Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s människorättskonventioner och tillhörande fakultativa protokoll,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 60/251 om inrättandet av ett råd för mänskliga rättigheter (människorättsrådet),

–  med beaktande av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, den europeiska sociala stadgan och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2015–2019),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om människorättsrådet,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om kränkningar av de mänskliga rättigheterna, bland annat sina resolutioner om debatter om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2015 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2014 och Europeiska unionens politik på området(1),

–  med beaktande av artiklarna 2, 3.5, 18, 21, 27 och 47 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av årsrapporten för 2015 från människorättsrådet till FN:s generalförsamling,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  2015 och 2016 är viktiga jubileumsår när det gäller åtnjutandet av mänskliga rättigheter, fred och säkerhet: 70-årsdagen för grundandet av FN, 50-årsdagen för den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och för den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, 30‑årsdagen respektive 20-årsdagen för förklaringen om rätten till utveckling (1986) och deklarationen och handlingsplanen från Peking (1995), samt 15-årsdagen för FN:s säkerhetsråds banbrytande resolution om kvinnor, fred och säkerhet (2000) och millennieutvecklingsmålen (2000).

B.  Alla stater är skyldiga att upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna, oavsett ras, ursprung, klass, kast, kön, sexuell läggning eller hudfärg. De mänskliga rättigheterna, antingen de är medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala eller kulturella, är odelbara samt förbundna med och beroende av varandra. Förvägras man någon av dessa rättigheter får det direkt negativa konsekvenser för de övriga rättigheterna. Alla stater är skyldiga att respektera sina befolkningars grundläggande rättigheter och vidta konkreta åtgärder i syfte att främja respekten för dessa rättigheter på nationell nivå samt att samarbeta på internationell nivå för att undanröja hinder för förverkligandet av de mänskliga rättigheterna inom alla områden.

C.  Respekten för samt främjandet och försvaret av de mänskliga rättigheternas allmängiltighet är en del av EU:s etiska och rättsliga regelverk och en av hörnstenarna i den europeiska enheten och integriteten. Konsekvens mellan EU:s inre och yttre politik på området för mänskliga rättigheter är avgörande för att unionens människorättspolitik ska vara trovärdig utomlands.

D.  I sina förbindelser med tredjeländer vägleds unionens åtgärder av artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen, där de mänskliga rättigheternas och de grundläggande friheternas allmängiltighet och odelbarhet bekräftas och där det föreskrivs respekt i åtgärder på den internationella arenan för människors värde, principerna om jämlikhet och solidaritet samt principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten.

E.  Respekten för mänskliga rättigheter bör integreras i alla politikområden, inbegripet fred och säkerhet, utvecklingssamarbete, handel och investeringar, humanitära åtgärder, klimatförändringar och kampen mot terrorism, eftersom man inte kan föra sådan politik utan att beakta respekten för mänskliga rättigheter.

F.  FN:s medlemsstater har antagit och förbundit sig till Agenda 2030 där målet är en värld med allmän respekt för de mänskliga rättigheterna och människans värdighet, rättsstatsprincipen, rättvisa, jämlikhet och icke-diskriminering.

G.  De ordinarie mötena i människorättsrådet och det faktum att det utses särskilda rapportörer och att det finns en mekanism för allmän återkommande utvärdering och särskilt förfarande, antingen för situationen i vissa länder eller tematiska frågor, bidrar alla till att de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten främjas och respekteras.

H.  Bland medlemmarna i människorättsrådet vissa som erkänt hör till dem som begår de grövsta brotten mot de mänskliga rättigheterna och som har ett tvivelaktigt rykte när det gäller att samarbeta med FN:s särskilda förfaranden eller uppfylla sina rapporteringskrav gentemot FN:s organ för människorättsfördraget.

FN:s råd för mänskliga rättigheter

1.  Europaparlamentet välkomnar utnämningen av ambassadör Choi Kyong-lim till människorättsrådets ordförande under 2016.

2.  Europaparlamentet välkomnar människorättsrådets årsrapport till FN:s generalförsamling om sina 28:e, 29:e och 30:e möten.

3.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att människorättsrådets medlemmar bör väljas bland stater som upprätthåller respekten för mänskliga rättigheter, rättsstaten och demokratin och uppmanar eftertryckligen FN-medlemsstaterna om att bland annat främja kriterier som baseras på resultat inom området mänskliga rättigheter när en stat ska väljas till medlem av människorättsrådet. Parlamentet uttrycker sin oro över kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i några nyvalda medlemsländer i människorättsrådet. Parlamentet anser att medlemsstaterna inte bör stödja att länder som inte upprätthåller respekten för mänskliga rättigheter väljs in i människorättsrådet.

4.  Europaparlamentet upprepar betydelsen av stöd för oberoendet och integriteten för kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, så att kontoret kan fortsätta att utföra sitt uppdrag på ett verkningsfullt och opartiskt sätt. I detta sammanhang vill parlamentet att kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter ska få adekvat stöd och finansiering. Parlamentet upprepar sitt stöd för de särskilda förfarandena och uppdragsinnehavarnas – t.ex. de särskilda rapportörernas – oberoende ställning, som gör det möjligt för dem att fullgöra sitt uppdrag med fullständig opartiskhet, och uppmanar alla stater att samarbeta med dessa förfaranden. Parlamentet beklagar den brist på samarbete som vissa medlemsstater uppvisar.

5.  Europaparlamentet bekräftar vikten av att de allmänna återkommande utvärderingarna är allomfattande, så att man får fullständig inblick i situationen för de mänskliga rättigheterna i alla FN:s medlemsstater. Det är fortsatt viktigt att denna andra utvärderingsomgång särskilt fokuserar på genomförandet av de rekommendationer som antagits under den första omgången. Parlamentet begär dock än en gång att de rekommendationer som inte godtogs av staterna under den första omgången tas upp till omprövning under den fortsatta processen med de allmänna återkommande utvärderingarna.

6.  Europaparlamentet betonar behovet av att se till att många olika intressenter, särskilt det civila samhället, deltar fullt ut i alla aspekter av människorättsrådets arbete, och uttrycker oro över att allvarliga begränsningar hämmar det civila samhällets deltagande i processen med allmän återkommande utvärdering. Alla FN:s medlemsstater, däribland EU-medlemsstaterna, uppmanas att använda de allmänna återkommande utvärderingarna för att bedöma sin egen människorättssituation och lägga fram rekommendationer i detta avseende.

7.  Europaparlamentet uppmanar EU att följa upp rekommendationerna från de allmänna återkommande utvärderingarna i EU:s politiska dialoger med de berörda länderna för att undersöka olika sätt och möjligheter att genomföra rekommendationerna genom landsstrategier och regionala strategier.

