Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2138(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0021/2016

Ingivna texter :

A8-0021/2016

Debatter :

PV 11/04/2016 - 20
CRE 11/04/2016 - 20

Omröstningar :

PV 12/04/2016 - 5.13
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0106

Antagna texter
PDF 282kWORD 93k
Tisdagen den 12 april 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
EU-kunskap i skolan
P8_TA(2016)0106A8-0021/2016

Europaparlamentets resolution av den 12 april 2016 om EU-kunskap i skolan (2015/2138(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1093/2012/EU av den 21 november 2012 om Europaåret för medborgarna (2013)(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 390/2014 av den 14 april 2014 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande(4),

–  med beaktande av förklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning (Parisförklaringen) från det informella mötet med EU:s utbildningsministrar den 17 mars 2015,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”)(5),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 augusti 2015 Utkast till 2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för ett europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) (COM(2015)0408),

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut av den 14 september 2015 om antagande av 2016 års arbetsprogram för genomförandet av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott” (C(2015)6151),

–  beaktande av rådets slutsatser av den 28 och 29 november 2011 om ett riktmärke för rörlighet i utbildningssyfte(6),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 september 2015 Utkast till rådets och kommissionens gemensamma rapport 2015 om genomförandet av de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018) (COM(2015)0429),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 april 2009 En EU-strategi för ungdomar: Satsa på ungdomars egna möjligheter – En förnyad öppen samordning för ungdomsfrågor (COM(2009)0200),

–  med beaktande av rådets resolution av den 27 november 2009 om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018)(7),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 maj 1992 om undervisning och utbildning inför 1993(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 september 2006 om initiativ för att komplettera läroplaner genom lämpliga stödåtgärder för att införliva den europeiska dimensionen(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 september 2008 om bättre utbildning för lärare(11),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0021/2016), och av följande skäl:

A.  Utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet och något som kommer hela samhället till del. Således bör alla ha lika tillgång till utbildning.

B.  Utbildning handlar framför allt om att fostra fullt upplysta medborgare. Utbildningens roll är alltså mer långtgående än att bara uppfylla de ekonomiska målen för EU och de nationella strategierna.

C.  Ett annat av syftena med utbildning är att rusta enskilda individer för livet och för ett aktivt medborgarskap i alltmer komplexa, krävande, mångkulturella och integrerade samhällen.

D.  Enligt en Eurobarometerundersökning från 2014 anser sig 44 procent av unionsmedborgarna ha en begränsad förståelse av hur EU fungerar. Av undersökningen framgår också att 52 procent av européerna anser att deras röst inte räknas i EU(12).

E.  Bara 42,61 procent av unionsmedborgarna och 27,8 procent av personerna i åldersgruppen 18–24 år röstade i det senaste valet till Europaparlamentet. Valdeltagandet var därmed det lägsta sedan 1979(13).

F.  Otillräckliga kunskaper om EU och dålig förståelse för dess konkreta mervärde kan bidra till uppfattningen att det finns ett demokratiskt underskott och leda till en utbredd EU-skepsis i medlemsstaterna och kandidatländerna. De demokratiska underskotten måste avhjälpas för att överbrygga den växande klyftan mellan unionsmedborgarnas röst och EU-institutionerna.

G.  Enligt Särskild Eurobarometer 437 håller en överväldigande majoritet av européerna med om att skolundervisningen och skolmaterialet bör innehålla information om mångfald när det gäller religion eller övertygelse, etniskt ursprung, sexuell läggning och könsidentitet(14).

H.  Ökad medvetenhet om fördelarna med EU-politiken, till exempel den fria rörligheten för personer och tjänster inom unionen och EU:s rörlighetsprogram, kan bidra till att skapa en känsla av samhörighet i EU och öka sammanhållningen och acceptansen för mångkulturella och mångnationella samhällen.

I.  Genom att satsa på framgångsrika utbildningssystem och läroplaner och öka européernas inflytande och deltagande i EU:s politiska beslutsprocesser skulle man kunna skapa ett större intresse för EU-frågor och en känsla av förståelse och samhörighet. Dessutom skulle man härigenom kunna bidra till att bekämpa sociala motsättningar, kulturell segregering och känslor av utestängning.

