Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2105(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0220/2016

Ingivna texter :

A8-0220/2016

Debatter :

PV 04/07/2016 - 17
CRE 04/07/2016 - 17

Omröstningar :

PV 05/07/2016 - 4.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0299

Antagna texter
PDF 342kWORD 141k
Tisdagen den 5 juli 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
En ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar
P8_TA(2016)0299A8-0220/2016

Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2016 om en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar (2015/2105(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—  med beaktande av sin resolution av den 26 november 2015 om det aktuella läget för utvecklingsagendan från Doha inför WTO:s tionde ministerkonferens(1)

–   med beaktande av sina rekommendationer till kommissionen om förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar av den 8 juli 2015(2) respektive den 3 februari 2016(3),

—  med beaktande av kommissionens meddelande Handel för alla - Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),

–   med beaktande av 2030-agendan för hållbar utveckling, som antogs vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling i New York 2015,

—  med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2015 om de externa effekterna av EU:s handels- och investeringspolitik för offentlig-privata initiativ i länder utanför EU(4),

—  med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2015 om strategin för skydd och säkerställande av immateriella rättigheter i tredjeländer(5),

–   med beaktande av dess resolution av den 29 april 2015 om den andra årsdagen av Rana Plaza-byggnadens kollaps och läget för överenskommelsen om godtagbarhet i Bangladesh (Bangladesh Sustainability Compact)(6),

—  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 2/2014 Förvaltas förmånsordningar på handelsområdet på ett lämpligt sätt?

—  med beaktande av riktlinjerna för multinationella företag från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och av Internationella arbetsorganisationens (ILO) trepartsförklaring om principerna för multinationella företag och socialpolitik,

–  med beaktande av EU-förordningen om olagligt avverkat timmer, EU-direktivet om icke-finansiell rapportering, kommissionens förslag till en förordning om konfliktmineraler, klausulen om insyn i försörjningskedjor i Förenade kungarikets lag om nutida slaveri och det franska lagförslaget om aktsamhetskrav,

—  med beaktande av sin resolution av den 27 september 2011 om en ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin(7),

—  med beaktande av sin resolution av den 17 februari 2011 om Europa 2020-strategin(8),

—  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om den internationella handelspolitiken inom ramen för de krav som klimatförändringarna medför(9),

—  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal(10),

—  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om företagens sociala ansvar vid internationella handelsavtal(11),

–   med beaktande av EU:s riktlinjer för att främja och skydda fullständiga mänskliga rättigheter för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer), som antogs av rådet (utrikes frågor) den 24 juni 2013,

–   med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 7–8 februari 2013, dess slutsatser om handel av den 21 november 2014 och slutsatserna från rådet (utrikes frågor) av den 27 november 2015,

–   med beaktande av yttrandet från utskottet för internationell handel över betänkandet om öppenhet, ansvarstagande och integritet i EU:s institutioner,

—  med beaktande av Marrakechavtalet genom vilket WTO inrättades,

—  med beaktande av artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen,

—  med beaktande av artiklarna 207, 208 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–   med beaktande av artikel 24.2 i förordning (EU) 2015/478 av den 11 mars 2015 om gemensamma importregler,

–  med beaktande av principen om en konsekvent politik för utveckling såsom den anges i EUF-fördraget,

—  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0220/2016), och av följande skäl:

A.  Handel är inte ett mål i sig utan är ett sätt att uppnå välstånd och jämlikhet, främja affärsmöjligheter, hållbar ekonomisk utveckling, sociala framsteg och kulturell förståelse, öka sysselsättningen och höja levnadsstandarden utan att öka de offentliga utgifterna.

B.  Den gemensamma handelspolitiken har genomgått en genomgående förändring sedan Lissabonfördraget trädde i kraft i december 2009. Handeln fungerar inte isolerat utan är kopplad till och beroende av många andra politikområden. Förhandlingarna om handels- och investeringsavtal måste omfatta mer än bara sänkta tullar eftersom de nuvarande komplexa utmaningarna har att göra med lagstiftningsfrågor och samordning av internationella standarder.

C.  Det har inte förekommit någon riktig debatt i Europeiska unionen om frihandelspolitikens kostnader (såsom industrianpassningar: nedlagda industrier, förlorade jobb inom tillverkningssektorn, utlokalisering av hela industrier till tredjeländer och ökad import) och den övergripande kostnadsnyttoanalysen av frihandelspolitiken. Avsaknaden av en sådan ärlig debatt har fått flera intressenter att ifrågasätta logiken bakom och inriktningen på EU:s handelspolitik och EU:s politik i allmänhet, och en ärlig debatt skulle kunna förhindra detta olyckliga resultat.

D.  Den globala överkapaciteten inom viktiga industrier och det resulterande handelsbalansunderskottet har börjat undergräva EU-företagens och EU-industriernas förtroende för stabiliteten hos EU:s handelspolitik.

E.  I tider av svag ekonomisk utveckling är utrikeshandelns bidrag till den europeiska ekonomins återhämtning av avgörande betydelse för att åstadkomma konkreta och mätbara resultat och för att bidra till anständiga jobb, hållbar ekonomisk tillväxt och jämlikhet i Europa och resten av världen.

F.  Den nya generationen handelspolitik måste beakta människors oro kring transparens och deltagande, välstånd och jobb, företagens förväntningar om en global och sammankopplad ekonomi, bekämpning av fattigdom och behovet av att garantera en rättvisare fördelning av handelns vinster, och ta itu med nya frågor, såsom digital handel och de små och medelstora företagens centrala roll.

G.  De pågående handelsförhandlingarna har fått allmänheten att uppmärksamma EU:s handelspolitik allt mer, och allt fler medborgare är intresserade av handelspolitiken och oroas av att europeiska och nationella bestämmelser och standarder skulle kunna undermineras genom den gemensamma handelspolitiken.

H.  Kommissionen har tydligt lovat att inga handelsavtal någonsin kommer att sänka det lagstadgade skyddet, att eventuella ändringar av skyddet enbart kan göra det starkare och att regleringsrätten alltid kommer att skyddas.

I.  Regleringssamarbetet i samband med handelsavtal måste säkerställa ett så högt skydd som möjligt av hälsan och säkerheten i linje med försiktighetsprincipen i artikel 191 i EUF-fördraget.

J.  Medborgare, bolag och små och medelstora företag (SMF) i EU har börjat ifrågasätta huruvida stora industrisammanslutningar verkligen representerar EU-medborgarnas, EU-bolagens och, rent allmänt, Europeiska unionens intressen.

K.  Transparensen kräver att EU:s institutioner kontrollerar att ståndpunkter som lämnats in å EU-industriers vägnar faktiskt speglar åsikterna inom EU:s industri.

L.  EU:s handels- och investeringspolitik måste förstärkas, inte enbart genom att ge goda resultat i form av sysselsättning och välstånd för medborgare och företag, utan även genom att man förstärker miljörelaterade och sociala rättigheter och garanterar största möjliga transparens, engagemang och ansvarsskyldighet, genom en fortlöpande dialog med företag, konsumenter, arbetsmarknadens parter, olika intressenter och lokala och regionala myndigheter, och genom tydliga riktlinjer under förhandlingarna.

M.  Ursprungsreglerna avgör handelsliberaliseringens faktiska omfattning, eftersom de avgör vilka varor som för närvarande gynnas av frihandelsavtalen, men förbises ofta i de handelspolitiska debatterna och har hittills inte varit föremål för någon analys från Europaparlamentets sida.

N.  Europeiska unionen bör i sin handelspolitik och i de handelsförhandlingar som den bedriver ta hänsyn till sårbarheten inom vissa sektorer vad gäller avregleringen av marknaden och i synnerhet inom jordbrukssektorn.

O.  Framåt 2050 förutspås EU-28 att stå för endast 15 % av världens BNP, vilket är en minskning från 23,7 % 2013, och sedan 2015 genereras 90 % av tillväxten i världen utanför Europa. Tillväxtekonomiernas tillväxttakt är på väg att sakta in ordentligt.

P.  EU är för närvarande det största handelsblocket i världen, och står för en tredjedel av världshandeln, men 2020 förutspås andelen att ha minskat till ca 26 %.

Q.  Andra variabler, t.ex. demografiska förändringar, kommer också att negativt påverka EU:s ställning på världshandelsscenen. EU:s andel av världens befolkning förväntas minska från 7,1 % 2013 till 5,3 % 2060.

R.  Framtida handelsavtal och handelsförhandlingar bör beakta och vara förenliga med de ståndpunkter som uttryckts i parlamentets resolutioner om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) och om avtalet om handel med tjänster (TiSA)

S.  Centrum för välståndsskapandet flyttas tydligt österut mot Asien och Stillahavsområdet, med Kina som redan har passerat Japan och som förmodligen kommer att passera USA och bli världens största ekonomi 2025. Detta visar att tillväxtekonomierna och utvecklingsländerna håller på att komma ifatt gruppen av industrialiserade länder och nå stadiet av mogna ekonomier.

