya tjänsteföreskrifterna omvandlar Europaparlamentet 80 fasta AST-tjänster (25 AST11, 10 AST10, 5 AST8, 15 AST7, 5 AST6, 5 AST5, 5 AST4, 5 AST3 och 5 AST2) till 80 AST/SC1-tjänster.

83.  Europaparlamentet fortsätter med följande tekniska korrigeringar: tre AST7-tjänster och tre AST6-tjänster stryks och sex AST5-tjänster läggs till. Dessutom stryks fotnot nr 1 till tjänsteförteckningen, eftersom detta förfarande inte har tillämpats på länge.

84.  Europaparlamentet godkänner inrättandet av 43 nya tillfälliga tjänster (2AD7, 19 AD5, 5 AST5, 5 AST3 och 12 AST1) och uppgraderingen av en tillfällig AD10-tjänst till en AD14-tjänst för de ytterligare behoven till följd av inrättandet av den nya politiska gruppen.

En minskning av personalen med 5 %

85.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet genomför målet att minska personalen med 5 % för tredje året i rad med vederbörlig hänsyn till bokstaven och andan i det interinstitutionella avtalet. Parlamentet understryker att i detta syfte har 171 fasta tjänster strukits från tjänsteförteckningen sedan 2014(15). Parlamentet betonar att för att till fullo uppfylla målet att minska personalen med 5 % ska ytterligare två årliga minskningar med 57 tjänster(16) göras fram till 2018.

86.  Europaparlamentet understryker att, i enlighet med punkt 27 i det interinstitutionella avtalet, är målet att minska personalen med 5 % en kompensation med hänsyn till personalen som är relaterad till den ökade veckoarbetstiden från 37,5 till 40 timmar jämfört med tjänsteförteckningen per den 1 januari 2013. Parlamentet anser att denna minskning måste gälla vid en konstant arbetsbelastning och att nya ansvarsområden och uppdrag följaktligen måste undantas från denna beräkning.

87.  Europaparlamentet noterar att i linje med parlamentets utökade befogenheter och nya uppgifter sedan 2013 har viktiga strukturella förändringar såsom internaliseringsprocesserna inneburit att personalbehovet i så stor utsträckning som möjligt har tillgodosetts genom interna omfördelningar, och nya tjänster har endast inrättats när det har varit absolut nödvändigt. Parlamentet beslutar att undanta dessa ytterligare tjänster från ansträngningarna att minska personalen med 5 %.

88.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att i samband med att den övervakar parlamentets genomförande av personalminskningsmålet ta hänsyn till de nya ytterligare faktorerna såsom den konstanta arbetsbelastningen, undantaget för de politiska grupperna, internaliseringen som balanseras av minskningar av budgetposter för externa tjänster samt nya befogenheter och uppgifter.

89.  Europaparlamentet betonar att genomförandet av minskningen av personalen med 5 % inte får påverka parlamentets funktion och parlamentets utövande av sina centrala befogenheter och inte heller ändra kvaliteten på parlamentets lagstiftningsarbete eller kvaliteten på arbetsförhållandena för ledamöterna och personalen.

90.  Europaparlamentet påminner om att inget avtal kan beröva parlamentet och rådet deras suveräna rätt att göra bedömningar och deras befogenhet att varje år besluta om budgetens innehåll.

Andra personalrelaterade frågor

91.  Europaparlamentet påminner om att behovet av nya tjänster vid sekretariatet bör täckas genom interna omplaceringar, såvida man inte på vederbörligt sätt kan motivera och visa på behovet att inrätta nya tjänster.

92.  Europaparlamentet påminner om att omorganisationer av det parlamentariska arbetet eller av de parlamentariska förfarandena inte får leda till försämrade arbetsvillkor och social rättigheter för personalen, oavsett befattning.

93.  Europaparlamentet upprepar på nytt att det för att säkerställa tillräckligt stöd till ledamöterna i samband med deras parlamentariska verksamhet, är nödvändigt att hitta en ny balans mellan ackrediterade parlamentsassistenter och lokala assistenter. Parlamentet noterar att generalsekreteraren har lagt fram ett förslag för presidiet för att uppnå detta mål. Parlamentet konstaterar att en överenskommelse har nåtts i presidiet som i huvudsak tillmötesgår Europaparlamentets önskemål i sin ovannämnda resolution av den 29 april 2015 om parlamentets beräkningar. Parlamentet välkomnar beslutet att omedelbart sätta denna överenskommelse i kraft.

94.  Europaparlamentet upprepar sitt åtagande att stödja flerspråkigheten i det parlamentariska arbetet genom höga standarder för tolkning och översättning. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att för budgetutskottet redovisa resultatet av den analys och utvärdering han tog initiativ till efter att man inte lyckats nå en överenskommelse om arbetsvillkoren för tolkarna (våren 2015). Parlamentet förväntar sig att generalsekreteraren använder all flexibilitet som krävs för att säkerställa tolk- och översättartjänster av hög kvalitet för ledamöterna.

95.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att tillhandahålla en detaljerad översikt över alla nya tjänster i parlamentet under perioden 2014–2016, även fördelningen av tjänster när det gäller organisatorisk enhet, kategori och typ av kontrakt.

Fastighetspolitiken

96.  Europaparlamentet påminner om att budgetutskottet regelbundet ska informeras om ny utveckling i fråga om parlamentets fastighetspolitik och höras i god tid, det vill säga innan ett kontrakt undertecknas, om alla fastighetsprojekt som får ekonomiska konsekvenser. Parlamentet bekräftar att de ekonomiska konsekvenserna av samtliga fastighetsprojekt kommer att granskas ingående.

97.  Europaparlamentet anser att beslutsprocessen för beslut om fastighetsprojekt bör vara transparent.

98.  Europaparlamentet upprepar på nytt sin begäran att den nya fastighetsstrategin på medellång sikt ska presenteras för budgetutskottet så snart som möjligt och senast i början av 2016, i god tid före utarbetandet av parlamentets budgetberäkning för budgetåret 2017. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att i god tid före parlamentets behandling av budgeten under hösten 2016 lägga fram en eventuell långsiktig strategi fram till 2015 för budgetutskottet.

99.  Europaparlamentet konstaterar att inga medel har anslagits för investeringar i uppförandet av Konrad Adenauer-byggnaden (KAD) i Luxemburg sedan 2014. Parlamentet påminner om att budgetberäkningen för 2016 endast innehöll anslag för att täcka arbete och tjänster som betalas direkt av parlamentet, främst för projektledning, teknisk expertis och teknisk rådgivning. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att före utgången av detta år utvärdera de medel som inte utnyttjats i 2015 års budget och överföra dem till KAD-projektet i syfte att i största möjliga utsträckning undvika fastighetsrelaterade ränteutgifter i framtiden.

Ledamöternas utgifter

100.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om större transparens när det gäller ersättningen för ledamöternas allmänna utgifter. Parlamentet uppmanar sitt presidium att fastställa mer exakta bestämmelser för redovisningsskyldigheten när det gäller utgifter som ersätts inom ramen för denna ersättning, utan att detta medför några merkostnader för parlamentet.

101.  Europaparlamentet begär en utvärdering av resultatet av det frivilliga tillvägagångssätt som den gemensamma arbetsgruppen valt för att begränsa ledamöternas och personalens resor i affärsklass samt av möjliga sätt att uppnå mer fördelaktiga priser i syfte att minska ledamöternas och personalens resekostnader.

Avsnitt IV – Domstolen

102.  Europaparlamentet beklagar att trots en fortsatt ökning av det rättsliga arbetets omfattning och den planerade reformen av tribunalen har kommissionen minskat personalstyrkan med 20 tjänster, vilket riskerar att skapa flaskhalsar och undergräva en välfungerande och snabb rättskipning. Parlamentet beslutar därför att återinföra de 20 tjänster som ursprungligen begärdes av domstolen.

103.  Europaparlamentet beklagar att rådet har ökat schablonavdraget från 2,5 % till 3,2 % vilket innebär en minskning med 1,55 miljoner EUR och står i strid med den mycket höga nivån vid domstolen vad gäller tillsättning av tjänster (98 % i slutet av 2014) och det höga budgetutnyttjandet (99 % 2014). Parlamentet ändrar därför schablonavdraget till nivån i budgetförslaget och stryker den motsvarande minskningen av anslagen för att säkerställa att domstolen kan hantera den betydande ökningen av antalet ärenden på ett korrekt sätt och till fullo utnyttja de tjänster som beviljats den.

104.  Europaparlamentet beslutar dessutom att återinföra sju tjänster som ursprungligen begärts av domstolen för att den ska kunna uppfylla det dubbla kravet att förstärka sin enhet för skydd och säkerhet för att förbättra skyddet av personalen, besökare och handlingar, och samtidigt genomföra artikel 105 i tribunalens rättegångsregler som kräver att ett mycket säkert system ska inrättas för att göra det möjligt för parter som är involverade i vissa ärenden att lämna upplysningar och handlingar som berör unionens säkerhet eller en eller flera av dess medlemsstaters säkerhet eller deras internationella förbindelser.

105.  Europaparlamentet understryker i detta sammanhang behovet av medel för säkerhet och övervakning av domstolens byggnader och beslutar därför att återinföra de belopp i budgetförslaget som rådet förslagit ska skäras ned inom detta område.

106.  Europaparlamentet avskaffar den nuvarande reserven för tjänsteresor och ersätter den med en ny reserv, som ska frigöras när domstolen offentliggör information om domarnas externa verksamhet, såsom parlamentet begärt i sin resolution om ansvarsfrihet för genomförandet av domstolens budget för 2013(17).

Avsnitt V – Revisionsrätten

107.  Europaparlamentet justerar schablonavdraget till dess ursprungliga nivå på 2,76 %, så att revisionsrätten kan tillgodose sina behov när det gäller tjänsteförteckningen.

108.  Europaparlamentet återinför alla andra budgetposter som strukits av rådet så att revisionsrätten ska kunna genomföra sitt arbetsprogram och lägga fram de planerade granskningsrapporterna.

Avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

109.  Europaparlamentet justerar schablonavdraget till dess ursprungliga nivå på 4,5 %, så att kommittén kan tillgodose sina behov och hantera den fortsatta minskningen av personalstyrkan till följd av samarbetsavtalet mellan parlamentet och kommittén.

110.  Europaparlamentet beslutar att återinföra beloppen i budgetförslaget för utgifterna för resa och uppehälle.

Avsnitt VII – Regionkommittén

111.  Europaparlamentet minskar å ena sidan lönerna och ersättningarna med ett belopp som motsvarar 66 uppgraderingar och fyra ytterligare tjänster som inte beaktats i budgetförslaget för att återspegla överföringen av dessa tjänster till parlamentet.

112.  Å andra sidan ökar Europaparlamentet anslagen för ett antal budgetposter (frilansöversättning, tredje part, kommunikation, representationskostnader, de politiska gruppernas kommunikation, tjänsteresor, städning och underhåll) så att beloppen stämmer bättre överens med kommitténs egen budgetberäkning, för att kommittén ska kunna utföra sitt politiska arbete och fullgöra sina skyldigheter.

113.  Slutligen återställer Europaparlamentet alla belopp för vilka rådet gjort nedskärningar när det gäller säkerhet och övervakning av kommitténs byggnader för att säkerställa att det finns tillräckliga medel för säkerhetsåtgärder om säkerhetsnivån skulle höjas till ”gul” nivå under 2016.

Avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen

114.  Europaparlamentet beklagar att rådet har minskat budgetförslaget för ombudsmannen med 135 000 EUR. Parlamentet understryker att denna minskning skulle utgöra en oproportionerlig börda för ombudsmannens mycket begränsade budget och få stora konsekvenser för institutionens förmåga att tjäna unionens medborgare på ett effektivt sätt. Parlamentet återställer därför alla budgetposter som rådet har skurit ned så att ombudsmannen kan uppfylla sitt mandat och sina åtaganden.

Avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen

115.  Europaparlamentet beklagar att rådet har minskat budgetförslaget för Europeiska datatillsynsmannen med 135 000 EUR. Parlamentet understryker att denna minskning skulle utgör en oproportionerlig börda för datatillsynsmannens mycket begränsade budget och få stora konsekvenser för institutionens förmåga att tjäna unionsinstitutionerna på ett effektivt sätt. Parlamentet återställer därför alla budgetposter som rådet har skurit ned så att datatillsynsmannen kan uppfylla sitt mandat och sina åtaganden.

Avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten

116.  Europaparlamentet anser att för att kunna klara av de utmaningar som den geopolitiska osäkerheten medför och garantera unionens roll i världen måste det säkerställas att utrikestjänsten har tillräcklig finansiering. Parlamentet återinför därför beloppen i budgetförslaget för alla budgetposter och stryker de reserver som rådet antagit med avseende på fluktuationer i eurons växelkurs.

o
o   o

117.  Europaparlamentet är övertygat om att unionsbudgeten kan bidra till att man på ett effektivt sätt kan ta itu med inte bara konsekvenserna, utan även de grundläggande orsakerna till den kris som unionen för närvarande står inför. Parlamentet anser emellertid att oförutsedda händelser som har en unionsövergripande dimension bör hanteras genom att insatser samordnas och att ytterligare resurser ställs till förfogande på unionsnivå, i stället för att ifrågasätta tidigare åtaganden eller återgå till illusionen om rent nationella lösningar. Parlamentet betonar därför att det finns flexibilitetsbestämmelser för att möjliggöra ett sådant gemensamt och snabbt svar och att dessa bör användas till fullo för att kompensera för de snäva begränsningarna i den fleråriga budgetramens tak.

118.  Europaparlamentet understryker att kommissionen knappt två veckor efter att den nuvarande fleråriga budgetramen börjat gälla, har varit tvungen att två gånger begära ett utnyttjande av flexibilitetsinstrumentet samt av marginalen för oförutsedda utgifter för att täcka akuta och oförutsedda behov som inte kunde finansieras inom de nuvarande taken i den fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar också att den samlade marginalen för åtaganden under 2015, det första året som den var i bruk, omedelbart utnyttjades till fullo samtidigt som anslagen till två viktiga unionsprogram behövde minskas för att möjliggöra finansiering av nya initiativ. Parlamentet understryker att åtskilliga unionsprogram, på grund av tidigareläggandet under 2014–2015, har färre tillgängliga åtaganden eller helt enkelt saknar åtaganden från och med 2016. Parlamentet anser därför att det är uppenbart att taken i den fleråriga budgetramen är alltför strama i många rubriker och paralyserar unionen inom områden där behoven är störst, samtidigt som de tillgängliga flexibilitetsmekanismerna i den fleråriga budgetramen redan har utnyttjats maximalt. Parlamentet anser att denna utveckling motiverar en verklig halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen. Parlamentet ser med stort intresse fram emot kommissionen förslag angående detta under 2016.

119.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, tillsammans med ändringarna av förslaget till allmän budget, till rådet, kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 163, 23.6.2007, s. 17.
(2) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(5) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2015)0061.
(6) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2015)0172.
(7) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2015)0263.
(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (EUT L 180, 29.6.2013, s. 31).
(9) Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för det gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi för budgetåret 2013 (EUT L 255, 30.9.2015, s. 395).
(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 470).
(11) Rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur (EGT L 221, 8.8.1998, s. 23).
(12) Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2013 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 (Antagna texter, P7_TA(2013)0437).
(13) Europaparlamentets resolution av den 22 oktober 2014 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 (Antagna texter, P8_TA(2014)0036).
(14) Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 om beräkningen av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2016 (Antagna texter, P8_TA(2015)0172).
(15) -67 tjänster 2014, -47 tjänster 2015 och -57 tjänster 2016.
(16) Eftersom ett politiskt beslut har fattats om att undanta de politiska grupperna från denna beräkning avser denna minskning generalsekretariatets del av tjänsteförteckningen (antal tjänster som används som referens (1 %): -57)
(17) Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt IV – domstolen (EUT L 255, 30.9.2015, s. 118).


Europeiska unionens domstol: antalet domare i tribunalen ***II
PDF 245kWORD 294k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 28 oktober 2015 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av protokoll nr 3 om stadgan för Europeiska unionens domstol (09375/1/2015 – C8-0166/2015 – 2011/0901B(COD))
P8_TA(2015)0377A8-0296/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (09375/1/2015 – C8-0166/2015),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(1) , en behandling som avsåg framställningen från domstolen, som hade lagts fram för Europaparlamentet och rådet (02074/2011),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 21 oktober 2015 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt vid andra behandlingen i enlighet med artikel 294.8 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 69 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för rättsliga frågor (A8-0296/2015).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid andra behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner Europaparlamentets och rådets gemensamma uttalande som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, domstolen, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 28 oktober 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2015/… om ändring av protokoll nr 3 om stadgan för Europeiska unionens domstol

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2015/2422.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Gemensamt uttalande från Europaparlamentet och rådet

I slutet av reformprocessen kommer tribunalen att bestå av två domare per medlemsstat. Därför, i syfte att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män, vilket är ett av Europeiska unionens mål enligt artikel 3 i EU-fördraget, bör medlemsstaternas regeringar i största möjliga utsträckning se till att det finns lika många kvinnor som män i processen för utnämning av kandidater till domare vid tribunalen i enlighet med artikel 254 EUF-fördraget.

(1) Antagna texter 15.4.2014, P7_TA(2014)0358.


Bestämmelser om fiske i AKFM:s avtalsområde (Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet) ***II
PDF 246kWORD 293k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 28 oktober 2015 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1343/2011 om vissa bestämmelser om fiske i AKFM:s avtalsområde (Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet) (08806/1/2015 – C8-0260/2015 – 2014/0213(COD))
P8_TA(2015)0378A8-0295/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (08806/1/2015 – C8‑0260/2015),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 15 oktober 2014(1),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0457),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 76 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från fiskeriutskottet (A8‑0295/2015),

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner det uttalande, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, tillsammans med Europaparlamentets uttalande om den.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Uttalande från Europaparlamentet om beviljandet av undantag från användningen av trålredskap och garn i fisket i Svarta havet

”Europaparlamentet fastslår att de bestämmelser i artikel 15a som ska införas i förordning (EU) nr 1343/2011, rörande undantag från förbudet om att använda viss utrustning i Svarta havets kustvatten, är exceptionella. De införs med tanke på den rådande situationen i regionen, där medlemsstaterna har infört åtgärder som tillåter att man använder den aktuella utrustningen i enlighet med gällande rekommendationer från AKFM. Parlamentet hade tillgång till denna information redan innan kommissionens aktuella förslag lades fram. Därför accepterar parlamentet, i rådande situation, det upplägg där de berörda medlemsstaterna ges rätt att godkänna de aktuella undantagen. Parlamentet betonar dock att dessa bestämmelser inte får ses eller användas som ett prejudikat för framtida lagstiftning.”

(1) EUT C 12, 15.1.2015, s. 116.
(2) Antagna texter från sammanträdet 13.1.2015, P8_TA(2015)0005.


Användning av genetiskt modifierade livsmedel och foder ***I
PDF 159kWORD 294k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 28 oktober 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda användning av genetiskt modifierade livsmedel och foder inom sina territorier (COM(2015)0177 – C8-0107/2015 – 2015/0093(COD))
P8_TA(2015)0379A8-0305/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2015)0177),

—  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0107/2015),

—  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—  med beaktande av de motiverande yttranden från den belgiska deputeradekammaren, det spanska parlamentet, den nederländska andra kammaren och det österrikiska förbundsrådet, som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

—  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 16 september 2015(1),

—  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 13 oktober 2015(2),

—  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

—  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0305/2015).

1.  Europaparlamentet förkastar kommissionens förslag.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt förslag och lägga fram ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) Ännu ej offentliggjort i EUT.


Nya livsmedel ***I
PDF 244kWORD 318k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 28 oktober 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om nya livsmedel (COM(2013)0894 – C7-0487/2013 – 2013/0435(COD))
P8_TA(2015)0380A8-0046/2014

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0894),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0487/2013),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av både rådets och Europaparlamentets ståndpunkter av den 29 mars 2011, när förlikningen om nya livsmedel strandade,

–  med beaktande av de motiverade yttranden från Frankrikes nationalförsamling och Frankrikes senat, som lagts fram i enlighet med protokollet (nr 2) om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 30 april 2014(1),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för internationell handel och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0046/2014).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 28 oktober 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/… om nya livsmedel och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 och kommissionens förordning (EG) nr 1852/2001

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2015/2283.)

(1) EUT C 311, 12.9.2014, s. 73.