8.  Europaparlamentet välkomnar det initiativ om förändring från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter som är avsett att förbättra och stärka FN:s människorättskontors globala närvaro genom att inrätta åtta regionala nav som ska skydda och främja respekten för de mänskliga rättigheterna genom att arbeta direkt med partnerna i syfte att omvandla människorättsmekanismernas rekommendationer till verkliga förändringar på plats. Med anledning av människorättsrådets tioårsdag efterlyser parlamentet en bedömning av detta råds inverkan, däribland dess uppdrag, liksom av genomförandet av dess resolutioner och andra beslut.

Medborgerliga och politiska rättigheter

9.  Europaparlamentet oroar sig över de konstitutionella ändringar som gjorts i vissa länder för att ändra fastställda begränsningar av presidentens mandatperiod, vilket i vissa fall har lett till valrelaterat våld. Parlamentet bekräftar på nytt att respekten för medborgerliga och politiska rättigheter, inklusive individuell och kollektiv yttrandefrihet och mötes- och föreningsfrihet, är indikatorerna för ett demokratiskt och tolerant samhälle med åsiktsmångfald.

10.  Europaparlamentet upprepar att fria och verkliga val som återkommer regelbundet på grundval av allmän och lika rösträtt är en grundläggande rättighet som alla medborgare borde åtnjuta i enlighet med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (artikel 21.3) och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (artikel 25). Parlamentet bekräftar att yttrandefrihet och ett dynamiskt klimat som gynnar ett oberoende och pluralistiskt civilt samhälle är förutsättningar för att respekten för de mänskliga rättigheterna ska främjas.

11.  Europaparlamentet anser att dagens digitala teknik medför fördelar och utmaningar för skyddet av rätten till personlig integritet, utövandet av yttrandefriheten på nätet i hela världen och för säkerheten, eftersom dagens digitala teknik kan utnyttjas för extremist‑ och terroristpropaganda och rekryteringskanaler. I detta sammanhang välkomnar parlamentet utnämningen av en särskild FN-rapportör för rätten till integritet i den digitala tidsåldern, vars mandat omfattar övervaknings- och integritetsfrågor som påverkar människor på eller utanför nätet.

12.  Europaparlamentet uppmanar FN:s medlemsstater, däribland EU-medlemsstaterna, att införliva rekommendationerna från FN:s särskilda rapportör om nutida former av rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans, i syfte att motverka spridningen av hat och hets med rasistiska, etniska och främlingsfientliga förtecken via internet och sociala medier genom lämpliga lagstiftningsåtgärder, med fullständig respekt för yttrande- och åsiktsfriheten.

Människorättsförsvarare

13.  Europaparlamentet fördömer att regeringsstyrkor i ett antal tredjeländer fortsatt trakasserar människorättsförsvarare och oppositionsmedlemmar och berövar dem deras frihet. Parlamentet oroar sig över orättvis och restriktiv lagstiftning, inbegripet begränsningar för utländsk finansiering, vilket leder till att det civila samhällets handlingsutrymme krymper. Parlamentet uppmanar alla regeringar att främja och stödja mediefrihet, organisationer i det civila samhället och människorättsförsvararnas verksamhet och låta dem verka utan fruktan, förtryck eller hot.

14.  Europaparlamentet anser att människorättsrådets trovärdighet undergrävs av att ett antal av dess medlemmar fortsatt trakasserar människorättsförsvarare och oppositionsmedlemmar och berövar dem deras frihet. EU och dess medlemsstater uppmanas eftertryckligen att stödja ett initiativ på FN-nivå för att ta fram ett sammanhållet och heltäckande svar på de stora globala utmaningarna för människorättsförsvarare som arbetar för kvinnors rättigheter och försvar av miljö-, mark- och urbefolkningsrättigheter, mot korruption och straffrihet, samt religion, liksom för journalister och andra människorättsförsvarare som använder medier, inklusive internet och sociala medier, och att systematiskt fördöma mördandet av dem.

15.  Europaparlamentet är ytterst oroat över de ökande angreppen på humanitära biståndsarbetare och medicinska inrättningar. Parlamentet påminner om att varje sådant angrepp är förbjudet enligt internationell humanitär rätt, och uppmanar konfliktparterna att respektera dess bestämmelser. Parlamentet betonar att biståndsarbetares säkerhet måste förbättras så att de kan reagera mer effektivt på angreppen.

Dödsstraff

16.  Europaparlamentet påminner om EU:s ståndpunkt om nolltolerans mot dödsstraff och upprepar sitt långvariga motstånd mot dödsstraff, tortyr och grym, omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning i samtliga fall och under alla omständigheter. Parlamentet betonar betydelsen av att EU fortsätter att arbeta för ett moratorium för dödsstraff som ett första steg mot ett avskaffande, och framhåller än en gång att dödsstraffets avskaffande bidrar till att höja människans värdighet. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att stödet till tredjeländer för bekämpning av narkotikabrottslighet, till exempel ekonomiskt bistånd, tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad, bör utesluta tillämpning av dödsstraffet för narkotikarelaterade brott. Parlamentet uttrycker sitt stöd för inrättandet av en särskild rapportör om mänskliga rättigheter och narkotikapolitik.

17.  Europaparlamentet lovordar de betydande framsteg som gjorts hittills, då många länder har slutat tillämpa dödsstraffet medan andra har vidtagit lagstiftningsåtgärder i riktning mot avskaffande av det. Parlamentet uttrycker dock sin besvikelse över att avrättningar återupptagits i vissa länder under de senaste åren. Parlamentet uppmanar de stater som har avskaffat dödsstraffet eller under lång tid haft ett moratorium mot det att stå fast vid sina åtaganden och inte återinföra det.

Religionsfrihet

18.  Europaparlamentet påminner om att tanke-, samvets-, religions- och trosfriheten är en grundläggande mänsklig rättighet, något som erkänns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och dessutom garanteras i artikel 18 i FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Parlamentet påminner också om att denna rättighet står i växelverkan med andra mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och innefattar rätten att tro eller inte tro och friheten att utöva teistisk, icke-teistisk eller ateistisk övertygelse samt rätten att fritt välja, ändra och frånträda eller återgå till sin övertygelse. Parlamentet uttrycker sin oro över att vissa länder fortfarande inte följer FN:s normer och tillgriper förtryck från statens sida, vilket kan innefatta kroppsstraff, fängelsestraff, skyhöga böter och rentav dödsstraff. Allt detta är något som kränker religions- eller trosfriheten. Parlamentet är oroat över den ökande förföljelsen av minoriteter på grund av deras religion eller tro och den olagliga skadegörelsen på deras mötesplatser. Parlamentet ställer sig bakom rapporten från FN:s särskilda rapportör om religions- och trosfrihet avseende våldshandlingar som utförts i ”religionens namn”. Parlamentet uppmanar EU att genomföra sina rekommendationer om initiativ till interreligiös dialog.

