Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2330(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0031/2016

Ingivna texter :

A8-0031/2016

Debatter :

PV 24/02/2016 - 14
CRE 24/02/2016 - 14

Omröstningar :

PV 25/02/2016 - 7.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0059

Antagna texter
PDF 465kWORD 373k
Torsdagen den 25 februari 2016 - Bryssel Slutlig utgåva
Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2016
P8_TA(2016)0059A8-0031/2016

Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2016 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2016 (2015/2330(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—  med beaktande av artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—  med beaktande av artiklarna 145, 148, 152 och 153.5 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av artikel 174 i EUF-fördraget,

—  med beaktande av artikel 349 i EUF-fördraget, som definierar en särskild status för unionens yttersta randområden,

—  med beaktande av rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt kapitel IV (Solidaritet),

—  med beaktande av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2015 Årlig tillväxtöversikt för 2016 – Stärkt återhämtning och främjad konvergens (COM(2015)0690),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 26 november 2015 Rapport om förvarningsmekanismen 2016 (COM(2015)0691),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation till rådets rekommendation av den 26 november 2015 om den ekonomiska politiken för euroområdet (COM(2015)0692),

–  med beaktande av utkastet till gemensam sysselsättningsrapport från kommissionen och rådet av den 26 november 2015 Följedokument till kommissionens meddelande – Årlig tillväxtöversikt för 2016 (COM(2015)0700),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 oktober 2015 Stegen mot färdigställandet av den ekonomiska och monetära unionen (COM(2015)0600),

–  med beaktande av förslaget till rådets beslut av den 2 mars 2015 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (COM(2015)0098) och parlamentets ståndpunkt av den 8 juli 2015 om samma ämne(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 april 2014 om effektiva, tillgängliga och anpassningsbara hälso- och sjukvårdssystem (COM(2014)0215),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 oktober 2013 Att stärka den ekonomiska och monetära unionens sociala dimension (COM(2013)0690),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 februari 2013 Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning – inklusive genomförandet av Europeiska socialfonden 2014–2020 (COM(2013)0083),

—  med beaktande av kommissionens rekommendation av den 20 februari 2013 Bryta det sociala arvet: investera i barnens framtid (C(2013)0778),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 april 2012 Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning (COM(2012)0173),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 december 2011 Initiativet Bättre möjligheter för unga (COM(2011)0933),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2010 Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning (COM(2010)0758) och parlamentets resolution av den 15 november 2011 om samma ämne(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

—  med beaktande av kommissionens strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män 2010–2015 och det därpå följande dokumentet Strategiskt engagemang för jämställdhet 2016–2019, där det uttryckligen hänvisas till sysselsättning och ekonomiskt oberoende för kvinnor,

—  med beaktande av kommissionens rekommendation 2008/867/EG av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden,

—  med beaktande av de fem ordförandenas rapport av den 22 juni 2015 Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union,

—  med beaktande av rådets slutsatser om främjandet av den sociala ekonomin som en viktig drivande faktor för ekonomisk och social utveckling i Europa (13414/15),

—  med beaktande av rapporten från 2014 från kommittén för socialt skydd om ett fullgott socialt skydd för behov av långtidsvård i ett åldrande samhälle,

–  med beaktande av sin resolution av den 24 november 2015 om att minska ojämlikhet, med särskilt fokus på barnfattigdom(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 oktober 2015 om sammanhållningspolitiken och översynen av Europa 2020-strategin(4),

–  med beaktande av frågan för muntligt besvarande O-000121/2015 – B8–1102/2015 till rådet och av sin anknytande resolution av den 29 oktober 2015 om rådets rekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2015 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2015(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2014 om Europa 2020-strategins sysselsättningsmässiga och sociala aspekter(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 juli 2014 om ungdomssysselsättning(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 april 2014 om hur Europeiska unionen kan bidra till att skapa en gynnsam miljö för företag och nystartade företag för att skapa arbetstillfällen,(10)

—  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet(11),

—  med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2009 om den sociala ekonomin(12),

—  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 2 februari 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett europeiskt forum för att förbättra samarbetet när det gäller att förebygga och motverka odeklarerat arbete(13),

—  med beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning i samband med Europeiska unionens inledande rapport (september 2015),

—  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 3/2015 EU:s ungdomsgaranti: Första stegen har tagits men det finns risker med genomförandet(14),

—  med beaktande av Eurostats publikation från april 2015 om arbetslösheten i EU:s regioner,

—  med beaktande av EU:s kvartalsöversikt över sysselsättningen och den sociala situationen (European Employment and Social Situation, Quarterly Review) från mars 2015(15),

—  med beaktande av OECD:s arbetsdokument av den 9 december 2014 Trends in Income Inequality and its Impact on Economic Growth,

—  med beaktande av den femte och den sjätte undersökningen om arbetsvillkor i Europa (2010 och 2015)(16),

—  med beaktande av Eurofounds rapport av den 16 februari 2016 om arbetsmarknadsparternas roll i den europeiska planeringsterminen,

—  med beaktande av Eurofounds rapport av den 17 juni 2014 Changes to wage-setting mechanisms in the context of the crisis and the EU's new economic governance regime,

—  med beaktande av diskussionen med företrädare för nationella parlament om europeiska planeringsterminens prioriteringar för 2016,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8‑0031/2016), och av följande skäl:

A.  Även om arbetslösheten har minskat långsamt sedan andra halvåret 2013 har minskningen inte varit tillräcklig för att arbetslöshet och fattigdom ska kunna begränsas, trots vissa gynnsamma makroekonomiska strategier och strukturreformer. Likväl är den fortfarande för hög i många medlemsstater och omfattar för närvarande 9,9 procent av arbetskraften, med andra ord 23 miljoner européer, varav ungefär hälften är långtidsarbetslösa, och över 10 procent i euroområdet, så att den fortfarande ligger en bra bit över siffrorna för 2008. Detta visar att det är mycket viktigt att ta hänsyn till särskilda mikroekonomiska omständigheter samt att det behövs ytterligare socialt rättvisa strukturreformer som bör socialkonsekvensbedömas innan de träder i kraft.

B.  Den ekonomiska återhämtningen är nu inne på sitt tredje år med en tillväxtprognos för EU-28 på 2 procent för 2016 och på 1,8 procent för euroområdet. Återhämtningstakten är dock fortfarande ojämn både inom och mellan medlemsstaterna och drivs delvis av tillfälliga faktorer, såsom det fortgående prisraset på energi, som bidrar till ökad köpkraft, i de fall det påverkar den reala ekonomin. Detta visar att EU kan göra mer för att stimulera den ekonomiska och sociala återhämtningen för att öka dess bärkraft på medellång sikt, särskilt nu med den rådande osäkerheten i den globala ekonomin.

C.  Den finanspolitiska konsolideringen i EU-28 är på väg att bli bättre, i och med att det allmänna budgetunderskottet gått ned från 4,5 procent under 2011 till 2,5 procent under 2015.

D.  Såsom kommissionen framhållit(17) kvarstår olikheterna både inom och mellan medlemsstaterna i sysselsättningshänseende och socialt hänseende, och den sociala utvecklingen talar fortfarande för ytterligare olikheter inom EU, vilket hindrar tillväxt, sysselsättning och sammanhållning. Samhällen med stor jämlikhet och investeringar i människor klarar sig bättre i fråga om tillväxt och motståndskraftig sysselsättning.

E.  Ungdomsarbetslösheten i EU ligger på 22,6 procent, och 2014 låg andelen unga som varken arbetade eller studerade på 12,3 procent, vilket gjorde att denna grupp löpte risk att utestängas från arbetsmarknaden, med förlust av färdigheter och humankapital som följd. Detta bidrar till bristande självständighet för den enskilde och äventyrar den sociala integreringen. Huvudansvaret för åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten åvilar fortfarande medlemsstaterna. Det handlar då om att utveckla och genomföra regelverk för arbetsmarknaden, samt utbildningssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik.

