Index 
Antagna texter
Torsdagen den 28 april 2016 - BrysselSlutlig utgåva
Avtalet om det gemensamma luftrummet mellan EU och Georgien (Kroatiens anslutning) ***
 Europa–Medelhavsavtalet om luftfart mellan EU och Israel (Kroatiens anslutning) ***
 Konventionen om ömsesidigt bistånd och samarbete mellan tullförvaltningar (Kroatiens anslutning) *
 Begäran om upphävande av Bolesław G. Piechas immunitet
 Att skydda barnets bästa i hela EU på grundval av framställningar till Europaparlamentet
 Europeiska unionens järnvägsbyrå ***II
 Driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen ***II
 Järnvägssäkerhet ***II
 Index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal ***I
 Ansvarsfrihet för 2014: EU:s allmänna budget –Europeiska kommissionen och genomförandeorgan
 Ansvarsfrihet för 2014: Revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för budgetåret 2014
 Ansvarsfrihet för 2014: Åttonde, nionde, tionde och elfte EUF
 Ansvarsfrihet för 2014: EU:s allmänna budget – Europaparlamentet
 Ansvarsfrihet för 2014: EU:s allmänna budget – Europeiska rådet och rådet
 Ansvarsfrihet för 2014: EU:s allmänna budget – domstolen
 Ansvarsfrihet för 2014: EU:s allmänna budget – revisionsrätten
 Ansvarsfrihet för 2014: EU:s allmänna budget – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
 Ansvarsfrihet för 2014: EU:s allmänna budget – Regionkommittén
 Ansvarsfrihet för 2014: EU:s allmänna budget – Europeiska utrikestjänsten
 Ansvarsfrihet för 2014: EU:s allmänna budget – Europeiska ombudsmannen
 Ansvarsfrihet för 2014: EU:s allmänna budget – Europeiska datatillsynsmannen
 Ansvarsfrihet 2014: EU:s byråer – verksamhetsresultat, ekonomisk förvaltning och kontroll
 Ansvarsfrihet för 2014: Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer)
 Ansvarsfrihet för 2014: Byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec-byrån)
 Ansvarsfrihet för 2014: Översättningscentrum för Europeiska unionens organ (CdT)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska polisakademin (Cepol)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska bankmyndigheten (EBA)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska miljöbyrån (EEA)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska järnvägsbyrån (ERA)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha)
 Ansvarsfrihet för 2014: Euratoms försörjningsbyrå
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska enheten för rättsligt samarbete (Eurojust)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska polisbyrån (Europol)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex)
 Ansvarsfrihet för 2014: Europeiska byrån för GNSS (GSA)
 Ansvarsfrihet för 2014: Gemensamma företaget Artemis
 Ansvarsfrihet för 2014: Gemensamma företaget Clean Sky
 Ansvarsfrihet för 2014: Gemensamma företaget Ecsel
 Ansvarsfrihet för 2014: Gemensamma företaget Eniac
 Ansvarsfrihet för 2014: Gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas
 Ansvarsfrihet för 2014: Gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel 2
 Ansvarsfrihet för 2014: Gemensamma företaget för ITER och utveckling av fusionsenergi
 Ansvarsfrihet för 2014: Gemensamma företaget Sesar
 Europeiska investeringsbanken (EIB) - Årsrappport 2014
 Angrepp på sjukhus och skolor som kränkningar av internationell humanitär rätt
 Allmänhetens tillgång till handlingar åren 2014-2015
 Kvinnliga hushållsanställda och omsorgsgivare i privata hushåll inom EU
 Jämställdhet mellan kvinnor och män och ökat inflytande för kvinnor i den digitala tidsåldern

Avtalet om det gemensamma luftrummet mellan EU och Georgien (Kroatiens anslutning) ***
PDF 236kWORD 287k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 28 april 2016 om förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av ett protokoll till avtalet om ett gemensamt europeiskt luftrum mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater och Georgien, med anledning av Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (12227/2014 – C8-0035/2015 – 2014/0134(NLE))
P8_TA(2016)0138A8-0128/2016

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (12227/2014),

–  med beaktande av utkastet till protokoll (12226/2014),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 100.2 samt artikel 218.6 andra stycket led a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0035/2015),

–  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena och 99.2 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för transport och turism (A8-0128/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner att protokollet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Georgiens regering.


Europa–Medelhavsavtalet om luftfart mellan EU och Israel (Kroatiens anslutning) ***
PDF 237kWORD 288k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 28 april 2016 om utkastet till rådets beslut om ingående, på unionens och dess medlemsstaters vägnar, av ett protokoll om ändring av Europa-Medelhavsavtalet om luftfart mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Staten Israels regering, å andra sidan, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (12265/2014 – C8-0102/2015 – 2014/0187(NLE))
P8_TA(2016)0139A8-0129/2016

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (12265/2014),

–  med beaktande av utkastet till protokoll (12264/2014),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 100.2 samt artikel 218.6 andra stycket led a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0102/2015),

–  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena och 99.2 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för transport och turism (A8‑0129/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner att protokollet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Staten Israel.


Konventionen om ömsesidigt bistånd och samarbete mellan tullförvaltningar (Kroatiens anslutning) *
PDF 238kWORD 287k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 28 april 2016 om rekommendationen till rådets beslut om Republiken Kroatiens anslutning till konventionen av den 18 december 1997, upprättad på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen, om ömsesidigt bistånd och samarbete mellan tullförvaltningar (COM(2015)0556 – C8-0376/2015 – 2015/0261(NLE))
P8_TA(2016)0140A8-0054/2016

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens rekommendation till rådet (COM(2015)0556),

–  med beaktande av artikel 3.4 och 3.5 i Republiken Kroatiens anslutningsakt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0376/2015),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0054/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens rekommendation.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.


Begäran om upphävande av Bolesław G. Piechas immunitet
PDF 245kWORD 299k
Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om begäran om upphävande av Bolesław G. Piechas immunitet (2015/2339(IMM))
P8_TA(2016)0141A8-0152/2016

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den begäran om upphävande av Bolesław G. Piechas immunitet som översändes den 29 oktober 2015 av Republiken Polens allmänne åklagare med anledning av det förfarande som inletts av Polens generalinspektör för vägtransporter (med referensnr CAN-PST-SCW.7421.653220.2014.13.A.0475) och som tillkännagavs i kammaren den 23 november 2015,

–  med beaktande av att Bolesław G. Piecha avsagt sig rätten att höras i enlighet med artikel 9.5 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013(1),

–  med beaktande av artiklarna 105.2 och 108 i Republiken Polens författning och artiklarna 7b.1 och 7c.1 i Polens lag av den 9 maj 1996 om utövandet av mandatet som ledamot av sejmen eller senaten,

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0152/2016), och av följande skäl:

A.  Republiken Polens allmänne åklagare har översänt en begäran från Polens generalinspektör för vägtransporter om upphävande av immuniteten för Bolesław G. Piecha, polsk ledamot av Europaparlamentet, med anledning av en förseelse enligt artikel 92 a i lagen om ordningsförseelser av den 20 maj 1971 jämförd med artikel 20.1 i vägtrafiklagen av den 20 juni 1997. Den påstådda förseelsen består i överskridande av hastighetsbegränsningen i ett tätbebyggt område.

B.  I artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier anges att Europaparlamentets ledamöter på sin egen medlemsstats territorium ska åtnjuta den immunitet som beviljas ledamöterna i den medlemsstatens parlament.

C.  Enligt artiklarna 105.2 och 108 i Republiken Polens författning får en ledamot av sejmen eller senaten inte bli föremål för straffrättsligt ansvar utan samtycke från sejmen respektive senaten.

D.  Det åligger nu Europaparlamentet att besluta huruvida Bolesław G. Piechas immunitet ska upphävas.

E.  Den påstådda förseelsen ägde rum innan Bolesław G. Piecha blev ledamot av Europaparlamentet, när han var ledamot av den polska senaten. Förseelsen har därmed inget direkt eller uppenbart samband med Bolesław G. Piechas utövande av sitt uppdrag som ledamot av Europaparlamentet.

F.  Bolesław Piecha har till den allmänna vägtransportinspektionen översänt en förklaring där han godtar böterna för förseelsen mot artikel 92a i lagen om ordningsförseelser, som svar på den rapport som inletts av generalinspektören. Det är därmed svårt att slå fast om det rör sig om ett fall av fumus persecutionis, det vill säga en tillräckligt allvarlig och precis misstanke om att begäran har lämnats in i avsikt att tillfoga den berörda ledamoten politisk skada.

1.  Europaparlamentet beslutar att upphäva Bolesław G. Piechas immunitet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Republiken Polen och till Bolesław G. Piecha.

(1) Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28; domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310; tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440; domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C 200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579; tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102; domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI:EU:C:2011:543; tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23.


Att skydda barnets bästa i hela EU på grundval av framställningar till Europaparlamentet
PDF 171kWORD 301k
Europaparlamentets resolution av den 28 april 2016 om att skydda barnets bästa i hela EU utgående från framställningar till Europaparlamentet (2016/2575(RSP))
P8_TA(2016)0142B8-0487/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 228 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av artikel 81.3 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 24,

–  med beaktande av artiklarna 8 och 20 i FN:s konvention om barnets rättigheter, där det betonas att konventionsstaterna är skyldiga att respektera barnets rätt att behålla sin identitet, innefattande släktförhållanden,

–  med beaktande av Wienkonventionen om konsulära förbindelser från 1963, särskilt artikel 37 b,

–  med beaktande av Haagkonventionen av den 29 maj 1993 om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000(1) (Bryssel IIa-förordningen),

–  med beaktande av EU-agendan för barns rättigheter (COM(2011)0060),

–  med beaktande av riktlinjerna i diskussionsunderlaget inför det nionde europeiska forumet för barns rättigheter,

–  med beaktande av den kartläggning av systemen för skydd av barn som gjorts av EU:s byrå för grundläggande rättigheter,

–  med beaktande av de många framställningar om barnavårdsmyndigheternas praxis och skydd av barnets rättigheter, vårdnad om barn, bortförande av barn samt barnomsorg som utskottet för framställningar under årens lopp har mottagit från olika EU-medlemsstater, och av rekommendationerna i rapporterna om undersökningsresor till Tyskland (23–24 november 2011) (Jugendamt), Danmark (20–21 juni 2013) (socialtjänster) samt Storbritannien (5–6 november 2015) (adoptioner utan samtycke),

–  med beaktande av rollen och verksamheten för Europaparlamentets ombudsman för barn som förs bort vid internationella vårdnadstvister,

–  med beaktande av artikel 216.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Barnets bästa måste komma i första rummet i alla beslut som är förknippade med barnomsorg på samtliga nivåer.

B.  EU får anta åtgärder som rör familjerätten och som har gränsöverskridande följder (artikel 81.3 i EUF-fördraget), medräknat adoption.

C.  Den ökande rörligheten i EU har medfört allt fler fall som rör gränsöverskridande skydd av barn och upphävande av vårdnad.

D.  Problem som avser vårdnad om barn har omfattande konsekvenser för alla berörda personers liv och för samhället som helhet. Bryssel IIa-förordningen är inte fri från kryphål, och den kommande översynen av förordningen erbjuder en utmärkt möjlighet att förbättra bestämmelserna i den.

E.  Utövandet av en grundläggande rättighet, t.ex. fri rörlighet och vistelse, bör inte medföra ett större hot mot barnets rätt till familjeliv.

F.  Enligt artikel 24 i stadgan om de grundläggande rättigheterna har varje barn vars föräldrar utövar sin rätt till fri rörlighet rätt att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkta kontakter med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa.

1.  Europaparlamentet påminner om att det stora antal framställningar som mottagits avseende barnrelaterade mål tyder på ett omfattande problem med genomförandet av Bryssel IIa-förordningen.

2.  Europaparlamentet anser att alla system för skydd av barn bör omfatta transnationella och gränsöverskridande mekanismer som tar hänsyn till särdragen i gränsöverskridande konflikter.

Skydd av barn och rättsligt samarbete inom EU

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa system för övervakning och utvärdering (med relevant uppdelning enligt socioekonomisk statistik och nationalitet) inom en nationell ram för samordning av gränsöverskridande mål där barn är inblandade. Parlamentet rekommenderar att kommissionen samordnar överföringen av uppgifter mellan de relevanta myndigheterna i medlemsstaterna.

4.  Europaparlamentet uppmanar rådet att rapportera om särskilda åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att uppnå samverkanseffekter mellan de 28 nationella systemen för skydd av barn.

5.  Europaparlamentet efterlyser en tydlig definition av begreppet hemvist i den reviderade Bryssel IIa-förordningen.

6.  Europaparlamentet understryker de nationella myndigheternas skyldighet enligt Bryssel IIa-förordningen att erkänna och verkställa domar som meddelats i en annan medlemsstat i barnrelaterade mål. Medlemsstaterna uppmanas att utöka och förbättra samarbetet mellan sina domstolar i mål där barn är involverade.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samfinansiera och främja inrättandet av en plattform som bistår EU-medborgare från andra medlemsstater i familjemål samt en gemensam europeisk hjälptelefonlinje för mål i samband med bortförande av eller övergrepp mot barn samt rådgivning i omsorgs- och adoptionsförfaranden.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge EU-medborgarna tydlig och lättillgänglig vägledning med praktisk information om de institutionella arrangemangen för skydd av barn, med särskild hänsyn till adoption eller placering utan föräldrarnas samtycke samt föräldrarättigheterna i olika medlemsstater.

Socialtjänsternas roll när det gäller skydd av barn

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa en förebyggande metod och säkerställa lämpliga politiska strategier med tillräckliga resurser för att om möjligt undvika att vårdförfaranden inleds. Detta kan ske genom att man inför förfaranden för tidig varning och övervakningsmekanismer samt tillhandahåller familjer såsom primära omsorgsgivare tillräckligt stöd, särskilt inom utsatta samhällsgrupper där det finns en risk för social utestängning.

10.  Europaparlamentet betonar att vederbörlig bedömning av enskilda fall i familjerelaterade frågor inte bör hindras genom budgetnedskärningar på grund av åtstramningsåtgärder, i synnerhet när det är fråga om kvaliteten på de sociala tjänsterna.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla specialiserad utbildning för socialarbetare och alla andra yrkeskategorier som handlägger gränsöverskridande mål där ett barn är involverat.

12.  Europaparlamentet uppmanar de relevanta myndigheterna i en medlemsstat som ämnar sända ut socialarbetare för en adoptions- eller placeringsrelaterad undersökning till en annan medlemsstat att underrätta myndigheterna i destinationsmedlemsstaten om undersökningen.

Barnavårdsmål

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta specialiserade avdelningar inom familjedomstolar eller organ för gränsöverskridande medling, för att handlägga förfaranden i gränsöverskridande mål som avser barn. Parlamentet understryker att vederbörlig övervakning av situationen efter en dom är avgörande, även när det gäller kontakt med föräldrarna.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att systematiskt tillämpa bestämmelserna i Wienkonventionen från 1963 och säkerställa att ambassader eller konsulära beskickningar informeras redan från början om alla barnavårdsmål som berör deras medborgare och att de har fullständig tillgång till relevanta handlingar. Parlamentet föreslår att de konsulära myndigheterna bör få närvara under alla etapper av förfarandena.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera föräldrarna rätten till regelbundna besök, utom om detta skulle kunna bli till allvarlig skada för barnets bästa, och att tillåta att föräldrarna använder sitt modersmål med sina barn under besöken.

16.  Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaterna från första början och under varje etapp av förfaranden som rör barn tillhandahåller föräldrarna fullständig och tydlig information om förfarandena och de eventuella konsekvenserna av dem. Medlemsstaterna uppmanas att underrätta föräldrarna om bestämmelserna om rättsligt bistånd och rättshjälp, exempelvis genom att ge dem en förteckning över tvåspråkiga specialiserade advokater och erbjuda tolkningsmöjligheter för att man ska kunna undvika mål där föräldrarna ger sitt samtycke utan att de till fullo inser konsekvenserna av sina åtaganden. Parlamentet rekommenderar också att tillräckligt stöd tillhandahålls föräldrar med läs- och skrivsvårigheter.

17.  Europaparlamentet rekommenderar att det inrättas miniminormer för hörande av barn i nationella civilrättsliga förhandlingar, i enlighet med artikel 24 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

18.  Europaparlamentet rekommenderar att barn och föräldrar hörs separat av en domare, en sakkunnig eller en socialarbetare för att förhindra att barn blir påverkade eller drabbas av lojalitetskonflikter.

19.  Europaparlamentet rekommenderar att det fastställs frister för längden på varje etapp av gränsöverskridande barnavårdsmål, så att barnets mer avlägsna släktingar får tillräckligt med tid att anmäla sitt intresse och lämna in en ansökan om att adoptera barnet, eller så att föräldrarna kan ta itu med sina problem och föreslå hållbara alternativ innan det slutliga adoptionsbeslutet fattas. Parlamentet anser att den biologiska familjens situation måste omvärderas på vederbörligt sätt innan en bestående lösning som adoption kan slås fast.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge alkohol- eller narkotikaberoende föräldrar rimligt med tid för att tillfriskna innan domstolen fattar ett slutgiltigt beslut om adoption.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fästa särskild uppmärksamhet vid de rekommendationer som mottagits avseende gränsöverskridande medling av alla relevanta intressenter på nationell nivå och unionsnivå.

Placering och adoption av barn

22.  Europaparlamentet framhåller att det inte finns någon mekanism i EU för automatiskt erkännande av nationella förordnanden om adoption utfärdade i andra medlemsstater. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att reglera erkännandet av nationella adoptioner med beaktande av barnets bästa och med vederbörlig respekt för principen om icke-diskriminering.

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra stater som inte är parter i 1993 års Haagkonvention att ansluta sig till den, vilket skulle garantera att alla barn omfattas av samma normer och att man undviker ett parallellt system med lägre skyddsnivå. Medlemsstaterna uppmanas att undvika krånglig byråkrati i processen med att erkänna internationella adoptioner som redan erkänts i en annan medlemsstat.

24.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att man erbjuder alla barn, som befinner sig i någon form av fosterhems- eller adoptionsarrangemang, den placering som ger barnet de bästa möjligheterna att bevara kopplingen till sin kulturella bakgrund samt lära sig sitt modersmål och använda det. Parlamentet uppmanar de myndigheter i medlemsstaterna som är involverade i barnomsorgsförfaranden att göra sitt yttersta för att inte separera syskon från varandra.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma och stödja föräldrar, framför allt kvinnor, som utsatts för våld i hemmet antingen som barn eller som vuxen, för att undvika att de trakasseras på nytt genom att de automatiskt fråntas vårdnaden om sina barn.

Föräldrars bortförande av barn över nationsgränserna

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra de resultat som uppnåtts i främjandet av gränsöverskridande samarbete i mål som avser bortförande av barn, något som kommissionen fastställt som en prioritering i EU-agendan för barns rättigheter.

27.  Europaparlamentet uppmanar rådet att rapportera om resultaten av inrättandet av larmsystem i anslutning till bortförande av barn över nationsgränserna, och att ingå lämpliga samarbetsavtal i fråga om mål som avser bortförande av barn över nationsgränserna, utgående från kommissionens riktlinjer.

o
o   o

28.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 338, 23.12.2003, s. 1.


Europeiska unionens järnvägsbyrå ***II
PDF 251kWORD 295k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 28 april 2016 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens järnvägsbyrå och om upphävande av förordning (EG) nr 881/2004 (10578/1/2015 – C8-0415/2015 – 2013/0014(COD))
P8_TA(2016)0143A8-0073/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (10578/1/2015 – C8‑0415/2015),

–  med beaktande av de motiverande yttranden från det litauiska parlamentet, den rumänska senaten och Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 juli 2013(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 8 oktober 2013(2),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(3), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0027),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 76 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för transport och turism (A8-0073/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalanden, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

4.  Europaparlamentet föreslår att hänvisning till akten görs med ”förordningen Zīle-Matīss om Europeiska unionens järnvägsbyrå och om upphävande av förordning (EG) nr 881/2004”(4).

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Uttalande från kommissionen om Europeiska järnvägsbyråns (ERA) styrelse och förfarandet för utnämning och avsättande av den verkställande direktören

Kommissionen beklagar att den överenskomna texten om den nya ERA-förordningen, jämfört med det ursprungliga förslag som kommissionen lade fram, avviker från de centrala bestämmelser som Europaparlamentet, rådet och kommissionen kom överens om 2012 inom ramen för den gemensamma strategin för EU:s decentraliserade byråer. Det gäller antalet företrädare för kommissionen i styrelsen och förfarandet för utnämning och avsättande av den verkställande direktören. Kommissionen betonar särskilt att utnämningen av en observatör bland styrelseledamöterna med uppgift att bevaka det urvalsförfarande som kommissionen tillämpar för utnämningen av den verkställande direktören inte bör leda till en dubblering av roller vid urvals- och utnämningsförfarandena (artikel 51.1).

Uttalande från kommissionen om nödvändiga budgetresurser

Genom det fjärde järnvägspaketet ges Europeiska järnvägsbyrån (ERA) nya befogenheter, särskilt befogenheten att utfärda fordonsgodkännanden och säkerhetsintyg direkt till sektorn. Det kan inte uteslutas att avgifter under övergångsperioden ännu inte är tillgängliga för ERA medan personal behöver rekryteras och utbildas. För att undvika störningar på järnvägsmarknaden kommer kommissionen att eftersträva att avsätta tillräckliga budgetmedel för att täcka kostnader för berörd personal.

(1) EUT C 327, 12.11.2013, s. 122.
(2) EUT C 356, 5.12.2013, s. 92.
(3) Antagna texter 26.2.2014, P7_TA(2014)0151.
(4) Roberts Zīle och Anrijs Matīss ledde förhandlingarna om akten för Europaparlamentet respektive rådet.


Driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen ***II
PDF 250kWORD 63k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 28 april 2016 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (omarbetning) (10579/1/2015 – C8-0416/2015 – 2013/0015(COD))
P8_TA(2016)0144A8-0071/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (10579/1/2015 – C8‑0416/2015),

–  med beaktande av de motiverande yttranden från det litauiska parlamentet och Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 juli 2013(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 7 oktober 2013(2),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(3), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0030),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 76 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för transport och turism (A8-0071/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

4.  Europaparlamentet föreslår att hänvisning till akten görs med ”direktivet Bilbao Barandica-Matīss om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (omarbetning)”(4).

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs, tillsammans med kommissionens uttalande om detta, i Europeiska unionens officiella tidning.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Uttalande av kommissionen om förklarande dokument

Kommissionen erinrar om att Europaparlamentet, rådet och kommissionen i sin gemensamma politiska förklaring av den 27 oktober 2011 om förklarande dokument framhöll att den information som medlemsstaterna förser kommissionen med när det gäller införlivande av direktiv i nationell lagstiftning måste vara tydlig och precis för att underlätta för kommissionen att fullgöra sina uppgifter i fråga om att se över tillämpningen av unionslagstiftningen. I det aktuella fallet skulle förklarande dokument ha kunnat vara användbara i detta syfte. Kommissionen beklagar att den slutliga texten inte innehåller bestämmelser om detta.

(1) EUT C 327, 12.11.2013, s. 122.
(2) EUT C 356, 5.12.2013, s. 92.
(3) Antagna texter 26.2.2014, P7_TA(2014)0149.
(4) Izaskun Bilbao Barandica och Anrijs Matīss ledde förhandlingarna om akten på Europaparlamentets respektive rådets vägnar.


Järnvägssäkerhet ***II
PDF 260kWORD 294k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 28 april 2016 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om järnvägssäkerhet (omarbetning) (10580/1/2015 – C8-0417/2015 – 2013/0016(COD))
P8_TA(2016)0145A8-0056/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (10580/1/2015 – C8-0417/2015),

–  med beaktande av de motiverande yttranden från det litauiska parlamentet, den rumänska senaten och Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 juli 2013(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 8 oktober 2013(2),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen(3) av ärendet, en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0031),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 76 i arbetsordningen,

—  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för transport och turism (A8-0056/2016),

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs, tillsammans med kommissionens uttalande om detta, i Europeiska unionens officiella tidning.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Uttalande av kommissionen om förklarande dokument

Kommissionen erinrar om att Europaparlamentet, rådet och kommissionen i sin gemensamma politiska förklaring av den 27 oktober 2011 om förklarande dokument anger att de är medvetna om att den information som medlemsstaterna lämnar till kommissionen om införlivande av direktiv i nationell rätt måste vara tydlig och precis för att underlätta för kommissionen att utföra uppgiften att övervaka tillämpningen av unionsrätten. I föreliggande ärende kunde förklarande dokument ha varit användbara i detta syfte. Kommissionen beklagar att den slutliga texten inte innehåller bestämmelser i detta hänseende.

(1) EUT C 327, 12.11.2013, s. 122.
(2) EUT C 356, 5.12.2013, s. 92.
(3) Antagna texter 26.2.2014, P7_TA(2014)0150.


Index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal ***I
PDF 246kWORD 99k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 28 april 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal (COM(2013)0641 – C7-0301/2013 – 2013/0314(COD))
P8_TA(2016)0146A8-0131/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0641),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0301/2013),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det motiverade yttrande från Förenade kungarikets underhus som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 7 januari 2014(1),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 21 januari 2014(2),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 9 december 2015 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0131/2015).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(3).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 28 april 2016 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/… om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2016/1011.)

(1) EUT C 113, 15.4.2014, s. 1.
(2) EUT C 177, 11.6.2014, s. 42.
(3) Denna ståndpunkt ersätter de ändringar som antogs den 19 maj 2015 (Antagna texter, P8_TA(2015)0195).


Ansvarsfrihet för 2014: EU:s allmänna budget –Europeiska kommissionen och genomförandeorgan
PDF 896kWORD 471k
Beslut
Beslut
Beslut
Beslut
Beslut
Beslut
Beslut
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen (2015/2154(DEC))
P8_TA(2016)0147A8-0140/2016

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0199/2015)(2),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2013 (COM(2015)0505) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0194), SWD(2015)0195),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 juni 2015 Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2014 (COM(2015)0279), och de bilagor som åtföljer detta meddelande,

–  med beaktande av kommissionens årsrapport med utvärdering av unionens finanser på grundval av de resultat som uppnåtts (COM(2015)0313) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0124), SWD(2015)0125),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2014 (COM(2015)0441) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0170),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2014, med institutionernas svar(3), samt revisionsrättens särskilda rapporter,

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(4) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2016 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2014 (05583/2016 – C8-0042/2016),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 oktober 2015 till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten om skyddet av EU:s budget fram till slutet av 2014 (COM(2015)0503),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0140/2016),

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska den genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 28 april 2016 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2014(6).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken samt till de nationella parlamenten och medlemsstaternas nationella och regionala revisionsorgan och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2014 (2015/2154(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(7),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0199/2015)(8),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2014(9),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2013 (COM(2015)0505) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0194), SWD(2015)0195),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2014 (COM(2015)0441) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0170),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2014 med genomförandeorganets svar(10),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(11) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2016 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2014 (05585/2016 – C8-0040/2016),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(13), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(14), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/776/EU av den 18 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur och om upphävande av beslut 2009/336/EG(15),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0140/2016),

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2014.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 28 april 2016 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2014(16).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för små och medelstora företag (f.d. genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation) för budgetåret 2014 (2015/2154(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(17),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0199/2015)(18),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för små och medelstora företag (f.d. genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation) för budgetåret 2014(19),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2013 (COM(2015)0505) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0194), SWD(2015)0195),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2014 (COM(2015)0441) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0170),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för små och medelstora företag (f.d. genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation) för budgetåret 2014 och genomförandeorganets svar(20),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(21) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2016 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2014 (05585/2016 – C8-0040/2016),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(22), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(23), särskilt artikel 14.3.

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(24), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/771/EU av den 17 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för små och medelstora företag och om upphävande av besluten 2004/20/EG och 2007/372/EG(25),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0140/2016),

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för små och medelstora företag (f.d. Exekutiva byrån för intelligent energi) ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2014.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 28 april 2016 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2014(26).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för små och medelstora företag (f.d. genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation), rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

4. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (f.d. genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor) för budgetåret 2014 (2015/2154(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(27),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0199/2015)(28),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (f.d. genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor) för budgetåret 2014(29),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2013 (COM(2015)0505) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0194), SWD(2015)0195),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2014 (COM(2015)0441) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0170),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (f.d. genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor) för budgetåret 2014 med genomförandeorganets svar(30),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(31) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2016 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2014 (05585/2016 – C8-0040/2016),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(32), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(33), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(34), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/770/EU av den 17 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor och om upphävande av beslut 2004/858/EG(35),

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2014/927/EU av den 17 december 2014 om ändring av genomförandeförordning 2013/770/EU för att omvandla ”genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor” till ”genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor”(36),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0140/2016),

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (f.d. genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor) ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2014.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 28 april 2016 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2014(37).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (f.d. genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor), rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

5. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2014 (2015/2154(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(38),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0199/2015)(39),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2014(40),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2013 (COM(2015)0505) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0194), SWD(2015)0195),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2014 (COM(2015)0441) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0170),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2014 med genomförandeorganets svar(41),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(42) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2016 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2014 (05585/2016 – C8-0040/2016),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(43), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(44), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(45), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/779/EU av den 17 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet och om upphävande av beslut 2008/37/EG(46),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0140/2016),

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2014.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 28 april 2016 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2014(47).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

6. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2014 (2015/2154(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(48),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0199/2015)(49),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2014(50),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2013 (COM(2015)0505) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0194), SWD(2015)0195),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2014 (COM(2015)0441) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0170),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2014 med genomförandeorganets svar(51),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(52) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2016 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2014 (05585/2016 – C8-0040/2016),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(53), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(54), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(55), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/778/EU av den 13 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för forskning och om upphävande av beslut 2008/46/EG(56),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0140/2016),

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för forskning ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2014.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 28 april 2016 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2014(57).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för forskning, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

7. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för innovation och nätverk (f.d. genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet) för budgetåret 2014 (2015/2154(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(58),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0199/2015)(59),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för innovation och nätverk (f.d. genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet) för budgetåret 2014(60),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2013 (COM(2015)0505) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0194), SWD(2015)0195),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2014 (COM(2015)0441) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0170),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för innovation och nätverk (f.d. genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet) för budgetåret 2014 och genomförandeorganets svar(61),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(62) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2016 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2014 (05585/2016 – C8-0040/2016),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(63), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(64), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(65), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/801/EU av den 23 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för innovation och nätverk och om upphävande av beslut 2007/60/EG ändrat genom beslut 2008/593/EG(66),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0140/2016),

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för innovation och nätverk (f.d. genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet) ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2014.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 28 april 2016 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2014(67).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för innovation och nätverk (f.d. genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet), rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

8. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen (2015/2154(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(68),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0199/2015)(69),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2013 (COM(2015)0505) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0194), SWD(2015)0195),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 juni 2015 Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2014 (COM(2015)0279), och de bilagor som åtföljer detta meddelande,

–  med beaktande av kommissionens årsrapport med utvärdering av unionens finanser på grundval av de resultat som uppnåtts (COM(2015)0313) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0124), SWD(2015)0125),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2014 (COM(2015)0441) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0170),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2014, med institutionernas svar(70), samt revisionsrättens särskilda rapporter,

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(71) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2016 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2014 (05583/2016 – C8-0042/2016),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2016 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2014 (05585/2016 – C8-0040/2016),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(72),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(73), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(74), särskilt artikel 14.2 och 14.3,

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0140/2016),

1.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 28 april 2016 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2014(75).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet, kommissionen och revisionsrätten samt till de nationella parlamenten och medlemsstaternas nationella och regionala revisionsorgan, och att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

9. Europaparlamentets resolution av den 28 april 2016 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan (2015/2154(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen,

–  med beaktande av sina beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganens budgetar för budgetåret 2014,

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0140/2016),

A.  Unionens utgifter bidrar avsevärt till uppfyllandet av de politiska målen och står för i genomsnitt 1,9 % av EU-medlemsstaternas offentliga utgifter, dock i vissa specifika fall för betydligt mer än 10 %.

B.  När Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet kontrollerar parlamentet dels om medlen har använts lagligt och korrekt, dels om de politiska målen har uppnåtts, vederbörliga resultat har gjorts och principerna för sund ekonomisk förvaltning och en resultatinriktad kultur har respekterats.

C.  Ansvarsfrihetsförfarandet för 2014 omfattar ett år då två programperioder sammanfaller och i många fall har de registrerade utgifterna anknytning till programperioden 2007–2013.

D.  De viktigaste prioriteringarna i samband med beviljandet av ansvarfrihet för kommissionen för 2014 är följande:

   a) Att anta en förstärkt resultatbaserad och resultatorienterad strategi för att bidra till en balans mellan det traditionella tillvägagångssättet och införandet av nya element som återspeglar de nuvarande och framtida behoven inom unionens ekonomi.
   b) Att fokusera på 2014 som det första året i en ny programperiod som introduceras med viktiga resultatorienterade element.
   c) Att dra upp riktlinjer för vissa förbättringar vad gäller tillgängligheten till och användbarheten av uppgifter för att bedöma den faktiska nyttan.
   d) Att i ansvarsfrihetsförfarandet inkludera utvärdering av kvaliteten på regelverket för fördelning av utgifter i unionens budget.
   e) Att inte enbart betrakta ansvarsfrihetsförfarandet i relation till det aktuella året, utan även som en kontinuerlig process, där uppföljning är en väsentlig del.
   f) Att betrakta ansvarsfrihetsförfarandet utifrån ett synsätt som bygger på den nära kopplingen mellan unionens budget och unionens nya makroekonomiska politik(76), så att hänsyn tas till det verkliga målet med unionens budget, som är att bidra till uppnåendet av unionens sektorspolitiska mål.
   g) Att betrakta ansvarsfrihetsförfarandet som en viktig plattform för politiska rekommendationer som ska tillämpas och införas i unionens finansiering.

E.  Följande nya inslag i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 är relevanta för beviljandet av kommissionen ansvarsfrihet för 2014:

   a) Tematisk koncentration – EU-finansiering bör användas endast för att stödja prioriterade områden, inte alla områden. Prioriteringarna bör vara exakt definierade och vid behov stödas av kvantitativa analyser och genomförbara planer för hur de ska verkställas. Prioriteringarna bör vara tydligt avgränsade. Prioriteringarna bör vara föremål för omfattande finansiering för att faktiska resultat och konkret nytta ska åstadkommas.
   b) En integrerad och platsbaserad strategi och synergieffekter – programmen och projekten ska inte enbart skapa egna resultat och egen nytta, utan resultaten och nyttan bör komplettera andra program och projekt genom synergieffekter, samtidigt som subsidiaritetsprincipen respekteras. Synergieffekterna bör uppnås inom ett specifikt territoriellt område. För att systemet ska fungera är det viktigt att utveckla en styrningsmatrix för att skapa lämpliga villkor för integrerade projekt.
   c) Villkorlighet och resultatreserv – principerna för en sund ekonomisk förvaltning bygger på det faktum att EU-finansiering anslås under lämpliga nationella finanspolitiska, makroekonomiska och institutionella omständigheter, vilka är en förutsättning för själva finansieringen. Å andra sidan har en resultatreserv introducerats som en bonus för mottagare som gör ett gott resultat.
   d) Förenkling – systemet som tillämpas på EU-finansiering är på många sätt exceptionellt invecklat, vilket är ett hinder för effektiv förvaltning och mätning av faktiska resultat och konkret nytta.
   e) Bättre kvantifiering av resultat – det är viktigt att de resultat som uppnås mäts effektivt och att man drar politiska slutsatser av dessa observationer. Det är därför av avgörande betydelse att riktmärkningen och systemen för dataanalys förbättras och att förvaltningen lägger fokus på sådana uppgifter och andra förbättringsindikatorer.

F.  Kommissionen har det yttersta ansvaret för genomförandet av unionens budget och medlemsstaterna är skyldiga att samarbeta uppriktigt med kommissionen för att säkerställa att anslagen används i överensstämmelse med principerna om en sund ekonomisk förvaltning. Medlemsstaterna har i synnerhet inom ramen för en delad förvaltning av medel ett särskilt ansvar för att genomföra unionsbudgeten.

G.  Det är i samband med delad förvaltning av medel mycket viktigt att de uppgifter som medlemsstaterna har meddelat är rimliga och exakta. Det är mycket viktigt att medlemsstaterna förstår sitt eget ansvar för förvaltningen av unionsmedel under delad förvaltning.

A. Allmänna kapitel

Kommissionen åtaganden när det gäller prioriteringarna i samband med beviljandet av ansvarsfrihet

1.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen i enlighet med artikel 319.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ”ska vidta alla lämpliga åtgärder för att rätta sig efter iakttagelserna i besluten om ansvarsfrihet, andra iakttagelser från Europaparlamentet om verkställigheten av utgifterna samt de kommentarer som är fogade till rådets rekommendationer om ansvarsfrihet.”

2.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens svar i flera avseende förblir tvetydiga.

3.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 vad gäller sekretariatet för övervakningskommittén för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

4.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att förelägga parlamentet ett förslag i god tid före halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen, med förslag om hur de nya och potentiella utmaningar som kräver stöd från unionens budget kan mötas och en förklaring om hur man i framtiden kommer att förena långsiktiga politiska mål (såsom Europa 2020-strategin) med den kommande fleråriga budgetramen för programperioden efter 2020.

5.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att revisionsrätten i flera år har efterlyst införandet av en långsiktig likviditetsplan. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till en sådan plan före utgången av 2016.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över uppförandekoden för kommissionsledamöter i ljuset av de krav som framfördes i resolutionen om ansvarsfrihet för kommissionen för 2014 i tid inför ansvarsfrihetsförfarandet för kommissionen för 2015.

7.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att inte anta bestämmelserna för kommissionens expertgrupper förrän ett möte mellan vice ordförande Timmermans, Europeiska ombudsmannen, centrala ledamöter av Europaparlamentet och det civila samhället har anordnats för att diskutera de sista frågorna avseende både innehållet i de nya övergripande bestämmelserna och genomförandet av dem.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge sina generaldirektorer i uppdrag att offentliggöra alla landsspecifika rekommendationer som de har utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen i sina respektive årliga verksamhetsrapporter.

Strategi och uppdrag: kontinuitet och innovation

9.  Europaparlamentet påpekar att det är nödvändigt att respektera både de befintliga principerna för ansvarsfrihet och de nya aspekterna och principerna i den senaste fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar därför att det krävs en innovativ strategi för att utvärdera den fleråriga budgetramens första år och bättre anpassa förfarandet för ansvarsfrihet till de nya behoven och kraven i unionens budget.

10.  Europaparlamentet anser att den största innehållsmässiga nyheten i ansvarsfrihetsförfarandet bör bestå i att skapa bättre balans mellan å ena sidan de formella och förfarandemässiga aspekterna av användningen av unionsbudgeten och å andra sidan de resultatbaserade och resultatorienterade strategierna, samtidigt som hänsyn tas till utnyttjandet av absorptionsförmågan.

11.  Europaparlamentet understryker att ansvarsfrihetsförfarandet tidigare främst kontrollerade de ekonomiska transaktionernas laglighet och korrekthet. Parlamentet anser i förbindelse med kommissionens initiativ avseende en resultatinriktad EU-budget, att det utöver ovannämnda kontroller i framtiden också bör läggas större vikt vid att undersöka om de resultat som uppnås i projekten och programmen överensstämmer med de eftersträvade målen.

12.  Europaparlamentet konstaterar att ansvarsfrihetsförfarandet syftar till skapa en gemensam strategi för de enskilda beståndsdelarna i unionens budgetpolitik, i synnerhet de beståndsdelar som nyligen har införts, dvs. resultataspekterna och de aspekter som gäller övervaknings- och kontrollsystemens förebyggande och korrigerande kapacitet.

13.  Europaparlamentet anser att en resultatorienterad budget kräver starka och solida indikatorer som antags gemensamt. Parlamentet påpekar emellertid att överenskommelser om dessa indikatorer fortfarande måste ingås med medlagstiftarna och kommissionen samt genom omfattande samråd med medlemsstaternas myndigheter och andra intressenter. Parlamentet välkomnar i detta avseende inrättandet av den interinstitutionella arbetsgruppen om resultatbaserad budgetering som först nyligen har inlett sitt arbete. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att påskynda arbetet och samtidigt säkerställa att det fastställs indikatorer av hög kvalitet.

14.  Europaparlamentet understryker att det huvudsakliga målet med unionens budget är att komma EU-medborgarna till gagn och samtidigt skydda unionens ekonomiska intressen och uppfylla de skyldigheter och mål som fastställs i fördragen. Parlamentet betonar att fördelarna består i stöd riktat mot utveckling och aktuella prioriteringar, som är förenliga med den ekonomiska politiken och de ekonomiska resultaten, varvid hänsyn också ska tas till den flexibilitet som krävs för att hantera eventuella nya situationer och nödsituationer. Parlamentet påpekar vidare att skyddet av unionens ekonomiska intressen kräver en korrekt användning av utgifterna i överensstämmelse med reglerna och utan fel eller bedrägeri. Parlamentet anser att ansvarsfrihetsförfarandet bör bidra till att skapa balans mellan dessa aspekter.

15.  Europaparlamentet understryker dessutom kommissionens skyldighet att säkerställa en korrekt tillämpning av unionsrätten i enlighet med artikel 17.1 i EU-fördraget, och uppmanar revisionsrätten att utarbeta en särskild rapport om huruvida kommissionen har utnyttjat sina befogenheter väl när det gäller stöd till och övervakning av medlemsstaternas tillämpning av unionsrätten.

Uppnå resultat med hjälp av unionens budget

16.  Europaparlamentet noterar att de viktigaste principerna i förbindelse med kommissionens ansvarsfrihet för 2014 är sunda finansiella flöden och konkreta bakomliggande program och projekt, mot bakgrund av en bedömning av det optimala utnyttjandet av unionens medel i alla hänseenden.

17.  Europaparlamentet gläder sig över att strukturen och innehållet i revisionsrättens årsrapport för 2014 följer rubrikerna i den fleråriga budgetramen och lägger större vikt vid prestationer och resultat. Parlamentet uppskattar att rapportens kapitel om delad förvaltning – som ett pilotprojekt – omfattar de preliminära utvärderingarna av programmens resultat.

18.  Europaparlamentet är medvetet om att en utökning av effektivitetsrevisionerna inte kan ske i en enda etapp, eftersom effektivitetsrevisioner först kan utföras när de grundläggande rättsakterna och budgeten har utarbetas i syfte att anpassa de politiska målen till kvalitativa indikatorer eller ta fram mätbara resultat.

19.  Europaparlamentet anser i detta avseende att den fleråriga budgetramen är ett viktigt steg framåt, eftersom den inför förhandsvillkor, resultatreserver och fler möjligheter till förenklingar och synergier mellan medlen.

20.  Europaparlamentet påpekar att eftersom de perioder som omfattas av unionens tioårsstrategi inte sammanfaller med den sjuåriga budgetperioden, har kommissionen begränsade möjligheter att övervaka EU-budgetens bidrag till Europa 2020-strategin under strategiperiodens första hälft, även om alla de uppgifter som är nödvändiga för att genomföra årliga kontroller finns tillgängliga.

21.  Europaparlamentet påpekar dock att målen och den resultatbaserade budgeten måste inriktas på att uppfylla de mål som fastställs i fördragen, i Europa 2020-strategin och i sektors- och sammanhållningspolitiken, och de måste vara tillräckligt flexibla så att de kan anpassas till de nödsituationer som kan uppstå, såsom den ekonomiska krisen och/eller flyktingkrisen.

22.  Europaparlamentet noterar att det för vissa program, fonder och instrument under 2014 inte användes några medel inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020 på grund av det sena antagandet av relevanta regler och det sena antagtandet till följd av detta av sekundärlagstiftning och programdokument.

23.  Europaparlamentet påminner om att den fleråriga budgetramen för 2014–2020 är den första som ställer färre budgetmedel till förfogande än föregående fleråriga budgetramar, och att trycket på betalningstaken är mycket större än i de föregående fleråriga budgetramarna.

24.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sina resolutioner(77) som åtföljer besluten om ansvarsfrihet sedan 2013 har uppmanat kommissionen att fokusera sitt genomförande av artikel 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) – när det gäller utvärderingsrapporten – på genomförandet av unionens tioårsstrategi för tillväxt och sysselsättning och dess konkreta prestationer och resultat. Parlamentet gläder sig över att revisionsrätten i kapitel 3 i sin årsrapport för 2014 har valt att lägga fokus på Europa 2020-strategin, och uppmanar revisionsrätten att fortsätta att vidareutveckla denna resultatbaserade och resultatorienterade strategi.

25.  Europaparlamentet understryker att strukturen i Europa 2020-strategin är extremt komplex (den omfattar fem övergripande mål, sju flaggskeppsinitiativ och elva tematiska mål för Europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna)). Parlamentet noterar att de olika verktygen inte är utformade för att omsätta strategins politiska mål till praktiska operativa mål med hjälp av synergier.

26.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen, trots vissa framsteg som revisionsrätten nämner i sin årsrapport 2014(78), hittills endast i begränsad omfattning har rapporterat om bidraget från unionsbudgeten till uppfyllandet av målen i Europa 2020-strategin (i enlighet med artikel 318 i EUF-fördraget) i en utvärderingsrapport. Parlamentet påpekar att det i den fleråriga budgetramen 2007–2013 inte ställs några krav på en omfattande rapportering om unionsbudgetens bidrag till målen i Europa 2020-strategin, vilket var avsikten innan den antogs.

27.  Europaparlamentet gläder sig över att vissa beståndsdelar i ett effektivt övervaknings- och rapporteringssystem har införts, i synnerhet vad gäller de statistiska verktyg som Eurostat har inrättat, men beklagar att kommissionens översyn av Europa 2020-strategin har skjutits upp till början av 2016 och att resultaten av det offentliga samrådet om Europa 2020-strategin inte innehåller någon väsentlig feedback om den roll som EU-finansieringen spelar.

28.  Europaparlamentet beklagar att Europa 2020-strategins överordnade mål inte systematiskt omsätts till operativa mål i partnerskapsavtal och program. Parlamentet noterar att det i den nuvarande lagstiftningen inte ställs krav på att Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) ska struktureras kring tematiska mål.

29.  Europaparlamentet påpekar, vilket kommissionen bekräftar i sina svar till revisionsrättens iakttagelser(79), att EU:s politiska mål fastställs i fördragen och måste eftersträvas och respekteras (t.ex. den gemensamma jordbrukspolitiken). Inom denna ram fördelas EU-budgeten på olika aktiviteter och anpassas i så stor utsträckning som möjligt till EU:s skiftande överordnade prioriteringar (t.ex. Lissabonstrategin och Europa 2020-strategin).

30.  Europaparlamentet beklagar att de potentiella fördelarna med att uppnå synergier mellan de fem ESI-fonderna genom att placera dem inom en lagstiftnings- och förvaltningsram och ett partnerskapsavtal per medlemsstat ännu inte har förverkligats, och att olika regler fortsätter att tillämpas på fondnivå och därmed på programnivå. Parlamentet betonar att endast noga övervägda partnerskapsavtal och program bör antas för att säkerställa ett effektivt genomförande av ESI-fonderna

31.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen ska avge en rapport unionsbudgetens bidrag till uppfyllandet av Europa 2020-målen. Parlamentet håller med om att det är en krävande uppgift att rapportera konsekvent om de tematiska målen för alla fem ESI-fonderna och därmed om dessa fonders bidrag till Europa 2020-strategin. Parlamentet noterar att kommissionen under 2017 ska lägga fram den första strategiska rapporten om bidraget till Europa 2020-strategin.

