Index 
Antagna texter
Torsdagen den 25 februari 2016 - BrysselSlutlig utgåva
Tillstånd för Österrike och Malta att underteckna och ratificera respektive ansluta sig till Haagkonventionen av den 15 november 1965. ***
 Avtal mellan EU och San Marino om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton *
 Kroatiens anslutning till konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen *
 Europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar, arbetstagarnas tillgång till rörlighetstjänster och ytterligare integration av arbetsmarknaderna ***I
 Införande av brådskande autonoma handelsåtgärder för Tunisien ***I
 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2015/007 BE/Hainaut-Namur Glass från Belgien
 Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2016
 Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2016
 Styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2016
 Inledande av förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och Tunisien
 Europeiska ombudsmannens verksamhet 2014
 Europeiska centralbankens årsrapport för 2014
 Inledandet av förhandlingar om frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland
 Införande av kompatibla system för registrering av sällskapsdjur i samtliga medlemsstater
 Den humanitära situationen i Jemen

Tillstånd för Österrike och Malta att underteckna och ratificera respektive ansluta sig till Haagkonventionen av den 15 november 1965. ***
PDF 241kWORD 291k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 februari 2016 om utkastet till rådets beslut om tillstånd för Republiken Österrike och Malta att med hänsyn till Europeiska unionens intresse underteckna och ratificera respektive ansluta sig till Haagkonventionen av den 15 november 1965 om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (13777/2015 – C8-0401/2015 – 2013/0177(NLE))
P8_TA(2016)0052A8-0018/2016

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (13777/2015),

–  med beaktande av Haagkonventionen av den 15 november 1965 om delgivning i utlandet i mål och ärenden av civil och kommersiell natur (13777/15/ADD1),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 81.2 samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8‑0401/2015),

–  med beaktande av domstolens yttrande av den 14 oktober 2014(1),

–  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena och 99.2 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för rättsliga frågor (A8-0018/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner utkastet till rådets beslut om tillstånd för Republiken Österrike och Malta att med hänsyn till Europeiska unionens intresse underteckna och ratificera respektive ansluta sig till Haagkonventionen av den 15 november 1965 om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och till Haagkonferensen för internationell privaträtts permanenta byrå.

(1) Domstolens yttrande av den 14 oktober 2014, 1/13, ECLI:EU:C:2014:2303.


Avtal mellan EU och San Marino om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton *
PDF 238kWORD 288k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 februari 2016 om förslaget till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av ändringsprotokollet till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken San Marino om åtgärder likvärdiga med dem som föreskrivs i direktiv 2003/48/EG om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar (COM(2015)0518 – C8-0370/2015 – 2015/0244(NLE))
P8_TA(2016)0053A8-0025/2016

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förslaget till rådets beslut (COM(2015)0518),

–  med beaktande av förslaget till ändringsprotokollet till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken San Marino om åtgärder likvärdiga med dem som föreskrivs i direktiv 2003/48/EG om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar (13448/2015),

–  med beaktande av artikel 115 samt artikel 218.6 andra stycket b och 218.8 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0370/2015),

–  med beaktande av artiklarna 59, 108.7 och 50.1 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0025/2016),

1.  Europaparlamentet godkänner ingåendet av ändringsprotokollet till avtalet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken San Marino.


Kroatiens anslutning till konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen *
PDF 240kWORD 292k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 februari 2016 om rekommendationen till rådets beslut om Republiken Kroatiens anslutning till konventionen av den 26 juli 1995, som utarbetats på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, protokollet av den 27 september 1996, som upprättats på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen, till konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, protokollet av den 29 november 1996, upprättat på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen, om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol angående tolkningen av konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, samt det andra protokollet av den 19 juni 1997, som utarbetats på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen, till konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (COM(2015)0458 – C8-0296/2015 – 2015/0210(NLE))
P8_TA(2016)0054A8-0019/2016

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens rekommendation till rådet (COM(2015)0458),

–  med beaktande av artikel 3.4 och 3.5 i Kroatiens anslutningsakt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0296/2015),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0019/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens rekommendation.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.


Europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar, arbetstagarnas tillgång till rörlighetstjänster och ytterligare integration av arbetsmarknaderna ***I
PDF 245kWORD 96k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 februari 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar, arbetstagarnas tillgång till rörlighetstjänster och ytterligare integration av arbetsmarknaderna (COM(2014)0006 – C7-0015/2014 – 2014/0002(COD))
P8_TA(2016)0055A8-0224/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0006),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 46 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0015/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 4 juni 2014(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 25 juni 2014(2),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 2 december 2015 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för regional utveckling (A8-0224/2015).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 25 februari 2016 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/… om ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar (Eures), om arbetstagares tillgång till rörlighetstjänster och om ytterligare integration av arbetsmarknaderna samt om ändring av förordningarna (EU) nr 492/2011 och (EU) nr 1296/2013

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2016/589.)

(1) EUT C 424, 26.11.2014, s. 27.
(2) EUT C 271, 19.8.2014, s. 70.


Införande av brådskande autonoma handelsåtgärder för Tunisien ***I
PDF 265kWORD 303k
Text
Konsoliderad text
Europaparlamentets ändringar antagna den 25 februari 2016 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om införande av brådskande autonoma handelsåtgärder för Republiken Tunisien (COM(2015)0460 – C8-0273/2015 – 2015/0218(COD))(1)
P8_TA(2016)0056A8-0013/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGAR Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌.

av kommissionens förslag
P8_TA(2016)0056A8-0013/2016
---------------------------------------------------------
P8_TA(2016)0056A8-0013/2016

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2016/…
införande av brådskande autonoma handelsåtgärder för Republiken Tunisien
[(Ändringar nr 1-4 , om inte annat anges)]

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)  Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan och Republiken Tunisien, å andra sidan(2) (nedan kallat avtalet) utgör grunden för förbindelserna mellan Europeiska unionen och Tunisien.

(2)  Efter terroristattacken den 26 juni 2015 nära Sousse, Tunisien, fastslog rådet i sina slutsatser av den 20 juli 2015 att unionen, i samråd med sina medlemsstater, skulle undersöka möjligheten att vidta exceptionella och tillfälliga åtgärder för att stödja den tunisiska ekonomin.

(3)  Olivolja är Tunisiens viktigaste produkt för jordbruksexport till unionen och olivoljesektorn är en viktig del av landets ekonomi, vilket också är fallet i vissa av medlemsstaternas regioner.

(4)  Unionen kan bäst stödja Tunisiens ekonomi, i enlighet med målen i den europeiska grannskapspolitiken och i avtalet, genom att tillhandahålla en attraktiv och tillförlitlig marknad för Tunisiens export av olivolja. För att tillhandahålla en sådan marknad krävs autonoma handelsåtgärder som möjliggör import av denna produkt till unionen på grundval av en tullfri kvot.

(5)  För att förhindra bedrägeri och säkerställa att de planerade autonoma handelsåtgärderna verkligen kommer att främja Tunisiens ekonomi, bör åtgärderna villkoras av att Tunisien följer bestämmelserna i avtalet rörande produkters ursprung och därmed sammanhängande förfaranden samt av Tunisiens effektiva administrativa samarbete med unionen.

(6)  Om olivoljemarknaden i unionen ska förbli stabil krävs att den ytterligare volym som skapas genom de autonoma handelsåtgärderna görs tillgänglig först när man uttömt den årliga tullfria kvoten för obearbetad olivolja som fastställs i artikel 3.1 i protokoll nr 1 till avtalet.

(7)  I artikel 184 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013(3) fastställs bestämmelser för förvaltningen av tullkvoter. De bestämmelserna bör även gälla för de autonoma handelsåtgärder som föreskrivs i denna förordning.

(8)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter som gör att den tillfälligt kan upphäva de förmånsordningar som fastställs i denna förordning och införa korrigerande åtgärder i fall då unionsmarknaden påverkas av denna förordning. Befogenheterna bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011(4).

(9)  De brådskande autonoma handelsåtgärder som inrättas genom denna förordning är avsedda att underlätta den svåra ekonomiska situation som Tunisien står inför till följd av terroristattackerna. Åtgärderna bör därför vara tidsbegränsade och inte påverka förhandlingarna mellan unionen och Tunisien om inrättandet av ett djupgående och omfattande frihandelsområde.▌ [Ändringar 11, 15]

(10)  Med hänsyn till de allvarliga skador på Tunisiens ekonomi, i synnerhet inom turistbranschen, som terroristattacken i Sousse den 26 juni 2015 medförde, och till behovet av att vidta brådskande autonoma åtgärder för att lindra Tunisiens ekonomiska situation på kort sikt, ansågs det lämpligt att föreskriva ett undantag från den åttaveckorsperiod som avses i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och till fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förmånsordningar

En årlig tullfri importkvot på 35 000 ton (den årliga importtullkvoten) för kalenderåren 2016 och 2017 öppnas för import till unionen av obearbetad olivolja med ursprung i Tunisien som omfattas av KN-numren 1509 10 10 och 1509 10 90, när sådan jungfruolja helt och hållet framställts i Tunisien och transporterats direkt från Tunisien till unionen. [Ändringar 5, 12]

Artikel 2

Villkor för rätt till den årliga importtullkvoten

Rätten till den årliga importtullkvoten ska vara avhängig av att Tunisien efterlever bestämmelserna om produkters ursprung och de därmed sammanhängande förfarandena, som föreskrivs i protokoll nr 4 till avtalet.

Artikel 3

Tillträde till den årliga importtullkvoten

Den årliga importtullkvoten ska göras tillgänglig först när den årliga tullfria kvoten för obearbetad olivolja som fastställs i artikel 3.1 i protokoll nr 1 till avtalet uttömts.

Artikel 4

Förvaltning av den årliga importtullkvoten

Kommissionen ska förvalta den årliga importtullkvoten i enlighet med artikel 184 i förordning (EU) nr 1308/2013.

Artikel 5

Tillfälligt upphävande

Om kommissionen finner att det finns tillräckliga bevis för att Tunisien inte uppfyller de villkor som anges i artikel 2, får den anta en genomförandeakt genom vilken de förmånsordningar som föreskrivs i artikel 1 tillfälligt upphävs helt eller delvis. Genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 7.2.

Artikel 6

Halvtidsöversyn

1.  Kommissionen ska efter halva tiden, räknat från dagen för denna förordnings ikraftträdande, utvärdera följderna av förordningen för unionens marknad för olivolja och överlämna slutsatserna från utvärderingen till Europaparlamentet och rådet.

2.  Om det konstateras att unionens marknad för olivolja påverkas av bestämmelserna i denna förordning, ska kommissionen ha befogenhet att anta en genomförandeakt i syfte att införa korrigerande åtgärder för att återställa situationen på den marknaden. Genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 7.2.

Artikel 7

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen ska biträdas av den kommitté för den samlade marknadsordningen inom jordbruket som inrättats genom artikel 229 i förordning (EU) nr 1308/2013. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 8

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas till och med den 31 december 2017.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Ärendet återförvisades till det ansvariga utskottet för ytterligare behandling enligt artikel 61.2 andra stycket i arbetsordningen (A8-0013/2016).
(2)EGT L 97, 30.3.1998, s. 2.
(3)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671)
(4)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).


Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2015/007 BE/Hainaut-Namur Glass från Belgien
PDF 261kWORD 306k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2015/007 BE/Hainaut-Namur Glass från Belgien) (COM(2016)0001 – C8-0013/2016 – 2016/2013(BUD))
P8_TA(2016)0057A8-0029/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0001 – C8-0013/2016),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0029/2016), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden).

C.  Antagandet av förordningen om fonden återspeglar överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om att återinföra kriteriet för utnyttjande i krislägen, öka unionens ekonomiska bidrag till 60 % av den totala uppskattade kostnaden för de föreslagna åtgärderna, effektivisera handläggningen av ansökningar om medel ur fonden inom kommissionen och av parlamentet och rådet genom att förkorta tiden för bedömning och godkännande, öka antalet stödberättigade åtgärder och förmånstagare genom att inbegripa egenföretagare och ungdomar, samt finansiera incitament att starta egna företag.

D.  Belgien lämnade in ansökan EGF/2015/007 BE/Hainaut-Namur Glass om ekonomiskt stöd från fonden efter uppsägningar inom den näringsgren som i Nace rev. 2 klassificeras under huvudgrupp 23 (Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter) i Nuts 2-regionerna Hainaut (BE32) och Namur (BE35) i Belgien. Från regionen Hainaut förväntas 412 uppsagda arbetstagare samt 100 unga som varken arbetar eller studerar och som ännu inte fyllt 25 år delta i åtgärderna. Av dessa arbetstagare blev 144 uppsagda till följd av nedläggningen av produktionsenheten i Roux (Hainaut), som ägs av företagen AGC Europe SA, och 268 blev uppsagda till följd av nedläggningen av produktionsenheten i Auvelais (regionen Namur), som ägs av Saint-Gobain Glass Benelux.

E.  Även om ansökan inte uppfyller kriterierna för berättigande till stöd enligt artikel 4.1 i förordningen om fonden, lämnades den in med stöd av insatskriterierna, som möjliggör undantag under särskilda omständigheter, särskilt artikel 4.2 i denna förordning när det gäller uppsagda arbetstagare, och artikel 6.2 i denna förordning när det gäller unga som varken arbetar eller studerar.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren enligt artikel 4.2 i förordningen om fonden är uppfyllda och att Belgien därför är berättigat till ekonomiskt stöd på 1 095 544 EUR enligt denna förordning, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 1 825 907 EUR.

2.  Europaparlamentet noterar att de belgiska myndigheterna lämnade in sin ansökan om ekonomiskt stöd från fonden den 19 augusti 2015, och att kommissionen avslutade sin bedömning av ansökan den 20 januari 2016 och underrättade parlamentet samma dag.

3.  Europaparlamentet konstaterar att unionens handel med glasprodukter under de senaste åren har drabbats av allvarliga störningar, och understryker att mellan år 2000 och 2010 minskade sysselsättningen inom glasbranschen som helhet i Europa med 32 %. Parlamentet påpekar att i Vallonien, som har en stark historisk glastillverkningstradition, har flera stora företag de senaste åren haft problem. Antalet jobb i glasbranschen i regionerna Namur och Hainaut minskade 2007–2012 med 19 %. I Vallonien förlorades 1 236 arbetstillfällen 2013 och 1 878 arbetstillfällen 2014.

4.  Europaparlamentet påpekar att särskilt Hainaut står inför en svår arbetsmarknadssituation med en sysselsättning som är 9,2 % lägre än det nationella genomsnittet. Parlamentet noterar att arbetsmarknaderna i de båda regionerna dessutom präglas av en hög andel okvalificerad arbetskraft (ungefär 50 % av de arbetssökande i båda regionerna saknar gymnasieexamen).

5.  Europaparlamentet noterar att Saint-Gobain Group 2013 tvingades lägga ned ytterligare en anläggning i ett avindustrialiserat område i Vallonien, som var föremål för ansökan EGF/2013/011 BE/Saint-Gobain Sekurit och som avsåg 257 uppsägningar inom samma sektor. Parlamentet noterar att flera åtgärder i de två ansökningarna liknar varandra.

6.  Europaparlamentet välkomnar att de belgiska myndigheterna den 10 september 2014 beslutade att inleda de individanpassade åtgärderna, långt innan beslutet fattades att bevilja stöd från fonden för det föreslagna samordnade paketet.

7.  Europaparlamentet noterar att undantaget från artikel 4.1 a i förordningen om fonden i detta ärende gäller ett antal uppsägningar som inte är avsevärt mycket lägre än tröskelvärdet på 500 uppsägningar. Parlamentet välkomnar att ansökan syftar till att ge stöd till ytterligare 100 unga som varken arbetar eller studerar.

8.  Europaparlamentet noterar att Belgien planerar för sju typer av åtgärder för de uppsagda arbetstagare som omfattas av denna ansökan, nämligen i) stöd/vägledning/integration, ii) hjälp med jobbsökning, iii) integrerad utbildning, iv) överföring av erfarenheter, v) stöd till att starta eget företag, vi) stöd till kollektiva projekt, och vii) jobbsöknings- och utbildningsbidrag.

9.  Europaparlamentet välkomnar stödet till kollektiva projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma resultatet av denna typ av åtgärd i andra ansökningar för att konstatera i vilken omfattning de är till nytta för deltagarna.

10.  Europaparlamentet välkomnar att ansökan innehåller åtgärder som särskilt syftar till att ge stöd till unga som varken arbetar eller studerar. Parlamentet noterar att de individanpassade tjänster som tillhandahålls till unga som varken arbetar eller studerar ska omfatta i) mobilisering och vägledning antingen för ytterligare utbildning eller för att gå till särskilda introduktionsmöten, ii) utbildning, iii) individanpassad kompetensutveckling och iv) jobbsöknings- och utbildningsbidrag.

11.  Europaparlamentet uppskattar att de bidrag och incitament som ska tillhandahållas bland de föreslagna åtgärderna är begränsade till 5,52 % av de totala beräknade kostnaderna.

12.  Europaparlamentet konstaterar att det samordnade paketet av individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med arbetsmarknadens parter, företag och de offentliga arbetsförmedlingarna.

13.  Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster som får stöd från fonden bör utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i förordningen om fonden.

14.  Europaparlamentet påminner om vikten av att förbättra de uppsagda arbetstagarnas anställbarhet med hjälp av anpassad yrkesutbildning och av att erkänna den kompetens som en arbetstagare förvärvat under hela sitt yrkesliv. Parlamentet förväntar sig att den utbildning som erbjuds i det samordnade paketet ska anpassas inte bara till de uppsagda arbetstagarnas utan också till näringslivets faktiska behov.

15.  Europaparlamentet understryker att vid på varandra följande ansökningar från samma geografiska område bör kommissionen samla in och analysera erfarenheterna från tidigare ansökningar och se till att vederbörlig hänsyn tas till eventuella slutsatser i samband med nya ansökningar.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i framtida förslag närmare ange inom vilka sektorer arbetstagarna kan förväntas finna sysselsättning och om den utbildning som erbjuds är anpassad till de ekonomiska framtidsutsikterna och arbetsmarknadsbehoven i de regioner som berörs av uppsägningarna.

17.  Europaparlamentet betonar att de belgiska myndigheterna bekräftar att de åtgärder som avses inte får stöd från något annat av unionens finansieringsinstrument. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram en jämförande analys av dessa uppgifter i sina årsrapporter för att säkerställa fullständig respekt för det befintliga regelverket och förhindra överlappning mellan EU-finansierade tjänster.

18.  Europaparlamentet betonar på nytt att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal, eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

19.  Europaparlamentet uppskattar det förbättrade förfarande som kommissionen införde efter parlamentets begäran att bidragen snabbare skulle göras tillgängliga. Parlamentet noterar den tidspress som den nya tidsplanen för med sig och de potentiella effekterna för hur effektivt ärendena behandlas.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissonen att säkra allmänheten tillgång till samtliga handlingar som berör ansökningar om medel ur fonden.

21.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Belgien – EGF/2015/007 BE/Hainaut-Namur Glass)

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2016/407.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.


Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2016
PDF 204kWORD 331k
Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2016 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2016 (2015/2285(INI))
P8_TA(2016)0058A8-0030/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 121.2, 136 och 148,

–  med beaktande av artikel 9 i EUF-fördraget (den horisontella sociala klausulen),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(1),

–  med beaktande av rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet(3),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1177/2011 av den 8 november 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet(8),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 25–26 mars 2010 och den 17 juni 2010 samt kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av rådets rekommendation (EU) 2015/1184 av den 14 juli 2015 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och Europeiska unionens ekonomiska politik(9),

–  med beaktande av rådets beslut (EU) 2015/1848 av den 5 oktober 2015 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för 2015(10),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar(11),

–  med beaktande av kommissionen meddelande av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2015 om översynen av ramen för ekonomisk styrning: lägesbeskrivning och utmaningar(12),

–  med beaktande av de fem ordförandenas rapport om färdigställandet av Europas ekonomiska och monetära union,

–  med beaktande av kommissionen meddelande av den 21 oktober 2015 Stegen mot färdigställandet av den ekonomiska och monetära unionen (COM(2015)0600),

–  med beaktande av G20-ledarnas kommuniké från toppmötet i Antalya den 15–16 november 2015,

–  med beaktande av Internationella valutafondens internt producerade uppdatering av hållbarhetsbedömning för G20-processen för ömsesidiga bedömningar av obalanser och tillväxt (oktober 2015),

–  med beaktande av COP21-avtalet som antogs vid klimatkonferensen i Paris den 12 december 2015,

–  med beaktande av kommissionens ekonomiska höstprognos 2015,

–  med beaktande av de studier och djupanalyser av samordningen av den ekonomiska politiken i euroländerna som görs inom ramen för den europeiska planeringsterminen för utskottet för ekonomi och valutafrågor (november 2015),

–  med beaktande av kommissionen meddelande av den 26 november 2015 Årlig tillväxtöversikt för 2016 (COM(2015)0690), rapporten om förvarningsmekanismen 2016 (COM(2015)0691) och utkastet till gemensam sysselsättningsrapport (COM(2015)0700),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1305/2013 (COM(2015)0701),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2015 om färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union(14),

–  med beaktande av rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet,

–  med beaktande av diskussionen med företrädare för nationella parlament om europeiska planeringsterminens prioriteringar för 2016,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 14 december 2015 Public Finances in the EMU 2015 (Institutional Paper 014),

–  med beaktande av debatten med kommissionen i Europaparlamentet om paketet om den europeiska planeringsterminen – den årliga tillväxtöversikten 2016,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för regional utveckling (A8-0030/2016), och av följande skäl:

A.  En ekonomisk återhämtning i Europeiska unionen är på gång, men återhämtningen är fortfarande svag och ojämn mellan och inom medlemsstaterna och drivs delvis av tillfälliga och externa faktorer, inklusive låga oljepriser.

B.  Vissa medlemsstater har ihållande problem med en mycket låg tillväxtnivå.

C.  Den globala ekonomiska tillväxten är på väg att sakta in på grund av ekonomisk och finansiell oro i flera tillväxtekonomier, vilket ger upphov till nya strategiska utmaningar som Europeiska unionen måste anpassa sig till på lämpligt sätt.

D.  Europa brottas fortfarande med ett stort investeringsgap, vilket på ett betydande sätt försvagar EU:s långsiktiga tillväxtpotential, samtidigt som euroområdets bytesbalansöverskott ökar. De offentliga och privata skuldnivåerna är fortfarande höga i flera medlemsstater, även om underskotten i bytesbalanserna har minskat. Många medlemsstater borde trappa upp sina insatser för att genomföra meningsfulla strukturreformer.

E.  Trots att flera medlemsstater har upplevt avsevärda minskningar av sina befintliga underskott i bytesbalansen och minskade enhetsarbetskostnader, har nettoutlandsskulderna i procent av BNP inte minskat i de flesta medlemsstater.

F.  Sysselsättningsgraden är på väg att förbättras men är fortfarande inte tillräcklig för att i någon betydande omfattning minska arbetslösheten, särskilt ungdoms- och långtidsarbetslösheten, och fattigdomen.

G.  Europa är det ekonomiska område som är mest beroende av importerade resurser jämfört med sina konkurrenter. Att bygga en verkligt cirkulär ekonomi i Europa är därför en grundförutsättning för framtida ekonomisk tillväxt.

H.  Krisen 2008 var inte bara cyklisk utan också strukturell, vilket förklarar dess långvariga effekter.

I.  Fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital är grunden till en hållbar ekonomisk tillväxt på EU:s inre marknad.

J.  Skatteflykt, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering har orsakat miljarder euro i förlorade intäkter för de offentliga finanserna i flera medlemsstater, till förmån för storföretag, vilket har undergrävt grunden för solidaritet mellan länder och sund konkurrens mellan företag.

Policymix

1.  Europaparlamentet välkomnar 2016 års årliga tillväxtöversikt och den föreslagna policymixen av investeringar, strukturreformer och finanspolitiskt ansvar, som syftar till att ytterligare stimulera högre tillväxtnivåer och stärka den europeiska återhämtningen och uppåtriktad konvergens. Parlamentet betonar att det behövs stora nationella ansträngningar för att effektivt genomföra strukturreformer, liksom en bättre europeisk samordning, för att åstadkomma en mer robust ekonomisk återhämtning och ett hållbart, brett fördelat välstånd.

2.  Europaparlamentet välkomnar de förbättrade offentliga finanserna, särskilt den gradvis minskande skuldsättningen i förhållande till BNP för EU- och euroområdet, liksom minskningen av budgetunderskotten på viktiga områden. Parlamentet noterar emellertid att den offentliga skuldsättningen fortsätter att öka i flera medlemsstater med låg nominell BNI-tillväxt och låg inflation, och att förfarandet vid alltför stora underskott fortfarande pågår för nio medlemsstater. Parlamentet påpekar att många medlemsstater har begränsat skattemässigt utrymme för att hantera eventuella nya ekonomiska chocker, och att man därför bör överväga en bättre europeisk samordning för att främja budgetkonsolidering utan att hindra tillväxt.

3.  Europaparlamentet noterar att Europas globala konkurrenskraft förblir ett viktigt mål och påpekar vikten med strukturreformer, investeringar i forskning och utveckling, resurseffektivitet, produktivitetshöjande innovation och en minskning av makroekonomiska obalanser. Parlamentet anser samtidigt att de försämrade globala utsikterna också kräver att den inhemska efterfrågan stärks så att Europas ekonomi görs mer motståndskraftig. Parlamentet är särskilt oroat över en eventuell minskning av den globala efterfrågan.

4.  Europaparlamentet anser att makroekonomiska obalanser bör hanteras med stöd av en samordnad insats som involverar samtliga medlemsstater och som bygger på relevanta reformer och investeringar. Parlamentet betonar att varje medlemsstat måste bidra genom ökat eget ansvar i detta sammanhang. Parlamentet noterar att stora bytesbalansöverskott innebär möjlighet till ökad inhemsk efterfrågan. Parlamentet betonar att höga offentliga och privata skuldnivåer är en betydande svaghet och att en ansvarsfull finanspolitik och högre tillväxt behövs för att minska dem snabbare.

5.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare insatser för att stödja återhämtningen och främja konvergens i riktning mot de länder som har bäst resultat och korrigera makroekonomiska obalanser, inbegripet genom en ökning av produktiviteten och främjande av investeringar.

6.  Europaparlamentet gläder sig åt de små förbättringarna i arbetsmarknadsindikatorerna, men inser samtidigt att skillnaderna mellan medlemsstaterna fortfarande är stora och att arbetslösheten fortfarande är oacceptabelt hög. Parlamentet konstaterar behovet av att bygga vidare på förbättringar som skett nyligen genom att även öka kvaliteten på de skapade jobben och deras produktivitet. Parlamentet efterlyser mer insatser för att öka investeringarna i kunskap, göra arbetsmarknaderna mer inkluderande, skapa arbetstillfällen av hög kvalitet och minska fattigdom, social utestängning och ökade ojämlikheter när det gäller inkomst och förmögenhet, samtidigt som budgetdisciplinen upprätthålls. Parlamentet betonar att sysselsättningsindikatorerna bör ges samma status som de befintliga indikatorerna, så att en djupanalys kan genomförs och en strategi med två klasser undvikas, och att vederbörlig hänsyn bör tas till dessa i EU:s politik och riktlinjer till medlemsstaterna.

7.  Europaparlamentet välkomnar förnyelsen av de integrerade riktlinjerna för Europa 2020-strategin och begär att man ska stärka Europa 2020-strategins roll när det gäller att styra den europeiska planeringsterminen, i överensstämmelse med målen i fördraget och tillämplig lagstiftning, och när det gäller att undvika en ny stadsskuldskris. Parlamentet betonar vikten av ambitiösa politiska åtgärder och instrument för att EU ska kunna göra det mesta av energi- och digitalövergångarna, bland annat genom tillräckliga investeringar i forskning, utveckling, innovation och kunskaper, för att minska EU:s eftersläpning i total faktorproduktivitet jämfört med sina största globala konkurrenter. Parlamentet anser det vara av avgörande betydelse att råda bot på ekonomiska ojämlikheter som utgör hinder för långvarig ekonomisk tillväxt. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta upp frågan om miljöskattereformer i de landsspecifika rekommendationerna, även i samband med finanspolitiskt ansvar. Parlamentet efterlyser en konsekvent och övergripande övervakning av konvergensen i riktning mot de länder som har bäst resultat när det gäller målen i Europa 2020-strategin.

Investeringar

8.  Europaparlamentet begär att Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) ska användas maximalt för att stödja projekt som inte finansieras på annat sätt, i överensstämmelse med dess mandat. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och Efsi-instrumentet att aktivt involvera lokala och regionala myndigheter i utformningen av projektförteckningar och investeringsplattformar, med stöd av Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå. Parlamentet understryker även vikten av att åstadkomma synergier mellan Efsi och de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att potentialen hos de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) fullt ut, och i överensstämmelse med Europa 2020-strategin, för att stärka sammanhållningen och minska skillnaderna på den inre marknaden, genom att göra det möjligt för alla regioner att utveckla sina konkurrensfördelar och underlätta kompletterande privata investeringar. Parlamentet anser dessutom att dessa investeringar bör användas till att upprätta en enhetlig industripolitik, med en särskild fokusering på skapande av sysselsättning av hög kvalitet, särskilt för ungdomar. Parlamentet betonar behovet av en tillräcklig administrativ kapacitet, en aktiv roll för regionerna och bättre samordning på alla myndighetsnivåer och mellan dessa. Parlamentet anser att man bör överväga ytterligare politiska åtgärder för att minska investeringsgapet i EU.

10.  Europaparlamentet är medvetet om den pågående processen för att minska skuldsättningen i den privata sektorn. Parlamentet betonar att investeringsnivån i Europa är betydligt lägre än under perioden före krisen. Parlamentet pekar i detta sammanhang på vikten av att snabbt genomföra bankunionen och strukturreformer inom bankväsendet samt av att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag genom att utnyttja kapitalmarknadsunionen. Parlamentet efterlyser ett utnyttjande av Efsi och Cosme för att förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering. Parlamentet anser att ökad förutsägbarhet i regelverket för den inre marknaden skulle öka investerarnas förtroende.