T.  Det har beräknats att gränsöverskridande handelsflöden av kapital, varor, tjänster och data tillförde ytterligare 7,8 biljoner US-dollar till den globala ekonomin under 2014, där bara dataflödena hade ett mervärde på 2,8 biljoner US-dollar av den totalsumman, mer än de 2,7 biljoner US-dollar som beräknats för varuhandeln.

Snabbare anpassning till hastiga förändringar inom de globala handelstendenserna

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya strategi Handel för alla. Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik, särskilt den nya inriktningen mot sådana aspekter som ansvarsfull förvaltning av försörjningskedjor, den globala digitala marknaden, handel i digitala produkter och tjänster, rättvis och etisk handel och handelsliberaliseringens sociala kostnader. Parlamentet är av den fasta övertygelsen att all framtida handelspolitik måste bekämpa olika former av protektionism, inte minst att minska onödiga icke-tariffära handelshinder, och säkerställa nytt marknadstillträde, i synnerhet för små och medelstora företag. Parlamentet påminner om att handelsliberaliseringen måste skötas korrekt för att en hållbar utveckling ska kunna säkras. Parlamentet beklagar kommissionens senfärdighet med att presentera en ny strategi, med tanke på att parlamentet begärde att en reviderad medellångsiktig och långsiktig handelsstrategi skulle presenteras senast sommaren 2012.

2.  Tjänster står visserligen för 70 % av BNP i EU och kommer att ge 90 % av de framtida jobben men Europaparlamentet är av den fasta övertygelsen att EU:s tillverkningssektor är en central del i återindustrialiseringen av Europa och att strategin därför bör fokusera mer tillverkningssektorns roll i den gemensamma handelspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta med handelspartner för att säkerställa att deras marknader blir öppnare för EU-företag, i synnerhet när det gäller transport, telekommunikation och offentlig upphandling, då de utländska företagen från deras länder faktiskt gynnas av omfattande tillträde till EU:s inre marknad.

3.  Europaparlamentet medger att EU:s handelspolitik är av största geopolitiska och ekonomiska vikt för Europa för att forma globaliseringen, stärka internationella standarder och öka tillträdet till utländska marknader. Om vi inte agerar nu kommer de internationella reglerna att fastställas av andra. Parlamentet framhåller att hållbar och ansvarsfull handel, med tanke på EU:s ställning som den största ekonomin i världen, är det viktigaste politiska redskapet både för att stödja europeiska intressen, investeringar och affärsmöjligheter och för att främja europeiska värderingar utomlands, samtidigt som den skapar ekonomisk tillväxt, investeringar och arbetstillfällen på hemmaplan. Parlamentet stöder kommissionens mål att främja synergier mellan handelspolitiken och politiken för den inre marknaden och rekommenderar att sysselsättningsfrämjande åtgärder prioriteras inom dessa politikområden.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens löfte att inga handelsavtal kommer att försämra det som åstadkommits genom de europeiska konsumentskyddsnormerna, inte heller i samband med den digitala revolutionen. Parlamentet betonar att man kommer att fortsätta att noggrant kontrollera att detta löfte inte bryts under de pågående förhandlingarna.

5.  Europaparlamentet betonar kopplingen mellan den inre marknaden och EU:s handelspolitik, som bör vara fullt förenliga med varandra och med EU:s övergripande politik och värderingar. Parlamentet är övertygat om att en öppen, ansvarsfull och fri global handel, baserad på effektiva, transparenta och stränga globala regler, är väsentlig för att den inre marknadens fulla potential ska kunna förverkligas genom att fungera, växa och arbeta till nytta för medborgare, konsumenter och företag, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet påminner om att liberalisering av handeln leder till högre produktivitet, bidrar till ökad extern konkurrenskraft och redan nu ligger till grund för nästan vart sjunde arbetstillfälle på den inre marknaden samt innebär stora fördelar för konsumenterna.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet uppdatera sin handels- och investeringsstrategi och att offentligt presentera en detaljerad genomföranderapport efter halva tiden för parlamentet för att se till att den uppfyller sina löften. Parlamentet uppmanar kommissionen att i dessa rapporter ta med framstegen om handelsförhandlingarna och genomförandet av de aktuella handelsavtalen.

7.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att skynda på sina förfaranden så att förhandlade handelsavtal kan hänskjutas till parlamentet fortare och att de därmed kan tillämpas provisoriskt eller träda i kraft snabbare.

En transparent handelspolitik och ökat medinflytande för medborgarna

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ökade transparens och öppenhet under handelsförhandlingarnas alla stadier, och stöder kommissionens transparensinitiativ i samband med TTIP. Parlamentet uppskattar att kommissionen, efter ett antal påstötningar från parlamentet, förbättrade transparensen i förhandlingarna genom att ge alla ledamöter av Europaparlamentet och de nationella parlamenten tillgång till förtroliga förhandlingsdokument, och genom att ge mer information till intressenterna. Parlamentsledamöternas utökande tillgång till förtrolig information under TTIP-förhandlingarna har förstärkt den parlamentariska granskningen, och därmed underlättat för parlamentet att ta sitt ansvar inom ramen för den gemensamma handelspolitiken. Parlamentet begär därför att kommissionens transparensinitiativ utvidgas så att fullständig transparens och möjlighet till offentlig granskning utsträcks till att omfatta alla pågående och framtida handelsförhandlingar och att samråda med partnerländerna i syfte att uppmuntra till högsta transparensstandarder för att säkerställa att detta blir en ömsesidig process där EU:s förhandlingsposition inte komprometteras och att detta avtal uppnås med den eftersträvade transparensnivån på förhandlingar och sonderingsförfaranden. Parlamentet påpekar att meningsfull transparens kan stärka det globala stödet till regelbaserad handel.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra alla tidigare antagna och framtida förhandlingsmandat utan dröjsmål.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett starkt och balanserat deltagande från civilsamhället och arbetsmarknadens parter, bl.a. genom lämpliga och offentliga samråd och kommunikationskampanjer online, för att förbättra innehållet i EU:s handelspolitik och inrikta den på att försvara medborgarnas rättigheter och därigenom stärka dess legitimitet.

11.  I samband med den pågående debatten om handelsförhandlingarnas räckvidd betonar Europaparlamentet att regleringssamarbetet måste behålla sin primära funktion att verka för allmänintresset. Parlamentet betonar att förbättrat samarbete mellan reglerande instanser är avgörande för att underlätta handel och investeringar genom att identifiera onödiga tekniska hinder för handel och duplicerade eller överflödiga administrativa bördor och formaliteter, vilket påverkar SMF på ett oproportionerligt sätt, utan att kompromettera de tekniska förfaranden som har koppling till grundläggande standarder och föreskrifter eller förfaranden med ett offentligpolitiskt mål, genom att bevara europeiska standarder om hälsa, säkerhet, konsumenter och arbete, social- och miljölagstiftning och kulturell mångfald och till fullo respektera de nationella, regionala och lokala myndigheternas oberoende på regleringsområdet. Parlamentet påminner om att de motsvarande mekanismerna måste vara baserade på ökat informationsutbyte och bättre antagande och genomförande av internationella tekniska standarder och leda till ökad konvergens, samtidigt som de inte under några omständigheter får undergräva eller försena den demokratiskt legitimerade beslutsprocessen hos någon handelspartner. Parlamentet uppmanar till användning och framtagning av ytterligare internationella tekniska standarder på grundval av konsekvensbedömningar och uppmuntrar alla insatser för att garantera att våra handelspartner fullt ut deltar i de internationella standardiseringsorganen. Avsaknaden av en gemensam internationell standard bör dock inte stå i vägen för ömsesidigt erkännande av likvärdighet, i tillämpliga fall, och inte heller för ansträngningar för att uppnå gemensamma transatlantiska tekniska standarder.

12.  För att säkerställa transparens och försvara EU:s handelsintressen uppmanar Europaparlamentet kommissionen att i samband med branschsamråd om handelsinitiativ säkerställa att EU-organisationer faktiskt företräder EU-handelsintressen genom att återspegla de nationella branschernas faktiska intressen. Parlamentet betonar att EU-institutionernas dokument bör publiceras eftersom transparens är avgörande för att vinna offentligt stöd för den gemensamma handelspolitiken. Kommissionen uppmanas att genomföra Europeiska ombudsmannens rekommendationer från juli 2015, med särskild hänsyn till tillgång till handlingar i samband med samtliga förhandlingar.