32.  Europaparlamentet understryker emellertid att tre fjärdedelar av strukturfondsprojekten helt eller delvis uppnådde sina mål och att endast i 2 % av fallen hade inget av de mål som fastställs i det operativa programmet eller i bidragsöverenskommelsen uppnåtts.

33.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten främst fokuserade på att analysera överensstämmelsen mellan medlemsstaternas partnerskapsavtal och Europa 2020-målen som en förutsättning för att uppnå bättre resultat. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att i sin nästa årsrapport inbegripa information om hur Europa 2020-målen omsätts till förväntade resultat inom ramen för andra program och fonder som direkt förvaltas av kommissionen.

34.  Europaparlamentet påpekar att införandet av gemensamma resultatindikatorer för varje fond skulle vara ett viktigt steg, men beklagar samtidigt att

   a) medlemsstaterna inte är förpliktigade att inkludera gemensamma indikatorer i sina program, med undantag av ungdomssysselsättningsinitiativet och Ejflu, och att resultatbaserade utvärderingar inte ingår i den inledande kontrollfasen i medlemsstaterna,
   b) inga indikatorer, med undantag av två fonder (Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden), är gemensamma för flera fonder,
   c) det endast finns delmål för resultatramen, medan målen kan vara ambitionslösa,
   d) kommissionen fortfarande har begränsad kapacitet för resultatövervakning och resultatutvärdering.

35.  Europaparlamentet noterar att det enligt revisionsrätten finns brister i resultatramens utformning i förordningen om gemensamma bestämmelser för ESI-fonderna(80), eftersom dåliga resultat inte leder till att medlemsstaterna förlorar rätten till resultatreserven och de finansiella sanktioner som kommissionen kan använda sig av är begränsade. Parlamentet anser dock att det innan man efterlyser sanktioner bör införas ett bättre system för att mäta resultat och att ett förfarande för att hjälpa medlemsstaterna att förbättra sina resultat bör antas innan man utfärdar eventuella sanktioner.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i större utsträckning utnyttja möjligheterna inom ramen för befintlig lagstiftning med avseende på resultatreserven i syfte att skapa ett verklig finansiellt incitament att förbättra den finansiella förvaltningen i praktiken. Parlamentet kräver vidare att man i högre grad använder resultatreserven som ett verktyg för att öka den resultatbaserade delen när lagstiftningen revideras nästa gång(81).

37.  Europaparlamentet noterar att de riktlinjer som tillhandahålls av kommissionens centrala avdelningar har förbättrats i generaldirektoratens årliga rapportering om resultat, men upprepar att generaldirektoratens mål inte är utformade efter förvaltningsbehoven och att det kvarstår problem med indikatorerna för övervakning av resultaten. Parlamentet noterar också att alla indikatorer som införts tidigare år för att mäta framstegen för Europa 2020-strategins reformer såväl på unionsnivå som på nationell nivå har avlägsnats från kommissionens generalsekreterares årliga verksamhetsrapport för 2014 och i stället ingår i de operativa generaldirektoratens förvaltningsplaner och årliga verksamhetsrapporter.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att lägga fram förslag i syfte att

   a) bättre anpassa den fleråriga budgetramen till Europa 2020-stratgein och vid behov föreslå en revidering av den för att skapa bättre överensstämmelse med Europa 2020-strtagin,
   b) säkra att Europa 2020-strategins politiska mål på hög nivå avspeglas i de mål som fastställs på unionsnivå,
   c) säkerställa att partnerskapsavtalen och programmen omsätter målen på unionsnivå till tematiska mål, som kan kopplas till operativa mål på medlemsstatsnivå eller till de program som förvaltas direkt av kommissionen.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftaren att

   a) medlemsstaterna i sina partnerskapsavtal och program inkluderar en förklaring om de kvantifierbara resultat som finansieringen förväntas ge upphov till, när detta är lämpligt,
   b) alla partnerskapsavtal och program ska omfatta gemensamma resultatindikatorer, som delas av de olika fonderna, då det är möjligt, och som har utformats för att övervaka framstegen på lokal nivå, medlemsstatsnivå och unionsnivå,
   c) resultatramen ska så långt det är möjligt basers på dessa gemensamma resultatindikatorer.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i de nästkommande utvärderingsrapporterna enligt artikel 318 i EUF-fördraget, inkludera en analys av effektiviteten, ändamålsenligheten och de uppnådda resultaten i fråga om tillväxt och sysselsättning genom den investeringsplan om 315 miljarder EUR som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker presenterade den 26 november 2014 vid parlamentets plenarsammanträde.

Uppföljning av förfarandet för ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2013

41.  Europaparlamentet beklagar att den totala felprocenten låg kvar på nästan samma nivå och att betalningarna fortfarande innehöll väsentliga fel.

Kapitel

2013

2014

Transaktioner

Felnivå(82)

Transaktioner

/ EUR

Felnivå

Intäkter

55

0,0 %

55

0,0 %

Konkurrenskraft, Forskning, Utbildning, Transport, Övriga program

160

4,0 %

166 / 13 miljarder

5,6 %

Sammanhållningspolitik

343

5,3 %

331 / 55,7 miljarder

5,7 %

Regional- och stadspolitik

168

6,4 %

161

6,1 %

Sysselsättning och socialpolitik

175

3,1 %

170

3,7 %

Naturresurser

360

4,4 %

359 / 57,5 miljarder

3,6 %

EGFJ – marknads- och direktstöd

180

3,6 %

183

2,9 %

Landsbygdsutveckling, miljö, klimatåtgärder och fiske

180

7,0 %

176

6,2 %

Europa i världen

182

2,1 %

172 / 7,4 miljarder

2,7 %

Administration

135

1,1 %

129 / 8,8 miljarder

0,5 %

Totalt

1 180

4,5 %

1 157 / 142,4 miljarder

4,4 %

42.  Europaparlamentet beklagar den fortsatt bristande tillförlitligheten när det gäller de kontroller på primär nivå som medlemsstaterna utför inom delad förvaltning och de bestående svagheterna när det gäller uteslutandet av icke stödberättigad mark från systemet för identifiering av jordbruksskiften (LPIS). Parlamentet påpekar att både utgifter med delad förvaltning och alla andra former av driftsutgifter (som ofta direkt förvaltas av kommissionen) enligt revisionsrättens årsrapport för 2014 har en uppskattad felnivå på 4,6 %. Parlamentet noterar dock att avsevärda korrigerande åtgärder har vidtagits.

43.  Europaparlamentet konstaterar bekymrat att genomförandet av följande rekommendationer och krav inom ramen för ansvarsfrihetsförfarandet för kommissionen för 2013 fortfarande pågår:

   a) Ett sanktionssystem om medlemsstaterna lämnar in felaktig information och felaktiga förklaringar om program eller vid felaktig rapportering från utbetalande organ, inbegripet de tre områdena inspektionsstatistik, uttalanden från de utbetalande organen och det arbete som utförs av certifieringsorganen.
   b) Offentliggörande av inte bara de nationella förklaringarna – när de frivilligt har beslutat att lägga fram dem – utan också de årliga sammanfattningarna och förvaltningsförklaringarna, som ”konfidentiella handlingar” när detta är relevant, så att mer insikt kan ges och verkliga framsteg i den ekonomiska förvaltningen kan uppnås. Det är dock fortfarande inte klart hur effektiva dessa åtgärder kommer att bli med hänsyn till skillnaderna mellan medlemsstaternas strukturer och de olika nationella myndigheternas politiska ansvarsskyldighet.
   c) Analys av och information om de preliminära resultat som uppnåtts med hjälp av den investeringsplanen för Europa som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker utlovade i november 2014 inför parlamentet.

44.  Europaparlamentet noterar med oro att av de 65 rekommendationer som revisionsrätten utfärdade 2011–2012 har endast 20 genomförts fullt ut, 26 har genomförts i de flesta avseenden och 19 i vissa avseenden. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta parlamentets rekommendationer och krav och att fortsätta att genomföra revisionsrättens rekommendationer.

45.  Europaparlamentet betonar att det ur parlamentets synvinkel är otillfredsställande när kontradiktoriska förfaranden slutar med att kommissionen och rådet drar olika slutsatser. Parlamentet uppmanar därför båda institutionerna att undvika ett sådant resultat.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en handlingsplan med en tidsplan och mål som syftar till att stärka förebyggandet av dessa återkommande fel.

Revisionsrättens ståndpunkt: Revisionsrättens revisionsförklaring

47.  Europaparlamentet gläder sig över uttalandet utan reservationer från revisionsrätten om räkenskapernas tillförlitlighet för 2014, såsom varje år sedan 2007, och att revisionsrätten drog slutsatsen att inkomsterna inte innehöll några väsentliga fel 2014. Parlamentet noterar också med tillfredsställelse att de åtaganden som ligger till grund för räkenskaperna för det budgetår som slutade den 31 december 2014 i allt väsentligt är lagliga och korrekta.

48.  Europaparlamentet konstaterar att de övergripande resultaten i allmänhet överensstämmer med revisionsrättens tidigare iakttagelser.

49.  Europaparlamentet beklagar att betalningarna i 21 år i rad har innehållit väsentliga fel på grund av att övervaknings- och kontrollsystemen endast delvis är effektiva.

50.  Europaparlamentet beklagar att felnivån för betalningarna sannolikt uppgår till 4,4 %. Parlamentet påminner om att den mest sannolika felnivån för betalningar uppskattades till 4,7 % för budgetåret 2013, till 4,8 % för budgetåret 2012 och till 3,9 % för budgetåret 2011(83). När det gäller specifika poster identifierades de högsta felnivåerna i utgifterna för att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (5,7 %) och konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning (5,6 %). Parlamentet påpekar att administrativa utgifter i gengäld förknippas med den lägst uppskattade felnivån (0,5 %).

51.  Europaparlamentet undrar om felnivån för vissa transaktioner baseras på en jämförbar grund och därför bör fungera som ett jämförbart riktmärke. Parlamentet noterar att felnivån för ersättningssystem (5,5 %) baseras på stödberättigade kostnader i jämförelse med stödprogram (2,7 %) där felnivån enbart baseras på kravet att uppfylla vissa villkor.

52.  Europaparlamentet noterar bekymrat att om de korrigerande åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna och kommissionen inte hade tillämpats på de betalningar som revisionsrätten granskade, skulle den totala uppskattade felnivån ha varit 5,5 % i stället för 4,4 %. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen, myndigheterna i medlemsstaterna eller oberoende revisorer att utnyttja all tillgänglig information för att förebygga, upptäcka och korrigera eventuella fel.

53.  Europaparlamentet understryker att för driftsutgifter uppgår den uppskattade felnivån för utgifter med delad förvaltning med medlemsstaterna till 4,6 % (2013: 4,9 %) vilket fortfarande är en mycket hög nivå. Parlamentet är bekymrat över att felnivån för de andra formerna av driftsutgifter där kommissionen har en ledande roll har stigit till 4,6 % (2013: 3,7 %).

54.  Europaparlamentet noterar att kommissionen medger att felnivån i utgifterna är väsentlig, eftersom den i sin sammanfattande rapport för 2014 presenterar riskbeloppet som ett intervall mellan 3,7 och 5 miljarder EUR, vilket motsvarar mellan 2,6 och 3,5 % av betalningarna. Parlamentet noterar att kommissionen beräknar att den under de kommande åren kommer att upptäcka och korrigera fel för totalt cirka 2,7 miljarder EUR.

55.  Europaparlamentet delar revisionsrättens synpunkt att kommissionen, trots vissa förbättringar i analysen av de korrigerande åtgärdernas effekt, inte har undanröjt risken för att effekten av korrigerande åtgärder överskattas eller har begränsad betydelse(84).

56.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionens generaldirektorat när det gäller mer än tre fjärdedelar av utgifterna 2014 grundar sina uppskattningar av riskbeloppen på uppgifter som lämnats av nationella myndigheter. Parlamentet noterar att kommissionen i sin sammanfattande rapport uppger att tillförlitligheten hos medlemsstaternas kontrollrapporter fortfarande är en utmaning.

57.  Europaparlamentet noterar att för 12 av kommissionens generaldirektorat är den uppskattade korrigerande kapaciteten högre än uppskattningen av riskbeloppet, vilket återspeglar korrigeringssystemens fleråriga karaktär.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att revidera metoden för att beräkna den korrigerande kapaciteten i tid inför 2015 års ansvarsfrihetsförfarande.

59.  Europaparlamentet påpekar att kommissionen, så snart den har bevis på att medlemsstaternas förmåga att tillgodogöra sig stödet minskar, bör utvärdera alla flexibilitetsbestämmelser i förordningen om den fleråriga budgetramen och att föreslå åtgärder för att avhjälpa den otillräckliga förmågan att tillgodogöra sig stödet innan den vidtar andra åtgärder.

60.  Europaparlamentet påpekar att mer än två tredjedelar av de finansiella korrigeringar som redovisades inom sammanhållning 2014 handlar om fall där myndigheterna i medlemsstaterna drar tillbaka utgifter som redovisats och ersätter dem med nya utgifter. Parlamentet gläder sig över att sådana förfaranden är begränsade i programperioden 2014–2020.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna bedöma den återstående felnivån efter alla korrigerande åtgärder för varje politikområde och för hela unionsbudgeten, med beaktande av programmens fleråriga karaktär.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strikt tillämpa artikel 32.5 i den nya budgetförordningen om felnivån är ständigt hög och att identifiera svagheterna i kontrollsystemen och analysera kostnader och fördelar med eventuella korrigerande åtgärder samt vidta eller föreslå lämpliga åtgärder, såsom förenkling av tillämpliga bestämmelser, förbättring av kontrollsystemen och omstrukturering av programmet eller genomförandesystemen innan halvtidsöversynen av programperioden 2014–2020.

63.  Europaparlamentet understryker revisionsrättens iakttagelse att om kommissionen, myndigheterna i medlemsstaterna eller oberoende revisorer hade använt all tillgänglig information, borde de ha kunnat förebygga, upptäcka eller korrigera en betydande andel av felen innan de begicks. Parlamentet är bekymrat över att kommissionen har medgett att det kommer att ta minst tio år att korrigera felen. Parlamentet påpekar att om all tillgänglig information hade använts skulle kanske felnivån ha minskat med 3,3 procentenheter både för utgifter inom regional- och stadspolitik (6,1 %) och landsbygdsutveckling, miljö, klimatpolitik och fiske (6,2 %). Parlamentet betonar att om all tillgänglig information hade använts skulle kanske felnivån ha minskat med 2,8 procentenheter på politikområdet konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning, som direkt förvaltas av kommissionen.

64.  Europaparlamentet påpekar att man 2014 lade förnyad fokus på resultatinriktad budgetering och analys tillsammans med en ändring av metoderna. Parlamentet understryker i detta sammanhang behovet av att genomföra en tydlig och transparent undersökning av bidragen från unionsbudgeten för 2014 till de resultat som uppnåtts i förbindelse med Europa 2020-strategin och de sektoriella politiska målen.

65.  Europaparlamentet påpekar också att de årliga verksamhetsrapporterna i praktiken syftar till att fastställa de resultat som uppnås med interventionerna, men att de fortfarande är mer inriktade på output än resultat.

66.  Europaparlamentet stöder de reservationer som generaldirektören för GD REGIO har infört i sin årliga verksamhetsrapport avseende Eruf/Sammanhållningsfondens förvaltnings- och kontrollsystem för programperioden 2007−2013 i 12 medlemsstater (77 program) och program för europeiskt territoriellt samarbete. Parlamentet anser att dessa reservationer visar att de kontrollförfaranden som har införts inom kommissionen och i medlemsstaterna inte kan ge nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna inom de berörda politikområdena.

67.  Europaparlamentet stöder följande reservationer som generaldirektören för GD AGRIO har infört i sin årliga verksamhetsrapport vad gäller följande utgiftsposter:

   ABB02 – Utgifter för marknadsåtgärder: 77,7 miljoner EUR i riskzonen och 8 reservationspunkter, som berör fyra stödordningar i sju medlemsstater: Österrike, Frankrike (där två stödåtgärder berörs), Nederländerna, Polen, Spanien, Rumänien och Förenade kungariket.
   ABB03 – Direktstöd: 831,6 miljoner EUR i riskzonen, som berör 15 utbetalande organ i sex medlemsstater: Spanien (där tio utbetalande organ berörs), Frankrike, Förenade kungariket (Rural Payments Agency i England), Grekland, Ungern och Portugal.
   ABB04 – Utgifter för landsbygdsutveckling: 532,5 miljoner EUR i riskzonen, som berör 28 utbetalande organ i 16 medlemsstater: Bulgarien, Tyskland (där tre utbetalande organ berörs), Danmark, Spanien (sex utbetalande organ), Frankrike (två utbetalande organ), Förenade kungariket (två utbetalande organ), Ungern, Grekland, Italien (där fyra utbetalande organ berörs), Litauen, Lettland, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien och Sverige.
   ABB05 – Ipard-utgifter för Turkiet: 5,07 miljoner EUR i riskzonen.

Parlamentet anser att dessa reservationer visar att de kontrollförfaranden som har införts inom kommissionen och i medlemsstaterna inte kan ge nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna inom de berörda politikområdena.

68.  Europaparlamentet stöder de reservationer som generaldirektören för GD EMPL har infört i sin årliga verksamhetsrapport. Parlamentet noterar att den årliga verksamhetsrapporten innehåller en reservation avseende betalningar som gjorts för programperioden 2007–2013 för ett riskbelopp på 169,4 miljoner EUR 2014, som inbegriper utgifter för förvaltnings- och kontrollsystem för 36 specifika operativa program inom EUF i Belgien, Tjeckien, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien, Rumänien, Slovakien, Spanien och Förenade kungariket för programperioden 2007–2013. Parlamentet anser att dessa reservationer visar att de kontrollförfaranden som har införts inom kommissionen och i medlemsstaterna inte kan ge nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna inom de berörda politikområdena.

69.  Europaparlamentet uppmanar generaldirektören för GD DEVCO att ge en mer riskdifferentierad säkerhet i sin årliga verksamhetsrapport och att därefter ägna en större del av kontrollresurserna åt områden som omfattas av särskilda reservationer.

70.  Europaparlamentet uppmanar rådet att inta en mer vaksam ställning till beviljandet av ansvarsfrihet, och välkomnar den kritiska ståndpunkt som intagits av Sverige och Förenade kungariket genom att uppmana kommissionen och revisionsrätten att

   fokusera på områden och mottagare där det finns en hög risk för fel, i stället för att lägga till fler kontroller för alla,
   fokusera på förhandskontroller snarare än efterhandkontroller,
   bevara de enhälligt överenskomna betalningstaken, i synnerhet genom att upprätthålla budgetdisciplinen när det gäller åtaganden, på ett effektivt sätt dra tillbaka anslag som inte tagits i anspråk för att skapa utrymme för nya prioriteringar och program, öka insynen genom att tillhandahålla långsiktiga prognoser, säkerställa balans mellan åtaganden och betalningar samt minska alltför stora saldon av likvida medel i finansieringsinstrument med tanke på att mer än 14 miljarder EUR i outnyttjade medel är låsta i sådana finansieringsinstrument och skulle kunna användas för mer trängande behov och prioriteringar.

Parlamentet välkomnar också Sveriges och Förenade kungarikets bestämda uppmaning till medlemsstaternas myndigheter att använda tillgängliga uppgifter bättre för att förebygga, upptäcka och korrigera felen innan utgifterna redovisas för kommissionen.

Sammanfattning

71.  Europaparlamentet konstaterar att man inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet

   a) prioriterar bland annat ett balanserat tillvägagångssätt mellan olika traditionella metoder och förstäkt fokus på prestationer och resultat, som i varje enskilt fall tar hänsyn till de skyldigheter som följer med fördragen, sektorspolitiken och den flexibilitet som är nödvändig för att kunna hantera oförutsedda händelser,
   b) behöver bättre tillgång till och hantering av uppgifter för att fastställa prestationer och resultat,
   c) vill se ett starkare samband mellan unionsbudgeten och unionens centrala politiska strategier och program (såsom Europa 2020-strategin) och deras koppling till central sektorspolitik,
   d) respekterar förbättrade förvaltnings- och kontrollmetoder i linje med principerna för en sund ekonomisk förvaltning,
   e) ger utrymme till att utveckla iakttagelserna från föregående ansvarsfrihetsförfaranden i form av regelbunden uppföljning,
   f) beklagar den betydande ökningen av antalet fel i de driftsutgifter som direkt förvaltas av kommissionen, som har nått en punkt där de för första gången matchar felnivån för utgifter inom delad förvaltning med medlemsstaterna.
   a) Den största andelen kommer fortfarande från medlemsstaterna, beroende på deras bruttonationalinkomst (BNI). Detta bidrag uppgick 2014 till 94,9 miljarder EUR.
   b) Andra källor inbegriper betalningar som baseras på den mervärdesskatt som uppburits i enskilda medlemsstater, och som uppgår till totalt 17,7 miljarder EUR.
   c) Tullar och jordbrukstullar utgör den tredje väsentliga källan med 16,4 miljarder EUR.

B. Särskilda kapitel

Allmän budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

72.  Europaparlamentet påpekar att en sund ekonomisk förvaltning handlar om de konkreta resultaten av unionens budgetinsatser, förutsatt att de överensstämmer med reglerna för laglighet och korrekthet och bidrar till unionsbudgetens mervärde ur ett unionsperspektiv. Parlamentet betonar att en minimering av felnivåer och bedrägerier är en nödvändig förutsättning för att följa principen om sund ekonomisk förvaltning.

73.  Europaparlamentet betonar att felnivån inte nödvändigtvis innebär bedrägeri, ineffektivitet eller slöseri, utan är en uppskattning av kapitalflöden som inte borde ha utbetalats eftersom de inte användes i överensstämmelse med regler och förordningar. Parlamentet understryker dock att den stora ökningen av allvarliga fel i förbindelse med offentliga upphandlingsförfaranden är en källa till allvarlig oro. Medlemsstaterna har flera års erfarenheter av de gällande upphandlingsreglerna, och om de redan har problem med dessa regler finns det anledning till oro inför den dag då de måste anpassa nationella lagar och förfaranden till de nya direktiven om upphandling och koncessioner. Parlamentet konstaterar att EU-medborgarna inte riktigt förstår felnivån och uppmanar därför revisionsrätten att inleda en diskussion med kommissionen i syfte att identifiera potentiella metodiska brister och enas om gemensamma standarder för rapportering av felnivåer.

74.  Europaparlamentet rekommenderar att reglerna och bestämmelserna kontrolleras genom en konsekvensutredning(85) för att undersöka deras förenlighet och överensstämmelse med unionens behov och mål, precis som för ersättningssystem, medan de mest typiska exemplen på fel omfattar betalningar för icke stödberättigade kostnader (41 %) och fel i samband med offentliga upphandlingar (27 %). Parlamentet påpekar att dessa fel inte nödvändigtvis utgör bedrägeri eller ett uppsåtligt bedrägligt beteende för att uppnå en fördel.

75.  Europaparlamentet understryker i detta avseende att genomförandet av unionens budget för 2014 utfördes mot bakgrund av olika lagstiftningsmässiga ramar, eftersom två ramar gällde det året för perioderna 2007–2013 respektive 2014–2020.

76.  Europaparlamentet pekar på att det är lämpligt och viktigt att skilja mellan olika typer av felnivåer för de olika typerna av unionens budgetutgifter, eftersom dessa allokeras enligt olika kriterier och att det därför är väldigt svårt att jämföra dem.

77.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten, inom ramen för sina insatser till förmån för en förstärkt resultatinriktad kultur, i sin årsrapport för 2014 lägger stor vikt vid frågor som rör unionsbudgetens resultat, eftersom den verkliga komplementariteten mellan EU-medlen och Europa 2020-strategin testades inom ramen för ett pilotprojekt. Parlamentet noterar att revisionsrätten betonade och konstaterade en svag koppling mellan partnerskapsavtal/operativa program och Europa 2020-strategin. Parlamentet betonar dock att en sådan komplementaritet bör övervägas inom den övergripande ramen för fondspecifika uppdrag i enlighet med målen i fördragen, inbegripet ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

78.  Europaparlamentet är bekymrat över anslagsutnyttjandegraden i medlemsstaterna som varierar mellan 50 och 92 %. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en grundlig undersökning av varför vissa regioner fortfarande har låga utnyttjandegrader och att utvärdera specifika metoder för att rätta till de strukturella problem som ligger till grund för dessa obalanser.

79.  Europaparlamentet uppskattar den innovativa karaktären av revisionsrättens årsrapport för 2014, som inbegriper en resultatbaserad och resultatorienterad strategi för att bedöma tillämpningen av och inriktningen på unionens budgetinsatser i förhållande till prioriteringarna inom Europa 2020-strategin. Parlamentet anser att en resultatbaserad och resultatorienterad strategi bör tillämpas under kommande år vid utarbetandet av de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

80.  Europaparlamentet betonar att revisionsrättens rekommendationer och resultat framhäver behovet av att vidta åtgärder för att förbättra budgetresultatet och standarderna för delad förvaltning.

Budgetresultat

81.  Europaparlamentet noterar att med budgetresultat avses lämplig fokusering på unionens budgetutgifter för verkliga unionsprioriteringar för den berörda perioden.

82.  Europaparlamentet påpekar att den resultatinriktade kulturen baseras på tre centrala pelare: strategi, förenkling och budgetförfarandet.

83.  Europaparlamentet rekommenderar att man fortsätter processen för att förenkla både budgetförfarandena och budgetinnehållet för att kunna minska den överdrivet stora administrativa bördan och begränsa överregleringen i vissa medlemsstater. Parlamentet betonar att förenklingsprocessen inte får leda till avreglering och bör inte innebära att man glömmer kontrollmekanismer och kontrollförfaranden, dvs. förhandkontroller. Parlamentet understryker att förenkling inte får leda till att regelverket ändras alltför ofta, vilket leder till ytterligare arbete för administration och mottagare och därmed undergräver den positiva utveckling som förenklingen förväntas medföra. Parlamentet välkomnar den högnivågrupp som kommissionen har inrättat och förväntar sig resultat.

84.  Europaparlamentet rekommenderar en förbättring av budgetförfarandet för att säkerställa resultatinriktad information och förvaltning, bland annat när det gäller kostnadseffektiviteten för kontroller, revisionsförklaringen och ansvarsfrihet, projektdatabaser och kommunikationer.

85.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra kommunikationerna och samarbetet mellan de aktörer som är involverade i budgetplaneringen, budgetgenomförandet och ansvarsfrihetsförfarandet samt med den breda allmänheten, genom att harmonisera förväntningarna, dela erfarenheter avseende genomförandet och redovisa de resultat som uppnåtts.

86.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att använda t.ex. sociala medier, opinionsundersökningar och fokusgrupper för att mäta allmänhetens medvetenhet och bedöma möjligheterna att förbättra sin framtida kommunikationsstrategi för att kunna informera medborgarna om projektresultat.

87.  Europaparlamentet välkomnar den nya interinstitutionella arbetsgruppen för resultatbaserad budgetering, som ska arbeta för att uppnå en gemensam förståelse för resultatorienterade och resultatinriktade budgetprinciper.

88.  Europaparlamentet rekommenderar nödvändiga förbättringar inom områden såsom anpassning av kontrollintensiteten till riskerna, kartläggning av resultatrapporteringen eller tillförlitligheten när det gäller det kontrollresultat som redovisats av medlemsstaterna.

89.  Europaparlamentet påpekar att kommissionen har skapat en enorm analytisk kapacitet, som huvudsakligen fokuserar på sektorer som är relevanta för enskilda generaldirektorat, men som inte täcker de horisontella, sektorsövergripande aspekterna eller de konkreta resultaten av dess politik som (med)finansieras av unionens budget.

90.  Europaparlamentet rekommenderar att man fokuserar på en resultatbaserad strategi och på problemet med marknadsbrister och marknadsmisslyckanden, eftersom en sådan strategi gör det möjligt att koncentrera unionens finansieringsåtgärder till områden där kriterierna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet bäst kan uppfyllas. Parlamentet påpekar att utformningen bör skräddarsys så att den är anpassad till olika typer av marknadsbrister och marknadsmisslyckanden, som å ena sidan är kopplade till informationsasymmetri och å andra sidan till kommersiella bedömningar av avkastning, som i allmänhet varken inbegriper alla positiva externa effekter eller större sociala fördelar, vilka båda med rätta stöds av EU-finansiering.

91.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen i förbindelse med utvärderingen av unionens mervärde antar ett kriterium baserat på vad som troligen skulle ha inträffat om det berörda projektet eller verksamheten hade genomförts eller om unionsfinansiering inte hade beviljats.

92.  Europaparlamentet kräver bestämt ett klargörande av hur stora belopp som har betalats från unionsfonder till medieföretag i varje medlemsstat och vilka företag som har mottagit medlen, oavsett om det handlade om att sprida information om dessa fonder eller om det förelåg andra orsaker.

Delad förvaltning

93.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna har ett stort ansvar för korrekt fördelning av unionens budget, eftersom 76 % av utgifterna används inom delad förvaltning. Parlamentet betonar att medlemsstaterna har ett stort ansvar för att korrekt och lagligt genomföra unionsbudgeten när de ansvarar för förvaltningen av unionens medel.

94.  Europaparlamentet betonar att nyckeln till en korrekt fördelning är ett korrekt fastställande av unionens behov kombinerat med medlemsstaternas utvecklingsprioriteringar.

95.  Europaparlamentet understryker att ju mer medlemsstaterna anstränger sig för att uppfylla de nationella och kvantifierade målen för Europa 2020-strategin, desto bättre kan unionens budgetutgifter målinriktas, och ju mer dessa mål avspeglar unionens verkliga ekonomiska, sociala, territoriella och miljömässiga behov, desto bättre kan unionen säkerställa en ram för sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet rekommenderar i detta sammanhang att en permanent plattform inrättas bestående av kommissionen, de nationella regeringarnas representationer, inklusive de ständiga representationerna vid unionen och de regionala myndigheterna.

96.  Europaparlamentet delar revisionsrättens iakttagelse att kommissionen, de nationella myndigheterna och oberoende revisorer måste använda all tillgänglig information för att förebygga eller upptäcka och korrigera fel innan ersättningar utbetalas. Parlamentet påpekar bestämt att när det finns information tillgänglig borde det inte finnas någon anledning för kommissionen, de nationella myndigheterna och oberoende revisorer att inte vidta lämpliga åtgärder för att förebygga, upptäcka och korrigera fel.

97.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att tillsammans med nationella revisionsmyndigheter utveckla ett system som gör det möjligt för revisionsrätten att utvärdera medlemsstaternas uppföljning av revisionsrättens rekommendationer.

98.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla medlemsstaterna riktlinjer så att partnerskapsavtal och operativa program på ett mer heltäckande sätt genomför Europa 2020-strategin och även inför konceptet med gemensamma resultatindikatorer enligt förslaget i revisionsrättens årsrapport för 2014.

99.  Europaparlamentet anser att det vore bra om parlamentet och rådet tillsammans kunde finna ett sätt att behandla problemet med medlemsstaternas utgifter inom delad förvaltning.

100.  Europaparlamentet stöder införandet av landsspecifika rekommendationer i partnerskapsavtalen.

101.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att förstärka förhandlingarna med medlemsstaterna avseende behovet av att offentliggöra de nationella förklaringarna och årliga sammanfattningar.

Finansiella korrigeringar och återvinningar

102.  Europaparlamentet är bekymrat över att de finansiella korrigeringar som gjordes 2014 (jämfört med mottagna betalningar från unionen) i vissa medlemsstater var tre gånger högre än genomsnittet på 2,3 % (Slovakien 8,7 %, Tjeckien 8,1 % och Grekland 4,7 %).

103.  Europaparlamentet konstaterar att 209 miljoner EUR i finansiella korrigeringar för programperioden 2007–2013 har bekräftats inom EUF och 156 miljoner EUR har genomförts, varav 95 miljoner EUR bekräftades 2014. Parlamentet konstaterar att de medlemsstaterna som har störst korrigeringar är Spanien (56 miljoner EUR), Rumänien (43 miljoner EUR), Polen (32 miljoner EUR) och Frankrike (20 miljoner EUR).

104.  Europaparlamentet påpekar att de ackumulerade belopp som korrigerats för sammanhållningspolitiken för perioden 2007–2013 utgör 0,9 % av budgetanslagen. Parlamentet delar kommissionens åsikt att de finansiella korrigeringarna för perioden 2007–2013 förväntas fortsätta att öka under de kommande åren, i takt med att dess program avslutas.

105.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen för programmen inom Eruf/Sammanhållningsfonden har föreskrivit finansiella korrigeringar på sammanlagt omkring 2 miljarder EUR sedan början av programperioden 2007–2013, vilket omfattar 782 miljoner EUR i finansiella korrigeringar som tillämpats av medlemsstaterna före eller samtidigt som de redovisat utgifterna för kommissionen. Parlamentet påpekar bekymrat att de medlemsstater som berörs mest är Tjeckien (719 miljoner EUR), Ungern (298 miljoner EUR), Grekland (257 miljoner EUR), Spanien (237 miljoner EUR), Slovakien (152 miljoner EUR), Rumänien (146 miljoner EUR) och Italien (105 miljoner EUR).

106.  Europaparlamentet noterar när det gäller ESF att de medlemsstater som har högst nivå av ackumulerade finansiella korrigeringar är Rumänien (355 miljoner EUR), Spanien (213 miljoner EUR) och Polen (152 miljoner EUR).

107.  Europaparlamentet anser att finansiella korrigeringar och återvinningar är effektiva medel för att skydda unionens budget. Parlamentet beklagar dock att på grund av den rättsliga ramen för att skydda unionens ekonomiska intressen, komplexiteten i de relaterade förfarandena och antalet kontrollnivåer som ingår i många områden, kan fel korrigerats först flera år efter det de har uppstått.

Skydd av ekonomiska intressen

108.  Europaparlamentet understryker att korruption och bedrägerier urholkar förtroendet för offentliga institutioner och demokrati och skadar funktionen på unionens inre marknad. Parlamentet noterar att det behövs en integrerad metod där unionens institutioner (och medlemsstater) arbetar tillsammans. Parlamentet beklagar att flera av unionens institutioner (kommissionen och byråerna, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, revisionsrätten) rapporterar bedrägerier på olika sätt.

109.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att integrera alla rapporteringsarrangemang i ett enda samordnat system för att skydda unionens ekonomiska intressen och därmed effektivisera kampen mot bedrägeri och korruption. Parlamentet påminner om vikten av en konsekvent lagstiftning i unionen för att effektivt kunna bekämpa organiserad brottslighet på gränsöverskridande nivå.

110.  Europaparlamentet påpekar att transparens är det mest effektiva instrumentet för att bekämpa missbruk och bedrägeri. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra lagstiftningen i detta avseende genom att göra det obligatoriskt att offentliggöra uppgifter som rör alla mottagare av unionsmedel, däribland uppgifter om underleverantörsavtal.

111.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att ansluta sig till Europarådets straffrättsliga konvention om korruption (ETS nr 173) och att påskynda förhandlingarna om unionens deltagande i Gruppen av stater mot korruption (Greco), i syfte att bidra till en mer samordnad politik för korruptionsbekämpning i Europa.

112.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fullt ansvar för att återföra felaktigt utbetalda belopp till unionens budget och att införa enhetliga principer för rapportering i alla medlemsstater för att säkra att jämförbara, tillförlitliga och adekvata uppgifter samlas in.

113.  Europaparlamentet gläder sig över kommissionens uttalande i dess årliga rapport om skydd av ekonomiska intressen (PIF) för 2014, i vilken man påminner om att både PIF-direktivet och förordningen om Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO-förordningen) ”skulle komplettera och stärka den rättsliga ramen och avsevärt stärka insatserna mot bedrägerier”. Europaparlamentet upprepar sin åsikt att man snarast måste anta PIF-direktivet, och att det även bör täcka momsfrågorna och innehålla en tydlig definition av vad som utgör brott mot unionens ekonomiska intressen, minimibestämmelser för längsta fängelsestraff samt minimiregler för preskriptionstider. Parlamentet påminner om Taricco-fallet, där EU-domstolen betonade att momsbedrägerier faktiskt täcks av den definition av PIF-bedrägerier som ingår i PIF-konventionen från 1995. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra förhållandet mellan Eurojust, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och att utreda möjligheten till en mer integrerad strategi för dessa organ i syfte att effektivisera utredningarna.

114.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att öka transparensen genom att förbättra sitt system med expertgrupper, i synnerhet i samband med förfarandet när experter väljs ut, genom att utarbeta en ny policy som rör intressekonflikter bland experter som utnämnts på personliga meriter, vilket gör det möjligt för parlamentet att utöva en direkt kontroll över sådana utnämningar. Parlamentet noterar kravet om att experter ska registreras i öppenhetsregistret vid behov. Parlamentet uppmanar emellertid med kraft kommissionen att beakta såväl rekommendationerna från Europeiska ombudsmannen om sammansättningen av expertgrupperna som rekommendationerna i studien om kommissionens expertgruppers sammansättning och expertgruppsregistrens status när man formulerar ändringar till de nuvarande övergripande regler som gäller för expertgrupper för att skapa en mer systematisk och öppen strategi. Kommissionen uppmanas att föra en dialog med parlamentet innan reglerna formellt antas, särskilt i samband med den kommande rapporten i denna fråga från budgetkontrollutskottet och utskottet för rättsliga frågor. Parlamentet uppmanar de europeiska byråerna att överväga liknande reformer.

115.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna inte följer upp misstänkta bedrägerifall som påverkar unionens ekonomiska intressen och som Olaf har hänskjutit till dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder och ber Olaf att fortsätta ge stöd till medlemsstaterna för att förbättra deras resultat när det gäller att förebygga och upptäcka bedrägerier mot europeiska fonder.

116.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ett system med tydliga indikatorer och enhetliga kriterier. Parlamentet är oroat över tillförlitligheten i och kvaliteten på de uppgifter som kommer från medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att bedriva ett nära samarbete med medlemsstaterna så att fullständiga, korrekta och tillförlitliga uppgifter kan garanteras, och att därvid beakta målet att fullt ut tillämpa modellen för samordnad granskning.

117.  Europaparlamentet upprepar sin begäran att kommissionen vartannat år ska rapportera till parlamentet och rådet om unionsinstitutionernas genomförande av sina interna policyer mot korruption, och ser fram emot att läsa nästa rapport i början av 2016. Parlamentet begär att kommissionen lägger till ett kapitel om unionsinstitutionernas resultat vad gäller att bekämpa korruption, och anser att kommissionens kommande antikorruptionsrapporter alltid bör omfatta unionens alla institutioner och organ.

118.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över uppgifterna från Eurodad om penningtvätt, enligt vilka Luxemburg och Tyskland ligger i topp när det gäller risken för penningtvätt. Parlamentet anser att det är av största vikt att medlemsstaterna fullt ut införlivar unionens direktiv om penningtvätt och inför ett offentligt register över ägarskap av företag, däribland truster.

119.  Europaparlamentet kräver en övergång från frivillig till obligatorisk registrering i unionen för alla lobbyister med verksamhet som riktar sig till kommissionen.

120.  Europaparlamentet anser att kommissionens första tvååriga rapport om insatserna mot korruption utgör ett lovande försök att bättre förstå korruption i alla dess former, att utarbeta effektiva åtgärder för att hantera den och att bana väg för ett förbättrat ansvarstagande inom det offentliga rummet gentemot unionens medborgare. Parlamentet bekräftar i detta sammanhang betydelsen av unionens nolltoleranspolitik i fråga om bedrägeri, korruption och otillbörligt samarbete. Parlamentet anser dock att det är beklagligt att denna rapport inte innehöll unionsinstitutionernas egna policyer mot korruption.

121.  Europaparlamentet kräver att kommissionen senast i sin andra rapport om insatserna mot korruption utför ytterligare analyser på både EU-institutions- och medlemsstatsnivå av den miljö där politiken genomförs för att identifiera inneboende kritiska faktorer, sårbara områden och riskfaktorer som gynnar korruption.

122.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast uppfylla sina rapporteringsskyldigheter enligt FN:s konvention mot korruption.

Felnivåer generellt

123.  Europaparlamentet konstaterar bekymrat att de mest vanliga felen är icke stödberättigade kostnader som inkluderas i ersättningsanspråk (41 %), allvarliga fel vid offentlig upphandling (27 %) och felaktiga arealdeklarationer från jordbrukare (20 %).

124.  Europaparlamentet noterar dock att procentandelen av allvarliga fel som begåtts av medlemsstaterna i förbindelse med offentlig upphandling avsevärt minskades från 45 % år 2013 på det regionalpolitiska området till 25 % av alla kvantifierbara fel för det kombinerade politikområdet för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning under 2014.

125.  Europaparlamentet anser att det är mycket oroväckande att kommissionen, de nationella myndigheterna eller de oberoende revisorerna i många fall av kvantifierbara fel hade tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera felen innan de godkände utgifterna. Om all denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade felprocenten ha varit betydligt lägre.

126.  Europaparlamentet noterar att den uppskattade felnivån när det gäller stödprogram är 2,7 % (3 % 2013), vilket är betydligt lägre än vid ersättningsutgifter där den uppskattade felnivån är 5,5 % (5,6 % 2013). Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera övergången från ersättningssystem till ett stödsystem, där detta är lämpligt, som en möjlighet till förenkling.

Bästa praxis

127.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att ta sina skyldigheter att uppnå Europa 2020-strategins mål på allvar, på samma sätt som de gör med de landsspecifika rekommendationerna och den europeiska planeringsterminen. Parlamentet anser att detta skulle återspegla en synbar ändring av förståelsen för resultatbegreppet, som i sin tur bör kompletteras med genomförandet av utvärderingsprocesser med verklig effekt, såsom en resultatreserv för ansvariga stödmottagare och sanktioner och restriktioner för de andra.

Utvärdering och analys av de viktigaste resultaten av unionens budget för 2014

128.  Europaparlamentet noterar att totalt cirka 142,5 miljarder EUR under 2014 utgör nästan 2 % av de totala offentliga utgifterna i EU-medlemsstaterna, eller 1 % av unionens BNP.

129.  Europaparlamentet begär att analysen av de verkliga effekterna av användningen av unionens budget för unionens makroekonomiska indikatorer integreras i ansvarsfrihetsförfarandet.

130.  Europaparlamentet beklagar att endast 47 % av bidragen till finansieringstekniska instrument med delad förvaltning betalades ut till slutmottagarna vid utgången av 2013 (37 % betalades ut vid utgången av 2012), och att likvida medel inom finansieringstekniska instrument med indirekt förvaltning förblir omfattande (1,3 miljarder EUR 2014, 1,4 miljarder EUR 2013).

131.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens rekommendation till kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av den tillämpliga förordningen för att förlänga stödperioden för finansieringsinstrument med delad förvaltning enligt förordning (EG) nr 1083/2006 och kommissionens svar på rekommendationen.

132.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, i enlighet med revisionsrättens rekommendation, att i sin budgetförvaltning och ekonomiska förvaltning beakta kapacitetsbegränsningarna i vissa medlemsstater för att undvika att fonder underutnyttjas och för att öka utnyttjandegraden, särskilt när det gäller ESI-fonderna. Parlamentet ger samtidigt sitt erkännande åt de åtgärder som vidtagits hittills, t.ex. inrättandet av arbetsgruppen för bättre genomförande, något som redan gett upphov till förbättringar.

133.  Europaparlamentet kräver att kommissionen vidtar åtgärder för att minska de utestående åtagandena, bland annat en snabbare avslutning av programmen för 2007–2013 och en minskning av mängden likvida medel hos förvaltare.

134.  Europaparlamentet upprepar att kommissionen årligen bör utarbeta en långsiktig prognos över budgettak, betalningsbehov, kapacitetsbegränsningar och potentiella tillbakadraganden av åtaganden för att bättre matcha betalningsbehov och tillgängliga medel(86).

135.  Europaparlamentet anser att halvtidsrevisionen av den fleråriga budgetramen, som ska läggas fram av kommissionen före utgången av 2016, är den första och bästa möjligheten att strukturellt tackla det stora antalet utestående åtaganden. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att lägga fram förslag till revision av förordningen om den fleråriga budgetramen i syfte att bland annat rätta till de utestående åtagandena.

Utestående betalningar

136.  Europaparlamentet understryker att de gjorda åtagandena år 2014 uppgick till 109,3 miljarder EUR, dvs. 76,6 % av de tillgängliga anslagen, vilket innebär att ett mycket stort belopp i anslag för åtaganden finns tillgängligt 2015 (med en överföring på 12,1 miljard EUR höjs taket med 16,5 miljarder EUR).

137.  Europaparlamentet påpekar att trots att betalningarna fortfarande låg över taket i den fleråriga budgetramen och trots att man utnyttjat reserven för oförutsedda utgifter ökade de oreglerade betalningsansökningarna med 1,4 miljarder EUR till 25,8 miljarder EUR. Europaparlamentet betonar betydelsen av att till fullo respektera det gemensamma uttalandet om en betalningsplan för 2015–2016 från parlamentet, rådet och kommissionen till följd av det gemensamma åtagandet om att minska eftersläpningen av utestående betalningskrav för sammanhållningsprogrammen 2007–2013 till ungefär 2 miljarder EUR i slutet av 2016. Parlamentet anser att denna situation de facto är en överträdelse av artikel 310 i EUF-fördraget, enligt vilken budgetens inkomster och utgifter ska balansera varandra.

138.  Europaparlamentet betonar att minskningen av de utestående åtagandena förväntas bli tillfällig på grund av den begärda ökningen av taket i budgetramen för 2015 och påföljande år.

139.  Europaparlamentet påpekar särskilt att betalningarna till medlemsstater inom de fleråriga ESI-fonderna för 2007–2013(87) i slutet av 2014 hade nått 309,5 miljarder EUR, dvs. 77 % av det totala beloppet på 403,0 miljarder euro för alla operativa program, där fem medlemsstater (nämligen Tjeckien, Spanien, Italien, Polen och Rumänien står för mer än hälften av de outnyttjade åtagandena inom de fleråriga ESI-fonderna).

140.  Europaparlamentet beklagar den betydande eftersläpningen i utnyttjandet av fleråriga fonder, vilken kan skapa ett verkligt problem för vissa medlemsstater(88). Parlamentet stöder och erkänner i detta sammanhang värdet av att tillämpa flexibilitetsmöjligheter med hänsyn till förseningarna med inledandet av samtliga program.

Intäkter

141.  Europaparlamentet noterar att inkomstflödena baseras på en flerkanalsprincip:

142.  Europaparlamentet gläder sig över att två av de rekommendationer som revisionsrätten utfärdade 2011–2012 genomfördes i de flesta avseenden och att en rekommendation genomförs i vissa avseenden.

BNI

143.  Europaparlamentet understryker att så länge inga ändringar har gjorts av unionens system för egna medel är BNI en avgörande faktor när det gäller inkomsterna i unionens budget. Parlamentet betonar därför den stora vikten av en korrekt och objektiv mätning av BNI, som är den enda betydelsefulla aspekten när det gäller inkomsterna inom ramen för den nuvarande unionsbudgetens struktur, liksom betydelsen av att ha tillförlitliga och flexibla databaser för beräkning av medlemsstaternas bidrag.

144.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att intyga att de BNI-uppgifter som lämnas av medlemsstater är tillförlitliga och att deras bidrag därför är korrekta.

145.  Europaparlamentet erinrar om att uppdateringarna av BNI-uppgifterna 2014 ledde till exempellöst stora justeringar av medlemsstaternas bidrag, motsvarande ett belopp på 9,813 miljoner EUR.

146.  Europaparlamentet betonar att konsekvenserna av dessa omfattande revideringar av BNI-saldona skulle ha fått mindre effekt om det hade funnits en gemensam revideringspolicy inom EU med en harmoniserad tidtabell för större revideringar.

