Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2648(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B8-0469/2016

Debatter :

PV 14/04/2016 - 6.2
CRE 14/04/2016 - 6.2

Omröstningar :

PV 14/04/2016 - 7.5

Antagna texter :

P8_TA(2016)0129

Antagna texter
PDF 175kWORD 73k
Torsdagen den 14 april 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
Situationen för människorättsförsvarare i Honduras
P8_TA(2016)0129RC-B8-0469/2016

Europaparlamentets resolution av den 14 april 2016 om situationen för människorättsförsvarare i Honduras (2016/2648(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare och EU:s riktlinjer för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 december 2012 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan(1),

–  med beaktande av slutrapporten från EU:s valobservatörsuppdrag till de allmänna valen i Honduras 2013 och dess uppföljningsuppdrag 2015 avseende straffrihet,

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2015‑2019),

–  med beaktande av FN:s rekommendationer till Honduras i den allmänna återkommande utvärderingen av den 8 maj 2015,

–  med beaktande av rapporten från FN:s särskilda rapportör om de globala hoten mot människorättsförsvarare och om situationen för kvinnliga människorättsförsvarare,

–  med beaktande av uttalandet den 18 mars 2016 i Genève från FN:s särskilda rapportör om situationen för människorättsförsvarare i Honduras,

–  med beaktande av artikel 25 i arbetsordningen för den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna om mekanismen för försiktighetsåtgärder,

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens konvention om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder (ILO-konvention nr 169),

–  med beaktande av uttalandet av den 17 februari 2016 från EU:s delegationschefer om den svåra situationen för hbti-personer i Honduras,

–  med beaktande av uttalandena från EU:s myndigheter, däribland uttalandet av den 3 mars 2016 från EU:s delegation till Honduras och uttalandet av den 16 mars 2016 från talespersonen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini,

–  med beaktande av människorättsklausulerna i associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika och partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Centralamerika, som varit i kraft sedan 2013,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Enligt flera FN-rapporter om människorättsförsvarare utsätts miljöaktivister, försvarare av urbefolkningars rättigheter, journalister, rättstillämpare, fackanslutna, bönder, kvinnorättsaktivister och hbti-personer, och andra aktivister, fortfarande för övergrepp, våld, godtyckligt frihetsberövande, hot och mord i Honduras.

B.  Honduras regering har gjort positiva åtaganden och infört lagstiftning för att skydda människorättsförsvarare, journalister och rättstillämpare, som bland annat omfattar inrättandet av ett kontor för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, öppenhet från de nationella myndigheternas sida när det gäller att tillåta internationella delegationer för övervakning av mänskliga rättigheter samt antagandet av lagen för skydd av människorättsförsvarare från 2015.

C.  Honduras har trots detta nu blivit ett av de farligaste länderna i regionen för människorättsförsvarare. Honduras är dessutom ett av världens våldsammaste länder för miljöaktivister, då minst 109 miljöaktivister mördades mellan 2010 och 2015.

D.  Enligt uppgifter mördades Berta Cáceres, framträdande miljöaktivist och ledare för urbefolkningars rättigheter samt grundare av medborgarrådet av folkliga och urbefolkningars organisationer i Honduras (COPINH), den 3 mars 2016 i sitt hem av oidentifierade män. Hennes död väckte internationell bestörtning och allmän oro om situationen för försvarare av urbefolkningars rättigheter, miljö- och markrättigheter.

E.  Endast två veckor senare, den 16 mars 2016, mördades Nelson García, även han medlem av COPINH. Ett snabbt ingripande av de honduranska myndigheterna ledde till att den misstänkte mördaren kunde gripas.

F.  Den mexikanske medborgaren Gustavo Castro Soto, som var det enda ögonvittnet till mordet på Berta Cáceres och som själv blev skottskadad, hindrades från att lämna landet i nästan en månad av utredningstekniska skäl. Den 6 april 2016 fick han lämna landet.

G.  Honduras regering fördömde snabbt det avskyvärda dådet, förklarade att man skulle göra utredningen av mordet på Berta Cáceres till en nationell prioritering och informerade allmänheten om de framsteg som gjorts. Regeringen har officiellt bett om stöd från Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS) med utredningen av detta mord.

