Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2321(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0204/2016

Ingivna texter :

A8-0204/2016

Debatter :

PV 04/07/2016 - 14
CRE 04/07/2016 - 14

Omröstningar :

PV 05/07/2016 - 4.3
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0297

Antagna texter
PDF 252kWORD 134k
Tisdagen den 5 juli 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
Flyktingars sociala delaktighet och integration på arbetsmarknaden
P8_TA(2016)0297A8-0204/2016

Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2016 om flyktingar: social delaktighet och integration på arbetsmarknaden (2015/2321(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 78 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av Genèvekonventionen från 1951 och tilläggsprotokollet till denna,

–  med beaktande av sin resolution av den 29 april 2015 om de senaste tragedierna i Medelhavet och EU:s migrations- och asylpolitik(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om migration och flyktingar i Europa(2),

–  med beaktande av kommissionens migrationsrelaterade handlingsplan i tio punkter, vilken lades fram vid utrikes- och inrikesministrarnas gemensamma möte i Luxemburg den 20 april 2015,

–  med beaktande av kommissionens meddelande En europeisk migrationsagenda (COM(2015)0240),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 juni 2016 Europeisk agenda för integration av tredjelandsmedborgare (COM(2016)0377),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkompetent anställning (COM(2016)0378),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 juni 2016 En ny kompetensagenda för Europa (COM(2016)0381),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU och om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd och om ändring av direktiv 2013/32/EU (COM(2015)0452),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (mottagningsdirektivet),

–  med beaktande av kommissionens meddelande EU:s handlingsplan för återvändande (COM(2015)0453),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation om inrättande av en gemensam handbok om återvändande som medlemsstaternas behöriga myndigheter ska använda när de utför uppgifter som rör återvändande (C(2015)6250),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om reglerna för offentlig upphandling i samband med den aktuella asylkrisen (COM(2015)0454),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och Europeiska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om åtgärder mot flyktingkrisen i Europa: den roll som EU:s yttre åtgärder spelar (JOIN(2015)0040),

–  med beaktande av kommissionens beslut om inrättande av Europeiska unionens förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika inriktade på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och fördrivna personer (C(2015)7293),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om hantering av flyktingkrisen: omedelbara operativa, budgetära och rättsliga åtgärder enligt den europeiska migrationsagendan (COM(2015)0490),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 maj 2015 om EU:s åtgärdsplan mot smuggling av migranter (2015–2020) (COM(2015)0285),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om en europeisk agenda för integration av tredjelandsmedborgare,

–  med beaktande av kommissionens meddelande om hantering av flyktingkrisen: lägesrapport om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan (COM(2015)0510),

–  med beaktande av de slutsatser som antogs av Europeiska rådet vid dess möte i juni 2014, vid dess särskilda möte den 23 april 2015, vid mötet den 25 och 26 juni 2015, vid EU:s stats- och regeringschefers informella migrationsmöte den 23 september 2015, vid mötet den 15 oktober 2015 och vid mötena den 17 och 18 december 2015 samt den 18 och 19 februari 2016,

–  med beaktande av rådets slutsatser om säkra ursprungsländer vid mötet den 20 juli 2015, om migration vid mötet den 20 juli 2015, om framtiden för återvändandepolitiken vid mötet den 8 oktober 2015, om migration vid mötet den 12 oktober 2015, om åtgärder för att hantera flykting- och migrationskrisen vid mötet den 9 november 2015 och om statslöshet vid mötet den 4 december 2015,

–  med beaktande av slutsatserna av den 20 juli 2015 från företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om vidarebosättning av 20 000 personer med ett klart behov av internationellt skydd genom multilaterala och nationella system,

–  med beaktande av EU:s och Turkiets gemensamma handlingsplan av den 15 oktober 2015,

–  med beaktande av förklaringen från högnivåkonferensen om östra Medelhavsrutten och västra Balkanrutten som antogs den 8 oktober 2015 samt ledarnas uttalande som antogs vid mötet om flyktingströmmarna längs västra Balkanrutten den 25 oktober 2015,

–  med beaktande av den handlingsplan och politiska förklaring som antogs vid migrationstoppmötet mellan EU och Afrika i Valletta den 11 och 12 november 2015,

–  med beaktande av rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening,

–  med beaktande av den gemensamma sysselsättningsrapporten från kommissionen och rådet Följedokument till kommissionens meddelande Årlig tillväxtöversikt för 2016,

–  med beaktande av resolution 1994 (2014) från Europarådets parlamentariska församling,

–  med beaktande av Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) och dess arbete och rapporter, i synnerhet dess årsrapport om asylsituationen i Europeiska unionen 2014,

–  med beaktande av artiklarna 33.1 och 33.2 i 1984 års FN-konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

–  med beaktande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) och dess arbete, årsrapporter och undersökningar, och i synnerhet undersökningarna om allvarliga former av arbetskraftsexploatering,

–  med beaktande av studien vid utredningsavdelning A om integrationen av invandrare och effekterna för arbetsmarknaden, av studierna vid utredningsavdelning C om genomförandet av artikel 80 i EUF-fördraget, om nya strategier, alternativa vägar och sätt att få tillgång till asylförfaranden för personer som söker internationellt skydd, om utforskning av nya lagstiftningsmöjligheter avseende arbetskraftsmigration till EU, om förstärkning av det gemensamma europeiska asylsystemet och alternativ till Dublin och om EU:s samarbete med tredjeländer på migrationsområdet samt med beaktande av kommentarerna och dokumenten från utredningsavdelningarna A och D om EU:s medel till migrationspolitiken och till integration av flyktingar: en analys av effektiviteten och bästa praxis i framtiden samt av studien från utredningsavdelning EXPO om migranter i Medelhavet: skydd av mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av de studier som genomförts av det europeiska migrationsnätverket, särskilt dess studier om politik, praxis och data om ensamkommande minderåriga,

–  med beaktande av FN:s flyktingkommissaries arbete och rapporter,

–  med beaktande av det arbete som utförts av FN:s särskilda rapportör om migranters mänskliga rättigheter och de rapporter som denne utarbetat,

–  med beaktande av verksamheten vid och rapporterna från Internationella organisationen för migration,

–  med beaktande av verksamheten vid och rapporterna från Europeiska rådet för flyktingar och fördrivna,

–  med beaktande av Europeiska regionkommitténs yttrande om en europeisk migrationsagenda, vilket antogs vid kommitténs 115:e plenarsammanträde den 3–4 december 2015,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttranden av den 10 december 2015 om den europeiska migrationsagendan och om EU:s åtgärdsplan mot smuggling av migranter,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 27 april 2016 om integration av flyktingar i EU,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2014 om situationen i Medelhavsområdet och behovet av ett helhetsgrepp på migration i EU(3),

–  med beaktande av erfarenheterna och lärdomarna från programmet Equal,

–  med beaktande av de gemensamma grundläggande principerna för politiken för integration av invandrare i EU, som rådet (rättsliga och inrikes frågor) antog 2004, särskilt principerna 3, 5 och 7,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2013 om integrationen av invandrare, effekterna för arbetsmarknaden och den externa dimensionen av EU:s samordning av social trygghet(4),

–  med beaktande av de relevanta publikationerna från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), i synnerhet Indicators of Immigrant Integration 2015: Settling In, Making Integration Work: Refugees and others in need of protection och A New Profile of Migrants in the Aftermath of the Recent Economic Crisis,

