Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2891(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B8-1051/2016

Debatter :

Omröstningar :

PV 05/10/2016 - 8.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0377

Antagna texter
PDF 349kWORD 50k
Onsdagen den 5 oktober 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
Behovet av en europeisk återindustrialiseringspolitik mot bakgrund av fallen med Caterpillar och Alstom
P8_TA(2016)0377RC-B8-1051/2016

Europaparlamentets resolution av den 5 oktober 2016 om behovet av en europeisk återindustrialiseringspolitik mot bakgrund av fallen med Caterpillar och Alstom (2016/2891(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 9, 151, 152, 153.1 och 153.2 samt 173,

–  med beaktande av artiklarna 14, 27 och 30 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar(1),

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artikel 5.3 i EU-fördraget och protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 31 mars 2005 Omstruktureringar och sysselsättning: Att förutse omstruktureringar och ge stöd i samband med dem i syfte att utveckla sysselsättningen: Europeiska unionens roll (COM(2005)0120) och Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 14 december 2005,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2010 En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen: EU:s bidrag till full sysselsättning (COM(2010)0682),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2013 med rekommendationer till kommissionen om information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 december 2013 om EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar (COM(2013)0882),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2014 om en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet(4),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 18 april 2012 om att ta till vara den gröna tillväxtens sysselsättningspotential (SWD(2012)0092),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 januari 2014 För en industriell renässans i Europa (COM(2014)0014),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning (COM(2012)0582), och av återindustrialiseringsmålet på 20 %,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 december 2015 om att utveckla en hållbar europeisk industri för basmetaller(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2016 om konkurrenskraften för de europeiska underleverantörerna inom järnvägsindustrin(6),

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Idag är det absolut nödvändigt att skapa samstämmighet inom EU:s olika politikområden för att utforma en modern industripolitik, i synnerhet mot bakgrund av de senaste fallen med Caterpillar och Alstom.

B.  Den 2 september 2016 meddelade Caterpillar att man tänkte genomföra en stor omstruktureringsplan i hela världen. Denna plan omfattade fabriken i Gosselies, som tvingas stänga. Därmed sägs 2 500 direkt anställda upp och jobben för cirka 4 000 underleverantörer äventyras.

C.  De minskade produktionskostnaderna mellan 2013 och 2015 har gjort det möjligt att göra anläggningens produkter mer attraktiva än produkter som kommer från länder utanför EU. Caterpillar beslutade dock att stänga fabriken och flytta produktionen till andra fabriker med lägre standarder när det gäller sociala rättigheter och miljöskydd än vad som gäller inom den europeiska industrin.

D.  Med tanke på betydelsen och den europeiska dimensionen i detta fall, har kommissionen beslutat att inrätta en arbetsgrupp som ska samla de behöriga enheterna och agera som medlare i stängningsprocessen av Caterpillar.

E.  Dessa två produktionsanläggningar är inte de enda som berörs av omstrukturering. Andra uppsägningar är väntade i Alstoms fabriker i Spanien och Italien och även i Caterpillars fabrik i Nordirland.

F.  Järnvägsindustrin är ryggraden i Europas industrialisering, med en mer än 175 år lång historia. Den årliga tillväxttakten på de tillgängliga marknaderna för underleverantörer inom järnvägsindustrin beräknas vara 2,8 % fram till 2019. Underleverantörerna inom järnvägsindustrin sysselsätter direkt 400 000 människor i EU, varav många arbetar i små och medelstora företag. En stark och innovativ europeisk underleverantörsbransch inom järnvägsindustrin är nödvändig för en övergång till järnväg, vilket i sin tur är en förutsättning för att uppfylla EU:s klimat- och energimål.

G.  Tillverkningsindustrin står för 65 % av företagens FoU-utgifter, och därför är det viktigt att stärka vår industriella bas för att behålla sakkunskap och know-how i EU. Digital utveckling, vilket är en prioritering i Junckerplanen, behöver en stark industriell bas för att förverkligas.

