Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2583(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0545/2016

Ingivna texter :

B8-0545/2016

Debatter :

PV 11/05/2016 - 19

Omröstningar :

PV 12/05/2016 - 9.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0225

Antagna texter
PDF 179kWORD 78k
Torsdagen den 12 maj 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
Obligatorisk angivelse av ursprungsland eller härkomstort för vissa livsmedel
P8_TA(2016)0225B8-0545/2016

Europaparlamentets resolution av den 12 maj 2016 om obligatorisk angivelse av ursprungsland eller härkomstort för vissa livsmedel (2016/2583(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004(1) (nedan kallad förordningen om livsmedelsinformation till konsumenterna), särskilt artikel 26.5 och 26.7,

–  med beaktande av kommissionens rapporter av den 20 maj 2015 till Europaparlamentet och rådet om obligatorisk uppgift om ursprungsland eller härkomstplats för mjölk, mjölk som ingår som ingrediens i mejeriprodukter och andra slag av kött än nötkött och kött av svin, får, get och fjäderfä (COM(2015)0205) samt om obligatorisk angivelse av ursprungsland eller härkomstplats för obearbetade produkter, produkter med endast en ingrediens och ingredienser som utgör mer än 50 % av ett livsmedel (COM(2015)0204),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 17 december 2013 till Europaparlamentet och rådet om obligatorisk angivelse av ursprungsland eller härkomstplats för kött som används som ingrediens (COM(2013)0755) och kommissionens tillhörande arbetsdokument av den 17 december 2013 om ursprungsmärkning för kött som används som ingrediens: konsumenternas inställning, sannolikhet för möjliga scenarier och konsekvenser (SWD(2013)0437),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 februari 2015 om ursprungslandsmärkning av kött i bearbetade livsmedel(2) och kommissionens formella svar antaget den 6 maj 2015,

–  med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1337/2013 av den 13 december 2013 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 vad gäller angivande av ursprungsland eller härkomstplats för färskt, kylt eller fryst kött av svin, får, get och fjäderfä(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 februari 2014(4) om kommissionens ovannämnda genomförandeförordning (EU) nr 1337/2013 av den 13 december 2013,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2014 om livsmedelskrisen, bedrägerier i livsmedelskedjan och kontrollen över detta(5),

–  med beaktande av frågan till kommissionen om obligatorisk angivelse av ursprungsland eller härkomstplats för vissa livsmedel (O-000031/2016 – B8-0363/2016),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 26.5 i förordningen om livsmedelsinformation till konsumenterna ska kommissionen lämna rapporter till Europaparlamentet och rådet senast den 13 december 2014 om obligatorisk uppgift om ursprungsland eller härkomstplats för andra slag av kött än nötkött och kött av svin, får, get och fjäderfä samt mjölk, mjölk som ingår som ingrediens i mejeriprodukter, obearbetade livsmedel, livsmedel med en enda ingrediens och ingredienser som utgör mer än 50 % av ett livsmedel.

B.  Enligt artikel 26.8 i förordningen om livsmedelsinformation till konsumenterna ska kommissionen senast den 13 december 2013 anta genomförandeakter avseende tillämpningen av punkt 3 i samma artikel.

C.  Bestämmelser om ursprungsmärkning finns redan och fungerar effektivt för många andra livsmedel inklusive obearbetat kött, ägg, frukt och grönsaker, fisk, honung, extra jungfruolja, jungfruolja, vin och spritdrycker.

D.  Enligt artikel 26.7 i förordningen om livsmedelsinformation till konsumenterna ska rapporterna bland annat beakta konsumentens behov av att bli informerad, huruvida det är genomförbart att tillhandahålla den obligatoriska uppgiften om ursprungsland eller härkomstplats samt en kostnads–nyttoanalys avseende införandet av sådana åtgärder. Dessutom anges det att rapporterna får åtföljas av förslag om ändring av relevanta unionsbestämmelser.

E.  I artikel 26.2 i förordningen om livsmedelsinformation till konsumenterna betonas att uppgift om ursprungsland eller härkomstplats ska vara obligatorisk i de fall där underlåtenhet att lämna sådana uppgifter skulle kunna vilseleda konsumenterna i fråga om livsmedlets rätta ursprungsland eller härkomstplats, i synnerhet om den information som åtföljer livsmedlet eller etiketten som helhet annars skulle antyda att livsmedlet har ett annat ursprungsland eller en annan härkomstplats.

