Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2041(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0196/2016

Ingivna texter :

A8-0196/2016

Debatter :

PV 23/06/2016 - 2
CRE 23/06/2016 - 2

Omröstningar :

PV 23/06/2016 - 8.13
CRE 23/06/2016 - 8.13
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0292

Antagna texter
PDF 224kWORD 116k
Torsdagen den 23 juni 2016 - Bryssel Slutlig utgåva
Lägesrapport om förnybar energi
P8_TA(2016)0292A8-0196/2016

Europaparlamentets resolution av den 23 juni 2016 om lägesrapporten om förnybar energi (2016/2041(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt avdelning XX om miljö och avdelning XXI om energi,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt avdelning IX om sysselsättning och avdelning XVIII om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt protokoll (nr 26) om tjänster av allmänt intresse och protokoll (nr 28) om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning,

–  med beaktande av kommissionens rapport Lägesrapport om förnybar energi (COM(2015)0293), och av de nationella planerna,

–  med beaktande av den 21:a konferensen för parterna (COP 21) i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och den 11:e konferensen för parterna, i dess funktion som möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP 11), som hölls i Paris den 30 november–11 december 2015, och av Parisavtalet,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Towards an Integrated Strategic Energy Technology (SET) Plan: Accelerating the European Energy System Transformation (C(2015)6317),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En EU-strategi för uppvärmning och kylning (COM(2016)0051),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (COM(2011)0112),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 23–24 oktober 2014,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1906/2006(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1513 av den 9 september 2015 om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor(3),

–  med beaktande av EESK:s studie om det civila samhällets roll i genomförandet av EU:s direktiv om förnybar energi, Changing the future of energy: civil society as a main player in renewable energy generation,

–  med beaktande av handlingsplanen för hållbar energi från borgmästaravtalet om klimat och energi,

–  med beaktande av Århuskonventionen av den 25 juni 1998 om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor,

–  med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2014 om en ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 oktober 2015 Mot ett nytt internationellt klimatavtal i Paris(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2015 om att nå elsammanlänkningsmålet på 10 %: Att rusta Europas elnät för 2020(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2015 På väg mot en europeisk energiunion(7),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för regional utveckling och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0196/2016), och av följande skäl:

A.  EU är på det hela taget på god väg att uppnå målen för 2020 i fråga om förnybar energi, men i vissa medlemsstater behövs det ytterligare intensifierade åtgärder.

B.  Kostnaderna för förnybar energi har gått avsevärt ned under de senaste åren, något som tillsammans med tekniska framsteg inom produktion och lagring har lett till att förnybar energi alltmer kan konkurrera med konventionell energiproduktion, så att Europa får ett enastående tillfälle att skapa en verklig europeisk energiproduktion som skulle öka konkurrenskraften och minska växthusgasutsläppen. Omställningen till ett hållbart, framåtblickande energisystem måste innefatta åtgärder till förmån för energieffektivitet, förnybar energi, optimal användning av Europas energiresurser, teknisk utveckling och smart infrastruktur. Det behövs ett regelverk som är stabilt på lång sikt för att skapa ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen och säkerställa att EU förblir världsetta på dessa områden.

C.  Enligt artikel 194 i EUF-fördraget måste EU:s energipolitik garantera att energimarknaden fungerar, garantera energiförsörjningen i unionen, främja energieffektivitet och energibesparingar samt utveckling av nya och förnybara energikällor och sammankopplade energinät. Bindande mål på nationell nivå och EU-nivå, konkreta skyldigheter i fråga om planering och rapportering, samt möjliggörande åtgärder har varit huvudsakliga drivkrafter till investerarsäkerhet och utbyggnaden av kapacitet för förnybar energi inom EU, liksom av infrastrukturen för överföring och distribution.

D.  Utgående från COP 21-avtalet från Paris måste direktivet om förnybar energi anpassas så att det följer det överenskomna målet om att temperaturhöjningen globalt sett ska begränsas till 1,5 °C över nivåerna under den förindustriella perioden. Det enda sättet att uppnå en ekonomi som till 100 procent bygger på förnybar energi är att vi minskar vår energiförbrukning, ökar energieffektiviteten och stimulerar användningen av resurserna av förnybar energi.

E.  Ambitiösa strategier för förnybar energi, tillsammans med energieffektivitet, är en viktig drivkraft för att minska EU:s importberoende och dess totala utgifter för importerad energi, och för att förbättra energitryggheten gentemot utländska leverantörer. EU importerar över hälften av all sin energi, till en kostnad av mer än en miljard euro per dag, vilket motsvarar mer än 20 procent av den sammanlagda importen. Importberoendet är särskilt stort för råolja, naturgas och stenkol. Tack vare att användningen av förnybar energi ökat har det inbesparats årliga kostnader för importerade bränslen på minst 30 miljarder euro.

F.  Utvecklingen av förnybar energi kan bidra till att säkerställa energitryggheten och självförsörjningen med energi, utrota energifattigdomen, och stimulera EU:s ekonomiska utveckling och tekniska ledarskap, samtidigt som klimatförändringarna åtgärdas. Förnybara energikällor skulle bidra till att erbjuda unionsmedborgarna stabil, överkomligt prissatt och hållbar energi, med särskild uppmärksamhet inriktad på de mest utsatta bland dem. Förnybara energikällor bör ge invånarna möjlighet att dra nytta av självgenerering och förutsägbar energiförsörjning.

G.  Utvecklingen av förnybar energi bör sammanfalla med utvecklingen av en välfungerande inre marknad för el. Europeiska unionen bör bygga på en övergång till ett hållbart och framåtblickande energisystem, med energieffektivitet och energisparande, förnybar energi och smart infrastruktur som huvudsakliga stöttepelare.

H.  EU:s företag inom sektorn för förnybar energi, däribland många små och medelstora företag, har 1,15 miljoner anställda i Europa och en andel på 40 procent av alla världspatent på teknik för förnybar energi, vilket gör EU till en global ledare. Enligt kommissionen finns det utrymme för 20 miljoner nya arbetstillfällen inom den gröna ekonomin, räknat från och med nu och till och med 2020, vilket också innebär ett viktigt tillfälle till sysselsättningsskapande på landsbygden. Projekt som ägs av små och medelstora företag, kooperativ och enskilda personer spelar en viktig roll för innovation och utveckling inom sektorn för förnybar energi.