H.  Europeiska industrier såsom Alstom och Caterpillar har ett högt mervärde och erkänd expertis. För närvarande utsätts denna centrala och strategiska EU-bransch för stor global konkurrens från länder som exporterar lågkostnadsprodukter till den europeiska marknaden genom att bedriva en aggressiv och starkt expansionistisk verksamhet i alla världsdelar, ofta med politiskt och ekonomiskt stöd från sina regeringar.

I.  I ljuset av det senaste fallet med Alstom kommer kommissionen att genomföra en prognosstudie för 15 år (2030) om utvecklingen av järnvägssektorn i Europa, där man inkluderar olika scenarier för miljömålen i EU:s medlemsstater tillsammans med en undersökning om konsekvenserna för sysselsättning, yrken och kompetens inom de olika scenarierna. Kommissionen måste snabbt följa upp rekommendationerna i parlamentets resolution om underleverantörerna inom järnvägsindustrin i EU för att skapa säkra och hållbara arbetstillfällen och tillväxt för alla. All uppföljning måste underlättas genom en ständig dialog med intressenter och omfatta samtliga kapitel i resolutionen.

J.  Kommissionen lovade att 2013 lägga fram en fullständig rapport om tillämpningen av kvalitetsramen. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sin uppmaning till kommissionen att efter samråd med arbetsmarknadens relevanta parter lägga fram ett förslag till rättsakt om information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar.

K.  Den europeiska industrin måste upprätthålla sin konkurrenskraft och kapacitet att investera i Europa, och den står även inför sociala och miljömässiga utmaningar som den måste övervinna, men samtidigt förbli en global förebild när det gäller socialt och miljömässigt ansvar.

L.  En del företag har i sina strategier enbart varit inriktade på kortsiktig ekonomisk vinst till förfång för innovation, investeringar i forskning och utveckling, sysselsättning och kompetensutveckling.

M.  Endast med en ambitiös innovationspolitik som gynnar produktionen av högkvalitativa, innovativa och energieffektiva produkter och främjar hållbara produktionsprocesser kommer EU att kunna stå på egna ben i en alltmer konkurrensutsatt global omgivning.

N.  Handeln med byggmaskiner i EU har utsatts för kraftiga störningar under senare år, vilket delvis är en följd av minskade offentliga och privata investeringar men också beror på ökade produktionskostnader på grund av prisökningar för råvaror.

O.  Rättvis handel med industriprodukter måste respektera grundläggande rättigheter för arbetstagare och miljöbestämmelser. Investeringar i förnybar energi och energieffektivitet är en viktig drivkraft för investeringar i industriprodukter som kan skapa en positiv utveckling. Innovation och investeringar i FoU, sysselsättning och kompetensutveckling är viktigt för en hållbar tillväxt.

P.  Innovation inom produktionen har en positiv effekt på sysselsättningstillväxten i alla delar av den industriella ekonomiska cykeln. Arbetstagares deltagande i innovationsåtgärder och i utarbetandet av strategier är fortsatt den bästa garantin för ekonomisk framgång.

Q.  Den mer avancerade och hållbara delen av stålindustrin som producerar högkvalitativa teknikvaror, respekterar de anställdas och lokalbefolkningens hälsa och garanterar strikta miljönormer spelar en viktig roll för den europeiska näringslivsstrategin.

R.  Förlusten av arbetstagarnas know-how och kompetens visar att Europa måste upprätthålla nödvändig industriell kapacitet för att kunna möta sina behov, utan att vara beroende av producenter från tredjeländer.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa solidaritet och sitt stöd för alla berörda arbetstagare vid Caterpillar och Alstom och deras familjer, samt berörda underleverantörer, och beklagar stängningarnas negativa effekter på de lokala ekonomierna och samhällena. Parlamentet kräver att åtgärder vidtas för att stödja dessa arbetstagare och de lokala ekonomierna och hjälpa regionerna att lösa denna svåra ekonomiska och sociala situation.