11.  Europaparlamentet betonar vikten av ökade investeringar i humankapital, i synnerhet i utbildning och innovation, även i samband med arbetsmarknadsreformer. Parlamentet betonar behovet av att förbättra de nationella utbildningssystemen och systemen för livslång lärande och anpassa dem till de nya färdighets- och kunskapskraven på EU:s arbetsmarknad. Parlamentet understryker att detta kommer att möjliggöra innovation som en viktig drivkraft för tillväxt, produktivitet och konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att förbättra de offentliga investeringarnas produktivitet.

12.  Europaparlamentet välkomnar de landsspecifika investeringsprofilerna som identifierar några av de största utmaningarna för investeringar i de enskilda medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att involvera alla myndighetsnivåer och relevanta intressenter i arbetet med att identifiera hinder för investeringar, med särskilt fokus på den inre marknaden, dämpad inhemsk efterfrågan och strukturreformer samt på att tillgängliggöra lämpliga instrument genom att kombinera offentlig och privat finansiering. Parlamentet betonar att man behöver en hög nivå av produktiva investeringar för att möjliggöra en hållbar ekonomisk upphämtningsprocess mellan medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar att man i varje land måste finna en lämplig balans mellan löpande utgifter, långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna och investeringar i den ekonomiska tillväxtpotentialen, och att den inre marknaden och europeiska instrument, såsom Efsi och Esi-fonderna spelar en viktig roll när det gäller att främja en sund investeringsnivå. Parlamentet anser att de låga offentliga investeringarna i forskning och innovation i flera länder kan leda till att dessa länder ännu fastare fångas i en medelinkomstfälla.

Strukturreformer

13.  Europaparlamentet anser att efter en lång period med makroekonomiska anpassningar bör fokus läggas på att genomföra strukturreformer och investeringar som syftar till att stärka en tillväxtpotential baserad på kvalitetsjobb och produktivitet, främja rättvisa, robusta, effektiva och finanspolitiskt hållbara välfärdssystem och stödja en hållbar övergång för medlemsstaternas ekonomier till större resurseffektivitet.

14.  Europaparlamentet efterlyser hållbara reformer på produkt-, tjänste- och arbetsmarknaderna och när det gäller pensionsplaner, samt bättre reglering som främjar innovation, jobbskapande och välfärdshöjande och sund konkurrens utan att konsumentskyddet urvattnas.

15.  Europaparlamentet betonar vikten av större resurs- och energieffektivitet, inbegripet genom en utveckling av den cirkulära ekonomin. Parlamentet betonar vikten av att vidareutveckla en verklig energiunion som bygger på solidaritet, effektivitet och mångfald och som inte bortser från inhemska energikällor, inte minst förnybar energi. Kommissionen uppmanas att ta med dessa landsspecifika rekommendationer när de är som mest relevanta för konkurrenskraft och hållbar tillväxt.

16.  Europaparlamentet begär att ytterligare steg ska tas för att främja nya kvalitetsjobb och skapa motståndskraftiga arbetsmarknader med minskad segmentering. Parlamentet betonar vikten av hållbara och effektiva välfärdssystem. Parlamentet påminner om att en viktig faktor för att upprätthålla hållbarheten hos pensionssystemen är att säkerställa en hög sysselsättningsnivå.

17.  Europaparlamentet betonar behovet av moderna, effektiva, demokratiska och medborgarvänliga offentliga förvaltningar på alla styrelsenivåer liksom av effektiva och transparenta regler för offentlig upphandling. Parlamentet betonar vikten av att ta ytterligare steg mot en verklig e-förvaltning i och mellan medlemsstaterna. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att identifiera och korrigera brister i sina respektive förvaltningar som skulle kunna visa sig vara skadliga i en krissituation.

18.  Europaparlamentet efterlyser en större skatteväxling bort från arbete som ska bestämmas på nationell nivå samtidigt som hållbarheten i de sociala trygghetssystemen säkerställs.

19.  Europaparlamentet noterar det förslag till ett stödprogram för strukturreformer som är utformat för att stärka genomförandet av tillväxtvänliga reformer i medlemsstaterna och som ska beslutas inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet upprepar att det är medlemsstaterna som är ansvariga för genomförandet av strukturreformerna.

Finanspolitiskt ansvar

20.  Europaparlamentet upprepar behovet av en ansvarsfull och tillväxtvänlig finanspolitik som säkerställer hållbarheten i skuldsättningen och som beaktar konjunkturcykeln och investeringsgap, samtidigt som medborgarnas sociala rättigheter respekteras. Parlamentet påminner om att den mycket höga skuldsättningen i vissa medlemsstater utgör en avsevärd risk vid eventuella framtida chocker inom euroområdet. Parlamentet betonar att insatserna för att förbättra motståndskraften i offentliga finanser och främja tillväxten behöver intensifieras i länder med hög skuldsättningsgrad så att de hamnar på en hållbar bana mot lägre skuldsättning.

21.  Europaparlamentet insisterar på att stabilitets- och tillväxtpakten genomförs samtidigt som existerande flexibilitetsklausuler används fullt ut, i linje med kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 (COM(2015)0012), bland annat för att stödja större investeringar och strukturreformer samt för att hantera säkerhetshot och inflödet av flyktingar.

22.  Europaparlamentet betonar behovet av förbättrad skatteuppbörd, bekämpning av skattebedrägerier, skatteundandragande, tvingande åtgärder mot aggressiv skatteplanering och skatteparadis samt förbättrad samordning av skattepolitiken inom EU. Parlamentet efterlyser skattesystem som är effektiva och transparenta för att öka skatteuppbörden, förhindra skatteflykt och bekämpa organiserad brottslighet. Parlamentet anser därför att skatte- och tullmyndigheterna bör få tillräckliga personella, materiella och finansiella resurser.

23.  Europaparlamentet stöder rationella och landsspecifika insatser för att förbättra kvaliteten, effektiviten och tillväxtinriktningen på de offentliga utgifterna, i synnerhet genom att improduktiva utgifter vänds till tillväxtfrämjande investeringar, men utan att äventyra det viktiga tillhandahållandet av offentliga och sociala tjänster.

Särskilt fokus på euroområdet

24.  Europaparlamentet välkomnar den rekommendation för euroområdets ekonomiska politik som kommissionen föreslog sex månader före de landsspecifika rekommendationerna såsom ett steg för att fördjupa samordningen av politiken vid uppföljningen av de fem ordförandenas rapport och relevanta resolutioner från Europaparlamentet.

25.  Europaparlamentet betonar att euroområdet, på grund av att det ömsesidiga beroendet är stort och att den monetära politiken är gemensam, är en ekonomisk enhet där konvergens mot dem som presterar bäst måste främjas och stödjas av starkare samordning av nationell politik. Parlamentet betonar vikten av att alla nationella regeringar intensifierar åtgärderna för att inom sina medlemsstater genomföra de ekonomiska reformer och investeringar som krävs för att minska de makroekonomiska obalanserna och förhindra negativa spridningseffekter av den nationella politiken på andra medlemsstater. Parlamentet efterlyser därför en djupgående bedömning av dessa makroekonomiska obalanser och spridningseffekter som ett komplement till bedömningen av varje lands specifika sårbarheter och den makroekonomiska dialogen. Parlamentet insisterar på att rekommendationerna för euroområdet och de landsspecifika rekommendationerna ska överensstämma helt och hållet.

26.  Europaparlamentet välkomnar den ökade uppmärksamhet som fästs vid euroområdets samlade finanspolitiska ställning utan att fokus släpps på medlemsstaternas ansvar. Parlamentet påminner om att ett budgetunderskott i en medlemsstat inte kan uppvägas av ett budgetöverskott i en annan medlemsstat inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott. Parlamentet efterlyser regelbunden övervakning av huruvida den samlade finanspolitiska ställningen är lämplig med tanke på det existerande investeringsgapet.

27.  Europaparlamentet stöder rekommendationen att differentiera de enskilda medlemsstaternas finanspolitiska insatser, med beaktande av deras respektive positioner i förhållande till kraven i stabilitets- och tillväxtpakten och stabiliseringsbehovet, liksom av spridningseffekterna. Parlamentet noterar att för många medlemsstater innebär detta att bedriva en tillväxtvänlig budgetkonsolidering. Parlamentet noterar å andra sidan att vissa länder har allt större finanspolitiskt spelutrymme jämfört med kraven i stabilitets- och tillväxtpakten, vilket i detta läge skulle kunna bidra till att stödja den inhemska ekonomin.

28.  Europaparlamentet noterar att euroområdets stora bytesbalansöverskott visserligen är ett välkommet tecken på euroområdets externa konkurrenskraft men att dess nuvarande nivå också är ett uttryck för brist på investeringar, vilket får negativa effekter på tillväxt och sysselsättning. Parlamentet anser att starkare inre efterfrågan skulle vara bättre för en hållbar tillväxt i euroområdet och även utifrån ett globalt perspektiv. Parlamentet är medvetet om att det med vissa medlemsstaters bytesbalansöverskott följer positiva spridningseffekter över värdekedjan som andra medlemsstater kan gynnas av på olika sätt. Parlamentet konstaterar också att den gemensamma valutan spelar en roll för att bidra till att mer konkurrenskraftiga länder fortsätter att ha stora överskott gentemot resten av världen. Parlamentet välkomnar slutsatsen i kommissionens vinterprognos 2016 enligt vilken den ekonomiska tillväxten i vissa medlemsstater 2015 framför allt har drivits av den inhemska efterfrågan. Parlamentet anser att det är viktigt att medlemsstater med större bytesbalansöverskott fortsätter att öka sin inhemska efterfrågan för sitt eget bästa och för allmännyttan. Samtidigt uppmanas mindre konkurrenskraftiga medlemsstater att verkligen genomföra strukturreformer och investeringar av hög kvalitet för att modernisera sina ekonomier och skapa en hållbar affärsmiljö för långsiktiga investeringar i enlighet med Europa 2020-strategin. Parlamentet anser att detta är det bästa sättet att minska makroekonomiska obalanser inom medlemsstaterna och inte genom en intern devalvering, vilken försvagar efterfrågan och bromsar den ekonomiska tillväxten i hela euroområdet.

29.  Europaparlamentet betonar behovet av att främja faktisk ekonomisk och social konvergens som drivs av förbättringar i produktiviteten och icke-kostnadsrelaterade faktorer. Parlamentet betonar vikten av att alla medlemsstater verkligen genomför strukturreformer, förbättrar kvaliteten på offentliga utgifter och har en tillräcklig investeringskapacitet så att en balanserad och hållbar tillväxt möjliggörs, vilket är avgörande även för att minska skuldsättningen i förhållande till BNP. Parlamentet erkänner att höga offentliga och privata skuldnivåer avsevärt minskar kapaciteten att investera och därmed saktar ner tillväxten.

30.  Europaparlamentet påminner om att lönesättningen är en fråga om autonoma kollektivförhandlingar, och begär att relevanta aktörer säkerställer både ansvarsfulla och tillväxtvänliga löneutvecklingar som återspeglar ökningarna i produktivitet. Parlamentet uppmanar särskilt relevanta aktörer i länder med bytesbalansunderskott eller en bytesbalans i nära jämvikt att fortsätta sina insatser för att stärka produktiviteten och upprätthålla konkurrenskraften. Samtidigt uppmanas relevanta aktörer i länder med stora överskott att använda sparandeöverskottet för att stödja inhemsk efterfrågan och inhemska investeringar.

31.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder som hindrar en kapplöpning mot botten när det gäller beskattning och sociala standarder, något som leder till ökad ojämlikhet. Parlamentet påminner om behovet att behålla internationell konkurrenskraft baserad på produktivitet och uppåtriktad konvergens. Parlamentet välkomnar den ökade uppmärksamhet som fästs vid tre sysselsättningsrelaterade indikatorer resultattavlan för makroekonomiska obalanser och uppmanar kommissionen att ställa dem på jämbördig fot med de andra. Parlamentet anser också att analys av den existerande resultattavlan med centrala sysselsättningsrelaterade och sociala indikatorer och relevanta indikatorer för resurseffektivitet bör beaktas på vederbörligt sätt i politiska riktlinjer.

32.  Europaparlamentet noterar Europeiska rådets slutsatser från december 2015 om den ekonomiska och monetära unionen och uppmanar kommissionen att så snart som möjligt börja förbereda de mer långsiktiga åtgärderna.

En effektivare europeisk planeringstermin med större demokratisk ansvarsskyldighet

33.  Europaparlamentet beklagar det svaga genomförandet av landsspecifika rekommendationer och anser att ett bättre genomförande av de landsspecifika rekommendationerna kräver klart uttalade prioriteringar på europeisk nivå och en verklig offentlig debatt, politisk vilja och åtaganden på nationell nivå som leder till större relevans och nationellt egenansvar. Parlamentet välkomnar i detta avseende de besök som hittills gjorts av ledamöter från kommissionen i medlemsstaterna för att diskutera processen med den europeiska planeringsterminen och dess dokument.

34.  Europaparlamentet begär att rätt avvägning görs mellan att utfärda landsspecifika rekommendationer som fokuserar på nyckelprioriteringar och att säkerställa att de är inriktade på alla de centrala utmaningarna, däribland behovet av att undvika en ny stadsskuldskris och öka konkurrenskraften, tillväxten och sysselsättningen, med beaktande av Europa 2020-målen.

35.  Europaparlamentet välkomnar plenardebatten med kommissionens ordförande och Eurogruppens ordförande om utkastet till rekommendation för euroområdet den 15 december 2015, och begär att sådana plenardebatter blir ett regelbundet inslag i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet anser att sådana debatter stärker och kompletterar existerande demokratisk dialog, i synnerhet den ekonomiska dialogen, och bidrar till att öka ansvarigheten för den verkställande makten.

36.  Europaparlamentet betonar att Europeiska rådets vårmöte bör förbli den centrala tidpunkt då politiska prioriteringar fastställs. Parlamentet välkomnar plenardebatten med kommissionen om prioriteringarna för den årliga tillväxtöversöversikten innan och efter att den antas. Parlamentet påminner om att fastställanden av den ekonomiska politiken efter rekommendationen från rådet till medlemsstaterna är en verkställighetsakt som behöver genomgå demokratisk granskning av och debatt i Europaparlamentet. Parlamentet uppmanar därför rådet att anta rekommendationerna för euroområdet och slutsatserna om paketet med den årliga tillväxtöversikten efter att parlamentet har kunnat inta en ståndpunkt om dem. Parlamentet bekräftar sin föresats att behandla dessa dokument snabbt och inta en ståndpunkt i god tid före Europeiska rådets vårmöte. Parlamentet välkomnar den inbjudan som utgått till Europaparlamentet att dess talman ska presentera parlamentets ståndpunkt vid Europeiska rådets vårmöte. Parlamentet påminner vidare om att Europaparlamentet enligt fördraget måste informeras efter det att rådet har antagit rekommendationer och även om resultaten av den multilaterala övervakningen.

37.  Europaparlamentet betonar vikten av att de nationella parlamenten debatterar landsrapporter och landsspecifika rekommendationer och röstar om nationella reformprogram samt om nationella konvergens- eller stabilitetsprogram. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att involvera arbetsmarknadens parter, lokala och regionala myndigheter samt andra relevanta intressenter på ett strukturerat sätt, och dra fördel av att landsrapporterna offentliggörs tidigt. Parlamentet betonar den oersättliga roll som arbetsmarknadens parter har i lönesättningen och den viktiga roll de bör spela i mer omfattande ekonomiska diskussioner, i synnerhet när det gäller att främja produktivitet. Parlamentet begär dessutom att de nationella parlamenten samarbetar mer med Europaparlamentet.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda förhandlingar om ett interinstitutionellt avtal om ekonomisk styrning. Parlamentet insisterar på att detta interinstitutionella avtal bör säkerställa, inom ramen för fördragen, att den europeiska planeringsterminens struktur möjliggör en meningsfull och regelbunden parlamentarisk granskning av processen, i synnerhet när det gäller prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten och rekommendationerna för euroområdet.

Budgetpolitiken

39.  Europaparlamentet beklagar avsaknaden av en tillfredsställande hävstång och anser att detta beror på EU-budgetens begränsade storlek och på att systemet för egna medel är omöjligt att ändra, samt på inkonsekvensen mellan ekonomiska prognoser, prioriteringar för den ekonomiska politiken och utarbetandet av de årliga och fleråriga budgetarna.

40.  Europaparlamentet betonar att EU:s budget direkt bidrar till att uppnå två av de tre målen med den årliga tillväxtöversikten för 2016 (stimulera investeringarna, fortsätta strukturreformerna och genomföra en ansvarsfull och seriös finanspolitik som lever upp till de utlovade politiska åtagandena). Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att använda EU-medel för tekniskt stöd i syfte att främja strukturreformer.

41.  Europaparlamentet anser att EU:s budget skulle kunna avlasta de nationella budgetarna och stödja budgetkonsolideringsinsatser genom tillhandahållandet av egna medel och en rationalisering av utgifter. Parlamentet är övertygat om att fler former av förvaltning av offentliga medel på EU-nivå skulle göra det möjligt att uppnå stordriftsfördelar och därmed minska utgifterna, särskilt på de diplomatiska och militära områdena, dock utan att ifrågasätta principen om delad förvaltning, i synnerhet när det gäller strukturfonderna.

42.  Europaparlamentet påminner om att det är olagligt för EU att ha underskott i budgeten. Parlamentet konstaterar att medlemsstaterna använder EU:s budget som en variabel för att justera de nationella budgetarna.

43.  Europaparlamentet påminner om att det krävs en mer djupgående integration inom euroområdet för att den ekonomiska och monetära unionen (EMU) ska kunna fullbordas, och att en budgetunion är en av hörnstenarna för att euron ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt.

44.  Europaparlamentet begär när det gäller parlamentets ståndpunkt om euroområdet och dess budgetkapacitet att man beaktar slutsatserna i initiativbetänkandet om euroområdets budgetkapacitet, som ska utarbetas under 2016.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över den fleråriga budgetramen, i enlighet med vad som föreskrivs i den politiska överenskommelsen mellan parlamentet, kommissionen och rådet från juni 2013. Parlamentet understryker att finanskrisen och den humanitära krisen som drabbade EU mellan 2009 och 2014 visat att den nuvarande fleråriga budgetramen är olämplig. Parlamentet betonar dessutom behovet av en långtgående reform av EU:s finansiella planering så att vederbörlig hänsyn tas till målen, finansieringen och varaktigheten för de tillgängliga instrumenten.

Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

46.  Europaparlamentet understryker att om reformen av avfallslagstiftningen och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin ska skynda på den europeiska ekonomins omställning till en cirkulär modell, är det mycket viktigt att rekommendationer för detta ändamål integreras processen för den europeiska planeringsterminen för att främja konkurrenskraften, skapa jobb och åstadkomma hållbar tillväxt. Parlamentet rekommenderar att den cirkulära ekonomins principer integreras i de landsspecifika rekommendationerna.

47.  Europaparlamentet betonar att det behövs en skatteram som belönar utveckling av en hållbar politik och som följer principen om att ”förorenaren betalar” och ger rättvisande signaler för investeringar i resurseffektivitet, modernisering av produktionsprocesser och tillverkning av produkter som lättare går att reparera och som håller längre. Parlamentet upprepar att miljöskadliga subventioner, inbegripet subventioner till fossila bränslen, stegvis måste avskaffas och att det måste ske en skatteväxling från skatt på arbete till skatt på miljöföroreningar.

48.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att bedöma hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet och hållbarhet inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och stöder en övergång till en resultatbaserad strategi samt en fokusering på förebyggande av sjukdomar och på hälsofrämjande verksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att, tillsammans med alla aktörer, utarbeta verktyg för att övervaka resultaten på hälso- och sjukvårdsområdet, mäta tillgången till hälso- och sjukvård av hög kvalitet och främja transparensen i kostnaderna för läkemedelsforskning med målet att minska de sociala skillnaderna och ojämlikheterna i hälsa mellan och inom medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att i de landsspecifika rekommendationerna beakta de långsiktiga hälso- och budgeteffekterna av åtgärder inriktade på förebyggande program.

49.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av en hållbar hälso- och sjukvårdssektor, vilken spelar en viktig roll för hela ekonomin, i och med att den sysselsätter 8 procent av den sammanlagda europeiska arbetskraften och står för 10 procent av unionens BNP, och det är även viktigt att denna sektor kan erbjuda lika tillgång till hälso- och sjukvård för alla medborgare, eftersom hälsa är avgörande för stabiliteten, hållbarheten och den framtida utvecklingen av medlemsstaterna och deras ekonomier.

Regionalpolitik

50.  Europaparlamentet noterar EU-investeringarnas betydelse för mindre utvecklade regioner och vikten av att säkra deras kapacitet att locka till sig ytterligare investeringar, och på detta sätt främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

51.  Europaparlamentet noterar kopplingarna mellan målen för den europeiska planeringsterminen och programplaneringen av ESI-fonderna för 2014–2020, som avspeglas i partnerskapsavtalen. Parlamentet anser därför att sammanhållningspolitiska instrument, efter reformen 2014–2020, skulle kunna spela en mycket viktig roll i genomförandet av de relevanta landsspecifika rekommendationerna, och på detta sätt stödja strukturreformer och bidra till att fullfölja EU:s strategiska mål och ett effektivt genomförande av partnerskapsavtalen. Parlamentet understryker dock att ESI-fondernas program och mål är fleråriga och långfristiga till skillnad från den europeiska planeringsterminens årliga cykel, och betonar vikten av samordning mellan unionens prioriteringar och nationella, regionala och lokala behov.

o
o   o

52.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, de nationella parlamenten och Europeiska centralbanken.

(1) EUT L 306, 23.11.2011, s. 12.
(2) EUT L 306, 23.11.2011, s. 41.
(3) EUT L 306, 23.11.2011, s. 8.
(4) EUT L 306, 23.11.2011, s. 33.
(5) EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.
(6) EUT L 306, 23.11.2011, s. 1.
(7) EUT L 140, 27.5.2013, s. 11.
(8) EUT L 140, 27.5.2013, s. 1.
(9) EUT L 192, 18.7.2015, s. 27.
(10) EUT L 268, 15.10.2015, s. 28.
(11) EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.
(12) Antagna texter, P8_TA(2015)0238.
(13) Antagna texter, P8_TA(2015)0408.
(14) Antagna texter, P8_TA(2015)0469.


Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2016
PDF 465kWORD 373k
Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2016 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2016 (2015/2330(INI))
P8_TA(2016)0059A8-0031/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—  med beaktande av artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—  med beaktande av artiklarna 145, 148, 152 och 153.5 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av artikel 174 i EUF-fördraget,

—  med beaktande av artikel 349 i EUF-fördraget, som definierar en särskild status för unionens yttersta randområden,

—  med beaktande av rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt kapitel IV (Solidaritet),

—  med beaktande av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2015 Årlig tillväxtöversikt för 2016 – Stärkt återhämtning och främjad konvergens (COM(2015)0690),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 26 november 2015 Rapport om förvarningsmekanismen 2016 (COM(2015)0691),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation till rådets rekommendation av den 26 november 2015 om den ekonomiska politiken för euroområdet (COM(2015)0692),

–  med beaktande av utkastet till gemensam sysselsättningsrapport från kommissionen och rådet av den 26 november 2015 Följedokument till kommissionens meddelande – Årlig tillväxtöversikt för 2016 (COM(2015)0700),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 oktober 2015 Stegen mot färdigställandet av den ekonomiska och monetära unionen (COM(2015)0600),

–  med beaktande av förslaget till rådets beslut av den 2 mars 2015 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (COM(2015)0098) och parlamentets ståndpunkt av den 8 juli 2015 om samma ämne(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 april 2014 om effektiva, tillgängliga och anpassningsbara hälso- och sjukvårdssystem (COM(2014)0215),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 oktober 2013 Att stärka den ekonomiska och monetära unionens sociala dimension (COM(2013)0690),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 februari 2013 Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning – inklusive genomförandet av Europeiska socialfonden 2014–2020 (COM(2013)0083),

—  med beaktande av kommissionens rekommendation av den 20 februari 2013 Bryta det sociala arvet: investera i barnens framtid (C(2013)0778),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 april 2012 Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning (COM(2012)0173),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 december 2011 Initiativet Bättre möjligheter för unga (COM(2011)0933),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2010 Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning (COM(2010)0758) och parlamentets resolution av den 15 november 2011 om samma ämne(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

—  med beaktande av kommissionens strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män 2010–2015 och det därpå följande dokumentet Strategiskt engagemang för jämställdhet 2016–2019, där det uttryckligen hänvisas till sysselsättning och ekonomiskt oberoende för kvinnor,

—  med beaktande av kommissionens rekommendation 2008/867/EG av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden,

—  med beaktande av de fem ordförandenas rapport av den 22 juni 2015 Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union,

—  med beaktande av rådets slutsatser om främjandet av den sociala ekonomin som en viktig drivande faktor för ekonomisk och social utveckling i Europa (13414/15),

—  med beaktande av rapporten från 2014 från kommittén för socialt skydd om ett fullgott socialt skydd för behov av långtidsvård i ett åldrande samhälle,

–  med beaktande av sin resolution av den 24 november 2015 om att minska ojämlikhet, med särskilt fokus på barnfattigdom(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 oktober 2015 om sammanhållningspolitiken och översynen av Europa 2020-strategin(4),

–  med beaktande av frågan för muntligt besvarande O-000121/2015 – B8–1102/2015 till rådet och av sin anknytande resolution av den 29 oktober 2015 om rådets rekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2015 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2015(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2014 om Europa 2020-strategins sysselsättningsmässiga och sociala aspekter(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 juli 2014 om ungdomssysselsättning(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 april 2014 om hur Europeiska unionen kan bidra till att skapa en gynnsam miljö för företag och nystartade företag för att skapa arbetstillfällen,(10)

—  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet(11),

—  med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2009 om den sociala ekonomin(12),

—  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 2 februari 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett europeiskt forum för att förbättra samarbetet när det gäller att förebygga och motverka odeklarerat arbete(13),

—  med beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning i samband med Europeiska unionens inledande rapport (september 2015),

—  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 3/2015 EU:s ungdomsgaranti: Första stegen har tagits men det finns risker med genomförandet(14),

—  med beaktande av Eurostats publikation från april 2015 om arbetslösheten i EU:s regioner,

—  med beaktande av EU:s kvartalsöversikt över sysselsättningen och den sociala situationen (European Employment and Social Situation, Quarterly Review) från mars 2015(15),

—  med beaktande av OECD:s arbetsdokument av den 9 december 2014 Trends in Income Inequality and its Impact on Economic Growth,

—  med beaktande av den femte och den sjätte undersökningen om arbetsvillkor i Europa (2010 och 2015)(16),

—  med beaktande av Eurofounds rapport av den 16 februari 2016 om arbetsmarknadsparternas roll i den europeiska planeringsterminen,

—  med beaktande av Eurofounds rapport av den 17 juni 2014 Changes to wage-setting mechanisms in the context of the crisis and the EU's new economic governance regime,

—  med beaktande av diskussionen med företrädare för nationella parlament om europeiska planeringsterminens prioriteringar för 2016,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8‑0031/2016), och av följande skäl:

A.  Även om arbetslösheten har minskat långsamt sedan andra halvåret 2013 har minskningen inte varit tillräcklig för att arbetslöshet och fattigdom ska kunna begränsas, trots vissa gynnsamma makroekonomiska strategier och strukturreformer. Likväl är den fortfarande för hög i många medlemsstater och omfattar för närvarande 9,9 procent av arbetskraften, med andra ord 23 miljoner européer, varav ungefär hälften är långtidsarbetslösa, och över 10 procent i euroområdet, så att den fortfarande ligger en bra bit över siffrorna för 2008. Detta visar att det är mycket viktigt att ta hänsyn till särskilda mikroekonomiska omständigheter samt att det behövs ytterligare socialt rättvisa strukturreformer som bör socialkonsekvensbedömas innan de träder i kraft.

B.  Den ekonomiska återhämtningen är nu inne på sitt tredje år med en tillväxtprognos för EU-28 på 2 procent för 2016 och på 1,8 procent för euroområdet. Återhämtningstakten är dock fortfarande ojämn både inom och mellan medlemsstaterna och drivs delvis av tillfälliga faktorer, såsom det fortgående prisraset på energi, som bidrar till ökad köpkraft, i de fall det påverkar den reala ekonomin. Detta visar att EU kan göra mer för att stimulera den ekonomiska och sociala återhämtningen för att öka dess bärkraft på medellång sikt, särskilt nu med den rådande osäkerheten i den globala ekonomin.

C.  Den finanspolitiska konsolideringen i EU-28 är på väg att bli bättre, i och med att det allmänna budgetunderskottet gått ned från 4,5 procent under 2011 till 2,5 procent under 2015.

D.  Såsom kommissionen framhållit(17) kvarstår olikheterna både inom och mellan medlemsstaterna i sysselsättningshänseende och socialt hänseende, och den sociala utvecklingen talar fortfarande för ytterligare olikheter inom EU, vilket hindrar tillväxt, sysselsättning och sammanhållning. Samhällen med stor jämlikhet och investeringar i människor klarar sig bättre i fråga om tillväxt och motståndskraftig sysselsättning.

E.  Ungdomsarbetslösheten i EU ligger på 22,6 procent, och 2014 låg andelen unga som varken arbetade eller studerade på 12,3 procent, vilket gjorde att denna grupp löpte risk att utestängas från arbetsmarknaden, med förlust av färdigheter och humankapital som följd. Detta bidrar till bristande självständighet för den enskilde och äventyrar den sociala integreringen. Huvudansvaret för åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten åvilar fortfarande medlemsstaterna. Det handlar då om att utveckla och genomföra regelverk för arbetsmarknaden, samt utbildningssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik.

