Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2255(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0255/2016

Ingivna texter :

A8-0255/2016

Debatter :

Omröstningar :

PV 14/09/2016 - 9.8
CRE 14/09/2016 - 9.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0346

Antagna texter
PDF 324kWORD 57k
Onsdagen den 14 september 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
Social dumpning i Europeiska unionen
P8_TA(2016)0346A8-0255/2016

Europaparlamentets resolution av den 14 september 2016 om social dumpning i Europeiska unionen (2015/2255(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen och artiklarna 56, 153.5 och 154 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av de grundläggande principerna om fri rörlighet för arbetstagare (artikel 45 i EUF-fördraget) och fri rörlighet för tjänster (artikel 56 i EUF-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 151 och 153 i EUF-fördraget och artikel 9 i EUF-fördraget som garanterar ett fullgott socialt skydd,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandhållande av tjänster(1),,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen)(2),

–  med beaktande av det pågående genomförandet av direktiv 2014/67/EU,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om samordning av de sociala trygghetssystemen(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG (EUT L 300, s. 51)(7).

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85(8) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG av den 11 mars 2002 om arbetstidens förläggning för personer som utför mobilt arbete avseende vägtransporter(9),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 av den 24 september 2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen(10),

–  med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 3577/92 av den 7 december 1992 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage)(11),

–  med beaktande av förslaget till rådets direktiv om bestämmelser för bemanning av fartyg i regelbunden passagerar- och färjetrafik mellan medlemsstater (COM(1998)0251),

–  med beaktande av rådets direktiv 1999/63/EG av den 21 juni 1999 om det avtal om arbetstidens organisation för sjömän som ingåtts av European Community Shipowners' Association (ESCA) och Federation of Transport Workers' Unions in the European Union (FST)(12) i dess ändrade lydelse enligt rådets direktiv 2009/13/EG av den 16 februari 2009 om genomförande av det avtal som ingåtts av European Community Shipowners’ Associations (ECSA) och European Transport Workers’ Federation (ETF) om 2006 års konvention om arbete till sjöss(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2014 om effektiva yrkesinspektioner för att förbättra arbetsförhållandena i Europa(14),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2016/344 av den 9 mars 2016 om inrättande av ett europeiskt forum för att förbättra samarbetet när det gäller att bekämpa odeklarerat arbete(15),

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande arbetsnormer och dess konventioner och rekommendationer om arbetsmarknadsförvaltning och yrkesinspektion, som är internationella referenser som garanterar att bestämmelserna om arbetsförhållanden och skydd av arbetstagarna tillämpas,

–  med beaktande av Eurofounds rapport med titeln ”Posted workers in the European Union” (2010)(16) och de nationella rapporterna,

–  med beaktande av Eurofounds ordbok om förhållandet mellan arbetsmarknadens parter(17),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 maj 2015 Bättre lagstiftning för bättre resultat — en EU-agenda (COM(2015)0215),

–  med beaktande av parlamentets studie från 2015 EU Social and Labour Rights and EU Internal Market Law,

–  med beaktande av kommissionens studie från 2015 Study on wage setting systems and minimum rates of pay applicable to posted workers in accordance with Directive 96/71/EC in a selected number of Member States and sectors,

–  med beaktande av Gents universitets studie från 2015 Atypical Employment in the Aviation Sector,finansierad av kommissionen,

–  med beaktande av det tal om tillståndet i unionen som kommissionens ordförande höll i parlamentet den 9 september 2015,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för transport och turism och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0255/2016), och av följande skäl:

A.  Odeklarerat arbete och falskt egenföretagande kan leda till snedvridning av konkurrensen, vilket resulterar i att de sociala försäkringssystemen långsiktigt skadas, att antalet otrygga arbetstillfällen ökar och att skyddet för arbetstagare och arbetets kvalitet generellt försämras, och bör därför bekämpas. Den ökade tendensen till utkontraktering och underentreprenad kan skapa möjligheter att missbruka eller kringgå befintlig lagstiftning om arbetsvillkor och socialt skydd. Att hantera sådant missbruk är nödvändigt för att behålla den fria rörligheten på den inre marknaden och solidariteten inom unionen.

B.  Den fria rörligheten för arbetstagare, som fastställs i artikel 45 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster hör till de grundläggande principerna för den inre marknaden.

C.  Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som alla medlemsstater har skrivit under, föreskriver främjande av jämställdhet på alla områden. När det gäller social dumpning är det en central utmaning för EU att öka sysselsättningsnivån bland kvinnor, förbättra kvinnors situation på arbetsmarknaden och undanröja skillnader mellan könen.

D.  En av de viktigaste principerna i EU:s politik är social sammanhållning, vilket innebär ständig och fortgående tillnärmning av löner och säkerställt socialt skydd för alla arbetstagare, vare sig de är lokala eller mobila. Det kvarstår betydande skillnader i arbetsvillkor och löner i unionen, och social konvergens i riktning uppåt är nyckeln till välstånd och ökad inre efterfrågan i hela unionen. Löneskillnader är bland de viktigaste orsakerna till att arbetare lämnar sitt hemland.

E.  I artikel 9 i EUF-fördraget står främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor inskrivet som grundläggande principer för unionen. Till följd av krisen och de höga arbetslöshetssiffrorna i flertalet medlemsstater fördjupas ojämlikheten.

F.  Könslönegapet är fortfarande en verklighet, och trots att det finns EU-lagstiftning och icke-bindande rekommendationer är framstegen på detta område extremt begränsade. Situationen försvåras av social dumpning i kombination med könslönegapet, vilket leder till den pensionsklyfta mellan kvinnor och män som gör att äldre kvinnor löper större risk för fattigdom än äldre män.