2.  Europaparlamentet är övertygat om att europeisk industri bör ses som en strategisk tillgång för EU:s konkurrenskraft och hållbarhet. Parlamentet understryker att enbart med en stark och motståndskraftig industri och en framtidsorienterad industripolitik kommer EU att kunna leva upp till de olika utmaningar som väntar, vilka inbegriper dess återindustrialisering, övergången till hållbarhet och skapandet av kvalitetsjobb. Parlamentet betonar att kommissionen och medlemsstaterna bättre måste kunna förutse dessa socioekonomiska situationer och säkerställa konkurrenskraften i vårt industrinätverk.

3.  Europaparlamentet påminner om att Europa är en social marknadsekonomi vars mål är att uppnå hållbar ekonomisk tillväxt för alla. Parlamentet beklagar att det saknas en konkret europeisk industripolitik som också skyddar EU:s arbetstagare. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta fram en genuin och långsiktig europeisk industristrategi i syfte att uppnå målet att 20 % av BNP ska komma från industrin, enligt vad som fastställs i Europa 2020-strategin.

4.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att garantera tillräcklig social trygghet, adekvata arbetsvillkor och skäliga löner, som gör det möjligt för människor att leva ett värdigt liv, genom antingen lagstiftning eller kollektivavtal, samt vid uppsägningar av arbetstagare, ett effektivt skydd mot oskäliga uppsägningar.

5.  Europaparlamentet påminner om att den ekonomiska krisen i Europa har visat att de industrier som investerar mest i innovation, FoU, energieffektivitet, den cirkulära ekonomin, etc., också är de mest motståndskraftiga. Parlamentet understryker i detta sammanhang de negativa effekterna av minskningen av de offentliga och privata investeringarna och den sjunkande inhemska konsumtionen, vilka båda bör uppmuntras för att kunna stimulera tillväxt.

6.  Europaparlamentet anser att centrala faktorer i all EU-politik för återindustrialisering måste vara att minska de administrativa bördorna och efterlevnadskostnaderna för företag och att avskaffa onödig lagstiftning, och samtidigt fortsätta att säkerställa höga standarder i fråga om konsument-, arbetstagar-, hälso- och miljöskydd.

7.  Europaparlamentet kräver att EU:s industripolitik ska bygga på tydliga mål och indikatorer – bland annat ambitiösa energieffektivitets-, resurs- och klimatmål – och en livscykel- och kretsloppsbaserad ekonomisk strategi. Parlamentet betonar att den bör inbegripa rätt blandning av åtgärder på tillgångs- och efterfrågesidan, i syfte att omlokalisera ekonomin i EU och göra den mer motståndskraftig och mindre resursberoende. Parlamentet understryker att den bör leda in investeringarna på kreativitet, kompetens, innovation och hållbar teknik, och främja moderniseringen av Europas industriella bas med hjälp av en politik som beaktar värdekedjan och som inkluderar basindustrierna och deras regionala och lokala aktörer. Parlamentet menar att en sådan strategi skulle kunna förbättra kostnadseffektiviteten för den europeiska industrin och för Europas ekonomi som helhet.

8.  Europaparlamentet framhäver att interventioner under många år till stöd för banker och tillgångsmarknader i EU inte har haft någon inverkan på sysselsättningen eller förbättrat de ekonomiska perspektiven. Parlamentet anser att offentliga interventioner bör flytta fokus från en överstimulering av utbudssidan till en samordnad politik för att stimulera efterfrågan, bland annat genom att skattemässiga åtgärder och genom att säkerställa lönehöjningar.

