Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2004(BUD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0036/2016

Ingivna texter :

A8-0036/2016

Debatter :

PV 08/03/2016 - 17
CRE 08/03/2016 - 17

Omröstningar :

PV 09/03/2016 - 11.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0080

Antagna texter
PDF 290kWORD 333k
Onsdagen den 9 mars 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
Riktlinjer för budgetåret 2017 - avsnitt III
P8_TA(2016)0080A8-0036/2016

Europaparlamentets resolution av den 9 mars 2016 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten 2017, avsnitt III – kommissionen (2016/2004(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(3),

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 25 november 2015 om det gemensamma förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016 som förlikningskommittén har antagit inom ramen för budgetförfarandet(4),

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016(5) och de två gemensamma uttalanden som parlamentet, rådet och kommissionen(6) enats om,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet om en betalningsplan för 2015–2016(7), överenskommen den 19 maj 2015,

–  med beaktande av kommissionens ekonomiska höstprognos 2015(8),

–  med beaktande av kommissionens årliga tillväxtöversikt för 2016(9),

–  med beaktande av avdelning II kapitel 8 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0036/2016), och av följande skäl:

A.  Budgeten för 2017 bör bana väg för ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen inom ramen för en bräcklig ekonomisk återhämtning som äventyras av situationen på de nya globala marknaderna och de ihållande geopolitiska spänningarna.

B.  Budgeten för 2017 kommer att påverkas av den framväxande migrations- och flyktingkrisen.

C.  Budgeten för 2017 kommer att sammanfalla med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen.

D.  Balansen mellan intern efterfrågan och extern handel medför att EU i ekonomiskt avseende i viss utsträckning är beroende av den globala utvecklingen.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet noterar att unionens budget har visat sig vara en avgörande resurs för att hantera den senaste tidens kriser och tillgodose behov som inte nödvändigtvis förutsågs under förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020, såsom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), migrations- och flyktingkrisen eller de geopolitiska spänningar i det europeiska grannskapet som har gett upphov till ett antal allvarliga utmaningar och nödsituationer, samtidigt som den långsamma ekonomiska återhämtningen och investeringstakten i EU inte motsvarar potentialen och det fortfarande finns ett investeringsgap.

2.  Europaparlamentet understryker att EU-budgetens begränsade förmåga att hantera dessa kriser i detta skede främst är ett resultat av användningen av alla tillgängliga medel som man kommit överens om i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen, och särskilt användningen av särskilda instrument såsom flexibilitetsinstrumentet. Parlamentet påminner om sin avgörande roll i samband med utformningen av dessa instrument under förhandlingarna om den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar dock att om kriserna fortsätter att förvärras kommer även en fullständig tillämpning av de nuvarande flexibilitetsbestämmelserna att vara otillräcklig för att hantera problemet. I detta sammanhang uppmanar parlamentet med eftertryck rådet att ompröva sin ståndpunkt när det gäller frågan om budgeteringen av den fleråriga budgetramens särskilda instrument för att minska de krav som tynger EU-budgeten. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sin ståndpunkt sedan länge att betalningsbemyndigandena för de särskilda instrumenten (flexibilitetsinstrumentet, Europeiska unionens solidaritetsfond, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och reserven för katastrofbistånd) måste räknas utanför och över betalningstaket för den fleråriga budgetramen, precis som man gör för åtagandena. Parlamentet förväntar sig att den här frågan ska lösas under halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen.

Budgetering med hänsyn till ekonomiska prognoser och i överensstämmelse med den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken

3.  Europaparlamentet noterar kommissionens ekonomiska höstprognos 2015, som visar på en svag återhämtning som dock fortfarande ligger under unionens tillväxtpotential. Parlamentet betonar dock att denna återhämtning måste vidareutvecklas genom att den grundläggande tillväxten förbättras i syfte att främja arbetstillfällen och återgå till full sysselsättning. Parlamentet noterar att arbetslösheten på lång sikt och mycket lång sikt fortfarande är oroväckande hög, särskilt i unionens fattigaste regioner och bland ungdomar, och att EU har svårigheter med att omstrukturera sin industri. Parlamentet noterar att skillnaderna när det gäller ekonomisk utveckling mellan de europeiska regionerna och mellan medlemsstaterna består, och framhåller den klyfta som finns mellan de fattigaste och de rikaste européerna. Parlamentet noterar dessutom att nya utmaningar har dykt upp såsom risken för en avmattning på tillväxtmarknaderna och i den globala handeln, och att ett särskilt starkt tryck kommer från volatiliteten på de kinesiska marknaderna, behovet att hantera migrant- och flyktingkrisen och de fortsatta geopolitiska spänningarna.