I.  Kommissionen har utfäst sig att göra EU till världsetta inom förnybar energi, något som är absolut nödvändigt ur industripolitisk synvinkel. Kina har blivit världsetta på investeringar i förnybar energi, medan investeringarna i Europa gått ned med 21 procent, från 54,61 miljarder euro (62 miljarder US-dollar) under 2014 till 42,99 miljarder euro (48,8 miljarder US-dollar) under 2015, vilket innebär det lägsta beloppet på nio år.

J.  Fortsatta investeringar i förnybar energi kräver såväl ambitiöst offentligt och privat ledarskap och engagemang som en långsiktig, stabil och tillförlitlig politisk ram, som står i konsekvens med EU:s klimatpolitiska åtaganden till följd av klimatavtalet från Paris och som har en stor potential för sysselsättningsskapande och tillväxt i Europa.

K.  Ambitiösa och realistiska mål – offentligt deltagande, övervakning och tillsyn, klara och enkla regler för politiken, tillsammans med stöd på lokal, regional, nationell och europeisk nivå och engagemang från alla berörda parters sida, bland annat arbetsmarknadens parter (som sammanför företrädare för arbetstagarna och näringslivet) och andra organisationer inom det civila samhället – spelar en nyckelroll och behöver ytterligare förstärkas för att förnybar energi ska kunna utvecklas med framgång.

L.  Vid främjandet av förnybar energi är det viktigt med aktning för äganderätten.

M.  Förnybar energi erbjuder en möjlighet till ökad energidemokrati på energimarknaden genom att konsumenterna får möjlighet till aktiv medverkan på likvärdiga betingelser som energimarknadens övriga berörda parter, liksom också till självgenerering och egen förbrukning, till att lagra och sälja förnybar energi som de själva producerat, antingen enskilt eller via kollektiv förvaltning, liksom också genom offentliga och privata investeringar, inbegripet decentraliserade former av energiproduktion, som iscensatts av städer, regioner och offentliga myndigheter på det lokala planet. Projekt för förnybar energi bör göra det möjligt för medborgarna att få mera koll på sin energiförbrukning och på energiomställningen, och främja deras direkta medverkan i energisystemet, också genom investeringsprogram.

N.  Havsbaserad vindkraft i Nordsjöregionen skulle kunna producera över 8 procent av Europas elförsörjning 2030.

O.  Vissa medlemsstater är mera hänvisade än andra till en enda leverantör av fossila bränslen. Tack vare den förnybara energin kunde man bespara sig import av fossila bränslen till ett värde av 30 miljarder euro och naturgasförbrukningen minskade med 7 procent, så att Europas energisjälvförsörjning och energitrygghet ökade, i en situation där Europa fortfarande är världens största importör av energi.

Framsteg med förnybar energi

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtaganden när det gäller förnybar energi. Parlamentet anser, när det gäller direktivet för förnybar energi, att dagens kombination av bindande nationella mål, nationella planer för förnybar energi och en med två års mellanrum återkommande övervakning har varit en viktig drivkraft för utvecklingen av kapaciteten för förnybar energi i EU. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att direktivet om förnybar energi fram till 2020 genomförs fullständigt, och att lägga fram en ambitiös lagstiftningsram för perioden efter 2020. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det behövs ett stabilt regelverk på lång sikt, med bl.a. mål för förnybar energi på nationell nivå och EU-nivå som står i konsekvens med det mest effektiva sättet att uppnå unionens klimatmål på lång sikt (2050).

2.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att EU är på väg att uppnå sitt mål för 2020, men oroar sig dock för hur många länder (Belgien, Frankrike, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Spanien och Storbritannien) som, enligt uppskattningarna för perioden 2014–2015 i kommissionens lägesrapport om förnybar energi 2015, kan komma att nödgas förstärka sin politik och sina redskap för att de ska uppnå målen för 2020, medan det inte heller är sagt att Ungern och Polen kommer att uppnå dem. Parlamentet uppmanar medlemsstater som släpar efter att vidta ytterligare åtgärder för att kunna uppnå sina mål för 2020. Parlamentet välkomnar att vissa medlemsstater redan uppnått eller mycket snart kommer att uppnå sina mål för 2020 åtskilligt i förväg. Bland dessa länder märks Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Estland, Kroatien, Italien, Lettland, Litauen, Österrike, Rumänien, Finland och Sverige.

3.  Europaparlamentet beklagar att det i kommissionens lägesrapport om förnybar energi 2015 inte läggs fram några landsspecifika rekommendationer om anpassning av politiken och redskapen för att uppnåendet av målen för 2020 ska säkerställas. Parlamentet betonar att kapitalförsörjningen är viktig, men likväl har kapitalkostnaderna i EU-28 utvecklats i avsevärt olika riktning så att vi fått en klyfta mellan dels länderna i norr och väst, och dels länderna i öst och syd. Parlamentet konstaterar att klyftan i fråga om konkurrenskraft mellan EU-länderna kan komma att vidgas ytterligare av att det finns en bred uppsättning olika former av politik för främjande av förnybar energi. Parlamentet påpekar att EU behöver en finansieringsmekanism, med vars hjälp man kan få ned de höga riskbetingade kapitalkostnaderna för projekt inom området förnybar energi.

4.  Europaparlamentet betonar här att man måste kartlägga och dela med sig bästa praxis inom den nationella politiken för förnybar energi och arbeta för att den antas, inom ramen för en europeisk modell präglad av ökad konvergens, där ökat samarbete och ökad samordning mellan medlemsstaterna gynnas. Parlamentet uppmanar kommissionen att ha kvar sin roll med att övervaka framstegen med förnybar energi och att aktivt stödja utvecklingen av den. Parlamentet betonar att man vid bedömningen av förnybar energi måste inrikta sig på faktorer som konkurrenskraft, hållbarhet, kostnadseffektivitet och bidrag till geopolitisk stabilitet och målen när det gäller klimatförändringarna.

5.  Europaparlamentet erkänner att nationella planer och rapporteringsskyldigheter är viktiga för övervakningen av medlemsstaternas framsteg, och anser att dessa skyldigheter bör kvarstå under perioden efter 2020. Parlamentet erkänner att fastställandet av medlemsstaternas energimix kvarstår som en nationell behörighet inom ramen för artikel 194 i EUF-fördraget, så att varje medlemsstat arbetar för utveckling av sina egna former av förnybar energi och energimixerna förblir högst mångsidigt sammansatta.

