Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2699(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B8-0700/2016

Debatter :

Omröstningar :

PV 08/06/2016 - 12.17
CRE 08/06/2016 - 12.17
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0269

Antagna texter
PDF 243kWORD 74k
Onsdagen den 8 juni 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
Situationen i Venezuela
P8_TA(2016)0269RC-B8-0700/2016

Europaparlamentets resolution av den 8 juni 2016 om situationen i Venezuela (2016/2699(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina många tidigare och nyligen antagna resolutioner om situationen i Venezuela, i synnerhet av den 27 februari 2014 om situationen i Venezuela(1), av den 18 december 2014 om förföljelsen av den demokratiska oppositionen i Venezuela(2) och av den 12 mars 2015 om situationen i Venezuela(3),

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Venezuela har anslutit sig till,

–  med beaktande av den interamerikanska demokratistadgan som antogs den 11 september 2001,

–  med beaktande av Venezuelas konstitution, särskilt artiklarna 72 och 233,

–  med beaktande av uttalandet av den 20 oktober 2014 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om frihetsberövandet av demonstranter och politiker i Venezuela,

–  med beaktande av uttalandena av den 7 december 2015 från Federica Mogherini, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, om valet i Venezuela,

–  med beaktande av uttalandet av den 5 januari 2016 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om Venezuelas nya nationalförsamlings tillträde,

–  med beaktande av uttalandet av den 12 april 2016 från Ravina Shamdasani, talesperson för kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av uttalandet av den 10 maj 2016 från vice ordföranden/unionens höga representant om situationen i Venezuela,

–  med beaktande av Human Rights Watchs skrivelse av den 16 maj 2016 till Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare, Luis Almagro, om Venezuela(4),

–  med beaktande av uttalandet av den 18 maj 2016 från Amerikanska samarbetsorganisationens ständiga råd,

–  med beaktande av de officiella meddelandena från Sydamerikanska nationernas union (Unasur) som utfärdades den 23 maj(5) och den 28 maj(6) 2016 om förberedande möten för att inleda en nationell dialog mellan representanter för den venezuelanska regeringen och oppositionskoalitionen MUD,

–  med beaktande av ledarna för G7-staternas förklaring från Ise-Shima den 26–27 maj 2016(7),

–  med beaktande av Förenta staternas utrikesminister John Kerrys uttalande av den 27 maj 2016 om hans samtal med Spaniens tidigare premiärminister José Luis Rodríguez Zapatero(8),

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Venezuelas oppositionskoalition, MUD, vann 112 av 167 mandat i nationalförsamlingens enda kammare, vilket är två tredjedelars majoritet i förhållande till PSUV:s 55 mandat. Därefter blockerade Högsta domstolen fyra nyvalda ledamöter av nationalförsamlingen, varav tre från MUD, från att inta sitt mandat, vilket gjorde att oppositionen förlorade sin två tredjedelars majoritet.

B.  Under de fem månader då den nya nationalförsamlingen har varit verksam inom lagstiftningsarbetet, med den demokratiska oppositionen i majoritet, har Högsta domstolen avkunnat tretton politiskt motiverade domar i den verkställande maktens favör, vilka alla äventyrar den maktbalans som är nödvändig i en rättsstat.

C.  Sådana beslut som att utfärda och bekräfta dekretet om undantagstillstånd och ekonomiskt undantagstillstånd, att avskaffa nationalförsamlingens befogenheter att granska politiken, att vägra erkänna nationalförsamlingens författningsenliga befogenheter att återkalla utnämningen av domare i Högsta domstolen, att förklara reformen av Venezuelas centralbank författningsvidrig och att tills vidare upphäva artiklarna i nationalförsamlingens interna debattregler fattades bland annat i strid med nationalförsamlingens lagstiftningsbefogenheter och utan respekt för den maktbalans som är nödvändig i en rättsstat.

D.  Ungefär 2 000 personer är fängslade, befinner sig i husarrest eller är villkorligt dömda av politiska skäl, häribland viktiga politiska ledare som Leopoldo López, Antonio Ledezma och Daniel Ceballos. Den 30 mars 2016 antog den venezuelanska nationalförsamlingen en lag som skulle ge amnesti åt ovannämnda fångar och därmed bana väg för en dialog för nationell försoning. Denna lag är förenlig med artikel 29 i Venezuelas konstitution trots Högsta domstolen förklaring om att den är författningsvidrig. Zeid Ra’ad al-Hussein, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, har förklarat offentligt att lagen om amnesti och nationell försoning är förenlig med internationell rätt och uttryckt sin besvikelse över att den förkastades.

E.  Rättsstatsprincipen och maktfördelningsprincipen respekteras inte i Venezuela. Föreliggande fakta visar att regeringen har inflytande och kontroll över den juridiska makten och det nationella valrådet, vilket får negativa effekter för den lagstiftande makten och oppositionen, dvs. hörnstenarna i alla demokratiska system, något som klart strider mot den princip om oberoende och maktdelning som kännetecknar demokratiska rättsstater.

