Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2223(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0040/2016

Ingivna texter :

A8-0040/2016

Debatter :

PV 14/04/2016 - 4
CRE 14/04/2016 - 4

Omröstningar :

PV 14/04/2016 - 7.12
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0136

Antagna texter
PDF 345kWORD 135k
Torsdagen den 14 april 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
Att uppnå målet om fattigdomsbekämpning mot bakgrund av hushållens ökande kostnader
P8_TA(2016)0136A8-0040/2016

Europaparlamentets resolution av den 14 april 2016 om att uppnå målet för fattigdomsbekämpning mot bakgrund av hushållens ökande kostnader (2015/2223(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artikel 3 och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artikel 9,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga för de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 1 och artikel 34.3,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU av den 23 juli 2014 om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG(7), och Europaparlamentets resolution av den 15 december 2010 om översynen av handlingsplanen för energieffektivitet(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda(9),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Kommissionens arbetsprogram 2016 – Dags för nya tag av den 27 oktober 2015 (COM(2015)0610),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 mars 2014 om en genomgång av strategin Europa 2020 för smart, hållbar tillväxt för alla (COM(2014)0130),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning (COM(2010)0758) och Europeiska och sociala kommitténs och Regionkommitténs yttranden samt parlamentets resolution av den 15 november 2011(10)i samma fråga,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 om Europa 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020), samt parlamentets resolution av den 16 juni 2010 om Europa 2020(11),

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 64/292 av den 28 juli 2010 The human right to water and sanitation(12),

–  med beaktande av kommissionens pilotprojekt för utveckling av en gemensam metod för referensbudgetar i EU,

–  med beaktande av rapporten från Unicefs Innocenti Research Center (2012) Measuring child poverty: New league tables of child poverty in the world’s rich countries(13),

–  med beaktande av rapporten från Unicefs Innocenti Research Center (2014) Children of the Recession: The impact of the economic crisis on child well-being in rich countries(14),

–  med beaktande av kommissionens EU Employment and Social Situation, Quarterly Review från september 2015(15),

–  med beaktande av kommissionens åtgärdspaket för sociala investeringar av den 20 februari 2013,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 15 juni 2011 om den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning(16),

–  med beaktande av OECD:s rapport In It Together: Why Less Inequality Benefits All av den 21 maj 2015,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 18 september 2013 om samordnade europeiska åtgärder för att förebygga och bekämpa energifattigdom(17),

–  med beaktande av yttrandet av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 10 december 2013 om en europeisk minimiinkomst och fattigdomsindikatorer(18),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 31 mars 2011 om den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning(19),

–  med beaktande av det gemensamma yttrandet av den 3 oktober 2014 från kommittén för socialt skydd och sysselsättningskommittén om en halvtidsöversyn av Europa 2020-strategin(20),

–  med beaktande av rapporten från kommittén för socialt skydd av den 10 mars 2015 om den sociala situationen i EU (2014)(21),

–  med beaktande av studierna The State of Lending: The Cumulative Costs of Predatory Practices(22)från juni 2015 och Le panier de la ménagère pauvre(23)från augusti 2008,

–  med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd av den 15 februari 2011 om den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin(24),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om uppföljning av det europeiska medborgarinitiativet Right2Water(25),

–  med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2015 om initiativ för grön sysselsättning: Ta vara på den gröna ekonomins jobbpotential(26),

–  med beaktande av rådets beslut (EU) 2015/1848 av den 5 oktober 2015 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för 2015(27), och Europaparlamentets ståndpunkt av den 8 juli 2015 om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik(28),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 november 2014 om 25:e årsdagen av FN:s konvention om barnets rättigheter(29),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 juni 2013 om subventionerat boende i Europeiska unionen(30),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2012 med rekommendationer till kommissionen om tillgång till grundläggande banktjänster(31),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2010 om vikten av ett system med minimiinkomst för att bekämpa fattigdom och främja ett öppet samhälle för alla i Europa(32),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0040/2016), och av följande skäl:

A.  Mellan 2008 och 2013 ökade antalet personer som riskerade fattigdom och social utestängning i EU från 117 miljoner till 122,6 miljoner. Under 2013 riskerade 16,7 % av EU:s befolkning fattigdom efter sociala transfereringar, 9,6 % befann sig i en situation med allvarlig materiell fattigdom och 10,7 % av hushållen ansågs ha mycket låg arbetsintensitet. Denna utveckling strider mot EU:s strategiska mål som anges i Europa 2020-strategin och som syftar till att minska antalet människor som lever i eller riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning med minst 20 miljoner till 2020.

B.  Enligt Eurostats metod är gränsen för risk för fattigdom 60 % av den nationella disponibla medianinkomsten.

C.  Energibesparingar och effektivitetsförbättringar, särskilt vad gäller byggnadsbeståndet, skulle kunna få många hushåll att undgå energifattigdom. 10 % av EU-medborgarna låg efter med sina räkningar för el, vatten och värme 2015 (37 % i den mest utsatta medlemsstaten), 12 % av EU-medborgarna kunde inte värma upp sina hem tillräckligt 2014 (60 % i den mest utsatta medlemsstaten), 16 % av EU-medborgarna bodde i hus med läckande tak och fuktiga väggar 2014 (33 procent i den mest utsatta medlemsstaten) enligt SILC-statistik.

D.  Antalet långtidsarbetslösa överstiger tolv miljoner personer, av vilka 62 % har varit arbetslösa i över två år i rad. De långtidsarbetslösa riskerar i högre grad att drabbas av fattigdom och social utestängning.

E.  Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt och dess fortsatta existens är viktig vid en tidpunkt då den sociala krisen drabbar allt fler européer.

F.  I artikel 34.3 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna anges att i syfte att bekämpa social utestängning och fattigdom ska unionen erkänna och respektera rätten till socialt stöd och till stöd till boendet som är avsedda att trygga en värdig tillvaro för alla dem som saknar tillräckliga medel.

G.  Priserna på grundläggande varor och tjänster har stundtals ökat ganska snabbt i vissa länder och därmed också familjernas kostnader.

H.  ”Kroniskt fattiga”, som ofta är långtidsarbetslösa men ibland låginkomsttagare, ensamstående föräldrar som är arbetslösa eller som i genomsnitt arbetar färre timmar i veckan än huvudförsörjaren, räknas genomgående till de mest utsatta grupperna.

I.  Än så länge finns det inga fastställda indikatorer på absolut fattigdom.

J.  Dåliga eller bristfälliga bostäder begränsar i hög grad möjligheterna till ett normalt liv. Under krisen har utsatta personers bostadskvalitet (inklusive tillräcklig isolering osv.) minskat på grund av brist på pengar till underhåll. Det kan påverka den psykiska hälsan att bo i en dålig bostad en längre tid.

