Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2089(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0278/2015

Ingivna texter :

A8-0278/2015

Debatter :

PV 11/04/2016 - 19
CRE 11/04/2016 - 19

Omröstningar :

PV 12/04/2016 - 5.12
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0105

Antagna texter
PDF 352kWORD 95k
Tisdagen den 12 april 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
Mot en bättre reglering av den inre marknaden
P8_TA(2016)0105A8-0278/2015

Europaparlamentets resolution av den 12 april 2016 om Mot en bättre reglering av den inre marknaden (2015/2089(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2014 Årlig tillväxtöversikt för 2015 (COM(2014)0902),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2013 med rekommendationer till kommissionen om styrningen av den inre marknaden(1) och av kommissionens uppföljningssvar, som antogs den 8 maj 2013,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 juni 2012 Bättre styrning av den inre marknaden (COM(2012)0259),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 juni 2014 Programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit): lägesrapport och framtidsutsikter (COM(2014)0368),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 mars 2013 Smart lagstiftning – tillgodose de små och medelstora företagens behov (COM(2013)0122),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 26–27 juni 2014,

–  med beaktande av rådets (konkurrenskraft) slutsatser av den 4 december 2014 om smart lagstiftning,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2015 om styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2015(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 februari 2014 om Solvit(3) och kommissionens uppföljningssvar, som antogs den 28 maj 2014,

–  med beaktande av den förberedande studie som utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd beställt om en smart reglering av den inre marknaden,

–  med beaktande av utgåvan från april 2015 av den nätbaserade resultattavlan för den inre marknaden,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0278/2015), och av följande skäl:

A.  Den inre marknaden är ett centralt verktyg för att åter få fart på den ekonomiska tillväxten och skapa sysselsättning i EU.

B.  Mer än 20 år efter det att den inre marknaden officiellt upprättades är dess ramverk fortfarande splittrat, särskilt till följd av att medlemsstaterna inte fullständigt har införlivat eller korrekt genomfört EU-lagstiftningen.

C.  Det finns ett behov att stärka styrningen av den inre marknaden genom att se över hela den politiska cykeln.

D.  Den kommande strategin för den inre marknaden bör syfta till att förbättra regleringen av den inre marknaden genom att försöka dra lärdom av tidigare erfarenheter inom områdena fri rörlighet för varor och tjänster, den digitala inre marknaden, yrkeskvalifikationer och offentlig upphandling.

E.  Begreppet delat ansvar bör tjäna som ram för hur EU försöker förbättra regleringen av den inre marknaden.

F.  Det är inte bara kommissionen, rådet och parlamentet som ansvarar för att subsidiaritetsprincipen efterlevs, utan nationella och – där så är lämpligt – regionala parlament spelar även en roll i detta arbete. Subsidiaritetsprincipen innebär att politiska beslut bör fattas på den lämpligaste institutionella nivån – vare sig detta är den lokala, den regionala, den nationella eller den europeiska.

G.  Vi har en inre marknad för varor, men inte en inre marknad för tjänster.

H.  Särskilda verktyg bör stärkas, ses över eller främjas mer i syfte att på ett positivt sätt bidra till att erbjuda en konkurrenskraftig regleringsmiljö för våra företag, stödja tillväxt och sysselsättningsskapande och öka konsumenternas förtroende för unionslagstiftningen.

I.  Medborgarna och företagen har begränsad kännedom och medvetenhet om olika stödtjänster som t.ex. Ditt Europa och Solvit.

J.  Det saknas tillräckliga indikatorer och uppgifter för att mäta huruvida genomförandet av lagstiftningen är framgångsrikt på olika områden som rör den inre marknaden.

K.  Sådana indikatorer och uppgifter skulle kunna tydliggöra målet och syftet med lagstiftningen i fråga.

L.  Den digitala innovationen är snabbare än politiken, och entreprenörer driver på den digitala dagordningen. Det är av central betydelse att tillhandahålla regler som fungerar också i framtiden och som i normalfallet gäller det digitala området.