Bättre samordning av EU:s handelsmål och andra aspekter av unionens externa politik för handel för utveckling

13.  Europaparlamentet påminner om att den gemensamma handelspolitiken måste bedrivas i enlighet med principerna och målen för unionens externa åtgärder, enligt artiklarna 21 och 208 i EUF-fördraget, och bör främja de värderingar som EU står för, i enlighet med artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet efterlyser konsekvens mellan extern politik och intern politik som har en extern dimension som måste säkras. Parlamentet betonar att EU har rättsliga skyldigheter att respektera mänskliga rättigheter, och bör främja en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i de länder man handlar med. EU har ett ansvar för att göra alla nödvändiga insatser för att förutse, förhindra och åtgärda eventuella negativa följder av dess gemensamma handelspolitik genom att regelbundet utföra förhands- och efterhandsanalyser av konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna och hållbarheten och följaktligen se över handelsavtalen om så behövs. Endast rättvis och ordentligt reglerad handel som är förenlig med målen för hållbar utveckling skulle kunna ha potential att gagna utvecklingen. Målen för hållbar utveckling inbegriper åtskilliga handelsrelaterade mål på ett antal olika politikområden, varvid ett av de mest konkreta målen är att öka exporten från utvecklingsländer så att man senast 2020 fördubblat de minst utvecklade ländernas andel av den globala exporten.

14.  Europaparlamentet gläds åt den stora minskning av antalet människor som lever i absolut fattigdom sedan 1990, enligt Världsbankens definition. Parlamentet noterar dock att mer måste göras för att locka fram både privata och offentliga investeringar i de minst utvecklade länderna (MUL) för att skapa de institutionella ramar och den infrastruktur som kommer att göra det möjligt för dessa länder att dra större nytta av de fördelar som erbjuds genom handeln och att hjälpa dem att diversifiera sina ekonomier och integrera dem i globala värdekedjor, så att de kan specialisera sig på produkter med ett högre mervärde.

15.  Europaparlamentet noterar kommissionens utfästelser om att understödja hållbar utveckling och främja mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga normer och sociala standarder samt miljömässig hållbarhet globalt genom sina handels- och investeringsavtal men efterlyser resoluta ansträngningar för att helt och hållet genomföra och kontrollera efterlevnaden av motsvarande kapitel i praktiken. Parlamentet delar kommissionens inställning att EU har ett särskilt ansvar när det gäller effekterna av dess handelspolitik för utvecklingsländerna och i synnerhet för MUL‑länderna.

16.  Europaparlamentet anser att migrationen är en av de största utmaningarna som EU står inför under det tjugoförsta århundradet. Att säkerställa politisk samstämmighet hos EU:s handel och investeringar är grundläggande för att kunna hantera orsakerna bakom migrationen. Parlamentet beklagar att detta inte har återspeglats tillräckligt tydligt i strategin Handel för alla.

17.  Europaparlamentet anser att målet med de djupgående och omfattande frihandelsområdena, särskilt för de partnerländer som genomgår en ekonomisk kris, framför allt måste vara att få till stånd konkreta och hållbara förbättringar av vanliga människors levnadsvillkor.

18.  Europaparlamentet betonar att bestämmelser om mänskliga rättigheter och sociala och miljömässiga standarder och åtaganden för arbetstagarrättigheter baserat på ILO:s grundläggande konventioner och principer avseende företagens sociala ansvar (CSR), inbegripet OECD:s principer om multinationella företag och FN:s principer om företag och mänskliga rättigheter, måste vara bindande och utgöra en viktig del av EU:s handelsavtal genom verkställbara åtaganden. Kommissionen uppmanas att ta med kapitel om hållbar utveckling i EU:s samtliga handels- och investeringsavtal. Europaparlamentet anser att man för att göra dessa bestämmelser om hållbar utveckling bindande måste genomföra en strategi i tre steg med samråd med regeringar, inhemska rådgivande grupper och expertpaneler som involverar ILO, med den allmänna bestämmelsen om tvistlösning i avtalet som en sista utväg för att hantera tvister med möjlighet till finansiella sanktioner. Parlamentet påpekar att arbetsnormer och miljöstandarder inte begränsas till kapitlen om handel och hållbar utveckling utan måste gälla inom handelsavtalens samtliga områden.

19.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är med effektiva skyddsmekanismer i handelsavtal. Samtidigt vill parlamentet att man tar med en effektiv mekanism för genomdrivande av arbetstagar- och miljörättigheter som inte täcks av klausulen om mänskliga rättigheter. Kommissionen uppmanas att inrätta en strukturerad och opolitisk process varigenom samråd med en partner om misstänkt åsidosättande av skyldigheter i kapitlen om handel och hållbar utveckling måste inledas enligt tydliga kriterier.

20.  Europaparlamentet understryker civilsamhällets involvering för frihandelsavtal (FTA) och möjligheten att utnyttja mer avancerade medier för att underlätta civilsamhällets deltagande.

21.  Europaparlamentet upprepar vikten av att respektera europeiska och internationella regler om handel med vapen, i synnerhet FN:s fördrag om vapenhandel och EU:s uppförandekod för vapenexport. EU:s handelspolitik är ett instrument för ekonomisk diplomati som också kan bidra till att hantera de bakomliggande orsakerna till terrorism. Parlamentet understryker att en effektiv lagstiftning om exportkontroll också är en central aspekt av EU:s handelspolitik. Kommissionen uppmanas här att uppdatera EU:s rättsakt om kontroll av export av produkter med dubbla användningsområden i syfte att fullfölja EU:s strategiska mål och universella värden.

22.  Europaparlamentet påminner om att ILO har beräknat att 865 miljoner kvinnor i hela världen skulle kunna bidra i högre grad till den ekonomiska tillväxten om de fick bättre stöd. Parlamentet noterar att kvinnoägda företag utgör en underutnyttjad drivkraft för att förstärka konkurrenskraften, skynda på företagandet och understödja tillväxten. Parlamentet hävdar att handelspolitiken kan ha olika könseffekter i olika sektorer av ekonomin och att det behövs mer uppgifter om kön och handel. Parlamentet noterar att kommissionen inte tar upp handelsavtals könsdimensioner i sitt meddelande Handel för alla. Kommissionen uppmanas att öka sina ansträngningar för att använda handelsförhandlingar som ett verktyg för att främja jämlikhet mellan könen över hela världen, liksom för att se till att både kvinnor och män kan dra fördel av handelsliberaliseringens frukter och skyddas från dess negativa effekter. I detta syfte bör kommissionen se till att könsperspektivet inkluderas horisontellt i alla framtida handelsavtal och övervaka könseffekterna av de handelsavtal som redan är i kraft.

23.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens aviserade avsikt att genomföra en halvtidsöversyn av det allmänna preferenssystemet (GSP), där man i synnerhet bedömer möjligheten att utvidga förmånsrätter inom systemet även till tjänster. Parlamentet betonar samtidigt att GSP, inbegripet EBA- och GPS+-ordningarna, är verktyg som tillåter att grundläggande värden upprätthålls och som behöver genomföras och övervakas effektivt.

Transparenta globala värdekedjor med respekt för grundläggande värden och standarder i hela världen

24.  Europaparlamentet inser att internationaliseringen av världens produktionssystem har skapat nya möjligheter för ekonomisk utveckling och en sysselsättningsbaserad väg bort från fattigdom för hundratals miljoner människor. Parlamentet påminner om att ca 780 miljoner yrkesverksamma kvinnor och män enligt ILO inte tjänar tillräckligt för att kunna ta sig ur fattigdomen. Utvecklingen av globala värdekedjor har skapat arbetstillfällen men den svaga kontrollen av efterlevnaden av befintliga arbetslagar och arbetsmiljöstandarder i ursprungsländerna som införts för att skydda arbetstagare från orimligt långa arbetsdagar och oacceptabla villkor förblir en brännande fråga. Parlamentet noterar att globala värdekedjor också har föranlett vissa leverantörsföretag att nonchalera arbetslagstiftningen, omlokalisera sin ekonomiska aktivitet till utanför EU, anställa arbetstagare på osäkra och oacceptabla villkor, kräva orimligt långa arbetsdagar och förvägra arbetstagarna deras grundläggande rättigheter. Sådan praxis leder till illojal konkurrens för leverantörer som följer arbetslagstiftningen och internationella arbets- och miljöstandarder samt för regeringar som vill förbättra löner och levnadsstandard. Kommissionen uppmanas att undersöka effekterna av de ökande globala värdekedjorna och att lägga fram konkreta förslag för att förbättra villkoren i dem i nära samarbete med ILO och OECD. Parlamentet understryker att EU:s ytterligare integrering i globala värdekedjor måste präglas av den dubbla principen att skydda den europeiska sociala modellen och regleringsmodellen och samtidigt säkra och skapa hållbar och rättvis tillväxt och anständiga arbetstillfällen i EU och för unionens partner. Globaliseringen av värdekedjor ökar importinnehållet hos både inhemsk produktion och export, vilket på så sätt ökar kostnaderna för protektionistiska åtgärder påtagligt.