–  med beaktande av de relevanta publikationerna från Eurofound, i synnerhet Challenges of policy coordination for third-country nationals och Approaches towards the labour market integration of refugees in the EU,

–  Med beaktande av diskussionsunderlaget från Internationella valutafonden The Refugee Surge in Europe: Economic Challenges,

–  med beaktande av årsrapporten 2014–2015 från databasen med information om asylsökande (Asylum Information Database): Common Asylum System at a turning point: Refugees caught in Europe's solidarity crisis,

–  med beaktande av UNHCR:s överväganden om internationellt skydd för personer som flyr Arabrepubliken Syrien, uppdatering II av den 22 oktober 2013,

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om kompetenshöjande åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslöshet(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2016 om situationen för kvinnliga flyktingar och asylsökande i EU(7),

–  med beaktande av studien från Europaparlamentets utredningsavdelning C från februari 2016 Female refugees and asylum seekers: the issue of integration,

–  med beaktande av slutsatserna från det europeiska sociala trepartstoppmötet av den 16 mars 2016, framför allt det europeiska näringslivets och den europeiska arbetsmarknadens parters uttalande om flyktingkrisen,

–  med beaktande av de internationella åtagandena som återfinns i 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning och FN:s konvention om barnets rättigheter, och alla barns grundläggande rätt till kostnadsfri grundläggande skolutbildning, oavsett kön, ras och etniskt eller socialt ursprung,

–  med beaktande av sin resolution av den 26 november 2015 om barns utbildning i nödsituationer och utdragna kriser(8),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0204/2016), och av följande skäl:

A.  Flyktingkrisen är först och främst en humanitär kris, som bl.a. utlösts genom en destabilisering av stater i EU:s grannskap, men den får långsiktiga konsekvenser för EU:s arbetsmarknader och civilsamhälle, och därför krävs långsiktiga och genomtänkta åtgärder för att garantera social sammanhållning på det lokala planet och framgångsrik integration av de nyanlända i våra samhällen.

B.  Genèvekonventionen tillkom för att skydda europeiska flyktingar efter andra världskriget. Den definierar vem som är flykting och fastställer en rad rättigheter för flyktingar, utöver staternas skyldigheter.

C.  Det finns tre typer av rättslig ställning för åtnjutande eller potentiellt åtnjutande av internationellt skydd, dvs. personer med flyktingstatus, personer som är asylsökande och personer som åtnjuter subsidiärt skydd. Politik för social delaktighet och integration på arbetsmarknaden bör anpassas efter de specifika behoven.

D.  Flyktingkrisens orsaker måste analyseras för att man snabbt ska kunna vidta effektiva åtgärder. Den främsta orsaken till flyktingkrisen är konflikter och om dessa kan lösas kan antalet flyktingar drastiskt minskas och det kan bli möjligt för dem att återvända till sina hemländer.

E.  Antalet asylsökande och flyktingar som registrerades i Europa under 2014 och 2015 var högre än någonsin, vilket berodde på den svåra humanitära situationen i vissa stater i EU:s grannskap, Bättre informationsmöjligheter med hjälp av ny teknik kan bidra till att förhindra att människohandel och människosmuggling florerar.

F.  Den handlingsplan och politiska förklaring som antogs vid migrationstoppmötet mellan EU och Afrika i Valletta den 11 och 12 november 2015 har inte lett till några praktiska och avgörande åtgärder.

G.  Integrationen av flyktingar både i samhället och på arbetsmarknaden kan bara lyckas om det finns solidaritet mellan och ett gemensamt åtagande från alla medlemsstater och deras samhällen.

H.  Den arbetsföra befolkningen i EU beräknas minska med 7,5 miljoner till 2020. Prognoserna för utvecklingen av arbetsmarknadens behov i EU pekar på nya och kommande brister inom specifika områden.

I.  Yrkesmässig integration är en språngbräda för social delaktighet.

J.  Flyktingars sociala delaktighet och integration i värdsamhällena, och särskilt på arbetsmarknaderna, är en dynamisk tvåvägsprocess samt en tvådimensionell process (med både rättigheter och skyldigheter) som utgör en utmaning och en möjlighet. Integreringen av flyktingar kräver avgränsat ansvarstagande och samordnade ansträngningar från såväl flyktingarna själva som från medlemsstaterna och lokala och i förekommande fall regionala myndigheter och mottagande samhällen samt att arbetsmarknadens parter och det civila samhället samt frivilligorganisationer deltar och ger stöd.

K.  En framgångsrik integration förutsätter inte bara integration på arbetsmarknaden, utan också att det vid ankomsten ordnas med språkundervisning, bostäder, allmän utbildning och yrkesutbildning, socialt skydd samt hälso- och sjukvård, även psykologiskt stöd.

L.  Arbetsmarknadsförhållandena i mottagarländerna är en avgörande faktor för framgångsrik integration av flyktingar. Arbetslösheten inom EU, i synnerhet ungdoms- och långtidsarbetslösheten, är fortfarande oroväckande hög, och att få utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden att gå ihop är en ständig utmaning.

M.  Varje flykting är en individ för sig med sin egen personliga bakgrund och med kunskaper, kompetens, kvalifikationer, arbets- och livserfarenhet och behov som alla förtjänar erkännande. Flyktingar kan sätta igång med och utveckla ekonomisk verksamhet som kan få positiva effekter i det mottagande samhället.

N.  Till detta kommer att 24,4 procent av alla invånare i EU riskerar fattigdom och social utestängning och nästan 10 procent lever i allvarlig materiell fattigdom.

O.  Tredjelandsmedborgare stöter på många svårigheter med att få sin kompetens och sina kvalifikationer erkända. Erkännandet av kvalifikationer från ett tredjeland går hand i hand med granskning av färdigheter.

P.  Erkännande av vuxna flyktingars utbildning och kvalifikationer och särskilda bestämmelser för att de ska kunna erhålla akademiska kvalifikationer och särskild kompetens är avgörande för deras inträde på arbetsmarknaden.

Q.  Att flyktingar och asylsökande effektivt får komma in på arbetsmarknaden är viktigt för att de ska få tillbaka sitt människovärde och sin självkänsla, och dessutom kostnadseffektivt, eftersom det är en ansvarstagande strategi gentemot de offentliga finanserna, då det lättar medlemsstaternas och de lokala myndigheternas kostnadsbörda samtidigt som det gör det möjligt för flyktingarna att bli aktiva skattebetalare.

R.  Kvinnor och barn, både flyktingar eller asylsökande, har särskilda skyddsbehov. All politik för social delaktighet och integration på arbetsmarknaden måste omfattas av ett jämställdhets- och barnskyddsperspektiv.

S.  Enligt uppgifter från Europol 2015 har minst 10 000 ensamkommande barn försvunnit efter ankomsten till Europa.

T.  Tvångsförflyttningar, konflikter, människorättskränkningar och krig kan få svåra konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan hos de människor som drabbas av dem. Till detta kommer sedan att kvinnliga flyktingar och asylsökande mycket ofta utsätts för könsrelaterat våld.

U.  En stor andel av de asylsökande som kommit till Europa lever under omänskliga och otrygga förhållanden i läger, utan tillgång till resurser och tillräckligt kvalitativa tjänster för att deras grundläggande behov ska tillgodoses.

V.  I artikel 33.1 i FN:s flyktingkonvention från 1951 fastställs att ”fördragsslutande stat må icke, på vilket sätt det vara må, utvisa eller avvisa flykting till gränsen mot område varest hans liv eller frihet skulle hotas på grund av hans ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning”.