K.  Familjernas ökade kostnader för boende, mat, el, gas och vatten, transporter, sjukvård och utbildning, gör det svårare att uppnå målet om fattigdomsbekämpning i Europa 2020-strategin.

L.  Kostnaderna för grundläggande och livsnödvändiga varor och tjänster har i många EU-länder stigit snabbt de senaste åren, vilket lett till att hushållens allmänna omkostnader ökat.

M.  Den ekonomiska och finansiella krisen och lägre inkomster för hushållen har sammantaget gjort att arbetslösheten och den sociala utestängningen ökat inom EU, särskilt bland de mest utsatta grupperna, och därigenom har kostnaderna för välfärdstjänsterna stigit.

N.  Ungdomsarbetslösheten, som redan tidigare var högre än arbetslösheten bland andra åldersgrupper, har exploderat i EU i och med krisen och överstiger nu 20 %, vilket gör att ungdomar riskerar fattigdom redan från mycket tidig ålder. FN:s kommitté för barnets rättigheter uttryckte i sina avslutande synpunkter på de senaste regelbundna rapporterna från vissa europeiska länder oro över den växande fattigdomen och/eller risken för att barn drabbas av fattigdom till följd av den ekonomiska krisen. Denna ökning påverkar rätten till hälsa, utbildning och social trygghet.

O.  Fattigdomen, som har legat på en hög nivå under många år i medlemsstaterna, har en allt större inverkan på ekonomin, skadar den ekonomiska tillväxten, ökar det offentliga budgetunderskottet och minskar EU:s konkurrenskraft.

P.  Att inte ha lämplig bostad och tillräcklig uppvärmning inverkar negativt på en persons hälsa, utbildning, sysselsättning och sociala delaktighet, särskilt för de mest utsatta. I både de norra och de södra medlemsstaterna lider människor av att inte kunna värma upp sina bostäder. Uppgifter från EU-Silc visar att andelen hushåll med hög boendeutgift i förhållande till den disponibla inkomsten (enligt besittningsstatus) är större för hyresgäster i den privata hyressektorn i vissa medlemsstater, vilket kan förklaras av låg bostadskvalitet och höga priser. Många familjer har svårt att klara av utgifterna för grundläggande varor och tjänster, också som en följd av ökande energipriser.

Q.  Energifattigdom står i samband med allmän fattigdom och beror på flera underliggande faktorer, däribland problem med hälsa och funktionsnedsättning, brist på tillgång till skräddarsydda erbjudanden eller onlinetjänster, låga inkomster, typ av uppvärmning i hushållet och bostädernas kvalitet och energiprestanda.

R.  Arbetslösa, ensamstående föräldrar, långinkomstfamiljer, änkor och änkemän, kroniskt sjuka, äldre människor, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och minoriteter tillhör de mest sårbara och löper störst risk att hamna i fattigdom och drabbas särskilt hårt av höga levnadsomkostnader.

S.  De stora skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller socialt bistånd och minimiinkomst innebär att det sociala biståndet i vissa medlemsstater minskar fattigdomsrisken med 60 %, men i andra med bara 15 %. Det sociala biståndet minskar i genomsnitt fattigdomsrisken i EU med 35 %.

T.  Eurofounds kommande rapport ”Housing in Europe” kommer att innehålla en modell som visar att de befintliga bostädernas brister (enligt uppgifter för 2011) kostar totalt mer än 170 miljarder euro per år i hälso- och sjukvårdsutgifter för ekonomierna i EU-28. Om alla nödvändiga reparationer utfördes skulle 8 miljarder euro i hälso- och sjukvårdskostnader sparas in första året, och fördelarna skulle fortsätta öka i framtiden.

U.  FN har fastställt att den mänskliga rätten till vatten och sanitet ger alla rätt till vatten, för personligt bruk och hushållsbruk, som är säkert, av god kvalitet, fysiskt tillgängligt, prismässigt överkomligt, tillräckligt och acceptabelt. FN har dessutom rekommenderat att 3 % av ett hushålls inkomster bör betraktas som ett tak för eventuella vattenavgifter. Privatiseringen av vattentjänster har en negativ inverkan på hushåll som lever i eller riskerar fattigdom.

V.  Energifattigdom är ett växande problem inom EU som antagligen kommer att förvärras under de närmaste åren till följd av förväntade energiprisökningar, ökade löneskillnader i kombination med ökad allmän fattigdom, avsaknad av effektiva uppvärmningssystem samt allmänt dåligt isolerade bostäder, särskilt i länderna i Medelhavsområdet.

W.  I EU lever tolv miljoner fler kvinnor än män i fattigdom. Några faktorer som bidrar till denna ojämlikhet är löne- och pensionsklyftorna mellan könen, den stora andelen kvinnor med osäkra anställningar och det faktum att kvinnor inte kan förvärvsarbeta på grund av barnomsorgens oöverkomliga kostnad.

X.  Skillnaderna mellan män och kvinnor i fråga om lön, arbetstider och yrkeskarriärens längd får direkt inverkan på kvinnornas liv som pensionärer. Kvinnor över 65 år löper betydligt större risk att drabbas av fattigdom eller socialt utanförskap än deras manliga motsvarigheter, eftersom en kvinnas genomsnittliga pensionsinkomst för närvarande är lägre, och ofta betydligt lägre, än en mans.

Y.  Energiunionen måste vidta effektiva åtgärder för att bekämpa energifattigdomen, som drabbar mer än 100 miljoner människor inom EU, genom att ge de mest utsatta konsumenterna egenmakt, förbättra energieffektiviteten för de mest utsatta och ta fram korrigerande åtgärder så att människor som behöver energi också har råd med den.

Z.  I direktiv 2012/27/EU uppmanas medlemsstaterna att utarbeta program för att höja medvetenheten och informera och ge råd åt enskilda och hushåll om energieffektivitet.

AA.  En familjs fattigdomssituation är odelbar, varför energifrågans betydelse för fattigdom måste framhållas.

AB.  En renovering av det nationella byggnadsbeståndet för att förbättra energieffektiviteten kommer att ge direkta effekter i form av minskade energikostnader, särskilt för mindre bemedlade familjer. Det kommer också att skapa sysselsättning.

AC.  I EU lägger 22 348 834 hushåll (ungefär 11 % av befolkningen) mer än 40 % av den disponibla inkomsten på boende. I den europeiska planeringsterminen fastställs att andelen hushåll med hög boendeutgift i förhållande till den disponibla inkomsten är en samhällelig trend man bör hålla ett vakande öga på. I EU har 21 942 491 hushåll (ungefär 10,8 % av befolkningen) svårt att hålla en tillräcklig bostadstemperatur. EU och medlemsstaterna bör skyndsamt fastställa, genomföra och vidmakthålla politiska åtgärder som gör det möjligt för hushållen att täcka sina boendekostnader, inklusive bostadsbidrag.

AD.  Energimarknadspriserna håller på att utjämnas i Europa medan köpkraften inte utjämnas i samma grad.

