Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2128(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0026/2016

Ingivna texter :

A8-0026/2016

Debatter :

PV 07/03/2016 - 15
CRE 07/03/2016 - 15

Omröstningar :

PV 08/03/2016 - 6.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0071

Antagna texter
PDF 469kWORD 116k
Tisdagen den 8 mars 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
Årsrapporten för 2014 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier
P8_TA(2016)0071A8-0026/2016

Europaparlamentets resolution av den 8 mars 2016 om årsrapporten för 2014 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier (2015/2128(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 325.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av sina resolutioner om tidigare årsrapporter från kommissionen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 31 juli 2015 Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Årsrapport om bedrägeribekämpning 2014 (COM(2015)0386) och de tillhörande arbetsdokumenten (SWD(2015)0151, SWD(2015)0152, SWD(2015)0153, SWD(2015)0154, SWD(2015)0155 och SWD(2015)0156),

–  med beaktande av Olafs årsrapport för 2014,

–  med beaktande av verksamhetsrapporten för 2014 från Olafs övervakningskommitté,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2014, samt de granskade institutionernas svar,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 oktober 2015 Skyddet av EU:s budget fram till slutet av 2014 (COM(2015)0503),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 16 september 2015 Kampen mot korruption inom EU: Att möta företagens och det civila samhällets farhågor (CCMI/132),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 3 februari 2014 EU:s rapport om insatserna mot korruption (COM(2014)0038),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 250/2014 av den 26 februari 2014 om inrättandet av ett program för främjande av verksamheter till skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen (Herkules III-programmet) och om upphävande av beslut nr 804/2004/EG(1),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 17 juli 2013 till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (COM(2013)0534),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999(2),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 11 juli 2012 till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (COM(2012)0363),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2011 om EU:s insatser för att bekämpa korruption(4), sin skriftliga förklaring av den 18 maj 2010 om unionens insatser när det gäller att bekämpa korruption(5) samt kommissionens meddelande av den 6 juni 2011 om insatser mot korruption på EU:s territorium (COM(2011)0308),

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen(6),

–  med beaktande av rapporten från 2015 om mervärdesskattegapet, som kommissionen hade beställt,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport om offentlig upphandling inom EU:s sammanhållningsutgifter,

–  med beaktande av EU-domstolens dom i mål C-105/14 – Taricco m.fl.,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från utskottet för internationell handel, utskottet för regional utveckling, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för konstitutionella frågor (A8-0026/2016), och av följande skäl:

A.  Medlemsstaterna och kommissionen har delat ansvar för att genomföra ca 80 % av unionens budget. Medlemsstaterna är primärt ansvariga för insamlingen av egna medel, bl.a. i form av mervärdesskatt och tullavgifter.

B.  Sunda offentliga utgifter och skydd av EU:s ekonomiska intressen bör vara nyckelelement i EU:s politik för att förbättra medborgarnas förtroende genom att garantera att deras pengar används korrekt, effektivt och ändamålsenligt. Denna sunda ekonomiska förvaltning bör kombineras med en strävan att använda varje euro på bästa möjliga sätt.

C.  För att uppnå goda resultat krävs att förutsättningar, prestationer, resultat och effekter regelbundet utvärderas genom effektivitetsrevisioner.

D.  Det breda spektrumet av rättsliga och administrativa system i medlemsstaterna är en utmanande miljö i vilken man måste få bukt med oriktigheter och bekämpa bedrägerier, och kommissionen bör därför trappa upp sina insatser så att kampen mot bedrägerier kan bedrivas effektivt och ger mer påtagliga och tillfredsställande resultat.

E.  Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) har ansvar för att skydda unionens ekonomiska intressen genom att utreda bedrägerier, korruption och andra olagliga aktiviteter. Olafs övervakningskommitté inrättades för att förstärka och garantera Olafs oberoende genom att regelbundet granska hur Olaf bedriver sin utredande verksamhet. Övervakningskommittén följer särskilt utvecklingen beträffande tillämpningen av förfarandegarantierna och hur lång tid utredningarna tar, mot bakgrund av den information som lämnas av generaldirektören i enlighet med artikel 7.8 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013.

F.  Korruptionen påverkar alla medlemsstater och kostar EU:s ekonomi omkring 120 miljarder EUR om året, vilket framgår av kommissionens första rapport om korruptionsbekämpning, offentliggjord i februari 2014.

G.  Korruptionen kan bidra till att finansiera verksamheten hos organiserade kriminella nätverk och terroristnätverk i Europa. Dessutom urholkar korruptionen allmänhetens förtroende för institutionerna och de demokratiska processerna.

H.  Kampen mot bedrägerier och korruption grundas inte bara på samhällets etiska principer som är en del av rättsstaten utan bidrar också till unionens konkurrenskraft i den globala ekonomin.

1.  Europaparlamentet noterar kommissionens rapport Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Årsrapport om bedrägeribekämpning 2014. Parlamentet begär att kommissionen i sin årliga rapport om skyddet av EU:s ekonomiska intressen reagerar snabbare på det som parlamentet begär.

Upptäckt och rapportering av oegentligheter

2.  Europaparlamentet noterar att alla rapporterade oriktigheter tillsammans utgör ca 3,24 miljarder EUR. Parlamentet betonar att de samlade ekonomiska konsekvenserna av bedrägerier och andra oriktigheter som anmäldes 2014 är 36 % större än 2013, medan antalet sådana oriktigheter ökade med 48 %. Parlamentet framhåller att 2, 27 miljarder EUR av de rapporterade oriktigheterna avser utgifter, vilket motsvarar 1,8 % av de totala betalningarna.

3.  Europaparlamentet betonar att 1 649 av totalt 16 473 oriktigheter som rapporterades till kommissionen 2014 var bedrägerier, vilket motsvarar 538,2 miljoner EUR. Bedrägerierna i samband med utgifter uppgick till 362 miljoner EUR, motsvarande 0,26 % av de totala utbetalningarna, och bedrägerierna i samband med inkomster uppgick till 176,2 miljoner EUR, motsvarande 0,88 % av bruttovärdet av de traditionella egna medel som samlades in 2014.

