Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2895(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0310/2016

Ingivna texter :

B8-0310/2016

Debatter :

PV 09/03/2016 - 17
CRE 09/03/2016 - 17

Omröstningar :

PV 10/03/2016 - 7.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0091

Antagna texter
PDF 208kWORD 103k
Torsdagen den 10 mars 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
2015 års rapport om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien
P8_TA(2016)0091B8-0310/2016

Europaparlamentets resolution av den 10 mars 2016 om 2015 års rapport om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (2015/2895(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, å andra sidan(1),

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 817 (1993) och 845 (1993),

–  med beaktande av Internationella domstolens dom om tillämpningen av interimsavtalet av den 13 september 1995,

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003 om utsikterna för EU-medlemskap för länderna på västra Balkan,

–  med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 16 december 2005 att bevilja landet status som kandidatland för EU-medlemskap, samt av Europeiska rådets slutsatser från juni 2008 och rådets slutsatser av den 15 december 2015,

–  med beaktande av det tolfte mötet i stabiliserings- och associeringsrådet mellan landet och EU den 20 juli 2015,

–  med beaktande av slutförklaringen från ordförandeskapet för det toppmöte om västra Balkan som hölls i Wien den 27 augusti 2015 samt av rekommendationerna från det civila samhällets organisationer till toppmötet i Wien 2015,

–  med beaktande av förklaringen från den högnivåkonferens om rutten över östra Medelhavet och västra Balkan som hölls i Luxemburg den 8 oktober 2015, samt ledarnas uttalande efter det möte mellan ledarna om flyktingströmmarna längs rutten över västra Balkan som hölls i Bryssel den 25 oktober 2015,

–  med beaktande av rapporten av den 27 november 2015 från OSSE:s/ODIHR:s behovsbedömningsuppdrag,

–  med beaktande av kommissionens brådskande reformprioriteringar från juni 2015 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien,

–  med beaktande av rekommendationerna från gruppen av ledande experter om systemiska rättsstatliga problem i samband med den avlyssning som avslöjades våren 2015,

–  med beaktande av det femte mötet för anslutningsdialogen på hög nivå, vilket hölls i Skopje den 18 september 2015,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 november 2015 EU:s utvidgningsstrategi (COM(2015)0611), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar The former Yugoslav Republic of Macedonia Report 2015 (SWD(2015)0212),

–  med beaktande av den politiska överenskommelse (den så kallade Przjino-överenskommelsen) som de fyra största politiska partierna ingick i Skopje den 2 juni och 15 juli 2015,

–  med beaktande av det trettonde mötet i den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–f.d. jugoslaviska republiken Makedonien i Skopje den 3–4 december 2015,

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 18 och 19 februari 2016,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om landet,

–  med beaktande av det arbete som Ivo Vajgl uträttat som utrikesutskottets ständiga föredragande för landet,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Möjligheten till EU-medlemskap utgör ett viktigt incitament till ytterligare reformer, särskilt när det gäller rättsstatlighet, rättsväsendets oberoende och kampen mot korruption, och är en källa till hopp om en bättre framtid för unga generationer. Opinionsundersökningar visar på ett betydande stöd från allmänheten för EU-medlemskap för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

B.  Rättsstaten, mediefrihet, regionalt samarbete och goda grannförbindelser är väsentliga delar av EU:s utvidgningsprocess.

C.  Landet är sedan tio år kandidat till EU-medlemskap och anses fortfarande vara ett av de länder som kommit längst med anpassningen till EU:s regelverk.

D.  (Potentiella) kandidatländer bedöms efter sina egna meriter, och tidsplanen för anslutningen avgörs av hur snabbt och väl de nödvändiga reformerna genomförs.

E.  Med stöd av parlamentet har kommissionen vid upprepade tillfällen framhållit att anslutningsförhandlingarna bör inledas och att förhandlingarna är en av de viktigaste faktorerna för att driva arbetet med de nödvändiga reformerna framåt.

F.  Rådet har blockerat framsteg i landets anslutningsprocess, delvis på grund av den olösta namnkonflikten med Grekland. Bilaterala frågor bör inte användas för att hindra processen för anslutning till EU utan bör hanteras i en konstruktiv anda så tidigt som möjligt i anslutningsprocessen, med beaktande av FN:s och EU:s principer och värderingar.

G.  Det finns ett samförstånd mellan kommissionen, rådet och parlamentet om att den positiva rekommendationen om att inleda anslutningsförhandlingar med landet gäller på villkoret att den politiska överenskommelsen från juni/juli 2015 till fullo genomförs och att det görs avsevärda framsteg i genomförandet av de brådskande reformprioriteringarna. Ett fullständigt genomförande av den politiska överenskommelsen skulle skapa realistiska förutsättningar för en förhandlingslösning på namnkonflikten med Grekland.

H.  Den splittrande politiska mentaliteten, bristen på kompromisser och dialogens sammanbrott har resulterat i en politisk kris som ledde till att landets parlament bojkottades av de största oppositionspartierna och förtroendet för offentliga institutioner ytterligare undergrävdes. Regeringen och oppositionen har ett gemensamt ansvar för att säkerställa politisk dialog och samarbete på en varaktig grund, vilket är avgörande för landets demokratiska utveckling, den europeiska agendan och medborgarnas allmänna bästa.