G.  Människohandel, särskilt handeln med kvinnor, och inte bara från tredjeländer till EU utan också mellan EU-länder, är ofta kopplad till falska anställningskontrakt.

H.  Den ökade möjligheten till ”social dumpning” till följd av anställningsförhållanden med extraterritoriella inslag bör beaktas.

I.  Inom transportsektorn är trygghet, passagerarnas säkerhet och lämpliga arbetsvillkor i hög grad sammankopplade.

J.  Inrättandet av ett gemensamt europeiskt transportområde bekräftades som det slutgiltiga målet med 2011 års vitbok om transport.

K.  Kommissionen har meddelat att den under år 2016 ämnar föreslå nya initiativ om vägtransport, som omfattar de sociala aspekterna.

L.  Vägtransportsektorn är viktig för samhället och ekonomin i EU och står för nästan tre fjärdedelar (72 %) av de totala inhemska godstransporterna. Sektorn transporterar fler passagerare än tunnelbanor och spårvagnar över och under jord tillsammans samt sysselsätter över 2,2 % av den totala förvärvsarbetande befolkningen i EU (5 miljoner människor).

M.  Goda arbetsförhållanden som skyddar den fysiska och psykiska hälsan är en grundläggande rättighet för enskilda arbetstagare(18) och har ett positivt egenvärde.

N.  Kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, betonade i sitt tal om tillståndet i unionen 2015 den 15 juli 2014 behovet av en rättvisare och verkligt alleuropeisk arbetsmarknad, som kan åstadkommas genom att främja och skydda medborgarnas rätt till fri rörlighet, som är en grundläggande rättighet i EU, samtidigt som man undviker missbruk och risker för social dumpning.

O.  EU-domstolen fastställde i sin dom av den 18 december 2007(19) i mål C-341/05, Laval, rätten att vidta fackliga stridsåtgärder mot eventuell social dumpning och betonade att sådana åtgärder måste vara proportionella för att inte inskränka de grundläggande friheterna i EU, såsom friheten att tillhandahålla tjänster.

P.  Den europeiska sociala stadgan bör erkännas som uttrycket för medlemsstaternas samförstånd på området grundläggande sociala rättigheter.

Q.  De tilltagande otillbörliga metoderna och de allt fler fallen av social dumpning försvagar stödet för principen om den inre marknaden och företagens konkurrenskraft, i synnerhet små och medelstora företag, urholkar europeiska arbetstagares rättigheter och undergräver förtroendet för den europeiska integrationen samt gör social konvergens till en absolut nödvändighet. Jordbruk, byggindustri, catering och livsmedel, transport, hälso- och sjukvård och hushållstjänster är de mest berörda sektorerna.

R.  Likabehandling av arbetstagare inom Europeiska unionen och grundläggande social konvergens på den inre marknaden är viktigt. I artikel 45 i EUF-fördraget fastslås att fri rörlighet ska innebära ett förbud mot all diskriminering av arbetstagare från medlemsstaterna på grund av nationalitet vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor.

S.  Dumpning strider, oavsett om den är social, skattemässig eller miljömässig, mot europeiska värderingar genom att den äventyrar skyddet av EU-medborgarnas rättigheter(20).

T.  I dagsläget har det stora flertalet medlemsstater inte införlivat direktiv 2014/67/EU, trots att tidsfristen för införlivande var den 18 juni 2016. Det är viktigt att bedöma konsekvenserna av genomförandet av direktivet, så snart det har införlivats i samtliga medlemsstater, för att få reda på dess verkliga konsekvenser för kampen mot de olika erkända formerna av bedrägeri i samband med utstationering av arbetstagare och skyddet av utstationerade arbetstagare.

U.  Utstationerade arbetstagare utgör omkring 0,7 % av EU:s totala arbetskraft(21).

V.  Antalet utstationerade arbetstagare inom unionen ligger på 1,92 miljoner, huvudsakligen inom byggnadssektorn (43,7 % av samtliga utstationerade arbetstagare) samt tjänste-, transport-, kommunikations- och jordbrukssektorerna.

W.  Den fria rörligheten för personer är en absolut nödvändighet för det europeiska projektet, men också en förutsättning för att uppnå målen om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i syfte att åstadkomma en stor och hållbar konkurrenskraft inom samtliga medlemsstater.

X.  EU-domstolen fastställde i sin dom i mål C-396/13 att direktiv 96/71/EG syftar dels till att säkerställa en lojal konkurrens mellan inhemska företag och företag som tillhandahåller tjänster över gränserna, dels till att säkerställa att en kärna av värdmedlemsstatens ovillkorliga regler om minimiskydd tillämpas på de utstationerade arbetstagarna.

Y.  Utstationering av arbetstagare bör främja delning av yrkeskompetens och yrkeserfarenheter och inte vara en källa till social dumpning.

Z.  Arbetsgivarorganisationerna och facken inom EU kan spela en viktig roll i kampen mot social dumpning.

AA.  Ett åtagande har gjorts att inte öka den finansiella bördan för företag, i synnerhet små och medelstora företag.

AB.  Lönesättning tillhör medlemsstaternas verksamhetsområde.

AC.  EU-domstolen fastställde i sin dom i mål C-396/13 att värdmedlemsstaten är behörig att fastställa minimilönen, liksom beräkningssättet och bedömningen av kriterierna för detta.

AD.  Kommissionens ordförande har deklarerat att samma arbete på samma plats bör omfattas av samma lön(22). Det krävs ett rättsligt förtydligande av detta uttalande och dess tillämpning.