4.  Europaparlamentet betonar att de samlade ekonomiska konsekvenserna av andra oriktigheter än bedrägerier som anmäldes 2014 är 47 % större än 2013, medan antalet sådana oriktigheter minskade med 5 %. Andra oriktigheter än bedrägerier i samband med utgifter uppgick till 1,54 % av de totala betalningarna, och sådana oriktigheter som rörde inkomster uppgick till 3,66 % av de insamlade traditionella egna medlen 2014.

5.  Europaparlamentet uppmanar ihärdigt kommissionen att ta fullt ansvar för att återkräva felaktigt utbetalda belopp från EU-budgeten, att driva in egna medel effektivare, och att införa enhetliga anmälningsprinciper i alla medlemsstater med avseende på insamling av lämpliga, jämförbara, och tillförlitliga uppgifter.

6.  Europaparlamentet konstaterar att de oriktigheter som inte är bedrägerier ofta beror på bristande kunskap om komplexa regler och krav. Parlamentet anser att en förenkling av reglerna och förfarandena från medlemsstaternas och kommissionens sida skulle minska antalet sådana oriktigheter. Parlamentet anser att det för kampen mot oriktigheter, inbegripet bedrägerier, krävs en medvetenhet hos alla institutionella organ på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, liksom hos allmänheten. Parlamentet noterar att skapandet av en kultur som främjar förebyggande och bekämpning av bedrägerier är avgörande i alla institutioner och organ som är involverade i användningen av medlen, och uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra till utbyte av bästa praxis.

7.  Europaparlamentet påminner om att det pågår ansträngningar i medlemsstaterna att konsolidera och strama åt budgetarna i syfte att göra finanserna mer hållbara. Parlamentet är fast övertygat om att alla tillgängliga resurser behövs för investeringar i medlemsstaterna i syfte att stimulera en hållbar ekonomisk tillväxt. Parlamentet anser att alla nödvändiga åtgärder måste vidtas för att förebygga och stoppa eventuella bedrägerier inom handelspolitiken och de anslag som berör denna genom en kombination av alla relevanta politiska instrument (såsom brottsutredningar, utveckling av tillförlitliga analysmodeller, insatser för att hantera brister och fel i samband med kommissionens otillräckliga politik). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anstränga sig ytterligare för att garantera att medel från EU:s budget används på ett korrekt sätt för projekt som bidrar till tillväxt och sysselsättning i Europa, och till återbetalning av tullskulder efter det att bedrägerier har uppdagats. Parlamentet betonar mer generellt att kampen mot olaglig handel och olagliga finansiella flöden fortsatt bör prioriteras högt av både EU och medlemsstaterna.

8.  Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen har antagit en flerårig strategi för bedrägeribekämpning i syfte att åtgärda de stora skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller antalet anmälda oriktigheter.

Intäkter – egna medel

9.  Europaparlamentet noterar med oro att den andel av traditionella egna medel som var föremål för bedrägerier 2014 var 191 % högre än 2013, och att den andel som var föremål för andra oriktigheter var 146 % högre 2014 än 2013.

10.  Europaparlamentet är oroat över att den genomsnittliga återvinningsgraden för traditionella egna medel avseende både bedrägerier och andra oriktigheter under 2014 nådde sin historiskt lägsta nivå på 24 %. Medlemsstaterna uppmanas enträget att snabbare återkräva de återbetalningspliktiga beloppen, och uppmanar särskilt de medlemsstater som måste återkräva de största beloppen att se till att få tillbaka en större andel.

11.  Europaparlamentet är oroat över mervärdesskattegapet och de beräknade förlusterna vid momsuppbörden, som 2013 uppgick till 168 miljarder EUR. I 13 av de 26 medlemsstater som undersöktes 2014 uppgick den genomsnittliga förlusten av momsmedel till 15,2 %. Parlamentet framhåller att kommissionen inte har tillgång till den information som utbyts mellan medlemsstaterna för att förbygga och bekämpa s.k. karusellbedrägerier. Medlemsstaterna uppmanas att delta i alla Eurofiscs verksamheter för att underlätta informationsutbytet med syfte att bidra till kampen mot bedrägerier. Parlamentet upprepar att kommissionen har befogenhet att kontrollera och övervaka de åtgärder som vidtas i medlemsstaterna. Kommissionen uppmanas att till fullo utnyttja sina genomförandebefogenheter för att både kontrollera och hjälpa medlemsstaterna i deras kamp mot momsbedrägerier och skatteflykt. Kommissionen har sedan 2013 utnyttjat mekanismen för snabba insatser för att hantera omfattande och plötsliga mervärdesskattebedrägerier.

12.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att utveckla en mekanism som skulle motivera företag att betala reguljära skatter i stället för att undvika dem.

13.  Europaparlamentet noterar det ökande antalet samordningscentrum som stöds av Eurojust och Europol. Parlamentet välkomnar resultaten av de gränsöverskridande insatserna Vertigo 2 och 3 och det effektiva samarbetet mellan polismyndigheter och domstolar i Tyskland, Polen, Nederländerna, Storbritannien, Belgien, Spanien, Tjeckien och Schweiz, vilket har lett till neutraliseringen av kriminella nätverk som genom bedrägerier har tillskansat sig ca 320 miljoner EUR i skatteintäkter, däribland moms.

14.  Europaparlamentet uttrycker oro i samband med tullinspektioner och därmed sammanhängande uppbörd av tullavgifter, vilka är en av kategorierna egna medel i EU-budgeten. Parlamentet framhåller att det är tullmyndigheterna i medlemsstaterna som genomför inspektioner för att kontrollera att importörer följer tulltariff- och importbestämmelserna, och betonar att revisionsrätten har funnit att kvaliteten på dessa inspektioner varierar mellan medlemsstaterna. Kommissionen uppmanas att uppdatera den vägledning för tullrevision som publicerades 2014, så att de brister som revisionsrätten upptäckte kan åtgärdas, t.ex. frågan om hanteringen av import som har klarerats av tullen i en annan medlemsstat.

