Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2032(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0222/2016

Ingivna texter :

A8-0222/2016

Debatter :

PV 14/09/2016 - 19
CRE 14/09/2016 - 19

Omröstningar :

PV 15/09/2016 - 11.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0358

Antagna texter
PDF 318kWORD 62k
Torsdagen den 15 september 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
Tillgång till finansiering för små och medelstora företag och ökad mångfald avseende finansieringen av små och medelstora företag i kapitalmarknadsunionen
P8_TA(2016)0358A8-0222/2016

Europaparlamentets resolution av den 15 september 2016 om tillgång till finansiering för små och medelstora företag och mer diversifierad finansiering till små och medelstora företag i en kapitalmarknadsunion (2016/2032(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2013 om att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 november 2014 om översynen av kommissionens riktlinjer för konsekvensbedömningar och SMF-testets roll(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 april 2016 om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2014(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2016 om Europeiska centralbankens årsrapport för 2014(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2015 om att bygga en kapitalmarknadsunion(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om lägesbedömning och utmaningar – EU:s lagstiftning om finansiella tjänster: konsekvenser och vägen mot en effektivare och mer ändamålsenlig EU-ram för finansiell reglering och en kapitalmarknadsunion(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om familjeföretag i Europa(9),

–  med beaktande av debatten den 13 april 2016 på grundval av de muntliga frågorna från grupperna PPE, S&D, ECR, ALDE och GUE/NGL om översynen av SMF-stödfaktorn(10),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 december 2011 En åtgärdsplan för att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering (COM(2011)0870),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 september 2015 Handlingsplan för en kapitalmarknadsunion (COM(2015)0468),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 oktober 2015 Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag (COM(2015)0550),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Riktlinjer för statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar(11),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/7/EU av den 16 februari 2011 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner(12),

–  med beaktande av Europeiska centralbankens enkät från december 2015 om tillgång till finansiering för företag i euroområdet – april till september 2015,

–  med beaktande av det andra samrådsdokumentet i december 2015 från Baselkommittén för banktillsyn om en översyn av den standardiserade metoden för kreditrisker,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 18 juni 2015 Utvärdering av förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (COM(2015)0301),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om gräsrotsfinansiering i EU:s kapitalmarknadsunion (”Crowdfunding in the EU Capital Markets Union”) (SWD(2016)0154),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag(13),

–  med beaktande av Europeiska centralbankens månatliga nyhetsbrev av juli 2014(14),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 januari 2016 Åtgärdspaket mot skatteflykt: Nästa steg i riktning mot effektiv beskattning och ökad transparens i EU (COM(2016)0023),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 30 november 2015 till förordning om de prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel (COM(2015)0583),

–  med beaktande av Europeiska bankmyndighetens rapport om små och medelstora företag och stödfaktorn för små och medelstora företag(15),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 juli 2015 Samfällt arbeta för jobb och tillväxt: de nationella utvecklingsbankernas roll som stöd för investeringsplanen för Europa (COM(2015)0361),

–  med beaktande av kommissionens rapport om förvarningsmekanismen 2016 av den 26 november 2015 (COM(2015)0691),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för regional utveckling och utskottet för utskottet för kultur och utbildning (A8-0222/2016), och av följande skäl:

A.  Mikroföretag, små och medelstora företag (SMF) och midcap-bolag spelar en viktig roll inom den europeiska ekonomin i fråga om sysselsättning och tillväxt, då SMF stod för 67 procent av den totala sysselsättningen, 71,4 procent av sysselsättningsökningen och 58 procent av mervärdet i den icke-finansiella affärssektorn i EU 2014(16).

B.  Det finns för närvarande inte någon uttrycklig definition av små och medelstora företag i unionens lagstiftning, mer än kategoriseringarna ”små företag” och ”medelstora företag” i redovisningsdirektivet.

C.  De europeiska SMF:en skiljer sig mycket åt och omfattar ett stort antal mikroföretag som ofta är verksamma inom traditionella sektorer, liksom ett växande antal nyetablerade företag och snabbväxande innovativa företag. Dessa företagsmodeller möter olika problem och har därmed olika behov av finansiering.

D.  De flesta europeiska SMF är framför allt verksamma på nationell nivå. Relativt få SMF är engagerade i gränsöverskridande verksamhet inom EU, och de som exporterar utanför unionen utgör en mycket liten minoritet.

E.  Bankerna står för 77 procent av den utestående SMF-finansieringen i Europa(17).

F.  Finansieringen av SMF ska vara så brett baserad som möjligt, för att säkerställa optimal tillgång till finansiering för SMF i var och en av ett företags utvecklingsfaser. Detta innefattar en lämplig lagstiftningsmiljö för alla finansieringskanaler, som bankfinansiering, kapitalmarknadsfinansiering, skuldebrev, leasing, gräsrotsfinansiering, riskkapital, person-till-person-lån osv.

G.  Institutionella investerare såsom försäkringsföretag ger ett viktigt bidrag till finansiering av SMF genom övergång och omvandling av risk.

H.  I sin rapport om SMF och SMF-stödfaktorn från mars 2016 fann EBA att det inte finns några belägg för att SMF-stödfaktorn har gett extra stimulans till utlåning till SMF jämfört med de stora företagen. EBA konstaterade dock att det kan vara för tidigt att dra några skarpa slutsatser, med tanke på begränsningarna i dess utvärdering, i synnerhet att de tillgängliga uppgifterna är begränsade, att SMF-stödfaktorn introducerats relativt sent och att andra utvecklingstendenser kan ha osynliggjort effekterna av SMF-stödfaktorn och att stora företag använts som kontrollgrupp. EBA fann istället att bättre kapitaliserade banker generellt sett lånar mer till SMF och det är mer sannolikt att mindre och yngre företag känner av kreditbegränsningar än större och äldre företag. EBA noterar också att SMF-stödfaktorn infördes av lagstiftaren som en försiktighetsåtgärd för att inte äventyra utlåningen till SMF.

I.  Finansieringen till mikroföretag och SMF minskade mer under krisen än finansieringen till stora företag, trots att en viss förbättring just registrerats. SMF i euroområdet har också upplevt, och fortsätter alltjämt i viss mån att mötas av, en skärpning av bankernas krav på säkerheter(18).