J.  De flesta medlemsstaterna har i sina läroplaner och lärarutbildningsprogram tagit med undervisning om EU. Det finns dock fortfarande skillnader mellan och inom medlemsstaterna.

K.  Även om undervisningen i EU-frågor generellt bedrivs på olika utbildningsnivåer och i flera olika ämnen under den obligatoriska skolgången, utgör den bara en liten del av den läroplan som en viss lärare måste följa.

L.  Det är angeläget att via grundutbildningen och löpande fortbildning vidareutveckla och uppdatera de kunskaper och den kompetens som lärare och annan undervisande personal har när det gäller EU. I detta hänseende kräver utbildningsinstitutionerna och lärarna effektivt stöd som är skräddarsytt och relevant för deras särskilda behov.

M.  Enligt ”Learning Europe at school”, en studie som den privata konsultbyrån ICF GHK utfört för GD Utbildning och kultur(15), är det i första hand institutioner och organisationer utanför den högre utbildningen som är inblandade i arbetet med utbilda lärare i EU‑frågor.

N.  En undersökning av konsekvenserna av Erasmus-programmet, vilken lades fram av kommissionen 2014, visar att utbildningsrelaterad mobilitet och internationalisering av studier har positiv inverkan inte bara på läroplaner och anställningsbarhet, utan också på kunskaperna om Europa och på utvecklingen av en känsla av ett europeiskt medborgarskap och en positiv inställning till Europa samt på deltagandet i valet till Europaparlamentet.

En europeisk dimension på utbildningsområdet

1.  Europaparlamentet understryker den ökande betydelsen av en europeisk dimension på utbildningsområdet inom olika ämnen och olika utbildningsnivåer och undervisningsformer. Parlamentet betonar hur viktigt det är med en bred och djupgående förståelse av begreppet som tar hänsyn till dess komplexa, dynamiska och sammansatta natur. Det är också mycket viktigt att det undervisas om EU i skolan.

2.  Europaparlamentet betonar att en EU-dimension på utbildningsområdet är avgörande för att hjälpa medborgarna att bättre förstå EU och återupprätta förbindelsen mellan dem och EU. En sådan dimension kan också fördjupa rollen för de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget och stärka unionens röst i en ömsesidigt beroende värld.

3.  Europaparlamentet framhåller behovet av att förstå EU:s grundläggande värden och främja uppslutningen bakom dem. Parlamentet påpekar att kunskaper om och förståelse av EU:s och medlemsstaternas gemensamma historia och värden är en förutsättning för ömsesidig förståelse, fredlig sammanlevnad, tolerans och solidaritet och även för förståelsen av EU:s grundprinciper.

4.  Europaparlamentet påpekar att EU har stort inflytande på medborgarnas dagliga liv och därför bör bli mer synligt och bättre integrerat i läromedlen och i icke schemalagd verksamhet. Innehåll som direkt handlar om EU kan tillföra ett avsevärt mervärde till skolornas läroplaner och till elevernas personliga utveckling och mognad.

5.  Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är att använda aktiva och deltagarorienterade undervisningsmetoder som är avpassade efter elevernas ålder, nivåer, behov och intressen och att fullt ut tillvarata de möjligheter som erbjuds av informations- och kommunikationstekniken och medierna, inklusive de sociala medierna.

6.  Europaparlamentet understryker att en EU-dimension på utbildningsområdet bör göra det möjligt för eleverna att inte bara tillägna sig kunskap och utveckla en samhörighetskänsla och kompetens som unionsmedborgare, utan även kritiskt reflektera över EU – bland annat genom att de studerar EU:s grundläggande värden, som baserar sig på rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna – och över EU:s styrning och beslutsprocesser och hur dessa påverkar deras medlemsstater och deras demokratiska deltagande. Parlamentet uppmuntrar till användning av Europeiska ungdomsparlamentets rollspel för att hjälpa barn och studenter att förstå de europeiska processerna och höja deras medvetenhet om Europafrågor.