Utsläpp av vissa luftföroreningar ***I
PDF 667kWORD 328k
Europaparlamentets ändringar antagna den 28 oktober 2015 av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar och om ändring av direktiv 2003/35/EG (COM(2013)0920 – C7-0004/2014 – 2013/0443(COD))(1)
P8_TA(2015)0381A8-0249/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 2
Förslag till direktiv
Skäl 2
(2)  Det sjunde miljöhandlingsprogrammet18 bekräftar unionens långsiktiga mål för luftpolitiken, att nå luftkvalitetsnivåer som inte ger upphov till betydande negativa effekter på och risker för människors hälsa och miljön, och efterlyser därför full efterlevnad av unionens nuvarande lagstiftning om luftkvalitet, strategiska mål och åtgärder för tiden efter 2020, stärkta insatser i områden där människor och ekosystem utsätts för höga nivåer av luftföroreningar, samt ökade synergier mellan lagstiftning om luftkvalitet och unionens policymål för i synnerhet klimat och biologisk mångfald.
(2)  Det sjunde miljöhandlingsprogrammet18 bekräftar unionens långsiktiga mål för luftpolitiken, att nå luftkvalitetsnivåer som inte ger upphov till betydande negativa effekter på och risker för människors hälsa och miljön, och efterlyser därför full efterlevnad av unionens nuvarande lagstiftning om luftkvalitet, strategiska mål och åtgärder för tiden efter 2020, stärkta insatser i områden där människor och ekosystem utsätts för höga nivåer av luftföroreningar, samt ökade synergier mellan lagstiftning om luftkvalitet och unionens policymål för i synnerhet klimat och biologisk mångfald. Den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2014–2020 ger medlemsstaterna möjlighet att bidra till luftkvaliteten med särskilda åtgärder. Ytterligare utvärdering kommer att förbättra förståelsen av effekterna av dessa åtgärder.
__________________
__________________
18 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser, COM(2012)0710, 29.11.2012.
18 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser, COM(2012)0710, 29.11.2012.
Ändring 3
Förslag till direktiv
Skäl 4a (nytt)
(4a)  Medlemsstaterna och unionen är parter i 2013 års Minamatakonvention om kvicksilver, som syftar till att förbättra människors hälsa och miljöskyddet genom att minska kvicksilverutsläppen från befintliga och nya källor. Detta direktiv bör bidra till minskade kvicksilverutsläpp i unionen enligt kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 28 januari 2005 om gemenskapens kvicksilverstrategi och Minamatakonventionen om kvicksilver.
Ändring 4
Förslag till direktiv
Skäl 6
(6)   Det system med nationella utsläppstak som inrättas genom direktiv 2001/81/EG bör därför ses över för att anpassas till unionens och medlemsstaternas internationella åtaganden.
(6)   Det system med nationella utsläppstak som inrättas genom direktiv 2001/81/EG bör därför ses över för att säkerställa efterlevnad av unionens och medlemsstaternas internationella åtaganden.
Ändring 5
Förslag till direktiv
Skäl 8
(8)  Detta direktiv bör även bidra till uppnåendet av luftkvalitetsmålen i unionslagstiftningen och till begränsningen av klimatpåverkan genom att minska utsläppen av kortlivade klimatföroreningar liksom till förbättring av den globala luftkvaliteten.
(8)  Detta direktiv bör även bidra till uppnåendet av luftkvalitetsmålen i unionslagstiftningen på ett kostnadseffektivt sätt och till begränsningen av klimatpåverkan genom att minska utsläppen av kortlivade klimatföroreningar liksom till förbättring av den globala luftkvaliteten samt ökade synergier mellan unionens klimatpolitik och energipolitik och säkerställande att dubblering av den befintliga lagstiftningen inte sker. Detta direktiv bör särskilt anpassas till pågående klimatåtgärder i unionen och på internationell nivå, inbegripet, men inte begränsat till, den politiska ramen för år 2030 för klimat och energi och ett omfattande, bindande globalt klimatavtal.
Ändring 6
Förslag till direktiv
Skäl 8a (nytt)
(8a)  Detta direktiv bör också bidra till att minska hälsorelaterade kostnader för luftföroreningar i unionen genom att unionsmedborgarnas livskvalitet förbättras och till att gynna övergången till en grön ekonomi.
Ändring 7
Förslag till direktiv
Skäl 8b (nytt)
(8b)  För att minska utsläppen från sjöfarten måste ett fullständigt och snabbt genomförande av de gränser som fastställts av Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) samt en strikt tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/33/EU säkerställas1a. Ytterligare åtgärder för att kontrollera utsläppen från sjöfarten behövs också. Unionen och medlemsstaterna bör överväga att fastställa nya utsläppskontrollområden och fortsätta att arbeta inom IMO för att minska utsläppen ytterligare.
______________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/33/EU av den 21 november 2012 om ändring av rådets direktiv 1999/32/EG vad gäller svavelhalten i marina bränslen (EUT L 327, 27.11.2012, s. 1).
Ändring 8
Förslag till direktiv
Skäl 9
(9)   Medlemsstaterna bör uppfylla de åtaganden om utsläppsminskning som anges i detta direktiv för 2020 och 2030. För att garantera påvisbara framsteg mot åtagandena för 2030 bör medlemsstaterna nå intermediära utsläppsnivåer 2025, fastställda på grundval av en linjär minskningsbana mellan deras utsläppsnivåer för 2020 och de nivåer som definieras av deras åtaganden om utsläppsminskning för 2030, såvida inte detta skulle medföra oproportionerliga kostnader. Om utsläppen 2025 inte kan begränsas på detta sätt bör medlemsstaterna ange skälen i sina rapporter enligt detta direktiv.
(9)   För att begränsa utsläppen av luftföroreningar och effektivt bidra till unionens mål att uppnå en luftkvalitet som inte ger upphov till betydande negativa konsekvenser och risker för hälsan och för att minska nivåerna nivåerna och nedfallet av försurande och övergödande föroreningar så att de ligger under kritiska belastningar och nivåer, fastställs bindande nationella åtaganden om utsläppsminskning i detta direktiv för 2020, 2025 och 2030.
Ändring 9
Förslag till direktiv
Skäl 11
(11)  För att göra det lättare att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå de nationella åtagandena om utsläppsminskning och de intermediära utsläppsnivåerna bör medlemsstaterna ha rätt att inräkna minskade utsläpp från internationell sjöfart om utsläppen från den sektorn är mindre än de utsläppsnivåer som skulle bli följden om normerna i unionens lagstiftning efterlevs, inklusive gränsvärdena för svavel i bränslen enligt rådets direktiv 1999/32/EG21. Medlemsstaterna bör också ha möjlighet att gemensamt uppfylla sina åtaganden och intermediära utsläppsnivåer för metan (CH4) och att använda sig av Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG i detta syfte.22 Vid kontroll av överensstämmelsen med nationella utsläppstak, åtaganden om utsläppsminskningar och intermediära utsläppsnivåer kan medlemsstaterna justera sina nationella utsläppsinventeringar mot bakgrund av bättre vetenskapliga kunskaper och metoder beträffande utsläpp. Kommissionen kan motsätta sig att en medlemsstat tillämpar dessa flexibilitetsbestämmelser om villkoren i detta direktiv inte är uppfyllda.
(11)  För att göra det lättare att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå de nationella åtagandena om utsläppsminskning bör medlemsstaterna också ha möjlighet att gemensamt uppfylla sina åtaganden för metan (CH4) och att använda sig av Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG i detta syfte22. Vid kontroll av överensstämmelsen med nationella utsläppstak, åtaganden om utsläppsminskningar och utsläppsnivåer kan medlemsstaterna justera sina nationella utsläppsinventeringar mot bakgrund av bättre vetenskapliga kunskaper och metoder beträffande utsläpp. Kommissionen kan motsätta sig att en medlemsstat tillämpar sådan flexibilitet om villkoren i detta direktiv inte är uppfyllda.
__________________
__________________
21Rådets direktiv 1999/32/EG av den 26 april 1999 om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen och om ändring av direktiv 93/12/EEG (EGT L 121, 11.5.1999, s. 13).
22 Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 136).
22 Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 136).
Ändring 10
Förslag till direktiv
Skäl 12
(12)   Medlemsstaterna bör anta och genomföra nationella luftvårdsprogram för att uppfylla sina utsläppsminskningskrav och intermediära utsläppsnivåer och för att effektivt bidra till att unionens luftkvalitetsmål uppnås. I detta syfte bör medlemsstaterna ta hänsyn till behovet av att minska utsläppen i zoner och tätbebyggelser med höga luftföroreningshalter och/eller i områden som kraftigt bidrar till luftföroreningar i andra zoner och tätbebyggelser, även i grannländerna. De nationella luftvårdsprogrammen bör därför bidra till ett framgångsrikt genomförande av luftkvalitetsplaner enligt artikel 23 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG.23
(12)   Medlemsstaterna bör anta och genomföra nationella luftvårdsprogram för att uppfylla sina utsläppsminskningskrav och för att effektivt bidra till att unionens luftkvalitetsmål uppnås. I detta syfte bör medlemsstaterna ta hänsyn till behovet av att minska utsläppen i zoner och tätbebyggelser med höga luftföroreningshalter och/eller i områden som kraftigt bidrar till luftföroreningar i andra zoner och tätbebyggelser, även i grannländerna. De nationella luftvårdsprogrammen bör därför bidra till ett framgångsrikt genomförande av luftkvalitetsplaner enligt artikel 23 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG.23
__________________
__________________
23 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (EUT L 152, 11.6.2008, s. 1).
23 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (EUT L 152, 11.6.2008, s. 1).
Ändring 11
Förslag till direktiv
Skäl 13
(13)  För att minska utsläppen till luft av NH3 och PM2,5 från stora utsläppskällor bör de nationella luftvårdsprogrammen innefatta åtgärder för jordbrukssektorn. Medlemsstaterna bör ha rätt att genomföra andra åtgärder med likvärdiga miljöprestanda som de åtgärder som anges i detta direktiv, om det är motiverat av särskilda nationella förhållanden.
(13)  För att minska utsläppen till luft av NH3, CH4 och PM2,5 från stora utsläppskällor bör de nationella luftvårdsprogrammen innefatta åtgärder för jordbrukssektorn. Dessa åtgärder bör vara kostnadseffektiva och baseras på specifik information och specifika data, ta hänsyn till den vetenskapliga utvecklingen och tidigare åtgärder som medlemsstaterna vidtagit. Det vore även lämpligt att utarbeta gemensamma riktlinjer på EU-nivå om bra metoder för NH3-användning i jordbruket och på så sätt försöka minska utsläppen. Medlemsstaterna bör ha rätt att genomföra andra åtgärder med likvärdiga miljöprestanda som de åtgärder som anges i detta direktiv, om det är motiverat av särskilda nationella förhållanden.
Ändring 12
Förslag till direktiv
Skäl 13a (nytt)
(13a)  För att minska utsläppen från stora utsläppskällor bör de nationella luftvårdsprogrammen innehålla åtgärder som gäller för alla relevanta sektorer, inbegripet jordbruk, industri, vägtransport, mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg, inlandssjöfart och nationell fart, uppvärmning av bostäder och lösningsmedel. Medlemsstaterna bör ha rätt att genomföra andra åtgärder än de som anges i detta direktiv och med likvärdig miljöprestanda, med beaktande av särskilda nationella förhållanden.
Ändring 13
Förslag till direktiv
Skäl 13b (nytt)
(13b)  Medlemsstaterna ska när de vidtar åtgärder som ingår i luftvårdsprogrammen för jordbrukssektorn se till att effekten på små till medelstora jordbruk beaktas fullt ut och att effekten inte medför betydande extrakostnader som sådana jordbruk inte tål. Förbättringar av luftkvaliteten bör uppnås enbart genom proportionella åtgärder som tryggar jordbruksföretagens framtid. De nationella luftvårdsprogrammen bör skapa en balans mellan djurhållning och föroreningskontroll.
Ändring 14
Förslag till direktiv
Skäl 13c (nytt)
(13c)  Åtgärder i de nationella luftvårdsprogrammen som vidtas för att förhindra NH3-, CH4- och PM2,5-utsläpp i jordbrukssektorn bör berättiga till ekonomiskt stöd från bl.a. fonderna för landsbygdsutveckling, i synnerhet små och medelstora jordbruks åtgärder som kräver omfattande metodförändringar eller betydande investeringar, t.ex. extensivt bete, agroekologi, anaerob nedbrytning för biogasproduktion med hjälp av jordbruksavfall och system för stallar med låga utsläpp.
Ändring 15
Förslag till direktiv
Skäl 14a (nytt)
(14a)  För att förbättra luftkvaliteten, särskilt i tätorter, bör de nationella luftvårdsprogrammen omfatta åtgärder för att minska utsläppen av kväveoxider och partiklar i tätorter.
Ändring 16
Förslag till direktiv
Skäl 15a (nytt)
(15a)  I enlighet med Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor och med EU-domstolens rättspraxis, bör allmänheten ges omfattande tillgång till rättslig prövning för att säkerställa att detta direktiv genomförs och tillämpas på ett effektivt sätt och bidra till att skydda rätten att leva i en miljö som är lämplig för människors hälsa och välbefinnande.
Ändring 17
Förslag till direktiv
Skäl 15b (nytt)
(15b)  Miljöinspektioner och marknadsövervakning behövs för att säkra ändamålsenligheten hos detta direktiv och hos åtgärder som vidtagis för att uppnå direktivets mål.
Ändring 18
Förslag till direktiv
Skäl 15c (nytt)
(15c)  Vid bedömningen av synergierna mellan EU:s luftkvalitetspolitik och klimat- och energipolitik bör kommissionen ta hänsyn till Europaparlamentets utredningstjänsts kompletterande konsekvensbedömning av kopplingen mellan EU:s luftkvalitetspolitik och klimat- och energipolitiken (Air Quality – Complementary Impact Assessment on interactions between EU air quality policy and climate and energy policy).
Ändring 123
Förslag till direktiv
Skäl 20
(20)  Det är nödvändigt att ändra Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG26 för att se till att detta direktiv överensstämmer med Århuskonventionen från 1998 om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.
(20)  Det är nödvändigt att ändra Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG26 för att se till att detta direktiv och direktiv 2008/50/EG överensstämmer med Århuskonventionen från 1998 om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.
__________________
__________________
26 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG (EUT L 156, 25.6.2003, s. 17).
26 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG (EUT L 156, 25.6.2003, s. 17).
Ändring 19
Förslag till direktiv
Skäl 21
(21)  För att beakta den tekniska utvecklingen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen vad gäller ändring av de riktlinjer för rapportering som anges i bilaga I, i del 1 i bilaga III samt i bilagorna IV och V för att anpassa dem till den tekniska utvecklingen. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.
(21)  För att beakta den tekniska utvecklingen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen under en bestämd period vad gäller ändring av de riktlinjer för rapportering som anges i bilaga I, i del 1 i bilaga III samt i bilagorna IV och V för att anpassa dem till den tekniska utvecklingen. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.
Ändring 21
Förslag till direktiv
Skäl 26a (nytt)
(26a)  Kandidatländer och potentiella kandidatländer bör så långt som möjligt anpassa sin nationella lagstiftning till detta direktiv.
Ändring 22
Förslag till direktiv
Artikel 1 – stycke 1a (nytt)
Syftet med detta direktiv är att begränsa utsläpp till luften av försurande och övergödande föroreningar, ozonbildande ämnen, primära partiklar och prekursorer av sekundära partiklar och andra luftföroreningar, och därmed bidra till följande:
a)  Unionens långsiktiga mål att uppnå luftkvalitetsnivåer som inte medför betydande negativa effekter på, och risker för, människors hälsa och miljön, i enlighet med Världshälsoorganisationens riktlinjer för luftkvalitet.
b)  Uppnåendet av unionens mål för biologisk mångfald och ekosystem genom att minska nivåerna och nedfallet av försurande och övergödande föroreningar och andra föroreningar, inklusive marknära ozon, så att de hamnar under kritiska belastningar och nivåer.
c)  Uppnåendet av de luftkvalitetsmål som anges i unionslagstiftningen.
d)  Begränsning av klimatpåverkan genom minskning av utsläppen av kortlivade klimatföroreningar och förbättring av synergierna mellan unionens klimatpolitik och energipolitik.
Detta direktiv ska särskilt anpassas till pågående klimatåtgärder i unionen och på internationell nivå, inklusive den politiska ramen för år 2030 för klimat och energi och ett omfattande, bindande globalt klimatavtal.
Ändring 131
Förslag till direktiv
Artikel 3 - led 2
2.  ozonbildande ämnen: kväveoxider, flyktiga organiska föreningar utom metan, metan och kolmonoxid.
2.  ozonbildande ämnen: kväveoxider, flyktiga organiska föreningar utom metan samt kolmonoxid.
Ändring 23
Förslag till direktiv
Artikel 3 – led 3a (nytt)
3a.  kritisk belastning: en kvantitativ uppskattning av exponeringen för en eller flera föroreningar, under vilken det, såvitt man i dag vet, inte uppstår några allvarliga negativa verkningar för vissa känsliga delar av miljön,
Ändring 24
Förslag till direktiv
Artikel 3 – led 3b (nytt)
3b.  kritisk nivå: den koncentration av föroreningar i atmosfären eller flöden till mottagare över vilken det, såvitt man i dag vet, kan uppkomma direkta negativa verkningar för olika mottagare, t.ex. människor, växter, ekosystem eller material.
Ändring 25
Förslag till direktiv
Artikel 3 – led 4a (nytt)
4a.  marknära ozon: ozon i den nedersta delen av troposfären,
Ändring 26
Förslag till direktiv
Artikel 3 – led 4b (nytt)
4b.  flyktiga organiska föreningar (VOC): alla organiska föreningar som kan härledas till mänsklig verksamhet, utom metan, som kan framkalla fotokemiska oxidanter genom reaktion med kväveoxider under inverkan av solljus.
Ändring 28
Förslag till direktiv
Artikel 3 – led 6a (nytt)
6a.  nationella utsläppstak: den största mängd av ett ämne uttryckt i kiloton som får släppas ut i en medlemsstat under ett kalenderår.
Ändring 29
Förslag till direktiv
Artikel 3 – led 9
9.  resor till sjöss och i kustvatten med vattenburna fartyg oavsett flagg, utom fiskefartyg, som avgår från ett lands territorium och anländer till ett annat lands territorium. utsläppskontrollområde:
utgår
Ändring 30
Förslag till direktiv
Artikel 3 – led 12a (nytt)
12a.  EU:s källbaserade luftföroreningspolitik: förordningar eller direktiv som, oberoende av de mål som anges i de förordningarna eller direktiven, syftar till att helt eller delvis minska utsläppen av svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOx), flyktiga organiska föreningar utom metan (NMVOC), ammoniak (NH3), partiklar (PM2,5) och metan (CH4) genom att vidta minskningsåtgärder vid källan, vilket minst, men inte uteslutande, ska omfatta utsläppsminskningar som görs i enlighet med
–  direktiv 94/63/EG1a,
–  direktiv 97/68/EG1b,
–  direktiv 98/70/EG1c,
–  direktiv 1999/32/EG1d,
–  direktiv 2009/126/EG1e,
–  direktiv 2004/42/EGfb,
–  direktiv 2007/46/EG1g inbegripet förordning (EG) nr 715/20071h,
förordning (EG) nr 79/20091i,
förordning (EG) nr 595/2009 1j och förordning (EG) nr 661/20091k,
–  direktiv 2010/75/EU1l,
–  förordning (EU) nr 167/20131m,
–  förordning (EU) nr 168/20131m,
–  direktiv 2014/94/EU1l,
_______________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 94/63/EG av den 20 december 1994 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) vid lagring av bensin och vid distribution av bensin från depåer till bensinstationer (EUT L 365, 31.12.1994, s. 24).
1b Europaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG av den 16 december 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg (EUT L 59, 27.2.1998, s. 1).
1c Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (EUT L 350, 28.12.1998, s. 58).
1d Rådets direktiv 1999/32/EG av den 26 april 1999 om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen och om ändring av direktiv 93/12/EEG (EGT L 121, 11.5.1999, s. 13).
1e Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/126/EG av den 21 oktober 2009 om återvinning av bensinångor steg II, vid tankning av motorfordon på bensinstationer (EUT L 285, 31.10.2009, s. 36).
1f Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/42/EG av den 21 april 2004 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa färger och lacker samt produkter för fordonsreparationslackering och om ändring av direktiv 1999/13/EG (EUT L 143, 30.4.2004, s. 87).
1g Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (Ramdirektiv) (EUT L 263, 9.10.2007, s. 1).
1h Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (EUT L 171, 29.6.2007, s. 1).
1i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 79/2009 av den 14 januari 2009 om typgodkännande av vätgasdrivna motorfordon och om ändring av direktiv 2007/46/EG (EUT L 35, 4.2.2009, s. 32).
1j Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG (EUT L 188, 18.7.2009, s. 1).
1k Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 av den 13 juli 2009 om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon och deras släpvagnar samt av de system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dem (EUT L 200, 31.7.2009, s. 1).
1l Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).
1m Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadstillsyn av jordbruks- och skogsbruksfordon (EUT L 60, 2.3.2013, s. 1).
1n Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadstillsyn för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar (EUT L 60, 2.3.2013, s. 52).
1o Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen (EUT L 307, 28.10.2014, s. 1).
Ändring 31
Förslag till direktiv
Artikel 3 – led 12b (nytt)
12b.  den berörda allmänheten: den allmänhet som berörs eller kan antas beröras av, eller som har ett intresse av, utsläpp av luftföroreningar; icke-statliga miljöskyddsorganisationer, konsumentorganisationer, organisationer som företräder utsatta befolkningsgruppers intressen och övriga relevanta hälso- och sjukvårdsorgan som uppfyller kraven i nationell lagstiftning, ska enligt denna definition anses ha ett sådant intresse.
Ändring 32
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska, som ett minimum, begränsa sina årliga antropogena utsläpp av svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOx), flyktiga organiska föreningar utom metan (NMVOC), ammoniak (NH3), partiklar (PM2,5) och metan (CH4) enligt de nationella åtaganden om utsläppsminskning som gäller från och med 2020 och 2030, i enlighet med bilaga II.
1.  Medlemsstaterna ska, som ett minimum, begränsa sina årliga antropogena utsläpp av svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOx), flyktiga organiska föreningar utom metan (NMVOC), ammoniak (NH3), partiklar (PM2,5) enligt de nationella åtaganden om utsläppsminskning som gäller från och med 2020, 2025 och 2030, i enlighet med bilaga II.
Ändring 33
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 1a (ny)
1a.  Medlemsstaterna ska, som ett minimum, begränsa sina årliga antropogena utsläpp av metan (CH4), med undantag för enterisk metan från idisslare, enligt de nationella åtaganden om utsläppsminskning som gäller från om med 2030, i enlighet med bilaga II.
Ändring 34
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 2 – stycke 1
2.  Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder som inte medför oproportionerliga kostnader för att till 2025 begränsa sina antropogena utsläpp av SO2, NOx, NMVOC, NH3, PM2,5 och CH4. Nivåerna för dessa utsläpp ska bestämmas på grundval av sålda bränslen, med en linjär minskningsbana mellan medlemsstaternas utsläppsnivåer för 2020 och de utsläppsnivåer som definieras av deras åtaganden om utsläppsminskning för 2030.
2.  Medlemsstaterna ska tillhandahålla uppdateringar om sina framsteg avseende sina nationella åtaganden om utsläppsminskningar i sina rapporter till kommissionen i enlighet med artikel 9.
Ändring 35
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 3 – inledningen
3.   Följande utsläpp inräknas inte vad gäller efterlevnaden av punkterna 1 och 2:
3.   Följande utsläpp beaktas inte vad gäller efterlevnaden av punkt 1:
Ändring 36
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 3 – led d
(d)   Utsläpp från internationell sjöfart, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5.1.
(d)   Utsläpp från internationell sjöfart,
Ändring 37
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 1
1.  För att efterleva de intermediära utsläppsnivåer som fastställs för 2025 i enlighet med artikel 4.2, och de nationella åtaganden om utsläppsminskning som anges i bilaga II och som gäller från och med 2030 för NOx, SO2 och PM2,5, får medlemsstaterna räkna av utsläppsminskningar för NOx, SO2 och PM2,5 som uppnåtts av internationell sjöfart från utsläpp av NOx, SO2 och PM2,5 från andra källor under samma år, förutsatt att de uppfyller följande villkor:
utgår
(a)  Utsläppsminskningarna har skett i de havsområden som faller inom medlemsstaternas territorialvatten, i deras exklusiva ekonomiska zoner eller i föroreningskontrollzoner om sådana zoner har fastställts.
(b)  De har antagit och genomfört effektiva övervaknings- och inspektionsåtgärder för att garantera att flexibiliteten tillämpas korrekt.
(c)  De har genomfört åtgärder för att nå lägre utsläpp av NOx, SO2 och PM2,5 från internationell sjöfart jämfört med de utsläppsnivåer som skulle uppnås genom efterlevnad av unionens normer för utsläpp av NOx, SO2 och PM2,5 och har visat en tillfredsställande kvantifiering av de ytterligare utsläppsminskningar som åtgärderna har lett till.
(d)  De har inte räknat av mer än 20 % av utsläppsminskningarna för NOx, SO2 och PM2,5 beräknade enligt led c, förutsatt att avräkningen inte leder till bristande efterlevnad av de nationella åtagandena om utsläppsminskning för 2020 enligt bilaga II.
Ändring 38
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 2 – inledningen
2.  Medlemsstaterna får gemensamt genomföra sina åtaganden om utsläppsminskning och intermediära utsläppsnivåer för metan enligt bilaga II, förutsatt att de uppfyller följande villkor:
2.  Medlemsstaterna får gemensamt genomföra sina åtaganden om utsläppsminskning för metan enligt bilaga II, förutsatt att de uppfyller följande villkor:
Ändring 39
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 3
3.   Medlemsstaterna får fastställa justerade årliga nationella utsläppsinventeringar för SO2, NOx, NH3, NMVOC och PM2,5 i enlighet med bilaga IV om bristande efterlevnad av deras nationella åtaganden om utsläppsminskning eller deras intermediära utsläppsnivåer skulle bli följden av en tillämpning av bättre metoder för utsläppsinventering som uppdaterats i enlighet med vetenskaplig kunskap.
3.   Medlemsstaterna får fastställa justerade årliga nationella utsläppsinventeringar för SO2, NOx, NH3, NMVOC och PM2,5 i enlighet med bilaga IV om bristande efterlevnad av deras nationella åtaganden om utsläppsminskning skulle bli följden av en tillämpning av bättre metoder för utsläppsinventering som uppdaterats i enlighet med vetenskaplig kunskap.
Ändring 40
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 4
4.  Medlemsstater som avser att tillämpa punkterna 1, 2 och 3 ska informera kommissionen senast den 30 september det år som föregår det aktuella rapporteringsåret. Informationen ska omfatta berörda föroreningar och sektorer och, i förekommande fall, storleken av effekterna på nationella utsläppsinventeringar.
4.  Medlemsstater som avser att tillämpa flexibilitetsbestämmelserna enligt detta direktiv ska informera kommissionen senast den 31 december det år som föregår det aktuella rapporteringsåret. Informationen ska omfatta berörda föroreningar och sektorer och, i förekommande fall, storleken av effekterna på nationella utsläppsinventeringar.
Ändring 41
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 5 – stycke 1