147.  Europaparlamentet anser att momsbedrägerier, särskilt så kallade karusellbedrägerier eller bedrägerier via skenföretag, snedvrider konkurrensen och berövar de nationella budgetarna avsevärda resurser samtidigt som unionens budget påverkas negativt. Parlamentet påpekar att mervärdesskattegapet och de beräknade förlusterna vid momsuppbörden uppgick till 168 miljarder EUR 2013. Parlamentet är oroat över att kommissionen inte har några tillförlitliga uppgifter om moms- och karusellbedrägerier. Parlamentet konstaterar att det nuvarande mervärdesskattesystemet fortfarande är fragmenterat och skapar en avsevärd administrativ börda, i synnerhet för små och medelstora företag och onlineföretag. Parlamentet är bekymrat över att det nya systemet för ansvarsskyldighet för mervärdesskatt som en källa för egna medel inte helt kunde uppnå sitt mål avseende förenkling, och betonar medlemsstaternas ansvar för att åtgärda brister i Eurofisc och bättre samordna sin politik för omvänd betalningsskyldighet för att underlätta informationsutbytet och bidra till att bekämpa oegentligheter och bedrägeri. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag på lagändringar som gör att det går att kontrollera tull- och skatteuppgifter mot varandra på ett ändamålsenligt sätt och att fokusera sin övervakning av medlemsstaterna på att påskynda deras svar på uppmaningar om att lämna uppgifter och öka tillförlitligheten för systemet för utbyte av information om mervärdesskatt.

Åtgärder som ska vidtas

148.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att presentera en analys av den framtida finansieringen av unionen tillsammans med en utvärdering av ändamålsenligheten när det gäller basen för egna medel.

149.  Europaparlamentet beklagar att de förslag som kommissionen lämnade 2013 med avseende på att införa en gemensam revideringspolicy inom EU fortfarande inte har konkretiserats och att kommissionen har inte vidtagit några ytterligare åtgärder trots att 19 medlemsstater har förklarat att de åtminstone delvis skulle vilja ansluta sig till EU:s revideringspolicy senast i september 2014.

150.  Europaparlamentet gläder sig över inrättandet av högnivågruppen om egna medel. Parlamentet välkomnar den första utvärderingsrapporten, som den lade fram i slutet av 2014, och håller med om att systemet gradvis har kommit att domineras av nationella bidrag med en mindre del av oberoende genuina europeiska medel. Parlamentet anser att det nuvarande systemet med egna medel bör gå ifrån den aktuella nationella debatten om nettobidragsgivare och mottagare, som pågår långt ifrån unionens medborgare, mot ett system som tydligt anses ligga i unionens allmänna intresse och gagna dess politik.

151.  Europaparlamentet påpekar att ändringar som är ett resultat av arbetet med reservationer kunde ha mildrats om kommissionens kontrollcykel varit kortare och erinrar om att parlamentet uppmanade kommissionen med kraft i sin resolution av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för budgetåret 2013.

   a) att genomföra sin kontrollcykel av BNI snabbare,
   b) att begränsa användningen av allmänna reservationer till exceptionella fall.

152.  Europaparlamentet noterar med djup oro att kommissionen meddelat att nästa kontrollcykel kommer att slutföras först 2019 och att reservationerna kommer att omfatta åtminstone nio år, som den tidigare gjorde.

153.  Europaparlamentet påpekar att enligt revisionsrätten har kvaliteten på de kontroller som medlemsstaterna utfört inte förbättrats. Parlamentet beklagar att den uppdaterade versionen av vägledningen för tullrevision, som utfärdades av kommissionen 2014, inte omfattar vissa av de brister som fastställts av revisionsrätten, i synnerhet avseende frågor med anknytning till hur man ska hantera importer som klareras i andra medlemsstater.

154.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

   a) vidta åtgärder för att minska antalet år som omfattas av reservationer i slutet av nästa kontrollcykel för BNI-baserade bidrag,
   b) upprätta de arrangemang som krävs för att minska konsekvenserna av revideringar av metoder och källor som presenterats av medlemsstater för sammanställning av deras BNI,
   c) förbättra den befintliga vägledning som ges till medlemsstaternas tullmyndigheter om de kontroller de gör (i synnerhet revisionerna efter klarering), och
   d) säkerställa att medlemsstater har lämpliga system för att utarbeta och förvalta sina rapporter om tullavgifter och sockeravgifter.
   e) utöka riskbedömningskapaciteten hos Eurofisc så att det täcker VIES-systemet (transnationellt system för utbyte av momsinformation).

Bästa praxis

155.  Europaparlamentet påpekar att inkomstsidan inte är behäftade med större fel, vilket i sig är en sorts bästa praxis, liksom nuvarande praxis med medlemsstaternas bidrag som baseras på BNI-principen, som än så länge är rimlig. För att denna modell ska fortsätta att fungera krävs dock en permanent bedömning av det ekonomiska utfallet i medlemsstaterna. Ett alternativ för att öka basen för egna medel förblir en aktuell fråga för framtiden.

Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

Allmänna frågor

156.  Europaparlamentet välkomnar att strukturen på revisionsrättens årsrapport för första gången följer rubrikerna i den fleråriga budgetramen som trädde i kraft den 1 januari 2014. 2013 kallades kapitlet ”Forskning och annan intern politik”. Parlamentet anser att denna strukturändring gör det svårare att jämföra revisionsrättens slutsatser med slutsatser från tidigare år.

157.  Europaparlamentet noterar även att forskning och innovation står för 61 % (8,1 miljarder EUR) av utgifterna, genom Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) och Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation inom utbildning 2014–2020 medan program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott (1,5 miljarder EUR), rymdprogram (1,4 miljarder EUR), transport (0,8 miljarder EUR) och andra åtgärder och program (1,5 miljarder EUR) står för de återstående 39 %.

158.  Europaparlamentet påminner om att rubrik 1a i den fleråriga budgetramen har skurits ned kraftigt under förhandlingarna (- 24 % jämfört med den ursprungliga kommissionsförslaget). Parlamentet är medvetet om att rubrik 1a i inkluderar utgifter till förmån för förbättring av forskning och innovation, förstärkning av utbildningssystem och främjande av sysselsättning, säkerställande av en digital inre marknad, främjande av förnybar energi och energieffektivitet, modernisering av transportsektorn och ett förbättrat företagsklimat, i synnerhet för små och medelstora företag.

159.  Europaparlamentet understryker att 90 % av utgifterna på detta område utgör bidrag till privata och offentliga förmånstagare.

160.  Europaparlamentet välkomnar att av revisionsrättens nio rekommendationer från 2011–2012 har tre rekommendationer genomförts fullt ut och sex rekommendationer håller på att genomföras i de flesta avseenden.

Europa 2020

161.  Europaparlamentet är medvetet om att det sammanlagda totala antalet bidragsavtal för hela det sjunde ramprogrammet är 26 078 (varav totalt 9 627 har avslutats). Samtidigt inledde kommissionen arbetsprogrammet för 2014–2015 för Horisont 2020, vilket var en stor framgång, där 46 097 förslag hade tagits emot per den 25 februari 2015. Efter 79 avslutade ansökningsomgångar var 25 903 förslag behöriga, 3 765 godkändes för finansiering och 1 410 bidragsavtal tecknades.

162.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att kommissionen nådde de flesta målen för nyckelutförandeindikatorerna. Parlamentet tvivlar dock på att målet att fram till 2020 investera 3 % av EU:s BNP i forskning och utveckling kan nås. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att anta utmaningen. Parlamentet noterar att situationen förefaller särskilt svår för Kroatien, Finland, Luxemburg, Portugal, Rumänien, Spanien och Sverige. Kommissionen uppmanas att dra de nödvändiga slutsatserna inför den kommande halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen som ska läggas fram före utgången av 2016.

163.  Europaparlamentet välkomnar den inverkan som europeisk forskning (europeiska forskningsnätverk) haft i kampen mot ebola, skapandet av ett gemensamt europeiskt område för klinisk forskning, bekämpning av översvämningar, ökande av livsmedelssäkerhet och förbättring av säkerheten för kryssningsfartyg, för att nämna några exempel.

164.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att efterhandsutvärderingen av det sjunde ramprogrammet blev tillgänglig i november 2015. Parlamentet förväntar sig att dess slutsatser och rekommendationer fortfarande kan beaktas för arbetsprogrammen inom ramen för Horisont 2020.

165.  Europaparlamentet noterar med intresse den första tillgängliga informationen om rapporten ”Tillståndet i Innovationsunionen 2015”(89) vilken innehåller en uppdatering av det aktuella läget för genomförandet av de 34 åtaganden som gjorts inom ramen för flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen som ingår i Europa 2020-strategin.

166.  Europaparlamentet påminner om att "Samhällsutmaning 6 (SC6)", i synnerhet samhällsvetenskap och humaniora, var en prioritet för parlamentet, som infördes under utvecklandet av Horisont 2020. Parlamentet påminner om vikten av denna del på de områden där unionen står inför särskilda utmaningar, såsom att bekämpa arbetslöshet, radikalisering och terrorism och stödja migranter, ekonomisk och monetär styrning och kampen mot ojämlikhet. Parlamentet är därför bekymrat att under genomförandefasen av programmen nedgraderades samhällsvetenskap och humaniora som en prioritet genom att deras särskilda ledarskap gick förlorat och åtagandebemyndigandena minskade med 40 % under en tid då den totala finansieringsramen för Horisont 2020 under den fleråriga budgetramen 2014-2020 ökade.

Förvaltningsfrågor

167.  Europaparlamentet påpekar att

   a) allmänna slutsatser och observationer för praxis för delad förvaltning är giltiga för konkurrenskraften,
   b) synergier och mellan olika typer av instrument till stöd för forskning, utveckling och innovation finns, liksom ett integrerat tillvägagångssätt, men detta skulle behöva vidareutvecklas,
   c) Horisont 2020 har infört enklare regler jämfört med det sjunde ramprogrammet. Å andra sidan finns inom Horisont 2020 understödda områden som är potentiellt mer riskfyllda, såsom affärsorienterade projekt där små och medelstora företag deltar och där nya innovativa instrument används, inbegripet finansiella sådana.

168.  Europaparlamentet uppmanar förmånstagarna att dra största möjliga nytta av revisionsintyg, eftersom revisionsintyg minskar felprocenten med 50 % jämfört med kostnadsredovisningar utan intyg. Parlamentet anser dock att felprocenten som upptäcks i externa revisioner bör förbättras betydligt med tanke på det högt specialiserade stöd som kommissionen gett. I detta sammanhang välkomnas alla de riktlinjer, seminarier, modeller och förteckningar av de vanligaste felen som kommissionen tillhandahåller mottagare och revisionsorgan men uppmanar kommissionen att vidta kraftfullare åtgärder för att säkerställa att externa revisionsintyg återspeglar felprocenten på ett mer korrekt sätt.

169.  Europaparlamentet stödjer kommissionens arbete med att vidareutveckla riskhantering på forskningsområdet. Parlamentet välkomnar här att urvalet av deltagare som ska granskas vid efterhandskontroller redan till stor del är riskstyrt. Kommissionen förväntar sig att 83 % av de revisioner som genomförs under perioden 2012–2016 kommer att väljas ut i enlighet med riskkriterier.

170.  Europaparlamentet välkomnar skapandet av ett gemensamt stödcentrum som ska tillhandahålla stöd till alla forskningstjänster inom området rättsligt stöd, revision, affärsprocesser, it och information och uppgifter.

171.  Europaparlamentet erkänner att väsentligt stöd för forskning och innovation ingår i medlemsstaternas och regionernas partnerskapsavtal och operativa program inom ramen för ESI-fonderna, vilket skapar ökade synergier. Stödet uppgår till mer än 42 miljarder EUR för kärnforskning och innovation och 118 miljarder EUR för forskning och innovation i vidare mening.

Laglighet och korrekthet, fel och misstag

172.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över att 79 av de 166 transaktioner som revisionsrätten granskat var behäftade med fel. Parlamentet noterar att den uppskattade felprocenten är 5,6 % baserat på 53 kvantifierade fel.

173.  Europaparlamentet oroas över att varken kommissionen, nationella myndigheter eller oberoende revisorer hade tillräckligt med information för att förebygga, upptäcka och korrigera felen innan utgifterna godkändes i 27 fall av kvantifierbara fel. Om all denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade felprocenten för detta kapitel ha varit 2,8 procentenheter lägre. Denna situation, som har varit oförändrad under flera år, pekar på bristande aktsamhet.

174.  Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att felprocenten för det sjunde ramprogrammet inte förbättrats jämfört med det sjätte ramprogrammet och att det enligt uttalandena från GD RTD:s generaldirektör kommer att bli ännu värre. Parlamentet anser att felprocenten för det sjunde ramprogrammet borde ha förbättrats med tanke på de erfarenheter som redan gjorts inom projektförvaltning. Parlamentet beklagar att den dramatiska ökningen av felprocenten på området "konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning" under 2014 endast tjänar till att framhäva den sunda förvaltningen av programmet under senare år.

175.  Europaparlamentet beklagar att utgiftsområdet "konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning" uppvisade den kraftigaste ökningen av felprocenten i unionen mellan 2013 och 2014.

176.  Europaparlamentet beklagar att felkällorna har förblivit desamma:

   a) På forskningsområdet (Forskning): Felaktigt beräknade personalkostnader, andra icke stödberättigande direkta kostnader, såsom ostyrkta kostnader för resor eller utrustning. Icke stödberättigande indirekta kostnader som bygger på felaktiga omkostnadspåslag eller inbegriper icke stödberättigande kostnadskategorier som inte hör samman med projektet
   b) För övriga finansieringsinstrument (Övriga): Ostyrkta och icke stödberättigande kostnader samt fall av bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling.

Bidrag per typ av fel

Forskning

Övrigt

Felaktigt beräknade personalkostnader

30,5 %

2,5 %

Övriga icke stödberättigande direkta kostnader

17,5 %

13,5 %

Icke stödberättigande indirekta kostnader

20 %

 

Bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling

 

14 %

Icke stödberättigat underleverantörskap

2 %

 

Totalt

70 %

30 %

177.  Europaparlamentet förblir övertygat om att kommissionen måste fortsätta sträva efter en acceptabel balans mellan programmens dragningskraft för deltagare och det berättigade behovet av ansvarsskyldighet och ekonomisk kontroll. Parlamentet påminner i detta sammanhang om generaldirektörens uttalande år 2012 om att ett tillvägagångssätt som under alla omständigheter eftersträvar en kvarstående felprocent på 2 % inte utgör någon möjlig lösning(90).

178.  Europaparlamentet noterar att generaldirektören för GD Forskning och innovation liksom tidigare år har utfärdat en övergripande reservation avseende andelen kvarstående fel avseende kostnadsanspråk i det sjunde ramprogrammet som genomförts direkt av GD RTD och i betalningarna till det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel, där den uppskattade kvarstående risken är 3 % och den uppskattade effekten 111,39 miljoner EUR.

179.  Europaparlamentet konstaterar att vissa delar av utgifterna i det sjunde ramprogrammet inte täcktes av en reserv där det finns belägg för att riskerna (och därmed de kvarstående felprocenten) var betydligt lägre än för utgifterna totalt. Inom GD RTD avser detta utgifter för de gemensamma företagen Fusion for Energy och Clean Sky och det för bränsleceller och väte. Utanför GD RTD gäller detta också utgifter från genomförandeorganet för forskning inom Marie Curie-programmen och alla utgifter från genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet.

180.  Europaparlamentet drar slutsatsen att den övergripande reservationen visserligen kan vara rättsligt nödvändigt men en sådan reservation kastar ett negativt sken över kommissionens ekonomiska förvaltning, särskilt som GD RTD kan ge en full försäkran för 97 % av dessa utgifter.

181.  Europaparlamentet noterar att kommissionen på forskningsområdet under 2014 och 2015 utfärdade betalningskrav till ett belopp av 42 miljoner EUR. 31 miljoner EUR har redan återvunnits, medan resten har ännu inte återvunnits, antingen på grund av konkurs eller i väntan på påtvingad återbetalning.

182.  Europaparlamentet beklagar den senaste tidens pressrapporter som ifrågasätter GD RTD:s förmåga att skydda unionens ekonomiska intressen på ett verkningsfullt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att klarlägga omständigheterna som blivit väl dokumenterade i medierna och pekar på ett tydligt fall av bristande förvaltning och otvetydig skada för unionens ekonomiska intressen och rykte. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att inleda en undersökning om detta.

183.  Europaparlamentet beklagar att förhandskontroller försvunnit genom förenklingsinsatserna (det finns nu ingen förhandskontroll för utgifter över 375 000 EUR till exempel), vilket ger upphov till allt fler misstag som leder till en omfattande, ständigt stigande felprocent som knappast kommer att minska för Horisont 2020, med tanke på det ökade antal organ som ansvarar för att förvalta utgifterna för det sjunde ramprogrammet.

Uppgifternas tillförlitlighet

184.  Europaparlamentet beklagar att det finns ett problem med den analys av sekundära uppgifter som krävs för resultatbaserade utvärderingar. Parlamentet anser att detta borde anses vara en utmaning för den nära framtiden. Parlamentet erinrar om behovet av att förbättra informationshanteringen.

Resultatbaserat tillvägagångssätt

185.  Europaparlamentet noterar att de verkliga effekterna och resultaten av forskning och utveckling och innovation, med avseende på saluförande och mervärde, i högsta grad är påtagliga.

186.  Europaparlamentet välkomnar de positiva effekter som högnivåexpertgruppen som utför efterhandsutvärderingar av det sjunde ramprogrammet kommit fram till, nämligen att programmet har skapat 1,3 miljoner jobbår direkt (genom projekt som finansierats under en period på 10 år) och indirekt 4 miljoner jobbår under en period på 25 år, att varje euro som spenderats genom det sjunde ramprogrammet genererade 11 EUR direkta och indirekta effekter genom innovationer, ny teknik och nya produkter och att dess finansiella bidrag till små och medelstora företag översteg målet på 15 % och uppnådde 17 % (5 miljarder EUR).

187.  Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten, för att stärka den resultatbaserade metoden, tillhandahöll ett banbrytande test av indikatorerna inom Europa 2020-strategin, där utgifter för FoU spelar en viktig roll.

188.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att översända till parlamentet den handlingsplan som Iterrådet lade fram i november.

189.  Europaparlamentet begär att kommissionen senast i juni 2016 förser parlamentet med en uppdatering av en långsiktig tidsplan för Iterprojektet, inklusive relaterade kostnader, som ett led i förberedelserna av budgetbesluten inför nästa år. Parlamentet påminner om att betalningsbemyndiganden för ett belopp på nästan 475 miljoner EUR har öronmärkts för Iter för 2016.

Finansieringsinstrument

190.  Europaparlamentet noterar att i synnerhet för Horisont 2020 utgör väldigt avancerade och innovativa finansieringstekniska instrument ett av nyckelområdena för praktiskt genomförande. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang en ny uppsättning produkter inom InnovFin - EU-finansiering för innovatörer såsom ett gemensamt initiativ från Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB och EIF) i samarbete med kommissionen.

191.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i framtida ansvarsfrihetsförfaranden lämna information om genomförandet av InnovFin avseende delen från unionsbudgeten i detta finansieringsinstrument.

192.  Europaparlamentet betonar att vissa sektorer och politikområden, såsom järnvägsinfrastruktur eller teoretisk forskning eller grundforskning, är mindre lämpad att finansieras med finansieringsinstrument, och riskerar därmed att undantas från unionens verksamhet.

Bästa praxis

193.  Europaparlamentet noterar att revisionsarbetet på detta område intensifierades och att den gemensamma revisionstjänstens samordning förbättrades, då den tillhandahålls som en delad förvaltningstjänst för alla generaldirektorat, genomförandeorgan och gemensamma företag som är involverade i utgifter för forskning och innovation.

194.  Europaparlamentet anser att god praxis potentiellt kan vara en specifik utkontraktering, genom vilket förvaltning av stora program på detta område genomförs av särskilda organ. Eftersom en sådan praxis endast har funnits under en kort period är det inte möjligt att presentera några handfasta resultat, men som metod och modell verkar den dock vara väldigt innovativ.

Åtgärder som ska vidtas

195.  Europaparlamentet drar slutsatsen att kommissionen bör

   a) vidta ett antal åtgärder för att minska den relativt höga felprocenten på detta område, förbättra data- och informationshantering för att analysera även mycket avancerade projekt inom forskning, utveckling och innovation samt testa deras verkliga inverkan gentemot potentialen hos Horisont 2020,
   b) presentera en rapport som utvärderar den aktuella erfarenheten med en ny praxis att använda särskilda organ i detta segment(91) ur ett budgetperspektiv samt införa regelbunden rapportering om överensstämmelse med de relevanta indikatorerna inom Europa 2020-strategin.

196.  Europaparlamentet uppmanar GD RTD att förbättra informationshanteringen, i synnerhet i linje med en resultatkultur som ska inkludera samtliga intressenter, särskilt nya sådana, och att förbättra informationshantering med förmånstagare i medlemsstaterna. Parlamentet rekommenderar ett utökat inkluderande av oberoende revisorer som fokuserar inte bara på fel, utan även på resultatcykeln, inbegripet en lämplig riskutvärdering. Dessutom bör regelverket genomgå en konsekvensbedömning.

197.  Europaparlamentet uppmanar GD RTD att i sina respektive årliga verksamhetsrapporter offentliggöra dess bidrag till de landsspecifika rapporterna på ett omfattande och utförligt sätt, eftersom dessa rekommendationer bör visa hur generaldirektoratet underlättar medlemsstaternas framsteg mot målen inom ramen för Europa 2020-strategin.

198.  Europaparlamentet noterar att kommissionen inlett samråd med intressenter om ytterligare förenklingar som bör införas i Horisont 2020. Parlamentet begär information om hur ytterligare förenklingar kommer att genomföras.

199.  Europaparlamentet betonar att förenkling och deltagande i Horisont 2020 också bör vara ledstjärnan i den kommenterade bidragsöverenskommelsen. Till skillnad från det sjunde ramprogrammet behöver internt fakturerade kostnader i Horisont 2020 delas upp och rapporteras enligt olika kostnadskategorier, inbegripet personalkostnader. Kommissionen uppmanas därför att se över kommentarerna och tillåta internt fakturerade kostnader att vara stödberättigande såsom andra direkta kostnader utan att dela upp dem i kostnadskategorier och utan tidsredovisning för tjänster.

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

Allmänna frågor

200.  Europaparlamentet välkomnar att strukturen på revisionsrättens årsrapport för första gången följer rubrikerna i den fleråriga budgetramen som trädde i kraft den 1 januari 2014. År 2013 innehöll revisionsrättens årsrapport två olika kapitel: ett kapitel om ”regionalpolitik, transport och energi” och ett om ”sysselsättning och sociala frågor”. Parlamentet anser dock att denna policyändring gör det svårare att jämföra revisionsrättens slutsatser med slutsatser från tidigare år.

201.  Europaparlamentet konstaterar en betydande del av unionens budget, nämligen 54,4 miljarder EUR under 2014, omfördelas genom politiken för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Av detta belopp anslogs 80 % till regional- och stadspolitik, främst via Eruf och Sammanhållningsfonden, och 20 % gick huvudsakligen till ESF för sysselsättning och sociala frågor.

202.  Europaparlamentet påpekar att Eruf och Sammanhållningsfonden under denna period främst stödde områden såsom infrastrukturprojekt, åtgärder för att skapa eller behålla arbetstillfällen, regionala utvecklingsinitiativ och SMF-verksamheter (Eruf) samt infrastrukturinvesteringar på miljö- och transportområdet (Sammanhållningsfonden).

203.  Europaparlamentet påpekar att ESF stöder investeringar i humankapital och åtgärder för att förbättra arbetstagares och företags anpassningsförmåga till förändringar i arbetsmönstren, öka tillgången till sysselsättning, stärka den sociala integrationen av mindre gynnade personer och stärka förvaltningars och offentliga tjänsters kapacitet och effektivitet. Trots att det finns resultatindikatorer är därför resultaten av ESF-investeringar svårare att kvantifiera.

204.  Europaparlamentet välkomnar att av revisionsrättens 16 rekommendationer åren 2011–2012 genomfördes åtta rekommendationer fullständigt, sju rekommendationer håller på att genomföras i de flesta avseenden och en rekommendation genomförs i vissa avseenden.

Europa 2020

205.  Europaparlamentet noterar att de viktigaste resultatindikatorerna (KPI) för området regional- och stadspolitik omfattar antalet skapade arbetstillfällen, antal företag som samarbetar med stödmottagande forskningsinstitut, antalet företag som mottar stöd och ytterligare kapacitet för produktion av förnybar energi. De övergripande resultat som medlemsstaterna rapporterar i sina genomföranderapporter visar på framsteg med i genomsnitt 29 % jämfört med föregående år, men enligt kommissionen kommer inte alla mål att uppnås till följd av den ekonomiska krisen. Kommissionen uppmanas att dra de nödvändiga slutsatserna inför den kommande halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen som ska läggas fram före utgången av 2016.

206.  Europaparlamentet välkomnar de insatser som görs av GD Regional- och stadspolitik för att ytterligare stärka sammanhållningspolitikens bidrag till unionens ekonomiska styrning genom att kontrollera alla partnerskapsavtal och operativa program under perioden 2014–2020 för att se till att relevanta landsspecifika rekommendationer som antogs i slutet av juni 2014 avspeglas på lämpligt sätt i medlemsstaternas strategier för utveckling och konkurrenskraft.

207.  Europaparlamentet noterar att vid utgången av 2015 hade i genomsnitt 89 % av medlen för programperioden 2007-2013 använts (med beaktande av absorptionsandelen) med Italien (79 %), Rumänien (70 %) och Kroatien (59 %) på efterkälken.

208.  Europaparlamentet påpekar att två av de viktigaste resultatindikatorerna på området sysselsättning och sociala frågor är arbetslöshetstalet och antalet arbetstillfällen som skapats och/eller bevarats. Parlamentet välkomnar att de preliminära resultaten av efterhandsutvärderingen av programperioden 2007–2013 visar att 8,8 miljoner av ESF-deltagarna i slutet av 2013 hade fått (eller kunnat behålla) anställning till följd av ESF-insatser under denna period. Parlamentet välkomnar också att över 300 000 personer som fått stöd via ESF blev egenföretagare och att över 50 000 nystartade företag fick stöd.

209.  Europaparlamentet anser att ungdomsgarantin är särskilt viktig. Parlamentet noterar därför med tillfredsställelse att 110 300 arbetslösa ungdomar deltog i åtgärder som finansierades av sysselsättningsinitiativet för unga 2014. Ett belopp på 1,3 miljarder EUR har redan anslagits för projekt ute på fältet. I detta sammanhang är parlamentet tacksamt för den vägledning som revisionsrätten ger i sin särskilda rapport nr 3/2015 och kommissionens konstruktiva svar på revisionsrättens slutsatser. Parlamentet betonar dock att några medlemsstater fortfarande har vissa svårigheter med att se till att betalningarna fungerar inom ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga.

210.  Europaparlamentet noterar slutsatserna i kommissionens rapport om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF), där det anges att för de två kombinerade åren (2014–2015) hade 7 636 arbetstagare (44,9 % av stödmottagarna) hittat ett nytt arbete i slutet av genomförandeperioden för EGF.

211.  Europaparlamentet instämmer i kommissionens åsikt att arbetslöshetstalet (särskilt långtidsarbetslöshet) och procentandelen unga som varken arbetar eller studerar visar på en obalans mellan tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden. De fem länderna med den högsta nivån på långtidsarbetslösheten (såsom andel av den aktiva befolkningen) i unionen är Grekland (19,5 %), Spanien (12,9 %), Kroatien (10,1 %), Slovakien (9,3 %) och Portugal (8,4 %) jämfört med unionsgenomsnittet på 5,1 %. Länderna med störst andel unga som varken arbetar eller studerar är Cypern (33,7 %), Bulgarien (30,9 %), Ungern (30,3 %), Grekland (30,0 %) och Rumänien (26,9 %) jämfört med unionsgenomsnittet på 16,37 %.

212.  Europaparlamentet välkomnar resultaten från genomförandet av 2007–2013 års program inom Eruf/Sammanhållningsfonden, som illustreras av vissa nyckelindikatorer som medlemsstaterna rapporterar årligen och resultaten från den preliminära bedömningen av de senast tillgängliga uppgifterna som visar att cirka 950 000 jobb skapades, 36 000 företag samarbetade med forskningsinstitutioner, mer än 270 000 företag erhöll stöd och tillskottet i kapacitet för förnybar energiproduktion var mer än 4 000 megawatt.

213.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten, för första gången, även försökte utvärdera resultatet av programmen i ett pilotprojekt, och att revisionen visar att 89 av de 186 projekten (48 %) nådde (eller överskred) alla mål som hade ställts upp för att mäta projektresultaten. Parlamentet noterar att för 56 projekt (30 procent) fann revisionsrätten att en eller flera av de indikatorer som angetts för projektet inte nådde det avsedda målvärdet, och att i 17 fall (9 procent) nåddes tidsfristen för att uppnå målen för vissa, men inte alla, mål när revisionen gjordes. Parlamentet uppmuntrar revisionsrätten att fortsätta att finslipa detta arbete, särskilt för program under den nya räkenskapsperioden 2014–2020.

Förvaltningsfrågor

214.  Europaparlamentet betonar att utgifterna under rubrik 1b i den fleråriga budgetramen omfattas av delad förvaltning. Inom detta område bär medlemsstaterna det främsta ansvaret för att genomföra de operativa programmen och för att förebygga, upptäcka och korrigera oegentliga utgifter.

215.  Europaparlamentet betonar med eftertryck att särskilt för sammanhållning är omfattningen av den delade förvaltningen bred och specifik, av två skäl: programmen genomförs i medlemsstaterna och deras regioner enligt gemensamma unionsregler, men med hänsyn till deras specifika behov, förvaltningen är i många fall delad även när projekten samfinansieras av medlemsstaterna och stödmottagarna.

216.  Europaparlamentet finner det oacceptabelt att i 21 fall av kvantifierbara fel som gjordes av stödmottagarna hade de nationella myndigheterna tillräckligt med information för att förebygga eller upptäcka och korrigera felen innan utgifterna anmäldes till kommissionen. Om all denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade mest sannolika felnivån för detta kapitel ha varit 1,6 procentenheter lägre. Dessutom har revisionsrätten konstaterat att det i 13 fall var de nationella myndigheterna som hade begått det fel som revisionsrätten upptäckte. Dessa fel bidrog med 1,7 procentenheter till den uppskattade felnivån. Denna situation, som nu har varit oförändrad under flera år, pekar på bristande aktsamhet.

217.  Europaparlamentet betonar att inom ESF är de vanligaste typerna av upptäckta stödberättigandeproblem följande: utgifter som redovisats utanför stödberättigandeperioden (Tjeckien, Tyskland), för högt uttagna löner (Tyskland, Finland, Polen, Portugal), kostnader utan anknytning till projektet (Nederländerna, Polen, Portugal), nationella regler för stödberättigande som inte följts (Polen) och inkomster som inte dragits av (Österrike). De vanligaste exemplen på fall där regler för offentlig upphandling inte har följts är följande: omotiverad direkttilldelning (Tyskland, Italien), omotiverad direkttilldelning av ytterligare arbeten/tjänster, olaglig uteslutning av anbudsgivare, intressekonflikter och diskriminerande urvalskriterier (Finland);

218.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten analyserat 161 transaktioner på regional- och stadsområdet (101 gällde Eruf, 55 gällde Sammanhållningsfonden och 5 gällde finansieringsinstrument) och 170 transaktioner ESF. 135 av 331 transaktioner var behäftade med fel. Revisionsrätten uppskattar felprocenten till 5,7 % (för Eruf och Sammanhållningsfonden uppskattades felprocenten till 6,1 % och för ESF uppskattades den till 3,7 %).

219.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram ett effektivt verktyg för att bidra till att de nationella myndigheternas kontroll- och revisionsverksamhet blir mer tillförlitlig. Parlamentet påminner om betydelsen av att öka transparensen i uppgifter om offentlig upphandling för att förbättra tillgängligheten och kontrollerna genom att offentliggöra närmare uppgifter om leverantörer och underleverantörer.

220.  Europaparlamentet noterar att enligt alla de revisionsresultat som fanns tillgängliga i slutet av november 2015 fungerade 90 % av kontrollerna av förvaltningen av program inom Eruf/Sammanhållningsfonden väl eller behövde endast små förbättringar. Parlamentet påminner om att den egentliga orsaken till medlemsstaternas fel är komplexa förvaltningsstrukturer och förlorad sakkunskap till följd av hög personalomsättning eller otillräcklig personaltilldelning till följd av budgetrestriktioner.

221.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna starkare incitament att främja användningen av innovativa finansieringsinstrument inom sin regionalpolitik samtidigt som man beaktar de erfarenheter som gjorts under perioden 2007–2013 för att undvika att medel blockeras i finansieringsinstrument.

222.  Europaparlamentet uppmärksammar rekommendationerna i revisionsrättens särskilda rapport nr 10/2015 ”Mer behöver göras för att åtgärda problemen vid offentlig upphandling inom EU:s sammanhållningsutgifter”, och välkomnar kommissionens positiva svar på revisionsrättens slutsatser.

223.  Europaparlamentet gläder sig åt att kommissionen i oktober 2015 offentliggjorde ett dokument med titeln ”Offentlig upphandling –Vägledning för yrkesutövande aktörer om hur man undviker de vanligaste felen i projekt som finansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna”. Parlamentet kritiserar dock att den främsta källan till utgiftsrelaterade fel i rubriken "Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning" forsätter att vara överträdelser av reglerna om offentlig upphandling, som står för nästan hälften av den uppskattade felprocenten. Parlamentet betonar att de allvarliga överträdelserna av reglerna för offentlig upphandling var bland annat direkt tilldelning av ytterligare kontrakt eller ytterligare arbeten eller tjänster för vilka ingen motivering lämnats, olaglig uteslutning av anbudsgivare, intressekonflikter och diskriminerande urvalskriterier. Parlament anser att det är avgörande med en policy för fullständig transparens när det gäller information om uppdragstagare och underleverantörer, så att fel och missbruk kan undvikas.

224.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i november 2014 inrättade en arbetsgrupp för bättre genomförande för Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Ungern, Italien (södra), Rumänien, Slovakien och Slovenien i syfte att undvika återtagande av medel.

225.  Europaparlamentet påminner om att man i den rättsliga ramen för ESI-fonderna 2014–2020 även har infört förhandsvillkor om ändamålsenlig och effektiv användning av unionens medel, vilket bland annat omfattar medlemsstaternas system för offentlig upphandling, och att handlingsplaner här har antagits för 12 länder (Bulgarien, Tjeckien, Grekland, Ungern, Kroatien, Italien, Lettland, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien) och kommer att utvärderas före utgången av 2016. Parlamentet påminner att en förutsättning för finansiering är att förhandsvillkoren är uppfyllda. Parlamentet kräver den fulla transparens om finansiering av infrastrukturprojekt, inbegripet publicering av förhands- och efterhandsbedömningar av den ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarheten i projekten.

226.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra alla dokument avseende projektet att bygga höghastighetssträckan Lyon-Turin och finansieringsarrangemangen för projektet.

227.  Europaparlamentet välkomnar att GD REGIO har genomfört 265 revisionsuppdrag sedan 2009. GD Regio drog slutsatsen att det arbete som utförts av 42 revisionsmyndigheter med ansvar för att granska omkring 91 % av anslagen till Eruf/Sammanhållningsfonden under perioden 2007–2013 generellt sett är tillförlitligt. När det gäller GD EMPL hade 87 revisionsmyndigheter av 92 granskats (94,6 %) i slutet av 2014. De täcker 113 av 118 operativa program, som står för 99,1 % av den finansiella programplaneringen för programperioden 2007–2013.

228.  Europaparlamentet konstaterar att 121 program inom Eruf/Sammanhållningsfonden berördes av förfaranden för att avbryta eller ställa in betalningarna och nästan 7,9 miljarder EUR i betalningskrav som lämnats in av medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar även att för ESF skickade kommissionen elva varningsskrivelser och 18 förhandsunderrättelser om att avbryta betalningarna, inledde 31 avbrott av betalningarna och stoppade elva operativa program. Totalt 1,3 miljarder EUR i betalningskrav avbröts.

229.  Europaparlamentet noterar att 2004, till följd av en strikt övervaknings- och interventionspolicy hos GD REGIO och GD EMPL och ett allt större antal handlingsplaner, bekräftades 840 miljoner EUR av finansiella korrigeringar och 854 miljoner EUR genomfördes för Eruf/Sammanhållningsfonden för alla programperioden (beslutade under 2014 och under föregående år). För ESF under perioden 2007–2013 accepterades/beslutades 209 miljoner EUR i finansiella korrigeringar och 155,9 miljoner EUR genomfördes (beslutade 2014 och under tidigare år).

230.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att 2014, och tack vare kommissionens övervakande roll, tillämpade attesterande myndigheter finansiella korrigeringar på 782 miljoner EUR innan utgifterna deklarerades till kommissionen för Eruf/Sammanhållningsfonden, vilket har besparat EU-budgeten betalningar för inkorrekta utgifter.

231.  Europaparlamentet är oroat över att Europa 2020-strategin enligt revisionsrätten inte omsätts systematiskt via tematiska mål i operativa målvärden i partnerskapsavtal och program. Parlamentet noterar dock att detta omvandlats till operativa mål på programnivå inom ESI-fonderna genom specifika mål i överensstämmelse med de 11 tematiska målen. Parlamentet anser att resultaten endast kan utvärderas på ett meningsfullt sätt om de tematiska målen och de operativa programmen är anpassade till varandra och resultatindikatorer och riktmärken gör det möjligt att mäta framstegen.

232.  Europaparlamentet konstaterar att partnerskapsavtal och allmän reglering å ena sidan bidrar till att skapa gemensamma regler som bör uppmuntra ett integrerat synsätt, men att varje fond å andra sidan förvaltas enligt en specifik förordning och särskilda förfaranden.

233.  Europaparlamentet noterar med intresse att revisionsrätten inom en snar framtid kommer att lägga fram en särskild revision av partnerskapsavtalen och den resultatinriktade ramen i sammanhållningspolitiken.

234.  Europaparlamentet beklagar att antalet operativa program som det utfärdats en reservation för ökade från 73 till 77 för Eruf/Sammanhållningsfonden 2014 och förblev oförändrat, nämligen 36, när det gällde ESF. De uppskattade finansiella konsekvenserna av dessa reservationer minskade från 423 miljoner EUR 2013 till 224 miljoner EUR 2014 när det gällde Eruf/Sammanhållningsfonden, och den ökade från 123,2 miljoner EUR 2013 till 169,4 miljoner EUR när det gällde ESF 2014.

235.  Europaparlamentet instämmer i uppläggningen av den gemensamma revisionsstrategin för perioden 2014–2020, där tematiska revisioner kommer att prioriteras inom två områden: tillförlitligheten hos system för rapportering av resultatuppgifter (en ny funktion som är kopplad till politikens resultatorienterade inriktning) och finansieringsinstrument.

236.  Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna inte fullständigt tagit till sig det förenklade kostnadsalternativet inom ESF. Parlamentet välkomnar rapporten om detta där GD EMPL förväntar sig att under programperioden 2014–2020 kommer i genomsnitt 35 % av utgifterna att begäras enligt et förenklade kostnadsalternativet, och vissa medlemsstater (Italien, Nederländerna, Spanien och Sverige) kommer att ligga betydligt över medan andra medlemsstater (Bulgarien, Ungern, Lettland och Slovakien) kommer att ligga betydligt under. Parlamentet stöder GD EMPL:s insatser att främja användningen av det förenklade kostnadsalternativet från medlemsstaternas sida och uppmanar dessa att fullt ut ta fasta på möjligheterna i det förenklade kostnadsalternativet.

237.  Europaparlamentet uppskattar i detta sammanhang att kommissionen har inrättat en högnivågrupp om förenkling för ESI-fondernas stödmottagare. Parlamentet vill få kopior av de rapporter som gruppen kommer att offentliggöra från och med februari 2016.

238.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar för att uppmuntra medlemsstaterna att ta över IT-verktyget Arachne för datautvinning, i syfte att förebygga bedrägerier. Parlamentet påminner medlemsstaterna om att IT-verktyget tillhandahålls kostnadsfritt.

239.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen under 2014 inledde en första serie med fyra studier för att bedöma hur delar av den reformerade sammanhållningspolitiken integrerats i programplaneringen för perioden 2014–2020. Parlamentet påminner om att studierna omfattar följande ämnen: förhandsvillkor, partnerskapsprincipen, resultatramen och ”nya bestämmelser” (som omfattar en rad olika programplaneringsdelar, t.ex. bedömning av den administrativa bördan för stödmottagare och planerade åtgärder för att minska den, övergripande principer, territoriella strategier osv.). Parlamentet önskar få kopior av studierna när de har slutförts.

Laglighet och korrekthet, fel och misstag

240.  Europaparlamentet är oroat över att revisionsrätten granskade 161 transaktioner på politikområdet regional- och stadspolitik och 170 transaktioner på politikområdet sysselsättning och socialpolitik, varav 135 innehöll fel (75 för politikområdet regional- och stadspolitik och 60 för politikområdet sysselsättning och socialpolitik). Parlamentet noterar att på grundval av 25 kvantifierade fel uppskattas felnivån till 6,1 % för politikområdet regional- och stadspolitik, och baserat på 28 kvantifierade fel uppskattas felnivån till 3,7 % för politikområdet sysselsättning och socialpolitik, vilket innebär att den mest sannolika felnivån för sammanhållningspolitiken som helhet ligger på 5,7 %.

241.  Europaparlamentet finner det frustrerande att i 21 fall av kvantifierbara fel som gjordes av stödmottagarna hade de nationella myndigheterna tillräckligt med information för att förebygga eller upptäcka och korrigera felen innan utgifterna anmäldes till kommissionen. Om all denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade mest sannolika felnivån för detta kapitel ha varit 1,6 procentenheter lägre. Parlamentet noterar dessutom att revisionsrätten konstaterade att det i 13 fall var de nationella myndigheterna som hade begått det fel som revisionsrätten upptäckte. Dessa fel bidrog med 1,7 procentenheter till den uppskattade felnivån. Parlamentet anser att denna situation, som nu varit oförändrad under några år, visar på bristande aktsamhet.

242.  Europaparlamentet kritiserar att liksom under tidigare budgetår omfattar felprocenten även vissa krav på slutbetalningar som varit föremål för externa revisioner och kontroller, och betonar att förhandskontroller inte är tillräckliga när det gäller ESF. Parlamentet betonar att fel som avser bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling och avsaknad av styrkande dokument för utgifter står för nästan en tredjedel av den uppskattade felprocenten.

243.  Europaparlamentet betonar att om alla kontroller i medlemsstaterna skulle ha varit fullständigt tillförlitliga inom båda politikområdena skulle den uppskattade felnivån ha minskats med 3,3 procentenheter för politikområdet regional- och stadspolitik och med 3,2 procentenheter för politikområdet sysselsättning och socialpolitik.

244.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att före den 1 juli ange vilka planer den har för att åtgärda denna situation för att väsentligt förbättra den ekonomiska förvaltningen på medlemsstatsnivå. Parlamentet är av den fasta övertygelsen att ansvarsfriheten bör vara avhängig av att de nödvändiga framstegen på detta område görs.

245.  Europaparlamentet beklagar att felkällorna har förblivit desamma:

   a) Inom politikområdet regional- och stadspolitik (regionalpolitik): bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling, krav på icke stödberättigade kostnader och överträdelser av reglerna för statligt stöd.
   b) Inom politikområdet sysselsättning och socialpolitik (sysselsättningspolitik): krav på icke stödberättigade kostnader, icke stödberättigade projekt eller icke stödberättigade mottagare samt fall av bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling. De vanligaste typerna av upptäckta stödberättigandeproblem följande: utgifter som redovisats utanför stödberättigandeperioden (Tjeckien, Tyskland), för högt uttagna löner (Tyskland, Finland, Polen, Portugal), kostnader utan anknytning till projektet (Nederländerna, Polen, Portugal), nationella regler för stödberättigande som inte följts (Polen) och inkomster som inte dragits av (Österrike). De vanligaste exemplen på fall där regler för offentlig upphandling inte har följts är följande: omotiverad direkttilldelning (Tyskland, Italien), omotiverad direkttilldelning av ytterligare arbeten/tjänster, olaglig uteslutning av anbudsgivare, intressekonflikter och diskriminerande urvalskriterier (Finland);

Bidrag per typ av fel

Regionalpolitik

Sysselsättningspolitik

Bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling

44,9 %

2,9 %

Icke stödberättigande kostnader

21,5 %

5,6 %

Statligt stöd

21,2 %

 

Icke stödberättigat projekt eller icke stödberättigad mottagare

 

3,9 %

Totalt

87,6 %

12,4 %

246.  Europaparlamentet beklagar att fel av samma slag fortsätter att upptäckas, och ofta i samma medlemsstater. Parlamentet konstaterar att kommissionen allt oftare avbryter och ställer in utbetalningar, vilket leder till att korrigeringsåtgärder vidtas i de fall där brister har identifierats. Parlamentet uppmanar kommissionen att utöka kontrollerna av nationella och regionala förvaltnings- och kontrollsystem utifrån detta konstaterande, och att dra ned på kontrollerna i stater där förvaltnings- och kontrollsystemen har visat sig vara tillförlitliga.

247.  Europaparlamentet är bekymrat över överträdelser av regler för offentlig upphandling under upphandlingsförfaranden för IT-övervakningssystem under perioderna 2007–2013 och 2014–2020, vilket också gav upphov till misstankar om bedrägeri. Parlamentet noterar att dessa fel upptäcktes av de tjeckiska revisionsmyndigheterna. Parlamentet stöder helt och hållet kommissionens ståndpunkt att inga betalningar bör göras tills de respektive korrigerande åtgärderna vidtagits och polisutredningen slutförts.

248.  Europaparlamentet noterar oroat problemen med upphandlingen av övervakningssystem för strukturfonderna under 2007–2013 och också under 2014–2020 och begär klarlägganden varför dessa problem uppstår under varje finansieringsperiod och också hur bedrägeriundersökningarna och återvinningen av oegentligt erhållna medel fortlöper.

249.  Europaparlamentet betonar att enligt uppgifterna som tillhandahållits i 2014 års årliga verksamhetsrapport från GD REGIO ligger risken för fel som ett viktat genomsnitt av uppskattningarna för varje operativt program som stöds av Eruf och Sammanhållningsfonden under 1 % i 9 medlemsstater (2013: 6 medlemsstater) och att denna procentandel endast är 4 procent eller mer i 2 medlemsstater (2003: 5 medlemsstater).

250.  Parlamentet betonar att enligt uppgifterna som tillhandahållits i 2014 års årliga verksamhetsrapport från GD EMPL ligger risken för fel som ett viktat genomsnitt av uppskattningarna för varje operativt program som stöds av ESF under 1 % i 9 medlemsstater såsom det var 2013 och att denna procentandel är 4 % eller mer i 6 medlemsstater (högst 7,9 %) medan denna procentandel 2013 låg över 4 % i 5 medlemsstater (som högst 8,8 % och 9,3 %).

251.  Europaparlamentet betonar att revisionsrätten inte upptäckte några kvantifierbara fel i användningen av det förenklade kostnadsalternativet under de tre senaste åren. Detta visar att det förekommer färre fel i projekt som använder förenklade kostnadsalternativ än i projekt som använder faktiska kostnader.

252.  Europaparlamentet anser att det skulle vara till hjälp att tillhandahålla en fokuserad analys på de nationella reglerna för stödberättigande (för både perioden 2007–2013 och perioden 2014–2020) och på grundval av denna analys utarbeta vägledning för medlemsstaterna om hur de kan förenkla och undvika onödigt komplexa och/eller betungande regler (överreglering).