7.  Europaparlamentet påpekar att EU har formats av sina medlemsstater med deras unika historiska och kulturella utgångspunkter och att unionens utveckling alltjämt är oupplösligt förbunden med dess medlemsstater. Samtidigt poängterar parlamentet att de olika kulturerna har bidragit till de europeiska samhällena och det europeiska kulturarvet.

8.  Europaparlamentet konstaterar att EU har stort inflytande på medlemsstaterna och att skolundervisningen om EU bör avspegla dels medlemsstaternas roll i utvecklingen av EU, dels EU:s inflytande på den nationella utvecklingen.

9.  Europaparlamentet påpekar att medlemsstaterna och EU måste föregå med gott exempel för alla aktörer som är inblandade i undervisning eller lärande om EU i skolorna genom att praktiskt tillämpa grundläggande europeiska värden såsom social inkludering och europeisk och internationell solidaritet.

10.  Europaparlamentet påminner om behovet av att säkerställa, förbättra och utöka lärarnas och utbildarnas grundutbildning och livslånga fortbildningsmöjligheter och ge dem lämpligt stöd och lämpliga resurser så att de kan införa en EU-dimension i sin undervisning, särskilt i samband med undervisning i historia och samhällskunskap. Det är också angeläget att de arbetar med elevcentrerade strategier och anpassa undervisningsmetoderna till elevernas behov.

11.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att främja och uppmuntra flerspråkig och interkulturell kompetens bland utbildarna samt möjligheter till rörlighet, icke-hierarkiskt lärande och utbyte av bästa praxis bland pedagogisk personal, till exempel genom anordnande av seminarier på europeisk nivå.

12.  Europaparlamentet lyfter fram universitetens roll när det gäller att förbereda och utbilda högt kvalificerade och motiverade lärare och utbildare. Parlamentet begär att man uppmuntrar och stöder medlemsstaterna i deras ansträngningar för att skapa möjligheter till specialiserade behörighetskurser på universiteten. Dessa kurser bör vara öppna och tillgängliga för inskrivna studenter och för undervisande lärare och utbildare.

13.  Europaparlamentet betonar vikten av och potentialen i en europeisk strategi inom historieundervisningen. Samtidigt påminner parlamentet om medlemsstaternas kompetens på detta område, eftersom några historiska händelser var avgörande för framkomsten av de europeiska idealen och värdena. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att stödja historiska sällskap och centrum för historisk forskning för att förbättra deras vetenskapliga bidrag till den europeiska historien och deras roll i fortbildningen av skollärare.

14.  Europaparlamentet ser gärna att Europeiska historiens hus tar fram – särskilt för studenter och lärare på alla utbildningsnivåer – specifika program, instrument och aktiviteter som bygger upp en stark berättelse om den europeiska integrationen och dess grundvärden.

15.  Europaparlamentet begär att undervisningen om unionsmedborgarskapet och medborgarutbildningen snarast förnyas och stärks i såväl befintliga som framtida medlemsstater. Syftet bör vara att på ett sätt som lämpar sig för elevernas ålder förse eleverna med relevanta kunskaper, värden och färdigheter och relevant kompetens så att det blir möjligt för dem att tänka kritiskt och bilda sig välunderbyggda och balanserade åsikter, utöva sina demokratiska rättigheter och skyldigheter, inklusive rösträtten, värdesätta mångfald, uppmuntra dialog mellan kulturer och religioner och bli aktiva och ansvarsfulla medborgare.

16.  Europaparlamentet påpekar att ett ökat deltagande av elever och föräldrar i skolans förvaltning kan bidra till att bekämpa diskriminering och stärka en demokrati och ett medborgarskap som präglas av hållbarhet och deltagande och därmed till att främja tillit och samarbete mellan olika aktörer. Utbildningsinstitutionerna uppmanas att införa, och utöka omfattningen av, en demokratisk förvaltning, även genom att tillmäta elevorganisationerna större betydelse, eftersom demokrati är någonting som man måste lära sig och uppleva i praktiken.

17.  Europaparlamentet betonar vikten av att öka lärarnas och elevernas motivation och möjligheter att lära sig mer om EU genom förstahandserfarenheter, till exempel genom skolresor till andra länder, besök vid EU-institutionerna, kontakter med EU-tjänstemän, praktikmöjligheter för studerande inom EU-institutionerna och genom medieutbildning, såsom Europeiska ungdomsportalen. Det är också viktigt att fullt ut utnyttja den nya informations- och kommunikationstekniken och de öppna lärarresurserna.