M.  Korrekt införlivande, genomförande och efterlevnad av konsumenträttigheter och konsumentlagstiftning är av central betydelse för att nå en hög nivå på konsumentskyddet i EU.

N.  En av huvudprioriteringarna för Europeiska konsumentkonferensen 2015, som är ett årligt evenemang som samlar centrala europeiska och internationella beslutsfattare och intressenter, var att genomföra lagstiftningen bättre och säkra dess efterlevnad.

I.Inledning och allmänna principer

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta rekommendationerna i denna resolution vid genomförandet av sin senaste strategi för den inre marknaden.

2.  Europaparlamentet anser att en bättre reglering av den inre marknaden både bör prioriteras av och ses som ett delat ansvar för EU:s institutioner. Parlamentet anser att en bra lagstiftning ska gynna medborgarna och bör bidra till att stimulera konkurrenskraft, arbetstillfällen och tillväxt och utveckla små och medelstora företag samtidigt som den tillhandahåller en hög konsumentskyddsnivå, samt att den måste utformas på ett sätt som stimulerar snarare än skadar den europeiska ekonomin.

3.  Europaparlamentet betraktar begreppet ”bättre reglering” som relevant inom ramen för hela det politiska arbetet, där alla delar bidrar till en effektiv och ändamålsenlig reglering. Parlamentet anser därför att specifika indikatorer för att mäta huruvida lagstiftningen är framgångsrik bör införlivas redan i den inledande konsekvensbedömningen och användas genom hela den politiska cykeln, inklusive vid genomförandet av lagstiftningen när den träder i kraft.

4.  Europaparlamentet påminner i detta sammanhang om vikten av insynsvänlig och tillgänglig information. Samtidigt som parlamentets handlingar är tillgängliga för allmänheten är rådets handlingar inte det, utan i stället är tillgången till dem begränsad, vilket är beklagligt.

5.  Europaparlamentet anser att subsidiaritetsprincipen måste utgöra utgångspunkten för utformningen av politiken för att understryka det europeiska mervärdet i styrningen av den inre marknaden.

6.  Europaparlamentet noterar att de tidsfrister som gäller för subsidiaritetsmekanismen inte alltid ger parlamentet tillräckligt mycket tid för att ingående kunna hinna med att undersöka aspekter som rör genomförande, samstämmighet med befintlig lagstiftning och andra praktiska frågor. Parlamentet anser därför att parlamenten själva bör spela en mer aktiv roll, särskilt i samrådsprocesserna.

7.  Europaparlamentet anser att institutionerna bör arbeta tillsammans för att se till att proportionalitetsprincipen återspeglas i utarbetandet av den relevanta lagstiftningen. Vidare anser parlamentet att processen bör leva upp till målen om enkelhet, öppenhet, samstämmighet och respekt för de grundläggande rättigheterna.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att tillsammans med parlamentet reflektera över hur man på bästa sätt kan se till att förenkling blir en fortlöpande process, eftersom insatser på dessa områden gynnar konsumenterna och de små och medelstora företagen.

9.  Europaparlamentet anser att lagstiftningen om den inre marknaden bör ta hänsyn till de nya möjligheter som ges genom den digitala revolutionen och vara helt förenliga med e-förvaltningens dimensioner.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka den inre marknadens roll som en separat pelare inom processen med den europeiska planeringsterminen med stöd av en årlig rapport om den inre marknadens integration som ett bidrag till den årliga tillväxtöversikten.