F.  Den 20 maj 2015 offentliggjorde kommissionen rapporten till Europaparlamentet och rådet om obligatorisk uppgift om ursprungsland för mjölk, mjölk som ingår som ingrediens i mejeriprodukter och andra slag av kött än nötkött och kött av svin, får, get och fjäderfä (nedan kallad rapporten om mjölk och annat kött) och rapporten om obligatorisk angivelse av ursprungsland för obearbetade produkter, produkter med endast en ingrediens och ingredienser som utgör mer än 50 % av ett livsmedel.

G.  I kommissionens rapport COM(2013)0755 sägs att ju mer komplexa stycknings- och bearbetningsleden är och ju mer avancerad bearbetning som görs, desto mer komplicerat blir det att säkra spårbarhet i ursprungsmärkningssyfte.

H.  Livsmedelskedjan är ofta lång och komplex och involverar många livsmedelsföretagare och andra parter. Konsumenterna vet allt mindre om hur deras livsmedel produceras, och de enskilda livsmedelsföretagarna har inte alltid överblick över hela produktkedjan.

I.  Konsumenternas allmänna beredvillighet att betala för ursprungsinformation förefaller vara måttlig, även om opinionsundersökningar(6) om betalningsvilja visar att konsumenterna allmänt sett är beredda att betala mer för att få ursprungsinformation.

J.  I sin resolution av den 11 februari 2015 uppmanade parlamentet kommissionen att följa upp sin rapport av den 17 december 2013 med förslag till rättsakter om införande av en skyldighet att ange ursprung för kött i bearbetade livsmedel, i syfte att säkerställa ökad insyn i hela livsmedelskedjan och bättre information till konsumenterna i EU. Vidare uppmanades kommissionen att ta hänsyn till sina konsekvensbedömningar och samtidigt undvika onödiga kostnader och administrativa bördor. Kommissionen har ännu inte lagt fram några uppföljande förslag till rättsakter.

K.  Strikta specifikationer finns bara för frivilliga kvalitetssystem, såsom skyddad ursprungsbeteckning (SUB), skyddad geografisk beteckning (SGB) och garanterad traditionell specialitet (GTS), medan kriterierna i frivilliga märkningssystem för livsmedel som omfattas av förordning (EU) nr 1169/2011 kan variera avsevärt.

Konsumtionsmjölk och mjölk som ingår som ingrediens i mejeriprodukter

1.  Europaparlamentet påpekar att det i skäl 32 till förordningen om livsmedelsinformation till konsumenterna står att mjölk är ett av de livsmedel för vilka ursprungsmärkning anses vara av särskilt intresse.

2.  Europaparlamentet betonar att enligt Eurobarometerundersökningen 2013 anser 84 % av EU-medborgarna att det är nödvändigt att ange ursprung för mjölk, antingen den säljs för direkt konsumtion eller ingår i mejeriprodukter. Parlamentet konstaterar att detta är en av flera faktorer som kan påverka konsumentbeteendet.

3.  Europaparlamentet betonar att obligatorisk ursprungsmärkning av mjölk, som säljs för direkt konsumtion eller ingår i mejeriprodukter, är en ändamålsenlig åtgärd för att skydda mejeriprodukternas kvalitet och slå vakt om sysselsättningen i en allvarligt krisdrabbad sektor.

4.  Europaparlamentet noterar att enligt den undersökning som åtföljer kommissionens rapport om mjölk och annat kött stiger kostnaden för obligatorisk ursprungsmärkning för mjölk och mjölk som ingrediens i takt med att produktionsprocessens komplexitet ökar. Enligt samma undersökning kan företagen i vissa medlemsstater ha överdrivit den obligatoriska ursprungsmärkningens betydelse för deras konkurrensställning, eftersom undersökningen inte ger någon tydlig förklaring till de höga kostnadsskattningar företagen lämnar, utan endast konstaterar att dessa skulle kunna vara ett tecken på starkt motstånd mot själva företeelsen ursprungsmärkning.