F.  Sysselsättningsgraden i EU28 ökade 2014 med 0,8 procent, medan den i euroområdet ökade med 0,4 procent. Det råder avsevärda skillnader mellan medlemsstaterna, i och med att sysselsättningsgraden i fem av dem minskat med minst fem procentenheter mellan 2009 och 2014. Antalet egenföretagare ökade 2014 i ungefär samma takt som sysselsättningen och från och med 2013 har ökningen av den totala sysselsättningsgraden huvudsakligen drivits av en ökning av tillfälliga arbetstillfällen, även om detta varierar stort mellan medlemsstaterna. Både arbetslöshetens omfattning och dess sociala konsekvenser är olika i olika europeiska länder. Många unga skriver antingen in sig för ytterligare universitetsstudier för att komma undan arbetslösheten, eller också lämnar de sitt hemland för att söka arbete i andra medlemsstater. De här två fallen finns inte med i den nationella ungdomsarbetslöshetsstatistiken.

G.  Sysselsättningsgraden bland kvinnor (63,5 procent i maj 2015) är åtskilligt lägre än Europa 2020-strategins överordnade mål på 75 procent och kvinnor arbetar i hög grad deltid (32,2 procent) jämfört med männen (8,8 procent), även om man tar hänsyn till individuella fria val och behov. Att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden kan bidra till att minska skillnaderna och vara ett sätt att komma till rätta med kvinnors ökade risk att drabbas av fattigdom och social utestängning.

H.  Arbetslösheten leder till enorma förluster av humankapital och de totala kostnaderna för ungdomsarbetslösheten i Europa har uppskattats till 153 miljarder euro per år(18). Arbetslösheten, ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten får inte bara ekonomiska och sociala konsekvenser, utan de blir också till skada för den sociala konvergensen och hindrar i sista hand en varaktig ekonomiskt tillväxt.

I.  Omkring 5 procent av arbetskraften i EU-28 hade under 2014 varit arbetslös i över ett år och 3,1 procent i över två år. Endast hälften av arbetstagarna i åldersgruppen 55–65 år förvärvsarbetar och långtidsarbetslösheten är särskilt vanlig i yngre och äldre åldersgrupper. Tyvärr är det väldigt vanligt med diskriminering av långtidsarbetslösa som söker arbete. Detta beror på att arbetslöshet är stigmatiserande, och arbetsgivarna kan uppfatta arbetslösa och äldre arbetssökande som mindre kompetenta och mindre anställbara än personer som har arbete. Arbetsgivarna måste utbilda sina personalchefer så att de kan övervinna eventuella fördomar mot arbetslösa och äldre arbetstagare och rikta in sig på kvalifikationer och erfarenhet i stället för på nuvarande anställningsstatus.

J.  Runt 20 procent av de förvärvsarbetande i EU har endast grundläggande digitala färdigheter och 40 procent av EU:s befolkning kan anses ha otillräckliga digitala färdigheter. Trots att det är svårt för många, särskilt unga, att komma in på arbetsmarknaden finns det i EU omkring två miljoner otillsatta tjänster, av vilka nästan 900 000 återfinns inom den digitala sektorn. 39 procent av företagen har fortfarande svårt att hitta personal med önskad kompetens, även om forskning visar att de företag som inte kan hitta personal med önskad kompetens ofta är de som inte vill erbjuda långtidsanställningar. Var tredje europeisk arbetstagare var antingen över- eller underkvalificerad för sitt arbete år 2012. Låg utbildning, tillsammans med att utbildningen inte motsvarar arbetsmarknadens behov, är de främsta orsakerna till att unga hamnar i en situation där de varken arbetar eller studerar, vilket inverkar negativt på tillväxten. Det är mycket viktigt att ta reda på grundorsakerna till att skolgången avbryts i förtid och medlemsstaterna bör åter lägga så mycket utgifter på utbildning att det blir möjligt att nå Europa 2020-målen.

K.  Odeklarerat arbete fråntar arbetstagarna deras sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter, gynnar social dumpning och får allvarliga budgetkonsekvenser, eftersom det leder till en förlust av skatteintäkter och socialförsäkringsavgifter, vilket får negativa effekter på sysselsättning, produktivitet och arbetskvalitet, kompetensutveckling och livslångt lärande, liksom på ett effektivt och ändamålsenligt system av pensionsrättigheter, bl.a. genom ökade pensionsklyftor, och påverkar också tillgången till hälso- och sjukvård i vissa medlemsstater. Det måste göras mer för att odeklarerat arbete ska omvandlas till deklarerat arbete.

L.  Även om atypiska anställningsformer eller sådana som skiljer sig från standarden inte i sig utgör osäker anställning är detta vanligare i samband med denna typ av kontrakt, även om sådana kontrakt utgör en minoritet av de befintliga anställningsförhållandena(19). Otryggheten är ett ytterligare inslag i vad osäker anställning innebär och innefattar osäkra arbetsförhållanden, att inkomsterna är otillräckliga, att det inte finns något uppsägningsskydd, och att man inte vet hur länge arbetsförhållandet ska vara. Det har i oroväckande grad blivit allt vanligare med sådana kontrakt i vissa medlemsstater. För att sådana kontrakt inte ska missbrukas måste en effektiv och ändamålsenlig mekanism för yrkesinspektioner genomföras på nationell nivå. Nu är det viktigt med stimulans till arbetstillfällen av god kvalitet som ger familjerna tillräcklig inkomst och ekonomisk trygghet.

M.  Ett av de fem målen i Europa 2020-strategin är att minska antalet personer som riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning med minst 20 miljoner. Nästan 123 miljoner människor i EU befinner sig för närvarande i denna situation. 2013 löpte 26,5 miljoner barn i EU-28 risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning. Antalet européer som löpte risk för fattigdom ökade under perioden 2009–2012, men därefter har en förbättring inträtt, i och med att detta antal stabiliserats under 2013 och 2014. Hemlösheten har ökat i många EU-medlemsstater. Under 2020 löpte 32,2 miljoner personer med funktionsnedsättning och som var äldre än 16 år risk att drabbas av fattigdom och social utestängning. Målen för Europa 2020-strategin har ännu inte uppnåtts och därför behövs det en omedelbar översyn av denna strategi.

N.  Andelen av EU:s befolkning som är 65 år eller äldre i förhållande till befolkningen mellan 15 och 64 år beräknas öka från 27,8 procent till 50,1 procent fram till 2060, och den totala försörjningskvoten(20) förväntas stabilisera sig på över 120 procent fram till mitten av nästa årtionde och sedan stiga till över 140 procent fram till 2060. Av dessa faktorer, liksom av andra demografiska förändringar, såsom en åldrande befolkning samt hög eller låg befolkningstäthet, framgår det att myndigheterna måste införa en heltäckande och socialt ansvarsfull politik för att få födelsetalen att öka, underlätta en omfattande sysselsättning inom arbeten av god kvalitet, arbeta för såväl tillräckliga sociala trygghetssystem som aktivt åldrande, och införa socialt ansvarsfulla reformer på arbetsmarknaden och av pensionssystemen och garantera att den första pensionspelaren är tillräcklig och adekvat på kort, medellång och lång sikt.

O.  Pensionsklyftan i EU är fortfarande avsevärd, 40 procent, och av detta framgår att det råder såväl skillnader mellan kvinnor och män i fråga om heltidsarbete respektive deltidsarbete som ett könsmässigt lönegap, tillsammans med att kvinnor tillbringar kortare tid i arbetslivet.