Utgifter

15.  Europaparlamentet noterar med oro att antalet oriktigheter i samband med utgifter som rapporterats som bedrägerier 2014 föll med endast 4 % efter att ha stigit med 76 % under 2013. De behöriga myndigheterna uppmanas enträget att vidta alla åtgärder som krävs för att minska antalet bedrägerier, dock inte på bekostnad av kontrollernas standard.

16.  Europaparlamentet är oroat över de ständigt ökande oriktigheterna som inte är bedrägerier, i samband med direktförvaltade EU-medel, både när det gäller antalet fel och de berörda beloppen. Parlamentet är förvånat över att antalet bedrägerier som rapporterades 2014 fyrdubblades jämfört med året innan, och ber kommissionen att ge en detaljerad förklaring och att vidta de åtgärder som krävs för att vända denna trend.

17.  Europaparlamentet är därför oroat över att landsbygdsutvecklingen 2014 stod för det största antalet rapporterade bedrägerier, och visade den största ökningen jämfört med 2013. Parlamentet framhåller att ca 71 % av det totala antalet bedrägerier rörde naturresurser (jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske) och ägde rum i Ungern, Italien, Polen och Rumänien.

18.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaternas återkravsgrad för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) ligger under det allmänna genomsnittet, och att inte ens hälften av de oriktigheter som upptäcktes 2009 hade återkrävts i slutet av 2014. Parlamentet framhäver de stora skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller förmågan att återkräva felaktigt utbetalade belopp inom den gemensamma jordbrukspolitiken, och uppmanar skarpt Bulgarien, Frankrike, Grekland och Slovakien att kraftigt förbättra sina resultat. 50/50-regeln för avslutande av räkenskaperna är ett starkt incitament för medlemsstaterna att så snabbt som möjligt återvinna felaktigt utbetalda EGFJ-belopp från mottagarna. Parlamentet beklagar att 2014 var det tredje året i rad som antalet bedrägerifall ökade i samband med EGFJ, och det fjärde året i rad som antalet anmälda bedrägerifall ökade i samband med landsbygdsutvecklingen. Parlamentet understryker att medlen måste återvinnas snabbare.

19.  Europaparlamentet noterar att oriktigheterna i samband med den gemensamma fiskeripolitiken 2014 var tillbaka på samma nivå som 2012, efter att ha nått en topp under 2013. Den mest förekommande kategorin oriktigheter under 2010–2014 var ”insatsen/projektet ej stödberättigat”, och därefter ”bristande efterlevnad av bestämmelserna för offentlig upphandling”.

20.  Europaparlamentet noterar att under sammanhållningspolitikens programperiod 2007–2013 minskade antalet oriktigheter som rapporterades som bedrägerier med 5 % 2014 jämfört med 2013, med 306 rapporterade fall. Parlamentet är allvarligt oroat över att de belopp som berördes av bedrägerier ökade med mer än 115 miljoner EUR (76 %) 2014 jämfört med 2013, vilket huvudsakligen beror på en kraftig ökning (660 %) av de belopp som kom från sammanhållningsfonden. Av 74 fall av konstaterade bedrägerier inom sammanhållningspolitiken mellan 2008 och 2014 rapporterades 61 fall (82 %) av tre medlemsstater – Tyskland (42 fall), Polen (11 fall) och Slovenien (8 fall). Parlamentet finner det oroande att 14 medlemsstater har fastställt andelen bedrägerier till 0 %, vilket väcker frågor om effektiviteten i deras kontrollsystem.

21.  Europaparlamentet oroas dessutom av att den tid som totalt förflyter inom sammanhållningsområdet från det att en oriktighet sker, till dess upptäckt och dess slutliga rapportering till kommissionen, har ökat till 3 år och 4 månader. Parlamentet påminner om att ytterligare förfaranden inleds när en oriktighet har upptäckts (betalningskrav, Olaf-utredningar, etc.). Kommissionen uppmanas enträget att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att förbättra deras effektivitet vad gäller upptäckt och rapportering.

22.  Europaparlamentet välkomnar den generella minskningen av rapporterade oriktigheter i samband med föranslutningsstödet. Parlamentet beklagar trenden med allt fler oriktigheter i samband med instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) sedan 2010, både när det gäller belopp och antal fall, där Turkiet bidrar mest till denna negativa utveckling, och uppmanar kommissionen att göra allt den kan för att förbättra situationen, särskilt i samband med de kommande ansträngningarna att förbättra samarbetet mellan EU och Turkiet.

Kartlagda problem och nödvändiga åtgärder

Bättre rapportering

23.  Europaparlamentet noterar med oro att trots dess många uppmaningar till införande av enhetliga anmälningsprinciper i alla medlemsstater är situationen fortfarande högst otillfredsställande, och det finns fortfarande stora skillnader när det gäller hur många bedrägerier och andra oriktigheter som varje medlemsstat rapporterar. Detta problem skapar en skev bild av den verkliga situationen när det gäller oriktighetsnivån och skyddet av EU:s ekonomiska intressen. Kommissionen uppmanas enträget att allvarligt anstränga sig för att lösa problemet med medlemsstaternas olika angreppssätt för att upptäcka oriktigheter och deras skiftande tolkningar vid tillämpningen av EU:s regelverk.

24.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att vartannat år offentliggöra en anti-korruptionsrapport för EU, och ser fram emot att läsa nästa rapport i början av 2016. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga till ett kapitel om hur EU-institutionerna lyckas med kampen mot korruption, med ytterligare analyser på EU-institutionsnivå av de policyer som tillämpas, för att identifiera inneboende kritiska faktorer, känsliga områden och riskfaktorer som kan leda till korruption.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att harmonisera ramarna för rapportering av ”misstänkt bedrägeri” och att etablera bestämmelser för rapportering av alla rättsliga åtgärder som vidtas i medlemsstaterna i relation till potentiella bedrägerier vid utnyttjande av EU-medel, vilka kräver att det i rapporteringen särskilt ska anges vilka rättsliga åtgärder som har vidtagits mot bakgrund av Olafs rättsliga rekommendationer.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ett system med tydliga indikatorer och enhetliga kriterier som är enkla att tillämpa och som baserar sig på kraven i Stockholmsprogrammet för att mäta korruptionsnivån i medlemsstaterna och utvärdera deras anti-korruptionspolitik. Parlamentet är oroat över tillförlitligheten i och kvaliteten på de uppgifter som kommer från medlemsstaterna. Kommissionen uppmanas därför att bedriva ett nära samarbete med medlemsstaterna så att fullständiga, korrekta och tillförlitliga uppgifter kan garanteras, och att därvid beakta målen med en fullständig tillämpning av modellen för samordnad granskning. Kommissionen uppmanas att utveckla ett korruptionsindex för att indela medlemsstaterna i kategorier.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som en del av den årliga utvärderingen av medlemsstaternas resultat i kampen mot korruption ge medlemsstaterna tydliga riktlinjer för hur de ska underlätta det stegvisa och fortlöpande genomförandet av de åtaganden som varje medlemsstat har gjort avseende kampen mot korruptionen.