F.  Sysselsättningsgraden i EU28 ökade 2014 med 0,8 procent, medan den i euroområdet ökade med 0,4 procent. Det råder avsevärda skillnader mellan medlemsstaterna, i och med att sysselsättningsgraden i fem av dem minskat med minst fem procentenheter mellan 2009 och 2014. Antalet egenföretagare ökade 2014 i ungefär samma takt som sysselsättningen och från och med 2013 har ökningen av den totala sysselsättningsgraden huvudsakligen drivits av en ökning av tillfälliga arbetstillfällen, även om detta varierar stort mellan medlemsstaterna. Både arbetslöshetens omfattning och dess sociala konsekvenser är olika i olika europeiska länder. Många unga skriver antingen in sig för ytterligare universitetsstudier för att komma undan arbetslösheten, eller också lämnar de sitt hemland för att söka arbete i andra medlemsstater. De här två fallen finns inte med i den nationella ungdomsarbetslöshetsstatistiken.

G.  Sysselsättningsgraden bland kvinnor (63,5 procent i maj 2015) är åtskilligt lägre än Europa 2020-strategins överordnade mål på 75 procent och kvinnor arbetar i hög grad deltid (32,2 procent) jämfört med männen (8,8 procent), även om man tar hänsyn till individuella fria val och behov. Att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden kan bidra till att minska skillnaderna och vara ett sätt att komma till rätta med kvinnors ökade risk att drabbas av fattigdom och social utestängning.

H.  Arbetslösheten leder till enorma förluster av humankapital och de totala kostnaderna för ungdomsarbetslösheten i Europa har uppskattats till 153 miljarder euro per år(18). Arbetslösheten, ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten får inte bara ekonomiska och sociala konsekvenser, utan de blir också till skada för den sociala konvergensen och hindrar i sista hand en varaktig ekonomiskt tillväxt.

I.  Omkring 5 procent av arbetskraften i EU-28 hade under 2014 varit arbetslös i över ett år och 3,1 procent i över två år. Endast hälften av arbetstagarna i åldersgruppen 55–65 år förvärvsarbetar och långtidsarbetslösheten är särskilt vanlig i yngre och äldre åldersgrupper. Tyvärr är det väldigt vanligt med diskriminering av långtidsarbetslösa som söker arbete. Detta beror på att arbetslöshet är stigmatiserande, och arbetsgivarna kan uppfatta arbetslösa och äldre arbetssökande som mindre kompetenta och mindre anställbara än personer som har arbete. Arbetsgivarna måste utbilda sina personalchefer så att de kan övervinna eventuella fördomar mot arbetslösa och äldre arbetstagare och rikta in sig på kvalifikationer och erfarenhet i stället för på nuvarande anställningsstatus.

J.  Runt 20 procent av de förvärvsarbetande i EU har endast grundläggande digitala färdigheter och 40 procent av EU:s befolkning kan anses ha otillräckliga digitala färdigheter. Trots att det är svårt för många, särskilt unga, att komma in på arbetsmarknaden finns det i EU omkring två miljoner otillsatta tjänster, av vilka nästan 900 000 återfinns inom den digitala sektorn. 39 procent av företagen har fortfarande svårt att hitta personal med önskad kompetens, även om forskning visar att de företag som inte kan hitta personal med önskad kompetens ofta är de som inte vill erbjuda långtidsanställningar. Var tredje europeisk arbetstagare var antingen över- eller underkvalificerad för sitt arbete år 2012. Låg utbildning, tillsammans med att utbildningen inte motsvarar arbetsmarknadens behov, är de främsta orsakerna till att unga hamnar i en situation där de varken arbetar eller studerar, vilket inverkar negativt på tillväxten. Det är mycket viktigt att ta reda på grundorsakerna till att skolgången avbryts i förtid och medlemsstaterna bör åter lägga så mycket utgifter på utbildning att det blir möjligt att nå Europa 2020-målen.

K.  Odeklarerat arbete fråntar arbetstagarna deras sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter, gynnar social dumpning och får allvarliga budgetkonsekvenser, eftersom det leder till en förlust av skatteintäkter och socialförsäkringsavgifter, vilket får negativa effekter på sysselsättning, produktivitet och arbetskvalitet, kompetensutveckling och livslångt lärande, liksom på ett effektivt och ändamålsenligt system av pensionsrättigheter, bl.a. genom ökade pensionsklyftor, och påverkar också tillgången till hälso- och sjukvård i vissa medlemsstater. Det måste göras mer för att odeklarerat arbete ska omvandlas till deklarerat arbete.

L.  Även om atypiska anställningsformer eller sådana som skiljer sig från standarden inte i sig utgör osäker anställning är detta vanligare i samband med denna typ av kontrakt, även om sådana kontrakt utgör en minoritet av de befintliga anställningsförhållandena(19). Otryggheten är ett ytterligare inslag i vad osäker anställning innebär och innefattar osäkra arbetsförhållanden, att inkomsterna är otillräckliga, att det inte finns något uppsägningsskydd, och att man inte vet hur länge arbetsförhållandet ska vara. Det har i oroväckande grad blivit allt vanligare med sådana kontrakt i vissa medlemsstater. För att sådana kontrakt inte ska missbrukas måste en effektiv och ändamålsenlig mekanism för yrkesinspektioner genomföras på nationell nivå. Nu är det viktigt med stimulans till arbetstillfällen av god kvalitet som ger familjerna tillräcklig inkomst och ekonomisk trygghet.

M.  Ett av de fem målen i Europa 2020-strategin är att minska antalet personer som riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning med minst 20 miljoner. Nästan 123 miljoner människor i EU befinner sig för närvarande i denna situation. 2013 löpte 26,5 miljoner barn i EU-28 risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning. Antalet européer som löpte risk för fattigdom ökade under perioden 2009–2012, men därefter har en förbättring inträtt, i och med att detta antal stabiliserats under 2013 och 2014. Hemlösheten har ökat i många EU-medlemsstater. Under 2020 löpte 32,2 miljoner personer med funktionsnedsättning och som var äldre än 16 år risk att drabbas av fattigdom och social utestängning. Målen för Europa 2020-strategin har ännu inte uppnåtts och därför behövs det en omedelbar översyn av denna strategi.

N.  Andelen av EU:s befolkning som är 65 år eller äldre i förhållande till befolkningen mellan 15 och 64 år beräknas öka från 27,8 procent till 50,1 procent fram till 2060, och den totala försörjningskvoten(20) förväntas stabilisera sig på över 120 procent fram till mitten av nästa årtionde och sedan stiga till över 140 procent fram till 2060. Av dessa faktorer, liksom av andra demografiska förändringar, såsom en åldrande befolkning samt hög eller låg befolkningstäthet, framgår det att myndigheterna måste införa en heltäckande och socialt ansvarsfull politik för att få födelsetalen att öka, underlätta en omfattande sysselsättning inom arbeten av god kvalitet, arbeta för såväl tillräckliga sociala trygghetssystem som aktivt åldrande, och införa socialt ansvarsfulla reformer på arbetsmarknaden och av pensionssystemen och garantera att den första pensionspelaren är tillräcklig och adekvat på kort, medellång och lång sikt.

O.  Pensionsklyftan i EU är fortfarande avsevärd, 40 procent, och av detta framgår att det råder såväl skillnader mellan kvinnor och män i fråga om heltidsarbete respektive deltidsarbete som ett könsmässigt lönegap, tillsammans med att kvinnor tillbringar kortare tid i arbetslivet.

P.  Det ökande antalet omsorgsberoende äldre personer har och kommer att få en allt större inverkan på hälso- och sjukvården, långtidsvården och behovet av resurser inom både formell och informell vård. I dagens system för social trygghet tas det inte tillräcklig hänsyn till situationen för anhörigvårdare, som är en enorm tillgång för samhället.

Q.  Den offentliga och privata skuldsättningen är fortfarande för hög i många medlemsstater och blir till förfång för EU:s ekonomiers styrka. De låga räntorna inom euroområdet kan användas för att ge medlemsstaterna ökat handlingsutrymme. Därför måste det grundligt dryftas hur skuldsituationen i EU ska hanteras.

R.  Med den nuvarande trenden kommer 90 procent av den globala tillväxten under kommande 10–15 åren att komma från andra områden än EU. Därför behövs det fortsatt arbete för att reell tillväxt och sysselsättningsskapande strategier ska utvecklas och främjas i medlemsstaterna. Det måste bedrivas en industripolitik och en marknadspolitik som kan öka EU:s interna och globala konkurrenskraft och på det sättet bidra till hållbara och socialt inkluderande sysselsättningsmöjligheter.

S.  20 procent av utgifterna från Europeiska socialfonden bör sättas in mot fattigdom och social utestängning i medlemsstaterna.

T.  Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) har redan godkänt 69 projekt i 18 länder och undertecknat 56 verksamheter (varvid den sammanlagda finansieringen ur denna fond uppgår till runt 1,4 miljarder euro), vilket förväntas leda till mer än 22 miljarder euro i investeringar och omfatta runt 71 000 små och medelstora företag. Det måste göras mer för att verkligen kanalisera fondmedlen till social infrastruktur, såsom barnomsorg, för att de sedan länge aktuella Barcelonaåtagandena ska kunna fullgöras. I dag handlar projekten mest om stora infrastrukturprojekt, där små och medelstora företag och mikroföretag inte brukar komma i fråga för fondmedlen, fastän de är så viktiga genom att vara den europeiska ekonomins ryggrad och genom att skapa sysselsättning av god kvalitet.

U.  Företagen inom den sociala sektorn omfattar 2 miljoner företag (10 procent av samtliga företag i EU) som sysselsätter över 14 miljoner människor, vilka utgör runt 6,5 procent av arbetstagarna i EU.

V.  De yttersta randområdena står inför oerhörda svårigheter på grund av sina särdrag som begränsar deras tillväxtpotential. Arbetslösheten i dessa områden varierar mellan 15 och 32,4 procent.

W.  6,9 miljoner EU-medborgare utövar sin grundläggande rätt till fri rörlighet och bor och arbetar i ett annat EU-land, och det finns över 1,1 miljoner gränsarbetare. Den fria rörligheten för människor är utslagsgivande för bättre konvergens mellan de europeiska länderna.

X.  Det ökande antalet flyktingar i Europa ställer krav på solidaritet och mer välvvägda och förstärkta insatser från medlemsstater och regionala och lokala myndigheter i form av integrationsåtgärder, såsom socialt stöd i enlighet med EU:s relevanta asyllagstiftning och åtgärder på medellång till lång sikt och strategier för mottagning av flyktingar och integrering av dem i samhället.

Att investera i människor

1.  Europaparlamentet betonar att behovet att investera i social utveckling inte bara är ett sätt att garantera att hållbar ekonomisk utveckling och konvergens för alla kan uppnås utan att det också måste vara ett specifikt mål i sig självt. Parlamentet framhåller därför vikten av indikatorer på sysselsättningskvalitet, fattigdom och ojämlikhet. Parlamentet välkomnar kommissionens upprop om investeringar i sådana tjänster som hemtjänst, hälso- och sjukvård, barnomsorg och rehabiliteringstjänster. Parlamentet understryker att den ekonomiska och sociala sammanhållningen bör kvarstå som det primära målet för all EU-politik och att man bör göra mer för att få till stånd en mer sammansatt och objektiv utvärdering utgående från medlemsstaternas mångfald och olika egenskaper.

2.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i sin årliga tillväxtöversikt understryker behovet att ägna större uppmärksamhet åt social rättvisa inom ramen för de nya nationella stabilitets- och reformprogrammen och att tre sysselsättningsindikatorer (sysselsättningsgrad, ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet) lagts till i förfarandet vid makroekonomiska obalanser. Parlamentet uppmanar med kraft till att dessa indikatorer ska likställas med de befintliga indikatorerna, så att de kan ge impulser till djupgående analyser i de relevanta medlemsstaterna och garantera en fortsatt bedömning av deras interna obalanser, med förslag till ekonomiska och sociala reformer och övervakning av dem.

3.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i denna årliga tillväxtöversikt ställt social rättvisa i centrum för Europas ekonomiska återhämtning. Parlamentet betonar vad EU åstadkommit på konvergensens område genom att inrätta EMU och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna till insatser för uppåtgående social konvergens i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att definiera och kvantifiera sitt begrepp social rättvisa, och därvid ta hänsyn till både den sysselsättningspolitik och den socialpolitik som ska förverkligas under 2016 genom den årliga tillväxtöversikten och den europeiska planeringsterminen.

4.  Europaparlamentet konstaterar att högkvalitativ sysselsättning för alla utgör en viktig grundpelare för social rättvisa, som främjar mänsklig värdighet hos var och en. Parlamentet anser i detta hänseende att sysselsättning och tillväxt måste få en central roll i medlemsstaternas och EU:s politik, särskilt ungdomspolitiken och politiken för dem som är äldre än 55 år, som ett sätt att skapa mer hållbara sociala ekonomier inom EU. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att genomföra och bygga ut politiken för ungdomssysselsättning genom att anpassa denna politik efter de faktiska behoven på arbetsmarknaden.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på medlemsstatsnivå främja olika former av samarbete mellan regeringar, företag, bland dem också företag inom den sociala ekonomin, utbildningsanstalter, individanpassade tjänster, det civila samhället och arbetsmarknadens parter, utgående från utbyte av bästa praxis, i syfte att bättre anpassa medlemsstaternas utbildningssystem för att motverka kompetensglapp, tillgodose arbetsmarknadens behov och verka till stöd för att alla människor i Europa ska kunna komma in på den öppna arbetsmarknaden och stanna kvar där, framför allt genom varvad utbildning. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att, i samarbete med arbetsmarknadens parter, noggrant utforma och förhandsutvärdera alla strukturreformer i de nationella utbildningssystemen, för att utbildningen ska ge medborgarna de redskap de behöver. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina utbildningsprogram ta med entreprenörskapskultur och principerna för den sociala ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att på medlemsstatsnivå arbeta för en mer brett upplagd investeringsstrategi för utbildningen i dess helhet, som ska omfatta alla sektorer av livslångt lärande, lärande på arbetsplatsen, formellt och icke-formellt lärande.

6.  Europaparlamentet konstaterar att utbildningsinsatserna primärt inriktar sig på de yngre bland arbetskraften, men att många medlemsstater behöver ett bredare grepp på utbildning av arbetskraften, bland annat i form av möjligheter till vuxenutbildning och yrkesutbildning. Parlamentet understryker att otillräckliga investeringar i utbildning, framför allt om digitala färdigheter, utgör ett hot såväl mot Europas ställning inom konkurrensen som mot den europeiska arbetskraftens anställbarhet. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna att prioritera en brett upplagd utbildning i digitala färdigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att på medlemsstatsnivå arbeta för en mer brett upplagd investeringsstrategi för utbildningen i dess helhet, som ska omfatta alla sektorer av livslångt lärande, lärande på arbetsplatsen, varvad utbildning, formellt och icke-formellt lärande, varvid hänsyn ska tas till behovet av bättre vuxenutbildning såsom gensvar på den demografiska förändringen, så att medlemsstaternas utbildningssystem blir bättre anpassade efter arbetsmarknadens behov. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja lärlingsutbildning och till fullo använda de medel i Erasmus+ som står till förfogande för lärlingar, för att garantera lärlingsutbildningens kvalitet och attraktivitet.

7.  Europaparlamentet betonar att man måste investera i människor på ett så tidigt stadium av deras liv som möjligt, för att man ska kunna minska ojämlikheten och främja social delaktighet i tidiga år. Parlamentet vill därför att högkvalitativa och överkomligt prissatta tjänster inom förskoleverksamhet och barnomsorg ska göras tillgängliga för alla barn i samtliga medlemsstater.

8.  Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är med färdigheter och kompetens som förvärvats i icke-formella och informella lärandemiljöer för att förbättra anställbarheten för ungdomar och för personer som stått utanför arbetsmarknaden för att ta på sig omsorgsansvar. Parlamentet betonar därför vikten av att skapa ett valideringssystem för icke-formella och informella former av kunskaper och erfarenheter, särskilt sådana som förvärvats genom frivilligarbete. Parlamentet anser att en enhetlig certifiering och ett ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer kommer att bidra till att överbrygga klyftan mellan å ena sidan bristen på kompetent folk på den europeiska arbetsmarknaden och å andra sidan de unga arbetssökande. Parlamentet håller fast vid att man måste förverkliga tillvägagångssättet med livslångt lärande, i riktning mot flexibla utbildningsvägar, där inte bara formellt, utan också icke-formellt och informellt lärande erkänns, för att man ska kunna främja rättvisa och social sammanhållning och för att mera utsatta grupper ska kunna få möjlighet till anställning.

9.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att förbättra ungdomsgarantin på nationell, regional och lokal nivå, och betonar dess betydelse för övergången från skola till arbete. Parlamentet beklagar dock att ungdomsgarantin i ett flertal medlemsstater inte förverkligats effektivt. Parlamentet betonar behovet att garantera lämpliga former av samarbete mellan offentliga och privata arbetsförmedlingar på lokal, nationell och europeisk nivå och sociala stödtjänster, både allmänna och individanpassade stödtjänster. Parlamentet framhåller att man måste se till att ungdomsgarantin når ut till sådana ungdomar som står inför flerfaldig utestängning och extrem fattigdom. Parlamentet uppmanar med tanke på detta kommissionen att överväga en riktad översyn av ungdomsgarantin och dess finansieringsinstrument, också ungdomssysselsättningsinitiativet, och anser att kommissionen kan spela en roll genom att inrikta medlemsstaternas uppmärksamhet på att det behövs åtgärder och genom att underlätta utbyte av bästa praxis om hur ungdomsarbetslösheten bäst ska bekämpas.

10.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ till ett individanpassat tillvägagångssätt för långtidsarbetslösa, men oroar sig över den svåra situationen för de över 12 miljoner långtidsarbetslösa i Europa. Parlamentet anser att ett sådant tillvägagångssätt skulle kräva en ökad insats i form av mänskliga resurser och att det behövs deltagare med nödvändig utbildningsnivå för att kunna vägleda arbetslösa om hur de kan överbrygga eventuella luckor i sin utbildning eller yrkesutbildning. Parlamentet vill att arbetssökande ska få lämpligt stöd i form av ett integrerat tillhandahållande av tjänster och tillgång till utbildning och yrkesutbildning för att eventuella luckor ska övervinnas. Parlamentet betonar att omskolningsprocesser kräver adekvata ekonomiska resurser som måste inriktas på arbetslösa i alla åldrar, och att en effektiv sysselsättningspolitik också förutsätter att det ställs krav såväl på de behöriga nationella myndigheterna och arbetsgivarna som på de långtidsarbetslösa.

11.  Europaparlamentet påminner om att integreringen av långtidsarbetslösa är av avgörande betydelse för deras självförtroende, välbefinnande och framtida utveckling och viktig för att fattigdom och social utestängning ska kunna bekämpas, och att den kommer att bidra till de nationella socialförsäkringssystemens hållbarhet. Parlamentet anser att man måste beakta dessa människors sociala situation och deras behov. Parlamentet understryker dock att 12,7 % av befolkningen i arbetsför ålder drabbats av fattigdom bland förvärvsarbetande (enligt uppgifter från 2014, med en ökning från 11 % 2009), så att det behövs ett integrerat tillvägagångssätt för aktiv inkludering och sociala investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att engagera medlemsstaterna i strategier och åtgärder för minskning av fattigdom och social utestängning, i överensstämmelse med Europa 2020-strategin. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja arbetet med att skapa möjligheter till livslångt lärande för arbetstagare och arbetssökande i alla åldrar och att vidta åtgärder så snart som möjligt för att förbättra tillgången till EU-finansiering och mobilisera ytterligare resurser när så är möjligt, såsom det gjordes i fallet med ungdomssysselsättningsinitiativet.

12.  Europaparlamentet framhåller att man snabbt måste se till att EU:s insatser mot fattigdom och social utestängning aktivt tar itu med frågan om det ökande antalet hemlösa, som i dag inte omfattas av de indikatorer som används för att mäta EU:s fattigdomsmål men som är en skrämmande social verklighet och drabbar minst 4 miljoner människor varje år(21).

13.  Europaparlamentet framhåller med kraft att man snabbt och effektivt måste tillgodose behoven hos arbetslösa som är äldre än 55 år. Parlamentet uppmanar både kommissionen och medlemsstaterna att stödja flexibla anställningsformer för denna kategori (bland annat i form av deltidsarbete och tillfälligt arbete) som tillgodoser deras behov, för att de inte ska utträda ur arbetslivet i förtid. Parlamentet understryker vikten av att äldre arbetstagare på arbetsplatsen överför sina kunskaper och erfarenheter till yngre arbetstagare, till exempel genom att de får medverka i processer för lärande på arbetsplatsen, så att inte arbetstagare som är äldre än 55 år blir arbetslösa.

Strukturreformer på ett socialt och ansvarsfullt sätt

14.  Europaparlamentet noterar att både EU som helhet och många av dess medlemsstater fortsätter att dras med strukturella problem som behöver tas itu med omgående, och oroar sig över de sociala konsekvenserna av den budgetanpassningspolitik som i huvudsak inriktar sig på utgiftsnedskärningar, och betonar att den ekonomiska politiken bör garantera att artikel 9 i EUF-fördraget följs. Parlamentet påpekar att man måste fortsätta prioritera offentliga och privata investeringar och socialt och ekonomiskt väl avvägda strukturreformer som minskar ojämlikheten, och att främja hållbar tillväxt och ansvarsfull budgetkonsolidering (med hänsyn tagen till skuldhållbarheten, de ekonomiska konjunkturerna och investeringsklyftan), bland annat intäktspolitiken genom att bekämpa skattebedrägeri och skatteflykt, och på det sättet befästa utvecklingen i riktning mot ökad sammanhållning och uppåtgående social konvergens. Parlamentet anser att denna politik är till nytta för en gynnsam miljö för företag och offentliga tjänster, som kan skapa sysselsättning av god kvalitet, leda till sociala framsteg och sporra till investeringar som ger utdelning i både socialt och ekonomiskt hänseende. Parlamentet betonar att dessa prioriteringar endast kommer att uppnås om adekvata investeringar i humankapital och livslångt lärande prioriteras som en gemensam strategi. Parlamentet vidhåller att arbetsmarknadens parter ska få medverka vid strukturreformerna och i arbetsmarknadspolitiken.

15.  Europaparlamentet framhåller att socialt ansvarsfulla reformer måste bygga på solidaritet, integration, social rättvisa och en rättvis inkomstfördelning – en modell som tillförsäkrar jämlikhet och socialt skydd, skyddar utsatta grupper och ger alla invånare bättre levnadsstandard.

16.  Europaparlamentet betonar behovet att främja och skydda den sociala marknadsekonomin, som erbjuder en ram där konkurrenskraft och högt ställda sociala normer bidrar till social rättvisa och social rättvisa stimulerar konkurrenskraft. Parlamentet betonar dessutom att man måste finna en avvägning mellan å ena sidan ekonomiska överväganden och å andra sidan behovet att få till stånd en ändamålsenlig finanspolitisk konsolidering, en bärkraftig ekonomi, en social sammanhållning i ordets egentliga bemärkelse och ett utökat socialt skydd. Parlamentet uppmanar kommissionen att bygga ut sitt synsätt på frågor om insolvens och konkurser(22) och förbättra systemen för skuldsanering och en andra chans.

17.  Europaparlamentet betonar att man i den årliga tillväxtöversikten med hjälp av sådana ekonomiska indikatorer som koncentrationskoefficienten och Palmaindexet mera konsekvent bör bedöma hur ojämlikheten utvecklats i Europa.

18.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att aktivt delta i forumet mot odeklarerat arbete och att följa upp sitt utbyte av bästa praxis med konkreta åtgärder mot odeklarerat arbete, brevlådeföretag och falskt egenföretagande, eftersom dessa äventyrar både arbetets kvalitet och arbetstagarnas tillgång till system för socialt skydd, liksom också de nationella offentliga finanserna, varjämte det skapar illojal konkurrens mellan europeiska företag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna till ökade insatser för att göra odeklarerat arbete till deklarerat arbete och att ge yrkesinspektionerna adekvata resurser, samt stärka mekanismerna för yrkesinspektion och att utarbeta åtgärder som gör det möjligt för arbetstagare i den grå ekonomin att övergå till den formella ekonomin, för att de ska få tillgång till system för anställningsskydd. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att tillämpa skattesatser som står i samband med hur pass stabila de olika formerna av anställningsförhållanden är och vilken kvalitet de uppvisar, som ett av incitamenten för stabila kontrakt.

19.  Europaparlamentet anser att lönespridning skapar ökad ojämlikhet och skadar företagens produktivitet och konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra åtgärder till förmån för bättre kvalitet på arbetena för att minska segmenteringen av arbetsmarknaden, i förening med åtgärder där, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, minimilönerna höjs till en adekvat nivå och där kollektivförhandlingarna får en starkare ställning, liksom också arbetstagarna inom lönesättningssystemen, för att på det sättet minska lönespridningen. Parlamentet anser att allt detta bör göras för att stödja den sammanlagda efterfrågan och den ekonomiska återhämtningen, minska löneklyftorna och bekämpa fattigdom bland förvärvsarbetande.

20.  Europaparlamentet anser att en väl övervägd flexicurity bidrar till att en uppsplittrad arbetsmarknad kan undvikas och till att främja fortsatt hållbar sysselsättning av god kvalitet, men oroar sig över att flexicurity inte tillämpats adekvat i ett antal medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att, när så är lämpligt, se till att arbetstagarnas rättigheter och normerna för social trygghet garanteras när flexicuritymodellen tillämpas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att modernisera sin lagstiftning om anställningsskydd för att garantera mer stabilitet i fråga om anställning och trygghet vid övergången mellan arbeten, i förekommande fall även genom mer och bättre samarbete mellan offentliga och privata arbetsförmedlingar, liksom arbetstagarnas tillgång till socialförsäkring och social trygghet. Flera medlemsstater har arbetat med reformer som fått positiv verkan, till exempel i form av ökad sysselsättningsgrad, men parlamentet beklagar att dessa reformer i vissa fall har gynnat flexicurity på bekostnad av anställningstrygghet, så att följden blivit osäkra arbetstillfällen och avsaknad av anställningsskydd. Parlamentet uppmanar kommissionen att skärpa övervakningen av oskicket med flera på varandra följande visstidskontrakt liksom andra på varandra följande atypiska kontakter, inom både den privata och offentliga sektorn.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att beakta hur de offentliganställdas löner utvecklats överlag, liksom också, i förekommande fall, frågan om minimilöner, utan att förbise hållbar och stabil produktivitetstillväxt och utan att medlemsstaternas egna befogenheter ställs på spel.

22.  Europaparlamentet välkomnar kommissionen initiativ om investeringar i humankapital för att återställa sysselsättningsnivåer och hållbar tillväxt, men är ytterst oroat över att de offentliga utgifterna för utbildningsändamål gått ned med 3,2 procent(23) sedan 2010, varvid elva medlemsstater uppvisat en nedgång under det senaste år för vilka sifferuppgifter finns att tillgå (2013).

23.  Europaparlamentet betonar vikten av aktiva arbetsmarknadsåtgärder i den rådande situationen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa en mer heltäckande och effektivare aktiv arbetsmarknadspolitik.

24.  Europaparlamentet noterar behovet av att ta till sig omställningen till den digitala ekonomin i samband med kompetenshöjning och utbildning, liksom även nya anställningsformer.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att successivt lägga om beskattningen från arbete till andra källor på ett sätt som inte blir till skada vare sig för de mest utsatta grupperna i samhället, framför allt lågavlönade arbetstagare, eller för konkurrenskraften överlag, och att samtidigt se till att de offentliga pensionssystemen förblir hållbara på lång sikt och att systemen för social trygghet och socialt skydd får fortsatt adekvat finansiering. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att genomföra skatteregler som främjar incitament till entreprenörskap och sysselsättningsskapande, särskilt bland ungdomar och även för personer äldre än 55 år, för att dessa arbetstagares yrkeserfarenhet ska kunna tas till vara och deras kunnande överföras till yngre kollegor samt för att stärka forsknings- och innovationsprojekt inom europeiska företag. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att minska de administrativa bördorna för att främja ungt entreprenörskap.

26.  Europaparlamentet vill att man i den europeiska planeringsterminen och den årliga tillväxtöversikten bedömer inkomstpolitikens betydelse, bland annat i fråga om pensioner, inkomstindikatorer och finanspolitik, i syfte att garantera social sammanhållning och vända ojämlikhetstendenser.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bedöma sina nuvarande system för socialt skydd och investera mera i dem, för att de effektivt ska kunna bekämpa och förebygga fattigdom och ojämlikhet och samtidigt förbli hållbara mot bakgrund av förväntade demografiska, ekonomiska och nya sociala utmaningar och för att medlemsstaternas ekonomier ska bli mer motståndskraftiga mot kriser. Parlamentet betonar att högkvalitativa välfärdssystem och sociala investeringar är mycket viktiga om Europa vill behålla sin huvudsakliga konkurrensfördel, det vill säga högkvalificerade arbetstagare och produktiva företag.

28.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, bör ha kvar det fulla ansvaret för pensionssystemens uppläggning, liksom för beslut om vilken roll var och en av de tre pelarna i pensionsförsäkringssystemet ska ha i enskilda medlemsstater. Parlamentet anser att pensionssystem bör ge garantier mot fattigdom på gamla dagar och att man därför måste bedriva en politik som garanterar att den första pensionspelaren blir stark, hållbar och adekvat.

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förstärka insatserna för att undanröja det könsmässiga lönegapet och vidta aktivare åtgärder för att stärka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att, när så är lämpligt i enlighet med subsidiaritetsprincipen, med hjälp av arbetsmarknadens parter främja en familjevänlig politik som förbättrar omsorgen om andra personer i beroendeställning, liksom också ger föräldrarna bättre kapacitet. En sådan politik kan inbegripa adekvata bestämmelser om mamma- och pappaledighet, jämte tillgång till överkomligt prissatt barnomsorg för att garantera barnens välbefinnande, så att personer med omsorgsansvar på lika grunder kan få tillträde till arbetsmarknaden och man på så sätt kan få en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv, något som är särskilt viktigt för att kvinnor ska kunna integreras på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att undersöka varför födelsetalen i EU fortsätter vara så låga och att överväga att tillämpa en mer gynnsam skattedifferentiering utifrån antalet barn i ett hushåll. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bistå familjer inte bara med ekonomiskt stöd utan även i form av tjänster.