I. Stärka kontrollerna och samordningen mellan och av medlemsstaterna

1.  Europaparlamentet menar, då en juridiskt erkänd och universellt delad definition av social dumpning saknas, att begreppet omfattar ett brett spektrum av avsiktligt otillbörliga metoder och kringgående av befintliga europeiska och nationella lagar (däribland lagar och allmänt tillämpliga kollektivavtal), vilket ger upphov till illojal konkurrens genom olaglig minimering av arbetskrafts- och driftskostnader och leder till brott mot arbetstagarnas rättigheter och utnyttjande av arbetstagare. Parlamentet anser att konsekvenserna av dessa metoder och situationer kan få följder via följande tre huvudsakliga aspekter:

   Den ekonomiska aspekten Vissa ekonomiska aktörers tillämpning av olagliga metoder såsom odeklarerat arbete eller otillbörliga metoder såsom falskt egenföretagande kan leda till betydande snedvridningar på marknaden, som är skadliga för laglydiga företag, särskilt små och medelstora företag.
   Den sociala aspekten Social dumpning kan leda till situationer där diskriminering och orättvis behandling uppstår bland arbetstagare i EU och där de berövas sin möjlighet att effektivt utöva sina sociala och arbetsrelaterade rättigheter, inte minst vad gäller löner och socialt skydd.
   Ekonomiska aspekter och budgetaspekter Utebliven betalning av sociala avgifter och skatter till följd av social dumpning utgör ett hot mot den finansiella stabiliteten i medlemsstaternas sociala trygghetssystem och offentliga finanser.

2.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att säkerställa lika villkor för alla och rättvis konkurrens över hela EU samt att utrota social dumpning. Parlamentet betonar att yrkesinspektioner och/eller arbetsmarknadens parter spelar en nyckelroll i att fastställa anständiga löner i enlighet med medlemsstaternas lagar och praxis, och i att erbjuda arbetsgivare samråd och vägledning. Parlamentet påpekar att 28 medlemsstater har ratificerat ILO:s konvention nr 81 om yrkesinspektion, och uppmanar alla medlemsstater att se till att alla dess bestämmelser genomförs. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna i att inrätta effektiva och ändamålsenliga yrkesinspektioner och att utarbeta en rekommendation på grundval av ILO:s konvention nr 81 om yrkesinspektion i syfte att säkerställa överensstämmelse med arbetsnormer och normer för arbetstagarskydd, däribland bestämmelser om arbetstid, säkerhet och hälsa. Parlamentet påminner om den viktiga roll som arbetsmarknadens parter spelar i att säkerställa överensstämmelse med befintlig lagstiftning.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka effektiviteten och säkerställa en lämplig nivå på personalen och resurserna vid sina översynsorgan (inbegripet social- och/eller yrkesinspektioner, byråer och sambandskontor), inte minst när det gäller tolkning och översättning, bland annat genom utbyte av bästa praxis. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppfylla målet om en yrkesinspektör per 10 000 arbetstagare, enligt ILO:s rekommendationer, och att se till att de har tillräckliga resurser för att genomföra EU-lagstiftningen på området fri rörlighet för arbetstagare och tjänster.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra det gränsöverskridande samarbetet mellan inspektionstjänsterna och elektroniskt utbyte av information och uppgifter i syfte att skapa effektivare kontroller för att bekämpa och förebygga socialt bedrägeri, falskt egenföretagande och odeklarerat arbete, samtidigt som betydelsen av uppgiftsskyddet erkänns, och för att få till stånd ett obligatoriskt ömsesidigt samarbete och stöd mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta fortbildningsprogram på unionsnivå för inspektörer, att identifiera nya tekniker för att kringgå regelverket samt organisera gränsöverskridande samarbete. Parlamentet välkomnar kommissionens arbete med att finansiera program för ömsesidigt lärande för yrkesinspektörer i medlemsstaterna. Parlamentet betonar vikten av att se till att nationella yrkesinspektioner och/eller arbetsmarknadens parter får tillgång till alla verkliga arbetsplatser och tillhörande bostäder som tillhandahålls av arbetsgivaren, där det är tillåtet enligt nationell lagstiftning och med vederbörlig respekt för privatlivet, eftersom detta är en förutsättning för att de ska kunna göra sitt jobb och identifiera fall av social dumpning. Parlamentet rekommenderar kommissionen att överväga en ändring av Eurodetachement-projekten till ett permanent forum för utbyte, gemensam utbildning och samarbete för yrkesinspektörer (och offentliga tjänstemän vid sambandskontor för utstationerade arbetstagare) i samband med kontroll och övervakning. Detta forum skulle kunna ingå i eller arbeta i samordning med det europeiska forumet mot odeklarerat arbete.

5.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna, där så är tillämpligt, att bilda tillfälliga bilaterala insatsstyrkor och, där så behövs, en multilateral insatsstyrka, där nationella behöriga myndigheter och yrkesinspektörer ingår, för att efter godkännande av alla berörda medlemsstater genomföra gränsöverskridande kontroller på plats i enlighet med nationell lagstiftning i de medlemsstater där kontrollera sker vid misstänkta fall av social dumpning och arbete under otillåtna villkor, samt att identifiera så kallade brevlådeföretag, fuskande rekryteringsbyråer och regelmissbruk som resulterar i utnyttjande av arbetstagare. Parlamentet påpekar att dessa insatsstyrkor skulle kunna arbeta i samarbete med det europeiska forumet mot odeklarerat arbete och yrkesinspektörskommittén i syfte att hålla ned kostnaderna, och att de skulle kunna inrätta ett nätverk mellan de nationella sociala inspektionsavdelningarna i syfte att främja informationsutbyte. Parlamentet anser dessutom att det är viktigt med ett gott samarbete mellan de nationella myndigheterna och arbetsmarknadens parter för att få ett slut på den sociala dumpningen och trygga en lojal konkurrens på den inre marknaden.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett effektivare genomförande av befintlig EU-lagstiftning och att stärka samarbetet mellan instanser i medlemsstaterna med ansvar för yrkesinspektioner, särskilt vad avser gränsöverskridande yrkesinspektioner. Parlamentet välkomnar lanseringen av det europeiska forumet mot odeklarerat arbete och dess mål att förbättra samarbetet när det gäller att förebygga och motverka odeklarerat arbete. Parlamentet hoppas att detta forum ska bidra till att upptäcka och bekämpa fall av överträdelser av arbetsrätten på nationell och unionell nivå och av EU-bestämmelser om den fria rörligheten för arbetstagare, etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster.

