Index 
Antagna texter
Torsdagen den 29 oktober 2015 - StrasbourgSlutlig utgåva
EU:s byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) ***I
 Transparens avseende transaktioner för värdepappersfinansiering ***I
 Uppföljning av Europaparlamentets resolution av den 12 mars 2014 om den elektroniska massövervakningen av EU:s medborgare
 Rådets rekommendation om långtidsarbetslösas inträde på arbetsmarknaden
 Säker användning av fjärrstyrda luftfartygssystem (RPAS) på området civil luftfart
 Nya utmaningar och koncept för främjande av turism i Europa
 Utveckling av satellitbaserad teknik till stöd för system för global flygspårning

EU:s byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) ***I
PDF 244kWORD 97k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 29 oktober 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) som upphäver och ersätter rådets beslut 2005/681/RIF (COM(2014)0465 – C8-0110/2014 – 2014/0217(COD))
P8_TA(2015)0386A8-0048/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0465),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 87.2 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0110/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 29 juni 2015 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från budgetutskottet (A8‑0048/2015).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Kommissionen uppmanas att tillhandahålla en övergripande analys av det administrativa samarbetet mellan Europeiska unionens byråer och av de situationer där ett sådant samarbete skulle kunna skapa synergieffekter i framtiden.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 29 oktober 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/… om Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) och om ersättning och upphävande av rådets beslut 2005/681/RIF

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2015/2219.)


Transparens avseende transaktioner för värdepappersfinansiering ***I
PDF 242kWORD 95k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 29 oktober 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om rapportering och transparens avseende transaktioner för värdepappersfinansiering (COM(2014)0040 – C7-0023/2014 – 2014/0017(COD))
P8_TA(2015)0387A8-0120/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0040),

–  med beaktande av artikel 294.2 och artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0023/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska centralbanken av den 7 juli 2014(1),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 10 juli 2014(2),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 29 juni 2015 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8‑0120/2015).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 29 oktober 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/… om rapportering och transparens avseende transaktioner för värdepappersfinansiering samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2015/2365.)

(1) EUT C 451, 16.12.2014, s. 56.
(2) EUT C 271, 19.8.2014, s. 87.


Uppföljning av Europaparlamentets resolution av den 12 mars 2014 om den elektroniska massövervakningen av EU:s medborgare
PDF 197kWORD 92k
Europaparlamentets resolution av den 29 oktober 2015 om uppföljning av Europaparlamentets resolution av den 12 mars 2014 om den elektroniska massövervakningen av EU:s medborgare (2015/2635(RSP))
P8_TA(2015)0388B8-1092/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den rättsliga ram som ges genom fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), i synnerhet artiklarna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 10 och 21, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet artiklarna 1, 3, 6, 7, 8, 10, 11, 20, 21, 42, 47, 48 och 52, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, i synnerhet artiklarna 6, 8, 9, 10 och 13, samt de europeiska domstolarnas rättspraxis rörande säkerhet, integritet och yttrandefrihet,

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2014 om amerikanska NSA:s övervakningsprogram, övervakningsorgan i olika medlemsstater samt inverkan på EU-medborgarnas grundläggande rättigheter och på det transatlantiska samarbetet i rättsliga och inrikes frågor(1) (nedan kallad resolutionen),

–  med beaktande av arbetsdokumentet om uppföljningen av LIBE-utskottets granskning av den elektroniska massövervakningen av EU:s medborgare(2) av den 19 januari 2015,

–  med beaktande av rapporten om massövervakning från Europarådets parlamentariska församling av den 21 april 2015,

–  med beaktande av frågorna till rådet och kommissionen om uppföljningen av Europaparlamentets resolution av den 12 mars 2014 om den elektroniska massövervakningen av EU:s medborgare (O-000114/2015 – B8-0769/2015 och O-000115/2015 – B8-0770/2015),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I resolutionen uppmanade Europaparlamentet de amerikanska myndigheterna och medlemsstaterna att förbjuda urskillningslös massövervakning och bulkbehandling av medborgares personuppgifter och fördömde de rapporterade underrättelsetjänståtgärder som allvarligt har påverkat EU-medborgares förtroende och deras grundläggande rättigheter. I resolutionen pekade man på att det kan finnas andra tänkbara motiv, såsom politiskt och ekonomiskt spionage, med tanke på de rapporterade massövervakningsprogrammens kapacitet.

B.  Genom resolutionen infördes en ”europeisk digital habeas corpus för att skydda de grundläggande rättigheterna i en digital tidsålder” med åtta specifika åtgärder, och man uppmanade utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att ta upp frågan inom ett år i syfte att utvärdera i vilken utsträckning rekommendationerna hade följts.

C.  I arbetsprogrammet av den 19 januari 2015 rapporteras om utvecklingen sedan resolutionen antogs. Där anges att strömmen av avslöjanden om elektronisk massövervakning fortsätter och det uppges att genomförandet av den föreslagna ”europeiska digitala habeas corpus” visar på ett begränsat svar från de institutioner, medlemsstater och intressenter som uppmanades att agera.

D.  I sin resolution uppmanade Europaparlamentet kommissionen och andra institutioner, organ, kontor och byråer att agera utifrån rekommendationerna i enlighet med artikel 265 i EUF-fördraget (”underlåtenhet att vidta åtgärder”).

E.  Wikileaks avslöjade nyligen att de tre senaste franska presidenterna liksom franska ministrar och Frankrikes ambassadör i Förenta staterna har fått sin kommunikation övervakad. NSA har bedrivit detta strategiska och ekonomiska spioneri i stor skala under de senaste tio åren mot alla franska statliga strukturer samt mot de största franska företagen.

F.  I rapporten från den särskilda rapportören om främjande och skydd av rätten till åsikts- och yttrandefrihet anges det att kryptering och anonymitet möjliggör den integritet och säkerhet som behövs för att man ska kunna utöva rätten till åsikts- och yttrandefrihet i den digitala tidsåldern. I rapporten anges det också att alla restriktioner av kryptering och anonymitet måste begränsas strikt i enlighet med principerna om syftets laglighet, nödvändighet, proportionalitet och legitimitet.

1.  Europaparlamentet välkomnar den tyska förbundsdagens, Europarådets, Förenta nationernas och den brasilianska senatens utredningar, debatterna i ett antal andra nationella parlamentet samt det arbete som har lagts ner av många av civilsamhällets aktörer, vilka alla har bidragit till att öka den allmänna medvetenheten om elektronisk massövervakning.

2.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att lägga ner eventuella straffrättsliga åtal mot Edward Snowden och bevilja honom skydd och således förhindra att han utlämnas eller överlämnas till tredje parter, med hänsyn till hans ställning som visselblåsare och internationell försvarare av de mänskliga rättigheterna.

3.  Europaparlamentet uttrycker dock stor besvikelse över att de flesta medlemsstater och EU-institutioner inte anser det vara en viktig angelägenhet att ta itu med de problem som togs upp i resolutionen och genomföra dess konkreta rekommendationer, samt bristen på öppenhet och dialog med Europaparlamentet.

4.  Europaparlamentet oroas över de lagar som nyligen har antagits i en del medlemsstater och som innebär att underrättelseorganens övervakningsbefogenheter utvidgas. Den franska nationalförsamlingen antog till exempel en ny underrättelselagstiftning den 24 juni 2015, men enligt kommissionen finns det flera bestämmelser i den som ger upphov till allvarliga rättsliga tveksamheter, i Storbritannien antogs 2014 en lag om bevarande av uppgifter och undersökande befogenheter som sedan ledde till ett domstolsbeslut om att vissa artiklar var olagliga och därför ogiltigförklarades, och i Nederländerna finns det förslag om ny lagstiftning för att uppdatera underrättelse- och säkerhetslagen från 2002. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna om att se till att deras nuvarande och framtida rättsliga ramar och kontrollmekanismer för underrättelsetjänsternas verksamhet följer standarden i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och all relevant unionslagstiftning.

5.  Europaparlamentet välkomnar den tyska förbundsdagens utredning om massövervakning. Parlamentet är mycket oroat över avslöjandena om den massövervakning av telekommunikationer och internettrafik i EU som bedrivits av den tyska underrättelsetjänsten (BND) i samarbete med NSA. Parlamentet anser detta vara ett brott mot principen om lojalt samarbete enligt artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen.

6.  Europaparlamentet uppmanar talmannen att be Europarådets generalsekreterare att inleda förfarandet enligt artikel 52, som anger att varje hög fördragsslutande part, på anmodan av Europarådets generalsekreterare ska ”tillhandahålla upplysningar om det sätt på vilket dess inhemska lagstiftning säkerställer en effektiv tillämpning av bestämmelserna i denna konvention”.

7.  Europaparlamentet anser att kommissionens reaktion på resolutionen hittills har varit alldeles otillräcklig med tanke på omfattningen på avslöjandena. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast i december 2015 agera på de uppmaningar som framfördes i resolutionen. Parlamentet förbehåller sig rätten att agera på grund av underlåtenheten att vidta åtgärder eller att flytta vissa av kommissionens budgetmedel till en reserv till dess att rekommendationerna har följts upp ordentligt.

8.  Europaparlamentet betonar betydelsen av EU-domstolens dom av den 8 april 2014 som ogiltigförklarade direktiv 2006/24/EG om lagring av uppgifter, och påminner om att domstolen angav att direktivets ingrepp i den grundläggande rätten till respekt för privatlivet måste begränsas till vad som är strängt nödvändigt. Parlamentet betonar att denna dom innebär en nyhet på så sätt att domstolen specifikt hänvisar till ett visst prejudikat från Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna rörande frågan om allmänna övervakningsprogram, och i praktiken har domstolen nu införlivat samma principer från detta specifika prejudikat i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i EU:s lagstiftning på detta område. Parlamentet betonar att man därför kan förvänta sig att domstolen i framtiden även kommer att använda samma resonemang vid bedömning av huruvida lagar från EU och medlemsstaterna rörande allmänna övervakningsprogram är giltiga enligt stadgan.

Uppgiftsskyddspaketet

9.  Europaparlamentet välkomnar inledandet av informella interinstitutionella förhandlingar om utkastet till den allmänna uppgiftsskyddsförordningen och rådets allmänna synsätt gällande uppgiftsskyddsdirektivet. Parlamentet upprepar sin avsikt att slutföra förhandlingarna om uppgiftsskyddsdirektivet under 2015.

10.  Europaparlamentet påminner rådet om dess skyldighet att respektera Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna i sina ändringsförslag till kommissionens förslag. Parlamentet upprepar att det skydd som erbjuds inte får vara lägre än det som redan har fastställts i direktiv 95/46/EG.

11.  Europaparlamentet understryker att både uppgiftsskyddsförordningen och dataskyddsdirektivet är nödvändiga för att skydda enskilda personers grundläggande rättigheter. Båda dessa rättsakter måste därför behandlas som ett paket och antas samtidigt, så att all uppgiftsbehandling i EU alltid har ett starkt skydd. Parlamentet understryker att målet att stärka enskilda personers rättigheter och skydd vid behandlingen av deras personuppgifter måste tillgodoses när paketet antas.

Paraplyavtalet mellan EU och Förenta staterna

12.  Europaparlamentet konstaterar att sedan resolutionen antogs har förhandlingarna med Förenta staterna om paraplyavtalet mellan EU och Förenta staterna om skydd av personuppgifter som överförs och behandlas i brottsbekämpande syfte (paraplyavtalet) slutförts och avtalsutkastet har paraferats.

13.  Europaparlamentet välkomnar den amerikanska regeringens försök att återuppbygga förtroendet genom paraplyavtalet, och välkomnar i synnerhet att lagen om rättslig prövning från 2015 antogs av representanthuset den 20 oktober 2015, vilket understryker de betydande och positiva steg som Förenta staterna har tagit för att bemöta EU:s oro. Parlamentet anser att det är av yttersta vikt att garantera samma rätt till effektiv rättslig prövning för EU-medborgare/enskilda vars personuppgifter behandlas i EU och överförs till Förenta staterna utan någon åtskiljning mellan EU-medborgare och amerikanska medborgare. Den amerikanska senaten uppmanas att införa lagstiftning som garanterar detta. Parlamentet understryker att en förutsättning för att paraplyavtalet ska kunna undertecknas och träda i kraft är att kongressen antar lagen om rättslig prövning.

Safe Harbour

14.  Europaparlamentet påminner om att det i resolutionen krävs att det så kallade Safe Harbour-beslutet omedelbart rivs upp, då det inte tillhandahåller tillräckligt skydd av EU-medborgares personuppgifter.

15.  Europaparlamentet påminner om att alla internationella överenskommelser som EU ingår ges företräde före EU:s sekundärlagstiftning, och betonar därför behovet av att se till att paraplyavtalet inte begränsar den registrerades rättigheter och de säkerhetsklausuler som gäller för överföring av personuppgifter i enlighet med EU-lagstiftningen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i detalj bedöma hur paraplyavtalet skulle kunna fungera tillsammans med, och påverka, EU:s rättsliga ram för personuppgiftsskydd, inklusive det nuvarande rådsbeslutet, personuppgiftsskyddsdirektivet (95/46/EG) och framtida direktiv och förordningar som rör personuppgiftsskyddet. Kommissionen uppmanas att lägga fram en rapport med en utvärdering av de rättsliga effekterna i denna fråga för parlamentet innan ratificeringsförfarandet inleds.

16.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen, i sitt meddelande av den 27 november 2013 om hur principerna om integritetsskydd (Safe Harbour) fungerar, riktade 13 rekommendationer till Förenta staterna för att säkerställa ett tillräckligt skydd.

17.  Europaparlamentet välkomnar att domstolen i sin dom av den 6 oktober 2015 ogiltigförklarade kommissionsbeslut 2000/520/EG om adekvat skydd när det gäller Förenta staternas Safe Harbour, och betonar att denna dom har bekräftat parlamentets sedan länge etablerade ståndpunkt rörande bristen på adekvat skydd i detta instrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart vidta de åtgärder som krävs för att alla personuppgifter som överförs till Förenta staterna ska ges ett effektivt skydd som i allt väsentligt motsvarar det skydd som garanteras i Europeiska unionen.

18.  Europaparlamentet invänder mot att parlamentet inte har fått något formellt meddelande från kommissionen rörande statusen på genomförandet av de 13 rekommendationerna, trots att kommissionen tillkännagav att den skulle lämna ett sådant senast under sommaren 2014. Parlamentet understryker att det nu, efter domstolens beslut att ogiltigförklara beslut 2000/520/EG, är mycket viktigt att kommissionen ger en ingående uppdatering av de förhandlingar som har förts hittills och av de effekter domen kommer att ha på de fortsatta förhandlingar som planerats. Parlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart överväga alternativ till Safe Harbour och de effekter domen kan få på andra instrument för överföring av personuppgifter till USA, samt att lämna en rapport i frågan senast i slutet av 2015.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de juridiska effekterna och följderna av domstolens dom i Schrems-målet av den 6 oktober 2015 för eventuella avtal med tredjeländer som möjliggör överföring av personuppgifter, såsom EU och Förenta staternas avtal om ett program för att spåra finansiering av terrorism, avtal om passageraruppgifter, paraplyavtalet mellan EU och Förenta staterna samt andra instrument inom EU:s lagstiftning som medför insamling och behandling av personuppgifter.

Demokratisk kontroll

20.  Utan att ifrågasätta de nationella parlamentens fullständiga behörighet att övervaka nationella underrättelsetjänster, uppmanar Europaparlamentet de nationella parlament som ännu inte har gjort det att genomföra en ingående utvärdering och införa en betydelsefull övervakning av underrättelseverksamheten, samt att se till att sådana övervakningskommittéer/övervakningsorgan ges tillräckligt med resurser, teknisk kunskap och rättsliga verktyg samt tillgång till alla relevanta dokument för att kunna utöva en effektiv och oberoende översyn av underrättelsetjänsterna och informationsutbyte med andra utländska underrättelsetjänster. Parlamentet upprepar sitt åtagande om att ha ett nära samarbete med nationella parlament för att säkerställa att effektiva övervakningsmekanismer tillämpas, däribland delning av bästa praxis och gemensamma standarder.

21.  Europaparlamentet kommer att följa upp konferensen den 28–29 maj 2015 om demokratisk tillsyn av underrättelsetjänster i Europeiska unionen samt fortsätta sina insatser som syftar till att garantera ett utbyte av god praxis för underrättelsetillsyn i nära samarbete med nationella parlament. Parlamentet välkomnar de gemensamma slutkommentarerna från ordförandena för denna konferens, där de uttalar sin avsikt att om två år sammankalla en uppföljningskonferens.