19.  Europaparlamentet välkomnar EU:s åtagande att främja religions- och trosfrihet i internationella forum, bland annat genom att stödja mandatet för FN:s särskilda rapportör om religions- och trosfrihet. Parlamentet stöttar till fullo EU:s praxis att gå i ledningen för tematiska resolutioner om detta ämne i människorättsrådet och i FN:s generalförsamling. Parlamentet efterlyser konkreta åtgärder för skydd av religiösa minoriteter, icke-troende, apostater och ateister som fallit offer för hädelselagar. Parlamentet framhåller att åtgärder bör vidtas både i internationella och regionala forum genom att man i enlighet med artikel 17 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt upprätthåller en öppen, tydlig och regelbunden dialog med religiösa sammanslutningar och samfund.

Sociala och ekonomiska rättigheter

20.  Europaparlamentet erkänner människorättsrådets ansträngningar för att få samtliga mänskliga rättigheter att behandlas lika och ge dem samma tyngd genom att inrätta innehavare av mandat för särskilda förfaranden som rör ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. I detta avseende betonar parlamentet betydelsen av en ratificering av det fakultativa protokollet till den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, inklusive inrättande av klagomåls- och utredningsmekanismer.

21.  Europaparlamentet uttrycker sin stora oro över ökningen av extrem fattigdom, som äventyrar ett fullständigt utövande av alla mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang rapporten från människorättsrådets särskilde rapportör om extrem fattigdom och mänskliga rättigheter (A/HRC/29/31) och stöder hans förslag om eliminering av extrem fattigdom. Det är viktigt att åtgärda den växande ojämlikheten för att man ska kunna bekämpa fattigdomen överlag och verka för sociala och ekonomiska rättigheter, särskilt genom att underlätta tillgången till livsmedel, vatten, utbildning, hälso- och sjukvård och bostäder.

22.  Europaparlamentet anser att korruption, skatteundandragande, vanskötsel av kollektiva nyttigheter och bristande ansvarsskyldighet hotar ett jämlikt åtnjutande av mänskliga rättigheter och undergräver demokratiska processer, rättsstatsprincipen, en opartisk rättsskipning samt offentliga tjänster som utbildning och grundläggande hälsovårdstjänster. Parlamentet anser att åtgärder för att garantera respekten för mänskliga rättigheter, särskilt rätten till information, till yttrande- och mötesfrihet, till ett oberoende rättsväsen och till demokratiskt deltagande i det offentliga livet, är avgörande för kampen mot korruption.

23.  Europaparlamentet framhåller att minoritetsbefolkningar i tredjeländer har särskilda behov och att man bör arbeta för deras likställdhet inom alla områden av det ekonomiska, sociala och politiska livet samt kulturlivet.

24.  FN:s medlemsstater, medräknat EU-medlemsstaterna, uppmanas att begära att alla innehavare av mandat för särskilda förfaranden ägnar särskild uppmärksamhet åt frågor som rör kvinnor, ungdomar och personer med funktionsnedsättningar i urbefolkningar, och att rapportera om sådana frågor till människorättsrådet. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna att stödja urbefolkningars deltagande i människorättsrådets möten. Utrikestjänsten och medlemsstaterna uppmanas att aktivt stödja utvecklingen av den systemomfattande handlingsplanen för urbefolkningar, särskilt när det gäller regelbundna samråd med urbefolkningar.

Företag och mänskliga rättigheter

25.  Europaparlamentet uppmuntrar ett verkningsfullt och omfattande genomförande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Alla FN:s medlemsstater, medräknat EU-medlemsstaterna, uppmanas eftertryckligen att ta fram och genomföra nationella handlingsplaner. Parlamentet anser att handel och mänskliga rättigheter kan gå hand i hand och att näringslivet spelar en viktig roll för att främja mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet bekräftar än en gång vikten av att europeiska och multinationella företag går i spetsen för att främja internationella normer i fråga om företag och mänskliga rättigheter.

26.  Europaparlamentet uppmanar FN och EU att även ta itu med frågan om markrofferi och markrättighetsförsvarare som drabbas av repressalier, bland annat hot, trakasserier, godtyckliga gripanden, överfall och mord,

27.  Europaparlamentet välkomnar initiativet från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att stärka projektet Accountability and Remedy så att det bidrar till ett rättvist och mer ändamålsenligt system av nationella rättsmedel, särskilt i fall av grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna i näringslivet. Parlamentet uppmanar alla regeringar att fullgöra sina skyldigheter att garantera respekten för mänskliga rättigheter, tillgång till rättslig prövning för offer som står inför både praktiska och juridiska utmaningar i fråga om tillgång till rättsmedel på nationell och internationell nivå i samband med företagsrelaterade kränkningar av mänskliga rättigheter.

28.  Europaparlamentet konstaterar att den öppna mellanstatliga arbetsgruppen som inrättades med stöd av en resolution från människorättsrådet den 26 juni 2014 för att utveckla ett internationellt, rättsligt bindande instrument för reglering av transnationella och andra företags verksamhet på människorättsområdet, höll sitt första möte i juli 2015. Parlamentet uppmanar EU att stödja insatser för att anpassa unionens politik till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och rekommenderar EU och dess medlemsstater att delta på ett konstruktivt sätt i debatten om ett rättsligt bindande internationellt instrument för företag och mänskliga rättigheter inom ramen för FN‑systemet.

Migration och flyktingar

29.  Europaparlamentet är djupt oroat över den allvarligaste flyktingkrisen sedan andra världskriget, vilken uppstått till följd av att allt fler människor tvingats lämna sina hem på grund av förföljelse, väpnade konflikter och klimatförändringar, och som i en strävan efter ett mer skyddat och bättre liv riskerar livet på farliga resor. Parlamentet efterlyser effektiva och samordnade internationella åtgärder för att ta itu med migrationens grundläggande orsaker. Parlamentet efterlyser också ökade insatser inom FN för att ta itu med de aktuella och framtida utmaningarna på migrationsområdet genom att säkerställa tillräcklig finansiering för människorättsrådet, världslivsmedelsprogrammet och andra FN-organ som deltar i att tillhandahålla grundläggande tjänster till flyktingar inom och utanför konfliktområden. Parlamentet understryker betydelsen av det arbete som uträttas av FN:s särskilda rapportör om migranters mänskliga rättigheter, tillsammans med hans rekommendationer.