4.  Europaparlamentet noterar också kommissionens årliga tillväxtöversikt för 2016. Parlamentet är fullt övertygat om att främjandet av investeringar, bland annat genom en bättre samordnad ökning av de offentliga och privata investeringarna med fokus på Europa 2020-målen, är ett lämpligt politiskt svar med avseende på en mer balanserad ekonomisk politik. Parlamentet anser att hänsyn bör tas till dessa två faktorer vid utarbetandet av förslaget till budget för 2017 i den mån detta skulle bidra till att fastställa prioriteringarna i ett ekonomiskt sammanhang. Parlamentet efterlyser därför fler synergieffekter mellan EU-dimensionen av den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken och EU-budgeten, som även är hörnstenen för ett stabilt euroområde.

5.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens ansträngningar att öka användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att stödja de centrala prioriteringarna i de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet noterar kommissionens förslag om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer och uppmanar med eftertryck kommissionen att garantera att medel kommer att anslås i syfte att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i linje med artikel 174 i EUF-fördraget.

6.  Europaparlamentet beklagar att EU-budgeten de senaste åren har blivit ett indirekt offer för medlemsstaternas hycklande beteende, vilket har medfört att de betraktat sitt bidrag till EU-budgeten som en börda och behandlat det som en justerbar variabel. Parlamentet betonar att EU-budgeten, som en investeringsbudget, kan ge ett särskilt kraftigt mervärde genom att främja tillväxt och arbetstillfällen i medlemsstaterna. Parlamentet pekar på behovet att medlemsstaternas bidrag till EU-budgeten inte får behandlas som en justerbar variabel som är beroende av de makroekonomiska villkoren. Parlamentet betonar också mervärdet av EU-budgeten i form av synergier och stordriftsfördelar. Parlamentet betonar de isolerade och perifera områdenas särskilda situation.

7.  Europaparlamentet noterar och beklagar att företagens skatteflykt har orsakat enorma förluster i skatteinkomster för medlemsstaterna, vilket i sin tur minskar deras bidrag till EU-budgeten. Parlamentet anser dessutom att sådan orättvis skattekonkurrens i vissa fall leder till en BNP-överföring från en medlemsstat till en annan, och en BNI-överföring till skatteparadis utanför EU, vilket minskar medlemsstaternas samlade bidrag till EU-budgeten.

Övervinna kriser

8.  Europaparlamentet betonar att unionen har ställts inför ett stort antal kriser de senaste åren och att en heltäckande lösning bör hittas för dessa. Parlamentet påpekar att flyktingkrisen, som är en följd av den syriska konflikten, ännu inte har lösts, varken i unionen eller i grannländerna. Parlamentet noterar att krisen förvärrades under 2015 och har fortsatt under 2016 med en plötslig och massiv ökning av antalet flyktingar och migranter som flyr till unionen för att söka asyl. Parlamentet betonar att detta ytterligare har påverkat den interna krisen. Parlamentet understryker att EU-budgeten gav ett omedelbart svar på krisen och kraftigt bör justeras uppåt så att EU på ett effektivt sätt kan finansiera genomförandet av sina politiska åtgärder för att hantera denna kris, och att den bör vara en del av en europeisk lösning på denna nödsituation i framtiden.

9.  Europaparlamentet understryker att budgeten för 2017 kommer att påverkas av interna och externa säkerhetsutmaningar som kan bestå i terroristhot eller extremism, och av genomförandet av en gemensam agenda för unionen och medlemsstaterna för att skapa ett EU-område med frihet, säkerhet och rättvisa. Parlamentet betonar i detta sammanhang betydelsen av EU:s budgetinstrument såsom Fonden för inre säkerhet, för att hantera de viktigaste problemen, bland annat genom att stärka de förebyggande åtgärderna samt det gränsöverskridande operativa samarbetet.