II.Verktyg för att förbättra regleringen av den inre marknaden

Konsekvensbedömning

11.  Europaparlamentet anser att lagstiftningen om den inre marknaden bör ha som mål att den inre marknaden ska fungera bättre, att den ska utvecklas i enlighet med artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och tjäna till att främja konkurrenskraften, innovationen, tillväxten och sysselsättningsskapandet. Parlamentet ser effektiva konsekvensbedömningar som ett viktigt verktyg för att informera beslutsfattare om hur man kan utforma lagstiftningen på bästa sätt för att uppnå dessa mål och deras mål för den inre marknaden samt om vilka möjliga konsekvenser dess samspel med gällande lagstiftning kan ha.

12.  Europaparlamentet beklagar att ungefär 40 procent av de utkast till konsekvensbedömningar som undersökts av kommissionens konsekvensbedömningsnämnd under perioden 2010–2014 ansågs hålla otillräcklig kvalitet och skickades tillbaka för förbättringar.

13.  Europaparlamentet anser att konsekvensbedömningar, för att de ska vara effektiva verktyg, bör grundas på övergripande, objektiva och fullständiga upplysningar och fakta och bör omfatta alla alternativ som har en betydande inverkan eller är politiskt viktiga. När konsekvensbedömningarna görs bör man även ta hänsyn till de utvärderingar som gjorts av befintlig lagstiftning inom samma sektor, och beakta hur väl ett nytt lagstiftningsinitiativ överensstämmer med annan politik och med EU:s allmänna mål.

14.  Europaparlamentet beklagar att konsekvensbedömningar som åtföljer ett förslag som översänds till parlamentet fortfarande innehåller brister, vilket till exempel parlamentets enhet för förhandsbedömningar påpekat i sin analys av den konsekvensbedömning som åtföljer förslaget om att tillhandahålla radioutrustning på marknaden.

15.  Europaparlamentet anser att vetenskapliga utlåtanden bör övervägas noga och utgöra en del av konsekvensbedömningsprocessen samt i synnerhet ligga till grund för hur och varför politiska val har gjorts under de förberedande faserna, något som kommer att stödja den politiska processen. Parlamentet anser även att konsekvensbedömningar måste beakta den digitala innovations- och utvecklingstakten samt behovet av en lagstiftning som är så teknikneutral och framtidssäkrad som möjligt.

16.  Europaparlamentet påpekar att det inte tydligt anges huruvida de eventuella effekter som Refit-förslag kan få bör kvantifieras eller inte. Parlamentet understryker att Refit‑förslagen måste vara mer riktade genom att varje förslags eventuella positiva effekter och kostnadsbesparingar kvantifieras.

17.  Europaparlamentet pekar på att den konsekvensbedömning som åtföljer ett förslag bör kompletteras med konsekvensbedömningar av de omfattande ändringar som antagits av medlagstiftarna. Parlamentet betonar att det bör fastställas tydliga och insynsvänliga bestämmelser för de villkor enligt vilka sådana extra konsekvensbedömningar bör göras. Parlamentet påminner till exempel om att parlamentet har gjort en noggrann bedömning av den eventuella påverkan som några av dess ändringar till de två direktiven om offentlig upphandling har på små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar därför med eftertryck rådet – som inte har genomfört någon konsekvensbedömning för sina egna ändringar sedan 2007 – att engagera sig mer.

18.  Europaparlamentet påminner om att det inte bara är kommissionen, rådet och parlamentet, utan även de nationella parlamenten, som ansvarar för att subsidiaritetsprincipen efterlevs.

19.  Europaparlamentet noterar att den studie om en smart reglering av den inre marknaden som utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd beställt ger vid handen att parlamentet och rådet kan ha värdefulla insikter att dela med sig av i samband med kommissionens konsekvensbedömningar. Kommissionen uppmanas att undersöka olika sätt på vilka den kan involvera parlamentet och rådet i den process som rör konsekvensbedömningarna.

Samrådsprocessen

20.  Europaparlamentet påminner om att alla EU-institutioner enligt artikel 11.2 i EU‑fördraget är skyldiga att föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med de representativa sammanslutningarna, det civila samhället och arbetsmarknadens parter.