30.  Europaparlamentet konstaterar att låg befolkningstäthet eller mycket utspridd befolkning betydligt fördyrar tillhandahållandet av offentliga tjänster såsom hälso- och sjukvård eller utbildning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta orsakerna till och konsekvenserna av detta i beaktande när de analyserar den demografiska förändringens effekter och inverkan på de offentliga finansernas hållbarhet.

31.  Europaparlamentet betonar att Efsi för att fungera effektivt måste vara inriktad på att skapa nya investeringar på områden där investerarnas intresse är svalt, snarare än på att ersätta investeringar som skulle ha genererats någon annanstans eller på att satsa på mycket lönsamma investeringar som skulle ha gjorts i vilket fall som helst. Parlamentet framhåller på nytt betydelsen av investeringar i humankapital och andra sociala investeringar, såsom hälso- och sjukvård, barnomsorg eller prismässigt överkomliga bostäder, samt behovet av att paketet om sociala investeringar genomförs ordentligt.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att engagera alla myndighetsnivåer och relevanta berörda parter i arbetet med att peka ut hinder för investeringar, med tyngdpunkten förlagd till de mest behövande regionerna och sektorerna, och för att tillgängliggöra lämpliga instrument under inbegripande av både offentlig och privat finansiering.

Stärka hållbar tillväxt genom att få ny fart på investeringarna

33.  Europaparlamentet understryker behovet att främja hållbar tillväxt för alla som leder till fler och bättre arbetstillfällen och till konkreta framtidsutsikter för alla, också för ungdomar, för att bemöta de interna och externa utmaningar som EU står inför. Parlamentet konstaterar att ökad uppmärksamhet bör ägnas åt att anpassa den nuvarande sysselsättningen, också sysselsättningen för utsatta grupper, till den snabbt föränderliga arbetsmarknaden och till framväxande nya sektorer, för att garantera dess hållbarhet.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fokusera på mikroföretag och på små och medelstora företag som är av avgörande betydelse både för hållbar utveckling för alla och för sysselsättningsskapande, och att utjämna skillnaderna mellan mäns och kvinnors egenföretagande. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att införa skattesystem kopplade till hållbara affärsmodeller som gynnar innovativa nystartade företag och gör det lättare för små och medelstora företag att skapa nya arbetstillfällen, att övervaka hur skatteincitament påverkar den hållbara utvecklingen och att ta fram mekanismer som kan få sådana företag att uppnå eller verka i en internationell dimension. Parlamentet framhåller därför behovet av en heltäckande politik på EU-nivå för att medlemsstaterna ska komma till rätta med utmaningarna från sina konkurrenter utanför EU.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna vidta åtgärder för att tillhandahålla bättre information om alla europeiska fonder och program som har potential att ge ny fart åt entreprenörskap, investeringar och tillgång till finansiering, såsom Erasmus för företagare, det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures), programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme), programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI) och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Parlamentet erinrar om betydelsen av partnerskapsprincipen, ett nedifrån och upp-orienterat förhållningssätt och tillräcklig resurstilldelning.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera alla dessa program på ett heltäckande sätt för att förebygga konflikter mellan dess mål och krav och för att minska byråkratin. Parlamentet anser att en sådan översyn bör innehålla en analys av varje medlemsstats tillämpning och därigenom garantera större rättvisa i dess tillgång till medlen.

37.  Europaparlamentet anser att det bör avsättas mer resurser från Europeiska socialfonden till att finansiera arbetslösas deltagande, såväl i utbildningsprogram i EU:s medlemsstater som i program i deras ursprungsländer, för att på så sätt underlätta deras integration på den europeiska arbetsmarknad som de väljer och stärka det europeiska medborgarskapet.

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma politik som stärker entreprenörskapet bland unga, redan från tidig ålder, genom att erbjuda möjligheter till praktikplatser och företagsbesök.

39.  För att stärka entreprenörskapet bland unga uppmanar Europaparlamentet medlemsstaterna att stödja föreningar och initiativ som hjälper unga entreprenörer med utvecklingen av innovativa projekt genom att förse dem med administrativt, juridiskt eller organisatoriskt stöd.

40.  Europaparlamentet påpekar att företagen inom den sociala ekonomin, också de som tillhandahåller sociala tjänster, står inför ännu större svårigheter än traditionella företag när det gäller att få offentlig eller privat finansiering, bland annat beroende på de finansiella intermediärernas okunskap om hur verkligheten ser ut för dessa företag. Parlamentet understryker att de måste få mer stöd, särskilt när det gäller tillgång till de olika formerna av finansiering, såsom EU:s fonder. Parlamentet understryker även behovet av att minska de administrativa bördorna för att stödja de sociala företagen. Parlamentet framhåller att de måste få en rättslig ram, exempelvis en europeisk stadga för kooperativa företag, föreningar, stiftelser och ömsesidiga bolag, och att deras verksamhet i EU måste erkännas och illojal konkurrens undvikas. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja investeringar i den sociala ekonomin och välkomnar att en viss del av de finansiella medlen för EaSI-programmet har avsatts för att hjälpa sociala och solidariska företag att få tillgång till finansiering.

41.  Europaparlamentet understryker det stora samhälleliga och ekonomiska värdet i att investera i socialt skydd, däribland sociala tjänster.

Bättre utnyttjande av EU:s fonder för att främja social, ekonomisk och territoriell sammanhållning

42.  Europaparlamentet ser positivt på Efsis resultat under det första året av dess genomförande och den roll som fonden spelar för att stödja de bästa projekten på EU-nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att Efsi möjliggör bättre social och ekonomisk konvergens för medlemsstater och deras regioner i EU och att alla medlemsstater utnyttjar möjligheten att få tillgång till denna fond, i enlighet med målen för sammanhållningspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och kontrollera investeringarna inom ramen för Efsi. Parlamentet anser att en rapport bör offentliggöras för att granska och mäta de berörda investeringarnas reella ekonomiska och sociala verkan.

43.  Europaparlamentet påpekar att investeringsprioriteringar måste inriktas på infrastrukturprojekt i de fall där dessa verkligen behövs för att säkerställa större sammanhållning, social rättvisa eller utveckling av humankapitalet eller stärka hållbar tillväxt för alla. Parlamentet uppmanar kommissionen att kräva både en förhandspresentation av de förväntade sociala och ekonomiska resultaten av alla EU-finansierade investeringsprojekt och att inbegripa en därpå följande övervakning och utvärdering av dem. Parlamentet framhåller att det måste undvikas att dessa projekt eventuellt blir till skada för miljön.

44.  Med hänsyn till medlemsstaternas svårigheter att fullt ut utnyttja EU:s fonder betonar Europaparlamentet att EU måste garantera en korrekt och bättre användning av dess investeringar, som måste matchas med dess prioriteringar och grundläggande värderingar i enlighet med fördragen och stadgan om de grundläggande rättigheterna, liksom den effektiva förvaltningen av dess resurser, och att de administrativa bördorna måste minskas, liksom också hindren när det gäller tillgång, genomförande och utvärdering. Parlamentet understryker att alla företag måste få lika tillgång till ekonomiska medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa noggrann övervakning av hur dessa EU-medel används.

45.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens uppmaning till medlemsstaterna att de ska öka sin sociala investeringsverksamhet för att förbättra den europeiska sammanhållningen i ekonomiskt, territoriellt och socialt hänseende, särskilt i (formell och informell) hälso- och sjukvård och långtidsvård samt sociala tjänster, barnomsorg, hemtjänst och rehabiliteringstjänster. Parlamentet uppmanar företagen och alla andra stödberättigade mottagare att bättre utnyttja investeringsmekanismerna inom ramen för de europeiska fonderna och projekten med direkt tillämpning. Vidare uppmanar parlamentet kommissionen att övervaka om EU:s rekommendationer genomförs ordentligt av medlemsstaterna.

46.  Europaparlamentet påpekar att vårdpersonal och särskilt anhörigvårdare utgör en viktig pelare för att de snabbt växande behoven i framtidens omsorgssystem i Europa ska kunna tillgodoses. Parlamentet framhåller behovet av att förbättra det sociala skyddet för familjemedlemmar med omsorgsansvar, som ofta måste minska sitt betalda arbete för att tillhandahålla obetald omsorg och som till följd av detta går miste om socialförsäkringsförmåner.

47.  Europaparlamentet ger sitt erkännande åt kommissionens ansträngningar att öka användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna till stöd för genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna och noterar kommissionens förslag till medlemsstaterna om finansiering för tekniskt bistånd. Parlamentet understryker att dessa fonder inte bör användas enbart till genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna, eftersom detta skulle kunna leda till att andra viktiga investeringsområden faller bort.

48.  Europaparlamentet håller med om att en process av uppåtgående ekonomisk och social konvergens behöver utarbetas för att främja social, ekonomisk och territoriell sammanhållning mellan medlemsstaterna och deras regioner men påpekar att detta måste betraktas som ett mål för ett gemensamt projekt där den sociala dialogen och medverkan från alla relevanta berörda parters sida spelar en viktig roll. Parlamentet påpekar att socialpolitiken är en av de delade befogenheterna mellan EU och medlemsstaterna och att EU:s roll på det här området, i enlighet med artikel 153 i EUF-fördraget och subsidiaritetsprincipen, är begränsad till att stödja och komplettera medlemsstaternas verksamheter.

49.  Europaparlamentet efterlyser insatser mot ekonomiska ojämlikheter som utgör hinder för långvarig ekonomisk tillväxt. Parlamentet betonar att klyftorna mellan de fattigaste regionerna och resten av EU växer, och efterlyser brådskande, riktade insatser på både europeisk och nationell nivå för att främja sammanhållning och tillväxt i dessa regioner. Parlamentet uppmanar följaktligen kommissionen och medlemsstaterna till utökade strategiska investeringar för att stärka konkurrenskraften när det gäller artikel 174 i EUF-fördraget, särskilt i regioner med allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka tillämpningen av artikel 349 i EUF-fördraget för att göra de yttersta randområdena mer integrerade i Regionernas Europa och differentiera EU:s politik för att rättvisa ska kunna garanteras mellan regionerna och uppåtgående konvergens främjas. Parlamentet understryker att man måste fortsätta ägna de yttersta randområdena särskild uppmärksamhet, inte bara i fråga om tilldelning av medel utan även mot bakgrund av vilken inverkan den europeiska politiken kan ha på den sociala situationen och sysselsättningsnivån i dessa områden. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att europeiska beslut och medeltilldelningar åtföljs av ordentlig övervakning för att avsevärt förbättra välbefinnandet för befolkningen i de yttersta randområdena.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen studera möjligheten att öka medlen till ESF så att de är adekvata i förhållande till dess mål, och att ta hänsyn till de nya utmaningar som infogats, såsom långtidsarbetslöshet eller integration av flyktingar. Parlamentet vill även att det, såsom överenskommits, inrättas ett särskilt program inom den fleråriga budgetramen för de europeiska delregioner i vilka arbetslösheten överstiger 30 %.

Social delaktighet som en möjlighet för samhället

52.  Europaparlamentet välkomnar förnyelsen av de integrerade riktlinjerna för Europa 2020-strategin. Parlamentet betonar att Europa 2020-strategin har fått större relevans sedan den inrättades, och uppmanar medlemsstaterna att stärka genomförandet av den i praktiken. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att mer noggrant övervaka genomförandet av den globalt och nationellt, och anser att man måste börja skissa på ett scenario för tiden efter Europa 2020, med anknytning till målen för hållbar utveckling.

53.  Europaparlamentet är oroat över att ett arbete inte längre i och för sig erbjuder vare sig någon garanterad väg ut ur fattigdom eller det bästa redskapet för att garantera social inkludering, i och med att 12,7 procent av människorna i arbetsför ålder under 2014 led av fattigdom bland förvärvsarbetande, vilket innebär en ökning från 11 procent under 2009. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en integrerad strategi för fattigdomsbekämpning i EU för att bekämpa den flerdimensionella karaktären hos fattigdom i alla befolkningsgrupper, särskilt de mest utsatta, och främja integrerad aktiv inkludering, understödd av rättigheter till ett högkvalitativt socialt skydd. Parlamentet uppmanar här än en gång kommissionen att föreslå ett initiativ för att främja införandet av minimiinkomster i medlemsstaterna, utan att det bryts mot subsidiaritetsprincipen.

54.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra och övervaka mer effektiva, ändamålsenliga och inkluderande former av system för socialt skydd och försörjningsstöd, i syfte att se till att dessa system erbjuder en adekvat levnadsstandard för arbetslösa och personer som löper risk för fattigdom och social utestängning, samtidigt som man garanterar att sådana mekanismer inte vidmakthåller socialt beroende och att de tillförsäkrar möjligheter till utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna till utbyte av bästa praxis om hur ändamålsenligt det vore med en minimiinkomst för att minska ojämlikhet och social utestängning i Europa.

55.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för social delaktighet för flyktingar, migranter som uppehåller sig lagligt i EU och asylsökande, i enlighet med relevant asyllagstiftning. Parlamentet påpekar emellertid att sådana åtgärder kan fungera effektivt endast om de delas och genomförs av alla medlemsstater. Parlamentet anser att detta kommer att kräva en adekvat fördelning av anslag som, i dagens ömtåliga läge, inte enbart kan komma från medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla den finansiering som behövs för utveckling av ett sådant helhetsperspektiv på migrationsfrågor som en del av halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta adekvata åtgärder för att hjälpa flyktingarna att bli hemmastadda och integrerade samt se till att de offentliga tjänsterna har tillräckliga resurser och tidigt förutse behoven för att underlätta flyktingarnas smidiga inträde på arbetsmarknaden, också med hjälp av mekanismer för erkännande av färdigheter och kompetenser. Lokala myndigheter och arbetsmarknadens parter bör spela en nyckelroll för att underlätta att migranter integreras ordentligt på arbetsmarknaden och förhindra att de exploateras som arbetskraft.

56.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att i sin nationella lagstiftning fullt ut införliva och tillämpa alla bestämmelser som ingår i den uppdaterade europeiska migrationsagendan. Parlamentet beklagar djupt att kommissionen nödgats anta 40 överträdelsebeslut mot olika medlemsstater, däribland formella underrättelser till 19 medlemsstater för att de inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att införliva direktivet om mottagningsvillkor. Parlamentet stöder kommissionen i dess ansträngningar att stärka den europeiska migrationsagendan.

57.  Europaparlamentet påpekar, mot bakgrund av den åldrande europeiska befolkningen och den stora ungdomsarbetslösheten i vissa delar av EU, för medlemsstaterna de sociala riskerna med att inte kunna garantera hållbara, säkra, adekvata och effektiva socialförsäkringssystem de kommande årtiondena. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna att ta fram strategier för att fler människor ska kunna förbli aktiva inom samhället.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta för att undanröja hindren mot rättvis arbetskraftsrörlighet, eftersom fri rörlighet är en grundläggande rättighet i EU, och att agera, dels för att öka sysselsättningsgraden och dels för att mobila arbetstagare inom EU ska behandlas lika som nationella arbetstagare och varken utnyttjas eller diskrimineras, och att såväl deras rättigheter såsom anställda som deras sociala rättigheter garanteras.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja EU-intern arbetskraftsrörlighet inom hela unionen som ett sätt att skapa möjligheter för både arbetstagare och företag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda och främja de europeiska verktyg som finns till hands för att underlätta denna arbetskraftsrörlighet, särskilt det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures). I gränsregioner där arbetskraftsrörligheten verkligen är hög uppmanas medlemsstaterna att utveckla gränsöverskridande Eures-projekt för att hjälpa arbetstagare i deras rörlighetsprojekt.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en konkret plan för hur den europeiska planeringsterminen ska användas för att genomföra principerna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

61.  Europaparlamentet anser att social dialog är ett nyckelinstrument för att förbättra arbetsvillkoren och att de nödvändiga förutsättningarna för att säkra bästa möjliga villkor för dialog mellan arbetsmarknadens parter är att det finns starka fackföreningar, att de anställda deltar i frågor som rör företaget och att kollektivavtalen förstärks. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att höja kvaliteten på den sociala dialogen även på europeisk nivå genom att säkerställa vältajmade och meningsfulla samråd med arbetsmarknadens parter och möjliggöra att beslutsprocesserna innefattar de analyser och den integration av förslag som behövs.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna till förstärkta insatser mot social dumpning och lönedumpning i EU, som orsakar betydande skada för berörda arbetstagare och för medlemsstaternas välfärdssystem. Parlamentet vill dessutom att arbetsmarknadens parter ska inkluderas i dessa insatser på alla nivåer.

Bättre samordning av den europeiska planeringsterminen

63.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens rekommendation om euroområdet, som befäster den gemensamma analysen och definitionen av strategier för medlemsstaternas sociala och ekonomiska dimensioner inom ramen för EMU, och betonar att dessa kriterier måste tillnärmas. Parlamentet varnar emellertid för att det kan komma att utvecklas ett tudelat EU.

64.  Europaparlamentet anser att rekommendationen om euroområdet måste bli utgångspunkten för arbetet med att stärka den sociala dimensionen i form av

   (a) förstärkta mekanismer för demokratisk ansvarsskyldighet på både EU-nivå och nationell nivå, också i form av ett interinstitutionellt avtal med Europaparlamentet, och garantier för att alla nationella parlament i euroområdet har förutsättningar att följa varje steg i processen kring den europeiska planeringsterminen,
   (b) en social dimension med syfte att bevara Europas sociala marknadsekonomi, där det ingår planer på bättre lönegolv som, när detta är tillämpligt och förutsatt att subsidiaritetsprincipen följs, har formen av tillräckligt höga minimilöner som fastställs under medverkan av arbetsmarknadens parter,
   (c) gemensamma möten mellan rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) och Ekofinrådet för att främja en samordnad socioekonomisk politik som stärker Europas konkurrenskraft och främjar tillväxt och kvalitetsjobb på ett hållbart vis,
   (d) möten mellan euroområdets arbetsmarknads- och socialministrar för att integrera dess sociala dimension bättre och ta tag i sociala obalanser ordentligt,

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lägga fram ett förslag om en pelare för sociala rättigheter som kan skapa lika verksamhetsförutsättningar inom hela EU, såsom ett led i arbetet för en rättvis och verkligt europaomfattande arbetsmarknad, och som ett sätt att stimulera till uppåtgående ekonomisk och social konvergens för att åtgärda de ekonomiska och sociala olikheter som råder inom och mellan medlemsstaterna.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla lämplig övervakning och uppföljning av genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna och se till att tillräckligt fokus ägnas åt frågor om sysselsättning och social delaktighet.

67.  Europaparlamentet vill se en starkare roll för Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, liksom att dess olika mål, särskilt de sociala målen, i lika mån ska framgå av alla planeringsterminens instrument, däribland instrumenten om företagens sociala ansvar.

68.  Europaparlamentet ser positivt på att kommissionen har gjort en tydlig åtskillnad mellan en europeisk och nationell fas för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet betonar behovet av en närmare samordning mellan EU-institutionerna i fråga om utarbetandet, genomförandet och utvärderingen av EU:s strategi för hållbar tillväxt för alla. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en tydlig agenda i detta hänseende, med delaktighet av arbetsmarknadens parter, de nationella parlamenten, och andra relevanta berörda parter från det civila samhället, och att se till att Europeiska rådets vårmöte kvarstår som huvudsaklig tidsram för fastställandet av politiska prioriteringar på grundval av synpunkter från kommissionen, parlamentet och rådet. Parlamentet anser att kommissionen skulle kunna kontrollera och rapportera huruvida förslagen att genomföra vissa landsspecifika rekommendationer ”i samråd med arbetsmarknadens parter” lett till efterföljd.

69.  För att matcha europeiska och nationella strategier för tillväxt och garantera deras lämplighet på plats anser Europaparlamentet att det är viktigt att stärka arbetsmarknadsparternas roll på både europeisk och nationell nivå. Parlamentet betonar att framsteg med uppåtgående konvergens och med att nå en balans mellan konkurrenskraft och rättvisa förutsätter social dialog inom alla faser av planeringsterminen. Parlamentet välkomnar därför kommissionens ansträngningar att åter få i gång den sociala dialogen och den rationaliserade ansats som infördes i den årliga tillväxtöversikten för 2015. Parlamentet påpekar dock att situationen i många medlemsstater är fortsatt svag på nationell nivå.

70.  Europaparlamentet anser att kommissionen skulle kunna stärka rollen för de tjänstemän som arbetar med den europeiska planeringsterminen genom att bättre definiera deras mål och uppgifter.

o
o   o

71.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0261.
(2) EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 57.
(3) Antagna texter, P8_TA(2015)0401.
(4) Antagna texter, P8_TA(2015)0384.
(5) Antagna texter, P8_TA(2015)0389.
(6) Antagna texter, P8_TA(2015)0320.
(7) Antagna texter, P8_TA(2015)0068.
(8) Antagna texter, P8_TA(2014)0060.
(9) Antagna texter, P8_TA(2014)0010.
(10) Antagna texter, P7_TA(2014)0394.
(11) Antagna texter, P7_TA(2014)0043.
(12) Antagna texter, P6_TA(2009)0062.
(13) Antagna texter, P8_TA(2016)0033.
(14) http://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/SR15_03/SR15_03_SV.pdf
(15) http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=89⟨Id=en≠wsId=2193&furtherNews=yes
(16) http://www.eurofound.europa.eu/european-working-conditions-surveys-ewcs
(17) Gemensam sysselsättningsrapport 2016, s. 2.
(18) http://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/SR15_03/SR15_03_SV.pdf
(19) Study on Precarious Work and Social Rights (VT/2010/084), s. 164-170.
(20) Den totala andelen icke förvärvsarbetande befolkningen i förhållande till förvärvsarbetande mellan 20 och 64 år.
(21) http://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=9770&langId=en
(22) Uttryckt i kommissionens rekommendation av den 12 mars 2014 (C(2014)1500).
(23) Gemensam sysselsättningsrapport 2016, s. 19.


Styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2016
PDF 354kWORD 323k
Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2016 om styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2016 (2015/2256(INI))
P8_TA(2016)0060A8-0017/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2015 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: årlig tillväxtöversikt för 2015(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2015 om styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2015(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2014 om styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2014(3) och av kommissionens uppföljningssvar som antogs den 28 maj 2014,

–  med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2014 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2014(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2013 med rekommendationer till kommissionen om styrningen av den inre marknaden(5) och av kommissionens uppföljningssvar som antogs den 8 maj 2013,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

–  med beaktande av de fem ordförandenas rapport av den 22 juni 2015 Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 oktober 2015 Stegen mot färdigställandet av den ekonomiska och monetära unionen (COM(2015)0600),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation av den 21 oktober 2015 till rådets rekommendation om inrättande av nationella konkurrenskraftsnämnder inom euroområdet (COM(2015)0601),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2015 Årlig tillväxtöversikt för 2016 – Stärkt återhämtning och främjad konvergens (COM(2015)0690),

–  med beaktande av kommissionens avdelningars arbetsdokument Member States Investment Challenges (SWD(2015)0400),

–  med beaktande av tankesmedjan Bruegels policydokument Limitations of Policy Coordination in the Euro Area under the European Semester från november 2015,

–  med beaktande av kvartalsrapporten om euroområdet (QREA), volym 14, nr 2,

–  med beaktande av Europaparlamentets utredningstjänsts studie från september 2014 om kostnaden för uteblivna EU-åtgärder på den inre marknaden,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 oktober 2015 Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag (COM(2015)0550) och dess rapport om integrationen av den inre marknaden och konkurrenskraften inom EU och i medlemsstaterna (SWD(2015)0203),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 maj 2015 En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192),

–  med beaktande av 2015 års utgåva av den nätbaserade resultattavlan för den inre marknaden,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 juni 2012 om genomförandet av tjänstedirektivet (COM(2012)0261), i dess uppdaterade lydelse från oktober 2015,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 27–28 juni 2013,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 24–25 oktober 2013,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19–20 december 2013,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0017/2016), och av följande skäl:

A.  EU står inför flera olika utmaningar på både global och inhemsk nivå, bl.a. svag tillväxt, hög arbetslöshet och framför allt hård internationell konkurrens.

B.  Den europeiska planeringsterminen har till syfte att öka samordningen av den ekonomiska politiken och finanspolitiken i de 28 EU-medlemsstaterna för att öka stabiliteten, främja tillväxten och sysselsättningen och stärka konkurrenskraften.

C.  Alla potentiella möjligheter att få fart på EU:s ekonomi och konkurrenskraft måste utnyttjas.

D.  Den inre marknaden är en av hörnstenarna i EU och en av dess största framgångar. För att den europeiska planeringsterminen framgångsrikt ska främja ekonomisk tillväxt och stabilisera ekonomierna måste den också omfatta den inre marknaden och politiken för att fullborda den.

E.  En inre marknad för alla, med förbättrad styrning som främjar bättre lagstiftning och konkurrens, är av central vikt för att förbättra tillväxten, sysselsättningen och konkurrenskraften och för att upprätthålla näringslivets och konsumenternas förtroende.

F.  De pågående ändringarna av tekniken, samhället och beteendemönstren påverkar i hög grad företagens och konsumenternas beteende och skapar många ekonomiska möjligheter och utmaningar som måste bemötas inom ramen för den inre marknaden.

G.  Det är i första hand vid tillämpningen av de befintliga bestämmelserna inom den europeiska planeringsterminen och den inre marknaden som det kommer att visa sig om de befintliga bestämmelserna är lämpliga eller har brister.

Den inre marknaden som ett viktigt verktyg för att stärka EU:s konkurrenskraft och skapa jobb och tillväxt

1.  Europaparlamentet vidhåller att den inre marknaden är en av EU:s grundvalar. För att den europeiska planeringsterminen framgångsrikt ska främja ekonomisk tillväxt och stabilisera medlemsstaternas ekonomier måste den också omfatta den inre marknaden och politiken för att fullborda den.

2.  Europaparlamentet understryker att den inre marknaden är själva ryggraden i medlemsstaternas ekonomier och i hela det europeiska integrationsprojektet. Parlamentet lyfter fram de ekonomiska fördelarna med den inre marknaden, t.ex. produktstandardisering och marknadsintegrering, stordriftsfördelar, hårdare konkurrens och lika villkor för 500 miljoner konsumenter i de 28 medlemsstaterna samt bland annat ett större utbud av varor och tjänster av hög kvalitet och lägre priser för konsumenterna.

3.  Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är att utveckla den inre marknaden för att åstadkomma strukturell och hållbar ekonomisk tillväxt och på så sätt locka och främja investeringar, inom ramen för regler om insyn och effektivitet, vilket bidrar till att skapa nya arbetstillfällen och ökat välstånd för medlemsstaternas invånare. Kommissionen uppmanas med kraft att via de landsspecifika rekommendationerna systematiskt övervaka genomförandet och tillämpningen av bestämmelserna för den inre marknaden, särskilt där dessa bestämmelser på ett avgörande sätt bidrar till strukturella reformer.

4.  Europaparlamentet anser att det måste skapas en ändamålsenlig miljö som underlättar ekonomiska initiativ och affärsutveckling genom att främja konkurrens och samarbete mellan små och medelstora företag och på så sätt utveckla den industriella potentialen av innovation, forskning och teknik.

5.  Europaparlamentet noterar det arbete som kommissionens avdelningar nyligen utfört för att fastställa och kartlägga utmaningar på investeringsområdet och utarbeta landsspecifika investeringsprofiler.

6.  Europaparlamentet är bekymrat över att rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen för 2011–2014 genomfördes i mindre utsträckning än väntat. Kommissionen uppmanas därför att lägga fram förslag till en mekanism som ska uppmuntra medlemsstaterna att genomföra de landsspecifika rekommendationerna.

7.  Europaparlamentet ser positivt på att kommissionen har styrt upp förfarandena inom ramen för den europeiska planeringsterminen och är införstått med att antalet landsspecifika rekommendationer minskat till förmån för rekommendationer som är mer inriktade på ländernas prioriteringar. Samtidigt konstaterar parlamentet att inremarknadsfrågor ägnas mer uppmärksamhet i den årliga tillväxtöversikten än i de landsspecifika rekommendationerna.

8.  Europaparlamentet vidhåller att inremarknadspelaren bör inlemmas i den europeiska planeringsterminen, med ett system för regelbunden övervakning, identifiering av landsspecifika gränser för den inre marknaden och utvärdering av integrationen av den inre marknaden samt konkurrenskraften. Tonvikten bör ligga på de prioriteringar som skulle ha störst inverkan på tillväxten och arbetstillfällena samt på hållbar utveckling av företag, inklusive små och medelstora företag. Systemet bör omfatta en tillförlitlig databas, en uppsättning kvantitativa och kvalitativa indikatorer som bland annat ska mäta de ekonomiska effekterna av tillämpningen av inremarknadsreglerna, riktmärkning, kollegial granskning och utbyte av bästa praxis.

9.  Europaparlamentet välkomnar 2015 års rapport om integrationen av den inre marknaden och konkurrenskraften inom EU och i medlemsstaterna. Parlamentet påpekar att denna rapport – som ersätter inte bara rapporten om integrationen av den inre marknaden, vilken tidigare utgjorde en bilaga till den årliga tillväxtöversikten, utan även rapporten om tillståndet för den europeiska industrin – har offentliggjorts som ett dokument som åtföljer meddelandet om strategin för den inre marknaden, och inte som tidigare som en bilaga till den årliga tillväxtöversikten. Rapporten bör vidareutvecklas och bli en del av pelaren för styrning av den inre marknaden och grunden för den årliga utvärderingen av framstegen inom den inre marknaden. Rapporten bör integreras i det särskilda avsnittet om den inre marknaden i den årliga tillväxtöversikten, i landsspecifika rekommendationer och i en regelbunden strukturerad efterlevnadsdialog med medlemsstaterna.

10.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen avser att ytterligare analysera de landsspecifika utmaningar som fastställts på investeringsområdet inom ramen för den europeiska planeringsterminen, framför allt i landrapporter och genom tematiska diskussioner i rådet.