30.  Europaparlamentet uppmanar alla länder till en människorättsbaserad syn på migration, som slår vakt om migranters och flyktingars rättigheter inom migrationspolitiken och migrationshanteringen, så att särskild uppmärksamhet ägnas situationen för marginaliserade och missgynnade migrant- och flyktinggrupper, såsom kvinnor och barn. Parlamentet uppmanar alla stater att åtgärda könsrelaterat våld mot kvinnor och flickor och betonar att migrationspolitiken måste utformas med hänsyn tagen till jämställdhetsperspektivet, för att dessa personers särskilda behov ska kunna tillgodoses.

31.  Europaparlamentet påminner om att alla stater är skyldiga att respektera och skydda de mänskliga rättigheterna för alla personer som befinner sig inom deras jurisdiktion, oavsett deras nationalitet, ursprung eller immigrationsstatus. Parlamentet påminner om att en global migrationsstrategi är nära förknippad med utvecklingspolitiken och den humanitära politiken, däribland inrättande av humanitära korridorer och utfärdande av visum av humanitära skäl. Parlamentet uppmanar än en gång att alla avtal om migrationssamarbete och återtagande som ingås med tredjeländer bör respektera folkrätten. Parlamentet erinrar om att migranter får återsändas endast om deras rättigheter fullständigt respekteras samt om återsändandet bygger på fria och välgrundade beslut och skyddet av migranternas rättigheter garanteras i deras land. Parlamentet uppmanar regeringarna att upphöra med godtyckliga gripanden och frihetsberövanden av migranter. Parlamentet uttrycker oro över diskrimineringen av migranter och flyktingar samt kränkningarna av deras rättigheter. I detta avseende uppmanas alla FN:s medlemsstater, däribland EU-medlemsstaterna, att respektera rätten att söka och åtnjuta asyl.

Klimatförändringar och mänskliga rättigheter

32.  Europaparlamentet välkomnar Parisöverenskommelsen inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som omfattar anpassning, begränsning, teknikutveckling och tekniköverföring samt kapacitetsuppbyggnad. Parlamentet uppmanar samtliga signatärstater att fullgöra sina åtaganden. Parlamentet beklagar avsaknaden av en hänvisning till den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna i UNFCCC och begär att alla strategier och åtgärder avseende UNFCCC bör vara baserade på mänskliga rättigheter.

33.  Europaparlamentet erinrar om att klimatförändringarnas skadeverkan utgör ett överhängande och möjligen oåterkalleligt hot mot det oinskränkta åtnjutandet av mänskliga rättigheter och att den i stor utsträckning drabbar utsatta grupper vilkas rättighetssituation redan är allvarlig. Parlamentet konstaterar med oro att klimatrelaterade incidenter, såsom stigande havsnivåer och extrema väderleksförändringar som vållar torka och översvämningar förväntas leda till att ännu flera människoliv går förlorade och ännu fler människor tvingas lämna sina hem, samt till brist på livsmedel och vatten.

34.  Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att åtgärda de juridiska bristerna i begreppet ”klimatflykting”, också med hjälp av en eventuell internationell definition.

Kvinnors rättigheter

35.  Europaparlamentet välkomnar FN:s säkerhetsråds färska resolution 2242 om kvinnor, fred och säkerhet, där kvinnor görs till en central del i alla insatser för att ta itu med globala utmaningar, bland annat tilltagande våldsbejakande extremism, klimatförändringar, migration, hållbar utveckling, fred och säkerhet. Parlamentet lovordar resultaten från FN:s globala studie om genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, där man betonade betydelsen av kvinnligt ledarskap och kvinnors deltagande i konfliktlösning och fredsbyggande. Det underströks också att kvinnors deltagande har förbättrat det humanitära biståndet, stärkt fredsbevarande insatser, gynnat slutförandet av fredsförhandlingar och bidragit till att motarbeta våldsbejakande extremism. Parlamentet uppmanar FN och alla dess medlemsstater att vidta konkreta åtgärder för att säkerställa kvinnors självständighet och se till att de på ett meningsfullt sätt kan medverka i konfliktförebyggande och konfliktlösning samt i fredsförhandlingar och fredsprocesser, genom att låta fler kvinnor vara med på alla nivåer av beslutsfattandet, även inom nationella, regionala och internationella institutioner och mekanismer.

36.  Europaparlamentet uttrycker sin bestörtning över att framväxten av våldsamma extremistgrupper som Daish i Syrien och Irak eller Boko Haram i Västafrika har medfört att våldet mot kvinnor, särskilt det sexuella våldet, blivit en del av dessa extremistgruppers mål och ideologi samt en inkomstkälla för dem. Detta ställer det internationella samfundet inför en kritisk ny utmaning. Parlamentet uppmanar alla regeringar och FN-institutionerna att göra mer för att bekämpa dessa avskyvärda brott och återställa kvinnornas värdighet, så att de får tillgång till rättslig prövning, ersättning och tillräckligt stöd.

37.  Europaparlamentet anser att ett av sätten att motverka extremism är att kvinnors egenmakt garanteras genom åtgärder mot den underliggande bristen på jämställdhet mellan kvinnor och män, som gör att kvinnor och flickor hamnar i en utsatt situation i samband med konflikter. Parlamentet understryker behovet av kontinuerlig utbildning för flickor i flyktingläger, i konfliktområden och i områden som präglas av extrem fattigdom och extrema miljöförhållanden, såsom torka och översvämningar.

38.  Europaparlamentet betonar vikten av att inte undergräva det som uppnåtts inom ramen för Pekingplattformen när det gäller tillgång till utbildning och hälsa som en grundläggande mänsklig rättighet och skyddet av sexuella och reproduktiva rättigheter. Parlamentet understryker att universell respekt för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt tillgång till relevanta tjänster bidrar till att minska spädbarns- och mödradödligheten. Parlamentet påpekar att familjeplanering, mödravård, enkel tillgång till preventivmedel och tillgång till alla relevanta tjänster som avser sexuell och reproduktiv hälsa är viktiga faktorer för att rädda livet på kvinnor och hjälpa dem att återuppbygga sina liv i de fall de utsatts för våldtäkt. Parlamentet betonar vikten av att låta dessa strategier vara centrala delar av utvecklingssamarbetet med och humanitära insatser i tredjeländer.