21.  Europaparlamentet anser att samrådsfasen alltid bör inbegripa ett ”digitalt som standard”-avsnitt där kommissionen försöker förstå användarnas behov på ett djupare plan och vad ”digitalt som standard” innebär för tjänstens utformning.

22.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att samrådsprocesser bör vara öppna, insynsvänliga och inkluderande och även utvidgas till att omfatta framlagda utkast till konsekvensbedömningar från många olika intressenters sida. Parlamentet anser att detta är lika viktigt för sekundärrätten, som har stor betydelse för genomförandet av regleringen av den inre marknaden och därför kräver större öppenhet och granskning. Tullkodexen för unionen är ett område där regelbundna samråd med intressenter skulle kunna förbättra genomförandet av sekundärrätten.

23.  Europaparlamentet noterar förslagen till en utökad strategisk programplaneringsetapp i paketet för bättre lagstiftning, som till exempel omfattar inledande konsekvensbedömningar. Parlamentet anser dock att kommissionens arbetsprocess fortfarande inte är tillräckligt översiktlig. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta färdplaner där politiska initiativ inom särskilda områden fastställs tydligare samt att underlätta användningen av dem.

24.  Europaparlamentet anser att bidrag från medborgare och företag till många olika stödtjänster som Ditt Europa och Solvit är av stor betydelse för lagstiftningsprocessen, och kommissionen uppmanas därför att utvärdera de uppgifter som dessa tjänster tillhandahållit och att beakta dem när den relevanta lagstiftningen ses över.

25.  Europaparlamentet anser att ett brett, ändamålsenligt och välbalanserat samråd är en mycket viktig del av lagstiftningsprocessen. Parlamentet anser att handlingar och faktaunderlag bör offentliggöras och att alla berörda parter bör bjudas in så att de kan bidra till den politiska utvecklingen på detta område på ett effektivt sätt och vara en viktig drivkraft för innovation och stärkande av den inre marknaden, i synnerhet när det gäller agendan för den digitala inre marknaden.

26.  Europaparlamentet betonar att småföretag ofta saknar tid och resurser för att delta i regelbundna samråd. Kommissionen bör hitta användarvänliga och innovativa sätt att nå ut till små och medelstora företag samt nystartade företag.

27.  Europaparlamentet anser att man bör anlägga ett helhetsperspektiv på samråd med intressenter, som bör vara en fortlöpande process under hela lagstiftningscykeln och inte en punktinsats. Parlamentet upprepar i detta avseende sin uppmaning till kommissionen att överväga att inrätta ett europeiskt forum för berörda parter om bättre lagstiftning och mindre byråkrati.

28.  Europaparlamentet betonar att sådana samråd med berörda parter bör vara så inkluderande som möjligt, och att de i synnerhet bör involvera små och medelstora företag, mikroföretag och organisationer från det civila samhället.

29.  Europaparlamentet anser att man genom att göra offentliga samråd tillgängliga på alla officiella språk och förbättra deras tillgänglighet och begriplighet kommer att på motsvarande sätt åstadkomma ökad delaktighet och insynsvänligare tillgång till samrådsprocessen.

Genomförande

30.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att lagstiftningen om den inre marknaden genomförs på ett fullständigt och korrekt sätt och att tydliga, heltäckande och flerdimensionella indikatorer bidrar till att fördelarna med den inre marknaden verkligen blir fullt kännbara. Parlamentet uttrycker sin oro över att målen för genomförandet inte alltid uppfylls. Parlamentet efterlyser i synnerhet ett fullständigt och korrekt genomförande av tjänstedirektivet. Parlamentet påminner om att det fortsatt finns stora variationer mellan medlemsstater och sektorer.

31.  Med tanke på att kommissionen strävar efter att minska antalet lagstiftningsärenden anser Europaparlamentet att detta kommer att möjliggöra ökad koncentration på politiska initiativ och ge mer tid åt fördjupad reflektion, något som kan användas för att förbättra berörda intressenters delaktighet.