10.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av Efsi, som kommer att bli ett av de viktigaste verktygen för att stärka investeringar på EU-nivå och kommer att bidra till att stimulera sysselsättningen. Parlamentet konstaterar med tillfredsställelse att ett betydande antal projekt och EIF-insatser redan har godkänts och att synergier mellan Efsi och Horisont 2020 har kunnat fastställas. Parlamentet uppmanar kommissionen att aktivt underlätta synergier mellan olika EU-fonder och att inrätta ett spårningssystem för att kartlägga fall av kombinerad EU-finansiering. Parlamentet betonar behovet av korrekt tillämpning av resultattavlan. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och privata organ att fullständigt utnyttja de finansiella resurser som finns tillgängliga via Efsi. Parlamentet påminner om att EU-budgeten utgör den nya investeringsplanens ryggrad eftersom den ställer de 8 miljarder EUR till förfogande som krävs i åtagande- och betalningsbemyndiganden för avsättning av medel till Efsis garantifond. Av detta belopp har totalt 3,38 miljarder EUR redan tagits i anspråk i budgetarna för 2015 och 2016. Parlamentet påminner om att den totala marginalen för åtaganden utnyttjades fullständigt för detta ändamål under 2016 och konstaterar att kommissionen enligt finansieringsöversikten för Efsi-rättsakten förutser ett liknande scenario för budgetförslaget för 2017. Parlamentet upprepar sitt åtagande att förstärka Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa genom det årliga budgetförfarandet för att i så stor utsträckning som möjligt kompensera för de nedskärningar som man kommit överens om under förhandlingarna om Efsi.

11.  Europaparlamentet betonar betydelsen av Horisont 2020, Cosme, program som finansierar små och medelstora företag, Erasmus+ och program och politik som stödjer utvecklingen av en innovationsvänlig miljö för företagen och bidrar till Europa 2020‑strategins framgång. Parlamentet noterar med tillfredsställelse den höga utnyttjandegraden när det gäller Horisont 2020-programmen, men är bekymrat över att det i genomsnitt är oroväckande få finansierade projekt som blir framgångsrika, vilket leder till att många utmärkta projekt blir utan finansiering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka möjligheter att ta över de Horisont 2020-projekt som utvärderats med positivt resultat, men inte kan samfinansieras på grund av att det saknas medel. Parlamentet betonar den viktiga roll som små och medelstora företag spelar, eftersom de utgör ryggraden i den europeiska ekonomin. Parlamentet betonar att EU‑budgeten bör bidra till att ytterligare underlätta små och medelstora företags tillgång till marknader och finansiering via redan befintliga program såsom Cosme. Parlamentet upprepar att unionens framtid beror på dess innovationsförmåga inom viktiga strategiska sektorer så att EU är konkurrenskraftigt i den globala ekonomin.

12.  Europaparlamentet anser att i synnerhet sysselsättningsinitiativet för ungdomar utgör ett grundläggande bidrag till unionens prioriterade mål för arbetstillfällen och tillväxt. Parlamentet upprepar sitt åtagande att fortsätta finansiera detta program i syfte att utöka det och därigenom erbjuda ett större antal ungdomar, inklusive unga migranter som kommer till EU, möjligheten att effektivt komma in på arbetsmarknaden genom att ge dem ett kvalitetserbjudande om sysselsättning, vidareutbildning eller lärlingsutbildning. Parlamentet beklagar att inga nya åtaganden om ytterligare finansiering för sysselsättningsinitiativet för ungdomar gjordes under förhandlingarna om EU-budgeten för 2016, samtidigt som ungdomsarbetslösheten fortfarande ligger på sin högsta nivå någonsin i EU. Parlamentet påminner om att detta mål måste övervägas tillsammans med behovet av att främja ungdomars rörlighet, något som stöds av programmet Erasmus+. Parlamentet framhåller betydelsen av de tre institutionernas (parlamentet, rådet och kommissionen) gemensamma uttalande om budgeten för 2016, där det anges att ”det förblir en viktig och gemensam prioritering att minska ungdomsarbetslösheten och att de tre institutionerna på nytt bekräftar sin föresats att på bästa sätt använda de tillgängliga budgetresurserna för att motverka den, framför allt ungdomssysselsättningsinitiativet”. Parlamentet noterar att trots de inledande förseningarna i genomförandet av detta initiativ och trots att många medlemsstater skjuter upp utnämnandet av ansvariga myndigheter för de operativa programmen för ungdomssysselsättningsinitiativet, visar de nuvarande genomförandesiffrorna en fullständig förmåga att utnyttja anslagen. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast i slutet av april 2016 lägga fram sin utvärdering av sysselsättningsinitiativet för ungdomar, och i alla händelser i så god tid att en förlängning av programmet ska kunna tas med i EU-budgeten för 2017. Parlamentet betonar att en permanent finansieringslösning för sysselsättningsinitiativet för ungdomar genom nya åtagandebemyndiganden fram till 2020 kommer att vara en del av översynen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker i detta sammanhang behovet av att utöka tillgången till stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för unga upp till 25 år som varken arbetar eller studerar, för ett lika stort antal som det antal arbetstagare som får stöd i regioner med hög ungdomsarbetslöshet.