28.  Europaparlamentet uppmanar återigen kommissionen att skyndsamt verka för en lagstiftning om en minimiskyddsnivå för visselblåsare i EU. EU-institutionerna uppmanas att ändra tjänsteföreskrifterna för att garantera att dessa inte bara formellt ålägger tjänstemän att rapportera oriktigheter, utan också innehåller adekvat skydd för visselblåsare. De EU-institutioner och andra organ som inte redan har genomfört artikel 22 c i tjänsteföreskrifterna uppmanas att göra detta snarast. Alla EU-institutioner uppmanas att anta interna bestämmelser för anställdas meddelandefrihet och deras skyldigheter, med fokus på skydd av visselblåsare. Dessa bestämmelser bör explicit omfatta visselblåsare som avslöjar bedrägerier i samband med internationella avtal, inklusive handelsavtal.

29.  Europaparlamentet understryker vikten av tillgång till information och av en transparent lobbyverksamhet. Parlamentet framhåller även hur viktigt det är att använda EU-medel för att stödja oberoende organisationers arbete inom detta område.

30.  Europaparlamentet tror att transparensen skulle kunna förbättras genom att en vägledande förteckning skapas för EU-lobbyverksamhet, så att det sker en övergång från ett frivilligt till ett obligatoriskt EU-register för all lobbyverksamhet gentemot varje EU-institution.

31.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att upprätthålla sin strikta politik avseende avbrott i betalningsfrister och uppskjutning av betalningarna, i enlighet med den relevanta rättsliga grunden. Parlamentet välkomnar att kommissionen har antagit ett nytt beslut om en mekanism för tidig varning (EWS), och ser fram mot skapandet av ett komplett system för tidigt upptäckt och tidig uteslutning som kommissionen ska föreslå. Kommissionen uppmanas att hålla medlemsstaterna och lokala myndigheter bättre informerade om hur dess politik genomförs, och betänka att denna process inte får undermineras av politiska överväganden.

32.  Europaparlamentet kräver därför att artikel 325 i EUF-fördraget tillämpas inom all unionspolitik, inte enbart i form av insatser vid bedrägerier utan också insatser för att förebygga bedrägerier. Artikel 325 i EUF-fördraget måste respekteras, i synnerhet punkt 5 om de årliga rapporterna, som för närvarande ligger ett år efter. Framför allt användningen av europeiska subventioner inom ramen för sammanhållningspolitiken måste förenklas. Konventionella förfaranden och ratificeringsförfaranden måste följas för överenskommelser mellan unionen och tredjeländer och organisationer i tredjeländer vid bedrägeribekämpning på regional och internationell nivå. Rekommendationerna i Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2013 En handlingsplan för bekämpning av organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt: rekommendationer med avseende på de åtgärder och initiativ som ska vidtas, måste följas upp(7), särskilt rekommendation 130 om en resultattavla över de åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit i kampen mot bedrägeri och organiserad brottslighet, och punkt 131 om en allmän handlingsplan för 2014–2019 för att utplåna organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt (leden i–xxi). De första resultaten av tillämpningen av direktivet om penningförfalskning måste bli tillgängliga. Dessutom måste mer information ges om de redskap som Olaf förfogar över för att bekämpa korruption samt om samordningen av medlemsstaternas förfaranden för att återkräva belopp som har betalats ut som en följd av bedrägeri.

33.  Europaparlamentet uppmanar EU att ansöka om medlemskap i Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco).

34.  Europaparlamentet välkomnar att det under 2014 hade slutits 48 avtal som omfattade ömsesidigt administrativt bistånd och avsåg 71 länder, samtidigt som förhandlingar pågick med ytterligare 49 länder, bland annat viktiga handelspartner såsom USA och Japan. Parlamentet vill hållas ständigt informerat om hur dessa förhandlingar utvecklas. Parlamentet understryker att man för att skydda EU:s ekonomiska intressen och effektivt bekämpa bedrägerier framför allt bör se till att lagstiftning tillämpas och att internationella avtal respekteras av samtliga parter, däribland bedrägeri- och korruptionsklausuler om påföljder. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt samarbete med andra länder när det gäller bedrägeribekämpning och att införa nya administrativa samarbetsrutiner. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att inkludera bedrägeri- och korruptionsklausuler i alla internationella avtal som EU ingår för att bana väg för ett förstärkt samarbete mot organiserad brottslighet, människohandel och annan olaglig handel.

35.  Europaparlamentet välkomnar den centrala roll som EU:s program för makroekonomiskt stöd spelar för att främja reformer hos EU:s närmaste handelspartner. Parlamentet begär att kommissionen fortsätter att rapportera till parlamentet och medlemsstaterna i syfte att säkerställa att alla medel används helt i enlighet med grundförordningen och på ett sätt som är förenligt med regional sammanhållning och främjande av regional stabilitet, och därmed begränsar risken för missbruk av återbetalningspliktiga lån. Parlamentet begär en långsiktig utvärdering av de makroekonomiska stödprogrammens konsekvenser för insatserna mot korruption och bedrägeri i mottagarländerna.