11.  Europaparlamentet påpekar att många av de utmaningar som fastställts på investeringsområdet har att göra med den inre marknadens funktion och införlivandet och genomförandet av lagstiftningen för den inre marknaden. Kommissionen uppmanas att noga övervaka hur medlemsstaterna följer upp de fastställda utmaningarna och hindren på investeringsområdet, regelbundet föra en strukturerad dialog med medlemsstaterna om efterlevnaden och vid behov använda sina befogenheter och vidta åtgärder för att undanröja omotiverade och oproportionerliga hinder på den inre marknaden.

12.  Europaparlamentet framhåller att det vid varje översyn av den europeiska planeringsterminen måste vara möjligt för Europaparlamentet och de nationella och regionala parlamenten samt alla berörda aktörer, även arbetsgivarorganisationer och fackföreningar, att delta på allvar, inte bara för att öka delaktigheten i den europeiska planeringsterminen, utan även för att öka genomförandenivån för de landsspecifika rekommendationerna.

13.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att tillämpa en inkluderande och transparent process som leder till relevanta och nödvändiga reformer inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Den inre marknadens outnyttjade potential

14.  Europaparlamentet påminner om behovet av att genomföra lämpliga och rimliga ekonomiska och sociala reformer och att motverka byråkrati och protektionism för att förbättra produktiviteten och konkurrenskraften för den europeiska ekonomin.

15.  Europaparlamentet betonar att det visserligen inte finns några tariffära hinder på den inre marknaden men att det fortfarande finns ett stort antal olika icke-tariffära hinder. EU-institutionerna, medlemsstaterna och alla berörda aktörer uppmanas att inleda en konstruktiv debatt om denna fråga så att de icke-tariffära hindren inom EU kan avskaffas.

16.  Europaparlamentet beklagar att det i flera medlemsstater finns betydande brister i genomförandet av tjänstedirektivet, som omfattar verksamhet som står för mer än 45 procent av EU:s BNP och sysselsättning, bland annat beroende på en mängd nationella regler och föreskrifter som inte alltid ligger i allmänhetens intresse. Parlamentet beklagar också att anmälningsförfarandet inte alltid tillämpas.

17.  Europaparlamentet välkomnar moderniseringen av direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer, vilken innebär att ett smidigare system för erkännande av kvalifikationer föreslås för att stödja arbetskraftens rörlighet. Parlamentet konstaterar att regleringen av reglerade yrken varierar mellan medlemsstaterna, precis som verksamhetsreserverna.

18.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att undersöka ett initiativ om ett pass avseende tillhandahållande av tjänster och ett harmoniserat anmälningsformulär, under förutsättning att detta initiativ skapar ökad öppenhet med avseende på omfattningen av befogenheterna för dem som tillhandahåller tjänster utomlands och att det minskar byråkratin och den administrativa bördan. Parlamentet framhåller att ett sådant initiativ inte får leda till att ursprungslandsprincipen införs. Det vore dock lämpligt att precisera huvuddragen i detta förslag. Parlamentet ser detta pass som en tillfällig lösning som kommer att användas till dess att den inre marknaden blir helt integrerad.

19.  Europaparlamentet framhåller att marknaden för offentliga upphandlingar utgör en betydande andel av den totala inre marknaden och på ett avgörande sätt bidrar till tillväxten i medlemsstaterna och företagen, jobbskapandet och konkurrenskraften. Kommissionen uppmanas att främja ökad insyn i offentliga upphandlingar inom den offentliga sektorn, gränsöverskridande konkurrens och ett bättre utnyttjande av offentliga resurser, inklusive sociala och miljömässiga normer.

20.  Europaparlamentet påminner om att EU genomförde en större översyn av EU:s regelverk för offentlig upphandling 2014 då förfarandena förenklades och reglerna blev mer flexibla och anpassades för att bättre stämma överens med övrig politik för den offentliga sektorn.

21.  Europaparlamentet påpekar att det fortfarande finns betydande ineffektivitet när det gäller offentliga upphandlingar i medlemsstaterna, och att detta begränsar såväl den gränsöverskridande expansionen som den inhemska marknadstillväxten. Parlamentet betonar vikten av att lagstiftningen om offentliga upphandlingar och koncessioner införlivas och genomförs korrekt och inom föreskriven tid av medlemsstaterna. Parlamentet menar att ett korrekt genomförande av det överklagandeförfarande som antogs 2007 skulle leda till ökad effektivitet, ändamålsenlighet och öppenhet i samband med offentliga upphandlingar.

22.  Europaparlamentet välkomnar det andra programmet för interoperabilitetslösningar för europeiska offentliga förvaltningar (ISA2). Detta program, som inleddes den 1 januari 2016, ska främja utvecklingen av driftskompatibla digitala lösningar som är gratis för alla berörda myndigheter, företag och medborgare i Europa.

23.  Europaparlamentet framhåller att utveckling och utbredd användning av e-förvaltning i medlemsstaterna är nödvändigt för att göra det lättare för företagare att bedriva affärsverksamhet på den inre marknaden och för konsumenter att utöva sina rättigheter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i första hand prioritera att så snart som möjligt utveckla e-förvaltningen.

24.  Europaparlamentet betonar att den privata sektorn är en viktig drivkraft för en hållbar tillväxt och för skapandet av nya arbetstillfällen. Parlamentet påpekar att enskild nationell lagstiftning och praxis, i kombination med ett otillräckligt genomförande av principen om ömsesidigt erkännande, kan ge upphov till onödiga och skadliga hinder och bördor för företagare och konsumenter. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att säkerställa en korrekt tillämpning och ett bättre genomförande av principen om ömsesidigt erkännande samt efterlyser kostnadseffektiva tvistlösningsinstrument.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rådfråga aktörerna för att kunna identifiera de sektorer och marknader där tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande är bristfällig eller problematisk.

26.  Europaparlamentet anser att man genom att ge de befintliga kontaktpunkterna för produkter en förstärkt roll såsom de enda anslutningspunkterna för ekonomiska aktörer när det gäller inremarknadsfrågor kommer att bidra till att öka medvetenheten om och förståelsen för den tillämpliga lagstiftningen.

27.  Europaparlamentet betonar att bättre villkor för framkomsten av nystartade företag och små och medelstora företag kan resultera i ökad innovation och ett aktivare jobbskapande och generera en hållbar tillväxt. Parlamentet påminner om att många hinder, bl.a. byråkratiska sådana, hämmar de små och medelstora företagens inhemska och internationella utveckling, och påpekar att hinder som står i vägen för inhemsk och internationell tillväxt måste identifieras och undanröjas.

28.  Europaparlamentet betonar att intensiteten i ackumuleringen av materiellt och immateriellt kapital i EU har varit lägre efter finanskrisen än hos konkurrenterna, vilket är skadligt för den ekonomiska och sociala utvecklingen. Investeringar, bl.a. på IKT-området, är av yttersta vikt för att återställa produktiviteten och den långsiktiga tillväxten i EU. För att vända denna negativa trend är det nödvändigt att stärka den inre marknaden och minska hindren för investeringar. Parlamentet kräver att investeringarna inriktas på finansieringen av realekonomin och att det fortsatt vidtas åtgärder för att uppnå detta mål.

29.  Europaparlamentet efterlyser ett omedelbart avskaffande av de omotiverade territoriella begränsningar som kallas geoblockering, särskilt genom att fullt ut genomföra artikel 20 i tjänstedirektivet och därigenom få slut på omotiverad diskriminering när det gäller tillgången till varor och tjänster samt prisdiskriminering på grund av geografiskt läge eller nationalitet.

30.  Europaparlamentet ser gärna att man så snart som möjligt börjar uppgradera det europeiska standardiseringssystemet för att stödja EU-politiken när det gäller digital innovation, ökad it-säkerhet och förbättrad interoperabilitet.

31.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att på ett korrekt sätt och inom föreskriven tid genomföra reglerna för den inre marknaden och se till att de efterlevs. Parlamentet pekar på vikten av att de landsspecifika rekommendationerna genomförs – vilket bland annat innebär att nationella produkt- och tjänstemarknader ska reformeras – för att medlemsstaternas tillväxtpotential ska kunna frigöras.

32.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna måste utöka sitt arbete för att modernisera sina offentliga förvaltningar genom att tillhandahålla fler och lättillgängligare digitala tjänster för medborgare och företag och underlätta offentliga förvaltningars gränsöverskridande samarbete och interoperabilitet.

Den inre marknaden på 2000-talet

33.  Europaparlamentet framhåller att bilden av den moderna ekonomin förändras snabbt på grund av digitala och tekniska framsteg, en hårdare internationell konkurrens och ändringar i de ekonomiska aktörernas och konsumenternas beteendemönster.

34.  Europaparlamentet lyfter fram de allt vagare gränserna mellan produkter och tjänster. Parlamentet påpekar den ökande betydelsen av företagsrelaterade tjänster och system med integrerade produkter och tjänster. Regelverken för den inre marknaden måste anpassas efter denna omvälvande utveckling.

35.  Europaparlamentet välkomnar de nya affärsmodellerna inom delningsekonomin och inser deras oerhörda innovationspotential, som bör utnyttjas med iakttagande av de nuvarande rättsliga normerna och konsumentskyddsstandarderna samt av lika konkurrensvillkor. Parlamentet betonar vikten av att skapa bästa möjliga förutsättningar för att delningsekonomin ska kunna utvecklas och frodas. Kommissionen uppmanas att utarbeta en strategi för hur det ska bli möjligt för delningsekonomiföretag att konkurrera med konventionella företag på lika villkor.

36.  Europaparlamentet påpekar att företagens investeringsmönster har genomgått en metamorfos, där utgifter i immateriella tillgångar växer i storlek och betydelse i jämförelse med investeringar i materiella tillgångar. När det gäller immateriella tillgångar går bara 17 procent av företagens investeringar till vetenskaplig forskning och utveckling. De politiskt ansvariga uppmanas att verka för att de lagstiftningsmässiga hinder som står i vägen för ett fullständigt utnyttjande av potentialen för denna nya hävstång för innovation ska kunna undanröjas.

37.  Europaparlamentet välkomnar att det i strategin för inre marknaden beskrivs hur kommissionens olika åtgärder (en kapitalmarknadsunion, en digital inre marknad, en energiunion etc.) är inriktade på ett och samma huvudmål, dvs. att utnyttja potentialen för EU:s inre marknad. Parlamentet betonar att det i meddelandet om strategin för inre marknaden anges att den inre marknaden bör uppmärksammas mer inom den europeiska planeringsterminen.

38.  Europaparlamentet välkomnar strategin för en digital inre marknad och anser att den på rätt sätt kan göra EU rustat för den digitala tidsåldern. Parlamentet efterlyser ett snabbt färdigställande och genomförande av denna strategi, så att EU kan ta igen det man förlorat på grund av att det tidigare tagit så lång tid att anta och använda digital teknik. Parlamentet anser därför att resurser bör tilldelas på nationell och europeisk nivå för att säkerställa nödvändig infrastruktur, särskilt på landsbygden. Det är också viktigt att främja digital innovation och förbättra interoperabiliteten. Särskilt stor uppmärksamhet bör ägnas åt it-säkerhetsfrågor.

39.  Europaparlamentet betonar att lättillgängliga, effektiva och högkvalitativa paketleveranstjänster till överkomligt pris är en nödvändig förutsättning för en framgångsrik gränsöverskridande e-handel som framför allt gynnar de små och medelstora företagen och konsumenterna.

40.  Europaparlamentet påminner om att integreringen av den inre marknaden för varor och tjänster nästan alltid sker via uppgiftsöverföringar, där interoperabiliteten är det kitt som förbättrar anslutningen under hela leveranskedjan och säkerställer en ändamålsenlig kommunikation mellan digitala komponenter. Kommissionen uppmanas att så snart som möjligt starta en uppdatering av det europeiska ramverket för interoperabilitet i förening med en integrerad standardiseringsplan som fastställer och definierar huvudprioriteringar.

41.  Europaparlamentet betonar att privata och offentliga investeringar i snabba och ultrasnabba kommunikationsnät är en förutsättning för varje digital process och måste främjas av ett stabilt EU-regelverk som gör det möjligt för alla aktörer att investera, även i landsbygdsområden och avlägset belägna områden.

42.  Europaparlamentet framhåller vikten av ett framgångsrikt genomförande av Europeiska fonden för strategiska investeringar för att kunna maximera investeringarna och stödja innovativa företag med finansiering på olika stadier i deras utveckling. Där marknaden inte räcker till är det viktigt att fullt ut utnyttja redan tillgänglig offentlig finansiering för digitala investeringar och ta till vara synergier mellan EU-program (som exempelvis Horisont 2020), Fonden för ett sammanlänkat Europa, andra relevanta strukturfonder och andra instrument.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera om den befintliga bredbandsstrategin för mobila och fasta nät, och dess mål, har framtidssäkrats, uppfyller kraven för snabb uppkoppling för alla så att en digital klyfta undviks samt uppfyller behoven när det gäller en datadriven ekonomi och ett snabbt införande av 5G-nät.

44.  Europaparlamentet betonar att EU bör skaffa sig konkurrensfördelar genom att skapa en perfekt jordmån för innovativa företag. Detta skulle kräva en modern industripolitik och en bättre integrerad infrastruktur som lägger särskild vikt vid antagandet av innovations- och företagarvänliga lagstiftningsmässiga ramar. Parlamentet begär att varje digitalt regelverk som föreslås i framtiden ska vara inkluderande och lättillgängligt och garantera konsumenterna en hög skyddsnivå.

Styrningen av den inre marknaden

45.  För att åstadkomma en starkare styrning av den inre marknaden och ansvar på alla nivåer är det enligt Europaparlamentet nödvändigt att klargöra arbetsfördelningen mellan dessa nivåer och att fastställa regelverk som tillhandahåller bättre incitament och ett tydligt ansvarsutkrävande i samband med genomförandet och efterlevnaden av lagstiftningen om den inre marknaden. Tanken är att man härigenom ska kunna blåsa nytt liv i den inre marknaden.

46.  Flernivåansvaret för en effektiv styrning av den inre marknaden skulle på ett framgångsrikt sätt kunna åstadkommas dels genom lagstiftning, dels genom en mer utbredd kultur för upprätthållande av reglerna. Europaparlamentet uppmanar till utveckling av humankapitalet, bland annat på grundval av ökad tillgång till information och lämplig utbildning för att höja kunskaps- och medvetenhetsnivån.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att bestämmelserna om den inre marknaden konsekvent ska upprätthållas av medlemsstaterna genom att de använder all tillgänglig information och alla tillgängliga uppgifter och instrument samt genom att medlemsstater som inte följer EU:s politik och lagar ska drabbas av de konsekvenser som föreskrivs i fördragen.

48.  Europaparlamentet påpekar att det är viktigt med övervakning och uppgiftsinsamling och att det finns ett behov av ett solitt och integrerat system. Parlamentet är bekymrat över att informationen om offentliga samråd i de flesta fall finns tillgänglig endast på ett enda språk, vilket inte gör det möjligt för alla berörda parter att bidra med synpunkter på viktiga frågor och förslag. Uppgifter och bevis bör beaktas när man fattar strategiska beslut som är en förutsättning för att fullborda den inre marknaden, minska klyftorna mellan medlemsstaterna och förbättra styrningen av den inre marknaden, till exempel när man fastställer prioriteringar för åtgärder och upprätthållande och utvärderar integrationen av och konkurrenskraften för den inre marknaden, även inom ramen för en strukturerad efterlevnadsdialog med medlemsstaterna

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att årligen lägga fram en rapport om hindren för den inre marknaden i olika medlemsstater och i EU som helhet och att i de landsspecifika rekommendationerna även ge rekommendationer för hur hindren kan undanröjas. Parlamentet betonar att den inre marknaden bör ges en mer framträdande roll i de landsspecifika rekommendationerna.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla tillgängliga åtgärder, och vid behov även tillämpa överträdelseförfaranden, för att se till att lagstiftningen för den inre marknaden genomförs till fullo. Parlamentet är bekymrat över att överträdelseförfarandet tar lång tid när en överträdelse av reglerna för den inre marknaden tas upp och åtgärdas och är oroat över det stora antalet mål som ännu inte avgjorts.

51.  Europaparlamentet noterar fördelarna med Solvit. Parlamentet begär att Solvit stärks och görs mer sammankopplat med kommissionens avdelningar. Vidare ser parlamentet gärna att Solvit integreras med befintliga projekt och databaser såsom CHAP och EU Pilot, så att man skapar informationssynergier och delar bästa praxis. Kommissionen uppmanas att löpande följa upp de fall som inte har lösts. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas med kraft att se till att Solvit får det stöd och den expertis som krävs, så att de inkomna fallen kan hanteras effektivt.

52.  Europaparlamentet anser att marknadskontrollmyndigheterna på den inre marknaden måste stärkas, samordnas bättre och ha personal med rätt kompetens för att kunna möta dagens utmaningar, framför allt när det gäller den globala konkurrensen. De nationella marknadskontrollmyndigheterna uppmanas med kraft att bedriva ett närmare samarbete och att utbyta information och bästa praxis för att på ett verkningsfullt sätt motverka olika typer av illojal konkurrens på den inre marknaden, bland annat det stora antalet produkter som är olagliga och inte uppfyller kraven, vilket medför stora kostnader för de företag som tillämpar reglerna samt stora risker för konsumenterna, särskilt de mest sårbara. Parlamentet är bekymrat över att rådets antagande av paketet om produktsäkerhet och marknadskontroll har dragit ut på tiden, vilket hotar produktsäkerheten i EU. Rådet uppmanas att omedelbart anta paketet.

53.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att skapa en gemensam digital ingång som en tillgänglig paraplyportal som gör det möjligt att harmonisera och förenkla tillgången till information och främja de befintliga plattformar som är avsedda för användarna. Parlamentet lyfter fram den roll som nationella och regionala regeringar har när det gäller att främja och tillgängliggöra dessa plattformar och utbilda de personer som använder dem. Kommissionen uppmanas att ytterligare stärka och samordna nätverktygen för den inre marknaden.

54.  Europaparlamentet erkänner vikten av principer om bättre lagstiftning och Refit-initiativet samt behovet av tydlighet och förutsebarhet i regelverket när nya lagstiftningsinitiativ utarbetas. Parlamentet understryker att principen om bättre lagstiftning inte får drabba EU:s och medlemsstaternas rätt att lagstifta på viktiga områden av allmänintresse, såsom hälso- och sjukvård och miljö.

o
o   o

55.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0067.
(2) Antagna texter, P8_TA(2015)0069.
(3) Antagna texter, P7_TA(2014)0130.
(4) Antagna texter, P8_TA(2014)0038.
(5) Antagna texter, P7_TA(2013)0054.


Inledande av förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och Tunisien
PDF 197kWORD 92k
Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2016 om inledandet av förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Tunisien (2015/2791(RSP))
P8_TA(2016)0061B8-0255/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av inledandet den 13 oktober 2015 av förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Tunisien,

–  med beaktande av artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen och artiklarna 3, 207 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av uttalandena den 13 oktober 2015 i Tunis av kommissionsledamot Cecilia Malmström med anledning av inledandet av förhandlingarna om ett djupgående och omfattande frihandelsavtal mellan EU och Tunisien,

–  med beaktande av beslutet av den 9 oktober 2015 att tilldela Nobels fredspris 2015 till kvartetten för nationell dialog som representerar det civila samhället i Tunisien,

–  med beaktande av slutsatserna av den 20 juli 2015 från Europeiska unionens råd om Tunisien(1),

–  med beaktande av rekommendation nr 1/2015 av den 17 mars 2015 från associeringsrådet EU–Tunisien om genomförandet av handlingsplanen EU–Tunisien (2013–2017) för genomförandet av det privilegierade partnerskapet inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 534/2014/EU av den 15 maj 2014om makroekonomiskt stöd till Republiken Tunisien(3), och av tillhandahållandet av den första delutbetalningen den 26 april 2015

–  med beaktande av de undersökningar som genomförts av Ecorys om hur handeln påverkar hållbar utveckling och som stöder förhandlingarna om ett djupgående och omfattande frihandelsavtal mellan EU och Tunisien(4),

–  med beaktande av bedömningen av konsekvenserna för hållbar utveckling (SIA) avseende frihandelsområdet mellan Europa och Medelhavsområdet (ZLEEM), den slutliga konsekvensbedömningen för frihandelsområdet mellan Europa och Medelhavsområdet samt utkastet till samråd från september 2007 av Impact Assessment Research Centre (forskningscentret för konsekvensbedömning) på Institute for Development Policy and Management (institutet för utvecklingspolitik och utvecklingsledning) vid universitetet i Manchester(5),

–  med beaktande av Europa–Medelhavsavtalen om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Tunisien, å andra sidan(6),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 18 november 2015 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om den europeiska grannskapspolitiken,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om en union för Medelhavsområdet och om det södra grannskapet, i synnerhet resolutionen av den 10 maj 2012 Handel för att uppnå förändring: EU:s handels- och investeringsstrategi för södra Medelhavsområdet efter vårrevolutionerna i arabländerna(7),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för internationell handel,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  EU och Tunisien har sedan länge nära förbindelser. EU är Tunisiens största handelspartner och Tunisien är unionens 34:e handelspartner.

B.  Det första avtalet om handelssamarbete mellan de båda parterna ingicks 1969, och 1995 var Tunisien det första landet i det södra Medelhavsområdet som undertecknade ett associeringsavtal med EU.

C.  Den 13 oktober 2015 inledde EU och Tunisien förhandlingar om ett ambitiöst frihandelsavtal på grundval av det mandat som EU:s medlemsstater hade antagit enhälligt den 14 december 2011. En första förhandlingsomgång genomfördes den 19–22 oktober 2015.

D.  De inledande diskussionerna mellan EU och Tunisien om det djupgående och omfattande frihandelsavtalet har pågått i fyra år. Tunisien har inrättat en nationell kommission för att fastställa landets prioriteringar.

E.  Fördjupningen av handelsförbindelserna mellan EU och Tunisien genom ingåendet av ett ambitiöst handelspartnerskap bör skapa möjligheter till tillväxt och tillnärmning för ekonomierna i Tunisien och EU. Partnerskapet bör bidra till politisk och demokratisk stabilisering i Tunisien.

F.  Handelspartnerskapet ingår i den bredare ram för grannförbindelserna mellan EU och Tunisien som regleras genom Europa-Medelhavsavtalet om associering från 1995 där inrättandet av ett frihandelsområde och bestämmelser om jordbruk och tjänster ingår. Associeringsrådet EU–Tunisien antog den 17 mars 2015 en ny handlingsplan för genomförandet av det privilegierade partnerskapet, i syfte att uppnå en mer djupgående ekonomisk integration. En översyn av den europeiska grannskapspolitiken bör främja EU:s och Tunisiens gemensamma värderingar och intressen, en solidarisk socio-ekonomisk utveckling för alla och sysselsättning för ungdomar samt leda till ekonomisk stabilisering.

G.  Det var i Tunisien de händelser som kallas ”arabiska våren” startade, och Tunisien är det enda landet i regionen Mellanöstern och Nordafrika som har genomfört en demokratisk och politisk övergångsprocess och utgör i så måtto ett föredöme för hela regionen.

H.  Politisk stabilitet och ekonomisk utveckling går hand i hand och detta handelsavtal måste ha som mål att erbjuda verkliga framtidsutsikter för Tunisiens och EU:s ekonomier.

I.  Parallellt med förhandlingarna bör EU fortsätta och intensifiera sitt stöd till Tunisien samt tillhandahålla lämpligt ekonomiskt och tekniskt stöd under förhandlingarna och därefter under genomförandet av bestämmelserna i avtalet för att bygga ett riktigt partnerskap där folkens intressen på båda sidor om Medelhavet kan tas med i beräkningen.

J.  Det ligger i Tunisiens och EU:s intresse att främja och förstärka den regionala integreringen från söder till söder mellan Tunisien och grannländerna, i synnerhet med stöd av Agadiravtalet, och förhandlingarna mellan EU och Tunisien om frihandel bör komplettera dessa insatser.

K.  Övergången till demokrati i Tunisien utgör en förebild för de övriga länderna i regionen. Den konstituerande nationalförsamlingen antog den 26 januari 2014 Tunisiens nya konstitution, som är föredömlig i fråga om skydd av rättigheter och friheter. Den 21 december 2014 valdes Beji Caïd Essebsi till Tunisiens president efter ett fritt, pluralistiskt och transparent val.

L.  Civilsamhället i Tunisien är aktivt och har en hög utbildningsnivå, och det spelar en väsentlig roll i landets övergång till demokrati. Civilsamhället bör fortsatt involveras aktivt i de politiska överläggningarna, även i de pågående förhandlingarna.

M.  Tilldelningen av Nobels fredspris till Tunisiens nationella kvartett för dialog är likvärdigt med ett erkännande av de insatser som gjorts för att konsolidera demokratin och utgör en uppmuntran att fortsätta i samma riktning. Att ett föredömligt avtal ingås är av avgörande betydelse för att dämpa civilsamhällets farhågor.

Den ekonomiska, politiska och sociala situationen i Tunisien

1.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt de senaste månadernas terroristattacker i Tunisien som har skördat många offer. Parlamentet anser att Tunisien står inför ett mycket allvarligt terroristhot, och påminner om att attentatet den 24 november 2015 mot presidentens livvakters buss, terroristattackerna den 26 juni 2015 i Sousse och attentatet den 18 mars 2015 i Bardomuseet allvarligt försämrade utsikterna för turistnäringen under sommaren 2015, i ett land där turism och dithörande sektorer utgör 15 procent av BNP. Parlamentet uttrycker sin fulla solidaritet med Tunisien och bekräftar sitt stöd för den kamp de tunisiska myndigheterna för mot terrorismen med respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer.

2.  Europaparlamentet konstaterar att Tunisiens ekonomi kämpar med allvarliga problem, att BNP-tillväxten nådde 2,3 procent 2014, att arbetslösheten 2015 uppgår till 15 procent av arbetskraften, att 28,6 procent av de högutbildade är arbetslösa och att ungdomsarbetslösheten ökar.

3.  Europaparlamentet framhåller att det finns en uppenbar demografisk och ekonomisk obalans mellan EU och Tunisien och att detta gör det berättigat med en asymmetrisk och progressiv strategi vid förhandlingarna.

4.  Europaparlamentet påminner om att Tunisien präglas av stora regionala skillnader mellan huvudstaden Tunis och de andra regionerna i landet, med mycket stora utvecklingsskillnader mellan kustområdena och de centrala områdena, särskilt i fråga om arbetslöshet, tillgång till sjukvård och utbildning, och att dessa skillnader skulle kunna förvärras på grund av klimatförändringarna.

5.  Europaparlamentet påminner om att arbetsmarknaden i Tunisien uppvisar skillnader mellan de olika näringsgrenar som omfattas av handelsavtalet och att dessa skillnader, om de inte jämnas ut, riskerar att framkalla ett överskott av arbetskraft i jordbruket och att eliminera andra näringsgrenar som är viktiga för ekonomisk diversifiering i Tunisien, t.ex. tillverkningsindustrin eller gruvindustrin.

6.  Europaparlamentet konstaterar att den demokratiska övergångsprocessen i Tunisien har kommit längre än i regionen i övrigt och att landet har valt en politisk modell och en ekonomisk utvecklingsmodell som är unik bland länderna i södra Medelhavsområdet och uppmanar kommissionen att ta full hänsyn till detta i förhandlingarna. EU bör vidta alla tänkbara åtgärder för att stödja Tunisien i den demokratiska övergången till ett stabilt och pluralistiskt samhälle.

7.  Europaparlamentet konstaterar att Tunisiens regionala omgivning är mycket instabil, särskilt på grund av konflikten i Libyen och begränsade utbrott av våldsamheter i Algeriet, som båda är grannländer till Tunisien.

8.  Europaparlamentet konsterar att Tunisien har tagit emot mer än 1,8 miljoner libyska flyktingar, och att detta antal motsvarar 16 procent av landets totala befolkning.

Förutsättningarna för ett framgångsrikt handelsavtal mellan EU och Tunisien

9.  Europaparlamentet gläder sig över att man inledde förhandlingar under hösten 2015 i syfte att ingå ett frihandelsavtal mellan EU och Tunisien, på grundval av det mandat som rådet antog 2011 i efterdyningarna av den arabiska våren. Parlamentet noterar att Tunisien sedan 2011 har befäst övergången till demokrati genom att proklamera sin nya konstitution den 26 januari 2014 och anordna parlaments- och presidentsval den 26 oktober respektive den 23 november 2014.

10.  Europaparlamentet anser att avtalet sträcker sig längre än till att enbart omfatta handelsaspekter, och att det måste ha som mål att bidra till stabiliteten i Tunisien, till en konsolidering av demokratin och till en vitalisering av landets ekonomi. Det måste inverka positivt både på konsumentpriser och sysselsättning, på löneutvecklingen för arbetstagare med eller utan yrkeskunnande och utjämna skillnaderna i jämlikhet. Parlamentet begär att avtalets innehåll, innan avtalet ingås, bringas att beakta dessa viktiga utmaningar.

11.  Europaparlamentet uppmanar med kraft förhandlarna att ingå ett progressivt och asymmetriskt avtal, som tar hänsyn till de stora ekonomiska skillnaderna mellan de två parterna, att visa prov på flexibilitet, reaktivitetsförmåga, innovation, öppenhet och anpassningsförmåga, samt att hålla i åtanke att avtalet ska vara förmånligt för bägge parter, men främst måste gagna Tunisiens och EU:s ekonomier och samhällen. Avtalet måste självklart också ta hänsyn till särdrag, tendenser, kultur och lokala socio-ekonomiska förhållanden, och det får inte leda till avledning av Tunisiens handel med länderna i regionen.

12.  Europaparlamentet ser positivt på att den tunisiska regeringen har lagt fram en reformplan på fem år (2015–2020) för ekonomin, som syftar till att minska arbetslösheten, de regionala skillnaderna i landet och diversifiera näringslivet. Frihandelsavtalet bör vara i samklang med målen för reformplanen.