Handelspolitiken – en nyckelfaktor för lika villkor

9.  Europaparlamentet understryker att EU i stor utsträckning är öppet för konkurrens från tredjeländer i flera ekonomiska sektorer, samtidigt som tredjeländer har ställt upp flera hinder som diskriminerar de europeiska företagen. Parlamentet betonar att konkurrenter från tredjeländer, särskilt Kina, expanderar snabbt och aggressivt till EU och andra regioner i världen, ofta med starkt politiskt och finansiellt stöd från sina ursprungsländer. Parlamentet betonar att sådana metoder kan utgöra illojal konkurrens och hota arbetstillfällen i EU. Parlamentet understryker att Kina inte har uppfyllt de fem kriterier som EU ställt upp för att fastställa status som marknadsekonomi.

10.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att se till att EU:s handelspolitik är i linje med industripolitiken, och att den tar hänsyn till behovet av att säkra europeiska arbetstillfällen inom industrin och undvika nya utlokaliseringar och ytterligare avindustrialisering. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa lika villkor för marknadsaktörer inom och utanför Europa och därmed garantera sund konkurrens för alla.

11.  Europaparlamentet påminner om behovet av att nå en snabb överenskommelse om översynen av regelverken om handelspolitiska skyddsåtgärder, i syfte att avsevärt stärka dem genom att se till att de kan sättas in snabbare och att de blir mer ändamålsenliga. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till de sociala och ekonomiska konsekvenser som ett beviljande av ställning som marknadsekonomi för statsstyrda eller andra icke-marknadsstyrda ekonomier skulle kunna ha på EU-industrins konkurrenskraft.

12.  Europaparlamentet framhåller behovet av att förhindra att EU:s handelspolitik främjar konkurrensbegränsande metoder, inbegripet miljödumpning och i synnerhet dumpning av billiga produkter av låg kvalitet som äventyrar de europeiska standarderna och påverkar den EU-baserade industrin. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över anpassningsåtgärderna vid gränserna för att garantera lika villkor i samband med utformningen av insatser för att uppfylla Europa 2020-strategins mål och som ett sätt att undvika miljödumpning, exploatering av arbetstagare och illojal konkurrens.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra undersökningar av effekterna av handelsförhandlingar, utifrån ett regionalt och branschbaserat synsätt, vilket också bör bidra till att bättre förstå effekterna på sysselsättningen och den europeiska industrin.

14.  Europaparlamentet uppmärksammar den senaste trenden att företag flyttar tillbaka produktion och tjänster till Europa och de möjligheter detta innebär i form av tillväxt och nya arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar kommissionen att diskutera hur EU kan skapa en gynnsam miljö som låter företagen dra nytta av möjligheterna i samband med denna tillbakaflyttning av arbetstillfällen.

Konkurrenspolitiken – en viktig faktor för EU:s industri

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en utåtblickande konkurrenskraftig europeisk ram för att locka till sig och bevara privata investeringar, bibehålla starka europeiska värdekedjor och skapa kvalitetsjobb, i syfte att ge konkreta fördelar till EU-medborgarna.

16.  Europaparlamentet konstaterar också att bestämmelser för statligt stöd i högre grad måste skräddarsys för att möjliggöra innovation och hållbarhet och uppfylla målen att främja hög sysselsättning och garantera ett fullgott socialt skydd i enlighet med artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

17.  Europaparlamentet betonar att den europeiska industrin möter global konkurrens, och uppmanar därför med kraft kommissionen att omedelbart använda den globala marknaden som referens när den definierar geografiska marknader i sina analyser, och inte begränsa sin analys till nationella marknader eller den inre marknaden, för att ge den europeiska industrin möjlighet att bilda partnerskap och strategiska allianser för forskning och utveckling. Parlamentet efterlyser i detta avseende en omstrukturering av de stora europeiska tillverkningsföretagen så att det kan växa fram aktörer med den nödvändiga kritiska massan för att klara den internationella konkurrensen.

Offentlig upphandling – ett instrument som behöver förbättras

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bättre genomföra EU:s förordningar om offentlig upphandling. Parlamentet påpekar att EU:s bestämmelser tillåter att man avslår anbud som är onormalt låga eller där mer än 50 % av värdet förverkligas utanför EU.