36.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att varje medlemsstat ska offentliggöra sina revisionsmyndigheters nationella förklaringar, i syfte att redovisa hur EU:s medel har använts.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på sina respektive nivåer utveckla sammankopplade databaser om oriktigheter inom sammanhållningspolitiken, inklusive oriktigheter vid offentlig upphandling, eftersom sådana databaser kan utgöra grund för en meningsfull och fullständig analys av hur frekventa och allvarliga oriktigheterna är och vilka deras orsaker är, samt vilka belopp som bedrägerierna uppgår till. Parlamentet betonar att medlemsstaterna måste se till att kommission får tillförlitliga och jämförbara uppgifter på lämpligt sätt och i rätt tid, utan någon oproportionerlig ökning av den administrativa bördan.

Bättre kontroller

38.  Europaparlamentet understryker att oriktigheterna är av komplex natur. Kommissionen och medlemsstaterna måste beslutsamt vidta åtgärder mot bedrägerierna. Oriktigheter som inte är bedrägerier bör åtgärdas via administrativa insatser, särskilt genom transparentare och enklare villkor, mer tekniskt stöd från kommissionen till medlemsstaterna samt utökat utbyte av god praxis och lärdomar man dragit. Metoderna för att beräkna felnivåer måste harmoniseras på EU-nivå och medlemsstatsnivå.

39.  Europaparlamentet välkomnar att man via gemenskapskontroller i förväg och i efterhand upptäcker allt fler fall av oriktigheter, och anser därför att dess kontroller bör främjas ytterligare.

40.  Europaparlamentet uppmanar de berörda myndigheterna i medlemsstaterna att genomföra bättre kontroller och att utnyttja all tillgänglig information för att undvika fel och felaktiga utbetalningar av EU-medel.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förstärka sin övervakande roll med hjälp av revisioner, kontroll- och inspektionsverksamhet, handlingsplaner för korrigerande åtgärder och varningsskrivelser på tidigt stadium. Medlemsstaterna uppmanas att intensifiera sina insatser och utnyttja sin potential att upptäcka och rätta till fel innan man begär ersättning från kommissionen. Parlamentet understryker i detta avseende det särskilda värdet av förebyggande åtgärder för att förebygga utbetalningar och därmed undanröja behovet av efterföljande åtgärder för att återkräva felaktigt anslagna medel.

42.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att utveckla ett system för informationsutbyte mellan behöriga myndigheter så att det blir möjligt att dubbelkontrollera bokföringsuppgifter från två eller flera medlemsstater, så att man kan förhindra gränsöverskridande bedrägerier i samband med struktur- och investeringsfonderna, och således garantera en övergripande strategi för skyddet av EU:s ekonomiska intressen.

43.  Europaparlamentet välkomnar att samtliga avdelningar hos kommissionen utvecklade och införde bedrägeribekämpningsstrategier under 2014. EU:s byråer, genomförandeorgan och gemensamma företag uppmanas att göra detsamma. Parlamentet framhåller hur viktiga sambandscentralerna för bedrägeribekämpning är i kampen mot bedrägerier. Parlamentet välkomnar att Bulgarien, Grekland, Kroatien, Malta och Slovakien har antagit bedrägeribekämpningsstrategier, och uppmanar berörda medlemsstater att lämna in sina nationella bedrägeribekämpningsstrategier så snart som möjligt. Kommissionen uppmanas att noga övervaka genomförandet av de nationella bedrägeribekämpningsstrategierna.

44.  Europaparlamentet efterlyser dessutom ett närmare samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen när det gäller förvaltningen av medlen. Parlamentet önskar att personalen vid de myndigheter som deltar i förvaltningen av medlen, särskilt personalen vid sambandscentralerna, ges heltäckande utbildning så att de kan utveckla sina egna nationella strategier för bedrägeribekämpning.

45.  Europaparlamentet välkomnar det positiva resultatet av den första årliga översynen av Herkules III-programmet. Parlamentet oroar sig för att den anslagna budgeten kan visa sig otillräcklig. Parlamentet begär ytterligare resultatbaserad information, särskilt om hur de 55 konferenserna och utbildningstillfällena har bidragit till att effektivisera de åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att motverka bedrägerier, korruption och andra brottsliga aktiviteter som kan påverka EU:s ekonomiska intressen.

46.  Europaparlamentet upprepar att medlemsstaterna, enligt artikel 325.2 i EUF-fördraget, ”ska vidta samma åtgärder för att bekämpa bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, som de vidtar för att bekämpa bedrägerier som riktar sig mot deras egna ekonomiska intressen”. Parlamentet anser att denna bestämmelse inte följs i EU. Kommissionen bör utveckla en horisontell politik för kampen mot bedrägerier och korruption. Parlamentet framhåller att kommissionen också är ansvarig för att medlen utnyttjas effektivt. Därför uppmanas kommissionen att införa interna resultatkrav.

47.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att genom lättillgängliga informationsverktyg involvera EU:s medborgare ännu mer under programplanerings- och kontrollfaserna, särskilt när det gäller finansiering av större infrastrukturprojekt. Kommissionen uppmanas överväga idén om medverkan i budgetarbetet för att involvera medborgarna i övervakningen av hur EU-medlen spenderas och att inrätta en lättillgängligt elektroniskt tjänst dit man kan rapportera bedrägerifall.

48.  Europaparlamentet noterar att definition, klassificering och upptäckt av oriktigheter samt deras rapportering varierar mellan och inom medlemsstaterna, huvudsakligen på grund av olika definitioner av oriktigheter. Parlamentet anser att ytterligare harmonisering är nödvändig, och välkomnar i detta sammanhang kommissionens delegerade förordning av den 8 juli 2015 om rapportering av oriktigheter, vilken kompletterar förordningen om de gemensamma bestämmelserna. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att skapa konsekventa strategier för att hantera oriktigheter och för kampen mot bedrägerier inom sammanhållningspolitiken. Parlamentet framhäver de förebyggande och korrigerande åtgärder som kommissionen vidtagit för att undvika bedrägerier, bland annat genom att avbryta 193 betalningar inom sammanhållningspolitiken.