13.  Europaparlamentet påminner om att det handlar om de första handelsförhandlingarna av denna omfattning för Tunisien, och att det därför är viktigt att säkra ett progressivt, gradvis och asymmetriskt öppnande av de tunisiska näringsgrenarna, att införa övergångsperioder för känsliga produkter samt utesluta vissa produkter från förhandlingarna om de uppfattas som känsliga av parterna.

14.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att Tunisien av EU erhåller omfattande ekonomiskt och tekniskt stöd samt bistånd vid handelsförhandlingarna för att på korrekt sätt kunna tillämpa de olika bestämmelserna i frihandelsavtalet. Det ekonomiska stödet måste utgå på ett sätt som säkerställer insyn och det måste verkligen gagna mottagarna.

15.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska investeringsbankens stöd till många projekt i Tunisien och understryker att stödet bidrar till ekonomisk diversifiering i Tunisien och till nya arbetstillfällen, särskilt för ungdomar.

16.  Europaparlamentet gläder sig över att Tunisien är ett av de prioriterade länderna i EU:s grannskapspolitik för länderna i södra Medelhavsområdet, och att EU har beviljat ett lån på 300 miljoner euro till Tunisien som makrofinansiellt stöd för ekonomiska reformer.

17.  Europaparlamentet uppmanar dock EU, medlemsstaterna, Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling att fortsätta bistå det tunisiska folket och att intensifiera sina stöd- och biståndsprogram, även genom fristående och extraordinära åtgärder, för att hjälpa Tunisien att konsolidera demokratiseringsprocessen. Parlamentet välkomnar vissa medlemsstaters initiativ till ”partnerskap för Tunisiens förändring”. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta sitt program för minskade regionala skillnader när det gäller tillgång till grundläggande sjukvård.

18.  Europaparlamentet uppmanar EU att ta hänsyn till Tunisiens specifika situation i dessa förhandlingar, i synnerhet med avseende på den sårbara övergången till demokrati och skillnaderna i ekonomisk utveckling mellan EU och Tunisien, varvid det dock bör påpekas att de bästa lösningarna är sådana som gynnar bägge parter.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att förhandlingarna snabbt ger konkreta resultat inom nyckelsektorer i EU:s och Tunisiens ekonomier liksom för alla berörda parter, bland annat små och medelstora företag och mikroföretag.

20.  Europaparlamentet understryker att avtalet ska bidra till en utveckling och diversifiering av Tunisiens ekonomi, som nu baseras främst på jordbruket, och till minskade regionala skillnader samt att det konkret ska gagna alla i Tunisien och Europa.

21.  Europaparlamentet välkomnar att Tunisien har företagit sig stora sociala och ekonomiska reformer. Parlamentet betonar att reformerna bör fortsätta även medan förhandlingarna pågår för att landet fullt ut ska dra nytta av avtalet.

22.  Europaparlamentet anser att avtalet måste bidra till en fördjupning av det ekonomiska samarbetet mellan EU och Tunisien, vilket redan är långt framskridet tack vare avvecklingen av tullarna på industriprodukter i enlighet med associeringsavtalet. Parlamentet föreslår den nya beteckningen ”ekonomiskt partnerskap mellan EU och Tunisien”.

23.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och den tunisiska regeringen att på ett klart och tydligt sätt involvera de tunisiska och europeiska civilsamhällena under hela förhandlingsförloppet och att vara innovativa. Parlamentet välkomnar den roll som det tunisiska civilsamhället spelat i den första förhandlingsrundan och menar att samrådet bör vara öppet och transparent och i större utsträckning beakta de många olika delarna av det tunisiska civilsamhället, och dra nytta av bästa praxis från liknande förhandlingar.

24.  Europaparlamentet välkomnar i detta avseende att ministeriet för handel och hantverk har inrättat en webbplats för att informera allmänheten om det djupgående och omfattande frihandelsavtalet (ALECA) liksom förhandlarnas vilja att offentliggöra den slutliga texten i tre språkversioner. Det tunisiska civilsamhället skulle även kunna delta i förhandlingarna via en konsekvensbedömningsnämnd.

25.  Europaparlamentet uppmanar enträget rådet att offentliggöra det förhandlingsmandat som antogs enhälligt av medlemsstaterna den 14 december 2011.

26.  Europaparlamentet efterlyser en regelbunden dialog under hela förhandlingsförloppet mellan de tunisiska och europeiska parlamentsledamöterna. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang inrättandet av en gemensam parlamentarikerkommitté EU–Tunisien, som kommer att spela en central roll genom att europeiska och tunisiska parlamentariker får möjlighet att träffas regelbundet och verkligen följa upp förhandlingarna om frihandelsavtalet.

27.  Europaparlamentet hoppas att denna dialog gör det möjligt att bättre bedöma de båda parternas förväntningar och farhågor och därmed att förbättra avtalsvillkoren.

28.  Europaparlamentet påminner om att unionen för Medelhavsområdet stöder utvecklingen av konkreta projekt i regionen och i detta avseende kan tillhandahålla expertis under förhandlingarna om avtalet.

29.  Europaparlamentet kräver att de båda parterna, däribland Europaparlamentet med deltagande av tunisiska sakkunniga, utför noggranna och transparenta konsekvensanalyser och sektorsvisa utvärderingar av avtalets effekter inom olika områden, i synnerhet i fråga om tjänster, offentlig upphandling, små och medelstora företags konkurrenskraft, sysselsättning, jordbruk, miljö eller annan prioriterad sektor. Parlamentet konstaterar att Tunisien omgående önskar anlita tunisiska sakkunniga för att garantera tillförlitligheten i konsekvensanalysens sifferuppgifter för Tunisien.

30.  Europaparlamentet menar att konsekvensanalyserna och sektorsutvärderingarna bör finansieras av EU, och att de eventuellt bör föregås av en efterhandsutvärdering av de socioekonomiska konsekvenserna av associationsavtalet från 1995, i enlighet med flera tunisiska civila samhällsorganisationers önskemål.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt fastställa om avtalet ska vara av blandad eller exklusiv art, och ber kommissionen att involvera medlemsstaternas nationella parlament i debatten redan när diskussionerna inleds.

32.  Europaparlamentet understryker att miljöförhållandena i Medelhavsområdet, i synnerhet vattenbristen, som är till förfång för jordbruket, bör beaktas i förhandlingarna och att en hållbar ekonomisk modell för miljön och förvaltningen av naturresurser bör främjas.

33.  Europaparlamentet understryker att handelsförhandlingarna med Tunisien ingår i en bredare ram för handelsförbindelserna mellan EU och Medelhavsområdet. Den tionde konferensen för handelsministrarna inom unionen för Medelhavsområdet som skjutits upp på obestämd tid sedan 2013 bör sammanträda snart för att gå igenom handelsutmaningarna i regionen och kommande års prioriterade arbetsuppgifter.

Sektorsstrategi i förhandlingarna

34.  Europaparlamentet kräver att man inom ramen för avtalet lägger tillräcklig vikt vid tjänstesektorn, som utgör en stor tillväxtpotential för Tunisiens ekonomi och som borde kunna locka till sig strategiska investeringar. Eftersom handelsförhandlingarna är de första av denna omfattning för Tunisien bör det i kapitlet om tjänster uttryckligen anges i vilka sektorer parterna önskar åta sig en förpliktelse i fråga om marknadstillträde eller nationell behandling.

35.  Europaparlamentet påminner om att den offentliga sektorn är av grundläggande betydelse för Tunisien och att flertalet kvalificerade arbetstillfällen är koncentrerade till den offentliga sektorn.

36.  Europaparlamentet påminner om att Tunisien har många mycket dynamiska nystartade företag, mikroföretag samt små och medelstora företag inom den högteknologiska sektorn, och kräver att avtalet främjar dessa företags utvecklings- och internationaliseringskapacitet. Parlamentet noterar Tunisiens begäran att i avtalet infoga ambitiösa och väl avvägda bestämmelser om e-handel.

37.  Europaparlamentet uppmanar de båda parterna att genom bland annat gemensamma initiativ uppmuntra ökad sysselsättning, en förutsättning för ekonomisk återhämtning och politisk stabilitet i Tunisien.

38.  Europaparlamentet anser att avtalet måste gagna mindre producenter och entreprenörer i Tunisien, vilka är av största betydelse för landets ekonomiska struktur. Parlamentet uppmuntrar till en regelbunden dialog mellan företagare, branschorganisationer och utbildningsorganisationer, vilket skulle göra det möjligt att främja bästa praxis och få större förståelse för vars och ens svårigheter och förväntningar.

39.  Europaparlamentet anser att det inom ramen för förhandlingarna om ett kapitel om konkurrens är viktigt att gå framåt försiktigt, lite i sänder och smidigt, med tanke på att det statliga stödet är strategiskt för utvecklingen av den tunisiska ekonomin.

40.  Europaparlamentet påminner om vikten att inrätta bilaterala handelskammare som skulle utgöra varaktiga forum som gör det möjligt för olika aktörer att upprätta partnerskap mellan sig och utveckla sin ekonomiska och kommersiella verksamhet.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta beviljande av korttidsvisum för utförande av tjänster av ”Move IV”-typen som kräver att personer finns på plats en kortare tid och på noga angivna villkor som föreskrivs i avtal och nationell lagstiftning. Parlamentet understryker att ingenting i avtalet får hindra EU och dess medlemsstater att tillämpa åtgärder för att reglera fysiska personers inresa eller tillfälliga vistelse på EU:s eller en medlemsstats territorium, inbegripet de åtgärder som behövs för att trygga en ordnad rörlighet för fysiska personer över gränserna, såsom fastställandet av villkor för inresa.

42.  Europaparlamentet hoppas att detta avtal kommer att bidra till att varaktigt skapa gynnsamma förutsättningar i Tunisien som främjar långsiktiga investeringar i viktiga och dynamiska nyckelsektorer med stort mervärde, såsom turism, energi, däribland förnybar energi, högteknologiska tjänster, digital ekonomi och datautbyte. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta med ett kapitel om investeringar för att främja utländska direktinvesteringar mellan EU och Tunisien och påskynda inrättandet av den handels- och investeringsfrämjande mekanismen för Europa–Medelhavsområdet, som kommer att möjliggöra insamling av relevanta uppgifter och data, stärka handelspartnerskap och gynna framför allt Tunisien.

43.  Europaparlamentet anser att avtalet bör innehålla bestämmelser om offentlig upphandling samtidigt som man bör vara försiktig i förhandlingarna om graden av öppenhet från såväl europeisk som tunisisk sida och ta hänsyn till strukturen och de särskilda förhållandena i Tunisiens ekonomi.

44.  Europaparlamentet anser att EU och Tunisien har allt att vinna på ett bättre ömsesidigt tillträde till sina respektive jordbruksmarknader och att avtalet bör bidra till att sänka tullarna, undanröja icke-tariffära hinder och förbättra exportförfarandena.

45.  Europaparlamentet noterar att Tunisien fokuserar på utvecklingen av ekologiskt jordbruk och att tunisiska produkter från denna typ av jordbruk, genom detta avtal, borde få möjlighet att komma in på nya marknader.

46.  Europaparlamentet hoppas att förhandlingarna inte ska inverka negativt på någon av parternas ekonomier. Parlamentet ber EU och Tunisien att beakta att det finns flera känsliga jordbrukssektorer på båda sidorna av Medelhavet, för vilka man vid förhandlingarna bör enas om fullständiga förteckningar, och att övergångsperioder och lämpliga kvoter bör tillämpas för dessa sektorer. Om nödvändigt bör man enas om att de inte ska omfattas av förhandlingarna.

47.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att förhandla om införandet av stränga och högkvalitativa sanitära och fytosanitära standarder och om en lösning på de kvarstående problemen i Tunisien på området för veterinära frågor och kontroller av kött, frukt och grönsaker. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreskriva särskilda bestämmelser om tekniskt stöd för att hjälpa de tunisiska producenterna att iaktta EU:s strängare sanitära och fytosanitära standarder.

48.  Europaparlamentet menar att avtalet bör bidra till att fastställa högkvalitativa standarder för hållbar utveckling, särskilt när det gäller arbetsrättsliga standarder.

49.  Europaparlamentet förväntar sig att Tunisiens regering och EU-institutionerna utarbetar ändamålsenliga bestämmelser för att klart och tydligt fastställa ursprung, härkomst och spårbarhet för tunisiska produkter och säkerställa större transparens för producenterna, mellanhänderna och konsumenterna.

50.  Europaparlamentet vill att avtalet ska omfatta ett ambitiöst kapitel om immateriella rättigheter, däribland erkännande och förstärkt skydd av geografiska beteckningar, som garanterar ett fullständigt erkännande av EU:s och Tunisiens geografiska beteckningar, spårbarhet för de berörda produkterna och skydd av producenternas kunnande.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt för detta avtal utvidga skyddet av geografiska beteckningar till att även omfatta andra produkter än jordbruksprodukter, eftersom Tunisien å sin sida erkänner dessa beteckningar.

52.  Europaparlamentet hoppas att avtalet kommer att innebära att den tunisiska industrin kan moderniseras och stärka sin expertis, för att täcka en större del av leveranskedjorna för tillverkade varor och därmed anlita högre kompetens och lokal personal med högre kvalifikationer.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i avtalet ta med ett ambitiöst kapitel om energi och råvaror som möjliggör mer forskning och samarbete inom sektorerna för elektricitet, gas, vindkraft, solenergi och andra förnybara energikällor.

54.  Europaparlamentet hoppas att avtalet ska bidra till att förstärka samarbetet på det vetenskapliga området mellan universitet, forskningscentrum och läroanstalter i EU och Tunisien på området för forskning, innovation, utveckling av ny teknik och mer allmänt för kultur och utbildning, och att dessa initiativ också kan bidra till stödja arbetsmarknaden i Tunisien.

55.  Europaparlamentet välkomnar att Tunisien integrerats i det europeiska forskningsprogrammet Horisont 2020 och uppmanar enträget kommissionen och Tunisiens regering att i avtalet ta med ett ambitiöst kapitel om hållbar utveckling som ska främja höga arbetsrättsliga standarder, i överensstämmelse med bestämmelserna i Internationella arbetsorganisationens (ILO:s) konventioner och miljöstandarder i multilaterala avtal.

56.  Europaparlamentet påminner om att Tunisien ratificerat alla ILO-konventioner, men att landet enligt ett fristående kontrollorgan bör intensifiera ansträngningarna för höga arbetsrättsliga standarder. ALECA bör bistå Tunisien i framtagandet av arbetsrättsliga standarder som erbjuder starkare skydd, särskilt vad gäller fackliga rättigheter. I den situation som Tunisien nu befinner sig, som präglas av övergången till demokrati och terroristhot, bör ALECA uppmuntra stärkandet av rättsstaten och grundläggande rättigheter, bland annat förenings-, yttrande- och informationsfriheten.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i avtalstexten infoga en människorättsklausul, som ger EU rätt att tills vidare unilateralt upphäva avtalet om en avtalspart kränker de mänskliga rättigheterna.

58.  Europaparlamentet uppmanar parterna att överväga att införa en klausul om god skatteförvaltning med kommissionens plattform för god förvaltning i skattefrågor som förebild, för att undvika situationer med dubbel icke-beskattning.

59.  Europaparlamentet gläder sig över det gemensamma intresset av att fördjupa partnerskapet för rörlighet som inrättades den 3 mars 2014, och hoppas att man ska kunna ingå ett avtal om viseringslättnader och ett återtagandeavtal.

60.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att anta lämpliga kompensationsåtgärder om en eller flera sektorer som berörs av avtalet lider eller kan lida skada.

o
o   o

61.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Slutsatser 11076/15 RELEX 626 från Europeiska unionens råd av den 20 juli 2015.
(2) EUT L 151, 18.6.2015, s. 25.
(3) EUT L 151, 21.5.2014, s. 9.
(4) http://www.trade-sia.com/tunisia/the-study/?lang=fr.
(5) http://www.sia-trade.org/emfta.
(6) EGT L 97, 30.3.1998, s. 2.
(7) EUT C 261 E, 10.9.2013, s. 21.


Europeiska ombudsmannens verksamhet 2014
PDF 186kWORD 312k
Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2016 om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2014 (2015/2231(INI))
P8_TA(2016)0062A8-0020/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2014,

–  med beaktande av artikel 228 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 11, 19, 41, 42 och 43 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av Europaparlamentets beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom av den 9 mars 1994 om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning(1),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Europeiska ombudsmannens verksamhet,

–  med beaktande av artikel 220.2 andra och tredje meningen i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A8-0020/2016), och av följande skäl:

A.  Årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2014 överlämnades formellt till Europaparlamentets talman den 26 maj 2015. Ombudsmannen, Emily O'Reilly, lade fram rapporten för utskottet för framställningar den 23 juni 2015 i Bryssel.

B.  Vid plenarsammanträdet den 16 december 2014 i Strasbourg omvaldes Europeiska ombudsmannen, Emily O'Reilly, av parlamentet.

C.  Europeiska ombudsmannens främsta prioritet är att se till att medborgarnas rättigheter respekteras till fullo och att rätten till god förvaltning motsvarar de högsta standarderna, såsom man kan förvänta sig av EU:s institutioner, organ och byråer. Ombudsmannen spelar en mycket viktig roll när det gäller att hjälpa EU-institutionerna att bli mer öppna, effektiva och ”medborgarvänliga”, så att allmänheten får ökat förtroende för unionen.

D.  Enligt Eurobarometern från maj 2015 ligger medborgarnas förtroende för EU på 40 procent och misstroendet på 46 procent. Förmågan till granskning institutionerna emellan är en förutsättning för att höja nivån av tillfredsställelse hos EU-medborgarna.

E.  I artikel 24 i EUF-fördraget anges att ”varje unionsmedborgare kan vända sig till den enligt artikel 228 tillsatta ombudsmannen”.

F.  Artikel 228 i EUF-fördraget ger Europeiska ombudsmannen befogenhet att undersöka missförhållanden i unionsinstitutionernas, unionsorganens och unionsbyråernas verksamhet, med undantag för Europeiska unionens domstol då den utövar sina domstolsfunktioner. I artikel 41 i stadgan om de grundläggande rättigheterna anges att var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av unionens institutioner och organ.

G.  I artikel 43 i stadgan om de grundläggande rättigheterna anges att ”varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat har rätt att vända sig till Europeiska ombudsmannen vid missförhållanden i unionens institutioners, organs eller byråers verksamhet, med undantag för Europeiska unionens domstol då den utövar sina domstolsfunktioner”.

H.  Enligt den första Europeiska ombudsmannen föreligger administrativa missförhållanden ”när ett offentligt organ underlåter att agera i enlighet med en regel eller princip som är bindande för det”(2). Detta innebär att unionens institutioner, organ och byråer inte bara måste fullgöra sina rättsliga skyldigheter, utan även måste vara serviceinriktade och se till att allmänheten behandlas korrekt och kan utnyttja sina rättigheter fullt ut. Tanken om god förvaltning bör ses som en ständigt pågående förbättringsprocess.

I.  Under 2014 vände sig 23 072 medborgare till ombudsmannens tjänster för att få hjälp, varav 19 170 fick hjälp genom rådgivning via den interaktiva vägledningen på ombudsmannens webbplats. 2014 registrerade ombudsmannen 2 079 klagomål och mottog 1 823 begäranden om information.

J.  Av det totala antal klagomål som ombudsmannen behandlade – 2 163 – ingick 736 i hennes behörighetsområde medan 1 427 inte ingick i hennes behörighetsområde.

K.  Av de 2 163 klagomål som behandlades gav ombudsmannen råd till den klagande eller vidarebefordrade ärendena i 1 217 fall, i 621 fall informerades den klagande om att inga ytterligare råd kunde ges och i 325 fall inleddes en undersökning.

L.  Ombudsmannen inledde 342 undersökningar, varav 325 var klagomålsbaserade och 17 var undersökningar på eget initiativ. Hon avslutade 400 undersökningar, varav 13 var undersökningar på eget initiativ. Av de avslutade undersökningarna grundades 335 på klagomål från enskilda personer och 52 på klagomål från företag, föreningar eller andra juridiska personer.

M.  Ombudsmannen vidarebefordrade 772 klagomål till medlemmar av Europeiska ombudsmannanätverket, varav 86 klagomål vidarebefordrades till utskottet för framställningar, 144 till kommissionen och 524 till andra institutioner och organ. De flesta undersökningarna gällde kommissionen (59,6 procent), följt av EU:s byråer (13,7 procent), Epso (9,4 procent), andra institutioner (8,5 procent), Europeiska utrikestjänsten (3,8 procent), parlamentet (3,5 procent) och Olaf (3,2 procent).

N.  Vad avser de undersökningar som ombudsmannen avslutade gällde 21,5 procent begäranden om information och tillgång till handlingar, 19,3 procent kommissionens roll som fördragens väktare, 19,3 procent uttagningsprov och urvalsförfaranden, 16 procent institutionella och politiska frågor, 11,3 procent förvaltnings- och tjänsteföreskrifter, 8,3 procent tilldelning av kontrakt eller bidrag och 6 procent genomförande av kontrakt.

O.  Av de avslutade undersökningarna löstes 133 ärenden av institutionen eller genom en vänskaplig förlikning, och i 163 ärenden ansåg ombudsmannen att inga ytterligare undersökningar var motiverade.

P.  I 76 fall ansågs inga administrativa missförhållanden föreligga. I 39 fall ansågs administrativa missförhållanden föreligga, och i 13 fall avslutades ärendet på annat sätt. I de fall där administrativa missförhållanden ansågs föreligga utfärdade ombudsmannen kritiska anmärkningar i 27 fall och förslag till rekommendationer i 12 fall.

Q.  Handläggningstiden för de flesta undersökningar som avslutades under 2014 uppgick till mellan 3 och 18 månader. Den genomsnittliga handläggningstiden för en undersökning var 11 månader.

R.  Institutionerna har följt 80 procent av ombudsmannens förslag. Fortfarande kvarstår dock 20 procent av de förslag som lämnats, och även dessa bör följas.

S.  Utskottet för framställningar, som bara under 2014 tog emot 2 714 framställningar, är en viktig del av EU:s institutionella funktion och för Europaparlamentet närmare medborgarna. Nära förbindelser mellan ombudsmannen och utskottet för framställningar skulle stärka den demokratiska kontrollen av EU-institutionernas verksamhet.

1.  Europaparlamentet godkänner Europeiska ombudsmannens årsrapport för 2014.

2.  Europaparlamentet gratulerar Europeiska ombudsmannen, Emily O'Reilly, till att ha blivit omvald och lovordar henne för hennes utmärkta arbete. Parlamentet ställer sig bakom hennes mål att bistå EU:s institutioner i deras arbete med att hålla högsta möjliga servicenivå gentemot EU:s medborgare och invånare. Parlamentet anser att det har varit mycket viktigt att ombudsmannen särskilt inriktat sig på öppenhetsrelaterade frågor, som en garanti för god förvaltning.

3.  Europaparlamentet välkomnar och stöder helhjärtat att ombudsmannen i högre grad utövat befogenheten att inleda strategiska undersökningar på eget initiativ. Parlamentet välkomnar också att hon vid ombudsmannens kontor utsett en samordnare för undersökningar på eget initiativ och infört nya interna bestämmelser om rapportering av missförhållanden. Parlamentet lovordar de insatser som ombudsmannen gjort för att omorganisera ombudsmannakontoret och som redan ökat effektiviteten betydligt. Parlamentet välkomnar och stöder ombudsmannens framåtblickande strategi och antagandet av den nya femårsstrategin Mot 2019, genom vilken det införs ett mer strategiskt tillvägagångssätt för att hantera systemfrågor och främja god förvaltning.

4.  Europaparlamentet välkomnar de undersökningar som ombudsmannen inledde under 2014, där de viktigaste frågorna var följande: öppenhet och insyn inom EU-institutionerna, öppenhet i fråga om lobbyverksamhet och kliniska prövningar, grundläggande rättigheter, etiska frågor, medborgarnas deltagande i EU:s beslutsprocess, EU-finansierade projekt och program och EU:s konkurrenspolitik.

5.  Europaparlamentet påminner om att 20–30 procent av klagomålen under åren som gått gällt öppenhet och att den vanligaste öppenhetsrelaterade frågan varit institutionernas vägran att bevilja tillgång till handlingar och/eller information. Parlamentet anser att öppenhet och tillgång till handlingar, i enlighet med artikel 15 i EUF-fördraget och artikel 42 i stadgan, utgör en grundläggande del av systemet med institutionella kontroller och motvikter. Parlamentet stöder alla åtgärder som kommissionen och EU:s institutioner vill vidta för att garantera alla rättvis, snabb och enkel tillgång till EU-handlingar. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att öppenheten ökat genom att det offentliga registret över handlingar publiceras på internet. Ombudsmannen uppmanas att undersöka öppenhetsproblemen när det gäller att i god tid ge parlamentet tillgång till kommissionens relevanta handlingar om överträdelse- och EU Pilot-förfaranden, särskilt när dessa har en anknytning till redan befintliga framställningar. Lämpliga mekanismer behöver fastställas och införas för att säkerställa en förtroendepräglad dialog mellan institutionerna.

6.  Europaparlamentet varnar för att inte alla bestämmelser i Århuskonventionen och dess åtföljande förordningar ((EG) nr 1367/2006 och (EG) nr 1049/2001) efterlevs korrekt och effektivt ännu. Parlamentet anser att det fortfarande finns stort utrymme för förbättringar av öppenheten från kommissionens sida, särskilt när det gäller tillgänglighet, närmare bestämt kvaliteten på och mängden information som lämnas ut till enskilda medborgare och det civila samhällets organisationer efter deras begäran om tillgång till handlingar. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att undersöka dessa frågor på grundval av den omfattande framställningen nr 0134/2012, i syfte att identifiera och komma till rätta med eventuella administrativa missförhållanden när det gäller hur dessa förordningar genomförs av de berörda EU-institutionerna.

7.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens undersökningar av ”svängdörrsfall” rörande högre EU-tjänstemän. Ombudsmannen har undersökt klagomål från fem icke-statliga organisationer och granskat 54 ärenden avseende kommissionen. Parlamentet uppmuntrar ombudsmannen att bidra till framtagande och införande av tydliga och utförliga kriterier och tillsynsmekanismer för att identifiera, undersöka och, om möjligt, förhindra intressekonflikter på alla nivåer i EU:s institutioner, organ och byråer.

8.  Europaparlamentet anser att frågan om intressekonflikter är mer än bara en fråga om öppenhet och att det är ytterst viktigt att se till att EU:s offentliga förvaltning är fri från intressekonflikter med avseende på tjänstemännen och de olika institutionerna när man försöker bygga upp en genuin europeisk demokrati och säkerställa EU-medborgarnas förtroende. Parlamentet rekommenderar ombudsmannen att i sina undersökningar beakta bestämmelserna i FN:s konvention mot korruption, OECD:s riktlinjer för hantering av intressekonflikter i offentlig förvaltning och organisationen Transparency Internationals särskilda rekommendationer.

9.  Europaparlamentet noterar att kommissionen – till följd av ombudsmannens undersökningar – offentliggjort handlingar om Greklands anslutning till euroområdet, att Europeiska centralbanken av samma skäl lämnat ut en skrivelse om den finansiella krisen till Irlands regering och att kommissionen följt ombudsmannens rekommendation om att lämna ut handlingar om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken, om än efter det att en överenskommelse om reformen nåtts.

10.  Europaparlamentet välkomnar de öppenhetsrelaterade framsteg inom ramen för de pågående förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) som är ett resultat av ombudsmannens undersökningar av öppenhetsfrågor i samband med dessa förhandlingar. Parlamentet noterar att rådet sedan dess offentliggjort EU:s förhandlingsdirektiv för TTIP och att kommissionen aviserat planer på att öka såväl öppenheten i fråga om lobbyverksamhet som tillgången till handlingar av relevans för TTIP. Parlamentet noterar medborgarnas oro över bristen på öppenhet i fråga om TTIP-förhandlingarna.

11.  Parlamentet påminner om att det till dess utskott för framställningar inkommer ett stort antal klagomål från anonyma grupper och medborgare angående den bristande öppenheten i fråga om TTIP-förhandlingarna, vilket visar på allmänhetens djupa oro över denna fråga på EU-nivå.

12.  Europaparlamentet undrar om inte det mycket försenade beslutsfattandet i fråga om vissa lagstiftningsinitiativ i rådet är ett exempel på administrativa missförhållanden, eftersom det skapar stor frustration hos de berörda medborgarna gentemot EU-institutionerna. Det gäller exempelvis det övergripande antidiskrimineringsdirektivet, som har blockerats i mer än sex år, och ratificeringen av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången till publicerade verk för personer som är blinda, synsvaga eller har annat läshandikapp. Rådet, och i synnerhet den minoritet som hindrar besluten, uppmanas eftertryckligen att vidta de nödvändiga åtgärderna för att komma till rätta med denna ohållbara situation. Parlamentet föreslår att ombudsmannen undersöker denna fråga inom ramen för sina befogenheter.

13.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens ökade och nödvändiga fokus på öppenhet i fråga om lobbyverksamhet och hennes arbete för ett obligatoriskt öppenhetsregister, så att medborgarna kan få uppgifter om vem som försöker påverka beslutsfattarna på EU-nivå. Parlamentet välkomnar även ombudsmannens undersökning av sammansättningen i och öppenheten i fråga om kommissionens expertgrupper, särskilt de expertgrupper som ger råd om den gemensamma jordbrukspolitiken, på vilken EU spenderar mer än en tredjedel av sin budget. Parlamentet stöder hennes strategi för dessa grupper och uppmuntrar henne att fortsätta övervakningen av öppenheten i fråga om deras sammansättning, i syfte att garantera en välavvägd representation, och könsbalans, i de många olika slags ekonomiska och icke-ekonomiska intressegrupper som finns på alla politiska områden.