39.  Europaparlamentet betonar vikten av åtgärder som förstärker kvinnligt ledarskap och kvinnors delaktighet i beslutsprocessen på alla nivåer. Parlamentet uppmanar staterna att garantera kvinnors lika representation i offentliga institutioner och det offentliga livet, med särskilt fokus på inkluderandet av kvinnor från minoritetsgrupper.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och vice ordföranden/den höga representanten till fortsatt arbete för kvinnors och flickors politiska och ekonomiska egenmakt genom att integrera jämställdheten i all sin yttre politik och i alla sina program, bland annat genom att föra strukturerade dialoger med tredjeländer, offentligen föra jämställdhetsfrågor på tal och säkerställa tillräckliga resurser för detta ändamål.

Barns rättigheter

41.  Europaparlamentet stöder EU:s insatser för att främja barns rättigheter, framför allt genom att bidra till att trygga barns tillgång till vatten, sanitet, hälso- och sjukvård samt utbildning, genom att säkerställa rehabilitering och återanpassning av barn som värvats till väpnade styrkor, genom att utrota barnarbete, tortyr, barn som anklagas för trolldom, människohandel, barnäktenskap och sexuellt utnyttjande samt genom att hjälpa barn i väpnade konflikter och trygga deras tillgång till undervisning i konfliktområden och flyktingläger.

42.  Europaparlamentet påminner om att konventionen om barnets rättigheter, som antogs 1989 och som är den mest ratificerade internationella människorättskonventionen, föreskriver ett antal rättigheter för barn, bland annat rätten till liv, hälsa, utbildning och lek, rätten till familjeliv, rätten till skydd mot våld och diskriminering samt rätten att yttra sig. Parlamentet uppmanar alla parter som undertecknat denna konvention att leva upp till sina skyldigheter.

43.  Europaparlamentet välkomnar den världsomfattande undersökning som FN planerat att inleda för att med hjälp av övervakning och utredning kartlägga hur befintliga internationella lagar och normer tillämpas på ort och ställe och bedöma hur olika stater rent konkret skulle kunna förbättra sin politik och sina bemötanden. Parlamentet uppmanar med kraft alla stater att stödja denna undersökning och aktivt delta i den.

44.  Europaparlamentet konstaterar med oro att ett antal personer har dömts till döden för brott som begicks när de var under 18 års ålder och har avrättats under 2015 i länder runt om i världen, trots förbudet mot tillämpning av dödsstraff på ungdomar i FN:s konvention om barnets rättigheter.

Hbti-personers rättigheter

45.  Europaparlamentet är oroat över att det fortfarande förekommer diskriminerande lagar och metoder samt våldsdåd mot personer i olika länder på grund av deras sexuella läggning eller könsidentitet. Parlamentet efterlyser nära övervakning av situationen för hbti-personer i länder där nyligen antagna hbti-fientliga lagar utgör ett hot mot livet för sexuella minoriteter. Parlamentet uttrycker sin starka oro över de så kallade lagarna mot propaganda som begränsar yttrande- och mötesfriheten, även i länder i Europa.

46.  Europaparlamentet bekräftar än en gång sitt stöd till det fortsatta arbete som utförs av högkommissarien för mänskliga rättigheter för att främja och skydda åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter för hbti-personer, framför allt genom uttalanden, rapporter och kampanjen Free & Equal, och uppmuntrar högkommissarien att fortsätta att bekämpa diskriminerande lagar och metoder. Parlamentet är oroat över inskränkningarna i de grundläggande friheterna för människorättsförsvarare som arbetar med hbti-personers rättigheter, och uppmanar EU att stärka sitt stöd till dem. Parlamentet anser att hbti‑personers grundläggande rättigheter med större sannolikhet kommer att respekteras om de har tillgång till juridiska institutioner.

EU:s integrering av mänskliga rättigheter och konsekvens

47.  Europaparlamentet uppmanar EU att främja den allmängiltiga och odelbara karaktären hos de mänskliga rättigheterna, inklusive medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, i enlighet med artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen och de allmänna bestämmelserna om unionens yttre åtgärder.

48.  Europaparlamentet uppmanar än en gång EU att anta ett rättighetsbaserat synsätt och att integrera respekten för mänskliga rättigheter i handels- och investeringspolitiken, offentliga tjänster och utvecklingssamarbete samt i sin gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Parlamentet betonar samtidigt att EU i sin politik för mänskliga rättigheter bör se till att det råder konsekvens mellan dess inre och yttre politik, i enlighet med EU:s fördragsfästa skyldigheter.

49.  Europaparlamentet upprepar dessutom vikten av att EU aktivt och konsekvent engagerar sig i alla FN-mekanismer för mänskliga rättigheter, framför allt i tredje utskottet, FN:s generalförsamling och människorättsrådet. Parlamentet erkänner de insatser som gjorts av utrikestjänsten, EU-delegationerna i New York och Genève och medlemsstaterna för att EU ska bli mer konsekvent i människorättsfrågor på FN‑nivå med hjälp av konkreta samråd i god tid och genom ett enhetligt budskap. Parlamentet uppmanar EU att göra mer för att få sin röst hörd, också genom att intensifiera de allt oftare förekommande tvärregionala initiativen samt ställa sig bakom resolutioner och gå i bräschen för dem. Parlamentet upprepar sin begäran om ökad synlighet för EU:s åtgärder i alla multilaterala forum.

50.  Europaparlamentet uppmanar EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter att fortsätta att göra EU:s människorättspolitik mer verkningsfull, samstämmig och synlig inom människorättsrådet och att vidareutveckla ett nära samarbete med kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och de särskilda förfarandena.

51.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att bättre förbereda och samordna EU:s ståndpunkter inför människorättsrådets möten och för att säkerställa samstämdheten mellan EU:s externa och interna människorättspolitik.

52.  Europaparlamentet påminner om vikten av att bibehålla den institutionaliserade praxisen med att sända parlamentariska delegationer till människorättsrådet och FN:s generalförsamling.

53.  Europaparlamentet efterlyser ett mer principbaserat och icke-selektivt engagemang från EU:s medlemsstater i människorättsrådet,

Drönare och självstyrande vapen

54.  Europaparlamentet upprepar sin begäran till rådet om att utarbeta en gemensam EU‑ståndpunkt om användningen av bestyckade drönare, där man lägger största vikt vid respekten för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt och tar upp frågor som de rättsliga ramarna, proportionalitet, ansvarsskyldighet, skydd av civila och öppenhet. Parlamentet vädjar än en gång till EU att förbjuda tillverkning, utveckling och användning av helt självstyrande vapen som gör det möjligt att genomföra attacker utan mänsklig medverkan. Parlamentet betonar att mänskliga rättigheter måste ingå i alla dialoger med tredjeländer om terrorbekämpning.