7.  Europaparlamentet betonar behovet av att komplettera åtgärder mot överträdelser av sociala rättigheter genom att bekämpa skattebedrägerier och skatteundandragande, för att garantera en rättvis konkurrens och lika villkor för företagen.

8.  Europaparlamentet noterar att avsaknad av deklaration eller oriktighet avseende deklarationen är bland de vanligaste formerna för kringgående av reglerna om utstationering. Vad avser utstationering rekommenderar parlamentet att det bör göras obligatoriskt i alla medlemsstater att senast när tillhandahållandet av tjänster inleds lämna in en deklaration, och att sådana deklarationer bör föras in i ett europeiskt register vilket skulle förenkla åtkomsten av dem, främja samordningen mellan medlemsstaterna och begränsa den rättsliga osäkerhet som för närvarande råder på grund av skillnaderna i fråga om förfaranden och dokument länderna emellan.

9.  Europaparlamentet understryker att de berörda myndigheterna i värdmedlemsstaten i samförstånd med motsvarande myndigheter i den utsändande staten bör kunna kontrollera tillförlitligheten av formuläret A1 i fall av allvarliga tvivel om huruvida utstationeringen verkligen ägt rum. Parlamentet uppmanar den administrativa tillfälliga arbetsgruppen för formuläret A1 att intensifiera sina ansträngningar genom att förbättra tillförlitligheten av formuläret A1, och att undersöka möjligheten att underlätta tillsyn genom att samla in formulären i ett enhetligt digitalt system. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla tillgängliga åtgärder för att det europeiska systemet för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter (EESSI) ska komma i full drift, användas av alla medlemsstater och vara behovsanpassat för små och medelstora företag. Parlamentet understryker att förbättrad tillgång till information för arbetstagare, arbetsgivare och yrkesinspektörer, exempelvis genom en enda nationell webbplats, är ett av de viktigaste instrumenten i kampen mot överträdelser av regler.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ratificera och genomföra ILO:s konvention nr 189 om hushållsanställda. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att upprätta rättsliga ramar som möjliggör laglig anställning av personer som utför hushållsarbete och vård i hemmet, för att skapa rättssäkerhet för arbetsgivare och rättvisa anställningsvillkor samt drägliga arbetsförhållanden för arbetstagare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bedöma arbetsvillkoren för hushållsanställda och att vid behov lägga fram rekommendationer till förbättringar i enlighet med gällande fördrag (i synnerhet artikel 153.1 i EUF-fördraget), däribland lämplig utbildning och information om rättigheter och skyldigheter för denna kategori av arbetstagare.

11.  Europaparlamentet noterar att kvinnor är mest utsatta för social dumpning i vissa sektorer, särskilt i hushållssektorn och vårdsektorn (särskilt hemvården). Parlamentet uppmanar kommissionen att, i samarbete med medlemsstaterna, utvärdera alla situationer där kvinnor utsätts för social dumpning och lönedumpning eller engageras i odeklarerat arbete, samt den EU-lagstiftning som finns på detta område.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra det transnationella och lokala samarbetet mellan offentliga institutioner, fackförbund och icke-statliga organisationer i syfte att hantera de ofta mycket komplicerade problem som migrerande arbetstagare står inför och för att ta hänsyn till arbetsvillkor samt alla andra element som hör samman med livskvaliteten, inbegripet allmän hälsa, integrering i samhället och boende.

13.  Europaparlamentet understryker vikten av bestämmelserna i direktiv 2014/67/EU om gränsöverskridande verkställighet av ekonomiska administrativa sanktionsavgifter och/eller böter, som kommer att bidra till att stoppa överträdelser av lagstiftningen. Parlamentet anser att de behöriga myndigheterna bör kunna införa effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner, däribland möjligheten att stoppa tillhandahållandet av tjänster vid allvarliga överträdelser av lagstiftningen om utstationering eller av tillämpliga kollektivavtal. Parlamentet anser att storleken på sådana böter bör ha en avskräckande effekt och att tillhandahållandet av information till små och medelstora företag om tillämplig lagstiftning om utstationering bör förbättras.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avsevärt förbättra informationsutbytet om social trygghet för utstationerade arbetstagare i syfte att förbättra verkställandet av den befintliga lagstiftningen. Parlamentet påminner om sin uppmaning till kommissionen att bedöma fördelarna med att införa, och om lämpligt att tillhandahålla, ett förfalskningssäkert europeiskt socialförsäkringskort eller något annat unionstäckande elektroniskt dokument som kan lagra alla uppgifter som behövs för kontroll av innehavarens socialförsäkringsstatus på grundval av hans eller hennes arbetsförhållande(23), samt all nödvändig information som hänför sig till arbetstagarens utstationeringsuppdrag, i synnerhet i den mån känsliga personuppgifter behandlas. Parlamentet understryker dock att detta inte på något sätt får begränsa eller undergräva värdländernas myndigheters och arbetsmarknadens parters rätt, i enlighet med nationell lagstiftning och praxis, att se över och genomföra kontroller och verifieringar av uppgifterna på ett sådant kort.