25.  Europaparlamentet anser att handelspolitiken måste bidra till en transparent produktionsprocess genom hela värdekedjan, liksom respekt för grundläggande miljöstandarder, sociala standarder och säkerhetsstandarder. Kommissionen uppmanas att föreslå initiativ om tillbörlig aktsamhet för försörjningskedjor. Parlamentet välkomnar kommissionens önskan om ett nära samarbete med ILO och OECD för att utveckla ett övergripande angreppssätt för att förbättra arbetsvillkoren, framför allt i konfektionssektorn. Det är viktigt att identifiera och bedöma nya sektorsbaserade eller geografiska möjligheter för ytterligare initiativ för ansvarsfulla försörjningskedjor. Parlamentet ser fram mot kommissionens kommande meddelande om CSR

26.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att skynda på den heltäckande investeringspolitiska ramen för hållbar utveckling från FN:s konferens för handel och utveckling (Unctad).

27.  Europaparlamentet efterfrågar handelsrelaterat bistånd och tekniskt stöd som är inriktat på att stärka fattiga producenters, mikroföretags och små företags ställning, öka jämställdheten samt främja kvinnor och kooperativ så att de ska kunna dra större nytta av handeln på lokala och regionala marknader.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta lagstiftning med målet att förbjuda import av varor som producerats med någon form av tvångsarbete eller nutida slaveri, och att under tiden förstärka kontrollerna av import- och försörjningskedjorna på etiska grunder.

29.  Europaparlamentet understryker att ett bättre skydd och verkställande av hela spektrumet av immateriella rättigheter är av central betydelse för ökad integrering i globala värdekedjor.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja alla utvecklingsländer i deras arbete med att fullständigt och effektivt utnyttja all flexibilitet som finns inbyggd i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips-avtalet), och som erkändes och bekräftades i Dohaförklaringen av den 14 november 2001, i syfte att säkerställa att de kan erbjuda tillgång till läkemedel till överkomliga priser inom ramen för sina inhemska folkhälsoprogram. Parlamentet påminner rådet att i detta avseende uppfylla sina åtaganden enligt Dohaförklaringen genom att se till att kommissionen uttryckligen garanterar tillgång till läkemedel när man förhandlar om läkemedelsrelaterade bestämmelser inom ramen för framtida bilaterala och regionala handelsavtal med utvecklingsländer eller när utvecklingsländer inleder anslutningsprocessen till WTO. Parlamentet gläder sig åt kommissionens stöd till MUL‑ländernas begäran om förlängning av undantaget när det gäller immateriella rättigheter för läkemedel men beklagar beslutet från WTO:s Trips-råd att endast bevilja det för 17 år.

31.  Europaparlamentet välkomnar den uppmärksamhet som kommissionen ger till rättvis handel i sitt meddelande Handel för alla och uppmanar kommissionen att som en prioriterad fråga uppfylla sina åtaganden om att använda den befintliga strukturen för genomförande av frihandelsavtal för att främja rättvis handel, främja ordningar för rättvis handel för små producenter i tredjeländer genom EU-delegationerna och att utveckla medvetandehöjande verksamheter i EU såsom en utmärkelse av typen ”EU‑stad för rättvis och etisk handel”.

32.  Europaparlamentet tror att ny teknik och internet utgör nya verktyg för att kunna spåra produkter längs försörjningskedjan.

33.  Europaparlamentet framhåller den funktion som banktjänster fyller i utvecklingen av handel och investeringar. EU uppmanas att stödja åtgärder för att främja tillgång till banktjänster i utvecklingsländer.

34.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens aviserade avsikt att modernisera ursprungsregler eftersom sådana regler utgör ett allt större handelshinder då handelsmönster domineras av globala värdekedjor. Parlamentet understryker att modernisering av ursprungsregler måste vara en prioriterad fråga i alla de frihandelsavtal som unionen förhandlar om. Kommissionen uppmanas att särskilt arbeta för flexibla ursprungsregler inklusive låga krav på mervärde och ändring av HS‑undernummer.

Övervakning, utvärdering och uppföljning av befintliga avtal såsom en nyckelprioritet i den gemensamma handelspolitiken

35.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till förstärkt partnerskap med parlamentet och intressenter vid handelsavtalens genomförande. Parlamentet måste involveras och bli fullständigt informerat i rätt tid under förfarandets alla stadier, inklusive genom ett systematiskt samråd med parlamentet innan förhandlingsmandat utarbetas. Kommissionen är skyldig att informera parlamentet om vilka åtgärder som man vidtar i samband med genomförandet, övervakningen och uppföljningen av handels- och investeringsavtal.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte begära provisorisk tillämpning av handelsavtal, inklusive handelskapitlen i associeringsavtal, innan Europaparlamentet har godkänt avtalen. Detta skulle allvarligt kunna underminera parlamentets rättigheter och skapa potentiell rättslig osäkerhet i förhållande till avtalens andra signatärer och de berörda ekonomiska aktörerna. Parlamentet påminner om och välkomnar åtagandena från kommissionsledamoten med ansvar för handel i detta avseende, men begär bestämt att man formaliserar detta arrangemang i det nya interinstitutionella avtalet.

37.  När det gäller blandande avtal anser Europaparlamentet att den redan utprovade metoden där ett avtal endast tillämpas provisoriskt efter det att parlamentet har gett tillstånd i väntan på de nationella parlamentens ratificering utgör den bästa balansen mellan demokratisk kontroll och effektivitet.

38.  Europaparlamentet insisterar på att övervakningen, utvärderingen och uppföljningen av befintliga avtal måste prioriteras i den gemensamma handelspolitiken. Kommissionen uppmanas att omfördela resurser så att GD Handel bättre kan övervaka de handelsavtal som måste genomföras med tanke på den växande förhandlingsagendan. Kommissionen uppmanas att fastställa särskilda indikatorer för att säkerställa att genomförandet av handelsavtalen övervakas och att offentligt presentera en omfattande och detaljerad årlig genomföranderapport för parlamentet där man anger EU-branschernas prestationer och effekterna av avtalen på olika sektorer och deras respektive marknadsandelar.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra noggrannheten hos och kvaliteten både på förhands- och efterhandsutvärderingarna på grundval av den reviderade metoden. Parlamentet betonar behovet av att alltid lägga fram en djupgående och omfattande konsekvensbedömning för handelspolitiska initiativ, i synnerhet med tanke på ombudsmannens nyliga rekommendation gällande klagomål 1409/2014/JN om frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam. Bedömningen åtminstone bör innehålla: känsliga ekonomiska sektorer, mänskliga, sociala och miljörelaterade rättigheter samt jordbruk och lokalproduktion i de yttersta randområdena. Bristen på interims- och efterhandsutvärderingar och kvaliteten på vissa befintliga utvärderingar är oroande, vilket framkom i Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 02/2014. Mer högkvalitativa interims- och efterhandsutvärderingar bör utföras i samband med alla handelsavtal så att beslutsfattare, intressenter och europeiska skattebetalare kan bedöma huruvida avtalen har uppnått avsedda resultat. Kommissionen uppmanas att lämna uppgifter om effekterna av de handelsavtal som har ingåtts, med särskild tonvikt på SMF, skapandet av arbetstillfällen, mänskliga rättigheter och miljön, inbegripet i partnerländerna och att lägga fram ytterligare åtgärder för att säkerställa att MUL‑länderna gynnas av vår handelspolitik.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport inför parlamentet om dubbel prissättning och annan praxis som orsakar en snedvridning av prissättningen hos en del av EU:s viktiga handelspartner, med särskilt fokus på energiresurser och som visar de ekonomiska följderna av sådan praxis på EU:s ekonomi och de åtgärder som kommissionen har vidtagit – på bilateral och multilateral nivå samt inom WTO – för att sätta stopp för sådan praxis. Kommissionen uppmanas att göra sitt yttersta för att få ett slut på dubbel prissättning och annan praxis som orsakar en snedvridning av prissättningen inom ramen för handelsförbindelserna med alla sina handelspartner.

Främjande av världshandeln via en multilateral strategi inom WTO

41.  Europaparlamentet framhåller att det multilaterala handelssystemet som företräds av WTO fortsatt är det bästa alternativet för ett öppet, rättvist och regelbaserat system som iakttar och balanserar dess medlemmars varierande intressen. Parlamentet upprepar att man är en ivrig förespråkare för en multilateral agenda. Parlamentet välkomnar att förhandlingarna om avtalet om förenklade handelsprocedurer har avslutats, vilket kommer att bidra till att tullförfarandena i många länder förenklas och moderniseras, vilket i sin tur gör det enklare att integrera utvecklingsländer i det globala handelssystemet. Parlamentet uppmanar samtliga parter att genomföra avtalet på ett snabbt och regelrätt sätt.