32.  Europaparlamentet betonar att jämförelsetabeller är viktiga för övervakning av att genomförandet sker korrekt. Medlemsstaterna uppmanas att upprätta och offentliggöra sina egna jämförelsetabeller.

33.  Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstater, trots kommissionens föreslagna mål på 0,5 procent i inremarknadsakten, fortfarande släpar efter. Parlamentet betonar att det inte bara är de formella målen för införlivande och genomförande som är viktiga, utan också kvaliteten i införlivandet, det praktiska genomförandet på plats och de problem eller utmaningar som dessa kan innebära i realiteten för de berörda intressenterna.

34.  Europaparlamentet anser att kommissionen och parlamenten, för att man ska kunna förverkliga de fördelar som en fullt ut fungerande inre marknad kan erbjuda, bör samarbeta för att dra lärdom av bästa praxis och erfarenheter av genomförandet av EU‑lagstiftningen, för att se till att syften och mål med den specifika lagstiftningen inte går till spillo till följd av ett dåligt eller inkonsekvent genomförande i medlemsstaterna.

35.  Europaparlamentet anser att man bör klargöra vad överreglering innebär och att kraftigare åtgärder behövs för att identifiera fall av överreglering, som medför utmaningar och extra kostnader som privatpersoner och företag ställs inför när de försöker förstå och tillämpa lagstiftning som stiftats på EU-nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i genomförandedokumenten klargöra och identifiera vad som är resultatet av EU-lagstiftning och vad som är nationella krav. Parlamentet vill påminna om att medlemsstaterna kan tillämpa strängare normer i de fall då EU-lagstiftningen endast föreskriver en minsta harmonisering.

Övervakning och problemlösning

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med sitt arbete och att regelbundet uppdatera riktlinjer för regleringarna. Parlamentet efterlyser i synnerhet en snabb uppdatering – i nära samarbete med Europaparlamentet – av 2009 års vägledning om genomförandet respektive tillämpningen av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder för att säkerställa en anpassning till den digitala tidsåldern. Det är beklagligt att kvaliteten på dessa tjänster varierar i mycket hög grad mellan medlemsstaterna på grund av brist på prioritering och resurser. Därför efterlyser parlamentet ett förstärkt ramverk för styrning på EU-nivå för att förbättra dessa verktygs och tjänsters funktionssätt.

37.  Europaparlamentet anser att alternativ tvistlösning och tvistlösning online är nyckelverktyg för att förbättra den inre marknaden för varor och tjänster. De kommer att göra det möjligt för konsumenter och handlare att lösa sina tvister på ett kostnadseffektivt och enkelt sätt utan att gå till domstol. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att öka medvetenheten om dessa viktiga verktyg.

38.  Europaparlamentet understryker att de gemensamma kontaktpunkterna för tvistlösningsstöd, såsom Solvit, ECC-Net eller FIN-Net, är tjänster som gör att den inre marknaden fungerar bättre. Parlamentet uppmanar kommissionen att avsätta resurser för att göra dessa verktyg mer kända och utveckla deras kompletterande karaktär.

39.  Europaparlamentet berömmer projekten Solvit och EU Pilot, som är utformade för att avvärja behovet för kommissionen att inleda överträdelseförfaranden mot medlemsstater. Dock anser parlamentet att de tjänster som EU Pilot erbjuder bör förbättras när det gäller svarstiden efter det att en varning tagits emot.

40.  Europaparlamentet anser att informationssystemet för den inre marknaden (IMI) bör fortsätta att utvidgas till andra verktyg för den inre marknaden så att det kan bli ett centralt informationsnav. Parlamentet understryker att detta skulle vara förenligt med engångsprincipen i enlighet med kommissionens senare initiativ.