I.  Landet står inför stora utmaningar på grund av avlyssnad kommunikation, vilket har satt fokus på allvarliga brister och problem. Den politiska krisen på senare tid har tydliggjort avsaknaden av ett ändamålsenligt maktdelningssystem inom de makedoniska institutionerna och behovet att öka öppenheten och den offentliga ansvarsskyldigheten, bland annat genom lämpliga översynsmekanismer för de viktigaste tjänsterna och interna strukturerna.

J.  Det är avgörande för stabiliteten i landet att den politiska överenskommelsen mellan ledarna för de fyra största politiska partierna genomförs helt. Denna överenskommelse omfattar bland annat en utväg ur det politiska dödläget, oppositionens återvändande till parlamentet, genomförandet av rättsstatliga systemreformer, stärkandet av goda grannförbindelser, den sittande regeringens och premiärministerns avgång minst 100 dagar före ett tidigarelagt parlamentsval, inrättandet av en särskild åklagarmyndighet samt ett fritt och rättvist tidigarelagt parlamentsval.

K.  Några av huvudfrågorna i reformarbetet är det politiska inflytandet över medierna, rättsväsendet och den offentliga förvaltningen samt korruptionen och slutförandet av översynen av Ohridavtalet.

L.  Landet har tvingats hantera en aldrig tidigare skådad ström av flyktingar som reser genom dess territorium.

M.  Efter mer än tio år har Makedonien och Grekland ömsesidigt återinfört bilaterala visum på utrikesministernivå.

1.  Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse mellan fyra partier som ingicks den 2 juni och 15 juli 2015 samt de insatser för att underlätta ingåendet som kommissionsledamoten med ansvar för utvidgningsförhandlingar, tre ledamöter av Europaparlamentet och EU:s medlare på plats stod för. Parlamentet uppmanar med kraft de politiska partierna att ta sitt respektive ansvar gentemot medborgarna och se till att alla åtaganden omgående genomförs fullständigt, på ett hållbart sätt, i enlighet med vad som har förhandlats fram, konstruktivt och med respekt för tidsfrister, inklusive deras åtagande om att stärka de goda grannförbindelserna, också i syfte att upprätthålla den positiva rekommendationen om att inleda förhandlingar om EU-anslutning. Parlamentet uppmanar dem också att på ett konstruktivt sätt delta i den politiska dialogen och verka för att återupprätta allmänhetens förtroende för institutionerna i syfte att upprätthålla den politiska stabiliteten och påskynda arbetet med reformagendan för att garantera landets euroatlantiska integration och ett europeiskt perspektiv.

2.  Europaparlamentet noterar att vissa av de skyldigheter som ingår i överenskommelsen från juni/juli 2015 har fullgjorts inom överenskomna tidsfrister och i enlighet med uppsatta mål, men beklagar samtidigt förseningarna i samband med andra åtaganden och en viss tillbakagång när det gäller de brådskande reformprioriteringarna. Parlamentet framhåller de delar av överenskommelsen som rör strukturreformer och behovet för samtliga parter att fortlöpande och på ett konstruktivt sätt delta i den arbetsgrupp som kallats samman av EU:s medlare och som ska arbeta för genomförandet av överenskommelsen, även under valperioden. Parlamentet uppmanar alla partier att sätta landets intressen före partiintressen och insisterar på att en överenskommelse mellan alla partier fortfarande är avgörande för att överenskommelsen från juni/juli 2015 ska kunna genomföras i alla delar, en överenskommelse som kan styra landet tillbaka till en utveckling i riktning mot det euroatlantiska perspektivet. Parlamentet välkomnar att det största oppositionspartiet, SDSM, återvände till landets parlament den 1 september 2015. Parlamentet välkomnar utnämningen den 15 september 2015 av en särskild åklagare som ska leda oberoende och grundliga utredningar. Parlamentet noterar att ändringsförslagen till den nya vallagen, lagen om inrättande av en utredningskommitté, lagen om regeringen samt lagen om den nya statliga valkommitténs sammansättning antogs efter förseningar.

3.  Europaparlamentet välkomnar det engagemang som ledarna för de största politiska partierna visade i överenskommelsen av den 2 juni 2015 för att arbeta för ett stärkande av goda grannförbindelser som en avgörande faktor för att föra landet närmare Europeiska unionen.

4.  Europaparlamentet konstaterar att den nya regeringen enligt överenskommelsen från juni/juli 2015 skulle sväras in den 15 januari 2016, 100 dagar före det överenskomna datumet för det tidigarelagda parlamentsvalet. Parlamentet noterar att det makedoniska parlamentet den 23 februari 2016 röstade om att fastställa ett nytt datum för ett tidigarelagt parlamentsval den 5 juni 2016. Parlamentet beklagar dock att man inte tog tillfället i akt att nå ett samförstånd mellan alla partier. Parlamentet påminner om att detta val i sig själv kommer att vara ett viktigt prov för den demokratiska processen i landet. Parlamentet insisterar på att alla politiska partier måste arbeta för att skapa förutsättningar för ett trovärdigt tidigarelagt val och betonar hur oerhört viktigt det är att detta val är fritt, rättvist och helt förenligt med internationell standard och i linje med rekommendationerna från OSSE/ODIHR.