J.  Sedan den första omgången undersökningar om tillgången till finansiering för SMF (SAFE) har det dominerande bekymret för SMF i euroområdet varit att ”hitta kunder” medan ”tillgång till finansiering” har rangordnats betydligt lägre sett till vad man bekymrar sig för. Den senaste undersökningen, som offentliggjordes 2015, visade att tillgången till extern finansiering för SMF skiljer sig markant åt mellan länderna i euroområdet. Tillgång till finansiering förblev ett större bekymmer för SMF än för stora företag.

K.  De nationella/regionala utvecklingsbankerna spelar en viktig roll som katalysatorer för långsiktig finansiering. De har trappat upp sina verksamheter, i syfte att kompensera för den nödvändiga skuldnedväxlingsprocessen i den kommersiella banksektorn. De spelar också en viktig roll för att genomföra EU:s finansiella instrument utöver vad som omfattas av Europeiska fonden för strategiska investeringar.

L.  Förbättrad tillgång till finansiering för SMF bör inte leda till en sänkning av finansiella standarder och regelverk.

M.  I Schweiz utgör WIR Bank ett kompletterande valutasystem som betjänar SMF, huvudsakligen med värdtjänster, byggnad, tillverkning, återförsäljning och professionella tjänster. WIR erbjuder en clearingmekanism där företag kan köpa av varandra utan att använda schweiziska franc. WIR används emellertid ofta i kombination med schweiziska franc i transaktioner med dubbel valuta. Handeln i WIR har en andel på 1–2 procent av Schweiz BNP. WIR har visat sig vara kontracykliskt med BNP, och denna tendens förstärks ytterligare i takt med antalet arbetslösa.

N.  I april 2015 rapporterades att direktivet om sena betalningar från 2011 hade införlivats korrekt av endast 21 av de 28 medlemsstaterna, trots att det då gått två år sedan sista införlivandedatum.

O.  Kommissionen varnar i sin rapport om förvarningsmekanismen 2016 att ”tillväxten har blivit alltmer beroende av den inhemska efterfrågan, i synnerhet måste investeringarna återhämta sig”, och å andra sidan, ”trots att konsumtionen har ökat på senare tid, är den inhemska efterfrågan ändå dämpad, delvis mot bakgrund av de stora behoven av skuldsanering i flera medlemsstater”.

P.  I rådets direktiv 2004/113/EG förbjuds könsdiskriminering när det gäller tillgång till varor och tjänster, däribland finansiella tjänster. Tillgången till finansiering har befunnits vara antingen det huvudsakliga hindret eller ett av de huvudsakliga hinder som kvinnliga entreprenörer upplever. Kvinnliga entreprenörer startar ofta med mindre kapital, lånar mindre och använder sig hellre av familjen än lån eller finansiering med eget kapital.

Diversifierad finansiering för en diversifierad SMF-sektor

1.  Europaparlamentet konstaterar att det förekommer stora skillnader mellan SMF, inbegripet mikroföretag, och midcap-bolag i medlemsstaterna, vilket återspeglas i deras affärsmodeller, storlek, geografiska position, socioekonomiska miljö, utvecklingsstadier, finansiella struktur, juridiska form och olika nivå av skolning i entreprenörskap.

2.  Europaparlamentet inser vilka utmaningar som SMF står inför, på grund av skillnaderna i finansieringsvillkor och i behoven för SMF mellan olika medlemsstater och regioner, särskilt vad gäller omfattningen av och kostnaden för tillgänglig finansiering, som påverkas av faktorer som är specifika för SMF och de länder och regioner där de är etablerade, inbegripet ekonomisk volatilitet, långsam tillväxt och större finansiell skörhet. Parlamentet noterar också andra utmaningar för SMF såsom tillgång till kunder. Parlamentet betonar att kapitalmarknaderna är fragmenterade och reglerade på olika sätt runtom i EU och att en del av den uppnådda integrationen har gått förlorad på grund av krisen.

3.  Europaparlamentet understryker att SMF:s behov av tillgång till olika och förbättrade offentliga och privata finansieringsalternativ inte upphör efter uppstartsfasen utan fortsätter genom hela deras livscykel, och påpekar att det behövs ett långsiktigt strategiskt förhållningssätt för att slå vakt om finansieringen till företagen. Tillgång till finansiering är även viktigt för att möjliggöra företagsöverlåtelser. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att stödja SMF i denna process, framför allt under de första verksamhetsåren. Parlamentet noterar att sådan mångfald måste medföra en mångsidig och skräddarsydd arbetsmetod sett till regelverk och initiativ som ska stödjas. Parlamentet påpekar att det inte finns någon enda finansieringsform som passar alla och uppmanar kommissionen att stödja utvecklingen av en bred uppsättning skräddarsydda program, instrument och initiativ, för att kunna stödja företag under etablerings-, expansions- och överlåtelsefaserna, med beaktande av deras storlek, omsättning och finansieringsbehov. Parlamentet noterar att kvinnors företag oftare än mäns finns på tjänsteområdet och grundas på immateriella resurser. Den låga andelen kvinnor som driver SMF beror delvis på att de har svårare att få tillgång till finansiering. Parlamentet beklagar att det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter, vars mål är att främja lika möjligheter för kvinnor och män, hade ett förhållande på 60:40 för män resp. kvinnor som fick mikrolån 2013. Kommissionen uppmanas därför att säkerställa att dess program med syfte att underlätta tillgång till finansiering för SMF inte missgynnar kvinnliga entreprenörer.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma den diskriminering som drabbar SMF som drivs av andra sårbara grupper i samhället.

5.  Europaparlamentet anser att en diversifierad, välreglerad och stabil sektor för finansiella tjänster, som erbjuder ett brett utbud av kostnadseffektiva och skräddarsydda alternativ, är det som bäst kan tillgodose de faktiska finansieringsbehoven för SMF och den reala ekonomin och gör långsiktig hållbar utveckling möjlig. Parlamentet understryker vikten av traditionella bankmodeller, däribland små regionala banker, sparkooperativ och offentliga institutioner i detta avseende. Parlamentet noterar här behovet av att säkerställa lika fokus på att förbättra tillgången till finansiering för både mikroföretag och enskilda näringsidkare.