P.  Det ökande antalet omsorgsberoende äldre personer har och kommer att få en allt större inverkan på hälso- och sjukvården, långtidsvården och behovet av resurser inom både formell och informell vård. I dagens system för social trygghet tas det inte tillräcklig hänsyn till situationen för anhörigvårdare, som är en enorm tillgång för samhället.

Q.  Den offentliga och privata skuldsättningen är fortfarande för hög i många medlemsstater och blir till förfång för EU:s ekonomiers styrka. De låga räntorna inom euroområdet kan användas för att ge medlemsstaterna ökat handlingsutrymme. Därför måste det grundligt dryftas hur skuldsituationen i EU ska hanteras.

R.  Med den nuvarande trenden kommer 90 procent av den globala tillväxten under kommande 10–15 åren att komma från andra områden än EU. Därför behövs det fortsatt arbete för att reell tillväxt och sysselsättningsskapande strategier ska utvecklas och främjas i medlemsstaterna. Det måste bedrivas en industripolitik och en marknadspolitik som kan öka EU:s interna och globala konkurrenskraft och på det sättet bidra till hållbara och socialt inkluderande sysselsättningsmöjligheter.

S.  20 procent av utgifterna från Europeiska socialfonden bör sättas in mot fattigdom och social utestängning i medlemsstaterna.

T.  Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) har redan godkänt 69 projekt i 18 länder och undertecknat 56 verksamheter (varvid den sammanlagda finansieringen ur denna fond uppgår till runt 1,4 miljarder euro), vilket förväntas leda till mer än 22 miljarder euro i investeringar och omfatta runt 71 000 små och medelstora företag. Det måste göras mer för att verkligen kanalisera fondmedlen till social infrastruktur, såsom barnomsorg, för att de sedan länge aktuella Barcelonaåtagandena ska kunna fullgöras. I dag handlar projekten mest om stora infrastrukturprojekt, där små och medelstora företag och mikroföretag inte brukar komma i fråga för fondmedlen, fastän de är så viktiga genom att vara den europeiska ekonomins ryggrad och genom att skapa sysselsättning av god kvalitet.

U.  Företagen inom den sociala sektorn omfattar 2 miljoner företag (10 procent av samtliga företag i EU) som sysselsätter över 14 miljoner människor, vilka utgör runt 6,5 procent av arbetstagarna i EU.

V.  De yttersta randområdena står inför oerhörda svårigheter på grund av sina särdrag som begränsar deras tillväxtpotential. Arbetslösheten i dessa områden varierar mellan 15 och 32,4 procent.

W.  6,9 miljoner EU-medborgare utövar sin grundläggande rätt till fri rörlighet och bor och arbetar i ett annat EU-land, och det finns över 1,1 miljoner gränsarbetare. Den fria rörligheten för människor är utslagsgivande för bättre konvergens mellan de europeiska länderna.

X.  Det ökande antalet flyktingar i Europa ställer krav på solidaritet och mer välvvägda och förstärkta insatser från medlemsstater och regionala och lokala myndigheter i form av integrationsåtgärder, såsom socialt stöd i enlighet med EU:s relevanta asyllagstiftning och åtgärder på medellång till lång sikt och strategier för mottagning av flyktingar och integrering av dem i samhället.

Att investera i människor

1.  Europaparlamentet betonar att behovet att investera i social utveckling inte bara är ett sätt att garantera att hållbar ekonomisk utveckling och konvergens för alla kan uppnås utan att det också måste vara ett specifikt mål i sig självt. Parlamentet framhåller därför vikten av indikatorer på sysselsättningskvalitet, fattigdom och ojämlikhet. Parlamentet välkomnar kommissionens upprop om investeringar i sådana tjänster som hemtjänst, hälso- och sjukvård, barnomsorg och rehabiliteringstjänster. Parlamentet understryker att den ekonomiska och sociala sammanhållningen bör kvarstå som det primära målet för all EU-politik och att man bör göra mer för att få till stånd en mer sammansatt och objektiv utvärdering utgående från medlemsstaternas mångfald och olika egenskaper.

2.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sin årliga tillväxtöversikt understryker behovet att ägna större uppmärksamhet åt social rättvisa inom ramen för de nya nationella stabilitets- och reformprogrammen och att tre sysselsättningsindikatorer (sysselsättningsgrad, ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet) lagts till i förfarandet vid makroekonomiska obalanser. Parlamentet uppmanar med kraft till att dessa indikatorer ska likställas med de befintliga indikatorerna, så att de kan ge impulser till djupgående analyser i de relevanta medlemsstaterna och garantera en fortsatt bedömning av deras interna obalanser, med förslag till ekonomiska och sociala reformer och övervakning av dem.

3.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i denna årliga tillväxtöversikt ställt social rättvisa i centrum för Europas ekonomiska återhämtning. Parlamentet betonar vad EU åstadkommit på konvergensens område genom att inrätta EMU och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna till insatser för uppåtgående social konvergens i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att definiera och kvantifiera sitt begrepp social rättvisa, och därvid ta hänsyn till både den sysselsättningspolitik och den socialpolitik som ska förverkligas under 2016 genom den årliga tillväxtöversikten och den europeiska planeringsterminen.

4.  Europaparlamentet konstaterar att högkvalitativ sysselsättning för alla utgör en viktig grundpelare för social rättvisa, som främjar mänsklig värdighet hos var och en. Parlamentet anser i detta hänseende att sysselsättning och tillväxt måste få en central roll i medlemsstaternas och EU:s politik, särskilt ungdomspolitiken och politiken för dem som är äldre än 55 år, som ett sätt att skapa mer hållbara sociala ekonomier inom EU. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att genomföra och bygga ut politiken för ungdomssysselsättning genom att anpassa denna politik efter de faktiska behoven på arbetsmarknaden.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på medlemsstatsnivå främja olika former av samarbete mellan regeringar, företag, bland dem också företag inom den sociala ekonomin, utbildningsanstalter, individanpassade tjänster, det civila samhället och arbetsmarknadens parter, utgående från utbyte av bästa praxis, i syfte att bättre anpassa medlemsstaternas utbildningssystem för att motverka kompetensglapp, tillgodose arbetsmarknadens behov och verka till stöd för att alla människor i Europa ska kunna komma in på den öppna arbetsmarknaden och stanna kvar där, framför allt genom varvad utbildning. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att, i samarbete med arbetsmarknadens parter, noggrant utforma och förhandsutvärdera alla strukturreformer i de nationella utbildningssystemen, för att utbildningen ska ge medborgarna de redskap de behöver. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina utbildningsprogram ta med entreprenörskapskultur och principerna för den sociala ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att på medlemsstatsnivå arbeta för en mer brett upplagd investeringsstrategi för utbildningen i dess helhet, som ska omfatta alla sektorer av livslångt lärande, lärande på arbetsplatsen, formellt och icke-formellt lärande.

6.  Europaparlamentet konstaterar att utbildningsinsatserna primärt inriktar sig på de yngre bland arbetskraften, men att många medlemsstater behöver ett bredare grepp på utbildning av arbetskraften, bland annat i form av möjligheter till vuxenutbildning och yrkesutbildning. Parlamentet understryker att otillräckliga investeringar i utbildning, framför allt om digitala färdigheter, utgör ett hot såväl mot Europas ställning inom konkurrensen som mot den europeiska arbetskraftens anställbarhet. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna att prioritera en brett upplagd utbildning i digitala färdigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att på medlemsstatsnivå arbeta för en mer brett upplagd investeringsstrategi för utbildningen i dess helhet, som ska omfatta alla sektorer av livslångt lärande, lärande på arbetsplatsen, varvad utbildning, formellt och icke-formellt lärande, varvid hänsyn ska tas till behovet av bättre vuxenutbildning såsom gensvar på den demografiska förändringen, så att medlemsstaternas utbildningssystem blir bättre anpassade efter arbetsmarknadens behov. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja lärlingsutbildning och till fullo använda de medel i Erasmus+ som står till förfogande för lärlingar, för att garantera lärlingsutbildningens kvalitet och attraktivitet.

