Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2323(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0161/2016

Ingivna texter :

A8-0161/2016

Debatter :

PV 25/05/2016 - 21
CRE 25/05/2016 - 21

Omröstningar :

PV 26/05/2016 - 6.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0234

Antagna texter
PDF 192kWORD 90k
Torsdagen den 26 maj 2016 - Bryssel Slutlig utgåva
En ny giv för energikonsumenterna
P8_TA(2016)0234A8-0161/2016

Europaparlamentets resolution av den 26 maj 2016 om En ny giv för energikonsumenterna (2015/2323(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 juli 2015 En ny giv för energikonsumenterna (COM(2015)0339),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 15 juli 2015 Inledning av ett offentligt samråd om en ny marknadsmodell för energimarknaderna (COM(2015)0340),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 februari 2016 En EU-strategi för uppvärmning och kylning (COM(2016)0051),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 februari 2015 En ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik (COM(2015)0080),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 november 2012 För en välfungerande inre marknad för energi (COM(2012)0663),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2011 Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (COM(2011)0112),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 december 2011 Energifärdplan för 2050 (COM(2011)0885),

–  med beaktande av det tredje energipaketet,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd av personuppgifter,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter,

–  med beaktande av kommissionens rekommendation 2012/148/EU av den 9 mars 2012 om förberedelser för uppsättning av smarta mätsystem,

–  med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2008 om en europeisk stadga om konsumenternas rättigheter på energiområdet(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 september 2013 om en välfungerande inre marknad för energi(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2013 om energifärdplanen för 2050, en framtid med energi(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2014 om lokala och regionala konsekvenser av utvecklingen av intelligenta nät(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 april 2014 om konsumentskydd - konsumentskydd i samband med försörjningstjänster(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2015 om ”På väg mot en europeisk energiunion”(6),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0161/2016).

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande En ny giv för energikonsumenterna.

2.  Europaparlamentet understryker att detta betänkande tar sikte på en ny giv för hushållsförbrukare av energi i samband med energiomställningen, och framhåller att industrikonsumenter bör behandlas separat.

3.  Europaparlamentet framhåller att den pågående energiomställningen leder till att vi kommer bort från ett energisystem som bygger på traditionell centraliserad kraftproduktion och i stället får ett energisystem som är mera decentraliserat, energieffektivt och flexibelt, och i hög grad bygger på förnybar energi.

4.  Europaparlamentet påpekar vilka kostnader omställningen till en ny marknadsmodell kommer att föra med sig i vissa medlemsstater, och uppmanar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till vad dessa kostnader kommer att innebära med tanke på överkomliga priser och konkurrenskraft.

5.  Europaparlamentet påminner om att målet i sista hand bör bestå i en ekonomi som till fullo använder sig av principen om ”energieffektivitet först/första bränsle” och prioriterar energibesparingar och åtgärder på efterfrågesidan, snarare än på utbudssidan, för att på så sätt uppnå våra klimatmål i enlighet med Parisavtalets scenario om 1,5 °C, tillsammans med trygg energiförsörjning, konkurrenskraft och, framför allt, lägre kostnader för konsumenterna.

6.  Europaparlamentet anser att energiunionen bör låta nuvarande och kommande invånargenerationers intressen stå i centrum, och att den bör

   a) ge invånarna stabil, överkomligt prissatt, effektiv och hållbar energi, och energieffektiva produkter, tjänster och byggnader med hög kvalitet,
   b) ge invånarna möjlighet att själva producera, förbruka, lagra eller handla med egen förnybar energi, antingen enskilt eller kollektivt, samt att vidta energisparåtgärder, att aktivt delta på energimarknaden genom att det finns valmöjligheter för konsumenterna och att kunna ta del av efterfrågeflexibiliteten under betryggande och förtroendeingivande former, varvid parlamentet anser att man på EU-nivå bör komma överens om en definition av begreppet ”prosument”, genom en inkluderande process under kommissionens ledning,
   c) bidra till att utrota energifattigdomen,
   d) skydda konsumenterna mot att från marknadsaktörernas sida utsättas för förfaranden som är oseriösa och otillbörliga och där det saknas konkurrens, och låta konsumenterna till fullo utöva sina rättigheter,
   e) skapa gynnsamma förutsättningar för en välfungerande och konkurrensutsatt inre marknad för energi, som ger konsumenterna möjlighet att välja och att få öppen och tydlig information.