AE.  Att ha någonstans att bo är en grundläggande rättighet, som kan ses som en förutsättning för utövande av och tillgång till andra grundläggande rättigheter och till ett värdigt liv. EU bör beakta att det är medlemsstaternas internationella skyldighet att garantera tillgång till en värdig och lämplig bostad. Rätten till tillgång och stöd till boende erkänns både i artikel 34 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i artiklarna 30 och 31 i Europarådets reviderade sociala stadga och i artikel 25 i Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, och den återfinns i många av medlemsstaternas grundlagar.

AF.  Bostadsrelaterade kostnader utgör den största utgiftsposten för hushållen i EU. Den kraftiga ökningen av bostadsrelaterade kostnader (mark, fastighet, hyra, energiförbrukning) är en källa till instabilitet och oro och måste anses utgöra ett stort problem.

AG.  Bostadsbristen och energifattigdomen är större i länder med en lägre andel subventionerade hyresbostäder (det vill säga i länder i Östeuropa och Medelhavsområdet).

AH.  Andelen subventionerade hyresbostäder av det totala antalet bostäder tyder på att väst- och nordeuropeiska länder har en större andel subventionerade bostäder jämfört med EU-genomsnittet, medan länderna i Medelhavsområdet och Östeuropa har ett minimalt antal subventionerade bostäder (ungefär 5 %) eller helt saknar en sådan sektor.

AI.  Eurofound har kommit fram till att obetalda el- och gasräkningar är en huvudsaklig skuldtyp för många låginkomsttagare, vilket ibland förbises.

AJ.  Subventionerade bostäder spelar en viktig roll för att uppnå målet i Europa 2020-strategin att minska fattigdomen, eftersom de bidrar till att säkerställa hög sysselsättning samt social integration och sammanhållning, främjar yrkesmässig rörlighet och gör det möjligt att bekämpa fattigdom.

AK.  I Eurofounds rapport ”Access to benefits: reducing non-take-up” framhålls uttryckligen problemet med att system för sociala förmåner och minimiinkomst inte alltid når dem som har rätt till dem. Det räcker inte att upprätta sådana system, man måste också se till att berättigade personer utnyttjar dem. De långsiktiga besparingarna med att förmåner snabbt, ändamålsenligt och effektivt når målgruppen måste också beaktas.

AL.  Krisen har påverkat hushållens villkor för tillgång till bostäder och investeringarna i subventionerade bostäder i EU. Offentliga utgifter för investeringar i subventionerade bostäder har drabbats hårt av detta och medlemsstaterna och unionen måste agera skyndsamt för att säkerställa rätten till värdiga bostäder till rimliga priser.

AM.  Fattigdom och social utestängning är en avgörande social faktor för hälsa och levnadsförhållanden, däribland förväntad livslängd, särskilt med hänsyn till hur barnfattigdom påverkar barns hälsa och välbefinnande.

AN.  Rådets kommitté för socialt skydd uttryckte i sitt yttrande av den 20 maj 2010 oro över att dagens ekonomiska och finansiella kris kan få negativa följder för medborgarnas tillgång till hälso- och sjukvård samt för medlemsstaternas hälso- och sjukvårdsbudgetar.

AO.  Dagens ekonomiska och finansiella kris kan få allvarliga följder för hälso- och sjukvårdssektorn i flera medlemsstater, både på utbuds- och efterfrågesidan.

AP.  Begränsningarna på grund av den rådande ekonomiska och finansiella krisen skulle i hög grad kunna underminera den finansiella och organisatoriska hållbarheten i medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem och därmed hindra lika tillgång till vård i respektive land.

AQ.  Kombinationen av fattigdom och andra former av utsatthet, som barndom eller ålderdom, funktionsnedsättning eller minoritetsbakgrund, ökar ytterligare risken för ojämlikhet i hälsa och omvänt, dvs. dålig hälsa kan leda till fattigdom och/eller social utestängning.

AR.  Enligt de senaste uppgifterna från Eurostat har 21 % av hushållen i EU-28 inte tillgång till internet och 20 % av befolkningen mellan 16 och 74 år uppger att de aldrig har använt internet. Andelen hushåll med tillgång till internet är högst i Nederländerna (95 %), medan andelen hushåll med tillgång till internet är lägst i Bulgarien (54 %).

AS.  Den digitala inre marknaden är en av den nya kommissionens tio prioriteringar och i framtiden kommer vissa digitala färdigheter att krävas för 90 % av arbetstillfällena. Medan 59 % av EU:s medborgare har tillgång till 4G-nätet uppgår andelen i landsbygdsområden till högst 15 %.

AT.  Ett värdigt arbete är det bästa sättet att komma bort från risken att drabbas av fattigdom och social utestängning. Kunskaper i och tillgång till informations- och kommunikationsteknik utgör obestridliga tillgångar för arbetssökande.

AU.  FN:s generalförsamlings resolution 64/292 av den 28 juli 2010 om den mänskliga rättigheten till vatten och sanitet erkänner rätten till säkert och rent dricksvatten som en grundläggande rättighet som är nödvändig för full livskvalitet och åtnjutande av samtliga mänskliga rättigheter.

AV.  De sektorsövergripande könsaspekterna av fattigdom kräver ett helhetsgrepp för hantering av flerfaldig diskriminering och frågor som t.ex. bostäder, energikostnader, offentliga tjänster, anställningstrygghet, otrygga anställningsförhållanden och skattepolitik.

AW.  Målen för fattigdomsbekämpning kan inte uppfyllas om inte fattigdomen bland kvinnor åtgärdas eftersom det är nödvändigt med jämställdhet samt ekonomisk egenmakt och emancipation för kvinnor för att åstadkomma en uppåtriktad konvergens vad gäller fattigdomsminskning.

AX.  Datainsamling och beslutsfattande om fattigdom, levnadsomkostnader och inkomster hushållsvis förutsätter likformighet och lika resursfördelning mellan hushållets medlemmar. I praktiken ser hushållen olika ut och fördelningen kan vara ojämlik och könsuppdelad, vilket kräver att beslutsfattandet baseras på individuella utgifter och inkomster.

AY.  17 % av alla hushåll med en förälder, i de allra flesta fall en kvinna, har inte råd att hålla bostaden varm, vilket ska jämföras med bara 10 % av befolkningen i stort. Grossistpriserna på energi har minskat, medan konsumentpriserna ökat, vilket driver upp kostnaderna. Tyvärr saknas en EU-omfattande definition av energifattigdom, samtidigt som företeelsen drabbar kvinnor i oproportionerligt hög grad.

AZ.  Arbetslösheten bland unga kvinnor är högre än i andra åldersgrupper, vilket gör att unga kvinnor riskerar att drabbas av fattigdom redan tidigt.