Bekämpning av terrorism

55.   Europaparlamentet ser positivt på det vägledningsdokument om terroristbekämpning som sammanställdes av utrikestjänsten och kommissionen i syfte att säkerställa respekt för mänskliga rättigheter vid planering och genomförande av projekt för stöd till terroristbekämpning tillsammans med tredjeländer. I detta sammanhang påpekar parlamentet att respekten för de grundläggande rättigheterna och friheterna är grunden för en framgångsrik politik mot terrorism, inbegripet användningen av digital övervakningsteknik. Parlamentet betonar behovet av att utveckla effektiva kommunikationsstrategier för att bekämpa terrorist- och extremistpropaganda och rekryteringsmetoder, särskilt på nätet.

Demokratisering

56.  Europaparlamentet rekommenderar att EU ska förstärka sina insatser för att utveckla en mera heltäckande syn på demokratiseringsprocesser, i vilka fria och rättvisa val bara utgör ett enskilt inslag, för att faktiskt bidra till starkare demokratiska institutioner. Parlamentet anser att utbyten av bästa praxis vid övergång till demokrati inom ramen för utvidgnings- och grannskapspolitiken bör användas för att stödja och befästa andra demokratiseringsprocesser runtom i världen.

Utveckling och mänskliga rättigheter

57.  Europaparlamentet betonar betydelsen av mål nr 16 om fred och rättvisa i målen för hållbar utveckling enligt Agenda 2030, vilket bör prioriteras i samband med alla yttre och inre åtgärder, särskilt när det gäller finansiering av utvecklingssamarbete.

Idrott och mänskliga rättigheter

58.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över att vissa stora idrottsevenemang anordnas i auktoritära stater där det förekommer kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar FN och EU:s medlemsstater att ta upp denna fråga och att samarbeta med nationella idrottsförbund, näringslivsaktörer och organisationer i det civila samhället kring villkoren kring deras deltagande i sådana evenemang, bland annat med avseende på fotbolls-VM i Ryssland 2018 och i Qatar 2022 samt OS i Peking 2022.

Internationella brottmålsdomstolen

59.  Europaparlamentet ger på nytt uttryck för sitt helhjärtade stöd för Internationella brottmålsdomstolens arbete för att sätta stopp för straffriheten för personer som begår de allvarligaste brotten av betydelse för det internationella samfundet, och för att ge rättvisa åt offer för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. Parlamentet är alltjämt på sin vakt mot alla försök att undergräva denna domstols legitimitet eller oberoende. EU och dess medlemsstater uppmanas med eftertryck att samarbeta med domstolen och ge den ett starkt diplomatiskt, politiskt och ekonomiskt stöd, även inom FN. Parlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och särskilda representanter att aktivt främja Internationella brottmålsdomstolen, verkställandet av dess beslut och kampen mot straffrihet för brott mot Romstadgan, att stärka och utvidga dess förbindelser med FN:s säkerhetsråd och främja en universell ratificering av Romstadgan, inklusive Kampalaändringarna.

Länder som ingår i de allmänna återkommande utvärderingarna

Georgien

60.  Europaparlamentet ser positivt på Georgiens medlemskap i människorättsrådet och den senaste allmänna återkommande utvärderingen om Georgien. Parlamentet noterar de meningsfulla lagstiftningsreformer som lett till vissa framsteg och förbättringar inom områdena för rättväsendet och brottsbekämpningen, åklagarmyndigheten, kampen mot misshandel, barnens rättigheter och skyddet av den personliga integriteten och personuppgifter samt internflyktingar.

61.  Europaparlamentet konstaterar emellertid att det krävs ytterligare insatser i fråga om misshandel, särskilt när det gäller frihetsberövande före rättegång och rehabilitering av offer, ansvarsutkrävande för övergrepp av brottsbekämpande organ, utredningar av tidigare övergrepp av regeringstjänstemän samt minoriteter och kvinnors rättigheter. Parlamentet betonar att regeringen enligt internationell människorättslagstiftning är skyldig att skydda alla barn mot våld, och efterlyser tillsyn över alla välgörenhetsinstitutioner som ägnar sig åt barn. Parlamentet efterlyser åtgärder för rehabilitering av offer. Parlamentet är och förblir oroat med tanke på yttrandefriheten och medierna samt för att observatörer inte släpps in i de ockuperade regionerna i Abchazien och Tschinvali-regionen/Sydossetien, där människorättskränkningar fortfarande är utbredda. Den georgiska regeringen uppmanas att vidta lämpliga åtgärder för att se till att de rekommendationer som gjordes under processen med de allmänna återkommande utvärderingarna följs upp.

Libanon

62.  Europaparlamentet lovordar Libanon för den politik för öppna gränser och mottagande som landet under många år tillämpat på flyktingar från Palestina, Irak och Syrien. Parlamentet betonar att Libanon – där var fjärde person är flykting – har den högsta koncentrationen flyktingar per capita i världen, och kräver att EU anslår ökade resurser till och samarbetar nära med de libanesiska myndigheterna för att hjälpa landet slå vakt om flyktingars och asylsökandes rättigheter. Parlamentet är i detta sammanhang oroat över de talrika fall av barn- och/eller tvångsäktenskap som lär förekomma bland syriska flyktingar. Den libanesiska regeringen uppmanas att överväga en reform av den lagstiftning som gäller inresa till, uppehälle i och utresa från Libanon.

63.  Europaparlamentet stöder rekommendationerna från kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor, där det efterlyses åtgärder för att kvinnliga migranter som är hushållsanställda ska bli mera medvetna om sina mänskliga rättigheter enligt konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, som Libanon är part i. Parlamentet betonar framför allt att det så kallade Kafala-systemet måste bort och att kvinnliga migrerande hushållsanställda måste få effektiv tillgång till rättslig prövning, också genom att deras säkerhet och boende garanteras under de rättsliga och administrativa förfaranden som rör deras status.

Mauretanien

64.  Europaparlamentet betonar att Mauretaniens regering visserligen gjort framsteg med att lagstifta mot alla former av slaveri och förfaranden som påminner om slaveri, men att sådana fortfarande förekommer, bland annat till följd av att gällande lagar inte genomförs effektivt. Parlamentet uppmanar myndigheterna att anta en lag mot slaveriet, att sätta i gång med en landsomfattande, systematisk och regelbunden insamling av uppgifter fördelade på olika kategorier och att genomföra en ingående och evidensbaserad undersökning av slaveriets historia och karaktär, för att utrota slaveriet.

65.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Mauretaniens myndigheter att tillåta yttrande- och mötesfrihet, i enlighet med internationella konventioner och Mauretaniens egna lagar. Parlamentet kräver också att Biram Dah Abeid, Bilal Ramdane och Djiby Sow friges, så att de utan fruktan för trakasserier eller hot kan fortsätta sin ickevåldskampanj mot fortsatt slaveri.