5.  Europaparlamentet betonar att förberedelserna inför valet måste följa högsta internationell standard, inklusive säkerställandet av fria och rättvisa valförfaranden och en större mediefrihet. Parlamentet uttrycker oro över de långsamma framstegen med att granska röstlängderna och genomföra mediereformen. Parlamentet betonar att den statliga valkommittén måste ha full kapacitet att utföra sitt arbete och att samtliga partier bör komma överens om en metod för att granska röstlängderna, med ett överenskommet antal kontroller på plats för att garantera legitimiteten. Parlamentet betonar vidare vikten av att alla politiska aktörer respekterar valresultatet och tar en aktiv del i parlamentets arbete. Parlamentet noterar att de viktigaste politiska krafterna har ett gemensamt ansvar för att förbereda valet. Parlamentet uppmanar med kraft det internationella samfundet att närvara för valobservation.

6.  Europaparlamentet anser att det är strategiskt viktigt att med kontinuitet stödja landets framsteg på vägen mot EU-medlemskap. Parlamentet anser att rekommendationen att inleda anslutningsförhandlingar bör gälla på villkoret att ett fullständigt genomförande sker av överenskommelsen från juni/juli 2015 och att avsevärda framsteg görs i genomförandet av de brådskande reformprioriteringarna. Parlamentet uppmanar rådet att ta upp denna fråga så snart som möjligt efter det tidigarelagda parlamentsvalet, i enlighet med vad kommissionen angett. Parlamentet betonar att man måste skapa förutsättningar för ett demokratiskt och rättvist val bland annat genom att utarbeta en tillförlitlig röstlängd och garantera mediefrihet. Parlamentet ser positivt på den omfattande anpassningen till EU:s regelverk och välkomnar att landet under det senaste året gjort vissa framsteg inom 25 av regelverkets 33 kapitel.

7.  Europaparlamentet anser att den demokratiska processen kräver att den särskilda åklagaren ges fullt stöd för att fullgöra överenskomna funktioner och förblir helt självständig samt ges alla resurser som behövs för att hon ska kunna utreda eventuella missförhållanden i samband med avlyssningen. Parlamentet begär ett slut på hindren i domstol mot att lämna in bevis till den särskilda åklagaren och stöd för lagändringar så att hon säkerställs oberoende behörighet när det gäller vittnesskydd i de ärenden där hennes myndighet är ansvarig.

8.  Europaparlamentet anser att det är väsentligt för den demokratiska processen att de brådskande reformprioriteringarna i fråga om systemreformer för rättsstatlighet och grundläggande rättigheter genomförs utan dröjsmål. Kommissionen uppmanas att rapportera till parlamentet och rådet om genomförandet av den politiska överenskommelsen och de brådskande reformprioriteringarna efter det tidigarelagda parlamentsvalet och att ge en bedömning av hur valet genomfördes.

9.  Europaparlamentet betonar den nyckelroll som landets parlament spelar för den demokratiska utvecklingen och som ett forum för politisk dialog och representation. Parlamentet begär att dess lagstiftande funktion och tillsynsfunktion ska förbättras och stärkas. Parlamentet efterlyser regelbundna sammanträden och ett smidigt funktionssätt för de parlamentsutskott som är relevanta för frågorna om avlyssning, säkerhet och kontraspionage. Parlamentet noterar att de tidsfrister som anges i den politiska överenskommelsen för rapporter som utarbetas av parlamentsutskotten inte har respekterats. Parlamentet begär att utredningskommitténs rekommendation om händelserna i parlamentet den 24 december 2012 ska slutföras. Parlamentet betonar att kommittén måste garanteras fri tillgång till de uppgifter och vittnesmål och det tekniska stöd som behövs, och att ett system behöver införas för trovärdig parlamentarisk kontroll av underrättelsetjänsternas arbete, inklusive kontroller och motvikter mot den verkställande maktens befogenheter.

10.  Europaparlamentet är bekymrat över den mycket svaga interna och externa tillsynen och kontrollen av underrättelsetjänsten. Parlamentet kräver en förstärkning av de relevanta institutionernas tillsyn över underrättelsetjänsten och ett fullständigt genomförande av rekommendationerna från gruppen med ledande experter för frågor om systemproblem i rättsstaten i samband med den avlyssning som avslöjades våren 2015.

11.  Europaparlamentet är oroat över att den makedoniska offentliga förvaltningen fortfarande utsätts för politiska påtryckningar. Regeringen uppmanas eftertryckligen att stärka professionalismen, neutraliteten och oberoendet på alla nivåer och säkerställa ett fullständigt genomförande av principerna om ansvarsskyldighet, öppenhet och insyn samt meriter. De behöriga myndigheterna uppmanas att på ett hållbart sätt genomföra lagen om administrativ personal och lagen om offentliganställda på ett sätt som till fullo respekterar principerna om öppenhet, meritokrati och jämställdhet, och att anta en vittomfattande reformstrategi för den offentliga förvaltningen för perioden 2016–2020, inklusive en handlingsplan, samt ett reformprogram för förvaltningen av de offentliga finanserna.

12.  Europaparlamentet understryker behovet att stärka den administrativa kapaciteten och den inkluderande och faktabaserade utformningen av politiken för att garantera ett effektivt genomförande av politiska åtgärder och en effektiv fördelning av ansvarsskyldighet. Parlamentet begär att ett särskilt utbildningsprogram för personal inom den offentliga förvaltningen ska tas fram. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att bidra med hjälp och möjligheter till personalutbyten i detta sammanhang.