18.  Europaparlamentet begär att man fullt ut utnyttjar den digitala teknikens möjligheter till att vidareutveckla gränsöverskridande undervisning genom digitala kurser och videokonferenser i syfte att ge de studerande möjlighet att lättare upptäcka andra synpunkter och strategier när det gäller deras ämnen.

19.  Europaparlamentet understryker att lärande av ett främmande språk kan spela en central roll när det gäller att öka den interkulturella medvetenheten och ge medborgarna den kompetens de behöver för att kunna leva och arbeta i en alltmer komplex och globaliserad värld.

20.  Europaparlamentet framhäver den mycket viktiga roll som icke-formellt och informellt lärande – bland annat ungdomsarbete, volontärverksamhet, generationsövergripande lärande, lärande i familjen och vuxenutbildning samt idrott som ett pedagogiskt instrument – har när det gäller att utveckla social och medborgerlig kompetens och vandel och forma ansvarsfulla och aktiva unionsmedborgare. Parlamentet understryker att man behöver erkänna och validera denna kompetens inom det formella lärandet och skapa starkare kopplingar mellan formellt, icke-formellt och informellt lärande.

21.  Europaparlamentet begär att det inom utbildningspolitiken tillämpas en interkulturell strategi som kan möjliggöra en verklig skolintegrering av studerande med invandrarbakgrund, utifrån ömsesidig kunskap om olika kulturer och uppbyggnad av delade gemensamma värderingar.

Unionens roll

22.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta att stödja insatserna för att utveckla och främja en EU-dimension på utbildningsområdet samt rörlighet för utbildningsaktörer och att aktivt förmedla information – bland annat om relevanta finansieringsmöjligheter och om tillgängliga studier och rapporter – till de viktigaste berörda parterna och allmänheten. Parlamentet efterlyser här en bättre användning av ny kommunikationsteknik och nya medier, däribland sociala medier.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en gemensam ram, och riktlinjer med konkreta exempel, för lärandet om EU, så att man främjar ett objektivt och kritiskt tänkande om de fördelar som EU medför för medborgarna. Samtidigt bör dock kommissionen respektera medlemsstaternas behörighet i fråga om allmän och yrkesinriktad utbildning.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra till mer forskning för att utröna hur EU-undervisningen för närvarande bedrivs i Europa och hur EU-frågorna syns i läroplaner och prov. Mer forskning behövs också för att man ska kunna fastslå huruvida a) lärare och utbildare har tillräcklig tillgång till relevanta EU-program och EU-åtgärder i samband med fortbildning, livslångt lärande och plattformar för utbyte av bästa praxis, och b) de finansierade åtgärderna för att integrera en effektiv skolundervisning i EU-frågor leder till konkreta resultat på skolan.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra, stödja och göra det lättare för nätverk som främjar, och är delaktiga i, undervisning om EU på nationell, regional och lokal nivå samt utbyten av bästa praxis mellan dessa nätverk på EU-nivå. Vidare uppmanas kommissionen att kartlägga områden där det kan behövas förbättringar.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta ett utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna och kandidatländerna när det gäller EU-dimensionen i undervisningen och bekämpning av diskriminering och fördomar på utbildningsområdet, bland annat genom att utvärdera undervisningsmaterial och policyer mot mobbning och diskriminering.

27.  Europaparlamentet understryker att programmen Erasmus+, ”Ett Europa för medborgarna” och Kreativa Europa har en viktig roll för att främja allmän och yrkesinriktad utbildning, språkkunskaper, ett aktivt medborgarskap, kulturell medvetenhet, interkulturell förståelse och annan värdefull, central och övergripande kompetens. Parlamentet betonar att dessa program är viktiga för att stärka unionsmedborgarskapet och framhåller behovet av ökat och adekvat ekonomiskt stöd för dessa program, större fokus på deras kvalitativa resultat och bredare tillgång till rörlighet, varvid särskild tonvikt bör läggas på lärare och andra utbildare, ungdomar med andra socioekonomiska bakgrunder samt utsatta och missgynnade grupper och personer med särskilda behov.