6.  Europaparlamentet betonar vikten av enkla, tillgängliga, överkomligt prissatta och effektiva administrativa förfaranden.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i kommande lägesrapporter om förnybar energi ta med en utvärdering av hur förnybar energi påverkar kostnader och priser, framför allt hushållens priser.

8.  Europaparlamentet framhåller vikten av ett förslag till unionslagstiftning om regler för energimarknaden, eftersom en mera integrerad marknad intar en central ställning, såväl för utvecklingen av förnybar energi, som för att såväl hushållens och industrins energikostnader ska kunna minskas.

9.  Europaparlamentet betonar att stabila och kostnadseffektiva system för stöd till förnybar energi är viktiga för investeringar på lång sikt, och att systemen bör förbli lyhörda och anpassningsbara på kort sikt och vara anpassade efter nationella behov och omständigheter, så att subventioner för mogen teknik för förnybar energi gradvis kan frångås. Parlamentet välkomnar att ett antal former av teknik för förnybar energi snabbt är på väg att kunna kostnadsmässigt konkurrera med konventionella produktionsformer. Parlamentet betonar att energiomställningen förutsätter insyn, konsekvens och kontinuitet i de juridiska och finansiella ramarna och i regelverket, för att investerarnas förtroende ska stärkas. Parlamentet beklagar retroaktiva förändringar i system för stöd till förnybar energi, som leder till att avkastningen på redan gjorda investeringar blir annorlunda. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att alltid i god tid på förhand tillkännage eventuella anpassningar av system till stöd för förnybar energi och att samråda med berörda parter om dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att se efter om de nationella stödsystemen är förenliga med kommissionens regler, för att inte genomförandet av systemen ska fördröjas i onödan och för att snedvridningarna av marknaden ska minimeras.

10.  Europaparlamentet framhåller att forsknings- och utvecklingsverksamheten fyller en avgörande funktion i utvecklingen av förnybara energikällor. Parlamentet erinrar om sitt mål att finansieringen av icke-fossil energi i enlighet med kapitlet om energi i Horisont 2020 bör uppgå till 85 procent. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare underlätta den effektiva användningen av alla befintliga finansieringssystem, att säkerställa tillgången till kapital, framför allt för små och medelstora företag, och att stödja forskning kring och utveckling av förnybar energi, lagring av den, samt därtill anknuten produktutveckling för att öka konkurrenskraften i EU:s industri för förnybar energi, möjliggöra ökat ibruktagande av förnybar energi och undvika att konkurrenskraftsskillnaderna inom EU blir ännu större.

11.  Europaparlamentet betonar att lagring av el kan bidra till ett flexibelt elsystem för EU och utjämna de växlingar som produktionen av förnybar el medför. Parlamentet upprepar att det i det nuvarande eldirektivet 2009/72/EG inte sägs någonting om lagring, och betonar att man vid den förestående översynen av eldirektivet bör ta hänsyn till de mångfaldiga tjänster som energilagring kan erbjuda. Parlamentet anser att ett klarläggande av lagringens roll skulle göra det möjligt för systemansvariga för överförings- och distributionsnäten att investera i energilagringstjänster.

12.  Europaparlamentet betonar att stödsystemen på alla nivåer bör inrikta sig på teknik med stor potential för att minska kostnaderna för förnybar energi och/eller att ge förnybar energi ökad spridning på marknaden.

13.  Europaparlamentet anser att framtidens strategi för forskning och utveckling bör fokusera på att underlätta utvecklingen av smarta nät och smarta städer. Vidare anser parlamentet att elektrifiering av transporter, tillsammans med utvecklingen av smart laddning av fordon och teknik för koppling av fordon till nätet, skulle kunna ge avsevärda bidrag till ökad energieffektivitet och potentiell spridning för förnybar energi.

14.  Europaparlamentet anser att Eruf och Sammanhållningsfonden kan bidra till uppnåendet av de mål som fastslagits i direktiv 2009/28/EG och i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030, samt finansiera forskning och innovation i samband med förnybar energiproduktion och stödja skapandet av arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Parlamentet understryker betydelsen av den tematiska koncentrationen i sammanhållningspolitiken eftersom den bör bidra till att styra investeringar mot en koldioxidsnål ekonomi, inklusive förnybar energi, särskilt i ljuset av den framträdande roll som det tematiska målet ”Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer” har. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina ansträngningar och på bästa sätt använda de finansieringsmöjligheter som finns för detta ändamål, och understryker möjligheterna till utveckling av lokala företag och till sysselsättning. Parlamentet påminner om de gemensamma bestämmelserna i Eruf och Sammanhållningsfonden som främjar stödberättigande för projekt kopplade till energieffektivitet liksom användningen av förnybar energi i privathushåll, offentliga byggnader samt företag, och anser att regional integration av marknaden för förnybar energi, som kan uppnås genom sådan finansiering, skulle innebära ett viktigt bidrag till sammanhållningspolitiken i detta avseende.

15.  Europaparlamentet understryker att det behövs mera samarbete och samordning inom och mellan medlemsstater och regioner, och ett integrerat arbetssätt när det gäller offentliga investeringar i och finansiering av teknisk förbättring, utveckling och förverkligande av smarta nät, nätanpassning och nätkapacitet, smarta mätare, lagring, efterfrågestyrning, energieffektivitet och innovativa former av produktion av förnybar energi.

16.  Europaparlamentet betonar att näten i många medlemsstater helt enkelt inte klarar av att ta emot el som produceras från intermittenta källor till förnybar energi. Parlamentet betonar att en modernisering av energinäten är en grundläggande förutsättning för att de ska kunna anpassas till ändringar i produktionen och överföringen.

17.  Europaparlamentet uppmanar med kraft till ökad öppenhet och ökat offentligt deltagande, så att alla relevanta berörda parter får medverka på ett tidigt stadium vid utarbetandet av nationella planer för förnybar energi. Parlamentet beklagar den nuvarande bristen på information om genomförandet av direktivet om förnybar energi och betonar att det behövs mera ingående rapporter vartannat år från medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att förstärka sin roll med att övervaka framstegen med förnybar energi och stödja dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge mera insyn i hur kommissionens befogenhet att ingripa används.

18.  Europaparlamentet betonar vikten av att förvaltningen på alla nivåer, jämte olika sammanslutningar, medverkar vid genomförandet av en europeisk modell för energiproduktion, energiförbrukning och egen förbrukning, som bygger på förnybar energi. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka sitt stöd till borgmästaravtalet, Smarta städer och samhällen och 100 % förnybara samhällen, i och med att detta stöd möjliggör utbyte av kunskaper och bästa praxis.