19.  Europaparlamentet anser att offentlig upphandling och miljömärkning kan bidra till distributionen av hållbara produkter, tjänster och innovationer och till en sund industriell bas i Europa. Parlamentet vill se samordnade insatser från medlemsstaternas och kommissionens sida för att säkerställa att upphandlande myndigheter baserar sina upphandlingsbeslut på principen om det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

Förbättrat utnyttjande av EU-fonderna, FoU och innovation – en möjlighet att främja en ny industripolitik

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna utveckla en unionsstrategi för en konsekvent och heltäckande industripolitik som syftar till en återindustrialisering av Europa och som grundas bland annat på digitalisering (i synnerhet integrering av smart teknik och robotteknik i de industriella värdekedjorna), hållbarhet, energieffektivitet och adekvata resurser. I detta syfte efterlyser parlamentet bättre samarbete och ökad konvergens mellan medlemsstaterna när det gäller finanspolitiska, sociala och budgetära frågor så att framväxten av gemensamma industriprojekt kan underlättas. Parlamentet anser att det europeiska regelverket bör möjliggöra för industrier att anpassa sig till förändringarna och vidta föregripande åtgärder för att bidra till jobbskapande, tillväxt och regional konvergens.

21.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att samarbeta med de olika industribranscherna för att säkerställa bästa möjliga användning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, närmare bestämt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), för att stödja forsknings- och utvecklingsprojekt på regional nivå.

22.  Europaparlamentet anser att EU-fonderna erbjuder stora möjligheter att finansiera hållbara investeringar i energi och offentlig transportinfrastruktur samt effektiv användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Parlamentet kräver förbättringar av genomförandet av de olika kriterierna, i synnerhet sysselsättningsmässiga, miljömässiga och sociala kriterier i samband med utnyttjandet av EU-fonderna och alla finansiella instrument som förvaltas via Europeiska investeringsbanken (EIB).

23.  Europaparlamentet efterlyser en EU-agenda för smart specialisering och kräver att man prioriterar FoU inom de sektorer där EU kan ta ledningen. Parlamentet kräver konkreta instrument så att EU och medlemsstaterna kan kanalisera FoU-insatserna och göra det möjligt att utnyttja resultaten i den lokala ekonomin. Parlamentet anser att kopplingen mellan forskning och industri är av största vikt för att stimulera EU-industrins konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen och medlemsstaterna att aktivt främja och uppmuntra ett intensivare samarbete mellan forskningscenter, universitet och företag. Parlamentet efterlyser förbättringar av forskningsmiljön genom en ökning av budgeten för forskning, utveckling och innovation och bättre sammankoppling av olika europeiska och nationella finansieringsprogram.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska investeringsbanken att särskilt inrikta sig på de regioner som har drabbats hårdast av avindustrialiseringen och att omgående skynda på stödet till projekt i de regionerna, samtidigt som man säkerställer att livskraftiga och högkvalitativa projekt får stöd. Parlamentet anser att man ytterligare bör undersöka möjligheterna till en ökad strategisk och målinriktad utlåning från Europeiska investeringsbanken till projekt för innovation och industriell omställning, främst inom tillverkning och relaterade tjänster. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa bättre tillgång till finansiering för EU-företag, särskilt mikroföretag och små och medelstora företag, för att på så sätt förbättra deras kapacitet att genomföra projekt, och ge dem bättre tillgång till rådgivning och tekniskt stöd.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna undersöka hur man kan möjliggöra ekonomisk omstrukturering och samtidigt se till att företagen till fullo tar sitt miljöansvar, respekterar miljölagstiftningen och tillämpar höga miljöstandarder. Parlamentet vill att företagen sanerar nedlagda anläggningar inom en rimlig tidsfrist och underlättar för de lokala myndigheterna att åter ta dem i bruk.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att underlätta utbyten av bästa praxis mellan medlemsstaterna om hur man bäst hanterar nedläggningar av företag, och att uppmana dem att ta del av exempel i rättsliga bestämmelser för att i möjligaste mån försöka organisera jakten på en köpare eller genomföra försäljningen av fabriken i syfte att hålla fabrikerna i produktion trots att de ursprungliga ägarna har beslutat lägga ned verksamheten.