W.  I artikel 3.1 och 3.2 i konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning från 1984 fastställs att ”ingen konventionsstat skall utvisa, återföra eller utlämna en person till en annan stat, i vilken det finns grundad anledning att tro att han skulle vara i fara för att utsättas för tortyr”, och att de behöriga myndigheterna ska ”beakta alla hänsyn av betydelse, vari i förekommande fall även skall inbegripas förekomsten i den berörda staten av ett konsekvent handlingsmönster av grova, uppenbara eller talrika kränkningar av de mänskliga rättigheterna”.

X.  Diskrimineringen är ett av de största hindren för migranters fullständiga deltagande på arbetsmarknaden och i samhället, tillsammans med språkliga, utbildningsmässiga och institutionella faktorer(9).

Y.  Bland asylsökande och flyktingar som anlände till EU 2015 är hälften mellan 18 och 34 år och en av fyra barn. Dessa barn kommer från konfliktområden där deras skolnärvaro avbrutits eller begränsats, ibland under långa perioder, eller från flyktingläger där bara en minoritet av dem har kunnat få någon form av utbildning eller kunnat gå i lokala skolor.

Z.  I direktiv 2003/86/EG om familjeåterförening för flyktingar fastställs att EU-länderna inte kan införa villkor om att man måste ha vistats en viss tid inom territoriet innan familjeåterförening kan ske.

1.  Europaparlamentet betonar behovet av att EU låter sin omedelbara reaktion på situationen grundas på solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, vilket anges i artikel 80 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), och på en helhetssyn som tar hänsyn till att det behövs förbättrade vägar för säker och laglig migration och som säkerställer fullständig respekt för befintlig lagstiftning och för grundläggande europeiska rättigheter och värderingar. Parlamentet framhåller att man omedelbart måste inrätta en stadigvarande omplaceringsmekanism för alla medlemsstater för att man ska kunna hantera tillströmningen av flyktingar och asylsökande.

2.  Europaparlamentet noterar den betydande heterogeniteten och bristande tydligheten i användningen av begreppet flykting i det offentliga och politiska samtalet. Parlamentet betonar vikten av att tydligt identifiera flyktingar i enlighet med den rättsliga definitionen i Genèvekonventionen av den 28 juli 1951, ändrad genom New York-protokollet av den 31 januari 1967, och i EU-lagstiftningen, i synnerhet skyddsdirektivet(2011/95/EU)(10), enligt definitionen i artikel 2 c–g och i mottagningsdirektivet, enligt definitionen i artikel 2 a–c. Parlamentet betonar vikten av en tydlig åtskillnad mellan flykting och ekonomisk migrant för genomförandet av olika EU-åtgärder och internationella åtgärder.

3.  Europaparlamentet påpekar att en person som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande är en tredjelandsmedborgare eller en statslös person som inte uppfyller kraven för att betecknas som flykting, men som likväl skulle utsättas för en verklig risk att lida, utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller en civilperson som utsätts för allvarligt och personligt dödshot på grund av urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt (se skyddsdirektivet).

4.  Europaparlamentet betonar att det föreligger väsentliga skillnader i tid och villkor för behandling av ansökningar om internationellt skydd i medlemsstaterna. Parlamentet framhåller att långsamma och överdrivet byråkratiska förfaranden kan utgöra hinder för flyktingars och asylsökandes tillträde till utbildning, yrkesvägledning och arbetsmarknaden samt för aktivering av EU-program och nationella program och effektivt och samordnat nyttjande av medel på detta område, vartill kommer att de kan göra flyktingar och asylsökande än mer utsatta för odeklarerat arbete och osäkra arbetsförhållanden. Parlamentet understryker att det snarast måste inrättas ett gemensamt asylsystem för att förbättra förfarandena för erkännande och samtidigt sörja för att flyktingar och unionsmedborgare får största möjliga säkerhet. Parlamentet rekommenderar lämpliga stödåtgärder för de medlemsstater som av geografiska skäl står för det första mottagandet. Parlamentet erkänner att längden på de uppehållstillstånd som beviljas (särskilt för dem som åtnjuter subsidiärt skydd) hindrar integrationen på arbetsmarknaden, om de beviljas endast för en förhållandevis kort tid.

5.  Europaparlamentet efterlyser också effektiva åtgärder utanför EU för att de som har rätt till inresa ska kunna ta sig till det mottagande landet på ett säkert sätt, för att ansökningar om internationellt skydd ska kunna hanteras och för att obestämda migrationsströmmar ska kunna begränsas.

6.  Europaparlamentet framhåller att det för att underlätta flyktingars sociala delaktighet och integration på arbetsmarknad är nödvändigt att utarbeta en strategi som föreskriver lämplig anpassning och förutsätter samarbete, och ta itu med allvarliga och mångfasetterade frågor såsom all form av diskriminering, språkliga hinder, vilket är det första hindret för integration, validering av kompetens, skiftande socioekonomiska och kulturella bakgrunder, bostäder, hälsobehov, inbegripet psykosocialt och posttraumatiskt stöd, familjeåterförening, och den väsentliga andelen utsatta grupper bland flyktingarna, i synnerhet ett oroväckande antal barn, inbegripet ensamkommande barn, personer med funktionsnedsättning, äldre och kvinnor(11) som behöver åtgärder som anpassats efter deras särskilda behov.

7.  Europaparlamentet avvisar tanken på särskilda arbetsmarknader för flyktingar.

8.  Europaparlamentet förespråkar att respektive nationella minimilöner fortsättningsvis ska gälla också för flyktingar.

9.  Europaparlamentet erinrar om vilken ytterligt vansklig situation kvinnorna i Europas flyktingläger befinner sig i, framför allt levnadsförhållandena och de hygieniska förhållandena, som är sådana att det är motiverat med omedelbara sanitära åtgärder. Kvinnor har andra behov av hälso- och sjukvård än män, eftersom de i högre grad är utsatta för flerfaldiga risker, bl.a. i form av könsrelaterat våld, komplikationer för den reproduktiva hälsan och kulturbetingade hinder för att få hälso- och sjukvård. Politiken inom detta område kan därför inte vara könsneutral.

10.  Europaparlamentet betonar vikten av att skilja mellan krisåtgärder och åtgärder på medellång och lång sikt, för att effektivt klara av olika behov.

11.  Europaparlamentet upprepar vikten av att erkänna jämställdhetsaspekten redan från första början vid behandling av ansökningar om flyktingstatus, och erkänna behoven för kvinnor som ansöker om internationellt skydd och de särskilda utmaningarna för kvinnor med avseende på social delaktighet och inträde på arbetsmarknaden. Parlamentet kräver lika möjligheter för män och kvinnor i all politik och alla förfaranden med anknytning till social delaktighet, integration på arbetsmarknaden, asyl och migration med tanke på att kvinnor oftare än män brukar svara för vården av både barn och gamla, sjuka och omsorgsberoende familjemedlemmar, God barnomsorg och vård av andra vårdbehövande till överkomligt pris, tillsammans med en flexibel uppläggning av arbetstiderna, är utslagsgivande exempel på hur man kan förbättra föräldrars tillträde till arbetsmarknaden och göra det möjligt för dem att få ekonomisk och social egenmakt.

