Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2147(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0371/2015

Ingivna texter :

A8-0371/2015

Debatter :

PV 19/01/2016 - 4
CRE 19/01/2016 - 4

Omröstningar :

PV 19/01/2016 - 5.9
CRE 19/01/2016 - 5.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0009

Antagna texter
PDF 566kWORD 170k
Tisdagen den 19 januari 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
Vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden
P8_TA(2016)0009A8-0371/2015

Europaparlamentets resolution av den 19 januari 2016 om ”Vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden” (2015/2147(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—  med beaktande av kommissionens meddelande En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192) och av det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer detta (SWD(2015)0100),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juli 2014 Mot en blomstrande datadriven ekonomi (COM(2014)0442),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/2240 av den 25 november 2015 Inrättandet av ett program för lösningar för interoperabilitet och gemensamma ramar för europeiska offentliga förvaltningar, företag och medborgare (ISA2-programmet) för modernisering av den offentliga sektorn(1),

—  med beaktande av kommissionens meddelande Ta tillvara på möjligheterna med gräsrotsfinansiering i Europeiska unionen (COM(2014)0172),

—  med beaktande av bilagan till kommissionens meddelande Programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet): resultat och nästa steg (COM(2013)0685),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förslag till förordning om åtgärder avseende den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation och för att skapa en uppkopplad kontinent, och om ändring av direktiven 2002/20/EG, 2002/21/EG och 2002/22/EG samt förordningarna (EU) nr 1211/2009 och (EU) nr 531/2012 (COM(2013)0627)),

—  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 23 april 2013 E-commerce Action plan 2012-2015 – State of play 2013 (SWD(2013)0153),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förslag till förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation (COM(2013)0147)),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förslag till direktiv om åtgärder för att säkerställa en hög gemensam nivå av nät- och informationssäkerhet i hela unionen (COM(2013)0048))

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 december 2012 om innehåll i den digitala inre marknaden (COM(2012)0789),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förslag till direktiv om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser (COM(2012)0721)),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning (COM(2012)0582),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 oktober 2012 Inremarknadsakt II – Tillsammans för ny tillväxt (COM(2012)0573),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 april 2011 till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Inremarknadsakten: Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden (COM(2011)0206),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 oktober 2010 till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén På väg mot en inre marknadsakt: Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi – Femtio förslag för att arbeta, driva företagsverksamhet och handel bättre tillsammans (COM(2010)0608),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förslag till direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/116/EG om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter (COM(2008)0464),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/758 av den 29 april 2015 om typgodkännandekrav för montering av eCall-system som bygger på 112-tjänsten i fordon och om ändring av direktiv 2007/46/EG(2),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG(3),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 283/2014 av den 11 mars 2014 om riktlinjer för transeuropeiska nät på området för telekommunikationsinfrastruktur och om upphävande av beslut nr 1336/97/EG(4),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU av den 26 februari 2014 om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden(5),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010(6),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/37/EU av den 26 juni 2013 om ändring av direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn(7),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 524/2013 av den 21 maj 2013 om tvistlösning online vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG, (förordningen om tvistlösning online vid konsumenttvister)(8),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster(9),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik(10),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG(11),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1211/2009 av den 25 november 2009 om inrättande av organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och byrån(12),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden(13),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation(14),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser(15),

—  med beaktande av den första utvärderingen av direktiv 96/9/EG om rättsligt skydd för databaser,

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skyddet för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter(16), inbegripet ändringarna efter förordning (EG) nr 1882/2003,

—  med beaktande av avtalet av den 28 september 2015 om 5G-partnerskap mellan Kina och Europeiska unionen samt tillhörande avtal,

—  med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2015 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället(17),

—  med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2015 Mot ett förnyat samförstånd om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter: en EU-handlingsplan(18),

—  med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2015 om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik(19),

—  med beaktande av sin resolution av den 27 november 2014 om stöd till konsumenters rättigheter på den digitala inre marknaden(20),

—  med beaktande av sin resolution av den 27 februari 2014 om avgifter för privatkopiering(21),

—  med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2014 om en integrerad marknad för leverans av paket i syfte att främja e-handeln inom EU(22),

—  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2014 om en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet(23),

—  med beaktande av sin resolution av den 10 december 2013 om att frigöra de molnbaserade datortjänsternas potential i Europa(24),

—  med beaktande av sin resolution av den 10 december 2013 om utvärderingsrapporten om Berec och byrån(25),

—  med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2013 om rapporten om genomförandet av regelverket för elektronisk kommunikation(26),

—  med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2013 om vilseledande reklam(27),

—  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om den digitala agendan för tillväxt, rörlighet och sysselsättning: dags att lägga in en högre växel(28),

—  med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2013 om att fullborda en inre e-marknad(29),

—  med beaktande av sin resolution av den 11 juni 2013 om en ny dagordning för EU:s konsumentpolitik(30),

—  med beaktande av sin resolution av den 22 maj 2013 om genomförande av direktivet om audiovisuella medietjänster(31),

—  med beaktande av sin resolution av den 11 december 2012 om att fullborda en inre e-marknad(32),

—  med beaktande av sin resolution av den 11 september 2012 om distribution på internet av audiovisuella verk inom EU(33),

—  med beaktande av sin resolution av den 12 juni 2012 om skydd av kritisk infrastruktur – resultat och kommande åtgärder: vägen mot global it-säkerhet(34),

—  med beaktande av sin resolution av den 20 april 2012 om en konkurrenskraftig digital inre marknad – e-förvaltning som en spjutspets(35),

—  med beaktande av sin resolution av den 21 september 2010 om fullbordandet av den inre marknaden för e-handel(36),

—  med beaktande av sin resolution av 15 juni 2010 om förvaltning av Internet – framtida åtgärder(37),

—  med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2010 om en ny digital agenda för Europa: 2015.eu(38),

—  med beaktande av sin resolution av den 15 juni 2010 om sakernas Internet(39),

—  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som har införlivats i fördragen genom artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen,

—  med beaktande av artikel 9 i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som ratificerades av EU den 23 december 2010 (2010/48/EG),

—  med beaktande av Unescos (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar av den 20 oktober 2005,

—  med beaktande av artiklarna 9, 12, 14, 16 och 26 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

—  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för rättsliga frågor, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för transport och turism (A8-0371/2015), och av följande skäl:

A.  Den snabbt växande användningen av internet- och mobilkommunikation har förändrat medborgarnas, företagens och deras anställdas sätt att kommunicera, få information och kunskap, uppfinna, konsumera, dela, delta och arbeta. Detta har inneburit en ökning av förändring avekonomin och underlättat tillgången för små och medelstora företag till en potentiell kundbas på 500 miljoner konsumenter inom EU, och till världsmarknaden, och gett enskilda möjlighet att utveckla nya företagsidéer och affärsmodeller.

B.  All unionspolitik och unionslagstiftning på området för den digitala inre marknaden bör ge nya möjligheter för användare och företag, och ge nya innovativa gränsöverskridande internettjänster till konkurrensmässiga priser möjlighet att utvecklas och växa, och bör avskaffa hinder mellan medlemsstaterna och underlätta europeiska företags, särskilt små och medelstora företag samt nystartade företag, tillgång till gränsöverskridande marknader eftersom det är centralt för att skapa tillväxt och sysselsättning i EU, och samtidigt erkänna att dessa möjligheter oundvikligen medför strukturella förändringar och därför anamma en helhetssyn, däribland en social dimension, samt erkänna behovet av att snabbt minska den digitala kunskapsklyftan.

C.  Trots att 75 procent av det mervärde som den digitala ekonomin tillför kommer från den traditionella industrin, är den digitala omvandlingen av den traditionella industrin fortsatt svag, och endast 1,7 procent av företagen i EU använder avancerad digital teknik fullt ut, och endast 14 procent av de små och medelstora företagen använder internet som försäljningskanal. Europa måste utnyttja den stora potential som IKT-sektorn erbjuder för att digitalisera industrin och behålla sin globala konkurrenskraft.

D.  Uppbyggnaden av en dataekonomi är starkt beroende av rättsliga ramar som uppmuntrar utveckling, tillsyn, underhåll och utvidgning av databaser och kräver därför innovationsvänliga och praktiska rättsliga ramar.

E.  Under 2013 uppgick marknaden för delningsekonomi till cirka 3,5 miljarder USD globalt sett. Kommissionens tillväxtprognos ligger i dag på över 100 miljarder USD.

F.  Ett starkt och konstant konsumentskydd, konsumentinflytande och konsumenttillfredsställelse kräver valfrihet, kvalitet, flexibilitet, insyn, information, interoperabilitet och en tillgänglig säker internetmiljö med ett starkt dataskydd.

G.  Kreativitet och innovation är drivkrafter i den digitala ekonomin, och det är därför mycket viktigt att garantera en hög skyddsnivå för immateriella rättigheter.

H.  44,8 procent av hushållen i EU(40) har inte tillgång till snabbt internet. Befintlig politik och incitament har inte lyckats skapa en tillräcklig digital infrastruktur, i synnerhet inte i landsbygdsområdena.

I.  Regionerna inom EU befinner sig på mycket olika nivåer när det gäller digital konnektivitet, humankapital, användning av internet, företagens integrering av digital teknik och digitala offentliga tjänster, vilket framgår av resultattavlan för den digitala agendan. Regioner som har låga poäng på dessa fem indikatorer riskerar att gå miste om fördelarna med den digitala tidsåldern.

1. INLEDNING: VARFÖR VI BEHÖVER EN DIGITAL INRE MARKNAD

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande En strategi för en inre digital marknad i Europa. Parlamentet anser att en digital inre marknad som bygger på ett gemensamt regelverk kan gynna EU:s konkurrenskraft, inverka positivt på tillväxt och sysselsättning, innebära en nystart för den inre marknaden och göra samhället mer inkluderande genom att erbjuda nya möjligheter för medborgare och företag, särskilt genom att utbyta och dela innovation. Det övergripande angreppssätt som valts behöver förstärkas vid genomförandet, bl.a. genom att i tid anta de 16 initiativen, eftersom de digitala drivkrafterna påverkar alla medborgare och delar i samhället och ekonomin.

2.  Europaparlamentet instämmer med kommissionen i att styrningen och genomförandet av den digitala inre marknaden i tid är ett ansvar som delas mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att ta kontakt med samhällsaktörer och sociala intressenter och att i möjligaste mån involvera dem i beslutsprocessen.

3.  Europaparlamentet anser att bättre lagstiftning kräver att synen på lagstiftning som standard är digital, principbaserad och teknikneutral. För att skapa utrymme för innovation krävs det att en bedömning görs huruvida befintlig lagstiftning, kompletterande icke-lagstiftande åtgärder och efterlevnadsramar efter nödvändiga samråd och konsekvensstudier, är ändamålsenliga för den digitala tidsåldern med tanke på ny teknik och nya affärsmodeller, för att få bukt med den nuvarande rättsliga splittringen, minska onödig administration och främja tillväxt och innovation.