22.  Europaparlamentet anser att de befintliga verktygen för samarbete mellan tillsynsorgan, t.ex. European Network of National Intelligence Reviewers (ENNIR), bör stödjas och utnyttjas i större utsträckning, eventuellt med användning av Ipex potential för informationsutbyte mellan nationella parlament, i enlighet med dess räckvidd och tekniska kapacitet.

23.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att avtalet om programmet för att spåra finansiering av terrorism ska avbrytas.

24.  Europaparlamentet betonar att det behövs en gemensam definition av ”nationell säkerhet” för EU och dess medlemsstater för att säkerställa rättslig säkerhet. Parlamentet konstaterar att bristen på en tydlig definition öppnar för godtycklighet och brott mot de grundläggande rättigheterna och rättssäkerheten från de verkställande organens och underrättelsetjänsternas sida i EU.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa bestämmelser om tidsbegränsning och förlängning i lagstiftning som möjliggör insamling av personuppgifter eller övervakning av EU-medborgare. Parlamentet betonar att sådana bestämmelser utgör grundläggande garantier för att säkerställa regelbunden kontroll av huruvida ett instrument som inkräktar på den personliga integriteten är nödvändigt och proportionellt i ett demokratiskt samhälle.

Återskapa förtroendet

26.  Europaparlamentet betonar att goda relationer mellan EU och Förenta staterna är absolut avgörande för båda parter. Parlamentet konstaterar att övervakningsavslöjandena har undergrävt allmänhetens stöd för dessa relationer och betonar att åtgärder måste vidtas för att garantera att förtroendet återskapas, i synnerhet med tanke på dagens akuta behov av samarbete i många olika geopolitiska frågor av gemensamt intresse. Parlamentet understryker i detta sammanhang att man måste komma fram till en lösning som förhandlats fram mellan Förenta staterna och EU i sin helhet och som respekterar de mänskliga rättigheterna.

27.  Europaparlamentet välkomnar de lagstiftningsbeslut och domstolsbeslut som nyligen har fattats i Förenta staterna om att begränsa NSA:s massövervakning, däribland att kongressen antog USA Freedom Act utan ändringar efter en kompromiss mellan de två kamrarna och partierna, samt domen från andradistriktets appellationsdomstol om NSA:s telefonsavlyssningsprogram. Parlamentet beklagar dock att dessa beslut i första hand riktar sig till amerikaner samtidigt som situationen för EU-medborgare förblir densamma.

28.  Europaparlamentet anser att alla beslut om att använda övervakningsteknik bör bygga på en grundlig bedömning av nödvändighet och proportionalitet. Parlamentet välkomnar resultaten av forskningsprojektet Surveille som tillhandahåller en metod för att bedöma övervakningstekniker med beaktande av rättsliga, etiska och tekniska aspekter.

29.  Europaparlamentet understryker att EU bör bidra till utvecklingen av internationella standarder/principer på FN-nivå, i enlighet med FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, för att skapa en global ram för uppgiftsskydd, inklusive specifika begränsningar för insamling i syften som rör den nationella säkerheten.

30.  Europaparlamentet är övertygat om att en kapprustning i övervakning endast kan undvikas om trovärdiga standarder upprättas på global nivå.

Privata företag

31.  Europaparlamentet välkomnar den privata IKT-sektorns initiativ för att utveckla säkerhetslösningar som bygger på kryptering och internettjänster som stärker skyddet av privatlivet. Parlamentet uppmuntrar till en fortsatt utveckling av användarvänliga programinställningar som hjälper kunderna att hantera vilken information de delar med vem och på vilket sätt. Parlamentet noterar att många företag även har meddelat att de har planer på att införa obruten kryptering som en reaktion på avslöjanden om massövervakning.

32.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna enligt artikel 15.1 i direktiv 2000/31/EG i samband med tillhandahållande av vidarebefordrings-, cachnings- och värdtjänster inte får ålägga tjänsteleverantörerna en allmän skyldighet att övervaka den information de överför eller lagrar eller en allmän skyldighet att aktivt efterforska fakta eller omständigheter som kan tyda på olaglig verksamhet. Parlamentet påminner särskilt om att Europeiska unionens domstol, i mål C-360/10 och C-70/10, avvisade åtgärderna för aktiv övervakning av nästan samtliga användare av berörda tjänster (i ena fallet internetleverantörer och i andra fallet ett socialt nätverk) och angav att förelägganden som ålägger en leverantör av värdtjänster en skyldighet att bedriva allmän övervakning ska vara förbjudna.

33.  Europaparlamentet välkomnar att it- och telekommunikationsföretag offentliggör insynsrapporter över myndigheters krav på användaruppgifter. Parlamentet begär att medlemsstaterna ska offentliggöra statistik över sina begäranden till privata företag om privat användarinformation.

TFTP-avtalet

34.  Europaparlamentet är besviket över att kommissionen bortsåg från parlamentets tydliga uppmaning att upphäva TFTP-avtalet, då ingen tydlig information getts för att klargöra huruvida någon annan amerikansk myndighet hade fått tillgång till Swift-uppgifter utanför ramen för TFTP-avtalet. Parlamentet har för avsikt att ta detta i beaktande när det överväger att ge sitt godkännande till framtida internationella avtal.

Annat personuppgiftsutbyte med tredjeländer

35.  Europaparlamentet betonar sin ståndpunkt att alla avtal, mekanismer och beslut om tillräcklig skyddsnivå för utbyte med tredjeländer som inbegriper personuppgifter ställer krav på en rigorös övervakning och omedelbar uppföljning av kommissionen som fördragens väktare.

36.  Europaparlamentet välkomnar EU:s och Förenta staternas uttalande i Riga den 3 juni 2015 om ett förstärkt transatlantiskt samarbete på området rättvisa, frihet och säkerhet där signatärerna förband sig att stärka genomförandet av avtalet om ömsesidig rättslig hjälp mellan Förenta staterna och EU (MLAT), slutföra översynen av det i enlighet med avtalet och anordna seminarier för att diskutera relevanta frågor med nationella behöriga myndigheter. Parlamentet understryker att ömsesidig hjälp är det instrument som ska användas av medlemsstaternas rättsvårdande myndigheter för samarbete med myndigheterna i tredjeländer. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EU:s medlemsstater och Förenta staternas regering att stödja ovanstående åtaganden så att man snabbt kan avsluta översynen av avtalet om ömsesidig rättslig hjälp mellan EU och Förenta staterna.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i slutet av 2015 rapportera till parlamentet om de luckor som har identifierats inom olika instrument som används för internationellt utbyte av personuppgifter vad det gäller tredjeländers rättsvårdande myndigheters och underrättelsetjänsters tillgång till dem, samt om vägar att åtgärda dessa brister för att säkerställa ett fortsatt tillräckligt skydd för personuppgifter som överförs från EU till tredjeländer.

Skydd för rättsstaten och EU-medborgarnas grundläggande rättigheter/ökat skydd för visselblåsare och journalister

38.  Europaparlamentet anser att EU-medborgares grundläggande rättigheter fortfarande hotas och att det har gjorts för lite för att kunna garantera ett fullgott skydd vid elektronisk massövervakning. Parlamentet beklagar de begränsade framsteg som gjorts för att garantera visselblåsare och journalister skydd.

39.  Europaparlamentet beklagar att många underrättelseprogram för storskalig massövervakning även verkar drivas av ekonomiska intressen hos de företag som utvecklar och driver dessa program. Detta var fallet med slutskedet av NSA:s riktade ”Thinthread”-program och ersättandet av det med det storskaliga övervakningsprogrammet ”Trailblazer”, som lades ut på entreprenad till SAIC 2001.

40.  Europaparlamentet upprepar sin starka oro över arbetet inom Europarådets kommitté för konventionen om it-brottslighet angående tolkningen av artikel 32 i konventionen om it-brottslighet av den 23 november 2001 (Budapestkonventionen) om gränsöverskridande åtkomst till lagrade datoruppgifter med medgivande eller när uppgifterna är offentligt tillgängliga. Parlamentet invänder mot ingåendet av ett tilläggsprotokoll eller vägledning i syfte att bredda tillämpningen av denna bestämmelse utöver den nuvarande ordning som upprättats genom konventionen, som redan är ett stort undantag från territorialitetsprincipen, eftersom detta skulle kunna leda till att brottsbekämpande myndigheter får obegränsad fjärråtkomst till servrar och datorer som finns i andra jurisdiktioner utan hänvisning till avtal om ömsesidig rättslig hjälp och andra instrument för rättsligt samarbete som införts för att garantera den enskildes grundläggande rättigheter, inklusive uppgiftsskydd och rättssäkerhet. Parlamentet understryker att EU har utövat sin befogenhet i it-brottslighetsfrågor och att både kommissionens och parlamentets rättigheter därför bör respekteras.

41.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har svarat på parlamentets begäran om att genomföra en undersökning om ett heltäckande europeiskt program för skydd av visselblåsare, och uppmanar kommissionen att senast i slutet av 2016 lägga fram ett meddelande i denna fråga.

42.  Europaparlamentet välkomnar den resolution som Europarådets parlamentariska församling antog den 23 juni 2015 om förbättrat skydd för visselblåsare, och då i synnerhet punkt 9 om betydelsen av visselblåsning för att säkerställa att de lagstadgade gränserna för övervakning respekteras, och punkt 10 där EU uppmanas att anta lagar om skydd för visselblåsare som även ska täcka anställda inom nationella säkerhets- och underrättelsetjänster och privata företag inom detta område, samt att, i största möjliga utsträckning enligt nationell lag, bevilja asyl till visselblåsare som hotas av vedergällning i sina hemländer, förutsatt att deras avslöjanden motiverar skydd i enlighet med de principer som församlingen förespråkar.

43.  Europaparlamentet betonar att massövervakning kraftigt underminerar den yrkesmässiga tystnadsplikten inom reglerade yrken som läkare, journalist eller advokat. Parlamentet understryker framför allt att EU-medborgarna har rätt att skyddas mot all form av bevakning av konfidentiell kommunikation med sina advokater som skulle bryta mot Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet artiklarna 6, 47 och 48, samt direktiv 2013/48/EU om rätt till tillgång till försvarare. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett meddelande om skydd av konfidentiell information inom yrken med yrkesmässiga privilegier senast i slutet av 2016.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram riktlinjer för hur medlemsstaterna ska göra för att anpassa verktyg för personuppgiftsinsamling som sker i syfte att förebygga, avslöja, utreda och åtala brott, inklusive terrorism, till EU-domstolens domar av den 8 april 2014 om lagring av uppgifter (mål C–293/12 och C-594/12) och av den 6 oktober 2015 om Safe Harbour (mål C–362/14). Parlamentet uppmärksammar särskilt punkterna 58 och 59 i domen om lagring av uppgifter och punkterna 93 och 94 i domen om Safe Harbour, i vilka det tydligt efterfrågas ett riktat tillvägagångssätt för uppgiftsinsamling i stället för ofiltrerad insamling.

45.  Europaparlamentet betonar att i de senaste prejudikaten, och i synnerhet domstolens dom av den 8 april 2014 om lagring av uppgifter, framgår det tydligt att det är ett lagstadgat krav att påvisa nödvändigheten och proportionaliteten i alla åtgärder som innebär insamling och användning av personuppgifter som kan påverka rätten till respekt för privat- och familjelivet och rätten till skydd av personuppgifter. Parlamentet anser det beklagligt att politiska hänsyn ofta leder till att efterlevnaden av dessa rättsliga principer undermineras i beslutsprocessen. Parlamentet uppmanar kommissionen att, som en del av sin agenda för bättre lagstiftning, se till att all EU-lagstiftning håller hög kvalitet, följer rättsliga standarder och prejudikat, samt ligger i linje med Europeiska unionens staga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet rekommenderar att konsekvensbedömningen av alla efterlevnads- och säkerhetsåtgärder som inkluderar insamling av personuppgifter även ska inkludera en behovs- och proportionalitetsprövning.

Europeisk strategi för ökat it-oberoende

46.  Europaparlamentet är besviket över att kommissionen inte har vidtagit åtgärder för att följa upp de detaljerade rekommendationer som gjordes i resolutionen för att öka it-säkerheten och internetintegriteten i EU.

47.  Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som hittills gjorts för att förbättra parlamentets it-säkerhet i enlighet med GD Itecs handlingsplan för parlamentets IKT-säkerhet och begär att detta arbete fortsätter och att rekommendationerna i resolutionen genomförs fullständigt och snabbt. Parlamentet uppmanar till nytänkande och, om så krävs, ändringar i lagstiftningen om upphandling för att förbättra EU-institutionernas it-säkerhet. Parlamentet vill se att proprietär programvara ersätts av granskningsbar och kontrollerbar programvara med öppen källkod i alla EU-institutioner, att det införs ett obligatoriskt krav på öppen källkod vid alla kommande ikt-upphandlingar samt att det finns en effektiv tillgänglighet till krypteringsverktyg.

48.  Europaparlamentet upprepar med kraft sitt krav på utveckling, inom ramen för nya initiativ såsom den digitala inre marknaden, av en europeisk strategi för ökat it-oberoende och skydd för internetintegritet som kommer att främja it-branschen i EU.

49.  Europaparlamentet kommer att lägga fram ytterligare rekommendationer inom detta område efter sin konferens om att skydda integriteten på internet genom ökad it-säkerhet och it-självständighet i EU som planeras hållas i slutet av 2015, och som kommer att utgå från resultaten från den nyligen offentliggjorda Stoa-studien om massövervakning av it-användare.

Demokratisk och neutral internetförvaltning

50.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens mål att göra EU till en förebild för internetförvaltning, samt dess vision om en flerpartsmodell för internetförvaltning såsom angavs vid det globala flerpartsmötet om framtidens internetförvaltning (NETMundial) i Brasilien i april 2014. Parlamentet ser fram emot resultatet av det pågående internationella arbetet på detta område, inklusive inom ramen för forumet för förvaltning av internet.

51.  Europaparlamentet varnar för den uppenbara nedåtgående spiralen för den grundläggande rätten till skydd av privatlivet när all information om mänskligt beteende anses vara potentiellt betydelsefull för att bekämpa framtida brottsliga handlingar, vilket leder till en massövervakningskultur där alla medborgare behandlas som potentiella misstänkta och till att sammanhållningen och förtroendet i samhället urholkas.

52.  Europaparlamentet kommer att beakta resultaten från den ingående studie som genomförts av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter om skyddet av de grundläggande rättigheterna i samband med övervakning, och framför allt titta närmare på hur det aktuella rättsläget ser ut för enskilda personer när det gäller de rättsmedel de har tillgång till i samband med sådan verksamhet.

Uppföljning

53.  Europaparlamentet uppdrar åt utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att fortsätta att övervaka utvecklingen inom detta område och att följa upp rekommendationerna i resolutionen.

o
o   o

54.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Europarådet.

(1) Antagna texter, P7_TA(2014)0230.
(2) PE546.737v01-00.


Rådets rekommendation om långtidsarbetslösas inträde på arbetsmarknaden
PDF 252kWORD 304k
Europaparlamentets resolution av den 29 oktober 2015 om rådets rekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden (2015/2820(RSP))
P8_TA(2015)0389B8-1093/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 17 september 2015 till rådets rekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden (COM(2015)0462),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2014 Årlig tillväxtstrategi för 2015 (COM(2014)0902),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2015 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2015(1),

–  med beaktande av rådets (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) slutsatser av den 9 mars 2015 om den årliga tillväxtöversikten för 2015 och den gemensamma sysselsättningsrapporten: politisk vägledning för sysselsättnings- och socialpolitik(2),

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 8 juli 2015 om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik(3),

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 3/2015 EU:s ungdomsgaranti: Första stegen har tagits men det finns risker med genomförandet,

–  med beaktande av European Social Policy Networks (ESPN) rapport om integrerat stöd för långtidsarbetslösa: en undersökning av nationella strategier – 2015 (Integrated support for the long-term unemployed: a study of national policies – 2015),

–  med beaktande av frågan till rådet om integrationen av långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden (O-000121/2015 – B8-1102/2015),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  På grund av den ekonomiska krisen och dess följder har långtidsarbetslösheten fördubblats sedan 2007 och utgör i nuläget hälften av all arbetslöshet: över 12 miljoner människor eller 5 procent av EU:s befolkning i arbetsför ålder. 2014 hade mer än 60 procent av de långtidsarbetslösa varit arbetslösa under en sammanhängande period av minst två år.