49.  Europaparlamentet påminner om att förordningen om gemensamma bestämmelser kräver att de förvaltande myndigheterna inför effektiva och proportionerliga antikorruptionsåtgärder som bör införlivas i de nationella bedrägeribekämpningsstrategierna. Kommissionen uppmanas att förstärka sina förebyggande åtgärder. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang inrättandet av ett system för tidig upptäckt av risker, och begär i synnerhet att den tekniska och administrativa kapaciteten höjs hos de förvaltande myndigheterna så att kontrollsystemen blir robustare och kan minska bedrägeririsken och förbättra förmågan till upptäckt, inte minst i mindre utvecklade regioner, utan att onödiga finansiella och administrativa bördor tillkommer. Parlamentet betonar att förebyggande bl.a. bör innebära regelbunden utbildning och stöd till personal som ansvarar för förvaltning och kontroll av medlen inom de behöriga myndigheterna, liksom utbyte av information om bästa praxis. Parlamentet påminner om den avgörande roll som lokala och regionala myndigheter och partner spelar för att bekämpa bedrägerier, säkerställa transparens och undvika intressekonflikter.

50.  Europaparlamentet uppskattar kommissionens beslut att genomföra en halvtidsöversyn 2018 i syfte att bedöma huruvida det nya regelverket för sammanhållningspolitiken ytterligare förhindrar och minskar risken för oriktigheter, inklusive bedrägerier, och förväntar sig att få detaljerad information om effekterna av de nya reglerna för förvaltning och kontrollsystem, både när det gäller risken för oriktigheter och bedrägerier och när det gäller det allmänna genomförandet av policyn.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och revisionsrätten att göra de granskade uppgifterna mer transparenta genom att ge mer detaljerad information om medlemsstaterna med de bästa respektive sämsta resultaten inom varje politikområde och sektor, så att berörda aktörer kan se inom vilka områden som det mest behövs hjälp och utforma åtgärder i enlighet med detta.

PIF-direktivet och EPPO-förordningen

52.  Europaparlamentet välkomnar kommissionen uttalade i dess årliga rapport om skyddet av EU:s ekonomiska intressen (PIF-rapporten), nämligen att både PIF-direktivet och förordningen om Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO-förordningen) ”skulle komplettera och stärka den rättsliga ramen och avsevärt stärka insatserna mot bedrägerier”. Parlamentet upprepar sin åsikt att man snarast måste anta PIF-direktivet, och att det även bör täcka momsfrågorna och innehålla en tydlig definition av vad som utgör brott mot unionens ekonomiska intressen, minimibestämmelser för längsta fängelsestraff samt minimiregler för preskriptionstider. Parlamentet påminner om Taricco-fallet, där domstolen betonade att momsbedrägerier faktiskt täcks av den definition av PIF-bedrägerier som ingår i PIF-konventionen från 1995.

53.  Europaparlamentet betonar att även EPPO-förordningen bör antas snabbt, och begär att rådet förklarar sina skäl för att förhala förhandlingarna.

Offentlig upphandling

54.  Europaparlamentet noterar att det fortfarande uppstår många oriktigheter p.g.a. att bestämmelserna om offentlig upphandling inte följs. Medlemsstaterna uppmanas att i sin nationella lagstiftning snabbt införliva Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling(8), som gör e-upphandling obligatorisk och inför övervaknings- och rapporteringskrav för att minska upphandlingsbedrägerierna och andra allvarliga oriktigheter. Kommissionen uppmanas att göra det obligatoriskt att offentliggöra all dokumentation som rör mottagare, särskilt underleverantörer.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strikt tillämpa de åtgärder som rör skönsmässiga bedömningar och uteslutning i samband med offentliga upphandlingar, med lämpliga bakgrundskontroller som ska utföras i varje enskilt fall, och att tillämpa uteslutningskriterier för att utestänga företag om det föreligger någon intressekonflikt, vilket är ytterst viktigt för att skydda institutionernas trovärdighet.

56.  Europaparlamentet betonar att bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling var en betydande felkälla under programplaneringsperioden 2007–2013, bland annat då man undvikit offentlig upphandling genom att dela upp kontrakt i mindre upphandlingar för att inte överskrida tröskelvärden och använt sig av olämpliga förfaranden. De nya direktiven om offentlig upphandling måste vara genomförda senast i april 2016. Parlamentet understryker att om man ska kunna minska antalet oriktigheter måste medlemsstaterna genomföra direktiven korrekt. Kommissionen uppmanas därför att utarbeta riktlinjer för hur direktiven ska genomföras på korrekt sätt. Kommissionen uppmanas att noga övervaka genomförandet av direktiven. Parlamentet anser att förhandsvillkor kan förbättra den offentliga upphandlingen, och understryker att det är nödvändigt med transparenta och tillgängliga bestämmelser.

57.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att transparensen är ofullständig när det gäller finansieringen av stora infrastrukturprojekt. Kommissionen uppmanas överväga att lägga fram ett förslag som skulle göra det obligatoriskt att offentliggöra alla finansiella rapporter och projekt i samband med större offentliga arbeten, inklusive dokumentation rörande underleverantörer.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra all dokumentation i samband med projektet med en höghastighetsjärnväg mellan Lyon och Turin, och dess finansiering.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en databas över oriktigheter, som kan utgöra grund för en meningsfull och fullständig analys av hur frekventa och allvarliga oriktigheterna avseende offentlig upphandling är samt deras orsaker. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna uppmanas att utveckla och analysera sina egna databaser över oriktigheter, inklusive sådana som uppstår i samband med offentlig upphandling, och att samarbeta med kommissionen för att lämna sådana uppgifter i en form och vid en tidpunkt som underlättar kommissionens arbete.

60.  Europaparlamentet frågar sig om inte det ökande antalet allvarliga fel i samband med offentlig upphandling i själva verket är bedrägerier, och uppmanar kommissionen att vara särskilt vaksam i detta sammanhang, inte bara genom att föra en dialog med medlemsstaterna för att förbättra tillämpningen av gällande och nya direktiv avseende offentlig upphandling, men att också överlämna relevanta fall till Olaf för utredning.