42.  Europaparlamentet noterar att man nådde begränsade framgångar under den tionde ministerkonferensen i Nairobi 2015. Parlamentet inser vilka skillnader det finns mellan WTO:s medlemmar när det gäller hur man ska gå vidare efter Doharundan, bl.a. när det gäller behovet av att finna nya angreppssätt för att komma till rätta med olösta frågor med tanke på de olika intressena inom utvecklingsländer och mellan MUL-länder, samtidigt som större ansvar läggs på tillväxtekonomierna för att avsluta Doha-rundan. I detta sammanhang välkomnar parlamentet också EU:s åtagande på 400 miljoner euro som finansieringsmål under fem års tid för att stödja utvecklingsländer, särskilt MUL‑länderna, i deras ansträngningar att genomföra avtalet om förenklade handelsprocedurer. Parlamentet välkomnar vissa av WTO-medlemmarnas intresse för att börja ta sig an nya förhandlingsområden, exempelvis men inte begränsat till investeringar, statliga företag, konkurrens och digital handel. Resultaten från den tionde ministerkonferensen i Nairobi utgör ett tillfälle att blåsa nytt liv i WTO:s förhandlingsfunktion. Kommissionen uppmanas enträget att ta initiativ till att reformera och förstärka WTO, också genom att stärka samarbetet med ILO och andra FN-byråer som verkar för mänskliga rättigheter och miljö, i syfte att säkerställa större delaktighet, effektivitet, transparens och redovisningsskyldighet. Parlamentet påminner om den centrala roll som strategin för handelsrelaterat bistånd (Aid for Trade) har för handelsrelaterad kapacitetsuppbyggnad och tekniskt bistånd till utvecklingsländer och MUL-länder. Parlamentet uppmanar i detta avseende EU och dess medlemsstater att åta sig att öka det handelsrelaterade biståndet så att utvecklingsländerna får ta större del av mervärdet i globala värdekedjor. Kommissionen uppmanas att ta itu med frågorna om rättvis och etisk handel vid den kommande översynen av strategin för handelsrelaterat bistånd.

43.  Europaparlamentet anser att plurilaterala förhandlingar, företrädesvis inom WTO (såsom avtal om handel med informationsteknikprodukter (ITA), avtalet om miljöanpassade varor (EGA) och avtalet om handel med tjänster (TiSA)) erbjuder ett tillfälle att göra nya framsteg på WTO-nivå men endast genom att hålla en dörr öppen så att intresserade WTO-medlemmar kan ansluta sig. Parlamentet är fast övertygat om att dessa avtal, där så är möjligt, måste ha tillräckligt högt ställda mål för att kunna tillämpas på alla WTO-medlemmar enligt principen om mest gynnad nation och bör fungera som byggstenar för framtida multilaterala avtal. Handelspolitik bör även användas som ett verktyg för att öka miljöanpassade produkters konkurrenskraft, både när det gäller användning och produktionsmetoder. Parlamentet betonar hur viktigt det är att multilateralisera initiativet ”gröna varor”, och att överväga huruvida handelsavtal skulle kunna ge företräde åt verkligt miljöanpassade varor. Parlamentet betonar att TiSA skulle kunna vara en möjlighet att göra nya framsteg om handel med tjänster på WTO-nivå.

44.  Europaparlamentet efterlyser en starkt och effektiv parlamentarisk dimension inom WTO för att öka transparensen i organisationen och stärka den globala handelspolitikens legitimitet. Parlamentet uppmanar WTO att till fullo utnyttja den parlamentariska WTO-konferensen så att parlamentarikerna har tillgång till all information de behöver för att på ett effektivt sätt fylla sin tillsynsfunktion och på ett meningsfullt sätt bidra till handelspolitiken.

Ett skräddarsytt angreppssätt för framtida FTA-förhandlingar

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, på ett balanserat sätt och med vederbörlig respekt för ömsesidighet och ömsesidiga fördelar, fokusera på att slutföra de pågående handelsförhandlingarna, och att utvärdera de möjliga sammantagna effekterna, särskilt vad gäller känsliga produkter som omfattas av kvoter eller liberaliseringar inom ramarna för de pågående förhandlingarna eller avtal som redan har slutits. Parlamentet begär att de faktiska och potentiella effekterna av de genomförda handelsavtalen bedöms och kommuniceras på ett bättre sätt, i syfte att hitta en lämplig balans mellan skyddet av känsliga jordbrukssektorer och främjandet av EU:s offensiva intressen såsom en av de största livsmedelsexportörerna, bland annat genom att planera för lämpliga övergångsperioder och kvoter för de känsligaste produkterna, och i vissa fall undantag för dessa. Parlamentet påminner kommissionen om att utföra sonderingsförfaranden och opartiska och förutsättningslösa förhandsbedömningar av hållbarheten, med beaktande av unionens intressen innan förhandlingsmandat utformas.

46.  Europaparlamentet anser det vara viktigt att först och främst se till att de handelsförhandlingar som framgångsrikt har slutförts så snabbt som möjligt ratificeras. Parlamentet efterlyser särskilt avtal med Kanada och Singapore så att två stora marknader som kommer att vara centrala i framtiden för företagen i EU öppnas. Parlamentet efterlyser en informerad debatt i hela EU under de politiska diskussionerna.

47.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att i alla EU-handelsförhandlingar driva känsliga och offensiva intressen som att främja investeringar, avlägsna icke‑tariffära handelshinder, erkänna och skydda geografiska beteckningar och arbetstagarrättigheter, förbättra tillgången till offentlig upphandling (i synnerhet i samband med de pågående samtalen om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) och frihandelsavtalet mellan EU och Japan), säkerställa anständiga kvalitetsjobb, integrera SMF i de globala värdekedjorna, exkludera offentliga och audiovisuella tjänster och rättsligt säkra rätten att reglera när förhandlingarna om frihandelsavtal utgör en del av ambitiösa, balanserade och heltäckande paket.

48.  Europaparlamentet insisterar på att handelsförhandlingar måste följa en skräddarsydd regional handelsstrategi och att fullständig förenlighet med regional integration garanteras, särskilt inom Asien, Afrika och Latinamerika som kommissionen har identifierat som avgörande regioner för EU:s ekonomiska intressen, utan att förbise den nyckelroll som EU-USA spelar som strategiskt partnerskap. Kommissionen uppmanas att omedelbart inleda förhandlingar om ett investeringsavtal med Taiwan. Parlamentet påminner om att EU och Latinamerika är naturliga allierade med en sammanlagd befolkning på en miljard människor som genererar en fjärdedel av världens BNP. Detta partnerskaps potential har inte tagits till vara tillräckligt. Parlamentet välkomnar att kommissionens nya handels- och investeringsstrategi har ett tydligt fokus på Latinamerika. Kommissionen uppmanas att dra fördel av den nuvarande dynamiken i Mercosurländerna för att uppnå ett heltäckande, balanserat och ambitiöst avtal. Parlamentet stöder moderniseringen av avtalen med Mexiko och Chile. Parlamentet begär att ytterligare impulser ges till att förhandla fram FTA med både Australien och Nya Zeeland och påminner om vikten av att utveckla EU:s handelsrelationer med Indien, med tanke på den stora potentialen på denna marknad. Kommissionen uppmanas att blåsa nytt liv i förhandlingarna med Malaysia och inleda förhandlingar med Indonesien så snart som möjligt efter slutförandet av förberedande diskussioner om ett övergripande ekonomiskt partnerskap.

49.  Med tanke på rådande utmaningar betonar Europaparlamentet att särskild uppmärksamhet bör ägnas ramarna efter Cotonou-avtalet, med betoning på kopplingarna med människorättsklausulerna i avtalen om ekonomiskt partnerskap, avseende stöd till upprättandet av ett kontinentalt frihandelsområde som främjar stabilitet, regional integration, lokal tillväxt, sysselsättning och innovation. Parlamentet påminner om behovet för EU att säkerställa stabilitet i dess östra och södra grannskap och efterlyser större handelsrelaterad och ekonomisk integration som skulle åstadkomma ett fullständigt, snabbt och korrekt genomförande av DCFTA-avtalen med Ukraina, Georgien, Moldavien och konkreta framsteg med Tunisien, Marocko och Jordanien.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut involvera nationella företag i alla stadier av handelsförhandlingarna, också genom att inleda samråd med nationella organisationer, parallellt med samråden med EU:s paraplyorganisationer, och att låta den framförhandlade handelsavtalstexten åtföljas av en förteckning som tydligt anger resultaten av förhandlingarna för de olika sektorerna och skälen till de val som kommissionen gjort.