6.  Europaparlamentet uppmanar SMF att betrakta hela EU som sin hemmamarknad och att utnyttja den inre marknadens potential för sina finansieringsbehov. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ till stöd för SMF och nystartade företag på en förbättrad inre marknad, och uppmanar kommissionen att fortsätta med att utarbeta förslag som skräddarsytts till behoven för SMF. Initiativet Startup Europe ska hjälpa små innovativa företag genom att stödja dem tills de får igång verksamheten. Parlamentet betonar i detta hänseende vikten av konvergens med regler och förfaranden i hela unionen och av att genomföra den s.k. Small Business Act. Kommissionen uppmanas att följa upp Small Business Act, något som ytterligare skulle hjälpa företagen att övervinna både fysiska hinder och regleringshinder. Parlamentet erkänner i detta sammanhang att innovation är en viktig drivkraft för hållbar tillväxt och sysselsättning i EU och att innovativa SMF särskilt bör uppmärksammas. EU:s sammanhållningspolitik och EU:s regionalfonder har en potential som källa för SMF-finansiering. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att garantera samordning, konsekvens och synergieffekter mellan de olika europeiska instrumenten och programmen till stöd för SMF såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI). Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att främja ett helhetsgrepp när det gäller spridning av information om EU:s finansieringsmöjligheter. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas enträget att göra ytterligare betydande förenklingar så att finansieringen blir mer attraktiv för SMF.

7.  Europaparlamentet påminner om att en mer harmoniserad rätts- och affärsmiljö som främjar punktliga betalningar vid kommersiella transaktioner är nyckeln för tillgång till finansiering. Parlamentet understryker i detta sammanhang de finansiella problem som SMF drabbas av och den situation av osäkerhet som leverantörer upplever till följd av sena betalningar från större bolag, offentliga institutioner och myndigheter. Kommissionen uppmanas att vid översynen av direktivet om sena betalningar bedöma införandet av särskilda åtgärder inriktade på att underlätta betalningar för SMF. Kommissionen uppmanas att offentliggöra sin rapport om genomförandet av direktivet om sena betalningar, planerad till den 16 mars 2016, och vid behov formulera nya förslag för att minimera risken för gränsöverskridande betalningar och störningar i kassaflödet i allmänhet.

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att återuppta arbetet med att införa en verklig europeisk marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag genom offentliggörandet av grönboken om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag (2015). Kommissionen uppmanas att ägna särskild uppmärksamhet åt särarten hos SMF och att se till att gränsöverskridande verksamhet inom finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag leder till att SMF får bättre tillgång till finansiering.

9.  Europaparlamentet noterar att framför allt nystartade företag och mikroföretag har svårt att få lämplig finansiering och att identifiera och uppfylla lagstadgade finansiella krav, särskilt i utvecklingsfasen. Parlamentet noterar bristen på harmonisering av nationell lagstiftning om SMF-skapande. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att fortsätta sina ansträngningar för att minska de administrativa hindren och skapa en enda kontaktpunkt för alla regleringskrav för entreprenörer. Medlemsstaterna, EIB och nationella utvecklingsbanker uppmanas att i detta sammanhang ge information om finansieringsbehov och lånegarantisystem.

10.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ för att identifiera onödiga hinder för finanssektorns finansiering av realekonomin, särskilt SMF och mikroföretag. Att uppnå en välfungerande europeisk kapitalmarknad är ett av de viktigaste initiativen för finanssektorn. Det är viktigt att förenkla eller ändra bestämmelser som får oavsiktliga negativa följder för SMF eller hämmar deras utveckling. Parlamentet betonar att detta inte bör leda till en onödig sänkning av finansiella regelverksstandarder samtidigt som en förenkling av lagstiftningen möjliggörs. Parlamentet understryker vidare att nya förslag från kommissionen inte får leda till mer komplicerade regelverk som kan påverka investeringarna negativt. Ett europeiskt förhållningssätt när det gäller ett finansiellt regelverk och kapitalmarknadsunionen bör vederbörligen beakta den internationella utvecklingen för att kunna undvika onödiga avvikelser och överlappningar i lagstiftningen och se till att Europa förblir en attraktiv plats för internationella investerare. Den europeiska ekonomin måste kunna attrahera en hög nivå på utländska direktinvesteringar, inbegripet direktinvesteringar avseende nyetableringar (greenfield), som stimulerar inte bara kapitalmarknaderna utan även private equity-branschen och riskkapital och investeringar i den etablerade europeiska industrin. Parlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna bör anta en strategisk plan för att stödja finansieringen av SMF, med deras internationalisering i åtanke.

11.  Europaparlamentet påpekar återigen att ändrade regler för offentlig upphandling och koncessionsavtal inte får försvåra för SMF att få tillgång till upphandlingsmarknaden.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att ägna mer uppmärksamhet åt oron över efterfrågeproblematiken för SMF, för att spegla den på ett mer ändamålsenligt sätt i rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet, i de landsspecifika rekommendationerna, och i efterhandsbedömningen av medlemsstaternas efterlevnad av rekommendationerna.

Bankernas utlåning till SMF

13.  Europaparlamentet konstaterar att banklån traditionellt sett är den viktigaste externa finansieringskällan för SMF i unionen, då finansiering från banker står för över tre fjärdedelar av SMF-finansieringen, att jämföra med mindre än hälften i USA, vilket gör SMF särskilt sårbara för en åtstramning av bankernas utlåning. Parlamentet noterar att finanskrisen bidrog till en fragmentering av bankfinansiering och banklånevillkor. Parlamentet beklagar de befintliga gapen, även om de gradvis blir mindre, mellan kreditvillkor för SMF i olika euroländer, vilket också återspeglar skillnader i riskperception och ekonomiska förhållanden. Parlamentet noterar bankunionens bidrag till att åtgärda denna fragmentering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra direktiv 2004/113/EG och att samarbeta med den finansiella sektorn när det gäller deras skyldighet att garantera fullständig och likvärdig tillgång till bankernas utlåning till SMF. Parlamentet betonar den viktiga och välutvecklade rollen för banker med regionala och lokala specialkunskaper om finansiering till SMF på grund av deras långvariga relationer med dessa företag. Parlamentet betonar att välutvecklade lokala banker, när sådana finns, har visat sig ändamålsenliga i att ge lån till SMF och undvika förluster. Parlamentet understryker därför betydelsen av att utveckla lokala banker.