19.  Europaparlamentet konstaterar att det är väsentligt med ett ökat regionalt samarbete kring förnybar energi för att säkerställa en vidareutveckling av källorna till förnybar energi.

20.  Europaparlamentet välkomnar att användningen av förnybar energi under 2013 förhindrade utsläpp av cirka 388 miljoner bruttoton koldioxid och medförde en minskning av efterfrågan på fossila bränslen i EU som motsvarar 116 miljoner ton oljeekvivalenter.

21.  Europaparlamentet framhåller den enorma potential för sysselsättningsskapande som finns inom sektorn för förnybar energi. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att arbetsnormerna inte sänks till följd av energiomställningen, vilken bör baseras på skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen.

Förnybar energi för framtiden

22.  Europaparlamentet betonar att målen för förnybar energi måste fastställas så, att de överensstämmer med de klimatmål som 195 länder kommit överens om i Paris i december 2015. Parlamentet noterar Europeiska rådets föreslagna mål om minst 27 procent förnybar energi under 2030. Parlamentet erinrar om sitt upprop om bindande mål om en andel på minst 30 procent för förnybar energi, vilka ska uppnås med hjälp av nationella mål, för att nödvändig investerarsäkerhet och rättslig säkerhet ska säkerställas. Parlamentet anser att det mot bakgrund av det nyligen ingångna COP 21-avtalet är önskvärt med en avsevärt högre ambition. Parlamentet påpekar att tydliga och ambitiösa mål i detta hänseende är ett viktigt redskap för att säkerheten ska bli bättre och för att EU säkert ska få en ledande ställning på global nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett mera ambitiöst klimat- och energipaket för 2030, så att andelen för förnybar energi inom EU ökar till minst 30 procent, något som ska förverkligas med hjälp av individuella nationella mål.

23.  Europaparlamentet betonar att den nya lagstiftningen om förnybar energi och marknadsutformning är relevant för att vi ska få en ny ram som lämpar sig för utvecklingen av förnybar energi och bygger på tillförlitliga stödsystem och fullständigt marknadsdeltagande av teknik för förnybar energi.

24.  Europaparlamentet inser att skattesänkningar är ett kraftfullt incitament till omställningen från fossila bränslen till förnybar energi, och uppmanar med kraft kommissionen att reformera energiskattedirektivet och de regler för statligt stöd som hindrar dessa incitament från att komma till sin fulla rätt.

25.  Europaparlamentet betonar att de mål som redan överenskommits för 2020 måste tas som en minimiutgångspunkt för översynen av direktivet om förnybar energi, så att medlemsstaterna efter 2020 inte kan underskrida sina nationella mål för 2020. Parlamentet understryker att EU:s mål för förnybar energi fram till 2030 måste uppnås kollektivt, och betonar att medlemsstaterna bör utarbeta sina nationella planer i god tid och att kommissionen behöver utökade tillsynsbefogenheter, också för perioden efter 2020, tillsammans med lämpliga verktyg för en effektiv övervakning i rätt tid, samt möjlighet att ingripa mot åtgärder som motverkar de övergripande syftena. Parlamentet anser att en sådan övervakning kommer att bli möjlig endast om kommissionen fastställer nationella riktmärken som medlemsstaternas framsteg med ibruktagande av förnybar energi kan jämföras mot.

26.  Europaparlamentet framhåller Europas potential för utveckling av förnybar energi och understryker vikten av långsiktiga och gynnsamma villkor för alla marknadsaktörer.

27.  Europaparlamentet framhåller vilket viktigt bidrag förnybar energi ger till minskningen av de sammanlagda koldioxidutsläppen, och betonar att förnybar energi måste utvecklas för att vi ska uppnå de mål som det överenskommits om vid COP 21.

28.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna i högre grad bör göra välmotiverat bruk av bestämmelserna om statistiska överföringar och utvecklingen av samarbetsmekanismer för att uppnå sina mål, i enlighet med bestämmelserna i artikel 6 i direktivet om förnybar energi. Parlamentet understryker vikten av samarbete mellan medlemsstaterna, eftersom detta skulle bli till nytta för en optimering av systemet, effektivera försörjningen och leda till ökade kostnadsbesparingar inom området förnybar energi. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna ytterligare incitament, information, en kostnads-nyttoanalys och vägledning i detta hänseende.

29.  Europaparlamentet framhåller att man måste fastställa ett kraftfullt och gediget styrningssystem med insyn, för att målet för förnybar energi fram till 2030 säkert ska förverkligas, med vederbörlig hänsyn för att fastställandet av energimixen är en nationell behörighet, samtidigt som det möjliggörs en fullständig demokratisk kontroll av och tillsyn över energipolitiken. Parlamentet vill att dagens framgångsrika system av nationella mål, nationella planer för förnybar energi och rapporter vartannat år intensivt ska upprepas. Parlamentet anser att dessa bör bakas in i direktivet om förnybar energi, som, för att grunden ska kunna läggas till en välfungerande europeisk energiunion, måste säkerställa att både medlemsstaternas åtaganden och genomförandet av nuvarande unionslagstiftning övervakas på ett sätt som medger ansvarsutkrävande, är effektivt och är öppet för insyn.

30.  Europaparlamentet påpekar hur viktigt det är med enhetliga och bindande mallar för nationella energi- och klimatplaner, för att trygga jämförbarheten, insynen och förutsägbarheten för investerare. Parlamentet anser att planeringen av utvecklingsgången och politiken i varje medlemsstat också i fortsättningen måste delas upp utgående från sektor, teknik och energikälla.

31.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att i lagstiftningen inskriva en princip om att kraftverk som drivs med förnybar energi ska få ha kvar sina hävdvunna rättigheter, för att inte mekanismerna till stöd för förnybar energi ska ändras retroaktivt och för att befintliga tillgångars ekonomiska livskraft ska garanteras.