253.  Europaparlamentet konstaterar att efterlevnad av reglerna för statligt stöd förefaller vara en viktig fråga för att minimera felen i sammanhållningspolitiken.

254.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att uppmärksamma problemet med underrapportering av fel och överrapportering av finansiella korrigeringar av medlemsstaternas nationella myndigheter.

255.  Europaparlamentet uttrycker oro över kontrollerna som gjorts av medlen för flyktingar som ofta tilldelas medlemsstaterna i krislägen och på ett sätt som inte är förenligt med gällande regler. Parlamentet anser att det är avgörande att kommissionen inför mer rigorösa kontroller, inte minst i syfte att säkerställa att flyktingar och asylsökandes mänskliga rättigheter respekteras.

Uppgifternas tillförlitlighet

256.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att korrektheten i de uppgifter som rapporteras i medlemsstaternas kontrollrapporter för Eruf/Sammanhållningsfonden och ESF har förbättrats. Parlamentet beklagar dock att kommissionens korrigeringar i vissa fall överskred 1,5 % och att uppgifterna ansågs vara otillförlitliga.

Resultatbaserat tillvägagångssätt

257.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten när det gäller belägg för verkliga politiska resultat och uppnådda resultat för första gången använde ett resultatbaserat tillvägagångssätt för att granska komplementariteten hos unionens budget med Europa 2020-strategin. Parlamentet anser att resultatet som uppnåtts genom genomförandet av denna strategi av strukturfonderna är mycket viktiga för den unionsomfattande och viktiga ekonomiska indikatorn "BNP per capita", liksom för andra indikatorer.

258.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att bedöma om, och i så fall i vilken utsträckning, projekt inom Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF har slutförts (i slutet av 2014) och om målen har uppnåtts.

259.  Europaparlamentet beklagar att resultatbaserade finansieringsarrangemang fortfarande snarare är undantag än regel. Parlamentet noterar att om de överenskomna målen i bidragsavtalen inte uppnåddes påverkade detta i de flesta fall inte beloppet för den EU-finansiering som mottogs.

260.  Europaparlamentet påminner om att genomförandet av 51 prioriterade projekt i Grekland behöver påskyndas. Vidare har 14 projekt, bland annat projekt för fastighetsregister och det nationella registret, identifierats som flaskhalsar och löper nu risken att återtas. Kommissionen förväntas uppdatera parlamentet om situationen i sin uppföljningsrapport om ansvarsfriheten 2014.

261.  Europaparlamentet påminner om att man i den tjeckiska revisionsrättens rapport OPTP/2014/SM/01 om upphandlingsförfaranden för övervakningssystemen 2014–2020, som lämnades in till kommissionen i april 2014, nämner oberättigade utgifter på 9 miljoner EUR. Parlamentet välkomnar att kommissionen har utfärdat en varningsskrivelse om möjliga avbrutna betalningar och uppmanar de tjeckiska myndigheterna att tillämpa lämpliga finansiella korrigeringar. Parlamentet önskar få veta hur Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) har bedömt situationen.

Finansieringstekniska instrument

262.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter rapporterade totalt 1 025 operativa finansieringstekniska instrument (inklusive 73 holdingfonder och 952 specifika fonder) i slutet av 2014: 90 % utgörs av finansieringstekniska instrument för företag, 6 % för stadsutvecklingsprojekt och 4 % för fonder för energieffektivitet/förnybar energi. Dessa finansieringstekniska instrument inrättades i 25 medlemsstater och fick finansiellt stöd från 183 operativa program. Det totala värdet på de bidrag från de operativa programmen som betalades till finansieringstekniska instrument uppgick till 16 miljarder EUR, inklusive 10,9 miljarder EUR från Eruf och ESF. Betalningarna till de slutliga mottagarna nådde 9,19 miljarder EUR i slutet av 2014, varav 5,8 miljarder EUR kom från strukturfonderna, och nådde därmed en utnyttjandegrad på nästan 57 % av beloppen från de operativa programmen.

263.  Europaparlamentet noterar att man i den färska och mycket omfattande studien om utvärderingen av användningen av finansieringstekniska instrument under perioden 2007–2013 helt riktigt konstaterar att dessa har många fördelar men att vissa brister fortfarande behöver åtgärdas. Analysen visar dock att genomslagsförmågan varierar radikalt mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera de huvudsakliga skälen till sådana dramatiska skillnader mellan medlemsstaterna och ta fram effektiva incitament för dem att använda finansieringstekniska instrument på de områden där de visat sig vara framgångsrika.

264.  Europaparlamentet konstaterar att det finns en synlig skillnad mellan den volym av finansiella källor som läggs in i finansieringstekniska instrument och det belopp som återfördelas till de slutliga mottagarna. Parlamentet anser att detta kan innebära att en del betydande belopp endast ”parkerades” i finansieringstekniska instrument för att undvika risken för återtagande av medel. Kommissionen uppmanas att bidra till att eliminera denna negativa egenskap hos användningen av finansieringstekniska instrument och anser att den nya bestämmelsen för 2014–2020 om betalningar till finansieringstekniska instrument i trancher är ett positivt steg i denna riktning.

265.  Europaparlamentet konstaterar att det markerade uppsvinget för finansieringstekniska instrument nödvändigtvis leder till ett helt nytt sätt att använda offentliga medel för offentliga förvaltningsmyndigheter och revisions- och kontrollorgan, vilket i viss mån kräver en ”ny kultur” inom ramen för innovativa finansieringsinstrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att testa beredskapen för detta.

266.  Europaparlamentet konstaterar att finansieringstekniska instrument kan bidra stort till en effektiv, ändamålsenlig och ekonomiskt klok användning av ESI-fonderna, eftersom de är naturligt inriktade på att nå eller skapa resultat, förutsatt att de genomförs klokt. Parlamentet uppmanar kommissionen att även överväga denna typ av fördelar i unionens policy för budgetutgifter.

267.  Europaparlamentet noterar att till 2014 hade totalt 53 finansieringsinstrument, som främst är inriktade på stöd till små och medelstora företag, genomförts i sju medlemsstater med finansiering från ESF, och att sammanlagt 16 716 små och medelstora företag (varav 11 286 är mikroföretag) hade nåtts med en total ESF-budget på 472 miljoner EUR.

268.  Europaparlamentet påminner om att genomförandet av finansieringstekniska instrument under programperioden 2007–2013 var långsamt på grund av att

   a) reglerna var komplexa,
   b) det i vissa fall förekom övertilldelning av medel jämfört med faktiska behov,
   c) genomförandet skedde under finanskrisen.

269.  Europaparlamentet välkomnar att finansieringsinstrument enligt regelverket för programperioden 2014–2020 grundas på obligatoriska förhandsutvärderingar i syfte att identifiera investeringsbehov och bidra till att undvika alltför stora åtaganden av unionsmedel.

270.  Europaparlamentet välkomnar också att en gemensam teknisk rådgivningsplattform för finansieringsinstrument (Fi-compass) inrättats tillsammans med Europeiska investeringsbanken för att stödja genomförandet av finansieringstekniska instrument under perioden 2014–2020.

Bästa praxis

271.  Europaparlamentet välkomnar förenklingstrenden, undanröjandet av överreglering och förbättringarna av den gemensamma förvaltningen kombinerat med de nya inslagen i sammanhållningspolitiken för programperioden 2014–2020. Denna metod kan anses vara bästa praxis och avspeglas i många konkreta åtgärder, t.ex. att söka komplementaritet med investeringsplanen för Europa genom en praktisk samverkan mellan ESI-fonderna och Efsi (Europeiska fonden för strategiska investeringar), fördubbla omfattningen av finansieringstekniska instrument, tillhandahålla riktade initiativ, t.ex. för små och medelstora företag, inrätta arbetsgrupper för bättre genomförande, skapa ett tematiskt fokus på smart tillväxt och genomförandet av forsknings- och innovationsstrategier med hänsyn till strategierna för smart specialisering, eller sammanhållningspolitikens bidrag till relevant EU-politik, bland annat på områdena digital ekonomi, energi och sociala frågor.

272.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtgärder att inrätta en högnivågrupp för förenkling för mottagarna att bidra till att identifiera hindren för förenklingar och hitta sätt att ta itu med dem. Kommissionen uppmanas att studera framgångsrika förenklingsförfaranden som revisionsrätten erkänt, såsom i Horisont 20202 och förenklingen av indirekta kostnader med schablonersättningar, så att detta tillvägagångssätt kan överföras till andra politikområden.

273.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera eller se över möjligheten att utsträcka systemet för betalningsrättigheter, vilket leder till färre fel än systemet för kostnadsersättningar – vilket är orsaken till flest fel – jämfört med andra program.

274.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka hur medlemsstaterna förbättrar reglerna för revision och kontroller för att skapa en gemensam grund för utbyte av bästa praxis, särskilt om offentlig upphandling och bekämpning av bedrägeri och korruption.

Åtgärder som ska vidtas

275.  Europaparlamentet drar slutsatsen att kommissionen bör

   a) samla in belägg för effekterna av insatser från Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden under perioden 2007–2013 för att uppfylla Europa 2020-strategins mål,
   b) se till att nya unionsprioriteringar är mycket närmare kopplade till sammanhållningspolitiken,
   c) fortsätta den förenklingsprocess som redan inletts, inbegripet främjandet av det förenklade kostnadsalternativet,
   d) ytterligare stödja synergier inom sammanhållningspolitiken och mellan denna och andra EU-budgetinsatser.

276.  Europaparlamentet instämmer i kommissionens reservationer på området ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och vill bli informerat om utvecklingen av de berörda programmen i kommissionens uppföljningsrapport av parlamentets beslut om ansvarsfrihet.

277.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att grundligt åtgärda bristerna i kontrollerna på primär nivå i medlemsstaterna, eftersom de största felen genereras på denna nivå.

278.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om medlemsstaternas användning av det förenklade kostnadsalternativet i sin uppföljningsrapport av parlamentets beslut om ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2014.

279.  Europaparlamentet håller med revisionsrätten om att kommissionen bör utvidga sin bedömning av tillförlitligheten av de finansiella korrigeringar som rapporteras av de attesterande myndigheterna och dess inverkan på kommissionens beräkning av procentsatsen för kvarstående fel till att omfatta alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om resultaten när den följer upp parlamentets ansvarsfrihetsbeslut.

280.  Europaparlamentet instämmer i revisionsrättens åsikt att kommissionen ytterligare bör stärka kontrollsystemet för revisionsmyndigheter och rapportera om resultaten när den följer upp parlamentets ansvarsfrihetsbeslut.

281.  Europaparlamentet uppmanar GD REGIO och GD EMPL att i sina respektive årliga verksamhetsrapporter på ett heltäckande och detaljerat sätt redogöra för sina bidrag till kommissionens landsspecifika rekommendationer, eftersom dessa rekommendationer bör visa hur generaldirektoraten underlättar medlemsstaternas framsteg mot att uppnå Europa 2020-strategins mål.

Naturresurser

Allmänna frågor

282.  Europaparlamentet konstaterar att utgiftsområdet som rör naturresurser huvudsakligen omfattar olika typer av verksamhet inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), som är inriktad på att öka jordbrukssektorns produktivitet, upprätthålla jordbrukarnas levnadsstandarder, stabilisera marknaderna och se till att varor är tillgängliga till rimliga priser. Parlamentet är medvetet om att två fonder fyller denna funktion: EGFJ (Europeiska garantifonden för jordbruket) omfördelar unionens direktstöd och sörjer för marknadsinterventioner, och Ejflu (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) samfinansierar landsbygdsutvecklingsprogram på projektbasis.

283.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att inga EU-medel görs tillgängliga för att direkt eller indirekt stödja tjurfäktning. Parlamentet anser att varken GJP-anslag eller några andra anslag i budgeten bör användas för att finansiera verksamheter som innebär tortyr av djur.

284.  Europaparlamentet konstaterar att övriga områden omfattar verksamhet inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (EFF: Europeiska fiskerifonden) och miljöfrämjande verksamhet (skydd och förbättring, rationellt utnyttjande av naturresurser), huvudsakligen inom ramen för Life (ett miljöprogram).

285.  Europaparlamentet beklagar att fem av revisionsrättens 21 rekommendationer från 2011–2012 har genomförts fullt ut, fyra rekommendationer har genomförts i de flesta avseenden och tolv i vissa avseenden.

Förvaltningsfrågor

286.  Europaparlamentet noterar att den gemensamma jordbrukspolitikens utgifter står under delad förvaltning (samfinansiering med medlemsstaterna; även direktstödet fördelas via utbetalande organ och medlemsstaterna har ansvar för att kontrollera om utgifterna är stödberättigande och för att fördela stödet till stödmottagarna), att EFF också förvaltas genom delad förvaltning och att Life förvaltas centralt av kommissionen.

287.  Europaparlamentet betonar att problemet med effektiv fördelning även beror på begränsad tillförlitlighet och LPIS-databasen, som inte alltid är uppdaterad. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att samtliga granskade medlemsstater har tagit itu med bristerna i LPIS, men beklagar att vissa väsentliga brister fortfarande kvarstår i vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda sina förstärkta instrument enligt den nya GJP-lagstiftningen(92) om det finns betydande och fortsatta brister i de nationella systemen.

288.  Europaparlamentet påpekar att en av de fastställda bristerna även är medlemsstaternas bristfälliga handlingsplaner för landsbygdsutveckling.

289.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen ger vägledning till medlemsstaterna om hur de ska ta itu med dessa problem och fatta tillfredsställande beslut.

290.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten genomförde en uppföljande revision för att bedöma om de brister i LPIS som iakttogs i medlemsstaterna mellan 2007 och 2013 har avhjälpts.

291.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att brister i LPIS åtgärdats i alla granskade medlemsstater. Parlamentet beklagar dock att vissa stora brister kvarstår i Grekland, Spanien och Italien. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda sina förstärkta instrument enligt den nya GJP-lagstiftningen om det finns betydande och fortsatta brister i de nationella systemen.

292.  Europaparlamentet noterar med oro att den felnivå för budgetåret som rapporteras av ett attesterande organ inom ramen för ”förfarandet för förstärkt säkerhet”(93) kan underskattas. Parlamentet betonar att revisionsrätten generellt konstaterade att bristerna i genomförandet i de sex medlemsstater där man hade valt att tillämpa förfarandet på frivillig basis överlag gör att de rapporterade felnivåerna inte är tillförlitliga.

293.  Europaparlamentet beklagar djupt att det grekiska attesterande organet i betydande grad underskattade felnivån som rapporterats för budgetåret 2014 inom ramen för ”förfarandet för förstärkt säkerhet” och betonar att revisionsrätten allmänt för de sex medlemsstater som har valt den frivilliga tillämpningen av detta förfarande (Grekland, Bulgarien, Rumänien, Italien, Luxemburg, Förenade kungariket) funnit att, med undantag för Luxemburg, bristerna i medlemsstaternas genomförande gör de rapporterade felnivåerna otillförlitliga.

294.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten upptäckte brister i kontrollsystemen för transaktioner inom landsbygdsutveckling hos de fem utbetalande organ som besöktes under 2014 i Irland, Italien (Kampanien), Portugal, Rumänien och Sverige, särskilt i kontrollerna som gäller stödvillkor för miljöförhållanden, företagens maximala storlek och förfarandena för offentlig upphandling.

295.  Europaparlamentet beklagar att huvuddelen av feltyperna och systembristerna inte åtgärdats genom de handlingsplaner som revisionsrätten granskat.

296.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen enligt revisionsrätten utförde det finansiella förfarandet för avslutning 2014 på ett tillfredsställande sätt.

297.  Europaparlamentet konstaterar oroat att förfarandena för överensstämmelse fortfarande var för långa under 2014. Parlamentet betonar att den 15-procentiga minskningen av eftersläpningen jämfört med årsslutet 2013 inte var tillräcklig och ledde till en betydande eftersläpning på 180 oavgjorda ärenden i slutet av 2014.

298.  Europaparlamentet betonar att revisionsrättens granskning av kunskapsöverförings- och rådgivningsåtgärderna avslöjade att ett stort antal liknande tjänster finansieras av olika EU-fonder (t.ex. både från ESF och genom Ejflu) och att detta innebär en risk för dubbelfinansiering och kräver dubbla kostnadskrävande förvaltningsstrukturer.

299.  Europaparlamentet beklagar revisionsrätten slutsatser att unionens stöd till landsbygdsinfrastruktur endast har uppnått begränsad valuta för pengarna. Parlamentet beklagar att behovet av finansiering för unionens landsbygdsutveckling inte alltid var tydligt motiverat och samordnat med andra medel och att urvalsförfarandena inte systematiskt förde finansieringen till de mest kostnadseffektiva projekten. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att samla in relevanta och tillförlitliga uppgifter om ändamålsenligheten och effektiviteten i de finansierade åtgärderna så att utgifterna kan förvaltas utifrån resultaten.

Laglighet och korrekthet, fel och misstag

300.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över att revisionsrätten granskade 183 transaktioner inom EGFJ som rörde marknads- och direktstöd, respektive 176 transaktioner inom landsbygdsutveckling, miljö, klimatpolitik och fiske, och att så många som 177 transaktioner var behäftade med fel (93 inom marknads- och direktstöd för jordbruk och 84 inom landsbygdsutveckling, miljö, klimatpolitik och fiske). Parlamentet noterar att felnivån uppskattades till 2,9 % på grundval av de 88 kvantifierade felen inom EGFJ:s marknads- och direktstöd. På grundval av de 41 kvantifierade felen inom landsbygdsutveckling, miljö, klimatpolitik och fiske uppskattades felnivån till 6,2 %. Det innebär att den mest troliga felprocenten för ”naturresurser” som helhet var 3,6 %. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att situationen har förbättrats, eftersom den mest troliga felprocenten för ”naturresurser” som helhet, utan tvärvillkoren, skulle vara 3 %.

301.  Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att de nationella myndigheterna hade tillräckligt med information för att förebygga, upptäcka och korrigera felen innan utgifterna anmäldes till kommissionen i 26 fall av kvantifierbara fel som gjordes av stödmottagarna inom EGFJs marknads- och direktstöd. Parlamentet noterar att om all denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade felnivån för detta underkapitel ha varit 0,6 procentenheter lägre. Parlamentet noterar dessutom att revisionsrätten konstaterade att det i 34 fall var de nationella myndigheterna som hade begått det fel som revisionsrätten upptäckte. Dessa fel bidrog med 0,7 procentenheter till den uppskattade felnivån. De nationella myndigheterna hade tillräckligt med information för att förebygga, upptäcka och korrigera felen innan utgifterna anmäldes till kommissionen i 15 fall av kvantifierbara fel som gjordes av stödmottagarna inom landsbygdsutveckling, miljö, klimatpolitik och fiske. Om all denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade felnivån för detta underkapitel ha varit 3,3 procentenheter lägre. Parlamentet noterar också att revisionsrätten konstaterade att det i tre fall var de nationella myndigheterna som hade begått det fel som revisionsrätten upptäckte. Dessa fel bidrog med 0,6 procentenheter till den uppskattade felnivån. Parlamentet anser att denna situation, som har varit oförändrad under flera år, pekar på bristande aktsamhet.

302.  Europaparlamentet beklagar att felkällorna fortfarande är desamma:

   a) Inom EGFJ:s marknads- och direktstöd (för jordbruk): Felaktiga eller icke stödberättigande ersättningsanspråk från stödmottagarnas sida (såsom överdeklarationer av jordbruksarealer, icke stödberättigande markskiften), icke stödberättigande stödmottagare, aktiviteter, projekt eller utgifter, överträdelser av tvärvillkoren och administrativa fel.
   b) Inom landsbygdsutveckling, miljö, klimatåtgärder och fiske (landsbygdsutgifter): Felaktiga eller icke stödberättigande ersättningsanspråk från stödmottagarnas sida (överdeklarationer av jordbruksarealer, icke stödberättigande markskiften), icke stödberättigande stödmottagare, aktiviteter, projekt eller utgifter, överträdelser av tvärvillkoren, bristande efterlevnad av miljöåtaganden i jordbruket och bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling.

Bidrag per typ av fel

Jordbruk

Landsbygd

Överdeklaration av antalet stödberättigande hektar

28 %

6 %

Icke stödberättigande stödmottagare, aktiviteter, projekt eller utgifter

6 %

16 %

Överträdelser av tvärvillkor

15 %

1 %

Administrativa fel

15 %

 

Bristande efterlevnad av miljöåtaganden i jordbruket

 

10 %

Bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling

 

3 %

Totalt

63 %

37 %

303.  Europaparlamentet ser med särskild oro på fallen där stödmottagare misstänks för att avsiktligt ha kringgått stödkriterierna. Parlamentet noterar att dessa fall har vidarebefordrats till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och uppmanar Olaf att rapportera resultatet av utredningen i kommissionens uppföljningsrapport.

Uppgifternas tillförlitlighet

304.  Europaparlamentet betonar att det är av central betydelse att ha ett tillförlitligt och uppdaterat LPIS, vilket bör minska antalet fel.

305.  Europaparlamentet påpekar att GD AGRI justerar felprocenten, huvudsakligen baserat på kommissionens och revisionsrättens granskningar under de senaste tre åren, eftersom de felprocentsatser som medlemsstaterna rapporterar för varje utbetalande organ inte alltid är tillförlitliga.

306.  Europaparlamentet betonar att de attesterande organen visserligen gjorde en positiv bedömning av all EGFJ–IACS-statistik som medlemsstaterna hade sänt in 2014, men att kommissionen var tvungen att uppjustera den felprocent som meddelats av 17 av 69 utbetalande organ med en procentsats för kvarstående fel på över 2 %, vilken i fem fall översteg 5 %(94), nämligen i Spanien (Andalusien, Kantabrien, Extremadura och Rioja) och Ungern. Parlamentet påpekar att den rapporterade felprocentsatsen för den gemensamma jordbrukspolitikens direktstöd som helhet ökade från 0,55 % till 2,54 % till följd av GD AGRI:s justeringar.

307.  Europaparlamentet betonar att de attesterande organen visserligen gjorde en positiv bedömning av 88 % av den Ejflu-statistik som medlemsstaterna hade sänt in 2014, men att kommissionen var tvungen att uppjustera den felprocent som meddelats av 43 av 72 utbetalande organ med en procentsats för kvarstående fel på över 2 %, (vilken i 14 fall översteg 5 %) i Bulgarien, Danmark, Spanien (Andalusien och Valencia), Frankrike (Odarc och ASP), Storbritannien (England), Grekland, Irland, Litauen, Lettland, Nederländerna, Portugal och Rumänien. Parlamentet påpekar att den rapporterade felprocentsatsen för stöd till landsbygdsutveckling som helhet ökade från 1,52 % till 5,09 % till följd av GD AGRI:s justeringar.

308.  Europaparlamentet betonar risken för att kommissionen underskattar den justerade felprocentsatsen på de enskilda utbetalande organens nivå, eftersom justeringarna görs först när kommissionens eller revisionsrättens revisioner är tillgängliga.

309.  Europaparlamentet noterar dock att revisionsrätten anser kommissionens tillvägagångssätt vara lämpligt, och att det kan ge en tillräcklig grund för reservationer avseende de enskilda utbetalande organen.

310.  Europaparlamentet påpekar att strukturen för att genomföra landsbygdsutvecklingspolitiken är mycket splittrad(95), vilket begränsar omfattningen av kommissionens revisioner av överensstämmelse när det gäller Ejflu-utgifter.

311.  Europaparlamentet noterar att eftersom de finansiella korrigeringarna under de tre senaste åren i genomsnitt motsvarar 1,2 % av de berörda utgifterna inom EGFJ och 1 % inom Ejflu, har kommissionen generellt tillämpat finansiella korrigeringar som omfattar knappt hälften av den justerade felprocenten när det gäller EGFJ (2,6 % 2014) och cirka en femtedel när det gäller Ejflu (5,1 % 2014). Parlamentet noterar också att återvunna medel under de senaste tre åren har motsvarat 0,3 % av EGFJ:s utgifter och 0,9 % av Ejflus utgifter.

312.  Europaparlamentet betonar, på grundval av kommissionens uppgifter när det gäller å ena sidan finansiella korrigeringar och återvinning (1,9 % av utgifterna) och å andra sidan den aggregerade justerade felprocenten (5,1 %), att 2014 års uppgifter för Ejflu visar att korrigeringsförmågan inte räcker för att minska de utgifter som är förenade med risk under väsentlighetsgränsen till programperiodens slut(96).

313.  Europaparlamentet noterar att revisionsförklaringen från generaldirektören vid GD AGRI innehåller tre reservationer avseende utgifter under 2014 som varit föremål för delad förvaltning tillsammans med medlemsstaterna, och en reservation avseende indirekt förvaltning, uppgående till totalt 1 446,9 miljoner EUR (1 451,9 miljoner EUR 2013). Det största riskutsatta beloppet 2014 återfinns inom ABB 03 (direktstöd). Parlamentet välkomnar detta intensiva arbete inom generaldirektoratet för att övervaka och korrigera uppgifterna från medlemsstaternas myndigheter, enligt kraven i artikel 66 i budgetförordningen. De svagheter och de korrigeringar i de nationella systemen som avslöjas på detta sätt berör en väsentlig del av uppgifterna som ligger till grund för revisionsförklaringen. Kommissionen uppmanas att ytterligare förbättre kvaliteten på de uppgifter som ligger till grund för denna revisionsförklaring.

Resultatbaserat tillvägagångssätt

314.  Europaparlamentet noterar att det fanns ett relativt starkt men ganska formellt fokus på resultatkriterier (till och med i 93 % av de granskade projekten, enligt revisionsrätten), men att mätningen av i vilken grad målen uppnås däremot inte verkar ha varit så sträng.

315.  Europaparlamentet noterar att jordbruksinkomstfaktorn var stabil under 2014 (nyckelutförandeindikator 1), enligt den årliga verksamhetsrapporten från generaldirektören vid GD AGRI. Parlamentet betonar att jordbruksinkomsten per arbetstagare enligt kommissionen(97) påverkas positivt av att allt färre är sysselsatta inom jordbruket. Parlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt redogöra för situationen i denna fråga i sin årliga verksamhetsrapport.

316.  Europaparlamentet konstaterar med förvåning att sysselsättningsgraden i landsbygdsområden (nyckelutförandeindikator 4) var stabil under 2014 enligt den årliga verksamhetsrapporten från generaldirektören vid GD AGRI, samtidigt som antalet jordbrukare i unionen ständigt minskar.

317.  Europaparlamentet anser att det är ohållbart att 44,7 % av alla jordbruksföretag i unionen enligt GD AGRI:s årliga verksamhetsrapport(98) är delvis självförsörjande jordbruk, det vill säga har en inkomst på mindre än 4 000 EUR om året. Parlamentet noterar också att det i rapporten om fördelningen av direktstöd till jordbruksproducenter för budgetåret 2014, som kommissionen antog den 15 december 2015, anges att

   a) i genomsnitt 80 % av dem som mottar direktstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken får ungefär 20 % av stödet, och att
   b) 79 % av dem som mottar direktstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken får 5 000 EUR eller mindre per år.

318.  Europaparlamentet uppmanar GD AGRI att i sin årliga verksamhetsrapport för 2015 rapportera om en omfattande mix av ekonomiska och miljöanknutna indikatorer som ger en välbalanserad överblick över situationen för jordbruket i unionen och dess vidare kontext, så att lagstiftaren bättre kan bedöma den gemensamma jordbrukspolitikens resultat och mot bakgrund av denna information reflektera över dess framtida inriktning.

319.  Europaparlamentet uppmanar GD AGRI att i sin årliga verksamhetsrapport rapportera om trenden för fördelningen av inkomststöd inom jordbruket, och särskilt att upplysa om effekterna av de nya stödformerna, t.ex. det omfördelningsstöd som infördes genom reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2013.

320.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten inom ramen för ett resultatinriktat pilotprojekt inriktade sig på 71 projekt inom landsbygdsutveckling, där det ingick investeringar i materiella tillgångar.

321.  Europaparlamentet välkomnar de resultat som uppnåtts inom landbygdsutvecklingspolitiken 2007–2013 enligt preliminära uppgifter (slutet av 2014) när det gäller hur många mikroföretag (73 300) och unga jordbrukare (164 000) som fått stöd, samt det innovationsstöd som getts för att introducera nya produkter eller ny teknik på 136 000 gårdar.

322.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten påvisade brister i åtgärdernas målinriktning och i urvalet av projekt och att det fanns otillräckliga bevis för att kostnaderna är rimliga.

323.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten upptäckte brister i kontrollsystemen för transaktioner inom landsbygdsutveckling hos de fem utbetalande organ som besöktes under 2014 i Irland, Italien (Kampanien), Portugal, Rumänien och Sverige, särskilt i kontrollerna som gäller stödvillkor för miljöförhållanden, företagens maximala storlek och förfarandena för offentlig upphandling.

Finansieringstekniska instrument

324.  Europaparlamentet noterar att utnyttjandet av finansieringstekniska instrument på området är fullkomligt försumbart, och tämligen ovanligt.

325.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten upptäckte allvarliga brister vad beträffar de finansiella instrumentens revolverande effekter och hävstångseffekter på landsbygdsutvecklingen och drog slutsatsen att de finansieringstekniska instrumenten inte hade varit framgångsrika under perioden 2007–2013(99). Kommissionen uppmanas att göra mätningar som kan tjäna som tillräckliga incitament för stödmottagarna för att åstadkomma väsentligt mervärde.

326.  Europaparlamentet noterar att kommissionen har inlett ett förfarande för kontroll av överensstämmelse för att få detaljerad och exakt information om risken för en intressekonflikt inom statens fond för interventioner på jordbruksmarknaden i Tjeckien, och har framhållit att om de åtgärder som krävs för att förhindra en intressekonflikt inte vidtas kan det leda till att den tjeckiska behöriga myndigheten blir tvungen att dra tillbaka det utbetalande organets ackreditering och/eller att kommissionen tillämpar finansiell korrigering. Kommissionen ombeds handla snabbt och att rapportera till parlamentet om denna fråga senast i juni 2016. Olaf ombeds att utan dröjsmål rapportera till parlamentet om sitt beslut om huruvida ett förfarande bör inledas.

327.  Europaparlamentet noterar att efter perioden för stödberättigande för finansieringstekniska instrument kan resurser som återgår till fonden från gjorda investeringar användas av medlemsstaterna och bli nationella resurser enligt gällande lagstiftning. Parlamentet beklagar att resurser som ursprungligen var kopplade till specifika finansiella instrument på detta vis i sista hand kan överföras till andra sektorer och enskilda företag. Kommissionen uppmanas att förbättra incitamenten för medlemsstaterna att använda dessa resurser inom samma sektor.

Bästa praxis

328.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens detaljerade analys av huruvida unionens stöd var inriktat på tydligt definierade mål som speglar identifierade strukturella och territoriella behov samt strukturella nackdelar, och att revisionsrätten också granskade resultatkriteriets användning vid målinriktning och urval. Den förbättrade gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen som GD AGRI har utvecklat mot bakgrund av den resultatbaserade metoden innehåller en uppsättning specifika indikatorer som kommer att göra det möjligt för kommissionen att mäta och rapportera om framsteg.

Åtgärder som ska vidtas

329.  Europaparlamentet drar slutsatsen att kommissionen bör

   a) vidta lämpliga åtgärder för att förstärka handlingsplanerna i medlemsstaterna i syfte att identifiera de vanligaste orsakerna till fel, och se över strategin för sina revisioner av överensstämmelse inom landsbygdsutvecklingen,
   b) analysera GJP-reformens inverkan när det gäller sektorns resultat och dess prioriteringar vad beträffar unionens budgetstöd,
   c) underlätta synergieffekter i samband med naturresurser för att undanröja de stora skillnaderna mellan olika stödåtgärder,
   d) detaljerat rapportera till parlamentet om genomförandet i varje medlemsstat av taken inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens direktstöd.

330.  Europaparlamentet begär att

   a) kommissionen överväger att i GD AGRI:s årliga verksamhetsrapport rapportera om trenden för fördelningen av inkomststöd inom jordbruket,
   b) medlemsstaterna anstränger sig mer för att ha tillförlitlig och aktuell information i sina LPIS-databaser, för att undvika att ej stödberättigad mark får stöd,
   c) kommissionen utarbetar förslag i syfte att sanktionera falsk eller felaktig rapportering från utbetalande organ, inbegripet de tre aspekterna inspektionsstatistik, intyganden från de utbetalande organen och de attesterande organens arbete,
   d) kommissionen vidtar lämpliga åtgärder för att kräva att medlemsstaternas handlingsplaner för landsbygdsutveckling inbegriper korrigerande åtgärder som tar itu med ofta konstaterade orsaker till fel,
   e) kommissionen ser över strategin för sina revisioner av överensstämmelse inom landsbygdsutvecklingen för att fastställa om systembrister som konstateras i en specifik region i medlemsstater med regionala program också finns i de andra regionerna, särskilt när det gäller investeringsåtgärder,
   f) kommissionen ser till att det nya förfarandet för att uppnå säkerhet om transaktionernas laglighet och korrekthet, som blir obligatoriskt från och med budgetåret 2015, tillämpas korrekt av de attesterande organen och ger tillförlitlig information om felnivån,
   g) medlemsstaterna utvärderar behovet av att stödja kunskapsöverförings- och rådgivningsåtgärder som redan finns att tillgå på marknaden till ett rimligt pris och, när detta behov är berättigat, se till att kostnaderna för de finansierade verksamheterna inte överskrider kostnaderna för liknande insatser som tillhandahålls på marknaden,
   h) kommissionen ser till att unionens fonder kompletterar varandra för att minska risken för dubbelfinansiering och dubblering av administrationen vid kunskapsöverförings- och rådgivningsåtgärder,
   i) kommissionen uppmanar medlemsstaterna att inrätta ett enda finansiellt instrument som tillhandahåller både lån och garantier, vilket ökar dess aktivitet och kritiska massa,
   j) kommissionen fastställer lämpliga normer och mål för hävstångseffekter och revolverande effekter för att göra de finansiella instrumenten ändamålsenligare under programperioden 2014–2020,
   k) Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor så långt det är möjligt minskar antalet överföringar av anslagsåtaganden, som uppgick till 0,9 miljoner EUR (50 %) 2014. Parlamentet pekar på att revisionsrätten kom med liknande synpunkter 2013 och att information om korrigerande åtgärder fortfarande inte är tillgänglig.

Europa i världen

Allmänna frågor

331.  Europaparlamentet konstaterar att detta område omfattar utgifter i samband med utrikespolitisk verksamhet, stöd till unionens kandidatländer och potentiella kandidatländer samt utveckling och humanitärt bistånd till utvecklingsländer och grannländer som inte deltar i Europeiska utvecklingsfondens (EUF) verksamhet.

332.  Europaparlamentet konstaterar att det i rubrik 4 – Europa i världen ingår ett totalt belopp på 7,4 miljarder EUR och att utgifterna baseras på samarbetsinstrument och leveransmetoder.

333.  Europaparlamentet konstaterar att det för närvarande utan tvekan finns tre områden som är relevanta för agendan för utvidgning och grannländer: partnerskap, utvidgning och synergier med Europeiska utrikestjänsten.

334.  Europaparlamentet välkomnar att fyra rekommendationer har genomförts fullt ut, två rekommendationer genomförs i de flesta avseenden och två rekommendationer av revisionsrättens åtta rekommendationer under åren 2011–2012 genomförs i vissa avseenden.

Förvaltningsfrågor

335.  Europaparlamentet noterar att det finns direktförvaltning i det här avsnittet när kommissionen och dess generaldirektorat förvaltar utgifterna. Den tillhandahålls via huvudkontoret i Bryssel eller unionens delegationer i vissa länder eller i samarbete med internationella organisationer.

336.  Europaparlamentet konstaterar med förvåning att delegationerna med de högsta riskutsatta beloppen, mätt enligt de centrala resultatindikatorerna 5 (genomförande i tid) och 6 (målet uppnått), skiljer sig från dem som uppvisar de sämsta resultaten. Det väcker frågor om av hur god kvalitet och hur seriös rapporteringen från vissa delegationer är.

337.  Europaparlamentet noterar med stor oro att EAMR anger att av 2 598 projekt som leds av unionsdelegationer

   är 805 projekt, med ett värde av 13,7 miljarder EUR (45,53 % av totalbeloppet), försenade,
   kommer 610 projekt, med ett värde av 9,9 miljarder EUR (32,96 %), inte att uppnå de ursprungliga målen,
   är 500 projekt, med ett värde av 8,6 miljarder EUR (29 %) både försenade och kommer inte att uppnå de ursprungliga målen,
   är 915 projekt, med ett värde av 15 miljarder EUR (50 %), antingen försenade eller kommer inte att uppnå de ursprungliga målen,
   får nästan en femtedel av projekten med de största problemen budgetstöd.

338.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har tagit i bruk ett system för övervakning av pågående projekt, och att EAMR-rapporterna ger en kort överblick över situationen vid slutet av året för projekt som antingen brottas med svårigheter i samband med genomförandet eller riskerar att inte uppnå ett eller flera av sina ursprungligen fastställda mål.

339.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att övervaka dessa projekt och vidta lämpliga åtgärder så att dessa projekt kan nå upp till sina mål inom den fastställda tidsramen. Kommissionen uppmanas att lämna en uppdaterad rapport över situationen för dessa projekt, och att ta med stödprogram inom grannskapspolitiken i denna rapport.

340.  Europaparlamentet beklagar att projekt som har problem med genomförandet besöks mer sällan av delegationsanställda än projekt utan problem.

341.  Europaparlamentet konstaterar på basis av uppgifter från EAMR 2014 att 77 % av de projekt som hade försetts med röd flagga för den centrala resultatindikatorn 5 (KPI-5) kontrollerades, medan 23 % inte kontrollerades, 74 % av de projekt som hade försetts med gul flagga för KPI-5 kontrollerades, medan 26 % inte kontrollerades, och 71 % av de projekt som hade försetts med grön flagga för KPI-5 kontrollerades, medan 29 % inte kontrollerades.

342.  Europaparlamentet påminner om att man begärde att kommissionen skulle presentera vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra unionsdelegationernas resultat när det gäller ekonomisk planering, resursfördelning, ekonomisk förvaltning och revision, och ge parlamentet de slutsatser som man har dragit av EAMR.

343.  Europaparlamentet konstaterar att handlingsplaner från 22 delegationer, vilka hade uppnått riktmärken för mindre än 60 % av sina centrala resultatindikatorer under 2014, vidarebefordrades officiellt till Europaparlamentet den 5 november 2015. Parlamentet konstaterar dessutom att slutsatser som GD DEVCO dragit från EAMR lades fram i GD DEVCO:s årliga verksamhetsrapport för 2014.

344.  Europaparlamentet insisterar på att kommissionen inte i något fall ska använda det kontradiktoriska förfarandet i artikel 163 i budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget för att försena eller blockera antagandet av en särskild rapport från revisionsrätten.

345.  Europaparlamentet upprepar kraftfullt att förfarandet för att bygga upp rimliga garantier kräver åtgärder för att stärka ansvarsskyldigheten hos EU:s delegationer genom att förvaltningsrapporterna om externt stöd bereds och undertecknas av cheferna för EU:s delegationer.

346.  Europaparlamentet anser att de förvaltningsrapporter om externt stöd som utfärdats av cheferna för EU:s delegationer är ett användbart internt förvaltningsinstrument för att kommissionen tidigt ska kunna identifiera problem som uppstår i samband med projekten och ta itu med dem även under genomförandet. Parlamentet beklagar att dessa rapporter inte bifogas de årliga verksamhetsrapporterna från GD DEVCO och GD NEAR i enlighet med artikel 67.3 i budgetförordningen. Tyvärr anses de systematiskt vara konfidentiella, medan det i artikel 67.3 i budgetförordningen sägs att de ska "tillhandahållas Europaparlamentet och rådet, i tillämpliga fall med beaktande av rapporternas konfidentialitet".

347.  Europaparlamentet beklagar att den totala prestandan för EU:s delegationer när det gäller genomförandet av externa stödprogram enligt de nyckelutförandeindikatorer (KPI) som används i EAMR från 2014 har försämrats jämfört med 2013. Parlamentet noterar emellertid att det i dessa rapporter finns en bedömning av pågående projekt och att resultatet påverkas av faktorer utanför EU-delegationernas kontroll, bland annat kvaliteten på styrningen i mottagarländerna, säkerhetssituationen, politiska kriser, åtaganden av genomförandepartner etc.

348.  Europaparlamentet uppmärksammar att de bedömningar som härrör från EAMR endast ger en kort överblick över situationen för varje projekt vid slutet av året och att de konkreta följderna av de konstaterade svårigheterna endast kan bedömas efter varje projekts slutförande.

349.  Europaparlamentet vidhåller att kommissionen ska använda EAMR för att ta itu med identifierade brister, så att pågående projekt uppfyller de mål som ursprungligen fastställdes. Kommissionen förväntas se till att projekt för externt stöd planeras inom realistiska tidsramar så att andelen försenade projekt minskar. Kommissionen förväntas rapportera till parlamentet om korrigerande åtgärder för att rätta till situationen i delegationer med allvarliga genomförandeproblem.

350.  Europaparlamentet noterar att bara en mycket begränsad del av de pågående projekten bedömdes ha så allvarliga problem att det motiverade en röd flagga. Parlamentet välkomnar de planerade korrigeringsåtgärderna vilka ännu kan leda till ett positivt resultat till slutet av genomförandeperioden.

351.  Europaparlamentet anser att cheferna för EU:s delegationer när de rekryteras och innan de inleder sitt arbete tydligt bör påminnas om sina plikter när det gäller verksamhetsledningen, ansvaret för förvaltningsförklaringen i samband med deras delegering av verksamhetsportföljer (nyckelhanteringsprocesser, kontrollsystem, tillräcklig kunskap om och bedömning av KPI), att rapportera utförligt och med kvalitet i samband med upprättandet av den årliga verksamhetsrapporten samt uppmanas att inte bara koncentrera sig på den politiska aspekten av sina uppgifter.

352.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över unionens förvaltning av externt stöd i tredjeländer. Varannan euro betalas för sent (vid tidpunkten för den senaste rapporten berördes 805 projekt), var tredje euro nådde inte det avsedda målet (610 projekt berördes) och båda dessa misslyckanden gäller för var fjärde euro (500 projekt berördes). När det gäller budgetstöd är nästan en femtedel (18,5 %) av åtgärderna försenade och når inte målen, och nästan hälften av EUF-projekten har samma problem med genomförandet. Det är bekymmersamt att projekt som har problem besöks mindre ofta än projekt utan problem. Kommissionen uppmanas att lämna en uppdaterad rapport över situationen för dessa projekt, och att ta med stödprogram inom grannskapspolitiken i denna rapport.

353.  Europaparlamentet uppmärksammar att de konkreta följderna av de konstaterade svårigheterna endast kan bedömas efter varje projekts slutförande. Parlamentet anser att de ekonomiska konsekvenserna av de svårigheter och dröjsmål som konstaterats under projektens genomförande bör mätas försiktigt och kan endast återspegla en mycket begränsad del av projektutgifterna.

354.  Europaparlamentet anser att cheferna för EU:s delegationer bör få tydlig vägledning om de allmänna riktlinjerna för definitionen av en reservation och dess komponenter.

355.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att identifiera och konsolidera utvecklingen per delegation på grundval av informationen om förvaltningen och KPI för att bedöma programcykeln till förmån för det övergripande resultatet eller resultatet per sektor av EU:s utvecklingsbistånd.

356.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har ökat övervakningen av unionsfinansierade projekt i Tindouf-lägret, med totalt 24 övervakningsuppdrag genomförda 2015, och med kommissionspersonal för humanitärt stöd på plats i lägret i upp till två veckor per månad. Parlamentet välkomnar kommissionens alla ansträngningar att se till att unionens finansiering i lägren används på effektivaste sätt, och uppskattar att det inte tas ut några tullavgifter för humanitär import när det gäller Tindouf.

Laglighet och korrekthet, fel och misstag

357.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten analyserade 172 transaktioner varav 43 var felaktiga. Parlamentet noterar att den uppskattade felprocenten är 2,7 % baserat på 28 kvantifierade fel.

358.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten utfärdade en särskild felprocent när de gäller de utgifter som kommissionen förvaltar direkt, (utom transaktioner från flera givare och budgetstöd), och beklagar att felprocenten för dess specifika transaktioner har fastställts till 3,7 %. Det är frustrerande att kommissionen i sju fall av kvantifierbara fel hade tillräcklig information för att förhindra eller upptäcka och korrigera felen innan utgiften godtogs. Parlamentet noterar att om all denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade felprocenten för detta kapitel ha varit 0,2 procentenheter lägre.

359.  Europaparlamentet noterar att de viktigaste felen omfattar icke stödberättigande utgifter som finansiella mottagare ansökt om (avseende tidsperiod, skatter, bristande efterlevnad av ursprungsregeln eller otillräcklig dokumentation) och otillräcklig reglering eller godkännande av utbetalningar av kommissionen.

Bidrag per typ av fel

Europa i världen

Icke stödberättigande utgifter

57 %

Icke tillhandahållna tjänster/arbeten/leveranser

24 %

Avsaknad av styrkande handlingar för utgifter

8 %

Bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling

6 %

Felaktig beräkning av utgifter som begärs ersatta

4 %

Totalt

100 %

360.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten utfärdade en särskild felprocent när de gäller de utgifter som kommissionen förvaltar direkt, utom transaktioner från flera givare och budgetstöd. Parlamentet beklagar att felprocenten för dessa specifika transaktioner har beräknats till 3,7 %.

361.  Europaparlamentet påpekar att de budgetstödtransaktioner som revisionsrätten granskade inte innehöll några fel med avseende på laglighet och korrekthet. Dock anser parlamentet att kommissionen bör införa konsekvent övervakning av de medel som fördelas form av budgetstöd, inklusive systematiska kontroller av efterlevnaden av de krav som styr vem som kan komma i fråga för denna typ av stöd.

362.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten år 2014 än en gång noterade det systemfel som berodde på att utgifter godtogs baserat på egna uppskattningar i stället för på de faktiska, betalda och godtagna kostnader som den redan hade upptäckt i årsrapporten för 2013. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att GD ELARG i maj 2014 korrigerade de felaktiga regleringarna från räkenskaperna 2013 och 2014 samt även såg över anvisningarna i sin redovisningshandbok.

363.  Europaparlamentet påminner om att EuropeAid:s generaldirektör i sin förklaring(100) uppgav att befintliga kontrollförfaranden gav nödvändiga garantier för laglighet och korrekthet i de underliggande transaktionerna samtidigt som han uttalade en allmän reservation avseende att felprocenten låg på över 2 %, vilket visar att kontrollförfarandena misslyckats med att förhindra, upptäcka och rätta till väsentliga fel.

364.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att föranslutningsstöd ska kunna dra in, inte bara när felaktig användning av pengar har bevisats, utan också när kandidatländer på något vis kränker rättigheterna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Uppgifternas tillförlitlighet

365.  Europaparlamentet noterar att på grund av utgifternas karaktär och de territorier som de fördelas på skiljer sig datahanteringen inom detta område tydligt från andra delar av unionsbudgeten.

Prestations- och resultatbaserat tillvägagångssätt

366.  Europaparlamentet noterar att på grund av stödets karaktär bidrar även en förbättrad riskhantering och förstärkta kontrollsystem väsentligt till en inriktning på prestationer.

Finansieringstekniska instrument

367.  Europaparlamentet noterar att inom detta område utgör finansieringstekniska instrument ingen kärnfråga. Om det finns ett utrymme för denna typ av stöd utnyttjas det snarare via EUF:s åtgärder.