12.  Europaparlamentet framhåller att utbildning gagnar social delaktighet och integration på arbetsmarknaden. Alla flyktingar, framför allt flickor och kvinnor, måste få tillträde till formell, informell och icke-formell utbildning och långvariga utbildningsperioder, i förening med arbetslivserfarenhet(12). Parlamentet kräver dessutom kraftfulla och öppna förfaranden för erkännandet av kvalifikationer som förvärvats utomlands, utanför Europeiska unionen.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta ett språkutbildningssystem, med nära koppling mellan allmän språkutbildning och yrkesrelaterad språkutbildning.

14.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är med ett individanpassat grepp på integrationsfrågor, varvid nödvändig uppmärksamhet måste ägnas åt behoven hos och de särskilda utmaningarna för olika målgrupper. Parlamentet understryker i detta sammanhang det stora behovet av läs- och skrivundervisning.

Utmaningar och möjligheter

15.  Europaparlamentet anser det vara viktigt att bevilja flyktingar och asylsökande tillgång till bostäder, hälso- och sjukvård, utbildning, socialt skydd och arbetsmarknaden samtidigt som deras grundläggande rättigheter respekteras. Att göra de lokala och nationella arbetsmarknaderna öppna för alla kan spela en viktig roll för att återställa deras människovärde och självkänsla. Parlamentet betonar att det även är kostnadseffektivt, eftersom det skulle göra att de kan bli självförsörjande och ekonomiskt oberoende och bidra på ett positivt sätt till samhället, vilket är ett avgörande steg för deras integrering i samhället. Det är också en ansvarstagande strategi gentemot de offentliga finanserna och lättar medlemsstaternas och de lokala myndigheternas kostnadsbörda, eftersom det innebär att flyktingarna blir integrerade samtidigt som de blir aktiva skattebetalare, vilket kan anses hjälpa dem att växa som individer och gynna deras utveckling, självförtroende och erkännande i samhället samt samhället och lokalsamhället som helhet. Erinras bör samtidigt att inte alla flyktingar som anländer till EU kan arbeta, av hälsoskäl, åldersskäl eller andra orsaker. I skyddsdirektivet och i direktivet om mottagningsvillkor föreskrivs att både asylsökande och personer som beviljats internationellt skydd ska ha rätt att komma in på arbetsmarknaden och få yrkesutbildning.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att arbeta för införlivandet av de landspecifika rekommendationerna som fastställs inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

17.  Europaparlamentet påpekar att det är helt avgörande att ingripa tidigt och löpande för att flyktingar ska kunna bli socialt delaktiga och integreras på arbetsmarknaden och i lokalsamhällena så effektivt som möjligt, för att minska risken för isolering, känslor av otillräcklighet och missanpassning i framtiden. Åtgärder för tidigt ingripande skulle kunna omfatta tidigt deltagande genom frivilligarbete, praktikplatser, mentorverksamhet och samhällsengagemang.

18.  Europaparlamentet erkänner vikten av det civila samhällets och frivilligorganisationernas arbete att tillhandahålla stöd för egenmakt, integration och återhämtningsförmåga till alla asylsökande och flyktingar innan och medan de deltar på arbetsmarknaden. Nödvändiga åtgärder måste vidtas för att ordentligt utbilda dem som frivilligt engagerar sig i flyktingarnas integration och utbildning. Parlamentet noterar vikten av att sociala nätverk och nätverk i samhället etableras och byggs upp mellan och med flyktingar och migrantgrupper för att underlätta tillträdet till arbetsmarknaden.

19.  Europaparlamentet framhåller att arbetsmarknadsförhållandena i mottagarländerna är en av de avgörande faktorerna för varaktig och lyckad integration av flyktingar. Flyktingarna skiljer sig åt i fråga om ålder, kompetens och kunskaper. Parlamentet betonar att arbetslösheten inom EU, i synnerhet ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten, fortfarande ligger på oroväckande höga nivåer i vissa länder och regioner, och att kommissionen och medlemsstaterna bör fortsätta att prioritera politik och investeringar som syftar till att skapa kvalitativa arbetstillfällen för hela samhället, med särskilt fokus på de mest utsatta och på ekonomisk tillväxt. Åtgärder för att skapa kvalitativa arbetstillfällen, främja aktiva arbetsmarknader och ta itu med arbetslöshet måste vara begripliga i ett lokalt sammanhang, annars kommer de inte att vara effektiva.

20.  Europaparlamentet understryker att det råder stora sociala och ekonomiska skillnader inom EU. Parlamentet insisterar på vikten av att beakta detta i samband med omplacering av flyktingar för att maximera deras möjligheter till integration i arbetslivet, eftersom de alltför ofta omplaceras till orter där de inte kan integreras på arbetsmarknaden.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att välkomnandet av nya flyktingar går hand i hand med en solid integrationspolitik, såsom språk- och orienteringskurser, som ska ge en övergripande insikt i grundläggande rättigheter och värderingar i EU och social integration. Tillägnandet av språkkunskaper spelar en avgörande roll för en lyckad integration av flyktingar, framför allt på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att kräva att flyktingar som sannolikt kommer att beviljas tillstånd och få jobb i värdlandet ska gå och få gå både allmänna och arbetsrelaterade språkkurser. Språkundervisning bör tillhandahållas redan vid mottagningsanläggningar och mottagningscentrum.

22.  Europaparlamentet betonar behovet av snabb, rättvis, transparent och kostnadsfri bedömning av flyktingars och asylsökandes formella och informella kompetens, samt erkännande och validering av deras kvalifikationer. Detta ska främja deras tillträde till aktiv arbetsmarknadspolitik, framför allt genom utbildning och yrkesvägledning, inklusive åtgärder som säkerställer tillträde till arbetsmarknaden och icke-diskriminerande arbetsvillkor, och skräddarsydda åtgärder, som gör det möjligt för dem att till fullo utnyttja sin potential, samt att matcha utbudet på och efterfrågan av arbetskraft i mottagarländerna. Det är i detta sammanhang viktigt att stärka rollen för den europeiska referensramen för kvalifikationer och skyndsamt införa effektivare system för erkännande och validering av examensbevis, erfarenheter och kunskaper. Effektiviteten hos dessa system skulle gynna alla medborgare i unionen. Den här bedömningen får inte i någon utsträckning leda till diskriminering rörande asylsökandes kvalifikationer, och att kompetens och eventuell anställbarhet inte får vara ett kriterium för beslut om asylansökan. De begränsade resurserna bör användas omsorgsfullt, dels till snabb handläggning av asylförfarandena, och dels till snabb och effektivt integration av flyktingar.

23.  Europaparlamentet framhåller att offentliga utgifter, som omfattar de extraordinära investeringarna i åtgärder och program för social delaktighet och integration på arbetsmarknaden, sannolikt kommer att ha en positiv effekt på nationella BNP på kort sikt, medan effekterna på de offentliga finanserna, på medellång och lång sikt, kommer att bero på dessa åtgärders effektivitet.

24.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang att kommissionen beslutat att, vid sin bedömning inom ramen för stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande och korrigerande del av eventuella tillfälliga avvikelser från paktens krav, beakta hur den exceptionella flyktingtillströmningen påverkar budgetarna i form av extraordinära utgifter för medlemsstaterna(13).