B.  Andelen långtidsarbetslösa skiljer sig markant mellan medlemsstaterna, från 1,5 procent i Österrike till 19,5 procent i Grekland. De medlemsstater som har den högsta långtidsarbetslösheten är Italien, Portugal, Slovakien, Kroatien, Spanien och Grekland. Den ekonomiska återhämtningen måste ta fart eftersom den för närvarande inte räcker för att avsevärt minska den höga strukturella arbetslösheten.

C.  Det faktum att en stor andel av de långtidsarbetslösa inte är registrerade samt metodologiska brister när det gäller uppgiftsinsamling innebär att situationen underskattas i den officiella statistiken.

D.  Långtidsarbetslöshet leder ofta till fattigdom, ojämlikhet och social utestängning och drabbar utsatta personer som är missgynnade på arbetsmarknaden oproportionerligt hårt.

E.  Långtidsarbetslöshet gör att de drabbade hamnar längre och längre utanför arbetsmarknaden på grund av att deras kompetens och yrkesnätverk luckras upp och arbetsrytmen går förlorad, och kan leda till en spiral av avståndstagande från samhället, spänningar i hemmet och en känsla av utanförskap. Varje år ger en femtedel av de långtidsarbetslösa upp och hamnar utanför arbetskraften när de inte lyckas hitta ett nytt arbete.

F.  Långtidsarbetslöshet får särskilt svåra konsekvenser i hushåll där ingen förvärvsarbetar och leder ofta till låg utbildningsnivå, avskärmning från arbetslivet, ökade psykiska problem och hälsoproblem, social utestängning och, i värsta fall, till att fattigdom förs över från en generation till en annan.

G.  Perioder av långtidsarbetslöshet får ofta negativa långsiktiga konsekvenser för utsikterna till sysselsättning, karriärutveckling, löneprofiler och pensioner (så kallade ”ärrbildningseffekter”).

H.  Långtidsarbetslöshet medför stora kostnader för samhället på grund av förlorad kompetens och ökade sociala utgifter, utöver de icke-monetära kostnaderna av att ett stort antal människor förlorar självförtroendet och inte uppnår sin personliga potential samt en förlust av social sammanhållning.

I.  Fortsatt höga nivåer av långtidsarbetslöshet äventyrar insatserna för att uppnå Europa 2020-strategins huvudmål, nämligen att 75 procent av alla 20–64-åringar ska få sysselsättning och att minst 20 miljoner färre människor ska riskera att hamna i fattigdom och social utestängning.

J.  Kompetensförvaltning vid förlust av arbete är tillsammans med utbildning, fortbildning och omskolning, som förutser framtida kompetensbehov, en viktig aspekt för att förebygga och råda bot på långtidsarbetslösheten.

K.  Denna rekommendation har vissa likheter med ungdomsgarantin. Man bör därför dra lärdom av de tidiga erfarenheterna av genomförandet av ungdomsgarantin.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att föreslå en rådsrekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar att förslaget, om det hade lagts fram tidigare och man nått enighet i rådet tidigare, skulle ha kunnat förhindra en del av den långtidsarbetslöshet som vi ser i dag. Parlamentet befarar att en rådsrekommendation kanske inte räcker för att omgående åtgärda situationen med långtidsarbetslösheten, och uppmanar medlemsstaterna att leverera resultat.

2.  Europaparlamentet stöder de tre huvuddelarna av förslaget: i) att markant öka registreringen av långtidsarbetslösa hos en arbetsförmedling, i syfte att uppnå full täckning, ii) att utvärdera långtidsarbetslösa personers individuella möjligheter och behov samt jobbönskemål inom 18 månader och iii) att erbjuda ett skräddarsytt, välavvägt och begripligt ”avtal om återinträde på arbetsmarknaden” mellan den långtidsarbetslösa och de berörda tjänsteinstanserna senast efter 18 månaders arbetslöshet. Parlamentet betonar dock att en individanpassad utvärdering bör ske inom 12 månader för att se till att avtalet om återinträde på arbetsmarknaden hinner ingås senast efter 18 månaders arbetslöshet. Parlamentet är av den bestämda åsikten att denna trestegsstrategi, i tillämpliga fall, även bör medge integrering av icke-statliga aktörer, såsom sociala icke-statliga organisationer som arbetar med långtidsarbetslösa, i hela processen.

3.  Europaparlamentet betonar behovet att nå ut till alla långtidsarbetslösa, även de som inte är registrerade, och inte enbart personer som varit arbetslösa i minst 18 månader. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att medlemsstaternas strategier för korttidsarbetslöshet (< 12 månader) och ungdomsarbetslöshet (inklusive ungdomsgarantin) är fullt förenliga med strategier som syftar till att ta itu med långtidsarbetslösheten.

4.  Europaparlamentet stöder efterlysningen av ett nära samarbete mellan, och en effektiv samordning av, samtliga parter som är involverade i en långtidsarbetslös persons återinträde på arbetsmarknaden (inbegripet det civila samhällets organisationer, om tillämpligt) samt införandet av kontaktpunkter som innebär att en arbetslös person har en personlig yrkeshandläggare (”en enda kontaktpunkt”). Dessa insatser för återinträde ska inte avbrytas i händelse av en ändring i förmånssystemet för den arbetslösa personen.

5.  Europaparlamentet understryker att det behövs en individanpassad strategi för utvärdering av långtidsarbetslösas färdigheter och behov avseende deras återinträde på arbetsmarknaden. Denna strategi bör respektera deras befintliga rättigheter och ta hänsyn till deras bredare personliga situation och eventuella tillhörande behov. Parlamentet betonar behovet av tillräcklig och högkvalificerad personal som är kapabel att erbjuda en individanpassad strategi för de långtidsarbetslösa, eftersom de utgör en heterogen grupp.

6.  Europaparlamentet noterar rekommendationen att införa ett skriftligt och begripligt ”avtal om återinträde på arbetsmarknaden” som anger de olika rättigheterna och skyldigheterna hos både den arbetslösa och myndigheterna, företrädda av handläggaren, och som därmed tydligt anger vad som förväntas av samtliga berörda parter och är rättvist mot den arbetslösa och respekterar hans eller hennes personliga kvalifikationer och arbetstagarrättigheter. Parlamentet kräver att detta avtal ska uppdateras regelbundet.

7.  Europaparlamentet anser att det är ytterst viktigt att alla program för långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden är anpassade efter de behov som finns på arbetsmarknaden och tas fram i nära samarbete med arbetsmarknadens parter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att motivera arbetsgivarna, även i en anda präglad av företagens sociala ansvar, att aktivt engagera sig för att erbjuda lediga jobb till långtidsarbetslösa, och vid behov utse mentorer som ska underlätta ett smidigt återinträde för långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas arbetsförmedlingar att hjälpa små och medelstora företag att underlätta sådant mentorskap. Parlamentet påminner om att långtidsarbetslösa behöver inte bara arbeten, utan även omfattande rådgivning och förberedelse för ett framgångsrikt återinträde på arbetsmarknaden.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att matcha EU:s finansiering – i synnerhet genom Europeiska socialfonden – av deras nationella strategier mot långtidsarbetslöshet med adekvat nationell finansiering. Parlamentet betonar att de budgetbegränsningar som vissa medlemsstater (särskilt de som deltar i ekonomiska anpassningsprogram) står inför inte får hindra ett snabbt genomförande av rekommendationen. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheter till snabb tillgång till EU-finansiering och att om möjligt mobilisera ytterligare resurser, såsom gjordes i fallet med ungdomssysselsättningsinitiativet. Parlamentet betonar att det i ett antal medlemsstater behöver anslås adekvata medel för att stärka arbetsförmedlingarnas administrativa kapacitet.

9.  Europaparlamentet vill i synnerhet se att de offentliga arbetsförmedlingarnas finansiella och administrativa kapacitet förbättras, så att de kan spela en avgörande roll i genomförandet av detta förslag

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka hur man kan stödja särskilda arbetsplatsförlagda utbildningsprogram samt affärsutveckling och investeringsplaner som har skapat hållbara högkvalitativa arbetstillfällen för långtidsarbetslösa.

11.  Europaparlamentet betonar att det för ett effektivt genomförande av rekommendationen är avgörande med ett nära samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna och, på nationell nivå, mellan (branschbaserade) arbetsmarknadsparter, det civila samhällets organisationer som företräder de arbetslösa, lokala och regionala myndigheter, offentliga och privata arbetsförmedlingar, socialtjänst och vårdgivare, och lokala och regionala utbildnings- och fortbildningsanstalter, liksom ett aktivt engagemang från arbetsgivarna för att bättre förstå affärsmässiga krav och behov.

12.  Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt om rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, i vilken man insisterar på särskilda åtgärder för att skydda långtidsarbetslösa från social utestängning och möjliggöra ett återinträde för dem på arbetsmarknaden samtidigt som man respekterar fördragen.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta hänsyn till regionala skillnader, däribland skillnader mellan stads- och landsbygdsområden, när de utformar sina nationella strategier för att ta itu med långtidsarbetslöshet.

14.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att genom den europeiska planeringsterminen och sysselsättningskommittén införa en multilateral övervakning av genomförandet av rekommendationen. Parlamentet betonar att övervakningen måste vara noggrann och, om nödvändigt, åtföljas av instruktioner i medlemsstaternas landsspecifika rekommendationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta processer för ömsesidigt lärande som sammanför de medlemsstater med hög långtidsarbetslöshet och de medlemsstater som har varit framgångsrika när det gäller att hjälpa (långtids)arbetslösa tillbaka in på arbetsmarknaden.

15.  Europaparlamentet uppmanar sysselsättnings- och socialministrarna att beakta parlamentets synpunkter innan de når en överenskommelse om rekommendationen.

16.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0068.
(2) Rådets dokument 6147/15.
(3) Antagna texter, P8_TA(2015)0261.


Säker användning av fjärrstyrda luftfartygssystem (RPAS) på området civil luftfart
PDF 281kWORD 320k
Europaparlamentets resolution av den 29 oktober 2015 om säker användning av fjärrstyrda luftfartygssystem (RPAS), vanligen kallade obemannade luftfartyg (UAV), på området civil luftfart (2014/2243(INI))
P8_TA(2015)0390A8-0261/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 april 2014 En ny era för luftfarten: Luftfartsmarknaden öppnas för en säker och hållbar civil användning av fjärrstyrda luftfartygssystem (COM(2014)0207),

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 4.2 g och 16 samt avdelning VI,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 7 och 8,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter,

–  med beaktande av Europeiska datatillsynsmannens yttrande över meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet En ny era för luftfarten – Luftfartsmarknaden öppnas för en säker och hållbar civil användning av fjärrstyrda luftfartygssystem,

–  med beaktande av slutrapporten från den europeiska RPAS-styrgruppen Roadmap for the integration of civil Remotely-Piloted Aircraft Systems into the European Aviation System,

–  med beaktande av Rigaförklaringen om fjärrstyrda luftfartygssystem (drönare) Utformning av en ram för framtidens luftfart,

–  med beaktande av rapporten från brittiska överhuset Civilian Use of Drones in the EU,

–  med beaktande av förslaget från Europeiska byrån för luftfartssäkerhet Concept of Operations for Drones – A risk based approach to regulation of unmanned aircraft,

–  med beaktande av Chicagokonventionen av den 7 december 1944,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8‑0261/2015), och av följande skäl:

A.  Små radiostyrda modellflygplan har flugits av entusiaster i flera årtionden. Under de senaste 15 åren har vi upplevt en snabb ökning av användningen av fjärrstyrda luftfartygssystem (RPAS), mer kända som obemannade luftfartyg (UAV) eller drönare. I synnerhet RPAS avsedda för både hobby- och fritidsverksamhet har blivit allt mer populära.

B.  Teknik som utvecklats främst för militära ändamål tillämpas nu för kommersiella ändamål, vilket leder till att lagstiftningsmässiga gränser förskjuts. RPAS som används yrkesmässigt är också mycket användbara för civila ändamål, vars mervärde ökar med avståndet mellan apparaten och den som fjärrstyr den (flygningar ”utom synhåll”). Till dessa användningar, som är extremt varierade och kan komma att utvecklas ytterligare i framtiden, hör till exempel säkerhetsinspektioner och övervakning av infrastruktur (järnvägsspår, dammar och anläggningar för elförsörjning), bedömning av naturkatastrofer, precisionsjordbruk (hållbart jordbruk), medieproduktion, flygtermografi och paketleveranser i isolerade regioner. Nya tillämpningar förväntas utvecklas snabbt inom en snar framtid, vilket visar hur innovativ och dynamisk RPAS‑industrin är.

C.  Denna teknik har kapacitet att ersätta människan i farliga miljöer.

D.  Det finns två kategorier användningar av RPAS: RPAS för yrkesmässiga ändamål och sådana för fritidsändamål. Dessa två till sin karaktär skilda kategorier måste omfattas av olika krav inom samma EU-rättsliga ram.

E.  Den nuvarande EU-lagstiftningen föreskriver att Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa) i princip är certifieringsmyndighet för RPAS med en maximal startmassa på över 150 kg. RPAS på 150 kg eller mindre omfattas av medlemsstatens lagstiftning.

F.  RPAS-bestämmelser finns eller håller på att utarbetas i Österrike, Kroatien, Tjeckien, Danmark, Frankrike(1), Tyskland, Italien, Irland, Polen, Spanien och Storbritannien(2). Det finns godkända flygskolor i Danmark, Storbritannien och Nederländerna och över 500 RPAS-förare med licens i Nederländerna och Storbritannien är redan verksamma.

G.  Alla nuvarande RPAS-bestämmelser i Europa är skräddarsydda för att bedöma säkerhetsriskerna vid användningen. Dessa RPAS-bestämmelser är operatörscentrerade och har inte det vanliga luftfartygscentrerade synsättet för bemannade luftfartyg. Risken är inte bara beroende av typen av maskin och dess egenskaper (vikt, hastighet m.m.), utan av fler faktorer, t.ex. området luftfartyget flyger över, höjden, operatörens sakkunskap, den specifika typen av flygning samt operatörens förmåga att hantera oförutsedda omständigheter.

H.  Den ekonomiska tillväxtpotentialen inom denna industri, från tillverkaren till slutanvändaren, är enorm, både för stora företag och för den försörjningskedja som utgörs av tusentals små och medelstora företag och innovativa nystartade företag. Därför är det absolut nödvändigt att vi bevarar standarder av världsklass för tillverkningen och för flygningarna och samtidigt gynnar Europas ledande ställning på området.

I.  Som ett erkännande av den snabba utvecklingen av denna marknad införlivas RPAS helt riktigt i befintliga luftfartsprogram såsom det gemensamma företaget för forskningsprojektet om flygledningstjänster i det gemensamma europeiska luftrummet (Sesar) och Horisont 2020. Industrin har redan investerat stora finansiella resurser och skulle uppmuntras att göra det i ännu större utsträckning om tillgången till finansiering för små och medelstora företag, som utgör majoriteten inom sektorn, underlättades. Ytterligare finansiering för vidare forskning och utveckling (FoU) kommer att vara avgörande för stödet till denna nya industri och för att RPAS tryggt och säkert ska integreras i luftrummet.

J.  Redan i detta tidiga skede har medlemsstaterna, näringslivet och kommissionen alla noterat denna marknads potential och vill gärna betona att en eventuell politisk ram måste möjliggöra tillväxt inom den europeiska sektorn för att man ska kunna konkurrera globalt.

K.  Denna nya marknad erbjuder stora möjligheter för investeringar, innovation och sysselsättning i hela försörjningskedjan och kommer samhället till gagn, men allmänintresset måste samtidigt skyddas, särskilt i frågor knutna till integritet, dataskydd, ansvarsskyldighet och civilrättsligt ansvar.

L.  Även om den ekonomiska potentialen med RPAS erkänns kommer utvecklingen av RPAS att bli en av de största utmaningarna i framtiden i fråga om säkerhet inom luftfartsindustrin och personers och företags säkerhet och trygghet.