13.  Europaparlamentet stöder regeringens planer på att öka tillgången till offentliga tjänster genom att prioritera framtagandet av e-tjänster. Parlamentet föreslår att regeringen ska försöka hitta samarbetsmöjligheter och göra en genomgång av befintlig bästa praxis. Parlamentet noterar att e-tjänster skulle minska den byråkratiska bördan för staten, medborgarna och företagsverksamhet. E-tjänster skulle dessutom förbättra landets ekonomi och möjliggöra en offentlig förvaltning och offentliga tjänster som präglas av större öppenhet och insyn.

14.  Europaparlamentet noterar de väletablerade rättsliga ramarna och tidigare åtgärder med avseende på reform av rättsväsendet, men beklagar djupt fallen av selektiv rättvisa, särskilt genom missbruk av artikel 353 i strafflagen. Parlamentet efterlyser på nytt en politisk vilja att avpolitisera utnämningar och befordringar av domare och åklagare och att säkerställa professionalism och oberoende inom rättsrådet. Det finns ett stort behov att få till stånd effektivt fungerande och oberoende förvaltningsdomstolar med tillräcklig personal och att stärka kapaciteten hos akademin för domare och åklagare. Parlamentet efterlyser en ny strategi för en reform av rättsväsendet och en handlingsplan för perioden 2015–2020 som ska tas fram med hjälp av grundliga samråd med intressenter.

15.  Europaparlamentet anser att det civila samhället är välorganiserat, men är fortsatt oroat över både det hårda klimat som det verkar i och de offentliga angreppen på det civila samhällets organisationer av politiker och medier. Parlamentet uppmanar myndigheterna att inte diskriminera det civila samhällets organisationer på grunder såsom politisk tillhörighet, religiös åskådning eller etnisk sammansättning. Parlamentet beklagar det otillräckliga samarbetet med det civila samhällets organisationer, på både central och lokal nivå, inom såväl det politiska arbetet som lagstiftningsarbetet. Parlamentet uppmanar myndigheterna att uppmuntra det civila samhällets organisationer att aktivt delta i översynen av hela valprocessen. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att erkänna det mervärde som det civila samhällets organisationer ger genom att samråda med dem under arbetet med att utarbeta lagstiftning och politiska strategier, att utforma den relevanta handlingsplanen för 2015–2017, att inrätta rådet för samarbete med det civila samhällets organisationer, att hålla den dialog som krävs och att inkludera det civila samhällets organisationer i det politiska beslutsfattandet på ett regelbundet och strukturerat sätt. Parlamentet noterar med oro de våldsamma sammanstötningarna mellan demonstranter och polis under demonstrationerna i maj 2015 och uppmanar regeringen att se till att mötesfriheten respekteras fullt ut.

16.  Europaparlamentet upprepar att myndigheterna och det civila samhället bör vidta lämpliga åtgärder för att nå en historisk försoning och därmed överbrygga klyftorna mellan och inom olika etniska och nationella grupper, inbegripet medborgare av bulgariskt ursprung.

17.  Europaparlamentet uppmuntrar landet att tillsammans med grannländerna inrätta gemensamma expertkommittéer för historia och utbildning och att avstå från att använda utbildningsmaterial som kan innehålla ett kränkande språkbruk gentemot andra länder, i syfte att bidra till en objektiv och faktabaserad tolkning av historien, förbättra det akademiska samarbetet och främja en positiv attityd bland unga gentemot grannländerna.

18.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som myndigheterna hittills har lagt ner för att hämta den jugoslaviska underrättelsetjänstens relevanta arkiv från Serbien, och uppmuntrar dem att slutföra processen, som skulle innebära ett viktigt steg mot en brytning med landets kommunistiska förflutna och en förflyttning närmare en större demokratisering, ansvarsskyldighet och institutionell styrka.

19.  Europaparlamentet är fortfarande oroat över den utbredda korruptionen, framför allt i statsförvaltningen och den lokala förvaltningen och vad avser offentliga upphandlingar och finansiering av politiska partier. Regeringen uppmanas eftertryckligen att utan undantag bekämpa fall av korruption, verka för trovärdiga resultat med avseende på både förebyggande och lagföring av korruption på hög nivå samt se till att alla brottsbekämpande organ och tillsynsorgan är tillräckligt oberoende för att kunna agera självständigt. Parlamentet noterar att lagen om skydd av visselblåsare antogs i november 2015 och uppmanar med kraft myndigheterna att se till att den tillämpas i enlighet med europeiska normer. Parlamentet uppmanar oberoende civilsamhällesorganisationer och medierna att avslöja korruption och verka för oberoende och opartiska utredningar och rättegångar. Parlamentet betonar behovet att göra polisen, den allmänna åklagarmyndigheten och den statliga kommissionen för förebyggande av korruption mer oberoende och att utöka inrikesministeriets personalresurser och tekniska kapacitet att bekämpa korruption. Parlamentet efterfrågar ökad granskning av potentiella intressekonflikter och av folkvalda och tillsatta tjänstemäns tillgångar genom att upprätta ett centralt register över sådana offentliga tjänstemän.