61.  Europaparlamentet framhåller att i nödsituationer, t.ex. utnyttjande av medel för flyktingar, förekommer det ofta undantag från normala upphandlingsförfaranden, bl.a. direkt tillgång till medlen. Därför har det beklagligtvis ofta förekommit missbruk. Kommissionen uppmanas att effektivare övervaka utnyttjandet av sådana undantag och den spridda praxisen att dela upp upphandlade kontrakt för att inte överskrida tröskelvärden, och på så sätt undvika normala upphandlingsförfaranden.

62.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin särskilda rapport nr 10/2015 Mer behöver göras för att åtgärda problemen vid offentlig upphandling inom EU:s sammanhållningsutgifter analyserar förfaranden i samband med offentlig upphandling. Parlamentet noterar att underlåtelse att följa regler för offentlig upphandling leder till fel, vilket i sin tur leder till förseningar i genomförandet och finansiella korrigeringar. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att säkerställa full efterlevnad av förhandsvillkoren avseende faktisk tillämpning av lagar om offentlig upphandling före utgången av 2016. Medlemsstaterna uppmanas att garantera ett korrekt och snabbt införlivande av 2014 års paket med direktiv om offentlig upphandling.

63.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att fullt ut utnyttja de möjligheter som informationsteknik (IT) ger i offentlig upphandling, inbegripet verktyg för e-upphandling, utbyte av bästa praxis samt förebyggande av risker. Parlamentet uppskattar det webbaserade bedrägerivarningsverktyget Arachne som kommissionen utvecklat och som syftar till att identifiera de mest riskfyllda projekten, grundat på en uppsättning riskindikatorer, och uppmanar medlemsstaterna att använda sig av detta verktyg.

Resultatbaserad budgetering och ”värde för pengarna”

64.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att föregå med gott exempel, och välkomnar den interinstitutionella strategin att införa resultatbaserad budgetering. Kommissionen uppmanas att anta den fleråriga budgetramens planering, genomförande och kontrollfas enligt den resultatbaserade budgeteringens princip.

65.  Europaparlamentet noterar hur viktigt det är med ytterligare och fortlöpande åtgärder för att undvika bedrägerier, men påminner också om sin uppmaning att anta en ny metodik som är inriktad på resultat snarare än på formalistisk utvärdering av programmen, i linje med principen om en EU-budget som är inriktad på resultat. Kommissionen uppmanas att intensifiera sina åtgärder när det gäller tillämpning av effektivitets- och lämplighetsindikatorer i alla sina program, och att inte bara koncentrera sig på felnivån. Kommissionen uppmanas dessutom att inte bara arbeta med de tre huvudkategorierna ekonomi, effektivitet och ändamålsenlighet, utan att också börja fokusera på det nya tretalet (ekologi, kvalitet och etik).

66.  Europaparlamentet förordar att det i urvalsprocessen för projekt som ska finansieras, både inom och utanför unionen, ska bli obligatoriskt att ta med förhandsbedömningar av mervärdet när det gäller miljöanknutna, ekonomiska, och sociala aspekter, och att resultaten av dessa bedömningar och de indikatorer som har använts ska offentliggöras och vara lätt åtkomliga.

67.  Europaparlamentet noterar att rapporteringen om resultaten fortfarande är bristfällig, och att man regelbundet måste utvärdera insatsparametrarna (de ekonomiska, personella, materiella, organisatoriska eller regleringsmässiga förutsättningar som krävs för att genomföra ett program), följderna (resultaten av programmet), resultaten (programmens omedelbara verkan) och effekterna (långsiktiga förändringar i samhället).

68.  Europaparlamentet välkomnar att det inrättas ett nät av nationella kontaktpunkter i medlemsstaterna och att mål för korruptionsbekämpning införlivas i processen för den europeiska planeringsterminen för ekonomisk styrning.

69.  Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att omedelbart offentliggöra bedömningen av alla avtal med tobaksbolag, i syfte att avgöra om de på ett effektivt sätt bekämpar bedrägerier och förfalskningar som skadar EU:s ekonomiska intressen, och i syfte att bedöma huruvida det är lämpligt att förnya denna typ av avtal.

70.  Europaparlamentet betonar revisionsrättens, de högsta revisionsorganens, kommissionens och de förvaltande myndigheternas roll för att kontrollera att de offentliga utgifterna är korrekta och verkningsfulla. Revisionsrätten och kommissionen uppmanas att ytterligare förbättra sitt samarbete med de högsta revisionsorganen i medlemsstaterna för att kunna utöka räckvidden avseende vilka och hur många utgifter och projekt som granskas.

Tobakssmuggling och piratkopierade varor

71.  Europaparlamentet är oroat över Europeiska ombudsmannens konstaterande(9) att kommissionen, med undantag av GD Hälsa, inte tillämpade FN:s WHO-bestämmelser och riktlinjer för transparens och ”tobakslobbning”. Därför anser parlamentet att kommissionens trovärdighet och seriositet har undergrävts.

72.  Europaparlamentet uppmanar med kraft alla berörda EU-institutioner att tillämpa artikel 5.3 i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll (FCTC) i överensstämmelse med rekommendationerna i riktlinjerna till konventionen. Kommissionen bör omedelbart offentliggöra sin utvärdering av avtalen med tobaksbolag samt en konsekvensbedömning av genomförandet av FCTC. Parlamentet uppmanar kommissionen att visa total transparens i samband med avtalen om tobak och deras eventuella förnyelse, och uppmanar enträget medlemsstaterna att regelbundet rapportera om de kostnader som uppkommer i samband med de medel som man får in som resultat av sådana avtal.

73.  Europaparlamentet välkomnar det positiva resultatet av många gemensamma tullaktioner som utförts i samarbete mellan Olaf och medlemsstaterna och tullmyndigheterna i många tredjeländer, och som har utmynnat i beslagtagning av bl.a. 1,2 miljoner piratkopierade varor, inklusive parfymer, fordonsreservdelar, elektronik och 130 miljoner cigaretter. Europaparlamentet understryker att smuggling av högt beskattade varor orsakar stora inkomstbortfall för EU:s och medlemsstaternas budgetar, och att den direkta förlusten av tullintäkter enbart till följd av cigarettsmuggling uppskattas till mer än 10 miljarder EUR per år. Parlamentet framhåller att handel med piratkopierade varor skadar EU:s, medlemsstaternas och de europeiska företagens intäkter.