5.  Kommissionen ska med hjälp av Europeiska miljöbyrån granska och bedöma om tillämpningen av flexibilitetsbestämmelser för ett visst år uppfyller gällande krav och kriterier.
5.  Kommissionen ska med hjälp av Europeiska miljöbyrån granska och bedöma om tillämpningen av en flexibilitetsbestämmelse eller en justering för ett visst år uppfyller gällande krav och kriterier.
Ändring 42
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 5 – stycke 2
Om kommissionen inte har framfört några invändningar inom nio månader från och med mottagandet av den rapport som avses i artikel 7.4, 7.5 och 7.6, ska den berörda medlemsstaten anse att den tillämpade flexibiliteten har godtagits och är giltig för det året. Om kommissionen anser att tillämpningen av en flexibilitet inte överensstämmer med gällande krav och kriterier, ska den fatta ett beslut och informera medlemsstaten om att flexibiliteten inte kan godtas.
Om kommissionen inte har framfört några invändningar inom sex månader från och med mottagandet av den rapport som avses i artikel 7.5 och 7.6, ska den berörda medlemsstaten anse att den tillämpade flexibiliteten har godtagits och är giltig för det året. Om kommissionen anser att tillämpningen av en flexibilitet inte överensstämmer med gällande krav och kriterier, ska den inom nio månader från och med mottagandet av den relevanta rapporten fatta ett beslut och informera medlemsstaten om att flexibiliteten inte kan godtas. Beslutet ska åtföljas av en motivering.
Ändring 43
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 6
6.  Kommissionen får anta genomförandeakter för att ange närmare bestämmelser för tillämpningen av flexibilitetsbestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 14.
6.  Kommissionen ska anta genomförandeakter för att ange närmare bestämmelser för tillämpningen av en flexibilitetsbestämmelse i punkterna 2 och 3, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 14.
Ändring 44
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska utarbeta och anta ett nationellt luftvårdsprogram i enlighet med del 2 i bilaga III för att begränsa sina årliga antropogena utsläpp i enlighet med artikel 4.
1.  Medlemsstaterna ska utarbeta och anta ett nationellt luftvårdsprogram i enlighet med del 2 i bilaga III för att begränsa sina årliga utsläpp i enlighet med artikel 4 och för att uppfylla detta direktivs mål enligt artikel 1.
Ändring 45
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 2 – stycke 1 – led aa (nytt)
(aa)  Beakta utsläppsminskande åtgärders kostnadseffektivitet och utsläppsminskningar som har uppnåtts eller, om medlemsstaterna prioriterar sina utsläppsminskningsåtgärder, kan uppnås genom tillämpning av befintlig unionslagstiftning.
Ändring 46
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 2 – stycke 1 – led ab (nytt)
(ab)  Prioritera särskilda politiska åtgärder som syftar till att minska riskerna för sårbara gruppers hälsa och säkra uppfyllandet av det exponeringsminskningsmål som fastställts i enlighet med avsnitt B i bilaga XIV till direktiv 2008/50/EG.
Ändring 47
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 2 – stycke 1 – led b
(b)   Beakta behovet av att minska utsläppen av luftföroreningar för att uppfylla luftkvalitetsmålen inom sina territorier och, i förekommande fall, i grannmedlemsstater.
(b)   Minska utsläppen av luftföroreningar för att uppfylla luftkvalitetsmålen inom sina territorier, särskilt gränsvärdena enligt direktiv 2008/50/EG, och, i förekommande fall, i grannmedlemsstater.
Ändring 48
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 2 – stycke 1 – led ba (nytt)
(ba)  Fastställa storleken på de ytterligare utsläppsminskningar som behövs för att senast 2030 uppnå en luftkvalitet som är likvärdig med eller bättre än de nivåer som Världshälsoorganisationen rekommenderar.
Ändring 49
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 2 – stycke 1 – led bb (nytt)
(bb)  Fastställa storleken på de ytterligare utsläppsminskningar som behövs för att nå de kritiska belastningarna och nivåerna när det gäller miljöskydd senast 2030.
Ändring 50
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 2 – stycke 1 – led bc (nytt)
(bc)  Identifiera relevanta åtgärder för att uppfylla de mål som avses i leden ba och bb.
Ändring 51
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 2 – stycke 1 – led ca (nytt)
(ca)  Främja en ny inriktning för investeringar i riktning mot ren och effektiv teknik och hållbar produktion med hjälp av skatteincitament.
Ändring 52
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 2 – stycke 1 – led cb (nytt)
(cb)  Bedöma i vilken utsträckning olika nationella geografiska regioner har olika behov och svårigheter när det gäller att hantera luftföroreningar.
Ändring 53
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 2 – stycke 1 – led da (nytt)
(da)  Säkerställa att behöriga myndigheter övervakar effektiviteten hos de åtgärder som medlemsstaterna antagit för att följa detta direktiv och om det krävs, ge dem befogenhet att vidta åtgärder.
Ändring 124
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 2a (ny)
2a.  Kommissionen ska se till att EU:s källbaserade luftföroreningspolitik är ändamålsenlig och bidrar till att uppnå EU:s luftkvalitetsmål.
I detta syfte ska kommissionen och medlemsstaterna omedelbart komma överens om det förslag till en ny förordning om utsläpp vid verklig körning som för närvarande övervägs.
Den nya testmetoden för typgodkännanden ska införas senast 2017 och ska se till att föroreningar såsom NOx och partiklar (PM2.5 and PM10) effektivt begränsas enligt överensstämmelsefaktorer som är nödvändiga för att återspegla verkliga körförhållanden. De nya testerna ska vara oberoende och transparenta.
Överensstämmelsefaktorerna ska vara strikta och kvantifierade för att enbart representera osäkerheten hos testförfaranden för utsläpp vid verklig körning.
Ändring 55
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 2b (ny)
2b.  Medlemsstaterna ska inrätta ett system med rutinmässiga och icke rutinmässiga miljöinspektioner, marknadsövervakning och offentlig rapportering gällande mobila och stillastående källor för att se till att politiken och åtgärderna är effektiva när det gäller att åstadkomma utsläppsminskningar under verkliga driftsförhållanden.
Senast den ... * ska kommissionen lägga fram ett lagförslag till ett unionsomfattande system för kontrolltester under körning och offentlig rapportering av utsläppsstandarder för lätta fordon, som administreras av den behöriga myndigheten, för att kunna kontrollera att fordon och motorer uppfyller Euro 6-kraven under hela deras användbara livstid.
______________
*Två år efter det att tidsfristen för införlivande av detta direktiv har löpt ut.
Ändring 56
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 3a (ny)
3a.  Medlemsstaterna får stödja att källorna till smärre utsläpp tas bort successivt, genom att främja att slangar som genererar utsläpp inom transport- och tankningsområdet byts ut mot utsläppsfri slangteknik.
Ändring 57
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 4 – led b
(b)  Medlemsstaten beslutar sig för att använda en flexibilitet enligt artikel 5.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 58
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 4 – stycke 1a (nytt)
Nationella luftvårdsprogram ska ange om medlemsstaterna avser att tillämpa en flexibilitet enligt artikel 5.
Ändring 59
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 5
5.  Medlemsstaterna ska, i enlighet med relevant unionslagstiftning, innan förslag till nationella luftvårdsprogram och betydande uppdateringar fastställs, samråda om dessa med allmänheten och med de behöriga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar inom området för luftföroreningar, luftkvalitet och luftförvaltning på alla nivåer kan antas bli berörda av genomförandet av de nationella luftvårdsprogrammen. Om så är lämpligt ska gränsöverskridande samråd genomföras i enlighet med relevant unionslagstiftning.
5.  Medlemsstaterna ska, i enlighet med relevant unionslagstiftning, innan förslag till nationella luftvårdsprogram och alla uppdateringar fastställs, samråda om dessa med de behöriga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar inom området för luftföroreningar, luftkvalitet och luftförvaltning på alla nivåer kan antas bli berörda av genomförandet av de nationella luftvårdsprogrammen. Samråden ska omfatta de relevanta lokala eller regionala myndigheterna med ansvar för genomförandet av åtgärder för utsläppsminskningar i vissa zoner och/eller tätbebyggelser, även zoner och/eller tätbebyggelser som är belägna i två eller fler medlemsstater.
Ändring 60
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 5 – stycke 1a (nytt)
Medlemsstaterna ska, i enlighet med relevant unionslagstiftning, garantera att den berörda allmänheten rådfrågas i ett tidigt skede vid utarbetandet och översynen av förslag till nationella luftvårdsprogram innan dessa fastställs. Gränsöverskridande samråd ska när så är lämpligt genomföras i enlighet med relevant unionslagstiftning, inbegripet artikel 25 i direktiv 2008/50/EG.
Ändring 61
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 5a (ny)
5a.  Medlemsstaterna ska utse ett eget oberoende expertorgan för att se över förslagen till nationella luftvårdsprogram i syfte att bedöma informationens korrekthet och lämpligheten av strategierna och åtgärderna i programmen. Resultaten av översynen ska offentliggöras innan förslaget till nationellt luftvårdsprogram offentliggörs för att underlätta ett meningsfullt deltagande från allmänhetens sida.
Ändring 62
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 6 – stycke 1a (nytt)
Kommissionen ska ge vägledning om utsläppsminskningsåtgärder som inte omfattas av del 1 i bilaga III, såsom uppvärmning av bostäder och vägtransporter, vilka medlemsstaterna får ta med i sina nationella luftvårdsprogram.
Ändring 63
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 8
8.   Kommissionen får fastställa riktlinjer för utarbetande och genomförande av nationella luftvårdsprogram.
8.   Kommissionen ska fastställa riktlinjer för utarbetande och genomförande av nationella luftvårdsprogram.
Ändring 64
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 9
9.   Kommissionen får också närmare ange formatet och nödvändig information beträffande medlemsstaternas nationella luftvårdsprogram i form av genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 14.
9.   Kommissionen ska också närmare ange formatet och nödvändig information beträffande medlemsstaternas nationella luftvårdsprogram i form av genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 14.
Ändring 65
Förslag till direktiv
Artikel 6a (ny)
Artikel 6a
En fond för ren luft
Kommissionen ska underlätta tillgången till ekonomiskt stöd så att lämpliga åtgärder kan vidtas för att uppnå målen i detta direktiv.
Detta ska omfatta lämplig finansiering genom bland annat
a)  jordbruksstöd, inklusive sådant som finns tillgängligt inom den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2014–2020, ändrad genom halvtidsöversynen 2017 för att inkludera luftkvalitet som en kollektiv nyttighet med särskild hänvisning till ammoniak eller metan, eller båda, för att erbjuda medlemsstaterna samt relevanta regionala och lokala myndigheter möjlighet att bidra till utsläppsminskningar med särskilda åtgärder, och för hjälp att göra det,
b)  framtida arbetsprogram inom Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation,
c)  Europeiska struktur- och investeringsfonder,
d)  finansiella instrument för miljö- och klimatåtgärder, såsom Life,
e)  en kombination av ovanstående.
Kommissionen ska se till att finansieringsförfarandena är enkla, transparenta och tillgängliga för aktörer på olika förvaltningsnivåer.
Kommissionen ska bedöma möjligheten att skapa en enda kontaktpunkt, där organen enkelt kan få information om tillgängliga fonder och förfarandena för tillgång till projekt för bekämpande av luftföroreningar.
Ändring 67
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 4
4.  Medlemsstater som tillämpar flexibilitet enligt artikel 5.1 ska inkludera följande information i den informativa inventeringsrapporten för det berörda året:
utgår
(a)  Mängden utsläpp av NOx, SO2 och PM2,5 som skulle skett i avsaknad av ett utsläppskontrollområde.
(b)  Storleken på utsläppsminskningar som uppnåtts i medlemsstatens del av utsläppskontrollområdet i enlighet med artikel 5.1 c.
(c)  I vilken utsträckning de tillämpar denna flexibilitet.
(d)  Eventuella kompletterande uppgifter som medlemsstaterna anser lämpliga för att kommissionen med hjälp av Europeiska miljöbyrån ska kunna göra en fullständig bedömning av de förhållanden under vilka flexibiliteten har genomförts.
Ändring 68
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 7
7.   Medlemsstaterna ska fastställa utsläppsinventeringarna, inklusive justerade utsläppsinventeringar, utsläppsprognoserna och den informativa inventeringsrapporten i enlighet med bilaga IV.
7.   Medlemsstaterna ska fastställa utsläppsinventeringarna, i förekommande fall inklusive justerade utsläppsinventeringar, utsläppsprognoserna och den informativa inventeringsrapporten i enlighet med bilaga IV.
Ändring 69
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska om möjligt se till att luftföroreningars negativa effekter på ekosystem övervakas i enlighet med kraven i bilaga V.
1.  Medlemsstaterna ska övervaka luftföroreningars negativa effekter på ekosystem i enlighet med kraven i bilaga V.
Ändring 70
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 2
2.   Medlemsstaterna ska om så är lämpligt samordna övervakningen av luftföroreningseffekter med andra övervakningsprogram som inrättats enligt unionslagstiftningen, inklusive Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG och direktiv 2000/60/EG30.
2.   Medlemsstaterna ska samordna övervakningen av luftföroreningseffekter med andra övervakningsprogram som inrättats enligt unionslagstiftningen, inklusive Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG och direktiv 2000/60/EG.30
__________________
__________________
30 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
30 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
Ändring 71
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 1 – stycke 1
1.  Medlemsstaterna ska sända sina nationella luftvårdsprogram till kommissionen [within three months of the date referred to in Article 17, date to be inserted by OPOCE] och uppdateringar vartannat år därefter.
1.  Medlemsstaterna ska sända sina nationella luftvårdsprogram till kommissionen senast den ...* och uppdateringar vartannat år därefter.
_________________
*Sex månader efter detta direktivs ikraftträdande.
Ändring 72
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 1 – stycke 2
Om ett nationellt luftvårdsprogram uppdateras enligt artikel 6.4 ska den berörda medlemsstaten informera kommissionen om detta inom två månader.
Om ett nationellt luftvårdsprogram uppdateras enligt artikel 6.4 ska den berörda medlemsstaten sända det uppdaterade programmet till kommissionen inom två månader.
Ändring 73
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 2 – stycke 1
2.   Medlemsstaterna ska från och med 2017 sända in sina nationella utsläppsinventeringar, utsläppsprognoser, rumsligt uppdelade utsläppsinventeringar, inventeringar av stora punktkällor och rapporter enligt artikel 7.1, 7.2 och 7.3, samt i tillämpliga fall artikel 7.4, 7.5 och 7.6, till kommissionen och Europeiska miljöbyrån i enlighet med de rapporteringsdatum som anges i bilaga I.
2.   Medlemsstaterna ska från och med 2017 sända in sina nationella utsläppsinventeringar, utsläppsprognoser, rumsligt uppdelade utsläppsinventeringar, inventeringar av stora punktkällor och rapporter enligt artikel 7.1, 7.2 och 7.3, samt i tillämpliga fall artikel 7.5 och 7.6, till kommissionen och Europeiska miljöbyrån i enlighet med de rapporteringsdatum som anges i bilaga I.
Ändring 134
Förslag till direktiv
Artikel 9 - punkt 3
3.  Medlemsstaterna ska rapportera sina nationella utsläpp och prognoser för CH4 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/201331.
utgår
__________________
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 av den 21 maj 2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG (EUT L 165, 18.6.2013, s. 13).
Ändring 74
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 4 – inledningen
4.   Kommissionen ska med hjälp av Europeiska miljöbyrån och medlemsstaterna regelbundet se över uppgifterna i de nationella utsläppsinventeringarna. Översynen ska omfatta
4.   Kommissionen ska med hjälp av Europeiska miljöbyrån och medlemsstaterna regelbundet se över uppgifterna i de nationella utsläppsinventeringarna och de nationella luftvårdsprogrammen. Översynen ska omfatta
Ändring 75
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 4 – led ca (nytt)
(ca)  kontroller för att verifiera att de nationella luftvårdsprogrammen uppfyller kraven i artikel 6.
Ändring 76
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 4 – stycke 1a (nytt)
Resultaten av kommissionens översyn ska göras tillgängliga för allmänheten, i enlighet med artikel 11.
Ändring 77
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 1 – stycke 1
1.  Kommissionen ska minst vart femte år rapportera till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta direktiv och ge en bedömning av hur genomförandet bidrar till uppnåendet av direktivets mål.
1.  Kommissionen ska var 30:e månad från och med den ...* lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta direktiv. I samband med det ska kommissionen bedöma
a)  dess bidrag och medlemsstaternas ansträngningar för att uppfylla målen i detta direktiv,
b)  utvecklingen gällande minskning av luftförorenande utsläpp fram till 2025 och 2030,
c)  framstegen med att nå de långsiktiga luftkvalitetsmål som fastställts i det sjunde miljöhandlingsprogrammet,
d)  huruvida de kritiska belastningarna och nivåerna och Världshälsoorganisationens riktvärden för luftföroreningar har överskridits, och
e)  medlemsstaternas utnyttjande av tillgängliga unionsmedel för åtgärder avsedda att minska luftföroreningar.
______________
*Datumet för ikraftträdande av detta direktiv.
Ändring 78
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
När kommissionen rapporterar om medlemsstaternas utsläppsminskningar för år 2020, 2025 och 2030 ska den i förekommande fall innefatta skälen till varför de fastställa nivåerna inte nås.
Ändring 79
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 1 – stycke 1b (nytt)
Om det i rapporten anges att medlemsstaterna inte kan uppfylla unionslagstiftningen och de gränsvärdena för luftkvalitet som anges i direktiv 2008/50/EG ska kommissionen
a)  bedöma om det är ineffektiv källbaserad luftföroreningspolitik, inbegripet genomförandet i medlemsstaterna, som leder till att lagstiftningen och gränsvärdena inte kan uppfyllas,
b)  samråda med den kommitté som anges i artikel 14 och fastställa om det finns behov av ny lagstiftning och i förekommande fall lägga fram förslag till lagstiftning för att målen i detta direktiv ska uppfyllas. Alla sådana förslag måste stödjas av en robust konsekvensbedömning och återspegla senaste vetenskapliga rön.
Ändring 80
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionen ska i varje fall rapportera som ovan för år 2025, och ska också innefatta information om uppnåendet av de intermediära utsläppsnivåer som avses i artikel 4.2 samt skälen i den händelse nivåerna inte nås. Kommissionen ska kartlägga behovet av ytterligare åtgärder även med beaktande av genomförandets effekter på olika sektorer.
Utifrån dessa rapporter ska kommissionen tillsammans med medlemsstaterna kartlägga behovet av ytterligare åtgärder, inbegripet på nationell nivå, även med beaktande av genomförandets effekter på olika sektorer.
Ändring 81
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 2
2.  De rapporter som avses i punkt 1 kan innefatta en bedömning av de miljömässiga och samhällsekonomiska effekterna av detta direktiv.
2.  De rapporter som avses i punkt 1 ska innefatta en bedömning av de hälsomässiga, miljömässiga och samhällsekonomiska effekterna av detta direktiv, inbegripet effekterna för medlemsstaternas hälsosystem samt kostnaderna om direktivet inte tillämpas. Kommissionen ska offentliggöra dessa rapporter.
Ändring 152
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 2a (ny)
2a.  Kommissionen ska också genomföra en konsekvensbedömning om kvicksilver (Hg) innan ett nationellt åtagande om utsläppsminskning fastställs och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag.
Ändring 82
Förslag till direktiv
Artikel 10a (ny)
Artikel 10a
Det europeiska forumet för ren luft
Kommissionen ska upprätta ett europeiskt forum för ren luft för att underlätta ett samordnat genomförande av programmet för ren luft och sammanföra alla relevanta aktörer, inbegripet medlemsstaternas behöriga myndigheter på samtliga nivåer, kommissionen, industrin, det civila samhället och forskarsamhället, vartannat år. Forumet för ren luft ska övervaka upprättandet av riktlinjer för utformningen och genomförandet av de nationella luftvårdsprogrammen och utvecklingen av olika metoder för utsläppsminskning, inbegripet bedömningen av rapporteringskraven.
Ändring 83
Förslag till direktiv
Artikel 11 – punkt 1 – led ba (nytt)
(ba)  Medlemsstaternas framsteg när det gäller att uppnå landets specifika, bindande luftföroreningsmål för 2025 och 2030 för var och en av föroreningarna.
Ändring 84
Förslag till direktiv
Artikel 11 – punkt 1 – led bb (nytt)
(bb)  Resultatet av den översyn som avses i artikel 9.4.
Ändring 85
Förslag till direktiv
Artikel 11 – punkt 2a (ny)
2a.  Medlemsstaterna ska se till att den berörda allmänheten har tillgång till administrativa eller rättsliga förfaranden för att kontrollera handlingar och underlåtenheter av behöriga myndigheter eller privatpersoner som inte följer detta direktiv.
Sådana förfaranden ska ge lämplig och verkningsfull gottgörelse, inklusive interimsföreläggande när så är lämpligt, och vara rättvisa, snabba och inte oöverkomligt kostsamma.
Medlemsstaterna ska se till att information om tillgång till sådana förfaranden offentliggörs och ska ta överväga att upprätta lämpliga stödmekanismer för att avlägsna eller minska ekonomiska och andra hinder för tillgång till rättslig prövning.
Ändring 127
Förslag till direktiv
Artikel 11 – punkt 2b (ny)
2b.  Kommissionen ska med avseende på NH3 och på grundval av de rapporter som anges i artikel 10.1 bedöma befintliga rättsligt bindande nationella åtaganden om utsläppsminskning utifrån senaste vetenskapliga rön, med beaktande av medlemsstaternas resultat enligt direktiv 2001/81/EG och protokollet till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar angående minskning av försurning, övergödning och marknära ozon.
Senast 2022 ska kommissionen bedöma framstegen som gjorts vad gäller åtagendana enligt detta direktiv, med beaktande av bl.a. följande:
a)  Uneces Guidance Document for Preventing and Abating Ammonia Emissions (riktlinjedokumentet för ammoniak), Uneces Framework Code for Good Agricultural Practice for Reducing Ammonia Emissions, reviderat 2014, och bästa tillgängliga teknik enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU.
b)  miljöåtgärder i jordbruket enligt den gemensamma jordbrukspolitiken,
c)  översyn av all relevant luftkvalitetslagstiftning inbegripet bl.a. den som det hänvisas till i artikel 3.12a i detta direktiv.
Kommissionens ska i förekommande fall lägga fram lagstiftningsförslag om mål för perioden efter 2030 för bättre luftkvalitetsstandarder.
Ändring 86
Förslag till direktiv
Artikel 11a (ny)
Artikel 11a
Kommissionen ska på grundval av de rapporter som anges i artikel 10.1 se över detta direktiv senast 2025 i syfte att skydda framsteg som gjorts i riktning mot att uppfylla Världshälsoorganisationens luftkvalitetsrekommendationer och den långsiktiga visionen i det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Kommissionen ska särskilt i förekommande fall och med beaktande av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen föreslå ändringar i de nationella åtagandena om utsläppsminskning i bilaga II.
Kommissionen ska på grundval av de regelbundna rapporter som avses i artikel 10.1 beakta åtgärder för att minska utsläppen från internationell sjöfart, särskilt i medlemsstaternas territorialvatten och exklusiva ekonomiska zoner och vid behov lägga fram lagstiftningsförslag.
Ändring 87
Förslag till direktiv
Artikel 12
Unionen och medlemsstaterna ska vid behov sörja för bilateralt och multilateralt samarbete med tredjeländer och samordning inom relevanta internationella organisationer såsom FN:s miljöprogram (Unep), FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece), Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) och Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao), bland annat genom utbyte av information, avseende vetenskaplig och teknisk forskning och utveckling, i syfte att förbättra förutsättningarna för utsläppsminskningar.
Unionen och medlemsstaterna ska vid behov sörja för bilateralt och multilateralt samarbete med tredjeländer och samordning inom relevanta internationella organisationer såsom FN:s miljöprogram (Unep), FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece), FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) och Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao), bland annat genom utbyte av information, avseende vetenskaplig och teknisk forskning och utveckling, i syfte att förbättra förutsättningarna för utsläppsminskningar. Medlemsstaterna ska bedriva gränsöverskridande samarbete om det gemensamma hotet från föroreningar från industriområden som befinner sig invid deras gränser och de berörda medlemsstaterna ska utarbeta gemensamma planer för att få bort utsläppen eller minska dem.
Ändring 88
Förslag till direktiv
Artikel 13 – punkt 2
2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 6.7, 7.9 och 8.3 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då detta direktiv träder i kraft.
2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 6.7, 7.9 och 8.3 ska ges till kommissionen för en femårsperiod från och med den …* Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av femårsperioden. Delegeringen av befogenheter ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
_______________
* Datumet för ikraftträdande av detta direktiv.
Ändring 89
Förslag till direktiv
Artikel 15
Medlemsstaterna ska föreskriva påföljder för överträdelser av nationella bestämmelser som har utfärdats med tillämpning av detta direktiv och ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att dessa påföljder tillämpas. Påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.
Medlemsstaterna ska föreskriva påföljder för överträdelser av nationella bestämmelser som har utfärdats med tillämpning av detta direktiv och ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att dessa påföljder tillämpas. Påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska anmäla åtgärderna till kommissionen senast den ...* och utan dröjsmål anmäla eventuella ändringar som berör dessa.
_________________
* Datumet för ikraftträdande av detta direktiv.
Ändring 90
Förslag till direktiv
Artikel 15 – stycke 1a (nytt)
Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska medlemsstaterna inte lägga efterlevnadsbördan på myndigheter som inte har den strategiska befogenheten att uppfylla direktivets krav.
Ändring 125
Förslag till direktiv
Artikel 16 – inledningen
I bilaga I till direktiv 2003/35/EG ska följande led läggas till som led g:
I bilaga I till direktiv 2003/35/EG ska följande led läggas till som led g och h:
Ändring 126
Förslag till direktiv
Artikel 16 – led 1a (nytt)
”h) Artikel 23 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa.”
Ändring 135
Förslag till direktiv
Bilaga I - tabell A - rad 4