14.  Europaparlamentet påpekar att digitalisering visserligen är på frammarsch och nya källor till finansiering därför håller på att framträda men att det fortfarande är helt nödvändigt att det förekommer traditionella kreditinstitut lokalt, särskilt på öar och i skärgårdar samt i landsbygd, glesbygd och yttre randområden, för att SMF ska få tillgång till finansiering.

15.  Europaparlamentet uppmanar bankerna att betrakta hela EU som sin hemmamarknad och att utnyttja den inre marknadens potential för att erbjuda finansiering till SMF, inbegripet SMF som inte har sin hemvist i den medlemsstat där det berörda finansinstitutet har sin hemvist.

16.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att undersöka möjligheter att införa program för ”finansiering för utlåning” som skulle kunna göra pengar från ECB tillgängliga för banker med det enda syftet att låna ut till SMF. Kommissionen uppmanas att bedöma möjligheterna att utveckla initiativ för attrahera investeringar.

17.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som nationella och regionala utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner har för att finansiera SMF-sektorn. Parlamentet påminner om deras centrala roll i Efsis del för SMF, och om den roll de spelar för medlemsstaternas inblandning i Efsi-projekt. Banklån är fortfarande en viktig finansieringskälla för SMF. EIB/EIF bör öka sina ansträngningar för att förse SMF med expertis för att få tillgång till finansiering samt verktyg för att underlätta kontakterna med investerare som, bland annat European Angels Fund (EAF). Kommissionen uppmanas att bedöma vilken roll de nationella/regionala utvecklingsbankerna har som katalysator för en långsiktig finansiering för SMF, särskilt för att identifiera och sprida bästa praxis och att uppmuntra medlemsstaterna, i fall inga sådana enheter finns för närvarande, att inrätta nationella/regionala utvecklingsbanker på grundval av detta. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att främja en inkluderande tillväxt och säkerställa ökad samordning och konsekvens mellan all EU-investeringspolitik som är inriktad på SMF, bland annat Efsi, EU:s regionala fonder och Europeiska investeringsfonden.

18.  Europaparlamentet upprepar att det också är viktigt att förbättra bankernas utlåningskapacitet i fråga om SMF och öka deras förmåga att faktiskt låna ut till SMF. Parlamentet påpekar att finansiering från kapitalmarknaderna inte på egen hand kan bidra med tillräcklig finansiering och lämpliga finansieringslösningar, bland annat tillgång till kapital för SMF. Parlamentet noterar att en diversifiering av kreditkällor skulle leda till större stabilitet i finanssektorn.

19.  Europaparlamentet framhåller att en hälsosam, stabil och motståndskraftig banksektor är en grundförutsättning för att SMF ska få bättre tillgång till finansiering. Parlamentet påpekar att kapitalkravsförordningen (CRR) och kapitalkravsdirektivet (CRD IV), och i synnerhet den högre nivån och kvaliteten på kapital, är ett direkt svar på krisen och ligger till grund för finanssektorns förnyade stabilitet. Parlamentet välkomnar att kommissionen anser att utlåning till SMF är en av dess prioriteringar vid översynen av CRR. Kommissionen undersöker sätt att låta alla medlemsstater ge lokala kreditunioner möjlighet att verka utanför räckvidden av EU:s kapitalkravsregler för banker. Parlamentet understryker behovet av en aktsam lagstiftning för kreditföretag som garanterar både finansiell stabilitet samt möjligheter för kreditunioner att ge lån till konkurrenskraftiga priser.

20.  Europaparlamentet noterar de många regleringskraven som banker måste uppfylla och deras eventuella negativa inverkan på utlåningen till SMF samtidigt som man påminner om att kraven infördes som ett svar på finanskrisen. Parlamentet betonar behovet av att undvika dubbla rapporteringskrav och många rapporteringskanaler, och mer allmänt en onödig administrativ börda på kreditinstituten, i synnerhet de mindre bankerna. Kommissionen uppmanas att utvärdera den inverkan som lagstiftningskraven för banker har på utlåningen till SMF, med stöd från EBA och den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM).

21.  Europaparlamentet noterar att utlåning till SMF inte var orsaken till finanskrisen. Parlamentet påminner om medlagstiftarnas beslut att införa SMF-stödfaktorn i CRR/CRD IV-ramen och att det var utformat för att låta kapitalkraven för SMF-utlåning ligga kvar på nivån för Basel II snarare än för Basel III. Parlamentet understryker vikten av SMF-stödfaktorn för att vidhålla och öka bankernas utlåning till SMF. Parlamentet noterar EBA:s rapport från mars 2016 om SMF-stödfaktorn. Parlamentet uttrycker sin oro över de eventuella negativa följderna om SMF-faktorn upphävs. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att behålla SMF-stödfaktorn, att utvärdera den vidare och undersöka huruvida tröskeln borde höjas för att ytterligare öka SMF:s tillgång till bankutlåning. Kommissionen uppmanas att undersöka vad som kan vara en lämplig rekalibrering av SMF-stödfaktorn, inbegripet storlek och tröskelvärde, och att undersöka möjlig samverkan med andra regleringskrav, samt externa aspekter som geografiskt läge och socioekonomisk miljö, i syfte att öka dess effekter. Kommissionen uppmanas att undersöka möjligheten att göra faktorn permanent. Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) uppmanas att stödja SMF-stödfaktorn och att överväga att sänka kapitalkraven för exponeringar mot SMF.

22.  Europaparlamentet betonar att aktsam riskbedömning och utvärdering av kvalitativ information är en av bankernas största styrkor, särskilt när det gäller komplex utlåning till SMF. Parlamentet anser att kunskapsnivån och medvetenheten inom bankvärlden när det gäller SMF:s speciella karaktär bör förbättras. Parlamentet understryker att den kreditinformation som banker mottar då de utvärderar SMF:s kreditvärdighet är sekretessbelagd.