5.  Europaparlamentet efterlyser en kommissionsarbetsgrupp för ytterligare utvärdering av kommissionens rapport, som offentliggjordes den 20 maj 2015, i syfte att fastställa vilka kostnader som kan sänkas till en godtagbar nivå om ytterligare obligatorisk ursprungslandsmärkning begränsas till mejeriprodukter och lätt bearbetade mejeriprodukter.

6.  Europaparlamentet uppskattar undersökningens kostnads–nyttoanalys av införandet av obligatorisk ursprungsmärkning för mjölk och mjölk som ingrediens, men anser att kommissionen i sina slutsatser inte tillräckligt tar hänsyn till de positiva aspekterna av uppgift om ursprungsland för sådana produkter, t.ex. mer konsumentinformation. Parlamentet noterar att konsumenterna kan känna sig vilseledda om det inte finns någon obligatorisk ursprungsmärkning och annan livsmedelsmärkning, t.ex. nationsflaggor, används.

7.  Europaparlamentet betonar de små och medelstora företagens betydelse i bearbetningskedjan.

8.  Kommissionen ska ta hänsyn till och analysera den ekonomiska effekten av obligatorisk ursprungsmärkning på små och medelstora företag inom de berörda jordbruks- och livsmedelssektorerna.

9.  Europaparlamentet anser att kommissionens slutsats om företagens kostnader för att ange uppgift om ursprungsland för mjölk och mjölk som ingrediens, möjligen är i överkant, eftersom alla mejeriprodukter beaktats sammantaget.

10.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen drar slutsatsen att kostnaderna för uppgift om ursprungsland för mjölk skulle bli måttlig.

Andra typer av kött

11.  Europaparlamentet betonar att enligt Eurobarometerundersökningen 2013 anser 88 % av EU-medborgarna att det är nödvändigt att ange ursprung för andra slag av kött än nötkött och kött av svin, får, get och fjäderfä.

12.  Europaparlamentet noterar att hästköttsskandalen visade på behovet av större transparens i leverantörskedjan för hästkött.

13.  Europaparlamentet noterar att driftskostnaderna för obligatorisk ursprungslandsmärkning av kött som omfattas av kommissionens rapport enligt rapporten skulle bli förhållandevis ringa.

Bearbetat kött

14.  Europaparlamentet framhåller att det i kommissionens rapport av den 17 december 2013 om obligatorisk angivelse av ursprungsland eller härkomstplats för kött som används som ingrediens medges att mer än 90 % av de tillfrågade konsumenterna anger att det är viktigt att köttets ursprung anges på bearbetade livsmedelsprodukter.

15.  Europaparlamentet anser att konsumenterna och många producenter är positiva till obligatorisk märkning av kött som ingrediens och att en sådan åtgärd skulle göra det möjligt att behålla konsumenternas förtroende för livsmedel tack vare större transparens i leverantörskedjan.

16.  Europaparlamentet betonar att europeiska konsumenter har ett intresse av en obligatorisk ursprungsmärkning för alla livsmedelsprodukter.

17.  Europaparlamentet påpekar att märkning i sig inte ger något skydd mot bedrägeri och framhåller behovet av ett kostnadseffektivt kontrollsystem för att vinna konsumenternas förtroende.

18.  Europaparlamentet påminner om att frivilliga märkningssystem – lämpligt genomförda i olika medlemsstater – har varit framgångsrika både i fråga om konsumentinformation och för producenterna.

19.  Europaparlamentet menar att underlåtenheten att anta genomförandeakter enligt artikel 26.3 i förordning (EU) nr 1169/2011 innebär att artikeln inte tillämpas korrekt.

20.  Europaparlamentet noterar att skyddade ursprungsbeteckningar redan finns för många bearbetade kött- och mejeriprodukter (t.ex. skinka och ost), enligt vilka det använda köttets ursprung specificeras i produktionskraven och ökad spårbarhet gäller. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att främja utvecklingen av produkter med ”skyddad ursprungsbeteckning”, ”skyddad geografisk beteckning” eller ”garanterad traditionell specialitet” enligt förordning (EU) nr 1151/2012(7) och därmed garantera att konsumenterna får tillgång till högkvalitativa produkter med ett säkert ursprung.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att alla befintliga regler om ursprungslandsmärkning inte urholkas genom pågående handelsförhandlingar, t.ex. TTIP, och att rätten att föreslå ytterligare regelverk om ursprungslandsmärkning i framtiden för andra livsmedelsprodukter inte motverkas.