4.  Europaparlamentet anser att medborgarnas och företagens förtroende för den digitala miljön är avgörande för att fullt ut frigöra innovation och tillväxt i den digitala ekonomin. Parlamentet är övertygat om att ett ökat förtroende genom uppgiftsskydd och säkerhetsstandarder och ett högt konsumentskydd och ökat konsumentinflytande liksom en moderniserad lagstiftning för företag bör ligga till grund för den offentliga politiken, samtidigt som man erkänner att affärsmodellerna i digitala företag bygger på användarnas förtroende.

5.  Europaparlamentet framhåller att e-handeln varje år genererar 500 miljarder euro i EU och är ett viktigt komplement till handeln utanför internet. Den ger konsumenterna större valmöjligheter, särskilt i avlägsna områden, och små och medelstora företag nya möjligheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera och avlägsna hinder som påverkar e-handeln för att skapa en verklig gränsöverskridande marknad för e-handel. Parlamentet anser att dessa hinder exempelvis är bristande interoperabilitet och avsaknad av gemensamma standarder, brist på relevant information som ger konsumenterna möjlighet att fatta välgrundade beslut, och otillräcklig tillgång till förbättrade gränsöverskridande betalningar.

6.  Europaparlamentet stöder kommissionens plan att se till att dess konkurrenspolitik helt och fullt gäller för den digitala inre marknaden, eftersom konkurrens ger konsumenter fler valmöjligheter, men också skapar lika spelregler, och beklagar att den nuvarande bristen på ett europeiskt digitalt regelverk har tydliggjort att stora och små leverantörers intressen inte har kunnat förenas.

7.  Europaparlamentet betonar det akuta behovet av att kommissionen och medlemsstaterna främjar en mer dynamisk ekonomi som möjliggör en blomstrande innovation och avlägsnar hinder för företag, särskilt innovativa företag, små och medelstora företag, nystartade företag och expanderande företag, så att de får tillgång till marknader på lika villkor, genom utveckling av e-förvaltning, ett framtidssäkrat och integrerat regelverk och andra regelverk, tillgång till finansiering, inklusive nya finansieringsmodeller för nystartade företag i EU, små och medelstora företag och initiativ från det civila samhället samt en långsiktig investeringsstrategi för en digital infrastruktur, digital kompetens, digitalt inkluderande samt digital forskning och innovation. Parlamentet påminner om att grunden för den innovationsvänliga politiken som främjar konkurrens och innovation bör inkludera möjligheten för projekt att få tillgång till finansieringsmöjligheter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att en gränsöverskridande bidragsinsamling kan ske utan hinder och uppmuntrar medlemsstaterna att skapa incitament för bidragsinsamling.

8.  Europaparlamentet anser att digitaliseringens inverkan på arbetsmiljön måste utvärderas och att befintliga arbetsplatsnormer för hälsa och säkerhet måste anpassas i enlighet därmed. Parlamentet noterar risken för olyckor för de arbetstagare som arbetar hemifrån på distans eller med ”crowdworking”. Parlamentet betonar att arbetsrelaterade psykiska hälsoproblem, såsom utbrändhet till följd av konstant tillgänglighet och urholkade traditionella arbetstider, utgör en allvarlig risk för arbetstagarna. Kommissionen uppmanas att se till att en studie utarbetas om digitaliseringens bieffekter, t.ex. den ökade arbetsintensitetens effekter, för arbetstagarnas mentala välbefinnande och familjelivet och för utvecklingen av barns kognitiva färdigheter.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna vidareutveckla initiativ för att främja entreprenörskap, särskilt innovativa affärsmodeller som kommer att bidra till en ändrad inställning till hur man definierar framgång och främjar en entreprenörs- och innovationskultur. Vidare anser parlamentet att mångfalden och de särskilda särdragen hos de olika nationella innovationscentrumen kan omvandlas till en verklig konkurrensfördel för EU på den globala marknaden och därför bör sammankopplas, och innovativa ekosystem där olika sektorer och företag samverkar bör stärkas.

10.  Europaparlamentet är oroat över de olika nationella strategier för reglering av internet och delningsekonomin som hittills har använts av medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta initiativ i överensstämmelse med EU:s befogenheter för att stödja innovation och rättvis konkurrens, avlägsna hinder för digital handel, och bevara ekonomisk och social sammanhållning samt integriteten i den inre marknaden. Parlamentet uppmanar också kommissionen att bevara internet som en öppen, neutral, säker, inkluderande global plattform för kommunikation, produktion, delaktighet, kreativitet, kulturell mångfald och innovation, för medborgarnas och konsumenternas skull och för att europeiska företag ska bli globalt framgångsrika.

11.  Europaparlamentet konstaterar att den digitala revolutionen påverkar samhällets alla delar och medför både utmaningar och möjligheter. Parlamentet anser att den kan ge medborgare, konsumenter och entreprenörer mer inflytande än vad som tidigare varit möjligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en politik som främjar ett aktivt deltagande från medborgarnas sida och ger dem möjlighet att dra fördel av den digitala övergången. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att fortsätta utvärdera hur den digitala revolutionen formar Europas samhälle.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att motverka den rättsliga fragmenteringen genom att avsevärt öka samordningen mellan dess olika generaldirektorat och samtidigt utarbeta ny lagstiftning och starkt uppmuntra medlemsstaterna att se till att de fortsätter att genomföra förordningen på ett enhetligt sätt.

13.  Europaparlamentet betonar att alla initiativ som tas fram inom ramen för strategin för en digital inre marknad måste vara förenliga med grundläggande rättigheter, särskilt uppgiftsskyddslagstiftningen, och erkänner strategins mervärde för EU:s ekonomi. För både de registrerade och företagen är det viktigt att både den allmänna uppgiftsskyddsförordningen och uppgiftsskyddsdirektivet antas snabbt. Parlamentet efterlyser en översyn av direktivet om integritet och elektronisk kommunikation för att se till att dess bestämmelser stämmer överens med dem i uppgiftsskyddspaketet när paketet träder i kraft.

2. BÄTTRE TILLTRÄDE TILL DEN DIGITALA INRE MARKNADEN FÖR KONSUMENTER OCH FÖRETAG I HELA EU

2.1. Gränsöverskridande e-handelsregler som konsumenter och företag kan lita på

14.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att anta ett starkt förslag om distansavtal, som omfattar digitalt innehåll som köpts online, och att förbättra konsumenternas rättsliga skydd på området. Parlamentet anser att sådana förbättringar måste vara riktade och att skillnader mellan innehåll å en sidan och fysiska varor å andra sidan bör analyseras ingående. Konsumenter som köper innehåll på ett fysiskt medium skyddas av konsumentskyddslagstiftningen, men konsumenträttigheter vid köp av digitalt innehåll online är fortfarande till stor del oreglerade och oklara, i synnerhet när det gäller rättsliga garantier, felaktigt innehåll och specifika oskäliga villkor för digitalt innehåll. Parlamentet framhåller att den nuvarande klassificeringen av allt digitalt innehåll som tjänster kan skapa problem eftersom det kanske inte överensstämmer med konsumenternas föreställningar och ingen skillnad görs mellan abonnemangstjänster med direktuppspelning och köp av nedladdningsbart innehåll. Parlamentet håller med om att konsumenterna bör erbjudas ett motsvarande och framtidssäkert skydd oavsett om de köper digitalt innehåll online eller på annat sätt.

15.  Europaparlamentet anser att en praktisk och proportionell strategi är ökad harmonisering av det rättsliga ramverk som reglerar försäljning via internet mellan företag och konsumenter av digitalt innehåll eller fysiska varor, oavsett om transaktionen sker över gränserna eller är inhemsk, samtidigt som samstämdheten mellan bestämmelserna för online och offline upprätthålls och en kapplöpning mot den lagstiftningsmässiga botten undviks, luckor i lagstiftningen täpps till och man utgår från gällande konsumentskyddslagstiftning. Parlamentet betonar att detta måste ske på ett teknikneutralt sätt och inte innebära orimliga kostnader för företagen.

16.  Europaparlamentet anser att kommissionens förslag om gränsöverskridande avtalsrätt för konsumenter och företag bör undvika större skillnader mellan de tillämpliga rättsnormerna för köp online och offline, och anser att försäljning online och offline bör hanteras på ett samordnat och likvärdigt sätt på basis av det höga konsumentskydd som finns, eftersom konsumenterna kan uppfatta olika rättsliga standarder som att de förvägras sina rättigheter. Parlamentet insisterar på att alla nya förslag bör iaktta artikel 6 i Rom I-förordningen, och påpekar att kommissionen planerar ett Refit-program för hela konsumentregelverket för 2016. I detta sammanhang uppmanas kommissionen att överväga huruvida kommissionens planerade förslag om fysiska varor inte borde inledas samtidigt med Refit-programmet.

17.  Europaparlamentet anser att avtalsregler för digitalt innehåll måste vara principbaserade om de ska vara teknikneutrala och framtidssäkra. Parlamentet understryker dessutom, med hänsyn till kommissionens förslag på detta område, hur viktigt det är att undvika inkonsekvens och överlappning med befintlig lagstiftning samt risken för att det på längre sikt sker en uppdelning av lagstiftningen för avtal som ingås på internet och andra avtal liksom för olika distributionskanaler, även med tanke på Refit-programmet i konsumentregelverket.

18.  Europaparlamentet efterlyser en strategi under rubriken Aktiva konsumenter för att framför allt bedöma om konsumenternas möjligheter att byta underlättas i internetvärlden och om det behövs åtgärder för att underlätta sådant byte, och att främja konkurrensen på internetmarknaderna. Parlamentet framhåller också behovet av att säkra tillgängliga e-handelstjänster genom hela värdekedjan, inklusive lättillgänglig information, lättillgängliga betalningsmekanismer och kundtjänst.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med berörda aktörer bedöma genomförbarheten och meningsfullheten och eventuella möjligheter och problem som uppstått genom sektorsspecifika EU-förtroendemärkningar för försäljning via internet och utnyttja bästa praxis inom befintliga förtroendemärkningssystem i medlemsstaterna för att skapa konsumentförtroende och kvalitet, särskilt i samband med gränsöverskridande försäljning online, och att stoppa det ibland förvirrande stora antal förtroendemärken som finns, och samtidigt bedöma andra alternativ såsom självreglering eller intressentgrupper som ska definiera gemensamma principer för konsumenttjänster.

20.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens allmänna ansträngningar för att inrätta den EU-omfattande plattformen för tvistlösning online och uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna arbeta för att förordningen om tvistlösning online ska genomföras korrekt och i tid, särskilt vad gäller översättningsmöjligheter, liksom direktivet om alternativ tvistlösning. Parlamentet uppmanar kommissionen och berörda aktörer att undersöka hur tillgång till information om gemensamma konsumentklagomål kan förbättras ytterligare.