20.  Europaparlamentet välkomnar att polisen och den allmänna åklagarmyndigheten har stärkts i kampen mot organiserad brottslighet och att åtgärder – i form av bland annat regionala och internationella insatser – har vidtagits för att förebygga och bekämpa människohandel. Parlamentet lovordar samarbetet med grannländer, EU-medlemsstater och Eurojust för att slå ut flera organiserade kriminella nätverk. Parlamentet uppmuntrar till ett bättre samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter, även i grannländerna, samt stärkta befogenheter och ökade resurser för domstolarna och byrån för förvaltning av förverkad egendom. Parlamentet begär att det nationella samordningscentrumet för kampen mot organiserad brottslighet ska tas i drift och att positiva resultat uppnås i kampen mot penningtvätt. Parlamentet lovordar landets deltagande i regionala initiativ för att bekämpa olaglig handel med skjutvapen och sprängämnen. Kommissionen, de makedoniska myndigheterna och regeringarna i regionen uppmanas kraftfullt att utöka samarbetet på detta område.

21.  Europaparlamentet noterar det viktiga bidraget till regionala ansträngningar att bekämpa radikal islamism, och uppmuntrar till framtagandet, i nära samarbete med religiösa ledare och samfund, av en vittomfattande strategi och handlingsplan för att förebygga och motverka radikalisering, samt för att identifiera, hindra och sätta stopp för utländska terroriststridande. Parlamentet upprepar bestämt att regeringen behöver fastställa en gemensam proaktiv strategi för utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, med tanke på det nuvarande internationella terrorhotet.

22.  Europaparlamentet efterlyser med kraft ett fullständigt slutförande av utredningarna av händelserna i Kumanovo. Parlamentet välkomnar uttalandena från politiska aktörer om att händelserna i Kumanovo inte bör kopplas samman med motsättningar mellan olika etniska grupper.

23.  Europaparlamentet påminner regeringen och de politiska partierna om deras ansvar när det gäller att skapa en kultur som kännetecknas av integration och tolerans. Parlamentet upprepar sin begäran om att lagen mot diskriminering ska anpassas till EU:s regelverk när det gäller diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet. Parlamentet noterar att den nya kommissionen mot diskriminering endast har en kvinnlig medlem och att dess medlemmar har valts på grund av politisk tillhörighet till den styrande koalitionen, vilket ger upphov till frågan om huruvida den kan fungera på ett opartiskt och effektivt sätt. Parlamentet fördömer alla former av våld mot hbti-personer och upprepar sin begäran att de som har begått sådana våldshandlingar ska ställas inför rätta. Parlamentet understryker behovet av att motverka fördomar mot och alla typer av diskriminering av romer och att underlätta romernas integrering och främja deras tillgång till utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Parlamentet välkomnar den nya lagen om bekämpning av våld i hemmet, men konstaterar att den inte omfattar alla former av våld. De behöriga myndigheterna uppmanas eftertryckligen att erbjuda stödtjänster åt personer som fallit offer för våld i hemmet och att avsätta tillräckliga medel för att genomföra jämställdhetsstrategin och den åtföljande handlingsplanen.

24.  Europaparlamentet upprepar att lagen mot diskriminering bör ändras för att bringas i linje med EU:s regelverk avseende alla kategorier av diskriminering som anges i artikel 19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet fördömer hatpropaganda mot diskriminerade grupper och efterlyser omgående, opartiska och effektiva utredningar av och åtal mot alla hatbrott och attacker som riktas mot personer av diskrimineringsskäl.

25.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang ”Pristinadeklarationen”, i vilken regeringar och internationella och mellanstatliga organisationer samt det civila samhällets organisationer uppmanas att till fullo tillämpa principerna om icke-diskriminering och jämlikhet i sitt arbete, och främja och respektera romers rättigheter och bekämpa antiziganism på västra Balkan.

26.  Europaparlamentet noterar de framsteg som har gjorts i fråga om att öka respekten för barns rättigheter, och betonar behovet av att öka och övervaka inskrivningen i förskoleverksamhet för små barn, särskilt för de mest utsatta barnen. Parlamentet framhåller att det är viktigt att öka inkluderingen av barn med funktionsnedsättning genom integrerade tjänster. Det är nödvändigt att samla in uppdelad och pålitlig statistik om situationen för romska barn och att göra lagändringar för att förhindra barnäktenskap. Parlamentet understryker behovet av en ökad samordning mellan yrkesverksamma för att förebygga och reagera på våld mot barn.

27.  Europaparlamentet är bekymrat över att samexistensen mellan de olika etniska grupperna fortfarande är bräcklig. Parlamentet uppmanar alla politiska partier och det civila samhällets organisationer att aktivt främja ett inkluderande och tolerant samhälle med etnisk och religiös mångfald. Parlamentet framhåller behovet av en mer proaktiv hållning för att stärka samexistens och dialog, och att uppnå sammanhållning mellan de olika etniska och nationella folkgrupperna och religiösa samfunden. Regeringen, institutionerna och partiledarna påminns om sitt åtagande att till fullo genomföra Ohridramavtalet och slutföra översynen av det, inklusive de politiska rekommendationerna. Kommissionen uppmanas att rapportera till parlamentet och rådet om läget för relationerna mellan olika etniska grupper i landet och genomförandet av Ohridramavtalet. Parlamentet efterlyser bättre samordning av det strategiska decentraliseringsprogrammet för 2015–2020 och dess handlingsplan.