BA.  Stigande hushållskostnader och alltför höga boendekostnader är en av faktorerna bakom kvinnlig hemlöshet; samtidigt behövs mer forskning om andelen kvinnor som förlorar eller lämnar sina hem och orsakerna till detta. Hushållens och enskilda personers skuldsättning är direkt kopplade till hushållskostnaderna och är en av nyckelfaktorerna bakom fattigdom och socialt utanförskap.

Grundläggande rekommendationer

På grundval av rekommendationerna i denna resolution:

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera fullt ut för att bekämpa fattigdom och social utestängning och anta en integrerad strategi för att bekämpa olika former av fattigdom genom ett helhetsgrepp som binder samman den ekonomiska politiken och utbildnings-, sysselsättnings-, energi-, transport och socialpolitiken på grundval av bästa praxis.

2.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att underteckna ett moratorium för avstängning av uppvärmning under vintern för att säkerställa att inget hushåll under en fastställd vinterperiod kan stängas av från energi eller att de som har blivit avstängda måste få energi återinkopplad, med betoning på att de därmed relaterade kostnaderna är det offentligas ansvar, eftersom socialpolitik främst är statens ansvar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bedöma vilka åtgärder de ska vidta för att uppfylla WHO:s standarder för tillräcklig bostadstemperatur.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en konsekvensbedömning av systemen för minimiinkomst i EU och att överväga ytterligare åtgärder med beaktande av de ekonomiska och sociala förhållandena i varje medlemsstat samt att bedöma om systemen gör det möjligt för hushållen att tillgodose sina grundläggande personliga behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att på denna grundval bedöma metoder och medel för att på medlemsstatsnivå tillhandahålla en tillräcklig minimiinkomst, i överensstämmelse med nationell praxis och nationella traditioner, med hänsyn till särdragen i var och en av dessa för att stödja social konvergens i hela unionen.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att nationella, regionala och lokala myndigheter använder sig av EU:s struktur- och investeringsfonder på ett mera effektivt, målriktat och noga övervakat sätt för att ta itu med energifattigdomen, ökade levnadsomkostnader, social utestängning, bostadsbrist och bristfälliga bostäder. Kommissionen bör möjliggöra större flexibilitet på detta område.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ägna ett toppmöte åt minskningen av fattigdom, extrem fattigdom och social utestängning och tillgång till skälig levnadsstandard.

EU-strategier för att uppnå målet för fattigdomsbekämpning

6.  Europaparlamentet beklagar att antalet personer som lever i eller riskerar fattigdom eller social utestängning ökar trots att Europa 2020-strategin syftar till att minska antalet människor i denna kategori med minst 20 miljoner. Parlamentet beklagar också att fattigdomsindexet har visat på förbättringar endast i vissa medlemsstater Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förnya sitt åtagande att uppnå målet för fattigdomsbekämpning som ligger allt längre utom räckhåll.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge alla tillgång till tillräckligt stöd, inklusive minimiinkomst så länge det behövs, och att tillhandahålla olika typer av ersättning vilket är mycket viktigt för att ta itu med en fattigdomssituation där kostnaderna inte kan sänkas på kort sikt. Parlamentet framhåller vikten av att fastställa kriterier för stödberättigande för att kunna dra fördel av ett system för tillräcklig minimiinkomst.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ompröva och anpassa all politik som kan leda till ökad fattigdom.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att studera möjligheten att förlänga fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt efter programperioden 2014–2020, och att bättre samordna den med andra EU-fonder, särskilt Europeiska socialfonden, samt att arbeta med en aktiv sysselsättningspolitik för att underlätta för de mest behövande att komma in på arbetsmarknaden. Kommissionen bör också utvärdera i vilken utsträckning de mest behövande och utsatta grupper, t.ex. yngre kvinnor, ensamstående föräldrar, personer med funktionsnedsättning och äldre kvinnor har dragit nytta av programmet.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att underlätta för föreningar som bekämpar fattigdom att få tillgång till EU-finansiering från fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, utan att öka den administrativa bördan för dessa föreningar som ofta är underbemannade.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta mekanismer för att erkänna de färdigheter som har förvärvats på informell snarare än formell väg.

12.  Europaparlamentet betonar att instrument som ungdomsgarantin måste användas med en heltäckande förståelse för sysselsättningsstrukturen i de regioner där de ska användas. För detta krävs höjd kompetens hos arbetsförmedlingarna, dvs. när det gäller hanteringen av arbetssökande då hänsyn ska tas till samtliga egenskaper hos den sökande, till behovet av omskolning och till utvecklingssektorerna genom att direktkontakt upprätthålls med näringslivet för att få reda på vilka kompetensbehov som finns.

13.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att föreslå en pelare för sociala rättigheter. Parlamentet erinrar om att pelaren bör uppfylla artikel 9 i EUF-fördraget.

14.  Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att säkra ett socialt AAA-kreditbetyg för EU genom att lägga fram nya åtgärder i syfte att effektivisera social- och sysselsättningspolitiken, vilket innefattar en tydlig strategi för bekämpning av könsrelaterade aspekter av social utestängning.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta, anta och genomföra en EU-ram för att minska fattigdomen och social utestängning i linje med Europa 2020-strategin, bestående av konkreta åtgärder, inklusive vad gäller energifattigdom.

16.  Europaparlamentet påminner om Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om samordnade europeiska åtgärder för att förebygga och bekämpa energifattigdom, och noterar att kommittén rekommenderar ”att man inrättar ett europeiskt observationscentrum för fattigdom med främsta fokus på energifattigdom. Detta observationscentrum ska omfatta alla berörda parter och bidra till arbetet med att fastställa europeiska indikatorer på energifattigdom (tillsammans med Eurostat), göra en lägesbeskrivning, identifiera bästa praxis och formulera rekommendationer för att bättre förebygga och hantera problemet och för att utveckla europeisk solidaritet på detta område”. Parlamentet betonar vikten av att ta fram indikatorer och samla in uppgifter om hushållens förbrukning och kostnader i samband med energifattigdom för att få tillförlitlig information och möjliggöra evidensbaserat beslutsfattande och effektiv övervakning.

17.  Europaparlamentet anser att fattigdom och social utestängning innehåller en generationskomponent och understryker behovet av att underlätta för barn i hushåll som lever under fattigdomsgränsen, att få tillgång till utbildning och förespråkar en politik inriktad på att förebygga att de lämnar skolan i förtid.

18.  Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att i en situation med växande fattigdom intensifiera sina insatser för att hjälpa de människor som riskerar fattigdom eller social utestängning, vilket inbegriper ett uttalat jämställdhetsperspektiv, till exempel i form av en rådsrekommendation, för att nå Europa 2020-strategins mål om fattigdomsminskning.