28.  Europaparlamentet påminner om den breda uppsättning åtgärder som erbjuds genom Erasmus+-programmet och påpekar att det programmet är populärt och erkänt av allmänheten, särskilt när det gäller studenternas möjligheter till mobilitet under sina studier. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att höja medvetenheten om de delar av Erasmus+-programmet som är mindre välkända, såsom den europeiska volontärtjänsten.

29.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbetsprogram för 2016 för genomförandet av Erasmus +-programmet och dess utfästelse om konkreta åtgärder som uppföljning av Parisförklaringen, särskilt åtgärder i syfte att öka Erasmus +‑programmets effekter när det gäller att främja ett aktivt och demokratiskt medborgarskap, interkulturell dialog, social integration och solidaritet, inklusive starkare stöd för det civila samhällets organisationer i deras viktiga roll att undervisa i medborgarkunskap.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka de pedagogiska aspekterna och lyhördheten för skolornas behov när det gäller projekt som finansieras via Jean Monnet‑projekten, genom att se till att skolorna kan ansöka direkt och att projekten kan motta ekonomiskt stöd under en längre tidsperiod, till exempel tre år, i linje med det sätt på vilket Jean Monnet-moduler finansieras. Kommissionen uppmanas att göra Jean Monnet-moduler tillgängliga för lärarutbildningsinstitutionerna och att uppmuntra sådana institutioner att införliva dem i sina program.

31.  Europaparlamentet konstaterar att unionen för närvarande går igenom en kris när det gäller dess demokratiska legitimitet, inte bara eftersom européerna har otillräckliga kunskaper om EU-mekanismerna, utan också eftersom de inte längre har något att säga till om i beslutsprocesserna. För att återfå sin legitimitet måste unionen stoppa urholkningen av sina demokratiska strukturer och återupprätta förbindelserna med medborgarna.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att effektivt genomföra programmet ”Ett Europa för medborgarna” för att uppfylla målen med ett demokratiskt och mer inkluderande samhälle och därigenom stärka allmänhetens delaktighet i beslutsfattandet.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka alla EU-programmens genomslagskraft när det gäller att utveckla deltagarnas medborgarskapskänsla och samhällsengagemang.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidareutveckla och i möjligaste mån främja de virtuella plattformarna eTwinning (e-vänskolekontakter), Epale och School Education Gateway och att fortsätta att stödja och utveckla andra digitala plattformar som Lärarrummet, i syfte att underlätta tillgången till högkvalitativt, användarvänligt och uppdaterat undervisningsmaterial som är relevant för EU‑undervisningen och tillgängligt på samtliga EU-språk.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra det möjligt för undervisande utbildare och akademiker med specialkunskaper om EU att kritiskt gå igenom det material som för närvarande är tillgängligt på plattformen Lärarrummet, i syfte att säkerställa dess kvalitet och ändamålsenlighet.

36.  Europaparlamentet framhåller den roll som spelas av EU-institutionernas informationskontor och välkomnar deras engagemang i insatserna för att främja förbindelserna med medlemsstaterna och med nationella, regionala och lokala utbildningsinstitutioner samt med ungdomsorganisationer och medier, med syftet att få dem att närma sig varandra och se till att ungdomar förstår vilken roll institutionerna kan spela i deras vardag.

37.  Europaparlamentet efterlyser en öppen och gemensam debatt mellan kommissionen och städerna och de lokala och regionala myndigheterna om kopplingen mellan skolsystem och urbana modeller som ett sätt att förstå effekterna av olika strategier för interkulturella förbindelser i Europa i dag.

38.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att så snart som möjligt främja EU‑undervisning i skolorna som en rekommendation i förhandlingsprocesserna med kandidatländer för anslutning till EU.

Medlemsstaternas roll

39.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att stödja, se över och uppdatera sina utbildningssystem – och alla former av EU-relaterat läroplansinnehåll på alla utbildningsnivåer, även inom yrkesutbildningen – i syfte att stärka EU-dimensionen i nära samarbete med alla relevanta aktörer på EU-nivå och nationell nivå och att samtidigt starkt uppmuntra regioner och lokala myndigheter att göra detsamma, särskilt när dessa har direkta befogenheter inom utbildningssystemen.