7.  Europaparlamentet anser att man, i samband med att reglerade energipriser för konsumenterna frångås, inom strategin för energiunionen bör beakta hur mycket konkurrens det faktiskt förekommer på marknaderna, för att konsumenterna ska kunna få trygga energipriser.

8.  Europaparlamentet anser att energiomställningen bör ha som sin allmänna princip att vi ska få ett energisystem som präglas av ökad effektivitet, insyn, hållbarhet, konkurrens, stabilitet och decentralisering, som i högre grad ger utrymme för alla och som blir till nytta för samhället som helhet, ökar medverkan från invånarnas och lokala och regionala aktörers och samhällens sida, och låter dem bli ägare eller delägare till produktionen, distributionen och lagringen av förnybar energi, allt under det att de mest utsatta samtidigt skyddas och det ses till att de kan dra nytta av energieffektivitetsåtgärder och förnybar energi.

På väg mot en välfungerande energimarknad till nytta för invånarna

9.  Europaparlamentet anser att det tredje energipaketet, trots att vissa framsteg gjorts, ännu inte helt förverkligat sitt syfte i alla EU-medlemsstater, alltså att vi ska få en verkligt konkurrensutsatt och insyns- och konsumentvänlig detaljhandelsmarknad för energi. Detta framgår av att marknadskoncentrationen fortsätter att vara stor och av att sjunkande grossistpriser inte slagit igenom i priserna på detaljhandelsmarknaden, liksom av att konsumenterna sällan byter leverantör, och att konsumenttillfredsställelsen är ringa.

10.  Europaparlamentet anser därför att kommissionen bör söka fram eller utveckla ytterligare indikatorer på vad som är en välfungerande och konsumentvänlig energimarknad. Parlamentet understryker att dessa indikatorer bör ta hänsyn, bland annat till vilka ekonomiska konsekvenser ett leverantörsbyte får för energikonsumenterna och till vilka tekniska hinder det finns för byte av leverantör eller plan, liksom till nivån av medvetenhet på konsumenthåll.

11.  Europaparlamentet framhåller att det behövs öppna och välreglerade marknader med insyn och konkurrens för att priserna ska hållas nere, innovationen drivas på, kunderna få bättre service och hindren tas bort för nya företagsmodeller som kan bli värdefulla för medborgarna, både genom att ge dem egenmakt och bidra till att förebygga energifattigdom.

12.  Europaparlamentet påminner om att kundernas valmöjligheter inom distributionsnäten är begränsade, eftersom näten är naturliga monopol, vilket innebär att kunderna inte kan byta den systemansvariga för distributionsnätet. Parlamentet betonar att det behövs en lämplig marknadsövervakning av systemansvariga för distributionsnäten, så att kunderna skyddas mot chockhöjningar av distributionsavgifterna.

13.  Europaparlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder, så att fördelarna med ökad sammanlänkning av nationella nät inte överförs till de systemansvariga för distributionsnäten, utan direkt omvandlas till fördelar för slutkonsumenterna. Parlamentet anser vidare att en förbättrad sammanlänkning av de nationella näten måste bli till nytta för konsumenternas energipriser, och att man därför bör undvika att det bara blir de systemansvariga för distributionsnäten som drar nytta av sammanlänkningen.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att noggrant se till att det tredje energipaketet genomförs till fullo, och vill att det ska ses över och bli en ny marknadsmodell för energimarknaderna, för att följande rekommendationer som hänför sig till hushållskonsumenter ska kunna beaktas:

   a) Parlamentet rekommenderar att faktureringsintervallen för energifakturorna ska förbättras och att både fakturorna och avtalen ska bli tydligare och medge ökad insyn, för att det ska gå lättare att förstå dem och göra jämförelser mellan dem. Parlamentet håller fast vid att klarspråk måste användas och facktermer undvikas. Parlamentet uppmanar kommissionen att reda ut vilka minimikrav i fråga om information som behövs här, också i form av bästa praxis. Parlamentet betonar att både fasta avgifter och skatter och avgifter tydligt bör fastställas som sådana i fakturorna, så att kunden lätt kan skilja dem från varierande och konsumtionsrelaterade kostnader. Parlamentet erinrar om att leverantörerna i dagens läge är skyldiga att i eller tillsammans med fakturorna ange var och en energikällas andel av leverantörens sammanlagda bränslesammansättning under fjolåret och att dessa angivelser ska vara lättbegripliga och möjliggöra tydliga jämförelser och även visa var man kan få information om miljöpåverkan i form av koldioxidutsläpp och radioaktivt avfall.
   b) Parlamentet rekommenderar att det inrättas en enda kontaktpunkt som ska tillhandahålla all relevant information för att konsumenterna ska kunna fatta ett välgrundat beslut.
   c) Parlamentet rekommenderar att systemansvariga för distributionsnätet, eftersom de har tillgång till uppgifter om ett hushålls förbrukningshistorik, tillsammans med driftsansvariga för oberoende jämförelseverktyg och energitillsynsmyndigheter ska se efter hur de bäst kan gå ut med anbudsjämförelser till konsumenterna, för att alla konsumenter, alltså också de som inte har åtkomst till internet eller kan använda det, ska få reda på om de skulle kunna spara pengar genom att byta leverantör.
   d) Parlamentet rekommenderar att det tas fram riktlinjer för prisjämförelseverktyg, för att tillförsäkra konsumenterna åtkomst till oberoende, aktuella och begripliga jämförelseverktyg. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör överväga att ta fram ackrediteringssystem för alla prisjämförelseverktyg, i överensstämmelse med riktlinjerna från CEER (det europeiska rådet för energitillsynsmyndigheter).
   e) Parlamentet rekommenderar att det inrättas nya plattformar som ska fungera som oberoende prisjämförelseverktyg, för att konsumenterna ska få veta mer om vad det står i deras fakturor. Parlamentet rekommenderar att sådana oberoende plattformar ger information om den respektive procentuella andelen för de energikällor som använts och om vilka olika skatter, avgifter och tilläggsfaktorer som ingår i energitarifferna, och att informationen möjliggör jämförelser så att konsumenterna lätt kan leta efter förmånligare erbjudanden i fråga om pris, kvalitet och hållbarhet. Denna uppgift skulle kunna utföras av befintliga organ, t.ex. nationella energimyndigheter, tillsynsmyndigheter eller konsumentorganisationer. Parlamentet rekommenderar minst ett sådant oberoende prisjämförelseverktyg per medlemsstat.
   f) Parlamentet rekommenderar att medlemsstaterna, av omsorg om bättre konkurrens mellan leverantörerna på detaljmarknaden, tar fram riktlinjer i samråd med driftsansvariga för prisjämförelseverktyg och konsumentgrupper, för att leverantörerna ska utforma sina olika tariffer på ett sådant sätt att de går lätt att jämföra och att konsumenterna inte blir förvirrade.
   g) Parlamentet rekommenderar att konsumenterna i eller tillsammans med energifakturorna ska få veta vilken tariff som är lämpligast och förmånligast för dem, utgående från deras förbrukningshistorik, och att konsumenterna så lätt som möjligt bör kunna byta till den tariffen, om de så önskar. Parlamentet konstaterar att de fåtaliga leverantörsbytena i många medlemsstater visar att många hushåll, framför allt de mest utsatta, inte är engagerade i energimarknaden och fortfarande betungas av olämpliga, föråldrade och dyra tariffer.
   h) Parlamentet rekommenderar att det utreds vilka åtgärder som behövs för att detaljpriserna bättre ska kunna återspegla grossistpriserna, så att man kan bryta trenden med att energifakturorna alltmer präglas av fasta inslag, framför allt skatter och avgifter, och i vissa fall anslutningsavgifter. Parlamentet framhåller vilken skillnad det är mellan de skatter och avgifter som betalas av hushållen, jämfört med vad industrikonsumenterna betalar.

15.  Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att alla energileverantörers webbplatser och e-fakturering bör vara fullt tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och uppfylla de relevanta kraven i den europeiska standarden EN 301 549.

16.  Europaparlamentet håller fast vid att medlemsstaterna fullständigt bör genomföra det tredje energipaketets bestämmelser om leverantörsbyte, och att nationell lagstiftning bör garantera konsumenterna rätten att snabbt, enkelt och kostnadsfritt byta leverantör, och att möjligheten till leverantörsbyte inte bör hindras av några uppsägningsavgifter eller straffavgifter. Parlamentet håller fast vid att denna rättighet måste förverkligas med hjälp av marknadsövervakning och effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder, och stöder Acers rekommendationer om leverantörsbyte, Bridge to 2025.