H.  Berta Cáceres, som levde under ständigt hot, omfattades av försiktighetsåtgärder från den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, men enligt uppgift genomförde den honduranska staten inte dessa på lämpligt sätt. Berta Cáceres är en av 15 människorättsförsvarare som har dödats mellan 2010 och 2016 i Honduras trots att de omfattades av dessa försiktighetsåtgärder.

I.  Dessa aktuella mord bör ses mot bakgrund av det fredliga motstånd som letts under ett årtionde av COPINH och andra aktivister mot bygget av vattenkraftsdammen Agua Zarca på Gualcarquefloden, ett megaprojekt som är högst beroende av europeiska investerare och teknik och som enligt uppgift håller på att genomföras utan fria och välinformerade förhandssamråd för att få medgivande från berörda urbefolkningar, vilket krävs enligt ILO-konvention nr 169. Den nederländska utvecklingsbanken FMO och Finnfund har stoppat utbetalningarna till Agua Zarca-dammbygget, som Berta Cáceres var en ledande motståndare till.

J.  Mordet den 24 januari 2016 på Paola Barraza, en försvarare av hbti-rättigheter, transkvinna och medlem av föreningen Arcoíris, är en påminnelse om att situationen för hbti-personer blir allt farligare i Honduras. Mordet är det senaste i raden av våldsamma mord på aktiva medlemmar av organisationer för hbti-rättigheter de senaste elva månaderna, däribland morden på Angy Ferreira, Violeta Rivas, Gloria Carolina Hernández Vásquez (även känd som Génesis Hernández), Jorge Alberto Castillo, Estefanía Zúñiga, Henry Matamoros och Josselin Janet Aceituno Suazo. Enligt rapporter har 235 hbti-personer mördats i Honduras sedan 1994, varav endast 48 fall gått till domstol. Den nationella kommissarien för mänskliga rättigheter gör gällande att 92 procent av brotten inte har utretts ordentligt och därför förblir olösta.

K.  FN:s särskilda rapportör om situationen för människorättsförsvarare, Michel Forst, uttalade sig den 18 mars 2016 och sade att ”denna våldscykel inte kommer att upphöra förrän man tar itu med straffriheten och förövarna av sådana dåd ställs inför rätta”, och han har betonat att de honduranska myndigheterna måste vidta konkreta åtgärder för att garantera säkerhet för alla människorättsförsvarare i landet och deras familjer.

L.  Honduras håller för närvarande på att reformera sin strafflag, vilken bör grunda sig på internationella konventioner och vara ett viktigt verktyg för att säkra rättigheterna för utsatta grupper.

M.  EU och dess medlemsstater stöder stärkandet av rättsväsendet och de mänskliga rättigheterna genom olika program och samarbetsprojekt, särskilt programmet för att stödja mänskliga rättigheter (PADH) och EuroJusticia.

N.  Flera medlemsstater har fortfarande inte ratificerat associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika, vilket innebär att pelaren om den politiska dialogen inte har trätt i kraft. Respekten för demokrati, rättsstatsprincipen och medborgarnas politiska, medborgerliga och mänskliga rättigheter i båda regionerna utgör grundläggande beståndsdelar av associeringsavtalet.

1.  Europaparlamentet fördömer i starkaste ordalag den senaste tidens mord på Berta Cáceres, Nelson García och Paola Barraza samt vart och ett av de tidigare morden på andra människorättsförsvarare i Honduras. Parlamentet uttrycker sitt djupaste deltagande med de anhöriga och vännerna till alla dessa människorättsförsvarare.

2.  Europaparlamentet hyllar Berta Cáceres, en honduransk miljöaktivist och ledare för urbefolkningen Lenca, liksom grundare av och samordnare för COPINH, som ägnade sitt liv åt att försöka skapa ett mer demokratiskt samhälle i sitt land. Parlamentet betonar att mordet på Berta Cáceres är ett symboliskt fall i ett land med extremt många mord och utbredd straffrihet.

3.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över att de honduranska myndigheterna, trots de försiktighetsåtgärder som den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna utfärdat, misslyckades med att ge Berta Cáceres lämpligt skydd. Parlamentet uppmanar den honduranska regeringen att vidta alla åtgärder som står till dess förfogande för att genomföra de 92 försiktighetsåtgärder som för närvarande finns att tillgå i landet och därmed förhindra att liknande brott begås mot andra miljöaktivister och försvarare av urbefolkningars rättigheter som lever under hot.