Kommissionens förslag

Totala nationella utsläpp per källkategori

—  CH4

Årligen, från 2005 till rapporteringsår minus 2 (X–2)

15/02****

Ändring

utgår

Ändring 91
Förslag till direktiv
Bilaga I – tabell A– rad 5

Kommissionens förslag

Preliminära nationella utsläpp per aggregerad NFR(2)

—  SO2, NOX, NH3, NMVOC, PM2,5

Årligen, för rapporteringsår minus 1 (X–1)

30/09

Parlamentets Ändring

Preliminära nationella utsläpp per aggregerad NFR(2)

—  SO2, NOX, NH3, NMVOC, PM2,5

Vartannat år, för rapporteringsår minus 1 (X–1)

31/12

Ändring 136
Förslag till direktiv
Bilaga I - tabell C - rad 5

Kommissionens förslag

Prognostiserade utsläpp per aggregerad källkategori

—  CH4

Rapportering vartannat år, omfattande varje år fr.o.m. år X t.o.m. 2030 och, om uppgifter finns, 2040 och 2050

15/03

Ändring

utgår

Ändring 95
Förslag till direktiv
Bilaga III – del 1 – avsnitt A – punkt 1 – led a
(a)  Kvävehushållning, med beaktande av kvävets hela kretslopp.
(a)  Kvävehushållning, med beaktande av kvävets hela kretslopp och införandet av förvaltningsplaner för mark och näringsämnen.
Ändring 96
Förslag till direktiv
Bilaga III – del 1 – avsnitt A – punkt 1 – led c
(c)  Metoder för stallgödselspridning som ger låga utsläpp.
(c)  Metoder och teknik för stallgödselspridning som ger låga utsläpp, bland annat separation av flytande och fasta fraktioner.
Ändring 97
Förslag till direktiv
Bilaga III – del 1 – avsnitt A – punkt 1 – led e
(e)   System för bearbetning och kompostering av stallgödsel som ger låga utsläpp.
(e)   System för bearbetning och kompostering av stallgödsel som ger låga utsläpp, bl.a. separation av flytande och fasta fraktioner.
Ändring 98
Förslag till direktiv
Bilaga III – del 1 – avsnitt A – punkt 1 – led ga (nytt)
(ga)  Främjande av betesdrift och extensivt jordbruk och förbättring av betesmarkers biologiska mångfald med växter som har hög halt av aminosyror, t.ex. klöver, alfalfa och spannmål.
Ändring 99
Förslag till direktiv
Bilaga III – del 1 – avsnitt A – punkt 1 – led gb (nytt)
(gb)  Främjande av växelbruk som inbegriper kvävefixerande grödor.
Ändring 100
Förslag till direktiv
Bilaga III – del 1 – avsnitt A – punkt 1 – led gc (nytt)
(gc)  Främjande av agroekologiskt jordbruk som leder till jordbrukssystem med stor biologisk mångfald, hög resurseffektivitet och minskat eller helst inget behov av kemiska insatsvaror.
Ändring 101
Förslag till direktiv
Bilaga III – del 1 – avsnitt A – punkt 3 – led d
(k)   Oorganiska gödselmedel ska spridas i enlighet med den mottagande grödans eller vallens förutsebara behov av kväve och fosfor, och med beaktande av markens befintliga näringsinnehåll och näringsämnen från andra gödselmedel.
(d)   Oorganiska gödselmedel ska i så stor utsträckning som möjligt ersättas med organiska gödselmedel. Om man fortsätter att använda oorganiska gödselmedel ska de spridas i enlighet med den mottagande grödans eller vallens förutsebara behov av kväve och fosfor, och med beaktande av markens befintliga näringsinnehåll och näringsämnen från andra gödselmedel.
Ändring 108
Förslag till direktiv
Bilaga III – del 1 – avsnitt Aa (nytt)
Aa.  Åtgärder för att begränsa utsläpp av kväveoxider och partiklar i tätorter
I samråd med lokala och regionala myndigheter ska medlemsstaterna överväga följande åtgärder:
–  Utarbeta planer för hållbar rörlighet i tätorter, med åtgärder för t.ex. lågutsläppszoner, trafikbelastningsstyrd prissättning, parkeringskontroller, hastighetsbegränsningar, samåkningssystem och lansering av laddningsinfrastruktur för fordon med alternativ drift.
–  Främjande av trafikomställning för att öka transporterna med cykel, till fots och med kollektivtrafik.
–  Utarbeta planer för hållbar godstransport i tätorter, t.ex. genom införande av samordningscentra och åtgärder för att främja en omställning, så att regionala godstransporter sker med eldrivna tåg och på vatten i stället för på väg.
–  Använda planeringssystemet för att åtgärda utsläpp från nya anläggningar och värmepannor samt eftermontera utrustning som ökar energieffektiviteten i befintliga byggnader.
–  Eftermontage för att främja ersättning av gamla förbränningsanordningar i bostäder med bättre isolering av bostäder, värmepumpar, tunn eldningsolja, nya träpelletspannor, fjärrvärme eller gas.
–  Skapa ekonomiska och skattemässiga incitament för att främja upptagning av uppvärmningsanordningar med låga utsläpp.
Förbjuda förbränning av fasta bränslen i bostadsområden och andra känsliga områden som en hälsoskyddsåtgärd för utsatta grupper, bl.a. barn.
Se till att utsläppen från bygg- och anläggningsarbeten minimieras genom att införa och följa strategier för att minska och övervaka byggdamm, samt fastställa utsläppsgränser för mobila maskiner som inte är avsedda för transporter på väg.
–  Översyn av fordonsskattesatserna med hänsyn till de större verkliga utsläppen från dieselbilar och bensindrivna fordon med direktinsprutning för att stimulera försäljningen av mindre förorenande fordon.
–  Offentlig upphandling och skatteincitament som främjar en snar övergång till fordon med ytterst små utsläpp.
–  Stöd till eftermontage av partikelfilter av typen Unece Rec klass IV på dieselmotorer, lastbilar, bussar och taxibilar.
–  Begränsa utsläpp från bygg- och anläggningsmaskiner och andra mobila maskiner som inte är avsedda för transporter på väg men som används i tätbefolkade områden (bl.a. genom eftermontage).
–  Genomföra informationskampanjer och utfärda varningar.
Ändring 109
Förslag till direktiv
Bilaga III – del 1 – avsnitt Ca (nytt)
Ca.  Utsläppsminskande åtgärder för att kontrollera kolväteutsläpp.
Medlemsstaterna ska minska utsläppen av flyktiga organiska föreningar utom metan (NMVOC) genom att främja användningen av modern utsläppsfri slangteknik som används inom olika sektorer.
Ändring 110
Förslag till direktiv
Bilaga III – del 2 – punkt 1 – led a – led i
i)  policyprioriteringar och deras koppling till prioriteringar inom andra relevanta politikområden, även klimatpolitik,
i)  policyprioriteringar och deras koppling till prioriteringar inom andra relevanta politikområden, även jordbrukspolitik, landsbygdsekonomisk politik, industripolitik, rörlighets- och transportpolitik, naturskyddspolitik och klimatpolitik,
Ändring 111
Förslag till direktiv
Bilaga III – del 2 – punkt 1 – led b
(u)   De policyalternativ som övervägts för att uppfylla åtagandena om utsläppsminskning för 2020 och 2030 och därefter, och för att nå de intermediära utsläppsnivåer som fastställts för 2025, och även i syfte att ytterligare förbättra luftkvaliteten, samt en analys av alternativen med angivande av analysmetod, de enskilda eller sammanlagda effekterna av policyer och åtgärder för utsläppsminskningar, luftkvalitet och miljön, samt osäkerheter i samband med detta.
(b)   De policyalternativ som övervägts för att uppfylla åtagandena om utsläppsminskning för 2020, 2025 och 2030 i syfte att ytterligare förbättra luftkvaliteten, samt en analys av alternativen med angivande av analysmetod, de enskilda eller sammanlagda effekterna av policyer och åtgärder för utsläppsminskningar, luftkvalitet och miljön, samt osäkerheter i samband med detta.
Ändring 112
Förslag till direktiv
Bilaga III – del 2 – punkt 1 – led d
(w)  I förekommande fall, en redogörelse för skälen till att de intermediära utsläppsnivåerna för 2025 inte kan uppnås utan åtgärder som medför oproportionerliga kostnader.
(d)   En redogörelse för de åtgärder som vidtagits för att uppfylla de nationella åtagandena om utsläppsminskning.
Ändring 113
Förslag till direktiv
Bilaga III – del 2 – punkt 1 – led da (nytt)
(da)  En redogörelse för den metod som används för att se till att minskade sotutsläpp prioriteras i åtgärderna för att uppnå de nationella åtagandena om utsläppsminskning för PM2,5.
Ändring 114
Förslag till direktiv
Bilaga III – del 2 – punkt 1 – led e
(x)  En bedömning av hur valda policyer och åtgärder säkerställer samstämmighet med planer och program som upprättats inom andra relevanta politikområden.
(e)  En bedömning av hur valda policyer och åtgärder säkerställer samstämmighet med planer och program som upprättats inom andra relevanta politikområden, särskilt, men inte uteslutande, luftkvalitetsplanerna enligt direktiv 2008/50/EG, de nationella övergångsplanerna och tillsynsplanerna enligt direktiv 2010/75/EU, de nationella handlingsplanerna för energieffektivitet enligt direktiv 2012/27/EU och de nationella handlingsplanerna för förnybar energi enligt direktiv 2009/28/EG och relevanta planer och program i enlighet med kraven i direktiv 2001/42/EG eller motsvarande bestämmelser i efterföljande lagstiftning.
Ändring 115
Förslag till direktiv
Bilaga III – del 2 – punkt 2 – led a
(y)   En lägesbedömning av programmets genomförande, minskning av utsläpp och minskning av halter.
(a)   En lägesbedömning av programmets genomförande, minskning av utsläpp, minskning av halter och fördelar för miljön, folkhälsan och socioekonomin i samband med detta.
Ändring 116
Förslag till direktiv
Bilaga III – del 2 – punkt 2 – led b
(z)  Alla betydande ändringar av policybakgrunden, bedömningar, program eller tidtabellen för genomförandet.
(b)  Alla betydande ändringar av policybakgrunden, bedömningar (även resultaten av den tillsyn och marknadsövervakning som sker i enlighet med artikel 6), program eller tidtabellen för genomförandet.
Ändring 117
Förslag till direktiv
Bilaga III – del 2 – punkt 2 – led ba (nytt)
(ba)  En bedömning av de framsteg som gjorts med att nå unionens långsiktiga hälso- och miljömål, mot bakgrund av nödvändiga uppdateringar av målen, bland annat de eventuella nya luftkvalitetsriktlinjer som fastställts av Världshälsoorganisationen.
Ändring 118
Förslag till direktiv
Bilaga III – del 2 – punkt 2 – led bb (nytt)
(bb)  Om ett nationellt luftvårdsprogram uppdateras i enlighet med artikel 6.4, ska det även innehålla information om alla ytterligare åtgärder mot luftföroreningar som man på lämplig lokal, regional eller nationell nivå har övervägt att vidta för att uppfylla åtagandena om utsläppsminskning och nå luftkvalitetsmålen, bland annat de åtgärder som beskrivs i bilaga III i detta direktiv och punkt 3 i Bilaga XV (B) till direktiv 2008/50/EG.

(1) Ärendet återförvisades till det ansvariga utskottet för ytterligare behandling enligt artikel 61.2 andra stycket i arbetsordningen (A8-0249/2015).


Det europeiska medborgarinitiativet
PDF 259kWORD 316k
Europaparlamentets resolution av den 28 oktober 2015 om det europeiska medborgarinitiativet (2014/2257(INI))
P8_TA(2015)0382A8-0284/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 11.4 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 24.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om medborgarinitiativet (A7-0350/2010),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 om medborgarinitiativet,

–  med beaktande av den offentliga utfrågning om medborgarinitiativet som hölls den 26 februari 2015 och som hade anordnats av utskottet för konstitutionella frågor tillsammans med utskottet för framställningar,

–  med beaktande av undersökningen från parlamentets utredningsavdelning C om de första erfarenheterna av genomförandet av det europeiska medborgarinitiativet, European Citizens’ Initiative – First lessons of implementation, vilken utkom 2014,

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut av den 4 mars 2015, vilket avslutar den undersökning på eget initiativ som ombudsmannen gjort beträffande kommissionen (OI/9/2013/TN),

–  med beaktande av undersökningen från parlamentets utredningstjänst från februari 2015 om genomförandet av det europeiska medborgarinitiativet, Implementation of the European Citizens’ Initiative,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 31 mars 2015 om det europeiska medborgarinitiativet,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor och yttrandena från utskottet för framställningar och utskottet för rättsliga frågor (A8-0284/2015), och av följande skäl:

A.  Det europeiska medborgarinitiativet är en ny politisk rättighet för medborgarna och ett unikt och nyskapande verktyg som sätter agendan för deltagandedemokrati i EU. Det gör det möjligt för medborgarna att spela en aktiv roll i projekt och processer som berör dem, och dess potential måste tveklöst utnyttjas till fullo och stärkas avsevärt om man ska kunna uppnå bästa resultat och uppmuntra så många EU-medborgare som möjligt att delta i vidareutvecklingen av den europeiska integrationsprocessen. Det måste vara ett av EU:s prioriterade mål att stärka sina institutioners demokratiska legitimitet.

B.  Tre år efter det att förordning (EU) nr 211/2011 trädde i kraft den 1 april 2012 är det nu nödvändigt att utvärdera förordningens genomförande noga för att kartlägga eventuella brister och föreslå genomförbara lösningar för en snabb översyn av förordningen.

C.  Erfarenheten har visat att de flesta organisatörer av medborgarinitiativ har stött på ett antal svårigheter i arbetet med att genomföra dem, i fråga om såväl praktiska som rättsliga aspekter. Till följd av detta har organisatörer av flera förkastade medborgarinitiativ klagat hos domstolen och Europeiska ombudsmannen över kommissionens beslut att inte registrera deras medborgarinitiativ. Reglerna måste därför utformas så att medborgarinitiativen blir så tillgängliga som möjligt för medborgare och organisatörer.

D.  Europaparlamentet är Europeiska unionens enda direktvalda organ, och som sådant företräder det per definition EU-medborgarna.

E.  Ett antal institutioner, icke-statliga organisationer, tankesmedjor och grupper i det civila samhället har utrett de olika bristerna i samband med genomförandet av förordning (EU) nr 211/2011 om medborgarinitiativet samt organiseringen av medborgarinitiativ, lagt fram många förslag till förbättringar och vid många tillfällen gett besked om vilka aspekter av förordningen som är nödvändiga att brådskande reformera.

F.  De praktiska arrangemang som anges i artikel 6 i förordningen, i synnerhet inrättandet av ett system för insamling via internet och certifieringen av detta av en behörig myndighet i en medlemsstat, innebär att organisatörerna i de flesta fall har mindre än 12 månader på sig att samla in de underskrifter som krävs.

G.  Det finns ingen specifik tidsfrist för när ett framgångsrikt medborgarinitiativ ska läggas fram för kommissionen när perioden för insamling av underskrifter är till ända, vilket orsakar förvirring och osäkerhet både för institutionerna och allmänheten.

1.  Europaparlamentet välkomnar det europeiska medborgarinitiativet, såsom det definieras i artikel 11.4 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och i artikel 24.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), eftersom det är det första instrumentet för transnationell deltagandedemokrati och ger medborgarna möjlighet att ta direkt kontakt med EU-institutionerna och att aktivt medverka vid utformningen av unionens politik och lagstiftning, och på det sättet kompletterar deras rätt att inge framställningar till parlamentet och att vända sig till Europeiska ombudsmannen.

2.  Europaparlamentet understryker att medborgarinitiativet är det första verktyget för deltagandedemokrati som, på grundval av minst en miljon stödförklaringar från minst en fjärdedel av medlemsstaterna, ger EU-medborgarna – som en bekräftelse av deras nya politiska rättighet – rätt att ta initiativet och uppmana kommissionen att inom ramen för sin befogenhet lägga fram ett lämpligt förslag i frågor där medborgarna anser att det behövs en lagstiftningsakt för att genomföra fördragen.

3.  Europaparlamentet betonar att medborgarinitiativet utgör en exceptionell möjlighet för medborgarna att identifiera och formulera sina förväntningar och efterlysa åtgärder från EU:s sida. Denna möjlighet måste uppmuntras och stödjas med alla tillgängliga medel. Parlamentet inser dock att det finns betydande brister som måste åtgärdas och lösas för att effektivisera medborgarinitiativet. Parlamentet betonar att alla ytterligare utvärderingar av instrumentet bör syfta till att uppnå maximal användarvänlighet, eftersom medborgarinitiativet är ett viktigt sätt att koppla medborgarna till EU. Vidare betonar parlamentet att det är allas medborgerliga rättighet att använda sitt modersmål, och därför uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att undersöka alternativ för att erbjuda möjligheten att göra detta i all verksamhet i samband med ett medborgarinitiativ, eftersom detta uppmuntrar medborgarnas deltagande. Parlamentet påpekar vikten av att allmänheten är medveten om medborgarinitiativet, och beklagar den begränsade kunskapen om detta verktyg bland EU-medborgarna. Parlamentet uppmanar EU att i detta syfte anordna informations- och reklamkampanjer som gör medborgarinitiativet bättre känt i medierna och bland allmänheten.

4.  Vidare betonar Europaparlamentet att ungdomars samhällsengagemang är grundläggande för alla demokratiers framtid, och uppmanar kommissionen att dra lärdom av nationella erfarenheter från verkligt framgångsrika medborgarinitiativ.

5.  Europaparlamentet anser att det är väsentligt att medborgarna kan bidra till utövandet av unionens lagstiftningsbefogenheter och direkt delta i att ta initiativ till lagstiftningsförslag.

6.  Europaparlamentet påpekar vikten av att allmänheten är medveten om medborgarinitiativet för att det ska kunna bli ett effektivt verktyg för demokratiskt deltagande. I detta sammanhang uppmanas kommissionen och medlemsstaterna med eftertryck att maximera sina informationsinsatser för instrumentet i syfte att uppmärksamma så många medborgare som möjligt på dess existens samt uppmuntra till aktivt deltagande i det.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda alla offentliga kommunikationskanaler för att öka medvetenheten om medborgarinitiativ och vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de är insynsvänliga samt underlätta kommunikationen för pågående medborgarinitiativ, exempelvis genom att utveckla program som ger information, skickar meddelanden och gör det möjligt att underteckna via internet. Ett aktivt deltagande av allmänheten i medborgarinitiativ är också på ett avgörande sätt beroende av att initiativen blir kända i medlemsstaterna. Därför föreslår parlamentet att medlemsstaternas nationella parlament bör upplysa om medborgarinitiativet på sina officiella webbplatser.

8.  Europaparlamentet konstaterar att över sex miljoner EU-medborgare har deltagit i ett medborgarinitiativ, att det inkommit 51 ansökningar om att inleda ett initiativ, varav endast tre – nämligen ”Right2Water”, ”One of Us” och ”Stop Vivisection” – bedömdes som tillåtliga, och att sex organisatörer av medborgarinitiativ har överklagat kommissionens avslag till domstolen, vilket motsvarar 30 procent av alla avslag. Allt detta visar att mycket ännu återstår att göra för att se till att medborgarinitiativet lever upp till sin fulla potential. Parlamentet pekar på de olika praktiska svårigheter som organisatörer stött på sedan förordningen trädde i kraft i april 2012. Antalet initiativ minskar också.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla organisatörerna av medborgarinitiativ lämplig och omfattande rådgivning – särskilt av juridisk natur – så tidigt som möjligt via informationstjänsten Europa direkt, så att organisatörerna är medvetna om de möjligheter som finns tillgängliga och inte misslyckas för att de lägger fram ett medborgarinitiativ som uppenbart faller utanför kommissionens behörighet och inte uppfyller de juridiska tillåtlighetskriterierna. Parlamentet vill att man överväger möjligheten att inrätta ett annat oberoende organ med uppdraget att ge råd. Parlamentet konstaterar dock att de frågor som tas upp genom medborgarinitiativ enligt Lissabonfördraget kanske inte helt och hållet ingår i kommissionens behörighet. Vidare anser parlamentet att kommissionen bör överväga att inrätta ett särskilt kontor för medborgarinitiativ vid sina representationer i varje medlemsstat för att tillhandahålla all information, rådgivning och hjälp som behövs för medborgarinitiativ.

10.  Europaparlamentet betonar vidare att ett särskilt kontor för medborgarinitiativ även skulle kunna bidra till att öka medvetenheten bland allmänhet och medier om detta. Därför uppmanas kommissionen att främja medborgarinitiativet som ett officiellt EU‑instrument för att uppnå detta mål. Parlamentet understryker att denna åtgärd också kan bidra till att övervinna medborgarnas bristande förtroende när det gäller att dela med sig av de personuppgifter som krävs för att stödja ett medborgarinitiativ.

11.  Europaparlamentet vill att det tillhandahålls mer detaljerade riktlinjer om tolkningen av rättsliga grunder och mer information om skyldigheter som avser skydd av personuppgifter i varje medlemsstat där organisatörerna genomför sina kampanjer, i syfte att ge dem rättssäkerhet, liksom om organisatörernas möjlighet att teckna försäkringar till rimliga priser.

12.  Europarparlamentet beklagar att det saknas tydlig information om de tidiga etapperna av medborgarinitiativet, vilket ledde till en allmän missuppfattning om dess natur och skapade frustration när de första medborgarinitiativen förkastades av kommissionen. Parlamentet påminner om att instrumentet bör vara enkelt, tydligt, användarvänligt och allmänt känt. Parlamentet betonar att kommissionen bör ge uppmuntran och stöd till nationella och lokala valda företrädare så att dessa kan ta täten i arbetet med att lyfta fram medborgarinitiativet.

13.  Vidare stöder Europaparlamentet EU-medborgarnas aktiva deltagande för att utnyttja detta instrument på lämpligt sätt i syfte att sätta agendan. Parlamentet är oroat över en potentiell intressekonflikt med tanke på att det uteslutande är kommissionen själv som ansvarar för att utföra tillåtlighetsprövningen, och begär att man på ändamålsenligt sätt tar itu med denna situation framöver. Parlamentet konstaterar samtidigt att insyn och redovisningsskyldighet bör vara ett mål för alla berörda aktörer i syfte att bevara tydligheten kring medborgarnas verksamhet.

14.  I detta sammanhang uppmanar Europaparlamentet kommissionen att se parlamentet också som en beslutsfattare, särskilt eftersom det är den enda institution där företrädarna är direktvalda av EU-medborgarna.

15.  Europaparlamentet understryker att kommissionen, om den vägrar att registrera ett föreslaget medborgarinitiativ, enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 211/2011 ska ”informera organisatörerna om skälen till denna vägran och om all rättslig och utomrättslig prövning som står till deras förfogande”. I detta sammanhang uppmärksammar parlamentet de många klagomålen från organisatörer om att de inte mottagit utförliga och uttömmande skäl till att deras medborgarinitiativ har förkastats. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detalj redogöra för skälen till att ett medborgarinitiativ förkastas, om ett initiativ som lämnats in enligt dess mening ”uppenbart ligger utanför kommissionens befogenheter”, och samtidigt informera organisatörerna, skriftligen och på ett sätt som underlättar deras arbete, om de relevanta juridiska övervägandena – vilka för insynens skull bör offentliggöras i sin helhet – så att skälens giltighet och fullständiga objektivitet kan bli föremål för rättslig granskning, kommissionens skönsmässiga befogenheter som domare och part i bedömningen av ett initiativs tillåtlighet kan minskas så mycket som möjligt och organisatörerna kan besluta huruvida de vill se över sitt medborgarinitiativ och lägga fram det på nytt i ändrad form.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att registrera endast en del av ett initiativ om ett medborgarinitiativ inte i sin helhet ligger inom kommissionens befogenheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samband med registreringen ge organisatörerna en uppfattning om vilken del som kan registreras, eftersom dialog och samarbete med organisatörer av medborgarinitiativ är väsentligt under hela processen, och att underrätta parlamentet om sitt beslut rörande registreringen av medborgarinitiativet. Parlamentet uppmanar också kommissionen att utreda möjligheter att hänskjuta initiativ eller de delar av initiativ som inte ingår i kommissionens befogenheter till den behöriga myndigheten, antingen på nationell eller regional nivå.

17.  Europaparlamentet framhåller vikten av teknik som ett verktyg för att uppmuntra medborgarnas deltagande. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra sin programvara för insamling av underskrifter via internet mer användarvänlig, göra den tillgänglig för personer med funktionshinder, erbjuda sina egna servrar för kostnadsfri, permanent lagring av internetunderskrifter, inom ramen för befintliga EU-budgetar, samt förenkla och se över de tekniska specifikationerna för insamling av underskrifter via internet så att e-postadresser kan samlas in på icke-obligatorisk grund i samma fönster som stödförklaringsformuläret, men lagras i en separat databas.

18.  Europaparlamentet anser att instrumentet, om det ses över, har utsikter att engagera allmänheten och främja dialog bland medborgarna samt mellan medborgarna och EU‑institutionerna. Parlamentet betonar att insamlingen av underskrifter via internet måste kopplas till de nya relevanta sociala och digitala verktygen för mediekampanjer, efter förebild av andra framgångsrika kampanjplattformar på internet.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omvärdera den automatiska kopplingen mellan registreringen av ett medborgarinitiativ och inledningen av den tolvmånadersperiod inom vilken stödförklaringar kan samlas in, så att organisatörerna av ett medborgarinitiativ själva kan besluta när de vill börja samla in stödförklaringar.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att eftertryckligen uppmana medlemsstaterna att använda det verktyg för validering av stödförklaringar för medborgarinitiativ som tagits fram inom ramen för programmet för lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan offentliga förvaltningar i EU.

21.  När det gäller de befintliga instrumenten för att stärka deltagandedemokratin i unionen betonar Europaparlamentet att it-verktyg bör tillgängliggöras även på regional nivå, så att man gör det möjligt för medborgarna att i större utsträckning engagera sig i allmänna frågor.

22.  Europaparlamentet välkomnar varmt Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs förslag om att kostnadsfritt tillhandahålla översättningar av texterna till medborgarinitiativen i syfte att minska kostnaden för att organisera ett medborgarinitiativ.

23.  Europaparlamentet efterlyser bättre interinstitutionellt samarbete, såväl på EU-nivå som på nationell och lokal nivå, för att ge information och stöd till organisatörer av medborgarinitiativ vid handläggningen av medborgarinitiativ. Parlamentet efterlyser en förbättring av den flerspråkiga webbplats för medborgarinitiativet som drivs av kommissionen och en enda uppsättning riktlinjer på EU:s alla officiella språk om vilka rättigheter och skyldigheter organisatörer av medborgarinitiativ har och om de administrativa förfarandena under hela processen.

24.  Europaparlamentet vill att det i framtiden inrättas en fysisk och internetbaserad kontaktpunkt som permanent tillhandahåller medborgarinitiativen information, översättningstjänster samt tekniskt, juridiskt och politiskt stöd, och anser att den skulle kunna utnyttja de befintliga resurserna i den kontaktpunkt som finns tillgänglig via informationstjänsten ”Europa direkt” samt i kommissionens representationer och parlamentets informationskontor i medlemsstaterna. Parlamentet anser att en sådan inramning skulle föra medborgarinitiativprojektet närmare medborgarna.

25.  Europaparlamentet bedömer det alltför komplicerat för organisatörerna att i enlighet med förordning (EU) nr 211/2011 tillhandahålla olika slags personuppgifter till stöd för medborgarinitiativ i de 28 medlemsstaterna utgående från de olika nationella bestämmelserna, och efterlyser ett enhetligt förfarande för att avge stödförklaringar genom en ändring av bilaga III till förordning (EU) nr 211/2011 i syfte att standardisera de uppgifter som samlas in i medlemsstaterna. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta förhandlingarna med medlemsstaterna i syfte att minska antalet uppgiftskrav och att avskaffa – i enlighet med detta – kravet på personliga identifikationsnummer och göra dem användarvänligare, och påminner om att ett medborgarinitiativ handlar om deltagande och att sätta agendan snarare än bindande förslag. Parlamentet föreslår att man ska överväga att inrätta ett digitalt EU-medborgarskap, och rekommenderar att man inför en tillfällig lösning till dess att ett sådant medborgarskap har inrättats, i syfte att lösa de nuvarande problem som orsakas av flerfaldig registrering. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att brådskande utreda denna fråga i sin digitala agenda.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra artikel 3 i förordning (EU) nr 211/2011 och att rekommendera medlemsstaterna att sänka åldern för att stödja och delta i ett medborgarinitiativ från 18 till 16 år och att inte koppla detta till rätten att rösta i val till Europarlamentetet, så att i synnerhet ungdomar får möjlighet att delta aktivt i framtiden för det europeiska projektet.

27.  Europaparlamentet inser att organisatörernas personliga ansvar för uppgiftsskyddet i samband med insamling av personuppgifter om undertecknarna är en vansklig fråga. Parlamentet föreslår att det antal uppgifter som krävs ska minskas och att ordalydelsen avseende ansvarsskyldighet i artikel 13 i förordning (EU) nr 211/2011 ska ändras för att klargöra att det personliga ansvaret inte är obegränsat. I detta syfte föreslår parlamentet att medborgarkommittéerna ska kunna få rättskapacitet och att man ska låta sig inspireras av artikel 3 i Europarparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser, för att slå fast att organisatörerna är ansvariga endast för handlingar som är ”olagliga och begås uppsåtligen eller åtminstone av grov vårdslöshet”.