F.  Den demokratiska oppositionen har inlett en av konstitutionen erkänd process som innebär att offentliga tjänstemän kan avsättas genom en folkomröstning efter att ha fullgjort halva tjänstetiden. Det nationella valrådet har från MUD mottagit 1,8 miljoner namnunderskrifter från venezuelanska medborgare till stöd för denna process. Detta är betydligt fler än de 198 000 underskrifter som ursprungligen krävdes för att processen ska vara laglig och författningsenlig.

G.  Venezuela står inför en allvarlig humanitär kris som orsakats av bristen på livsmedel och läkemedel. Nationalförsamlingen har förklarat att en ”humanitär kris för sjuk- och hälsovård och livsmedel” råder med tanke på den allmänna bristen på läkemedel, medicintekniska produkter och förråd, och den har begärt humanitärt bistånd från och ett tekniskt besök av Världshälsoorganisationen (WHO) för att bekräfta de ovannämnda förhållandena.

H.  Trots bristen på officiella uppgifter har enligt ENCOVI (Encuesta de Condiciones de Vida) andelen fattiga i Venezuela fördubblats, från 30 % 2013 till 60 % 2016. 75 % av de läkemedel som Världshälsoorganisationen anser vara basläkemedel saknas i Venezuela.

I.  Regeringen hindrar humanitärt bistånd från att komma in i landet och bojkottar de många olika internationella initiativ som vill bistå det civila samhället, vilket varit fallet med Caritas och andra icke-statliga organisationer.

J.  Enligt Internationella valutafonden (IMF) kommer Venezuelas ekonomi att minska med 8 % 2016, vilket följer på en minskning med 5,7 % 2015. Trots att minimilönen har höjts med 30 % så innebär inflationstakten på 180,9 % att invånarna i Venezuela inte kan betala för grundläggande förnödenheter. IMF räknar med en genomsnittlig inflationstakt på 700 % vid slutet av 2016 och 2 200 % under 2017.

K.  Bristen på framförhållning när det gäller grundläggande infrastruktur och ett ineffektivt styre har lett till en djup ekonomisk och social kris, som präglas av en långvarig brist på resurser, råvaror, insatsvaror, baslivsmedel och basläkemedel samt en produktionsnivå på noll. Landet står på randen till stora sociala omvälvningar och en humanitär kris med oförutsägbara konsekvenser.

L.  Venezuelas mycket höga brottslighet och fullständiga straffrihet har gjort landet till ett av de farligaste i världen. Caracas har den högsta andelen våldsbrott i världen, med över 119,87 mord per 100 000 invånare.

M.  Strider om kontrollen av olagliga gruvor är vanliga i de mineralrika områdena nära gränserna till Guyana och Brasilien. Den 4 mars 2016 ägde en massaker rum i Tumeremo, i delstaten Bolívar, då 28 gruvarbetare försvann och sedan mördades. Myndigheterna har fortfarande inte kommit med någon tillfredsställande förklaring och journalisten Lucía Suárez, som nyligen hade undersökt händelsen, sköts till döds i sitt hem i Tumeremo den 28 april 2016.

N.  Den 27 maj 2016 kom G7-länderna med ett uttalande där de vädjade till Venezuela ”att skapa villkor för en dialog mellan regeringen och landets medborgare för att lösa den allt allvarligare ekonomiska och politiska krisen” och den 1 juni 2016 kom Amerikanska samarbetsorganisationens ständiga råd med ett uttalande om situationen i Venezuela.

O.  Inom ramen för Unasur har förberedande möten nyligen hållits i Dominikanska republiken under ledning av Spaniens tidigare premiärminister José Luis Rodríguez Zapatero, Dominikanska republikens tidigare president Leonel Fernández och Panamas tidigare president Martín Torrijos, i syfte att inleda en nationell dialog med representanter från Bolivarianska republiken Venezuela och oppositionspartierna, som representeras av MUD.

P.  Krisen kan bara lösas genom en dialog med alla nivåer inom förvaltningen, den demokratiska oppositionen och samhället.

1.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över den allvarligt försämrade situationen när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter och den samhällsekonomiska situationen i Venezuela och det alltmer instabila politiska och sociala klimatet.

2.  Europaparlamentet uttrycker även sin oro över det rådande institutionella dödläget och den verkställande maktens användning av statliga maktmedel för att kontrollera Högsta domstolen och det nationella valrådet för att hindra tillämpningen av lagar och initiativ som den nationella församlingen har antagit. Parlamentet uppmanar Venezuelas regering att respektera rättsstatsprincipen och maktdelningsprincipen. Parlamentet påpekar att åtskillnad och icke-inblandning mellan legitima makthavare är en grundläggande princip för demokratiska stater som styrs enligt rättsstatsprincipen.