M.  Det är EU:s uppgift att snabbast möjligt ta fram en rättslig ram som enbart avser civila användningar av RPAS.

N.  Den europeiska rättsliga ramen bör göra det möjligt för sektorn att fortsätta med sin innovation och att utvecklas under bästa möjliga förhållanden, samtidigt som den garanterar allmänheten ett effektivt skydd av egendom och personer samt av personuppgifter och privatlivet.

Den internationella dimensionen

1.  Europaparlamentet noterar att många ser Förenta staterna som den ledande marknaden för användning av RPAS, om än för militära operationer. Parlamentet betonar dock att Europa är ledaren inom den civila sektorn, med 2 500 operatörer (400 i Storbritannien, 300 i Tyskland, 1 500 i Frankrike, 250 i Sverige osv.) jämfört med 2 342 operatörer i resten av världen, och bör göra sitt yttersta för att dra nytta av sin starka ställning på marknaden.

2.  Europaparlamentet noterar att Japan har ett stort antal RPAS-operatörer och 20 års erfarenhet, främst av användningen av RPAS för precisionsjordbruk, t.ex. besprutning av grödor. Parlamentet påminner om att det var det första land som i mitten av 90-talet tillät användning av RPAS-teknik i jordbruksverksamhet och att antalet operatörer inom några få år hade mångdubblats.

3.  Europaparlamentet noterar att Israel har en mycket aktiv tillverkningsindustri, men med direkt fokus på militära RPAS. Parlamentet understryker att en integrerad civil–militär flygtrafiktjänst nu gör det lättare att integrera RPAS i det israeliska luftrummet.

4.  Europaparlamentet noterar att Australien, Kina (där många av de mycket små RPAS tillverkas) och Sydafrika tillhör de 50 andra länder som för närvarande håller på att utveckla RPAS.

5.  Europaparlamentet betonar att RPAS globala dimension måste erkännas och uppmanar kommissionen att till fullo ta hänsyn till detta.

Läget i EU:s medlemsstater

6.  Europaparlamentet betonar att det i dag förekommer RPAS-verksamhet i någon mån i alla EU-medlemsstater, inriktad på tillverkning och/eller trafik.

7.  Europaparlamentet framhåller att om inte ett undantag beviljas är operativ verksamhet laglig endast om det finns nationell lagstiftning. Parlamentet påminner om att detta grundar sig på Icao-regeln att all trafik med obemannade luftfartyg kräver särskilt tillstånd(3).

8.  Europaparlamentet konstaterar att bristen på harmoniserad EU-lagstiftning riskerar att hämma utvecklingen av en europeisk marknad för RPAS, eftersom de nationella tillstånden i allmänhet inte får ömsesidigt erkännande bland medlemsstaterna.

Viktiga frågor

9.  Europaparlamentet anser att europeiska och globala bestämmelser som garanterar gränsöverskridande RPAS-utveckling är viktiga för sektorn. Parlamentet anser att en tydlig europeisk rättslig ram behövs för att säkra investeringar i och utveckling av en konkurrenskraftig europeisk RPAS-sektor. Parlamentet betonar att det finns en risk att den ekonomiska potentialen och de positiva effekterna av RPAS inte kan utnyttjas till fullo om man inte vidtar åtgärder omgående.

10.  Europaparlamentet påminner om denna sektors ekonomiska betydelse och betonar behovet av en lämplig politik som skyddar den personliga integriteten, säkerställer uppgiftsskyddet och garanterar säkerhet och skydd samt står i proportion till sitt syfte, samtidigt som de små och medelstora företagen inte åläggs onödiga bördor.

11.  Europaparlamentet anser att en tydlig, effektiv och säker europeisk ram som införs snabbt skulle göra att diskussionerna kring framtagandet av globala bestämmelser om användningen av drönare gick framåt.

12.  Europaparlamentet anser att man i denna framtida lagstiftning måste skilja mellan yrkesmässig användning och användning för fritidsändamål av RPAS.

13.  Europaparlamentet understryker att trygghet och säkerhet är av avgörande betydelse för all RPAS-verksamhet och alla RPAS-bestämmelser och måste stå i proportion till riskerna. Parlamentet anser att den framtida rättsliga EU-ramen bör anpassas till de specifika risker som är kopplade till flygningar ”utom synhåll”, utan att för den skull avskräcka från denna typ av flygningar.

14.  Europaparlamentet framhåller att frågan om dataskydd och personlig integritet är avgörande för att främja brett stöd från allmänheten för användningen av RPAS i den civila luftfarten och därmed även är viktig för att underlätta en ökad användning och en säker integrering av RPAS i den civila luftfarten, med full respekt för direktiv 95/46/EG om skydd av personuppgifter, rätten till skydd av privatliv, som föreskrivs i artikel 7 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och rätten till skydd av personuppgifter, som föreskrivs i artikel 8 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och i artikel 16 i EUF-fördraget. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vid utarbetandet av EU-strategier om RPAS se till att garantier för personlig integritet och uppgiftsskydd ingår, i enlighet med nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att främja utvecklingen av standarder för koncepten inbyggt integritetsskydd och integritetsskydd som standard.

15.  Europaparlamentet ställer sig bakom och stöder fullt ut de fem grundläggande principer för den framtida RPAS-utvecklingen som fastställs i Rigaförklaringen:

   RPAS måste behandlas som nya typer av luftfartyg med proportionella bestämmelser på grundval av risken vid varje användning.
   EU:s bestämmelser om säkert tillhandahållande av RPAS-tjänster behöver utvecklas för att göra det möjligt för industrin att investera.
   Teknik och standarder behöver utvecklas för att möjliggöra en fullständig integration av RPAS i det europeiska luftrummet.
   Allmänhetens acceptans är avgörande för RPAS-tjänsternas tillväxt.
   RPAS-operatören är ansvarig för luftfartygets användning.

16.  Europaparlamentet betonar att det ur flygledningsperspektiv på kort sikt redan finns driftsförfaranden för att låta RPAS flyga utanför särskilda och begränsade områden. Parlamentet påminner om att många civila och militära RPAS flyger i särskilda korridorer genom att utöka det standardkriterium för avstånd som normalt används för bemannade luftfartyg.

17.  Europaparlamentet framhåller den betydelse som flygningar ”utom synhåll” har för sektorns utveckling. Parlamentet anser att EU-lagstiftningen bör främja denna typ av användning.

18.  Europaparlamentet erkänner att RPAS påverkan på den bemannade trafiken är begränsad eftersom de är så få jämfört med de bemannade luftfartygen. Parlamentet noterar dock att trycket på flygledningstjänsten skulle kunna öka på grund av den välkomna ökningen av RPAS för hobby- och fritidsbruk, som i vissa fall skulle kunna utgöra hot mot säkerheten, och begär att de behöriga myndigheterna och framtida EU-bestämmelser tar hänsyn till detta för att säkerställa fortsatt effektiva standarder för flygledningstjänsten i alla medlemsstater.

19.  Europaparlamentet understryker att tekniska lösningar och lagstiftningslösningar på lång sikt helst bör syfta till att tillåta RPAS att använda luftrummet tillsammans med andra luftrumsanvändare utan att nya krav på utrustning införs för de senare. Parlamentet noterar att det finns ett stort antal RPAS som flyger på höjder under 500 fot tillsammans med bemannade luftfartyg. Parlamentet betonar att även om leverantörerna av flygtrafiktjänster inte erbjuder flygkontrolltjänster på dessa höjder, ansvarar de för att tillhandahålla tillräcklig information så att båda typerna av luftfartyg kan flyga i samma luftrum. Parlamentet noterar att Eurocontrol stöder länderna i att skapa gemensam förståelse för de berörda frågorna och att så långt det går driva fram harmonisering.

20.  Europaparlamentet anser att frågan om identifiering av drönare, oavsett storlek, är av central betydelse. Parlamentet understryker att man bör finna lösningar som tar hänsyn till om drönaren används för fritidsändamål eller kommersiella ändamål.

Förslag inför framtiden

21.  Europaparlamentet anser att ett tydligt, harmoniserat och proportionellt europeiskt och globalt regelverk behöver utvecklas på grundval av riskbedömning så att man undviker oproportionella föreskrifter för företag som skulle bromsa investeringar och innovation i RPAS-industrin, samtidigt som man skyddar medborgarna och skapar hållbara och innovativa arbetstillfällen. Parlamentet anser att en noggrann riskbedömning bör baseras på det ”operativa konceptet”, som har tagits fram av Easa och bör beakta egenskaperna hos RPAS (vikt, tillämpningsområde, hastighet) och typen av användning (fritids- eller yrkesmässig). Detta regelverk bör ha ett långsiktigt perspektiv och beakta teknikens möjliga utveckling och nya användningar i framtiden.

22.  Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att ta bort tröskeln på 150 kg och ersätta den med ett sammanhängande och övergripande unionsregelverk, där det finns utrymme för nationella behöriga myndigheter, behöriga organ eller organisationer att ta över validerings- och tillsynsverksamhet. Parlamentet anser att bestämmelsernas proportionalitet bör motsvaras av den nödvändiga flexibiliteten i processer och förfaranden.

23.  Europaparlamentet anser att utökningen av Easas behörigheter i fråga om RPAS bör återspeglas i byråns budget, så att Easa kan fullgöra sina uppgifter.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid utarbetandet av EU-strategier om RPAS se till att garantier för personlig integritet och uppgiftsskydd ingår genom att som ett minimikrav göra konsekvensbedömningar och inbyggda integritetsskyddsmekanismer obligatoriska.

25.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över potentiell olaglig och farlig användning av RPAS (dvs. RPAS som gjorts om från ett civilt verktyg till ett vapen som används för militära eller andra ändamål, eller RPAS som används för att störa navigations- eller kommunikationssystem). Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja utvecklingen av nödvändig teknik för att säkerställa en säker drift av RPAS, bl.a. genom medel från Horisont 2020 som huvudsakligen är avsatta för forskning i och utveckling av system och tekniker som kan användas för att förbättra inbyggda integritetsskyddsmekanismer och för att stödja utvecklingen av olika tekniker, exempelvis teknik för upptäckt och undvikande (”detect and avoid”), geostaket, störningsskydd och kapningsskydd, och inbyggda integritetsskyddsmekanismer, som möjliggör en säker användning av RPAS.

26.  Europaparlamentet uppmuntrar de innovativa teknologier som är knutna till RPAS, vilka har en enorm sysselsättningsskapande potential, särskilt vad avser gröna jobb, eftersom de omfattar yrken från ett brett spektrum. Parlamentet uppmuntrar till att utveckla och utforska den stora potential det skulle innebära att involvera små och medelstora företag i de tjänster som är kopplade till tillverkningen av specialdelar och material. Parlamentet lyfter fram behovet av att inrätta och främja kompetens- och utbildningscentrum.

27.  Europaparlamentet anser att man i regler på europeisk och nationell nivå tydligt bör ange de bestämmelser som är tillämpliga på RPAS när det gäller den inre marknaden, internationell handel (tillverkning, saluföring, inköp, handel och användning av RPAS) och de grundläggande rättigheterna till integritet och uppgiftsskydd. Parlamentet anser dessutom att dessa regler bör bidra till korrekt upprätthållande av personlig integritet och uppgiftsskydd samt av all annan lagstiftning som avser de olika risker och skyldigheter som är kopplade till flygning av RPAS, exempelvis strafflagstiftning, immaterialrätt, luftfartsrätt och miljölagstiftning, bör anges i unionslagstiftningen. Parlamentet understryker att alla personer som flyger RPAS måste informeras om reglerna för användning av dessa och att dessa regler måste specificeras i ett meddelande till alla som förvärvar ett RPAS.

28.  Europaparlamentet anser att industrin, tillsynsmyndigheterna och de kommersiella aktörerna måste diskutera med varandra för att garantera en tydlig rättslig situation som gynnar investeringar och undvika problematiken med "hönan och ägget", där industrin är ovillig att investera i utveckling av nödvändig teknik så länge man inte kan vara säker på hur den regleras medan tillsynsmyndigheterna är ovilliga att utveckla standarder innan industrin lagt fram tekniska lösningar för godkännande. Parlamentet insisterar på att de små och medelstora företagen verkligen måste vara delaktiga i denna standardiseringsprocess.

29.  Europaparlamentet anser att en riskbaserad strategi i enlighet med Rigaförklaringen och det operativa koncept som utarbetats av Easa utgör en stabil grund för att säkerställa en säker drift av RPAS och att regelverket måste vara antingen fall-till-fall-baserat eller typ/klass-baserat, beroende på vad som är lämpligast, och garantera en hög säkerhetsnivå och interoperabilitet. Parlamentet anser att det är av yttersta vikt att standardiseringskraven från den europeiska organisationen för civil luftfartsutrustning (Eurocae) valideras av det behöriga tillsynsorganet för att garantera framgången för RPAS:s tillverkare och operatörer.

30.  Europaparlamentet anser att framtida europeiska och globala bestämmelser om RPAS bör omfatta frågor som rör

   luftvärdighet,
   certifieringsspecifikationer,
   kommersiellt bruk och fritidsbruk,
   drönarens, ägarens/operatörens identitet,
   godkännande av organisationer som bedriver förarbildning,
   utbildning och licensiering av förare,
   flygningar,
   skadeståndsansvar och försäkringar,
   dataskydd och personlig integritet,
   geostaket,
   flygförbudszoner.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att kurser för yrkesmässiga användare och ägare av RPAS omfattar särskild utbildning som rör skydd av personuppgifter och personlig integritet, och att yrkesanvändare av RPAS är föremål för medlemsstaternas ömsesidiga erkännande för att man på så sätt ska kunna eliminera alla marknadsbegränsningar.

32.  Europaparlamentet betonar att RPAS som flyger utom synhåll måste vara utrustade med system för att se och undvika andra luftfartyg i samma luftrum för att säkerställa att RPAS inte utsätter bemannade fartyg för risker. Dessutom måste RPAS ta hänsyn till tättbebyggda områden och flygförbudszoner såsom flygplatser, kärnkraftverk, kemiska anläggningar och annan kritisk infrastruktur. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att tillhandahålla de nödvändiga anslagen för FoU genom det gemensamma Sesar-företaget.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de berörda organen och gemensamma företagen att stärka sina forsknings- och utvecklingsprogram. Parlamentet anser att unionen med tanke på denna sektors förväntade ekonomiska spin-off-effekter bör främja utvecklingen av europeisk teknik, till exempel via Horisont 2020. Parlamentet begär att man inom forskningsprogrammen även ser till utvecklingen av teknik för upptäckt och infångande av drönare.

34.  Europaparlamentet påminner om att det europeiska GNSS-programmet Egnos som stärker gps-signalen certifierades för civil luftfart 2011 och att Galileo under kommande år gradvis kommer att inleda driftsfasen. Parlamentet menar i detta sammanhang att ett avancerat system för flygledningstjänst liksom RPAS-tillämpningar baserade på europeiska GNSS-program kommer att utgöra ett gynnsamt bidrag till säker drift av RPAS.

35.  Europarlamentet noterar att RPAS i enlighet med en riskbaserad strategi bör utrustas med ett id-chipp samt registreras för att spårbarhet, ansvarsskyldighet och ett korrekt genomförande av bestämmelserna om civilrättsligt skadeståndsansvar ska kunna garanteras.

36.   Europaparlamentet stöder det operativa koncept som utarbetats av Easa och som definierar tre olika kategorier RPAS med motsvarande bestämmelser.

37.  Europaparlamentet noterar att efterlevnaden av RPAS-lagstiftningen är avgörande för att RPAS säkert och framgångsrikt ska integreras i den europeiska luftfarten.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att tillräckliga medel avsätts för upprätthållandet av RPAS-lagstiftningen.

39.  Europaparlamentet betonar att Joint Authorities for Rulemaking on Unmanned Systems (Jarus) är ett internationellt organ med frivilligt medlemskap som består av nationella myndigheter för civil luftfart från 22 EU-länder och tredjeländer samt tillsynsbyråer och organ. Parlamentet påminner om att Jarus leds av en representant från Easa, som är den byrå som kommer att sköta framtida RPAS-reglering. Jarus syfte är att utarbeta tekniska, säkerhetsmässiga och operativa krav för certifiering och säker integrering av stora och små RPAS i luftrummet och på flygplatser.

40.  Europaparlamentet menar att Jarus skulle kunna se till att alla framtida EU-bestämmelser samordnas med internationella arrangemang i andra länder, genom en process för ömsesidigt erkännande.