25.  Europaparlamentet framhåller att de huvudsakliga EU-medlen som står tillgängliga för social delaktighet och integration på arbetsmarknaden, i synnerhet Europeiska socialfonden (ESF), asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead), har olika fokus, målgrupper och förvaltningsformer på medlemsstatsnivå. Dessa medel stöder riktade initiativ för att förbättra språk- och yrkeskunskaper, främja tillgången till tjänster och arbetsmarknaden och stödja informationskampanjer med inriktning på både de mottagande samhällena och migranterna. Parlamentet påminner om vikten av att använda integrationsmedel för verkliga integrationsåtgärder och påminner medlemsstaterna om vikten av partnerskapsprincipen för att säkerställa en effektiv och mer samordnad användning av dessa medel. Målet om integration av flyktingar på arbetsmarknaden bör leda till att Europeiska socialfonden får ökad betydelse.

26.  Europaparlamentet framhåller att eftersom medlen är otillräckliga behövs ökade offentliga investeringar och ytterligare resurser för prioriteringen att förse lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter, sociala och ekonomiska aktörer, det civila samhället och frivilligorganisationer med direkt ekonomiskt stöd för åtgärder som syftar till snabb integration av flyktingar och asylsökande i samhället och på arbetsmarknaden, inte minst för att undvika spänningar i samhället, särskilt där arbetslösheten är hög.

27.  Europaparlamentet erkänner kommissionens ansträngningar för att förenkla och öka synergier mellan de tillgängliga finansieringsinstrumenten. Parlamentet understryker dock behovet av ytterligare utveckling av tillgänglighet, komplettering och transparens för dessa medel i syfte att stärka medlemsstaternas kapacitet för mottagande och integration av flyktingar och asylsökande.

28.  Europaparlamentet understryker i detta hänseende att de ekonomiska medlen i asyl-, migrations- och integrationsfonden är uttömda. Fonden måste behållas när den fleråriga budgetramen ses över.

29.  Europaparlamentet framhåller att principerna om likabehandling, icke-diskriminering, lika möjligheter och jämställdhet alltid bör upprätthållas vid utformning och genomförande av politik och åtgärder för social delaktighet och integration.

30.  Europaparlamentet framhåller vidare att åtgärder för integration och delaktighet som riktas till flyktingar och asylsökande inte bör utnyttja finansiella resurser som är ämnade för program som riktar sig till andra missgynnade grupper, utan med nödvändighet kräver ytterligare sociala investeringar, vilket speglar behovet av ytterligare åtgärder. Parlamentet betonar också att tillgängliga EU-medel bör användas på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta uppgifter om arbetsmarknaden och den sociala situationen när integrationspolitiken utformas för att säkerställa att integrationsprocessen inte gör den sociala och ekonomiska situationen värre i de mottagande regionerna.

31.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att vid översynen av EU:s fleråriga budgetram överväga att anslå en minimiandel på 25 procent av ESF för att garantera tillräckliga medel till flyktingars arbetsmarknadsintegration på längre sikt. Parlamentet uppmanar rådet att i samband med den kommande översynen av den fleråriga budgetramen anpassa de övre gränserna för såväl de sammanlagda anslagen som de enskilda budgetposterna, med hänsyn tagen till de inre och yttre utmaningar som uppstått i anslutning till flyktingkrisen, och att anpassa dem till behoven för de medlemsstater som står inför de största integrationsutmaningarna(14).

32.  Europaparlamentet påpekar att, för att säkerställa en snabb fördelning av bidragen inom Europeiska socialfondens område, bör medlemsstaterna vid behov anpassa relaterade nationella bestämmelser, för att säkerställa att asylsökande behandlas på lika villkor som EU-medborgare och tredjelandsmedborgare som har tillgång till arbetsmarknaden.

Att få integrationen att fungera

33.  Europaparlamentet betonar behovet av strikt korrelation mellan alla rättsakter som utgör den europeiska migrationsagendan(15) i syfte att säkerställa en god hantering av flyktingar och migranter.

34.  Europaparlamentet konstaterar att delaktighet från alla aktörer som är involverade i samhället är avgörande och föreslår därför att utbytet av bästa praxis på integrationsområdet stärks samtidigt som man respekterar medlemsstaternas befogenheter när det gäller integrationsåtgärder. Integrationsåtgärder för alla tredjelandsmedborgare med laglig uppehållsrätt bör främja inkludering snarare än isolering. Lokala och regionala myndigheter, inklusive städer, har en nyckelroll i integrationsprocesserna.

35.  Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att det kommer att bli svårt att integrera flyktingar på arbetsmarknaden utan aktivt, storskaligt stöd från mikroföretag och små och medelstora företag inom EU. Lämpliga myndigheter i medlemsstaterna bör ge små och medelstora företag omfattande skräddarsytt stöd och skräddarsydd rådgivning i samband med integrationen av flyktingar på arbetsmarknaden.

36.  Europaparlamentet stöder kommissionens ansträngningar för att uppdatera den europeiska migrationsagendan, i synnerhet genom en översyn av Dublin III-förordningen för att förbättra solidariteten, ansvarsdelningen och harmoniseringen av skyddsstandarder mellan medlemsstaterna. Parlamentet understryker den positiva inverkan som flyktingars rörlighet kan ha för att komma till rätta med behovet av och bristen på arbetskraft och flyktingars integration på arbetsmarknaden, inbegripet aspekter såsom att uppmuntra medlemsstaterna att tillåta familjeåterförening. Det är nödvändigt med ytterligare ansträngningar för att skapa ett verkligt enhetligt gemensamt europeiskt asylsystem och en övergripande och hållbar politik för laglig migration i EU för att tillgodose arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens, där social delaktighet och aktiv integrationspolitik spelar en central roll.

37.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen var tvungen att anta 40 beslut i överträdelseärenden mot många medlemsstater som inte genomfört viktig politik inom ramen för det gemensamma europeiska asylsystemet, inbegripet formella underrättelser till 19 medlemsstater för att de inte meddelat åtgärder avseende införlivandet av direktivet om mottagningsvillkor, i vilket fastställs viktiga normer i frågor såsom möjlighet till anställning, yrkesutbildning, underårigas skolgång och utbildning, mat, bostäder, hälso- och sjukvård, medicinsk eller psykologisk vård samt bestämmelser för missgynnade personer. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att kommissionen bör göra mer för att säkerställa att befintliga regler genomförs effektivt och fullt ut. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att åtgärda denna situation i enlighet med mänskliga rättigheter och de europeiska principer om solidaritet, rättvis ansvarsfördelning och ärligt samarbete som föreskrivs i fördragen.

38.  Europaparlamentet noterar ordförande Junckers uttalande(16) i talet om tillståndet i unionen 2015 där han bekräftade sitt stöd åt att bevilja asylsökande tillträde till arbetsmarknaden under tiden deras ansökningar behandlas. Parlamentet beklagar dock kommissionens bristande beslutsamhet när det gäller att verkställa de antagna besluten. Parlamentet uttrycker sin oro över vissa medlemsstaters beslut att stänga sina inre gränser eller införa tillfälliga kontroller, varigenom rörelsefriheten inom Schengenområdet äventyras.

39.  Europaparlamentet beklagar att det avtal om fördelning av flyktingar mellan medlemsstaterna som ingicks i september 2015 inte verkställs på ett tillfredsställande sätt. Flertalet medlemsstater underlåter att fullgöra kvoterna för flyktingmottagning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snarast möjligt genomföra avtalen och att påskynda förfarandena för att ta emot och placera flyktingar.

40.  Europaparlamentet påpekar att en långdragen behandling av ansökningar om internationellt skydd, och utebliven registrering av asylsökande vid deras ankomst, inte enbart hindrar snabbt och lagligt tillträde för flyktingar och asylsökande till arbetsmarknaden, utan även skapar en grogrund för svartarbete och all slags exploatering. Parlamentet betonar behovet av att stödja de medlemsstater som i första hand hanterar registreringar av asylsökande.