23.  Europaparlamentet välkomnar de många initiativ som pågår för att göra standardiserad och transparent SMF-kreditinformation mer tillgänglig, vilket har potential att förbättra investerarnas förtroende. Parlamentet betonar dock behovet av att tillämpa proportionalitetsprincipen då sådan kreditinformation begärs.

24.  Europaparlamentet betonar att proportionalitet är en vägledande princip till vilken de europeiska institutionerna, de europeiska tillsynsmyndigheterna och SSM är bundna vid utarbetandet och genomförandet av föreskrifter, standarder, riktlinjer och tillsynsmetoder. Kommissionen uppmanas att i samförstånd med medlagstiftarna tillhandahålla vidare riktlinjer till ESA-myndigheterna och ECB/SSM om hur proportionalitetsprincipen ska tillämpas och kräva att den ska behållas utan att regleringsstandarderna sänks samtidigt som en förenkling av lagstiftningen möjliggörs.

25.  Europaparlamentet framhåller fördelarna med garantier från tredje part i låneavtal för entreprenörer. Större hänsyn måste tas till sådana tredjepartsgarantier då kreditvärderingar utförs samt till tillsynsregler och tillsynspraxis.

26.  Europaparlamentet påminner om att kreditinstituten måste förklara sina kreditvärderingsbeslut på begäran från SMF. Kommissionen uppmanas att utvärdera genomförandet av denna bestämmelse och skärpa bestämmelserna i artikel 431.4 i CRR och att uppmuntra återkopplingen till SMF. Parlamentets noterar kommissionens pågående diskussioner med relevanta intressenter i syfte att förbättra kvaliteten och konsekvensen i sådan återkoppling. Parlamentet noterar att denna återkoppling bör vara utgångspunkten för att finna informationskällor och rådgivning om annan finansiering än bankfinansiering.

27.  Europaparlamentet konstaterar att kreditbetygen är en viktig och ibland avgörande del av investeringsbeslut. Parlamentet uppmärksammar att det i vissa medlemsstater finns ett internt ratingsystem (ICAS) som förvaltas av de nationella centralbankerna för att bedöma godtagbarheten av säkerheter och som gör det möjligt för SMF att få en bedömning av sin kreditvärdighet. Parlamentet uppmanar kommissionen, ECB och de nationella centralbankerna att ytterligare undersöka om och hur dessa system kan användas för att hjälpa SMF att få tillgång till kapitalmarknader.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EBA att tillhandahålla fler riktlinjer för genomförandet av den nuvarande anståndsförordningen. Kommissionen uppmanas att göra en konsekvensbedömning av det nuvarande anståndssystemet för nödlidande lån. Parlamentet påminner om att oreglerade lån på bankernas balansräkning hindrar att nya lån ges, särskilt till SMF. Parlamentet betonar att införandet av en lägsta tröskel för mindre allvarliga överträdelser skulle göra det enklare att undvika onödiga och omotiverade sänkningar av SMF:s kreditvärdighet. Parlamentet noterar de pågående samråd som Baselkommitténs för banktillsyn (BCBS) bedriver för definitionen av nödlidande exponeringar och anstånd.

29.  Europaparlamentet konstaterar att gränserna för bankers köp av statsobligationer eller ökningen av viktningen av dessa obligationer skulle öka kreditkostnaderna och öka konkurrenskraftsgapet inom EU.

30.  Europaparlamentet noterar de åtgärder som vidtogs av ECB den 10 mars 2016 och i synnerhet den nya serien av fyra riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (LTRO II) som kommer att skapa incitament för bankernas utlåning till realekonomin. Parlamentet understryker att penningpolitiken i sig inte skulle vara tillräckligt för att främja tillväxt och investeringar och att de måste åtföljas av en lämplig skattepolitik och strukturreformer.

31.  Europaparlamentet understryker vikten av offentliga institutioner som ett alternativ till privatbanker som en finansieringskälla för SMF.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga proportionaliteten runt förtidsinlösen av lån inom EU, såsom ett tak för att begränsa kostnaderna för SMF samt större transparens i avtal för SMF.

Andra finansieringskällor än banker för SMF

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja en risktagnings- och kapitalmarknadskultur. Parlamentet upprepar att utbildning om finansmarknader för SMF är viktigt inte bara för att öka bankutlåningen utan också för att åstadkomma större användning av och acceptans för kapitalmarknadslösningar samt att uppmuntra kvinnor och unga människor att starta och expandera sina verksamheter, eftersom det gör det enklare att bedöma kostnader, fördelar och relaterade risker. Parlamentet betonar vikten av tydliga krav på finansiell information. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att inkludera de grundläggande principerna av finansiell utbildning och affärsetik i läroplanen för gymnasium och universitet, och därmed främja ungdomars engagemang i SMF:s verksamhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att förbättra den finansiella skolningen och tillgången till finansiella färdigheter och kunskaper för SMF och att säkerställa utbyte av bästa praxis. Parlamentet påpekar dock att SMF också själva bär ett ansvar i detta avseende.

34.  Europaparlamentet understryker fördelarna med leasing för SMF genom att det frigör ett bolags kapital för ytterligare investeringar i hållbar tillväxt.

35.  Europaparlamentet noterar att kapitalmarknadsunionen utgör en möjlighet att både fylla lagstiftningsluckorna i den nuvarande ramen och harmonisera det gränsöverskridande regelverket. När banklånen inte uppfyller de finansiella och affärsmässiga behoven för SMF skapas det ett kapitalvakuum. Den pågående utvecklingen av kapitalmarknadsunionen och bankunionen måste åtföljas av återkommande ansträngningar för att få EU-processer och förfaranden att konvergera och utvärdera det befintliga regelverket, särskilt dess inverkan på SMF och den övergripande makrofinansiella och makroekonomiska stabiliteten. En sådan utvärdering bör göras med beaktande av rekommendationer när det gäller det praktiska genomförandet av införda åtgärder. Kommissionen uppmanas att se till att det finns ett lämpligt och skräddarsytt regelverk för emittenter som tillhandahåller finansiering till SMF, som inte är betungande för dem och som dessutom skapar förtroende hos investerare. I en omfattande och väl utformad kapitalmarknadsunion ska alla marknadsdeltagare med samma relevanta egenskaper möta en gemensam uppsättning regler, ha lika tillgång till en uppsättning finansiella instrument eller tjänster samt behandlas lika när de är aktiva på marknaden. Parlamentet välkomnar kommissionens handlingsplan för en kapitalmarknadsunion, som syftar till att säkerställa enklare tillgång till fler olika finansieringsalternativ för SMF. Parlamentet betonar att bankbaserade och kapitalbaserade finansieringsmodeller ska vara kompletterande.