19.  Europaparlamentet framhåller åter vikten av att ge kvinnor och flickor egenmakt genom utbildning, inbegripet formell och informell utbildning, och utbildningens roll när det gäller att motverka könsstereotyper och stigmatisering av fattigdom och att höja inkomstnivån genom kvinnors deltagande i sektorer där de varit underrepresenterade, t.ex. vetenskap, teknik, ingenjörsyrken och företagande, och uppmanar kommissionen att integrera yrkesutbildningsmål för kvinnor i de landsspecifika rekommendationerna.

20.  Europaparlamentet uppmanar varje medlemsstat ska lämna in ett detaljerat förlopp för sin fattigdomsminskningsplan och ange hur dess strategi tar upp könsspecifika aspekter av fattigdom och socialt utanförskap.

Fattiga hushålls resurser och inkomster

21.  Europaparlamentet betonar att en skälig inkomst är grundläggande för ett värdigt liv. Europaparlamentet framhåller att även om sysselsättning kan vara avgörande för att ta sig ur fattigdom är det viktigt att ha en minimiinkomst som är tillräcklig för att tillgodose de grundläggande behoven. Parlamentet erinrar om att 16,7 % av befolkningen i EU-28 riskerar fattigdom efter sociala transfereringar och att deras disponibla inkomst ligger under den nationella fattigdomsgränsen, och att fattigdomen bland förvärvsarbetande och den absoluta fattigdomen fortfarande är oacceptabelt hög.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för den europeiska terminen lämna rekommendationer till medlemsstaterna om den politik som ska genomföras och relevanta reformer för att effektivt bekämpa fattigdom och social utestängning, i syfte att främja social utjämning, med hänsyn till varje medlemsstats förutsättningar.

23.  Europaparlamentet påminner om Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om en europeisk minimiinkomst och fattigdomsindikatorer. I yttrandet uttrycks stöd för en europeisk ram om en tillräcklig minimiinkomst med gemensamma normer och indikatorer, metoder för uppföljning av genomförandet av den och förbättrad dialog mellan aktörer, medlemsstaterna och EU-institutionerna. En sådan ram måste vara fakta- och rättighetsbaserad och ta hänsyn till de sociala och ekonomiska förhållandena i varje medlemsstat samt respektera subsidiaritetsprincipen.

24.  Europaparlamentet betonar att minimiinkomstsystem bör förhindra och lyfta hushåll ut ur allvarlig materiell fattigdom och möjliggöra en inkomst som ligger över fattigdomströskeln. Parlamentet erinrar om att minimiinkomstsystem på nationell nivå kan vara viktiga instrument för att uppfylla artikel 9 i EUF-fördraget genom att man garanterar tillräckligt socialt skydd, bekämpning av social utestängning, deltagande i samhället, skydd av människors hälsa samt större jämlikhet. Parlamentet instämmer i Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande att minimiinkomstsystem bör åtföljas av livslångt lärande, deltagande av berörda parter och aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder som syftar till att hjälpa arbetslösa att komma in på arbetsmarknaden igen och hitta anständiga jobb.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla information, rådgivning och stöd till människor som riskerar fattigdom och social utestängning så att de fattar välgrundade beslut rörande sin energiförbrukning, stödja icke-statliga aktörer och lokala myndigheter som tillhandahåller riktad energirådgivning och utbildar energirådgivare samt förpliktiga energileverantörer att i sina energiräkningar till hushållen infoga information om åtgärder för att minska energiförbrukningen och öka energieffektiviteten.

26.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna och kommissionen att i förekommande fall föra en proaktiv politik för adekvata bostäder för att säkra tillgång till en bra bostad. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa en rimlig hyrespolitik när skyndsamma sociala åtgärder krävs och framhåller att den bör åtföljas av långsiktiga boende- och samhällsprogram för att öka antalet bostäder för olika socialt missgynnade målgrupper. Det behövs fortfarande effektiva åtgärder i hela EU för att förhindra att det uppstår ytterligare bostadsbubblor, t.ex. en effektiv konsumentskyddslagstiftning på bostadslånemarknaden. Parlamentet uppmuntrar åtgärder i detta avseende som syftar till att hjälpa ekonomiskt trängda hushåll att stanna i primärbostaden.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera EU-medborgarnas grundläggande rätt till stöd till boende som en förutsättning för ett värdigt liv. Betydelsen av hyresbostäder till överkomligt pris som ett sätt att underlätta tillgång till bostäder för låginkomsttagare måste erkännas. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att säkerställa ett tillräckligt antal bostäder till överkomligt pris.

28.  Europaparlamentet understryker att fattigdom bland äldre är ett stort problem i många medlemsstater. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att reformera sina pensionssystem för att garantera en tillräcklig pensionsinkomstnivå samt pensionssystemens hållbarhet och säkerhet.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med hemlösheten som är en extrem form av fattigdom, särskilt dödsfall under vintern bland hemlösa och personer som bor i kalla hem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att omvärdera sina framsteg med att utrota sådan extrem form av fattigdom.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skyndsamt fastställa, genomföra och vidmakthålla politiska åtgärder som gör det möjligt för hushållen att täcka sina boendekostnader, inklusive tillhandahållande av bostadsbidrag, mot bakgrund av att 22 348 834 hushåll (omkring 11 % av EU:s befolkning) lägger mer än 40 % av sin disponibla inkomst på sitt boende och att 21 942 491 hushåll (omkring 10,8 % av EU:s befolkning) har svårt att hålla en tillräcklig temperatur i hemmet.

31.  Europaparlamentet påminner om att låginkomsthushåll och personer som riskerar fattigdom är mer beroende av tillgången till överkomliga högkvalitativa allmänna tjänster. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkra de nödvändiga offentliga utgifterna för att låginkomsthushåll ska få tillgång till högkvalitativa och överkomliga offentliga tjänster.

Fattiga hushålls utgifter

32.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbete med en referensbudget, vilket är ett steg i rätt riktning mot bakgrund av att det fortfarande är en utmaning att på ett mer välavvägt sätt och på grundval av fakta gripa sig an både inkomster och utgifter i fattiga hushåll. Parlamentet påpekar att referensbudgetar som speglar hushållens kostnader skulle kunna användas för att utforma det stöd som ska ges och pröva stödets lämplighet. Parlamentet anser att ett sådant instrument skulle vara av stort värde för att blåsa nytt liv i EU:s sociala sammanhållning, minska ojämlikheten och uppnå Europa 2020-strategins mål vad gäller fattigdom och social utestängning. Lägre hushållsutgifter för fattiga hushåll kommer att inverka positivt på de berörda hushållen samt på ekonomin, särskilt den lokala ekonomin, och den sociala sammanhållningen.

33.  Europaparlamentet erinrar om att fattiga hushåll spenderar största delen av sin inkomst på mat, boende samt el, vatten och gas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i större utsträckning koppla samman olika politikområden med tanke på fattigdomsbekämpningen, förbättra utbytet av bästa praxis och främja en regelbunden dialog med de personer som lever i fattigdom, så att de kan bidra till att utvärdera den politik som berör dem.