32.  Europaparlamentet vill att onödiga byråkratiska hinder ska bort och att det ska göras investeringar för att elsammanlänkningsmålet på 10 % ska kunna nås fram till 2020. Parlamentet understryker att ett ökat regionalt samarbete kan bidra till att säkerställa en kostnadsoptimal integration av förnybara energikällor och sänka kostnaderna för konsumenterna. Parlamentet betonar vikten av att det alltifrån ett tidigt stadium förekommer ett omfattande samråd med allmänheten, och ett brett upplagt offentligt deltagande i planeringen av nya energiinfrastrukturprojekt, varvid hänsyn bör tas till de lokala omständigheterna. Parlamentet betonar vikten av teknisk rådgivning och miljökonsekvensbedömningar av projekt som berör produktion och distribution av förnybar energi.

33.  Europaparlamentet konstaterar vilken klyfta det råder mellan dels de tillbudsstående färdigheterna och dels de förändringar på arbetsmarknaden som utvecklingen av förnybar energi gett upphov till. Parlamentet understryker att aktiva strategier för utbildning, yrkesutbildning och färdigheter står i centrum för omställningen till en hållbar och resurseffektiv ekonomi. Parlamentet betonar att arbetsmarknadens parter, liksom också de offentliga myndigheterna, är viktiga för framtagandet av planer och program för kompetensutveckling och yrkesutbildning.

34.  Europaparlamentet framhåller behovet av lämplig finansiering på EU-nivå, bland annat genom att man på ett heltäckande sätt gör investeringarna riskfria för att ge incitament till användning av förnybar energi på bred bas.

Medborgar- och samhällsenergi

35.  Europaparlamentet anser att lokala myndigheter, samhällen, hushåll och enskilda personer bör utgöra ryggraden för energiomställningen, och att de bör få aktivt stöd för att kunna bli energiproducenter och energileverantörer som är likställda med andra aktörer på energimarknaden. Parlamentet efterlyser här en gemensam, heltäckande definition av begreppet ”prosument” på EU-nivå.

36.  Europaparlamentet anser det mycket viktigt att det fastställs en grundläggande rätt till självgenerering och egen förbrukning, liksom en rätt att lagra och sälja överskottsel till ett skäligt pris.

37.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna på grundval av offentligt deltagande bör utveckla en medborgar- och samhällsenergistrategi och i sina nationella handlingsplaner beskriva hur de tänker främja små och medelstora projekt för förnybar energi, jämte energikooperativ, och ta med dem i sitt regelverk, i sin stödpolitik och i marknadstillträdet.

38.  Europaparlamentet vill att man i det reviderade direktivet om förnybar energi ska ta med ett nytt kapitel om medborgar- och samhällsenergi, för att åtgärda de största hindren på marknaden och inom förvaltningen och förbättra villkoren för investeringar i självgenerering och egen förbrukning av förnybar energi.

39.  Europaparlamentet konstaterar att alla länder än så länge inte har lämpliga tillståndsförfaranden och administrativa förfaranden för all teknik. Parlamentet anmodar medlemsstaterna att få bort sådant som inom förvaltningen och på marknaden hindrar tillkomsten av ny kapacitet för självgenerering och att ersätta långdragna förfaranden för godkännande med ett enkelt anmälningskrav, samt att införa effektiva gemensamma kontaktpunkter för tillstånd till projekt, åtkomst till näten och stöd i form av ekonomisk och teknisk sakkunskap, liksom att garantera prosumenterna möjlighet att anlita alternativa mekanismer för tvistlösning. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att artikel 13 i det nuvarande direktivet om förnybar energi (administrativa förfaranden) och artikel 16 (åtkomst till och drift av näten) får fortsätta att fullständigt gälla och tillämpas efter 2020.

40.  Europaparlamentet framhåller att man måste ta hänsyn till skillnaderna mellan mikroföretag, små företag och stora företag inom energiproduktionen. Parlamentet konstaterar att ”prosumenter” (aktiva energikonsumenter, såsom hushåll, både i ägar- och hyresbostäder, institutioner och småföretag, vilka bedriver produktion av förnybar energi, antingen i egen regi eller kollektivt, via kooperativ, andra sociala företag eller sammanslutningar) måste få lämpliga villkor och verktyg för att kunna bidra till energiomställningen och lättare integreras på energimarknaden. Parlamentet rekommenderar att de administrativa hindren för ny kapacitet för självgenerering nedbringas till ett absolut minimum, framför allt genom att begränsningar för marknadstillträde och åtkomst till nätet tas bort. Parlamentet föreslår att de administrativa förfarandena förkortas och förenklas genom att man går över till ett enkelt anmälningskrav. Parlamentet föreslår att man vid översynen av direktivet om förnybar energi skulle kunna ta med särskilda bestämmelser för att få bort hinder och gynna system för samägd och lokalägd energi via gemensamma kontaktpunkter som handlägger frågor om tillstånd till projekt och står till tjänst med ekonomisk och teknisk sakkunskap. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att fullständigt använda sig av de undantag av mindre betydelse som ingår i de europeiska riktlinjerna om statligt stöd till energi och miljöskydd, så att små och medelstora projekt också i fortsättningen kan komma i fråga för dynamiska inmatningpriser som undantar dem från komplicerade auktionsförfaranden.

41.  Europaparlamentet betonar vikten av offentligt deltagande alltifrån ett tidigt stadium i stimulansen till miljövänliga projekt för förnybar energi, varvid hänsyn bör tas till de lokala omständigheterna.

42.  Europaparlamentet betonar att man, med hjälp av en lämplig reglering av marknaden, måste nå fram till en sådan balans mellan utvecklingen av centraliserad respektive decentraliserad energi, att konsumenter som inte har råd att bli ”prosumenter” inte råkar ut för diskriminering. Parlamentet betonar att man inom teknik och förvaltning på olika sätt måste möjliggöra en kollektiv förvaltning av elproduktionen. Parlamentet understryker att självgenerering och förnybar energi inte är den bakomliggande orsaken till högre energikostnader i Europa.

43.  Europaparlamentet framhåller att en ökad inriktning på att energieffektiviteten ska förverkligas i alla sektorer kommer att bidra till ett konkurrenskraftigare EU och till utveckling av innovativa och kostnadseffektiva energisparlösningar.

44.  Europaparlamentet betonar att ett integrerat arbetssätt i energifrågor blir till nytta för miljön, ekonomin och samhället, och att man måste arbeta för samverkansvinster mellan och inom elsektorn, sektorn för uppvärmning och kylning, och transportsektorn. Parlamentet uppmanar ytterligare kommissionen att bedöma på vilka sätt flexibla källor till förnybar energi kan komplettera intermittenta energikällor och hur man bör ta hänsyn till detta vid energiplaneringen och vid utformningen av stödsystem.