15.  Europaparlamentet kräver att man upprättar en unionsomfattande lista över företag, däribland brevlådeföretag, som gjort sig skyldiga till allvarliga överträdelser av EU:s arbets- och sociallagstiftning – efter att de först fått en varning – och som enbart de relevanta yrkesinspektionerna kan ta del av. Parlamentet kräver att dessa företag ska vägras tillträde till offentliga upphandlingar, offentliga bidrag och EU-medel under en period som fastställs i lagstiftningen.

16.  Europaparlamentet uppmuntrar unionen och dess medlemsstater att samarbeta över gränserna i fråga om information om verkställigheten, ge tillsynsmyndigheterna bättre tillgång till de uppgifter som finns registrerade i medlemsstaternas nationella elektroniska register och i Europeiska registret för vägtransportföretag och att konsolidera förteckningen över de överträdelser som leder till förlust av gott anseende för vägtransportföretag genom att inbegripa bristande efterlevnad av all relevant EU-lagstiftning. Parlamentet betonar att ansvaret för överträdelser av bestämmelser bör ligga hos dem som ger order till de anställda.

II. Åtgärda lagstiftningsluckor för att verkställa nationell och europeisk lagstiftning på de arbetsrättsliga och sociala områdena, samt åtgärda principen om likabehandling och icke-diskriminering

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att avlägsna brister som har identifierats i de nuvarande reglerna, för att bekämpa social dumpning och socialt och skattemässigt bedrägeri på ett effektivt sätt.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka genomförandet av direktiv 2014/67/EU och effektiviteten i forumet mot odeklarerat arbete i kampen mot brevlådeföretag genom en mer generell tillämpning av principen om ett enda huvudkontor för företagen, och se till att de involverade företagen vid fritt tillhandahållande av tjänster med utstationerade arbetstagare bör syssla med ”verklig verksamhet” i den medlemsstat där de är etablerade, och därför vara verkliga företag. Parlamentet påminner om vikten av att företag bedriver ”verklig verksamhet” i sin ursprungsmedlemsstat som ett kriterium för att berättiga till utstationering av arbetstagare. Parlamentet påminner om att utskottet för sysselsättning och sociala frågor förkastade förslaget till direktiv om privata enmansföretag med begränsat ansvar, eftersom vissa av de förslagna bestämmelserna kunde underlätta etablering av den typ av företag vilkas sociala och ekonomiska verksamhet är fiktiv, som inte följer vedertagna och rättsliga åtaganden och som är ansvariga för bortfallet av tiotals miljarder euro i skatteintäkter. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att föreslå ett öppet och tillgängligt företagsregister över alla unionsföretag och obligatorisk användning av elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny rapport om de framsteg som gjorts av medlemsstaterna för att göra nödvändiga förbättringar av de nationella skatteförvaltningarna och skattesystemen i syfte att ta itu med skattebedrägeri, som föreslogs i kommissionens meddelande En handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande (COM(2012)0722).

20.  Europaparlamentet noterar att direktiv 96/71/EG enbart hänvisar till artiklarna 64 och 74 i EUF-fördraget som handlar om friheten att tillhandahålla tjänster och etableringsfriheten, medan ett av de huvudsakliga målen med direktivet är att skydda arbetstagare. Parlamentet påminner dessutom om betydelsen av artiklarna 151 och 153 i EUF-fördraget, som fastställer som mål för EU och medlemsstaterna att främja sysselsättningen, förbättra levnads- och arbetsvillkoren, åstadkomma ett fullgott socialt skydd, främja en dialog mellan arbetsmarknadens parter och bekämpa social utslagning.

21.  Europaparlamentet erkänner de risker som hör samman med långa underentreprenörskedjor. Parlamentet erinrar om att medlemsstaterna i samråd med arbetsmarknadens berörda parter kan upprätta mekanismer för solidariskt ansvar på nationell nivå, som gäller för lokala och utländska företag, för att lokala och utländska arbetstagare ska kunna hävda sina rättigheter. Parlamentet påminner om att en sådan möjlighet bekräftades genom direktiv 2014/67/EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka tillämpningen av den skyldighet som åläggs medlemsstaterna i detta direktiv för att erbjuda åtgärder som garanterar att utstationerade arbetstagare i byggsektorn som arbetar i underentreprenörskedjor kan hålla den entreprenör för vilken arbetsgivaren är en direkt underentreprenör ansvarig för respekten av deras arbetstagarrättigheter.

22.  Europaparlamentet noterar problemen i samband med direktiv 96/71/EG och dess genomförande. Parlamentet menar att det är viktigt att ta itu med dessa problem för att säkerställa rättvisa arbetsvillkor, respekten för arbetstagarnas rättigheter och en rättvis konkurrens vid utstationering och för lokala företag i värdlandet, något som är särskilt viktigt för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar till genomförande av direktiv 2014/67/EU utan dröjsmål. Parlamentet noterar kommissionens förslag till översyn av direktiv 96/71/EG genom att inkludera en begränsning av utstationeringens varaktighet, införa bestämmelser om ersättningar samt fastställa arbetsvillkoren i syfte att säkerställa respekten för principen om likabehandling och förbjuda varje form av diskriminering på grund av nationalitet, något som finns inskrivet i unionslagstiftningen sedan grundfördragen. Parlamentet insisterar på att reglerna för utstationering ska vara tydliga, proportionerliga och motiverade. Parlamentet understryker behovet av att respektera kollektivavtalen och arbetsmarknadsmodellerna i värdlandet.