41.  Europaparlamentet anser att digitala plattformar som de gemensamma kontaktpunkterna, IMI och lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan offentliga förvaltningar i EU (ISA 2) är viktiga för att förbättra den inre marknadens funktionssätt genom att underlätta gränsöverskridande informationsutbyte mellan myndigheterna i medlemsstaterna.

42.  Europaparlamentet framhåller sin oro över att de europeiska medborgarna har så begränsad medvetenhet och kännedom om de tjänster som finns tillgängliga som t.ex. Ditt Europa, Ditt Europa – Rådgivning, Europeiska nätverket för arbetsförmedlingar, nätverket för konsumentskyddssamarbete, de gemensamma kontaktpunkterna, Solvit samt alternativ tvistlösning och tvistlösning online.

43.  Europaparlamentet anser att tjänster som Ditt Europa, Ditt Europa – Rådgivning, Europeiska nätverket för arbetsförmedlingar, nätverket för konsumentskyddssamarbete, de gemensamma kontaktpunkterna, Solvit, Solvit Plus samt alternativ tvistlösning och tvistlösning online är användbara lågkostnadsalternativ till rättsliga åtgärder. Parlamentet noterar att endast 4 procent av konsumenterna och företagen känner till sådana verktyg och att sådana tjänster utnyttjas mycket sällan i dagsläget. För att lösa detta problem uppmanar parlamentet därför kommissionen och medlemsstaterna att öka medvetenheten om sådana verktyg ytterligare när man undersöker huruvida de resultat eller svar som dessa verktyg genererar är användbara för användarna. Kommissionen uppmanas vidare att arbeta för bättre samarbete mellan de olika stödtjänsterna som t.ex. Ditt Europa och Solvit för att öka användartillfredsställelsen.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ingående reflektera över hur dessa tjänster interagerar och att utforska möjligheten att ersätta dem med en enda gemensam kontaktpunkt för konsumenter vilken i lämpliga fall skulle leda konsumenten vidare till andra verktyg.

45.  Europaparlamentet anser att man i detta reflektionsarbete bör säkerställa att de berörda tjänsterna definieras bättre för att bättre skilja verksamheterna åt och på så sätt undvika överlappning.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en kommunikations- och utbildningsstrategi för att öka medvetenheten om stödtjänster bland medborgare och företag i alla storleksordningar. Parlamentet rekommenderar i detta sammanhang att en enda portal för tillgång till samtliga stödtjänster tas fram.

47.  Europaparlamentet anser att den kommande översynen av förordningen om konsumentskyddssamarbete till fullo bör beakta behovet att förbättra informationslödet mellan de många olika verktygen för den inre marknaden.

48.  Europaparlamentet understryker den betydelsefulla rollen hos kommissionens övervakningsverktyg ”gemensamma marknadskontroller” (”EU Sweeps”), särskilt när det gäller en välfungerande digital inre marknad.

49.  Europaparlamentet erkänner att åtgärderna för gemensamma marknadskontroller spelar en positiv roll. Dessa inleds av kommissionen för att förbättra efterlevnaden genom samordnade kontrollåtgärder i onlinemiljön. De gemensamma marknadskontrollerna skulle också kunna utvidgas till att omfatta även området utanför internet.

50.  Europaparlamentet noterar med oro att det, enligt rapporter från ”Ditt Europa”, finns områden som konsekvent är föremål för förfrågningar från människor som försöker utöva sina rättigheter inom ramen för t.ex. e-handel och erkännande av kvalifikationer. Parlamentet anser att kommissionen, tillsammans med nationella och regionala organ, bör ta itu med detta för att främja förståelsen av dessa rättigheter.

51.  Europaparlamentet anser att en såväl kvalitativ som kvantitativ bedömning av genomförandet är lämplig – och inte bara av de nakna siffrorna för om direktiv formellt införlivats eller inte – för att nå en övergripande förståelse av hur inremarknadslagstiftningen verkligen fungerar för konsumenterna och näringslivet.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga huruvida ett system för tidig varning skulle kunna införas som indikerar när det finns problem med genomförandet eller tillämpningen av EU-lagstiftningen.