41.  Europaparlamentet betonar att rättshjälp och tillgång till skydd bör garanteras alla offer för exploatering och diskriminering. Parlamentet framhåller det centrala arbete som utförs av arbetsmarknadens parter, civilsamhället, lokala myndigheter, ekonomiska och sociala aktörer och frivilligorganisationer för att nå ut till dessa arbetstagare och tillhandahålla dem den information, i synnerhet om deras rättigheter och skyldigheter och det skydd de har rätt till, och det stöd de behöver, samtidigt som hänsyn tas till att flyktingarnas vistelse eventuellt enbart är tillfällig.

42.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av att undvika uppkomsten av ghetton för att det ska gå att åstadkomma en effektiv integration av flyktingar i samhället.

43.  Europaparlamentet välkomnar att det inom ramen för kommissionens nya kompetensagenda för Europa införts ett verktyg för kartläggning av kompetensen hos tredjelandsmedborgare, där syftet är att förstärka den tidiga kartläggningen och dokumentationen av den kompetens och de kvalifikationer som finns hos tredjelandsmedborgare, att införa en vägledning om bästa praxis till stöd för inträde på arbetsmarknaden i medlemsstaterna och att förbättra språkinlärningen via internet för nyanlända flyktingar och asylsökande genom Erasmus +-kurser på internet.

44.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens handlingsplan för integration av tredjelandsmedborgare, där det behandlas frågor om åtgärder före och efter ankomsten, utbildning, anställning och yrkesutbildning, tillgång till grundläggande tjänster, aktivt deltagande och social delaktighet.

Rekommendationer och bästa metoder

45.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera snabb och fullständig integration på arbetsmarknaden och social delaktighet för flyktingar, i enlighet med principen om likabehandling, situationen på den nationella arbetsmarknaden och EU-lagstiftning och nationell lagstiftning, och informera dem om och bevilja dem tillgång till offentliga tjänster, särskilt tillgång till bostad, hälso- och sjukvård och socialt skydd samt till integrationskurser, språkinlärningsmoduler och andra utbildnings- och yrkesutbildningsåtgärder.

46.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga en riktad översyn av direktivet om mottagningsvillkor i syfte att säkerställa att personer som ansöker om internationellt skydd har tillträde till arbetsmarknaden så snart som möjligt efter det att ansökan väl lämnats in. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att främja konvergens uppåt av standarder avseende socialt skydd och ett skyndsamt utfärdande av arbetstillstånd inom samtliga medlemsstater.

47.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera sina insatser för att garantera att flyktingar och asylsökande faktiskt beviljas tillträde till arbetsmarknaden, i synnerhet genom att verifiera att medlemsstaterna inte tillämpar alltför restriktiva villkor för tillträde till sysselsättning, som orimligt skulle försvåra tillträdet till sysselsättning. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att minska byråkratin för att underlätta för anställbara personer att komma in på arbetsmarknaden. Sådana åtgärder kommer att vara gynnsamma såväl för flyktingars integration som för EU-medborgarna överlag.

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att korta ned tiden för behandling av ansökningar om internationellt skydd, av hänsyn till de berörda personernas rättigheter och utan att göra avkall på beslutsfattandets kvalitet, bedöma utbildningsnivå och kvalifikationer vid anläggningar för det första mottagandet och därigenom, på en mer målinriktad grundval, utvidga ingripandeåtgärder i ett tidigt skede såsom språkutbildning, bedömning av färdigheter och kurser i medborgarintegration, däribland kurser i europeiska grundläggande rättigheter och värderingar och europeisk kultur, i synnerhet till de asylsökande som har goda förutsättningar att beviljas internationellt skydd, och kräver att det ges lika tillgång till åtgärderna. Parlamentet kräver att kommissionen stöder medlemsstaterna med konkreta och effektiva åtgärder som möjliggör kortare behandlingstider för ansökningar.

49.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa tidig, enkel och lika tillgång för flyktingar och asylsökande till utbildning, inbegripet praktikplatser, i syfte att säkerställa snabb, effektiv och fullständig integration i våra samhällen och på arbetsmarknaden, bland annat genom att förse dem med de kunskaper som krävs för att bygga upp en ny framtid vid återvändandet. Detta bör göras i form av initiativ som genomförs gemensamt med den privata sektorn, fackföreningar och civilsamhället. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att erkänna och validera flyktingarnas befintliga kompetens och formella och icke-formella färdigheter, förmågor och kunskaper på individuell basis. Den första barriär som flyktingarna måste övervinna är språkbarriären. Parlamentet rekommenderar därför att det görs effektiva insatser som inte bara möjliggör inlärning och förståelse av det mottagande landets språk, utan även en ömsesidig kulturell förståelse för att undvika spridning av främlingsfientliga och rasistiska åsikter.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en arbetsgrupp inom GD EMPL med uppgiften att så snart som möjligt utarbeta alleuropeiska standarder avseende mjuka färdigheter samt metoder för att katalogisera dessa.

51.  Europaparlamentet välkomnar lösningar för flerspråkig information om möjligheter till formell och icke-formell utbildning, yrkesutbildning, praktik och frivilligarbete för migranter, flyktingar och asylsökande. Parlamentet uppmanar därför till att sådana tjänster utvidgas.

52.  Europaparlamentet framhåller att innovativa instrument som utgår från nya medier såsom sociala medier och appar skulle kunna spela en central roll för att främja tillgång till tjänster samt utbyte av information kring flyktingregistrering, kompetensbedömning, arbetssökande, språkutbildning samt tillhandahållande av direkt stöd till behövande. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att inrätta särskilda plattformar och flerspråkiga webbportaler som ger kortfattade och lättillgängliga upplysningar om möjligheterna för erkännande, befintliga integrationsprogram och förteckningar över ansvariga institutioner, och påminner om att alla EU- och EES-stater har inrättat nationella informationscentrum rörande erkännande av akademiska betyg, som erbjuder möjligheten att jämföra akademiska kvalifikationer. Medlemsstaterna uppmanas i detta sammanhang att främja denna tjänst.

53.  Europaparlamentet framhåller de olika utbildningsmöjligheter och -modeller som finns tillgängliga i medlemsstaterna och i synnerhet modellen med varvad utbildning, som är okänd eller så gott som okänd i vissa medlemsstater och bland flyktingar och asylsökande, men som kan ge ett viktigt bidrag till flyktingars integration på arbetsmarknaden och i samhället genom att underlätta övergången från utbildning och yrkesutbildning till anställning, och tack vare vilken yrkeskunnig personal även kan utbildas till bristyrken.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram riktlinjer för hur flyktingars befintliga kvalifikationer och kompetens ska kunna erkännas. Parlamentet framhåller i detta sammanhang att utbildningen och processen för att förvärva kvalifikationer i flyktingarnas ursprungsländer i många fall inte motsvarar europeiska utbildningsmöjligheter och -standarder. Parlamentet föreslår att kommissionen utarbetar rekommendationer med vars hjälp medlemsstaterna lättare, skyndsammare och effektivare kan fastställa flyktingars kompetens, färdigheter, förmågor och kunskaper. Parlamentet framhåller i detta sammanhang skillnaderna mellan medlemsstaternas arbetsmarknader, och de skiftande behoven på dessa, och hoppas att arbetskraftskraven, genom att detta tas i beaktande, kan tillgodoses skyndsammare, enklare och effektivare inom vissa områden och att flyktingar samtidigt kan integreras snabbare på arbetsmarknaden.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga en översyn av blåkortsdirektivet.