36.  Europaparlamentet framhåller att det är dyrt för SMF att få tillgång till kapitalmarknader såsom lånemarknader och aktiemarknader. Parlamentet betonar att det krävs proportionerlig lagstiftning, med enklare och mindre betungande redovisnings- och börsnoteringskrav för SMF i syfte att minska dubbelarbetet och kostnaderna för deras tillträde till kapitalmarknaderna men utan att äventyra investerarskyddet eller den systembetingade finansiella stabiliteten. Parlamentet noterar införandet av ett minimisystem för offentliggörande för SMF i kommissionens förslag till en ny prospektförordning som för närvarande diskuteras. Parlamentet påpekar dock att regleringen inte får skapa alltför höga hinder vid övergången från t.ex. en storlekskategori till en annan eller mellan börsnoterade och icke-börsnoterade företag. Parlamentet anser därför att företräde bör ges åt ett stegvist tillvägagångssätt med gradvis ökande regleringskrav. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till de SMF-tillväxtmarknader för vilka förutsättningarna skapas i Mifid II och uppmanar till ett snabbt genomförande av detta instrument.

37.  Europaparlamentet understryker vikten av transparens, standardisering och offentlig tillgång till finansieringsinformation om SMF för investerare, tillsynsorgan och andra intressenter, för att de ska kunna förstå riskprofilen och fatta väl underbyggda beslut, och för att minska finansieringskostnaderna. Inrättandet av en europeisk databas som samlar in information om affärsstrategier och finansieringsbehov hos SMF och där de på frivillig basis skulle kunna föra in uppgifter och hålla dem uppdaterade skulle kunna tjäna detta syfte. Kommissionen uppmanas att överväga ett enda SMF-identifieringsnummer. Parlamentet uppmärksammar vidare den potential som erbjuds av strukturer som kopplar samman banker och andra aktörer än banker i syfte att ge stöd till SMF. Parlamentet välkomnar kommissionens SMF-informationsstrategi, särskilt kartläggningen av de mest relevanta stöd- och rådgivningsfunktionerna för SMF som söker alternativ finansiering i varje medlemsstat och främjar exempel på bästa praxis på EU-nivå och undersökningen av möjligheter att främja Europaomfattande informationssystem som sammanför SMF och tillhandahållare av alternativ finansiering.

38.  Europaparlamentet påminner om att redovisningsstandarder är avgörande genom att de formar det sätt på vilket information ges till tillsynsmyndigheter och investerare och genom att den administrativa bördan för företagen varierar beroende på vilka redovisningsstandarder som gäller. Parlamentet noterar de pågående diskussionerna om lämpligheten av att utforma särskilda gemensamma redovisningsstandarder för SMF, och ser fram emot ytterligare reflektioner som genomförs i denna fråga.

39.  Europaparlamentet betonar potentialen hos nya innovativa finanstekniska tjänster (FinTech) för att bättre sammanföra SMF med potentiella investerare. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att uppmuntra utvecklandet av FinTech-initiativ och undersöka de potentiella riskerna med och behovet av ett lämpligt harmoniserat regelverk på EU-nivå utan att kväva innovation.

40.  Europaparlamentet betonar behovet av att främja innovation genom utlåningsplattformar. Parlamentet uppmanar bankerna att betrakta användningen av sådan innovativ teknik som en positiv möjlighet. Parlamentet understryker att alternativa källor till finansiering erbjuder lösningar för nystartade företag, kvinnliga entreprenörer och innovativa SMF i synnerhet. Kommissionen uppmanas att utreda behovet av och potentialen i ett harmoniserat EU-regelverk för alternativa finansieringskällor i syfte att öka tillgången på denna typ av finansiering inom EU för SMF. För att systemet ska vara effektivt måste såväl SMF:en som långivaren vara fullt medvetna om de potentiella risker/möjligheter som är kopplade till finansieringsmekanismen. Parlamentet konstaterar att de befintliga lagarna och reglerna gällande gräsrotsfinansiering skiljer sig avsevärt mellan medlemsstaterna och inte tycks ha främjat gränsöverskridande verksamhet. Parlamentet välkomnar kommissionens bedömning av den befintliga ramen för gräsrotsfinansiering. Parlamentet stöder den valda linjen med fortsatt marknadsövervakning och övervakning av regleringsutvecklingen och incitament till tillnärmning av regleringsmetoder där man delar bästa praxis och underlättar gränsöverskridande investeringar. Parlamentet påminner samtidigt om att gräsrotsfinansiering och person-till-person-lån inte ska överregleras, då detta skulle försämra deras utveckling. Kommissionen uppmanas att uppmuntra nya plattformar för privat kapitalfinansiering såsom mezzaninfinansiering och affärsänglar. Kommissionen uppmanas vidare att uppmuntra säker utlåning från privatpersoner till företag genom person-till-person-lån eller privatobligationer. Parlamentet betonar att det är viktigt att se till att dessa nya former av finansiering är helt förenliga med relevant skattelagstiftning och finansiell lagstiftning, så att de inte blir ett verktyg för skatteflykt eller finansiell opacitet. Parlamentet betonar behovet av att granska nuvarande lagstiftning i detta avseende.

41.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om en ram för en enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering (STS) och kalibrering av tillsynskraven för banker. Parlamentet noterar att det kan finnas både risker och fördelar förknippade med SMF-värdepapperisering. Parlamentet noterar de möjliga effekterna av dessa förslag på bankernas utlåning till och investeringar i SMF. Parlamentet betonar behovet av transparens när det gäller de underliggande riskerna och behovet av att bidra till det finansiella systemets stabilitet.