3.  Europaparlamentet uppmanar den venezuelanska regeringen att inta en konstruktiv hållning för att komma till rätta med den kritiska belägenhet som Venezuela för närvarande befinner sig i genom en författningsenlig, fredlig och demokratisk lösning baserad på dialog.

4.  Europaparlamentet välkomnar Unasurs initiativ till och medlingsförsök för att inleda en nationell dialog mellan den verkställande makten och oppositionen som representeras av majoriteten i MUD.

5.  Europaparlamentet tar del av G7-ledarnas förklaring om Venezuela och uppmanar Europeiska rådet att vid sitt möte i juni göra ett politiskt uttalande om situationen i landet och om att stödja de medlingsförsök som nyligen har inletts för att nå en överenskommelse om demokratiska och politiska lösningar för Venezuela.

6.  Europaparlamentet vädjar till Venezuelas regering att omedelbart frige alla politiska fångar. Parlamentet påminner om att ett frigivande av politiska fångar är ett krav från oppositionen för att inleda förhandlingar och uppmanar båda sidor att nå en kompromisslösning för att stödja de aktuella medlingsförsöken. EU och vice ordföranden/den höga representanten uppmanas att kräva ett frigivande av politiska fångar och personer som är godtyckligt frihetsberövade, i enlighet med de krav som ställts av åtskilliga FN-organ och internationella organisationer och i enlighet med lagen om amnesti och nationell försoning.

7.  Europaparlamentet kräver att myndigheterna respekterar och garanterar den grundlagsskyddade rätten att demonstrera fredligt. Parlamentet uppmanar samtidigt oppositionsledarna att utöva sin makt på ett ansvarsfullt sätt. De venezuelanska myndigheterna uppmanas att garantera alla medborgare säkerhet och ett fritt utövande av sina rättigheter, i synnerhet människorättsförsvarare, journalister, politiska aktivister och medlemmar av oberoende icke-statliga organisationer.

8.  Europaparlamentet uppmanar president Nicolás Maduro och hans regering att genomföra brådskande ekonomiska reformer tillsammans med nationalförsamlingen för att hitta en konstruktiv lösning på den ekonomiska krisen och energikrisen, i synnerhet vad gäller bristen på livsmedel och läkemedel.

9.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över de allt större sociala spänningar som uppstår på grund av bristen på basvaror som livsmedel och läkemedel. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/unionens höga representant att föreslå en biståndsplan för landet och att vädja till de venezuelanska myndigheterna att tillåta humanitärt bistånd in i landet och att ge tillträde till de internationella organisationer som vill hjälpa de mest drabbade sektorerna i samhället i syfte att tillgodose befolkningens mest akuta och grundläggande behov.

10.  Europaparlamentet vädjar till regeringen och de offentliga myndigheterna i Venezuela att respektera konstitutionen, däribland de lagliga och erkända mekanismerna och förfarandena för att aktivera den process som fastställts i Venezuelas konstitution för att ställa presidenten inför riksrätt före utgången av 2016.

11.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att samarbeta med Latinamerikas länder och med regionala och internationella organisationer för att se till att mekanismer för dialog, nationell försoning och medling införs i syfte att stödja en fredlig, demokratisk och författningsenlig lösning på den kris landet för närvarande genomgår.

12.  Europaparlamentet ser det som en absolut prioritet att minska den rådande omfattande straffriheten, som spär på och främjar det tilltagande våldet och den ökande osäkerheten i landet, och att säkerställa respekten för det befintliga rättssystemet, vilket kräver rättvisa för offren för bortföranden, mord och andra brott som begås varje dag, liksom för deras familjer.

13.  Europaparlamentet uppmanar de venezuelanska myndigheterna att undersöka Tumeremo-massakern, där 28 gruvarbetare mördades, för att ställa förövarna och anstiftarna inför rätta. Detsamma gäller för dem som stod bakom mordet på journalisten Lucía Suárez nyligen, vilket ägde rum på samma plats och förmodas ha ett samband med massakern.

14.  Europaparlamentet erinrar om sin begäran att så snart som möjligt skicka en delegation från Europaparlamentet till Venezuela och föra en dialog med alla sektorer som är inblandade i konflikten.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Bolivarianska republiken Venezuelas regering och nationalförsamling, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika och Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare.

(1) Antagna texter, P7_TA(2014)0176.
(2) Antagna texter, P8_TA(2014)0106.
(3) Antagna texter, P8_TA(2015)0080.
(4) https://www.hrw.org/news/2016/05/16/letter-human-rights-watch-secretary-general-almagro-about-venezuela
(5) http://www.unasursg.org/es/node/719
(6) http://www.unasursg.org/es/node/779
(7) http://www.mofa.go.jp/files/000160266.pdf
(8) http://www.state.gov/r/pa/prs/ps/2016/05/257789.htm

Rättsligt meddelande