7.  Europaparlamentet betonar att man måste investera i människor på ett så tidigt stadium av deras liv som möjligt, för att man ska kunna minska ojämlikheten och främja social delaktighet i tidiga år. Parlamentet vill därför att högkvalitativa och överkomligt prissatta tjänster inom förskoleverksamhet och barnomsorg ska göras tillgängliga för alla barn i samtliga medlemsstater.

8.  Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är med färdigheter och kompetens som förvärvats i icke-formella och informella lärandemiljöer för att förbättra anställbarheten för ungdomar och för personer som stått utanför arbetsmarknaden för att ta på sig omsorgsansvar. Parlamentet betonar därför vikten av att skapa ett valideringssystem för icke-formella och informella former av kunskaper och erfarenheter, särskilt sådana som förvärvats genom frivilligarbete. Parlamentet anser att en enhetlig certifiering och ett ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer kommer att bidra till att överbrygga klyftan mellan å ena sidan bristen på kompetent folk på den europeiska arbetsmarknaden och å andra sidan de unga arbetssökande. Parlamentet håller fast vid att man måste förverkliga tillvägagångssättet med livslångt lärande, i riktning mot flexibla utbildningsvägar, där inte bara formellt, utan också icke-formellt och informellt lärande erkänns, för att man ska kunna främja rättvisa och social sammanhållning och för att mera utsatta grupper ska kunna få möjlighet till anställning.

9.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att förbättra ungdomsgarantin på nationell, regional och lokal nivå, och betonar dess betydelse för övergången från skola till arbete. Parlamentet beklagar dock att ungdomsgarantin i ett flertal medlemsstater inte förverkligats effektivt. Parlamentet betonar behovet att garantera lämpliga former av samarbete mellan offentliga och privata arbetsförmedlingar på lokal, nationell och europeisk nivå och sociala stödtjänster, både allmänna och individanpassade stödtjänster. Parlamentet framhåller att man måste se till att ungdomsgarantin når ut till sådana ungdomar som står inför flerfaldig utestängning och extrem fattigdom. Parlamentet uppmanar med tanke på detta kommissionen att överväga en riktad översyn av ungdomsgarantin och dess finansieringsinstrument, också ungdomssysselsättningsinitiativet, och anser att kommissionen kan spela en roll genom att inrikta medlemsstaternas uppmärksamhet på att det behövs åtgärder och genom att underlätta utbyte av bästa praxis om hur ungdomsarbetslösheten bäst ska bekämpas.

10.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ till ett individanpassat tillvägagångssätt för långtidsarbetslösa, men oroar sig över den svåra situationen för de över 12 miljoner långtidsarbetslösa i Europa. Parlamentet anser att ett sådant tillvägagångssätt skulle kräva en ökad insats i form av mänskliga resurser och att det behövs deltagare med nödvändig utbildningsnivå för att kunna vägleda arbetslösa om hur de kan överbrygga eventuella luckor i sin utbildning eller yrkesutbildning. Parlamentet vill att arbetssökande ska få lämpligt stöd i form av ett integrerat tillhandahållande av tjänster och tillgång till utbildning och yrkesutbildning för att eventuella luckor ska övervinnas. Parlamentet betonar att omskolningsprocesser kräver adekvata ekonomiska resurser som måste inriktas på arbetslösa i alla åldrar, och att en effektiv sysselsättningspolitik också förutsätter att det ställs krav såväl på de behöriga nationella myndigheterna och arbetsgivarna som på de långtidsarbetslösa.

11.  Europaparlamentet påminner om att integreringen av långtidsarbetslösa är av avgörande betydelse för deras självförtroende, välbefinnande och framtida utveckling och viktig för att fattigdom och social utestängning ska kunna bekämpas, och att den kommer att bidra till de nationella socialförsäkringssystemens hållbarhet. Parlamentet anser att man måste beakta dessa människors sociala situation och deras behov. Parlamentet understryker dock att 12,7 % av befolkningen i arbetsför ålder drabbats av fattigdom bland förvärvsarbetande (enligt uppgifter från 2014, med en ökning från 11 % 2009), så att det behövs ett integrerat tillvägagångssätt för aktiv inkludering och sociala investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att engagera medlemsstaterna i strategier och åtgärder för minskning av fattigdom och social utestängning, i överensstämmelse med Europa 2020-strategin. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja arbetet med att skapa möjligheter till livslångt lärande för arbetstagare och arbetssökande i alla åldrar och att vidta åtgärder så snart som möjligt för att förbättra tillgången till EU-finansiering och mobilisera ytterligare resurser när så är möjligt, såsom det gjordes i fallet med ungdomssysselsättningsinitiativet.

12.  Europaparlamentet framhåller att man snabbt måste se till att EU:s insatser mot fattigdom och social utestängning aktivt tar itu med frågan om det ökande antalet hemlösa, som i dag inte omfattas av de indikatorer som används för att mäta EU:s fattigdomsmål men som är en skrämmande social verklighet och drabbar minst 4 miljoner människor varje år(21).

13.  Europaparlamentet framhåller med kraft att man snabbt och effektivt måste tillgodose behoven hos arbetslösa som är äldre än 55 år. Parlamentet uppmanar både kommissionen och medlemsstaterna att stödja flexibla anställningsformer för denna kategori (bland annat i form av deltidsarbete och tillfälligt arbete) som tillgodoser deras behov, för att de inte ska utträda ur arbetslivet i förtid. Parlamentet understryker vikten av att äldre arbetstagare på arbetsplatsen överför sina kunskaper och erfarenheter till yngre arbetstagare, till exempel genom att de får medverka i processer för lärande på arbetsplatsen, så att inte arbetstagare som är äldre än 55 år blir arbetslösa.

Strukturreformer på ett socialt och ansvarsfullt sätt

14.  Europaparlamentet noterar att både EU som helhet och många av dess medlemsstater fortsätter att dras med strukturella problem som behöver tas itu med omgående, och oroar sig över de sociala konsekvenserna av den budgetanpassningspolitik som i huvudsak inriktar sig på utgiftsnedskärningar, och betonar att den ekonomiska politiken bör garantera att artikel 9 i EUF-fördraget följs. Parlamentet påpekar att man måste fortsätta prioritera offentliga och privata investeringar och socialt och ekonomiskt väl avvägda strukturreformer som minskar ojämlikheten, och att främja hållbar tillväxt och ansvarsfull budgetkonsolidering (med hänsyn tagen till skuldhållbarheten, de ekonomiska konjunkturerna och investeringsklyftan), bland annat intäktspolitiken genom att bekämpa skattebedrägeri och skatteflykt, och på det sättet befästa utvecklingen i riktning mot ökad sammanhållning och uppåtgående social konvergens. Parlamentet anser att denna politik är till nytta för en gynnsam miljö för företag och offentliga tjänster, som kan skapa sysselsättning av god kvalitet, leda till sociala framsteg och sporra till investeringar som ger utdelning i både socialt och ekonomiskt hänseende. Parlamentet betonar att dessa prioriteringar endast kommer att uppnås om adekvata investeringar i humankapital och livslångt lärande prioriteras som en gemensam strategi. Parlamentet vidhåller att arbetsmarknadens parter ska få medverka vid strukturreformerna och i arbetsmarknadspolitiken.