Motstånd mot att tillerkänna Kina marknadsekonomisk status och behovet av effektiva handelspolitiska skyddsåtgärder

51.  Europaparlamentet betonar att ytterligare handelsliberalisering – vilket skulle kunna leda till illojala handelsmetoder och konkurrens mellan länder med alla möjliga slags icke-tariffära handelshinder, arbetstagarrättigheter och miljö- och folkhälsonormer – kräver att EU kan reagera ännu effektivare på illojala handelsmetoder och säkerställa lika spelregler. Handelspolitiska skyddsåtgärder måste förbli en nödvändig del av EU:s handelsstrategi och möjliggöra en förbättring av dess konkurrenskraft genom att återupprätta rättvisa konkurrensförhållanden om detta visar sig vara nödvändigt. Parlamentet påminner om att den nuvarande EU-lagstiftningen om handelspolitiska skyddsåtgärder är från 1995. Unionens system för handelspolitiska skyddsåtgärder måste skyndsamt moderniseras utan att de försvagas. EU:s lagstiftning om handelspolitiska skyddsåtgärder måste bli effektivare, mer tillgängliga för SMF och bättre anpassade till dagens utmaningar och handelsmönster, och dessutom måste transparensen och förutsebarheten förbättras. Parlamentet beklagar att förslaget om modernisering av de handelspolitiska skyddsåtgärderna är blockerat i rådet som inte har kunnat få fram någonting i denna viktiga lagstiftning. Parlamentet beklagar också att kommissionen i sitt meddelande Handel för alla över huvud taget inte nämner att de handelspolitiska skyddsåtgärderna behöver moderniseras. Rådet uppmanas att snarast bryta dödläget när det gäller att modernisera de handelspolitiska skyddsåtgärderna med utgångspunkt i parlamentets ståndpunkt, särskilt med tanke på att Kina nu kräver att få marknadsekonomisk status.

52.  Europaparlamentet upprepar vikten av EU:s partnerskap med Kina, där fri och rättvis handel och investeringar spelar en viktig roll. Parlamentet är övertygat om att EU, till dess att Kina uppfyller alla fem EU-kriterier som krävs för att kvalificeras som marknadsekonomi, bör tillämpa en icke-standardiserad metod för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar av import från Kina när det gäller att fastställa prisjämförbarhet, i enlighet med och med full tillämpning av de delar av avsnitt 15 i protokollet om Kinas anslutning till WTO, som ger utrymme för tillämpning av en icke-standardiserad metod. Kommissionen uppmanas att lägga fram ett förslag i enlighet med denna princip och påminner om behovet av en nära samordning med andra WTO-partner i denna fråga.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte vidta några åtgärder utan att först göra en grundlig och heltäckande konsekvensbedömning som inbegriper alla tänkbara effekter och följder för sysselsättningen och den hållbara tillväxten inom alla EU:s sektorer samt de tänkbara effekterna och följderna för miljön.

Bättre överensstämmelse mellan EU:s handels- och industripolitik, och bättre skydd för immateriella rättigheter

54.  Europaparlamentet anser att det måste göras mer för att på ett samlat sätt ta sig an den europeiska industrins behov, och att EU:s industrisektor alltför ofta uppmärksammas i mindre grad än tjänstesektorn. Handelspolitiken måste garantera lika spelregler för Europas industri, ge tillgång till nya och framväxande marknader och underlätta uppåtriktad konvergens för standarder samtidigt som dubbelcertifiering minskas. Kommissionen uppmanas att se till att det råder samstämdhet mellan EU:s handels- och industripolitik samt främja den europeiska industrins utveckling och konkurrenskraft, med särskilt beaktande av återindustrialiseringsstrategin.

55.  Europaparlamentet betonar att ursprungsreglerna i hög grad avgör vilka industrier som vinner eller förlorar på EU:s frihandelsavtal. Parlamentet erkänner att ursprungsregler hittills inte har analyserats helt av parlamentet och uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport om de ändringar på fyrsiffrig CN-nivå som kommissionen har gjort under de senaste tio åren av sin valda FTA-standardförhandlingsposition om ursprungsregler och förklara skälen till ändringarna.

56.  Europaparlamentet anser att överlevnaden för hela sektorer av Europas industri äventyras när de immateriella rättigheterna faktiskt inte skyddas. Varumärkesförfalskning leder till förlust av arbetstillfällen och underminerar innovationen. Parlamentet upprepar att adekvat skydd av de immateriella rättigheterna och en effektiv tillämpning av detta skydd är grunden för en global ekonomi. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att i frihandelsavtal och inom WTO förstärka skyddet av de immateriella rättigheterna och tillämpningen av detta skydd, och att samarbeta med partner för att bekämpa bedrägerier. Parlamentet stöder kommissionens mål att skydda hela spektrumet av immateriella rättigheter, inklusive patent, varumärken, copyright, design, geografiska beteckningar, ursprungsbeteckningar samt läkemedel.

Öppnandet av nya marknadsmöjligheter för EU:s tjänsteleverantörer och erkännandet av yrkeskvalifikationer som en grundläggande del i EU:s handelsstrategi

57.  Europaparlamentet påminner om att EU har en ledande roll i tjänstesektorn. Öppnandet av nya marknadsmöjligheter måste vara en väsentlig del av EU:s internationella handelsstrategi. Parlamentet betonar att det är ytterst viktigt att ta med tjänster i handelsavtalen, eftersom det ger europeiska företag och inhemsk personal möjligheter samtidigt som det också, i enlighet med artiklarna 14 och 106 i EUF-fördraget och protokoll 26, utesluter nuvarande och framtida tjänster av allmänt intresse och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse från tillämpningsområdet för alla avtal, oavsett om de är offentligt eller privat finansierade. Parlamentet begär att kommissionen ska främja och inkludera erkännande av yrkeskvalifikationer i handelsavtal och därmed öppna upp nya möjligheter för europeiska företag och anställda. Parlamentet begär särskilt att ett införlivande av vissa fördelar från IKT-direktivet i handels- och investeringsavtal övervägs, i utbyte mot sådana erkännanden.

58.  Europaparlamentet delar kommissionens uppfattning att tillfällig flytt av personal har blivit en nödvändighet för att utvidga företagens verksamhet internationellt och att detta förblir ett av EU:s offensiva intressen. Ett kapitel om arbetstagares rörlighet bör ingå i alla EU:s handels- och investeringsavtal. Parlamentet påminner dock om att Gats‑åtagandena gällande leveranssätt 4 bara får gälla rörlighet för högkvalificerade personer (såsom personer med universitetsexamen eller motsvarande masterutbildning eller med en ledande ställning) för särskilda ändamål, för en begränsad tid och under exakt angivna villkor som fastställs i nationell lagstiftning i det land där tjänsten utförs och i ett avtal som respekterar sådan nationell lagstiftning i enlighet med artikel 16 i tjänstedirektivet, samtidigt som det garanteras att inget kommer att hindra EU och dess medlemsstater från att vidhålla och förbättra arbetsrättsnormer och kollektivavtal.

59.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att utnyttja handelspolitiken för att ta itu med nya former av digital protektionism och för att utforma bestämmelser för e‑handel och gränsöverskridande dataströmmar i överensstämmelse med EU:s uppgiftsskyddslagstiftning och privaträtt och för att skydda de grundläggande rättigheterna. Parlamentet anser att mer behöver göras för att skapa ett klimat som är förmånligt för e-handel och entreprenörskap inom EU som minskar monopol och missbruk av monopolsituationer på telekommarknaden, praxis med geografisk blockering och konkreta överklagandemöjligheter. Det är mycket viktigt att kunna garantera regleringssamarbete, färre bedrägerier online, ömsesidigt erkännande och harmonisering av standarder inom den digitala sektorn. Kommissionen uppmanas att lägga fram en ny modell för kapitlen om e-handel som skulle undanta existerande och alla framtida EU-regelverk för dataskydd från alla handelsförhandlingar, i syfte att säkerställa datautbyte med fullständig respekt för de bestämmelser om uppgiftsskydd som gäller i den registrerades ursprungsland. Parlamentet efterlyser mer samarbete mellan de verkställande aktörerna, särskilt vad gäller otillbörliga affärsmetoder på internet.

Den digitala ekonomins stora betydelse för framtidens världshandel

60.  Europaparlamentet noterar den digitala ekonomins växande och framtida betydelse, inte bara i Europa utan i hela världen, med uppskattningsvis 3,3 miljarder internetanvändare globalt sett, vilket motsvarar 40 % av världens befolkning. Trender såsom molntjänster, mobila webbtjänster, smarta nät och sociala medier håller på att skapa ett radikalt förändrat affärslandskap. Parlamentet betonar att EU:s handelspolitik måste hålla jämna steg med digitala och tekniska trender.

61.  Europaparlamentet begär att kommissionen tillsammans med WTO-partner dels ska upprätta en arbetsgrupp för digital handel inom WTO som bör ha i uppgift att i detalj utreda det nuvarande regelverkets lämplighet för elektronisk handel genom att granska specifika rekommendationer, förtydliganden och ändringar, dels överväga att upprätta ett nytt regelverk för förenklade handelsprocedurer på tjänsteområdet som bygger på god praxis från tillämpningen av avtalet om förenklade handelsprocedurer.

Stöd åt kommissionen i dess kamp mot korruption

62.  Europaparlamentet är medvetet om att införandet av bestämmelser om finansiella tjänster i handelsavtal har skapat oro för potentiellt negativa konsekvenser i form av penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt. Kommissionen uppmanas att bekämpa korruption såsom ett väsentligt icke-tariffärt handelshinder i både de utvecklade länderna och utvecklingsländerna. Handels- och investeringsavtal erbjuder en bra möjlighet att öka samarbetet i kampen mot korruption, penningtvätt, skattebedrägerier och skatteundandragande. Åtaganden grundade på internationella standarder, landsspecifika rapporteringskrav och ett automatiskt informationsutbyte bör inkluderas i lämpliga internationella avtal för att ytterligare underbygga en liberalisering av finansiella tjänster.