21.  Europaparlamentet efterlyser en ambitiös efterlevnadsram för konsumentregelverket och tjänstedirektivet. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att använda alla till buds stående medel för att se till att befintliga bestämmelser genomförs fullt ut och korrekt, och överträdelseförfaranden när man konstaterar att lagstiftningen inte genomförts korrekt eller genomförts på ett otillräckligt sätt.

22.  Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta nödvändiga åtgärder mot försäljning av olagligt innehåll och olagliga varor online och genom att öka samarbetet, informationsutbytet och bästa praxis för att motverka olaglig verksamhet på internet. Parlamentet betonar att digitalt innehåll som levereras till konsumenter måste vara fritt från anspråk från tredje part, eftersom det skulle kunna hindra konsumenten från att ta del av det digitala innehållet i enlighet med avtalet.

23.  Europaparlamentet efterlyser en grundlig, riktad och evidensbaserad analys av huruvida alla aktörer i värdekedjan, inbegripet mellanhänder på internet, onlineplattformar, innehålls- och tjänsteleverantörer, samt även mellanhänder utanför internet, såsom återförsäljare och detaljhandlare, bör vidta rimliga och adekvata åtgärder mot olagligt innehåll, förfalskade varor och intrång i immateriella rättigheter i kommersiell skala, samtidigt som man tryggar slutanvändarens rätt att ansluta sig till och sprida information eller använda program och tjänster efter eget val.

24.  Europaparlamentet betonar att principen om nolltolerans för införlivandet av EU-regler bör vara en grundsats för medlemsstaterna och EU. Parlamentet anser dock att överträdelseförfarandena alltid bör vara en sista utväg och att de endast bör komma i fråga efter upprepade samordnings- och korrigeringsförsök. Parlamentet betonar att det är viktigt att minska längden på dessa.

25.  Europaparlamentet välkomnar den översyn av förordningen om konsumentskyddssamarbete som kommissionen har aviserat. Parlamentet anser att utökade befogenheter för tillsynsmyndigheter och förstärkning av deras ömsesidiga samarbete är en förutsättning för ett effektivt genomförande av konsumentskyddsreglerna vid näthandel.

2.2. Högkvalitativ gränsöverskridande leverans av paket till rimligt pris

26.  Europaparlamentet betonar att pakettjänster visserligen fungerar bra för konsumenter i vissa medlemsstater, men att ineffektiva leveranstjänster, särskilt vad gäller den sista sträckan, är ett av de främsta hindren för gränsöverskridande e-handel i vissa medlemsstater och ett av de skäl som oftast anges till varför både konsumenter och företag avstår från transaktioner på nätet. Parlamentet anser att brister när det gäller leveranser av paket endast kan åtgärdas med ett europeiskt inremarknadsperspektiv, och understryker vikten av konkurrens i denna sektor liksom behovet av att paketindustrin anpassar sig till moderna livsmönster och erbjuder flexibla leveransalternativ, såsom nät av hämtställen, paketutlämningsställen och prisjämförelser.

27.  Europaparlamentet betonar att tillgängliga, överkomliga, effektiva och högkvalitativa leveranstjänster är en nödvändig förutsättning för en blomstrande gränsöverskridande e-handel och stöder därför de åtgärder som föreslås för att förbättra pristransparensen i syfte att öka konsumenternas medvetenhet om prisstrukturen, informationen om ansvar vid förlust eller skada, interoperabiliteten och den regleringstillsyn vars mål bör vara välfungerande gränsöverskridande paketleveransmarknader, däribland främjande av gränsöverskridande spårningssystem som erbjuder tillräcklig flexibilitet för att leveransmarknaden ska kunna utvecklas och anpassas till tekniska innovationer.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt utbyta bästa praxis inom paketleveranssektorn, och uppmanar kommissionen att rapportera till parlamentet om offentliga samråden om gränsöverskridande paketleveranser och att presentera resultaten av självregleringen. Parlamentet välkomnar inrättandet av en ad hoc-arbetsgrupp för gränsöverskridande paketleveranser.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, förutom att föreslå en övergripande handlingsplan, inklusive riktlinjer för bästa praxis, i samarbete med operatörerna, hitta innovativa lösningar för att förbättra tjänster, sänka kostnader och minska miljöpåverkan, för att ytterligare integrera den inre marknaden för paketleveranser och posttjänster, avlägsna de hinder som postoperatörer upplever vid gränsöverskridande leveranser, stärka samarbetet mellan Berec och ERGP och vid behov föreslå en översyn av relevant lagstiftning.

30.  Europaparlamentet framhåller att kommissionens ytterligare harmonisering av paketleveranser inte bör leda till sämre socialt skydd och försämrade arbetsvillkor för paketleverantörerna, oberoende av deras anställningsförhållande. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att arbetstagarnas rättigheter inom denna sektor respekteras när det gäller tillgång till sociala trygghetssystem och rätt till kollektivförhandlingar. Parlamentet framhåller att social trygghet är ett område som omfattas av medlemsstaternas behörighet.

2.3. Att förhindra omotiverad geoblockering

31.  Europaparlamentet anser att det behövs ambitiösa riktade åtgärder för att förbättra tillgången till varor och tjänster, särskilt genom att stoppa praxis med geoblockering och orättvis prisdiskriminering på grundval av geografisk placering eller nationalitet, vilket ofta har till följd att monopol byggs upp och att konsumenter tar sin tillflykt till olagligt innehåll.

32.  Europaparlamentet stöder kommissionens åtagande att på ett effektivt sätt ta itu med omotiverad geoblockering genom att komplettera det befintliga regelverket för e-handel och se till att de relevanta bestämmelserna i den gällande lagstiftningen efterlevs. Parlamentet anser att man måste fokusera på förbindelser mellan företag som leder till geoblockering, t.ex. selektiv distribution då denna inte är förenlig med konkurrenslagen, och marknadssegmentering, och på tekniska åtgärder och teknisk praxis (som IP-spårning och avsiktligt bristande interoperabilitet i system) som resulterar i omotiverade begränsningar av tillgången till tjänster som tillhandahålls över gränserna, på ingående av gränsöverskridande avtal om köp av varor och tjänster och även på verksamhet i anslutning därtill, såsom betalning och leverans av varor, med beaktande av proportionalitetsprincipen, särskilt för små företag och mikroföretag.

33.  Europaparlamentet betonar vikten av att alla konsumenter inom unionen behandlas lika av näringsidkare på internet med försäljning i en eller flera medlemsstater, även när det gäller deras tillgång till rabatter eller andra kampanjer.

34.  Europaparlamentet stöder framför allt kommissionens planerade granskning av den praktiska efterlevnaden av artikel 20.2 i direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden för att analysera möjliga mönster för omotiverad diskriminering av konsumenter och andra mottagare av tjänster på grundval av deras nationalitet eller bosättningsland. Parlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga och definiera konkreta grupper av fall av motiverad diskriminering i enlighet med artikel 20.2 i tjänstedirektivet i syfte att klargöra vad som är privata enheters omotiverade diskriminerande beteende och i syfte att ge tolkningsstöd åt myndigheter som ansvarar för den praktiska tillämpningen av artikel 20.2, som avses i artikel 16 i tjänstedirektivet. Kommissionen uppmanas att göra samlade insatser för att i bilagan till förordning (EG) nr 2006/2004 lägga till bestämmelsen i artikel 20.2, för att använda sig av de undersöknings- och efterlevnadsbefogenheter som nätverket för konsumentskyddssamarbete förfogar över.

35.  Europaparlamentet betonar att ett förbud mot geoblockering aldrig får medföra en skyldighet för detaljhandlare att leverera varor från sina webbutiker till en viss medlemsstat om de inte har något intresse av att sälja sina produkter till alla medlemsstater utan föredrar att fortsätta med småskalig verksamhet eller att bara sälja till konsumenter nära butiken.

36.  Vidare framhåller Europaparlamentet betydelsen av den pågående branschutredningen om konkurrens på e-handelsområdet för att bland annat undersöka om omotiverade geoblockeringsbegränsningar, t.ex. diskriminering på grundval av IP-adress, postadress eller utgivningslandet för kreditkorten, innebär en överträdelse av EU:s konkurrenslagstiftning. Parlamentet betonar vikten av att öka konsumenternas och näringslivets förtroende genom att beakta resultatet av denna branschutredning, och bedöma huruvida riktade ändringar av gruppundantagsförordningen behövs, särskilt i artiklarna 4a och 4b, för att begränsa icke önskvärd omstyrning och territoriella begränsningar.

37.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att öka överförbarhet och interoperabilitet i syfte att stimulera den fria rörligheten för innehåll eller tjänster som lagligen införskaffats eller finns tillgängliga, som ett första steg mot ett avskaffande av omotiverad geoblockering, samt tillgänglighet och gränsöverskridande funktionalitet för abonnemang. Parlamentet betonar att det inte finns någon motsägelse mellan territorialitetsprincipen och åtgärder för att avlägsna hinder för överföring av innehåll.

38.  Europaparlamentet varnar för att urskiljningslöst stödja utfärdandet av obligatoriska alleuropeiska licenser, eftersom detta skulle kunna leda till ett minskat utbud av innehåll för användarna. Parlamentet betonar att territorialitetsprincipen är ett väsentligt inslag i upphovsrättssystemet med tanke på vikten av territoriella licenser i EU.

2.4. Bättre tillgång till digitalt innehåll – ett modernt, mer europeiskt regelverk för upphovsrätt

39.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att modernisera den nuvarande upphovsrättsliga ramen och anpassa den till den digitala tidsåldern. Parlamentet understryker att eventuella ändringar bör vara riktade och fokusera på rättvis och skälig ersättning för upphovsmän och rättsinnehavare, ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och en förbättrad konsumentupplevelse, men även på behovet att trygga skyddet av grundläggande rättigheter.

40.  Europaparlamentet betonar att yrkesverksamhet eller affärsmodeller som grundar sig på brott mot upphovsrätten allvarligt hotar den digitala inre marknadens funktion.

41.  Europaparlamentet anser att man inom ramen för reformen bör göra en korrekt avvägning mellan alla berörda intressen. Parlamentet påpekar att den kreativa sektorn uppvisar särdrag och står inför olika utmaningar, särskilt med tanke på de olika typer av innehåll och kreativa verk som finns och de affärsmodeller som används. I studien Territoriality and its impact on the financing of audiovisual works betonas att territoriella licensbestämmelser spelar en viktig roll för refinansiering av europeisk film. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att bättre kartlägga och ta hänsyn till dessa särdrag.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att en eventuell reform av upphovsrättsdirektivet bör beakta resultaten av efterhandsutvärderingen och Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om direktiv 2001/29/EG, och bör grundas på vedertagna belägg, inbegripet en bedömning av den möjliga effekten av ändringar på tillväxt och sysselsättning, kulturell mångfald och i synnerhet produktion, finansiering och distribution av audiovisuella verk.