15.  Europaparlamentet framhåller att socialt ansvarsfulla reformer måste bygga på solidaritet, integration, social rättvisa och en rättvis inkomstfördelning – en modell som tillförsäkrar jämlikhet och socialt skydd, skyddar utsatta grupper och ger alla invånare bättre levnadsstandard.

16.  Europaparlamentet betonar behovet att främja och skydda den sociala marknadsekonomin, som erbjuder en ram där konkurrenskraft och högt ställda sociala normer bidrar till social rättvisa och social rättvisa stimulerar konkurrenskraft. Parlamentet betonar dessutom att man måste finna en avvägning mellan å ena sidan ekonomiska överväganden och å andra sidan behovet att få till stånd en ändamålsenlig finanspolitisk konsolidering, en bärkraftig ekonomi, en social sammanhållning i ordets egentliga bemärkelse och ett utökat socialt skydd. Parlamentet uppmanar kommissionen att bygga ut sitt synsätt på frågor om insolvens och konkurser(22) och förbättra systemen för skuldsanering och en andra chans.

17.  Europaparlamentet betonar att man i den årliga tillväxtöversikten med hjälp av sådana ekonomiska indikatorer som koncentrationskoefficienten och Palmaindexet mera konsekvent bör bedöma hur ojämlikheten utvecklats i Europa.

18.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att aktivt delta i forumet mot odeklarerat arbete och att följa upp sitt utbyte av bästa praxis med konkreta åtgärder mot odeklarerat arbete, brevlådeföretag och falskt egenföretagande, eftersom dessa äventyrar både arbetets kvalitet och arbetstagarnas tillgång till system för socialt skydd, liksom också de nationella offentliga finanserna, varjämte det skapar illojal konkurrens mellan europeiska företag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna till ökade insatser för att göra odeklarerat arbete till deklarerat arbete och att ge yrkesinspektionerna adekvata resurser, samt stärka mekanismerna för yrkesinspektion och att utarbeta åtgärder som gör det möjligt för arbetstagare i den grå ekonomin att övergå till den formella ekonomin, för att de ska få tillgång till system för anställningsskydd. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att tillämpa skattesatser som står i samband med hur pass stabila de olika formerna av anställningsförhållanden är och vilken kvalitet de uppvisar, som ett av incitamenten för stabila kontrakt.

19.  Europaparlamentet anser att lönespridning skapar ökad ojämlikhet och skadar företagens produktivitet och konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra åtgärder till förmån för bättre kvalitet på arbetena för att minska segmenteringen av arbetsmarknaden, i förening med åtgärder där, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, minimilönerna höjs till en adekvat nivå och där kollektivförhandlingarna får en starkare ställning, liksom också arbetstagarna inom lönesättningssystemen, för att på det sättet minska lönespridningen. Parlamentet anser att allt detta bör göras för att stödja den sammanlagda efterfrågan och den ekonomiska återhämtningen, minska löneklyftorna och bekämpa fattigdom bland förvärvsarbetande.

20.  Europaparlamentet anser att en väl övervägd flexicurity bidrar till att en uppsplittrad arbetsmarknad kan undvikas och till att främja fortsatt hållbar sysselsättning av god kvalitet, men oroar sig över att flexicurity inte tillämpats adekvat i ett antal medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att, när så är lämpligt, se till att arbetstagarnas rättigheter och normerna för social trygghet garanteras när flexicuritymodellen tillämpas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att modernisera sin lagstiftning om anställningsskydd för att garantera mer stabilitet i fråga om anställning och trygghet vid övergången mellan arbeten, i förekommande fall även genom mer och bättre samarbete mellan offentliga och privata arbetsförmedlingar, liksom arbetstagarnas tillgång till socialförsäkring och social trygghet. Flera medlemsstater har arbetat med reformer som fått positiv verkan, till exempel i form av ökad sysselsättningsgrad, men parlamentet beklagar att dessa reformer i vissa fall har gynnat flexicurity på bekostnad av anställningstrygghet, så att följden blivit osäkra arbetstillfällen och avsaknad av anställningsskydd. Parlamentet uppmanar kommissionen att skärpa övervakningen av oskicket med flera på varandra följande visstidskontrakt liksom andra på varandra följande atypiska kontakter, inom både den privata och offentliga sektorn.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att beakta hur de offentliganställdas löner utvecklats överlag, liksom också, i förekommande fall, frågan om minimilöner, utan att förbise hållbar och stabil produktivitetstillväxt och utan att medlemsstaternas egna befogenheter ställs på spel.

22.  Europaparlamentet välkomnar kommissionen initiativ om investeringar i humankapital för att återställa sysselsättningsnivåer och hållbar tillväxt, men är ytterst oroat över att de offentliga utgifterna för utbildningsändamål gått ned med 3,2 procent(23) sedan 2010, varvid elva medlemsstater uppvisat en nedgång under det senaste år för vilka sifferuppgifter finns att tillgå (2013).

23.  Europaparlamentet betonar vikten av aktiva arbetsmarknadsåtgärder i den rådande situationen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa en mer heltäckande och effektivare aktiv arbetsmarknadspolitik.

24.  Europaparlamentet noterar behovet av att ta till sig omställningen till den digitala ekonomin i samband med kompetenshöjning och utbildning, liksom även nya anställningsformer.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att successivt lägga om beskattningen från arbete till andra källor på ett sätt som inte blir till skada vare sig för de mest utsatta grupperna i samhället, framför allt lågavlönade arbetstagare, eller för konkurrenskraften överlag, och att samtidigt se till att de offentliga pensionssystemen förblir hållbara på lång sikt och att systemen för social trygghet och socialt skydd får fortsatt adekvat finansiering. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att genomföra skatteregler som främjar incitament till entreprenörskap och sysselsättningsskapande, särskilt bland ungdomar och även för personer äldre än 55 år, för att dessa arbetstagares yrkeserfarenhet ska kunna tas till vara och deras kunnande överföras till yngre kollegor samt för att stärka forsknings- och innovationsprojekt inom europeiska företag. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att minska de administrativa bördorna för att främja ungt entreprenörskap.

26.  Europaparlamentet vill att man i den europeiska planeringsterminen och den årliga tillväxtöversikten bedömer inkomstpolitikens betydelse, bland annat i fråga om pensioner, inkomstindikatorer och finanspolitik, i syfte att garantera social sammanhållning och vända ojämlikhetstendenser.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bedöma sina nuvarande system för socialt skydd och investera mera i dem, för att de effektivt ska kunna bekämpa och förebygga fattigdom och ojämlikhet och samtidigt förbli hållbara mot bakgrund av förväntade demografiska, ekonomiska och nya sociala utmaningar och för att medlemsstaternas ekonomier ska bli mer motståndskraftiga mot kriser. Parlamentet betonar att högkvalitativa välfärdssystem och sociala investeringar är mycket viktiga om Europa vill behålla sin huvudsakliga konkurrensfördel, det vill säga högkvalificerade arbetstagare och produktiva företag.

28.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, bör ha kvar det fulla ansvaret för pensionssystemens uppläggning, liksom för beslut om vilken roll var och en av de tre pelarna i pensionsförsäkringssystemet ska ha i enskilda medlemsstater. Parlamentet anser att pensionssystem bör ge garantier mot fattigdom på gamla dagar och att man därför måste bedriva en politik som garanterar att den första pensionspelaren blir stark, hållbar och adekvat.