63.  Europaparlamentet anser att kopplingen mellan handels- och investeringsavtal och avtal om dubbelbeskattning har granskats alltför lite och uppmanar kommissionen att noggrant undersöka alla effekter som sådana verktyg kan få på varandra och på den bredare politiska samstämdheten i fråga om kampen mot skatteundandragande.

En framåtblickande handelspolitik som tar hänsyn till de små och medelstora företagens (SMF) behov

64.  Europaparlamentet understryker att en framåtblickande handelspolitik i större utsträckning måste uppmärksamma mikroföretags och SMF:s särskilda behov och se till så att de fullt ut gynnas av handels- och investeringsavtal. Bara en liten del av Europas SMF kan identifiera och utnyttja de möjligheter som globalisering och handelsliberalisering erbjuder. Endast 13 % av Europas SMF har varit internationellt aktiva utanför EU, men SMF står redan för en tredjedel av EU:s export. Parlamentet stöder initiativ för att underlätta internationaliseringen av Europas SMF och poängterar därför fördelarna med ett SMF-kapital i alla framtida FTA. Nya vägar måste utforskas för att bättre kunna stödja SMF i deras försäljning av varor och tjänster utomlands. SMF behöver mer skräddarsytt stöd, med start i medlemsstaterna, enklare tillgång till användarvänlig onlineinformation om handelsåtgärder och specifika och tydliga vägledningar om de möjligheter och fördelar som varje tidigare eller framtida handelsavtal som sluts av EU innebär.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till SMF:s behov i handelsavtalens samtliga kapitel, inbegripet, men inte begränsat till, upprättande av onlinebaserade kontaktpunkter för SMF där de kan få information om relevant lagstiftning, vilket är ytterst viktigt i synnerhet för gränsöverskridande tjänsteleverantörer i samband med licensiering och andra administrativa krav. Dessa verktyg bör i tillämpliga fall omfatta nya möjligheter till marknadstillträde för SMF, särskilt upphandlingar med lågt värde. Parlamentet betonar att det är viktigt att minska handelskostnaderna för SMF genom att effektivisera tullförfarandena, minska de icke-tariffära hindren och regelbördan samt förenkla ursprungsreglerna. SMF kan spela en roll i att hjälpa kommissionen med utformningen av dessa verktyg, för att se till att handelsavtal uppfyller deras behov. Kommissionen uppmanas att vidhålla en nära dialog med företrädare för SMF i alla skeden av handelsförhandlingar.

66.  Europaparlamentet betonar att det är avgörande att ge SMF snabbare tillgång till antidumpningsförfaranden för att skydda dem mot otillbörliga handelsmetoder. Parlamentet understryker behovet av en reform av WTO:s multilaterala ramar för att bättre involvera SMF och för att garantera en snabbare lösning av tvister.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera och förbättra existerande verktyg för subsidiaritet, undvikande av dubbelarbete och komplementaritet, i relation till respektive medlemsstats program och europeiskt mervärde, innan man utvecklar ytterligare separata åtgärder för att stödja internationaliseringen av SMF. Kommissionen bör lämna in en oberoende bedömning av alla pågående program till parlamentet.

Investeringar

68.  Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är med inkommande och utgående investeringar för EU:s ekonomi och att EU:s företag behöver vara skyddade när de investerar på tredjeländers marknader. Parlamentet uppskattar kommissionens insatser när det gäller det nya systemet för investeringsdomstolar. Parlamentet betonar behovet av ytterligare diskussioner med intressenter och parlamentet om dessa investeringsdomstolar. Systemet måste vara förenligt med EU:s rättssystem, särskilt EU-domstolarnas behörighet, och mer specifikt EU:s konkurrensbestämmelser. Parlamentet delar ambitionen att på medellång sikt inrätta en multilateral lösning för investeringstvister. Parlamentet beklagar att förslaget om ett system för investeringsdomstolar inte innehåller en bestämmelser om investerares skyldigheter.

69.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att följa de rekommendationer om att stimulera mer ansvarsfulla, transparenta och befogade investeringar som ingår i Unctads heltäckande investeringspolitiska ram för hållbar utveckling.

70.  Europaparlamentet noterar kravet i kommissionens investeringsplan för Europa att få fart på investeringar inom EU, och anser att handelsstrategier är ett viktigt medel för att uppnå detta mål. Parlamentet noterar att Europeiska fonden för strategiska investeringar saknar en extern dimension. Kommissionen uppmanas att endast överväga inrättandet av en extern dimension efter en noggrann analys av fondens resultat och en granskning av dess nytta, med tanke på att lån erbjuds av Europeiska investeringsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och insatserna inom ramen för Europeiska utvecklingsfonden. Parlamentet betonar att dessa fonder måste bidra till hållbar utveckling och anständiga jobb, tackla fattigdomen och lindra de bakomliggande orsakerna till migration.

71.  Parlamentet påminner om behovet att öka transparensen och ansvarsskyldigheten för institutioner för utvecklingsfinansiering och offentlig-privata partnerskap för att på ändamålsenligt sätt spåra och kontrollera penningflödena, skuldhållbarheten och mervärdet för den hållbara utvecklingen i deras projekt.

Handel och jordbruk

72.  Europaparlamentet framhåller att Europas höga standarder när det gäller miljö, livsmedelssäkerhet, djurs välbefinnande och sociala förhållanden är ytterst viktiga för EU-medborgarna, särskilt i fråga om offentlig moral och informerade konsumentval, och anser att handelsavtal bör främja rättvis konkurrens för att säkerställa att EU‑jordbrukare drar full nytta av tullmedgivanden och inte missgynnas ekonomiskt jämfört med deras motparter i tredjeländer. Parlamentet understryker behovet av att garantera att EU:s standarder för livsmedelssäkerhet och djurens välbefinnande skyddas genom upprätthållande av försiktighetsprincipen, hållbart jordbruk och en hög nivå på spårbarhet och produktmärkning och genom att säkerställa att all import uppfyller tillämplig EU-lag. Det råder stora skillnader i standarderna för djurens välbefinnande internationellt. Parlamentet understryker behovet av att reglera exporten av levande produktionsdjur i enlighet med existerande EU-lag och de standarder som fastställts av Världsorganisationen för djurhälsa (OIE).

73.  Europaparlamentet anser att det med hänsyn till den aktuella jordbrukskrisen är av avgörande betydelse att öppna nya marknader för EU:s jordbruksprodukter, såsom mejeriprodukter, kött samt frukt och grönsaker. Parlamentet betonar vikten av en kartläggning av nya avsättningsmöjligheter med hög köppotential.

74.  Europaparlamentet anser att man måste stärka jordbrukets mervärde och genomföra marknadsföringskampanjer i syfte att öppna nya marknader. Parlamentet understryker framför allt att det är mycket viktigt att stärka de europeiska kvalitetsordningarna, eftersom de säkerställer det bästa möjliga varumärket för europeiska produkter på världsmarknaden, vilket indirekt är till nytta för hela det europeiska jordbruket.

75.  Europaparlamentet insisterar på att man måste stärka importkontrollerna vid gränserna liksom de kontroller som kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor gör av produktionsvillkoren och saluföringen i de länder som exporterar till EU så att förenlighet med unionsregler kan säkerställas.

76.  Europaparlamentet framhåller vikten av framsteg på området för sanitära, fytosanitära och andra icke-tariffära hinder mot handel på jordbruksområdet, inom alla frihandelsförhandlingar, särskilt vad gäller de ”absoluta gränser” som EU fastställer när det gäller sådana aspekter som kan inverka på konsumenternas hälsa.

77.  Europaparlamentet påminner om den betydelse som geografiska beteckningar har vid marknadsföring av traditionella europeiska livsmedel från jordbruket, genom att skydda dem från skadliga försök att åka snålskjuts på deras rykte, garantera konsumenternas rättigheter och medvetna val och skydda producenter på landsbygden och jordbrukare, särskilt SMF. Parlamentet konstaterar att skydd och erkännande av geografiska ursprungsbeteckningar i tredjeländer kan vara av stort värde för hela EU:s jordbruks- och livsmedelssektor, och anser att skyddsåtgärder och insatser för att motverka förfalskningar bör ingå i alla handelsavtal.