28.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram användarvänligare och mer harmoniserade krav på insamling av uppgifter. Parlamentet uppmanar de behöriga nationella myndigheterna att regelbundet underrätta de nationella parlamentens utskott för EU-frågor om pågående medborgarinitiativ som redan har fått ett avsevärt antal underskrifter. Kommissionen uppmanas med eftertryck att föreslå en översyn av förordning (EU) nr 211/2011 i syfte att garantera att medborgarna kan underteckna medborgarinitiativ i de länder där de är bosatta.

29.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att bara 3 av de 31 medborgarinitiativ som registrerats sedan 2012 har nått den sista fasen. Parlamentet påpekar att den dramatiska nedgången i antalet nya initiativ är en av konsekvenserna av att kraven är oproportionerliga och systemet onödigt invecklat. Parlamentet beklagar bristen på påverkan på lagstiftningen och att kommissionens uppföljning av de framgångsrika initiativen varit en besvikelse. Parlamentet håller inte med kommissionen när det gäller hur förordningen framgångsrikt ska genomföras för att förverkliga medborgarinitiativets fulla potential. Parlamentet betonar att EU-institutionerna och medlemsstaterna måste vidta alla de åtgärder som krävs för att främja medborgarinitiativet och medborgarnas förtroende för detta verktyg.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över ordalydelsen i artikel 10 c i förordning (EU) nr 211/2011 för att möjliggöra vederbörlig uppföljning av ett framgångsrikt medborgarinitiativ. Parlamentet uppmanar kommissionen kraftfullt att börja förbereda rättsakter om framgångsrika medborgarinitiativ inom 12 månader efter det att den har avgett ett positivt yttrande.

31.  Europaparlamentet anser att offentliga utfrågningar i enlighet med artikel 11 i förordning (EU) nr 211/2011, i syfte att betona medborgarinitiativens politiska dimension, bör struktureras så att organisatörerna kan föra en dialog med ledamöter av Europaparlamentet och relevanta tjänstemän vid kommissionen. Parlamentet betonar att utfrågningar om medborgarinitiativ bör anordnas under överinseende av en ”neutral” kommitté som inte innehållsmässigt bär huvudansvaret för de ämnen som initiativen gäller, och vidare att externa experter alltid bör involveras.

32.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck parlamentet och dess utskott att vid behov, om kommissionen underlåter att lägga fram ett lagstiftningsförslag inom denna tolvmånadersperiod, utöva sin rätt enligt artikel 225 i EUF-fördraget att uppmana kommissionen att lägga fram ett lämpligt förslag. När parlamentets behöriga utskott utövar denna rätt bör det ta hänsyn till innehållet i ett framgångsrikt medborgarinitiativ och samråda med organisatörerna av medborgarinitiativet i en ny utfrågning. Parlamentet begär att arbetsordningen ändras i enlighet med detta.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utreda möjligheten att ge ekonomiskt stöd till medborgarinitiativ ur befintliga EU-budgetar via EU-program som ”Ett Europa för medborgarna” och ”Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap”, inklusive möjligheten att finansiera reklam på radio och tv, med tanke på att jämlikheten mellan medborgarna måste garanteras, att det finns ett verkligt behov av ekonomiskt stöd till organisering av medborgarinitiativ och att det har lagts fram många förslag till ändring av EU:s budget i detta syfte.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vara ytterst försiktig och motverka stöld – även sådan som begås med hjälp av internetverktyg – av känslig information om undertecknarna, särskilt när den behandlas i form av aggregerade uppgifter.

35.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens rapport av den 31 mars 2015 om medborgarinitiativet och Europeiska ombudsmannens beslut OI/9/2013/TN, och uppmanar kommissionen att i sin översyn av detta instrument säkerställa att alla lämpliga rättsliga åtgärder genomförs i syfte att tillhandahålla en ordentlig uppföljning när ett medborgarinitiativ bedöms ha slutförts på ett framgångsrikt sätt. Parlamentet uppmanar därför kommission att med tanke på de olika brister som framkommit så snart som möjligt lägga fram ett förslag om översyn av förordning (EU) nr 211/2011 och kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1179/2011.

36.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att utföra viktigt kommunikationsarbete med hjälp av en informationskampanj om medborgarinitiativet.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera till parlamentet om läget i samband med pågående medborgarinitiativ, så att parlamentet – som ett led i sitt åtagande till EU-medborgarna – kan kontrollera om verktyget fungerar så effektivt som möjligt. Parlamentet betonar att processen för det europeiska medborgarinitiativet hela tiden bör förbättras på grundval av de praktiska erfarenheter som förvärvas och dessutom bör följa de domar som avkunnas av domstolen.

38.  Europaparlamentet rekommenderar att alla tillgängliga kommunikationskanaler används, framför allt alla de berörda EU-institutionernas plattformar för sociala och digitala medier, för att genomföra fortlöpande informationskampanjer i samverkan med såväl EU:s kontor och representationer som nationella myndigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja framtagandet av ett program för mobila enheter baserat på öppen källkod och särskilt utformat för medborgarinitiativet. Parlamentet gläds åt att vissa medborgarinitiativ har lyckats få effekter på lokal nivå.

39.  Europaparlamentet anser att det är avgörande att öka insynen i och kvaliteten på kontrollerna av finansieringen av och sponsorerna till medborgarinitiativ för att säkerställa att medborgarna använder detta verktyg för deltagandedemokrati på rätt sätt och förhindra privata intressens eventuella missbruk av det.

40.  Europaparlamentet noterar att Europeiska ombudsmannen har en viktig roll för att undersöka kommissionens handläggning av ansökningar om medborgarinitiativ, särskilt fall där registrering av ett medborgarinitiativ vägrats.

41.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.


EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen
PDF 229kWORD 353k
Europaparlamentets resolution av den 28 oktober 2015 om EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen (2014/2214(INI))
P8_TA(2015)0383A8-0279/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande om Europeiska unionens strategi för den adriatisk-joniska regionen (COM(2014)0357) samt den tillhörande handlingsplanen och det stödjande analytiska dokumentet,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006(1) (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete(2),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 23 oktober 2014 om Europeiska unionens strategi för den adriatisk-joniska regionen,

–  med beaktande av rapporten från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om de makroregionala strategiernas mervärde (COM(2013)0468) och de relevanta slutsatserna från rådet av den 22 oktober 2013,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 september 2014 och av kommissionens meddelande om Europeiska unionens strategi för den adriatisk-joniska regionen (COM(2014)0357) och Europeiska unionens strategi för den adriatisk-joniska regionen: forskning, utveckling och innovation inom små och medelstora företag (förberedande yttrande begärt av det italienska ordförandeskapet för EU),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 21 januari 2014 om EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen (EUSAIR) (förberedande yttrande),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 26 juni 2014 om Europeiska unionens strategi för den adriatisk-joniska regionen,

–  med beaktande av Regionkommitténs initiativbetänkande Territoriellt samarbete i Medelhavsområdet genom adriatisk-joniska makroregionen av den 11 oktober 2011,

–  med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2012 om utvecklingen av EU:s makroregionala strategier: nuvarande praxis och framtidsutsikter, särskilt i Medelhavsområdet(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En maritim strategi för Adriatiska havet och Joniska havet (COM(2012)0713),

–  med beaktande av kommissionens rapport om styrningen av makroregionala strategier (COM(2014)0284),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 januari 2011 Regionalpolitikens bidrag till Europa 2020-strategins mål för hållbar tillväxt (COM(2011)0017),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan,

–  med beaktande av rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen),

–  med beaktande av Anconaförklaringen, som antogs vid konferensen om utveckling och säkerhet i den adriatisk-joniska regionen den 19–20 maj 2000,

–  med beaktande av den adriatisk-joniska euroregionens grundande konferens som hölls i Pula den 30 juni 2006 och av förklaringen om inledande av initiativet för att skapa en adriatisk strategi, som antogs av församlingen för den adriatisk-joniska euroregionen i Split den 22 oktober 2009,

–  med beaktande av parlamentets generaldirektorat för EU-intern politiks undersökning (utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik) från januari 2015 om makroregionernas nya roll i det europeiska territoriella samarbetet,

–  med beaktande av parlamentets generaldirektorat för EU-intern politiks undersökning (utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik) från juni 2015 med en socioekonomisk analys och utvärdering av transport- och energiförbindelserna i den adriatisk-joniska regionen,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och fiskeriutskottet (A8-0279/2015), och av följande skäl:

A.  De makroregionala strategierna utgör en ny modell för flernivåstyre där målen endast kan uppnås om intressenter som representerar EU och den nationella, regionala och lokala nivån, däribland ekonomiska partner, arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället deltar, samtidigt som olika politiska principer och program kompletterar varandra. De regionala och lokala myndigheterna spelar en viktig roll för att främja demokrati, decentralisering samt ökad lokal och regional autonomi.

B.  De tidigare strategierna för Östersjöregionen respektive Donauregionen har gett konkreta fördelar för de berörda regionerna, bekräftat framgången för EU:s samarbetsmekanismer samt gett värdefull erfarenhet för utvecklingen av nya makroregionala strategier.

C.  Denna moderna form av regionalt samarbete och dess tillhörande styrningsmodell röner allt större intresse bland regionerna, på sistone särskilt i bergsregioner som Karpaterna eller Alperna, där naturliga begränsningar kräver en specifik regionalpolitik.

D.  En makroregional strategi som är en integrerad ram rörande medlemsstater och tredjeländer i en och samma geografiska region och som Europeiska rådet ställt sig bakom är en EU-strategi.

E.  Det finns stora socioekonomiska skillnader mellan de länder som är inblandade i strategin, särskilt mellan EU-medlemsstater och tredjeländer.

F.  Det ökade intresset från länder i den adriatisk-joniska regionen för samarbete och fastställande av gemensamma åtgärder för att bemöta utmaningarna genom att utnyttja potentialen i hela regionen samt dessa länders kontinuerliga försök att uppnå synergieffekter har lett till att man har antagit en EU-strategi för den adriatisk-joniska regionen (EUSAIR).

G.  De makroregionala strategierna kan ses som ett verktyg för europeisk integration och ökad territoriell sammanhållning som bygger på frivilligt samarbete bland medlemsstaterna och grannländerna med avseende på att ta sig an gemensamma utmaningar. EUSAIR utgör en ny form av regionalt samarbete som kan hjälpa deltagande kandidatländer och möjliga kandidatländer på deras väg mot EU samt utgör en viktig del av EU:s bredare medelhavspolitik såsom denna uttrycks genom unionen för Medelhavsområdet. EUSAIR är som en del av EU:s regionalpolitik ett verktyg för att främja ekonomisk och social sammanhållning, vars främsta mål är att minska regionala skillnader och främja verklig konvergens samt tillväxt och sysselsättning.

H.  Adriatiska havet är på grund av sin halvslutna karaktär särskilt sårbart för föroreningar och uppvisar särskilda hydrografiska förhållanden såsom olika djup och en kustlinje som uppvisar stora skillnader mellan den nordliga och den sydliga delen av regionen. Fiskbestånden delas mellan samtliga kuststater vilket konstant hotar återhämtningen av bestånden. Inom den framtida ramförordningen för tekniska åtgärder i den reformerade gemensamma fiskeripolitiken bör åtgärderna vara regionalt utformade och skräddarsydda för de olika särdragen i detta område och dess marina resurser och fiskerier.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om Europeiska unionens strategi för den adriatisk-joniska regionen och den tillhörande handlingsplanen. Parlamentet anser att det är ett viktigt steg för utvecklingen i denna del av Europa och betonar att EUSAIR upprättats för att öka insatsernas verkan, oavsett av om de vidtas av EU, nationella eller regional myndigheter eller den privata sektorn, så att man i betydande utsträckning förbättrar denna makroregions sätt att fungera, samt understryker de möjligheter strategin innebär för kandidatländer och möjliga kandidatländer i regionen. Parlamentet betonar hur viktigt det är att strategin bygger på principerna om integration, samordning, samarbete och partnerskap, och påminner om vikten av principen om tre ”nej”, dvs. ingen ny lagstiftning, inga nya institutioner och ingen ny finansiering, eftersom makroregioner är ramar för samarbetsinitiativ och bygger på synergieffekter till följd av utarbetande av olika EU-politiska instrument, däribland ESI-fonder.

2.  Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som gjorts av alla berörda parter för att upprätta en institutionell struktur för genomförandet av EUSAIR inom den befintliga institutionella ramen. Alla nationella, regionala och lokala berörda parter uppmuntras att engagera sig helhjärtat för genomförandet av de projekt som omfattas av denna makroregionala strategi. Parlamentet betonar vikten av att stärka den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos offentliga förvaltningar och tjänster, samt att i varje deltagande land säkerställa tillräckliga resurser och kompetent administrativ personal som uttryckligen ska avsättas för genomförandet av EUSAIR.

3.  Europaparlamentet betonar behovet av en lokalt förankrad strategi när det gäller samarbetsverksamheterna, samt framhåller det mervärde som samhållningspolitikens modell för flernivåstyre bidrar med och som bör användas för att bemöta bristen på administrativ kapacitet och som kan användas för att samla resurser i makroregionen. Parlamentet kräver i detta sammanhang att man inkluderar de lokala och regionala myndigheterna i de politiska förvaltningsorganen och i de operativa, tekniska och genomföranderelaterade organen för strategin, samtidigt som man upprätthåller kommissionens roll i samordningsprocessen. Parlamentet betonar att samhällsledd lokal utveckling kan mobilisera och involvera lokala aktörer i beslutsprocessen samt bidra till att stärka känslan av engagemang i projekten hos befolkningen.

4.  Europaparlamentet betonar vikten av insyn i beslutsprocessen, övervakningen och utvärderingen av strategin, liksom av öppenhet och en inkluderande attityd gentemot det civila samhället och alla berörda parter. Parlamentet betonar att kommunikation och medvetenhetshöjande åtgärder i alla pelare är en förutsättning för de berörda parternas deltagande i beslutsprocessen och för att skapa stöd bland befolkningen. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att se till att strategin får lämplig synlighet på nationell, regional och lokal nivå, att utveckla lämplig kommunikation om strategins mål och resultat samt att främja samordning och utbyte av beprövade metoder med andra befintliga och framtida makroregionala strategier.

5.  Europaparlamentet understryker att länder utanför EU bör harmonisera sin lagstiftning med vissa delar av EU:s regelverk som rör specifika sektorer med anknytning till strategin för att se till att EU:s mål uppnås och genomförs fortlöpande, i överensstämmelse med gällande lagstiftning och i tid samt i enlighet med EU:s standarder och lagar. Alla deltagande länder uppmuntras att inrätta tankesmedjor och anordna regelbundna möten för att utbyta bästa praxis i syfte att påskynda denna process och göra den effektivare.

6.  Europaparlamentet varnar för att finansieringsproblem kan uppstå för projekt med anknytning till strategin, till följd av den kraftiga minskningen av privata investeringar i regionens alla länder kombinerat med konsolideringen av de offentliga finanserna och en begränsad investeringskapacitet i den offentliga sektorn. Parlamentet uppmanar de deltagande länderna att till fullo upprätthålla det politiska egenansvar, engagemang och ledarskap som krävs för att strategin ska kunna genomföras framgångsrikt.

7.  Europaparlamentet välkomnar att de europeiska struktur- och investeringsfonderna och instrumentet för stöd inför anslutningen för 2014–2020, samt i synnerhet det adriatisk-joniska samarbetsprogrammet 2014–2020 (ADRION), tillhandahåller betydande potentiella resurser och ett stort antal verktyg och tekniska möjligheter för strategin. Parlamentet stöder det faktum att andra fonder och instrument som har betydelse för de strategiska pelarna finns tillgängliga, i synnerhet Horisont 2020 och Erasmus plus för alla pelare, Fonden för ett sammanlänkat Europa för pelare II, Life-programmet såväl för pelare III som för åtgärder mot, och anpassning till, klimatförändringarna samt COSME och Kreativa Europa för små och medelstora företag för pelare IV liksom InnovFin-programmet för finansiering av innovationer. För att skapa samverkanseffekter mellan de tillgängliga fonderna uppmuntrar parlamentet till samarbete mellan de övervakningskommittéer för programmen för europeiskt territoriellt samarbete som finns i regionen, styrelsen för EUSAIR och förvaltningsmyndigheterna för ESI-fonderna. Parlamentet understryker att strategin bör möjliggöra mer ändamålsenlig och effektiv användning av befintliga instrument och fonder.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och nationella, regionala och lokala organ med ansvar för utarbetande, förvaltning och genomförande av program inom ramen för ESI-fonder att betona vikten av makroregionala projekt och åtgärder.

9.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att på makroregional nivå definiera en genomförandestruktur och samordningsmekanismer för att underlätta samarbete, i form av t.ex. gemensam planering, harmonisering av finansieringsmöjligheter samt en bottom-up-strategi. Parlamentet understryker att medlemsstaternas nationella och regionala operativa program måste anpassas till strategins mål och att EUSAIR-strategin där så är möjligt måste inlemmas i programmen. Parlamentet understryker att det behövs samordning och harmonisering av initiativ, förslag och projekt som direkt och indirekt berör den adriatisk-joniska regionen.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska investeringsbanken och de deltagande länderna att till fullo utnyttja de möjligheter som den nyinrättade Europeiska fonden för strategiska investeringar erbjuder för att finansiera projekt i regionen, vilket skulle ge ett mervärde, gynna en hållbar utveckling och ekonomisk och social sammanhållning, främja tillväxten och öka sysselsättningen på makroregional nivå, samt bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin. Parlamentet förespråkar i detta sammanhang att makroregionala projekt ska tilldelas ”bonuspoäng” under den fas då projekten väljs ut, eftersom sådana projekt i grund och botten är gränsöverskridande till sin natur.

11.  Europaparlamentet framhåller att det inte finns några särskilda fonder som uteslutande är till för genomförande av makroregionala strategier och att en stark politisk vilja, partnerskap och samordning i länderna i fråga är en förutsättning för framgångar. Parlamentet uppmanar därför länderna i regionen att slå ihop medel (ESI-fonder, föranslutningsinstrument och Efsi) med bidrag från nationella källor inom EIB som en finans- och investeringsplattform för stöd till finansiering av projekt som bidrar till att de mål som fastställts i strategin uppnås. Parlamentet vill se en öppen och offentligt tillgänglig förteckning över investeringsprojekt för den adriatisk-joniska regionen, vilket skulle ge synlighet åt nuvarande och potentiella investeringsbehov och projekt så att investerare uppmuntras att investera i dessa projekt.

12.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen berörda parter i regionen i fråga att utbyta bästa praxis, dra nytta av gjorda erfarenheter, identifiera flaskhalsarna i genomförandet av EU:s makroregionala strategier och öka samarbetet med motparterna från andra makroregioner, såsom Östersjöregionen, Donaubäckenet och Alperna.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undanröja administrativa och icke-finansiella hinder som ofta avhåller potentiella investerare från att investera i sådana projekt.

14.  Europaparlamentet anser att man måste finna vägar att åtminstone för enskilda och specifika projekt inkludera länder som inte omfattas av strategin men som står geografiskt och ekonomiskt nära länderna i regionen. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av gränsöverskridande och mellanstatligt samarbete inom ramen för sammanhållningspolitiken, och uppmanar medlemsstaterna och de berörda regionerna att utnyttja befintlig bästa praxis på dessa områden.

15.  Europaparlamentet påminner om den ekonomiska krisens stora inverkan på regionen och betonar behovet att regelbundet bedöma genomförandet av de strategier som föreslås för ekonomisk återhämtning. Parlamentet påminner om att länderna i den adriatisk-joniska regionen befinner sig på olika utvecklingsnivåer och har olika behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att framhålla vikten av att skapa förutsättningar för att minska de socioekonomiska skillnaderna mellan länderna. Parlamentet ställer sig bakom reformer i mindre utvecklade länder och uppmuntrar till utbyte av kunskaper, erfarenheter och metoder för detta.

16.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att stimulera, förnya och fördjupa det kulturella, vetenskapliga och utbildningsrelaterade samarbetet, med bland annat större möjligheter till akademisk rörlighet för studerande och universitetspersonal. Parlamentet betonar att vetenskap och innovation är en förutsättning för smart och hållbar tillväxt för alla och att det vetenskapliga och kulturella samarbetet å ena sidan, och tillväxten av ekonomisk dynamik respektive mångfald och hållbar turism inom regionen å den andra, är ömsesidigt beroende av varandra.

17.  Europaparlamentet välkomnar att parlamentet är representerat i EUSAIR:s styrande organ. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera de gemensamma insatser som gjorts av länderna i regionen (både i EU:s medlemsstater och i tredjeländer) och de lokala och regionala myndigheternas medverkan till arbetet med att uppnå målen för strategin.

18.  Europaparlamentet hänvisar till tidigare fall i andra av EU:s makroregionala strategier och efterlyser – inom ramen för pilotprojekt och förberedande åtgärder – stöd för olika typer av insatser, från studier till såddkapital, för utarbetande av projekt på olika, prioriterade områden.

19.  Europaparlamentet ser det som oeftergivligt att man vid genomförandet av strategin, i alla fyra pelare, tar vederbörlig hänsyn till strategins allmänna principer och framför allt till frågor som har att göra med miljöskydd och uppvärdering av naturresurser. Syftet är bland annat att få en helhetssyn på de komplexa och varierande utmaningarna för makroregionen.

20.  Europaparlamentet understryker att man bör fästa särskild uppmärksamhet vid de områden som anges i artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, såsom öar och bergs- och landsbygdsområden, i syfte att identifiera och ta tillvara deras specifika potential inom i synnerhet turismsektorn samtidigt som man respekterar de insatsområden och prioriteringar som fastställs i detta betänkande. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att föreslå ett europeiskt år för öar och berg.

21.  Europaparlamentet anser att man måste finna sätt för de deltagande länderna att involvera andra viktiga pelare som skulle kunna ge utvecklingsfördelar för regionen i fråga, såsom jordbruk på grund av de exceptionella geoklimatförhållandena, biologisk mångfald och möjligheten att skapa samordnade synergieffekter och ytterligare tillväxt. Parlamentet rekommenderar ett nära samarbete och en höggradig samordning mellan inlandsregionerna, kustområdena och öarna för att man ska uppnå synergieffekter mellan projekt för ren energi och produktion av sunda livsmedel.

22.  Europaparlamentet framhåller vikten av adekvat rapportering och utvärdering av strategins genomförande, och uppmanar i detta sammanhang de deltagande länderna att tillsammans med kommissionen samla in tillförlitliga utgångsvärden och fastställa konkreta mål för varje pelare, vilka bör utvärderas årligen och offentliggöras.

23.  Europaparlamentet efterlyser en heltäckande och integrerad europeisk strategi för migration. Parlamentet understryker att regionen befinner sig i en allvarlig migrationssituation, och beklagar djupt alla tragedierna i Medelhavet. För att möta dessa utmaningar måste asylpolitiken ändras radikalt vad gäller solidariteten mellan medlemsstaterna. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att bedöma den globala strategin om samarbete med tredjeländer och beklagar det otillräckliga samarbetet mellan EU:s medlemsstater när det gäller utmaningarna på migrationsområdet. Parlamentet uppmuntrar utbyte av bästa praxis för mottagande av migranter, och vill att särskild hänsyn omedelbart ska tas till sociala och humanitära frågor som berör regionen, bland annat med syftet att omdefiniera EUSAIR:s prioriteringar i framtiden.

24.  Europaparlamentet förväntar sig att man med nya krafter stärker freden och säkerheten i sydöstra Europa.

25.  Europaparlamentet uppmanar länderna i fråga att utbyta bästa praxis när det gäller respekt för minoriteters rättigheter i syfte att tillämpa de högsta standarderna, med tanke på att det rör sig om en särskilt känslig region språkligt sett.

26.  Europaparlamentet understryker att man under de olika etapperna av genomförandet bör säkerställa att de offentliga och privata ekonomiska aktörerna, de sociala aktörerna och de olika delarna av det organiserade civila samhället får lämplig utbildning genom ett specifikt program samt organisatoriskt och tekniskt stöd.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vart annat år för parlamentet och rådet lägga fram en rapport om EUSAIR:s genomförande för att bedöma hur det fungerar och vilket mervärde det ger när det gäller tillväxt och arbetstillfällen, minskade skillnader och hållbar utveckling.

28.  Europaparlamentet vill se särskilda åtgärder för att främja den sociala dimensionen och understryker betydelsen av att man inlemmar prioriteringar och åtgärder för att stödja integrering av personer med funktionsnedsättning samt förebygga all slags diskriminering.

Blå tillväxt

29.  Europaparlamentet understryker att regionens unika geografiska läge och särskilda kuststruktur, tillsammans med dess rika marina mångfald, har mycket stor potential att skapa blå arbetstillfällen och innovativ och hållbar ekonomisk utveckling och tillväxt, inklusive blå teknik, fiske och vattenbruk samt bättre styre och tjänster i havsområden.

30.  Europaparlamentet förespråkar den blå ekonomin som en lösning på krisen, eftersom den stimulerar jobbskapande och ekonomisk utveckling, särskilt arbetstillfällen för kvinnor och ungdomar i kust- och östater. Parlamentet anser att EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen inte kan genomföras utan hänsyn till idén om den blå ekonomin, genom vilken ekonomiska sektorer med anknytning till hav och oceaner, vattenbruk, sjö- och flodtransporter och turism kopplas samman med miljöskydd.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de stater som deltar i strategin att skapa incitament som kan locka ungdomar till fiskerinäringen och vattenbruket i den adriatisk-joniska regionen och uppmuntra dem att bedriva sådan verksamhet.