53.  Europaparlamentet anser att man med en systematisk genomgång av konsumentmarknaderna på EU-nivå snabbare skulle upptäcka nya tendenser och hot mot konsumenter och näringsliv. I detta sammanhang understryker parlamentet den positiva roll som alla berörda intressenter spelat, däribland konsumentorganisationerna.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera resultaten hos de kontaktpunkter för produkter som föreskrivs i förordningen om ömsesidigt erkännande från 2009 och förordningen om byggprodukter från 2011.

Verkställighet och marknadskontroll

55.  Europaparlamentet understryker behovet av ett närmare samarbete mellan de verktyg för styrningen av den inre marknaden som tar emot klagomål från konsumenter i fall då näringsidkare gjort sig skyldiga till överträdelse av EU-lagstiftningen å ena sidan, och nationella tillsynsmyndigheter å andra sidan, genom formella förfaranden och förbättrat utbyte av uppgifter.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en noggrann bedömning av överensstämmelsen och effektiviteten i samband med genomförande och – i sista hand – överträdelseförfaranden, i synnerhet då de rör lagstiftning om den inre marknaden.

57.  Det är beklagligt att parlamentets tillgång till relevant information är begränsad i samband med både sådana fall där inget överträdelseförfarande ännu har inletts och överträdelseförfaranden. Europaparlamentet efterlyser på detta område förbättrad öppenhet, med tillbörlig respekt för sekretessbestämmelser.

58.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att i rätt tid och snabbare inleda överträdelseförfaranden i de fall då det finns belägg för att det finns brister i genomförandet och då rimliga insatser för att lösa problem med hjälp av verktyg som medling i form av alternativ tvistlösning, tvistlösning online, EU Pilot och Solvit eller andra mekanismer för att undvika överträdelseförfaranden inte varit framgångsrika. Medlemsstaterna har ett motsvarande ansvar för att upprätthålla EU-lagstiftningen, och de bör garantera en effektiv och ändamålsenlig efterlevnad för att upprätthålla konsumenternas intressen och skapa likvärdiga förutsättningar för företagen i hela EU.

59.  Europaparlamentet åtar sig att fylla sin parlamentariska funktion i upprätthållandet av EU-lagstiftningen, bland annat genom att kontrollera genomförandet av lagstiftningen och granska kommissionen, i synnerhet när parlamentet engageras i samband med en årlig, eller åtminstone en mer detaljerad, rapport från kommissionen om arbetsprogram som särskilt rör upprätthållande.

60.  Europaparlamentet påminner om att det i sin resolution av den 4 februari 2014 om genomförandet av direktiv 2005/29/EG(4) om otillbörliga affärsmetoder uppmanade kommissionen att sammanställa och analysera uppgifter om påföljder som tillämpas av medlemsstaterna och om effektiviteten hos efterlevnadssystemen, särskilt med tanke på efterlevnadsförfarandenas komplexitet och varaktighet. Parlamentet har vid flera tillfällen upprepat sin uppmaning till kommissionen att förse det med resultaten av dessa analyser.

61.  Europaparlamentet anser att verktygen för marknadskontroll bör användas tillsammans med verktyg för den inre marknaden för att förstärka upprätthållandet av EU‑lagstiftningen.

62.  Europaparlamentet pekar i detta sammanhang på att de nationella myndigheterna inte alltid använder sig av informations- och kommunikationssystemet för marknadskontroll (ICSMS) på korrekt sätt eller att de underlåter att i god tid vidta de åtgärder som krävs. Parlamentet understryker i synnerhet behovet att förbättra arbetet med att hänskjuta ärenden mellan olika offentliga myndigheter.