28.  Europaparlamentet påminner om att undervisning och kulturell bildning kan bidra till att skapa tolerans och främja försoning mellan de olika etniska befolkningsgrupperna. Parlamentet upprepar den rekommendation som gavs i parlamentets tidigare resolution om integrerad utbildning, och uppmanar regering och behöriga lokala myndigheter att säkerställa ett öppet, insynsvänligt och inkluderande förfarande vid genomförandet av strategin för integrerad utbildning genom att tillhandahålla tillräckliga medel och inkludera det civila samhällets organisationer i översynen och genomförandet.

29.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att se till att rekommendationerna från ombudsmannen och andra rådgivande organ följs upp av alla statliga organ på ett sätt som är helt förenligt med lagen och principen om ansvarsskyldighet, att säkerställa effektiva rättsliga påföljder för dem som inte efterlever begäranden och rekommendationer från oberoende organ och att se till att lagen om ombudsmannen ändras så att den helt efterlever FN:s Parisprinciper om ställning och funktion för nationella institutioner med uppgift att skydda och främja mänskliga rättigheter.

30.  Europaparlamentet betonar på nytt vikten av fria och oberoende medier, som är ett av EU:s grundläggande värden och en hörnsten i varje demokrati. Parlamentet beklagar djupt den försämrade situationen när det gäller yttrande- och mediefriheten, och beklagar i detta sammanhang att landet i indexet från Reportrar utan gränser har fallit från 34:e plats 2009 till 117:e plats 2015. Parlamentet är mycket oroat över politiska påtryckningar, hatpropaganda, den fortsatta polariseringen, brist på oberoende medier och mediemångfald, omfattande olaglig avlyssning av journalister, förekomsten av våld och hot mot journalister och skrämsel och självcensur, systemisk politisk inblandning i redaktionella strategier och låga yrkesmässiga och etiska standarder hos vissa journalister, såväl som avsaknaden av undersökande och balanserad journalistik.

31.  Europaparlamentet kräver att åtgärder ska vidtas för att öka mediefriheten. Parlamentet uppmanar alla parter att komma överens om en brådskande mediereform som ska säkerställa en oberoende tillsynsmyndighet och objektiv och professionell rapportering. Regeringen uppmanas eftertryckligen att upprätthålla insynsvänliga och objektiva kriterier för meddelanden i public service, och att säkerställa ett öppet och icke godtyckligt genomförande av den nya lagen om elektronisk kommunikation och audiovisuella medietjänster, även genom att se till att tillsynsmyndigheten för medierna blir mer oberoende och får större kapacitet. Parlamentet begär att medlemmarna i rådet för tillsyn av audiovisuella tjänster ska ges fullständiga beslutsbefogenheter för utnämningar till detta råd och till public service-företag. Dessa utnämningar ska göras opartiskt och i samråd med journalistförbunden. Parlamentet efterlyser åtgärder för att säkerställa ett redaktionellt och ekonomiskt oberoende för public service-företag samt fullständig och lika tillgång till medierna för alla politiska partier. Parlamentet begär, i samband med det förestående valet, att alla parter ska ges samma villkor, även vad gäller medierna.

32.  Europaparlamentet välkomnar de ändamålsenliga förberedelserna för att utveckla en välfungerande marknadsekonomi, inklusive de åtgärder för att förenkla regleringsramen som i ytterligare utsträckning gjort det allmänna företagsklimatet mindre begränsande. Parlamentet konstaterar emellertid att det bristfälliga upprätthållandet av rättsstatsprincipen, det ineffektiva rättsväsendet, den stora svarta ekonomin samt korruptionen utgör allvarliga hinder för företagande. Parlamentet betonar att landet fortfarande står inför stora utmaningar när det gäller att ytterligare stärka rättssäkerheten för utländska investerare och inhemska företag, undvika diskriminering, stärka den administrativa kapaciteten och tillsyns- och kontrollorganen, förbättra lagstiftningens kvalitet samt stärka rättsstatsprincipen och efterlevnaden av avtalsvillkor. Parlamentet begär också att artikel 353 i strafflagen om missbruk av tjänsteställning och behörighet ska anpassas till EU:s regelverk och marknadsekonomiska principer. Parlamentet uppmuntrar till avskaffandet av icke-tariffära handelshinder. Parlamentet understryker även den stora potential och de strategiska fördelar som jordbruks- och turismsektorerna har för landets vidareutveckling.

33.  Europaparlamentet är oroat över den stora offentliga skulden och efterlyser bättre budgetdisciplin samt framhåller principen om en balanserad budget. Parlamentet efterfrågar ett bättre genomförande av och större öppenhet och insyn i budgeten.