34.  Europaparlamentet betonar att det hittills inte finns någon definition av energifattigdom på EU-nivå och att det därför är mycket svårt att riktigt bedöma hur allvarlig energifattigdomen är i EU och vilka orsakerna och följderna är. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med berörda aktörer utveckla en gemensam definition av energifattigdom och fastställa vilka faktorer som bidrar till hushållens sårbarhet.

35.  Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla konsekvensbedömningar och information om bästa praxis för att bekämpa energifattigdom i medlemsstaterna i detta sammanhang. Alla invånare i EU måste få energi till överkomligt pris.

36.  Europaparlamentet betonar att det är ytterst viktigt att förebygga att ännu fler ungdomar hamnar i energifattigdom i framtiden.

37.  Europaparlamentet konstaterar att ekonomisk och finansiell utbildning från tidig ålder har visat sig förbättra det ekonomiska beslutsfattandet senare i livet, bland annat när det gäller hantering av utgifter och intäkter. Parlamentet rekommenderar utbyte av bästa praxis och främjande av sådana utbildningsprogram som riktar sig till kvinnor och flickor i utsatta och marginaliserade befolkningsgrupper som är drabbade av fattigdom och socialt utanförskap.

38.  Europaparlamentet betonar att en betydande andel av de personer som drabbas av energifattigdom riskerar fattigdom och social utestängning och därför inte har råd med den initiala förskottsinvestering som krävs för energieffektivitetsanordningar som till exempel isolering och förnybar energi. Parlamentet påpekar att detta skapar en ond cirkel där en större andel än nödvändigt av hushållets inkomst kontinuerligt används till att betala gas-, vatten- och elräkningar medan bl.a. bristen på energieffektivitet eller energi inte åtgärdas.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska jämställdhetsinstitutet och medlemsstaterna att undersöka kvinnlig hemlöshet samt dess orsaker och bakomliggande faktorer, eftersom denna företeelse är otillräckligt kartlagd. Könsspecifika faktorer som bör beaktas är bland annat könsbaserat ekonomiskt beroende, tillfälligt boende och undvikande av sociala tjänster.

40.  Europaparlamentet stöder initiativet om att utforma en referensbudget som riktlinje och uppmanar kommissionen att ta könsspecifika hänsyn vid dess utformning, till exempel ojämställdhet i hushåll.

41.  Europaparlamentet anser att kvinnors längre förväntade livslängd också måste tas i beaktande som en potentiell faktor i samband med utsatthet och utanförskap.

Riktad finansiering och politik för bekämpning av fattigdom och energifattigdom

42.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att genom t.ex. EIB bevilja mikrolån och räntefria lån eller lån till låg ränta för låginkomsthushåll för att stödja deras förskottsinvesteringar i förnybar energi eller energieffektivitet, såsom isolering, solenergi och energieffektiva apparater.

43.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att de investeringar som görs, både i nya bostäder och i renoveringar av redan befintliga bostäder, ska bygga på energieffektivitet.

44.  Europaparlamentet erinrar om att inriktningen av viss politik och EU-finansiering på att minska fattiga hushålls energikostnader genom investering i förnybar energi eller energieffektivitet kan ge många positiva effekter på medellång sikt: förbättring av de berörda personernas levnadsförhållanden och hälsa, minskade hushållskostnader vilket innebär budgetlättnader för fattiga familjer, ökade lokala investeringar, skapande av lokala arbetstillfällen och uppnående av målen i Europa 2020-strategin.

45.  Europaparlamentet anser dessutom att användningen av fonder måste övervakas samt att det måste bli lättare att få information om och tillgång till sådana resurser.

46.  Europaparlamentet framhåller vikten av att bekämpa fattigdomen inte endast ur ett socialt eller politiskt perspektiv utan även ur ett ekonomiskt perspektiv, med effekter på medellång sikt. Kommissionen bör bland sina prioriteringar ta med nödvändigheten av att bekämpa den nuvarande ojämlikheten som är till stor skada för tillväxten, påverkar sammanhållningen mycket negativt och ökar fattigdomen.

47.  Europaparlamentet understryker unionens och medlemsstaternas roll för att minska hushållens energikostnader. Unionen bör försäkra sig om en trygg försörjning och förhindra stora prisvariationer och spekulation på energimarknaden, stärka sammanlänkningarna, i högre grad integrera marknaden och göra hållbara investeringar i energi och öka investeringarna i forskning om förnybar energi. Medlemsstaterna bör stärka sina åtgärder för energieffektivitet i hushållen och särskilt uppmärksamma fattiga och socialt utestängda hushåll som inte är anslutna till elnätet. Parlamentet anser att unionen bör prioritera konsumentskyddet.

48.  Europaparlamentet beklagar de finansiella spekulationer som görs i naturresurser och energikällor, särskilt sådana som inte är flyttbara, t.ex. vattenkraft, och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs, även skattevägen, för att minska fattiga familjers energikostnader.

49.  Europaparlamentet välkomnar att investeringar i energieffektivitet och förnybar energi är stödberättigande inom ramen för ESI-fonderna 2014–2020, med tanke på deras betydelse för att minska hushållens energikostnader. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att utnyttja EU-fondernas hela potential för att bekämpa energifattigdom. Parlamentet betonar att man bör ta itu med hinder för ett effektivt utnyttjande, såsom mindre organisationers tillgång till medel från sammanhållningsfonden eller bristande information, särskilt om ansökningsvillkoren.

50.  Europaparlamentet erinrar om att en inriktning på mottagare som antingen arbetar med eller är del av fattiga hushåll kräver vissa förutsättningar, som är bättre tillgodosedda i ESI-fonderna men i mindre omfattning i större fonder såsom Eruf.

51.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att underlätta användningen av tvärgående finansiering särskilt mellan ESF och Eruf vad gäller förnybar energi eller energieffektivitetsprojekt med inriktning på energifattiga hushåll. Parlamentet betonar de många fördelarna med flerfondsprogram för att ta itu med tvärgående frågor rörande t.ex. energifattigdom.

52.  Europaparlamentet betonar att låginkomsthushåll i landsbygdsregioner tenderar att ha mycket låg boendestandard, och det gäller såväl hyresgäster som bostadsägare. Parlamentet påminner om att detta förvärrar den så kallade inlåsningseffekten med höga förbrukningskostnader utan utrymme för investeringar för att sänka energikostnaderna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra programmen Leader och Ejflu mer riktade mot att bekämpa energifattigdom i landsbygdsområden, genom att använda de operativa programmen och finansieringen för att generera diversifierad förnybar energi inom särskilt lokala nätverk som inkluderar energieffektivitetsåtgärder för byggnader med inriktning på hushåll som drabbats av energifattigdom.