Myanmar/Burma

66.  Europaparlamentet välkomnar det flerpartival som hölls i Myanmar/Burma den 8 november 2015 – en viktig milstolpe i landets övergång till demokrati. Parlamentet ser positivt på engagemanget hos väljarna i Myanmar/Burma för landets fortsatta demokratisering. Parlamentet är och förblir dock oroat över den konstitutionella ramen för detta val, där 25 procent av mandaten i parlamentet har reserverats för militären. Parlamentet erkänner de framsteg som hittills gjorts med mänskliga rättigheter, men påtalar samtidigt att ett antal kvardröjande allvarliga orosmoment, bland annat minoriteters rättigheter och yttrande- och föreningsfriheten samt rätten att hålla fredliga sammankomster.

67.  Europaparlamentet fördömer den allvarliga och utbredda diskrimineringen av rohingyafolket, som förvärras av att denna folkgrupp saknar rättslig status och av att hatpropagandan mot icke-buddhister ökar. Parlamentet vill att alla rapporter om brott mot rohingyafolkets mänskliga rättigheter ska utredas till fullo, på ett öppet och oberoende sätt, och anser att de fyra lagar som parlamentet antog 2015 för att ”skydda ras och religion” innehåller diskriminerande könsaspekter. Parlamentet upprepar sitt krav på att kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter ska få inrätta ett kontor i Myanmar/Burma och uttrycker sin oro över detta inte har tillåtits. betonar att det behövs en fullständig bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling innan förhandlingarna om investeringsavtalet mellan EU och landet slutförs.

Nepal

68.  Europaparlamentet välkomnar att Nepals nya statsförfattning, som bör lägga grunden till landets kommande politiska stabilitet, trädde i kraft den 20 september 2015. Parlamentet hoppas att de återstående orosmomenten kring minoriteternas, bland dem daliternas, politiska representation kommer att åtgärdas i en nära framtid, liksom lagarna om medborgarskap.

69.  Europaparlamentet beklagar den utbredda avsaknaden av ansvarsskyldighet för människorättskränkningar som förövats av båda sidorna under inbördeskriget, trots att lagen om sanning, försoning och försvunna personer antogs i maj 2014. Den nepalesiska regeringen uppmanas eftertryckligen att ansluta sig till den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden. Parlamentet fördömer inskränkningarna i de tibetanska flyktingarnas grundläggande friheter. Parlamentet uppmanar med kraft Indien att häva den inofficiella blockaden av Nepals ekonomi, som – tillsammans med den förödande jordbävningen i april 2015 – vållar en humanitär kris och tvingar in nästan en miljon nepaleser i en återvändsgränd av fattigdom.

Oman

70.  Europaparlamentet berömmer Oman för att landet inrättat den regeringsledda nationella kommissionen för mänskliga rättigheter och gått ut med en inbjudan som gjorde det möjligt för FN:s särskilda rapportör för rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster att avlägga sitt epokgörande besök i landet i september 2014. Parlamentet hoppas att dessa konstruktiva åtgärder kommer att motivera Oman till intensivare kontakter med FN:s representanter för mänskliga rättigheter och med oberoende människorättsorganisationer.

71.  Europaparlamentet uppmanar Oman att vidta nödvändiga åtgärder för att få bukt med det som FN:s särskilda rapportör kallat ett allestädes närvarande klimat av fruktan och skrämsel i landet. Parlamentet är fortsatt oroat över förbudet mot alla politiska partier och uppmanar regeringen att ompröva det. EU-institutionerna och medlemsstaterna uppmanas att erbjuda tekniskt och juridiskt bistånd för att hjälpa Oman att skapa ett säkert och gynnsamt klimat för organisationer i det civila samhället.

Rwanda

72.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över människorättssituationen i Rwanda, bland annat över begränsningarna för yttrande- och mötesfriheten, det krympande demokratiska utrymmet för oppositionella politiska partier och det oberoende civila samhället verksamhet, samt över frånvaron av ett gynnsamt klimat för rättsväsendets oberoende. Parlamentet uppmanar Rwandas regering att möjliggöra ett demokratiskt utrymme där alla grupperingar i samhället kan verka fritt.

73.  Europaparlamentet är oroat över de senaste ändringarna av författningen som gör det möjligt för den sittande presidenten att kandidera för en tredje mandatperiod. Parlamentet uppmanar Rwandas regering att hålla fast vid den afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning.

Sydsudan

74.  Europaparlamentet välkomnar det fredsavtal som de stridande parterna undertecknade den 28 augusti 2015 och som markerade slutet på inbördeskriget. Avtalet omfattar maktdelning under en övergångsperiod, säkerhetsarrangemang och inrättandet av en hybriddomstol som ska pröva alla brott som begåtts sedan konfliktens början. Parlamentet påminner om att konflikten har krävt tusentals människoliv och lett till fördrivning av hundratusentals människor som tvingats på flykt.

75.  Europaparlamentet uppmanar samtliga parter att avhålla sig från brott mot de mänskliga rättigheterna och mot internationell humanitär rätt, inbegripet internationella brott såsom utomrättsliga avrättningar, etniskt motiverat våld, konfliktrelaterat sexuellt våld, däribland våldtäkt, liksom könsrelaterat våld, rekrytering och utnyttjande av barn, påtvingade försvinnanden och godtyckliga gripanden och frihetsberövanden.

76.  Europaparlamentet välkomnar människorättsrådets resolution från juni 2015 och insatsen av ett uppdrag från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter för att övervaka och rapportera om människorättssituationen i Sydsudan. Parlamentet uppmanar människorättsrådet att stödja tillsättandet av en särskild rapportör för Sydsudan med uppdrag att övervaka och offentligt rapportera om kränkningar, bistå regeringen att förverkliga de rekommendationer som kommer att läggas fram av kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter samt att lägga fram rekommendationer om hur effektiv ansvarsskyldighet ska uppnås.

Venezuela

77.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över den svåra människorättssituationen i landet till följd av de senaste årens förvärrade ekonomiska, politiska och sociala klimat. Parlamentet påminner om att yttrandefriheten, ett oberoende rättsväsende och rättsstatsprincipen är livsviktiga inslag i varje demokratiskt samhälle. Parlamentet uppmanar Venezuelas myndigheter att omedelbart frige oppositionsledarna samt alla fredliga demonstranter som på godtyckliga grunder har gripits för att ha utövat sin yttrandefrihet och sina grundläggande rättigheter.