13.  Europaparlamentet betonar att enligt en färsk rapport från Rädda Barnen riskerar 27 miljoner barn för närvarande att hamna i fattigdom i EU. Parlamentet påminner om sin resolution av den 24 november 2015(10) i vilket parlamentet förordar införandet av en barngaranti mot fattigdom för att hjälpa barn att komma bort från fattigdom, skapa en miljö som är lämplig för deras personliga utveckling och undvika att de blir utnyttjade och socialt utestängda. Parlamentet välkomnar de insatser som gjorts av de medlemsstater som nyligen har antagit strategier för minskad fattigdom bland barn, med målet att minska de totala fattigdomsnivåerna, även för barn och ungdomar. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att medlemsstaterna respekterar FN-konventionen om barnets rättigheter och principerna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet anser att utbildning, barnomsorg, hälso- och sjukvård, bostäder och säkerhet är de grundläggande behov som varje europeiskt barn har rätt till, och att detta även gäller de barn som reser till Europa som flyktingar och migranter.

14.  Europaparlamentet påminner om att det är viktigt att EU-organen säkerställer genomförandet av EU-lagstiftningen och därigenom uppfyller EU:s politiska mål för konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning å ena sidan och hantering av den rådande migrations- och flyktingkrisen å andra sidan. Parlamentet insisterar därför på att tillräckliga finansiella och mänskliga resurser tillhandahålls, både för administrativa utgifter och driftsutgifter, för att organen ska kunna fullgöra de uppgifter som de tilldelats och uppnå bästa möjliga resultat. Parlamentet påminner, med avseende på migrations- och flyktingkrisen, om personal- och anslagsökningarna för byråerna och organen för rättsliga och inrikes frågor i 2015 och 2016 års budgetar. Parlamentet understryker dock att ytterligare ökningar kommer att krävas i 2017 års budget för att dessa organ ska kunna klara den ökade arbetsbelastningen och sina ytterligare uppgifter. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att tillhandahålla aktuella och sammanställda uppgifter och en strategi på medellång och lång sikt för dessa organ.

15.  Europaparlamentet är oroat över de fortsatta socioekonomiska skillnaderna och svårigheterna när det gäller att nå EU:s mål för socioekonomisk konvergens. Parlamentet betonar att unionens budget ska användas för att främja politik som rör konvergens, integration och sammanhållning, med utgångspunkt i att säkerställa och främja entreprenörskap, skapandet av anständiga och stabila arbetstillfällen av hög kvalitet, en hållbar användning av naturresurser och miljöskydd genom att eftersträva målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet är särskilt oroat över att genomförandet av betalningsbemyndiganden för fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) är lägre än förväntat.

16.  Europaparlamentet bekräftar vikten av skolmjölksprogrammet och programmet för frukt i skolan, och föreslår en analys av i vilken utsträckning en ökning av finansieringen av dessa program skulle vara möjlig. Parlamentet påminner om det stora antalet kriser de senaste åren, bland annat jordbrukskrisen som särskilt beror på effekterna av det ryska embargot. Europaparlamentet begär med eftertryck ytterligare insatser för att göra EU‑jordbruket klimatsmart, kombinerat med en övergripande minskning av utsläppen av växthusgaser från jordbruket och ett säkerställande av sektorns ekonomiska lönsamhet.