Åtgärder som ska vidtas

368.  Europaparlamentet drar slutsatsen att kommissionen bör

   a) följa revisionsrättens rekommendation att upprätta och genomföra interna kontrollförfaranden för att se till att återfinansieringsutbetalningar baseras på faktiska utgifter och för att stärka förhandskontrollerna för bidragskontrakt, inklusive användningen av riskbaserad planering och systematiska uppföljningsbesök,
   b) återspegla de aktuella och kraftigt förändrade prioriteringarna för att tillhandahålla effektivt ekonomiskt stöd från EU för att följa inte bara de territoriella aspekterna (bland annat Ukraina, Turkiet, västra Balkan, länderna i det östliga partnerskapet), utan samtidigt också de tematiska aspekterna.

369.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta och genomföra interna kontrollförfaranden för att se till att förfinansieringen regleras på grundval av de faktiska utgifterna som inte omfattar rättsliga åtaganden.

370.  Europaparlamentet ställer sig helt bakom de instruktioner som kommissionen fastställer i sin sammanfattande rapport(101) i vilken den uppdrar åt GD DEVCO ”att undersöka sätt att ta ökad hänsyn till kontrollresultaten. Syftet är att erhålla en mer riskdifferentierad försäkran och att sedan ägna en större del av kontrollresurserna åt områden som omfattas av särskilda reservationer, med beaktande av de olika kontrollernas kostnadseffektivitet”.

371.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

   a) varje år till parlamentet överlämna en total bedömning av EAMR, och
   b) i de årliga verksamhetsrapporterna från GD DEVCO och GD NEAR ange vilka åtgärder som har vidtagits för att rätta till situationen i de delegationer som har problem med genomförandet, för att förkorta förseningarna i budgetstöden och förenkla programmen.

Administration

372.  Europaparlamentet noterar att detta mycket specifika område avser EU-institutionernas och andra organs utgifter samt att kommissionen i många fall här spelar en roll som tjänsteleverantör åt de andra.

373.  Europaparlamentet påpekar att runt 60 % av det totala beloppet utgör personalkostnader. Övriga budgetposter omfattar bland annat byggnader, utrustning, energi, kommunikation och IT.

374.  Europaparlamentet begär att alla unionens institutioner och byråer genomför artikel 16 i tjänsteföreskrifterna genom att årligen offentliggöra uppgifter om vilka höga tjänstemän som har lämnat unionens administration samt en förteckning över intressekonflikter. Parlamentet begär att man via den ovan nämnda oberoende strukturen bedömer huruvida anställningar som tillträds efter att tjänstemän lämnar EU-befattningar är förenliga med gällande bestämmelser, situationen när tjänstemän eller före detta Europaparlamentsledamöter övergår från den offentliga till den privata sektorn (”svängdörrsproblematiken”), risken för att det uppstår intressekonflikter samt fastställer tydliga karensperioder som bör vara minst lika långa som den period under vilken avgångsersättning betalas ut.

375.  Europaparlamentet framhåller att fem före detta tjänstemän var anställda som särskilda rådgivare 2014 och fick ersättning för 43 veckor i ett fall och för 30 veckor i två andra fall. Kommissionen ombeds lämna ytterligare information om varför de ursprungliga kontrakten inte förlängdes i stället för att ge de ovan nämnda före detta tjänstemännen betalt per dag, om huruvida dessa ursprungliga kontrakt beaktades och, i så fall, på vilket sätt samt huruvida pension betalades ut parallellt.

376.  Europaparlamentet påpekar att man genom att öka arbetstiden från 37,5 till 40 timmar per vecka genom revideringen av tjänsteföreskrifterna har vunnit ca 2 900 tjänster, och att detta i stort sett balanserar den personalminskning med 5 % under en följd av år, som man kom överens om vid reformen av tjänsteföreskrifterna. Kommissionen uppmanas att presentera en transparent rapport med årliga indikationer avseende den planerade minskningen av tjänster och att därvid ta hänsyn till den ökade arbetstiden.

377.  Europaparlamentet understryker att för varje kommissionsledamot har förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet företräde framför andra möten eftersom parlamentets ansvariga utskott anser att varje kommissionsledamot är ansvarig inför parlamentet.

378.  Europaparlamentet understryker visselblåsarnas viktiga roll. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla EU:s institutioner genomför regler för att skydda visselblåsare. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja lagstiftning om skydd av visselblåsare i EU.

379.  Europaparlamentet kräver att alla unionsinstitutioner och byråer som ännu inte har antagit interna bestämmelser om rapportering av missförhållanden snarast gör det, och tillämpar en gemensam strategi för sina åtaganden med fokus på att skydda visselblåsare. Parlamentet kräver att särskild uppmärksamhet ägnas åt att skydda visselblåsare inom ramen för direktivet om skydd av företagshemligheter. Kommissionen uppmanas att främja lagstiftning om en minimiskyddsnivå för visselblåsare i unionen. Institutionerna och byråerna uppmanas att ändra tjänsteföreskrifterna så att de inte bara formellt kräver att anställda ska rapportera om alla former av oriktigheter, utan också innehåller adekvat skydd för visselblåsare. Institutionerna och byråerna uppmanas att snarast genomföra artikel 22 c i tjänsteföreskrifterna.

380.  Europaparlamentet är oroat över antalet självmord bland personalen. Kommissionen bör göra en noggrann utvärdering av hur personalen mår, med syfte att stoppa självmorden.

381.  Europaparlamentet beklagar att av revisionsrättens åtta rekommendationer under åren 2011–2012 genomfördes ingen rekommendation fullt ut, fem rekommendationer genomfördes i de flesta avseenden och tre rekommendationer genomfördes i vissa avseenden.

382.  Europaparlamentet noterar att nivån för sjukfrånvaro inom kommissionen är stabil. Parlamentet välkomnar inrättandet av en psykosocial stödgrupp, som har gjort att antalet frånvarodagar har fallit från 2 200 under 2010 till 772 under 2014. Dock är det oroande att man behövde ingripa i 868 fall, även om det ledde till ett positivt resultat i 95 % av fallen.

383.  Europaparlamentet noterar att mer än 250 anställda som inte placerades i de nya kanslierna integrerades eller placerades tillfälligt i generaldirektoraten, och att 550 anställda i de nya kanslierna välkomnades i den nya Junker-kommissionen.

384.  Europaparlamentet anser att det 64 år gamla privilegium för unionspersonal som innebär att deras brott i EU-medlemsstater inte kan lagföras sedan länge är föråldrat. Parlamentet kräver att detta privilegium, som garanteras i protokollet till fördraget, begränsas till unionspersonal i tredjeländer.

Laglighet och korrekthet, fel och misstag

385.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten analyserade 129 transaktioner varav 20 innehöll fel. Parlamentet noterar att baserat på 12 kvantifierade fel är den uppskattade felprocenten 0,5 %.

386.  Europaparlamentet noterar att de viktigaste felen omfattar icke stödberättigade eller felaktigt beräknade personalutbetalningar och tillhörande förmåner, utbetalningar för tjänster som inte ingår i aktuellt avtal samt andra utgifter utan korrekt motivering.

Bidrag per typ av fel

Administration

Icke stödberättigade eller felaktigt beräknade personalutbetalningar och tillhörande förmåner

70 %

Utbetalningar för tjänster som inte ingår i aktuellt avtal

22 %

Andra utgifter utan korrekt motivering

8 %

Totalt

100 %

Uppförandekod och intressekonflikter

387.  Europaparlamentet noterar den stora uppmärksamhet hos allmänheten och medierna för integritetsfrågor, vilket innebär att väl fungerande uppförandekoder måste ses över kontinuerligt. Parlamentet betonar att en uppförandekod utgör en effektiv förebyggande åtgärd endast om den tillämpas korrekt och om efterlevnaden systematiskt granskas, inte enbart i samband med incidenter. Parlamentet påpekar att en översyn av uppförandekoden behövs före utgången av 2017.

388.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och organ att förbättra medvetenheten bland sin personal om policyer som rör intressekonflikter, parallellt med fortlöpande upplysningsverksamhet och det faktum att man tagit med integritet och transparens som obligatoriska frågor som måste diskuteras under rekryteringsförfaranden och resultatöversyner. I den lagstiftning som rör intressekonflikter bör en tydlig åtskillnad göras mellan valda företrädare och offentliga tjänstemän. Parlamentet anser att det även i medlemsstaterna bör finnas sådana föreskrifter för offentliga tjänstemän och tjänstemän som arbetar med förvaltningen och övervakningen av unionsstöd. Kommissionen uppmanas att lägga fram ett utkast till rättslig grund i denna fråga.

389.  Europaparlamentet anser att kommissionen proaktivt bör offentliggöra dokument rörande rekommendationerna från den tillfälliga etikkommittén om före detta kommissionsledamöters anställningar efter sin mandattid vid kommissionen, och redigera den affärsmässiga eller personliga informationen i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001.

390.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över uppförandekoden för kommissionsledamöterna senast i slutet av 2017, bl.a. genom att definiera vad som är en "intressekonflikt" och genom att införa kriterier för bedömning av huruvida anställningar som tillträds efter att EU-befattningen har lämnats är förenliga med gällande bestämmelser samt att utsträcka karenstiden till tre år för kommissionsledamöter. Kommissionen uppmanas att begära av medlemsstaterna att de tydligt anger varje potentiell intressekonflikt som berör deras kandidat till ledamot av kommissionen samt förklara hur intressekonflikter definieras i deras nationella lagstiftning. Om det skulle finnas olika tolkningar av intressekonflikter i den nationella lagstiftningen och i de bestämmelser som kommissionen själv tillämpar i detta hänseende, anser parlamentet att den senare tolkningen bör följas av medlemsstaterna.

391.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt att förebygga intressekonflikter och korrupta beteenden vid decentraliserade byråer, som är särskilt sårbara med tanke på att de är relativt okända för allmänheten och att de även är spridda över hela unionen.

392.  Europaparlamentet påpekar att ett viktigt steg när det gäller intressekonflikter är att öka transparensen hos kommissionens ordförande och kommissionens och generalsekreterarens tillfälliga etikkommitté när man granskar potentiella konfliktsituationer. Kommissionen uppmanas att proaktivt offentliggöra etikkommitténs yttranden, i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001, så att allmänheten kan ställa kommissionen till svars för de beslut som den fattar. Parlamentet upprepar sin rekommendation att den tillfälliga etikkommittén ska ombildas så att dess behörighet kan utvidgas och så att den kan rekrytera oberoende experter.

393.  Europaparlamentet anser att uppförandekoden för kommissionsledamöterna bör innehålla en tydligare beskrivning av den tillfälliga etikkommitténs arbetsuppgifter och ett krav på att kommitténs medlemmar ska vara oberoende experter.

394.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra intresseförklaringarna i en öppen, maskinläsbar form.

395.  Europaparlamentet anser att förbindelser med de egna medlemsstaterna helst inte bör ingå i uppgifterna för statligt anställda som rekryteras till en kommissionsledamots privata kansli, om inte en lämplig utredning på förhand har gjorts av eventuella konflikter med kommissionens legitima intressen.

Intressekonflikt i den delade förvaltningen och i tredjeländer vid förvaltningen av EU-medel

396.  Europaparlamentet påpekar att vissa medlemsstater saknar lagar för ministrar som gör det omöjligt för sådana ämbetsinnehavare att ensamma äga eller vara delägare i företag.

397.  Europaparlamentet ser en allvarlig intressekonflikt i möjligheten att dessa ämbetsinnehavares företag kan ansöka om unionsmedel eller kan få sådana som underentreprenörer, samtidigt som ägarna och ämbetsinnehavarna själva är ansvariga både för att dessa medel används på avsett sätt och för kontrollen av användningen.

398.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i alla kommande unionsrättsakter om utbetalningar tar med en klausul som innebär att företag som ägs av ämbetsinnehavare i unionens medlemsstater och i tredjeländer, inte kan ansöka om eller tilldelas unionsfinansiering.

Transparens

399.  Europaparlamentet anser att alla uppgifter om budgetgenomförandet inom EU bör vara transparenta och vara föremål för redovisningsskyldighet genom offentliggörande, inklusive medlemsstaternas utgifter i samband med gemensam förvaltning.

400.  Europaparlamentet understryker principen att kommissionen, på alla nivåer, bör avsluta sina kontakter med oregistrerade lobbyister.

401.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka tillgången till information från sammanträden med lobbyister till alla som är delaktiga i utformningen av unionens politik, genom att begära att generaldirektoraten lämnar regelbundna rapporter om de sammanträden som äger rum inom deras respektive avdelningar och lägger ut denna information på kommissionen webbplats, så att den är enkel att nå.

402.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör vara tvungen att registrera och offentliggöra alla synpunkter som tas emot från lobbyister/företrädare för intressegrupper om förslag till politik och lagar som ”avtryck i lagstiftningsprocessen”. Detta "avtryck i lagstiftningsprocessen" bör innehålla detaljerad information om lobbyister vilkas synpunkter hade en väsentlig inverkan på kommissionens förslag.

403.  Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av en förteckning över höga tjänstemän som lämnat kommissionen, och uppmanar kommissionen att ta med alla kabinettsmedlemmar i definitionen av höga tjänstemän.

Expertgrupper

404.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att följa upp ombudsmannens rekommendationer avseende intressekonflikter i expertgrupper, och att skjuta upp antagandet av nya övergripande bestämmelser tills parlamentet har kunna uttrycka sin åsikt mot bakgrund av det pågående arbetet med det gemensamma initiativbetänkandet från CONT-JURI.

Övrigt

Migration och flyktingar

405.  Europaparlamentet välkomnar information om medel som skulle kunna användas för att mildra de krissituationer som orsakats av en hög tillströmning av flyktingar(102).

406.  Europaparlamentet anser att EU:s medel som ingår i migrationspolitiken bör vara föremål för kontroll och revision på grundval av resultatindikatorer.

407.  Europaparlamentet hänvisar till den pågående migrationskrisen och understryker behovet av att hantera den med en konsekvent EU-lösning. Parlamentet noterar de medel som anslogs till migration och förvaltning av de yttre gränserna 2014 och uppmanar revisionsrätten att överväga att snabbt utarbeta en särskild rapport om effektiviteten av dessa anslag och att dra slutsatser som bör återspeglas i det pågående arbetet med översynen av EU:s migrationspolitik och yttre gränskontrollpolitik.

408.  Europaparlamentet hänvisar till punkterna 234 och 235 i resolutionen om ansvarsfrihet för 2013 och efterlyser en uppdatering av det pågående samarbetet med International Management Group (IMG) och begär information från kommissionen särskilt om löpande och nya kontrakt och utbetalningar.

409.  Europaparlamentet efterlyser förtydligande av vilka oavslutade unionsprojekt i Grekland som inte längre kan finansieras efter den 31 december 2015. Parlamentet begär också att det förtydligas vad som ska hända med vart och ett av dessa projekt.

Olaf

410.  Europaparlamentet anser att Olaf är en nyckelaktör i kampen mot korruptionen, och anser att det är ytterst viktigt att denna institution arbetar effektivt och oberoende. Parlamentet rekommenderar, i enlighet med Olaf-förordningen, att Olafs övervakningskommitté får tillgång till de uppgifter som behövs för att effektivt kunna genomföra sitt mandat vad gäller tillsynen av Olafs verksamhet samt att den blir budgetmässigt oberoende.

411.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna inte följer upp misstänkta bedrägerifall som påverkar unionens finansiella intressen och som Olaf har hänskjutit till dem. Kommissionen uppmanas att vidta lämpliga åtgärder, och Olaf uppmanas att fortsätta och skynda på sin analys av orsakerna till att medlemsstaterna inte följer upp fall av misstänkt korruption, att ge parlamentet sina iakttagelser i samband med detta, och att ge fortsatt stöd till medlemsstaterna så att de blir bättre på att förhindra och upptäcka bedrägerier riktade mot unionens medel.

412.  Europaparlamentet noterar Olafs ansträngningar att genomföra de flesta av sin övervakningskommittés rekommendationer(103). Europaparlamentet önskar dock få information om de fundamentala meningsskiljaktigheter som rör huruvida respektive rekommendation har genomförts. Parlamentet förväntar sig att Olaf i framtiden tydligt anger i vilka avseenden och i vilken utsträckning som man avviker från de ursprungliga rekommendationerna från övervakningskommittén. Parlamentet noterar att 2014 var det första året då övervakningskommittén beslutade att följa upp tidigare utfärdade rekommendationer. Parlamentet uppmanar Olaf och övervakningskommittén att göra detta varje år.

413.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck Olaf att genomföra rekommendationerna om generaldirektörens direkta deltagande i utredningarna, eftersom det i artikel 7.1 och 7.2 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 tydligt sägs att utredningarna ska genomföras av anställda som generaldirektören har utsett, och inte av generaldirektören själv, då detta skulle kunna leda till målkonflikter i utredningarna.

414.  Europaparlamentet förväntar sig att Olaf genomför övervakningskommitténs rekommendation att i dokumentationen rörande ett visst ärende ta med verifieringen av varje potentiell intressekonflikt mellan en nationell experts skyldigheter och hans/hennes deltagande i utredningsarbetet.

415.  Europaparlamentet anser fullt och fast att övervakningskommittén bör informeras om alla nedlagda fall där information har översänts till de nationella rättsliga myndigheterna i enlighet med artikel 17.5 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013, för att skydda den misstänkta personens processrättsliga garantier. Olaf uppmanas att genomföra övervakningskommitténs rekommendationer så snart som möjligt.

416.  Europaparlamentet noterar att Olaf 2014 avslutade 307 utredningar och samordnade aktiviteter. 147 av dessa utredningar ledde till att Olaf gav rekommendationer, vilka följdes till 47 %. Före 2011 låg andelen regelmässigt över 50 %. Parlamentet förväntar sig att Olaf vidtar åtgärder för att permanent återställa sin effektivitet genom att förbättra sitt urvalsförfarande. Olaf bör överväga övervakningskommitténs rekommendation nr 31 för att förbättra sin effektivitet.

417.  Europaparlamentet noterar Olafs och övervakningskommitténs gemensamma insatser för att komma fram till ett avtal om nya arbetsformer. Parlamentet upprepar sin uppmaning avseende 2013 års budget till en snabb lösning av återstående frågor mellan Olaf och dess övervakningskommitté, så att de kan fullgöra sina rättsliga skyldigheter effektivt enligt villkoren för deras nuvarande begränsade samarbete. Kommissionen uppmanas att helt och fullt spela sin roll och att aktivt verka för en långsiktig lösning som måste genomföras utan dröjsmål.

418.  Europaparlamentet välkomnar kommissionskollegiets beslut att upphäva immuniteten för Olafs generaldirektör, så att de belgiska rättsliga myndigheterna kan utreda de eventuellt olagliga inspelningarna av telefonsamtal (utskrivna av Olaf) mellan ett vittne (som Olaf uppmanat att ringa upp) och en person i Olafs lokaler, och som assisterades av Olafs utredare.

419.  Europaparlamentet betonar att övervakningskommittén som en konsekvens av sitt mandat bör ha oberoende personal, som är skild från Olafs administration, och ekonomiskt oberoende. Parlamentet välkomnar kommissionens fortlöpande ansträngningar för att uppnå detta.

420.  Parlamentet uppmanar Olaf att bevilja övervakningskommittén tillgång till alla de dokument som den anser nödvändiga för att fullgöra sin uppgift i enlighet med sitt uppdrag inom de rättsliga befogenheterna.

421.  Europaparlamentet noterar att Olaf vidtog viktiga åtgärder 2014 för att förbättra kommissionens och medlemsstaternas skydd av EU:s ekonomiska intressen genom att slutföra de viktigaste åtgärderna i den fleråriga strategin för bedrägeribekämpning, med fokus såväl på att utveckla strategier för bedrägeribekämpning på kommissionens och myndigheternas nivå som på att stödja medlemsstaterna så att de utvecklar egna strategier för bedrägeribekämpning.

422.  Europaparlamentet påpekar att Olaf 2014 rekommenderade rekordstora finansiella återkrav till EU:s budget, vilka totalt uppgick till 901 miljoner EUR, dvs. mer än dubbelt så stort belopp som 2013. Parlamentet påpekar att även totalbeloppet som återkrävdes av de berörda myndigheterna 2014 ökade efter Olafs rekommendation att återkräva 206,5 miljoner EUR (2013 var det 117 miljoner EUR).

423.  Europaparlamentet uppmanar Olaf att utarbeta interna bestämmelser för visselblåsning, i enlighet med de nya tjänsteföreskrifterna från 2014.

424.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen har uppmanats av de belgiska domstolarna att upphäva immuniteten för sin personal. Parlamentet insisterar på att kommissionen samarbetar helt och fullt med de belgiska rättsliga myndigheterna.

425.  Europaparlamentet konstaterar att Olaf i sin årsrapport för 2014 har specificerat utredningsarbete och resultat per sektor. Parlamentet begär att Olaf i sin nästa årsrapport ger detaljerad information om typ av utredningar och resultat i samtliga sektorer.

Tobaksavtal

426.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen i maj 2015 lovade att offentliggöra sin utvärdering av avtalet med Philip Morris International (PMI) så snart som möjligt. Parlamentet betonar att kommissionen sköt upp offentliggörandet av utvärderingen flera gånger och att den slutligen offentliggjordes den 24 februari 2016, dagen före debatten om denna fråga i kammaren. Parlamentet är av den fasta åsikten att detta försenade offentliggörande utgör en allvarlig underlåtelse från kommissionens sida att uppfylla sina skyldigheter i fråga om transparens, gentemot både parlamentet och medborgarna, vilket undergräver parlamentets möjligheter att i god tid uttrycka sina åsikter i denna komplexa och känsliga fråga.

427.  Europaparlamentet understryker att PMI-avtalet var ett innovativt instrument för att bekämpa den olagliga tobakshandeln då det ursprungligen ingicks 2004, men betonar att marknaden och regleringsramarna avsevärt har förändrats sedan dess. Parlamentet betonar att avtalet med de "fyra stora" tobaksbolagen(104) inte behandlar viktiga särdrag i dagens olagliga handel med tobaksvaror, i synnerhet den stora andelen av handeln som nu består i så kallade cheap whites. Kommissionen uppmanas att lägga fram en handlingsplan med nya åtgärder för att snarast möjligt behandla detta problem.

428.  Europaparlamentet anser att alla de aspekter som omfattas av tobaksavtalen kommer att täckas av de nya rättsliga ramarna i form av direktivet om tobaksvaror(105) och protokollet till WHO:s ramkonvention om tobakskontroll.

429.  Europaparlamentet påminner om att man den 9 mars 2016(106) uttryckte sin uppfattning att PMI-avtalet inte borde förnyas, förlängas eller omförhandlas.

430.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att, innan PMI-avtalet löper ut, vidta alla åtgärder som krävs på unionsnivå för att identifiera och spåra PMI-tobaksvaror, och att inleda rättsliga åtgärder i samband med alla beslag av olagliga varor från denna tillverkare tills alla bestämmelserna i direktivet om tobaksvaror är fullt tillämpliga, för att undvika luckor i lagstiftningen mellan den dag då PMI-avtalet löper ut och ikraftträdandet av direktivet om tobaksvaror och ramkonventionen om tobakskontroll.

431.  Europaparlamentet uppmanar PMI att fortsätta tillämpa bestämmelserna om spårning och tillbörlig aktsamhet (”kundkännedom”) i enlighet med det gällande avtalet, oavsett om detta förlängs eller ej.

432.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå nya, kompletterande bestämmelser om införande av ett oberoende spårningssystem och tillämpning av tillbörlig aktsamhet (”kundkännedom”) på skuren råtobak, filter och papper som används av tobaksindustrin, som ett extra verktyg i kampen mot smuggelgods och förfalskade produkter.

433.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens utvärdering av tobaksavtal är försenad. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla denna utvärdering så snart som möjligt och sammanfatta resultaten av de investeringar som gjorts med hjälp av pengar som tobaksbolagen har betalat enligt dessa avtal.

434.  Europaparlamentet är oroat över Europeiska ombudsmannens konstaterande(107) att kommissionen, med undantag av GD Hälsa, inte fullständigt tillämpade FN:s WHO-bestämmelser och riktlinjer för transparens och tobakslobbyverksamhet. Därför anser parlamentet att kommissionens trovärdighet och integritet har undergrävts.

435.  Europaparlamentet uppmanar enträget alla berörda EU-institutioner att genomföra artikel 5.3 i WHO:s protokoll till ramkonventionen om tobakskontroll i enlighet med rekommendationerna i de tillhörande riktlinjerna. Kommissionen bör omedelbart offentliggöra avtal om utvärdering med tobaksbolag samt en konsekvensbedömning av genomförandet av WHO:s protokoll till ramkonventionen om tobakskontroll.

Europaskolorna

436.  Europaparlamentet påpekar att Europaskolorna har fått 164,2 miljoner EUR från EU:s budget, vilket utgör 59 % av skolornas driftsbudget.

437.  Europaparlamentet är mycket oroat över slutsatserna i revisionsrättens rapport om Europaskolornas årsredovisning för budgetåret 2014, som lyder: ”Med tanke på fortlöpande redovisnings- och kontrollbrister kan revisionsrätten inte bekräfta att den konsoliderade redovisningen för 2014 inte innehåller väsentliga felaktigheter”.

438.  Europaparlamentet noterar att generaldirektören för GD HR ännu en gång fick en ”reservation gällande anseendet” i kommissionens sammanfattande rapport för 2014 om Europaskolorna, och att kommissionens företrädare röstade emot att bevilja ansvarsfrihet för Europaskolornas räkenskaper för 2012 och 2013. Det är beklagligt att medlemsstaternas företrädare inte tar problemen på lika stort allvar.

439.  Europaparlamentet påminner om att man redan i förfarandet för att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för 2010 ifrågasatte "strukturerna för beslutsfattande och finansiering i konventionen med stadga för Europaskolorna", och begärde att kommissionen "tillsammans med medlemsstaterna [skulle] undersöka möjligheten att se över konventionen och senast den 31 december 2012 rapportera om de framsteg som gjorts". Parlamentet noterar att man aldrig har fått någon rapport om framstegen.

440.  Europaparlamentet stöder fullt ut revisionsrättens elva rekommendationer som anges i dess rapport av den 11 november 2015 om Europaskolornas årsredovisning för 2014, vilken omfattar frågor om redovisning, personal, upphandlingsförfaranden, kontrollstandarder och utbetalningar.

441.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast den 1 juli 2016 rapportera om Europaskolornas framsteg när det gäller att genomföra revisionsrättens rekommendationer och kommissionens handlingsplan.

442.  Europaparlamentet uppmanar budgetmyndigheten att under budgetförfarandet 2017 föra delar av EU:s budgetbidrag till Europaskolorna till reserven, ämnade i första hand till generalsekreterarens kansli, om inte tillräckliga framsteg har gjorts för med att genomföra revisionsrättens rekommendationer.

Euronews

443.  Europaparlamentet noterar att Euronews fick 18 miljoner EUR från unionens budget 2014 trots att kommissionen inte ens är aktieägare i Euronews, och är oroat över att Euronews nuvarande ledningsstruktur kanske inte ger fullständigt oberoende och autonomi gentemot dess internationella aktieägare. Kommissionen uppmanas att i sin roll som viktig finansiell bidragsgivare se till att Euronews respekterar principerna för sund ekonomisk förvaltning och samtliga rättsliga överenskommelser med kommissionen, inklusive den bindande stadgan om redaktionellt oberoende.

Sammanfattning

444.  Europaparlamentet drar sammanfattningsvis följande slutsatser:

   a) Principerna för sund ekonomisk förvaltning utgör nyckelkravet för unionens budgetförvaltning.
   b) Konsekvens- och riskanalyser ska ses som en integrerad del av detta.
   c) Den nuvarande strategin för förenkling är viktig för en sund och effektiv förvaltning. Den ska åtföljas av höga krav på budgetdisciplin.
   d) Det finns fortfarande utrymme för en förbättrad praxis avseende delad förvaltning när det gäller ökad kompatibilitet mellan unionens och medlemsstaternas politik.
   e) Större insatser för att främja skyddet av ekonomiska intressen är avgörande.
   f) Den totala felprocenten ligger nästan stabilt på 4,4 %, men felen är av många olika slag.
   g) Inga allvarliga problem har identifierats på inkomstsidan. BNI-principen är fortfarande nyckeln till denna framgång. Tillräckliga inkomster är dock ett problem.
   h) En högre felprocent än genomsnittet identifierades i utgifterna för konkurrenskraft inom tillväxt och sysselsättning, även om tillfällig kontroll inom området samtidigt uppvisade tydliga tecken på ett prestationsbaserat tillvägagångssätt.
   i) Sammanhållningsstöd visade en tydlig högre felprocent för regional- och stadspolitik jämfört med den för sociala frågor. Ett prestationsbaserat tillvägagångssätt stöds dessutom av finansieringstekniska instrument, särskilt i vissa medlemsstater.
   j) Bättre datahantering och databehandling skulle utan tvekan bidra till ett mer avancerat prestationsbaserat tillvägagångssätt.
   k) Inom området naturresurser finns potential för att utveckla ett projektbaserat stöd för att effektivisera unionens finansieringskällor. Det finns dessutom ett stort utrymme för att förbättra förvaltningsstödet och det institutionella stödet, särskilt på medlemsstatsnivå.

Allmänna resultat och politiska rekommendationer

445.  Europaparlamentet anser att ansvarsfriheten för budgetåret 2014

   a) skapar ett nytt paradigm för att förstå EU:s budgeteffekter och budgetfördelar på ett mer fullständigt sätt som avser alla aspekter, inklusive fel, laglighet, utnyttjande, prestation och resultat som ett system, och uppmanar kommissionen och andra berörda aktörer att fortsätta utveckla en lämplig metod och ram för att gå vidare med det prestationsbaserade tillvägagångssättet på ett striktare sätt,
   b) visar att det prestationstest som används inom Europa 2020-strategin är ett steg i rätt riktning, även om dess överensstämmelse med EU:s ram för den ekonomiska politiken kräver ytterligare utveckling, inklusive landsspecifika rekommendationer med relevanta makroekonomiska indikatorer och regelbundna uppdateringar av EU:s ekonomiska politiska prioriteringar,
   c) visar att det finns utrymme för förbättrad budgetförvaltning och välkomnar arbetet med att förenkla den, inklusive dess konsekvensanalys, visar att det är mycket värdefullt med regelbunden uppföljning,
   d) uppmanar de berörda unionsinstitutionerna att anpassa sina förvaltningssystem och rutiner för att framgångsrikt genomföra nya element som följer av unionens nuvarande och framtida budgetbehov, för att unionens budget ska kunna förverkliga sin potential på ett optimalt sätt.
   2 616 755 356 EUR i åtagandebemyndiganden och 937 182 847 EUR i betalningsbemyndiganden för transportpolitiken, bland annat för Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), transportsäkerhet och passagerares rättigheter samt transportbyråerna.
   239 313 549 EUR i åtagandebemyndiganden och 71 213 206 EUR i betalningsbemyndiganden för forskning och utveckling med anknytning till transport, bland annat Sesar och det gemensamma företaget Shift2Rail.
   75 078 470 EUR i åtagandebemyndiganden och 80 731 327 EUR i betalningsbemyndiganden för administrativa utgifter.

C. Utskottens ställningstaganden

Utrikesfrågor

446.  Europaparlamentet är oroat över ökningen av andelen väsentliga fel i rubrik 4 för budgetåret 2014. Parlamentet stöder alla rekommendationer som revisionsrätten framför i sin årsrapport och uppmanar kommissionen att skyndsamt följa upp de rekommendationer från tidigare år som fortfarande inte har genomförts fullt ut.

447.  Europaparlamentet välkomnar att GD NEAR har åtgärdat de systemfel som påverkade utgifterna 2013 och gjort de grundläggande ändringar av sina system som revisionsrätten har begärt. Parlamentet uttrycker också sin tillfredsställelse över att den årliga verksamhetsrapporten från GD ECHO visat sig vara korrekt enligt revisionsrättens revisionsarbete.

448.  Europaparlamentet noterar med oro de fel som identifierats i samband med utgiftsverifikationer för bidragskontrakt, vilka utgör mer än 50 % av de fel som revisionsrätten identifierat i rubrik 4. Parlamentet noterar att den vanligaste typen av fel avser utgifter som inte är stödberättigade. Det är viktigt att förebygga eller upptäcka och rätt till felen innan utgifterna godkänns, genom en bättre tillämpning av förhandskontroller. Parlamentet är särskilt oroat över EuropeAids oförmåga att upptäcka fel. Kommissionen uppmanas att se till att de ansträngningar som hittills gjorts för att lösa dessa problem med utgiftsverifikationer intensifieras och att fullt ut följa upp den rekommendation om bidragskontroll som revisionsrätten gjorde i sin årsrapport för 2011.

449.  Europaparlamentet betonar behovet av en noggrann förhandsbedömning i fall då kommissionen, eventuellt via Europeiska investeringsbanken, beslutar att finansiera stora infrastrukturprojekt med stor miljöpåverkan, i syfte att kontrollera att de är finansiellt, miljömässigt och socialt hållbara, samt begär att unionens finansiering i tredjeländer koncentreras på projekt som både är finansiellt hållbara och till ekonomisk och social nytta.

450.  Europaparlamentet uppskattar kommissioners löpande framsteg när det gäller att godkänna alla uppdrag inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i enlighet med bedömningar grundade på de sex pelarna, och välkomnar i synnerhet att de tre största uppdragen nu uppfyller reglerna. Parlamentet understryker att kommissionen måste godkänna alla uppdrag i linje med revisionsrättens rekommendationer.

451.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av plattformen för uppdragsstöd (MPS) och upprepar sin uppmaning till kommissionen att vidta åtgärder för att etablera ett verkligt gemensamt servicecentrum (SSC) i kombination med ett integrerat resursförvaltningssystem (IRMS), som ett sätt att få till stånd snabbare och mer kostnadseffektiva uppdrag. Parlamentet föreslår att lagret för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) ska uppgraderas och att det också ska stå till förfogande för framtida GSFP-uppdrag och förvaltas av det gemensamma servicecentrumet.

452.  Europaparlamentet beklagar att tillhandahållandet av viktig utrustning och viktiga tjänster för GSFP-uppdragen har försenats avsevärt, och att detta leder till att uppdragen fungerar sämre. Parlamentet påminner om att revisionsrätten i sin särskilda rapport från 2012 om unionens stöd till Kosovo på rättsstatsområdet betonade denna ineffektivitet och drog slutsatsen att bestämmelserna för offentlig upphandling i budgetförordningen inte är utformade för GSFP-uppdrag där snabba och flexibla reaktioner ibland är nödvändiga. Parlamentet beklagar att den översyn som nyligen gjordes av budgetförordningen inte ledde till de nödvändiga förändringarna av de finansiella reglerna. Parlamentet påminner om sin åsikt att förvaltningen av de relevanta budgetposterna bör delegeras till den civila insatschefen, på samma sätt som man har gjort när det gäller EU-delegationernas chefer.

453.  Europaparlamentet påminner om att effektiviteten när det gäller GSFP-uppdrag avseende utbildning och rådgivning i hög grad försämras av unionens institutionella svårigheter att stödja dessa åtgärder, t.o.m. med grundläggande stöd såsom utrustning. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens insatser för att genomföra det gemensamma meddelandet om kapacitetsuppbyggnad till stöd för säkerhet och utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram de lagstiftningsförslag som behövs för att inrätta en särskild fond så snart som möjligt, så att den kan tas med i unionens budget under halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen.

454.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapporter från 2015 om Eupol Afghanistan och unionens stöd till kampen mot tortyr och till avskaffandet av dödsstraff. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att genomföra alla revisionsrättens rekommendationer i dessa rapporter.

455.  Europaparlamentet betonar vikten av att beakta situationsrelaterade kriterier när effektiviteten hos unionsprojekt i tredjeländer utvärderas, eftersom unionens externa biståndsverksamhet ofta äger rum i krisdrabbade regioner och politiskt svåra miljöer.

Utveckling och samarbete

456.  Europaparlamentet påminner om att utgifterna för unionens utvecklingsbistånd och humanitära bistånd ofta äger rum i situationer som innebär stora utmaningar, vilket förvärrar svårigheterna när det gäller genomförande och utvärdering av projekt samt kontroll av utgifterna. Därför är utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd oftare drabbade av fel än andra politikområden inom unionen.

457.  Europaparlamentet noterar att enligt revisionsrätten avser 57 % av felen utbetalningar till ej stödberättigade ändamål. Parlamentet stöder revisionsrättens rekommendation till EuropeAid att förbättra förhandskontrollerna och att bättre utnyttja kontrollerna på plats för att upptäcka fel.

458.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens konstaterande att de kontrollrutiner för finansiella transaktioner som GD ECHO har infört fungerar korrekt och att dess rapporteringssystem är tillförlitligt. Parlamentet lovordar GD ECHO för detta.

459.  Europaparlamentet inser att utgifter i samband med säkerhet är viktiga för utvecklingen och särskilt relevanta när det gäller de pågående ansträngningarna att få ett helhetsgrepp på kopplingen mellan utvecklings- och säkerhetspolitik och uppnå resultat avseende mål 16 i utvecklingsagendan, men understryker att sådan finansiering inte utgör offentligt utvecklingsbistånd och för närvarande inte kan fås från finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete (DCI) som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 eller från Europeiska utvecklingsfonden (EUF).

460.  Europaparlamentet noterar att 2014 finansierades två projekt med koppling till gränsförvaltning i Libyen, för ett belopp på 12,9 miljoner EUR, via DCI. Parlamentet påminner om att DCI:s främsta mål är att minska fattigdomen. Parlamentet upprepar att man är mycket orolig över att utvecklingsprogram kan komma att användas för syften som inte är direkt knutna till utveckling. Ett sådant agerande kommer inte att hjälpa unionen att nå målet att ge 0,7 % av BNI till offentligt utvecklingsbistånd.

461.  Europaparlamentet noterar att den resultatram som GD DEVCO lanserade 2015 kan vara värdefull, men noterar även de tillhörande risker som revisionsrätten uppmärksammade i sin särskilda rapport nr 21/2015. Parlamentet anser att man även måste förhindra den mer politiskt betingade risken att man i alltför hög grad kommer att eftersträva det begränsade antal kvantifierbara resultat som GD DEVCO har tagit med i denna ram, på bekostnad av strävan att uppnå andra resultat knutna till målen för unionens politik för utvecklingssamarbete liksom kvalitativa resultat. Parlamentet betonar vikten av att behandla ramen som ett komplement till andra övervaknings- och rapporteringsmetoder.

462.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport 18/2014 om EuropeAids system för utvärdering och resultatinriktad övervakning. Parlamentet uppmanar DG DEVCO att snarast ta itu med de olika brister i dess utvärderings- och övervakningssystem som identifieras i revisionsrättens särskilda rapport, särskilt de som avser allvarliga brister i DG DEVCO:s utvärderingssystem. Illa fungerande utvärderingssystem ökar risken för att projekt av låg kvalitet eller projekt som inte når sina mål blir utvalda. Parlamentet noterar och är oroat över de olika uppfattningarna hos kommissionen och revisionsrätten om vad som är tillförlitlig information om hur effektiva budgetstödsinsatser är. Parlamentet anser att det finns en koppling mellan personalbristen i unionens delegationer och i GD DEVCO:s utvärderingsenhet och de problem som revisionsrätten lyfter fram. Detta är en illustration av de negativa konsekvenser som personalnedskärningarna kan få för unionsprogrammens effektiva genomförande.

463.  Europaparlamentet förväntar sig att GD DEVCO kommer att ta tag i de brister i utvärderings- och övervakningssystemen som uppmärksammades i revisionsrättens särskilda rapport nr 18/2014.

464.  Parlamentet begär att formella granskningsbefogenheter införs i samband med EUF, eventuellt genom ett interinstitutionellt avtal av bindande karaktär enligt artikel 295 i EUF-fördraget.

465.  Europaparlamentet är allvarligt oroat av iakttagelserna i revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2015 om kommissionens förvaltning av partnerskapsavtalen om fiske (FPA). Revisionsrätten uttrycker tvivel på partnerskapsavtalens hållbarhet, på grund av problemet med att tillämpa överskottsfiskekonceptet. Parlamentet noterar också att revisionsrätten allvarligt ifrågasätter kvaliteten på kommissionens övervakning av partnerskapsavtalens genomförande. Parlamentet beklagar också att efterhandsutvärderingarna av partnerskapsavtalen enligt revisionsrätten inte utnyttjas tillräckligt vid utarbetandet av uppföljande avtal. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att snarast genomföra revisionsrättens många rekommendationer.

466.  Europaparlamentet påminner om att en nästan konstant brist på betalningsmedel under 2014 gjorde det ännu svårare för GD ECHO att reagera adekvat på de allt värre humanitära kriserna i unionens grannskapsområden och på andra platser. Parlamentet välkomnar att bättre anpassade anslag i unionsbudgetarna för 2015 och 2016 i stort sett har löst GD ECHO:s betalningsproblem.

467.  Europaparlamentet beklagar att bristen på betalningsanslag i budgeten för 2014 ledde till att budgetstöd till Marocko och Jordanien på totalt 43 miljoner EUR inte kunde ges under 2014, såsom det var fastställt i kontrakt. Detta har allvarligt skadat unionens trovärdighet.

Sysselsättning och sociala frågor

468.  Europaparlamentet är oroat över att den uppskattade felfrekvensen på politikområdet sysselsättning och sociala frågor är 3,7 % för 2014, vilket är något mer än förra året (3,1 %). Parlamentet betonar att detta är ett steg bakåt när det gäller att uppnå en felfrekvens som ligger under målet på 2 %.

469.  Europaparlamentet välkomnar att man i revisionsrättens rapport analyserar genomförandet av unionens budget mot bakgrund av Europa 2020-strategin. Parlamentet noterar iakttagelsen att unionsbudgetens bidrag inte identifieras separat i samband med uppfyllelsen av de överordnade målen, såsom sysselsättning och kampen mot fattigdom och social utestängning.

470.  Europaparlamentet välkomnar dessutom revisionsrättens rekommendationer att Europa 2020-strategin och den fleråriga budgetramen bättre måste anpassas till varandra, att de politiska ambitionerna på hög nivå behöver omsättas i användbara operativa mål och betonar vikten av att fokusera på resultat och mervärde, särskilt när det gäller de överordnade målen sysselsättning och sociala frågor, där kommissionen inte har någon behörighet att skapa en rättsligt bindande ram. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare utveckla resultatindikatorer och övervakningssystem för att jämföra resultaten med de överenskomna målen, för att få tillgång till bättre information när man fastställer framtida mål och för att öka effektiviteten i unionens utgifter.

471.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens iakttagelser att små och medelstora företag som deltar i Horisont 2020 medför en ökad risk för fel. Parlamentet instämmer med kommissionens svar att små och medelstora företags deltagande är avgörande för att skapa tillväxt och sysselsättning och noterar att de administrativa reglerna för små och medelstora företag har förenklats. Parlamentet betonar att en ytterligare förenkling skulle leda till att små och medelstora företag i högre grad deltar. Parlamentet betonar vikten av att man skapar hållbara arbetstillfällen med hjälp av de små och medelstora företagen.

472.  Europaparlamentet noterar att det är de små och medelstora företagen som skapar flest arbetstillfällen i Europa och anser att mer kan göras för att de i högre grad ska delta i unionens finansieringsprogram. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder som uppmuntrar de små och medelstora företagens aktiva deltagande, inbegripet tillämpningen av principen att ”tänka småskaligt först”.

473.  Europaparlamentet noterar att de största riskerna när det gäller ESF-utgifternas korrekthet fortfarande hänger samman med att investeringar i humankapital är immateriella till sin karaktär, att aktiviteterna är varierande och att många, ofta småskaliga, parter deltar i projektgenomförandet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att vidta särskilda åtgärder för att råda bot på detta, inbegripet förebyggande och korrigerande åtgärder.

474.  Europaparlamentet noterar iakttagelserna i revisionsrättens särskilda rapport nr 17/2015 avseende omfördelningen av ESF-anslag under perioden 2012–2014. Parlamentet är bekymrat över bristerna i kommissionens rapportering när det gäller konsekvenserna av dessa anslag och anser att ytterligare steg mot en resultatbaserad politik är avgörande för att man ska kunna garantera sund ekonomisk ansvarsskyldighet och en effektiv användning av EU-medel.

475.  Europaparlamentet är bekymrat över att högre felfrekvenser tillsammans med avbrutna och inställda betalningar kan äventyra en framgångsrik avslutning av programmen för 2007–2013.

476.  Europaparlamentet anser att man genom att främja en ökad användning av förenklade kostnadsalternativ kan minska de administrativa bördorna, minska antalet fel och i högre grad fokusera på resultat. Parlamentet påpekar dock att förenklade kostnadsalternativ bör användas i ett klimat med rättssäkerhet och förtroende, åtföljas av en bedömning av fördelarna och fullt ut inbegripa aktörer på alla nivåer. Parlamentet betonar att medlemsstaterna även i fortsättningen bör kunna välja att använda förenklade kostnadsalternativ.

477.  Europaparlamentet kräver att medlemsstaterna undviker att ytterligare komplicera reglerna och kraven för genomförandet av ESF, vilket ytterligare skulle öka användarnas bördor och öka risken för fel.

478.  Europaparlamentet oroar sig över att av de 178 transaktioner som revisionsrätten granskade på politikområdet sysselsättning och sociala frågor innehöll 62 transaktioner (34,8 %) fel, varav 12 var kvantifierbara fel som översteg 20 % (6,7 %). Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta korrigerande åtgärder och tillämpa strikta förfaranden för att minska risken för oriktigheter på detta politikområde, och följa upp de fall med icke stödberättigande utgifter som revisionsrätten upptäckt.

479.  Europaparlamentet beklagar att antalet program inom ramen för ESF med en felfrekvens på över 5 % har ökat från 18,8 % under 2013 till 22,9 % under 2014 och att den betalningsvolym som påverkas av dessa felfrekvenser har ökat dramatiskt från 11,2 % till 25,2 %.

480.  Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid att revisionsrätten vid upprepade tillfällen har anmärkt på att felprocenten skulle ha varit lägre om de nationella myndigheterna bättre hade använt tillgänglig information innan de sände betalningsansökningar till kommissionen. Parlamentet begär i detta avseende att medlemsstaterna och de nationella myndigheterna utför bättre kontroller och undviker att ansöka om återbetalning av inkorrekta utgifter.

481.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda riskbedömningsverktyget Arachne och uppmanar kommissionen att fortsätta att förse medlemsstaterna med relevanta riktlinjer och tekniskt stöd för att man på ett korrekt sätt ska kunna genomföra förvaltnings- och kontrollkraven under perioden 2014–2020. Parlamentet begär att kommissionen stärker utbytet av bästa praxis mellan medlemsstaterna.

482.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa revisionsrättens rekommendationer för att se till att genomförandet av unionens budget bättre bidrar till att Europa 2020-strategins mål när det gäller sysselsättning och sociala frågor uppnås. Parlamentet förväntar sig i detta avseende att kommissionen och medlemsstaterna använder bättre resultatindikatorer och förbättrar rapporteringen av resultat under perioden 2014–2020.

Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

483.  Europaparlamentet upprepar att parlamentet i enlighet med EUF-fördraget ska bevilja ansvarsfrihet till kommissionen för genomförandet av budgeten efter granskning av räkenskaperna, finansieringsöversikten, den utvärderingsrapport som avses i artikel 318 i EUF-fördraget, revisionsrättens årsrapport åtföljd av de granskade institutionernas svar, revisionsförklaringen och revisionsrättens särskilda rapporter som är av betydelse i detta sammanhang.