43.  Parlamentet betonar den avgörande roll som riktade undantag från och inskränkningar av upphovsrätten har när det gäller att bidra till ekonomisk tillväxt, innovation, skapande av sysselsättning, och att främja framtida kreativitet och öka Europas innovation och kreativa och kulturella mångfald. Parlamentet påminner om sitt stöd för en undersökning av möjligheten att tillämpa minimistandarder för undantag från och inskränkningar av upphovsrätten och en korrekt tillämpning av de undantag och inskränkningar som anges i direktiv 2001/29/EG.

44.  Parlamentet betonar att inställningen till undantag från och inskränkningar av upphovsrätten bör vara balanserad, riktad och formatneutral och endast utgå ifrån bevisade behov, och den får inte påverka Europas kulturella mångfald, dess finansiering och upphovsmännens rättvisa ersättning.

45.  Parlamentet betonar att samtidigt som utnyttjandet av text- och datautvinning kräver ökad rättssäkerhet så att forskare och utbildningsinstitutioner kan använda upphovsrättsskyddat material i högre utsträckning, även över gränserna, bör alleuropeiska undantag för text- och datautvinning endast gälla när användaren äger lagligt tillträde, och bör utvecklas i samråd med alla intressenter på grundval av en evidensbaserad konsekvensbedömning.

46.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att skapa mer klarhet och insyn i upphovsrättssystemet, i synnerhet när det gäller användargenererat innehåll och avgifter för privatkopiering i de medlemsstater som väljer att tillämpa sådana avgifter. Parlamentet konstaterar i detta avseende att medborgarna bör informeras om det faktiska avgiftsbeloppet för privatkopiering, dess syfte och hur det kommer att användas.

2.5. Att minska momskrånglet vid gränsöverskridande försäljning

47.  För att förhindra snedvridningar, skatteundandragande och skatteflykt och för att skapa en verklig europeisk digital inre marknad anser Europaparlamentet att det, med vederbörlig hänsyn till nationella behörigheter, behövs mer samordning på skatteområdet, vilket bl.a. kräver en obligatorisk gemensam konsoliderad bolagsskattebas i hela EU.

48.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av ett förenklat, enhetligt och konsekvent momssystem online för att minska efterlevnadskostnaderna för små och innovativa företag som har verksamhet över hela Europa bör prioriteras. Parlamentet välkomnar införandet av en gemensam momsportal, s.k. Mini One-Stop Shop, som är ett steg mot avslutandet av EU:s tillfälliga momssystem. Parlamentet är dock oroat över att avsaknaden av ett tröskelvärde gör det svårt för vissa små och medelstora företag att uppfylla kraven i det nuvarande systemet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se över detta system i syfte att göra det mer företagsvänligt.

49.  Parlamentet begär dessutom att principen om skatteneutralitet ska respekteras fullt ut för liknande varor och tjänster, oavsett om det handlar om fysisk eller digital form. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag i linje med de åtaganden som gjorts och så fort som möjligt, för att medlemsstaterna ska kunna sänka momssatserna för tryckta och digitala massmedier, e-böcker och publikationer online för att undvika diskriminering på den inre marknaden.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta ett utbyte av bästa praxis mellan skattemyndigheter och intressenter för att utarbeta lämpliga lösningar för skattebetalning i delningsekonomin.

51.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av översynen av betaltjänstdirektivet. Parlamentet betonar att om unionen ska kunna förbättra den EU-omfattande e-handeln måste snabba paneuropeiska e- och m-betalningar, enligt en gemensam standard och en lämplig tillämpning av översynen av betaltjänstdirektivet, skyndsamt genomföras.

3. ATT SKAPA RÄTTA VILLKOR OCH LIKVÄRDIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AVANCERADE DIGITALA NÄTVERK OCH INNOVATIVA TJÄNSTER

3.1. Att göra telekom- och medieregler ändamålsenliga

52.   Europaparlamentet betonar att privata investeringar i snabba och mycket snabba kommunikationsnätverk är en förutsättning för varje digital process som kräver incitament i form av ett stabilt europeiskt regelverk som gör det möjligt för alla aktörer att göra investeringar, även på landsbygden och i avlägsna områden. Parlamentet menar att ökad konkurrens har förknippats med ökade investeringar i infrastruktur, innovationer, valmöjligheter och lägre priser för konsumenter och företag. Parlamentet anser att det saknas tillräckliga bevis för en koppling mellan konsolidering bland operatörer och ökade investeringar i och avkastning från nätverk. Det bör göras en noggrann bedömning av detta enligt parlamentet, och man bör se till att konkurrensregler efterlevs, för att undvika överdriven marknadskoncentration, skapandet av oligopol på europeisk nivå och negativa effekter för konsumenterna.

53.  Europaparlamentet betonar betydelsen av ett framgångsrikt genomförande av Efsi för att maximera investeringar genom att inrikta sig på projekt med högre riskprofil, främja ekonomisk återhämtning, stimulera tillväxt och skapa incitament för privata investeringar, bl.a. mikrofinansiering och riskkapital för att stödja innovativa företag som befinner sig i olika finansieringsfaser av sin utveckling. Parlamentet betonar, i händelse av marknadsmisslyckande, betydelsen av att fullt ut utnyttja de offentliga medel som redan finns tillgängliga för digitala investeringar, av att möjliggöra synergier mellan EU-program såsom Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa, andra relevanta strukturfonder och instrument, däribland lokalt baserade projekt och statligt stöd i enlighet med riktlinjerna för statligt stöd, bland annat för att främja offentliga trådlösa nät i större och mindre kommuner, eftersom detta har visat sig oumbärligt för regional, social och kulturell integration liksom utbildning.

54.  Europaparlamentet påminner om medlemsstaternas åtagande att till 2020 åstadkomma full utbyggnad av åtminstone minimimålet för hastigheter (30 Mbit/s). Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera huruvida den nuvarande bredbandsstrategin för mobila och fasta nät, inklusive mål, är framtidssäkrad, och att uppfylla kraven på hög konnektivitet för alla för att undvika en digital klyfta i en datadriven ekonomi med en snabb utveckling av 5G-nät och ultrasnabba bredband.

55.  Europaparlamentet betonar att utvecklingen av digitala tjänster, inklusive ”over-the-top”-tjänster (OTT), har ökat såväl efterfrågan som konkurrensen till konsumenternas fördel liksom behovet av investeringar i digital infrastruktur. Parlamentet anser att moderniseringen av telekommunikationsramarna inte bör leda till onödig regleringsbörda utan garantera icke-diskriminerande tillgång till nätverk, genomföra framtidssäkrade lösningar, som om möjligt är baserade på liknande tjänster vilka främjar innovation och sund konkurrens, och säkra konsumentskyddet.

56.  Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa att de rättigheter för slutanvändare som fastställs i telekommunikationsramarna är sammanhängande, proportionella och framtidssäkrade, och att de efter antagandet av paketet om en uppkopplad kontinent, inbegriper möjligheter att lättare byta leverantör samt insyn i avtalen för slutanvändare. Parlamentet välkomnar den kommande översynen av direktivet om samhällsomfattande tjänster parallellt med översynen av telekommunikationsramarna för att säkerställa att kraven på tillgång till internet via bredband med hög hastighet är tillräckliga för att minska den digitala klyftan, och undersöka tillgängligheten till på 112-tjänsten.

57.  Europaparlamentet betonar att Europas digitala inre marknaden måste underlätta vardagslivet för slutanvändarna. Därför uppmanar parlamentet kommissionen att lösa problemet med överlåtelsen av telefonsamtalen vid gränserna, så att konsumenterna kan ringa samtal som inte avbryts då de passerar gränser i unionen.

58.  Europaparlamentet välkomnar de olika pågående offentliga samråd som nyligen lanserats av GD Kommunikation om den digitala agendan för Europa, särskilt om översynen av EU:s regler för telekommunikation, behovet av hastighet och kvalitet på internet bortom 2020 samt onlineplattformar, moln och data, förmedlares ansvar och delningsekonomin, men uppmanar kommissionen att säkerställa konsekvens bland alla dessa parallella initiativ.

59.  Europaparlamentet framhåller att radiospektrum är en viktig resurs för den inre marknaden när det gäller den mobila trådlösa bredbandskommunikationen, inklusive sändning, och är avgörande för EU:s framtida konkurrenskraft. Som en prioriterad åtgärd efterlyser parlamentet en harmoniserad och konkurrensorienterad ram för spektrumtilldelning och effektiv hantering för att förhindra förseningar i spektrumtilldelningen och skapa lika villkor för alla marknadsaktörer. Parlamentet vill också, mot bakgrund av Lamy-rapporten(41), se en långsiktig strategi om den framtida spektrumanvändningen som framför allt är nödvändig för utbyggnaden av 5G-teknik.

60.  Europaparlamentet betonar att ett lämpligt genomförande och en enhetlig och öppen kontroll av efterlevnaden i medlemsstaterna av EU:s telekommunikationsregler, såsom paketet för en uppkopplad kontinent, är viktigt för att skapa en digital inre marknad, säkra en strikt tillämpning av principen om nätneutralitet och, särskilt med en fullständig översyn i god tid, få ett slut på roamingavgifter för alla europeiska konsumenter senast den 15 juni 2017.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, för att åstadkomma en mer integrerad digital inre marknad, se till att få ett mer effektivt institutionellt ramverk genom att stärka Berecs roll, kapacitet och beslut för att få till stånd en konsekvent tillämpning av regelverket, garantera övervakning av utvecklingen av den inre marknaden och lösa gränsöverskridande tvister. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av ökade finansiella och mänskliga resurser och en förbättrad förvaltningsstruktur för Berec.

3.2. Ett regelverk för 2000-talets medier

62.  Europaparlamentet betonar att audiovisuella medier är både en social, kulturell och ekonomisk tillgång. Behovet av en framtida europeisk mediereglering beror på att vi måste säkerställa och främja mångfalden hos audiovisuella medier och införa höga standarder för skydd av minderåriga och konsumenter samt personuppgifter liksom rättvisa konkurrensvillkor, större flexibilitet avseende kvantitativa och kommersiella kommunikationsregler.

63.  Europaparlamentet betonar att ursprungslandsprincipen enligt direktivet om audiovisuella medietjänster är en väsentlig förutsättning för att audiovisuellt innehåll ska kunna erbjudas över gränserna och en gemensam marknad för tjänster ska skapas. Parlamentet understryker samtidigt att principen inte hindrar att sociala och kulturella mål uppfylls och inte utesluter behovet av att anpassa EU-lagstiftningen utöver direktivet om audiovisuella medietjänster. Parlamentet betonar att för att bekämpa s.k. forum shopping bör ursprungslandet för reklamvinster, tjänstens språk och reklamens och innehållets målgrupp vara del av kriterierna för att bestämma eller bestrida den audiovisuella medietjänstens ursprungsland.