74.  Europaparlamentet är mycket bekymrat över den tilltagande smugglingen och människohandeln och andra former av olaglig handel, som inte bara får konsekvenser för medlemsstaternas uppbörd av tullavgifter och därmed för EU-budgeten, utan även är starkt förknippade med organiserad internationell brottslighet, hot mot konsumenterna och negativa effekter för den inre marknadens funktion, och undergräver lika villkor för alla konkurrerande företag, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet begär därför bättre samordning mellan Olaf, tullmyndigheter och marknadsövervakningsmyndigheter för att inte bara bekämpa dessa problem, utan även begränsa handeln med produkter som strider mot lagstiftningen om immateriella rättigheter i EU.

75.  Europaparlamentet betonar vikten av att göra skillnad mellan lagliga generiska läkemedel och bedrägerier med förfalskade läkemedel, för att inte avbryta tillverkningen och den lagliga handeln med generiska läkemedel, och uppmanar på nytt alla medlemsstater som har undertecknat men ännu inte ratificerat FN:s protokoll för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror, att slutföra sin ratificeringsprocess så snart som möjligt.

Utredningar och Olafs roll

76.  Europaparlamentet noterar Olafs roll inom olika gemensamma tullaktioner för att förhindra förluster för EU-budgeten, och uppmanar Olaf att i sina framtida årsrapporter ta med mer information och mer konkreta uppgifter om hur man bidrar till skyddet av EU-budgetens intäktssida.

77.  Europaparlamentet välkomnar det årliga interinstitutionella sammanträdet med rådet, kommissionen, parlamentet, Olaf och dess övervakningskommitté. Parlamentet insisterar på att ordförandeskapet ska rotera mellan de tre europeiska institutionerna. Kommissionen inbjuds att stödja parlamentets initiativ, och rådet uppmanas allvarligt att ompröva sin negativa inställning i denna fråga.

78.  Europaparlamentet påminner om sin begäran avseende årsrapporten för 2013 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen(10) om en snabb lösning av de utestående frågorna rörande Olaf och dess övervakningskommitté. Parlamentet upprepar att varken Olaf eller dess övervakningskommitté kan uppfylla sina rättsliga skyldigheter effektivt under det rådande begränsade samarbetet. Bristen på framsteg är oroande, och därför anser parlamentet att den rådande situationen är oacceptabel. Kommissionen uppmanas att helt och fullt spela sin roll och att aktivt verka för en långsiktig lösning som måste genomföras utan dröjsmål.

79.  Europaparlamentet anser att övervakningskommittén som en konsekvens av sitt mandat bör ha oberoende personal, som är skild från Olafs administration, och ekonomiskt oberoende. Olaf uppmanas att ge övervakningskommittén tillgång till de dokument som kommittén anser nödvändiga för att kunna fullgöra sitt uppdrag i enlighet med sin behörighet. Kommissionen uppmanas att lägga fram ett förslag om ändring av Olaf-förordningen i enlighet med detta.

80.  Europaparlamentet noterar att det finns en diskrepans mellan den information som samlats in av Olaf från offentliga och privata källor i medlemsstaterna avseende bedrägerier (Olaf-rapporten 2014) och den i högsta grad ojämna återvinning som Olaf rekommenderat medlemsstaterna. Kommissionen uppmanas att stödja initiativ som syftar till att öka återvinningsgraden i bedrägerifall.

81.  Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att tillämpa fullständig transparens när det gäller samtliga begäranden från nationella åklagare att upphäva immuniteten för Olafs personal, inklusive dess generaldirektör.

82.  Europaparlamentet välkomnar den bevisade effektiviteten av Olafs ursprungsutredningar i samband med rätten att omfattas av förmånlig tullbehandling, och uppmanar medlemsstaterna att beakta resultatet av dessa och vidta alla nödvändiga och lämpliga åtgärder i enlighet med bestämmelserna i EU:s tullagstiftning. Parlamentet uppmanar kommissionen att i syfte att förhindra förluster för EU:s budget till följd av att varor som inte berättigar till förmånsbehandling importeras enligt förmånsordningar på handelsområdet, även i fortsättningen kontrollera att medlemsstaterna gör sina riskhanteringssystem och kontrollstrategier mer ändamålsenliga på grundval av underrättelserna om ömsesidigt bistånd. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att följa upp sitt åtagande att utföra efterhandsbedömningar av förmånsordningar på handelsområdet med omfattande ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser, bland annat med hjälp av ett system för regelbunden rapportering från förmånsländerna om deras förvaltning och kontroll av förmånsberättigande ursprung.

83.  Europaparlamentet noterar att för att EU ska kunna fungera effektivt är det ett ofrånkomligt villkor att alla brott, inklusive bedrägerier, korruption, penningtvätt, organiserad brottslighet i samband därmed och annan olaglig verksamhet som påverkar EU:s ekonomiska intressen, förs till åtal. Olafs rekommendationer måste följas upp systematiskt. Parlamentet anser att Olaf måste ges processrättsliga befogenheter i de nationella lagstiftningarna om dessa rekommendationer ska kunna följas upp, så att det kan garanteras att rekommendationerna respekteras och beaktas av nationella myndigheter.

84.  Kommissionen uppmanas att klargöra vilka de huvudsakliga skälen är till att medlemsstaterna inte följer upp påstådda bedrägerifall som påverkar EU:s ekonomiska intressen och som Olaf har överlämnat till dem.

o
o   o

85.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Olafs övervakningskommitté.

(1) EUT L 84, 20.3.2014, s. 6.
(2) EUT L 248, 18.9.2013, s. 1.
(3) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(4) EUT C 51E, 22.2.2013, s. 121.
(5) EUT C 161E, 31.5.2011, s. 62.
(6) EUT L 312, 23.12.1995, s. 1.
(7) Antagna texter, P7_TA(2013)0444.
(8) EUT L 94, 28.3.2014, s. 65.
(9) http://www.ombudsman.europa.eu/en/press/release.faces/en/61027/html.bookmark
(10) Antagna texter från sammanträdet 11.3.2015, P8_TA(2015)0062.

Rättsligt meddelande