78.  Europaparlamentet ser positivt på det val som hölls den 6 december 2015 och tillträdandet av den nya nationalförsamlingen. Parlamentet fördömer alla försök att underminera ett fullständigt verkställande av valresultaten, som uttrycker det venezuelanska folkets vilja, t.ex. genom att stänga av en del demokratiskt valda ledamöter. Parlamentet påminner om att den nya regeringen kommer att få tampas med många människorättsfrågor såsom straffrihet, ansvarsskyldighet för utomrättsliga avrättningar, godtyckliga gripanden och frihetsberövanden, rättvisa rättegångar, rättsväsendets oberoende, mötes- och föreningsfrihet samt mediefrihet. Parlamentet understryker att Venezuelas medlemskap i människorättsrådet för en treårsperiod från och med den 1 januari 2016 för med sig ett särskilt ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna.

Syrien

79.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över den dramatiska säkerhetssituationen och humanitära situationen i Syrien. Parlamentet betonar betydelsen av arbetet inom FN:s oberoende internationella undersökningskommission om Syrien. Parlamentet fördömer den avsiktliga inriktningen på civila, urskillningslösa och oproportionerliga angrepp, attacker på civila och på skyddade kulturarvsobjekt samt belägringar och blockader i bestraffande syfte. Parlamentet betonar behovet av att särskilt fokusera på och stödja kvinnor som utsatts för våld samt kvinnoorganisationer och deras deltagande i humanitärt bistånd samt konfliktlösning. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att bidra till säkerställandet av adekvata medel för att undersökningskommissionen ska kunna uppfylla sitt uppdrag. Hit hör att fastställa varje allvarligt människorättsbrott som begåtts och att i förekommande fall identifiera de ansvariga så att gärningsmännen kan ställas till svars, medräknat de som begått våldsdåd vilka kan utgöra brott mot mänskligheten, bland annat genom hänskjutande till Internationella brottmålsdomstolen.

80.  Europaparlamentet upprepar sin övertygelse om att en hållbar lösning på krisen i Syrien endast kan nås genom en inkluderande politisk överenskommelse som leder till en verklig politisk övergång som motsvarar det syriska folkets rättmätiga förhoppningar och gör det möjligt för syrierna att själva bestämma över sin framtid på ett oberoende och demokratiskt sätt. Parlamentet välkomnar slutförklaringen av den 30 oktober 2015 om resultaten av de förhandlingar om Syrien som anordnades i Wien. Parlamentet välkomnar antagandet av FN:s säkerhetsråds resolution 2254 (2015) den 18 december 2015.

81.  Europaparlamentet är mycket oroat över förföljelsen av religiösa och etniska minoriteter i Syrien, som tvingas att konvertera och visa sin hyllning, som utsätts för angrepp, skadas, säljs som slavar och berövas sina organ enbart på grund av sin tro.

Burundi

82.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över de riktade angreppen på människorättsförsvarare, journalister och deras familjer. Parlamentet fördömer kraftfullt det politiska våldet, de godtyckliga avrättningarna och de övriga människorättsbrotten. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna i Burundi att sätta stopp för kränkningarna och missbruket som en brådskande nyckelprioritering och genomföra opartiska och oberoende utredningar för att de skyldiga ska ställas till svars och offren ska få återupprättelse.

83.  Europaparlamentet är fortsatt djupt bekymrat över krisens humanitära konsekvenser för civilbefolkningen i landet och regionen som helhet. Parlamentet vill att EU ska fortsätta att arbeta för att finna ett samförstånd mellan regeringen och oppositionen i syfte att återupprätta ett inkluderande och demokratiskt politiskt system.

84.  Europaparlamentet välkomnar att människorättsrådet höll ett extra möte den 17 december 2015 för att förhindra ytterligare försämring av människorättssituationen i Burundi, men beklagar att det tog så länge innan mötet hölls. Parlamentet vill att uppdraget med oberoende experter snabbt ska sättas in, och uppmanar de burundiska myndigheterna att samarbeta fullt ut med uppdraget.

Saudiarabien

85.  Europaparlamentet är och förblir djupt oroat över de systematiska kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Saudiarabien. Parlamentet är mycket oroat över det alarmerande antal dödsdomar som avkunnats och verkställts i Saudiarabien under 2015. Parlamentet är bestört över de senaste veckornas massavrättningar. Parlamentet uppmanar Saudiarabien att införa ett moratorium för dödsstraffet.

86.  De saudiska myndigheterna uppmanas att frige alla samvetsfångar, däribland 2015 års Sacharovpristagare, Raif Badawi. Europaparlamentet uppmanar EU att noga följa detta särskilda fall.

87.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att människorättsrådets medlemmar bör väljas bland stater som upprätthåller respekten för mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och demokratin. Detta är för närvarande inte fallet i Saudiarabien. Parlamentet uppmanar de saudiska myndigheterna att fullt ut medverka till människorättsrådets särskilda förfaranden och samarbeta med kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.

Vitryssland

88.  Europaparlamentet välkomnar att de resterande politiska fångarna frigavs i augusti 2015, och uppmanar den vitryska regeringen att rehabilitera de frigivna politiska fångarna och återge dem alla deras medborgerliga och politiska rättigheter. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över de fortsatta inskränkningarna av yttrandefriheten, föreningsfriheten och friheten att delta i fredliga sammankomster. Parlamentet fördömer trakasserierna mot oberoende och oppositionella journalister och trakasserierna mot och fängslandet av människorättsaktivister och kritiker. Parlamentet uppmanar med kraft Vitryssland att ansluta sig till ett världsomfattande moratorium för dödsstraffet, som ett första steg på vägen mot dess allmänna avskaffande. Regeringen uppmanas att helt och fullt samarbeta med den särskilda rapportören och utfästa sig att genomföra reformer för att skydda de mänskliga rättigheterna, bland annat genom att genomföra rekommendationerna från den särskilda rapportören och från andra människorättsmekanismer.

Fredsprocessen i Mellanöstern

89.  Europaparlamentet noterar de slutsatser om fredsprocessen i Mellanöstern från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och rådet som antogs den 18 januari 2016. Parlamentet ansluter sig till fullo till rådets ståndpunkt att efterlevnad av internationell människorätt och humanitär rätt av alla parter, inbegripet deras ansvarsskyldighet, är en hörnsten för att uppnå fred och säkerhet, och att de israeliska bosättningarna är folkrättsstridiga och underminerar genomförandet av tvåstatslösningen. Parlamentet beklagar djupt att FN:s särskilda rapportör för situationen för de mänskliga rättigheterna på de ockuperade palestinska områdena, Makarim Wibisono, har avgått.

o
o   o

90.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s 69:e generalförsamling, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter samt generalsekreteraren för Europarådets parlamentariska församling.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0470.