17.  Europaparlamentet anser att man bör främja system och kampanjer för kollektivt leverantörsbyte för att hjälpa konsumenterna få fördelaktigare villkor, både i prishänseende och kvalitetshänseende. Parlamentet framhåller att de här systemen måste vara oberoende, trovärdiga, transparenta och heltäckande och ha plats för alla, så att de når ut också till personer som är mindre engagerade i dessa frågor. Parlamentet föreslår att de lokala myndigheterna, tillsynsorganen och konsumentorganisationer och andra icke vinstdrivande organisationer med fördel kan sköta denna uppgift, så att oseriösa tillvägagångssätt undviks.

18.  Europaparlamentet håller fast vid att de föreskrifter som finns i direktiven om otillbörliga affärsmetoder respektive om konsumenternas rättigheter och som behandlar hemförsäljning, oskäliga avtalsvillkor, otillbörliga affärsmetoder och aggressiv marknadsföring ska genomföras och verkställas ordentligt av medlemsstaterna, till skydd för energikonsumenterna, och framför allt de mest utsatta bland dem. Parlamentet konstaterar att klagomålen rörande hemförsäljning har ökat i flera medlemsstater.

19.  Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att inkludera särskilda energilagar i bilagan till förordningen om samarbete på konsumentskyddsområdet(7).

Att göra energisystemet mera demokratiskt genom att ge medborgarna egenansvar för energiomställningen, producera egen förnybar energi och bli energieffektiva

20.  Europaparlamentet anser att lokala myndigheter, lokalsamhällen, kooperativ, hushåll och enskilda personer intar en nyckelställning i ett välfungerande energisystem och att de bör bidra avsevärt till energiomställningen och uppmuntras bli energiproducenter och energileverantörer, om de väljer att göra det. Parlamentet påpekar att det av denna anledning är viktigt att Europeiska unionen antar en gemensam operativ definition av ”prosumenter”.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa system för nettomätning för att stödja självgenerering och kooperativ energiproduktion.

22.  Europaparlamentet anser att en optimal energiomställning kommer att förutsätta en genomgripande beteendeförändring bland befolkningen. Här anser parlamentet att incitament och tillgång till information av god kvalitet spelar en nyckelroll och uppmanar kommissionen att ta upp detta i sina kommande förslag. Parlamentet menar att upplysnings- och informationskampanjer kommer att bli viktiga för denna beteendeförändring.

23.  Europaparlamentet anser att den begränsade tillgången till kapital, de avsevärda inledande investeringskostnaderna och de utdragna amorteringstiderna lägger hinder i vägen för att självgenerering och energieffektivitetsåtgärder ska vinna spridning. Parlamentet uppmuntrar till nya företagsmodeller, kollektiv upphandling och innovativa finansieringsinstrument, så att alla konsumenter får incitament till självgenerering, egen förbrukning och energieffektivitetsåtgärder. Parlamentet menar att detta bör bli ett viktigt mål för EIB, Efsi, Horisont 2020 och strukturfonderna, som marknadsaktörer och offentliga organ bör dra full nytta av. Parlamentet upprepar att projekten bör finansieras utgående från jämförelser av kostnadseffektiviteten, samtidigt som man har i åtanke nationella och europeiska klimat- och energirelaterade mål och skyldigheter.

24.  Europaparlamentet efterlyser stabila, tillräckliga och kostnadseffektiva system för ekonomisk ersättning, för att investeringssäkerheten ska garanteras och för att små och medelstora projekt för förnybar energi ska vinna större spridning, samtidigt som snedvridningarna av marknaden minimeras. Parlamentet uppmanar här medlemsstaterna att dra full nytta av de undantag för stöd av mindre betydelse, som föreskrivs i riktlinjerna för statligt stöd från 2014. Parlamentet anser att nättaxor och andra avgifter bör medge insyn, vara icke-diskriminerande, och på ett rättvist sätt återspegla konsumenternas avtryck på energinätet, med undvikande av dubbel debitering och samtidigt garantera att det finns tillräckligt med ekonomiska resurser för underhåll och utveckling av distributionsnäten. Parlamentet beklagar de retroaktiva förändringarna i systemen för stöd till förnybar energi, liksom också att det införts orättvisa och orimligt betungande skatter eller avgifter, som hindrar fortsatt utbyggnad av självgenerering. Parlamentet framhåller att väl utformade och framtidssäkra stödsystem är viktiga för att investerarna ska få ökad säkerhet och mer värde för sina pengar, och för att sådana förändringar framledes ska kunna undvikas. Parlamentet betonar att prosumenter som förser nätet med lagringskapacitet bör belönas.