41.  Europaparlamentet anser att medlemsstaternas dataskyddsmyndigheter bör samarbeta för att utbyta data och bästa praxis se till att befintliga riktlinjer om dataskydd följs, såsom direktiv 95/46/EG.

42.  Europaparlamentet understryker att när RPAS används av brottsbekämpande organ och underrättelseorgan måste grundläggande rättigheter, såsom rätten till integritet, rätten till uppgiftsskydd, friheten att förflytta sig och yttrandefriheten, respekteras. Parlamentet understryker vidare att potentiella risker i anslutning till sådan användning av RPAS, både när det gäller övervakning av enskilda personer och grupper och övervakning av allmänna platser, exempelvis gränser, måste diskuteras.

43.  Europaparlamentet anser att medlemsstaternas dataskyddsmyndigheter bör sprida befintliga specifika dataskyddsriktlinjer för kommersiella RPAS och uppmanar medlemsstaterna att noggrant genomföra dataskyddslagstiftningen på ett sätt som fullt ut tar itu med allmänhetens farhågor när det gäller integritet och som inte leder till en oproportionell administrativ börda för RPAS-operatörer.

44.  Europaparlamentet rekommenderar eftertryckligen att de pågående diskussionerna mellan EU och nationella politiska beslutsfattare och lagstiftare, industrin, små och medelstora företag och kommersiella aktörer öppnas för allmänheten och att en offentlig debatt inleds där medborgare och andra relevanta aktörer, såsom icke-statliga organisationer (däribland medborgarrättsorganisationer) och brottsbekämpande myndigheter deltar, i syfte att kartlägga och ta itu med de problem som hänför sig till skyddet av de grundläggande rättigheterna samt de olika aktörernas ansvar och utmaningar när det gäller skyddet av dessa rättigheter och av medborgarnas säkerhet vid användningen av RPAS.

45.  Europaparlamentet anser att parlamentet måste fastställa sin ståndpunkt innan kommissionen antar sitt luftfartspaket och därmed bemöta industrins krav på tydlig vägledning.

46.  Europaparlamentet betonar behovet av en tydlig rättslig ram som grundar sig på relevanta kriterier rörande användning av kameror och sensorer, särskilt på kommersiella och privata fjärrstyrda luftfartygssystem, som kommer att garantera ett effektivt skydd av rätten till integritet och till uppgiftsskydd samt säkerställa medborgarnas säkerhet, med hänsyn till att de allt mindre delarna i RPAS kommer att leda till fler bärbara och oupptäckbara enheter.

47.  Europaparlamentet uppmanar TRAN- och LIBE-utskottet att organisera en gemensam utfrågning med företrädare för industrin, företrädare för nationella integritetsskyddsorgan, Europeiska datatillsynsmannen, kommissionen samt icke-statliga organisationer som är verksamma inom grundläggande rättigheter.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att införa en regelbunden rapporteringsmekanism i vilken man kan diskutera den tekniska och politiska utvecklingen samt bästa praxis på nationell nivå, liksom eventuella incidenter med RPAS. Kommissionen uppmanas också att lägga fram en översikt och utvärdering av medlemsstaternas regleringsarbete, i syfte att göra jämförelser och identifiera bästa praxis.

o
o   o

49.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) http://www.developpement-durable.gouv.fr/Quelle-place-pour-les-drones-dans.html
(2) http://www.caa.co.uk/default.aspx?catid=1995&pageid=16012
(3) http://www.icao.int/Meetings/UAS/Documents/Circular%20328_en.pdf


Nya utmaningar och koncept för främjande av turism i Europa
PDF 318kWORD 353k
Europaparlamentets resolution av den 29 oktober 2015 om nya utmaningar och koncept för främjande av turism i Europa (2014/2241(INI))
P8_TA(2015)0391A8-0258/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism (COM(2010)0352),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 september 2011 om Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En europeisk strategi för ökad tillväxt och sysselsättning inom kust- och havsturism (COM(2014)0086),

–  med beaktande av kommissionens grönbok Säkerhet i logitjänster för turister (COM(2014)0464),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Bättre lagstiftning för bättre resultat – en EU-agenda (COM(2015)0215),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om rörlighet och integrering när det gäller personer med funktionsnedsättning, samt om EU:s handikappstrategi för 2010–2020(2),

–  med beaktande av rådets resolution av den 6 maj 2003 om tillgång till kulturell infrastruktur och kulturell verksamhet för personer med funktionshinder(3),

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF‑fördraget), särskilt artikel 195,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för kultur och utbildning (A8-0258/2015), och av följande skäl:

A.  Insatser på EU-nivå ska enligt artikel 195 i EUF-fördraget komplettera medlemsstaternas insatser inom turistsektorn, men får inte omfatta någon harmonisering av lagstiftningen.

B.  Turism är ett viktigt potentiellt tillväxtområde i den europeiska ekonomin och genererar mer än 10 % av EU:s BNP om man även beaktar de sektorer som är kopplade till turism. Turismen är också en viktig sysselsättningsskapande faktor, eftersom den direkt sysselsätter 13 miljoner arbetstagare och följaktligen svarar för minst 12 % av alla jobb inom EU.

C.  Europa är världens främsta resmål med en marknadsandel på 52 %. Statistiken visar att de flesta resor som EU-invånare gör fortsättningsvis går till resmål inom EU och att antalet internationella turister som besöker EU beräknas öka med 140 miljoner per år fram till 2025.

D.  Turismen utgör en betydande socioekonomisk verksamhet inom EU som har stor inverkan på den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen och den sociala utvecklingen och som därför kan bidra till att lösa den nuvarande ekonomiska krisen och krisen på arbetsmarknaden.

E.  Kust- och havsturismen är den mest omfattande maritima verksamheten i Europa och svarar för mer än en tredjedel av den maritima ekonomin, har en direkt påverkan på många andra delar av EU:s ekonomi och sysselsätter 3,2 miljoner människor, de flesta i åldrarna mellan 16 och 35 år. Noteras bör också att denna sektor har utgjort en hävstång för tillväxt och jobbskapande, särskilt i Atlant- och Medelhavsregionerna.

F.  De turismpolitiska prioriteringarna bidrar till minst tre av Junckerkommissionens prioriteringsområden, nämligen ”hållbar tillväxt och hållbara jobb”, ”en sammankopplad digital inre marknad” och ”en fördjupad och mer rättvis inre marknad”.

G.  Åtgärderna i kommissionens meddelande från 2010, Europa, världens främsta resmål, stöder det ambitiösa målet att upprätthålla Europas ledande ställning som resmål i världen.

H.  Turismen har inte någon egen rubrik i EU:s budget och åtgärderna på detta område är fördelade på flera fonder, pilotprojekt och förberedande åtgärder.

I.  Turistnäringen i Europa står inför ett antal nya utmaningar, bland annat digitaliseringen av distributionskanaler och utvecklingen av den nya delningsekonomin, en ökande konkurrens från framväxande, billigare resmål i tredjeländer, förändringar i konsumenternas beteenden, övergången till en upplevelseekonomi, efterfrågan på högkvalitativ kundservice, behovet av att locka till sig och behålla kunnig personal, demografiska förändringar och säsongsberoende.

J.  De som fattar turismpolitiska beslut kan ta sig an sådana utmaningar som demografiska förändringar och säsongsberoende genom att utveckla produkter och tjänster som tillgodoser de särskilda behoven hos de allt fler äldre personer som kan resa under lågsäsongen.

K.  Små och medelstora företag i turismsektorn står inför betydande svårigheter till följd av en omfattande regelbörda.

L.  Att marknadsföra Europa genom en egen resmålsmarknadsföring och märkesstrategi är ett bra sätt att stärka dess image, profil och konkurrenskraft, såsom ett antal hållbara och högkvalitativa resmål, och gör det möjligt för europeiska resmål att utmärka sig gentemot internationella resmål samt bidrar till att locka till sig internationella turister, i synnerhet från framväxande marknader utanför EU.

M.  Konflikter nära EU:s gränser, exempelvis i Ukraina och i Mellanöstern, jämte terroristhot har en negativ inverkan på turismsektorn och kräver därför motåtgärder både på nationell nivå och EU-nivå.

N.  En hållbar, tillgänglig och ansvarsmedveten turism som står i harmoni med naturen och landskapet och med resmål i stadsmiljö och som grundar sig på resurseffektivitet, hållbar rörlighet och klimatskydd, bidrar till att bevara den lokala miljön, i synnerhet i bergs- och kustområden och på öar, ger varaktiga resultat för regional tillväxt, bemöter resenärers allt högre krav på kvalitet och hjälper företag att konkurrera.

O.  Europeisk kulturturism spelar en viktig roll i främjandet av Europas rika kulturella mångfald, stärker den europeiska identiteten och främjar interkulturella utbyten och mångkulturell förståelse.

P.  Regionerna spelar en grundläggande roll i utarbetandet och genomförandet av turismpolitiska åtgärder på den regionala nivån.

Q.  Delningsekonomin representerar en övergång till nya affärsmodeller till följd av den snabbt föränderliga nya tekniken, och många av aktörerna inom delningsekonomin ingår i resetjänsteekonomin.

R.  Även om det saknas samlad information och det därför är svårt att dra gedigna slutsatser har de ekonomiska följderna av delningsekonomin högst sannolikt en positiv inverkan på ekonomisk tillväxt och välfärd.

S.  Tillhandahållande av högkvalitetstjänster samt skydd av konsumenternas rättigheter bör prioriteras högst av alla som levererar turismrelaterade tjänster, också i den sektor som inbegriper delning och användning av den senaste internettekniken.

T.  Resor och turism är en av de sektorer som mest påverkats av digitaliseringen, och detta erbjuder ett antal möjligheter för reseföretag inte endast i Europa utan även globalt.

Kommissionens handlingsram

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rapportera till parlamentet om genomförandet av insatserna i meddelandet från 2010, om användningen av budgetanslag från strukturfonderna och relevanta EU-program, särskilt ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme-programmet) och respektive pilotprojekt och förberedande åtgärder, i form av en granskning av faktiska omständigheter, med en bedömning av effektiviteten i de åtgärder som avser att främja turismen och befästa konkurrenskraften för turismsektorn inom EU.

2.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen ser till att det även i framtiden avsätts resurser från de olika stödfonderna för att det också i fortsättningen ska gå att skapa gynnsamma villkor för företag inom turismsektorn i EU.

3.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att undersöka möjligheten att inrätta ett avsnitt uteslutande för turism inom nästa fleråriga budgetram, eftersom det behövs bättre erkänsla för att turismen är en självständig ekonomisk verksamhet när det gäller budget och åtgärder, i stället för att den ska finansieras via budgetarna för andra politikområden.

4.  Europaparlamentet erinrar om att de europeiska struktur- och investeringsfonderna (nedan kallade ESI-fonderna) fortfarande är den största källan till extern finansiering av aktiviteter som är avsedda att stimulera turismsektorn i vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att säkerställa en ökad insyn i de lokala förvaltningarnas utnyttjande av strukturfonderna.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, regioner och myndigheter med ansvar för turism samt företag, särskilt de små och medelstora företagen, att dra största möjliga nytta av de nya finansieringsmöjligheterna som Europeiska fonden för strategiska investeringar erbjuder, särskilt genom nationella och regionala investeringsbanker för att ta ett kvalitativt steg framåt i EU:s turismpolitik.

6.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att främja utvecklingen av pilotscenarier för turismen inom ramen för Horisont 2020.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att översätta finansieringsguiden till EU:s 24 officiella språk för att informationen om finansieringsmöjligheterna, särskilt för små och medelstora företag, ska bli mera lättillgänglig, eftersom tillgången till finansiering är ett av hindren för sektorn.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnämna oberoende experter som ska bedöma hur andra EU-strategier påverkar turism, analysera de reella och potentiella hoten mot turismen som en följd av konflikterna i EU:s grannländer och grannregioner och rapportera till parlamentet, och att då ge förslag på åtgärder för att stärka de positiva och minska de negativa följderna för turismen.

9.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen ska lägga fram en översikt över aktuella uppgifter på grundval av den nya förordningen om statistik om turism.

10.  Europaparlamentet konstaterar att det behövs ytterligare insatser för att utarbeta en integrerad strategi för turism, och att man bör se till att sektorns intressen och behov beaktas vid utarbetandet och tillämpningen av EU:s övriga politiska åtgärder (t.ex. transportpolitik och landsbygdspolitik).

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny strategi om turismen i EU, för att ersätta eller uppdatera meddelandet från 2010.

12.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen ska lägga fram detaljerade genomförandeåtgärder för den nya uppsättningen gemensamma åtgärder inom ramen för nästa europeiska forum för turism.

13.  Europaparlamentet rekommenderar med eftertryck att kommissionen ska överföra tillräckligt med personella resurser till sin turismpolitik, mot bakgrund av att turismen är en betydande faktor för ekonomisk tillväxt och sysselsättning i Europa. Parlamentet kritiserar att området turism inte fått en tillräckligt framträdande plats på webbsidan för det nya generaldirektoratet för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag (GD GROW). Parlamentet rekommenderar också att webbsidan ska bli flerspråkig.

14.  Europaparlamentet betonar vikten av samordning mellan kommissionens tjänstemän och avdelningar.

15.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att överväga en minskning av den oproportionerligt stora regelbördan som negativt påverkar de små och medelstora företagens konkurrenskraft i turismsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att minska och inte öka den befintliga regelbördan.

16.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att turismen spelar en nyckelroll inom den europeiska ekonomin. Det är följaktligen nödvändigt att avsevärt förbättra samordningen mellan medlemsstater, regionala och lokala myndigheter samt finansinstitut och skapa synergieffekter mellan den offentliga och den privata turismsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att gå in för att finna en mekanism för effektiv samordning och effektivt samarbete inom sektorn.

17.  Europaparlamentet anser att EU, inom ramen för samarbete och goda grannförbindelser, bör utveckla samarbetsåtgärder för utvecklingen av tredjeländers turism, för att möjliggöra en balanserad utveckling av deras ekonomier, något som samtidigt kan bidra till mer avspända grannförbindelser och öka både regionens attraktivitet och tillströmningen av ditresande turister.

18.  Europaparlamentet anser att det skulle bidra till att främja mångfalden inom den europeiska turismen och höja profilen för de olika intressenter som är verksamma inom turismsektorn om det utsågs ett europeiskt turistår, och uppmanar kommissionen att överväga ett sådant initiativ.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en analys av fördelarna och nackdelarna med att inrätta ett europeiskt organ för turism.

Varumärkesstrategi/gemensam marknadsföring av Europa som ett resmål

20.  Europaparlamentet uppmuntrar eftertryckligen kommissionen att i samarbete med den europeiska resekommissionen, som sammanför de nationella turismorganisationerna, fortsätta med och fördjupa marknadsföringen av Europa som världens främsta resmål, inom ramen för en gemensam europeisk strategi. Parlamentet vill framför allt se ett genomförande av den långsiktiga strategi som kommissionen och den europeiska resekommissionen satte i gång i februari 2014 under namnet Destination Europe 2020 och där det ingår en rad åtgärder inom marknadsföring av, varumärkesstrategi för och främjande av Europa såsom resmål.

21.  Europaparlamentet begär i synnerhet att ett varumärke för Europa som resmål ska utvecklas för att komplettera och förstärka den marknadsföring som bedrivs av turismorganisationer på nationell, regional, gränsöverskridande och lokal nivå och av den europeiska turistnäringen i syfte att olika europeiska resmål ska komma till synes och bli konkurrenskraftiga, särskilt på avlägsna marknader. Parlamentet betonar att man måste gå inkluderande till väga i samband med varumärket för Europa som resmål, så att det uppkommer fördelar för både inarbetade och mindre kända europeiska resmål och de olika regionerna i Europa samtidigt får ha kvar sina inneboende särdrag, eftersom de lever på sina egna territoriella varumärken och eftersom medlemsstaternas behörighet i enlighet med artikel 195 i EUF-fördraget fullständigt måste respekteras.

22.  Europaparlamentet inser dock att de gemensamma målen måste definieras tydligt och att potentialen hos och mervärdet för varumärket för Europa som resmål måste undersökas, i enlighet med de behov och särskilda krav som medlemsstaterna uttryckt. Parlamentet anser att uppnåendet av dessa resultat förutsätter ett ytterligare djupgående samråd med turistnäringen, turismorganisationer samt regionala och lokala myndigheter. Parlamentet rekommenderar att en varumärkeshandledning utarbetas, med överenskomna marknadsföringsformer.