Elektricitet

45.  Europaparlamentet betonar att produktionen av förnybar el bör integreras bättre i systemen för distribution av el på alla nivåer, liksom också i systemen för överföring av el, mot bakgrund av förändringarna i riktning mot en mera decentraliserad modell för energiproduktion, där det tas hänsyn till marknaden.

46.  Europaparlamentet konstaterar att sådana former av förnybar energi som inte är intermittenta, såsom vattenkraft, och som snabbt kan tas i drift och är miljöriktiga, erbjuder ett sätt att stödja integrationen av intermittenta former av förnybar energi på marknaden.

47.  Europaparlamentet efterlyser ett integrerat arbetssätt inom energipolitiken, med nätutveckling, reglering av näten, lagring, efterfrågestyrning, förbättrad energieffektivitet och en ökad andel förnybar energi. Parlamentet framhåller att man måste undvika tekniska inlåsningseffekter som inte är förenliga med utfasningen av fossila bränslen.

48.  Europaparlamentet konstaterar att integration på marknaden av elproduktion från förnybar energi förutsätter flexibla marknader, både på utbuds- och efterfrågesidan, vilket kommer att kräva att nät anläggs, moderniseras och anpassas, och att ny lagringsteknik utvecklas.

49.  Europaparlamentet betonar att elektrifiering av systemen för både uppvärmning och kylning, samt av transportsektorn och andra sektorer, har en utslagsgivande betydelse för att omställningen till förnybar energi ska ske snabbt och effektivt.

50.  Europaparlamentet påpekar att så länge som vi har ett oflexibelt elsystem måste förnybar energi få prioriterad åtkomst till näten och prioriterad inmatning i dem, för att det ska stimuleras till kvalitetsförbättringar av näten och till ellagring och efterfrågestyrning. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om kraftfullare och tydligare regler för att förnybar energi under perioden efter 2020 ska få prioriterad åtkomst till näten och prioriterad inmatning i dem. Parlamentet framhåller att man vid halvtidsöversynen av det kommande direktivet om förnybar energi, vilken förväntas ske senast 2024, bör utvärdera om det vore möjligt att successivt frångå prioriterad åtkomst till näten och prioriterad inmatning i dem.

51.  Europaparlamentet betonar att de föreskrifter i det nuvarande direktivet om förnybar energi som handlar om att förnybar energi ska få prioriterad åtkomst till näten och prioriterad inmatning i dem bör behållas och skärpas. Parlamentet vill ha ett sådant regelverk för perioden efter 2020 som medger vederbörlig ersättning för inskränkningar av förnybar el.

52.  Europaparlamentet konstaterar kommissionens strategi att öka mekanismerna för efterfrågeflexibilitet. Parlamentet betonar att detta varken bör bli till en ytterligare börda för medborgarna eller leda till ökade energikostnader för konsumenterna. Parlamentet betonar att mekanismer för efterfrågestyrning skulle kunna erbjuda en möjlighet att minska energikostnaderna, men framhåller samtidigt att deltagande i mekanismer för efterfrågestyrning eller dynamisk prissättning också fortsättningsvis alltid bör vara strikt frivilligt.

53.  Europaparlamentet anser att utvecklingen och integrationen av en utbredd användning av förnybar energi ovillkorligen förutsätter att vi får lösningar för ellagring, som hjälper till med balanseringen av näten och bereder möjlighet till lagring av överskott av förnybar el. Parlamentet vill ha en översyn av det nuvarande regelverket, så att ibruktagandet av energilagringssystem gynnas och nuvarande hinder kommer bort.

54.  Europaparlamentet betonar att det fria flödet av förnybar energi över medlemsstaternas gränser fortfarande hindras av flaskhalsar i elnäten, som också bromsar upp framstegen med inrättandet av en genuin inre marknad för energi i Europeiska unionen.

55.  Europaparlamentet framhåller att konsumenterna bör få egenmakt och rätt incitament till deltagande i energimarknaderna. Parlamentet konstaterar att det bör utformas dynamiska, marknadsbaserade priser för att konsumenternas efterfrågebeteende ska styras i rätt riktning och för att den produktion som behövs ska aktiveras, liksom också för att det ska gå lättare att konsumera smart och effektivt. Parlamentet rekommenderar att kommissionen gör ytterligare analyser av hur sådana priser påverkar olika konsumentgrupper.

56.  Europaparlamentet betonar att vissa konsumenter har stelbenta konsumtionsmönster och kan påverkas negativt av att prisbaserade mekanismer för energieffektivitet får ökad betydelse. Parlamentet betonar här vikten av att medlemsstaterna har en energieffektivitetspolitik som fokuserar på konsumenter i en utsatt situation.

57.  Europaparlamentet anser att EU bör ha ett tydligt regelverk för egen förbrukning av förnybar energi och för sammanslutningar/kooperativ för förnybar energi, i vilket det tas hänsyn till alla fördelar vid utformningen av betalningsmekanismerna för avsalu av överskottsproduktion samt för åtkomst till och användning av nätet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja självgenerering av energi, samt anläggning och sammanlänkning av lokala nät för förnybar energi, såsom ett komplement till sin nationella energipolitik. Parlamentet framhåller att ”prosumenter” bör få komma in på energinätet och marknaden till ett rättvist pris och inte betungas med ytterligare skatter eller avgifter. Parlamentet oroar sig för de initiativ som vissa medlemsstater tagit och som går ut på att skapa hinder för utövandet av rätten till egen förbrukning och självgenerering.

58.  Europaparlamentet konstaterar att konsumenterna i dag bidrar föga till det planerade anläggandet av ny kapacitet för förnybar energiproduktion när de väljer sådana eltariffer där 100 procent av elen enligt marknadsföringen ska komma från förnybar energi. Parlamentet efterlyser en exakt, tillförlitlig och insynsvänlig spårningsmekanism, så att påståenden om ”grön” energi kopplas till mätbara kriterier för den ytterligare miljönyttan.

59.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre ta till vara den energi som finns i marken och använda den för uppvärmning och kylning.