17.  Europaparlamentet erkänner att trots utnyttjandet av betydande budgetmedel under 2015 och 2016 för att hantera migrations- och flyktingkrisen, har man ännu inte hittat en lösning, varken internt inom unionen eller externt i flyktingarnas ursprungsländer. Parlamentet betonar dock att budgetmedlen är otillräckliga och att det behövs betydande ytterligare ekonomiska resurser för att hantera denna kris, eftersom det ökande antalet flyktingar och migranter inte kan anses vara ett tillfälligt fenomen. Parlamentet betonar att man måste hitta långsiktiga lösningar, inte bara i det årliga budgetförfarandet, utan även vid den kommande halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att lägga fram en politisk och finansiell plan på medellång och lång sikt för att hantera migrationskrisen och dess inverkan på budgeten för 2017. Parlamentet konstaterar att alla EU-finansierade åtgärder för att hantera flykting-/migrationsproblem bör betraktas som investeringar. Parlamentet betonar behovet av att hantera grundorsakerna till migrationsfenomenet genom att förbättra levnadsvillkoren, särskilt genom bättre utbildning och hälsovård samt ökat stöd för investeringar i infrastruktur i migranternas ursprungsländer eller i de länder där de först söker skydd. Parlamentet betonar att finansieringen av migrations- och flyktingkrisen inte får undergräva eller hindra genomförandet av annan viktig EU-politik. Parlamentet understryker i detta sammanhang att solidaritet är en grundläggande princip i EU-budgeten. Parlamentet är bekymrat över att alla medlemsstater inte visar sig lika solidariska i flyktingkrisen. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram ett förslag om hur EU-budgeten kan få medlemsstaterna att välja en mer balanserad strategi som bygger på solidaritet.

18.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över bristen på skydd för underåriga som är på väg längs rutten mot en fristad utan någon medföljande vuxen, och vill se en grundlig utredning av fallet med de 10 000 försvunna barnen som Europol rapporterat om.

19.  Europaparlamentet betonar betydelsen av ökad finansiering för vidarebosättningssystem, omplaceringsförfaranden och återsändanden, särskilt inom ramen för Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), i syfte att uppnå en effektiv europeisk asyl- och migrationspolitik och förebygga och minska irreguljär migration. Parlamentet betonar behovet av att skapa möjligheter inom EU-budgeten för att utveckla vidarebosättningsområden och säkra zoner på den afrikanska kontinenten och i Mellanöstern, i samarbete med Afrikanska unionen, Arabförbundet och FN:s flyktingkommissariat.

20.  Europaparlamentet noterar inrättandet av unionens regionala förvaltningsfond för insatser mot den syriska krisen och EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika inriktade på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och fördrivna personer. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att hålla fast vid sina löften och matcha EU:s bidrag till dessa fonder, som uppgår till 2,3 miljarder EUR. Parlamentet är djupt oroat över den låga nivån på medlemsstaternas ekonomiska bidrag. Parlamentet betonar att det kommer att behövas ytterligare ekonomiska resurser för att tillhandahålla humanitärt bistånd längs transitvägarna och för att hantera de utmaningar som det allt större antalet flyktingar innebär. Parlamentet påpekar att brist på lämplig finansiering för humanitärt bistånd, även för hälso- och utbildningsåtgärder i lägren, har fått fler flyktingar att ge sig ut på den riskfyllda resan till EU. Parlamentet påminner om att dessa fonder inrättades för att hantera den bristande flexibiliteten och finansieringen i EU-budgeten. Parlamentet insisterar på att de åtgärder som vidtas för att hantera migrations- och flyktingproblemet inte bör vidtas på bekostnad av EU:s utvecklingspolitik inom andra områden, och att bestämmelserna om ansvarsskyldighet för alla EU-åtgärder inom detta område måste följas.

21.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna åter har bekräftat sitt åtagande vid det informella möte som EU:s stats- och regeringschefer höll den 23 september 2015 för att diskutera migration, vid Europeiska rådets möte den 15 oktober 2015 och vid toppmötet i Valletta den 11–12 november 2015. Parlamentet fäster ytterst stor vikt vid rådets offentliga uttalanden om svaret på den exempellösa migrations- och flyktingkrisen. Parlamentet förväntar sig att rådet infriar de förväntningar som har väckts i och med dess egna uttalanden och beslut, särskilt om att medlemsstaternas bidrag ska motsvara EU:s budgetstöd till Madad-fonden och EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika, och att rådet fullständigt genomför kommissionens ursprungliga beslut om flyktingfaciliteten för Turkiet. Parlamentet konstaterar att en del medlemsstater har lämnat ytterligare bidrag via andra humanitära biståndssystem, som Världslivsmedelsprogrammet och FN:s flyktingkommissariat.