53.  Europaparlamentet påminner om att hyresgäster har begränsad tillgång till medel för energieffektivitet, eftersom de inte äger fastigheten. Parlamentet påminner om att hyresgäster kan ha mindre incitament att investera, eftersom de kan flytta enklare och oftare än dem som äger sin bostad. Parlamentet välkomnar kommissionens pilotprojekt ”Bränsle-/energifattigdom – Bedömning av krisens effekter och översyn av existerande och möjliga nya åtgärder i medlemsstaterna”, som syftar till att ta itu med detta problem. Utifrån resultaten av detta pilotprojekt uppmanas kommissionen att utarbeta bestämmelser som möjliggör EU-stöd till energieffektivitetsåtgärder som vidtas av hyresgäster.

54.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att minst 20 % av de totala ESF-resurserna i varje medlemsstat bör öronmärkas för målet ”Främja social delaktighet, bekämpa fattigdom och diskriminering” och att fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt även ska kunna användas till åtgärder för social delaktighet.

55.  Europaparlamentet understryker att de hushåll som har det sämst ställt upplever en omedelbar lättnad och förbättrade levnadsförhållanden, när de får tillgång till småskaliga förnybara energiresurser till låg kostnad, t.ex. solpaneler för hus som inte är anslutna till energinätet.

Sammankoppling av sociala mål och energipolitik

56.  Europaparlamentet välkomnar att EU:s energipolitiklagstiftning erkänner sociala mål i strategier för energieffektivitet, framför allt i direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet och direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. Det är beklagligt att de relevanta bestämmelserna i direktiv 2012/27/EU om inriktning på hushåll som påverkas av energifattigdom och subventionerat boende (artikel 7.7) inte tillämpas fullt ut av medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sin översyn och konsekvensbedömning av energieffektivitetspaketet utvärdera genomförandet och tillämpningen av artiklarna 7.7 och 5.7. Parlamentet uppmanar också kommissionen att på grundval av denna bedömning överväga att skärpa artikel 7, särskilt 7.7, så att medlemsstaterna i sina kvotpliktsystem för energieffektivitet uppmuntras att inkludera sociala mål.

57.  Europaparlamentet påminner om att lokala myndigheter också har en roll att spela i främjandet av alternativa finansieringsinstrument, inklusive kooperativa modeller, och i främjandet av kollektiva köpeavtal som gör det möjligt för konsumenter att samordna sin energiefterfrågan och som därigenom leder till lägre energipriser. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja de lokala myndigheternas roll när det gäller att lindra energifattigdomen.

58.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppfylla WHO:s standarder för tillräcklig bostadstemperatur och att stödja de mest utsatta grupperna, särskilt yngre barn, äldre och kroniskt sjuka och funktionshindrade så att deras hälsa och välbefinnande kan skyddas.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta omedelbara åtgärder för att ta itu med osäkra anställningar som gör att arbetstagaren inte får en regelbunden och trygg inkomst samt hindrar denne från att upprätta en hållbar budget och betala hushållsräkningar.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att alla får tillgång till överkomlig, pålitlig, hållbar och modern energi, i överensstämmelse med FN:s mål för hållbar utveckling.

Boende och fattigdom

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att komma med avgörande åtgärder när det gäller subventionerade bostäder och öka energieffektivitetsinvesteringarna i subventionerade hyresbostäder med hjälp av EU-medel. Parlamentet rekommenderar medlemsstaterna att utöka utbudet av bra subventionerade bostäder, för att garantera att alla, framför allt de mest missgynnade, får en lämplig bostad. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att i högre grad använda sig av sina möjligheter att tillhandahålla subventionerade bostäder med alternativa rättsliga konstruktioner. Parlamentet rekommenderar medlemsstaterna att stödja konsumentorganisationer.

62.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av tillgänglig barnomsorg av god kvalitet för att föräldrarna ska återvända till arbetet och öka sina inkomster. Detta är särskilt viktigt för ensamstående föräldrar, och kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att omedelbart vidta åtgärder som förbättrar barnomsorgsbestämmelserna.

63.  Europaparlamentet konstaterar att ökad energieffektivitet, renoveringar och förnybar energi är nyckeln till att bekämpa energifattigdom. Parlamentet uttrycker oro över att bostadsrenoveringspolitiken ofta inte riktar sig till de mest utsatta. Parlamentet framhåller att bostadsrenoveringspolitiken först och främst måste rikta sig till fattiga, ekonomiskt utestängda och utsatta hushåll, med tonvikt på dem som konfronteras med ojämställdhet och flerfaldig diskriminering.

64.  Europaparlamentet pekar på den viktiga roll som socialt företagande och alternativa företagsmodeller, t.ex. kooperativ och ömsesidiga bolag, har för att underlätta kvinnors sociala inkludering och ekonomiska egenmakt, särskilt bland marginaliserade befolkningsgrupper, och ett ökat ekonomiskt oberoende.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta processer för involvering av berörda parter och samråd där man uppmuntrar och underlättar för personer som riskerar fattigdom och socialt utanförskap, särskilt kvinnor och flickor, att delta direkt i beslutsfattandet om social inkludering på alla nivåer.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa åtgärder som utjämnar det enorma lönegapet mellan könen i EU, vilket för närvarande är 16 % och ökar till 39 % när det gäller pensioner. Dessa åtgärder är av avgörande betydelse för ensamstående mödrar, vars hushållskostnader kan vara en mycket stor börda.

67.  Europaparlamentet konstaterar att ensamstående föräldrar, av vilka majoriteten är kvinnor, löper högre risk än genomsnittet att hamna i fattigdom (34 %). Parlamentet noterar att en huvudsaklig bidragande faktor till denna högre risk är att ensamstående föräldrar på grund av kostnader för barnomsorg antingen utestängs från förvärvsarbete eller har osäkra, lågt betalda anställningar. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att lagstifta om en lön som det går att leva på och som garanterar att arbetstagarnas grundläggande behov kan uppfyllas.

68.  Europaparlamentet konstaterar att löne- och pensionsskillnaderna mellan könen är centrala bidragande orsaker till kvinnors fattigdom. Parlamentet noterar de långsiktiga återverkningarna på kvinnors fattigdom av att kvinnor stängs ute från traditionellt mansdominerade ekonomiska sektorer, såsom teknik, vetenskap, högre chefspositioner och beslutsfattande, och av att kvinnor är överrepresenterade i sektorer med jämförelsevis låga löner, såsom omsorg, offentliga tjänster, deltidsarbete och lågavlönade otrygga anställningar. Parlamentet uttrycker oro över att feminiseringen av fattigdomen delvis drivs på av ett väletablerat och ojämlikt normsystem som leder till att mansdominerade sektorer, t.ex. finanssektorn, prioriteras i näringspolitik och löneavtal.