64.  Europaparlamentet anser att alla, inklusive leverantörer av audiovisuella medieplattformar och användargränssnitt, bör omfattas av direktivet om audiovisuella medietjänster när det rör sig om en audiovisuell medietjänst. Det är viktigt med regler som syftar till att förbättra möjligheten att söka efter lagligt innehåll och information för att stärka mediefriheten, mediemångfalden och oberoende forskning, och för att garantera principen om icke-diskriminering som skyddar den språkliga och kulturella mångfalden. Medlemsstaterna kan för att säkerställa sökbarheten för audiovisuellt innehåll av allmänintresse införa särskilda regler som syftar till att bevara kulturell och språklig mångfald och bredden av information, åsikter och medier, skyddet av barn, ungdomar och minoriteter och konsumentskyddet generellt. Parlamentet efterlyser åtgärder för att se till att audiovisuella medietjänster görs tillgängliga för utsatta personer. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att stimulera det legala utbudet av audiovisuellt medieinnehåll genom att främja oberoende europeiska verk.

65.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ta hänsyn till ändrade tittarvanor och nya sätt att få tillgång till audiovisuellt innehåll, genom att anpassa lineära och icke-lineära tjänster och genom att på EU-nivå fastställa minimikrav för alla audiovisuella medietjänster, i syfte att de ska tillämpas konsekvent, förutom om innehållet är nödvändigt för att genomföra annat än audiovisuellt innehåll eller audiovisuella tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, samtidigt som medlemsstaterna har tillräcklig flexibilitet, utveckla definitionen av medietjänster i artikel 1 i direktivet om audiovisuella medietjänster så att den i större utsträckning beaktar tjänsternas potentiella samhällspolitiska effekter och särskilda förhållanden i samband därmed, särskilt deras relevans för åsiktsbildning och åsiktsmångfald samt till frågan om redaktionellt ansvar.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på ett likartat och effektivt sätt genomföra förbudet mot alla audiovisuella medietjänster i EU som kränker den mänskliga värdigheten eller uppviglar till hat och rasism.

67.  Europaparlamentet understryker att en anpassning av direktivet om audiovisuella medietjänster bör minska reglering, öka sam- eller självreglering genom att radio- och tv-programföretagens rättigheter och skyldigheter anpassas till dem som gäller för andra marknadsdeltagare genom att det införs en horisontell och medieövergripande rättslig ram. Principen om tydlig igenkännlighet och åtskillnad mellan reklam och programinnehåll bör prioriteras framför principen om åtskillnad mellan reklam och programinnehåll i alla medieformer. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om det fortfarande är relevant att stå fast vid punkt 6.7 i kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och tv i allmänhetens tjänst.

68.  Efter det att ytterligare en bedömning har gjorts anser Europaparlamentet att rättsområdet i direktiv 93/83/EEG skulle kunna förbättra den gränsöverskridande tillgången till lagligt innehåll och lagliga tjänster på nätet på den digitala inre marknaden, utan att man ifrågasätter principen om avtalsfrihet, skälig ersättning för upphovsmän och konstnärer och ensamrätters territoriella karaktär.

3.3. Ett lämpligt regelverk för plattformar och mellanhänder

3.3.1.Onlineplattformarnas roll

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka huruvida potentiella frågor som rör onlineplattformar kan lösas genom att befintlig lagstiftning genomförs korrekt och fullt ut och genom att EU:s konkurrenslagstiftning efterlevs på ett effektivt sätt, för att säkerställa lika villkor samt rättvis och effektiv konkurrens mellan onlineplattformar, och undvika att monopol skapas. Parlamentet uppmanar kommissionen att föra en innovationsvänlig politik gentemot onlineplattformar som underlättar marknadstillträde och främjar innovation. Man bör prioritera insyn, icke-diskriminering, byte mellan plattformar eller internettjänster som möjliggör valfrihet för konsumenterna, tillträde till plattformar samt kartläggning och hantering av hinder för att plattformar ska uppstå och växa.

70.  Europaparlamentet noterar också att e-handelsdirektivets bestämmelser sedermera har förstärkts med direktivet om otillbörliga affärsmetoder, direktivet om konsumenträttigheter och andra konsumentlagar, och att det är viktigt att dessa direktiv efterlevs på korrekt sätt och gäller lika mycket för näringsidkare på onlineplattformar som för näringsidkare på traditionella marknader. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med alla aktörer och parlamentet och införa tydliga riktlinjer om konsumentlagarnas tillämplighet på handlare som använder plattformar, och vid behov hjälpa medlemsstaternas konsumentskyddsmyndigheter att tillämpa konsumentlagstiftning rätt.

71.  Europaparlamentet uppskattar kommissionens initiativ att analysera onlineplattformarnas roll i den digitala ekonomin som en del av strategin för den digitala inre marknaden, eftersom det kommer att beröra flera kommande lagstiftningsförslag. Parlamentet anser att analysen bör användas för att identifiera bekräftade och klart avgränsade problem inom specifika verksamhetsområden och möjliga luckor i konsumentskyddet, och för att skilja på nättjänster och leverantörer av nättjänster. Parlamentet betonar att plattformar för kulturella varor, särskilt audiovisuella medier, måste hanteras på ett särskilt sätt som respekterar Unescos konvention om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck.

72.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under första kvartalet 2016 redovisa resultaten av de relevanta samråden och garantera en konsekvent strategi i kommande översyner av lagstiftning. Parlamentet varnar för att skapa en snedvridning av marknaden eller hinder för marknadstillträde för nättjänster genom att införa nya skyldigheter att korssubventionera vissa traditionella affärsmodeller.

73.  Europaparlamentet betonar att ett begränsat ansvar för mellanhänder är nödvändigt för att skydda internets öppenhet, grundläggande rättigheter, rättssäkerheten och innovation. Parlamentet bekräftar i detta sammanhang att bestämmelserna om mellanhänders ansvar i e-handelsdirektivet är framtidssäkra och tekniskt neutrala.

74.  Europaparlamentet uppmärksammar det faktum att för att kunna utnyttja ansvarsbegränsning måste leverantören av en tjänst i informationssamhället, så snart han har fått kännedom eller blivit medveten om olaglig verksamhet, skyndsamt vidta åtgärder för att avlägsna den berörda informationen eller göra den oåtkomlig. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att denna bestämmelse genomförs enhetligt och i enlighet med stadgan om de grundläggande rättigheterna så att man undviker alla former av privatisering av brottsbekämpningen och se till att lämpliga och rimliga åtgärder vidtas mot försäljning av olagligt innehåll och olagliga varor.

75.  Europaparlamentet anser, mot bakgrund av den snabba utvecklingen av marknader och plattformarnas mångfald, från ideella plattformar till företagsplattformar med olika tjänster, sektorer och många olika aktörer, att det inte finns någon klar definition av plattformar, och att en modell som ska passa alla allvarligt kan hämma innovationerna och vara en konkurrensnackdel för europeiska företag i den globala ekonomin.

76.  Europaparlamentet anser att vissa mellanhänder på internet och onlineplattformar genererar sina intäkter genom kulturella verk och kulturellt innehåll, men dessa intäkter delas eventuellt inte alltid med upphovsmännen. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga evidensbaserade alternativ för att hantera eventuell brist på insyn och överföring av värdet från innehållet till tjänsterna, så att upphovsmän, utövande konstnärer och rättsinnehavare får rimlig kompensation för användningen av sina verk på internet, utan att innovationen hämmas.

3.3.2.Delningsekonomin erbjuder nya möjligheter

77.  Europaparlamentet välkomnar den ökade konkurrens och de ökade valmöjligheter för konsumenterna som delningsekonomin erbjuder liksom sysselsättningsskapande möjligheter, ekonomisk tillväxt, konkurrens, en mer inkluderande arbetsmarknad och en mer cirkulär EU-ekonomi genom en effektivare användning av resurser, kompetenser och andra tillgångar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja vidareutvecklingen av delningsekonomin genom att identifiera konstgjorda hinder och relevant lagstiftning som hindrar tillväxt.

78.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att, inom ramen för delningsekonomin, analysera hur en balans kan uppnås mellan konsumentskydd och konsumentinflytande och, om ett förtydligande behövs, att garantera ett tillräckligt regelverk för konsumentfrågor på det digitala området, bland annat vid eventuellt missbruk, och att också fastställa när åtgärder i efterhand är tillräckliga eller mer effektiva.

79.  Europaparlamentet konstaterar att det ligger i företagens eget intresse att utnyttja dessa nya affärsmodeller som grundar sig på rykte och förtroende för att vidta åtgärder som avskräcker från olaglig verksamhet och ger nya former av konsumentsäkerhet.

80.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en intressentgrupp med uppgift att främja bästa praxis inom sektorn för delningsekonomi.

81.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att sysselsättnings- och socialpolitiken är ändamålsenlig för digital innovation, digitalt entreprenörskap, delningsekonomins tillväxt och dess potential för flexiblare anställningsformer, genom att hitta nya anställningsformer och bedöma behovet av en modernisering av sociallagstiftningen och arbetsmarknadslagstiftningen så att gällande arbetstagarrättigheter och sociala trygghetssystem kan upprätthållas även i det digitala arbetslivet. Parlamentet framhåller att social trygghet omfattas av medlemsstaternas behörighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera och underlätta utbyten av bästa praxis inom EU på dessa områden och på internationell nivå.

3.3.3.Bekämpa olagligt innehåll på nätet

82.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en politik och rättsliga ramar som hanterar it-brottslighet samt olagligt innehåll och material på internet, däribland hatpropaganda, och som fullt ut respekterar de grundläggande rättigheterna enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt rätten till yttrande- och informationsfrihet, EU:s och medlemsstaternas befintliga lagstiftning, nödvändighetsprincipen, proportionalitetsprincipen, principen om ett vederbörligt rättsligt förfarande och rättsstatsprincipen. För att uppnå detta mål är det nödvändigt att

   förse europeiska och nationella polismyndigheter och brottsbekämpande myndigheter med konsekventa och effektiva verktyg för brottsbekämpning,
   tillhandahålla tydliga riktlinjer för hantering av olagligt innehåll på internet, inklusive hatpropaganda,
   stödja offentlig-privata partnerskap och dialog mellan offentliga och privata enheter, i överensstämmelse med befintlig EU-lagstiftning,
   klargöra mellanhänders och onlineplattformars roll i förhållande till Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,
   se till att inrättandet inom Europol av EU-enheten för anmälan av innehåll på internet (EU IRU) vilar på en rättslig grund som är lämplig för enhetens verksamhet,
   säkra särskilda åtgärder för att bekämpa sexuellt utnyttjande av barn på nätet och effektivt samarbete mellan alla berörda parter för att garantera barns rättigheter och skydd för barn på internet samt uppmuntra initiativ som strävar efter att göra internet till en säker plats för barn, och
   samarbeta med de berörda aktörerna när det gäller att främja utbildnings- och informationskampanjer.