32.  Europaparlamentet efterlyser en samordning av politiken och harmonisering av strategins mål, samt gemensamma projekt i enlighet med den gemensamma fiskeripolitikens värderingar, principer och mål. Parlamentet uppmuntrar vidare till stöd för utvecklingen av en hållbar fiskerisektor och produktion av traditionella och sunda livsmedel. Parlamentet vill se att lokala aktionsgrupper inrättas för fiske, som skulle kunna bli ett naturligt verktyg för att diversifiera fiskerinäringen. Parlamentet understryker att hållbart och lönsamt fiske och vattenbruk kräver ökat deltagande från berörda parter i den övergripande förvaltningen och förbättrad och diversifierad fiskeriverksamhet.

33.  Europaparlamentet anser att blå tillväxt omfattar mycket olika sektorer och företag och att utvecklingen av blå tillväxt av detta skäl kräver högkvalificerad arbetskraft i alla dessa sektorer. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som är involverade i EUSAIR att i sina utbildningsprogram främja de olika sektorerna med anknytning till blå tillväxt, med beaktande av system för livslångt lärande och fortbildning för anställda. Parlamentet framhåller komplexiteten i de olika verksamheterna, sektorerna och disciplinerna inom ramen för de socioekonomiska system som omfattas av blå tillväxt, och anser därför att det är extremt viktigt att de medlemsstater som är involverade i EUSAIR-strategin antar en arbetsmarknadspolitik för att öka förmågan att anpassa sig till förändringar, innovativa inslag och en mångfald av discipliner, samt anpassar kompetensutvecklingen av humankapital och ökar kvinnors deltagande.

34.  Europaparlamentet betonar vikten av ytterligare och verkliga kopplingar mellan Europa 2020-strategin och de tre pelarna – särskilt för pelaren för blå tillväxt – i EUSAIR-strategin, baserat på kommissionens handlingsplan. Parlamentet ser handlingsplanen som ett av de resultat i strategisystemet som fastställer de konkreta prioriteringarna för makroregionen. På grundval av detta väljs varje åtgärd eller projekt ut genom en omfattande bottom-up-samrådsprocess med ett antal olika berörda parter från den adriatisk-joniska regionen som representanter för nationella, regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter och även den privata sektorn, den sociala ekonomin, universitetsvärlden och det civila samhället.

35.  Europaparlamentet uppmuntrar klusterbyggande och samarbete mellan offentliga och privata företag, universitet, forskningsinstitut och andra relevanta intressenter inom havs- och sjöfartssektorn i syfte att stimulera innovation och till fullo dra nytta av synergieffekter. Parlamentet anser att insatser inom pelaren för blå tillväxt bör bygga vidare på nationell och regional forskning samt innovationsstrategier för smart specialisering, i syfte att säkerställa effektivare investeringar. Länderna och regionerna i fråga uppmanas att delta i kommissionens S3-plattform för att dra nytta av stöd när det gäller utveckling, genomförande och översyn av strategier för smart specialisering. I detta sammanhang krävs det att man ger små och medelstora företag bättre tillgång till krediter och förbättrar de befintliga företagsnätverken (kluster) genom en internationaliseringsprocess, för att skapa nya högkvalitativa och hållbara arbetstillfällen.

36.  Europaparlamentet ställer sig bakom att det inrättas en gemensam kvalitetsstämpel för högkvalitativa skaldjursprodukter från regionen, för att öka produkternas konkurrenskraft.

37.  Europaparlamentet betonar vikten av social dialog och av att företrädare för det civila samhället – jämte offentliga myndigheter – involveras i kapacitetsuppbyggande verksamhet. Detta skulle kunna åstadkommas genom att man inrättar en permanent plattform på makroregional nivå och på regional nivå i varje medlemsstat för att uppnå representation för arbetsmarknadens parter och ekonomiska partner, i linje med vad som redan gjorts för universitet, handelskammare och städer.

38.  Europaparlamentet betonar betydelsen av havs- och sjöfartsforskning och av mer samarbete kring dessa sektorer bland forskare, medlemsstater och regioner som är involverade i EUSAIR-strategin, för att överbrygga den klyfta som finns mellan dessa medlemsstater, öka kustområdenas konkurrenskraft och skapa högkvalitativa och hållbara lokala arbetstillfällen.

39.  Europaparlamentet konstaterar med oro att fiskbestånden i Adriatiska och Joniska havet minskar snabbt på grund av överfiske kombinerat med olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU) och andra allvarliga hot mot allt liv i havet. Parlamentet understryker att fiske är en av nyckelkomponenterna i kustområdenas och öarnas ekonomier och anser därför att det är nödvändigt att betrakta skydd och bevarande av fiskbestånd och marina ekosystem som ett huvudmål för strategin, i enlighet med den princip om maximalt hållbart uttag som finns i den gemensamma fiskeripolitiken. Parlamentet understryker att det behövs en övergångsperiod för att stödja en anpassning till fångstbegränsningarna genom incitament för inköp av ny utrustning genom Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Parlamentet efterlyser kraftfulla åtgärder för anpassning av tredjeländers fiskerilagstiftning till EU:s lagstiftning, datadelning, gemensamma övervakningsplattformar och fleråriga fiskeförvaltningsplaner samt åtgärder för att undersöka hur man kan utveckla ett hållbart vattenbruk med dess stora potential att drivas av förnybara energikällor.

40.  Europaparlamentet erinrar om att kommersiellt utnyttjade fiskar och skaldjur bör ligga kvar inom säkra biologiska gränser för att god miljöstatus ska uppnås och fiskeindustrins långsiktiga hållbarhet bevaras.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att registrera volymerna av fångsterna från fritidsfiske, i syfte att reglera denna verksamhet och låta både fritidsfisket och yrkesfisket omfattas av målet för maximalt hållbart uttag.

42.  Europaparlamentet efterlyser heltäckande forskning om fiskbestånd, i synnerhet hotade arter, och hur de biologiskt sett är kopplade till varandra, med tanke på att en brist på exakta uppgifter skulle göra utvärderingar oklara och otillförlitliga. Fiskens naturliga lek bör bevaras.

43.  Europaparlamentet begär att projekt som syftar till att bedöma påverkan av indirekt fiske (spökgarn, nät för musselodling) och bifångster av skyddade arter utvärderas och främjas. Enbart i Adriatiska havet uppskattas 40 000 havssköldpaddor fångas av misstag. Parlamentet anser att studier om påverkan, men även om hur man kan mildra denna påverkan (till exempel genom flyktanordningar för sköldpaddor), bör genomföras omgående.

44.  Europaparlamentet efterlyser ett starkt stöd för varvsindustrin, inklusive för fritidsbåtar, där man fokuserar på modernisering och specialisering för att skapa sysselsättning och göra anpassningar till kraven på hållbar och konkurrenskraftig tillväxt inom blå teknik.

45.  Europaparlamentet vill att produktionsdistrikt, vänortsverksamhet och samarbete mellan distrikt i olika områden av makroregionen ska ges ett starkt stöd. Bästa praxis bör utbytas, genom att man sprider de viktigaste erfarenheterna inom sektorn och i andra regioner som ämnar utveckla samma koncept för att gynna inrättandet av distrikt.

46.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att stödja och främja fritidsmässigt sport- och familjefiske samt en integrerad politik för fiske och turism (fiske, fisketurism och havsbruk), i synnerhet på öar, för att kunna bevara öbefolkningens och de små kustsamhällenas lokala kultur och maritima livsstil. Parlamentet uppmuntrar till ett hållbart småskaligt kustfiske, kombinerat med ett mer diversifierat kulinariskt utbud och främjande av lokala fiskmarknader, som ett utmärkt sätt att säkerställa hållbarhet och i högre grad stödja kustturismverksamheter.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja och främja fiskerinäringens och fiskeriarbetarnas deltagande, i projekt som är kopplade till kulturell och historisk turism, till exempel fisketurism och återupptäckt av sjöfartsverksamhet samt traditionella fiskevatten och fiskeyrken.

48.  Europaparlamentet understryker vikten av en social ekonomi och kvinnligt företagande när det gäller att uppnå det som anges inom ramen för pelaren för blå tillväxt, och uppmanar de medlemsstater som är involverade i EUSAIR-strategin att uppmuntra och stödja kvinnors deltagande i alla relevanta sektorer. Parlamentet påminner om den grundläggande rollen för små företag och mikroföretag i de berörda regionerna och territorierna och uppmanar de medlemsstater som är involverade i EUSAIR-strategin att bedriva en aktiv politik för att främja sådana former av ekonomisk verksamhet.

49.  Europaparlamentet stödjer åtgärder för att minska hydrogeologiska risker och risker för kusterosion.

50.  Europaparlamentet understryker betydelsen av forskning och uppmuntrar till åtgärder för att ge havs- och sjöfartsdistrikt ett starkt stöd.

51.  Europaparlamentet betonar att utvecklingen av vattenbruket och havsbruket kan vara viktig både för återhämtningen av artmångfalden och för den ekonomiska tillväxten i den adriatisk-joniska regionen.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka utbytet av bästa metoder, till exempel hållbarheten i projekt som utvecklats av kustaktionsgrupperna.

Sammankoppla regionen

53.  Europaparlamentet konstaterar att det råder skriande behov av bättre transport- och energiförbindelser mellan de deltagande länderna samt mellan dem och deras övriga grannländer, vilket inkluderar sjötransporter, intermodala anslutningar till inlandet och energinät, samt att dessa utgör en förutsättning för regionens ekonomiska och sociala utveckling. Parlamentet understryker att det råder brist på förbindelser mellan Adriatiska havets två kuster och betonar de nuvarande infrastrukturella transportnätsbristerna i den adriatisk-joniska regionen.

54.  Europaparlamentet efterlyser incitament för genomförande av hållbara transportrutter som minskar restiderna, transport- och logistikkostnaderna och de externa effekterna. Parlamentet vill se stora strategiska projekt för utbyte mellan hav och land i syfte att skapa möjligheter till intermodal transport mellan länderna, bidra till sammanhållningen, förbättra nätverket som helhet samt minska trafikstockningarna och därmed koldioxidutsläppen. Parlamentet påminner om att sjöfarts- och hamndimensionen måste förbättras när det gäller cabotage, höghastighetsleder till sjöss och kryssningar mellan Adriatiska havets två kuster, både på rutter i nord-sydlig och i öst-västlig riktning. Det behövs bättre samordning för att undvika flaskhalsar inom sjöfarten och förbättra förvaltningen och kontrollen av den.

55.  Europaparlamentet ser gärna att förordningen om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter (förordning (EU) 2015/757) används för innovation och införande av hållbara sjötransporter i makroregionen genom användning av alternativa motorer och bränslen för fartygsdrift för att minska utsläppen av växthusgaser och förbättra energieffektiviteten i transportsektorn.

56.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att ansluta sjötransportvägarna och hamnarna till andra delar av Europa och betonar betydelsen av anslutningar till de transeuropeiska transportkorridorerna. Parlamentet uppmanar de deltagande länderna att fokusera sina insatser på att genomföra projekt som ingår i det nuvarande transeuropeiska transportnätet och andra åtgärder för dess föreslagna utvidgning till sydöstra Europa/Adriatiska havets östkust, så att man kan komma till rätta med de befintliga transportnätsbristerna i den adriatisk-joniska regionen. Parlamentet uppmanar därför de berörda länderna att fastställa prioriterade infrastrukturprojekt som ger ett regionalt och europeiskt mervärde och föreslår att man bland annat beaktar:

   i) ett färdigställande av korridoren Östersjön–Adriatiska havet, inklusive förlängningen utefter hela den jonisk-adriatiska kusten,
   ii) den nord-sydliga utvidgningen av korridoren från Skandinavien till Medelhavsområdet,
   iii) upprättandet av en godstågskorridor mellan Alperna och västra Balkan,
   iv) skapandet av en bättre förbindelse mellan Iberiska halvön, centrala Italien och västra Balkan,
   v) förbättrade vägförbindelser på Balkan, mellan hamnarna och länderna i inlandet, samt som en förbindelse med Rhen–Donau-korridoren,
   vi) förbättrade hamnanläggningar för bättre förbindelser mellan Adriatiska havets två kuster samt utarbetande av en gemensam strategi av styrelserna för hamnarna i norra Adriatiska havet för ett ökat tillhandahållande av importvaror i Centraleuropa.

57.  Europaparlamentet vill att man optimerar det befintliga infrastrukturnätets kapacitet, med särskild hänvisning till de aktuella väg- och järnvägsförbindelserna i markroregionen ända fram till sträckans slutdestinationer (”sista kilometern”-förbindelser). Parlamentet betonar att det är nödvändigt att slutföra den adriatisk-joniska motorvägen så snart som möjligt, vilket kommer att gynna den ekonomiska och sociala utvecklingen i makroregionen. Parlamentet påminner om behovet av de nya korridorer som integrerar motorvägar, järnvägar och andra infrastrukturer på båda sidor om Adriatiska och Joniska havet. Det behövs bättre samordning för att undvika flaskhalsar inom sjöfarten och förbättra förvaltningen och kontrollen av den.

58.  Europaparlamentet efterlyser utveckling av infrastruktur för höghastighetsjärnväg som ger makroregionen adekvata förbindelser och möjliggör bättre förbindelser med och inom EU. Parlamentet framhåller vikten av att förbättra järnvägsförbindelserna i den adriatisk-joniska regionen, samt mellan kusten vid å ena sidan Tyrrenska havet och å andra sidan Adriatiska och Joniska havet.

59.  Europaparlamentet uppmanar de deltagande länderna att förbättra sin infrastruktur för transporter till sjöss, på järnvägar och i luften samt att utveckla motorvägar till sjöss i makroregionen och att då kombinera intermodala transportslag, i synnerhet för att kunna skapa anslutningar till inlandet, liksom att förbättra transportlogistiken genom att utnyttja den mest avancerade tekniken optimalt samt alltid trygga en hög nivå av säkerhet och miljöhållbarhet. Parlamentet uppmanar även de deltagande länderna att utreda möjligheten att förbättra anslutningen till instrument för elektromobilitet som skulle kunna möjliggöra ett internationellt, elektroniskt biljettsystem.

60.  Europaparlamentet understryker att det råder brist på effektiva förbindelser med öarna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa bättre förbindelser genom att undersöka nya samordnade och mervärdesskapande alternativ och därvid dra största möjliga fördel av gods- och passagerartransportrutter, och genom att involvera privata och offentliga berörda parter för att förbättra livskvaliteten, stoppa avfolkningen och göra det möjligt att ta tillvara socioekonomiska möjligheter i dessa områden. Parlamentet understryker att de interna förbindelserna på öarna och transportinfrastrukturen för en hållbar rörlighet i inlandet bör främjas och betonar även att man måste garantera adekvat hälso- och sjukvård och utbildningsmöjligheter för öbefolkningen under hela året.

61.  Europaparlamentet efterlyser omfattande projekt för att skapa intermodala förbindelser på öarna, och framför allt att uppgraderingen av strategiskt viktiga flygplatser ska ges ett starkt stöd för såväl infrastruktur som för nya rutter till de övriga regionerna i makroregionen.

62.  Europaparlamentet uppmanar de deltagande länderna att fortsätta sitt arbete med att diversifiera energikällorna, vilket inte bara kommer att leda till en förbättring av energitryggheten i makroregionen utan även öka konkurrensen och motverka energifattigdomen, samt därmed kraftigt gynna den ekonomiska och sociala utvecklingen i regionen. Parlamentet betonar att det behövs grundläggande utvärderingar av miljöeffekterna av insatser inom energisektorn. Parlamentet understryker betydelsen av att genom gemensam planering av investeringar utveckla terminaler för flytande naturgas (LNG) och åtgärda avsaknaden av gasledningsnätverk i makroregionen, för att på så sätt bidra till ett ökat oberoende och större energitrygghet. Vidare efterlyser parlamentet åtgärder för att öka energi- och resurseffektiviteten, vilket även skulle bidra till ökad konkurrenskraft.

63.  Europaparlamentet efterlyser utveckling av energiinfrastruktur för att minska koldioxidavtrycket och öka energieffektiviteten samt garantera energitrygghet i makroregionen och dess grannområden. Vidare framhåller parlamentet vikten av utveckling och främjande av idén om smarta städer, för att skapa ett mervärde i makroregionens nuvarande övergripande energiinfrastruktur.

64.  Europaparlamentet inser vilken stor potential som finns i underutnyttjade förnybara energikällor i makroregionen. Parlamentet vill se att tillgängliga förnybara energikällor, såsom sol- och vindenergi samt tidvattenenergi (när tekniskt möjligt) och vågkraft ingår i energiproduktionsmixen. Parlamentet understryker hållbarheten och konkurrenskraften i potentiella vattenkraftverk i samtliga deltagande länder. Parlamentet uppmanar de deltagande länderna att upprätta en välfungerande sammanlänkad gas- och elmarknad i makroregionen som kommer att garantera lika tillgång till billig och ekonomiskt överkomlig energi. Parlamentet betonar vikten av att uppgradera gränsöverskridande sammankopplingar av energinät för att stödja investeringar i energisektorn, vilket är en grundläggande förutsättning för integrering i EU:s energinät, samt avskaffa hinder för gränsöverskridande investeringar inom energisektorn.

65.  Europaparlamentet stödjer gemensamma åtgärder för planering och investeringar i energiinfrastruktur för såväl produktion som transport av el och gas i makroregionen, i enlighet med det transeuropeiska energinätet, för att genomföra de konkreta projekt som anges i förteckningen över projekt av intresse för energigemenskapen.

66.  Europaparlamentet uttrycker sin oro för den nyfunna entusiasmen för sökande efter och utvinning av olja och gas till sjöss och på land, vilket skulle kunna utsätta makroregionen för katastrofrisker med mycket allvarliga konsekvenser för miljön, ekonomin, inklusive fiskeribranschen, och folkhälsan. All sådan verksamhet bör ske i överensstämmelse med unionens regler och direktiv om klimatet och om förnybar energi. Parlamentet betonar att Adriatiska havet är ett slutet, grunt hav som inte kan bli av med förorenande ämnen och som på båda sidor kännetecknas av en blomstrande turismekonomi. Tillväxtmöjligheterna i makroregionen bör först hänga samman med turism och näringsverksamhet kopplad till dess speciella miljö och ekosystem. Parlamentet understryker att EU:s lagstiftning och internationella konventioner om miljömässig hållbarhet och säker maritim verksamhet måste tillämpas konsekvent. Parlamentet uppmanar till ett fullständigt genomförande av ramdirektivet om en marin strategi (2008/56/EG) och av direktivet om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs (2013/30/EU).

67.  Europaparlamentet vill att man fastställer gemensamma europeiska transportsäkerhetsstandarder inom den adriatisk-joniska makroregionen.

68.  Europaparlamentet framhåller att man måste främja gränsöverskridande luftfartstjänster genom gemensamma projekt som syftar till att säkerställa och utvidga förbindelserna inom makroregionen.

Miljökvalitet

69.  Europaparlamentet påminner om de rika marina, kustnära och landbaserade ekosystemen i de deltagande länderna. Adriatiska havet är hemvist för uppemot hälften (49 procent) av Medelhavets alla registrerade marina arter, och det är Medelhavets ovanligaste delområde med tanke på sitt ringa vattendjup, sina begränsade strömmar och flodernas stora påverkan. Parlamentet vill se gemensamma insatser för att vidta alla tänkbara åtgärder, såsom användning av rent bränsle för transporter och logistik till sjöss, i syfte att bevara den biologiska mångfalden i den marina miljön och de gränsöverskridande landbaserade livsmiljöerna, samt för att förebygga och minska föroreningarna i havet och motverka andra hot mot den biologiska mångfalden längs kusterna och till havs. Parlamentet betonar vikten av att skydda marina och landlevande arter, såsom munksälen, olmen, lodjuret, gåsgamen och andra arter i Medelhavsområdet, samt uppmanar de deltagande länderna att genomföra proportionella åtgärder för att uppfylla detta mål.

70.  Europaparlamentet efterlyser utbyte av bästa praxis mellan de deltagande länderna vad gäller förvaltning av natur- och kulturarv, inbegripet Natura 2000-områden och Unescos världsarvsområden, så att man får till stånd hållbara turistattraktioner.

71.  Europaparlamentet uppmanar alla de deltagande länderna att, i enlighet med direktiv 2014/89/EU om upprättandet av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden, gemensamt bedriva fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad kustförvaltning, och då låta olika intressenter delta (t.ex. nationella, regionala och lokala myndigheter, lokalbefolkningen, forskarsamfundet och icke-statliga organisationer). En i verklig mening gemensam förvaltning av havsområden utgör en viktig ram för en hållbar och insynsvänlig användning av sjöfartsresurser och marina resurser.

72.  Europaparlamentet framhåller vikten av att skydda och bevara floderna och sjöarna i det adriatisk-joniska bäckenet.

73.  Europaparlamentet påpekar att man på ett ansvarsfullt sätt måste bemöta historiska och gränsöverskridande föroreningar och sanera områden som har drabbats av industriella föroreningar av mark, vatten och luft samt, i tillämpliga fall, av föroreningar i samband med militära konflikter. Parlamentet stöder alla aktiva åtgärder för att minska föroreningar av havet från kemiska och konventionella vapen. Parlamentet arbetar, i enlighet med ramdirektivet om en marin strategi, för en minskning av det marina avfallet och har som mål att det ska försvinna helt, i synnerhet när det gäller avfallsutsläpp på öarna i Adriatiska havet.

74.  Europaparlamentet är bekymrat över den skada som plastavfall orsakar haven. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja initiativ för att samla in och återvinna detta avfall, och understryker betydelsen av att engagera yrkesfiskarna i denna process.

75.  Europaparlamentet uppmanar länder att utarbeta och genomföra omfattande planer för återanvändning av föråldrade industrianläggningar och militära anläggningar. Dessa anläggningar utgör ett hot mot miljön men har samtidigt en betydande ekonomisk potential som hittills inte har utnyttjats.

76.  Europaparlamentet ser gärna att man uppmuntrar till en omplacering av industrianläggningar från stadskärnor och kustområden i syfte att förbättra livskvaliteten.

77.  Europaparlamentet kräver att alla befintliga verktyg ska användas för att införa regionens bästa avfallshantering och avloppsvattenrening i enlighet med rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten i medlemsstaterna.

78.  Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid de olika naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människan som drabbat regionen under de senaste åren, samt uppmärksammar problemet med avskogning och andra risker som hör ihop med klimatförändringarna. Parlamentet understryker att man till fullo bör tillämpa de övergripande principerna för riskhanteringsstrategier avseende naturkatastrofer och anpassning till klimatförändringarna när handlingsplanen och prioriteringarna inom respektive pelare genomförs. Parlamentet uppmuntrar till samarbete mellan ländernas hydrometeorologiska institut för att hantera extrema väderhändelser, konsekvenser av klimatförändringar och hantering av katastrofrisker. Parlamentet ser vatten, jordbruk och turism som de sektorer som är mest sårbara för klimatförändringar och uppmuntrar därför till samarbete mellan nationella myndigheter för att upprätta en ram och stödmekanism för anpassnings- och begränsningsåtgärder.

79.  Europaparlamentet understryker behovet av att minska växthusgasutsläppen, framför allt i sjöfartssektorn.

80.  Europaparlamentet framhåller att det finns problem med geografiska och säsongsrelaterade skillnader rörande tillgång till vatten. Det råder en markant brist på vatten på öarna och i kustområdena under somrarna, när efterfrågan på vatten ökar mångfalt till följd av det stora antalet turister som anländer.

81.  Europaparlamentet vill se att ett regionalt katastrofförebyggande centrum tillsammans med en gemensam beredskapsplan för oljeutsläpp och storskaliga föroreningar, i syfte att skapa ett system för tidig varning för att förhindra naturkatastrofer och katastrofer till följd av industri- eller transportverksamhet eller annan verksamhet, såsom översvämningar, bränder och utvinningsverksamhet i Adriatiska havet. Centrumet bör kopplas direkt till unionens civilskyddsmekanism. Parlamentet betonar betydelsen av att bevara ekosystemen och den biologiska mångfalden i regionen genom bättre förståelse och utbyte av bästa praxis.

82.  Europaparlamentet uppmanar tredjeländerna att påskynda genomförandet av EU:s regelverk för specifika sektorer (såsom vattenramdirektivet) som en förberedelse inför den framtida anslutningen till unionen.

83.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att samråda med såväl de behöriga myndigheterna i grannländerna som städerna och samhällena i makroregionen, i synnerhet när det gäller ekonomisk verksamhet som ska miljökonsekvensbedömas enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.

Hållbar och konkurrenskraftig turism

84.  Europaparlamentet understryker turismens avgörande betydelse för den europeiska ekonomin och utvecklingen av den sociala sammanhållningen inom EU, i synnerhet för länderna vid Medelhavet och för regionen som helhet. Parlamentet betonar att man bör utveckla nya metoder för att minska säsongsvariationerna, och se till att dessa är förenliga med turismens miljömässiga konsekvenser och hållbarhet. Parlamentet vill se ett ökat stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och andra källor för finansiering av turismprojekt.

85.  Europaparlamentet kräver att man utan dröjsmål förbättrar de gränsöverskridande vägförbindelserna för att stärka turismens konkurrenskraft, med tanke på att bristfälliga förbindelser ger upphov till flaskhalsar i trafiken och stora förseningar. Parlamentet understryker behovet att för turiständamål förbättra den befintliga luftfartsinfrastrukturen och sjöfartsförbindelserna mellan Adriatiska havets två kuster.

86.  Europaparlamentet påminner om att man bör främja utnyttjandet av befintliga flygplatser i makroregionen för att undvika att passagerarna koncentreras alltför mycket till ett fåtal navflygplatser, och gynna en hållbar och mer balanserad turism med tanke på turistströmmarna i de olika områdena.