42.  Europaparlamentet noterar att heterogeniteten när det gäller nationell insolvenslagstiftning och tillhörande rättsosäkerhet utgör ett av hindren för gränsöverskridande investeringar i SMF och nystartade företag.. Parlamentet anser att förenklade och harmoniserade regler på området skulle stödja nystartade företag, mikroföretag samt SMF och förbättra affärsmiljön i EU. Parlamentet välkomnar därför kommissionens beslut att åtgärda denna fråga genom ett lagförslag, såsom angetts i dess handlingsplan för en kapitalmarknadsunion, och ser fram emot detta kommande förslag. Parlamentet anser att kommissionen bör överväga olika valmöjligheter för att genomföra en EU-insolvensram och lämna rekommendationer till medlemsstaterna så att de kan anta eller införa lagstiftning för effektiva och transparenta insolvensordningar och en tidsmässigt rimlig omstruktureringsprocess och för att undanröja administrativa och regleringsmässiga bördor som åläggs SMF såsom anges i de landsspecifika rekommendationerna.

43.  Europaparlamentet framhåller potentialen hos venture capital och annan riskkapitalfinansiering, särskilt för icke börsnoterade nystartade företag och innovativa SMF. Parlamentet noterar att dessa marknader är underutvecklade i EU. Parlamentet välkomnar kommissionens planer på att se över lagstiftningen om europeiska riskkapitalfonder (EuVECA) och europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF). Parlamentet understryker dessutom det brådskande behovet av att kommissionen tar itu med fragmenteringen över de nationella gränserna inom hela den europeiska sektorn för investeringsfonder.

44.  Europaparlamentet betonar effekten av utformningen av bolagsskatts- och inkomstskattsstrukturer och möjliga skattelättnader för SMF:s interna finansieringskapacitet. Parlamentet uppmärksammar att beskattningen av SMF och vissa multinationella företag varierar stort i många medlemsstater, något som negativt påverkar SMF:ens konkurrenskraft och avsevärt minskar effektiviteten i finansieringen av SMF från olika källor. Parlamentet påpekar att SMF på grund av illojal skattepraxis från multinationella företags sida drabbas av upp till 30 procent mer skatt än vad som skulle ha varit fallet med en sund skattepraxis, vilket följaktligen påverkar deras interna finansieringskapacitet. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens åtgärdspaket mot skatteflykt för att uppnå enklare, effektivare och rättvisare beskattning inom EU. Medlemsstaterna bör sträva efter rättvisa, effektiva och transparenta skattesystem som attraherar finansiering och investeringar så att SMF får bättre möjligheter att starta upp och växa. Parlamentet understryker behovet av att införa finansiella undantag för SMF, främst i deras inledande fas, så att de får tillräckligt med medel för efterföljande perioder av deras livscykel. Parlamentet understryker behovet av en beskattningspolitik som minskar det totala skattetrycket och sänker skatterna på arbete och företag. Parlamentet betonar vikten av att uppmärksamma problemet med skatteincitament som gynnar skuldsättning framför finansiering med eget kapital.

45.  Europaparlamentet påpekar att direkt statligt stöd som inte snedvrider konkurrensfördelarna ibland är nödvändigt för att få fram de nödvändiga medlen för nystartade företag, mikroföretag och SMF, särskilt när de socioekonomiska förhållandena inte medger tillgång till andra finansieringskällor. Parlamentet understryker vikten av transparens med avseende på offentliga system och statliga stödinvesteringar till SMF, samt uppkomsten av nya institut för finansiering och investeringar.

46.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka och bygga vidare på erfarenheterna av den schweiziska WIR som grundades 1934 och som bygger på kreditclearing mellan SMF, med tanke på att WIR fungerar framgångsrikt som en makroekonomisk stabilisator i tider av kreditåtstramning eller vid likviditetskriser.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att översända en årlig rapport till Europaparlamentet, som beskriver hur långt genomförandeinitiativ kommit och vilken effekt de haft på att förbättra tillgången till finansiering för SMF i Europa. Kommissionen uppmanas att inkludera sin egen bedömning av den strategiska inriktningen och rekommenderade förändringar i tillämpliga fall.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska de befintliga instrumenten, som exempelvis strukturfonderna och andra relevanta program, när det gäller effektiviteten av deras ekonomiska stöd till SMF i förhållande till de avsedda målen och, i förekommande fall, med avseende på deras dämpande effekt på krisen för SMF.

49.  Europaparlamentet inser mikroföretagens och SMF:ens allt större betydelse inom kultursektorn och den kreativa sektorn för investeringar, tillväxt, innovation och sysselsättning, men även deras roll för att bevara och främja kulturell och språklig mångfald.

50.  Europaparlamentet framhåller att med publiceringen av resultaten av kommissionens undersökning om tillgången till finansiering i dessa sektorer (Survey on access to finance for cultural and creative sectors) i oktober 2013 visade det sig att företag inom kultursektorn och den kreativa sektorn har enorma problem med att skaffa finansiering, och lider av ett underskott på uppskattningsvis mellan 8 och 13,3 miljarder euro.

51.  Europaparlamentet understryker att Eurostats siffror visar att 2,9 % av arbetskraften i EU, dvs. 6,3 miljoner människor, var anställda inom kultursektorn och den kreativa sektorn 2014, vilket är jämförbart med andelen anställda i bank- och försäkringssektorn. Parlamentet framhåller vidare att kultursektorn och den kreativa sektorn står för nästan 4,5 % av Europas ekonomi, men nästan 1,4 miljoner SMF som skapar och sprider kulturellt och kreativt innehåll i hela Europa, att sysselsättningen inom kultursektorn och den kreativa sektorn stadigt har ökat sedan 2008 och att dessa sektorer är bland de snabbast växande sektorerna i Europas ekonomi och skapar ca 4,2 % av EU:s BNP.