22.  Europaparlamentet välkomnar principen och målen för flyktingfaciliteten för Turkiet, som förfogar över ett belopp på 3 miljarder EUR, och uppmanar med eftertryck varje medlemsstat att fullgöra sina politiska utfästelser och tillhandahålla lämpligt finansiellt stöd i paketet för flyktingfaciliteten för Turkiet. Parlamentet är fast beslutet att ta till alla politiska och institutionella påtryckningsmedel för att se till att medlemsstaterna infriar sitt åtagande att bidra till den regionala förvaltningsfonden för insatser mot den syriska krisen, förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika samt flyktingfaciliteten för Turkiet. Parlamentet förväntar sig att kommissionen förklarar hur unionens bidrag ska kunna göras tillgängligt inom respektive tak i EU-budgetarna för 2016 och 2017. Parlamentet kritiserar rådet och kommissionen för att ha utestängt parlamentet från överläggningarna om inrättandet av faciliteten och mobiliseringen av unionens bidrag, vilket framgår av kommissionens tillkännagivande av sin avsikt att finansiera unionens bidrag genom att omfördela anslag från den nyligen antagna EU-budgeten för 2016 och genom att i förväg utnyttja marginalerna i 2017 års budget. Parlamentet understryker dessutom behovet av att öka effekten av EU:s yttre utgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta förslag om hur synergierna mellan EU:s yttre finansieringsinstrument kan förstärkas och deras strategiska inriktning göras mer enhetlig. Parlamentet anser att dessa förvaltningsfonder samt flyktingfaciliteten varken finns inom eller utanför EU-budgeten, och att den redovisningsskyldighet och demokratiska process som föreskrivs i gemenskapsmetoden därför saknas. Parlamentet har därför för avsikt att nära övervaka inrättandet av fonderna och faciliteten och deras genomförande. Parlamentet understryker att ovannämnda åtgärder är en uppenbar överträdelse av de rättigheter som parlamentet har i egenskap av en av budgetmyndighetens båda parter.

23.  Europaparlamentet uppmärksammar att den geopolitiska situationen i det östra grannskapet är bräcklig och uppmanar EU att öka sitt stöd till länder som för närvarande genomför associeringsavtal, med målet att gå vidare med reformerna och säkerställa fördjupade förbindelser mellan EU och respektive länder.

Betalningar

24.  Europaparlamentet påminner om att i budgetarna för 2015 och 2016 avstod kommissionen i många fall från att be om ytterligare betalningsbemyndiganden för ett antal av sina krishanteringsinsatser (tidigareläggandet av 2 miljarder EUR till Grekland, de första initiativen på flyktingområdet), och i stället omfördelades resurser som redan fanns. Parlamentet betonar att detta har ökat bördan för betalningsbemyndigandena under 2016 och åren därefter och potentiellt åter skapat en situation där anslagen eventuellt inte är tillräckliga för att hantera finansieringsprogrammens faktiska behov inom alla rubriker, vilket direkt påverkar projektledare och medborgare. Parlamentet är oroat över att denna situation, förutom förseningen i genomförandet av program med delad förvaltning, kan återskapa de förhållanden som under den senaste fleråriga budgetramen ledde till en exempellöst hög nivå av utestående åtaganden och en ohållbar eftersläpning av utestående betalningskrav. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt sedan länge att oförutsedda betalningsbehov ska finansieras med nya anslag.