Uppvärmning och kylning

60.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en EU-strategi om uppvärmning och kylning från februari 2016, men påtalar bristen på framsteg och de föga ambitiösa målen för användningen av förnybar energi för uppvärmning och kylning, framför allt i byggnader. Parlamentet betonar den stora potentialen för fortsatta framsteg med användningen av förnybar energi för uppvärmning och kylning, och konstaterar att sektorn för uppvärmning och kylning svarar för hälften av EU:s slutliga energianvändning och därför intar en nyckelställning för att EU ska uppnå sina mål i fråga om klimat och förnybar energi. Parlamentet inser fördelarna med att öka mängden förnybar energi inom sektorn för uppvärmning och kylning, och betonar att vi fått flexiblare värmeinfrastruktur och värmelagringsmöjligheter, så att det har blivit lättare att integrera förnybara intermittenta energikällor genom energilagring i form av värme, vilket ger utmärkt avkastning på investeringarna och möjligheter till bättre sysselsättning med god kvalitet på lokal nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att i lagstiftningspaketet för förnybar energi för perioden efter 2020 täppa till luckorna i lagstiftningen. Parlamentet upprepar att insatser inom sektorn för uppvärmning och kylning ger oss goda möjligheter att öka energitryggheten (i och med att 61 procent av den gas som importeras till Europa används i byggnader, merendels för uppvärmningsändamål), till exempel genom utveckling av nät för fjärrvärme och fjärrkyla, med vilkas hjälp det går bra att i stor skala integrera hållbar värme i städerna, eftersom de samtidigt kan leverera värme från ett flertal olika källor, och inte är bundna till en enda källa.

61.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en strategi för uppvärmning och kylning, där det framhålls att fossila bränslen, som fortfarande svarar för 75 procent av energiförbrukningen inom denna sektor, måste fasas ut och fullständigt ersättas, dels med energieffektivitetsåtgärder, som ger oss den största möjligheten att minska användningen av fossila bränslen, och dels med förnybar energi.

62.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att den återstående betydande potentialen hos förnybar energi inom sektorerna för uppvärmning och kylning ska kunna utnyttjas, så att 2020-målen uppnås i sin helhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att täppa till luckorna i lagstiftningen för dessa sektorer i lagstiftningspaketet om förnybar energi för perioden efter 2020.

63.  Europaparlamentet konstaterar att biomassa i dag är den mest använda formen för förnybar energi för uppvärmningsändamål, och svarar för omkring 90 procent av den förnybara energi som används där. Framför allt i Central- och Östeuropa står biomassan i en nyckelställning för att förbättra energitryggheten på ett hållbart sätt.

64.  Europaparlamentet betonar att en omställning till energieffektiva uppvärmningsanordningar som drivs med förnybar energi måste underlättas, samtidigt som energifattiga medborgare tillförsäkras lämpligt stöd samt bättre upplysning och bistånd.

65.  Europaparlamentet betonar att det behövs en heltäckande och effektiv definition av begreppet kylning med förnybar energi.

66.  Europaparlamentet framhåller att systemen för fjärrvärme och fjärrkyla behöver renoveras och bli effektivare, eftersom dessa system kan använda och lagra förnybar el och sedan distribuera den till byggnader och industrier, så att den förnybara energins andel inom uppvärmning och kylning ökar.

67.  Europaparlamentet framhåller att det hos prosumentgrupper, bland annat hushåll, mikroföretag, småföretag, kooperativ och lokala myndigheter finns en potential för inrättande av kollektiva energisystem, såsom fjärrvärme, som erbjuder kostnadseffektiv uppvärmning och kylning med förnybar energi, tillsammans med en mångfald synergier mellan energieffektivitet och förnybar energi.

68.  Europaparlamentet anser att synergierna mellan direktivet om förnybar energi, energieffektivitetsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda bör förstärkas för att användningen av förnybar energi för uppvärmnings- och kylningsändamål ska förbättras.

69.  Europaparlamentet konstaterar att energieffektivitetsprojekt med anknytning till både uppvärmning och kylning är viktiga för att tillförsäkra stabila och förutsägbara energiförbrukningsmönster och bekämpa energifattigdomen.

Transporter

70.  Europaparlamentet konstaterar att vi fortfarande ligger åtskilligt efter med att uppnå målet om 10 procent förnybar energi inom transportväsendet fram till 2020, delvis till följd av de utmaningar som en biodrivmedelsbaserad strategi för detta ändamål innebär. Parlamentet erinrar om att transportsektorn är den enda sektorn i EU där växthusgasutsläppen ökat sedan 1990. Parlamentet påpekar att förnybara energikällor är av central betydelse för uppnåendet av hållbar rörlighet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra mer för att införa hållbarhetsåtgärder inom transportsektorn, till exempel i form av efterfrågeminskning, en trafikomställning i riktning mot mera hållbara transportslag, ökad effektivitet och elektrifiering av transportsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en ram för främjande av elfordon drivna med förnybar el och att förbättra lagstiftningsramen så att den erbjuder möjligheter till biodrivmedel med hög växthusgaseffektivitet, med hänsyn tagen till indirekt ändring av markanvändning under perioden efter 2020.

71.  Europaparlamentet vill att den partiella användningen av den gemensamma jordbrukspolitiken ska bibehållas och utvidgas i syfte att stödja investerande i produktion och användning av förnybar energi i jordbrukssektorn.

72.  Europaparlamentet gör en uppskattning om att transporter står för mer än 30 procent av Europas slutanvändning av energi och att 94 procent av transporterna är beroende av oljeprodukter. Parlamentet anser därför att det måste arbetas ambitiöst för att öka den förnybara energins andel inom transportsektorn, och att detta måste ha en klar koppling till utfasningen av fossila bränslen ur denna sektor.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ambitiösa åtgärder för att påskynda utfasningen av fossila bränslen ur transportsektorn, bland annat genom förnybara bränslen, ökad elektrifiering och förbättrad effektivitet, och att arbeta intensivare för teknisk utveckling och innovation inom dessa områden.

74.  Europaparlamentet konstaterar att elektrifieringen av transportsektorn är viktig med tanke på utfasningen av fossila bränslen inom ekonomin, och uppmanar kommissionen att utveckla en ram för främjande av elfordon som drivs med förnybar el, eftersom detta är ytterst viktigt för att målen för 2030 ska uppnås.

75.  Europaparlamentet ser fram emot kommissionens strategi i juni 2016 för utfasning av fossila bränslen inom transportsektorn, och betonar här att man måste arbeta för att förnybar energi mer ska tas i bruk, för att få transportsektorn att aktivt bidra till att målen för 2020 uppnås.

76.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts med att utveckla nya biodrivmedel och motorer inom de projekt som slutförts som ett led i EU:s gemensamma företag Clean Sky.