34.  Europaparlamentet välkomnar ökningen av BNP med 3,9 procent i reala termer under första kvartalet 2015 men är oroat över att arbetslöshetsnivån är fortsatt hög, 27,4 procent, och att arbetsmarknadsdeltagandet är mycket lågt, särskilt bland unga och kvinnor. Parlamentet påminner om att sysselsättning inte bör påverkas av politisk tillhörighet eller användas för att sätta press på och hota medborgare under valkampanjer, såsom påpekas av OSSE/ODIHR. Regeringen uppmanas eftertryckligen att införa en fungerande dialog mellan arbetsmarknadens parter, föra en politik för att ta itu med långsiktig och strukturell arbetslöshet, främja samarbetet om den ekonomiska politiken, bättre anpassa utbildningssystemet efter arbetsmarknadsbehoven och ta fram en riktad strategi för hur man bättre ska integrera unga och kvinnor på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar regeringen att ägna särskild uppmärksamhet åt att förbättra unga människors utsikter.

35.  Europaparlamentet är oroat över den ökade kompetensflykten, särskilt bland unga. Parlamentet noterar de utmaningar som landets utbildningssystem står inför och understryker att det behövs en omfattande analys i detta avseende. Parlamentet rekommenderar en strategisk plan för framtida reformer och lagändringar utformad med hjälp av studentrörelser och organisationer, i syfte att minska utflyttningen av högutbildade och professionella. Mot bakgrund av uppgifter och analyser från Eurostat och andra internationella organisationer som pekar på allvarliga migrationstrender, särskilt bland unga, rekommenderar parlamentet att den nationella strategin för nätverk, samarbete och minskad utflyttning av högutbildad och professionell arbetskraft för 2013–2020 utvärderas och att register och statistik om denna utveckling offentliggörs.

36.  Europaparlamentet noterar med oro de utmaningar som landets utbildningssystem står inför och understryker att det behövs en omfattande analys i detta avseende. Parlamentet rekommenderar en strategisk plan för framtida reformer och lagändringar utformad med hjälp av relevanta studentrörelser och organisationer som fullt ut tillåts att utöva sina rättigheter under denna process.

37.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen landets ungdoms- och idrottsorgan att erkänna den roll som landets nationella ungdomsråd spelar och det stöd som det ger, och att införa en permanent mekanism för samarbete med rådet. Parlamentet välkomnar arbetet med att utarbeta en nationell ungdomsstrategi för 2016–2025 och betonar att tillräckliga medel måste tillhandahållas för dess genomförande.

38.  Europaparlamentet välkomnar planen för att uppgradera och modernisera delar av järnvägsnätet, och uppmuntrar de makedoniska myndigheterna att fortsätta utveckla och ytterligare förbättra kollektivtrafiken i samarbete med grannländerna.

39.  Europaparlamentet beklagar att energimålen inte har uppnåtts, särskilt när det gäller energieffektivitet och användning av förnybar energi, och efterlyser ett snabbt antagande av relevanta handlingsplaner.

40.  Europaparlamentet betonar behovet av framsteg när det gäller att öppna den inhemska elmarknaden och helt uppfylla kraven i fördraget om energigemenskapen. Parlamentet understryker att nationella handlingsplaner för energieffektivitet och förnybar energi bör antas. Parlamentet ser med oro på de skrämmande höga nivåerna av luftföroreningar och uppmanar med kraft regeringen att omedelbart agera för att minska luftföroreningarna, särskilt i stadsområden.

41.  Europaparlamentet uttrycker återigen sin oro över landets höga nivåer av luft- och vattenföroreningar. Parlamentet påpekar att det behövs stora insatser på miljöområdet, särskilt när det gäller luftkvaliteten.

42.  Europaparlamentet välkomnar att livsmedels- och veterinärbyrån har fortsatt att uppdatera systemen för importkontroller av levande djur och animaliska produkter, och därigenom förbättrat kontrollerna av identifiering, registrering och förflyttning av djur. Parlamentet välkomnar antagandet av ytterligare lagstiftning om icke-kommersiell förflyttning av sällskapsdjur och zootekniska frågor samt den nya djurskyddslagen.

43.  Europaparlamentet är fortfarande oroat över den otillräckliga kapaciteten att programmera och tillgodogöra sig medel ur föranslutningsinstrumentet. Regeringen uppmanas eftertryckligen att stärka förvaltnings- och finansieringskapaciteten med avseende på att erhålla och tillämpa EU-medel i vederbörlig ordning och inom givna tidsfrister. Parlamentet uppmanar kommissionen att nära övervaka EU-finansierade projekt för att förebygga missbruk av EU:s offentliga medel för politiska och andra olämpliga ändamål.