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förstärka insatserna för att undanröja det könsmässiga lönegapet och vidta aktivare åtgärder för att stärka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att, när så är lämpligt i enlighet med subsidiaritetsprincipen, med hjälp av arbetsmarknadens parter främja en familjevänlig politik som förbättrar omsorgen om andra personer i beroendeställning, liksom också ger föräldrarna bättre kapacitet. En sådan politik kan inbegripa adekvata bestämmelser om mamma- och pappaledighet, jämte tillgång till överkomligt prissatt barnomsorg för att garantera barnens välbefinnande, så att personer med omsorgsansvar på lika grunder kan få tillträde till arbetsmarknaden och man på så sätt kan få en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv, något som är särskilt viktigt för att kvinnor ska kunna integreras på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att undersöka varför födelsetalen i EU fortsätter vara så låga och att överväga att tillämpa en mer gynnsam skattedifferentiering utifrån antalet barn i ett hushåll. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bistå familjer inte bara med ekonomiskt stöd utan även i form av tjänster.

30.  Europaparlamentet konstaterar att låg befolkningstäthet eller mycket utspridd befolkning betydligt fördyrar tillhandahållandet av offentliga tjänster såsom hälso- och sjukvård eller utbildning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta orsakerna till och konsekvenserna av detta i beaktande när de analyserar den demografiska förändringens effekter och inverkan på de offentliga finansernas hållbarhet.

31.  Europaparlamentet betonar att Efsi för att fungera effektivt måste vara inriktad på att skapa nya investeringar på områden där investerarnas intresse är svalt, snarare än på att ersätta investeringar som skulle ha genererats någon annanstans eller på att satsa på mycket lönsamma investeringar som skulle ha gjorts i vilket fall som helst. Parlamentet framhåller på nytt betydelsen av investeringar i humankapital och andra sociala investeringar, såsom hälso- och sjukvård, barnomsorg eller prismässigt överkomliga bostäder, samt behovet av att paketet om sociala investeringar genomförs ordentligt.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att engagera alla myndighetsnivåer och relevanta berörda parter i arbetet med att peka ut hinder för investeringar, med tyngdpunkten förlagd till de mest behövande regionerna och sektorerna, och för att tillgängliggöra lämpliga instrument under inbegripande av både offentlig och privat finansiering.

Stärka hållbar tillväxt genom att få ny fart på investeringarna

33.  Europaparlamentet understryker behovet att främja hållbar tillväxt för alla som leder till fler och bättre arbetstillfällen och till konkreta framtidsutsikter för alla, också för ungdomar, för att bemöta de interna och externa utmaningar som EU står inför. Parlamentet konstaterar att ökad uppmärksamhet bör ägnas åt att anpassa den nuvarande sysselsättningen, också sysselsättningen för utsatta grupper, till den snabbt föränderliga arbetsmarknaden och till framväxande nya sektorer, för att garantera dess hållbarhet.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fokusera på mikroföretag och på små och medelstora företag som är av avgörande betydelse både för hållbar utveckling för alla och för sysselsättningsskapande, och att utjämna skillnaderna mellan mäns och kvinnors egenföretagande. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att införa skattesystem kopplade till hållbara affärsmodeller som gynnar innovativa nystartade företag och gör det lättare för små och medelstora företag att skapa nya arbetstillfällen, att övervaka hur skatteincitament påverkar den hållbara utvecklingen och att ta fram mekanismer som kan få sådana företag att uppnå eller verka i en internationell dimension. Parlamentet framhåller därför behovet av en heltäckande politik på EU-nivå för att medlemsstaterna ska komma till rätta med utmaningarna från sina konkurrenter utanför EU.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna vidta åtgärder för att tillhandahålla bättre information om alla europeiska fonder och program som har potential att ge ny fart åt entreprenörskap, investeringar och tillgång till finansiering, såsom Erasmus för företagare, det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures), programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme), programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI) och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Parlamentet erinrar om betydelsen av partnerskapsprincipen, ett nedifrån och upp-orienterat förhållningssätt och tillräcklig resurstilldelning.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera alla dessa program på ett heltäckande sätt för att förebygga konflikter mellan dess mål och krav och för att minska byråkratin. Parlamentet anser att en sådan översyn bör innehålla en analys av varje medlemsstats tillämpning och därigenom garantera större rättvisa i dess tillgång till medlen.

37.  Europaparlamentet anser att det bör avsättas mer resurser från Europeiska socialfonden till att finansiera arbetslösas deltagande, såväl i utbildningsprogram i EU:s medlemsstater som i program i deras ursprungsländer, för att på så sätt underlätta deras integration på den europeiska arbetsmarknad som de väljer och stärka det europeiska medborgarskapet.

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma politik som stärker entreprenörskapet bland unga, redan från tidig ålder, genom att erbjuda möjligheter till praktikplatser och företagsbesök.

39.  För att stärka entreprenörskapet bland unga uppmanar Europaparlamentet medlemsstaterna att stödja föreningar och initiativ som hjälper unga entreprenörer med utvecklingen av innovativa projekt genom att förse dem med administrativt, juridiskt eller organisatoriskt stöd.

40.  Europaparlamentet påpekar att företagen inom den sociala ekonomin, också de som tillhandahåller sociala tjänster, står inför ännu större svårigheter än traditionella företag när det gäller att få offentlig eller privat finansiering, bland annat beroende på de finansiella intermediärernas okunskap om hur verkligheten ser ut för dessa företag. Parlamentet understryker att de måste få mer stöd, särskilt när det gäller tillgång till de olika formerna av finansiering, såsom EU:s fonder. Parlamentet understryker även behovet av att minska de administrativa bördorna för att stödja de sociala företagen. Parlamentet framhåller att de måste få en rättslig ram, exempelvis en europeisk stadga för kooperativa företag, föreningar, stiftelser och ömsesidiga bolag, och att deras verksamhet i EU måste erkännas och illojal konkurrens undvikas. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja investeringar i den sociala ekonomin och välkomnar att en viss del av de finansiella medlen för EaSI-programmet har avsatts för att hjälpa sociala och solidariska företag att få tillgång till finansiering.

41.  Europaparlamentet understryker det stora samhälleliga och ekonomiska värdet i att investera i socialt skydd, däribland sociala tjänster.

Bättre utnyttjande av EU:s fonder för att främja social, ekonomisk och territoriell sammanhållning

42.  Europaparlamentet ser positivt på Efsis resultat under det första året av dess genomförande och den roll som fonden spelar för att stödja de bästa projekten på EU-nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att Efsi möjliggör bättre social och ekonomisk konvergens för medlemsstater och deras regioner i EU och att alla medlemsstater utnyttjar möjligheten att få tillgång till denna fond, i enlighet med målen för sammanhållningspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och kontrollera investeringarna inom ramen för Efsi. Parlamentet anser att en rapport bör offentliggöras för att granska och mäta de berörda investeringarnas reella ekonomiska och sociala verkan.

43.  Europaparlamentet påpekar att investeringsprioriteringar måste inriktas på infrastrukturprojekt i de fall där dessa verkligen behövs för att säkerställa större sammanhållning, social rättvisa eller utveckling av humankapitalet eller stärka hållbar tillväxt för alla. Parlamentet uppmanar kommissionen att kräva både en förhandspresentation av de förväntade sociala och ekonomiska resultaten av alla EU-finansierade investeringsprojekt och att inbegripa en därpå följande övervakning och utvärdering av dem. Parlamentet framhåller att det måste undvikas att dessa projekt eventuellt blir till skada för miljön.

44.  Med hänsyn till medlemsstaternas svårigheter att fullt ut utnyttja EU:s fonder betonar Europaparlamentet att EU måste garantera en korrekt och bättre användning av dess investeringar, som måste matchas med dess prioriteringar och grundläggande värderingar i enlighet med fördragen och stadgan om de grundläggande rättigheterna, liksom den effektiva förvaltningen av dess resurser, och att de administrativa bördorna måste minskas, liksom också hindren när det gäller tillgång, genomförande och utvärdering. Parlamentet understryker att alla företag måste få lika tillgång till ekonomiska medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa noggrann övervakning av hur dessa EU-medel används.