23.  Europaparlamentet rekommenderar att det övervägs hur den privata sektorn kan medverka i marknadsföringsstrategin för varumärket för Europa som resmål och vilka ekonomiska bidrag sektorn kan ge till utvecklingen av och målen för denna strategi. Parlamentet understryker vikten av offentlig-privata partnerskap och föreslår därför att det utarbetas ett särskilt program för ett offentlig-privat partnerskap för turism. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att låta sina respektive lokala och regionala myndigheter medverka i denna process, och att föra ett konstruktivt samarbete med turistnäringen för att uppnå detta mål.

24.  Europaparlamentet vill att varumärket för Europa som resmål ska få Europa att framstå som den mest familje-, barn- och generationsvänliga regionen i världen.

25.  Europaparlamentet anser att varumärket för Europa som resmål ska ha turisternas säkerhet som ett av sina viktigaste mål. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaternas myndigheter att, i nära samarbete med kommissionen, utarbeta strategier (inklusive informationskampanjer till turister), för att turisterna ska kunna vistas så tryggt som möjligt på de europeiska resmålen.

26.  Europaparlamentet betonar att man måste öka den politiska medvetenheten om att säljfrämjande av Europa i tredjeländer är ett marknadsföringsinstrument för att få flera turister till Europa och således för med sig ekonomisk nytta, inte bara till mindre kända resmål och länder med ekonomiska svårigheter, utan också till EU som helhet. Parlamentet anser att en strikt viseringspolitik innebär ett hinder för turistflödet från tredjeländer. Parlamentet välkomnar de åtgärder kommissionen lade fram 2014 för att utfärda nya turistviseringar och underlätta för turisters resor inom Schengenområdet. Parlamentet uppmanar med tanke på detta rådet att uppnå en snar överenskommelse med parlamentet för att EU ska kunna få ett större turistflöde från vissa tredjeländer med stort potentiellt intresse av att besöka EU.

27.  Europaparlamentet erinrar om att EU bör börja investera för att vara redo att utveckla potentialen hos tredjeländer med stora befolkningar och framväxande ekonomier, i synnerhet Brik-länderna, där antalet utresande turister ständigt ökar. Parlamentet framhåller att det behövs dels turistfrämjande initiativ, dels flexiblare och mer samstämmiga turistviseringsarrangemang och gränsövergångar. Parlamentet betonar att lanseringen av fler plattformar för turistviseringar, tillsammans med ett försiktigt grepp på frågan om en enklare viseringskodex, är viktiga faktorer för att öka antalet utomeuropeiska turister och göra europeiska resmål mer synliga. Parlamentet understryker att rundreseviseringar innebär stora möjligheter för turister och turistgrupper som redan har besökt landet och att det är viktigt att ingå fler avtal om undantag från viseringskrav för att optimera nyttan med inresande internationella turister. Parlamentet anser att det, med respekt för medlemsstaternas rätt och skyldighet att kontrollera inresor över sina gränser, är lämpligt att EU-institutionerna och medlemsstaterna inom ramen för den gemensamma viseringspolitiken utarbetar en långsiktig strategi för mer samordnade och förenklade viseringsförfaranden.

Alleuropeiska och transnationella turistprodukter

28.  Europaparlamentet anser att offentliga och privata aktörer bör intensifiera sina insatser för att utveckla nya transnationella europeiska turistprodukter, samtidigt som man till fullo beaktar den roll som makroregionala strategier spelar i utvecklingen av dessa. Parlamentet noterar att makroregioner, såsom den adriatisk-joniska makroregionen, erbjuder unika naturliga, kulturella och historiska grunder för utvecklingen av sådana produkter. Offentliga och privata aktörer inom EU:s makroregionala strategier för Östersjön, Donau, Adriatiska havet och Joniska havet samt Alperna uppmanas att utarbeta, var och en på sitt eget område, gemensamma strategier för utveckling av turismen.

29.  Europaparlamentet uppmuntrar internationellt samarbete för att ta fram gränsöverskridande tematiska resvägar (på en nivå som omfattar ett större antal europeiska länder) för att förstärka upplevelsebitar som motiverar besök på vissa resmål (definierade på medlemsstatsnivå), öka rörligheten för semesterfirare, se till att resenärer spenderar i genomsnitt mer och utvidga kampanjplattformen, särskilt när det gäller besökare från fjärrbelägna marknader för turister till EU.

30.  Europaparlamentet betonar den ökande internationella konkurrensen i och med framväxten av resmål utanför Europa. Av den anledningen är det nödvändigt med stimulans till ett ökat samarbete mellan europeiska resmål genom turismkluster och nätverk på lokala, regionala, nationella och transnationella nivåer samt inom havsområden.

31.  Europaparlamentet erkänner vikten av transnationella turistprodukter för främjandet av den territoriella sammanhållningen, och är därför övertygat om att de initiativ som förverkligas inom institutionaliserade samarbetsramar bör stödjas genom lämpliga stimulansåtgärder.

32.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja nya turistleder genom att återställa övergivna områden, vägar, järnvägar, övergivna stigar och föråldrade leder.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemmarna i den europeiska resekommissionen att stödja resekommissionens nuvarande mandat för att bistå i framtagandet och marknadsföringen av målinriktade transnationella och alleuropeiska turistprodukter och tjänster, tillsammans med kust- och havsturism, genom en väl genomarbetad, förbättrad och fullständigt tillgänglig portal Visiteurope.com. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att portalen Visiteurope.com blir åtkomlig från alla gängse mobila och bärbara terminaler via en egen programmerad applikation (app).

34.  Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att förstärka sitt samarbete med Europarådet, den europeiska resekommissionen och FN:s världsturismorganisation samt andra internationella partner för att intensifiera arbetet med att utveckla nya transnationella och alleuropeiska turistprodukter.

35.  Mot bakgrund av att dagens konsumenter brukar söka efter en turistupplevelse snarare än bara ett resmål betonar Europaparlamentet att en framgångsrik marknadsföringsstrategi för främjandet av europeiska turistprodukter måste motsvara behoven hos olika resesegment och marknader i tredjeländer.

36.  Europaparlamentet betonar att resebyråer och researrangörer måste marknadsföra det europeiska larmnumret 112 på sina respektive webbplatser och elektroniska biljetter samt på våra främsta resmål.

37.  Europaparlamentet välkomnar initiativet Calypso om social turism, som ger äldre människor, ungdomar, låginkomsttagare och personer med funktionsnedsättningar möjlighet att semestra utanför högsäsongen. Parlamentet betonar att detta initiativ erbjuder möjligheter till att övervinna turismens säsongsberoende karaktär, framför allt på mindre kända resmål.

38.  Europaparlamentet anser dock att motåtgärder mot säsongsberoende förutsätter att tyngdpunkten i högre grad läggs vid utvecklingen av målinriktade turistprodukter som ger de resande en särskild turistupplevelse och motsvarar deras särskilda behov. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att uppmuntra och stödja medlemsstaterna och turistnäringen med att skapa mer varierande och målinriktade produkter, såsom landsbygdsarvet, kulturarvet och industriarvet, historia, religion, upplevelser av hälsa, spavistelser och friskvård, idrott, vin och mat, musik och konst såsom former av alternativ turism som bidrar med mervärde till det område som berörs, genom att diversifiera näringslivet där och göra sysselsättningen mindre säsongsberoende. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att på lämpligt sätt använda EU-medel för detta ändamål, och uppmanar kommissionen att utvidga Cosme-programmets åtgärdsområden i enlighet med detta. Parlamentet anser att idrottsevenemang samt musik- och kulturfestivaler har en stor potential för att mobilisera turister från Europa och från andra världsdelar.

39.  Europaparlamentet understryker att Europas mångfald och multikulturalism erbjuder stora möjligheter för utvecklingen av den tematiska turismen och möjliggör ett samordnat främjande av alternativ och hållbar turism och kulturella utbyten. Parlamentet uppmuntrar till initiativ för att förbinda turistattraktionerna med varandra för att skapa tematiska turistprodukter och turistleder på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, som utnyttjar de olika europeiska turistattraktionernas komplementaritet och särdrag så att man erbjuder den bästa möjliga upplevelsen för turister.

40.  Europaparlamentet betonar behovet av att främja och framhäva Europas rika kulturarv, så att Unescos världsarvslista används som en unik försäljningstrumf, men att man också tar med sådana platser som kanske är mindre kända eller inte lätta att nå, framför allt mot bakgrund av att kulturturismen står för omkring 40 % av turismen i Europa och därigenom avsevärt bidrar till ekonomisk tillväxt, sysselsättning, social innovation samt utveckling på det lokala och regionala planet och i städerna och på landsbygden, samtidigt som den minskar inverkan av säsongsberoendet. Parlamentet betonar här också den centrala roll som sponsorskap spelar för att underhålla det europeiska kulturarvet och hjälpa medlemsstaterna bära kostnadsbördan.

41.  Europaparlamentet betonar att marknadsföring av kulturevenemang på olika nivåer skulle kunna bidra till resmålens attraktivitet och föreslår därför att man ser efter om det skulle gå att skapa en evenemangskalender för hela Europa som skulle läggas ut på portalen VisitEurope.com, för att turistinformationstjänsterna skulle bli bättre.

42.  Europaparlamentet uppmanar de nationella turismorganisationerna att låta initiativ och utmärkelser till förmån för det europeiska kulturarvet framträda tillräckligt tydligt på internet och att stimulera initiativ och verksamhet inom marknadsföringen med anknytning till detta arv (såsom det europeiska kulturarvsmärket och europeiska kulturvägar).

43.  Europaparlamentet upprepar vikten av att bevara kulturarvet och skydda det mot eventuella skadeverkningar från de strukturella förändringar som turismen orsakar och mot de risker som massturismen utgör för kulturarvet, i synnerhet under högsäsongen. Parlamentet prioriterar kvalitet framför kostnaden för det arbete som utförs, och betonar i detta sammanhang den roll som stödverksamhet kan spela genom att bidra till det europeiska kulturarvets bevarande och kompensera för nedskärningen av de offentliga anslagen för detta ändamål.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra åtgärden för att skydda hotade minnesmärken i Europa i syfte att värna om och främja kulturarvet och därmed uppmuntra kulturturismen.

45.  Europaparlamentet understryker den europeiska kulturturismens viktiga roll såsom stimulans till personlig utveckling och kunskapsförkovran, särskilt bland ungdomar, och som ett medel för att främja Europas rika nationella och lokala kulturella mångfald och kulturarv, bidra till interkulturellt lärande, skapa möjligheter till nätverkande, stärka den europeiska identiteten och uttrycka europeiska värden.

46.  Europaparlamentet betonar kulturturismens potential till fattigdomsminskning. Parlamentet vill i detta sammanhang att medlemsstaternas kreativa industrier och landsbygdsturism stimuleras i syfte att främja Europas ovanligt stora kulturrikedom och bekämpa fattigdom och arbetslöshet.

47.  Europaparlamentet understryker att gemensamma inköp av respass och biljetter bör förenklas, såsom en form till stöd för kulturkampanjer.

48.  Europaparlamentet betonar att Europas mångfald av språk – språk som är officiella (antingen ensamt för sig eller tillsammans med andra språk), minoritetsspråk och mindre kända språk – bildar grunden för dess kulturella arv och utgör i sig nyckeln till en hållbar och ansvarsfull turism.

49.  Europaparlamentet noterar vilka möjligheter som finns hos betydande historiska evenemang och platser, till exempel Sites of Conscience, för bemötande av samtida utmaningar genom finstämda program för tolkning och utbildning. Parlamentet uppmuntrar användningen av kulturarv och kulturturism för att främja en interkulturell dialog och föra Europas befolkning närmare varandra.

50.  Europaparlamentet betonar betydelsen av idrottsturismen, som i framtiden skulle kunna bli en av de mest dynamiska sektorerna i utvecklingen av den europeiska resebranschen, och vill att särskilda strategier införs för att främja och stödja dess utveckling. Parlamentet påminner om idrottsaktiviteters viktiga roll för att göra Europas regioner mer attraktiva för turister. Parlamentet pekar på de möjligheter som idrottares och åskådares resor inför och under idrottsevenemang innebär, eftersom det är ett sätt att locka turister till rentav de mest avlägsna områdena. Parlamentet betonar att man ännu inte tillräckligt tagit vara på idrottsturismens fulla potential.

Kvalitet

51.  Europaparlamentet är övertygat om att man inom europeisk turism måste övergå från en modell med kvantitativ tillväxt till en kvalitativ modell som leder till en stabil och hållbar utveckling, och att man i själva verket måste bygga upp en turistnäring som ger upphov till fler kvalificerade och skäligt avlönade arbetstillfällen. Parlamentet anser att den ekonomiska diversifieringen av turismen i landsbygds- och kustområden ger möjligheter till ny och hållbar sysselsättning.

52.  Europaparlamentet konstaterar att det finns skillnader i kraven på servicekvalitet inom turismen och anser att kvalitetsnormer är viktiga för att ge aktörer lika villkor och konsumenterna ökad insyn, vilket bidrar till ökat förtroende bland alla parter. Parlamentet uppmanar alla aktörer att föra vidare diskussionen om hur EU kan främja överenskomna kvalitetsnormer för turisttjänster.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en europeisk märkning för kvalitetsturism för att belöna strävsamma insatser från anställda inom branschen för att stödja högkvalitativa turisttjänster som bygger på högsta respekt för kultur- och naturarvet, samt för att förbättra kvaliteten på arbetstillfällena i turistnäringen, låta alla i högre grad få ta del av turismen och främja lokalsamhällenas kulturtraditioner.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förstärka samarbetet mellan medlemsstaterna för att förbättra kvaliteten på produkterna genom att skydda beteckningen ”made in”.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta och att tillsammans med turismorganisationer fastställa ett gemensamt europeiskt system för klassificering av turisminfrastruktur (hotell, restauranger, osv.). Parlamentet anser att initiativet från Hotelstars Union, som syftar till att gradvis harmonisera logiklassificeringssystemen i Europa bör stödjas ytterligare, vilket skulle möjliggöra en bättre jämförelse mellan de logimöjligheter som erbjuds i Europa och bidra till de gemensamma kvalitetskriterierna för tjänster.

56.  Europaparlamentet anser att upprätthållandet av säkerhetsstandarderna för turisttjänsterna inom EU är ett nödvändigt inslag i god kvalitet. Parlamentet välkomnar därför kommissionens grönbok Säkerhet i logitjänster för turister, och noterar de inlägg från många konsumentgrupper, brandsäkerhetsorganisationer och turismsektororganisationer som stöder åtgärder på EU-nivå för turismsäkerhet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram förslag till miniminormer för turismsäkerheten inom EU, i synnerhet på området brandsäkerhet och koloxidsäkerhet för semesterlogi, och betonar behovet av en systematisk insamling av uppgifter om logisäkerhet.

57.  Europaparlamentet understryker att turisttjänster av hög kvalitet garanteras om de kombineras med lämplig utbildning och anständiga arbetsförhållanden, och att åsidosättandet och försvagningen av de kunskaper som krävs och sociala förmåner i sektorn motverkar sitt eget syfte.

58.  Europaparlamentet anser att investeringar i utbildning är väsentliga för att man ska kunna erbjuda tjänster av hög kvalitet i en sektor där de flesta anställda brukar vara unga människor som är mellan 16 och 35 år gamla. Parlamentet uppmanar starkt kommissionen att samarbeta med privata enheter och andra offentliga organ för att skapa program för utbildning och praktik under lågsäsong, i syfte att göra denna sektor mer attraktiv och mindre säsongsbetonad. Parlamentet anser att denna utbildning bör framhäva högre kvalifikationer och utveckling av mjuka färdigheter för att förbättra anställningsutsikterna i hela sektorn. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att stödja turismsektorns försök att uppgradera arbetsgivarnas och arbetstagarnas färdigheter och kompetens för att föregripa framtida trender och kompetensbehov. Parlamentet anser att statistiken rörande sysselsättning inom turismsektorn bör förbättras.

59.  Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att stödja turistnäringen genom att eliminera kompetensunderskott och förbättra yrkesutbildningens marknadsrelevans. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge ut och distribuera en vägledning om god praxis och om vilka olika utbildningsmöjligheter som finns att tillgå inom EU, för att på det sättet möjliggöra en högre grad av professionalism och öka den frivilliga rörligheten bland yrkespersonal i EU.