52.  Europaparlamentet inser att kultur och innovation är avgörande faktorer för att hjälpa regioner att bli attraktiva för investeringar. Parlamentet understryker att arbetstillfällen i kultursektorn och den kreativa sektorn sannolikt inte kommer att utlokaliseras, då de är knutna till specifika kulturella och historiska kunskaper som också bidrar till att bevara ett brett spektrum av traditionella konstformer och hantverk. Det är viktigt att stödja SMF som bedriver verksamhet på ett minoritetsspråk eller föga utbrett språk, vilket skyddar och främjar Europas kulturella och språkliga mångfald, och att stödja nya projekt som startas av unga personer som engagerar sig för att skydda kulturarvet.

53.  Europaparlamentet betonar att ytterligare främjande av och investeringar i kultursektorn och den kreativa sektorn kommer att bidra till att skapa nya arbetstillfällen och bekämpa ungdomsarbetslösheten, med tanke på det stora antalet ungdomar som studerar inom detta område. Enligt en färsk studie sysselsatte kultursektorn och den kreativa sektorn fler personer i åldrarna 15–29 år än alla andra ekonomiska sektorer (19,1 % av den totala sysselsättningen i denna sektor jämfört med 18,6 % i den övriga ekonomin)(19). Medlemsstaterna uppmuntras att förbättra utvecklingen av den kulturella och kreativa kompetensen och att inrätta nätverk för utveckling av företagarkompetens mellan systemen för högre utbildning och yrkesutbildning, kreativa företag och kultur- och konstinstitutioner för att främja ett interdisciplinärt synsätt. EU och medlemsstaterna uppmuntras att erbjuda fler lösningar för att uppmuntra utvecklingen av talanger och färdigheter inom kultursektorn och den kreativa sektorn genom att t. ex. tillhandahålla innovativa och flexibla bidrag för stöd till kreativitet och innovation och för talangutveckling.

54.  Europaparlamentet framhåller att enligt den studie som kommissionen genomförde 2013 hade hindren för finansiering inom kultursektorn och den kreativa sektorn mycket specifika kännetecken. Företagen har nämligen större svårigheter att attrahera kapital och investeringar p.g.a. en begränsad databas, brist på lättillgänglig information om finansieringskällor, beroendet av systemen för offentlig finansiering samt otillräcklig information p.g.a. problem med att värdera risker och bedöma immateriella tillgångar, t.ex. immateriella rättigheter.

55.  Europaparlamentet betonar därför att man måste erbjuda sektorsspecifika lösningar för att förbättra tillgången till finansiering för kultursektorn och den kreativa sektorn, nämligen utveckling av expertis när det gäller bedömning av de specifika riskerna med bristen på materiella säkerheter, beroendet av immateriella tillgångar och den osäkra marknadsefterfrågan i tider av digital förändring. Denna typ av expertis behövs både inom mikroföretag och SMF samt inom finansinstituten. Parlamentet framhåller att immateriella rättigheter kan accepteras som säkerhet. Parlamentet understryker hur viktigt det är med en harmoniserad rättslig ram med bestämmelser för beskattning och immateriella tillgångar i EU, vilken skulle kunna bidra till att attrahera investeringar i och finansiering av SMF inom kultursektorn och den kreativa sektorn.

56.  Europaparlamentet välkomnar lanseringen av garantiinstrumentet inom programmet Kreativa Europa, trots att det har blivit kraftigt försenat, då detta är en av de viktigaste åtgärderna för att ta itu med det akuta behovet av tillgång till lånefinansiering för innovativa och hållbara projekt inom kultursektorn och den kreativa sektorn, bl.a. mikroföretag, SMF, mindre föreningar och frivilligorganisationer utan vinstintresse samt är en av de viktigaste åtgärderna för att garantera den nödvändiga rimliga ersättningen till upphovsmännen. Parlamentet välkomnar initiativet med den integrerade utbildningssatsning avseende garantiinstrumentet, som erbjuds banker och finansiella mellanhänder. Parlamentet rekommenderar enträget att de åtgärder som krävs ska genomföras under 2016, som kommissionen ursprungligen föreslog. Finansieringsgapet förväntas överstiga 1 miljard euro per år enligt kommissionens förhandsutvärdering. Detta gap är det investeringsbelopp som går förlorat om företag med sunda affärsstrategier och goda riskprofiler antingen förvägras lån eller helt enkelt inte ansöker om lån på grund av att de saknar tillräckliga tillgångar som kan tjäna som säkerhet.

57.  Europaparlamentet välkomnar den nya rapport som offentliggjorts av medlemsstaternas expertgrupp om tillgång till finansiering för kultursektorn och den kreativa sektorn, en rapport som har tagits fram genom den öppna samordningsmetoden, och betonar att de rekommendationer som framförs i rapporten ska genomföras av kommissionen i syfte att skapa effektivare och mer innovativa instrument och för att underlätta tillgången till finansiering.

o
o   o

58.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 24, 22.1.2016, s. 2.
(2) Antagna texter, P8_TA(2014)0069.
(3) Antagna texter, P8_TA(2016)0200.
(4) Antagna texter, P8_TA(2016)0063.
(5) Antagna texter, P8_TA(2015)0268.
(6) Antagna texter, P8_TA(2015)0408.
(7) Antagna texter, P8_TA(2016)0004.
(8) Antagna texter, P8_TA(2016)0006.
(9) Antagna texter, P8_TA(2015)0290.
(10) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+CRE+20160413+ITEM-024+DOC+XML+V0//SV
(11) EUT C 19, 22.1.2014, s. 4.
(12) EUT L 48, 23.2.2011, s. 1.
(13) EUT L 124, 20.5.2003, s.36.
(14) https://www.ecb.europa.eu/pub/pdf/other/art2_mb201407_pp79-97en.pdf
(15) EBA/OP/2016/04, 23.03.2016.
(16) Kommissionens årsrapport om europeiska små och medelstora företag 2014/2015
(17) Europeiska centralbankens enkät om tillgång till finansiering för företag i euroområdet – april till september 2015
(18) Europeiska centralbankens enkät om tillgång till finansiering för företag i euroområdet – april till september 2015
(19) Cultural Times – The first global map of cultural and creative industries, december 2015.

Rättsligt meddelande