Bättre tillgång till offentliga kontrakt för europeiska ekonomiska aktörer

78.  Europaparlamentet vill eliminera skillnaderna mellan EU och andra handelspartner när det gäller hur öppna marknaderna för offentlig upphandling är. Kommissionen uppmanas att anstränga sig ännu mer för att försöka få till stånd en ambitiös och mer ömsesidig öppning av internationella marknader för offentlig upphandling, samtidigt som undantag garanteras för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och det säkerställs att stater är fortsatt fria att anta sociala och miljömässiga standarder, såsom det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet för sina upphandlingsförfaranden. Europeiska ekonomiska aktörer, både storföretag och SMF, behöver få bättre tillgång till offentliga kontrakt i tredjeländer genom instrument såsom Small Business Act och elimineringen av den nuvarande nivån på asymmetrierna. Parlamentet påminner här om att EU är en av de öppnaste marknaderna för offentlig upphandling bland alla WTO-medlemmar.

79.  Europaparlamentet noterar kommissionens ändrade förslag till förordning om tillträdet för varor och tjänster från tredjeländer till unionens inre marknad för offentlig upphandling, som är ett viktigt redskap för att kunna garantera lika spelregler när det gäller tredjeländers marknadstillträde, och beklagar djupt att medlemsstaternas regeringar har försinkat det ursprungliga förslaget. Kommissionen uppmanas att säkra positiv ömsesidighet i tillträdet till marknader för offentlig upphandling med alla handelspartner.

Lika tillgång till resurser för sund konkurrens på världsmarknaden

80.  Europaparlamentet betonar att naturresurser är begränsade och bör användas på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt där återvinning prioriteras. Parlamentet konstaterar att utvecklingsländer och särskilt MUL-länder är mycket beroende av naturresurser. Parlamentet påminner om att Europas handelspolitik måste gå i riktning mot en konsekvent, hållbar, heltäckande och tvärpolitisk strategi för råvaror, vilket parlamentet redan har uttryckt i sitt betänkande En ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin.

81.  Europaparlamentet framhåller behovet av att växla om till en koldioxidsnål ekonomi, och uppmuntrar därför kommissionen att stärka samarbetet om forsknings-, utvecklings- och innovationsaktiviteter på energiområdet som att främja diversifieringen av energileverantörer, energiförsörjningsvägar och energikällor genom att hitta nya energihandelspartner, för att på så sätt skapa större konkurrens och ge EU:s energikonsumenter lägre priser. Parlamentet understryker att utvecklingen av förnybara energikällor och främjandet av energieffektivitet är avgörande för att öka energitryggheten och minska importberoendet. Parlamentet framhäver hur viktigt det är att frihandelsavtal innehåller bestämmelser som syftar till att upprätta partnerskap på området för hållbar energi och att utöka det tekniska samarbetet, i synnerhet på området för förnybara energikällor och energieffektivitet och energisäkerhetsmekanismer, och till att förebygga koldioxidläckor för att uppfylla målen enligt COP21.

Kampen mot olaglig handel med vilda djur och växter och produkter från vilda djur och växter

82.  Europaparlamentet ser fortfarande mycket allvarligt på den senaste tidens stora ökning av brottslighet avseende vilda djur och växter och den därmed förknippade olagliga handeln, som inte bara har en förödande inverkan på den biologiska mångfalden och antalet arter utan även utgör ett tydligt och faktiskt hot mot försörjningsvägar och lokala ekonomier, särskilt i utvecklingsländer. Parlamentet välkomnar EU:s åtagande att eliminera den olagliga handeln med vilda djur och växter som en del av EU:s svar på FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling, särskilt mål nr 15 för hållbar utveckling där det konstateras att det inte bara finns ett behov av att få ett slut på tjuvjakt och handel med skyddade djur- och växtarter utan även att ta itu med både efterfrågan på och utbudet av olagliga produkter från vilda djur och växter. Parlamentet förväntar sig i detta sammanhang att kommissionen, efter en period med reflektion som omfattar samråd med parlamentet och medlemsstaterna, kommer att överväga vilket som är det bästa sättet att införliva bestämmelser om olaglig handel med vilda djur och växter i EU:s alla framtida handelsavtal.

Bättre tullsamarbete och kampen mot olaglig handel vid EU:s gränser

83.  Europaparlamentet betonar att bättre harmoniserade och effektivare tullförfaranden inom och utanför Europa bidrar till att underlätta handeln, uppfylla respektive avtal om förenklade handelsprocedurer, och även bidrar till att förebygga förfalskningar och olagliga och falska varor som, när de införs på den inre marknaden, undergräver EU:s ekonomiska tillväxt och utsätter de EU-konsumenterna för allvarliga risker. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att förbättra samarbetet mellan tullmyndigheterna. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas än en gång att inrätta en gemensam EU-tulltjänst för en effektivare tillämpning av tullbestämmelser och tullförfaranden inom EU:s tullområde.

84.  Europaparlamentet understryker att kommissionen vid förhandlingar om handelsavtal bör sträva efter att förmå handelspartner att upprätta gemensamma kontaktpunkter för tullfrågor och gränsbestämmelser, som vid behov kan kompletteras av stöd till kapacitetsbyggande för handelsfonder.

85.  Europaparlamentet betonar att det krävs adekvat kommunikation och god samordning för att se till att avskaffande av tullavgifter åtföljs av lämpliga tekniska, institutionella och politiska åtgärder för att säkerställa en fortsatt säker handel.

86.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga centrala resultatindikatorer som ska användas för att bedöma tullens resultat inom och utanför Europa. Det är beklagligt att det finns mycket få offentligt tillgängliga uppgifter. Det skulle vara värdefullt att öka kunskapen om hur tullar och andra gränskontroller löpande presterar, på hemmaplan liksom i våra handelspartnerländer, för att utbyta bästa praxis och samordna förenklade handelsprocedurer av särskilt intresse för de europeiska institutionerna – med tanke på bestämmelserna i artikel 13 i WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer.

87.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inleda en öppen diskussion om en möjlig överföring av tullmyndigheter från nationell nivå till EU-nivå.

Att leverera konkreta fördelar för konsumenter

88.  Europaparlamentet erkänner att handelsavtal har potentialen att skapa stora fördelar för konsumenter, särskilt genom att öka konkurrensen, sänka priserna, leda till större urval och främja innovation. För att frigöra en sådan potential uppmanas kommissionen att i alla förhandlingar med kraftfullt verka för att begränsa tillämpningen av geografisk blockering, minska de internationella roamingavgifterna och stärka passagerares rättigheter.

89.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att stödja konsumenter när det gäller gränsöverskridande handel med varor och tjänster med tredjeländer, till exempel kontaktpunkter på nätet som erbjuder information eller rådgivning vid tvister.

90.  Europaparlamentet insisterar på att konsumenterna måste ges korrekt information om särdragen hos de produkter som är föremål för handel.

Handel för alla: kompletterande politiska åtgärder i den öppna handeln och den investeringspolitik som behövs för att maximera vinsterna och minimera förlusterna

91.  Europaparlamentet delar OECD:s syn att öppen handel och investeringspolitik kräver en uppsättning effektiva kompletterande politiska åtgärder för att maximera vinsterna och minimera förlusterna av handelsliberaliseringen för EU och för tredjeländers befolkningar och ekonomier. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att göra mycket mera för att komplettera den öppnade handeln med en uppsättning stödjande åtgärder för att garantera hållbar utveckling, t.ex. när det gäller allmännyttiga tjänster och offentliga investeringar, utbildning och hälso- och sjukvård, aktiv arbetsmarknadspolitik, forskning och utveckling, utveckling av infrastruktur samt lämpliga bestämmelser för att garantera sociala och miljömässiga rättigheter.

92.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra en grundlig förhands- och efterhandsanalys på grundval av konsekvensanalyser för varje företag för sig och för regioner i fråga om alla relevanta handelsavtal och lagstiftningsdokument, för att förutse möjliga negativa effekter på arbetsmarknaden i EU och finna mer sofistikerade metoder för att introducera riskreducerande åtgärder och blåsa nytt liv i industrier och regioner som har halkat efter, i syfte att uppnå en rättvisare fördelning av handeln och säkerställa brett baserade vinster från denna. Parlamentet betonar att de europeiska struktur- och investeringsfonderna, särskilt Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden, kan spela en avgörande roll i detta sammanhang. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter skulle också kunna bli ett viktigt instrument om den reformerades och utformades så att den blir adekvat finansierad för att ge stöd till företag och producenter i EU som påverkas negativt av handelsrelaterade sanktioner gentemot tredjeländer och stöd till anställda i SMF som drabbas direkt av globaliseringseffekterna.

o
o   o

93.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Unctad och WTO.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0415.
(2) Antagna texter, P8_TA(2015)0252.
(3) Antagna texter, P8_TA(2016)0041.
(4) Antagna texter, P8_TA(2015)0250.
(5) Antagna texter, P8_TA(2015)0219.
(6) Antagna texter, P8_TA(2015)0175.
(7) EUT C 56E, 26.2.2013, s. 87.
(8) EUT C 188E, 28.6.2012, s. 42.
(9) EUT C 99E, 3.4.2012, s. 94.
(10) EUT C 99E, 3.4.2012, s. 31.
(11) EUT C 99E, 3.4.2012, s. 101.

Rättsligt meddelande