60.  Europaparlamentet understryker vikten av att medlemsstaterna förbättrar det ömsesidiga erkännandet av yrkeskvalifikationer inom turistnäringen, så att det blir möjligt för arbetstagarna inom sektorn att finna de bästa möjliga yrkesutsikterna och sålunda uppmuntra deras rörlighet.

61.  Europaparlamentet välkomnar rörlighetsverktyg och samarbetsprojekt såsom kunskapsallianserna och sektorskompetensallianserna inom Erasmus+ och Erasmus för unga företagare, som effektiva medel för anställda inom turistnäringen, som är verksamma inom utbildning och fortbildning på alla nivåer, som ett sätt för dem utbyta bästa praxis, förbättra sina språkkunskaper och erhålla praktiska kunskaper inom kulturturism. Parlamentet oroar sig dock för det bristande intresset bland unga för att arbeta inom vissa turismsektorer. Parlamentet betonar fördelarna med varvad utbildning inom turistnäringen och vikten av att kombinera lärande med praktisk arbetserfarenhet, och därmed förbättra både de teoretiska kunskaperna och de praktiska färdigheterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna att fullt ut ta vara på de möjligheter som Europeiska socialfonden och andra europeiska, nationella och regionala fonder erbjuder för främjandet av yrkesutbildning.

62.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i kvalitetsutbildning av turistguider och att främja en flerspråkig strategi för att det ska gå bättre att marknadsföra platser av intresse för utländska turister. Parlamentet ber dessutom kommissionen och medlemsstaterna att fastställa europeiska kvalitetsnormer för turistguider och därvid se till att minimikraven i fråga om utbildning uppfylls.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en studie om de skatter och avgifter som påläggs turistprodukter och tjänster på lokal, regional, nationell och europeisk nivå och den inverkan dessa har på Europas konkurrenskraft som resmål. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna vikten av att sänka momsen på rese- och turisttjänster för att hjälpa lokala ekonomier att utvecklas och främja tillväxt och arbetstillfällen, och för att hjälpa Europa förbli konkurrenskraftigt på den globala marknaden.

Frigöra potentialen inom kust- och havsturism

64.  Europaparlamentet bekräftar vikten av strategin för kust- och öområden i den europeiska strategin för ökad tillväxt och sysselsättning inom kust- och havsturism (i linje med strategin för blå tillväxt och Europa 2020-strategin), som ger en uppsättning gemensamma svar på de många utmaningar som de står inför.

65.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram en handlingsplan, som med konkreta mål och tidsplaner ska komplettera de 14 åtgärderna som beskrivits i den ovannämnda strategin för kust- och havsturism, samt att för parlamentet rapportera om hur det framskridit med dessa åtgärder.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hålla ett årligt seminarium med deltagande från de medlemsstater som ligger vid kusten och ute i havet och respektive regioner, för att främja en alleuropeisk dialog och underlätta utbyte av bästa praxis samt genomförandet av en långsiktig strategi.

67.  Europaparlamentet erinrar om vikten av förbindelser och tillgänglighet, och konstaterar att de varierar under hög- och lågsäsong i områden och på öar som ligger avsides och där man i stor utsträckning är beroende av båt- och flygtransport. Parlamentet betonar också betydelsen av att skapa regionala planer som främjar den inre rörligheten på resmålen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i åtgärd 12 i den ovannämnda strategin för kust- och havsturism även ta hänsyn till effektiviteten i det statliga stödet i kust- och havsregioner.

68.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att, tillsammans med medlemsstater och berörda parter inom sjöfarts- och havsturismen, bedöma behovet av intelligenta och innovativa strategier som motverkar säsongsbundenhet, är anpassade till både hög- och lågsäsonger och tar hänsyn till olika målgrupper. Parlamentet uppmanar de berörda parterna att arbeta för att skapa upplevelser, produkter och tilläggstjänster integrerade med lokala produkter, i synnerhet med maritimt kulturarv, vattensport, båtliv, iakttagelser av naturen och livet i och kring havet, sol- och strandaktiviteter, småskaligt fiske, mat och hälsa.

69.  Europaparlamentet framhåller att kryssningsturismen är viktig för tillväxten av turismsektorn i Europa. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att, tillsammans med medlemsstaterna, bedöma vilka resurser som krävs samt befintlig infrastruktur för hamnar och sjöfart, och att standardisera sopsortering och återvinning i avsikt att skapa innovativa åtgärdsplaner för dessa områden genom utveckling av konceptet smart hamnstad.

70.  Europaparlamentet betonar att gemensamma planer och åtgärder är precis lika viktiga för att turismen ska accepteras av befolkningen som de är för en hållbar utveckling av turismen.

Hållbar, ansvarsfull och social turism

71.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta marknadsföra hållbar, ansvarsfull och miljövänlig turism i samarbete med strategiska partner, såsom den europeiska resekommissionen och andra berörda parter genom att utveckla nya specifika produkter och marknadsföra befintliga produkter, och föreslår att det inrättas en Europatäckande och fullt tillgänglig webbplattform som sammanför befintlig information om certifierade produkter, nya former för turism, resmål och resvägar, och om specifika tjänster, såsom transportsätt och turistguider, i en databas som kan nås via portalen Visiteurope.com.

72.  Europaparlamentet anser att det behövs ökad (med)finansiering av hållbara turismprojekt inom Cosme-programmet.

73.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att slutföra den europeiska stadgan för hållbar och ansvarsfull turism, och att fortsätta ge ekonomiskt stöd till viktiga initiativ och nätverk, såsom Eden (framstående europeiska resmål) och europeiska kulturleder.

74.  Europaparlamentet uppmuntrar de nationella turismorganisationerna att, på grundval av de standarder som föreslagits av kommissionen, inrätta en särskild självständig portal på nationell nivå om hållbar och ansvarsfull turism, för att kunderna ska kunna fatta välgrundade beslut när de väljer bland målinriktade nationella och transnationella produkter och resmål.

75.  Europaparlamentet framhåller att vi måste få en hållbar, ansvarsfull och tillgänglig turism, där begreppet ”smart resmål” bör stå i centrum vid utvecklingen av resmål och där man bör sammanföra aspekterna hållbarhet, upplevelseturism och lämpligt utnyttjade av naturresurser, tillsammans med den nya tekniken och den fysiska och informations- och kommunikationsmässiga tillgängligheten. Parlamentet är övertygat om att informationsnätverk för mjuka turismprojekt ger goda möjligheter att stödja små och medelstora företag, den lokala hållbara utvecklingen, hållbara arbetstillfällen och stabila ekonomier.

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utföra en studie om hållbarhetscertifikat för mjuka turisttjänster, med en analys av frivilliga instrument, där det anges vilka instrument som varit framgångsrika.

77.  Europaparlamentet vill att ett barn- och familjevänligt utbud ska främjas och vidareutvecklas inom turismsektorn, till exempel genom ett europeiskt märke för familjevänlig turism.

78.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att stimulera program som medger ombyggnad av föråldrade hotell enligt kriterier för miljöhållbar turism.

79.  Europaparlamentet betonar den europeiska turismens avgörande roll för pånyttfödelsen av landsbygds- och stadsområden så att vi uppnår en hållbar lokal och regional utveckling.

80.  Europaparlamentet vill se en utveckling av hållbara turisttjänster i de regioner som har stor potential för kultur och turism, men vilkas image trots detta har tagit skada på grund av att man i dessa regioner mera satsat på och utvecklat andra sektorer, bland annat industrisektorn.

81.  Europaparlamentet framhåller att man måste vara medveten om att turismen inte bör påverka ortsinvånarnas vardagsliv negativt, utan att lokalbefolkningen tvärtom bör integreras positivt och kunna delta i turismen.

82.  Europaparlamentet framhåller att natur- och kulturarvet och skyddet av den biologiska mångfalden utgör ett värdefullt kapital för turismsektorn, och stöder därför medlemsstaterna och de regionala myndigheterna samt turismföretagen i deras främjande av ekoturism och efterlevnad av EU:s miljölagstiftning när de beslutar om, och förverkligar, infrastrukturprojekt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införliva naturarvsinitiativ i sina nationella och regionala turismstrategier.

83.  Europaparlamentet betonar vikten av en hållbar och ansvarsfull turism för att skydda och bevara det regionala natur- och kulturarvet. Parlamentet är därför övertygat om att regionala turistprodukter och korttidsturism bör stödjas och främjas genom lämpliga åtgärder.

84.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla nätverk av gröna resvägar som omfattar landsbygdsområden, skogar och mindre kända naturområden, genom att integrera befintliga transportinfrastrukturnät med nya miljöhållbara lösningar.

85.  Europaparlamentet understryker att hållbar fisketurism kan ge ett viktigt bidrag till ekonomin på den europeiska landsbygden. Parlamentet betonar att denna form av turism bara kan bestå om utsatta fiskarter i europeiska insjöar och vattendrag förvaltas på ett mer hållbart sätt.

86.  Europaparlamentet understryker att lantgårdsturismen utgör en av de mest grundläggande formerna för alternativ turism i EU och uppmanar kommissionen att, i samarbete med medlemsstaterna, stödja åtgärder som utformats för att sporra till en vidareutveckling av denna sektor när det gäller infrastruktur och tillgänglighet.

87.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge lokala områden och kunskaper högre prioritet genom att främja marknadsföringen och garantera skyddet av lokala produkter med hjälp av skyddade geografiska beteckningar (SGB), både för jordbruksprodukter och andra produkter.

88.  Europaparlamentet anser att känsliga regioner såsom ö-, kust- och bergsområden, samt framför allt avlägsna områden och de yttersta randområdena, ofta är kraftigt beroende av turism och är de som först drabbas av klimatförändringarna. Parlamentet är därför övertygat om att klimatskyddet bör prioriteras och i högre grad integreras i europeisk, nationell och regional turism- och transportpolitik, inklusive genom en inriktning på energieffektivitet, förnybar energi, hållbara transporter och hållbar avfallshantering. Parlamentet uppmanar kommissionen att konsekvensbedöma klimatförändringarnas inverkan på turismen i dessa känsliga regioner i ekonomiskt, miljörelaterat och socialt hänseende, samt vilket inflytande de kommer att få i framtiden.

89.  Europaparlamentet understryker behovet av att främja turismpotentialen hos avlägset belägna landsbygds-, ö-, kust- och bergsområden och uppmuntrar till utveckling av hållbar havsturism i EU, samt uppmanar medlemsstaterna att utveckla hållbar infrastruktur och förbättra de gränsöverskridande förbindelserna för att dessa områden ska bli mera attraktiva och tillgängliga.

90.  Europaparlamentet betonar att öar har sina särskilda problem, särskilt vad gäller de mindre öarnas fastlandsförbindelser, och uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för ökade investeringar inom denna sektor.

91.  Europaparlamentet anser det som ett nyttigt bidrag från turistnäringens sida att det införts frivilliga ”miljökontroller” för att förbättra miljökvaliteten inom turistnäringen, och rekommenderar att företag som visar särskilt stort engagemang ska få en utmärkelse.

92.  Europaparlamentet uppmanar ansvariga myndigheter och näringsidkare på nationell, regional och lokal nivå att göra en större insats för att marknadsföra nät av europeiska fordonsfria färdvägar, till exempel ridvägar, vandrings- och pilgrimsleder och cykelvägar, i kombination med all gränsöverskridande järnvägstrafik, inklusive höghastighetståg och nattåg. Parlamentet erinrar om att frågan om trafikslagsövergripande transporter också alltid bör undersökas. Parlamentet rekommenderar att förhöjda biljettpriser på gränsöverskridande sträckor ska avskaffas, eftersom detta är ett av hindren för en mer allmän användning av järnvägar av turister i gränsområden.

93.  Europaparlamentet medger att hållbar stadsturism är en snabbt växande bransch och att rörlighets- och transportpolitiken i städernas turismcentrum bör vara effektiv och hållbar och att den bör leda till ömsesidigt fördelaktiga situationer både för besökarna och de besökta.

94.  Europaparlamentet stöder utvecklingen av integrerade, trafikslagsövergripande transporter för turister med hjälp av biljetter som medger att olika transportmedel anlitas, enligt vad som behövs i olika fall. Parlamentet betonar att framsteg med integrerade biljettjänster starkt skulle stimulera till gränsöverskridande turism.

95.  Europaparlamentet understryker att elfordon är en allt attraktivare lösning för både landsbygds- och stadsturismen inom ramen för den nya, flexibla rörligheten, och att detta rörlighetsalternativ ännu mer än hittills bör erbjudas på semesterorter.

96.  Europaparlamentet betonar att det måste bli lättare för cyklister att använda kollektivtrafiken.

97.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma möjligheten att göra ett europeiskt indikatorsystem för turism (ETIS) till ett EU-instrument för att hjälpa resmålen att kontrollera, hantera, utvärdera och förbättra sin hållbarhetsprestanda.

98.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att dela med sig av positiva erfarenheter av hållbar turism inom ramen för internationellt samarbete i utlandet.

99.  Europaparlamentet anser att fullständig tillgänglighet och rimliga priser inom turismen är en integrerad del av sektorns hållbarhet. Parlamentet bekräftar att principen ”turism för alla” innebär att alla får ta del av sina rättigheter som medborgare, framför allt personer med särskilda behov (såsom personer med funktionsnedsättningar eller nedsatt rörlighet, ungdomar, äldre personer, låginkomstfamiljer och barnfamiljer) och att denna princip alltså bör vara riktgivande för alla åtgärder med anknytning till turism, antingen de vidtas på nationell, regional, lokal eller europeisk nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att satsa särskilt på användning av ny teknik inom utvecklingen av turism för äldre personer och personer med särskilda funktionsnedsättningar.

100.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att skapa ett alleuropeiskt, enhetligt och öppet identifieringssystem för tillgängliga alternativ och att upprätta webbplattformar på området. Kommissionen uppmanas att lägga fram förslag i detta syfte.

101.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att införa konstaterandet av tillgänglighet som ett urvalskriterium för turistnäringen inom ramen för ekonomiska utvecklingsprogram.

102.  Europaparlamentet understryker att konsumenternas förtroende för företag som tillhandahåller tjänster inom turismsektorn också handlar om att företagen ska förse konsumenterna med enkla, effektiva, snabba och alternativa medel för att lösa konsumenttvister, och om att företagen ska skydda konsumenternas personuppgifter och deras ekonomiska uppgifter.

103.  Europaparlamentet anser att tillgänglig turism i Europa förutsätter att flygbolagen upphör med sin snedvridna och ofta vitt utbredda praxis att avsätta mer utrymme åt affärsklass än åt ekonomiklass.

104.  Europaparlamentet betonar det civila samhällets bidrag för att främja nya former av turism, genom sociala nätverk, frivilligorganisationer, kultur- och idrottsföreningar, medborgarinitiativgrupper och organisationer som företräder unga, kvinnor och utlandsboende.

105.  Europaparlamentet efterlyser ökad erkänsla för den viktiga roll som frivilligsektorn spelar för att utveckla och stödja turistnäringen genom kulturellt frivilligarbete.

106.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att uppmärksamma och stödja den sociala ekonomins potential för att utveckla hållbar och ansvarsfull turism.

107.  Europaparlamentet anser att turismen har ett viktigt socialt värde för ungdomar, löntagare och pensionärer och uppmanar medlemsstaterna att använda EU-medel för utveckling av hälsorelaterad turism och rekreationsturism.

108.  Europaparlamentet betonar att den fortsatta invandringskrisen i Europa särskilt drabbar kustområden, där turismen svarar för en viktig del av invånarnas inkomster. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport om de konsekvenser som det okontrollerade invandrarflödet till EU har på turismsektorn.

Delningsekonomi

109.  Europaparlamentet välkomnar de möjligheter som delningsekonomin ger till nystartade och innovativa företag i turismsektorn. Parlamentet inser att dessa tjänster kompletterar andra turisterbjudanden när det gäller deras lokalisering och de personer de har som målgrupp.

110.  Europaparlamentet erinrar om att delningsekonomin eller samverkanskonsumtion är en ny socioekonomisk modell som har kommit i gång tack vare den tekniska revolutionen med internet, som kopplar samman människor via nätplattformar på vilka transaktioner med varor och tjänster kan genomföras säkert och insynsvänligt.