484.  Europaparlamentet påminner om att 2014 är planerat att vara det första genomförandeåret för den nya fleråriga budgetramen – som ska fastställa storleken på och fördelningen av EU:s utgifter under perioden 2014– 2020 – och att genomförandenivån därför är lägre än under föregående år.

485.  Europaparlamentet tar del av presentationen av politikområdena miljö och hälsa i revisionsrättens årsrapport avseende budgetåret 2014. Parlamentet är oroat över att de båda politikområdena även ingår i det kapitel som också är avsett för landsbygdens utveckling och fiske. Parlamentet upprepar sin kritik mot den ologiska sammansättningen av politikområdena i detta specifika kapitel. Parlamentet anser inte att revisionsrätten bör fatta det politiska beslutet om gruppering av politikområden. Parlamentet uppmanar bestämt revisionsrätten att se över sitt tillvägagångssätt i nästa årsrapport.

486.  Europaparlamentet anser det nämnvärt i detta sammanhang att kapitlet om landsbygdens utveckling, miljö, fiske och hälsa har den högsta felprocenten i revisionsrättens årsrapport för 2014 med 6,2 % jämfört med genomsnittet på 4,4 %. Parlamentet noterar dessutom att de huvudsakliga brister som revisionsrätten konstaterade i många fall var nästan samma brister som redan rapporterats de senaste tre åren.

487.  Europaparlamentet har lagt märke till att revisionsrätten och kommissionen har olika synpunkter på hur felen bör beräknas. Parlamentet noterar att kommissionen anser att revisionsrättens årliga representativa felprocent bör ses mot bakgrund av den fleråriga karaktären av finansiella nettokorrigeringar och återvinningar.

488.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten inte anmärkte på förvaltningen av politiken för folkhälsa, livsmedelssäkerhet och miljö- och klimatpolitik.

489.  Europaparlamentet betonar att utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet är tillfreds med det övergripande genomförandet av budgetrubrikerna för miljö, klimatåtgärder, folkhälsa och livsmedelssäkerhet under 2014. Parlamentet påminner igen om att mindre än 0,5 procent av unionens budget är avsatt för dessa politiska instrument, och då bör man ha i åtanke det tydliga mervärdet för unionen på dessa områden och stödet från EU:s medborgare för unionens miljö- och klimatpolitik liksom för folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

490.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförts av de fem decentraliserade byråer som ingår i ansvarsområdet för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och som utför tekniska, vetenskapliga eller förvaltningsmässiga uppgifter till stöd för unionsinstitutionerna när de utarbetar och genomför politiken på områdena miljö, klimat, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, samt det sätt på vilket deras budgetar genomförs.

Miljö och klimatpolitik

491.  Europaparlamentet betonar att 352 041 708 EUR har anslagits till GD ENV i åtagandebemyndiganden och att 99,95 % har genomförts. Parlamentet noterar när det gäller betalningsbemyndiganden att det är tillfredsställande att 95,03 % av tillgängliga 290 769 321 EUR har utnyttjats. Parlamentet noterar dessutom att de administrativa utgifterna för Life + genomförs under två budgetår (genom automatiska överföringar), och att genomförandenivån för betalningar uppgår till 99,89 % om dessa administrativa utgifter inte beaktas.

492.  Europaparlamentet noterar att GD CLIMA har ökat sitt genomförande så att det uppgår till 99,7 % av 102 694 032 EUR i åtagandebemyndiganden och 93,1 % av 32 837 296 EUR i betalningsbemyndiganden, och att genomförandenivån för betalningar uppgår till 98,5 % om administrativa utgifter inte beaktas.

493.  Europaparlamentet anser att det övergripande genomförandet av driftsbudgeten för Life+, som var 99,9 % för åtagandebemyndiganden och 97,4 % för betalningsbemyndiganden 2014, var tillfredsställande. Parlamentet noterar att det år 2014 avsattes 283 121 194 EUR för inbjudan att lämna projektförslag i medlemsstaterna, 40 000 000 EUR användes till stöd för de operativa verksamheterna inom ramen för EU:s finansieringsmekanism för naturkapital (NCFF) och instrumentet för privat finansiering för energieffektivitet (PF4EE), 8 952 827 EUR användes till stöd för de operativa verksamheterna inom icke-statliga organisationer som arbetar med att skydda och förbättra miljön på EU-nivå och som medverkar till utvecklingen och genomförandet av unionens politik och lagstiftning, och 49 502 621 EUR användes för åtgärder för att stödja kommissionens roll i att initiera och övervaka utarbetandet av politik och lagstiftning. Parlamentet noterar att ett belopp på 20 914 622 EUR användes för administrativt stöd till Life och för driftsstöd till Easme.

494.  Europaparlamentet är medvetet om att betalningsnivån för åtgärder inom ramen för Life+ alltid är något lägre jämfört med åtagandebemyndigandena, men med en hög genomförandenivå.

495.  Europaparlamentet noterar att ett belopp på 4 350 000 EUR har anslagits som bidrag till internationella konventioner, protokoll och avtal i vilka unionen är part eller medverkar i det förberedande arbetet.

496.  Europaparlamentet anser att de framsteg som gjorts när det gäller genomförandet av tolv pilotprojekt och sex förberedande åtgärder som tillsammans uppgår till 2 950 000 EUR är tillfredsställande. Parlamentet är medvetet om att genomförandet av dessa åtgärder kan bli betungande för kommissionen på grund av de små medel som finns tillgängliga i förhållande till de genomförandeförfaranden som krävs (till exempel handlingsplaner, inbjudan att lämna förslag). Parlamentet uppmuntrar budgetmyndigheten att i framtiden fokusera på pilotprojekt och förberedande åtgärder med ett verkligt mervärde för unionen.

Folkhälsa

497.  Europaparlamentet påminner om att 2014 är det första genomförandeåret för de nya programmen. Hälsoprogrammet antogs den 11 mars 2014 (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 282/2014(108), medan den gemensamma finansiella ramen för foder och livsmedel antogs den 27 juni 2014 (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014(109)).

498.  Europaparlamentet noterar att GD SANTE år 2014 hade ansvar för att genomföra 244 221 762 EUR inom budgetposter för folkhälsa, varav 96,6 % har genomförts på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet är medvetet om att runt 75 % av den budgeten direkt förs över till tre decentraliserade organ (Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och Europeiska läkemedelsmyndigheten). Parlamentet noterar vidare att genomförandenivån för åtagandebemyndigandena är över 98,9 % för alla budgetposter utom för Europeiska läkemedelsmyndigheten, för vilken underutnyttjandet av åtagandebemyndigandena motsvarar resultatet för 2013 som återanvändes 2015.

499.  Europaparlamentet noterar att genomförandenivån för betalningsbemyndiganden är 98,8 %, vilket är en mycket bra genomförandenivå.

500.  Europaparlamentet noterar att genomförandenivån inom programmet för folkhälsa 2008–2014 också är mycket bra (99,7 % för både åtagande- och betalningsbemyndiganden), och att de återstående icke-utnyttjade anslagen i princip avser inkomster avsatta för särskilda ändamål som fortfarande kan användas 2015.

501.  Europaparlamentet välkomnar framstegen när det gäller genomförandet av alla tio pilotprojekt och fem förberedande åtgärder som GD SANTE ansvarar för på området för folkhälsa, och att alla motsvarande åtagandebemyndiganden (6 780 000 EUR) utnyttjades.

Livsmedelssäkerhet, djurs hälsa och välbefinnande samt växtskydd

502.  Europaparlamentet konstaterar att genomförandenivån för livsmedelssäkerhet, djurs hälsa och välbefinnande samt växtskydd är 96,8 %. Parlamentet noterar dock att genomförandenivå uppgår till 100 % av de tillgängliga anslagen om den icke-automatiska överföringen på 6 800 000 EUR beaktas.

503.  Europaparlamentet noterar att unions största bidrag, liksom föregående år, gick till program för tuberkulos, och att unionens bidrag till program för blåtunga däremot fortfarande var lågt.

504.  Europaparlamentet konstaterar att huvudfaktorerna bakom underutnyttjandet av 8 100 000 EUR i kapitel Livsmedels- och fodersäkerhet, djurhälsa, djurskydd och växtskydd kan förklaras enligt följande: 500 000 EUR som avser inkomster avsatta för särskilda ändamål för olika program som kan användas 2015 (dvs. inget underutnyttjande), 800 000 EUR som avser inkomster avsatta för särskilda ändamål som tekniskt inte kan återanvändas 2015 (C5-anslag till de gamla programmen) och 6 800 000 EUR som avser fonden för nödåtgärder. Parlamentet noterar att det sistnämnda beloppet överfördes till 2015 (för åtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i Estland, Lettland, Litauen och Polen 2014).

505.  Europaparlamentet noterar att genomförandenivån när det gäller betalningsbemyndigandena för 2014 för budgetkapitlet för livsmedels- och fodersäkerhet, djurhälsa, djurskydd och växtskydd var 99,0 %, vilket är en lätt minskning jämfört med 2013 (99,9%). Parlamentet har förstått att man under den samlade överföringen begärde ytterligare betalningsbemyndiganden, men som inte mottogs, och att endast en betalning inte fullt ut kunde göras i slutet av året, men att det återstående beloppet enligt överenskommelse med medlemsstaterna kunde betalas i början av januari 2015.

506.  Europaparlamentet välkomnar framstegen när det gäller genomförandet av alla tre pilotprojekt och en förberedande åtgärd som GD SANTE ansvarar för på området för livsmedelssäkerhet, och att alla motsvarande åtagandebemyndiganden (1 250 000 EUR) utnyttjades.

507.  Europaparlamentet anser, på grundval av tillgängliga uppgifter och rapporten om genomförandet, att kommissionen kan beviljas ansvarsfrihet för utgifterna på områdena miljö- och klimatpolitik, folkhälsa och livsmedelssäkerhet för budgetåret 2014.

Transport och turism

508.  Europaparlamentet noterar att det i budgeten för 2014, slutligt antagen och ändrad under det gångna året, anslogs totalt 2 931 147 377 EUR i åtagandebemyndiganden och 1 089 127 380 EUR i betalningsbemyndiganden för transportpolitiken. Parlamentet noterar vidare att dessa belopp omfattar följande:

509.  Europaparlamentet välkomnar den höga genomförandegraden 2014 på 98,2 % för åtagandebemyndigandena för rörlighets- och transportpolitiken, och den synnerligen höga genomförandegraden på 95,2 % för betalningsbemyndigandena. Parlamentet noterar att de utestående åtagandena ökade med 1 653 372 424 EUR under 2014 i förhållande till det sammanlagda beloppet 5 647 143 046 EUR, och att ökningen av utestående belopp vanligtvis är högre i början av den nya fleråriga budgetramen, eftersom betalningar för nya projekt infaller senare. Parlamentet uppmanar emellertid kommissionen och medlemsstaterna att se till att transportprojekten genomförs korrekt.

510.  Europaparlamentet beklagar när det gäller området ”Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning”, till vilket transporter hör och för vilket transporter utgör det lägsta beloppet (0,8 miljarder EUR) som granskas av revisionsrätten i förhållande till den totalt granskade populationen (13 miljarder EUR), var den uppskattade felfrekvensen 5,6 % 2014 (högre än motsvarande resultat 2013 (4,0 %)), vilket främst berodde på ersättning av icke stödberättigande kostnader i forskningsprojekt, men även på bristande efterlevnad av regler för offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla lämpliga åtgärder för att komma till rätta med situationen (bland annat göra noggrannare förhandskontroller för att upptäcka och korrigera fel innan ersättningar betalas ut).

511.  Europaparlamentet påpekar att under 2014 finansierades inte några projekt genom FSE eftersom den första inbjudan att lämna projektförslag avslutades i mars 2015 och fondens skuldinstrument som ska förvaltas av Europeiska investeringsbanken (EIB) inte godkändes förrän i slutet av 2014. Parlamentet noterar att revisionsrätten 2014 granskade sex transaktioner inom transportsektorn (GD Transport och rörlighet) och då konstaterade att två av de sex transaktionerna innehöll kvantifierbara fel. Parlamentet är sålunda tillfreds med att andelen berörda transaktioner minskat under 2014 (33 %) jämfört med 2013 (62 %) och 2012 (49 %). Parlamentet uppmanar kommissionen och andra berörda aktörer att säkerställa överensstämmelse med reglerna om offentlig upphandling och stödberättigandet när det gäller kostnader för framtida transportprojekt.

512.  Europaparlamentet noterar att i enlighet med kommissionens fleråriga kontrollstrategi som tar hänsyn till återvinningar, korrigeringar och effekterna av alla kontroller och revisioner under programmets genomförande, beräknades den kvarstående felnivån för TEN-T till 0,84 %.

513.  Europaparlamentet uppmärksammar det stora antalet projekt av hög kvalitet som inte kunde antas i samband med anbudsinfordran för FSE, som avser transport, på grund av brist på tillgängliga medel. Parlamentet anser att det är nödvändigt att säkerställa tillräcklig finansiering för dessa projekt. Parlamentet beklagar att budgeten för FSE minskades genom att medel omfördelades till Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Parlamentet påminner emellertid om att enligt punkt 17 i det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(110) ska det finnas en flexibilitet på 10 % för att öka budgeten för FSE i det årliga budgetförfarandet, och att denna flexibilitet finns oavsett finansieringen av Efsi. Parlamentet insisterar på att genomförandet av projekt som parlamentet och rådet kommit överens om i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013(111) skulle motivera en sådan ökning av budgeten för fonden för ett sammanlänkat Europa.

514.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta med sin noggranna övervakning av genomförandet av innovativa finansiella instrument som ska fungera som hävstång för EU-investeringar och dra till sig nya finansieringskällor för TEN-T-infrastrukturprojekt såsom Margueritefonden, instrument för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet (LGTT) och initiativet om projektobligationer, och att säkerställa att EU-budgetens bidrag till dessa instrument förvaltas och används på lämpligt sätt.

515.  Europaparlamentet noterar att det finns information om transport- och turismprojekt i olika databaser såsom systemet för finansiell transparens (FTS), INEA-databasen för TEN-T-projekt, projekt som samfinansieras genom Sammanhållningsfonden och regionala fonder samt CORDIS för Horisont 2000-projekt. Parlamentet vill se en integrering av projektinformation från dessa verktyg för att få en bättre överblick, både uppåt och nedåt, av processen för fördelning av EU-medel. Parlamentet upprepar betydelsen av att offentliggöra en lättillgänglig årlig förteckning över transport- och turismprojekt och att ha sökbara onlinedatabaser över projekt som medfinansieras av unionen som innehåller exakta finansieringsbelopp för att förbättra transparensen.

516.  Europaparlamentet påpekar att transportprojekt under perioden 2014–2020 kommer att finansieras från flera olika källor, bland annat FSE, Sammanhållningsfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Efsi. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utveckla synergieffekter som kommer att göra det möjligt för dessa olika finansieringskällor att fördela de tillgängliga medlen på ett effektivare sätt.

517.  När det gäller EU-medel påpekar Europaparlamentet att principen ”använd dem eller förlora dem” kan få medlemsstaterna att föreslå mindre effektiva projekt för att inte gå miste om medel. Parlamentet är bekymrat över att det har hänt att ett dåligt projekturval har lett till en del EU-finansierade transportinvesteringar som inte har gett särskilt hög avkastning. Parlamentet välkomnar den nya rättsliga ramen för 2014–2020 som stärker kostnads-nyttoanalysen och granskningsprocessen för projekt.

518.  Europaparlamentet välkomnar att det gemensamma företaget Shift2Rail bildades i juni 2014 i syfte att förbättra den europeiska järnvägsindustrins konkurrenskraft. Parlamentet noterar att det gemensamma företaget Shift2Rail, när det har blivit ekonomiskt självbestämmande, under kommande år kommer att bli föremål för ett separat ansvarsfrihetsförfarande. Parlamentet beklagar dock det försenade genomförandet av detta gemensamma företag och det faktum att små och medelstora företag har väldigt svårt att få tillgång till det gemensamma företaget.

519.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör se till att det råder fullkomlig transparens vid förvaltningen av medel, att allmänhetens intressen skyddas och att dessa alltid har företräde framför privata intressen.

520.  Europaparlamentet noterar att det i budgeten för 2014, slutligt antagen och ändrad under det gångna året, anslogs totalt 11 226 160 EUR i åtagandebemyndiganden och 6 827 266 EUR i betalningsbemyndiganden för turism. Parlamentet uppmanar kommissionen att konsekvensbedöma finansierade projekt för att bättre kunna fastställa vilka utgifter som ska prioriteras i framtiden, och som fokuserar på EU som världens främsta turistdestination, samt gör det möjligt för turistnäringen att bli ett centralt tillväxtområde för EU:s ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera resultatet av pilotprojekt och förberedande åtgärder i nästa års budgetplanering och att tillhandahålla en lättillgänglig årlig förteckning över projekt på detta område.

521.  Europaparlamentet föreslår, när det gäller de områden för vilka utskottet för transport och turism är ansvarigt, att parlamentet ska bevilja kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av unionens allmänna budget för budgetåret 2014.

Regional utveckling

522.  Europaparlamentet noterar att man i revisionsrättens årsrapport av den 10 november 2015 om genomförandet av Europeiska unionens budget för 2014 uppskattade att den mest troliga felprocenten för sammanhållningspolitiken var 5,7 procent, vilket är en ökning jämfört med 2013 (5,3 procent). Parlamentet är oroat över denna ökning, som är av särskild betydelse när det gäller fel som ger finansiella återverkningar och allvarliga negativa effekter för budgeten. Parlamentet betonar att hälften av de uppskattade felen inom sammanhållningspolitiken beror på komplexiteten i reglerna om offentlig upphandling och statligt stöd, samt på överträdelser inom dessa förfaranden, såsom omotiverad direkt tilldelning av kontrakt, intressekonflikter och diskriminerande urvalskriterier.

523.  Europaparlamentet noterar att kommissionens svar på revisionsrättens rapport var att den genomsnittliga minskningen av felfrekvensen jämfört med programplaneringsperioden 2000–2006 visar på en förbättring av förvaltnings- och kontrollsystemen. Parlamentet begär att kommissionen i tid tillhandahåller information och utbildning till myndigheterna om reglerna om offentlig upphandling och statligt stöd. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang inrättandet av handlingsplanen för offentlig upphandling. Parlamentet noterar tillämpningen av initiativet integritetspakter och uppmanar kommissionen att göra en lämplig förhandsbedömning av deras potential att verkligen förbättra transparensen och effektiviteten inom offentlig upphandling avseende ESI-fonder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppfylla förhandsvillkoren när det gäller offentlig upphandling senast i slutet av 2016 och att införliva EU-direktiven om offentlig upphandling i sina rättssystem senast i april 2016, i syfte att undvika oriktigheter och garantera ett effektivt och ändamålsenligt projektgenomförande och uppnåendet av de planerade resultaten och därmed de sammanhållningspolitiska målen. Kommissionen uppmanas att strikt övervaka denna process och ge vägledning och tekniskt stöd till medlemsstaterna för ett korrekt införlivande av dessa direktiv i nationell lagstiftning.

524.  Europaparlamentet påminner om att alla oriktigheter inte är bedrägerier och att det måste göras en åtskillnad mellan de oriktigheter som är bedrägerier och de som inte är det. Parlamentet anser att oriktigheter som inte är bedrägerier ofta är en följd av svaga ekonomiska förvaltnings- och kontrollsystem, bristen på administrativ kapacitet, både avseende kunskap om regler och teknisk sakkunskap när det gäller de specifika arbetena eller tjänsterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att lämpliga, effektiva och ändamålsenliga ekonomiska förvaltnings- och kontrollsystem inrättas i enlighet med de relevanta bestämmelserna i regelverket och med beaktande av de nationella bestämmelserna.

525.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de regionala myndigheterna att säkerställa att stödmottagarna får konsekvent information om stödvillkoren, särskilt när det gäller stödberättigande utgifter och de relevanta taken för ersättningarna.

526.  Europaparlamentet noterar att man vid genomförandet av sammanhållningspolitiken i medlemsstaterna, utifrån deras institutionella system, måste tillämpa ett stort antal nationella förfaranden och regler, vilket utgör ännu en nivå som kan leda till oriktigheter och därmed till en förlust av ESI-fonder och större skillnader mellan medlemsstaterna. Kommissionen uppmanas att bidra till att förenkla genomförandet på nationell och regional nivå, samtidigt som man respektar medlemsstaternas institutionella särdrag och förser medlemsstaterna med de förtydliganden som behövs för genomförandet av förordningar. Parlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om parlamentets resolution om en förenklad och mer resultatinriktad sammanhållningspolitik 2014–2020, och om behovet av att vidta nödvändiga åtgärder för att i så stor utsträckning som möjligt begränsa den lagstiftningsmässiga och administrativa bördan, vilket gör det möjligt att bättre utnyttja ESI-fonderna och undvika fel som begås av de slutliga stödmottagarna, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet beklagar att kommissionen inte involverade medlemsstaternas företrädare i högnivågruppen för övervakning av förenkling för mottagare av ESI-fonderna, och därmed inte beaktade deras åsikter för att förbättra systemet.

527.  Europaparlamentet anser att det behövs administrativ kapacitet för att man på ett korrekt och effektivt sätt ska kunna använda ESI-fonderna, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka utbytet av kunskap och bästa praxis avseende aspekter med genomförandet (till exempel offentlig upphandling, statligt stöd, kriterierna för bidragsberättigande eller revisionskedjan), särskilt för potentiella stödmottagare med mindre administrativ och finansiell kapacitet. Parlamentet föreslår i detta sammanhang att man anordnar särskilda men övergripande aktiviteter för att utbilda statstjänstemän och myndigheter som arbetar med projekt som avser ESI-fonder samt stödmottagare (till exempel utbildningar och uppdateringskurser, seminarier eller tillhandahållande av tekniskt och administrativt stöd).

528.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har inrättat det nya verktyget ”Taiex Regio Peer 2 Peer” för att underlätta peer2peer-utbyte mellan förvaltnings- och revisionsmyndigheter och attesterande organ i medlemsstaterna, med målet att stärka deras administrativa kapacitet. Parlamentet betonar vikten av att öka insatserna i samband med utnämningen av myndigheter, vilket är en förutsättning för inlämningen av betalningskrav, i syfte att garantera ett smidigt genomförande av program och flöde av resurser. Parlamentet anser dessutom att kommissionen på ett effektivt och ändamålsenligt sätt bör tillämpa alla tillgängliga verktyg för tidig upptäckt och förebyggande av risker inom sammanhållningspolitiken, och mer specifikt datautvinningsverktyg, såsom Arachne, för tidig upptäckt och förebyggande av risker inom förfarandena för offentlig upphandling. Eftersom verksamheten i arbetsgruppen för bättre genomförande också omfattar verksamhet som skulle kunna stärka effektiviteten, ändamålsenligheten och mervärdet hos sammanhållningspolitiska projekt som redan genomförts, uppmanas kommissionen att bedöma dessa faktorer med hjälp av kvalitativa indikatorer.

Jordbruk och landsbygdens utveckling

529.  Europaparlamentet anser att den gemensamma jordbrukspolitiken, som är ett av unionens ursprungliga politikområden, är ett viktigt verktyg för EU med omfattande inverkan, inte endast när det gäller livsmedelsproduktion och genererade ekosystemtjänster, utan även när det gäller konkreta och potentiella miljömässiga och socio-ekonomiska förbättringar och en förstärkning av jämställdhetsaspekten. liksom insatser för att bekämpa avfolkningen i landsbygdsområdena, med hänsyn till behovet av att utveckla begreppet cirkulär ekonomi. Parlamentet anser att den gemensamma jordbrukspolitiken därmed påverkar unionens territoriella balans genom att tillhandahålla ekonomiskt stöd och viktiga instrument med vars hjälp unga jordbrukare kan inleda en jordbruksverksamhet och trygga generationsväxlingen inom jordbruket.

530.  Europaparlamentet konstaterar att GD AGRI under 2014 utförde ett anmärkningsvärt arbete med medlemsstaternas myndigheter för att se till att dessa myndigheter i allt högre utsträckning har möjlighet att förebygga fel i jordbruksutgifterna och genomföra sina landsbygdsutvecklingsprogram. Parlamentet uppmärksammar att GD AGRI bidragit till tydliga positiva effekter, vilka framgår av revisionsrättens årsrapport 2014, och parlamentet anser att direktoratets åtgärder, tillsammans med medlemsstaternas insatser, bör utgöra en god grund för ytterligare förbättringar under nyckelåren för utgiftsperioden 2014–2020.

531.  Europaparlamentet kräver att utbetalande organ som konstant uppnår otillfredsställande resultat, i extrema fall fråntas sin ackreditering.

532.  Europaparlamentet anser att konsekvens i fråga om resultat och genomförande är av avgörande betydelse inom den gemensamma jordbrukspolitiken – en politik som säkrar en säker och jämn produktion av våra livsmedel, verkar över hela unionen med en positiv effekt på den sociala, miljömässiga och ekonomiska nivån, och som omfattar produktion av grödor och alla typer av livsmedel.

533.  Europaparlamentet konstaterar att jordbrukets faktorinkomst per arbetstagare i de medlemsstater som anslöt sig till EU 2004 eller senare (EU-N13) uppgår till en fjärdedel av jordbrukets faktorinkomst för EU-15(112).

534.  Europaparlamentet välkomnar förbättringarna jämfört med siffrorna i 2013 års rapport och noterar att revisionsrätten, i fråga om jordbrukspolitiken, har konstaterat att urvalet granskade transaktioner visade på en minskad felnivå jämfört med 2013. Parlamentet konstaterar att felnivån för EFGJ, enligt granskningar i 17 medlemsstater, är 2,9 % för 2014 (jämfört med 3,6 % 2013) och för landsbygdsutveckling, miljö och fiske, enligt granskningar i 18 medlemsstater, 6,2 % (sjunkit från 7 % 2013), medan genomsnittsnivån för hela kapitlet Naturresurser är 3,6 %.

535.  Europaparlamentet understryker behovet av att utveckla en gemensam metod för beräkningen av felprocenten i syfte att garantera att den är korrekt och undvika betydande skillnader mellan den felprocent som anges av kommissionen och den som fastställs av revisionsrätten.

536.  Europaparlamentet uppmärksammar kommissionens uttalande(113) att överträdelser av tvärvillkoren (t.ex. meddelanden om djurförflyttningar i tid, iakttagande av sista datum och tidsfrister) inte påverkar stödberättigandet (vilket revisionsrätten redan uttryckligen bekräftat) och att tvärvillkorsfelprocenten bör dras av från den övergripande felprocenten för att beräkningarna ska bli tydligare.

537.  Europaparlamentet påpekar att genomförandet av bestämmelserna för det kopplade stödet varierar mellan medlemsstaterna, vilket orsakar snedvridningar av konkurrensen, såsom exempelvis inom mjölksektorn.

538.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har infört nya riktlinjer för att fastställa finansiella korrigeringar inom ramen för delad förvaltning för bristande efterlevnad av reglerna om offentlig upphandling(114).

539.  Europaparlamentet konstaterar att 2014 var ett övergångsår under vilket betydande betalningar för senare delen av utgiftsperioden 2007–2013 gjordes och under vilket de slutliga inslagen (genomförandeakter och delegerade akter) verkställdes efter halva året för den gemensamma jordbrukspolitikens utgiftsperiod 2014–2020. Parlamentet konstaterar även att 2015 och 2016 likaså bör betraktas som övergångsår, under vilka både jordbrukarna och medlemsstaterna varit tvungna att för första gången till fullo genomföra miljöanpassningen och andra viktiga policyändringar som involverade nya och komplexa regler och ett stort antal nya sökande när det gäller direktstöd, eftersom många av de fleråriga åtgärder som fastställts i medlemsstaternas landsbygdsutvecklingsplaner kommer att börja genomföras först under 2016 och särskild uppmärksamhet måste ägnas de nya verktyg som införts under reformen.

540.  Europaparlamentet välkomnar de minskade felnivåerna jämfört med 2013 och uppmärksammar de stora insatser och resurser som krävts för att uppnå detta, i synnerhet via information och tekniskt stöd avseende genomförandet från kommissionen till medlemsstaternas myndigheter. Parlamentet är emellertid av den åsikten att endast en mätning av fel i sig inte är ett mått på resultat eller genomförande.

541.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att risken för oavsiktliga fel på grund av komplicerade bestämmelser i slutändan drabbar stödmottagaren. Parlamentet efterlyser en rimlig, proportionerlig och effektiv sanktionspolitik för att stödja detta tillvägagångssätt, såsom till exempel undvikande av dubbla sanktioner för samma fel enligt både betalningssystemet och tvärvillkoren. Parlamentet uppmanar kommissionen att i högre grad se till att påföljderna står i proportion till typen av fel. Parlamentet efterlyser instrument för en mer stimulerande och resultatinriktad strategi som skulle innebära en minskning av felprocenten och antalet kontroller samt i högre grad göra det möjligt att göra åtskillnad mellan fel och bedrägeri, samtidigt som man ser till att jordbrukarna fortfarande har möjlighet att tillhandahålla den nödvändiga livsmedelsproduktion som utgör kärnan i politiken. Parlamentet anser att fortsatta åtgärder för att hantera komplexiteten i och rationalisera den gemensamma jordbrukspolitiken är av avgörande betydelse för att locka nya aktörer till jordbruket, och hålla dem kvar och bevara deras kompetens, och därmed trygga en livskraftig jordbrukssektor i framtiden.

542.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten i sin årsrapport undersöker hur resultat ska mätas, i synnerhet eftersom kommissionen strävar efter att fokusera sina utgifter på resultat. Parlamentet pekar dock på svårigheterna att bedöma genomförandet av fleråriga finansieringsprogram, som numera är den prioriterade metoden för genomförande av miljöåtgärder inom den andra pelaren, via ett verktyg som granskar ett enda år, och uppmanar revisionsrätten att specifikt förklara sin resultatorientering i fråga om jordbruksutgifterna. Parlamentet uppmanar dock med kraft revisionsrätten att vid bedömningen av resultaten ta hänsyn till landsbygdsutvecklingspolitikens många olika mål, för att på detta sätt undvika förenklade indikatorer och risker för felaktiga tolkningar.

543.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens åsikt, på basis av dess egna granskningar, att det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS) i hög grad bidrar till att förebygga och minska felnivåerna i de stödordningar som det omfattar(115), och uppmärksammar kommentaren att korrigerande åtgärder mot svagheter i LPIS (system för identifiering av jordbruksskiften) har vidtagits i samtliga granskade medlemsstater(116).

544.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens föreslagna förenkling av IACS genom förebyggande preliminära kontroller som kommer att ge de nationella myndigheterna möjlighet att fastställa problem med jordbrukarnas ansökningar och göra korrigeringar, och som bör bidra till ett mindre antal påföljder.

545.  Europaparlamentet upprepar revisionsrättens huvudsakliga rekommendationer: Medlemsstaterna bör garantera trovärdiga och uppdaterade uppgifter och foton för LPIS för att minska risken för fel relaterade till överdeklarerad stödberättigande mark. Kommissionen bör kräva att medlemsstaternas handlingsplaner inbegriper korrigerande åtgärder som tar itu med ofta konstaterade orsaker till fel, och kommissionen bör se över sin egen strategi för revisioner av överensstämmelse inom landsbygdsutvecklingen samt se till att förfarandet för att uppnå säkerhet om transaktionernas laglighet och korrekthet, som blir obligatoriskt från och med budgetåret 2015, tillämpas korrekt.

546.  Europaparlamentet noterar att kommissionen och revisionsrätten är överens om att landsbygdsutvecklingsutgifterna bygger på komplexa regler och villkor för stödberättigande, delvis till följd av politikens karaktär och de europeiska territoriernas heterogena natur. Parlamentet efterlyser en förstärkning av de åtgärder om förenkling och förebyggande åtgärder som ingår i regelverket för programperioden 2014–2020, och begär dessutom att denna förenkling ska genomföras på medlemsstatsnivå inom ramen för de nya landsbygdsutvecklingsprogrammen, som en prioritering och som ett viktigt sätt att minska felnivån och förbättra effektiviteten och flexibiliteten och därmed öka absorptionsförmågan, i synnerhet när mindre omfattande program kan ha fått mindre uppmärksamhet och/eller konstant uppvisat en hög felprocent på grund av sin tidigare osmidiga karaktär.

547.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i god tid lägga fram en detaljerad plan i syfte att minska byråkratin inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

548.  Europaparlamentet uppmanar både kommissionen och medlemsstaternas myndigheter att fortsätta arbetet med att åtgärda och minska komplexiteten i fråga om direktbetalningar, närhelst detta är möjligt, och att ge hög prioritet åt att förenkla miljöanpassningsåtgärderna, särskilt om många olika nivåer är involverade i förvaltningen av EGFJ och fonden för landsbygdsutveckling inom medlemsstaterna, vid behov med olika angreppssätt för de två pelarna. Parlamentet betonar det faktum att de stora skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller direktstödet har ökat skillnaderna i konkurrenskraft mellan de jordbrukare som är verksamma på den inre marknaden.

549.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen omedelbart till fullo utnyttjar processen att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt med avseende på de tungrodda och komplicerade bestämmelserna om tvärvillkor och miljöanpassning, som i slutändan påverkar jordbrukarna i hela Europa. Parlamentet betonar att förenklingsprocessen bör fokusera på att minska den administrativa bördan och bör inte äventyra de principer och regler som man kom överens om under den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, vilka bör förbli oförändrade. Parlamentet anser att en sådan förenkling inte bör innebära en översyn av utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2013–2020.

550.  Europaparlamentet påpekar att olika investerares uppköp av jordbruksarealer sätter de små ägardrivna jordbruken inom EU under allt större press, och konstaterar att en del av direktstöden betalas till internationellt verksamma koncerner.

551.  Europaparlamentet betonar vikten av att ha jämförbara resultatindikatorer och siffror för samma typ av program på olika orter och ser fram emot förbättringar i detta hänseende under perioden 2014–2020 som syftar till att garantera en bättre ekonomisk förvaltning av den gemensamma jordbrukspolitiken på grundval av varje medlemsstats behov.

552.  Europaparlamentet påpekar att den gemensamma jordbrukspolitiken spelar en betydelsefull roll i främjande av social inkludering – i synnerhet men inte endast genom kooperativa insatser – fattigdomsminskning och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden, genom att skapa arbetstillfällen via Leader och genom att ta i bruk nya eller förbättrade tjänster och infrastruktur. Parlamentet efterlyser en analys av den övergripande påverkan av den gemensamma jordbrukspolitikens två pelare i landsbygdsområden, var och hur stödet tilldelas och med en fokusering på de verkliga slutliga stödmottagarna.

553.  Europaparlamentet konstaterar att utgifterna förväntas generera vinster för både landsbygdsområdena och konsumenterna i allmänhet, och påminner om att de slutliga stödmottagarna spenderar pengar på varor eller tjänster i sina lokalsamhällen eller sysselsätter folk på sina jordbruk, och bidrar sålunda till att hålla kvar människorna i regioner där jord- och skogsbruk ofta är den främsta ekonomiska drivkraften i landsbygdsområden eller isolerade områden.

554.  Europaparlamentet konstaterar att följderna av det ryska förbudet mot import av jordbruksprodukter, vilket infördes i mitten 2014, är en stor utmaning. Parlamentet förspråkar bättre förvaltning i ett tidigt skede i samband med eventuella nödåtgärder för att garantera en korrekt målinriktning av medlen eller, vid behov, omedelbara återkrav av belopp grundade på felaktiga betalningsanspråk. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens fortsatta insatser för att identifiera alternativa avsättningsmöjligheter för överskott på jordbruksprodukter och för att stödja de sektorer som drabbats av förbudet. Parlamentet välkomnar kommissionens insatser för att identifiera alternativa avsättningsmöjligheter för överskott på jordbruksprodukter, och uppmanar medlemsstaterna att vidta gemensamma åtgärder för att undanröja hindren för en utökning av avsättningsmöjligheterna. Parlamentet understryker vikten av TTIP-avtalet, som kan kompensera stängningen av ett antal traditionella valutamarknader.

555.  Europaparlamentet gläder sig över kommissionens beslut att införa exceptionella stödsystem för länder som drabbats av förluster inom mjölksektorn, och uppmanar kommissionen att överväga andra stödåtgärder för sektorer som drabbats av liknande problem.

556.  Europaparlamentet beklagar att kvinnor på landsbygden i många medlemsstater endast har begränsat tillträde till arbetsmarknaden, och uppmanar kommissionen att i sina framtida utvecklingsinitiativ prioritera ett bättre och förstärkt tillträde till arbetsmarknaden för kvinnor på landsbygden och att anslå tillräckliga medel till en europeisk sysselsättningsgaranti för kvinnor på landsbygden, i likhet med den europeiska ungdomsgarantin, genom att fastställa separata mål för kvinnor på landsbygden.

557.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att förtydliga reglerna när det gäller erkännande av producentorganisationer, i synnerhet inom frukt- och grönsakssektorn, och att ytterligare förkorta ledtiderna för kommissionens granskningar, i syfte att sörja för rättslig säkerhet för stödmottagarna och undvika onödiga fel.

558.  I ljuset av fördragets mål(117) att tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser anser Europaparlamentet att en rättvis tillgång för alla konsumenter äventyras om mervärdesskatten på livsmedel är alltför hög, och konstaterar att mervärdesskattebedrägerier blir mer sannolika.

559.  Europaparlamentet anser att målen för programperioden 2007–2013 fortfarande är viktiga mål, och att unionen under den aktuella perioden bör fokusera på att förbättra jordbruksföretagens och jordbrukssektorns bärkraftighet, främja bättre balans i livsmedelskedjan i syfte att konsolidera och stärka producentorganisationerna, stödja kvalitetssystem, korta leveranskedjor, sociala kooperativ, lokala marknader, ekosystemtjänster och en balanserad territoriell utveckling – uteslutande i landsbygdsområden inom ramen för de nya landsbygdsprogrammen – samtidigt som orimliga miljömässiga förväntningar eller miljöutgifter undviks.

560.  Europaparlamentet påminner om att endast tre fall av alla de granskningar som revisionsrätten utförde avseende utgifterna för 2014 hade hänvisats till Olaf för utredning(118) av misstankar om att stödmottagare kan ha ”skapat förutsättningar på konstlad väg för att få stöd” (nya enheter som inrättats av väletablerade företag eller grupper av personer), och att ett fall redan före revisionsrättens granskning hade identifierats som riskfyllt av de nationella myndigheterna.

561.  Europaparlamentet konstaterar att genomförandet av politiken skulle kunna förbättras ytterligare. Parlamentet betonar därför att det bör bli informerat om eventuella förbättringar ifråga om fastställande och uppfyllelse av politiska mål samt efterlevnad.

562.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska hur ändamålsenliga och effektiva stöden för marknadsföring i tredjeländer är, och att säkerställa att dessa åtgärder inte leder till att de lokala jordbruksproducenterna drivs bort från marknaden.

563.  Europaparlamentet konstaterar att vid den tidpunkt då 2014 års årliga verksamhetsrapport utarbetades av GD AGRI saknades uppgifter om vissa Ipardfaktorer som ingår i årsrapporten, och denna information måste uppdateras (antalet jordbruk som erhållit stöd, ökning av bruttovärdet, antalet jordbruk som inför EU-standarder). Parlamentet anser att man kan förvänta sig en fortlöpande analys under den nya finansieringsperioden.

564.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrättens årsrapport för 2014 uppvisar goda resultat, men uppmanar dock revisionsrätten att informera parlamentet om de åtgärder den har för avsikt att vidta för att ta fram en flerårig granskningsmetod i takt med att man utvecklar den planerade mer resultatinriktade strategin.

Fiskeri

565.  Europaparlamentet tar del av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten om Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2014, samt revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2014. Parlamentet tar vidare del av den årliga verksamhetsrapporten för 2014 från GD MARE. Parlamentet tar del av revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2015 om partnerskapsavtal om fiske.

566.  Europaparlamentet tar del av revisionsättens iakttagelser med avseende på lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna. Parlamentet noterar revisionsrättens avvikande mening om betalningsbemyndigandena, för vilka den övergripande felnivån var 4,4 %, dock utan någon specifik felnivå för fiske. Parlamentet kräver att denna sektor blir föremål för en särskild redovisning och inte längre slås samman med jordbruket, så att man möjliggör ökad insyn i fisket.

567.  Europaparlamentet konstaterar att GD MARE anför avvikande åsikt om förvaltningen av och kontrollsystemen för EFF-programmen i vissa medlemsstater.

568.  Europaparlamentet är övertygat om att det interna kontrollsystem som GD MARE genomfört ger tillräckliga garantier för en adekvat riskhantering med avseende på transaktionernas laglighet och korrekthet.

Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)

569.  Europaparlamentet konstaterar att antagandet av program med delad förvaltning i fråga om EHFF-fonden och andra ESI-fonder efter den 1 januari 2014 krävde en teknisk översyn av den fleråriga budgetramen för att göra det möjligt att överföra outnyttjade anslag för 2014 till påföljande år.

570.  Europaparlamentet beklagar djupt att en överväldigande majoritet av medlemsstaterna lade fram sitt operativa program relaterat till EHFF mycket sent, vilket orsakade stora förseningar i genomförandet av fonden. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna är ansvariga för att genomföra anslagen inom ramen för delad förvaltning.

571.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör förbättra de instrument och kanaler de utnyttjar för att lämna information till kommissionen, och rekommenderar kommissionen att använda starkare påtryckningsmedel på medlemsstaterna så att de lämnar tillförlitliga uppgifter.

572.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på alla möjliga sätt stödja medlemsstaterna i syfte att trygga ett korrekt och fullständigt utnyttjande av EHFF-resurserna, med höga genomförandenivåer och i överensstämmelse med medlemsstaternas respektive prioriteringar och behov, i synnerhet när det gäller en hållbar utveckling av fiskerisektorn.

Genomförandeorganet för små och medelstora företag

573.  Europaparlamentet välkomnar att Genomförandeorganet för små och medelstora företag tilldelats ansvaret för EHFF från och med den 1 januari 2014. Parlamentet uppmärksammar det samförståndsavtal som GD MARE och Genomförandeorganet för små och medelstora företag undertecknade den 23 september 2014. Parlamentet understryker behovet av att främja ett högkvalitativt stöd från genomförandeorganets sida till alla sina stödmottagare i fråga om de 19 EHFF-åtgärderna.

Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2015 (ansvarsfrihet för 2014): Förvaltas partnerskapsavtalen om fiske väl av kommissionen?

574.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till revisionsrättens rekommendationer.

575.  Europaparlamentet beklagar den kostnad som uppstår till följd av underutnyttjandet av det referenstonnage som anges i vissa nya protokoll. Parlamentet föreslår att man närmare kopplar betalningar för tillträdesrättigheter till de faktiska fångsterna. Parlamentet uppmanar kommissonen att se till att utbetalningarna av sektorsstöd är förenliga med andra budgetstödbetalningar, och efterlyser en förbättring av de resultat som partnerländerna har uppnått när det gäller genomförandet av den uppsättning åtgärder som man gemensamt har kommit överens om.

576.  Europaparlamentet betonar, i enlighet med revisionsrättens påpekande, att komplementariteten och enhetligheten i de partnerskapsavtal om fiske som förhandlas fram inom samma region kan förbättras, så att man maximerar avtalens potential att förbättra fiskeriförvaltningen på regional nivå.

577.  Europaparlamentet understryker att informationen i oberoende efterhandsutvärderingar inte alltid var tillräckligt uttömmande, enhetlig eller jämförbar, vilket minskade dess användbarhet som underlag i beslutsprocessen och i förhandlingarna. Parlamentet konstaterar dessutom att dessa utvärderingar inte tillräckligt bedömer i vilken mån partnerskapsavtalen om fiske uppfyller alla sina mål, t.ex. hänvisas det inte till sysselsättningen i de EU-regioner som är beroende av fisket och ingen information ges om EU-marknadens fiskförsörjning.

578.  Europaparlamentet uttrycker oro över att det saknas tillförlitlig, verifierbar och tillgänglig information om fiskbestånd och inhemska fiskeflottors fiskeansträngning eller om fiskeansträngningen för andra utländska fiskeflottor som också har beviljats tillträde. Ett av huvudmålen med partnerskapsavtalen om fiske är nämligen att endast fiska överskottsbestånd, och detta har visat sig var mycket svårt att genomföra i praktiken.

579.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mer noggrant övervaka genomförandet av sektorsstödet för att se till att det fungerar effektivt.

580.  Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att genom så detaljerat upprättade matristabeller som möjligt effektivt övervaka de åtgärder som unionen finansierar i form av sektorsstöd i internationella avtal. Parlamentet anser även att en ökning av andelen sektorsstöd bör främjas. Parlamentet är övertygat om att avtalens kommersiella del på sikt måste knytas till ett effektivt, tillräckligt övervakat och substantiellt sektorsstöd.

581.  Europaparlamentet konstaterar med oro att de protokoll som för närvarande är i kraft fortfarande inte föreskriver att betalningar får minskas partiellt när resultat endast uppnås delvis. Parlamentet uppmärksammar att när inga eller begränsade resultat uppnåtts måste utbetalningen av sektorsstödet för påföljande år avbrytas tills det att målen nåtts. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att om möjligt i nya protokoll inkludera möjligheten att partiellt minska utbetalningar av sektorsstöd.

Beviljande av ansvarsfrihet

582.  Europaparlamentet föreslår på grundval av tillgängliga uppgifter att kommissionen beviljas ansvarsfrihet för utgifterna på området för havspolitik och fiske för budgetåret 2014.

Kultur och utbildning

583.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att Erasmus+-programmet under sitt första år har fortsatt att prioritera främjandet av färdigheter och anställbarhet, att det har uppnått sitt mål att skapa närmare band mellan unionens program och den politiska utvecklingen på området för utbildning, yrkesutbildning, idrott och ungdomar, främjat unionsinsatser som bättre motsvarar målet om livslångt lärande och bidragit till att minska sociala, ekonomiska och territoriella ojämlikheter genom att nå ut till många europeiska medborgare. Parlamentet påpekar dock att en viss kritik har förts fram när det gäller tillgången till finansiering inom ramen för ungdomsdelen i Erasmus+ jämfört med det tidigare programmet Aktiv ungdom. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har tilldelat tillräckliga budgetmedel till Erasmus+, så att bättre information kan lämnas om de globala ändringar som har gjorts i de nya programdelarna i syfte att kunna inkludera ett större antal skolprojekt.

584.  Europaparlamentet anser att även om den ökade decentraliseringen av utbetalningarna av medel till Erasmus+ gör det lättare att uppfylla vissa av programmets nationella och lokala krav, bör denna decentralisering utvärderas, i förhållande till de centrala insatserna, för att undvika att den blir ett hinder för uppnåendet av de strategiska målsättningarna för Erasmus+, i synnerhet inom ramen för dess ungdomsdel.

585.  Europaparlamentet noterar att Erasmus+-programmet bidrar till att integrera unga européer på arbetsmarknaden, främja anställbarhet och utveckla nya färdigheter, att det stöder initiativ som rör medborgarskap, volontärarbete och internationalisering av ungdomar och idrott, att det bidrar till att förbättra kvaliteten på utbildning, formell och informell utbildning och livslångt lärande, samt att det stärker känslan av ett europeiskt medborgarskap baserat på förståelse och respekt för mänskliga rättigheter.

586.  Europaparlamentet är djup bekymrat över att utbetalningarna av medel inom ramen för Erasmus+ ungdomsdel har ställts in i Grekland, vilket framgår av Europeiska ungdomsforumets rapport för 2015 om genomförandet av programmet.