25.  Europaparlamentet rekommenderar att de administrativa hindren för ny kapacitet för självgenerering nedbringas till ett absolut minimum, framför allt genom att begränsningar för marknads- och nättillträdet tas bort. Parlamentet föreslår att de administrativa förfarandena förkortas och förenklas, till exempel genom att man går över till ett enkelt anmälningskrav, samtidigt som alla rättsliga krav respekteras och det dras försorg om att de systemansvariga för distributionen hålls underrättade. Parlamentet föreslår att man vid översynen av direktivet om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor skulle kunna ta med särskilda bestämmelser om borttagande av hindren och främjande av lokalägda/kooperativa energisystem med hjälp av gemensamma kontaktpunkter som handlägger frågor om tillstånd till projekt och erbjuder ekonomisk och teknisk sakkunskap, och/eller med hjälp av särskilda informationskampanjer på lokal- och närsamhällesnivå, liksom genom att garantera prosumenterna möjlighet att anlita alternativa mekanismer för tvistlösning.

26.  Europaparlamentet påminner om att det måste tas fram en gynnsam, stabil och rättvis ram för hyresgäster och dem som bor i flerbostadshus, så att samägande, självgenerering och energieffektivitetsåtgärder kan bli till nytta också för dem.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sitt stöd till borgmästaravtalet, Smarta städer och samhällen och 100 % förnybara samhällen, för att de ska utvidgas och vidareutvecklas såsom ett verktyg för att främja självgenerering och energieffektivitetsåtgärder, bekämpa energifattigdom, underlätta utbyte av bästa praxis mellan alla lokala myndigheter, regioner och medlemsstater, och få alla lokala myndigheter att utan tvivel känna till vilket ekonomiskt stöd som finns att tillgå för dem.

Att arbeta för att utveckla efterfrågestyrningen

28.  Europaparlamentet betonar att energipriserna måste vara olika under perioder av högt respektive lågt energiuttag, för att det ska finnas incitament till efterfrågeflexibilitet. Parlamentet stöder därför utvecklingen av dynamisk prissättning på grundval av frivillighet, varvid dess konsekvenser för alla konsumenter ingående måste bedömas. Parlamentet betonar att det behövs teknik som ger prissignaler som belönar flexibla konsumtionsmönster, för att konsumentresponsen således ska öka. Parlamentet anser att tarifferna måste medge insyn, kunna jämföras med varandra och vara försedda med tydliga förklaringar. Parlamentet rekommenderar en ytterligare analys av olika sätt att inrätta och genomföra progressiva och varierande tariffsystem för att ge incitament till energisparande, självgenerering, efterfrågeflexibilitet och energieffektivitet. Parlamentet påminner kommissionen om att den vid arbetet med de kommande lagförslagen bör garantera att införandet av dynamisk prissättning åtföljs av ökad information till konsumenterna.

29.  Europaparlamentet anser att konsumenterna lätt och i lämplig tid bör kunna ta del av uppgifter om sin förbrukning och relaterade kostnader för att få hjälp med att fatta välgrundade beslut. Parlamentet noterar att endast 16 medlemsstater har gjort åtaganden om en storskalig utbyggnad av smarta mätare fram till 2020. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör se till att det finns en gedigen rättslig ram när smarta mätare börjar tas i bruk, såsom garanti för att omotiverade fakturajusteringar i efterhand ska frångås och för att ibruktagandet ska bli effektivt och överkomligt prissatt för alla konsumenter, framför allt för energifattiga konsumenter. Parlamentet håller fast vid att vinsterna med smarta mätare bör delas rättvist mellan nätoperatörerna och användarna.

30.  Europaparlamentet framhåller att utvecklingen av smart teknik är viktig för energiomställningen och kan hjälpa konsumenterna att minska sina energikostnader och förbättra energieffektiviteten. Parlamentet uppmanar därför till snabb utbyggnad av IKT, inbegripet mobilappar, nätplattformar och nätfakturering. Parlamentet framhåller dock att denna utveckling inte får leda till att de mest utsatta eller mindre engagerade konsumenterna blir eftersatta, och inte heller att deras utgifter ökar om de inte direkt har gynnats av den. Parlamentet konstaterar att man bör ge särskilt stöd till dessa grupper och undvika eventuella inlåsningseffekter som kan hindra konsumenterna att fritt välja tariff och leverantör.