111.  Europaparlamentet framhåller att den nuvarande lagstiftningen inte lämpar sig för delningsekonomin, och att lokala och nationella myndigheter därför har börjat undersöka dessa nätplattformar och strävar efter att reglera deras effekter, ofta med hjälp av oproportionerliga åtgärder, som är en aning olikartade inom unionen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna undersöka de bästa möjliga initiativen på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, och rekommenderar att man överväger att införa en lämplig lagstiftningsram inom ramen för EU:s övergripande strategi för den digitala inre marknaden.

112.  Europaparlamentet betonar att reaktionen på uppkomsten av delningsekonomin först måste analyseras, innan det vidtas några lagstiftningsåtgärder. Parlamentet anser dock att alla åtgärder från myndighetshåll måste vara skäliga och flexibla för att vi ska få en lagstiftningsram som ger alla företag likvärdiga verksamhetsförutsättningar, och framför allt ett positivt företagsklimat som blir till stöd såväl för de små och medelstora företagen som för industrins innovativitet. Parlamentet anser dessutom att konsumentskyddet förutsätter att den lagstiftning om säkerhet och hälsa som gäller för den traditionella turismsektorn även bör gälla för turisttjänster som tillhandahålls på kommersiell grund i delningsekonomin.

113.  Europaparlamentet framhåller att tjänsteleverantörernas verksamheter behöver delas in i lämpliga kategorier, så att man tydligt kan skilja mellan tillfälliga eller stadigvarande delningstjänster samt yrkesmässiga tjänster, för vilka det bör finnas lämpliga regler.

114.  Europaparlamentet framhåller också att plattformarna behöver vara fullständigt tillgängliga och att de konsumenter som använder dem måste få korrekt och inte vilseledande information och att deras uppgifter måste skyddas. Parlamentet understryker vikten av ett gångbart och öppet system för recensioner och av att det ses till att konsumenterna inte missgynnas av tjänsteleverantörer om de lämnar negativa recensioner.

115.  Europaparlamentet framhåller att teknikföretag som agerar som mellanhänder måste informera tjänsteleverantörerna om deras skyldigheter, särskilt när det gäller att skydda konsumenternas rättigheter och att ge tillförlitlig och lättåtkomlig information om alla avgifter och dolda kostnader som är förknippade med transaktioner, och om hur de ska göra för att fortgående och till fullo iaktta lokal lagstiftning, särskilt skattelagstiftning och efterlevnad av normer för konsumentsäkerhet och arbetsvillkor för dem som tillhandahåller turisttjänster.

116.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma de ekonomiska och sociala konsekvenserna av delningsekonomin och dess konsekvenser för turistnäringen, konsumenterna, teknikföretagen och myndigheterna och rapportera tillbaka till parlamentet om resultaten av de initiativ kommissionen redan vidtagit, inklusive det arbete som utförts av den arbetsgrupp som inrättats av GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag.

Digitalisering

117.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, tillsammans med turistnäringen och turistföreningar, utarbeta en smart färdplan med initiativ inriktade på innovation i bred bemärkelse (process, IKT, forskning) samt på vilka kunskaper som krävs, för att företagen inom rese- och turistbranschen ska uppmuntras att börja med digitala verktyg och använda dem på ett mera effektivt sätt. Parlamentet anser att kommissionen skulle kunna göra en koncentrerad insats för att sprida bästa praxis om detta.

118.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens digitala plattform för turism och dess mål att i) stärka den innovativa kapaciteten och digitaliseringen hos små och medelstora företag inom turismområdet i syfte att aktivera turistnäringen och ii) generera förslag till sätt att anpassa och utarbeta hållbara, konkurrenskraftiga och konsumentorienterade strategier som syftar till att ytterligare utveckla turistnäringen. Parlamentet uppmuntrar till användning av innovativ teknik, utbyte av bästa praxis och fördjupat samarbete på regional nivå, i syfte att göra den europeiska turistnäringen mer attraktiv och konkurrenskraftig. Parlamentet anser att främjande av e-lärande och en ökad användning av digital teknik skulle bli till ytterligare nytta för detta mål.

119.  Europaparlamentet är medvetet om att små och medelstora företag (av vilka de flesta är mikroföretag) och nystartade företag i turismsektorn har stora svårigheter att marknadsföra sina tjänster utomlands och att anpassa sig till de snabbt förändrande marknadsförhållandena. Parlamentet noterar att nya it-verktyg, såsom den av kommissionen utvecklade affärsstödsportalen för turism, tillsammans med webbinarier, kan hjälpa dem att utnyttja de digitala möjligheter som står till buds. Parlamentet betonar att om man gör affärsstödsportalen för turism tillgänglig på alla språk i medlemsstaterna skulle detta ytterligare främja de territoriella fördelarna med dessa åtgärder. Parlamentet uppmanar till liknande initiativ på lokal, regional och nationell nivå.

120.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta främja samarbetet mellan offentliga och privata rese- och turismintressenter i syfte att underlätta forskning om digitala lösningar och göra det lättare för europeiska företag att börja använda dem. Parlamentet påpekar särskilt att det behövs bättre samordning mellan den offentliga förvaltningen inom turismen på nationell, regional och lokal nivå, samt researrangörer, hotell- och restaurangbranschen och digitala företag.

121.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa sektorn att ta fram instrument som gör det möjligt att övervaka besökarnas resmål, bygga upp deras profil och följa deras rörlighet, för att identifiera deras intressen och utveckla lämpliga produkter, samt att skapa instrument som erbjuder resmål à la carte eller övervakning av näten för att man ska kunna fastställa våra besökares åsikter.

122.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram en övergripande rapport om dagsläget när det gäller digitaliseringen av marknaden för turism i Europa, för att man ska kunna identifiera och reagera på utmaningar och möjligheter för de olika offentliga och privata aktörerna på nationell, regional och lokal nivå. Parlamentet anser att den rapporten bör innefatta lämpliga rekommendationer för att trygga lojal konkurrens och likvärdiga verksamhetsförutsättningar för alla aktörer, och för att skydda konsumenterna med hjälp av föreskrifter om insyn, neutralitet och tillgänglighet.

123.  Europaparlamentet noterar att det blivit allt vanligare att de som använder turisttjänster bokar dem direkt via internet, och att detta kan medföra risker för konsumenter som ofta inte känner till vare sig sina egna rättigheter eller den tillämpliga lagstiftningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant följa eventuella missförhållanden på detta område, särskilt vid köp från olika tjänsteleverantörer samtidigt (flygbiljetter och biluthyrning till exempel), och att under nästa översyn av direktivet om turistresepaket, anpassa och utveckla dessa nya former för att anlita tjänster.

124.  Europaparlamentet välkomnar att trepartsförhandlingarna om ett reviderat paketresedirektiv nyligen slutförts. Parlamentet begär att regelverket så snart som möjligt och effektivt införlivas och genomförs i syfte att omvandla sektorn och skydda konsumenterna i den digitala miljön.

125.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omfördela medel och program till att bättre stödja digitaliseringen av europeiska turistföretag.

126.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att tjänsteleverantörer får rättvis och lika tillgång till relevanta uppgifter från rese- och transportföretag i syfte att underlätta spridningen av digitala, multimodala informations- och biljettjänster. Parlamentet noterar vikten av intelligenta transportsystem (ITS) när det gäller att tillhandahålla korrekt trafikinformation och korrekta reseuppgifter i realtid för utveckling av integrerade rörlighetstjänster som skulle gynna turismens utveckling i Europa.

127.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att kartlägga och stödja EU-omfattande initiativ som främjar användningen av den digitala infrastrukturen och driftskompatibiliteten mellan olika plattformar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i detta sammanhang erbjuda fria trådlösa lokalnät i turistområden och att fram till den 15 juni 2017 avskaffa roamingavgifterna, såsom det beslutats, och även geoblockeringen.

128.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de lokala myndigheterna att se till att alla stationer och plattformar för ankomst, avfärd och omstigning förses med informationskontor med utbildad personal som kan lämna upplysningar om de viktigaste resmålen, transportmedlen och turiststrukturerna och med flerspråkiga digitala informationssystem med fri och obegränsad anslutning till trådlösa lokalnät som även kan användas av personer med funktionsnedsättning.

129.  Europaparlamentet betonar att det fortfarande råder skillnader i pris och villkor när man bokar logi eller transportmedel på internet. Parlamentet välkomnar därför kommissionens meddelande En strategi för en inre digital marknad i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta ett heltäckande förslag för att sätta stopp för den omotiverade geoblockeringen av tillgången till varor, tjänster och bästa pris utifrån geografiskt läge eller bosättningsland.

130.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att stimulera tillgången till höghastighetsbredband, såsom en prioritering för avlägsna turistområden och turistområden i de yttersta randområdena, såsom öar och kust-, bergs- och landsbygdsområden, för att stärka turismföretagens tillväxt och minska den digitala klyftan i EU.

131.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de berörda parterna att utarbeta effektiva åtgärder inom alla delar av turistnäringen – framför allt på digitaliseringsområdet – för att motverka brist på kvalificerad arbetskraft i branschen.

132.  Europaparlamentet är oroat över att många av de ekonomiska fördelarna med online-distribution inte utnyttjas i Europa. Parlamentet anser att statsmakterna inom EU bör göra mer för att stärka företagarandan och i synnerhet teknikorienterade lösningar i Europa.

o
o   o

133.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 56 E, 26.2.2013, s. 41.
(2) EUT C 131 E, 8.5.2013, s. 9.
(3) EUT C 134, 7.6.2003, s. 7.


Utveckling av satellitbaserad teknik till stöd för system för global flygspårning
PDF 255kWORD 297k
Europaparlamentets resolution av den 29 oktober 2015 om tilldelning vid världskonferensen om radiokommunikationer, som hålls i Genève den 2–27 november 2015 (WRC-15), av det radiospektrumband som krävs för en kommande utveckling av satellitbaserad teknik till stöd för system för global flygspårning (2015/2857(RSP))
P8_TA(2015)0392B8-1094/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den nya punkt om spårning under flygning som införts på dagordningen för Internationella teleunionens nästa världskonferens om radiokommunikationer (WRC-15), som hålls i Genève den 2–27 november 2015,

–  med beaktande av det arbetsdokument Aircraft Tracking and Localisation Options som EU presenterade vid Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) sektorsövergripande möte om global spårning den 12–13 maj 2014,

–  med beaktande av de rekommendationer som gjordes vid Icaos ovan nämnda sektorsövergripande möte om global spårning,

–  med beaktande av yttrande nr 01/2014 från Europeiska byrån för luftsäkerhet av den 5 maj 2014 om ändrade krav för färd- och ljudregistratorer samt utrustning för lokalisering under vatten,

–  med beaktande av de säkerhetsrekommendationer som utfärdats av olika nationella myndigheter för säkerhetsutredning i syfte att öka säkerheten genom att göra det lättare att återfinna information för säkerhetsutredningar inom civil luftfart och förbättra färd- och ljudregistratorers prestanda liksom lokaliseringen av luftfartyg efter en olycka över vatten(1),

–  med beaktande av utkastet till kommissionens förordning om ändring av förordning (EU) nr 965/2012 vad gäller krav för färd- och ljudregistratorer, utrustning för lokalisering under vatten och system för spårning av luftfartyg(2),

–  med beaktande av frågan till kommissionen om tilldelning vid världskonferensen om radiokommunikationer, som hålls i Genève den 2–27 november 2015 (WRC-15), av det radiospektrumband som krävs för en kommande utveckling av satellitbaserad teknik till stöd för system för global flygspårning (O-000118/2015 – B8-1101/2015),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för transport och turism,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Tragedierna med Air France flyg AF447 (1 juni 2009) och Malaysia Airlines flyg MH370 (8 mars 2014) belyste behovet av att inrätta nya system som vid alla tidpunkter bestämmer den position som flygplan inom det allmänna transportväsendet har, även på avlägsna platser.

B.  Sådana övervakningssystem för globala flygledningstjänster kommer att göra det lättare att bestämma ett luftfartygs läge i händelse av onormalt beteende, en akut situation eller olycka.

C.  På grund av tragedierna med AF447 och MH370 bör sådana system inte påverkas av vanliga strömavbrott ombord och inte kunna kopplas ur under flygningen.

D.  Sådana system kommer att effektivisera sök- och räddningsinsatser liksom utredningar eftersom de nuvarande systemen för flygspårning endast delvis har global täckning.

E.  Dessa system kan också vara ett viktigt verktyg för att öka flygledningstjänstens effektivitet och kapacitet, samtidigt som de väsentligt förbättrar flygsäkerheten och minskar infrastrukturkostnaderna.

F.  Kommissionen har i samarbete med Europeiska byrån för luftsäkerhet (Easa), Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) och berörda aktörer börjat undersöka olika tekniska alternativ, med utgångspunkt i deras prestanda, och har föreslagit regler för spårning av luftfartyg med ett successivt genomförande.

G.  Bland de olika alternativ som för tillfället är i drift och/eller studeras (t.ex. automatisk (beroende) positionsövervakning – kontrakt (ADS-C), Aircraft Communications Addressing and Reporting System (ACARS), High Frequency Data Link), verkar tekniken för automatisk positionsövervakning -sändning (ADS-B), som stöds av kommunikationssatelliter, vara mycket lovande.

H.  Tekniken för automatisk positionsövervakning -sändning (ADS-B) kan hjälpa flygledningstjänsten med övervakning utanför de mest tätbefolkade områdena där radartäckningen är begränsad, omöjlig eller mycket kostsam (inklusive oceaner och obebodda landområden).

I.  Satellitstödd teknik för automatisk positionsövervakning -sändning (ADS-B) bygger på kommunikationer mellan luftfartyget och en satellitkonstellation för att leverantörer av flygtrafiktjänster ska kunna få kontrollkapacitet. Tilldelning av radiospektrumband som är skyddade mot störningar kan därför krävas.

J.  Världskonferensen om radiokommunikationer (WRC-15), som är planerad till november 2015 och organiseras av Internationella teleunionen, är det forum där det ska fastställas vilka radiotjänster som ska tilldelas till specifika radiospektrumband.

K.  Åtgärder bör vidtas för att se till att utvecklingen av teknik för automatisk positionsövervakning -sändning (ADS-B) inte hindras av det faktum att ett lämpligt radiospektrumband inte har tilldelats i tid.

1.  Europaparlamentet stöder kommissionens åtgärder för att snabbt utveckla prestandabaserade globala system för flygspårning som kommer att ge leverantörer av flygtrafiktjänster möjlighet att vid alla tidpunkter bestämma den position som flygplan inom det allmänna transportväsendet har, även på avlägsna platser.

2.  Europaparlamentet betonar att ett sådant system bör fungera effektivt även i händelse av vanliga strömavbrott ombord och att det inte bör gå att koppla ur detta under flygningen.

3.  Europaparlamentet anser att ett sådant system bör utvecklas genom ett starkt samarbete mellan alla berörda intressenter (t.ex. industrier, flygbolag, leverantörer av flygtrafiktjänster, säkerhets- och räddningstjänster, myndigheter för säkerhetsutredning och internationella organisationer).

4.  Europaparlamentet konstaterar att satellitstödd teknik för automatisk positionsövervakning -sändning (ADS-B) baserad på kommunikationer mellan luftfartyg och satelliter är ett av de mest lovande alternativen för utveckling av ett globalt övervakningssystem för globala flygledningstjänster.

5.  Europaparlamentet betonar att när teknik för automatisk positionsövervakning -sändning (ADS-B) införs är det viktigt att beakta behoven hos samtliga användare av luftrummet och att säkerställa driftskompatibilitet mellan alternativa tekniker för att undvika säkerhetsöverträdelser.

6.  Europaparlamentet konstaterar att utvecklingen av satellitstödd teknik för automatisk positionsövervakning -sändning (ADS-B) kan kräva tilldelning av ett lämpligt radiospektrumband för att förhindra störningar.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder – inför nästa världskonferens om radiokommunikationer (WRC15) som ska hållas i Genève i november 2015 – i fråga om tilldelning av det radiospektrumband som krävs för en kommande utveckling av satellitbaserad teknik till stöd för system för global flygspårning.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Yttrande nr 01/2014 från Europeiska byrån för luftsäkerhet av den 5 maj 2014, s.1, ”Reference”.
(2) Kommissionens dokument RPS COM-AC DRC(2015) D040413/02 med bilaga.

Rättsligt meddelande