87.  Europaparlamentet ser regionens rika kultur- och naturarv (inklusive kulturella verksamheter som bio, teater och musik) som en stor tillgång som turismsektorn kan bygga vidare på, och påpekar att många av Unescos skyddade världsarv och Natura 2000-områdena finns i de deltagande länderna. Parlamentet anser att trots att denna sektor ger ett stort bidrag till ekonomin så utnyttjas inte turismens potential fullt ut, vilket i synnerhet beror på de stora säsongsvariationerna och brister inom områdena innovation, hållbarhet, transportinfrastruktur, turismutbudets kvalitet, deltagande intressenters skicklighet och ansvarstagande turismförvaltning. Parlamentet uppmanar de deltagande länderna att föra en politik som syftar till att säkra ett lämpligt utbud av förbindelser och turistinrättningar även utanför sommarsäsongen, för att diversifiera turistströmmarna och garantera en konstant närvaro av turister under alla årstider. Parlamentet betonar betydelsen av integration mellan turismen samt natur-, kultur- och konstarvet.

88.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja hållbara lösningar när det gäller rörligheten i turismsektorn, och därmed höja kvaliteten på turismtjänsterna och bredda dem.

89.  Europaparlamentet framhåller vikten av nationalparker, naturparker och skyddade områden som grundläggande inslag i medborgarfostran framöver i fråga om miljöskydd och bekämpande av klimatförändringar.

90.  Europaparlamentet betonar att länderna måste samarbeta för att man ska kunna fortsätta att utveckla turismen i regionen. Parlamentet vill se att man formulerar turismstrategier för Adriatiska och Joniska havet som bygger på hållbarhet och gör det möjligt för länder att dra nytta av synergieffekter och möta gemensamma utmaningar på makroregional nivå. Parlamentet anser att man måste arbeta tillsammans för att göra den adriatisk-joniska regionen mer synlig som resmål.

91.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen, de deltagande länderna och de lokala och regionala myndigheterna att vidta åtgärder för att ge berörda parter incitament att förbättra infrastrukturen inom turismsektorn.

92.  Europaparlamentet betonar betydelsen av stödet till den kulturella och den kreativa sektorn, särskilt stödet för utveckling och integrering av företagande inom musik, teater, dans och film. Parlamentet uppmuntrar anordnande av festivaler, konvent och kulturevenemang som främjar integrering.

93.  Europaparlamentet pekar på behovet att ge små och medelstora företag enklare tillgången till stöd och finansiering, då dessa är av stor betydelse för turismsektorn. De berörda parterna i regionen uppmuntras att delta i Enterprise Europe Network för att utbyta erfarenheter, nätverka och hitta gränsöverskridande partner.

94.  Europaparlamentet betonar betydelsen av processerna för smart specialisering och smarta samhällen genom utnyttjande av befintliga innovationsplattformar, bland annat inrättandet av ett kreativt distrikt i den adriatisk-joniska regionen.

95.  Europaparlamentet stödjer utvecklandet av ett mångsidigt turismutbud som inkluderar tematiska turistparker och turistvägar men även kultur-, landsbygds-, hälso-, sjukvårds-, sjöfarts-, vin-, mat-, konferens- och sportturism, däribland cykling, golf, dykning, vandring, skidåkning, klättring och andra utomhusidrotter, för att främja turismen året runt och förbättra turistmålens konkurrenskraft, med utgångspunkt i hållbarheten. Parlamentet stöder utvecklandet av landsbygdsturism för att minska pressen på stora turismcentrum och begränsade kustområden samt bidra till att motverka säsongsberoendet. Parlamentet stödjer en utvidgning av turismverksamheten till inlandet genom skapandet av integrerade turismprodukter som även inbegriper huvudattraktionerna i makroregionen och dess huvudstäder.

96.  Europaparlamentet betonar vikten av samstämdhet mellan förvaltning och infrastruktur för turismen samt behovet av att förbättra kvaliteten och mångfalden när det gäller tjänster och erbjudanden, med beaktande av regionens särdrag. Parlamentet betonar också vikten av att främja och bevara lokala och regionala traditioner.

97.  Europaparlamentet betonar vikten av att undersöka alternativa rutter och affärsmodeller, med en bättre koppling mellan kryssningspaket å ena sidan och lokalbefolkningen och de lokala produkterna å andra sidan. På så sätt skulle man bättre kunna hantera ohållbara överbelastningar och dessutom utnyttja den fulla potentialen, med långsiktigare ekonomiska fördelar för de lokala ekonomierna. Parlamentet framhåller även vikten av att utveckla och varumärka makroregionala turismrutter, genom kartläggning och ytterligare marknadsföring av befintliga rutter.

98.  Europaparlamentet stödjer att man för turismsyften utnyttjar de tillgångar som är mest representativa för området och utarbetar program för försäljningsfrämjande och marknadsföring.

99.  Europaparlamentet betonar att det behövs en verklig intermodalitet inom transportsektorn genom ett väl utvecklat nät med tjänster och utbytesmöjligheter i syfte att utveckla en högkvalitativ ekoturism.

100.  Europaparlamentet vill se en adriatisk-jonisk stadga med kriterier, principer och riktlinjer för främjande av hållbar turism genom genomförande av ETIS (ett europiskt indikatorsystem för turism), vilket gör det möjligt att utvärdera turistdestinationernas prestanda och därmed förbättra deras hållbara utveckling.

o
o   o

101.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och EUSAIR-ländernas regeringar och parlamentet (Kroatien, Grekland, Italien, Slovenien, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro och Serbien).

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 259.
(3) EUT C 349 E, 29.11.2013, s. 1.


Sammanhållningspolitiken och översynen av Europa 2020-strategin
PDF 284kWORD 329k
Europaparlamentets resolution av den 28 oktober 2015 om sammanhållningspolitiken och översynen av Europa 2020-strategin (2014/2246(INI))
P8_TA(2015)0384A8-0277/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 4, 162 och 174–178,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser)(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1302/2013 av den 17 december 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) för att förtydliga, förenkla och förbättra bildandet av sådana grupperingar och deras funktion(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1300/2013 av den 17 december 2013 om Sammanhållningsfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1084/2006(6),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(7),

–  med beaktande av kommissionens sjätte lägesrapport om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: Investera i sysselsättning och tillväxt – främja utveckling och god samhällsstyrning i EU:s regioner och städer av den 23 juli 2014 (nedan kallad den sjätte sammanhållningsrapporten),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8),

–  med beaktande av kommissionens åttonde lägesrapport om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen Krisens regionala och urbana dimensioner av den 26 juni 2013,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2014 om smart specialisering: Expertnätverk för en sund sammanhållningspolitik(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2014 om EU-ländernas beredskap för att snabbt och effektivt inleda den nya programplaneringsperioden för sammanhållningspolitiken(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 februari 2014 om kommissionens sjunde och åttonde framstegsrapporter om EU:s sammanhållningspolitik och strategirapporten 2013 om genomförandet av programmen 2007–2013(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 november 2014 om förseningar i starten för sammanhållningspolitiken 2014–2020(12),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 oktober 2011 En ram för nästa generations innovativa finansiella instrument – EU:s plattformar för eget kapital och lån (COM(2011)0662),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder(13),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012),

–  med beaktande av rådets slutsatser om den sjätte lägesrapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: Investering för tillväxt och sysselsättning, som antogs av rådet (allmänna frågor – sammanhållningspolitik) den 19 november 2014,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 3 december 2014 över den sjätte lägesrapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning(14),

–  med beaktande av arbetsdokumentet Plan för en reviderad Europa 2020-strategi: Bidrag från styrgruppen för Regionkommitténs övervakningsplattform för Europa 2020‑strategin(15),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 21 januari 2015 över kommissionens sjätte lägesrapport(16),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 mars 2015 Resultat av det offentliga samrådet om strategin Europa 2020 för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2015)0100),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A8-0277/2015), och av följande skäl:

A.  Sammanhållningspolitiken är EU:s viktigaste investerings- och utvecklingspolitik. Den överensstämmer med målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla och syftar till att minska skillnader mellan regioner och främja konvergens, samt har en budget på 8 miljarder euro fram till slutet av 2020. EU påverkas fortfarande av följderna av den ekonomiska och finansiella krisen – hög arbetslöshet samt ojämn och långsam ekonomisk återhämtning. Sammanhållningspolitiken strävar efter att säkerställa att all energi och kapacitet mobiliseras och inriktas på att uppnå målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt.

B.  Det är viktigt att man behåller en samstämmig strategi för olika EU-initiativ både för tillväxt och sysselsättning och för miljön och klimatskyddet. Flaggskeppsinitiativen i Europa 2020-strategin spelar en central roll för att samordningen på lokal och regional nivå ska kunna förbättras när det gäller genomförandet av sammanhållningspolitiken. Det finns ingen särskild mekanism inbyggd i bestämmelserna för programplanering eller rapportering som riktar in sig specifikt på flaggskeppsinitiativ när det gäller de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag till genomförandet av dem. Vid översynen av Europa 2020-strategin måste även genomförandet av flaggskeppsinitiativen tas upp och en balans eftersträvas mellan dels finansiella, budgetmässiga och ekonomiska åtgärder, dels åtgärder som rör sociala frågor, utbildning, miljö, jämlikhet och jämställdhet.

C.  Det finns ett växande behov av ett stärkt delat ansvar för strategin på de olika förvaltningsnivåerna och mellan de olika aktörer som är involverade samt av delat ansvar, med tillhörande rättigheter och skyldigheter, på alla genomförandenivåer. Flernivåstyrning och partnerskap bör stärkas, eftersom dessa principer har potential att kunna hantera bristen på administrativ kapacitet.

D.  De sammanhållningspolitiska målen har utan tvekan utvecklats med tiden för att stödja investeringar i EU:s viktigaste prioriteringar, vilket visar att de är anpassningsbara och effektiva. Samtidigt är minskade skillnader i utvecklingsnivåer mellan de olika regionerna fortfarande ett centralt mål för sammanhållningspolitiken för att stärka regionernas potential och främja hållbar utveckling. Europeiska fonden för strategiska investeringar tillför nya inslag i EU:s övergripande strategi som syftar till att skapa innovativ och hållbar tillväxt för alla och kvalificerade arbeten.

E.  Vid översynen av Europa 2020-strategin bör man ta hänsyn till de allvarliga och ojämna konsekvenser som den ekonomiska och finansiella krisen har fått för medlemsstaterna och regionerna; översynen bör vara klok och balanserad så att samstämmighet och effektivitet kan garanteras. Man kan emellertid även överväga andra åtgärder, till exempel åtgärder som rör infrastruktur, den inre marknaden och administrativ kapacitet. De olika territoriella särdragen måste beaktas och särskild uppmärksamhet riktas på de regioner i EU som nämns i artiklarna 174 och 349 i EUF-fördraget.

F.  Halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin utgör, trots förseningen under 2015, framför allt en möjlighet att bedöma (och erkänna) sammanhållningspolitikens bidrag till uppnåendet av strategins mål och förbättra det befintliga samspelet och kopplingarna mellan olika politikområden inom EU samt med EU:s budget, så att de kan fungera som en effektiv drivkraft för genomförandet av strategin. Denna fas är ytterst viktig för utformningen av den framtida sammanhållningspolitiken som en EU-omfattande investeringspolitik, samtidigt som man prioriterar minskningen av utvecklingsskillnaderna och åter stimulerar konvergensprocessen.

Europa 2020-strategin och dess samverkan med sammanhållningspolitiken

1.  Europaparlamentet påminner om att Europa 2020-strategin är en övergripande, långsiktig strategi för tillväxt och sysselsättning i Europeiska unionen, som grundar sig på fem långtgående mål: sysselsättning, innovation, klimatförändringar och hållbar energi, utbildning samt bekämpning av fattigdom och social utestängning. Parlamentet noterar att målen åtföljs av sju flaggskeppsinitiativ samt att man inte i samma utsträckning har tagit itu med alla de utmaningar som konstaterades 2010 och att framstegen på EU-nivå för att klara av vissa av dem, till exempel att bekämpa arbetslösheten, fortfarande är begränsade. Parlamentet betonar att EU bör inrikta sig på hållbar tillväxt och utveckling samt på arbetstillfällen med anständiga arbetsvillkor för att erhålla långsiktiga vinster från sina investeringar.

2.  Europaparlamentet betonar att ökad jämställdhet även skulle kunna bidra till ökad ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och social sammanhållning.

3.  Europaparlamentet påpekar att EU:s ram för ekonomisk styrning och dess genomförandemekanism – den europeiska planeringsterminen – infördes för att garantera samordning av medlemsstaternas budgetpolitik, strukturreformer och en bättre anpassning av den nationella budgetpolitiken för tillväxt och sysselsättning på EU-nivå och nationell nivå för att stödja genomförandet av strategin. Parlamentet framhåller att det krävs ytterligare samordning och synkronisering.

4.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken för 2007–2013, som överensstämmer med föregångaren Lissabonstrategin och har liknande huvudmål, redan var i genomförandefasen när Europa 2020-strategin inleddes, och att en omprogrammering i enlighet med de nya strategimålen därför skulle ha blivit både svår och kontraproduktiv. Parlamentet understryker dock att sammanhållningspolitiken, under den globala ekonomiska krisen, för många medlemsstater inte bara har varit den enda källan till investeringar utan på ett betydande sätt även har gett stöd åt och bidragit till ländernas politik för genomförandet av strategin genom s.k. öronmärkning för Lissabon, vilket framgår av den sjätte sammanhållningsrapporten och flera andra meddelanden och studier av kommissionen. Parlamentet påminner om att Lissabonstrategin med tiden förlorade medlemsstaternas, regionernas och städernas engagemang och att styrningen av Europa 2020-strategin framför allt överensstämmer med sammanhållningspolitikens principer och instrument, vilket kan garantera ett åtagande som innebär ett delat ansvar för genomförandet av strategin.

5.  I samband med efterhandsutvärderingarna av programperioden 2007–2013 uppmanar Europaparlamentet kommissionen att lämna uppgifter om såväl resultat och resultatorientering som sammanhållningspolitikens konkreta bidrag till Europa 2020‑målen. Parlamentet understryker att man måste förstå verkligheten bakom och begränsningarna i de tillgängliga uppgifterna om sammanhållningspolitikens bidrag till uppnåendet av strategins övergripande mål samt beakta de omvälvningar som EU:s ekonomier har upplevt, särskilt i de länder som drabbats hårt under krisen. Parlamentet anser att dessa slutsatser skulle kunna vara till hjälp vid genomförandet av strategin.

6.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken – som omfattar alla regioner – är EU:s viktigaste instrument för investeringar i realekonomin och fungerar som ett uttryck för europeisk solidaritet genom att skapa ökad tillväxt och välstånd och minska de ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna. Parlamentet påpekar att sammanhållningspolitiken är helt i överensstämmelse med Europa 2020-målen och utgör den investeringsram som behövs, utan att vara enbart ett verktyg för dess genomförande. Parlamentet betonar i detta sammanhang att de europeiska struktur- och investeringsfonderna, enligt den nya strukturen med fokus på olika tematiska områden, är inriktade på 11 tematiska mål som kommer direkt från Europa 2020-målen, och att de förhandsvillkor som är kopplade direkt till dessa tematiska mål har fastställts för att garantera att investeringar sker på ett sådant sätt att de blir så effektiva som möjligt. Parlamentet framhåller sitt helhjärtade stöd för denna nya strategi, som kommer att bidra till att göra utgifterna mer effektiva.

7.  Europaparlamentet understryker att sammanhållningspolitiken utvecklar synergier med andra politikområden inom EU såsom en digital inre marknad, energiunion, en gemensam kapitalmarknad och socialpolitik samt att den, genom alla sina instrument och mål, däribland makroregionala strategier, en agenda för städer, en territoriell agenda, investeringar i små och medelstora företag, smart tillväxt och strategier för smart specialisering. bidrar avsevärt till att stärka den inre marknaden och till uppnåendet av målen för Europa 2020-strategin. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang nationella och regionala myndigheter i hela Europa att utforma strategier för smart specialisering och utnyttja synergier mellan olika EU-instrument och nationella och regionala instrument, både offentliga och privata sådana.

8.  Europaparlamentet påpekar att det finns ett samband med en bredare ekonomisk styrningsprocess genom åtgärder som kopplar de europeiska struktur- och investeringsfondernas effektivitet till sund ekonomisk styrning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att agera med fullt ansvarstagande för att i största möjliga utsträckning undvika användning av dem och förebygga negativa effekter på genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna och på uppnåendet av målen för sammanhållningspolitiken. Parlamentet framhäver även att stöd bör ges till medlemsstater som har tillfälliga budgetproblem. Parlamentet välkomnar de flexibla mekanismer som finns inom ramen för stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga bestämmelser (COM(2015)0012), och som syftar till att stärka kopplingen mellan investeringar, strukturreformer och användningen av resurser för att främja hållbar tillväxt på lång sikt och underlätta uppnåendet av Europa 2020-målen.

9.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över förseningarna i genomförandet av sammanhållningspolitiken under innevarande programperiod. Parlamentet påpekar att även om man nu har enats om en stor majoritet av de operativa programmen, så befinner sig själva genomförandet fortfarande i ett mycket tidigt skede. Parlamentet betonar emellertid att man kan bedöma i vilken utsträckning resurserna inriktas på prioriteringar som bidrar till hållbar tillväxt och sysselsättning. Efter att ha tagit del av kommissionens första utvärdering noterar parlamentet i detta sammanhang att de belopp som avsatts för forskning och innovation (FoI), stöd till små och medelstora företag, IKT, en koldioxidsnål ekonomi, sysselsättning, social delaktighet, utbildning och kapacitetsuppbyggnad har ökats betydligt jämfört med föregående programperioder, samtidigt som stödet till transport- och miljöinfrastruktur har minskats. Parlamentet uppmärksammar det faktum att det fortfarande kan saknas uppgifter om genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (2014–2020) vid tiden för halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin, och att det därför vid den tidpunkten kanske fortfarande inte är möjligt att göra en konkret utvärdering av dessa fonders bidrag till uppnåendet av strategins mål. Parlamentet uppskattar att medlemsstaterna har vidtagit åtgärder exempelvis för att säkerställa att 20 % av deras resurser läggs på klimatåtgärder.

10.  Europaparlamentet erkänner att inrättandet av en resultatram, införandet av förhandsvillkor samt kopplingar till landsspecifika rekommendationer i programplaneringen för sammanhållningspolitiken 2014–2020 skulle kunna ge ett bättre investeringsklimat för att maximera sammanhållningspolitikens bidrag till uppnåendet av målen för Europa 2020-strategin.

Det fortsatta arbetet med resultaten av översynen och tillhörande utmaningar

11.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen inledde förfarandet med en översyn av strategin 2014 genom att offentliggöra meddelandet En genomgång av strategin Europa 2020 för smart, hållbar tillväxt för alla, och beklagar att sammanhållningspolitiken och tillhörande instrument inte behandlades tillräckligt i det meddelandet. Parlamentet uppskattar att förfarandet fortsatte med ett offentligt samråd som genomfördes mellan maj och oktober 2014 i syfte att samla in synpunkter på översynsförfarandet, och välkomnar den bekräftelse som framkom på att strategin är relevant och att dess mål och prioriteringar är meningsfulla.

12.  Europaparlamentet noterar att flaggskeppsinitiativen anses tjäna sitt syfte, men betonar samtidigt att de inte kan sägas vara särskilt synliga. Parlamentet beklagar att den ekonomiska och finansiella krisen har ökat skillnaderna inom EU och att framstegen mot flera av strategins huvudmål inte varit tillräckliga, särskilt när det gäller sysselsättning, forskning och utveckling samt fattigdom och social utestängning. Parlamentet välkomnar slutsatsen att man behöver stärka egenansvaret och delaktigheten på gräsrotsnivå genom att förstärka de vertikala och horisontella partnerskapen för att förbättra genomförandet av strategin. Parlamentet betonar att strategin bör uppmuntra övergången från ett process- och utfallsorienterat synsätt till ett faktiskt resultatorienterat synsätt, för att säkerställa att strategin blir så effektiv och ändamålsenlig som möjligt för de politikområden inom EU som är kopplade till detta.

13.  Europaparlamentet ser positivt på Eurostats regelbundna offentliggörande av framstegsindikatorer när det gäller genomförandet av Europa 2020-strategin. Parlamentet efterlyser emellertid mer detaljerade och tillförlitliga uppgifter på det regionala planet i fråga om uppgifterna på Nuts II- och Nuts III-nivå, vilket kommer att bli allt viktigare till följd av oförutsedda ekonomiska och sociala problem som drabbar olika EU-regioner oberoende av deras utvecklingsnivå. Parlamentet påpekar dessutom att sammanhållningspolitiken har tre dimensioner – den ekonomiska, den sociala och den territoriella – och anser därför att man inte bör mäta med enbart ekonomiska indikatorer. I detta sammanhang uppmanar parlamentet kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta diskussionen och samarbeta mer effektivt när det gäller utvecklingen av mer omfattande indikatorer som komplement till BNP för att de är mer relevanta i utvärderingen av de framsteg som gjorts mot uppnåendet av de prioriterade målen i Europa 2020-strategin.

14.  Europaparlamentet noterar att kommissionens förslag om översynen av Europa 2020‑strategin måste offentliggöras före utgången av 2015 och beklagar att det sker så sent, med tanke på att detta enligt de ursprungliga planerna skulle ha skett i början av 2015. Parlamentet betonar att detta återigen kommer att ske vid en ganska ”olämplig tidpunkt” under sammanhållningsperioden, eftersom genomförandeprocessen redan pågår. Parlamentet betonar dessutom att en tidig omprogrammering skulle vara fullständigt kontraproduktiv för den långsiktiga strategiska planeringen av sammanhållningspolitiken.

15.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en arbetsgrupp för bättre användning av EU-medel. Parlamentet välkomnar också inrättandet av stödtjänsten för strukturreformer, som officiellt började arbeta den 1 juli 2015 och ska ge tekniskt stöd till medlemsstaterna så att de kan genomföra strukturreformerna och de landsspecifika rekommendationerna på ett effektivare sätt.

16.  Europaparlamentet inser samtidigt att det finns ett behov av att diskutera utvecklingen av de ekonomiska prognoserna, användningen av nya instrument, de framsteg som gjorts mot strategins mål och de operativa anpassningar som behövs därefter.

17.  Europaparlamentet anser därför att omfattningen av halvtidsöversynen av Europa 2020‑strategin bör vara smart och balanserad och i första hand inriktas på att bättre sammankoppla strategins fem mål och dess flaggskeppsinitiativ samt på att fastställa metoder för hur de skulle kunna föras framåt bättre och utvärderas utan att det skapas ytterligare nivåer av komplexitet och orimliga administrativa bördor. Parlamentet betonar att hänsyn måste tas till de starka och svaga sidorna i EU:s ekonomi, de växande klyftorna (till exempel i fråga om välstånd), hög arbetslöshet och höga offentliga skulder. Parlamentet understryker att man parallellt med den fokus som riktas på makroekonomiska kriterier i den finanspolitiska och ekonomiska styrningen måste arbeta för att uppnå huvudmålen i Europa 2020-strategin. Parlamentet anser att man även bör uppmärksamma ökad samhällelig och miljömässig hållbarhet, större social delaktighet och jämställdhet. Parlamentet understryker hur viktigt det är att kommissionens tjänsteavdelningar fortsätter att ge stöd åt medlemsstaternas myndigheter för att förbättra deras administrativa förmåga.

18.  Europaparlamentet efterlyser återigen en förstärkning av strategins dimensioner i fråga om ansvar, egenansvar, transparens och deltagande genom att lokala och regionala myndigheter och alla relevanta civilsamhälleliga aktörer och berörda parter görs delaktiga från fastställandet och utarbetandet av målen till genomförandet, övervakningen och utvärderingen av strategin. Parlamentet framhåller att det är ytterst viktigt att stärka styrningsstrukturen och grunda den på flernivåstyrning, incitamentstrukturer, en effektiv, blandad uppifrån och ned- samt nedifrån och upp-strategi samt på sammanhållningspolitikens partnerskapsmodell och offentlig-privata partnerskap i allmänhet för samråd och samspel mellan alla berörda parter, så att de långsiktiga målen verkligen kan uppnås. Parlamentet påminner om att de regionala och lokala myndigheterna, i enlighet med medlemsstaternas institutionella och rättsliga ramar, även ansvarar för offentliga investeringar och därför bör ges erkännande som viktiga aktörer i genomförandet av strategin.

19.  Europaparlamentet föreslår vidare att åtagandet från de lokala och regionala myndigheterna och andra berörda parter i projektet med Europa 2020-strategin ska förnyas i form av en pakt mellan dessa parter, medlemsstaterna och kommissionen för att säkerställa egenansvar och deltagande, samt anser att en uppförandekod bör antas liknande den om partnerskap som införts genom sammanhållningspolitiken 2014–2020.

20.  Europaparlamentet betonar att det behövs en verkligt territoriell inriktning i Europa 2020-strategin i syfte att anpassa offentliga insatser och investeringar till olika territoriella särdrag och särskilda behov. Parlamentet anser att det är ytterst viktigt att överbrygga gapet mellan Europa 2020-strategins övergripande mål och de territoriella målen i EU:s territoriella agenda 2020. Parlamentet anser dessutom att det bör vara möjligt att på frivillig basis skräddarsy regionala Europa 2020-mål och att detta bör diskuteras på regional nivå utan att man påför någon ytterligare administrativ börda på plats. Parlamentet understryker att sådana frivilliga skräddarsydda mål på regional nivå bör vara förenliga med strategins övergripande mål och ingå i de på förhand fastställda målen. Parlamentet påminner i detta sammanhang om vikten av lokalt ledda utvecklingsstrategier.