27.  Europaparlamentet anser att skatteflykt, bland annat genom att överföra materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar eller tjänster mellan företag till otillräckliga priser (internpriser) bör förhindras, och att det också är resultatet av den bristande europeiska samordningen i beskattnings- och handelsfrågor. I detta syfte efterlyser parlamentet bättre samarbete och ökad konvergens mellan medlemsstaterna när det gäller skattemässiga, sociala och budgetära frågor.

Socialt ansvarsfull omstrukturering och skapande av kvalitetsjobb inom framtidsorienterade sektorer

28.  Europaparlamentet välkomnar de initiativ som vissa lokala myndigheter har vidtagit tillsammans med arbetsmarknadens parter, såsom i fallet med Alstom, för att främja försöksprojekt för arbetstagare och företag i samband med omstrukturering, i syfte att säkra yrkeskarriärer genom utbildning och åtgärder för att bevara kvalitetsjobb.

29.  Europaparlamentet betonar det stora behovet av utveckling av teknisk kompetens, särskilt inom tillverkningsindustrin, och betonar behovet av att främja vikten av kompetent arbetskraft på det tekniska området. Parlamentet anser att det för att maximera den gröna ekonomins sysselsättningsskapande nettopotential är av största vikt att vi ger den befintliga arbetskraften rätt möjligheter att skaffa sig den nya kompetens som krävs för den cirkulära ekonomin. Parlamentet påminner om att en kvalificerad arbetskraft är viktig för upprätthållandet av produktionen. Parlamentet understryker betydelsen av att främja starkare synergieffekter mellan utbildningssystemen, universiteten och arbetsmarknaden, bland annat genom praktik och samarbete med företag i skapandet av innovativa kluster.

30.  Europaparlamentet uppmanar alla relevanta myndigheter att säkerställa att alla berörda parter fullt ut följer nationella och europeiska regelverk om information till och samråd med arbetstagare, särskilt under perioder med omstrukturering, och även att garantera miljöskydd och säkerhet på arbetsplatsen.

31.  Europaparlamentet betonar att företagen måste uppfylla sina rättsliga skyldigheter enligt europeisk och nationell lagstiftning och prioritera information till och samråd med arbetstagare och möjligheten att titta närmare på alternativa lösningar som föreslås av arbetsmarknadens parter.

32.  Europaparlamentet anser att alla omstruktureringsåtgärder bör förklaras och vid behov motiveras för berörda aktörer, även när det gäller valet av de planerade åtgärderna i förhållande till målen och eventuella alternativa möjligheter. Parlamentet efterlyser en lokal dialog, som omfattar alla intressenter, för att diskutera bästa möjliga lösningar, i synnerhet vid omstruktureringar.

33.  Europaparlamentet understryker vikten av en konstant social dialog på alla nivåer mellan arbetsmarknadens parter på grundval av ömsesidigt förtroende och delat ansvar som det bästa verktyget för att finna samförståndslösningar och gemensamma infallsvinklar i fråga om att föregripa, förebygga och hantera omstruktureringsprocesser.

34.  Europaparlamentet betonar att det i samband med omstruktureringar är nödvändigt att skydda de berörda arbetstagarna när det gäller deras hälsa och arbetsvillkor, social trygghet, omskolning och återintegrering på arbetsmarknaden.

35.  Europaparlamentet noterar att konsekvenserna av omstruktureringar går mycket längre än till enbart själva företaget, vilket ofta får oförutsedda effekter för samhällena och för medlemsstaternas ekonomiska och sociala struktur.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att höra arbetsmarknadens parter i fråga om effektiviteten när det gäller lagstiftningen om kollektiva uppsägningar i ljuset av fallen med Caterpillar och Alstom.