83.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens handlingsplan för att modernisera genomförandet av immateriella rättigheter online när det gäller intrång i kommersiellt syfte. Parlamentet anser att genomförandet av upphovsrätten, på det sätt som anges i direktiv 2004/48/EG, är mycket viktigt och anser att upphovsrätten och relaterade rättigheter endast är så effektiva som de befintliga genomförandeåtgärderna för att skydda dem är.

84.  Europaparlamentet uppmärksammar att ett avsevärt antal intrång i immateriella rättigheter sker i EU. Parlamentet betonar att Europeiska observatoriet avseende intrång i immateriella rättigheter har till uppgift att samla in trovärdiga uppgifter och objektivt analysera de verkliga följderna av intrång för de ekonomiska aktörerna. Parlamentet efterlyser en effektiv, hållbar, proportionerlig och moderniserad strategi för genomförande, tillämpning och skydd av immateriella rättigheter online, särskilt när det gäller intrång i kommersiellt syfte.

85.  Europaparlamentet konstaterar att brott mot upphovsrätten i vissa fall kan förekomma för att det är svårt att hitta önskat innehåll som är lagligen tillgängligt. Parlamentet begär därför att ett brett och användarvänligt lagligt utbud ska tas fram och marknadsföras för allmänheten.

86.  Europaparlamentet välkomnar ”följ pengarna”-principen, och uppmanar aktörerna i leveranskedjan att på grundval av praxis med frivilliga avtal vidta samordnade och proportionella åtgärder för att bekämpa intrång i immateriella rättigheter i kommersiell skala. Parlamentet betonar att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna bör främja försiktighet och tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan och uppmuntra till utbyte av information och bästa praxis liksom till bättre samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn. Parlamentet insisterar på att alla åtgärder bör vara motiverade, samordnade och proportionella och innefatta möjligheter till effektiva och användarvänliga rättsmedel för parter som påverkas negativt. Parlamentet understryker behovet att öka konsumenternas medvetenhet om konsekvenserna av intrång i upphovsrätten och närstående rättigheter.

3.4.Att stärka förtroendet för och skärpa säkerheten i digitala nätverk, industrier, tjänster och infrastrukturer och i hanteringen av personuppgifter

87.  För att garantera förtroendet för och säkerheten hos digitala tjänster, datadriven teknik, it- och betalningssystem, kritisk infrastruktur och onlinenätverk, anser Europaparlamentet att ökade resurser krävs liksom samarbete mellan den europeiska it-säkerhetsindustrin, den offentliga och privata sektorn, särskilt genom forskningssamarbete däribland Horisont 2020, och offentlig-privata partnerskap. Parlamentet stöder utbyte av bästa praxis medlemsstaterna emellan i fråga om offentlig-privata partnerskap på detta område.

88.  Europaparlamentet efterlyser insatser för att stärka motståndskraften mot it-attacker, med en viktigare roll för framför allt Enisa, för att öka riskmedvetenheten och kunskapen om grundläggande säkerhetsprocesser bland användarna, särskilt små och medelstora företag, för att företag ska ha en grundläggande säkerhetsnivå, såsom kryptering från början till slut av uppgifter och kommunikation samt uppdatering av programvara, och för att uppmuntra användningen av konceptet inbyggd säkerhet.

89.  Europaparlamentet anser att programvaruleverantörerna bör bli bättre på att marknadsföra säkerhetsfördelarna med programvara med öppen källkod och säkerhetsrelaterade uppdateringar för användarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten för EU-omfattande samordnade program för upptäckt av sårbarhet, inklusive reparation av en känd sårbarhet i programvaran, för att motverka missbruk av sårbarheter i programvaran samt personuppgiftsbrott.

90.  Europaparlamentet anser att ett snabbt antagande av ett ändamålsenligt direktiv om nätinformationssäkerhet behövs för att tillhandahålla en samordnad EU-strategi för it-säkerhet. Parlamentet anser att det är viktigt med ett ambitiösare samarbete mellan medlemsstaterna och de relevanta institutionerna och organen inom EU, och med utbyte av bästa praxis, för en fortsatt digitalisering av industrin, samtidigt som skyddet av EU:s grundläggande rättigheter garanteras, särskilt uppgiftsskyddet.

91.  Europaparlamentet understryker att det snabbt växande antalet angrepp på nätverk och fall av it-brottslighet kräver ett harmoniserat agerande från EU:s och medlemsstaternas sida, så att en hög nivå på nät- och informationssäkerheten garanteras. Att tillhandahålla säkerhet på internet betyder att nätverk och kritisk infrastruktur skyddas, så att brottsbekämpande myndigheter verkligen kan bekämpa brottslighet, inklusive terrorism, våldsam radikalisering, sexuella övergrepp och sexuellt utnyttjande av barn online, samt att de uppgifter som är absolut nödvändiga används för att bekämpa brottslighet både på internet och i andra sammanhang. Säkerhet enligt denna definition, tillsammans med skyddet av grundläggande rättigheter online, är avgörande för att stärka förtroendet för digitala tjänster och är därför en nödvändig förutsättning för att skapa en konkurrenskraftig digital inre marknad.

92.  Europaparlamentet påminner om att verktyg som kryptering är användbara för medborgare och företag som ett sätt att garantera integriteten och åtminstone en grundläggande kommunikationssäkerhetsnivå. Parlamentet fördömer det faktum att kryptering också används i brottsliga syften.

93.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska it-brottscentrumet (EC3) inom Europol, som bidrar till snabbare reaktioner vid it-angrepp. Parlamentet efterlyser ett lagstiftningsförslag om förstärkning av EC3:s mandat och ett snabbt införlivande av direktiv 2013/40/EU av den 12 augusti 2013 om angrepp mot informationssystem.

94.  Europaparlamentet konstaterar att avslöjandena om elektronisk massövervakning har visat på behovet av att återställa medborgarnas förtroende för de digitala tjänsternas integritet, trygghet och säkerhet, och understryker i detta sammanhang behovet av strikt efterlevnad av den befintliga uppgiftsskyddslagstiftningen och respekt för de grundläggande rättigheterna vid behandling av personuppgifter i kommersiellt eller brottsbekämpande syfte. I detta sammanhang påminner parlamentet om betydelsen av befintliga verktyg såsom avtal om ömsesidig rättslig hjälp (MLAT), som respekterar rättsstatsprincipen och minskar risken för otillbörlig åtkomst av uppgifter som förvaras på utländskt territorium.

95.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna i enlighet med artikel 15.1 i direktivet om elektronisk handel (2000/31/EG) i samband med tillhandahållande av vidarebefordrings-, cachnings- och värdtjänster inte får ålägga tjänsteleverantörerna en allmän skyldighet att övervaka den information de överför eller lagrar, eller en allmän skyldighet att aktivt efterforska fakta eller omständigheter som kan tyda på olaglig verksamhet. Parlamentet påminner särskilt om att Europeiska unionens domstol i sina domar i målen C-360/10 och C-70/10 avvisade åtgärder för aktiv övervakning av nästan samtliga användare av berörda tjänster (i ena fallet internetleverantörer och i andra fallet ett socialt nätverk) och angav att förelägganden som ålägger en leverantör av värdtjänster en skyldighet att övervaka samtliga uppgifter bör vara förbjudna.

4. ATT MAXIMERA DEN DIGITALA EKONOMINS TILLVÄXTPOTENTIAL

96.  Europaparlamentet anser, mot bakgrund av den europeiska industrins stora betydelse och det faktum att den digitala ekonomin ökar mycket snabbare än resten av ekonomin, att den digitala omvandlingen av industrin är central för den europeiska ekonomins konkurrenskraft och dess energiomställning, men att den endast kan lyckas om europeiska företag förstår dess betydelse vad gäller ökad effektivisering och tillgång till hittills outnyttjad potential, med fler integrerade och anslutna värdekedjor som snabbt och flexibelt kan tillgodose konsumenteras behov.

97.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snabbt utveckla en plan för digital omvandling, som omfattar modernisering av lagstiftning och användning av relevanta instrument för investering i forskning och utveckling samt infrastruktur, för att stödja digitaliseringen av industrin i alla sektorer, såsom sektorerna för tillverkning, energi, transport och återförsäljning, genom att uppmuntra införandet av digital teknik, och som garanterar konnektivitet i alla led i värdekedjorna, liksom innovativa tjänster och företagsmodeller.

98.  Europaparlamentet anser att regelverket bör göra det möjligt för industrier att ta till sig och förutse dessa förändringar för att bidra till nya arbetstillfällen, tillväxt och regional konvergens.

99.  Europaparlamentet efterlyser i detta sammanhang ett särskilt fokus på små och medelstora företag, inklusive en eventuell översyn av småföretagsakten, eftersom deras digitala omvandling är en förutsättning för konkurrenskraft och sysselsättning i ekonomin och för ett närmare samarbete mellan etablerade företag och nystartade företag som kan leda till en mer hållbar och konkurrenskraftig industrimodell och en framväxt av globala ledare.

100.  Europaparlamentet understryker vikten av de europeiska satellitnavigeringssystemen, särskilt Galileo och Egnos, för utvecklingen av den digitala inre marknaden med avseende på datapositionen och tidsstämpling för stordata- och sakernas internet-applikationer.

4.1. Att bygga en datadriven ekonomi

101.  Europaparlamentet anser att en datadriven ekonomi är central för ekonomisk tillväxt. Parlamentet betonar de möjligheter som ny IKT-teknik som stordata, molntjänster, sakernas internet, 3D-utskrift och annan teknik kan tillföra ekonomin och samhället, särskilt om de integreras med andra områden såsom energi, transport och logistik, finansiella tjänster, utbildning, återförsäljning, tillverkning, forskning eller hälsa samt larmtjänster, och om de används av offentliga myndigheter för att utveckla smarta städer, bättre resurshantering och förbättrat miljöskydd. Parlamentet betonar särskilt de möjligheter som en digitalisering av energisektorn erbjuder, med smarta mätare, smarta nät och datahubbar för en mer effektiv och flexibel energiproduktion. Parlamentet understryker vikten av offentlig-privata partnerskap och välkomnar kommissionens initiativ på området.

102.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att ge gratis digital tillgång till all vetenskaplig forskning som till minst hälften finansieras av offentliga medel, inom en tidsperiod som inte inverkar negativt på ekonomiska och sociala vinster, inbegripet användningen av bokförlag.