4.  Europaparlamentet efterlyser akut omedelbara, oberoende, objektiva och noggranna utredningar av dessa och tidigare mord för att föra de som beställt morden och de som utfört dem inför rätta och få ett slut på straffriheten. Parlamentet ser positivt på att företrädare för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och OAS, på begäran av den honduranska regeringen, deltar i utredningen av mordet på Berta Cáceres. Parlamentet anser att tillgängliga instrument inom ramen för FN och den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, såsom en oberoende internationell utredning, som begärdes av offren, skulle kunna hjälpa till att säkerställa en opartisk och rättvis utredning av dessa mord.

5.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över det extrema våldet, särskilt mot hbti-personer och försvarare av deras rättigheter. Parlamentet betonar behovet av att genomföra omedelbara, noggranna och opartiska utredningar av morden på aktiva medlemmar av olika organisationer för hbti-personers mänskliga rättigheter.

6.  Europaparlamentet betonar behovet av att stärka skyddet mot diskriminering och hatbrott på grund av sexuell läggning och könsidentitet, och att utveckla riktlinjer för god praxis i nära samarbete med det civila samhället. Parlamentet kräver att lämpliga nya åtgärder inkluderas för att förhindra diskriminering och hatbrott, och att skyddet av hbti-personer ingår som en del av en eventuell reform av strafflagen.

7.  Europaparlamentet är djupt oroat över den allmänna människorättssituationen i Honduras men välkomnar samtidigt de senaste rättsliga reformerna och den honduranska regeringens insatser för att förbättra den rådande situationen för människorättsförsvararna i landet. Parlamentet uppmanar de honduranska myndigheterna att verkställa och fullt utveckla den befintliga lagen för skydd av människorättsförsvarare från 2015, och att i lämpligt samarbete med det civila samhället se till att det nationella skyddssystemet för människorättsförsvarare, journalister och rättstillämpare är fullt fungerande och har tillräcklig finansiering. Parlamentet uppmanar Honduras regering att fullt ut genomföra de rekommendationer som den fått som en del av den senaste allmänna återkommande utvärderingen.

8.  Europaparlamentet uppskattar det arbete som EU:s delegationschef i Honduras, Ketil Karlsen, och hans team gjort för honduranska människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar EU:s delegation, och medlemsstaternas ambassader och konsulat i landet, att aktivt följa och övervaka processerna kring utredningen av morden på människorättsförsvarare, och att ytterligare öka sina insatser för att hjälpa människorättsförsvarare som befinner sig i fara.

9.  Europaparlamentet anser att europeiska investerares verksamhet måste vara förankrad i kraftfulla miljörelaterade och sociala skyddsåtgärder. Parlamentet stöder helhjärtat genomförandet av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, med tydliga krav på tillbörlig aktsamhet, riskhanteringsåtgärder och effektiva rättsmedel när det behövs. Parlamentet ser positivt på att både FMO och Finnfund gått ut och fördömt mordet på Berta Cáceres och att de har efterlyst en noggrann utredning, och att båda den 16 mars 2016, efter rapporter om mordet på Nelson García, stoppade all sin verksamhet.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att se till att europeiskt stöd inte främjar eller tillåter utvecklingsprojekt såvida de inte uppfyller kraven på fria och välinformerade förhandssamråd med urbefolkningarna, säkerställer meningsfulla samråd med alla berörda grupper och har starka mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter och miljömässiga garantier.

11.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte gjort det att ratificera associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika. Parlamentet uppmanar eftertryckligen rådet att utveckla en enhetlig politik i förhållande till Honduras som förpliktigar de 28 medlemsstaterna och EU:s institutioner till ett starkt gemensamt budskap om vilken roll de mänskliga rättigheterna ska spela i förbindelserna mellan EU och Honduras och i regionen som helhet.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, de nationella parlamenten i de 28 medlemsstaterna, Honduras president, regering och parlament, sekretariatet för den ekonomiska integrationsprocessen i Centralamerika, det centralamerikanska parlamentet, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika och Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater.

(1) EUT C 434, 23.12.2015, s. 181.

Rättsligt meddelande