587.  Europaparlamentet noterar de svårigheter som har rapporterats av kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur (GD EAC) och genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) i den första genomförandefasen av programmen Erasmus+, Kreativa Europa och Ett Europa för medborgarna, i synnerhet när det gäller vissa förseningar i inledandet av ansökningsomgångarna och utbetalningen av medel. Parlamentet hoppas att detta är en undantagssituation, och ser därför fram emot de kommande åren när dessa program går in i en mer stabil fas jämfört med detta första genomförandeår. Parlamentet rekommenderar att Erasmus+ integrerar fler småskaliga projekt, som är centrala för innovativa erfarenheter inom alla de tre områdena: utbildning, ungdom och sport.

588.  Europaparlamentet gläder sig över de framsteg som gjorts i riktning mot finansieringsmodeller som är baserade på schablonbelopp och enhetskostnader, vilket förenklar den ekonomiska förvaltningen för både mottagare av EU-finansiering och unionen. Parlamentet påpekar dock att dessa schablonbelopp och enhetskostnader, i synnerhet när det gäller ungdomsdelen av Erasmus+, är otillräckliga för att finansiera de centrala operativa kostnaderna för ungdomsorganisationer och frivilligorganisationer. Parlamentet upprepar att unionens investeringar i programmet ytterligare bör ökas.

589.  Europaparlamentet påminner om att förseningarna i Eaceas slutliga utbetalningar direkt inverkar på stödmottagarnas rättigheter och skadar därmed kulturella förningar och projekt, kreativitet och det kulturella civila samhällets mångfald. Parlamentet uppmanar Eacea att ytterligare förbättra sina kontroller och betalningssystem.

590.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att Europaskolorna inte har behandlat de problem som på nytt förs fram av revisionsrätten, och betonar rekommendationen till styrelsen för Europaskolorna att genomföra ett rotationssystem för känsliga befattningar och att åtgärda andra svagheter som kan undergräva de grundläggande principerna om transparens och sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet noterar antagandet 2014 av de nya finansiella bestämmelserna för Europaskolorna, som – om de genomförs korrekt – är en av åtgärderna för att hantera de kritiska förhållanden som togs upp av revisionsrätten. Parlamentet uppmanar Europaskolornas styrelse att överväga att centralisera vissa funktioner som för närvarande är decentraliserade, såsom bokföringsbefattningen, och att främja en åtskillnad mellan godkännande, verkställande och kontroll av finansiella transaktioner i syfte att minimera risken för fel och bedrägeri. Parlamentet anser att en det är hög tid att göra en fullständig översyn av styrningen, förvaltningen och organisationen av systemet med Europaskolor, med hänsyn till de farhågor som lyfts fram och det faktum att 60 % av Europaskolornas budget på 177 miljoner EUR kommer från unionens budget.

591.  Europaparlamentet noterar att missförhållandet mellan den fleråriga budgetramens sjuåriga programplanering och den tioåriga programplaneringen för unionens politiska och strategiska prioriteringar kan äventyra en konsekvent utvärdering av resultaten av unionsprogrammen. Parlamentet påpekar att den kommande översynen av den fleråriga budgetramen är en grundläggande aspekt i förvaltningen av unionens utgifter genom att den säkerställer att unionens investeringsprogram förblir effektiva. Parlamentet insisterar på en grundlig förenkling av ansökningsformulären och ansökningskriterierna, i synnerhet för småskaliga projekt, inom både programmet Erasmus+ och programmet Kreativa Europa.

592.  Europaparlamentet är bekymrat över kommissionens betalningseftersläpningar, som uppgick till 26 miljarder EUR 2014, varav hälften betraktas som ”onormala”, dvs. inte genererade av fakturor utfärdade i slutet av budgetåret, vilket påvisades av Europaparlamentets utredningstjänst. Enbart för Erasmus+ uppgick betalningseftersläpningarna till 202 miljoner EUR. Parlamentet noterar att eftersläpningen dels orsakas av en extremt oflexibel flerårig budgetram som inte tillåter omfördelningar av medel och som har snäva marginaler, dels av att medlemsstaterna inte uppfyller sina åtaganden i fråga om betalningsbemyndiganden.

593.  Europaparlamentet betonar att programmet Ett Europa för medborgarna fungerar som en unik och direkt länk mellan unionen och dess medborgare för att stödja åtgärder, framställningar och medborgerliga rättigheter. Parlamentet anser att den nuvarande finansieringsnivån är alldeles för låg, och betonar att programmet bör genomföras i överensstämmelse med sitt innehåll och att det berikas genom initiativ som stärker de värderingar som förknippas med det europeiska medborgarskapet. Parlamentet motsätter sig bestämt alla ytterligare budgetnedskärningar eller betalningsförseningar för programmet Ett Europa för medborgarna 2014–2020.

Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

594.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens slutsats att unionens konsoliderade årsredovisning i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av unionens finansiella ställning per den 31 december 2014. Parlamentet beklagar dock att de finansiella övervaknings- och kontrollsystem som undersöktes för 21:a året i rad enbart var delvis ändamålsenliga när det gäller att garantera lagligheten och korrektheten i de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna.

595.  Europaparlamentet är dock bekymrat över att de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna har en felfrekvens som ligger över väsentlighetsgränsen. Parlamentet påminner därför om att det behövs en noggrann budgetförvaltning och begär att ytterligare ansträngningar görs för att minska felfrekvensen.

596.  Europaparlamentet noterar den nya presentationen av revisionsrättens rapport om årsredovisningen av utgifter inom den fleråriga budgetramens rubrik 3 (Säkerhet och medborgarskap). Parlamentet begär att den inkluderas nästa år, med beaktande av budgetökningen. Parlamentet instämmer med att det behövs ett nytt tillvägagångssätt som går ut på att investera EU-budgeten i stället för att spendera den.

597.  Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstaters lagstiftning om intressekonflikter som avser parlamentsledamöter, regeringen och lokala myndigheter är vag och otillräcklig. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka denna situation och vid behov lägga fram förslag i detta avseende. Parlamentet anser att alla eventuella sådana förslag också bör gälla för kommissionens ledamöter och nominerade ledamöter.

598.  Europaparlamentet betonar behovet av att garantera valuta för pengarna och dra lärdom av tidigare projekt där brister i kommissionens förvaltning ledde till förseningar och kostnadsöverskridanden, vilket var fallet vid utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), som slutfördes sex år senare än planerat och kostade åtta gånger mer än den ursprungliga budgeten.

599.  Europaparlamentet noterar att trots att Fonden för yttre gränser har bidragit till förvaltningen av de yttre gränserna har fondens mervärde varit begränsat. Det övergripande resultatet kunde inte mätas på grund av brister i de utnämnda myndigheternas övervakning och allvarliga brister i kommissionens och medlemsstaternas utvärderingar.

Jämställdhetsperspektivet

600.  Europaparlamentet påminner om att i enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget är jämställdhet en av de värderingar som Europeiska unionen bygger på och främjar. Parlamentet anser att jämställdheten måste beaktas inom alla politikområden och därför ingå i budgetförfarandet.

601.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att vissa budgetposter indirekt kan upprätthålla bristande jämställdhet genom att de inverkar negativt på kvinnor när de genomförs. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att göra en jämställdhetsbudgeteringsanalys av både nya och befintliga budgetposter och, när det är möjligt, göra nödvändiga ändringar för att säkerställa att bristande jämställdhet inte uppstår indirekt.

602.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att den nyligen förbundit sig till resultatbaserad budgetering, och upprepar sitt krav på att man i de gemensamma resultatindikatorerna för genomförandet av unionens budget även inkluderar jämställdhetsindikatorer, vilket skulle göra det möjligt att bättre utvärdera genomförandet av budgeten ur ett jämställdhetsperspektiv.

603.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en utvärdering av hur unionens finansiering har främjat jämställdhet.

604.  Europaparlamentet uppmanar unionen att öka den andel av ESF som avsätts för utveckling av offentliga tjänster av hög kvalitet till överkomliga priser på området för barnomsorg och omvårdnad av äldre och vårdbehövande vuxna (som oftast fortfarande sköts om av kvinnor), även med beaktande av de uppgifter som lämnas av Europeiska jämställdhetsinstitutets nyligen utarbetade jämställdhetsindex.

605.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla fullständig utbildning för offentliga tjänstemän som är involverade i beslut om utgifter, för att se till att de till fullo förstår de konsekvenser besluten får för jämställdheten.

606.  Europaparlamentet uppmanar samtliga EU-institutioner att kontrollera huruvida det finns verklig paritet när det gäller fördelningen av tjänster inom EU:s institutioner och organ, genom att i samband med förfarandet för att bevilja ansvarsfrihet tillhandahålla uppgifter om antalet anställda och lönegrader, uppdelat per kön.

(1) EUT L 51, 20.2.2014.
(2) EUT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(3) EUT C 373, 10.11.2015, s. 1.
(4) EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(6) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2016)0148.
(7) EUT L 51, 20.2.2014.
(8) E UT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(9) EUT C 367, 5.11.2015, s. 2.
(10) EUT C 409, 9.12.2015, s. 73.
(11) EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(12) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(13) EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(14) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(15) EUT L 343, 19.12.2013, s. 46.
(16) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2016)0148.
(17) EUT L 51, 20.2.2014.
(18) EUT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(19) EUT C 367, 5.11.2015, s. 9.
(20) EUT C 409, 9.12.2015, s. 90.
(21) EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(22) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(23) E GT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(24) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(25) EUT L 341, 18.12.2013, s. 73.
(26) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2016)0148.
(27) EUT L 51, 20.2.2014.
(28) E UT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(29) EUT C 367, 5.11.2015, s. 2.
(30) EUT C 409, 9.12.2015, s. 56.
(31) EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(32) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(33) EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(34) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(35) EUT L 341, 18.12.2013, s. 69.
(36) EUT L 363, 18.12.2014, s. 183.
(37) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2016)0148.
(38) EUT L 51, 20.2.2014.
(39) EUT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(40) EUT C 367, 5.11.2015, s. 12.
(41) EUT C 409, 9.12.2015, s. 247.
(42) EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(43) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(44) EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(45) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(46) EUT L 346, 20.12.2013, s. 58.
(47) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2016)0148.
(48) EUT L 51, 20.2.2014.
(49) EUT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(50) EUT C 367, 5.11.2015, s. 10.
(51) EUT C 409, 9.12.2015, s. 379.
(52) EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(53) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(54) E GT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(55) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(56) EUT L 346, 20.12.2013, s. 54.
(57) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2016)0148.
(58) EUT L 51, 20.2.2014.
(59) EUT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(60) EUT C 367, 5.11.2015, s. 10.
(61) EUT C 409, 9.12.2015, s. 362.
(62) EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(63) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(64) EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(65) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(66) EUT L 352, 24.12.2013, s. 65.
(67) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2016)0148.
(68) EUT L 51, 20.2.2014.
(69) EUT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(70) EUT C 373, 10.11.2015, s. 1.
(71) EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(72) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(73) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(74) EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(75) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2016)0148.
(76) Bland annat Europa 2020-strategin, den europeiska planeringsterminen, sexpacket, tvåpacket och de landsspecifika rekommendationerna. Korrekt efterlevnad av de landsspecifika rekommendationerna som ett riktmärke för effektiv fördelning av utgifterna i EU-budgeten skulle kunna vara lösningen.
(77) Europaparlamentets resolution av den 17 april 2013 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2011, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan (EUT L 308, 16.11.2013, s. 27), punkt 328, Europaparlamentets resolution av den 3 april 2014 om ansvarsfrihet för budgetåret 2012 (EUT L 266, 5.9.2014, s. 32), punkterna 314 och 315, Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för budgetåret 2013 (EUT L 255, 30.9.2015, s. 27), punkt 305.
(78) Revisionsrättens årsrapport för 2014, punkt 3.10.
(79) Revisionsrättens årsrapport för 2014, punkt 3.5.
(80) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).
(81) Revisionsrättens årsrapport för 2014, punkt 3.65.
(82) Uppgifterna för 2013 har räknats om så att de ska stämma överens med strukturen på årsrapporten för 2014 och så att det ska gå att jämföra de båda åren.
(83) Enligt revisionsrättens årsrapport för 2014 är den jämförbara uppskattade felnivån för 2013 och 2012 0,2 respektive 0,3 procentenheter lägre, eftersom revisionsrätten har uppdaterat sättet att kvantifiera allvarliga överträdelser av reglerna för offentlig upphandling.
(84) Revisionsrättens årsrapport 1.64 och 1.65.
(85) Konsekvensutredningar är ett mycket effektivt instrument för att säkra en sund ekonomisk förvaltning.
(86) Den betalningsplan som antogs av kommissionen i mars 2015 och som innehåller kortsiktiga åtgärder för att minska mängden obetalda räkningar, är inte rätt verktyg. Det stora antalet utestående åtaganden kräver ett mer långsiktigt perspektiv.
(87) Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden (SF), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Källa: Revisionsrättens årsrapport 2014.
(88) Utnyttjandegraden varierar mellan 50 och 92 % i medlemsstaterna.
(89) Svar på ytterligare en fråga till kommissionsledamot Carlos Moedas, fråga 3.
(90) Årlig verksamhetsrapport 2012 GD Forskning och innovation, s. 45 ff.
(91) Som Inea.
(92) Se artikel 41.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).
(93) Se revisionsrättens årsrapport för 2014, punkterna 7.44–7.50.
(94) Se tabell: Bilaga 10 – 3.2.8 i 2014 års årliga verksamhetsrapport från GD AGRI.
(95) Landsbygdsutvecklingspolitiken genomförs via 46 åtgärder. Åtgärderna genomförs via landsbygdsutvecklingsprogram på nationell eller regional nivå.
(96) Revisionsrättens årsrapport för 2014, punkt 7.71.
(97) Se kommissionsledamot Phil Hogans svar på skriftlig fråga 7 b, budgetkontrollutskottets utfrågning den 14 januari 2016.
(98) Årlig verksamhetsrapport från generaldirektören vid GD AGRI, s. 17.
(99) Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2015: Är finansiella instrument ett framgångsrikt och lovande verktyg för landsbygdsutvecklingsområdet?
(100) Se EuropeAid:s verksamhetsrapport för 2014, s. 115.
(101) Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2014 (COM(2015)0279, s. 21).
(102) Svar på skriftliga frågor till kommissionsledamot Thyssen, frågorna 48 och 49.
(103) Se uppföljningen till Europaparlamentets resolution om verksamhetsrapporten 2014 från Olafs övervakningskommitté, som kommissionen antog den 23 september 2015.
(104) Philip Morris International, British American Tobacco, Japan Tobacco International och Imperial Tobacco Limited.
(105) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG (EUT L 127, 29.4.2014, s. 1).
(106) Europaparlamentets resolution av den 9 mars 2016 om tobaksavtalet (PMI-avtalet, Antagna texter, P8_TA(2016)0082).
(107) http://www.ombudsman.europa.eu/en/press/release.faces/en/61027/html.bookmark.
(108) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 282/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett tredje program för unionens åtgärder på hälsoområdet (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1350/2007/EG (EUT L 86, 21.3.2014, s. 1).
(109) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014 av den 15 maj 2014 om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial, och om ändring av rådets direktiv 98/56/EG, 2000/29/EG och 2008/90/EG, Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 178/2002, (EG) nr 882/2004 och (EG) nr 396/2005, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009, och om upphävande av rådets beslut 66/399/EEG, 76/894/EEG och 2009/470/EG (EUT L 189, 27.6.2014, s. 1).
(110) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(111) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129).
(112) GD AGRI – Årsrapport 2014 – s. 12.
(113) Revisionsrättens årsrapport 2014 – svar till punkt 7.15.
(114) Revisionsrättens årsrapport 2014 – svar till punkt 7.32.
(115) Revisionsrättens årsrapport 2014 – punkt 7.35.
(116) Revisionsrättens årsrapport 2014 – punkt 7.40.
(117) Artikel 39.1 e i EUF-fördraget.
(118) Revisionsrättens årsrapport 2014 – punkt 7.30.


Ansvarsfrihet för 2014: Revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för budgetåret 2014
PDF 417kWORD 428k
Europaparlamentets resolution av den 28 april 2016 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för budgetåret 2014 (2015/2206(DEC))
P8_TA(2016)0148A8-0127/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapporter i enlighet med artikel 287.4 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0267/2015)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2014 tillsammans med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av sitt beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen(5), och av sin resolution med de iakttagelser som utgör en del av det beslutet,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2016 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 (05583/2016 – C8-0042/2016),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0127/2016),

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

B.  Revisionsrättens särskilda rapporter innehåller information om viktiga aspekter i samband med genomförandet av utgifterna, och är därför viktiga för att parlamentet ska kunna utöva sin roll som ansvarsfrihetsbeviljande myndighet.

C.  Europaparlamentets iakttagelser i fråga om revisionsrättens särskilda rapporter utgör en del av Europaparlamentets ovannämnda beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen.

Del I – Revisionsrättens särskilda rapport nr 18/2014 ”EuropeAids system för utvärdering och resultatorienterad övervakning”

1.  Europaparlamentet välkomnar den särskilda rapporten, som avser EuropeAids system för utvärdering och resultatinriktad övervakning, och redovisar sina iakttagelser och rekommendationer nedan.

Allmänna synpunkter

2.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över att EuropeAids system för utvärdering och resultatinriktad övervakning inte är tillräckligt tillförlitliga, att tillsynen och övervakningen av utvärderingsverksamheten avseende program är otillräcklig och att EuropeAid inte kan garantera att personalen och resurserna är lämpliga och effektivt fördelade mellan de olika utvärderingsverksamheterna.

3.  Europaparlamentet påpekar att det är nödvändigt att ge parlamentet i egenskap av budgetmyndighet en klar bild av vad som verkligen åstadkommits i fråga om huvudmålen för unionen.

4.  Europaparlamentet anser att utfrågningar bör hållas inte bara med tjänstemän från kommissionen och Europeiska utrikestjänsten, utan även med mottagare och oberoende experter vilket kommer att ge en mer samlad bedömning av EuropeAids bidrag till unionens mål.

5.  Europaparlamentet påminner om att en extern, objektiv och opartisk feedback om resultatet av kommissionens projekt och program för stöd bör ges som en del av kommissionens åtagande att garantera kvaliteten.

6.  Europaparlamentet anser att resultatet av utvärderingarna är en nyckelaspekt i den politiska översynsprocessen, som syftar till att anpassa strategiska politiska mål och stärka den övergripande samstämmigheten med annan unionspolitik. Parlamentet anser i detta avseende att det är avgörande att utvärderingarna är oberoende, transparenta och tillgängliga för allmänheten.

7.  Europaparlamentet anser att man genom att investera i analysen och sammanställningen av resultat från olika slags utvärderingar inte bara får en övergripande bild av tendenserna utan också kan dra lärdomar som i slutändan stärker utvärderingsprocessernas effektivitet, samtidigt som vi får ett bättre underlag för beslutfattande, utformning av politiken och fortsättningen på nuvarande projekt med avseende på enskilda stödinstrument.

8.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att med alla medel dela med sig av kunskaper för att utveckla inte bara en utvärderingskultur utan först och främst en effektiv resultatinriktad kultur.

9.  Europaparlamentet uppmuntrar rådet att undersöka alla EuropeAids finansieringsmekanismer för att säkerställa att de ger valuta för pengarna och att unionens finansiering är effektiv för att främja unionens mål och värden. Parlamentet anser att EU-finansierade projekt bör anpassas till unionens politiska mål i grannländerna, med hänsyn tagen till mottagarnas ansvarighet och det faktum att EU‑medel är fungibla.

10.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendationer avseende EuropeAids system för utvärdering och resultatinriktad övervakning.

Revisionsrättens rekommendationer

11.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten ger rekommendationer om hur man effektivt använder resurserna för utvärdering och resultatinriktad övervakning, prioriterar och övervakar utvärderingar, genomför kvalitetskontrollsförfaranden, visar vilka resultat som uppnåtts och följer upp och sprider iakttagelserna från utvärderingar och resultatinriktad övervakning.

12.  Europaparlamentet anser att EuropeAid bör se till att alltid ha lämpliga metoder för informationshantering och regelbundet bör göra behovsbedömningar så att fördelningen av personalresurser och ekonomiska resurser utifrån programutvärderingar och resultatinriktad övervakning bygger på korrekt information.

13.  Europaparlamentet anser att för att garantera att de utvärderingar som görs återspeglar EuropeAids prioriteringar bör man

   definiera tydliga urvalskriterier för att rangordna programutvärderingar och dokumentera hur kriterierna tillämpas när utvärderingsplanerna fastställs, samtidigt som man ser till att de kompletterar de resultatinriktade övervakningarna,
   betydligt förbättra sitt system för att övervaka och rapportera om genomförandet av utvärderingsplaner, bland annat genom att tillhandahålla en analys av orsakerna till förseningar och beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att åtgärda dem,
   förbättra EuropeAids övergripande tillsyn över programutvärderingsverksamheten.

14.  Europaparlamentet anser att EuropeAid, för att garantera kvaliteten på programutvärderingar och resultatinriktade övervakningar, bör

   kräva att operativa enheter och delegationer tillämpar kraven på kvalitetskontroll och vid programutvärderingar använder en referensgrupp och dokumenterar de kvalitetskontroller som har gjorts,
   regelbundet kontrollera att kontrollerna utförs.

15.  Europaparlamentet anser att EuropeAid, för att förbättra utvärderingssystemets möjligheter att ge lämplig information om vilka resultat som uppnås

   striktare bör tillämpa de bestämmelser som anger att Smart-mål (specifika, mätbara, uppnåbara, relevanta och tidsbundna mål) och kontrollerbara indikatorer ska användas,
   bör ändra övervakningssystemet så att det fortsätter att lämna uppgifter om programmen under minst tre år efter det att de avslutats, och
   betydligt bör öka andelen efterhandsutvärderingar av program.

Del II – Revisionsrättens särskilda rapport nr 22/2014 ”Att uppnå sparsamhet: att hålla kostnaderna för EU-finansierade projektbidrag inom landsbygdsutveckling under kontroll”

16.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport ”Att uppnå sparsamhet: att hålla kostnaderna för EU-finansierade projektbidrag inom landsbygdsutveckling under kontroll” och stöder dess slutsatser och rekommendationer.

17.  Europaparlamentet noterar att unionens landsbygdsutvecklingspolitik är avgörande för att främja jordbrukets konkurrenskraft, säkerställa en hållbar förvaltning av naturresurser och främja klimatåtgärder. Parlamentet framhäver vikten av territoriell utveckling av landsbygdens ekonomier och lokalsamhällen, inbegripet skapandet och upprätthållandet av sysselsättning.

18.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte gav några riktlinjer eller delade med sig av god praxis i början av programplaneringsperioden 2007–2013 och inte säkerställde att medlemsstaternas kontrollsystem var effektiva innan man började bevilja stöd. Parlamentet påpekar att kommissionen sedan 2012 har antagit en aktivare och mer samordnad metod.

19.  Europaparlamentet noterar att många svagheter hittats i medlemsstaternas kontroll av kostnaderna för landsbygdsutvecklingsstöd. Parlamentet noterar att kommissionen håller med om att besparingar skulle kunna göras genom en bättre kontroll av kostnaderna i bidragen för landsbygdsutvecklingsprojekt samtidigt som man fortfarande åstadkommer samma output och resultat och uppnår samma mål. Parlamentet välkomnar att fungerande, kostnadseffektiva metoder identifierades och kunde tillämpas i större skala och att kommissionen accepterar revisionsrättens resultat och har gett uttryck för sin avsikt att samarbeta med medlemsstaterna för att förbättra kontrollen av landsbygdsutvecklingskostnaderna under programplaneringsperioden 2014–2020.

20.  Europaparlamentet delar revisionsrättens synpunkt att kommissionen och medlemsstaterna tidigt under den nya programplaneringsperioden bör kontrollera att systemen fungerar effektivt och är ändamålsenliga med avseende på riskerna.

21.  Europaparlamentet betonar att kommissionen bör uppmuntra medlemsstaterna att använda den checklista och de kriterier som revisionsrätten utvecklat och som återfinns i bilaga I(7).

22.  Europaparlamentet betonar att kommissionen och medlemsstaterna bör samarbeta för att säkerställa att de metoder som tillämpats för alla landsbygdsutvecklingsprogram uppfyller de kriterier som revisionsrätten fastställt för att bedöma riskerna för överspecificering, icke konkurrenskraftiga priser och projektförändringar, och inrikta sig på de områden som är utsatta för störst risk. Parlamentet anser att en förhandsbedömning av kontrollsystemen från internrevisionstjänsterna hos medlemsstaternas myndigheter (eller från andra inspektions- eller revisionsorgan) bör vara en del av denna process.

23.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna i högre grad bör tillämpa kostnadseffektiva metoder som redan har identifierats, bedöma kostnaderna i förhållande till förväntade utfall och resultat, kontrollera huruvida standardkostnader leder till överbetalningar, använda faktiska marknadspriser som referenspriser för utrustning och maskiner etc., och inte leverantörernas listpriser, kontrollera att kostnaderna är rimliga även när de offentliga upphandlingsförfarandena har följts, genomföra högre krav och/eller striktare kontroller för åtgärder med höga stödnivåer, etc.

24.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen åtagit sig att ge riktlinjer om kontroller och påföljder i samband med landsbygdsutvecklingen, inbegripet ett särskilt avsnitt om rimligheten i kostnaderna och den checklista för de förvaltande myndigheterna som bifogats den särskilda rapporten. Parlamentet noterar att utbildning och erfarenhetsutbyte kommer att bli en del av det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling under perioden 2014–2020.

Del III – Revisionsrättens särskilda rapport nr 23/2014 ”Fel i landsbygdsutvecklingsutgifter: Vad beror de på och hur åtgärdas de?”

25.  Europaparlamentet är oroat över den höga felprocent som revisionsrätten konstaterat för landsbygdsutvecklingsutgifterna. Parlamentet noterar dock den blygsamt nedåtgående trenden under de senaste tre åren.

26.  Europaparlamentet är medvetet om de ansträngningar som medlemsstaterna och kommissionen gjort för att minska antalet fel i landsbygdsutgifterna, i synnerhet i dessa ekonomiskt svåra tider som präglas av budgetåtstramning.

27.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen, på basis av medlemsstaternas och sina egna granskningsresultat, har genomfört eller håller på att genomföra korrigerande åtgärder inom många av de områden som påtalats i revisionsrättens rapport.

28.  Europaparlamentet påminner om att revisionsrätten i sina årsrapporter har förklarat att de nationella myndigheterna i åtskilliga fall borde ha haft tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera felen innan utgifterna redovisas för kommissionen, vilket skulle ha minskat felfrekvensen betydligt.

29.  Europaparlamentet konstaterar att ju lättare bestämmelserna är att genomföra desto färre fel kommer att uppkomma. Parlamentet är bekymrat över att felfrekvensen kan komma att öka igen under de närmaste åren mot bakgrund av de nya komplicerade reglerna för den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet efterlyser därför en verklig förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken samt tydligare riktlinjer för nationella myndigheter och jordbrukare.

30.  Europaparlamentet anser att kostnaderna för förvaltning och kontroller (4 miljarder EUR) för hela den gemensamma jordbrukspolitiken är betydande och att tonvikten bör läggas på en förbättring av kontrollernas effektivitet och inte en ökning av dem. I detta sammanhang uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att koncentrera sig på grundorsakerna till felen i landsbygdsutvecklingsutgifterna. Parlamentet anser att medlemsstaterna vid behov bör vidta följande förebyggande och korrigerande åtgärder:

   a) Offentlig upphandling

Vid tillämpningen av förhandsvillkor bör medlemsstaterna ta fram och ge noggrann vägledning till stödmottagarna om hur man tillämpar reglerna för offentlig upphandling.

De nationella myndigheter som är specialiserade på att övervaka efterlevnaden av regler för offentlig upphandling bör delta i den processen. De tre huvudsakliga överträdelserna av reglerna bör stå i centrum: omotiverad direkt tilldelning utan ett konkurrensutsatt förfarande, felaktig tillämpning av urvals- och tilldelningskriterier eller orättvis behandling av anbudsgivare.

   b) Avsiktligt kringgående av regler

På grundval av de särskilda stöd- och urvalskriterierna i landsbygdsutvecklingsprogrammen bör medlemsstaterna ta fram riktlinjer som hjälper inspektörerna att identifiera tecken på potentiellt bedrägliga handlingar.

   c) Stöd för miljövänligt jordbruk

Medlemsstaterna bör öka de administrativa kontrollernas omfattning och ta med kontroller av åtaganden på grundval av styrkande dokument som för närvarande endast verifieras i 5 % av de fall där kontroller på plats genomförs. Dessutom bör avdrags- och sanktionssystemet utformas så att det har en meningsfull avskräckande effekt på potentiella regelbrytare.

31.  Europaparlamentet begär att kommissionen noggrant ska övervaka genomförandet av programmen för landsbygdsutveckling och i sina granskningar om överensstämmelse ta hänsyn till de tillämpliga bestämmelserna, inbegripet de som antagits på nationell nivå, då detta är relevant, för att minska risken för att upprepa de fel som upptäcktes under programperioden 2007–2013.

32.  Europaparlamentet anser att det fortfarande finns många inkonsekvenser i metoderna för beräkning av felfrekvens, inte endast mellan kommissionen och medlemsstaterna utan även mellan de som används inom kommissionens avdelningar, vilket ytterligare komplicerar införandet av en lämplig nationell lagstiftning i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa en enhetlig metod för beräkning av felprocenten som till fullo skulle kunna avspeglas i medlemsstaternas metoder.

33.  Europaparlamentet stöder ett mer intensivt utnyttjande av förenklade kostnadsmetoder, i tillämpliga fall och i enlighet med lagstadgade bestämmelser, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka i vilken utsträckning kännetecknen för ett mer riktat tillämpningsområde, begränsade stödkriterier och förenklade kostnadsalternativ kan användas i utformningen och genomförandet av fler stödåtgärder utan att åtgärdernas övergripande mål äventyras.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka hur man kan förbättra stödsystemet för investeringar i bearbetningen av jordbruksprodukter och att även undersöka stödet för miljövänligt jordbruk så att åtaganden i så stor utsträckning som möjligt kan kontrolleras via medlemsstaternas administrativa kontroller.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en detaljerad orsaksanalys av det negativa sambandet mellan den ekonomiska genomförandegraden och felprocenten.

Del IV – Revisionsrättens särskilda rapport nr 24/2014 ”Förvaltas EU:s stöd till förebyggande och restaurering av skogsskador som orsakats av bränder och naturkatastrofer väl?”

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa gemensamma kriterier för att identifiera omfattningen av brandrisker i europeiska skogar, så att den godtyckliga och inkonsekventa definitionen av vilka områden som har hög brandrisk och medlemsstaternas påföljande bristfälliga utvärderings- och utvalsprocess upphör.

37.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att välja sina förebyggande åtgärder i enlighet med de faktiska behoven i samband med brandriskerna och kraven för åtgärd nr 226 i stället för andra miljömässiga eller ekonomiska mål. Parlamentet insisterar därför på att det är nödvändigt att mottagarna ovillkorligen bevisar och korrekt dokumenterar sina behov av stöd inom ramen för denna åtgärd. Parlamentet stöder revisionsrättens rekommendation om att prioritera åtgärder i de miljömässigt mest värdefulla skogarna, som Natura 2000-skogsområdena.

38.  Europaparlamentet yrkar på ett skäligt och verifierbart stödtak och mycket välgrundade skäl om det sker någon förändring av detta tak, med tanke på revisionsrättens alarmerande resultat när det gäller genomsnittskostnader för liknande åtgärder i olika regioner.

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samordna och organisera sin politik för skogsbränder bättre. Parlamentet stöder inrättandet av ett europeiskt forum för mottagare där de kan dela och främja bästa praxis.

40.  Europaparlamentet beklagar särskilt att revisionsrätten konstaterat fortsatta allvarliga brister under perioden 2014–2020 till följd av den ständigt bristande övervakningsramen. Parlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart vidta åtgärder för att förbättra sitt system för övervakning och kontroll.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja inlämningen av harmoniserade data om skogens och skogstillgångarnas multifunktionella roll, genom att främja inrättandet av ett europeiskt skogsinformationssystem som grundar sig på nationella data och som integreras i en europeisk dataplattform.

42.  Europaparlamentet insisterar dessutom på att medlemsstaterna inför ett sunt kontrollsystem och krav på att behålla relevanta dokument och information. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att stöd endast beviljas i de fall där medlemsstaterna infört ett sådant lämpligt kontrollsystem, som kan granskas.

43.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att regelbundet rapportera om effekterna av de åtgärder som vidtagits, antalet minskade bränder eller naturkatastrofer och de skadade områdena.

Del V – Revisionsrättens särskilda rapport nr 1/2015 ”Transport på inre vattenvägar i Europa: inga större förbättringar av godstransportandelen eller farbarheten sedan 2001”

44.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport ”Transport på inre vattenvägar i Europa: inga större förbättringar av godstransportandelen eller farbarheten sedan 2001” och stöder dess resultat, slutsatser och rekommendationer.

45.  Europaparlamentet noterar att EU:s transportsektor är mycket viktig för fullbordandet av den inre marknaden, de små och medelstora företagens konkurrenskraft och den övergripande ekonomiska tillväxten i Europa.

46.  Europaparlamentet drar slutsatsen att utvecklingen av transporter på inre vattenvägar släpar efter i förhållande till utvecklingen av väg- och järnvägstransporter trots ett årtionde av investeringar. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen och medlemsstaterna att i hög grad öka sina ansträngningar.

47.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att använda färdplaner för forskning, utveckling och innovation inom sektorn för inre vattenvägar såsom de gör inom andra sektorer och att ta med infrastruktur och utrustning i hamnar i dessa ansträngningar för att se till att den tekniska utvecklingen är förenlig med kraven hos andra transportsätt, och på så sätt säkerställa kombinerad transport.

48.  Europaparlamentet anser att genomförandet av de mål som fastställdes i vitboken från 2001 och dess halvtidsöversyn 2006 samt i Naiades-programmen (integrerat europeiskt åtgärdsprogram för transport på inre vattenvägar) 2006 och 2013 var ineffektivt, delvis på grund av bristande engagemang från medlemsstaternas sida.

49.  Europaparlamentet noterar att medlemsstaternas intresse av att investera i en transportpolitik för unionen har minskat, att de prioriterar finansieringen av nationella, regionala och lokala projekt och att processerna för att välja ut projekt är decentraliserade, vilket hindrar kommissionen från att prioritera stödberättigade projekt.

50.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna har gjort ett rättsligt åtagande att tillhandahålla nationella medel till genomförandet av stomnätet så att strategiskt viktiga vattenvägar i Europa omvandlas till transportkorridorer med hög kapacitet.

51.  Europaparlamentet påpekar att kommissionens strategiska samordningsroll har försvagats, vilket har lett till en obalans mellan genomförda projekt och prioriteringar på EU-nivå.

52.  Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid att man, utifrån revisionsrättens särskilda rapporter(8), när det gäller transporter på inre vattenvägar kan dra liknande slutsatser som för andra transportområden som finansieras av EU:s budget. Parlamentet noterar att inom sådana områden för kollektivtrafik i städerna och flygplatsinfrastruktur, har projekten ofta följande brister:

   a) litet mervärde efter genomförandet,
   b) dålig mätning av resultaten,
   c) otillräcklig fokus på kostnadseffektivitet,
   d) brist på konsekvensbedömning,
   e) osammanhängande regionala, nationella och överstatliga planer,
   f) underutnyttjande av infrastruktur, vilket minskar projektens övergripande effekter,
   g) bristande hållbarhet,
   h) brister avseende projektens utformning och transportpolitik,
   i) avsaknad av en sund transportpolitik,
   j) svårigheter avseende samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaternas myndigheter.

53.  Europaparlamentet anser att de ovan nämnda slutsatserna, tillsammans med iakttagelserna avseende transporter på inre vattenvägar, visar på gemensamma EU-övergripande horisontella problem. Parlamentet anser att resultatet av EU:s finansiering av transporter i allmänhet försvagas på grund av den otillfredsställande situationen vad avser strategisk planering, enhetlighet, hållbara resultat, effektivitet och ändamålsenlighet.

54.  Europaparlamentet anser att hållbara politiska resultat är möjliga genom ett intensivt samarbete mellan medlemsstaterna å ena sidan och mellan medlemsstaterna och kommissionen å andra sidan, för att säkerställa utvecklingen av transporter på inre vattenvägar.

55.  Europaparlamentet rekommenderar att både kommissionen och medlemsstaterna ska respektera gemensamma åtaganden med största noggrannhet eftersom unionens transportsektor ingår i en komplex miljö med ekonomiska, politiska och rättsliga variabler där inrättandet av multimodala nätverk stöter på hinder och begränsningar som är kopplade till skillnader i prioriteringar och inkonsekvent engagemang.

56.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att fokusera på sådana projekt avseende inre vattenvägar som är direkt kopplade till stomnätskorridorerna, i syfte att ge så stora effekter och så snabba fördelar som möjligt för att förbättra transporter på inre vattenvägar.

57.  Europaparlamentet rekommenderar att principen om ”mindre är mer” tillämpas när medlemsstater investerar i transporter på vattenvägar: begränsade EU-resurser bör fokuseras på de mest prioriterade projekten i syfte att effektivt avlägsna flaskhalsar och inrätta ett integrerat EU-övergripande vattenvägsnätverk.

58.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att betrakta Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013(9) (TEN-T-förordningen) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013(10) (förordningen om Fonden för ett sammanlänkat Europa) som avgörande verktyg för att samordna projekt i syfte att uppnå de mål som kommissionen haft sedan 2001.

59.  Europaparlamentet rekommenderar att TEN-T-instrumentet och Fonden för ett sammanlänkat Europa i hög grad utnyttjas som en möjlighet till investeringar med fokus på strategiskt viktiga EU-korridorer (ett övergripande stomnät) med specifika och standardiserade krav avseende infrastruktur för hela nätet, med rättsligt bindande tidsfrister för att genomföra projekten.

60.  Europaparlamentet rekommenderar att djupgående strategiska metoder och planering används för att synkronisera finansieringen från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, TEN-T och Fonden för ett sammanlänkat Europa för att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt uppnå målen för transporter på inre vattenvägar.

61.  Europaparlamentet rekommenderar att inrättandet av intermodala transportcenter längs med stomnätet betraktas som en nyckelfaktor för att man ska kunna gå över från godstransporter på vägar till transporter på inre vattenvägar.

62.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att beakta kommissionens samordningsroll när det gäller långsiktiga strategiska projekt, såsom stomnätskorridorerna.

63.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att fastställa och analysera alla horisontella ärenden, och i hög grad fokusera på strategisk planering, samarbete med och mellan medlemsstaterna och urval och genomförande av program, för att se till att slutsatserna kan beaktas under den nuvarande programplaneringsperioden.

64.  Europaparlamentet anser att kommissionen måste tillhandahålla intensivt tekniskt stöd och vägledning till medlemsstaterna, innan man lägger fram förslag till projekt och under genomförandefasen för att avlägsna de hinder för transporter på inre vattenvägar som identifierats.

65.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att fokusera sin finansiering på de projekt som är mest relevanta för transporter på inre vattenvägar och att erbjuda övergripande planer för att avlägsna flaskhalsar.

66.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att prioritera finansiering av projekt och initiativ i de medlemsstater som försöker att förbättra transporter på vattenvägar genom innovativa lösningar, såsom högteknologinavigering, alternativa bränslen och effektiva fartyg. Parlamentet anser att kommissionen också bör uppmuntra multilaterala europeiska kunskaper och program för kunskapsutbyte mellan olika unionshamnar.

67.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att förbättra medvetenheten hos medlemsstaterna och deras regioner om de finansieringsinstrument som finns tillgängliga för att främja transporter på inre vattenvägar, i syfte att avlägsna befintliga flaskhalsar längs med huvudkorridorerna.

68.  Europaparlamentet rekommenderar att samordningen mellan medlemsstaterna för att utveckla transporter på inre vattenvägar förbättras genom underlättande åtgärder och mer bindande åtaganden och villkor, som ska utgöra ramen för de multimodala stomnätskorridorer som inrättats genom Fonden för ett sammanlänkat Europa och TEN‑T-förordningen.

69.  Europaparlamentet anser att särskilda och genomförbara åtgärder för att avlägsna flaskhalsar bör förhandlas fram av kommissionen och godkännas av medlemsstaterna i form av en genomförandeplan.

70.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera sina strategiska mål och rekommendationer för de inre vattenvägarna och föreslå en EU-strategi för inre vattenvägar och en handlingsplan från och med 2020.

71.  Europaparlamentet rekommenderar att man genom förhandsutvärderingar av kommissionens åtgärder avseende transporter på inre vattenvägar ska bedöma resultaten inom ramen för de övergripande mål som fastställdes 2001 och genomförandet av stomnätet.

Del VI – Revisionsrättens särskilda rapport nr 2/2015 ”EU:s anslag till anläggningar för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse i Donaus avrinningsområde: mer måste göras för att hjälpa medlemsstaterna att uppfylla EU:s politiska mål när det gäller avloppsvatten”

72.  Europaparlamentet anser att tätorter med mindre än 2 000 personekvivalenter (pe) där det finns ledningsnät bör vara skyldiga att rapportera om huruvida avloppsvattenreningen skötts på ett ändamålsenligt sätt, med hänsyn till artikel 7 i rådets direktiv 91/271/EEG(11) (direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse). Parlamentet konstaterar att rapporteringen för de tätorter som saknar ledningsnät bör inbegripa information om huruvida lämpliga åtgärder införts i avrinningsdistriktens förvaltningsplaner.

73.  Europaparlamentet håller med revisionsrätten om att kommissionen bör granska medlemsstaternas rapportering om antalet tätorter med en pe över och under 2 000 där det har skett stora förändringar, särskilt mellan de olika kategorierna.

74.  Europaparlamentet betonar behovet av att uppmuntra medlemsstaterna att fastställa tydliga rättsliga skyldigheter för hushåll att ansluta sig till befintliga avloppsnät i de fall en sådan skyldighet saknas eller tidsfristerna är vaga.

75.  Europaparlamentet konstaterar att den tid som behövs för att bedöma efterlevnaden av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse bör förkortas genom att medlemsstaterna åläggs att rapportera uppgifter inom sex månader från och med kommissionens referensdatum. Parlamentet konstaterar dessutom att kommissionen bör undersöka om det finns utdragna rapporteringsperioder för andra direktiv på miljöområdet.

76.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att påskynda medlemsstaternas utnyttjande av EU-anslag till investeringar inom området avloppsvatten eftersom förseningar konstaterades för medlemsstater som omfattas av denna rapport. Parlamentet uppmanar kommissionen att bistå stödmottagarna med tekniskt, juridiskt och administrativt stöd, så att de pågående projekten kan slutföras före utgången av 2015.

77.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen medger att utnyttjandegraden vid utgången av 2013 var relativt låg i samtliga berörda medlemsstater, vilket innebär en risk för återtagande på programnivå (artikel 93 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006(12)). Parlamentet betonar emellertid att det finns objektiva skäl till detta, exempelvis ett behov av att stärka den tekniska, rättsliga och administrativa kapaciteten i de berörda medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar också att kommissionen påpekar att betalningarna för de flesta projekt brukar göras under de sista genomförandeåren (dvs. 2014 och 2015 för programperioden 2007–2013).

78.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör åläggas att tillhandahålla uppdaterad information om de ytterligare belopp som de kommer att behöva för att kunna hålla tidsfristerna för genomförande i direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse för både tätorter med mer än 2 000 pe och tätorter med mindre än 2 000 pe där det finns ledningsnät. Parlamentet välkomnar införandet av rapporteringsverktyget SIIF (Structured Implementation and Information Framework), vilket bör bidra till en bättre rapporteringsprocess på nationell nivå.

79.  Europaparlamentet uppmärksammar behovet av att genomföra de projekt som behövs i medlemsstaterna för att trygga efterlevnad för de tätorter som inte uppfyller bestämmelserna i direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse.

80.  Europaparlamentet understryker att man behöver förbättra vattenföretagens miljöresultat och att kommissionen bör göra mer för att övervaka genomförandet av lagstiftningen på detta område liksom tidsfristerna för uppfyllandet av målen i direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Parlamentet anser att ett likvärdigt miljöskydd bör garanteras inom hela unionen.

81.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör uppmanas att undersöka och sprida information om möjligheterna att sänka kostnaderna, såsom genom att producera energi från avloppsslam eller använda avloppsslammet som värdefullt råmaterial för att återvinna fosfor.

82.  Europaparlamentet konstaterar att de slutliga betalningarna för ”större projekt” som godkänns inom ett operativt program bör underställas villkoret att det ska finnas en lämplig lösning för återanvändning av avloppsslam. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inta samma strategi för projekt som godkänns på nationell nivå.

83.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa en ansvarsfull prissättningspolitik när det gäller avloppsvatten och att när det behövs anpassa lagstiftningen för prissättning av vatten så att avgifterna inte ligger under den allmänt accepterade överkomlighetsgränsen på 4 %.

84.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att se till att offentliga ägare till anläggningar för rening av avloppsvatten, såsom kommuner, tillhandahåller tillräckliga medel på lång sikt för underhåll och förnyelse av infrastruktur för avloppsvatten.

Del VII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 3/2015 ”EU:s ungdomsgaranti: Första stegen har tagits men det finns risker med genomförandet”

85.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport ”EU:s ungdomsgaranti: Första stegen har tagits men det finns risker med genomförandet” och stöder dess rekommendationer.

86.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten bedömer initiativet mitt i genomförandefasen och välkomnar revisionsrättens ambition att börja utvärdera användingen av EU-medel i ett tidigt skede.

87.  Europaparlamentet understryker att ungdomsgarantin är en viktig aspekt för att åtgärda ungdomsarbetslösheten. Parlamentet välkomnar att EU:s stats- och regeringschefer har beslutat att anslå 6,4 miljarder EUR i EU-medel (3,2 miljarder EUR från Europeiska socialfonden och 3,2 miljarder EUR från en ny budgetpost) till ungdomsgarantin. Parlamentet påpekar att det här är en bra början, men inte tillräckligt för en framgångsrik ungdomsgaranti. Parlamentet ber därför kommissionen att se till att ytterligare medel kan säkras för att stödja ungdomsgarantin över sjuårsperioden.

88.  Europaparlamentet noterar att finansiering av insatser för ungdomssysselsättning omfattar de europeiska struktur- och investeringsfonderna samt instrument som Erasmus+, Erasmus för unga företagare och andra program. Parlamentet betonar att bättre samverkan måste uppnås mellan alla tillgängliga resurser.

89.  Europaparlamentet anser att finansieringen av ungdomsgarantin är väldigt komplicerad med de olika finansieringsalternativ som finns för Europeiska socialfonden (ESF) och ungdomssysselsättningsinitiativet. Parlamentet ber kommissionen att se till att medlemsstaternas myndigheter får vägledning med hänsyn till att lokala, regionala och statliga myndigheter står inför olika utmaningar när de ska genomföra garantin och därför behöver särskilda riktlinjer.

90.  Europaparlamentet anser att kommissionen har använt många resurser för att se till att den här åtgärden blir effektiv för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Parlamentet beklagar dock att så lite energi har ägnats åt att se till att medlemsstaterna samordnar genomförandet.

91.  Europaparlamentet påpekar att det inte räcker att det finns tillgängliga medel, utan att ett framgångsrikt utnyttjande av dem krävs för att ungdomsgarantin ska kunna genomföras effektivt. Parlamentet beklagar därför att förmågan att utnyttja Europeiska socialfonden är så låg i flera regioner i Europa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att det finns nödvändig kompetens på administrativ nivå och hos personalen för att utnyttja de anslagna medlen så att ungdomsgarantin kan förverkligas ordentligt.

92.  Europaparlamentet anser att trots att utnyttjandet av stödet behöver förbättras, bör medlemsstaterna när de genomför garantin, liksom kommissionen i sin övervakande roll, också fokusera på resultatet, för att säkerställa att de investerade medlen ger långsiktiga effekter.