45.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens uppmaning till medlemsstaterna att de ska öka sin sociala investeringsverksamhet för att förbättra den europeiska sammanhållningen i ekonomiskt, territoriellt och socialt hänseende, särskilt i (formell och informell) hälso- och sjukvård och långtidsvård samt sociala tjänster, barnomsorg, hemtjänst och rehabiliteringstjänster. Parlamentet uppmanar företagen och alla andra stödberättigade mottagare att bättre utnyttja investeringsmekanismerna inom ramen för de europeiska fonderna och projekten med direkt tillämpning. Vidare uppmanar parlamentet kommissionen att övervaka om EU:s rekommendationer genomförs ordentligt av medlemsstaterna.

46.  Europaparlamentet påpekar att vårdpersonal och särskilt anhörigvårdare utgör en viktig pelare för att de snabbt växande behoven i framtidens omsorgssystem i Europa ska kunna tillgodoses. Parlamentet framhåller behovet av att förbättra det sociala skyddet för familjemedlemmar med omsorgsansvar, som ofta måste minska sitt betalda arbete för att tillhandahålla obetald omsorg och som till följd av detta går miste om socialförsäkringsförmåner.

47.  Europaparlamentet ger sitt erkännande åt kommissionens ansträngningar att öka användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna till stöd för genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna och noterar kommissionens förslag till medlemsstaterna om finansiering för tekniskt bistånd. Parlamentet understryker att dessa fonder inte bör användas enbart till genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna, eftersom detta skulle kunna leda till att andra viktiga investeringsområden faller bort.

48.  Europaparlamentet håller med om att en process av uppåtgående ekonomisk och social konvergens behöver utarbetas för att främja social, ekonomisk och territoriell sammanhållning mellan medlemsstaterna och deras regioner men påpekar att detta måste betraktas som ett mål för ett gemensamt projekt där den sociala dialogen och medverkan från alla relevanta berörda parters sida spelar en viktig roll. Parlamentet påpekar att socialpolitiken är en av de delade befogenheterna mellan EU och medlemsstaterna och att EU:s roll på det här området, i enlighet med artikel 153 i EUF-fördraget och subsidiaritetsprincipen, är begränsad till att stödja och komplettera medlemsstaternas verksamheter.

49.  Europaparlamentet efterlyser insatser mot ekonomiska ojämlikheter som utgör hinder för långvarig ekonomisk tillväxt. Parlamentet betonar att klyftorna mellan de fattigaste regionerna och resten av EU växer, och efterlyser brådskande, riktade insatser på både europeisk och nationell nivå för att främja sammanhållning och tillväxt i dessa regioner. Parlamentet uppmanar följaktligen kommissionen och medlemsstaterna till utökade strategiska investeringar för att stärka konkurrenskraften när det gäller artikel 174 i EUF-fördraget, särskilt i regioner med allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka tillämpningen av artikel 349 i EUF-fördraget för att göra de yttersta randområdena mer integrerade i Regionernas Europa och differentiera EU:s politik för att rättvisa ska kunna garanteras mellan regionerna och uppåtgående konvergens främjas. Parlamentet understryker att man måste fortsätta ägna de yttersta randområdena särskild uppmärksamhet, inte bara i fråga om tilldelning av medel utan även mot bakgrund av vilken inverkan den europeiska politiken kan ha på den sociala situationen och sysselsättningsnivån i dessa områden. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att europeiska beslut och medeltilldelningar åtföljs av ordentlig övervakning för att avsevärt förbättra välbefinnandet för befolkningen i de yttersta randområdena.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen studera möjligheten att öka medlen till ESF så att de är adekvata i förhållande till dess mål, och att ta hänsyn till de nya utmaningar som infogats, såsom långtidsarbetslöshet eller integration av flyktingar. Parlamentet vill även att det, såsom överenskommits, inrättas ett särskilt program inom den fleråriga budgetramen för de europeiska delregioner i vilka arbetslösheten överstiger 30 %.

Social delaktighet som en möjlighet för samhället

52.  Europaparlamentet välkomnar förnyelsen av de integrerade riktlinjerna för Europa 2020-strategin. Parlamentet betonar att Europa 2020-strategin har fått större relevans sedan den inrättades, och uppmanar medlemsstaterna att stärka genomförandet av den i praktiken. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att mer noggrant övervaka genomförandet av den globalt och nationellt, och anser att man måste börja skissa på ett scenario för tiden efter Europa 2020, med anknytning till målen för hållbar utveckling.

53.  Europaparlamentet är oroat över att ett arbete inte längre i och för sig erbjuder vare sig någon garanterad väg ut ur fattigdom eller det bästa redskapet för att garantera social inkludering, i och med att 12,7 procent av människorna i arbetsför ålder under 2014 led av fattigdom bland förvärvsarbetande, vilket innebär en ökning från 11 procent under 2009. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en integrerad strategi för fattigdomsbekämpning i EU för att bekämpa den flerdimensionella karaktären hos fattigdom i alla befolkningsgrupper, särskilt de mest utsatta, och främja integrerad aktiv inkludering, understödd av rättigheter till ett högkvalitativt socialt skydd. Parlamentet uppmanar här än en gång kommissionen att föreslå ett initiativ för att främja införandet av minimiinkomster i medlemsstaterna, utan att det bryts mot subsidiaritetsprincipen.

54.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra och övervaka mer effektiva, ändamålsenliga och inkluderande former av system för socialt skydd och försörjningsstöd, i syfte att se till att dessa system erbjuder en adekvat levnadsstandard för arbetslösa och personer som löper risk för fattigdom och social utestängning, samtidigt som man garanterar att sådana mekanismer inte vidmakthåller socialt beroende och att de tillförsäkrar möjligheter till utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna till utbyte av bästa praxis om hur ändamålsenligt det vore med en minimiinkomst för att minska ojämlikhet och social utestängning i Europa.

55.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för social delaktighet för flyktingar, migranter som uppehåller sig lagligt i EU och asylsökande, i enlighet med relevant asyllagstiftning. Parlamentet påpekar emellertid att sådana åtgärder kan fungera effektivt endast om de delas och genomförs av alla medlemsstater. Parlamentet anser att detta kommer att kräva en adekvat fördelning av anslag som, i dagens ömtåliga läge, inte enbart kan komma från medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla den finansiering som behövs för utveckling av ett sådant helhetsperspektiv på migrationsfrågor som en del av halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta adekvata åtgärder för att hjälpa flyktingarna att bli hemmastadda och integrerade samt se till att de offentliga tjänsterna har tillräckliga resurser och tidigt förutse behoven för att underlätta flyktingarnas smidiga inträde på arbetsmarknaden, också med hjälp av mekanismer för erkännande av färdigheter och kompetenser. Lokala myndigheter och arbetsmarknadens parter bör spela en nyckelroll för att underlätta att migranter integreras ordentligt på arbetsmarknaden och förhindra att de exploateras som arbetskraft.

56.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att i sin nationella lagstiftning fullt ut införliva och tillämpa alla bestämmelser som ingår i den uppdaterade europeiska migrationsagendan. Parlamentet beklagar djupt att kommissionen nödgats anta 40 överträdelsebeslut mot olika medlemsstater, däribland formella underrättelser till 19 medlemsstater för att de inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att införliva direktivet om mottagningsvillkor. Parlamentet stöder kommissionen i dess ansträngningar att stärka den europeiska migrationsagendan.