44.  Europaparlamentet noterar att landet har ställts inför exempellösa flyktingströmmar, med mer än 500 000 människor på genomresa i landet under 2015. Parlamentet konstaterar att landet agerat som en ansvarstagande partner i arbetet med att hantera den enorma tillströmningen av migranter och flyktingar och med att upprätta en effektiv gränsförvaltning. Parlamentet är medvetet om den alltmer spända situationen vid gränsen till Grekland, och uppmanar myndigheterna att fortsätta samarbetet och samordningen med EU i migrationsfrågor. Parlamentet uppmuntrar till större insatser vid gränsförvaltningen för att bekämpa olaglig migration och människohandel. Parlamentet noterar den ekonomiska börda som orsakas av denna tillströmning. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka stödet till gränshantering och ge tillgång till EU:s relevanta instrument och program. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att undvika och avhålla sig från alla sorters åtgärder, inbegripet användning av våld och maktmedel, som kan diskriminera mot flyktingar och migranter och riskera deras liv. Parlamentet noterar att alla relevanta åtgärder ska var förenliga med EU:s värden och principer och respektera människors värdighet och liv. De behöriga myndigheterna uppmuntras att med stöd av EU stärka mottagandet, logimöjligheterna, den regionala samordningen och informationsutbytet samt säkerställa en ändamålsenlig gränsförvaltning, utöka brottsbekämpningskapaciteten och bekämpa människohandeln. Parlamentet uppmanar eftertryckligen landet att göra allt som står i dess makt för att se till att det finns faciliteter för flyktingar och migranter, upprätthålla humana förhållanden, avhålla sig från våldsamma motaktioner och säkra en strikt respekt för landets egen lag och internationell lagstiftning om flyktingar och asylrätt. Det sammanlagda antalet ogrundade asylansökningar som lämnats in i Schengenområdet har minskat. Parlamentet påminner om att man måste ta särskild hänsyn till utsattheten hos flyktingars och migranters barn och ensamkommande barn som reser genom landet, genom att erbjuda dem grundläggande tjänster och garantera kontakt med socialarbetare för att tillhandahålla lämpligt skydd.

45.  Europaparlamentet anser att förhandlingar med EU bara kan inverka positivt på insatser för att lösa bilaterala tvister och ge kraft och effekt åt synnerligen nödvändiga reformer, särskilt beträffande rättsstaten, rättsväsendets oberoende och kampen mot korruption, förstärkningen av sammanhållningen mellan olika etniska grupper samt skyddet av trovärdigheten i EU:s utvidgningspolitik.

46.  Europaparlamentet lovordar det avtal som ingåtts med Grekland om elva förtroendeskapande åtgärder huvudsakligen på områdena utbildning, kultur, energi och inrikes frågor. Parlamentet konstaterar att samarbete är den bästa förtroendeskapande åtgärden. Parlamentet välkomnar de två utrikesministrarnas högnivåsamråd i respektive huvudstad och inrättandet av en gemensam arbetsgrupp som ska övervaka genomförandet av åtgärderna. Parlamentet uppmanar båda sidor att bygga vidare på resultaten av dessa möten och delta i ytterligare konstruktiva diskussioner på hög politisk nivå, inklusive om vidtagandet av de förtroendeskapande åtgärderna, i syfte att berika det bilaterala samarbetet och stärka det ömsesidiga förtroendet. Båda regeringar uppmuntras att utnyttja denna drivkraft och vidta konkreta åtgärder för att ytterligare stärka det ömsesidiga förtroendet, även vad avser namnfrågan. Vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen uppmanas att stödja samarbetsandan och utveckla nya initiativ för att få ett slut på de kvarstående meningsskillnaderna i linje med Internationella domstolens dom av den 5 december 2011, samt att i samarbete med de två länderna och FN:s särskilda representant verka för en lösning i namnfrågan som är godtagbar för båda sidor och hålla parlamentet informerat.

47.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av regionalt samarbete och anser att det är en viktig faktor i EU-anslutningsprocessen som ger stabilitet och välstånd i regionen. Parlamentet välkomnar landets konstruktiva roll i det regionala och internationella samarbetet, och dess vilja att delta i högnivåbesök med grannländerna som ett sätt att främja det regionala samarbetet. Parlamentet konstaterar att olösta frågorna kvarstår i förbindelserna med Bulgarien och betonar på nytt vikten av att slutföra förhandlingarna om ett avtal om vänskap, god grannsämja och samarbete. Parlamentet framhåller återigen sin oro över användningen av historiska argument i den nuvarande debatten med grannländerna, och välkomnar alla insatser för att tillsammans fira gemensamma historiska händelser med grannländer i EU. Parlamentet anser att detta skulle kunna bidra till en bättre förståelse av historien och goda grannförbindelser.

48.  Europaparlamentet välkomnar landets aktiva deltagande i agendan för uppkoppling inom sexpartsinitiativet för västra Balkan genom att godkänna avtalet om ett regionalt stomnät och andra åtaganden från Berlinprocessen. Parlamentet uppmanar behöriga myndigheter att snabbt genomföra de ”mjuka” åtgärder som man kom överens om vid toppmötet för västra Balkan i Wien 2015 (t.ex. förenkling/anpassning av gränsövergångsförfarandena, järnvägsreformer, informationssystem) före nästa toppmöte för västra Balkan, som kommer att äga rum i Frankrike 2016.

49.  Europaparlamentet uppmanar regeringen att generellt öka anpassningen till EU:s utrikespolitik, med tanke på att anpassningsnivån fortfarande är låg (68 procent). Regeringen uppmanas även att handla i överensstämmelse med EU:s gemensamma ståndpunkter om Romstadgans integritet.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att inkludera landet i EU:s makroregionala strategier för samarbete i Sydosteuropa. Parlamentet gratulerar landet för dess lyckade ordförandeskap för det centraleuropeiska initiativet.

51.  Europaparlamentet anser att ett makedoniskt Natomedlemskap skulle kunna bidra till ökad säkerhet och politisk stabilitet i Sydosteuropa, och hoppas att anslutningsförhandlingar inleds snart. Parlamentet påminner dock om att processerna för anslutning till EU och Nato är oberoende av varandra.

52.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till landets regering och parlament.

(1) EUT L 84, 20.3.2004, s. 13.

Rättsligt meddelande