25.  Europaparlamentet vill se ett fullständigt genomförande av de gemensamma uttalanden om betalningar som parlamentet, rådet och kommissionen kom överens om under 2015 och 2016. Parlamentet påminner om att under detta år ska minst tre interinstitutionella möten hållas om betalningar för att granska betalningsgenomföranden och reviderade prognoser. Parlamentet noterar att kommissionen har uppgett att de försenade betalningarna uppgick till 8,2 miljarder EUR vid årsslutet 2015, vilket är nästan hälften av den siffra som kommissionen ursprungligen hade förutsett. Parlamentet har för avsikt att ta upp denna fråga vid det första interinstitutionella mötet om betalningar i mars 2016, för att fastställa orsakerna till denna skillnad och eventuella långsiktiga effekter för betalningsprognoserna. Parlamentet förväntar sig att rådet vid sin behandling av EU‑budgeten för 2017 kommer att beakta och till fullo respektera de belopp som bekräftades vid mötet i april 2016. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att i enlighet med vad man kom överens om i det gemensamma uttalande som antogs inom ramen för budgetförfarandet för 2016, ge parlamentet och rådet mer långsiktiga prognoser om den förväntade betalningsutvecklingen under den tid som budgetramen 2014–2020 fortsätter att gälla, för att undvika en eftersläpning av betalningarna under andra halvan av den fleråriga budgetramen.

26.  Europaparlamentet betonar att genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna förväntas vara i full gång 2017 och varnar för en underbudgetering av betalningsbemyndigandena för att matcha denna ökade förmåga att utnyttja anslagen. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att i sitt budgetförslag fastställa betalningarna på de nivåer som krävs. Parlamentet är bekymrat över det sena antagandet av de operativa programmen och risken för att det skapas en ny eftersläpning av obetalda räkningar under den andra halvan av den fleråriga budgetramens löptid. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att arbeta aktivt med medlemsstaterna och att eftertryckligen uppmana dem att göra allt för att snabbt utse programmyndigheter, eftersom avsaknaden av sådana har varit den främsta orsaken till de nuvarande förseningarna. Parlamentet välkomnar kommissionens beredskap att på begäran föra ett nära samarbete med medlemsstaterna, särskilt när det gäller eventuella justeringar av operativa program, med målet att möjliggöra en starkare synergieffekt mellan de europeiska struktur- och investeringsfonderna och de nationella utmaningarna i samband med flyktingkrisen.

Ytterligare frågor som är särskilt relevanta

27.  Europaparlamentet påminner om vikten av jämställdhetsintegrering, som bör vara en övergripande princip för unionens politik. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid utarbetandet av förslaget till budget för 2017 i förekommande fall tillämpa principen om jämställdhetsintegrering i praktiken.

28.  Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse som nåddes den 12 december 2015 i Paris av de 196 parterna till FN:s ramkonvention om klimatförändringar om ett universellt, bindande, dynamiskt och differentierat avtal för att möta utmaningarna i samband med klimatförändringarna. Parlamentet beklagar dock att det inte finns någon klarhet i hur givarländerna ska uppfylla det årliga målet på 100 miljarder USD för att stödja utvecklingsländerna, och i synnerhet hur de ska kunna komma överens om en gemensam metod för att ta hänsyn till klimatfinansiering. Parlamentet noterar att denna fråga måste lösas innan COP 22 i Marrakech, och förväntar sig att kommissionen utarbetar ett förslag om en konsoliderad EU-regleringsram i full överensstämmelse med samtliga åtaganden som ingicks i Paris och att kommissionen förutser sådan finansiering i sitt förslag till budget för 2017. Parlamentet påminner om att EU har enats om att minst 20 % av budgeten för 2014–2020 – så mycket som 180 miljarder EUR – ska användas för klimatrelaterade åtgärder och att det behövs en finjustering av EU-budgeten på klimatområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta ge stöd till EU-finansiering av hållbar effektiv infrastruktur och hållbara transportsätt. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att snabbt genomföra rådets slutsatser av den 17 november 2015 när det gäller medel till klimat- och sammanhållningspolitiken.

29.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att utveckla en resultatinriktad EU-budget. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra framsteg med förenklingen av EU-finansiering, i synnerhet när det gäller minskade bördor i tillämpning och förvaltning av EU-finansierade projekt. Parlamentet betonar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt resultaten av finansieringsinstrument inom unionens finansieringsprogram som kan nå ut till viktiga målgrupper, såsom små och medelstora företag, innovativa företag och mikroföretag. Parlamentet anser också att vid sidan av EU-institutionerna har även medlemsstaterna ett avsevärt ansvar med tanke på att 80 % av budgeten omfattas av delad förvaltning. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att göra allt de kan för att garantera en sund ekonomisk förvaltning och färre fel och att undvika förseningar vid genomförandet av de program som de ansvarar för. Parlamentet betonar behovet av att fokusera mer på att utveckla lämpliga kvantitativa och kvalitativa resultatmätningsindikatorer för att mäta resultatet och få en konkret översikt av EU-utgifternas effekt på realekonomin. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att främja och införa konkreta åtgärder för att aktivt bekämpa korruption i samband med offentliga upphandlingar och anbud.