Slutsatser

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra obligatorisk angivelse av ursprungsland eller härkomstplats för all slags konsumtionsmjölk samt för mejeriprodukter och köttprodukter och att överväga att utvidga den obligatoriska angivelsen av ursprungsland eller härkomstplats till andra livsmedel med en enda ingrediens eller med en huvudingrediens, och att lägga fram lagstiftningsförslag på dessa områden.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag som gör det obligatoriskt med uppgift om ursprung för kött i bearbetade livsmedel, för att säkerställa ökad insyn i hela livsmedelskedjan och bättre information till konsumenterna efter hästköttsskandalen och andra fall av livsmedelsbedrägerier. Parlamentet påpekar att kraven på obligatorisk märkning bör beakta proportionalitetsprincipen och den administrativa bördan för livsmedelsföretagarna och tillsynsmyndigheterna.

24.  Europaparlamentet anser att obligatorisk ursprungsmärkning av livsmedel syftar till att återställa konsumenternas förtroende för livsmedelsprodukter. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag i den riktningen, varvid hänsyn samtidigt bör tas till informationens transparens och lättbegriplighet för konsumenterna, de europeiska företagens ekonomiska bärkraft och konsumenternas köpkraft.

25.  Europaparlamentet framhåller vikten av lika villkor på den inre marknaden och vädjar till kommissionen att ta detta med i beräkningen när reglerna för obligatorisk ursprungsmärkning diskuteras.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja märkningssystem om djurskydd under uppfödning, transport och slakt.

27.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen ännu inte gjort några ansträngningar att lägga ägg- och äggprodukter till förteckningen över livsmedel för vilka ursprungsmärkning är obligatoriskt, trots att i synnerhet billiga äggprodukter av flytande eller torkade ägg, som främst används i bearbetade produkter, importeras från tredjeländer till den europeiska marknaden och uppenbart kringgår EU:s förbud mot burhållning. Parlamentet anser därför att obligatorisk märkning av äggprodukter och livsmedel med ägg som ingrediens skulle innebära transparens och skydd vad gäller ursprung och djurhållning och uppmanar kommissionen att lägga fram en analys av marknadssituationen och, om det är lämpligt, utarbeta lämpliga lagstiftningsförslag.

28.  Europaparlamentet anser att ursprungslandsmärkning av konsumtionsmjölk, lätt bearbetade mejeriprodukter (t.ex. ost och grädde) liksom lätt bearbetade köttprodukter (t.ex. bacon och korv) skulle ge väsentligt lägre merkostnader, och att detta borde undersökas i första hand.

29.  Europaparlamentet menar att ursprungsmärkning i sig inte förhindrar bedrägerier. Man bör därför beslutsamt gå in för ökad kontroll, bättre efterlevnad av befintlig lagstiftning och hårdare sanktioner.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att bekämpa bedrägeri i samband med regler för frivillig ursprungsmärkning av livsmedel.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja de befintliga kvalitetssystemen för jordbruksprodukter och livsmedel som omfattas av förordning (EU) nr 1151/2012, och de europeiska marknadsföringskampanjerna om de produkterna bör intensifieras.

32.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att uppfylla sin rättsliga förpliktelse att senast den 13 december 2013 anta de genomförandeakter som är nödvändiga för en korrekt tillämpning av punkt 3 i förordning (EU) nr 1169/2011, så att nationella myndigheter ska kunna utdöma sanktioner.

o
o   o

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 304, 22.11.2011, s. 18.
(2) Antagna texter, P8_TA(2015)0034.
(3) EUT L 335, 14.12.2013, s. 19.
(4) Antagna texter, P7_TA(2014)0096.
(5) Antagna texter, P7_TA(2014)0011.
(6) http://ec.europa.eu/food/safety/docs/labelling_legislation_final_report_ew_02_15_284_en.pdf, s. 50.
(7) EGT L 343, 14.12.2012, s. 1.

Rättsligt meddelande