Mobila arbetstagare: kampen mot social dumpning i transportindustrin

23.  Europaparlamentet begär intensifierad övervakning av tillämpningen av arbets- och vilotider inom vägtrafiksbranschen. Parlamentet efterlyser en förbättring av utrustningen för övervakning och ett snabbt införande av smarta färdskrivare för yrkesmässig användning för att säkerställa ett korrekt, effektivt och icke-diskriminerande genomförande av befintlig lagstiftning från medlemsstaterna utan att det skapas en onödig administrativ börda. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga skapandet av ett ”elektroniskt och integrerat operatörsregister” för alla operatörer som verkar under en gemenskapslicens i syfte att samla alla relevanta uppgifter om transportör, fordon och förare som samlas in under kontroller vid vägarna.

24.  Europaparlamentet begär intensifierade kontroller av tillämpningen av perioder av arbete, tillgänglighet, körning och vila inom alla relevanta sektorer som t.ex. bygg- och anläggningsarbeten, restaurangnäring, sjuk- och hälsovård, transporter samt konsekvent åläggande av sanktioner för allvarliga överträdelser.

25.  Europaparlamentet uppmanas överväga inrättandet av en europeisk vägtrafikmyndighet, för att säkerställa ett korrekt genomförande av EU-lagstiftningen och för att främja standardisering och samarbete mellan alla medlemsstater på vägtransportområdet.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samordna och stärka samarbetet om vägtransportlagstiftningen mellan nationella myndigheter, bland annat genom informationsutbyten och andra ansträngningar för att stödja genomförandet av lagstiftning och säkerställa lika villkor för operatörerna. Parlamentet noterar att ansvaret för verkställandet av lagstiftning på detta område främst vilar på medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att samarbeta närmare med Euro Contrôle Route och nätverket för europeiska trafikpolisen (Tispol) för att förbättra verkställandet av vägtransportlagstiftningen i EU för att säkerställa ett jämlikt och lämpligt genomförande.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på kollektivt sätt, för mobil personal inom vägtransportbranschen, tillämpa artikel 8.2 i förordning (EG) nr 593/2008 (Rom I), såsom denna har tolkats av EU-domstolen i målet Koelzsch (domstolens dom (stora avdelningen) av den 15 mars 2011 i mål C-29/10).

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utbyta synpunkter i syfte att klargöra gällande bestämmelser så att man kan skilja mellan anställda och egenföretagare för att bekämpa så kallade falska egenföretagare, och ber kommissionen att föreslå specifika rekommendationer baserat på indikatorer på förekomsten av ett anställningsförhållande enligt ILO-rekommendation nr 198 om anställningsförhållanden, men utan att diskriminera äkta egenföretagare med få uppdragsgivare. Parlamentet betonar behovet av att övervaka arbetstagares anställningsstatus såsom trafikflygare och lokförare och deras anställningsförhållande i de företag de arbetar för. Parlamentet understryker att problemet med falska egenföretagare har stor betydelse för det sociala skyddet för arbetstagare och deras säkerhet, och att det även kan påverka den rättvisa konkurrensen.

29.  Europaparlamentet motsätter sig all ny liberalisering av cabotage tills det att verkställandet av den aktuella rättsliga ramen har förstärkts. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att föreslå förbättrade regler för att säkerställa ett bättre genomförande och underlätta övervakning. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över direktiv 92/106/EEG(24) om kombinerad transport för att undanröja otillbörliga metoder och efterlyser ytterligare åtgärder för att säkerställa efterlevnaden av den sociallagstiftning som rör kombinerad transport.

30.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som har ett vägavgiftssystem att ge kontrollmyndigheterna tillgång till insamlade avgiftsdata för utvärdering, bl.a. i syfte att bättre kunna kontrollera cabotagetransporterna.

31.  Europaparlamentet rekommenderar att man i händelse av förvärv eller överlåtelse av ett företags egendom tydligt anger de krav som inte förbigås utan som förs över till de nya kontrakten, i den mening som avses i direktiv 2001/23/EG(25) när det gäller skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag.

32.  Europaparlamentet anser att förordning (EG) nr 1008/2008 bör förbättras för att säkerställa en bindande tillämpning av den nationella arbetslagstiftningen i flygbolag som har sin verksamhetbas i EU och för att förbättra definitionen och uppfattningen av begreppet ”huvudsaklig verksamhetsort”, och också att när det gäller samordning av de sociala trygghetssystemen och arbetsrätten görs en anpassning av definitionen av ”stationeringsort” för besättningen, som ingår i förordningarna (EU) nr 83/2014(26) och (EU) nr 465/2012(27).

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, med avseende på förordningen om Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa) och annan relevant lagstiftning, stödja ett direkt anställningsförhållande som standardmodell samt att begränsa användningen av atypiska anställningsavtal.

34.  Europaparlamentet begär att kabinpersonalens sociala rättigheter ska skyddas.

35.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se över sin lagstiftning för att se till att alla kontrakt i luftfartssektorn erbjuder sysselsättning av god kvalitet och goda arbetsförhållanden. Parlamentet anser att de osäkra arbetsvillkoren är en bidragande faktor till ökade säkerhetsrisker. Parlamentet betonar att konkurrenskraft inte får uppstå på bekostnad av arbetstagarnas sociala skydd och tjänsternas kvalitet.