37.  Europaparlamentet beklagar den successiva finansialiseringen av den reala ekonomin, som fokuserar på kortsiktiga finansiella framtidsutsikter i stället för att upprätthålla ett innovativt industriverktyg som kan skapa hållbara och högkvalitativa arbetstillfällen och långsiktiga fördelar för samhället. Parlamentet beklagar vidare att denna strategi har lett till stora förluster av arbetstillfällen inom tillverkningssektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att samråda med arbetsmarknadens parter om möjligheten till en översyn av den befintliga lagstiftningen om kollektiva uppsägningar med beaktande av de aspekter som har koppling till Caterpillar- och Alstomfallen, i synnerhet involveringen av alla arbetstagare och underleverantörer i förfarandet, samt verksamma åtgärder för att förhindra lagstridiga kollektiva uppsägningar som inte baseras på verkliga ekonomiska orsaker, inklusive möjligheten att tillämpa påföljder, exempelvis avstängning från EU-finansierade program eller krav på återbetalning av offentligt stöd som beviljats.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionens arbetsgrupp att undersöka hur samrådet med det europeiska företagsrådet har genomförts. Kommissionen uppmanas vidare att i ljuset av denna undersökning överväga behovet av att se över direktivet om europeiska företagsråd.

39.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är ett mycket viktigt EU-verktyg i globaliseringen för att kunna stödja medlemsstaterna i deras åtgärder för yrkesmässig omskolning av arbetstagare och ändring av det ekonomiska systemet i en region när det gäller arbetstagare som drabbas av de negativa effekterna av globalisering eller ekonomisk kris. Parlamentet påminner om betydelsen av de rekommendationer parlamentet utfärdade i sin resolution av den 15 september 2016 om verksamheten inom och effekterna och mervärdet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter mellan 2007 och 2014(7).

40.  Europaparlamentet betonar dock att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är ett verktyg som endast används när uppsägningarna redan har ägt rum och att medlemsstaterna och EU i högre grad måste anstränga sig mer för att skapa de rätta ekonomiska och rättsliga förhållandena för att främja konkurrenskraft och skapa långsiktiga hållbara arbetstillfällen.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om sin strategi för att skapa en mer gynnsam marknadsmiljö för de viktigaste industribranscherna i Europa, däribland underleverantörsbranschen inom järnvägsindustrin och maskinindustrin, och om vad den planerar att göra för att bevara sysselsättning, know-how och investeringar i Europa.

42.  Europaparlamentet konstaterar att unga och äldre arbetstagare är föremål för uppsägningar oftare än andra åldersgrupper vid omstruktureringar. Parlamentet betonar att arbetsgivarna i samband med uppsägningar måste respektera lagstiftningen mot diskriminering, särskilt åldersdiskriminering.

43.  Europaparlamentet betonar att övergången till en grön ekonomi har stor potential att skapa lokala arbetstillfällen som inte kan omlokaliseras och på områden som inte kan utlokaliseras. Parlamentet konstaterar att det finns starka belägg för att övergången till en grön ekonomi på det hela taget kommer att påverka sysselsättningen positivt, eftersom hållbar ekonomisk verksamhet, såsom energibesparingar eller ekologiskt jordbruk, är mer arbetskraftsintensiv än de verksamheter som den ersätter och skulle kunna hjälpa regioner att bli mer självförsörjande.

o
o   o

44.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.

(1) EGT L 225, 12.8.1998, s. 16.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
(3) EUT C 440, 30.12.2015, s. 23.
(4) Antagna texter, P7_TA(2014)0032.
(5) Antagna texter, P8_TA(2015)0460.
(6) Antagna texter, P8_TA(2016)0280.
(7) Antagna texter, P8_TA(2016)0361.

Rättsligt meddelande