14.  Europaparlamentet noterar att mer än 7 000 institutioner frivilligt registrerat sig i öppenhetsregistret. Detta återspeglar EU-institutionernas samarbete med många olika offentliga och privata aktörer. Parlamentet välkomnar ombudsmannens stöd för vice talman Timmermans plan på ett obligatoriskt register och ser positivt på kommissionens beslut av den 1 december 2014, som ålägger alla kommissionsledamöter och högre tjänstemän vid kommissionen att offentliggöra alla sina kontakter och möten med berörda parter och lobbyister. Parlamentet välkomnar att registret bör innehålla information om lobbygruppernas mänskliga och ekonomiska resurser, för att bättre följa gällande regler och bestämmelser om öppenhet och goda styrelseformer i EU-institutionerna.

15.  Europaparlamentet uppmuntrar ombudsmannen att även framöver agera bestämt och med vaksamhet och att fortsatt med kraft uppmana kommissionen att säkerställa fullständig öppenhet i fråga om alla expertgruppers medlemmar och möten, teknikplattformar och byråer. Parlamentet påminner om de villkor som det angav 2012 i samband med att frysningen av budgeten för expertgrupper upphävdes.

16.  Europaparlamentet konstaterar att ombudsmannen under 2014 spelade en avgörande roll på området för öppenhet i fråga om uppgifter från kliniska prövningar genom att bidra till att utforma Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) proaktiva öppenhetspolicy. EMA beslutade i oktober 2014 att proaktivt offentliggöra sina rapporter om kliniska prövningar. Ombudsmannen uppmuntras att även framöver övervaka hur EMA tillgängliggör uppgifter från kliniska prövningar och säkerställa att myndigheten uppfyller högsta möjliga öppenhetsstandarder.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att lägga mer omsorg på sitt obligatoriska samarbete med ombudsmannen.

18.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen ombudsmannen att fortsätta att främja ökad öppenhet i fråga om kliniska prövningar, särskilt EMA:s kvalitetsbedömningar av resultaten. Dessa bedömningar bör bygga på innovativa läkemedels mervärde och de faktiska kostnaderna för forskning, så att man gör det lättare för medlemsstaterna att utarbeta prissättnings- och finansieringsmodeller.

19.  Europaparlamentet uppmanar ombudsmannen att inom ramen för sin behörighet fortsätta att stödja initiativet för ökad öppenhet när det gäller FoU, för att säkerställa tillgång till hälso- och sjukvård.

20.  Europaparlamentet välkomnar EU:s nya förordning om kliniska prövningar, som föreskriver tillgängliggörande av information om kliniska prövningar. Parlamentet noterar att ombudsmannens internationella dag för rätten till insyn 2014 ägnades åt öppenhet i fråga om uppgifter från kliniska prövningar.

21.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens undersökning av skyddet för grundläggande rättigheter i alla sammanhang rörande genomförande av EU:s sammanhållningspolitik, som inrättades för att generera tillväxt och arbetstillfällen, hantera klimatförändringar och energiberoende och minska fattigdomen och det sociala utanförskapet.

22.  Europaparlamentet konstaterar att Horisont 2020 är det tredje viktigaste paketet med budgetinvesteringar efter den gemensamma jordbrukspolitiken och strukturfonderna, med en budget på nästan 80 000 miljoner euro, och att detta paket är av avgörande betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen framöver. Ombudsmannen uppmanas att även framöver garantera öppenhet i hela processen med att analysera och tilldela projekt inom ramen för Horisont 2020.

23.  Europaparlamentet uppmanar Frontex att garantera respekten för återvändares välfärd under återvändandeflygningar och ett korrekt genomförande av uppförandekoden för gemensamma återvändandeinsatser. Parlamentet välkomnar ombudsmannens uppmaning till Frontex om att inrätta en mekanism för enskilda klagomål över potentiella kränkningar av de grundläggande rättigheterna. Ombudsmannen uppmanas att ytterligare undersöka denna fråga i ljuset av den rådande situationen med ett allt större antal flyktingar vid EU:s gränser.

24.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens undersökning av huruvida EU-institutionerna lever upp till sin skyldighet att införa interna bestämmelser om rapportering av missförhållanden. Parlamentet påminner de nio EU-institutioner som ombudsmannen riktat sig till, bl.a. kommissionen, parlamentet och rådet, om att de ska informera henne om vilka bestämmelser de har infört eller avser att införa.

25.  Europaparlamentet lovordar ombudsmannen för hennes undersökningar av medborgarnas rätt till deltagande i EU:s beslutsprocess, i synnerhet undersökningarna av hur det europeiska medborgarinitiativet fungerar. Parlamentet noterar att ombudsmannen under 2014 uppmanade organisatörer av europeiska medborgarinitiativ, organisationer från det civila samhället och andra berörda parter att ge återkoppling på det europeiska medborgarinitiativet i syfte att förbättra det. Parlamentet noterar med oro att företrädare för de initiativtagande organisationerna efterlyser bättre harmonisering och bättre administrativa metoder för insamling och registrering av namn. Parlamentet förväntar sig ytterligare förslag på förbättringar, särskilt när det gäller befintliga tekniska och dataskyddsrelaterade begränsningar i samband med insamling av namn. Ombudsmannen uppmanas att dela med sig av sina erfarenheter och bidra till översynen av förordningen om det europeiska medborgarinitiativet.

26.  Europaparlamentet välkomnar att EU-institutionerna följer 80 procent av ombudsmannens förslag. Parlamentet är medvetet om att ombudsmannens förslag inte är rättsligt bindande, men uppmanar med kraft institutionerna, organen och byråerna att reagera skyndsamt, effektivt och på ett ansvarsfullt sätt på ombudsmannens kritiska anmärkningar och förslag till rekommendationer. Parlamentet ställer sig bakom att ombudsmannen inom ramen för sin behörighet – och vid behov i samarbete med revisionsrätten, Olaf och parlamentets budgetkontrollutskott – framöver inleder undersökningar i syfte att identifiera eventuella kryphål i reglerna om öppenhet i fråga om genomförandet av EU:s budget.

27.  Europaparlamentet påminner om att ombudsmannen även har befogenhet, och därmed är skyldig, att granska parlamentet för att få till stånd god förvaltning gentemot unionsmedborgarna.

28.  Europaparlamentet lovordar ombudsmannens initiativ inför valet till Europaparlamentet att anordna ett interaktivt evenemang – ”Your wish list for Europe” – för att sätta medborgarna i centrum för beslutsprocessen.

29.  Europaparlamentet uppmuntrar ombudsmannen att fortsätta att främja Europeiska ombudsmannanätverket för att bättre informera EU-medborgarna om ansvarsfördelningen mellan Europeiska ombudsmannen, nationella och regionala ombudsmän och parlamentets utskott för framställningar. Parlamentet erkänner det viktiga bidrag som nätverket står för när det gäller att främja utbyte av bästa praxis och information om dess medlemmars olika ansvars- och behörighetsområden, och konstaterar att 59,3 procent av de behandlade klagomålen under 2014 ingick i behörighetsområdet för en medlem av detta nätverk. Parlamentet uppmanar utskottet för framställningar att delta mer aktivt i nätverket och stärka samarbetet med det i fråga om gemensamma politiska frågor som ingår i unionens verksamhetsområde. Ombudsmannen vidarebefordrade under 2014 86 klagomål till detta utskott.

30.  Europaparlamentet uppmuntrar ombudsmannen att i samarbete med Europeiska revisionsrätten undersöka de program och projekt som finansieras av EU, särskilt finansieringen av projekt som syftar till att minska skillnader i utveckling.

31.  Europaparlamentet delar ombudsmannens uppfattning att EU:s institutioner bör se till att deras tjänster är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och att dessa personer får tillgång till information och kommunikationsmedel. Institutionerna uppmanas eftertryckligen att se till att arbetsmiljöerna är öppna, inkluderande och tillgängliga för personer med funktionsnedsättning så att dessa personer till fullo kan delta på ett effektivt sätt i det politiska och offentliga livet.

32.  Europaparlamentet efterlyser en ökad årsbudget för Europeiska ombudsmannen.

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och betänkandet från utskottet för framställningar till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till medlemsstaternas ombudsmän eller motsvarande organ.

(1) EGT L 113, 4.5.1994, s. 15.
(2) Europeiska ombudsmannen – Årsrapport 1999, EUT C 260, 11.9.2000, s. 1).


Europeiska centralbankens årsrapport för 2014
PDF 180kWORD 310k
Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2016 om Europeiska centralbankens årsrapport för 2014 (2015/2115(INI))
P8_TA(2016)0063A8-0012/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska centralbankens årsrapport för 2014,

–  med beaktande av artikel 284.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av domstolens dom i mål C-62/14 av den 16 juni 2015,

–  med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 15,

–  med beaktande av artikel 132.1 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0012/2016), och av följande skäl:

A.  Enligt kommissionens senaste höstprognos förväntas den ekonomiska återhämtningen i euroområdet gå framåt och den reala BNP förväntas stiga med 1,4 % under 2015, 1,7 % under 2016 och 1,8 % under 2017. Grundvalarna för tillväxt är svaga. Ett starkt politiskt engagemang för att genomföra hållbara och socialt avvägda strukturreformer är avgörande för att stärka den ekonomiska tillväxten.

B.  Enligt samma prognos förväntas arbetslösheten i euroområdet uppvisa en långsam nedgång från 11,6 % i slutet av 2014 till 10,5 % i slutet av 2016. Arbetslöshetsnivåerna skiljer sig mycket åt i de olika medlemsstaterna – från 6,4 % i Tyskland till 26,6 % i Grekland. Arbetslöshetsnivåerna ligger fortfarande på en alarmerande hög nivå i många medlemsstater och drabbar framför allt unga och långtidsarbetslösa.

C.  Enligt samma prognos förväntas de finanspolitiska utsikterna i euroområdet uppvisa en förbättring. De offentliga underskotten förväntas minska (från 2,4 % 2014 till 1,7 % 2016) och detta gäller även den offentliga skuldsättningen (från 94 % i slutet av 2014 till 92,5% i slutet av 2016).

D.  Samtidigt som de låga energipriserna inverkar negativt på inflationsförväntningarna kan dessa potentiellt bidra till den ekonomiska återhämtningen.

E.  Dessa processer stöds främst av privat konsumtion, export och externa faktorer såsom låga energipriser, särskilt för råolja, samtidigt som privata och offentliga investeringar i euroområdet endast ökar långsamt och fortfarande är på nivåer som är betydligt lägre än de som registrerades före krisen och samtidigt som investeringarnas relativa andel av BNP stadigt har minskat under flera årtionden.

F.  Enligt ECB:s prognos från september 2015 förväntas den genomsnittliga inflationstakten i euroområdet, efter att ha legat nära noll under första halvåret 2015, ta fart och stiga till 1,1 % 2016 och till 1,7 % 2017.

G.  I EUF-fördragets artikel 127.2 anges att Europeiska centralbankssystemet ska bidra till att ˮfrämja väl fungerande betalningssystemˮ.

H.  Under 2014 sänkte ECB sin huvudsakliga refinansieringsränta till det lägre gränsområdet och sänkte sin ränta på inlåningsfaciliteten till -0,20 %. Sänkta realräntor gav varken hushåll eller företag, särskilt små och medelstora företag, tillgängligare krediter, och detta har bidragit till att ECB valde att ta till okonventionella penningpolitiska åtgärder.

I.  Hittills har ECB inom ramen för sin övervakningsuppgift inte alltid tagit tillräcklig hänsyn till subsidiaritetsprincipen.

J.  Europaparlamentet påpekar att små och medelstora företag utgör stommen i den europeiska ekonomin och att banksystemet bidrar till att säkra deras konkurrenskraft och tillväxt. Det är av grundläggande betydelse att underlätta kreditflödet till mikroföretag samt små och medelstora företag eftersom dessa utgör 99 % av alla företag i unionen och står för 80 % av arbetstillfällena i unionen, och därmed har en nyckelroll när det gäller att generera ekonomisk tillväxt, skapa arbetstillfällen och minska sociala skillnader. Bankernas utlåningsvolymer ökar nu långsamt.

K.  Under 2014 genomförde ECB ett antal riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO) och program för köp av utvalda tillgångar i den privata sektorn i syfte att stödja utlåningen till realekonomin.

L.  Den 22 januari 2015 lanserade ECB ett utökat program för köp av tillgångar (Expanded Asset Purchase Programme (EAPP)) till ett belopp av 1,1 biljoner euro som planeras pågå till september 2016 och, i vilket fall som helst, fram till dess att det sker en varaktig anpassning av inflationstakten.

M.  Genom obligationsuppköpsprogrammet har ECB tagit upp betydande risker i sin balansräkning.

N.  Den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM), bankunionens första pelare, fungerade fullt ut den 4 november 2014, då ansvaret för den direkta tillsynen över de 122 största bankerna i euroområdet överfördes till ECB. Parallellt med detta genomfördes en övergripande bedömning, bestående av en översyn av tillgångarnas kvalitet samt stresstest för dessa viktiga banker, vilka slutfördes den 26 oktober 2014. Den gemensamma resolutionsmekanismen, bankunionens andra pelare, trädde i kraft i början av 2015, medan den tredje pelaren, det gemensamma insättningsgarantisystemet, ännu inte införts.

1.  Europaparlamentet påminner om att den geografiskt ojämna och svaga återhämtning som förväntas under de kommande åren i euroområdet behöver stärkas och att den potentiella ekonomiska tillväxten behöver ökas för att minska de höga arbetslöshetsnivåer som råder i många medlemsstater i euroområdet och för att minska skuldbördan. Parlamentet understryker att många medlemsstater står inför liknande makroekonomiska utmaningar. Parlamentet framhåller behovet av att förbättra villkoren för såväl offentliga som privata investeringar som syftar till att stärka tillväxten och skapa arbetstillfällen, och efterfrågar ytterligare insatser för att säkra finansiering för realekonomin. Parlamentet anser att medlemsstaterna måste uppnå resultat i genomförandet av hållbara och socialt avvägda strukturreformer.

2.  Europaparlamentet beklagar det rådande, men gradvis minskande, gapet mellan de finansieringsnivåer som beviljas små och medelstora företag och de nivåer som beviljas större företag, ränteskillnaden mellan små och stora lån och mellan kreditvillkoren för små och medelstora företag i olika länder i euroområdet, men medger att penningpolitiken har begränsad förmåga i detta avseende. Parlamentet noterar i detta sammanhang sparbankers, kooperativa bankers och andelsbankers roll, och betonar att regelverket bör anpassas till dessa bankers särskilda verksamhetsprinciper och respektera deras särskilda uppdrag. Tillsynsmyndigheterna bör beakta dessa aspekter och ta hänsyn till dem i sina förfaranden och tillvägagångssätt.

3.  Europaparlamentet betonar att privata och offentliga investeringar i euroområdet fortsätter att ligga på nivåer som är betydligt lägre än nivåerna före krisen, trots att ECB fortsätter sina åtgärder för att upprätthålla gynnsamma finansieringsvillkor. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang inrättandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) samt kommissionens plan att inrätta en verklig kapitalmarknadsunion, som bör diversifiera finansieringskällorna inom EU:s ekonomi, främja gränsöverskridande investeringar samt öka tillgången till finansiering för företag, särskilt små och medelstora företag.

4.  Europaparlamentet noterar att som ett svar på en komplex miljö med stadsskuldkris, fallande inflation, kreditåtstramning och svag ekonomisk tillväxt och med räntor som ligger nära den nedre gränsen på noll procent har ECB använt sig av okonventionella penningpolitiska instrument.

5.  Europaparlamentet noterar den positiva men ännu begränsade effekten av det utökade programmet för köp av tillgångar för penningmängds- och kreditutvecklingen. Utlåningen till företag är fortfarande svag, men gynnas av en gradvis lättnad av kreditstandarder, en fortsatt lättnad av villkoren för nya lån, en minskning av mängden avslag på ansökningar, en ökning i efterfrågan på lån och en gradvis ökning av privata investeringar under de tre första kvartalen 2015, samtidigt som skillnaderna mellan ekonomierna i euroområdet fortfarande är stora. Parlamentet noterar dessutom att sedan lanseringen av det utökade programmet för köp av tillgångar har inflationsförväntningarna på medellång sikt börjat ökat och närmar sig gradvis målet på 2 % samtidigt som risken för en deflationsfälla kan ha minskat. Parlamentet uppmanar ECB att där det är möjligt tillämpa det utökade programmet för köp av tillgångar för alla medlemsstater, utan diskriminering, med respekt för de regler som ECB är bunden av.

6.  Europaparlamentet förväntar sig att ECB bidrar till unionens allmänna ekonomiska politik och till uppnåendet av målen inom denna, i enlighet med artikel 282 i EUF-fördraget, under förutsättning att ECB:s huvuduppgift, att skapa prisstabilitet, inte äventyras.

7.  Europaparlamentet betonar att ECB:s bidrag inkluderar insatser som syftar till öka den billiga utlåningen till realekonomin och underlätta den ekonomiska återhämtningen i form av arbetstillfällen, tillväxt och stabilitet.

8.  Europaparlamentet är bekymrat över de eventuellt oavsiktliga konsekvenserna och långsiktiga effekterna av ECB:s okonventionella penningpolitiska instrument. Parlamentet är medvetet om att det kommer att vara mycket komplicerat att upphöra med dessa åtgärder och att detta måste planeras noggrant för att undvika oavsedda marknadsstörningar, särskilt när det gäller att se till att upphörandet sker på ett lämpligt och aktsamt sätt och vid rätt tidpunkt. Parlamentet uppmanar ECB att noggrant övervaka riskerna i samband med sina köpprogram. Parlamentet insisterar på att penningpolitiken inte kan lösa de budgetmässiga och ekonomiska problem som finns i många medlemsstater och att den inte kan ersätta nödvändiga hållbara och socialt avvägda strukturreformer, finanspolitisk konsolidering och riktade investeringar.

9.  Europaparlamentet är på sin vakt när det gäller de potentiella risker för den finansiella stabiliteten som är resultatet av långvarigt låga räntesatser i vissa medlemsstater och som kan få negativ inverkan på livförsäkrings- och pensionssystem. Parlamentet observerar att långfristiga räntor speglar underliggande makroekonomiska villkor och penningpolitiska val.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att förbättra den makroprudentiella tillsynen och de politiska verktyg som finns tillgängliga för att minska riskerna inom skuggbanksystemet, mot bakgrund av ECB:s varning i sin årsrapport om att ytterligare initiativ krävs för att övervaka och bedöma sårbarheter inom den växande skuggbanksektorn, med tanke på den stadiga ökningen under det senaste årtiondet av kreditförmedling utanför banksektorn, till 22 biljoner euro i tillgångar.

11.  Europaparlamentet välkomnar ECB:s kraftfulla försäkran i augusti 2012 om att ECB kommer att göra allt som står i dess makt för att försvara euron.

12.  Europaparlamentet drar slutsatsen att programmet för köp av statsobligationer och företagsobligationer på andrahandsmarknaderna skulle kunna vara effektivare.

13.  Europaparlamentet påpekar de betänkligheter som uttrycks i EU-domstolens domslut av den 16 juni 2015 i mål C-62/14, där det anges att ECB eventuellt exponeras för en betydande förlustrisk och risk för nedskrivning av skulder när man köper statsobligationer på andrahandsmarknaderna. Parlamentet noterar att i samma domslut klargörs att detta inte ändrar slutsatsen att ECB får köpa statsobligationer på andrahandsmarknaderna, och att sådana köp inte innebär en överträdelse av förbudet mot monetär budgetfinansiering av medlemsstater.

14.  Europaparlamentet betonar att den höga och skiftande offentliga och privata skuldsättningsnivån i vissa medlemsstater, utöver de ännu olösta strukturella svagheterna inom banksektorn, utgör hinder för en korrekt transmission av penningpolitiken och att den okonventionella penningpolitik som ECB genomfört inte på egen hand kan ändra den här situationen.

15.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck de medlemsstater i euroområdet som omfattas av ett makroekonomiskt anpassningsprogram att i enlighet med artikel 7.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013, genomföra en fullständig revision av sina offentliga finanser för att bland annat avgöra vad som orsakade uppkomsten av de alltför höga skuldnivåerna samt spåra eventuella oriktigheter. Parlamentet betonar att revisionen bör syfta till att nå en bättre förståelse för tidigare misstag, inte till att inleda en tillfällig skuldomstruktureringsprocess som riskerar att få skuldkrisen att blossa upp på nytt i vissa medlemsstater.

16.  Europaparlamentet betonar att bestämmelserna i den befintliga ramen för ekonomisk styrning bör tillämpas på lämpligt sätt och genomföras utan åtskillnad mellan stora och små medlemsstater. Parlamentet upprepar att anslutning till det medelfristiga målet med budgetar som är nära balans eller i överskott om man tar hänsyn till konjunktursvängningar utan engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder, kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att hantera normala konjunktursvängningar och samtidigt hålla underskottet i de offentliga finanserna inom referensvärdet på 3 % av BNP. Parlamentet anser att alla tillgängliga verktyg i den förstärkta stabilitets- och tillväxtpakten bör tillämpas för att på ett bättre sätt stödja stabilitet och tillväxt.

17.  Europaparlamentet bekräftar sitt åtagande att respektera att ECB i enlighet med fördraget ska föra en oberoende penningpolitik. Parlamentet anser att centralbankens oberoende är avgörande för att uppnå målet att upprätthålla prisstabiliteten. Parlamentet betonar att samtliga regeringar och nationella offentliga myndigheter därför bör avstå från att be ECB att vidta särskilda åtgärder.

18.  Europaparlamentet påminner om att artikel 127 i EUF-fördraget slår fast att ECB, utan att åsidosätta sitt huvudmål att upprätthålla prisstabilitet, ska stödja den allmänna ekonomiska politiken inom unionen, och att detta preciseras närmare i artikel 282 i EUF-fördraget.

19.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten mot artikel 123 i EUF-fördraget, artikel 21 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 3603/93 av den 13 december 1993, som förbjuder ECB att göra direktköp av skuldinstrument som emitterats av EU eller nationella myndigheter eller organ. Parlamentet erinrar dock om att sådana köp tillåts på sekundärmarknader.

20.  Europaparlamentet välkomnar ECB:s försök att öka inflationen till under men nära 2 % eftersom detta även kan bidra till framgång för annan EU-politik och stärka konkurrenskraften, den ekonomiska tillväxten och arbetstillfällena i Europa om det samtidigt görs riktade investeringar, ambitiösa och socialt avvägda strukturreformer och finanspolitisk konsolidering.

21.  Europaparlamentet välkomnar det steg framåt som ECB tagit genom att offentliggöra protokollen för sina sammanträden och ser fram emot ytterligare åtgärder för att förbättra transparensen i bankens kommunikationskanaler. Parlamentet anser att ytterligare framsteg bör kunna göras, framför allt när det gäller tillsynsnämnden.

22.  Europaparlamentet välkomnar den nuvarande generella trenden att de större centralbankerna offentligt redogör för sina penningpolitiska beslut omedelbart efter det att de fattats, vilket ECB har gått i spetsen för. Parlamentet välkomnar också offentliggörandet av de tydligare och mer transparenta förfarandena i samband med likviditetsstöd i nödlägen till förmån för solventa finansinstitut (främst nationella banker) som har drabbats av tillfälliga likviditetsproblem.

23.  Europaparlamentet erinrar om sin begäran att ECB:s årsrapporter bör innehålla återkoppling om de synpunkter som framförts i parlamentets årliga betänkande om ECB. Parlamentet anser att det vore lämpligt om ECB, tillsammans med sin bedömning av de monetära och finansiella villkoren, i sina uttalanden efter ECB-rådets månatliga möten kunde meddela sin bedömning av produktionsgapets storlek i euroområdet.

24.  Europaparlamentet påminner om att den kvartalsvisa monetära dialogen är viktig för att säkerställa transparens i penningpolitiken gentemot parlamentet och den breda allmänheten. Parlamentet välkomnar att ECB:s företrädare ger exakta och detaljerade svar på de frågor som ställts av parlamentets ledamöter. Parlamentet välkomnar också ECB:s praxis att komplettera svaren skriftligen om de inte skulle visa sig vara tillfredsställande och/eller tillräckligt utförliga under diskussionerna.

25.  Europaparlamentet betonar att ECB:s tillsynsroll och dess penningpolitiska roll måste hållas tydligt åtskilda och att de dubbla funktionerna inte får leda till någon intressekonflikt för ECB. Parlamentet erinrar om den vägledande principen att det instrument som används i det penningpolitiska arbetet eller i tillsynsarbetet bör väljas utifrån det önskade målet eller det aktuella problemet.

26.  Parlamentet understryker behovet av demokratiskt ansvarstagande mot bakgrund av det nya ansvar för tillsynsuppgifter som ECB har fått liksom dess rådgivande roll i trojkan och kvadriga-programmen.

27.  Europaparlamentet betonar vikten av organisatoriskt oberoende för Europeiska systemrisknämnden och uppmanar ECB att överväga sätt att stärka Europeiska systemrisknämndens oberoende.

28.  Europaparlamentet uppmanar ECB att med beaktande av framför allt proportionalitetsprincipen göra ytterligare en grundlig omarbetning av förslaget om inrättande av en omfattande kreditriskdatabas (Analytical Credit Dataset, AnaCredit) och i samband med detta särskilt ta hänsyn till lämpliga tröskelvärden, så att särskilt mindre finansinstitut får en rimlig administrativ börda.

29.  Europaparlamentet välkomnar att Mario Draghi under den monetära dialogen den 23 september 2015 uttalade sin vilja att informera Europaparlamentet om ECB:s ståndpunkter inom organ såsom rådet för finansiell stabilitet och Baselkommittén för banktillsyn.

30.  Europaparlamentet erinrar om att det ingår i ECB:s roll att värna den finansiella stabiliteten och därmed behovet av att säkerställa tillräckligt mycket likvida medel för att undvika att allmänheten gör massuttag (bankrusning) i solventa banker som är anslutna till Eurosystemet.

31.  Europaparlamentet erinrar om att ECB:s roll i trojkan och nu i kvadrigan kodifierades i tvåpacket (artikel 7 i förordning (EU) nr 472/2013). Parlamentet noterar EU-domstolens domslut i mål C-62/14 av den 16 juni 2015 och uppmanar ECB att beakta detta när åtgärder vidtas. Parlamentet uppmanar med eftertryck ECB att omvärdera och vid behov stärka sitt oberoende i förhållande till politiska beslut.

32.  Europaparlamentet vill se en grundlig analys av trojkans arbetsmetoder och ECB:s engagemang i trojkan och kvadrigan i syfte att förtydliga ansvarsområdets omfattning och öka det demokratiska ansvarstagandet i samband med antagande och genomförande av räddningsprogram.

33.  Europaparlamentet påminner om parlamentets betänkande av den 28 februari 2014 om undersökningen av trojkans roll och verksamhet, i vilken nästa parlament uppmanas att följa upp det arbete som inletts med detta betänkande, ytterligare utveckla slutsatserna samt göra nya undersökningar.

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, rådet och ECB att göra allt för att säkra en jämn könsfördelning i ECB:s beslutsorgan och att noga ta hänsyn till denna aspekt i samband med nyutnämning av medlemmar i dessa organ, särskilt i ECB-rådet och ECB:s direktion.

35.  Europaparlamentet noterar att kommissionen den 24 november 2015 föreslog ett europeiskt insättningsgarantisystem för hela euroområdet för bankinsättningar.

36.  Europaparlamentet välkomnar kapitalmarknadsunionsprojektet och dess möjlighet att skapa balans mellan finansieringskanalerna, inte genom att minska eller behålla finansieringen på dess nuvarande nivå, utan snarare genom att öka och diversifiera dem och därmed bidra till att minska euroländernas överdrivna beroende av banksystemet och skapa en chockabsorberingsfunktion för den monetära unionen. Parlamentet varnar dock för att kapitalmarknadsunionen inte bör utgöra ett hinder för relationsbanker inriktade på den reala ekonomin, eftersom detta är den lämpligaste finansieringskällan för små företag.

37.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Europeiska centralbanken.


Inledandet av förhandlingar om frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland
PDF 171kWORD 302k
Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2016 om inledande av förhandlingar om frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland (2015/2932(RSP))
P8_TA(2016)0064B8-0250/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla - Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),

–  med beaktande av de gemensamma uttalandena av kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, Europeiska rådets ordförande, Donald Tusk, och Nya Zeelands premiärminister, John Key, av den 29 oktober 2015, och av kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, Europeiska rådets ordförande, Donald Tusk, och Australiens premiärminister, Malcolm Turnbull, av den 15 november 2015,

–  med beaktande av ramavtalet om partnerskap mellan EU och Australien av den 29 oktober 2008 och den gemensamma förklaringen av den 21 september 2007 om förbindelser och samarbete mellan EU och Nya Zeeland,

–  med beaktande av andra bilaterala avtal mellan EU och Australien, i synnerhet avtalet om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning om överensstämmelse, intyg och märkning och avtalet om handel med vin,

–  med beaktande av andra bilaterala avtal mellan EU och Nya Zeeland, i synnerhet avtalet om sanitära åtgärder som tillämpas inom handeln med levande djur och animaliska produkter och avtalet om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning om överensstämmelse,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner, och i synnerhet ståndpunkterna av den 12 september 2012 om utkastet till rådets beslut om ingående av ett avtal mellan Europeiska unionen och Australien om ändring av avtalet om ömsesidigt erkännande(1), och resolutionen av den 12 september 2012 om utkastet till rådets beslut om ingående av ett avtal mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland om ändring av avtalet om ömsesidigt erkännande(2),

–  med beaktande av kommunikén i samband med mötet mellan G20-ländernas stats- och regeringschefer i Brisbane den 15–16 november 2014,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 22 april 2015 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Australiens utrikesminister om ett närmare partnerskap mellan EU och Australien, och den gemensamma förklaringen av den 25 mars 2014 från ordförande Van Rompuy, ordförande Barroso och premiärminister Key om att fördjupa partnerskapet mellan Nya Zeeland och Europeiska unionen,

–  med beaktande av vissa jordbrukssektorers känsliga karaktär i förbindelse med dessa förhandlingar,

–  med beaktande av det redan stora antalet avtal som omfattas av förhandlingar mellan EU och dess huvudsakliga handelspartner,

–  med beaktande av artiklarna 207.3 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om inledandet av förhandlingar om frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland (O-000154/2015 – B8-0101/2016),

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Australien och Nya Zeeland är bland EU:s äldsta och närmaste partner, har gemensamma värderingar och verkar för att främja välstånd och säkerhet i hela världen inom ramen för ett regelbaserat system.