40.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att stödja alla möjligheter att förmedla mer information om EU till elever och till lärare och andra utbildare genom formellt, icke-formellt och informellt lärande och att fullt ut utnyttja och komplettera EU:s finansiella instrument, program och initiativ i detta hänseende.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta ytterligare åtgärder för att främja en interkulturell, icke-diskriminerande och inkluderande undervisning samt medborgarskapsvärden i skolornas och universitetens läroplaner.

42.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att satsa mer på utbildning av hög kvalitet, också genom mer omfattande partnerskap med den privata sektorn, och att främja lika möjligheter för alla och förse alla utbildningsinstitutioner och lärare och andra utbildare med allt det stöd de behöver för att göra det möjligt för dem att införa och löpande utveckla en EU-dimension på utbildningsområdet från en tidig ålder både inom och utanför klassrummet.

43.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa lika tillgång för alla till innovativ formell och icke-formell utbildning av hög kvalitet samt möjligheter till livslångt lärande. I detta sammanhang uppmanas medlemsstaterna att anta 2008 års förslag till direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, vilket skulle skydda mot diskriminering på utbildningsområdet.

44.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att involvera migranter, flyktingar och trossamfund i respektfulla medborgarskapsbyggande processer som ger dem egenmakt och säkerställer deras deltagande i samhälls- och kulturlivet.

45.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra och förenkla den högkvalitativa utbildningen i EU-frågor för lärare, annan undervisningspersonal, ungdomsledare och ungdomsinstruktörer, även genom att göra det möjligt för dem att tillbringa en del av sin utbildning i en annan medlemsstat, och genom att säkerställa ett erkännande av deras kompetens att undervisa om EU, till exempel genom att skapa och främja en utmärkelse som ”EU-lärare”.

46.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna, i dialog och samarbete med utbildningsaktörerna, bör försöka hitta möjligheter att utbyta idéer och exempel på god praxis när det gäller införandet av en EU-dimension i utbildningsprogrammen, bland annat för att öka ungdomarnas kunskaper om och förståelse för uppbyggnaden av unionsmedborgarskapet och EU-institutionerna, och därigenom göra det möjligt för dem att se unionen som en integrerad del av sina liv som de kan och bör sätta sin prägel på.

47.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att erkänna och stödja det arbete som arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer, särskilt ungdomsorganisationerna, utför för att överbrygga klyftan mellan EU-institutionerna och unionsmedborgarna på ett strukturerat och hållbart sätt och för att främja och stärka deltagandebaserade och direktdemokratiska verktyg.

o
o   o

48.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 50.
(2) EUT L 325, 23.11.2012, s. 1.
(3) EUT L 115, 17.4.2014, s. 3.
(4) EUT L 394, 30.12.2006, s. 10.
(5) EUT C 119, 28.5.2009, s. 2.
(6) EUT C 372, 20.12.2011, s. 31.
(7) EUT C 311, 19.12.2009, s. 1.
(8) EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.
(9) EGT C 150, 15.6.1992, s. 366.
(10) EUT C 306 E, 15.12.2006, s. 100.
(11) EUT C 8 E, 14.1.2010, s. 12.
(12) Ordinarie Eurobarometer 81, våren 2014: Public opinion in the European Union (http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/eb/eb81/eb81_publ_en.pdf), s. 117 och 131.
(13) http://www.eprs.sso.ep.parl.union.eu/lis/lisrep/13-EPRS-publications/2015/COMM_STUD_558351_UpdateReview-EN.pdf, s. 43–45.
(14) Särskild Eurobarometer 437, 2015: Discrimination in the EU in 2015 (http://ec.europa.eu/COMMFrontOffice/PublicOpinion/index.cfm/ResultDoc/download/DocumentKy/68004), s. 100.
(15). http://www.eupika.mfdps.si/Files/Learning%20Europe%20at%20School%20final%20report.pdf.

Rättsligt meddelande