56.  Europaparlamentet betonar behovet för kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera sina ansträngningar att bekämpa alla former av diskriminering, främlingsfientlighet och rasism, inbegripet genom att upplysa om lagstiftning mot diskriminering och genom att stödja lokala myndigheter, organisationer i det civila samhället, arbetsmarknadens parter och nationella organ för främjande av likabehandling i dessas arbete samt genom förstärkning av kommunikationsinsatserna gentemot medier och EU:s medborgare i syfte att motverka varje ansats till desinformation eller främlingsfientlighet i strid med de grundläggande europeiska värderingarna, vilket sammantaget kommer att bidra stort till social acceptans och integrering av flyktingarna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda medel från programmet Jämlikhet, rättigheter och medborgarskap till att utbilda om mångfald, och att utbilda och informera flyktingar och migranter som kommer in på arbetsmarknaden om deras lagstadgade rättigheter som arbetstagare för att förhindra att de drabbas av exploatering eller exploaterande arbetsgivare. Parlamentet betonar att diskriminering på flera grunder bör beaktas inom all migrations- och integrationspolitik.

57.  Europaparlamentet välkomnar arbetsmarknadsparternas gemensamma uttalande av den 16 mars 2016 om flyktingkrisen vid det sociala trepartstoppmötet, i vilket de fastställer sitt åtagande och sin vilja att samarbeta med regeringar och andra berörda parter för att utarbeta politik till stöd för integration. Arbetsmarknadens parter och civilsamhället är oundgängliga förmedlande aktörer som spelar en viktig roll i samband med flyktingars inkludering på arbetsmarknaden och i samhället i vidare bemärkelse. Parlamentet uppmanar kommissionen att utöka dialogen med arbetsmarknadens parter på grundval av en balanserad representation mellan olika intressen i syfte att identifiera arbetsmarknads- och sysselsättningsmöjligheter för flyktingar.

58.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att dra lärdom av och underlätta utbyte av den erfarenhet och praxis som samlats på kommunnivå för att främja inkluderande arbetsmarknader för alla invånare, inbegripet dem som åtnjuter internationellt skydd, och att engagera städer och lokala myndigheter i utformningen och genomförandet av politik för social och ekonomisk integration. Det behövs ett effektivare partnerskap mellan olika förvaltningsnivåer och EU-initiativ och nationella initiativ måste komplettera och stärka kommunernas insatser, med inriktning på medborgarnas verkliga behov. Medlemsstaternas goda praxis inom effektiv samordning mellan och deltagande från kommuner bör erkännas och synliggöras.

59.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att flyktingar såväl som myndigheter får lämplig utbildning om sysselsättningslagstiftning och icke-diskriminering för att man ska kunna garantera att flyktingar inte utnyttjas genom svartarbete och andra former av allvarlig arbetskraftsexploatering eller diskrimineras på arbetsplatsen.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ekonomiskt stödja gränsöverskridande program för att god praxis ska kunna överföras och anpassas, såsom inbördes mentorskap och handledning på alla förvaltningsnivåer med flera olika aktörer, och som olika aktörer på EU-nivå har utformat och genomfört, och se till att programmen effektivt genomförs.

61.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra rambeslutet om bekämpande av rasism och främlingsfientlighet och det nya brottsofferdirektivet samt att garantera snabba utredningar och snabb lagföring vid all uppvigling till våld, inbegripet könsrelaterat våld, mot migranter och asylsökande oavsett vilken uppehållsstatus de har.

62.  Europaparlamentet betonar att hatpropaganda, invandrarfientliga åsikter och främlingsfientligt våld förekommer allt oftare bland både institutioner och enskilda.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera de diplomatiska förbindelserna och vidta alla ekonomiska och sociala åtgärder som krävs för att möjliggöra en stabilisering av de länder som flyktingarna flyr från så att de kan stanna i eller återvända till sina hemländer.

64.  Europaparlamentet kräver att medel så snart som möjligt ska omfördelas inom Europeiska socialfonden (ESF), Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) så att de medlemsstater som tar den största stöten i samband med flyktingkrisen kan erhålla ett effektivare stöd.

Kultur, utbildning och idrott

65.  Europaparlamentet betonar att det finns ett trängande behov av att säkerställa att ensamkommande minderåriga särskilt skyddas från utnyttjande på arbetsplatsen, våld och människohandel. Parlamentet understryker behovet av handledare och särskilda åtgärder för flickor i synnerhet, som ofta är sårbarare och mer utsatta för olika former av utnyttjande, människohandel och sexuella övergrepp, och som löper större risk att fråntas möjligheter till utbildning.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka aspekterna kultur, utbildning och yrkesutbildning i de operativa åtgärder som genomförs som en del av den europeiska migrationsagendan. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta en särskild politik för interkulturell dialog.

67.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att prioritera integration genom tidiga riktade insatser inom utbildning, kultur och idrott, samt de utmaningar som värdsamhällena står inför när det gäller att garantera, i synnerhet, barnens rätt till utbildning, oavsett flyktingstatus, enligt artikel 22 i FN:s konvention om barnets rättigheter, och på så sätt prioritera barnens bästa.

68.  Europaparlamentet insisterar på behovet av en grundlig analys på grundval av studier, forskning och statistik för att lägga fram de bästa förslagen till politiska initiativ och insatser, i syfte att fastställa vilken utbildningsstrategi som bör gälla för flyktingar, särskilt när det gäller vuxenutbildning, mot bakgrund av deras nuvarande kvalifikationer.

69.  Europaparlamentet betonar den avgörande roll som kostnadsfri offentlig utbildning, kultur, interkulturell och interreligiös dialog, icke-formell och informell utbildning, livslångt lärande samt ungdoms- och idrottspolitik spelar för främjandet av flyktingars och asylsökandes integration och sociala delaktighet i Europa, men även för värdländernas förståelse och solidaritet i kampen mot rasism, främlingsfientlighet och extremism och i stödet för byggandet av mer sammanhålla och inkluderande samhällen grundade på kulturell mångfald, främjandet av gemensamma europeiska värderingar och skyddet av de grundläggande rättigheterna. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa kulturell och språklig medling under tiden som flyktingar och asylsökande tillägnar sig kunskaper i värdlandets språk och dess kulturella och sociala värderingar.

70.  Europaparlamentet understryker idrottens viktiga roll som ett verktyg för att främja social och interkulturell dialog genom upprättandet av positiva förbindelser mellan lokalbefolkningen och flyktingarna och asylsökandena, och uppmanar de europeiska institutionerna och medlemsstaterna att genomföra program för social integration av flyktingar genom gemensamma kulturella och idrottsliga aktiviteter. Parlamentet stöder därför de initiativ som för närvarande genomförs av idrottsorganisationer, och uppmanar till utbyte av bästa praxis mellan de olika enheter som är engagerade i idrottsaktiviteter med målet att socialt integrera flyktingar.

71.  Europaparlamentet beklagar djupt att kulturella nätverk nu försvinner på grund av Kreativa Europas nya inriktning.

72.  Europaparlamentet understryker behovet av effektiva förfaranden som möjliggör en smidig övergång mellan den utbildningsverksamhet som tillhandahålls i flyktingläger och utbildningssystemen i de medlemsstater dit de omplaceras.