B.  EU, Australien och Nya Zeeland arbetar tillsammans för att hantera gemensamma utmaningar över ett brett spektrum av frågor och samarbetar i ett antal internationella forum.

C.  EU och Nya Zeeland är parter i, och Australien håller på att ansluta sig till, avtalet om offentlig upphandling.

D.  EU, Australien och Nya Zeeland deltar i plurilaterala förhandlingar för att ytterligare liberalisera handeln med ”gröna varor” (avtalet om miljöanpassade varor) och handeln med tjänster (TiSA).

E.  Australien och Nya Zeeland är båda parter i de nyligen avslutade förhandlingarna om Stillahavspartnerskapet (TPP) och i de pågående förhandlingarna om ett regionalt omfattande ekonomiskt partnerskap (RCEP) i Östasien, som förenar Australiens och Nya Zeelands viktigaste handelspartner.

F.  Australien och Nya Zeeland är två av endast sex WTO-medlemmar som fortfarande inte har förmånstillträde till EU-marknaden eller pågående förhandlingar i detta avseende.

G.  Australien och Nya Zeeland är två länder som till fullo respekterar rättsstatsprincipen och som garanterar ett kraftfullt skydd av miljön och av mänskliga, sociala och arbetsrättsliga rättigheter.

H.  Ingåendet av frihandelsavtal mellan EU och Australien och mellan EU och Nya Zeeland kommer att förstärka handels- och investeringsförbindelserna. Dessa avtal skulle inte kunna ingås om de inverkade negativt på parternas möjlighet att införa, upprätthålla eller förstärka sina sociala, miljömässiga eller arbetsrättsliga standarder.

I.  EU slutförde förhandlingarna om ett partnerskapsavtal om förbindelser och samarbete mellan EU och Nya Zeeland den 30 juli 2014 och om ramavtalet mellan EU och Australien den 22 april 2015.

J.  EU är både Australiens och Nya Zeelands tredje viktigaste handelspartner, och dessa länder är EU:s tjugoförsta respektive femtioförsta största handelspartner (2014).

K.  Nya Zeeland är ett av de få länder med en skyddsnivå i fråga om personuppgifter som har bedömts som tillräcklig av kommissionen.

L.  Ingåendet av moderna, ambitiösa, balanserade och omfattande avtal skulle skapa en ny nivå i de ekonomiska förbindelserna.

M.  Parlamentet måste besluta om det ska godkänna de potentiella frihandelsavtalen mellan EU och Australien och mellan EU och Nya Zeeland.

1.  Europaparlamentet understryker betydelsen av fördjupade förbindelser mellan EU och Asien och Stillahavsområdet för den ekonomiska tillväxten i Europa, och betonar att detta bör återspeglas i Europeiska unionens handelspolitik. Parlamentet konstaterar att Australien och Nya Zeeland utgör en central del i denna strategi och att en utvidgning och fördjupning av handeln med dessa partner kan bidra till att uppfylla detta mål.

2.  Europaparlamentet lovordar både Australien och Nya Zeeland för deras starka och konsekventa engagemang för den multilaterala handelsagendan.

3.  Europaparlamentet anser att den fulla potentialen i unionens bilaterala och regionala samarbetsstrategier endast kan utnyttjas om man ingår frihandelsavtal av hög kvalitet med både Australien och Nya Zeeland, i en anda av ömsesidighet och gemensamma fördelar, vilket under inga omständigheter får undergräva eller avleda medel och uppmärksamhet från ambitionen att uppnå framsteg på det multilaterala planet eller i fråga om genomförandet av redan ingångna multilaterala och bilaterala avtal.

4.  Europaparlamentet anser att förhandlingarna om två separata moderna, ambitiösa, balanserade och omfattande frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland, i enlighet med dessa ekonomiers särdrag, är ett pragmatiskt sätt att fördjupa de bilaterala partnerskapen och ytterligare förstärka de redan fullt utvecklade bilaterala handels- och investeringsförbindelserna, och skulle bidra till att lindra de potentiella handelsavledande effekterna av det nyligen ingångna Stillahavspartnerskapet (TPP). Parlamentet anser att resultatet av förhandlingarna kan fungera som modell för framtida frihandelsavtal.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen i samband med de inledande undersökningarna ingående utforska alla möjligheter till ytterligare marknadstillträde för europeiska ekonomiska aktörer, särskilt små och medelstora företag, som de eventuella frihandelsavtalen med Australien och Nya Zeeland kan erbjuda, och att väga dessa emot eventuella defensiva intressen, med hänsyn till att både Australien och Nya Zeeland redan har förhållandevis öppna marknader och mycket låga tullar i internationell jämförelse.

6.  Europaparlamentet understryker att ambitiösa avtal mellan de tre högutvecklade ekonomierna på ett meningsfullt sätt måste behandla investeringar, handel med varor och tjänster (på grundval av de rekommendationer som Europaparlamentet nyligen har utfärdat i fråga om förbehåll för politiskt handlingsutrymme och känsliga sektorer), e-handel, offentlig upphandling, energi, statligt ägda företag, konkurrens, korruptionsbekämpning, regleringsfrågor, såsom sanitära och fytosanitära hinder, teknikforskning och, i synnerhet, små och medelstora företags behov, och de kan gagna styrningen av den globala ekonomin genom ökad konvergens och bättre samarbete om internationella standarder, utan att man minskar nivån på konsumentskyddet (t.ex. livsmedelssäkerhet), miljöskyddet (t.ex. djurens hälsa och välbefinnande, växtskydd) eller det sociala skyddet och arbetarskyddet

7.  Europaparlamentet betonar att de eventuella avtalen till fullo bör beakta, i ett separat kapitel, de små och medelstora företagens behov och intressen i fråga om åtgärder för att främja marknadstillträde, i syfte att skapa konkreta affärsmöjligheter.

8.  Europaparlamentet anser att ett robust och ambitiöst kapitel om hållbar utveckling, som bland annat omfattar grundläggande arbetsrättsnormer och ILO:s fyra prioriterade konventioner samt multilaterala miljöavtal, är en oumbärlig beståndsel i ett potentiellt frihandelsavtal. Parlamentet anser att avtalet även bör omfatta inrättandet av ett gemensamt civilsamhällesforum som övervakar och kommenterar genomförandet av avtalet och parternas efterlevnad av åtaganden och skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter, arbetsrättsnormer och miljöskydd.

9.  Europaparlamentet påpekar att jordbruket är en mycket känslig sektor och att ett balanserat slutresultat i jordbruks- och fiskerikapitlen på lämpligt sätt måste beakta intressena för samtliga europeiska producenter, bland annat producenter av kött, mejeriprodukter, socker, spannmål och textilprodukter samt producenterna i de yttersta randområdena, till exempel genom att införa övergångsperioder eller lämpliga kvoter eller genom att inte göra några åtaganden inom de mest känsliga sektorerna. Parlamentet anser att det endast på detta sätt kan främja konkurrenskraften och gagna både konsumenter och producenter. Parlamentet kräver att man inför effektiva bilaterala skyddsåtgärder för att förhindra en kraftig ökning av importen, som kan orsaka eller riskera att orsaka allvarliga skador för de europeiska producenterna inom känsliga sektorer, och att man inför specifika åtgärder för att skydda känsliga produkter i de yttersta randområdena, i synnerhet genom att utesluta speciella sockerarter.

10.  Europaparlamentet betonar att förhandlingarna måste utmynna i kraftfulla och verkställbara bestämmelser om erkännande och skydd av immateriella rättigheter, däribland geografiska indikationer.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt genomföra omfattande hållbarhetskonsekvensanalyser av de potentiella avtalen, i syfte att ingående kunna bedöma eventuella fördelar och nackdelar med en förstärkning av handels- och investeringsförbindelserna mellan EU och Australien och EU och Nya Zeeland för båda parternas befolkningar och företag, inbegripet de yttersta randområdena och utomeuropeiska länder och territorier.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att inledandet av förhandlingarna med Australien och Nya Zeeland underställs villkoret att alla parter från början förpliktigar sig till att föra förhandlingarna med högsta möjliga transparens och med full respekt för bästa praxis från andra förhandlingar, samt med regelbundna dialoger med arbetsmarknadens parter och det civila samhället, och att inkludera den förväntade ambitionsnivån för detta i de inledande undersökningarna.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Australiens och Nya Zeelands regeringar och parlament.

(1) EUT C 353 E, 3.12.2013, s. 210.
(2) EUT C 353 E, 3.12.2013, s. 210.


Införande av kompatibla system för registrering av sällskapsdjur i samtliga medlemsstater
PDF 166kWORD 299k
Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2016 om införande av kompatibla system för registrering av sällskapsdjur i samtliga medlemsstater (2016/2540(RSP))
P8_TA(2016)0065RC-B8-0251/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av ett uttalande från kommissionen av den 4 februari 2016 om införande av kompatibla system för registrering av sällskapsdjur i samtliga medlemsstater,

–  med beaktande av artikel 43 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget) avseende den gemensamma jordbrukspolitiken,

–  med beaktande av artikel 114 i EUF-fördraget avseende genomförandet av den inre marknaden och utvecklingen av dess funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 168.4 b i EUF-fördraget om åtgärder på veterinär- och växtskyddsområdet,

–  med beaktande av artikel 169 i EUF-fördraget om konsumentskyddsåtgärder,

–  med beaktande av artikel 13 i EUF-fördraget, som fastställer att unionen och medlemsstaterna vid utformning och genomförande av unionens politik fullt ut ska ta hänsyn till kraven på välfärd för djuren som kännande varelser,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 av den 12 juni 2013 om förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 577/2013 av den 28 juni 2013 om förlagan till identitetshandlingar för förflyttning av hundar, katter och illrar utan kommersiellt syfte, om fastställande av förteckningar över territorier och tredjeländer samt om krav på format, utformning och språk för de förklaringar som visar att vissa villkor som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 uppfylls,

–  med beaktande av rådets direktiv 92/65/EEG av den 13 juli 1992 om fastställande av djurhälsokrav i handeln inom och importen till gemenskapen av djur, sperma, ägg (ova) och embryon som inte faller under de krav som fastställs i de specifika gemenskapsregler som avses i kapitel I i bilaga A till direktiv 90/425/EEG,

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 15 april 2014 om förslaget till förordning om djurhälsa(1),

–  med beaktande av slutsatserna från rådets (jordbruk och fiske) 3050:e möte av den 29 november 2010 om hundars och katters välbefinnande,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem,

–  med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 792/2012 av den 23 augusti 2012 om regler för utformning av tillstånd, intyg och andra dokument som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem och om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 865/2006,

–  med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2015 om säkrare hälso- och sjukvård i Europa: förbättring av patientsäkerheten och bekämpning av antimikrobiell resistens(2),

–  med beaktande av undersökningsslutsatserna från den sektorsövergripande, branschövergripande och tvärvetenskapliga strategiska tankesmedjan om sällskapsdjur och zoonoser Companion Animals Multisectoral Interdisciplinary Strategic Think Tank on Zoonoses (CALLISTO),

–  med beaktande av de första resultaten av den EU-undersökning om hundar och katter som är föremål för handel, som genomförts i 12 medlemsstater, på grundval av det uttalande från kommissionen som bifogats förordning (EU) nr 576/2013,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Kommissionen har finansierat en undersökning om välbefinnandet för hundar och katter som är föremål för handel.

B.  Icke-statliga organisationer, brottsbekämpande organ, behöriga myndigheter och veterinärer har avslöjat en ökande olaglig handel med sällskapsdjur, med omfattande missbruk av systemet för förflyttning av sällskapsdjur, undvikande av kontroller och förfalskning av handlingar.

C.  Enligt icke-statliga organisationer, brottsbekämpande organ och behöriga myndigheter är den olagliga handeln med sällskapsdjur, vilda och exotiska djur inberäknade, kopplad till allvarlig och organiserad brottslighet.

D.  Trots de förbättringar som nyligen gjorts finns det fortfarande skäl till allvarlig oro över uppgifterna i passen för sällskapsdjur, särskilt när det gäller metoder för att fastställa att den ålder som uppgetts för ett enskilt djur är korrekt.

E.  Sällskapsdjur som det bedrivs olaglig handel med är ofta illa uppfödda, bristfälligt socialiserade och utsatta för större sjukdomsrisker. Av de nya sjukdomar som förekommit bland människor under de senaste årtiondena härrör 70 % från djur, och djur som normalt hålls som sällskapsdjur är smittbärare av många zoonoser, inbegripet rabies.

F.  Majoriteten av medlemsländerna har redan en viss nivå på kraven för registrering och/eller identifiering av sällskapsdjur. Merparten av dessa databaser är ännu inte kompatibla och spårbarheten när sällskapsdjur förflyttas inom EU är begränsad.

G.  Kompatibla krav på identifiering och registrering av sällskapsdjur skulle vara ett avgörande steg mot att skydda djurens välbefinnande, liksom folkhälsan och djurens hälsa, och skulle göra det möjligt att effektivt spåra sällskapsdjur inom unionen.

H.  Vissa medlemsstater (Nederländerna och Belgien) har redan positivlistor för vilka djur som får hållas och/eller saluföras som sällskapsdjur.

1.  Europaparlamentet understryker den positiva inverkan som sällskapsdjuren har på miljontals enskilda ägares och familjers liv inom hela EU, och slår fast att ägare bör ha möjlighet att resa med sina sällskapsdjur på ett säkert och kontrollerat sätt i hela unionen.

2.  Europaparlamentet välkomnar de förbättringar av systemet med förflyttning av sällskapsdjur, vilka införts genom förordning (EU) nr 576/2013, bland annat de tillagda säkerhetsdetaljer som ingår i passen för sällskapsdjur och de ytterligare förbättringar som kommer att följa när djurhälsolagen väl antagits av medlagstiftarna.

3.  Europaparlamentet noterar med oro de bevis från icke-statliga organisationer, brottsbekämpande organ, behöriga myndigheter och veterinärer som klart och tydligt avslöjar ett ökat olagligt missbruk av systemet med förflyttning av sällskapsdjur, vilket utnyttjas för kommersiella ändamål.

4.  Europaparlamentet konstaterar att avsaknad av vaccination, korrekt antiviral behandling, veterinärvård och sanitär omsorg bland de sällskapsdjur som är föremål för olaglig handel ofta innebär att djuren måste behandlas med antibiotika. Parlamentet understryker att detta ökar risken för antimikrobiell resistens.

5.  Europaparlamentet noterar med oro en ökad handel, både laglig och olaglig, med vilda djur som brukar hållas som sällskapsdjur. Parlamentet noterar att om man har vilda djur som sällskapsdjur blir detta en stor risk för både de enskilda djurens välbefinnande och för folkhälsan och säkerheten. Parlamentet konstaterar att handel får allvarliga konsekvenser ur bevarandesynvinkel för den art som fångas i vilt tillstånd för handelsändamål. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta kraftfulla och effektiva åtgärder för att hantera den olagliga handeln med sällskapsdjur, inklusive vilda djur som hålls som sällskapsdjur.

6.  Europaparlamentet konstaterar att samtidigt som många medlemsstater har obligatoriska system för identifiering och registrering av sällskapsdjur förekommer det skillnader när det gäller vilken typ av information som förvaras, vilka djur som omfattas av kraven på identifiering och registrering och på vilken myndighetsnivå som informationen hanteras.

7.  Europaparlamentet anser att kompatibla system för identifiering och registrering av hundar (Canis lupus familiaris) och katter (Felis silvestris catus) skulle minska möjligheterna att förfalska handlingar och idka olaglig handel, vilket sålunda skulle förbättra djurens välfärd och bidra till skyddet av folkhälsan och djurens hälsa samt sörja för en effektiv spårbarhet inom unionen.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att när förordningen om överförbara djursjukdomar (djurhälsolagen) träder i kraft omgående anta en delegerad akt med bestämmelser i enlighet med artiklarna 109 och 118 i den förordningen, avseende detaljerade kompatibla system för tillvägagångssätten och metoderna för identifiering och registrering av hundar (Canis lupus familiaris) och katter (Felis silvestris catus). Parlamentet understryker att personuppgifter för ägare och försäljare av sällskapsdjur bör respekteras i överensstämmelse med gällande EU-bestämmelser om skydd av personuppgifter.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att när förordningen om överförbara djursjukdomar träder i kraft vidta åtgärder för att anta delegerade akter med bestämmelser i enlighet med artiklarna 109 och 118 i den förordningen avseende kompatibla system för tillvägagångssätten och metoderna för identifiering och registrering av sällskapsdjur, enligt definitionen i bilaga I till samma förordning.

10.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utan dröjsmål offentliggöra slutsatserna från undersökningen om välbefinnandet för hundar och katter som är föremål för handel.

11.  Europaparlamentet är övertygat om att ett kompatibelt system för identifiering och registrering av sällskapsdjur över hela EU kommer att ha större nytta än enbart hantering av den olagliga handeln. Parlamentet anser att denna nytta inbegriper identifiering av källan till sjukdomsutbrott och när det gäller att reagera på djurplågeri och andra frågor med avseende på djurens välbefinnande.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P7_TA(2014)0381.
(2) Antagna texter, P8_TA(2015)0197.


Den humanitära situationen i Jemen
PDF 174kWORD 304k
Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2016 om den humanitära situationen i Jemen (2016/2515(RSP))
P8_TA(2016)0066RC-B8-0151/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Jemen, särskilt resolutionen av den 9 juli 2015 om situationen i Jemen(1),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 10 januari 2016 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, och kommissionens ledamot med ansvar för humanitärt bistånd och krishantering, Christos Stylianides, om angreppet på en sjukvårdsinrättning som drivs av Läkare utan gränser (Médecins Sans Frontières, MSF) i Jemen,

–  med beaktande av uttalandet av den 15 december 2015 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om återupptagandet av de FN-ledda samtalen om Jemen samt av det gemensamma uttalandet av den 2 oktober 2015 från vice ordföranden/den höga representanten, Federica Mogherini, och kommissionens ledamot med ansvar för humanitärt bistånd och krishantering, Christos Stylianides, om Jemen,

–  med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om Jemen, särskilt av den 20 april 2015,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner om Jemen, särskilt resolutionerna 2216 (2015), 2201 (2015) och 2140 (2014),

–  med beaktande av uttalandena om Jemen av den 10 januari 2016 och 8 januari 2016 från talespersonen för FN:s generalsekreterare,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den nuvarande konflikten i Jemen har sitt ursprung i flera på varandra följande regeringars misslyckande att infria det jemenitiska folkets legitima förväntningar på demokrati, ekonomisk och social utveckling, stabilitet och säkerhet. Detta misslyckande skapade förutsättningar som fick en våldsam konflikt att bryta ut, då man inte fick till stånd en inkluderande regering och rättvis maktdelning och systematiskt ignorerade de många stamkonflikterna, den utbredda osäkerheten och den ekonomiska förlamningen i landet.

B.  Den saudiskledda militära interventionen i Jemen – som begärts av Jemens president, Abd Rabu Mansur Hadi – där bland annat internationellt förbjudna klusterbomber använts, har lett till en katastrofal humanitär situation som påverkar befolkningen i hela landet, får allvarliga konsekvenser för regionen och utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet. Jemens civilbefolkning, som redan lever under svåra förhållanden, är de första offren för den pågående militära upptrappningen.

C.  Huthirebeller har belägrat Taizz, Jemens tredje största stad, vilket hindrar leveranserna av humanitärt bistånd. Enligt Stephen O’Brien, FN:s undergeneralsekreterare för humanitära frågor och katastrofhjälpsamordnare, är de ungefär 200 000 civila som är fast där i stort behov av dricksvatten, livsmedel, sjukvård och annat livräddande bistånd och skydd.

D.  Sedan konflikten började har minst 5 979 personer dödats, varav nästan hälften civila, och 28 208 har sårats. Bland offren finns hundratals kvinnor och barn. De humanitära följderna för civilbefolkningen av de pågående striderna mellan olika milisgrupper, bombanfall och störningar av grundläggande tjänster har nått alarmerande proportioner.

E.  Enligt den översikt över humanitära behov för 2016 som släpptes i november 2015 är nu 21,2 miljoner människor (82 procent av befolkningen) i behov av någon form av humanitärt bistånd. På samma sätt uppskattas för närvarande uppemot 2,1 miljoner människor vara undernärda, däribland mer än 1,3 miljoner barn som lider av grav akut undernäring.

F.  Under 2015 bidrog EU med 52 miljoner euro i nytt humanitärt bistånd till krisen i Jemen och dess följdverkningar på Afrikas horn. EU kommer att bidra med upp till 2 miljoner euro till inrättandet av FN:s mekanism för kontroll och inspektion (UNVIM) för kommersiell sjöfart till Jemen och därmed underlätta ett obehindrat flöde av kommersiella varor och humanitärt bistånd till Jemen.

G.  Det finns många rapporter om att den saudiskledda militära koalitionens flyganfall i Jemen har träffat civila mål, bland annat sjukhus, skolor, marknader, spannmålslager, hamnar och flyktingläger, vilket allvarligt skadat väsentlig infrastruktur för leverans av bistånd och bidragit till den svåra livsmedels- och bränslebristen i landet. Ett sjukhus som stöds av Läkare utan gränser (MSF) i norra Jemen bombades den 10 januari 2016, vilket ledde till minst sex dödsoffer, ett tiotal sårade, däribland personal från MSF, och allvarliga skador på medicinsk utrustning. Detta var det senaste i en rad angrepp mot sjukvårdsinrättningar. Många historiska monument och arkeologiska platser har också ohjälpligt skadats eller förstörts, bland annat delar av Sanas gamla stadsdel, som är en del av Unescos världsarv.

H.  På grund av minskad hamnkapacitet och trafikstockningar till följd av skador på infrastruktur och anläggningar uppgår bränsleimporten till endast 15 procent jämfört med situationen före krisen. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations IPC‑klassificering (Integrated food security Phase Classification) bedöms för närvarande åtta guvernement befinna sig på en akut nivå när det gäller livsmedelstrygghet, nämligen Sadah, Hajjah, Hodeida, Taizz, al-Dhale, Lahj, Abyan och Hadhramaut.

I.  Enligt Rädda barnen har sjukhus i åtminstone 18 av landets 22 guvernement stängts eller allvarligt drabbats till följd av striderna eller brist på bränsle. I synnerhet 153 vårdcentraler som tidigare försett mer än 450 000 utsatta barn med mat har stängts, liksom 158 öppenvårdskliniker som gav nästan en halv miljon barn under fem års ålder grundläggande hälso- och sjukvård.

J.  Enligt Unicef har konflikten i Jemen också haft allvarliga konsekvenser för barns tillgång till utbildning, eftersom utbildningssystemet har brutit samman för nästan 2 miljoner barn, då 3 584 skolor, eller en av fyra, har stängts. 860 av dessa skolor har skadats eller fungerar som flyktingförläggningar.

K.  En landsomfattande vapenvila utropades den 15 december 2015, men har sedan dess brutits många gånger. De fredssamtal som hölls mellan de stridande parterna i Schweiz i mitten av december 2015 ledde inte till något större genombrott för ett slut på konflikten. De FN-ledda fredssamtalen under överinseende av FN:s särskilda sändebud i Jemen, Ismail Ould Cheikh Ahmed, skulle ha återupptagits den 14 januari 2016, men har tillfälligt skjutits upp på grund av det fortsatta våldet.

L.  Situationen i Jemen innebär allvarliga risker för stabiliteten i regionen, särskilt på Afrikas horn, vid Röda havet och i Mellanöstern i stort. Genom att dra nytta av försämringen av den politiska situationen och säkerhetsläget i Jemen har al-Qaida på Arabiska halvön utökat sin närvaro och genomfört fler och allvarligare terrorattentat. Den så kallade Islamiska staten (IS)/Daish har etablerat sig i Jemen och utfört terrorattentat mot shiitiska moskéer med hundratals dödsoffer.

M.  Att Jemen är stabilt och säkert och har en välfungerande regering är av avgörande betydelse för de internationella insatser som görs för att bekämpa extremism och våld både i regionen och utanför den, och även för freden och stabiliteten inom landet.

N.  Vissa av EU:s medlemsstater har fortsatt att tillåta överföringar av vapen och militär utrustning till Saudiarabien sedan kriget startade. Sådana överföringar strider mot den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp om vapenexportkontroll, som uttryckligen förbjuder medlemsstaterna att godkänna vapenlicenser om det finns en uppenbar risk att den militära teknik eller utrustning som ska exporteras kan komma att användas för att begå allvarliga brott mot internationell humanitär rätt och undergräva regional fred, säkerhet och stabilitet.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den alarmerande försämringen av den humanitära situationen i Jemen, som kännetecknas av utbredd osäker livsmedelsförsörjning och allvarlig undernäring, urskillningslösa angrepp på civila, sjukvårdspersonal och biståndsarbetare samt förstörelse av civil och medicinsk infrastruktur som en följd av den föregående inhemska konflikten, intensifierade flyganfall av den saudiskledda koalitionen, markstrider och granatbeskjutning, trots upprepade uppmaningar om ett förnyat upphörande av fientligheterna. Parlamentet beklagar djupt den förlust av människoliv som konflikten har vållat och det lidande som de som drabbats av striderna tvingas utstå, och uttrycker sitt deltagande med offrens anhöriga. Parlamentet bekräftar sitt åtagande att fortsätta att stödja Jemen och det jemenitiska folket.

2.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över den saudiskledda koalitionens flyganfall och sjöblockad mot Jemen, som har krävt tusentals dödsoffer, har destabiliserat Jemen ytterligare, ödelägger landets fysiska infrastruktur, har skapat instabilitet som utnyttjats av terrorist- och extremistorganisationer som IS/Daish och al-Qaida på Arabiska halvön och har förvärrat en redan kritisk humanitär situation. Parlamentet fördömer kraftfullt de destabiliserande och våldsamma åtgärder från de Iranstödda huthiernas sida, bland annat belägringen av staden Taizz, som också har fått katastrofala humanitära konsekvenser för dess invånare.

3.  Europaparlamentet betonar att det behövs en samordnad humanitär insats under FN:s ledning och vädjar till alla länder att bidra till de humanitära behoven. Alla parter uppmanas kraftfullt att tillåta införsel och leverans av livsmedel, läkemedel, bränsle och annat nödvändigt bistånd som behövs omgående via FN och internationella humanitära kanaler, i syfte att tillgodose de akuta behoven för de civila som drabbats av krisen, i enlighet med principerna om opartiskhet, neutralitet och oberoende. Parlamentet efterlyser ett humanitärt uppehåll för att livräddande bistånd ska kunna nå det jemenitiska folket snarast möjligt. Parlamentet erinrar om att det därför är väsentligt att tillträde för kommersiell sjöfart till Jemen underlättas ytterligare.

4.  Europaparlamentet uppmanar alla sidor att följa internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning, att skydda civilbefolkningen och att avstå från att rikta sig direkt mot civil infrastruktur, särskilt sjukvårdsinrättningar och vattensystem. Parlamentet begär en oberoende utredning av alla påstådda fall av övergrepp, tortyr, riktat dödande av civila samt andra kränkningar av internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning.

5.  Europaparlamentet påminner alla parter om att sjukhus och sjukvårdspersonal uttryckligen är skyddade enligt internationell humanitär rätt och att avsiktliga angrepp mot civila och civil infrastruktur utgör krigsförbrytelser. Parlamentet efterlyser en opartisk och oberoende utredning av alla påstådda kränkningar av internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt, inbegripet de senaste angreppen mot humanitär infrastruktur och personal. Parlamentet uppmanar alla parter att respektera de mänskliga fri- och rättigheterna för alla jemenitiska medborgare, och betonar vikten av att förbättra säkerheten för alla dem som arbetar för fred och med humanitära uppdrag i landet, däribland biståndsarbetare, läkare och journalister.

6.  Europaparlamentet uppmanar EU att verkningsfullt främja efterlevnaden av internationell humanitär rätt, så som anges i de relevanta EU-riktlinjerna. Parlamentet betonar särskilt att EU i sin politiska dialog med Saudiarabien måste ta upp nödvändigheten av att följa internationell humanitär rätt, och, om en sådan dialog inte ger något resultat, överväga andra åtgärder i enlighet med EU:s riktlinjer om främjande av internationell humanitär rätt.

7.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att ta initiativ till ett EU-vapenembargo mot Saudiarabien, med tanke på de allvarliga anklagelserna om brott mot internationell humanitär rätt begångna av Saudiarabien i Jemen och det faktum att en fortsatt licensgivning till vapenförsäljning till Saudiarabien därmed skulle strida mot rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008.

8.  Europaparlamentet anser att Saudiarabien och Iran har en avgörande roll för att lösa krisen, och vädjar till båda sidor att arbeta pragmatiskt och visa god vilja för att få slut på striderna i Jemen.

9.  Europaparlamentet betonar att endast en politisk, inkluderande och framförhandlad lösning på konflikten kan återupprätta freden och bevara Jemens enhet, suveränitet, oberoende och territoriella integritet. Alla parter uppmanas kraftfullt att visa god vilja och förutsättningslöst delta i en ny runda FN-ledda fredsförhandlingar så snart som möjligt, och bland annat lösa sina meningsskiljaktigheter genom dialog och samråd, ta avstånd från våldshandlingar för att uppnå politiska mål samt avhålla sig från provokationer och alla ensidiga utspel som skulle äventyra den politiska lösningen. Parlamentet stöder de ansträngningar som FN:s särskilda sändebud, Ismail Ould Cheikh Ahmed, har gjort för att hålla FN-ledda fredssamtal om Jemen i enlighet med initiativet från Gulfstaternas samarbetsråd, resultaten från den nationella dialogkonferensen samt relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd, särskilt resolutionerna 2140 (2014) och 2216 (2015).

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, generalsekreteraren för Gulfstaternas samarbetsråd, Arabförbundets generalsekreterare och Jemens regering.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0270.

Rättsligt meddelande