103.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i mars 2016 genomföra en bred och öppen översyn av stordata med samtliga experter på området, däribland forskare, civilsamhället och de offentliga och privata sektorerna, med målet att förutse behoven av stordatateknik och datainfrastruktur, särskilt europeisk stordata, inklusive bättre villkor enligt icke-rättsliga rättsliga ramar och befintliga rättsliga ramar för tillväxt och innovation i denna sektor, och att maximera möjligheterna och åtgärda potentiella risker och utmaningar för att skapa förtroende bl.a. i fråga om tillgång till uppgifter, säkerhet och uppgiftsskydd.

104.  Europaparlamentet efterlyser en utveckling av ett framtidssäkrat och teknikneutralt europeiskt tillvägagångssätt och ytterligare integrering av den inre marknaden när det gäller sakernas internet och det industriella internet, med en öppen strategi för att fastställa standarder och för interoperabilitet, och stärka förtroende för denna teknik genom säkerhet, insyn och inbyggt integritetsskydd och integritetsskydd som standard. Parlamentet välkomnar initiativet ”fritt flöde av uppgifter” som, efter en övergripande bedömning, bör klargöra bestämmelserna för användning, tillgång och äganderätt till uppgifter, med hänsyn till oron över hur kraven på datalokalisering inverkar på den inre marknadens funktion, och underlätta byte mellan leverantörer av datatjänster för att förebygga inlåsning.

105.  Europaparlamentet anser att öppna förvaltningsdata inom offentliga förvaltningar bör vara standard. Parlamentet efterlyser framsteg vad gäller graden och takten av utlämnande av information som öppna data, och kartläggning av centrala dataset som ska göras tillgängliga liksom främjande av återanvändning av öppna data i öppen form mot bakgrund av deras värde för utvecklingen av innovativa tjänster, däribland gränsöverskridande lösningar, insyn och fördelar för ekonomin och samhället.

106.  Europaparlamentet erkänner den ökande oron bland konsumenterna i EU över internettjänsteleverantörers användning och skydd av personuppgifter, eftersom det är viktigt för konsumenternas förtroende för den digitala ekonomin. Aktiva konsumenter spelar en viktig roll för att främja konkurrensen. Parlamentet betonar således vikten av att konsumenterna får bättre information om hur deras uppgifter används, i synnerhet om tjänster levereras i utbyte mot uppgifter, och om deras rätt till uppgiftsportabilitet. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att förtydliga bestämmelserna om kontroll över uppgifter och uppgiftsportabilitet i överensstämmelse med den centrala principen att medborgarna bör ha kontroll över sina uppgifter.

107.  Europaparlamentet anser att efterlevnad av uppgiftsskyddslagstiftningen och effektiva integritets- och säkerhetsgarantier i enlighet med den allmänna uppgiftsskyddsförordningen, däribland särskilda bestämmelser för barn som sårbara konsumenter, är avgörande för att bygga upp medborgarnas och konsumenternas förtroende för sektorn för den datadrivna ekonomin. Parlamentet betonar behovet av att öka medvetenheten om betydelsen av data och datadelning bland konsumenterna, när det gäller deras grundläggande rättigheter i det ekonomiska sammanhanget, och att anta bestämmelser om äganderätt till uppgifter och medborgarnas kontroll över sina personuppgifter. Parlamentet framhåller rollen för den personanpassning av tjänster och produkter som bör utvecklas i överensstämmelse med uppgiftsskyddskraven. Parlamentet efterlyser främjande av integritetsskydd som standard och inbyggt integritetsskydd, vilket också skulle kunna ha en positiv inverkan på innovation och ekonomisk tillväxt. Man måste garantera ett icke-diskriminerande tillvägagångssätt i fråga om all behandling av uppgifter. En riskbaserad metod är viktig och bidrar till att undvika onödig administration samt ger rättslig klarhet, särskilt för små och medelstora samt nystartade företag. Det är också viktigt med demokratisk tillsyn och ständig kontroll genom myndigheterna. Parlamentet konstaterar att personuppgifter behöver särskilt skydd och anser att införandet av extra skyddsåtgärder, exempelvis användning av pseudonymer eller anonymisering, kan stärka skyddet när personuppgifter används av stora dataapplikationer och leverantörer av nättjänster.

108.  Europaparlamentet konstaterar att enligt kommissionens utvärdering av databasdirektivet är detta direktiv ett hinder för utvecklingen av en europeisk datadriven ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa upp politiska alternativ för att avskaffa direktiv 96/9/EG.

4.2. Att stimulera konkurrenskraften genom interoperabilitet och standardisering

109.  Europaparlamentet anser att den europeiska planen för IKT-standardisering och översynen av ramverket för interoperabilitet, inklusive kommissionens mandat till europeiska standardiseringsorganisationer, bör ingå i en europeisk digital strategi för att skapa stordriftsfördelar, budgetbesparingar och ökad konkurrenskraft för europeiska företag, och för att öka interoperabiliteten mellan sektorer och över gränser av varor och tjänster genom att snabbare, och på ett öppet och konkurrenskraftigt sätt, fastställa frivilliga, marknadsdrivna och globala standarder som lätt kan genomföras av små och medelstora företag. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att se till att involvera alla berörda parter i standardiseringsprocessen, attrahera den bästa tekniken och undvika risken att skapa monopol eller slutna värdekedjor, särskilt för små och medelstora företag och nystartade företag, och att aktivt främja europeiska standarder internationellt med tanke på att initiativen för IKT-standardisering är av global karaktär.

110.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och rådet att öka andelen programvara med fri och öppen källa och dess återanvändning i och mellan offentliga förvaltningar som en lösning för att öka interoperabiliteten.

111.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen för närvarande samråder med relevanta intressenter om upprättandet av en plattform med öppen åtkomst som är interoperabel i fordon, standardiserad och säker, för eventuella framtida applikationer eller tjänster, i enlighet med parlamentets begäran i eCall-förordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att denna plattform inte begränsar innovation, fri konkurrens eller konsumenternas valfrihet.

112.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta en snabb innovation i transportsektorn, att utveckla en samordnad strategi för konnektivitet i transportsektorn och att i synnerhet inrätta ett regelverk för uppkopplade fordon för att garantera interoperabilitet med olika tjänster, inklusive fjärrdiagnostik och underhåll, samt applikationer för att upprätthålla rättvis konkurrens och tillgodose ett starkt behov av produkter som uppfyller kraven på it-säkerhet och dataskydd, men också för att garantera passagerares fysiska säkerhet. Parlamentet betonar att det behövs partnerskap mellan fordons- och telekommunikationsindustrin för att se till att utvecklingen av uppkopplade fordon och en infrastruktur för uppkopplade fordon grundas på gemensamma standarder i hela Europa.

4.3. Ett e-samhälle för alla

113.  Europaparlamentet konstaterar att internet och IKT har en enorm betydelse för kvinnors och flickors frigörelse. Parlamentet erkänner att kvinnors deltagande i EU:s digitala sektor har en positiv effekt på Europas BNP. Parlamentet framhåller kvinnliga innovatörers och entreprenörers enorma potential och den roll de kan spela i den digitala omvandlingen. Parlamentet understryker behovet av att få bukt med könsstereotyper, och stöder fullt ut och uppmuntrar en digital entreprenörskultur för kvinnor samt kvinnors integration och deltagande i informationssamhället.

114.  Europaparlamentet erkänner den digitala inre marknadens potential när det gäller att garantera tillgänglighet för alla, även personer med särskilda behov, äldre, minoriteter och övriga som hör till utsatta grupper i samhället, till alla aspekter av den digitala ekonomin, inklusive varor och tjänster som skyddas av upphovsrätt och närstående rättigheter, särskilt genom att utveckla ett inkluderande e-samhälle och se till att alla program för e-förvaltning och e-administration är fullt tillgängliga. Parlamentet är djupt oroat över bristen på framsteg när det gäller ratificeringen av Marrakechfördraget och uppmanar med kraft att det ratificeras så snart som möjligt. Parlamentet understryker i detta sammanhang behovet av att snabbt anta förslaget till direktiv om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser.

4.3.1.Digital kompetens och expertis

115.  Parlamentet uppmärksammar den bristande överensstämmelsen mellan utbud och behov av kompetens som är ett problem för utvecklingen av den digitala ekonomin, skapandet av sysselsättning och EU:s konkurrenskraft, och kommissionen uppmanas omgående att utveckla en kompetensstrategi som kan motverka denna kompetensbrist. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda sig av medel från ungdomssysselsättningsinitiativets stöd till föreningar (gräsrotsrörelser) genom vilka missgynnade ungdomar kan tillägna sig digital kompetens. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja detta arbete genom att tillhandahålla lokaler.

116.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja medie- och internetkompetens för alla EU-medborgare, särskilt för utsatta personer, genom initiativ och samordnade åtgärder liksom investeringar i etableringen av europeiska nätverk för undervisning i mediekunskap. Parlamentet betonar att förmågan att på ett oberoende och kritiskt sätt använda sig av medier och hantera informationsöverflödet är en livslång uppgift för alla generationer, som ständigt förändras för att alla generationer på ett lämpligt och självständigt sätt ska kunna hantera informationsöverflödet. Parlamentet framhåller att det ställs nya krav på utbildning och fortbildning – särskilt när det gäller kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) – till följd av de mer komplexa arbets- och kompetensprofilerna, liksom på yrkesutbildning och livslångt lärande.

117.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa digital kompetens i läroplaner, att förbättra den nödvändiga tekniska utrustningen och att främja samarbete mellan universitet och yrkesskolor i syfte att utarbeta gemensamma kursplaner för e-lärande som är erkända i ECTS-systemen. Parlamentet betonar att kursplaners syfte inom utbildning måste vara att främja kritiskt tänkande för användning av och grundlig förståelse för nya medier, digitala hjälpmedel, informationsverktyg och gränssnitt, så att människor kan bli aktiva användare av dessa nya tekniker och inte bara slutanvändare. Parlamentet understryker vikten av lämplig utbildning för lärare i digital kompetens, i hur denna kompetens lärs ut effektivt, inklusive hur spelbaserat digitalt lärande kan ge resultat, och i hur färdigheterna kan användas för att stödja lärandeprocessen generellt genom att göra matematik, it, vetenskap och teknik mer attraktivt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka forskning om hur digitala medier påverkar de kognitiva färdigheterna.

118.  Europaparlamentet konstaterar vidare att offentliga och privata investeringar liksom nya finansieringsmöjligheter i yrkesutbildning och livslångt lärande behövs för att arbetstagare, särskilt mindre kvalificerade arbetstagare, utrustas med rätt kompetens för den digitala ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillsammans med det privata näringslivet ta fram lättillgängliga, standardiserade och certifierade onlinekurser liksom innovativa och tillgängliga e-utbildningsprogram som ger deltagarna digitala baskunskaper. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra sådana onlinekurser till en integrerad del av ungdomsgarantin. Parlamentet uppmuntrar i detta hänseende kommissionen och medlemsstaterna att skapa en grund för ömsesidigt erkännande av digitala färdigheter och kvalifikationer genom att inrätta ett europeiskt certifikat eller värderingssystem, med den gemensamma europeiska referensramen för språkinlärning och språkundervisning som förebild. Parlamentet betonar att kulturell mångfald och flerspråkighet i Europa gynnas av gränsöverskridande tillgång till innehåll.