31.  Europaparlamentet framhåller att man måste underlätta utvecklingen av smarta nät och apparater, där efterfrågestyrningen sker automatiskt i takt med prissignalerna. Parlamentet menar att de smarta apparaterna måste tillförsäkra höga nivåer på uppgiftsskyddet, samt vara driftskompatibla, utformade till gagn för slutkonsumenten och utrustade med funktioner som ger bättre energibesparingar och stöder utvecklingen av marknader för energitjänster och efterfrågestyrning.

32.  Europaparlamentet understryker att konsumenter fritt bör kunna välja aggregatorer och energitjänsteföretag oberoende från leverantörer.

33.  Europaparlamentet understryker att konsumenternas energirelaterade uppgifter bör insamlas, bearbetas och lagras av enheter som hanterar uppgifterna på ett icke-diskriminerande sätt och följer EU:s rättsliga ram för personlig integritet och uppgiftsskydd, där det stadgas att konsumenterna alltid ska ha kontroll över sina personuppgifter, och att dessa endast med konsumentens uttryckliga samtycke får utlämnas till tredje part. Parlamentet anser dessutom att konsumenterna bör kunna utöva sin rätt att få personuppgifter korrigerade och raderade.

Åtgärder mot orsakerna till energifattigdom

34.  Europaparlamentet efterlyser en bättre samordning på EU-nivå för bekämpning av energifattigdom genom utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna, och vill att det utvecklas en bred, gemensam definition av begreppet energifattigdom, där tyngdpunkten ska vara förlagd till att överkomligt prissatt energi är en grundläggande social rättighet.

35.  Europaparlamentet håller fast vid att bättre tillgång till uppgifter och bättre insamling av dem är en grundläggande förutsättning för att situationen ska kunna bedömas och för att biståndet så effektivt som möjligt ska kunna inriktas på energifattiga medborgare, hushåll och samhällsgrupper.

36.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att uppmuntra alla synergier på detta område, inte minst de som kan finnas mellan lokala myndigheter och de systemansvariga för distributionsnätet, som kan tillhandahålla så mycket information som möjligt om nivån på energifattigdomen och upptäcka risksituationer, med full respekt för europeiska och nationella bestämmelser om uppgiftsskydd.

37.  Europaparlamentet anser att det bör ingå i energiunionens ram för styrning att medlemsstaterna fastställer mål i fråga om energifattigdomen och rapporterar om den, och att det bör utvecklas en verktygslåda för bästa praxis.

38.  Europaparlamentet anser att energieffektivitetsåtgärder har en central betydelse för varje kostnadseffektiv strategi mot energifattigdom och mot att konsumenter befinner sig i en utsatt ställning, och att de kompletterar socialpolitiken. Parlamentet vill att man vid översynen av direktivet om byggnaders energiprestanda och av energieffektivitetsdirektivet, särskilt artikel 7, ska förbättra deras inriktning på energifattiga invånare vid arbetet med att renovera befintliga byggnader för att de ska bli energieffektivare. Parlamentet föreslår att man överväger ett mål om att antalet bostäder som inte är energieffektiva ska minskas fram till 2030, och att tyngdpunkten då ska förläggas till hyresbostäder och socialt boende. Parlamentet anser att byggnader som ägs och disponeras av offentliga myndigheter bör föregå med gott exempel på detta område.

39.  Europaparlamentet vill att EU-medlen till förmån för energieffektivitet och stödet till självgenerering i högre grad ska fokusera på energifattiga konsumenter med låga inkomster och åtgärda frågan om delade incitament mellan hyresgäster och fastighetsägare.

40.  Europaparlamentet anser att välinriktade elrabatter för pensionärer etc. är livsviktiga för utsatta invånare med låga inkomster och att man därför bör arbeta för dem. Parlamentet anser att varje sådan elrabatt bör medge fullständig insyn.

o
o   o

41.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen

(1) EUT C 286 E, 27.11.2009, s. 24.
(2) EUT C 93, 9.3.2016, s. 8.
(3) EUT C 36, 29.1.2016, s. 62.
(4) Antagna texter, P7_TA(2014)0065.
(5) Antagna texter, P7_TA(2014)0342.
(6) Antagna texter, P8_TA(2015)0444.
(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 av den 27 oktober 2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen (EUT L 364, 9.12.2004, s. 1.).

Rättsligt meddelande