69.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att ta itu med kvinnlig fattigdom och social utestängning genom initiativ som garanterar arbetstillfällen av god kvalitet i kvinnodominerade sektorer med en lön som det går att leva på. Parlamentet pekar på den roll fackföreningar kan spela för att ge kvinnor representation och inflytande på arbetsplatsen och bekämpa utanförskap. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att föreslå och genomföra arbetsgivarspecifika och sektorsspecifika löneundersökningar för att visa på de ojämlika lönesystem som påverkar kvinnor och män på samma arbetsplats, som ett sätt att påskynda framstegen i riktning mot lika lön.

70.  Europaparlamentet framhåller att det i kampen mot fattigdom och social utestängning krävs riktade politiska strategier för att ta itu med de särskilda förhållandena för utsatta och marginaliserade befolkningsgrupper, som konfronteras med särskilda former av ojämställdhet och flerfaldig diskriminering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att ta fram strategier för att bekämpa fattigdom och social utestängning för kvinnor med funktionsnedsättning, äldre kvinnor, flykting- och invandrarkvinnor, romska kvinnor och kvinnor från etniska minoriteter, kvinnor på landsbygden och i eftersatta bostadsområden, ensamstående mammor samt kvinnliga högskole- och universitetsstuderande.

Fattigdom och tillgång till hälso- och sjukvård

71.  Europaparlamentet påminner om att lika tillgång till allmän hälso- och sjukvård av hög kvalitet är en internationellt erkänd grundläggande rättighet, särskilt inom EU.

72.  Europaparlamentet påminner om att tillgången till hälso- och sjukvård ofta begränsas av ekonomiska eller regionala faktorer (t.ex. i glesbygd), framför allt när det gäller primärvård (såsom tand- och ögonvård) och förebyggande vård.

73.  Europaparlamentet understryker att kombinationen av fattigdom och andra former av utsatthet (som barndom eller ålderdom, funktionsnedsättning eller minoritetsbakgrund) ytterligare ökar risken för ojämlikhet i hälsa och att dålig hälsa kan leda till fattigdom.

74.  Europaparlamentet betonar vikten av hälso- och sjukvårdstjänster för att överbrygga klyftorna i fråga om förmåga, främja social integration och bekämpa fattigdom och social utestängning.

75.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande ”Handlingsplanen för e-hälsa 2012–2020 – Innovativ hälsovård för det 21:a århundradet”, som innehåller kompletterande åtgärder för att framför allt förbättra tillgången till hälsotjänster, minska hälso- och sjukvårdskostnaderna och öka jämlikheten mellan EU-medborgarna.

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta sitt arbete för att utjämna de sociala och ekonomiska ojämlikheterna, vilket skulle kunna göra det möjligt att till slut utjämna en del av ojämlikheterna i hälso- och sjukvård. Parlamentet uppmanar också kommissionen och medlemsstaterna att, med utgångspunkt i de universella värdena mänsklig värdighet, frihet, jämlikhet och solidaritet, rikta uppmärksamheten på behoven hos utsatta grupper, t.ex. människor som lever i fattigdom.

77.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att lösa problemen med ojämlikhet i tillgången till hälso- och sjukvård av betydelse för människors vardag, exempelvis tandvård och ögonvård.

78.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att göra sitt yttersta för att uppmuntra medlemsstaterna att ge patienter ersättning och att göra allt som behövs för att minska ojämlikheterna i tillgång till läkemedel för behandling av tillstånd och sjukdomar som benskörhet efter övergångsåldern och Alzheimers sjukdom, vilka i vissa medlemsstater inte ersätts, och att göra så omedelbart.

Informations- och kommunikationsteknik och fattigdom

79.  Europaparlamentet beklagar djupt att kommissionens strategi för en digital inre marknad i Europa inte tar hänsyn till behovet av att säkra allmän, jämlik och obegränsad tillgång till ny teknik, nya marknader och nya digitala telekommunikationssätt, särskilt för personer som riskerar fattigdom eller social utestängning.

80.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att införa strategier för att minska den digitala klyftan och främja lika tillgång till ny informations- och kommunikationsteknik, särskilt för personer som riskerar fattigdom eller social utestängning.

Vatten och fattigdom

81.  Europaparlamentet påminner om att FN:s generalförsamling erkänner rätten till rent dricksvatten av hög kvalitet och sanitära anläggningar som en mänsklig rättighet. Parlamentet konstaterar dock att tillgång till dricksvatten inte garanteras i vissa områden, framför allt på landsbygden och i isolerade områden, och att alltfler har svårt att betala sina vattenräkningar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att utan dröjsmål se till att alla har tillgång till dricksvatten. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att säkerställa ett minibehov av vatten och skydda sårbara hushålls mänskliga rättigheter.

82.  Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att snarast göra allt de kan för att hela befolkningen ska ha tillgång till dricksvatten.

o
o   o

83.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.
(2) EUT L 72, 12.3.2014, s. 1.
(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 470.
(4) EUT L 347, 20.12.2013, s. 289.
(5) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
(6) EUT L 257, 28.8.2014, s. 214.
(7) EUT L 315, 14.11.2012, s. 1.
(8) EUT C 169 E, 15.6.2012, s. 66.
(9) EUT L 153, 18.6.2010, s.13.
(10) EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 57.
(11) EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 57.
(12) http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/64/292&Lang=F
(13) http://www.unicef-irc.org/publications/pdf/rc10_fre.pdf
(14) https://www.unicef.fr/sites/default/files/userfiles/2014_Bilan12_Innocenti.pdf
(15) http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langId=en&catId=89&newsId=2345&furtherNews=yes
(16) EUT C 248, 25.8.2011, s. 130.
(17) EUT C 341, 21.11.2013, s. 21.
(18) EUT C 170, 05.06.2014, s. 23.
(19) EUT C 166, 7.6.2011, s. 18.
(20) Gemensamt yttrande från sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd till rådet, Europeiska rådet 13809/14 SOC 662 EMPL 120 EDUC 297 ECOFIN 876, 3 oktober 2014.
(21) http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=738&langId=en&pubId=7744&visible=0.
(22) Center for responsible lending, Durham, http://www.responsiblelending.org/state-of-lending/cumulative/ , http://www.uvcw.be/no_index/cpas/panier-etude-qualitative.pdf
(23) Ricardo Cherenti, belgiska förbundet för lokala socialtjänstcentrum, http://www.uvcw.be/no_index/cpas/panier-etude-quantitative.pdf.
(24) Yttrande från kommittén för socialt skydd till rådet, Europeiska unionens råd, 6491/11, SOC 124, av den 15 februari 2011.
(25) Antagna texter, P8_TA(2015)0294.
(26) Antagna texter, P8_TA(2015)0264.
(27) EUT L 268, 15.10.2015, s. 28.
(28) Antagna texter, P8_TA(2015)0261.
(29) Antagna texter, P8_TA(2014)0070.
(30) EUT C 65, 19.2.2016, s. 40.
(31) EUT C 349 E, 29.11.2013, s. 74.
(32) EUT C 70 E, 8.3.2012, s. 8.

Rättsligt meddelande