119.  Europaparlamentet ser positivt på den breda EU-omfattande koalition för digitala arbetstillfällen som bildats och uppmuntrar företag att ansluta sig, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta små och medelstora företags aktiva deltagande. Parlamentet välkomnar kommissionens idé att bygga nya kunskapslagringssystem för den offentliga sektorn genom molnteknik och text- och datautvinning som är certifierad och säkrad enligt dataskyddslagstiftningen. Parlamentet anser att sådan teknik kräver särskilda utbildningsinsatser inom biblioteks-, arkiv- och dokumentationsyrken. Parlamentet kräver att det i utbildning och vid offentliga forskningsinstitutioner undervisas i och används digitala former för samarbete och kommunikation – med användning och vidareutveckling av Creative Commons-licenser – över lands- och språkgränser, och att detta ska främjas i offentliga upphandlingar. Varvad utbildning fyller en viktig funktion i detta sammanhang.

120.  Europaparlamentet konstaterar vidare att offentliga och privata investeringar i yrkesutbildning och livslångt lärande behövs för att garantera att EU:s arbetskraft, inbegripet den ”digitala arbetskraften”, som arbetar i icke-traditionella anställningsformer, är utrustad med den rätta kompetensen för den digitala ekonomin. Parlamentet konstaterar att vissa medlemsstater har infört bestämmelser som garanterar arbetstagarna minimirättigheter till betald tjänstledighet för utbildning för att förbättra deras möjligheter att genomgå utbildning och fortbildning.

4.3.2.e-förvaltning

121.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av e-förvaltning är en prioritering för innovation eftersom den har en hävstångseffekt för alla ekonomiska sektorer och ökar effektiviteten, interoperabiliteten och insynen, minskar kostnader och administrativa bördor, möjliggör bättre samarbete mellan offentliga förvaltningar och ger bättre, användarvänligare och mer individuella tjänster för alla medborgare och företag genom de möjligheter som digitala sociala innovationer erbjuder. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att föregå med gott exempel när det gäller e-förvaltning och att tillsammans med medlemsstaterna utveckla en ambitiös och övergripande handlingsplan för e-förvaltning. Parlamentet anser att denna handlingsplan bör baseras på användarnas behov och bästa praxis, inklusive riktmärken för framsteg, en sektorsvis strategi i flera steg för tillämpning av principen ”bara en gång” i offentliga förvaltningar enligt vilken medborgare och företag inte bör uppmanas att tillhandahålla upplysningar som redan lämnats till en offentlig myndighet, samtidigt som medborgarnas integritet och ett starkt uppgiftsskydd säkerställs i enlighet med kraven och principerna i paketet för en uppgiftsskyddsreform och helt i linje med stadgan om de grundläggande rättigheterna, liksom en hög säkerhetsnivå för dessa initiativ. Parlamentet anser att den också bör säkra en fullt gränsöverskridande användning av kraftigt krypterade e-identifikationer och e-signaturer, särskilt med ett snabbt genomförande av eIDA-förordningen och ökad tillgänglighet online av offentliga tjänster. Parlamentet betonar betydelsen av att medborgare och företag har tillgång till sammankopplade handelsregister.

122.  Europaparlamentet efterlyser utvecklingen av en övergripande och fullt tillgänglig gemensam digital ingång som bygger på redan befintliga initiativ och nätverk som en gemensam genomgående digital process för att skapa och driva företag i hela EU, inbegripet inrättandet av ett företag online liksom domännamn, utbyte av information om överensstämmelse, erkännande av e-fakturor, anmälan av skatter, ett förenklat momssystem på internet, information online om produkters överensstämmelse, anlitande av resurser och utstationering av arbetstagare, konsumenträttigheter, tillträde till nätverk för konsumenter och företag, anmälningsförfaranden och tvistlösningsmekanismer.

123.  Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa fullt genomförandet av gemensamma kontaktpunkter, i enlighet med tjänstedirektivet, och att vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera att dessa fungerar effektivt samt att deras fulla potential frigörs.

124.  Europaparlamentet oroar sig över att molninfrastrukturen för forskare och universitet är fragmenterad. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med berörda aktörer upprätta en handlingsplan som ska leda till att ett öppet europeiskt forskningsmoln inrättas senast i slutet av 2016, vilket utan problem bör integrera befintliga nätverk, uppgifter, datasystem med hög prestanda och e-infrastrukturtjänster över olika forskningsområden, inom en ram med gemensam politik, gemensamma standarder och investeringar. Parlamentet menar att detta bör fungera som incitament för att utveckla moln bortom forskningen, förbättra sammankopplingen av innovationscentrum, ekosystem för nystartade företag och förbättrat samarbete mellan universitet och industrier när det gäller att marknadsföra tekniken, i enlighet med relevanta sekretessbestämmelser, och att underlätta internationell samordning och samarbete på detta område.

125.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förnya deras åtagande till Europa 2020-strategins forsknings- och innovationsmål som byggstenar i en konkurrenskraftig digital inre marknad, för ekonomisk tillväxt och sysselsättningsskapande, med en övergripande strategi för öppen forskning, öppen innovation, öppna data och kunskapsöverföring. Parlamentet anser att detta bör innebära ett omarbetat regelverk för text- och datautvinning i forskningssyfte, ökad användning av programvara med fri och öppen källa, särskilt i utbildningsinstitutioner och offentliga förvaltningar, samt enklare tillgång för små och medelstora företag och nystartade företag till finansiering från Horisont 2020 som är anpassad till de korta innovationscyklerna inom IKT-området. Parlamentet betonar i detta avseende att samtliga relevanta initiativ är viktiga, från offentlig-privata partnerskap och innovationskluster till europeisk teknik och teknikparker, särskilt i de minst industrialiserade regionerna, och acceleratorprogram för nystartade företag, gemensamma teknikplattformar och möjlighet till effektiv licensiering av standardessentiella patent inom gränserna för EU:s konkurrenslag, enligt FRAND-villkor för licenser, för att upprätthålla incitamenten för forskning och standardisering samt främja innovation.

126.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att koncentrera sig på genomförandet av bestämmelserna om e-upphandling och det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet (passet för offentlig upphandling) för att underlätta allmänna ekonomiska fördelar och tillträde till EU:s marknad för alla ekonomiska operatörer i överensstämmelse med samtliga kriterier för urval, uteslutande och tilldelning. Parlamentet betonar upphandlande myndigheters skyldighet att ange huvudskälen till deras beslut att inte dela upp avtal i buntar i enlighet med gällande lagstiftning för att förbättra tillgången för innovativa företag och små och medelstora företag till upphandlingsmarknaderna.

4.4. Den internationella dimensionen

127.  Europaparlamentet betonar vikten av en helt oberoende styrstruktur för internet för att det ska fortsätta vara en öppen och inkluderande styrningsmodell som involverar flera parter, baserat på principen om internet som en unik, öppen, fri och stabil plattform. Vid överflyttningen av förvaltningen av ICANN måste förseningen användas i detta syfte. Parlamentet är starkt övertygat om att internets globala dimension måste beaktas i all relevant EU-politik och uppmanar Europeiska utrikestjänsten att fullt ut utnyttja de möjligheter som digitaliseringen erbjuder i utvecklingen av en konsekvent utrikespolitik, och se till att EU är representerat på styrplattformar för internet, att höja sin röst i globala forum, i synnerhet när det gäller standardisering, förberedelser för införandet av 5G och it-säkerhet.

128.  Europaparlamentet inser att den datadrivna ekonomin är av global natur. Parlamentet påminner om att skapandet av en digital inre marknad förutsätter att det finns ett fritt uppgiftsflöde inom och utanför EU. Därför efterlyser parlamentet åtgärder från EU och medlemsstaterna, i samarbete med tredjeländer, för att garantera en hög standard för uppgiftsskydd och säker internationell överföring av uppgifter, i överensstämmelse med den allmänna uppgiftsskyddsförordningen och EU:s befintliga rättspraxis, i samband med samarbete med tredjeländer inom strategin för en digital inre marknad.

o
o   o

129.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 318, 4.12.2015, s. 1.
(2) EUT L 123, 19.5.2015, s. 77.
(3) EUT L 257, 28.8.2014, s. 73.
(4) EUT L 86, 21.3.2014, s. 14.
(5) EUT L 84, 20.3.2014, s. 72.
(6) EUT L 348, 20.12.2013, s. 129.
(7) EUT L 175, 27.6.2013, s. 1.
(8) EUT L 165, 18.6.2013, s. 1.
(9) EUT L 95, 15.4.2010, s. 1.
(10) EUT L 81, 21.3.2012, s. 7.
(11) EUT L 304, 22.11.2011, s. 64.
(12) EUT L 337, 18.12.2009, s. 1.
(13) EUT L 376, 27.12.2006, s. 36.
(14) EGT L 201, 31.7.2002, s. 37.
(15) EGT L 77, 27.3.1996, s. 20.
(16) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.
(17) Antagna texter, P8_TA(2015)0273.
(18) Antagna texter, P8_TA(2015)0220.
(19) Antagna texter, P8_TA(2015)0051.
(20) Antagna texter, P8_TA(2014)0071.
(21) Antagna texter, P7_TA(2014)0179.
(22) Antagna texter, P7_TA(2014)0067.
(23) Antagna texter, P7_TA(2014)0032.
(24) Antagna texter, P7_TA(2013)0535.
(25) Antagna texter, P7_TA(2013)0536.
(26) Antagna texter, P7_TA(2013)0454.
(27) Antagna texter, P7_TA(2013)0436.
(28) Antagna texter, P7_TA(2013)0377.
(29) Antagna texter, P7_TA(2013)0327.
(30) Antagna texter, P7_TA(2013)0239.
(31) Antagna texter, P7_TA(2013)0215.
(32) EUT C 434, 23.12.2015, s. 2.
(33) EUT C 353 E, 3.12.2013, s. 64.
(34) EUT C 332 E, 15.11.2013, s. 22.
(35) EUT C 258 E, 7.9.2013, s. 64.
(36) EUT C 50 E, 21.2.2012, s. 1.
(37) EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 33.
(38) EUT C 81 E, 15.3.2011, s. 45.
(39) EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 24.
(40) Eurostat 2014: http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Information_society_statistics_at_regional_level#People_who_never_used_the_internet
(41) Rapport om resultaten av arbetet i högnivågruppen för den framtida användningen av UHF-bandet.

Rättsligt meddelande