30.  Europaparlamentet bekräftar sitt stöd för det internationella Iter-programmet för forskning och ingenjörsvetenskap och är fast beslutet att se till att programmet får tillräcklig finansiering. Parlamentet är emellertid bekymrat över att ytterligare förseningar och kostnader kan uppkomma för detta program och de eventuella konsekvenserna av detta för EU-budgeten. Parlamentet beklagar därför att det inte kunde bedöma nivån för Iter-anslagen 2016 med utgångspunkt i den uppdaterade betalningsplanen. Parlamentet förväntar sig att hänsyn tas till denna reviderade plan vid utarbetandet av förslaget till budget för 2017. Parlamentet efterlyser en korrekt mekanism för ansvarsskyldighet som ger en tydlig bild av de finansiella resurser som ställs till förfogande för det internationella projektet, och kommer att utvärdera hur effektivt de används.

31.  Europaparlamentet påminner om att den slutliga överenskommelsen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 enligt artikel 2 i förordningen om den fleråriga budgetramen, föreskriver en obligatorisk översyn av budgetramen för 2014–2020 samt ett lagstiftningsförslag om översyn av den fleråriga budgetramen i slutet av 2016. Parlamentet betonar att syftet med översynen är att bedöma hur den fleråriga budgetramen fungerar kvalitativt och kvantitativt och att hantera systembrister i EU‑budgeten, samt att se till att unionen ges tillräckliga resurser för att effektivt hantera de interna och externa kriserna och finansiera nya politiska prioriteringar för den andra halvan av den gällande fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att rådet bör leva upp till de förväntningar som uppstått till följd av Europeiska rådets uttalanden och beslut. Parlamentet understryker i detta avseende att rådet bör ta ansvar för att säkerställa att nödvändiga anslag tillhandahålls för att tillgodose finansieringen av nya uppgifter och oförutsedda omständigheter, bland annat genom att gå med på en höjning av taken i den fleråriga budgetramen. Parlamentet kommer att inta en konsekvent hållning och i förhandlingarna om budgeten för 2017 och översynen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet tvivlar starkt på om dessa kriser kan finansieras inom begränsningarna i den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet framhåller också att översynen av den fleråriga budgetramen under 2016 utgör en möjlighet att anpassa sina resurser och öka budgetramens flexibilitet.

32.  Europaparlamentet bekräftar sin ståndpunkt att man ställer sig positivt till den nödvändiga djupgående reformen av systemet för EU:s egna medel, och fäster högsta politiska vikt vid det arbete som utförts av högnivågruppen för egna medel, som inrättats som en del av överenskommelsen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Parlamentet förväntar sig att kommissionen och rådet tar hänsyn till det slutliga resultatet, som förväntas i slutet av 2016, och även beaktar varje ny kandidat till egna medel. Parlamentet påminner om att den bärande idén bakom reformen av egna medel är att göra EU-budgetens intäktssida mer självständig och mer stabil, enklare, rättvisare, mer hållbar och mer förutsägbar, samtidigt som man minskar bördan av alltför stora utgifter för de nationella budgetarna och ökar transparensen och synligheten för medborgarna, utan att öka den totala skattebördan för medborgarna. Parlamentet anser att verkliga egna medel måste införas om EU-budgeten ska bli fullständigt oberoende.

o
o   o

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(2) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(3) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(4) Antagna texter, P8_TA(2015)0407.
(5) EUT L 48, 24.2.2016.
(6) Se bilaga till parlamentets lagstiftningsresolution av den 25 november 2015 (Antagna texter, P8_TA(2015)0407.
(7) Se bilaga till parlamentets lagstiftningsresolution av den 8 juli 2015 (Antagna texter, P8_TA(2015)0263.
(8) http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/eeip/pdf/ip011_en.pdf
(9) http://ec.europa.eu/europe2020/pdf/2016/ags2016_annual_growth_survey.pdf
(10) Antagna texter, P8_TA(2015)0401.

Rättsligt meddelande