36.  Europaparlamentet understryker att den sociala dimensionen i luftfartsstrategin för Europa som offentliggjordes av kommissionen den 7 december 2015 bör stärkas eftersom sysselsättning av god kvalitet och goda arbetsförhållanden är direkt kopplade till upprätthållandet av säkerheten och tryggheten för både passagerare och besättning. Parlamentet understryker dessutom att kommissionen och medlemsstaterna i detta avseende måste övervaka och säkerställa ett korrekt genomförande av den nationella sociallagstiftningen och av kollektivavtalen i flygbolag som har sin verksamhetsbas i EU. Parlamentet erinrar här om kopplingen mellan sociala och miljömässiga standarder och kvaliteten på servicen samt säkerhet. Parlamentet erkänner vikten av att införa minimikrav på utbildning för underhållspersonal inom den civila luftfartssektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en översyn av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 868/2004 av den 21 april 2004 om skydd mot sådana subventioner och sådan illojal prissättning vid tillhandahållandet av lufttrafiktjänster från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen som skadar EG-lufttrafikföretag(28), och analysera orsakerna till att den inte har genomförts. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se över reglerna om inledande utbildning och licensiering av flygbesättningar i syfte att undanröja de brister som leder till att piloter utnyttjas, till exempel kontrakt där piloter betalar för att få flyga.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten för ytterligare ett förslag om tillämpliga arbetsvillkor i sjöfartsnäringen, inte minst vad avser bemanning av fartyg.

38.  Europaparlamentet anser att när det gäller sjöfartssektorn bör kommissionen säkerställa ett fullständigt genomförande av sociallagstiftningen, inbegripet 2006 års sjöarbetskonvention. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att diskutera åtgärder som uppmuntrar till rekrytering och kvarhållande av kompetent sjöfolk med bas i Europa.

Förväntade utmaningar i samband med digitaliseringen av ekonomin

39.  Europaparlamentet påminner om vikten av att förena utvecklingen av den digitala ekonomin och delningsekonomin för att skydda arbetstagarna i denna nya sektor, där mer flexibla arbetsmetoder kan leda till anställningsformer med lägre standarder för social trygghet, arbetstid, arbetsplats, utbildning, arbetstagarnas deltagande och anställningsskydd. Parlamentet understryker att föreningsfriheten och rätten till kollektivförhandlingar måste gälla i samband med dessa nya anställningsformer, i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och nationell praxis. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna måste anpassa sin lagstiftning till den digitala ekonomin och delningsekonomin och uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att snabbt utvärdera de bestämmelser i unionslagstiftningen som är tillämplig på denna sektor och, om nödvändigt, ta fram förslag för att reglera den digitala ekonomin och delningsekonomin i syfte att säkerställa rättvis konkurrens och skydd av arbetstagarnas rättigheter.

40.  Europaparlamentet konstaterar att digitaliseringen har en avgörande påverkan på EU:s arbetsmarknader. Parlamentet understryker att digitaliseringen å ena sedan kan generera nya verksamhetsmodeller och nya arbetstillfällen (särskilt för högkvalificerade arbetstagare, men även för lågkvalificerade arbetstagare), men att den å andra sidan även kan leda till osäkra anställningsformer. Parlamentet betonar att den sociala dimensionen måste ingå i strategin för den digitala inre marknaden för att den därtill knutna sysselsättnings- och tillväxtpotentialen ska kunna utnyttjas fullt ut och en hög nivå på anställningsskyddet säkerställas. Parlamentet uppmanar kommissionen att forma den inre digitala marknaden på ett socialt rättvist och hållbart sätt. Parlamentet anser att de befintliga socialskyddssystemen borde anpassas till behoven för de som arbetar inom den digitala ekonomin och delningsekonomin för att garantera lämpligt socialt skydd för de arbetstagarna.

41.  Europaparlamentet erinrar om att i vissa ekonomiska sektorer, t.ex. jordbruk, varierar arbetstiderna efter årstidernas begränsningar.

III. Mot en uppåtgående social konvergens

42.  Europaparlamentet betonar de grundläggande rättigheternas företräde. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja och förbättra dialogen mellan arbetsmarknadens parter, som spelar en kritisk roll för att uppnå arbetsvillkor på hög nivå. Parlamentet understryker att arbetsrättsliga och höga sociala standarder har en avgörande roll att spela för att balansera om ekonomier, stödja inkomster och uppmuntra investeringar i kapacitet. Parlamentet betonar i detta sammanhang att alla EU-rättsliga och politiska dokument måste respektera fackförbundens rättigheter och friheter, vara förenliga med kollektivavtal och upprätthålla likabehandling av arbetstagare.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta särskilda åtgärder för att hjälpa kvinnor som utsätts för social dumpning genom att inrikta alla allmänna strategier och åtgärder på att uppnå jämlikhet, med beaktande av den nuvarande segregeringen på arbetsmarknaden och ojämlikheterna i anställningskontrakten, som återspeglas i de nuvarande betydande löneskillnaderna mellan könen.

44.  Europaparlamentet understryker att orättvisorna i Europa fördjupas, vilket undergräver uppnåendet av Europa 2020-målen om fattigdom och sysselsättning.

45.  Europaparlamentet betonar vikten av att införa ekonomiska, skattemässiga och sociala mekanismer inom unionen och/eller euroområdet som kan höja EU-medborgarnas levnadsstandard genom en minskning av ekonomisk och social obalans. Parlamentet insisterar även på att kommissionen beaktar yttranden om sociala frågor för att förbättra skyddet för arbetstagarna genom konvergens.

46.  Europaparlamentet påminner om kommissionens åtagande att inrätta en pelare för sociala rättigheter och betonar behovet av uppåtgående social konvergens i syfte att uppnå de mål som fastställs i artikel 151 i EUF-fördraget. Parlamentet understryker att införandet av kriterier för jämförelse mellan de olika nationella sociala systemen inte kan utgöra en sådan pelare, utan kan endast tjäna som preliminär analysmall. Parlamentet betonar att antagandet av en pelare för sociala rättigheter inte bör leda till att de befintliga arbetsrättsliga och sociala standarderna sänks.