21.  Europaparlamentet erkänner den betydelsefulla roll som städer och stadsområden har som drivkrafter för tillväxten och sysselsättningen och anser att det i översynen av Europa 2020-strategin även krävs en bredare helhetssyn på den framtida utvecklingen av städerna som enheter som spelar en aktiv roll för att Europa 2020-målen ska kunna uppnås. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att beakta Rigaförklaringen i fråga om agendan för städer, med tanke på att stadsområden – såväl små som medelstora och stora – har varit av avgörande betydelse. Parlamentet understryker särskilt att det behövs en strategi som tar hänsyn till de särskilda behoven i små och medelstora stadsområden, och som bygger på ett tillvägagångssätt som skapar synergier med den digitala agendan och Fonden för ett sammanlänkat Europa.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge information om de territoriella aspekternas roll som faktorer för ekonomisk tillväxt, skapande av arbetstillfällen och hållbar tillväxt och anser att man vid översynen av Europa 2020-strategin måste diskutera de territoriella effekterna och ge vägledning för hur de bör hanteras. Parlamentet betonar på nytt vikten av samråd med de lokala och regionala myndigheterna i detta sammanhang, eftersom de spelar en avgörande roll i genomförandet av strategier för territoriell utveckling. Parlamentet understryker även den roll som makroregionala strategier och europeiskt territoriellt samarbete i allmänhet kan spela vid ett framgångsrikt genomförande av målen i Europa 2020-strategin, med tanke på att många utvecklingsprojekt omfattar gränsöverskridande områden, även över flera regioner och länder, och man kan utarbeta platsbaserade lösningar på långsiktiga utmaningar.

23.  Europaparlamentet noterar vikten av EU:s nya investeringsinstrument, Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som kommer att mobilisera upp till 315 miljarder euro i investeringar i syfte att minska investeringsgapet i EU och maximera verkan av offentliga medel. Parlamentet betonar att Efsi bör komplettera och användas i tillägg till de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Parlamentet beklagar att Efsi inte har någon klar koppling till Europa 2020-strategin men anser att Efsi genom sina mål och urvalet av bärkraftiga, hållbara projekt bör bidra till genomförandet av strategin inom specifika områden.

24.  Europaparlamentet betonar vidare att fullständig samstämmighet och synergier mellan alla EU-instrument måste garanteras, genom att man betraktar strategin för smart specialisering som ett av de viktigaste investeringsinstrumenten, så att överlappningar eller inkonsekvens dem emellan eller mellan olika nivåer av genomförandet av de politiska åtgärderna kan undvikas. Parlamentet kräver därför att man vid översynen av Europa 2020-strategin bekräftar att detta är EU:s långsiktiga strategiska ram för tillväxt och sysselsättning och hanterar situationen med samordningen av politiska instrument, inbegripet Efsi, så att alla tillgängliga resurser utnyttjas effektivt och de förväntade resultaten kan uppnås när det gäller de övergripande strategiska målen.

25.  I syfte att främja en harmonisk utveckling i hela EU och med tanke på sammanhållningspolitikens viktiga roll i genomförandet av målen i Europa 2020‑strategin uppmanar Europaparlamentet kommissionen att vid översynen av strategins mål beakta särdragen och de särskilda begränsningarna i vissa områden, till exempel landsbygdsområden, områden som påverkas av strukturomvandlingar, regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, öar, gräns- och bergsområden samt EU:s yttersta randområden, i enlighet med artiklarna 174 och 349 i EUF-fördraget. Parlamentet framhäver i detta sammanhang de yttersta randområdenas potential inom områden såsom bioteknik, förnybar energi och biologisk mångfald.

26.  Europaparlamentet betonar att resultaten har förbättrats när det gäller att öka kvantiteten och kvaliteten på samt effekten av investeringarna i forskning och innovation genom en samordnad användning av de sammanhållningspolitiska instrumenten och Horisont 2020 i samband med halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin. I detta sammanhang uppmanar parlamentet kommissionen att förstärka all tänkbar samverkan och alla synergier mellan dessa två viktiga politiska ramar vid översynen av Europa 2020-strategins mål och att inrätta ett webbaserat system för spårning av fall med kombinerad finansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och Horisont 2020, Efsi och andra gemenskapsfinansierade program. Parlamentet välkomnar även planen att införa en spetskompetensstämpel (”seal of excellence”) för sökande som bedöms vara utmärkta men som inte kan erhålla finansiering från Horisont 2020, för att hjälpa dem att få tillgång till de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en konsekvent fortlöpande utvärderingsprocess för att regelbundet utvärdera framstegen mot målen i Europa 2020-strategin och föreslå lämpliga åtgärder för att uppnå dem samt rekommendationer för sammanhållningspolitiken efter 2020. Parlamentet framhåller även sin roll i övervakandet av att Europa 2020-strategin och sammanhållningspolitiken genomförs på ett samordnat sätt, inte bara inom parlamentet utan även med alla berörda institutioner. Parlamentet begär i detta sammanhang att parlamentet blir delaktigt i god tid i alla relevanta diskussioner som rör utformningen av den politik som omfattas av strategin samt genomförandet och utvärderingen av den. Parlamentet påminner om vikten av att även engagera Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, nationella och regionala parlament, lokala och regionala myndigheter samt andra berörda parter och intressenter i dessa diskussioner.

Den framtida sammanhållningspolitiken på längre sikt

28.  Europaparlamentet anser att översynen av Europa 2020-strategin, som kommer att ske innan förslaget om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen (FBR) för 2014–2020 läggs fram, kommer att utgöra grunden för den framtida utformningen av sammanhållningspolitiken efter 2020 samt även för andra FBR-instrument. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att effektivt behandla alla problem som har anförts ovan, samtidigt som kontinuiteten garanteras i det strategiska förfarandet. Parlamentet påminner även om mervärdet i en EU-omfattande sammanhållningspolitik som måste fortsätta att vara ett av EU:s viktigaste instrument för tillväxt, sysselsättningsskapande och klimatskydd – samtidigt som en balanserad och harmonisk utveckling garanteras i hela EU – och fungera som en katalysator för förändring och stimulera välstånd, även i mindre utvecklade områden. Parlamentet understryker i detta hänseende behovet av att säkerställa en hållbar nivå av medel för de europeiska struktur- och investeringsfonderna efter 2020.

29.  Europaparlamentet påpekar att både den framtida sammanhållningspolitiken och EU:s framtida långsiktiga strategi bör utarbetas innan kommissionens innevarande mandatperiod löper ut, med tanke på att det kommer att hållas val till Europaparlamentet 2019 och att detta medför stor tidspress för medlagstiftarna när det gäller förhandlingsschemat och för den nya kommissionen och medlemsstaterna när det gäller utarbetandet och antagandet av nya partnerskapsavtal och operativa program innan nästa fleråriga budgetram inleds. Parlamentet noterar samtidigt att förhandlingar även kommer att inledas om den framtida fleråriga budgetramen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att beakta alla särskilda begränsningar som kraven på sammanlänkning och tidsmässig samordning innebär och att utarbeta ett enhetligt angreppssätt för EU:s framtida långsiktiga strategi för hållbar tillväxt och sysselsättning, EU-budgeten, särskilt sammanhållningspolitiken, och andra instrument i den fleråriga budgetramen.

o
o   o

30.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna och regionerna.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 289.
(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 470.
(4) EUT L 347, 20.12.2013, s. 259.
(5) EUT L 347, 20.12.2013, s. 303.
(6) EUT L 347, 20.12.2013, s. 281.
(7) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(8) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(9) Antagna texter, P7_TA(2014)0002.
(10) Antagna texter, P7_TA(2014)0015.
(11) Antagna texter, P7_TA(2014)0132.
(12) Antagna texter, P8_TA(2014)0068.
(13) EUT L 123, 19.5.2015, s. 98.
(14) EUT C 19, 21.1.2015, s. 9.
(15)https://portal.cor.europa.eu/europe2020/SiteCollectionDocuments/2459-brochure-BlueprintEU2020.pdf
(16) EUT C 242, 23.7.2015, s. 43.


De europeiska struktur- och investeringsfonderna och god ekonomisk styrning
PDF 268kWORD 315k
Europaparlamentets resolution av den 28 oktober 2015 om de europeiska struktur- och investeringsfonderna och sund ekonomisk styrning: riktlinjer för genomförandet av artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser (2015/2052(INI))
P8_TA(2015)0385A8-0268/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande Riktlinjer för tillämpning av åtgärder som sammanlänkar effektiva europeiska struktur- och investeringsfonder med sund ekonomisk styrning i enlighet med artikel 23 i förordning (EU) nr 1303/2013 (COM(2014)0494) (nedan kallat riktlinjerna),

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 4, 162, 174–178 och 349,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006(1) (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser),

–  med beaktande av kommissionens uttalande angående artikel 23, som ingår i uttalandena om Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2013 om effekterna på EU:s strukturfondsutgifter i medlemsstaterna av budgetbegränsningskraven inom de regionala och lokala myndigheterna(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om sammanhållningspolitikens bidrag till att uppnå Lissabon- och Europa 2020-målen(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 februari 2014 om kommissionens sjunde och åttonde framstegsrapporter om EU:s sammanhållningspolitik och strategirapporten 2013 om genomförandet av programmen 2007–2013(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2014 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2014(6),

–  med beaktande av kommissionens sjätte rapport om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning av den 23 juli 2014 Investera i sysselsättning och tillväxt – att främja utveckling och god samhällsstyrning i EU:s regioner och städer,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 18 april 2013 om sammanhållningspolitiken Strategirapport 2013 om genomförandet av programmen 2007–2013 (COM(2013)0210),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 12 februari 2015 om riktlinjer för tillämpning av åtgärder som sammanlänkar effektiva europeiska struktur- och investeringsfonder med sund ekonomisk styrning,

–  med beaktande av parlamentets studie från januari 2014 Den europeiska ekonomiska styrningen och sammanhållningspolitiken (generaldirektoratet för EU-intern politik, utredningsavdelning B: Struktur- och sammanhållningspolitik),

–  med beaktande av parlamentets briefing från december 2014 De europeiska struktur- och investeringsfonderna och sund ekonomisk styrning: riktlinjer för genomförandet av artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser (generaldirektoratet för EU‑intern politik, utredningsavdelning B: Struktur- och sammanhållningspolitik),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0268/2015), och av följande skäl:

A.  Sammanhållningspolitiken är en politik som bygger på EUF-fördraget och ett uttryck för europeisk solidaritet, som syftar till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU, och i synnerhet till att minska skillnaderna mellan regionerna och främja en välbalanserad och harmonisk socioekonomisk utveckling. Den är även en investeringspolitik som bidrar till uppnåendet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla.

B.  Sammanhållningspolitikens nuvarande rättsliga ram har kopplingar till EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, den europeiska planeringsterminen och de integrerade riktlinjerna för Europa 2020 samt till relevanta landsspecifika rekommendationer och rådsrekommendationer, men är trots detta begränsad till väldigt specifika uppdrag, mål och övergripande principer.

C.  Den nuvarande rättsliga ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna syftar till att stärka samordningen, komplementariteten och synergierna med andra europeiska politikområden och instrument.

D.  Det finns bevis för att god samhällsstyrning och effektiva offentliga institutioner är grundförutsättningar för hållbar och långsiktig ekonomisk tillväxt, jobbskapande och social och territoriell utveckling, men uppgifterna är mer knapphändiga när det gäller vilka makroekonomiska faktorer som påverkar hur sammanhållningspolitiken verkar.

E.  Ekonomisk och finansiell oförutsägbarhet och rättsosäkerhet kan leda till lägre offentliga och privata investeringar och hota uppnåendet av målen för sammanhållningspolitiken.

F.  Riktlinjerna rör den första delen av åtgärder som sammanlänkar effektiva europeiska struktur- och investeringsfonder med sund ekonomisk styrning i enlighet med artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser. Detta gäller omfördelning eller innehållande av utbetalningar som inte är obligatoriska, till skillnad från den andra delen av artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser, som föreskriver att åtaganden eller utbetalningar ska hållas inne om en medlemsstat misslyckas med att vidta effektiva åtgärder i samband med den ekonomiska styrningsprocessen.

G.  Medlemsstaterna uppvisar dåliga resultat när det gäller genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna, vilket bekräftas av kommissionens bedömning av framstegen i genomförandet av de 279 landsspecifika rekommendationer som utfärdades under 2012 och 2013. Enligt denna bedömning hade 28 landsspecifika rekommendationer genomförts fullt ut eller uppvisat betydande framsteg (10 %), 136 rekommendationer (48,7 %) hade uppvisat vissa framsteg, medan 115 rekommendationer (41,2 %) hade uppvisat begränsade framsteg eller inga framsteg alls.

Sammanlänkningen av effektiva europeiska struktur- och investeringsfonder med sund ekonomisk styrning

1.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiska instrument och resurser är viktiga för att behålla investeringar med ett europeiskt mervärde i medlemsstaterna och regionerna för att främja jobbskapandet och förbättra de socioekonomiska villkoren, särskilt där investeringarna har sjunkit betydligt till följd av den ekonomiska och finansiella krisen.

2.  Europaparlamentet anser att uppnåendet av målen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna inte bör hindras av ekonomiska styrmekanismer, men att man bör erkänna deras bidrag till en stabil makroekonomisk miljö och en effektiv, ändamålsenlig och resultatinriktad sammanhållningspolitik.

3.  Europaparlamentet anser att artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser endast ska användas som en sista utväg för att bidra till ett effektivare genomförande av de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

4.  Europaparlamentet understryker att de europeiska struktur- och investeringsfondernas program och mål är fleråriga och långfristiga till skillnad från den europeiska planeringsterminens årliga cykel. Parlamentet framhåller i detta sammanhang behovet av att säkerställa tydliga mekanismer för genomförandet av den europeiska planeringsterminen och efterlyser nära samarbete mellan dessa två processer och mellan de organ som är ansvariga för deras respektive genomförande.

5.  Europaparlamentet betonar att kommissionen behöver lägga fram en vitbok som tar hänsyn till de långsiktiga effekterna av offentliga investeringar och införa en klassificering för högkvalitativa investeringar, så att de investeringar som ger bäst effekter på lång sikt tydligt identifieras.

6.  Europaparlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken har haft avgörande betydelse för och anpassats väl till makroekonomiska och finanspolitiska begränsningar i samband med den rådande krisen genom att mer än 11 % av den tillgängliga budgeten omfördelades mellan 2007 och 2012 för att ge stöd åt de mest trängande behoven och stärka särskilda insatser. Parlamentet framhåller i samband med detta att sammanhållningspolitiken i flera medlemsstater stod för mer än 80 % av de offentliga investeringarna under perioden 2007–2013.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla ytterligare analytiska uppgifter om de makroekonomiska mekanismernas påverkan på och betydelse för den regionala utvecklingen och sammanhållningspolitikens effektivitet liksom för samspelet mellan den europeiska ramen för ekonomisk styrning och sammanhållningspolitiken, samt att tillhandahålla specifika uppgifter om sammanhållningspolitikens bidrag till de relevanta landsspecifika rekommendationerna och rådsrekommendationerna.

8.   Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser.

Omfördelning enligt artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser

Allmänna överväganden

9.  Europaparlamentet påminner om att varje beslut som avser omfördelning eller innehållande av utbetalningar i enlighet med artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser får ske endast i undantagsfall och måste vara proportionellt, grundligt motiverat och genomföras försiktigt, med de berörda programmen eller prioriteringarna angivna, i syfte att säkerställa öppenhet och möjliggöra kontroll och översyn. Parlamentet understryker vidare att dessa beslut inte bör förvärra den situation som regioner och medlemsstater befinner sig i till följd av den socioekonomiska miljön eller deras geografiska läge och särdrag i den mening som avses i artiklarna 174 och 349 i EUF-fördraget.

10.  Europaparlamentet anser att de partnerskapsavtal och program som antagits under den nuvarande programperioden har tagit hänsyn till de relevanta landsspecifika rekommendationerna och rådsrekommendationerna, vilket innebär att omfördelning kan undvikas på medellång sikt såvida inte de ekonomiska förhållandena försämras betydligt.

11.  Europaparlamentet anser att återkommande omfördelningar skulle vara kontraproduktiva och bör undvikas för att inte störa förvaltningen av medel eller urholka den fleråriga investeringsstrategins stabilitet och förutsägbarhet och för att undvika negativ inverkan på bland annat förmågan att utnyttja de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

12.   Europarlamentet välkomnar kommissionens försiktiga hållning i fråga om omfördelningar och dess avsikt att begränsa dem till ett absolut minimum. Parlamentet efterlyser ett system för tidig varning för att informera de berörda medlemsstaterna om inledandet av omfördelningsförfarandet enligt artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser och framhåller att alla begäranden om omfördelning bör föregås av samråd med övervakningskommittén.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med den berörda medlemsstaten genomföra en heltäckande analys av möjliga alternativ till tillämpningen av artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser för att komma till rätta med sådana problem som kan ge upphov till en begäran om omfördelning.

14.  Europaparlamentet beklagar varje oproportionell ökning av den administrativa bördan och de påföljande kostnaderna på alla berörda förvaltningsnivåer, med tanke på de snäva tidsfristerna och omfördelningsförfarandets (enligt artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser) komplexa struktur. Parlamentet varnar för överlappning av omfördelningsförfaranden enligt artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser med efterföljande europeiska planeringsterminer. Parlamentet uppmanar kommissionen at överväga möjligheten att på nytt utvärdera tillämpningen av tidsfristerna i samband med den översyn som avses i artikel 23.16 i förordningen om gemensamma bestämmelser.

Horisontella principer i förordningen om gemensamma bestämmelser

15.  Europaparlamentet är bekymrat över att riktlinjerna inte uttryckligen hänvisar till de övergripande och horisontella principerna i artiklarna 4 och 8 i förordningen om gemensamma bestämmelser och påminner om att tolkningen av artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser måste beakta och följa dessa principer, särskilt principerna om partnerskap och flernivåstyre, samt förordningen och den gemensamma strategiska ramen i deras helhet. Parlamentet uppmanar i detta hänseende kommissionen att förklara på vilket sätt dessa principer kommer att ges särskild hänsyn vid tillämpningen av bestämmelserna i artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser.

Artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser – den regionala och lokala dimensionen

16.  Europaparlamentet betonar att den ökade offentliga skulden främst beror på den politik som medlemsstaternas regeringar har fört, och befarar att oförmågan att verkligen ta itu med makroekonomiska frågor på nationell nivå kan drabba regionala och lokala myndigheter och dem som erhåller och ansöker om medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

17.  Europaparlamentet påminner om att bestämmelserna om tematisk koncentration i sammanhållningspolitiken 2014–2020 ger utrymme för viss flexibilitet när det gäller hanteringen av medlemsstaternas och regionernas behov och noterar att tillämpningen av artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser skulle kunna begränsa denna flexibilitet. Parlamentet påminner om behovet av att beakta de viktigaste territoriella utmaningarna och subsidiaritetsprincipen i enlighet med artikel 4.3 i förordningen om gemensamma bestämmelser.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna och partner i enlighet med vad som anges i artikel 5 i förordningen om gemensamma bestämmelser utvärdera påverkan och kostnadseffektiviteten på regional och lokal nivå av de åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 23 i förordningen.

19.  Europaparlamentet framhåller att de lokala och regionala myndigheterna måste vara aktivt delaktiga vid omfördelningar och anser att den europeiska planeringsterminen bör ges en territoriell dimension genom att också involvera dessa myndigheter, eftersom de europeiska struktur- och investeringsfonderna är kopplade till sund ekonomisk styrning.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tolka artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser sker i enlighet med proportionalitetsprincipen, genom att man tar hänsyn till situationen i de medlemsstater och regioner som har socioekonomiska svårigheter och där de europeiska struktur- och investeringsfonderna står för en stor andel av investeringarna, vilket är ännu tydligare i kristider. Parlamentet betonar att medlemsstaterna och regionerna, särskilt de som släpar efter, inte bör drabbas ytterligare.

Institutionell samordning, öppenhet och ansvarsskyldighet

21.  Europaparlamentet påminner om att stark institutionell samordning är av yttersta vikt för säkerställandet av rätt sorts politisk komplementaritet och politiska synergier, liksom en korrekt och fast tolkning av ramen för sund ekonomisk styrning och dess koppling till sammanhållningspolitiken.

22.  Europaparlamentet efterlyser ett tillfredsställande informationsflöde mellan kommissionen, rådet och parlamentet samt en offentlig debatt på lämplig politisk nivå för att säkerställa samförstånd i fråga om tolkningen av villkoren för tillämpningen av artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser. Parlamentet påminner i detta sammanhang om behovet av en särskild rådskonstellation för sammanhållningspolitiken, som ansvarar för beslut antagna med stöd av artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser.

23.  Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt att säkerställa öppenhet och ansvarsskyldighet genom att ge parlamentet demokratisk översyn över styrsystemet inom ramen för artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser, genom vilken man inför stora begränsningar vad gäller bottom-up-strategin, som är en viktig del av sammanhållningspolitiken.

Innehållande av utbetalningar

24.  Europaparlamentet påminner om att det är rådet som beslutar om innehållandet av utbetalningar på grundval av ett förslag som kommissionen kan anta om medlemsstaten i fråga misslyckas med att vidta effektiva åtgärder. Parlamentet lyfter fram de viktiga rättsliga garantier som fastställs i artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser för att säkerställa att mekanismen för innehållande av utbetalningar endast används i undantagsfall.

25.  Europaparlamentet betonar att innehållande av utbetalningar innebär en bestraffning och uppmanar kommissionen att använda sitt omdöme och föreslå innehållande av utbetalningar med yttersta försiktighet och i strikt överensstämmelse med artikel 23.6 i förordningen om gemensamma bestämmelser, efter vederbörlig hänsyn till alla uppgifter som framkommer vid, och åsikter som uttrycks genom, den strukturerade dialogen.

26.  Mot bakgrund av de kriterier som kan vara relevanta för fastställandet av vilka program som ska avbrytas eller på vilken nivå betalningar ska hållas inne enligt den första delen välkomnar Europaparlamentet den försiktiga hållning som föreskrivs i riktlinjerna och som innebär att man vid beaktandet av medlemsstaternas socioekonomiska förhållanden tar hänsyn till förmildrande omständigheter liknande dem som anges för innehållanden i enlighet med artikel 23.9 i förordningen om gemensamma bestämmelser.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en tidsfrist för hävande av det innehållande som avses i artikel 23.8 i förordningen om gemensamma bestämmelser.

Parlamentets roll inom ramen för artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser

28.  Europaparlamentet beklagar att riktlinjerna helt saknar hänvisningar till parlamentets roll, trots att förordningen om gemensamma bestämmelser antagits i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och trots parlamentets upprepade krav på att stärka den demokratiska ansvarsskyldigheten och kontrollen inom ramen för ekonomisk styrning.

29.  Europaparlamentet anser att parlamentet bör vara formellt delaktigt såsom den främsta demokratiska garanten för en korrekt tillämpning av artikel 23.15 i förordningen om gemensamma bestämmelser genom ett tydligt förfarande som innebär att parlamentet ska höras i alla skeden när det gäller antagandet av begäranden om omfördelning eller förslag och beslut om innehållande av åtaganden eller betalningar.

30.  Europaparlamentet betonar att det behövs ett konstant, tydligt och öppet samarbete på interinstitutionell nivå och anser att ett sådant förfarande bör inbegripa åtminstone följande åtgärder:

   Kommissionen bör omedelbart upplysa parlamentet om de landsspecifika rekommendationer och rådsrekommendationer som har betydelse inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna samt om programmen för ekonomiskt stöd, eller ändringar av dessa, som kan leda till en begäran om omfördelning i enlighet med artikel 23.1 i förordningen om gemensamma bestämmelser.
   Kommissionen bör omedelbart upplysa parlamentet om varje begäran om omfördelning enligt artikel 23.1 i förordningen om gemensamma bestämmelser eller om förslag till beslut om innehållande av betalningar enligt artikel 23.6 i förordningen om gemensamma bestämmelser så att parlamentet har möjlighet att tillkännage sin ståndpunkt i form av en resolution innan vidare åtgärder vidtas.
   Kommissionen bör ta hänsyn till parlamentets ståndpunkt och till alla uppgifter som framkommer vid, och åsikter som uttrycks genom, den strukturerade dialogen, i artikel 23.15 i förordningen om gemensamma bestämmelser.
   Kommissionen bör bjudas in av parlamentet för att redogöra för om man har tagit hänsyn till parlamentets åsikter under processen och för annan uppföljning av den strukturerade dialogen.
   Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén bör informeras och ges möjlighet att yttra sig om begäranden om omfördelning.
   Parlamentet, rådet och kommissionen bör upprätta en dialog i samband med tillämpningen av artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser genom att säkerställa interinstitutionell samordning och ett adekvat informationsflöde som möjliggör kontroll över tillämpningen av förfarandena i artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om följderna och resultatet av tillämpningen av artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser i samband med översynen av tillämpningen, i enlighet med punkt 17 i samma artikel, även genom att redogöra för i vilken utsträckning begäranden om omfördelning har lämnats in på grundval av genomförandet av de relevanta landsspecifika rekommendationerna eller rådsrekommendationerna, eller har ökat de europeiska struktur- och investeringsfondernas effekt på tillväxten och konkurrenskraften i medlemsstater som deltar i program för ekonomiskt stöd och genom att tillhandahålla uppgifter om de innehållna beloppen och vilka program som berörs.

o
o   o

32.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaterna och deras regioner.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
(2) EUT C 375, 20.12.2013, s. 2.
(3) Antagna texter, P7_TA(2013)0401.
(4) EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 120.
(5) Antagna texter, P7_TA(2014)0132.
(6) Antagna texter, P8_TA(2014)0038.

Rättsligt meddelande