57.  Europaparlamentet påpekar, mot bakgrund av den åldrande europeiska befolkningen och den stora ungdomsarbetslösheten i vissa delar av EU, för medlemsstaterna de sociala riskerna med att inte kunna garantera hållbara, säkra, adekvata och effektiva socialförsäkringssystem de kommande årtiondena. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna att ta fram strategier för att fler människor ska kunna förbli aktiva inom samhället.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta för att undanröja hindren mot rättvis arbetskraftsrörlighet, eftersom fri rörlighet är en grundläggande rättighet i EU, och att agera, dels för att öka sysselsättningsgraden och dels för att mobila arbetstagare inom EU ska behandlas lika som nationella arbetstagare och varken utnyttjas eller diskrimineras, och att såväl deras rättigheter såsom anställda som deras sociala rättigheter garanteras.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja EU-intern arbetskraftsrörlighet inom hela unionen som ett sätt att skapa möjligheter för både arbetstagare och företag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda och främja de europeiska verktyg som finns till hands för att underlätta denna arbetskraftsrörlighet, särskilt det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures). I gränsregioner där arbetskraftsrörligheten verkligen är hög uppmanas medlemsstaterna att utveckla gränsöverskridande Eures-projekt för att hjälpa arbetstagare i deras rörlighetsprojekt.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en konkret plan för hur den europeiska planeringsterminen ska användas för att genomföra principerna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

61.  Europaparlamentet anser att social dialog är ett nyckelinstrument för att förbättra arbetsvillkoren och att de nödvändiga förutsättningarna för att säkra bästa möjliga villkor för dialog mellan arbetsmarknadens parter är att det finns starka fackföreningar, att de anställda deltar i frågor som rör företaget och att kollektivavtalen förstärks. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att höja kvaliteten på den sociala dialogen även på europeisk nivå genom att säkerställa vältajmade och meningsfulla samråd med arbetsmarknadens parter och möjliggöra att beslutsprocesserna innefattar de analyser och den integration av förslag som behövs.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna till förstärkta insatser mot social dumpning och lönedumpning i EU, som orsakar betydande skada för berörda arbetstagare och för medlemsstaternas välfärdssystem. Parlamentet vill dessutom att arbetsmarknadens parter ska inkluderas i dessa insatser på alla nivåer.

Bättre samordning av den europeiska planeringsterminen

63.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens rekommendation om euroområdet, som befäster den gemensamma analysen och definitionen av strategier för medlemsstaternas sociala och ekonomiska dimensioner inom ramen för EMU, och betonar att dessa kriterier måste tillnärmas. Parlamentet varnar emellertid för att det kan komma att utvecklas ett tudelat EU.

64.  Europaparlamentet anser att rekommendationen om euroområdet måste bli utgångspunkten för arbetet med att stärka den sociala dimensionen i form av

   (a) förstärkta mekanismer för demokratisk ansvarsskyldighet på både EU-nivå och nationell nivå, också i form av ett interinstitutionellt avtal med Europaparlamentet, och garantier för att alla nationella parlament i euroområdet har förutsättningar att följa varje steg i processen kring den europeiska planeringsterminen,
   (b) en social dimension med syfte att bevara Europas sociala marknadsekonomi, där det ingår planer på bättre lönegolv som, när detta är tillämpligt och förutsatt att subsidiaritetsprincipen följs, har formen av tillräckligt höga minimilöner som fastställs under medverkan av arbetsmarknadens parter,
   (c) gemensamma möten mellan rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) och Ekofinrådet för att främja en samordnad socioekonomisk politik som stärker Europas konkurrenskraft och främjar tillväxt och kvalitetsjobb på ett hållbart vis,
   (d) möten mellan euroområdets arbetsmarknads- och socialministrar för att integrera dess sociala dimension bättre och ta tag i sociala obalanser ordentligt,

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lägga fram ett förslag om en pelare för sociala rättigheter som kan skapa lika verksamhetsförutsättningar inom hela EU, såsom ett led i arbetet för en rättvis och verkligt europaomfattande arbetsmarknad, och som ett sätt att stimulera till uppåtgående ekonomisk och social konvergens för att åtgärda de ekonomiska och sociala olikheter som råder inom och mellan medlemsstaterna.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla lämplig övervakning och uppföljning av genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna och se till att tillräckligt fokus ägnas åt frågor om sysselsättning och social delaktighet.

67.  Europaparlamentet vill se en starkare roll för Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, liksom att dess olika mål, särskilt de sociala målen, i lika mån ska framgå av alla planeringsterminens instrument, däribland instrumenten om företagens sociala ansvar.

68.  Europaparlamentet ser positivt på att kommissionen har gjort en tydlig åtskillnad mellan en europeisk och nationell fas för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet betonar behovet av en närmare samordning mellan EU-institutionerna i fråga om utarbetandet, genomförandet och utvärderingen av EU:s strategi för hållbar tillväxt för alla. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en tydlig agenda i detta hänseende, med delaktighet av arbetsmarknadens parter, de nationella parlamenten, och andra relevanta berörda parter från det civila samhället, och att se till att Europeiska rådets vårmöte kvarstår som huvudsaklig tidsram för fastställandet av politiska prioriteringar på grundval av synpunkter från kommissionen, parlamentet och rådet. Parlamentet anser att kommissionen skulle kunna kontrollera och rapportera huruvida förslagen att genomföra vissa landsspecifika rekommendationer ”i samråd med arbetsmarknadens parter” lett till efterföljd.

69.  För att matcha europeiska och nationella strategier för tillväxt och garantera deras lämplighet på plats anser Europaparlamentet att det är viktigt att stärka arbetsmarknadsparternas roll på både europeisk och nationell nivå. Parlamentet betonar att framsteg med uppåtgående konvergens och med att nå en balans mellan konkurrenskraft och rättvisa förutsätter social dialog inom alla faser av planeringsterminen. Parlamentet välkomnar därför kommissionens ansträngningar att åter få i gång den sociala dialogen och den rationaliserade ansats som infördes i den årliga tillväxtöversikten för 2015. Parlamentet påpekar dock att situationen i många medlemsstater är fortsatt svag på nationell nivå.

70.  Europaparlamentet anser att kommissionen skulle kunna stärka rollen för de tjänstemän som arbetar med den europeiska planeringsterminen genom att bättre definiera deras mål och uppgifter.

o
o   o

71.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0261.
(2) EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 57.
(3) Antagna texter, P8_TA(2015)0401.
(4) Antagna texter, P8_TA(2015)0384.
(5) Antagna texter, P8_TA(2015)0389.
(6) Antagna texter, P8_TA(2015)0320.
(7) Antagna texter, P8_TA(2015)0068.
(8) Antagna texter, P8_TA(2014)0060.
(9) Antagna texter, P8_TA(2014)0010.
(10) Antagna texter, P7_TA(2014)0394.
(11) Antagna texter, P7_TA(2014)0043.
(12) Antagna texter, P6_TA(2009)0062.
(13) Antagna texter, P8_TA(2016)0033.
(14) http://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/SR15_03/SR15_03_SV.pdf
(15) http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=89⟨Id=en≠wsId=2193&furtherNews=yes
(16) http://www.eurofound.europa.eu/european-working-conditions-surveys-ewcs
(17) Gemensam sysselsättningsrapport 2016, s. 2.
(18) http://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/SR15_03/SR15_03_SV.pdf
(19) Study on Precarious Work and Social Rights (VT/2010/084), s. 164-170.
(20) Den totala andelen icke förvärvsarbetande befolkningen i förhållande till förvärvsarbetande mellan 20 och 64 år.
(21) http://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=9770&langId=en
(22) Uttryckt i kommissionens rekommendation av den 12 mars 2014 (C(2014)1500).
(23) Gemensam sysselsättningsrapport 2016, s. 19.

Rättsligt meddelande