73.  Europaparlamentet insisterar på att medlemsstaterna måste underlätta flyktingstuderandenas inskrivningar på alla utbildningsnivåer, och uppmanar till större ansträngningar när det gäller att sprida eleverna och effektivt placera dem i nationella skolsystem.

74.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att inrätta ”utbildningskorridorer” genom att främja avtal med europeiska universitet och Medelhavsområdets universitetsunion (Unimed) för att dessa ska ta emot studenter från konfliktområden i syfte att underlätta deras tillträde och främja stöd från personer i liknade situation och frivilligarbete. Parlamentet välkomnar de initiativ som antagits av ett antal europeiska universitet och deras partnerskap i detta avseende.

75.  Europaparlamentet välkomnar europeiska och nationella program och privata initiativ från icke vinstdrivande institutioner som hjälper migrerande akademiker inom vetenskap och andra yrkesområden, och förordar deras utveckling och stöd.

76.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa lösningar för praktikorienterad och begriplig förberedande utbildningsinformation på flera språk, så att integrationen ska kunna inledas omedelbart.

77.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla riktat stöd till barn och unga med status som flyktingar och asylsökande när de kommer in i skolsystemet, inte minst genom intensiva språkkurser och allmänna introduktionsprogram, däribland pedagogiskt stöd, så att de kan delta i den vanliga undervisningen så fort som möjligt. Man måste ta itu med specifika gruppers uttalade behov och utsatthet, i synnerhet ensamkommande minderåriga och vuxna utan grundutbildning.

78.  Europaparlamentet påminner EU och medlemsstaterna om deras skyldighet att säkerställa särskilt skydd för minderåriga, däribland flyktingbarn, i nödsituationer, enligt internationella bestämmelser, och att i synnerhet säkra deras tillgång till skolor och utbildningsinstitutioner. Parlamentet välkomnar målet om att avsätta 4 % av EU:s totala biståndsbudget för 2016 till utbildning, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta verka internationellt för att öka medlen till utbildning i nödsituationer inom ramen för befintliga stödprogram med tanke på världstoppmötet om humanitära frågor i Istanbul i maj 2016.

79.  Europaparlamentet rekommenderar att kompletterande hemspråksundervisning erbjuds flyktingbarn.

80.  Europaparlamentet betonar vikten av att inleda satsningar på utbildningsstöd, särskilt med målet att tillhandahålla lämpliga anläggningar i EU:s mottagningscentrum och knutpunkter, att understödja insatserna från humanitära organisationer och icke-statliga organisationer som redan har börjat anordna utbildningsmässiga och andra aktiviteter i lägren, samt att ge incitament och stöd för framtagandet av formella utbildningsinfrastrukturer i flyktinglägren, inte minst de som ligger i tredjeländer.

81.  Europaparlamentet välkomnar de nya ansökningsomgångar ägnade kulturella, utbildningsmässiga, idrottsliga och ungdomsrelaterade program och projekt för interkulturell dialog, kulturell och social delaktighet och integration inom ramen för Kreativa Europa och Erasmus+. Parlamentet betonar behovet av att bryta ned hinder och befintliga barriärer för ansökningar avseende projekt för flyktingars integration och att underlätta tillgången till programmen för alla.

82.  Europaparlamentet ber medlemsstaterna att främja initiativ som stärker samarbete, konsekvent politik och dialog bland offentliga myndigheter, lämpliga icke-statliga organisationer, arbetsmarknadens parter, civilsamhällets organisationer och flyktingsamhällen i syfte att öka ömsesidig kunskap och förståelse och bedöma ytterligare potentiella initiativ med målet att säkra lika tillgång till högkvalitativ utbildning, och sålunda integrera migranter och flyktingar i en positiv inlärningsmiljö.

83.  Europaparlamentet betonar lärarnas roll i integrationen av flyktingbarn, migrantbarn och unga i utbildningssystemet, och understryker behovet av en specialiserad lärarkår samt avancerad utbildning för de lärare som ska lära upp dem. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EU och medlemsstaterna att överväga att inrätta samarbetskanaler för lärare så att de kan dela med sig av sina erfarenheter, utbyta bästa praxis och få stöd av andra lärare.

84.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att hjälpa migrerande lärare och professorer att finna lärarjobb för att både förbättra sin egen situation och utnyttja sin språkkunskap, undervisningskompetens och lärarerfarenhet i skolsystemen.

85.  Europaparlamentet stöder idén om att inrätta stödpunkter för lärare, så att de i god tid får stöd med att hantera olika slags mångfald i klassrummet och med att främja interkulturell dialog, samt får vägledning när de konfronteras med konflikter eller studenter som löper risk att radikaliseras. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att utvidga möjligheterna till politisk utbildning, samt att tillhandahålla lämpliga vidareutbildningsmöjligheter och utbildningsmaterial i syfte att klarlägga varför människor flyr och för att bekämpa extremism.

86.  Europaparlamentet betonar skolornas betydelse när det gäller att tillhandahålla rådgivning och språklig och kulturell medling, inte minst vad avser demokratiska värden genom medborgarutbildning och aktiva medborgarskapsprogram, samt skolornas nyckelroll när det gäller att påskynda och säkerställa social och kulturell delaktighet och integration inte bara av studenter utan även av deras familjer.

87.  Europaparlamentet välkomnar rådets beslut att inom ramen för arbetsplanen för kultur (2015–2018) ägna särskilda insatser åt kulturens, konstens och den interkulturella dialogens roll för integrationen av migranter, samt att göra en genomgång av befintlig bästa praxis i medlemsstaterna.

88.  Europaparlamentet betonar att man bättre bör lyfta fram konsten som integrationsverktyg och att flyktingars deltagande i konstnärliga aktiviteter bör underlättas och stärkas.

89.  Europaparlamentet välkomnar den nya expertarbetsgruppen för interkulturell dialog och integration av migranter och flyktingar genom konst och dialog(17) som inrättats av kommissionen och som förväntas offentliggöra en handbok för bästa praxis före 2017 års utgång.

90.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att främja och fortsatt utveckla appar, videor och övningar för utbildning, samt lärplattformar för flyktingar, i syfte att underlätta och komplettera deras utbildning.

o
o   o

91.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0176.
(2) Antagna texter, P8_TA(2015)0317.
(3) Antagna texter, P8_TA(2014)0105.
(4) EUT C 36, 29.1.2016, s. 91.
(5) Antagna texter, P8_TA(2016)0008.
(6) Antagna texter, P8_TA(2015)0320.
(7) Antagna texter, P8_TA(2016)0073.
(8) Antagna texter, P8_TA(2015)0418.
(9) http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/note/join/2014/518768/IPOL-EMPL_NT%282014%29518768_EN.pdf
(10) EUT L 337, 20.12.2011, s. 9.
(11) http://www.keepeek.com/Digital-Asset-Management/oecd/social-issues-migration-health/making-integration-work-humanitarian-migrants_9789264251236-en
(12) Antagna texter från sammanträdet den 8.3.2016, P8_TA(2016)0073.
(13) http://europa.eu/rapid/press-release_IP-15-6067_sv.htm
(14) http://www.europarl.europa.eu/news/en/news-room/20131118IPR25534/MEPs-approve-new-cohesion-policy-%E2%82%AC325bn-to-invest-in-Europe’s-regions
(15) COM(2015)0240.
(16) http://ec.europa.eu/avservices/video/player.cfm?ref=I107934
(17) http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-14444-2015-INIT/sv/pdf

Rättsligt meddelande