47.  Europaparlamentet noterar de olika nivåerna på arbetstagarnas och arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av dessa skillnader mot bakgrund av den inre marknaden.

48.  Europaparlamentet anser att löner som möjliggör för arbetstagare att leva ett anständigt liv är viktiga för den sociala sammanhållningen och för att vidmakthålla en produktiv ekonomi. Parlamentet uppmanar till respekt för och främjande av kollektivförhandlingar. Parlamentet rekommenderar även införandet av lägstalöner i form av en nationell minimilön där så är tillämpligt, i enlighet med praxis i varje medlemsstat och efter samråd med arbetsmarknadens parter, i syfte att gradvis uppnå minst 60 % av respektive nationell genomsnittslön, om möjligt, för att undvika orimliga löneskillnader, stödja samlad efterfrågan och ekonomisk återhämtning samt att gynna en uppåtgående social konvergens.

49.  Europaparlamentet noterar det potentiella värde som automatiska stabilisatorer kan ha. Parlamentet betonar att dessa stabilisatorer måste åtföljas av effektiva sysselsättningsåtgärder vilkas främsta syfte är att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna diskutera behovet av att vidta åtgärder på EU-nivå för att bemöta de olika aspekterna av utkontraktering, däribland en utvidgning av underentreprenörskedjornas solidariska ansvar.

51.  Europaparlamentet betonar att alla underleverantörer, däribland bemanningsföretag som oftast skickar kvinnor till andra medlemsstater för att utföra hushållsarbete och tillhandahålla hemvård, måste göras ansvariga för obetalda löner, socialförsäkringsavgifter, olycksfallsförsäkring och sjukdoms- och skadeersättning. Parlamentet understryker att underleverantörerna måste även kunna bistå anställda som utsätts för dålig behandling och övergrepp av kunderna, liksom med hemresa.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att inrätta ett instrument där företagen kan åläggas större aktsamhetskrav för vilka de kan hållas ansvariga, både när det gäller sina dotterbolag och sina underentreprenörer som bedriver verksamhet i ett tredjeland, i syfte att förhindra människorättskränkningar, korruption, allvarliga kroppsskador eller miljöskador och överträdelser av ILO:s konventioner.

53.  Europaparlamentet anser att direktiv 96/71/EG och förordningarna om samordning av de sociala trygghetssystemen måste vara tillämpliga på anställning av utstationerade arbetstagare från tredjeland, på grundval av WTO:s bestämmelser om leveranssätt 4 och inom ramen för handelsavtal, i syfte att skydda mot gynnsammare behandling av företag och arbetstagare från tredjeland än från medlemsstaterna.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i den utsträckning det är möjligt beakta rekommendationerna i den nuvarande resolutionen.

55.  Europaparlamentet understryker behovet av bättre samordning av EU:s olika politikområden.

o
o   o

56.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 18, 21.1.1997, s. 1.
(2) EUT L 159, 28.5.2014, s. 11.
(3) EUT L 166, 30.4.2004, s. 1.
(4) EUT L 284, 30.10.2009, s. 1.
(5) EUT L 177, 4.7.2008, s. 6.
(6) EUT L 300, 14.11.2009, s. 72.
(7) EUT L 300, 14.11.2009, s. 51.
(8) EUT L 102, 11.4.2006, s. 1.
(9) EUT L 80, 23.3.2002, s. 35.
(10) EUT L 293, 31.10.2008, s. 3.
(11) EGT L 364, 12.12.1992, s. 7.
(12) EGT L 167, 2.7.1999, s. 33.
(13) EUT L 124, 20.5.2009, s. 30.
(14) Antagna texter, P7_TA(2014)0012.
(15) EUT L 65, 11.3.2016, s. 12.
(16) http://www.eurofound.europa.eu/publications/report/2010/working-conditions-industrial-relations/posted-workers-in-the-european-union
(17) https://www.eurofound.europa.eu/observatories/eurwork/industrial-relations-dictionary
(18) Artikel 31.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna: ”Varje arbetstagare har rätt till hälsosamma, säkra och värdiga arbetsförhållanden”.
(19) EU:C:2007:809.
(20) Se Antagna texter, P8_TA(2015)0252.
(21) Se Jozef Pacolet & Frederic De Wispelaere, ”Posting of workers: Report on A1 portable documents issued in 2012 and 2013” s. 15. Enligt uppgifter från Eurostat uppgick EU:s totala arbetskraft 2013 till 243,2 miljoner personer (Översikt över arbetskraftsundersökningen 2013, Eurostat) (http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Archive:Labour_force_survey_overview_2013).
(22) https://ec.europa.eu/priorities/sites/beta-political/files/juncker-political-guidelines_en.pdf
(23) Europaparlamentets resolution av den 14 januari 2014 om effektiva yrkesinspektioner för att förbättra arbetsförhållandena i Europa (Antagna texter, P7_TA(2014)0012).
(24) Rådets direktiv 92/106/EEG av den 7 december 1992 om gemensamma regler för vissa former av kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna (EGT L 368, 17.12.1992, s. 38).
(25) Rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter (EGT L 82, 22.3.2001, s. 16).
(26) Kommissionens förordning (EU) nr 83/2014 av den 29 januari 2014 om ändring av förordning (EU) nr 965/2012 om tekniska krav och administrativa förfaranden i samband med flygdrift enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 (EUT L 28, 31.1.2014, s. 17).
(27) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 465/2012 av den 22 maj 2012 om ändring av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och av förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 (EUT L 149, 8.6.2012, s. 4).
(28) EUT L 162, 30.4.2004, s. 1.

Rättsligt meddelande