77.  Europaparlamentet framhåller att man måste utveckla nästa generations biodrivmedel som använder biomassa eller avfall.

78.  Europaparlamentet betonar att det behövs en bättre lagstiftning, tillsammans med långsiktiga förutsättningar, till stöd för utvecklingen av förnybar energi inom luftfarten och sjöfarten.

79.  Europaparlamentet betonar att det behövs en trafikomställning inom transportsektorn för att vi ska få utrymme för en reglering och en politik till förmån för hållbar rörlighet, också i form av intermodalitet, hållbara logistiksystem, mobilitetskontroll och hållbar stadspolitik, så att man går över till att använda hållbar energi inom transporterna och/eller att den sammanlagda energiförbrukningen minimeras, med uppmuntran till mera aktiva modeller för resande, till utveckling och förverkligande av lösningar av typ smarta städer, och till stöd för miljövänlig rörlighet i stadsmiljö och miljöanpassad stadsplanering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att arbeta för en trafikomställning inom befordran av passagerare och gods, från vägtrafik och luftfart till järnvägar och sjöfart. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma vilka inneboende möjligheter det finns hos tekniken för trådlastbilar.

80.  Europaparlamentet uppmanar med kraft unionens institutioner att visa sitt fasta åtagande till förmån för förnybar energi genom att utveckla egen kapacitet för förnybar energi för att täcka energibehovet i sina egna byggnader. Parlamentet betonar att unionens institutioner, fram till dess att sådan kapacitet utvecklats, bör tillgodose sina behov genom upphandling av grön energi.

81.  Europaparlamentet framhåller att det är en absolut förutsättning för att man ska kunna minska EU:s oljeberoende och komma ifrån det, och således minska växthusgasutsläppen, att allt fler börjar gå till fots, cykla, samåka, anlita bilpooler och åka kollektivt.

82.  Europaparlamentet påpekar hur system och infrastrukturer för cykelåkning kan ge oss hållbarare trafik i stadsmiljö.

83.  Europaparlamentet påpekar hur en ökad elektrifiering av transportsystemen kan minska utsläppen och bidra till ett utsläppssnålt samhälle.

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

84.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med tanke på behovet av större synergi och konsekvens i den europeiska politiken, fastställa hållbarhetskriterier för bioenergi, med hänsyn tagen till en ingående bedömning av hur EU:s befintliga politik för hållbarhet och för en cirkulär ekonomi fungerar. Parlamentet erinrar om att stärkandet av EU:s energitrygghet bör ske genom en hållbar användning av egna resurser, i överensstämmelse med målet om förbättrad resurseffektivitet.

85.  Europaparlamentet uppmanar med kraft till försiktighet i fråga om den ökande trenden med att använda skogsbiomassa som en huvudkälla till förnybar energi inom EU, eftersom detta kan bli till skada för klimatet och miljön om inte biomassan kommer från hållbara källor och om den inte redovisas. Parlamentet konstaterar att bioenergins klimatpåverkan måste redovisas på lång sikt, eftersom det tar lång tid innan avverkade skogar når upp till sin potential före avverkningen.

86.  Europaparlamentet konstaterar att bioenergin redan svarar för 60 procent av Europas förnybara energi och att dess användning kommer att öka. Parlamentet betonar att man omgående måste utreda hur de olika användningarna av skogsbiomassa som energikälla bidrar till växthuseffekten och kartlägga vilka användningar som i störst utsträckning kan minska klimatförändringarna inom politiskt relevanta tidsramar.

87.  Europaparlamentet understryker att produktionen av biodrivmedel inte bör inverka på livsmedelsproduktionen eller äventyra en tryggad livsmedelsförsörjning. Parlamentet anser emellertid att en balanserad politik för att främja större europeiska skördar av grödor som kan användas som insatsvaror, såsom vete, majs, sockerbetor och solrosor, skulle kunna innefatta bestämmelser om framställning av biodrivmedel, med beaktande av indirekt ändring av markanvändning, på ett sätt som skulle kunna ge europeiska jordbrukare en säker inkomstkälla, attrahera investeringar och arbetstillfällen till landsbygdsområden, bidra till att motverka den kroniska bristen inom EU på foder (som inte är genetiskt modifierat) med högt proteininnehåll och minska EU:s beroende av import av fossilt bränsle. Parlamentet anser att när det finns ett överskott på marknaden av sådana jordbruksprodukter som nämns ovan skulle produktionen av biodrivmedel och bioetanol ge möjligheter till tillfällig avsättning, vilket skulle bevara inköpspriserna på en hållbar nivå, garantera jordbrukarnas inkomster i kristider och fungera som en marknadsstabilitetsmekanism. Parlamentet betonar att man behöver uppmuntra till att obrukad åkermark som inte används för produktion av livsmedel sätts in i produktionen av bioenergi, i syfte att uppfylla nationella och europeiska mål för förnybar energi.

88.  Europaparlamentet anser att stallgödsel kan vara en värdefull biogaskälla om man använder gödselbearbetningsmetoder, till exempel fermentering, och betonar även att det är viktigt att detta görs till ett ekonomiskt lönsamt alternativ för jordbrukarna.

89.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och kommissionen att framhålla betydelsen av ett hållbart skogsbruk och därmed den viktiga roll som skogsbiomassa spelar som en av EU:s viktiga förnybara råvaror, för att EU ska uppnå sina energimål. Parlamentet uppmärksammar den allt större efterfrågan på skogsbiomassa, vilket innebär att det hållbara skogsbruket, i linje med EU:s skogsstrategi, ytterligare bör stärkas och främjas, eftersom det spelar en mycket viktig roll för skogarnas biologiska mångfald och ekosystemfunktion, inklusive för upptaget av koldioxid från atmosfären. Parlamentet framhåller därför att utnyttjandet av resurser som odlas i EU och importeras från tredjeländer måste vara balanserat, med tanke på den mycket långa förnyelsetiden för trä.

o
o   o

90.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaterna.

(1) EUT L 140, 5.6.2009, s. 16.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 81.
(3) EUT L 239, 15.9.2015, s. 1.
(4) Antagna texter, P7_TA(2014)0094.
(5) Antagna texter, P8_TA(2015)0359.
(6) Antagna texter, P8_TA(2015)0445.
(7) Antagna texter, P8_TA(2015)0444.

Rättsligt meddelande