63.  Europaparlamentet oroar sig över att det enligt en provanalys som kommissionen gjorde år 2014 inte angavs något ursprungsland för 60 procent av de undersökta produkterna, att 32 procent av de undersökta maskinprodukterna inte åtföljdes av en riskklassificering och att 5 procent av posterna inte hänvisade till den EU-förordning eller det EU-direktiv som överträtts. Parlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att allvarligt överväga detta problem och att meddela parlamentet vilka uppföljningsåtgärder som vidtagits i samband med detta.

Efterhandsbedömning och översyn

64.  Europaparlamentet välkomnar den regelbundna översynsperioden och införandet av sektorsspecifika analyser genom Refit-programmet, vars slutmål bör vara att förbättra kvaliteten på och förenkla EU:s lagstiftning, så att lagstiftningen bättre motsvarar medborgarnas och företagens behov, med särskild inriktning på mikroföretag och små och medelstora företag.

65.  Europaparlamentet anser dock att en bättre analys bör göras av huruvida de lagstiftande åtgärder som hittills vidtagits har bidragit till att målet med dem uppnåtts på ett effektivt sätt och huruvida de är förenliga med aktuella politiska mål. Öppenheten i Refit‑processen är också viktig. Parlamentet anser i detta avseende att ett rörligt mål för att minska den administrativa bördan och regelbördan kan utgöra ett positivt bidrag för att garantera att mål uppfylls på det mest effektiva sättet och till minsta möjliga kostnad för enskilda och företag.

66.  Europaparlamentet noterar att lagstiftningens sammanlagda kostnader ofta utgör ett hinder för att i synnerhet små och medelstora företag ska kunna delta på den inre marknaden. Parlamentet välkomnar därför kommissionens åtagande att utreda denna fråga, men betonar att en sådan analys bör syfta till att avlägsna hinder för tillträde till marknaden och garantera alla aktörer en rättvis konkurrens.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra sin förståelse av faktorer som inverkar på hur politiska mål uppnås, som t.ex. betydelsen av kompletterande eller kolliderande politiska åtgärder som antagits av EU eller på nationell nivå, men också följderna av och kostnaderna för uteblivet agerande, för att förbättra beslutsfattandet och för att slutligen bidra till en bättre reglering av den inre marknaden.

68.  Europaparlamentet anser att tidsfristklausuler eller klausuler om förstärkt granskning kan övervägas i undantagsfall, i synnerhet vid övergående företeelser, och att institutionerna skulle kunna bidra med att uppdatera och upprätthålla lagstiftningen enbart på de områden där detta behövs. Parlamentet ser skyddsåtgärder som nödvändiga åtgärder för att säkerställa att viktig lagstiftning inte upphör att gälla.

III.Slutsats

69.  Europaparlamentet betonar att en bättre reglering av den inre marknaden inte innebär att all reglering tas bort eller att man sänker ambitionsnivån för regleringen av exempelvis miljöskydd, säkerhet, konsumentskydd och sociala standarder, utan snarare innebär den att onödig reglering, byråkrati och negativa konsekvenser tas bort samtidigt som politiska mål uppnås och en konkurrenskraftig regleringsmiljö skapas som främjar sysselsättningen och företagandet i Europa.

70.  Europaparlamentet betonar att en inre marknad som inte överbelastar eller undergräver produktionen, innovationen och handeln är ett verktyg som kommer att göra att de jobb och den tillväxt som tidigare förlagts någon annanstans nu återförs till Europa.

71.  Europaparlamentet understryker därför att delat ansvar för en bättre reglering av den inre marknaden kommer att leda till att gemensamma fördelar kan förverkligas: en stark och livskraftig inre marknad som bidrar till den långsiktiga tillväxten i Europa och därigenom gynnar unionens medborgare.

o
o   o

72.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och Europeiska rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 24, 22.1.2016, s. 75.
(2) Antagna texter, P8_TA(2015)0069.
(3) Antagna texter, P7_TA(2014)0164.
(4) Antagna texter, P7_TA(2014)0063.

Rättsligt meddelande