93.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ett omfattande övervakningssystem med en uppsättning standarder för att bedöma genomförandet av ungdomsgarantin och för att utvärdera framgången i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar också kommissionen att överväga ett införande av obligatoriska mål för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

94.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att medlemsstaternas effektiva utnyttjande av tillgängliga medel kombineras med omfattande stöd från kommissionen så att bristerna i genomförandet kan åtgärdas.

95.  Europaparlamentet noterar att EU inte har någon bindande lagstiftningskompetens för aktiva arbestmarknadspolitiska åtgärder, men understryker att kommissionen behöver se till att medlemsstaterna förses med exempel på välfungerande metoder för genomförandet av ungdomsgarantin, särskilt de metoder som har identifierats av det europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar.

96.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att använda EU-medel och genomföra reformer för att åtgärda brister när det gäller utbildning, kompetensutveckling, upprättande av offentlig-privata partnerskap och förstärkning av arbetsförmedlingarna och tillgången till dem.

97.  Europaparlamentet ber medlemsstaterna att inleda institutionella förändringar där de behövs och att främja samarbeten mellan lokalsamhällen, utbildningsmyndigheter, arbetsförmedlingar, lokala industrier och företag, fackföreningar och ungdomsorganisationer i syfte att säkerställa ett korrekt genomförande och ett positivt resultat på lång sikt. Parlamentet anser att det här är avgörande för att få en bättre kapacitetsplanering och en resultatinriktad användning av de olika tillgängliga finansieringskällorna.

98.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att de bör utöka den nationella finansieringen, som ett komplement till ESF och ungdomssysselsättningsinitiativets anslag, så att ungdomssysselsättningen får det stöd som behövs.

99.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013(13) om Europeiska socialfonden för att öka det inledande förskottet till operativa program som får stöd från sysselsättningsinitiativet för unga för att på så sätt öka det inledande förskottet under 2015 från runt 1 % till 30 % av sysselsättningsinitiativets anslag. Parlamentet påpekar att för att de operativa program som får stöd från sysselsättningsinitiativet för unga snabbt ska kunna genomföras bör kommissionen åta sig att betala ut förskottet till medlemsstaterna direkt efter att ändringsförordningen har trätt i kraft.

100.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett omfattande övervakningssystem som omfattar ramen med indikatorer för att övervaka ungdomsgarantin, kombinerat med de planerade resultatindikatorerna och att fokusera på resultaten och bedöma anställningsförhållandena för de personer som åtgärderna för ungdomssysselsättning riktas till.

101.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att betrakta arbetsmarknadspolitikens utbudssida tillsammans med politiken för utbildning, ungdomar och välfärd, samt i det större makroekonomiska sammanhanget.

102.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionens årliga genomföranderapport om ungdomsgarantin från 2016 och revisionsrättens kommande rapporter om ungdomssysselsättning är utmärkta möjligheter för att ta itu med befintliga brister, på både kommissionsnivå och nationella, regionala och lokala nivåer.

Del VIII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 4/2015 ”Tekniskt stöd: hur har det bidragit till jordbruket och landsbygdens utveckling?

103.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga hur medlemsstaterna ska tillämpa det tekniska stödet inom landsbygdsutveckling. Parlamentet anser att kommissionen framför allt bör tydliggöra skillnaden mellan driftsutgifter/utgifter för ”kapacitetsuppbyggnad” och stödberättigande administrativa kostnader/kostnader för ”budgetstöd”, särskilt när det gäller lönekostnader.

104.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka medlemsstaternas genomförande av det tekniska stödet.

105.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att försäkra sig om att allmänna administrativa utgifter som regelbundet it-underhåll inte belastar budgetposterna för tekniskt stöd.

106.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i framtiden kräva att medlemsstaterna rapporterar administrativa kostnader/kostnader för ”budgetstöd” för landsbygdsutveckling separat så att det tydligare framgår att en del av anslagen för tekniskt stöd har använts för sådant stöd.

107.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna fastställa en lämplig resultatram för utgifterna för tekniskt stöd. Parlamentet anser att kommissionens och medlemsstaternas behov av tekniskt stöd framför allt bör bedömas korrekt, och att det bör finnas en mekanism för att fastställa mål och mäta framsteg i förhållande till målen.

Del IX – Revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2015 ”Är finansiella instrument ett framgångsrikt och lovande verktyg för landsbygdsutvecklingsområdet?”

108.  Europaparlamentet begär att kommissionen kartlägger utmaningarna, särdragen och hindren inom landsbygdsutvecklingsområdet, för att uppmuntra medlemsstaterna att bättre fastställa och bedöma efterfrågan på finansiella instrument och undvika överkapitalisering, som innebär att medel anslås utan att bidra till genomförandet av EU:s politik. Parlamentet kräver också att tillgängligheten för de slutliga stödmottagarna underlättas för att möjliggöra ett mer aktivt genomförande av finansiella instrument på regional nivå, i synnerhet i jämförelse med bidrag.

109.  Europaparlamentet begär att medlemsstaterna tillhandahåller tillförlitliga kvantifierbara uppgifter så att den lämpligaste typen av finansiering kan fatställas och ekonomiska medel kan anslås i enlighet med detta. Parlamentet begär också att kommissionen och medlemsstaterna inför övervakningssystem som gör det möjligt att bedöma om de finansiella instrumenten är effektiva.

110.  Europaparlamentet begär att kommissionen ger vägledning och aktivt förbättrar kvaliteten på de obligatoriska förhandsbedömningarna av finansiella instrument som infördes för programperioden 2014–2020, för att identifiera särskilda svagheter och undvika överkapitalisering. Parlamentet begär dessutom att medlemsstaterna ska fastställa riskexponeringskvoten med hjälp av lämpliga tekniska analyser.

111.  Europaparlamentet begär att kommissionen fastställer lämpliga normer och mål för hävstångseffekter och revolverande effekter för att göra de finansiella instrumenten ändamålsenligare under programperioden 2014–2020. Parlamentet begär också att kommissionen och medlemsstaterna ska göra en grundlig bedömning före någon framtida användning och utveckling av de finansiella instrumenten på landsbygdsutvecklingsområdet på grundval av deras bidrag till genomförandet av EU:s politik och ändamålsenligheten för mottagarna.

112.  Europaparlamentet begär att kommissionen och medlemsstaterna beslutar om tydliga övergångsregler mellan programperioderna för att främja de långsiktiga effekterna av finansiella instrument och deras varaktighet.

113.  Europaparlamentet begär att kommissionen uppmanar medlemsstaterna att inrätta ett enda finansiellt instrument som tillhandahåller både lån och garantier, vilket ökar dess aktivitet och kritiska massa.

114.  Europaparlamentet begär att medlemsstaterna hittar sätt att åtgärda svagheterna i förvaltningen av bidrag för investeringsåtgärder, eftersom dessa kan leda till dödvikt eller undanträngningseffekter. Parlamentet begär därför att medlemsstaterna använder lämpliga och tydligt definierade indikatorer, t.ex. för avkastning på investeringar och uppskattat kassaflöde, i syfte att säkerställa projektens bärkraft.

115.  Europaparlamentet begär att medlemsstaterna undersöker hur bidrag och finansiella instrument kan kombineras i det operativa programmet för att ge bästa valuta för pengarna genom att hävstångseffekter/revolverande effekter optimeras.

116.  Europaparlamentet begär att kommissionen i god tid tillhandahåller tydliga bestämmelser för det operativa genomförandet och en exitstrategi innan programperioden 2007–2013 avslutas.

Del X – Revisionsrättens särskilda rapport nr 6/2015 ”Integriteten i och genomförandet av EU:s utsläppshandelssystem”

117.  Europaparlamentet är besviket över att det inte var möjligt att få en fullständig analys av effektiviteten för de olika fördelningssystem som genomförts av medlemsstaterna under fas II av EU:s utsläppshandelssystem 2008–2012, vilket skulle ha varit av största vikt för utformningen av de politiska rekommendationerna på grundval av revisionsrättens granskningsresultat.

118.  Europaparlamentet noterar att revisionsrättens bedömning var inriktad på genomförandet av fas II av utsläppshandelssystemet (2008–2012) medan betydande reformer, bland annat harmoniseringsåtgärder på EU-nivå, beslutades och genomfördes för fas III av EU:s utsläppshandelssystem (2013–2020).

119.  Europaparlamentet välkomnar att ramen för att skydda systemets integritet har blivit betydligt bättre, inklusive merparten av spotmarknaden för utsläppsrätter i direktivet om marknader för finansiella instrument(14) och i marknadsmissbruksdirektivet(15) och marknadsmissbruksförordningen(16). Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga kompletterande åtgärder i linje med revisionsrättens rekommendationer, även åtgärder som omfattar fullgörandehandlare.

120.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa transparens och en effektiv tillsyn på EU-nivå av utsläppsmarknaden och samarbetsförfaranden som inbegriper nationella tillsynsmyndigheter och kommissionen.

121.  Europaparlamentet anser att kommissionen, i egenskap av fördragens väktare, nära bör kontrollera genomförandet i medlemsstaterna och ge ett mer aktivt stöd genom hela processen. Parlamentet anser att det är nödvändigt med rätt balans mellan noggrann övervakning, rapportering och kontroll och den administrativa bördan. Parlamentet anser att kommissionen måste garantera de rättsliga beslutens förutsägbarhet och rättsäkerhet, med beaktande av Europeiska rådets riktlinjer.

122.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten bedömt integriteten i och genomförandet av EU:s utsläppshandelssystem men att det även är nödvändigt med en analys av hur effektivt utsläppshandelssystemet är och av dess resultat, bland annat en utvärdering av samspelet mellan europeisk och nationell lagstiftning såsom utveckling av förnybara energikällor och energieffektivitetsåtgärder, vilket också i hög grad inverkar på koldioxidutsläppen och därmed på koldioxidmarknaden.

123.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att inkludera de berörda industrisektorerna i sin analys, särskilt i fråga om rättssäkerhet och förutsägbarhet, och i vilken utsträckning en tillförlitlig rättslig ram garanteras och hur anpassningar av utsläppshandelssystemet som nyligen gjorts eventuellt har inverkat på systemets effektivitet.

124.  Europaparlamentet är bekymrat över att risken för mervärdesskattebedrägerier i utsläppshandelssystemet ännu inte hanterats till fullo eftersom en tredjedel av medlemsstaterna ännu inte genomfört lagstiftningen om omvänd betalningsskyldighet. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att göra detta utan ytterligare dröjsmål.

125.  Europaparlamentet anser att det är av största vikt att vidta alla nödvändiga åtgärder för att undvika koldioxidläckage och att säkerställa rättvis internationell konkurrens inom ramen för de befintliga åtgärderna för fri tilldelning av utsläppsrätter. Parlamentet begär att kommissionen gör en utvärdering av de industrisektorer och företag som är sårbara för koldioxidläckage, för att tydligt fastställa de områden där de europeiska företagen har förlorat affärsverksamhet till förmån för länder som inte har någon strikt klimatlagstiftning.

Del XI – Revisionsrättens särskilda rapport nr 7/2015 ”Europeiska unionens polisuppdrag i Afghanistan: blandade resultat”

126.  Europaparlamentet begär att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten tillämpar de lärdomar som dragits inte bara av Eupols uppdrag i Afghanistan utan också av andra uppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) i syfte att underlätta kunskapsöverföring och synergier mellan olika uppdrag. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att vid behov ge tydligare horisontella riktlinjer för GSFP-uppdrag. Parlamentet påpekar att samordningen mellan alla berörda EU-aktörer, inbegripet medlemsstaterna, samt med andra internationella aktörer är avgörande för att de nuvarande och framtida uppdragen ska lyckas.

127.  Europaparlamentet begär att Europeiska utrikestjänsten ökar ansvarsskyldigheten för sina huvudsakliga finansiella instrument i Afghanistan, såsom förvaltningsfonden för lag och ordning i Afghanistan (Lofta). Den förvaltas av UNDP, som kritiseras för dålig förvaltning och bristande transparens. Parlamentet upprepar också att man på ett effektivt sätt bör använda alla lämpliga finansieringskanaler för framtida GSFP-uppdrag, inbegripet EU:s förvaltningsfonder, för att uppdragets politiska mål ska kunna uppnås och för att garantera en sund ekonomisk förvaltning.

128.  Europaparlamentet begär att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten skapar synergier och korshänvisningar mellan projektverksamheterna samt en stark och effektiv koppling mellan uppdragens mål och de milstolpar som fastställs i planen för uppdragets genomförande (MIP).

129.  Punkter såsom jämställdhet, kvinnors egenmakt och utbildning måste enligt Europaparlamentet spela en viktig roll i utbildningsprogrammen för Eupol och andra GSFP-uppdrag. Parlamentet noterar i detta sammanhang att Eupol har varit mycket framgångsrik när det gäller utbildningsrelaterade verksamheter men sämre på att ge handledning och råd.

130.  Europaparlamentet begär att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten noggrannare och i förväg samordnar GSFP-uppdrag med EU:s andra bilaterala uppdrag och med internationella insatser med liknande mål. Parlamentet kräver i detta sammanhang mer samarbete och samordning mellan EU och dess medlemsstater för att främja synergier inom en europeisk ram. Parlamentet begär att man i mandatet för de pågående och framtida GSFP-uppdragen tydligt fastställer ansvaret för samordning med andra EU-aktörer, inbegripet medlemsstaterna.

131.  Europaparlamentet begär att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten fäster särskild uppmärksamhet vid upphandlingsförfarandena för att se till att de beaktar GSFP:s operativa behov. Parlamentet betonar att genomförandet av projekt har drabbats negativt av tungrodda upphandlingsförfaranden, som har lett till otillfredsställande resultat, och att användningen av förenklade eller flexibla förfaranden har inneburit att fler förfaranden har lett till att kontrakt har ingåtts.

132.  Europaparlamentet begär att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten ytterligare förbättrar GSFP-uppdragens effektivitet genom att förbättra de uppnådda resultatens långsiktiga hållbarhet. Parlamentet påpekar dock att stödet från EU och det internationella samfundet är en avgörande faktor för att uppnå dessa långsiktiga mål.

133.  Europaparlamentet begär att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten bevakar EU:s resultat efter avvecklingen av Eupol i slutet av 2016, inbegripet möjligheten avseende ett ytterligare åtagande efter 2016.

134.  Europaparlamentet begär att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten i god tid utvecklar detaljerade riktlinjer för avvecklingen och avslutandet av uppdrag samt för avyttringen av uppdragets tillgångar.

Del XII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 8/2015 ”Tillgodoser EU:s ekonomiska stöd mikroföretagares behov på ett tillfredsställande sätt?”

135.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport ”Tillgodoser EU:s ekonomiska stöd mikroföretagares behov på ett tillfredsställande sätt?” och stöder i princip dess rekommendationer.

136.  Europaparlamentet noterar att mikrokrediter, även om dessa fortfarande inte anses vara fullt utvecklade, ökar stadigt i EU och har påverkat skapandet av fler än 250 000 arbetstillfällen (uppgifter från 2013).

137.  Europaparlamentet anser att det finns betydande skillnader mellan bidrag från Europeiska socialfonden (ESF) och det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter (EPMF) och att dessa instrument normalt har olika syften. Parlamentet anser att olika stödmekanismer kan vara lämpliga för olika marknadsvillkor.

138.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i denna granskning jämför två mycket olika finansieringsmekanismer som har olika tillvägagångssätt och mål. Parlamentet betonar att ESF och EPMF skiljer sig åt på flera olika sätt, bland annat när det gäller struktur, regler och målgrupper. EPMF är främst avsett för mikrofinansiering medan ESF omfattar ett mycket större spektrum av aspekter.

139.  Europaparlamentet betonar att dessa två finansieringsinstrument kompletterar varandra och ger stora fördelar för mikrolåntagare genom de tre finansieringsinstrumenten bidrag, lån och garantier. Parlamentet anser att bidrag – som endast ges genom ESF – är lika viktiga för mikrokrediter som de andra två instrumenten och att deras resultat bör bedömas med hänsyn till deras kompletterande roll.

140.  Europaparlamentet betonar betydelsen av mikrofinansiering för att förbättra den sociala inkluderingen, bekämpa arbetslöshet och öka tillgången till finansiering för arbetslösa och andra utsatta personer och för mikroföretag. Parlamentet anser att bidragen och finansieringsinstrumenten därför i första hand måste ansvara för att hjälpa människor och mikroföretag att övervinna svårigheterna med att uppnå dessa mål.

141.  Europaparlamentet anser att bidragen är av grundläggande betydelse för att uppnå målen tillväxt, inkludering och sysselsättning som fastställs i kommissionens meddelanden ”Anständigt arbete för alla – EU:s bidrag till agendan för anständigt arbete i världen” (COM(2006)0249) och kommissionens meddelande ”Ett gemensamt åtagande för sysselsättning” (COM(2009)0257) och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013(17) om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI).

142.  Europaparlamentet understryker behovet av ett förstärkt mikrofinansieringssystem som är ett ekonomiskt och socialt utvecklingsverktyg till stöd för dem som verkligen behöver det.

143.  Europaparlamentet anser att finansieringsinstrumentens relativt begränsade fokus på att förbättra villkoren för utsatta grupper måste åtgärdas i EaSI för programplaneringsperioden 2014–2020.

144.  Europaparlamentet anser att det finns brister i komplementariteten mellan EPMF och ESF i fråga om kravet på att alla mikrokreditgivare ska arbeta med organ som tillhandahåller fortbildnings- och mentorstjänster, särskilt de som stöds av ESF.

145.  Europaparlamentet välkomnar att de flesta av de brister som upptäckts och de rekommendationer som utfärdats av revisionsrätten redan har åtgärdats av kommissionen i det nya regelverket för 2014–2020.

Del XIII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 9/2015 ”EU:s stöd till kampen mot tortyr och till avskaffandet av dödsstraff”

146.  Europaparlamentet välkomnar den särskilda rapporten om EU:s stöd till kampen mot tortyr och till avskaffandet av dödsstraff, och presenterar sina synpunkter och rekommendationer nedan.

147.  Europaparlamentet påminner om att mänskliga rättigheter utgör hörnstenen i EU:s yttre åtgärder och i EU:s bilaterala och multilaterala förbindelser. Parlamentet anser att de som en av unionens viktigaste prioriteringar konstant bör uppmärksammas.

148.  Europaparlamentet betonar att unionen är djupt engagerad i kampen för att förhindra och utrota alla former av tortyr och annan misshandel och avskaffa dödsstraffet. Parlamentet noterar att det instrument som främst används är det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR), som ger bidrag till organisationer i det civila samhället så att de kan genomföra projekt.

149.  Europaparlamentet noterar att under programperioden 2007–2013 var EIDMR-bidrag för 100,9 miljoner EUR öronmärkta till projekt som gällde kampen mot tortyr och dödsstraff. Parlamentet påpekar dock att detta belopp är relativt lågt med tanke på instrumentets ambitiösa mål och globala karaktär.

150.  Europaparlamentet betonar att spridningen av finansieringen – som fördelas på mer än 120 länder i hela världen – urholkar effekten av EIDMR. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att bättre prioritera och att fokusera i syfte att förbättra resultatet. Parlamentet betonar att resurserna bör koncentreras till länder och områden med avsevärda behov och verklig potential för förbättring. Parlamentet gläder sig över att kommissionen redan har börjat arbeta mer målinriktat i förbindelse med ansökningsomgången för 2015.

151.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens konstaterande att de finansierade projekten ofta är dåligt samordnade med andra EU-insatser, såsom traditionellt utvecklingsstöd och dialoger med partnerlandet, och att de inte ingick i en enhetlig och strategisk metod och inte kompletterade varandra på något bra sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en global strategi i syfte att komplettera verksamheter med samma mål och undvika dubbelfinansiering.

152.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att placera fokus och politiskt dynamik inom de områden där det mest behövs, och att samtidigt främja EU-delegationernas kapacitet på fältet för att förbättra effektiviteten och resultatet och för att påverka politiken på området för mänskliga rättigheter och demokrati.

153.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att förstärka och effektivisera människorättsdialogerna, landsstrategierna och de särskilda riktlinjerna genom att se till att viktiga mänskliga rättigheter såsom avskaffandet av dödsstraff och kampen mot tortyr systematiskt tas upp på alla beslutsnivåer avseende tredjeländer.

154.  Europaparlamentet anser att man bör sträva efter att utöka den gemensamma programplaneringen och övervakningen mellan utrikestjänsten och kommissionen avseende människorättsfrågor, för att säkerställa att de i högre grad överensstämmer med lokala politiska strategier och människorättsstrategier.

155.  Europaparlamentet begär att man följer en mer kvalitativ och strategisk metod inom hela urvalsprocessen när det gäller de ansökningar som mottagits i förbindelse med ansökningsomgångarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda detta instrument i överensstämmelse med en långsiktig vision baserad på konkreta och mätbara mål.

156.  Europaparlamentet uppmanar bestämt utrikestjänsten och EU-delegationerna att regelbundet uppmärksamma framsteg eller bakslag i alla länder och att använda alla tillgängliga medel för att utöva inflytande. Parlamentet stöder den roll som EU-delegationerna spelar för analysen och utformningen av politiken liksom deras samordnings- och rapporteringsfunktioner.

157.  Europaparlamentet betonar att instrumentet möjliggör en effektiv kartläggning för att analysera situationen och utvecklingen på området för mänskliga rättigheter i världen. Parlamentet påpekar att EU:s konstanta närvaro och intresse kan leda till förändringar på området för tortyr och dödsstraff. Parlamentet betonar dock att kommissionen måste utveckla en strategisk ansats för denna fråga.

158.  Europaparlamentet noterar att kommissionen får detaljerad information om hur människorättsläget ser ut i andra länder genom olika kanaler och utnyttjar denna information för att fastställa prioriteringar. Parlamentet konstaterar bekymrat att trots att kommissionen förfogar över landstrategier för mänskliga rättigheter, som innehåller ingående analyser av situationen i de berörda länderna och de centrala prioriteringarna på området, beaktades dessa inte tillräckligt vid fördelningen av medel och samordningen med andra EU-insatser. Parlamentet påpekar att landsstrategiernas mervärde är begränsat på grund av deras strikt konfidentiella karaktär. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge de ansvariga för projektutvärderingen tillgång till strategierna för att säkra ett optimalt mervärde.

159.  Europaparlamentet välkomnar den efterfrågestyrda strategin för finansiering av projekt och anser att det är ett bra sätt att få erfarna och motiverade organisationer att föreslå projekt av hög kvalitet. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att denna bottom-up-strategi motiverar organisationer i det civila samhället att utforma sina projekt i linje med deras administrativa, operativa och geografiska kapacitet och deras egen strategi.

160.  Europaparlamentet beklagar att mindre organisationer i det civila samhället kan ha nackdelar när de ansöker om bidrag på grund av långdragna och komplicerade ansökningsförfaranden, språkkrav och/eller krav på erfarenheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda och förenkla ansökningsprocessen för att främja ansökningar avseende högkvalitativa projekt.

161.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen anordnar seminarier och utbildningar för lokala organisationer i det civila samhället, främjar partnerskap och tillåter bidrag i flera led, och att den under de senaste fyra åren har anordnat ett seminarium för det civila samhället före inledandet av globala ansökningsomgångar i syfte att presentera EIDMR.

162.  Europaparlamentet är oroat över att organisationernas bristande självförsörjning äventyrar verksamheternas kontinuitet, eftersom det riskerar att leda till förlust av expertis. Parlamentet gläder sig över att kommissionen försöker avhjälpa sådana organisationers ekonomiska beroende genom att ge dem möjlighet att anställa medarbetare för insamling av medel i förbindelse med EIDMR-projekt.

163.  Europaparlamentet påpekar att enligt revisionsättens bedömning var projektens resultat i allmänhet svåra att mäta eftersom den effekt som man vill uppnå ofta inte är konkret, eftersom inga delmål fastställs för resultatindikatorer och eftersom rapporteringen från organisationerna i det civila samhället till kommissionen är koncentrerad till själva verksamheterna.

164.  Europaparlamentet tar hänsyn till att kampen mot tortyr och avskaffandet av dödsstraff är en långsiktig process, att verkningarna och resultatet är svåra att kvantifiera, att EIDMR behandlar känsliga frågor i svåra politiska situationer och att genomförandet av instrumentet kräver en grundlig och tidskrävande förvaltning.

165.  Europaparlamentet påpekar i detta avseende att systemen för att mäta effekter är ganska bristfälliga, delvis på grund av otydliga logiska ramar för projekt som saknar väldefinierade riktmärken och delmål. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra kraven avseende de logiska ramarna i syfte att förbättra deras resultat och mervärde.

166.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en grundlig konsekvensbedömning av EIDMR-finansieringen och att dra slutsatserna av denna bedömning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till effekterna och resultatet av olika former av projekt under urvalsförfarandet. Parlamentet gläder sig över att kommissionen redan arbetar på en förbättrad konsekvensbedömning i fråga om mänskliga rättigheter, och uppmanar kommissionen att meddela den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten resultatet.

167.  Europaparlamentet noterar att projektbedömningarna baseras på ett poängsystem och standardiserade utvärderingsskalor med kriterier som täcker aspekter som utformning, relevans, kapacitet, genomförbarhet, ändamålsenlighet, hållbarhet och kostnadseffektivitet och att bidrag beviljas de projekt som får högst poäng. Parlamentet konstaterar från revisionsrättens rapport att de standardiserade utvärderingsskalorna har vissa brister när det gäller vägledningen för hur de olika kriterierna ska poängsättas. Parlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga vägledningen och att överväga att förbättra de standardiserade utvärderingsskalorna.

168.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda bristerna i fråga om utvärderingarna i enlighet med revisionsrättens påpekanden. Parlamentet välkomnar dock en viss flexibilitet i samband med utvärderingen av projekt på området för mänskliga rättigheter, där det inte enbart handlar om en formell kontroll av att kraven uppfyllts. Parlamentet betonar att man måste använda sunt förnuft, vilket tidigare påpekats av den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten.

169.  Europaparlamentet konstaterar från revisionsrättens rapport att målen i merparten av ansökningsomgångarna beskrevs i allmänna ordalag. Parlamentet noterar på grundval av kommissionens kommentarer att man föredrar en helhetsstrategi för ansökningsomgångarna. Parlamentet uppmanar emellertid kommissionen att säkerställa att EIDMR-medlen används effektivt genom att säkra projektens genomförbarhet, lönsamhet och mervärde, vilket kan göras genom att man i ansökningsomgångarna fastställer minimikrav avseende projektens resultat.

170.  Europaparlamentet gläder sig över att organisationer i det civila samhället som vill få ett bidrag först måste lämna in en projektbeskrivning av de viktigaste inslagen i det projekt de föreslår. Parlamentet anser att projektbeskrivningen är en tids- och kostnadseffektiv lösning för ett första urval av projekt.

171.  Europaparlamentet konstaterar från revisionsrättens rapport att projekturvalet dokumenterades väl men att det inte var tillräckligt rigoröst och att konstaterade brister i projekten inte åtgärdades. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att utvärderingspanelernas övergripande slutsatser rapporterades tillräckligt ingående. Parlamentet gläder sig över att projektverksamheterna i allmänhet har genomförts som planerat och i regel är kostnadseffektiva. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra projektutvärderingarna mer samstämda.

172.  Europaparlamentet konstaterar från revisionsrättens rapport att de stödmottagande organisationerna har olika tolkningar av vilka indirekta kostnader detta schablonbelopp ska täcka, vilket kan leda till att organisationens arbete undervärderas eller till att icke-stödberättigade utgifter inkluderas. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra reglerna för schablonbeloppet.

173.  Europaparlamentet välkomnar EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati för perioden 2015–2019 som ett förnyat politiskt åtagande att utveckla större sammanhang och konsekvens i alla EU:s externa åtgärder och finansieringsinstrument.

174.  Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen redan har börjat genomföra den rättighetsbaserade metoden och kommer att fortsätta med detta genom att integrera denna metod i förfaranden och modeller, utarbeta färdplaner och anordna utbildning.

Del XIV – Revisionsrättens särskilda rapport nr 10/2015 ”Mer behöver göras för att åtgärda problemen vid offentlig upphandling inom EU:s sammanhållningsutgifter”

175.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport ”Mer behöver göras för att åtgärda problemen vid offentlig upphandling inom EU:s sammanhållningsutgifter”

176.  Europaparlamentet noterar att med ett totalt belopp på 349 miljarder EUR mellan 2007 och 2013 är sammanhållningspolitiken en nyckelfaktor för att man ska kunna minska ekonomiska och sociala skillnader mellan Europas regioner. Därför understryker parlamentet hur viktigt det är med korrekta förfaranden vid offentlig upphandling, eftersom revisionsrätten har funnit att det är inom upphandlingsförfarandena som de flesta felen begås i samband med EU:s sammanhållningsutgifter.

177.  Europaparlamentet betonar att 40 % av de projekt som genomfördes mellan 2007 och 2013 var behäftade med fel i samband med förfarandena vid offentlig upphandling och att de huvudsakliga felen var omotiverade direkttilldelningar, felaktig tillämpning av urvalskriterierna och partisk behandling vid valet av anbudslämnare.

178.  Europaparlamentet noterar att de huvudsakliga felkällorna var brist på administrativ kapacitet, felaktigt införlivande av EU:s direktiv i medlemsstaterna, inkonsekvent tolkning av lagstiftningen och bristande planering.

179.  Europaparlamentet pekar på det faktum att de komplexa rättsliga och administrativa ramarna för offentlig upphandling ses som en av orsakerna till felen. Av 69 revisionsmyndigheter hävdade 90 % att den nuvarande komplexiteten är mer omfattande än den behöver vara. Parlamentet noterar att närmare 50 % påpekade att de största förbättringarna av rutinerna för offentlig upphandling skulle kunna vara enklare förfaranden.

180.  Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att undvika bestämmelser som går längre än EU:s direktiv. Detta skulle också uppmuntra och underlätta små och medelstora företags deltagande i de offentliga upphandlingarna.

181.  Europaparlamentet noterar att revisionsrättens huvudsakliga iakttagelse var att kommissionen och medlemsstaterna inte anstränger sig tillräckligt för att genomföra regelbundna och systematiska analyser av de offentliga upphandlingarna, och att bristen på konsekventa och detaljerade uppgifter gör det omöjligt att analysera, ta itu med och förebygga dessa fel.

182.  Europaparlamentet delar revisionsrättens uppfattning att kommissionen borde utveckla en databas för att analysera hur frekventa och allvarliga felen i de offentliga upphandlingarna är samt deras orsaker. Parlamentet anser att kommissionen bör se till att man får konsekvent och tillförlitlig information om fel från medlemsstaterna.

183.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens proaktiva angreppssätt för programperioden 2014–2020, vilket syftar till att genom vägledning, övervakning och tekniskt stöd stödja nationella handlingsplaner som ska genomföras före slutet av 2016. Parlamentet uppskattar att kommissionen med detta proaktiva angreppssätt avser att minska risken för att betalningarna till operativa program efter 2016 eventuellt avbryts.

184.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen endast som en sista utväg, när alla andra insatser för förebyggande, korrigering och stöd redan har uttömts, avbryter betalningarna och inför finansiella korrigeringar för de medlemsstater som misslyckas med att nå dessa mål.

185.  Europaparlamentet ser positivt på att kommissionen sedan länge har tagit itu med problemet med fel i samband med offentliga upphandlingar inom sammanhållningspolitiken, som länge har varit uppenbara, men att den nu gör detta på ett mer samordnat sätt inom ramen för handlingsplanen för offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att skynda på genomförandet av denna plan och årligen rapportera om hur genomförandet fortskrider.

186.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen inrättar en högnivågrupp som visar ledarskap när det gäller att komma till rätta med problemen i samband med offentlig upphandling och som främjar en förenkling av sådan upphandling.

187.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att utnyttja de möjligheter som ges med e-upphandling, som har en stor potential för förbättring av transparensen och tillgången till anbudsinfordringar även för små och medelstora företag samt för att förhindra oegentligheter och bedrägerier.

188.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta sina insatser för att utbyta erfarenheter och bästa praxis.

189.  Europaparlamentet välkomnar det it-baserade bedrägerivarningsverktyget Arachne och uppmanar samtliga medlemsstater att registrera fullständiga uppgifter av god kvalitet så att detta program kan fungera ordentligt.

Del XV – Revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2015 ”Förvaltas partnerskapsavtalen om fiske väl av kommissionen?”

190.  Europaparlamentet välkomnar den mer stabila rättsliga ram som erbjuds av partnerskapsavtal om fiske jämfört med privata avtal. Parlamentet noterar att europeiska fartygsägare har sagt sig föredra partnerskapsavtal om fiske och bett kommissionen utvidga nätverket av avtal.

191.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i högre grad respektera exklusivitetsklausulen. Parlamentet noterar att kommissionen, även om vissa faktorer ligger utanför dess kontroll, bör inleda förhandlingsprocessen för ett nytt protokoll i god tid innan det gällande protokollet löper ut. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att i möjligaste mån förkorta förhandlingsprocessen.

192.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att förbättra överensstämmelsen mellan partnerskapsavtalen om fiske och andra EU-initiativ och finansieringskällor i fiskesektorn i samma region, att fastställa regionala strategier för utvecklingen av fiskeriförvaltningen och att se till att de protokoll som förhandlas fram i samma region är förenliga med den aktuella regionala strategin och med andra EU-medel.

193.  Europaparlamentet kräver att kommissionen i högre grad fokuserar på de restriktiva tekniska villkoren, såsom en snäv definition av fiskeområden. Parlamentet betonar att detta skulle kunna påverka lönsamheten för EU:s externa fiskeflotta.

194.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta utnyttjandegraden när det gäller tidigare protokoll och försöka att på ett bättre sätt koppla betalningar för tillträdesrättigheter till faktiska fångster och samtidigt se till att fiskeverksamheten inte påverkas negativt.

195.  Europaparlamentet noterar bekymrat att kostnaden för de partnerskapsavtal om fiske som förhandlats fram av kommissionen var relativt hög jämfört med den tidigare utnyttjandegraden. Parlamentet kräver att kommissionen beaktar principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet när förhandlingar om partnerskapsavtal om fiske förbereds för att garantera valuta för pengarna och efterlevnad av principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

196.  Europaparlamentet noterar att efterhandsutvärderingarna bör fokusera på att säkra en konsekvent och jämförbar analys av avkastningen på de offentliga medel som använts inom protokollen samt på att göra en heltäckande och kritisk analys av deras ändamålsenlighet för EU och det berörda partnerlandet.

197.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka sina förhandlingsbefogenheter. Parlamentet understryker betydelsen av EU:s totala ekonomiska ersättning till partnerländerna.

198.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att använda de mest aktuella uppgifterna för sin efterhandsrapport. Parlamentet uppmanar kommissionen att ställa dessa till intressenternas förfogande i tid.

199.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att verka för att man godtar elektroniska tillstånd eller en förteckning över fartyg med tillstånd i partnerländerna under tillståndens hela giltighetsperiod. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att minska förseningarna i samband med tillståndsansökningarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera och minska flaskhalsarna i detta förfarande.

200.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den nya fångstdatabasen används fullt ut av flaggmedlemsstater och levererar tillförlitliga fångstdata som kan konsolideras, övervakas och hållas uppdaterade.

201.  Europaparlamentet noterar att kommissionen har upprättat en databas för fångstuppgifter. Parlamentet noterar vidare att denna databas ska omfatta fångstuppgifter som medlemsstaterna lämnar varje vecka, fördelade per fiskeområde. Parlamentet konstaterar bekymrat att denna databas fortfarande inte var i drift vid tidpunkten för revisionen eftersom medlemsstaterna ännu inte uppfyllde rapporteringsvillkoren. Parlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda detta tillsammans med medlemsstaterna och att inkludera tydliga och konsekventa uppgifter om de faktiska slutliga fångsterna, i syfte att undvika eventuella negativa konsekvenser om den slutliga fångsten är större än referensfångstmängden.

202.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att mer noga övervaka genomförandet av sektorsstöd för att garantera dess effektivitet och kostnadseffektivitet. Parlamentet ber kommissionen att säkerställa en effektiv samordning av de åtgärder som partnerländerna genomför. Parlamentet uppmanar kommissionen att i protokollen inkludera formella stödvillkor för de åtgärder som ska finansieras.

203.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att utbetalningarna av sektorsstöd är förenliga med andra budgetstödbetalningar och att de grundas på de resultat som partnerländerna har uppnått när det gäller genomförandet av den uppsättning åtgärder som man gemensamt har kommit överens om.

204.  Europaparlamentet noterar bekymrat att även om sektorsstödet först ska betalas när partnerländerna kan visa att resultat har uppnåtts, föreskriver det protokoll som för närvarande är i kraft fortfarande inte att betalningar får minskas delvis när resultat endast uppnås delvis. Parlamentet noterar kommissionens kommentar att när inga eller begränsade resultat uppnåtts måste utbetalningen av sektorsstödet för påföljande år avbrytas tills det att målen nåtts. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att, när detta är möjligt, inkludera en möjlighet till delvis utbetalning av sektorsstödet i de nya protokollen.

Del XVI – Revisionsrättens särskilda rapport nr 12/2015 ”EU:s prioritering att främja en kunskapsbaserad landsbygdsekonomi har påverkats av en bristfällig förvaltning av kunskapsöverförings- och rådgivningsåtgärder”

205.  Europaparlamentet begär att medlemsstaterna inför förfaranden för att analysera behoven av kunskap och färdigheter bland verksamhetsutövarna på landsbygden, särskilt vid inbjudningar att lämna förslag eller anbud, och att kommissionen ger ytterligare vägledning om hur medlemsstaterna bör utföra sådana återkommande analyser och påpekar att medlemsstaterna bör vara mer specifika än allmänna i sina formuleringar.

206.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att stöd för att inrätta nya rådgivningstjänster endast beviljas om det finns ett konstaterat underskott av sådana tjänster i det berörda området och ett behov av finansiering av ny personal, nya lokaler och/eller ny utrustning.

207.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att välja ut vilka tjänsteleverantörer som ska få offentliga medel i rättvis och öppen konkurrens, oavsett om de använder sig av inbjudningar att lämna förslag eller formella offentliga upphandlingsförfaranden.

208.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen tar hänsyn till vägledningen för yrkesutövande aktörer om hur man undviker de vanligaste felen i projekt som finansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

209.  Parlamentet begär att kommissionen ger mer specifik vägledning om hur man tillhandahåller tjänster internt, lägger ut tjänster på entreprenad och utvärderar konsortiers tjänsteleverans, och kommissionen bör också på lämpligt sätt övervaka medlemsstaternas förfaranden för att se till att urvalet av kunskapsöverförings- och rådgivningsåtgärder är konkurrenskraftigt, rättvist och öppet.

210.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utvärdera behovet av att stödja kunskapsöverförings- och rådgivningsåtgärder som redan finns att tillgå på marknaden till ett rimligt pris, och när detta behov är berättigat, se till att kostnaderna för de finansierade verksamheterna inte överskrider kostnaderna för liknande insatser som tillhandahålls på marknaden.

211.  Europaparlamentet begär att kommissionen bygger vidare på de inledande steg som tagits för att se till att EU-fonderna kompletterar varandra för att minska risken för dubbelfinansiering och dubbel administration.

212.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta återkopplingssystem där information från övervakning och utvärdering används för att förbättra kommande inbjudningar att lämna förslag eller anbud, och begär att kommissionen ger vägledning om hur medlemsstaterna kan utföra sådana återkommande återkopplingsförfaranden och kontrollerar att medlemsstaterna har infört sådana förfaranden.

213.  Europaparlamentet begär att kommissionen utan dröjsmål höjer riskprofilen för kunskapsöverförings- och rådgivningsåtgärder och utökar sin övervakning och förvaltning därefter.

214.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att dela med sig av bästa praxis och att fortsätta sina projektutvärderingar så att man har en bra bas för genomförandeperioden 2014–2020.

215.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera om sin samlade bedömning av konsulttjänsterna, med fokus på resultat och nettoeffekter, för att undvika en rent kvantitativ utvärdering av investeringen.

216.  Europaparlamentet begär att kommissionen främjar utbyte av bästa praxis för metoder inom ramen för nätverksaktiviteter.

Del XVII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 13/2015 ”EU:s stöd till timmerproducerande länder inom handlingsplanen för skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt)”

217.  Europaparlamentet välkomnar den särskilda rapporten om EU:s stöd till timmerproducerande länder inom ramen för handlingsplanen för skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt), och presenterar sina synpunkter och rekommendationer nedan.

218.  Europaparlamentet anser att Flegtinitiativet är mycket viktigt för att man ska kunna förbättra skogsförvaltningen, bevara skogarna och säkerställa att lagstiftningen efterlevs, framför allt genom att utnyttja alla tillgängliga medel, bland annat frivilliga partnerskapsavtal och krav på tillbörlig finansiell aktsamhet, i syfte att hantera det globala problemet med olaglig avverkning, och bidra till att trygga timmerexporten till EU.

219.  Europaparlamentet beklagar emellertid de kumulativa brister som konstaterats i genomförandet av Flegt-handlingsplanen och Flegt-projekten, som nu kräver att en grundlig utvärdering snarast genomförs.

220.  Europaparlamentet är av den fasta övertygelsen att det nu, efter att 300 miljoner EUR har fördelats under perioden 2003–2013 i Flegtrelaterat stöd, är dags att genomföra en seriös kostnadsnyttoanalys av Flegtprocessen för att minska den olagliga skogsavverkningen och tillhörande timmerandel, men också för att rationalisera utformningen av befintliga mekanismer i syfte att göra dem mer effektiva i fråga om resultat och inverkan.

221.  Europaparlamentet beklagar det långsamma genomförandet av Flegt-handlingsplanen, det sena antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010(18) (EU:s timmerförordning) och kommissionens sena reaktion när det gäller att lära av erfarenheterna med den övergripande Flegt-finansieringen.

222.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera sina stödinsatser med hjälp av tydliga mål och kriterier. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att överge struktureringen av EU:s stöd från olika budgetar och att överväga en enda, tydligt definierad budget.

223.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snabbt förbättra transparensen och ramen för ansvarsutkrävande genom övervakning och regelbunden rapportering, bland annat med hjälp av framstegsbedömning. Parlamentet uppmanar dessutom bestämt kommissionen att övervaka och rapportera om det fulla genomförandet av EU:s timmerförordning i medlemsstaterna och att vidta nödvändiga rättsliga åtgärder för att säkerställa att den tillämpas.

224.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom unionens olika politikområden och involverade avdelningar rationalisera och bättre samordna sina insatser för att bekämpa olaglig skogsavverkning.

225.  Europaparlamentet påminner om att spårbarheten för timmerprodukter, som har framställts lagligt inom ramen för ett licenssystem mellan EU och de timmerexporterande länderna, bör betraktas som ett konstant huvudmål, i synnerhet i ljuset av de faktorer som identifierats av revisionsrätten, såsom utbredd korruption, bristfällig tillämpning av lagen eller otillräcklig bedömning av risker och begränsningar i projekt.

226.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förhandla om importstandarder för timmer i framtida bilaterala eller multilaterala handelsrelaterade avtal, i syfte att inte undergräva de framsteg som nåtts med hjälp av Flegt-handlingsplanen med timmerproducerande länder.

227.  Europaparlamentet anser att de förvaltningsmässiga bristerna i Flegt-systemet bör behandlas antingen i den externa utvärderingen av Flegt-åtgärderna eller på ad hoc-basis av kommissionen.

Del XVIII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 14/2015 ”AVS-investeringsanslaget: ger det något mervärde?”

228.  Europaparlamentet välkomnar den särskilda rapporten om mervärdet av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-investeringsanslaget) som ett konkret och positivt exempel på revisionsrättens uppföljning av 2012 och 2013 års förfarande för beviljande av ansvarsfrihet, där parlamentet efterlyste utarbetandet av en särskild rapport om resultatet av Europeiska investeringsbankens (EIB) externa utlåningsverksamhet och dess anpassning till unionens utvecklingspolitik och mål före halvtidsutvärderingen av EIB:s externa mandat och halvtidsutvärderingen av investeringsanslaget.

229.  Europaparlamentet betraktar inbegripandet av en sådan granskning av AVS-investeringsanslaget i revisionsrättens arbetsplan som god praxis för samarbete och gemensamma kontroller mellan parlamentet och revisionsrätten.

230.  Europaparlamentet anser att denna granskningsrapport är en milstolpe, eftersom det är den första granskning som utförs av revisionsrätten på detta specifika område. Parlamentet beklagar att AVS-investeringsanslaget inte omfattas av revisionsrättens årliga revisionsförklaring.

231.  Europaparlamentet noterar de positiva slutsatserna när det gäller AVS-investeringsanslagets samstämmighet med målen för EU:s utvecklingspolitik samt dess katalysatoreffekt. Parlamentet gläder sig över det positiva samarbetet mellan EIB och kommissionen, framför allt i förbindelse med projektundersökningar och projekturval.

232.  Europaparlamentet beklagar dock att revisionsrätten inte mer ingående kunde fastställa mervärdet med AVS-investeringsanslaget. Parlamentet uppmanar därför revisionsrätten att i framtida särskilda rapporter ge mer konkreta exempel och välja ut några projekt för att bättre illustrera sina slutsatser och rekommendationer. Parlamentet uppmanar vidare revisionsrätten att med stöd av denna första erfarenhet ytterligare vidareutveckla metoderna för att bedöma hävstångseffekter, katalysatoreffekter och mervärde av sådana anslag. Parlamentet uppmanar också revisionsrätten att inte se mervärdet i form av de tre klassiska principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet, utan i ett bredare perspektiv som inbegriper miljö, jämlikhet och etik.

233.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendationer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta hänsyn till revisionsrättens rekommendationer i framtida lagstiftningsförslag och förhandlingar, till exempel i förbindelse med översynen av EIB:s externa mandat eller avtalet efter Cotonou-avtalet.

234.  Europaparlamentet rekommenderar – för att garantera politisk konsekvens från unionens sida – att investeringsanslaget och EIB:s policy snabbt anpassas till resultatet av COP21 och de eventuella millennieutvecklingsmålen efter 2015. Parlamentet anser att kampen mot klimatförändringarna och alla dess direkta och indirekta konsekvenser, särskilt i världens fattigaste länder, i ännu högre grad bör prioriteras.

235.  Europaparlamentet anser att det är av största vikt för EIB att kontinuerligt investera tid i strategier för tillbörlig aktsamhet kombinerat med redskap för bedömning av resultat, i syfte att få bättre kunskaper om de finansiella mellanhändernas och stödmottagarnas profil och också för att bättre bedöma projektens konsekvenser för slutmottagarna. Parlamentet uppmanar EIB att på allvar beakta revisionsrättens rekommendationer och att förbättra nuvarande praxis i syfte att öka mervärdet för AVS-investeringsanslaget.

236.  Europaparlamentet anser att alla pengar från unionens skattebetalare bör omfattas av parlamentets förfarande för ansvarsfrihet. Parlamentet upprepar därför och är fast övertygat om att det AVS-investeringsanslag som EIB förvaltar för EU:s räkning bör omfattas av parlamentets ansvarsfrihetsförfarande, eftersom investeringsanslaget finansieras med pengar från unionens skattebetalare.

237.  Europaparlamentet konstaterar att det trepartsavtal som avses i artikel 287.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om samarbetet mellan EIB, kommissionen och revisionsrätten med avseende på revisionsrättens kontrollmetoder när det gäller EIB:s förvaltning av unionens och medlemsstaternas medel ska förnyas 2015. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att revisionsrättens mandat i detta hänseende bör uppdateras i syfte att inbegripa alla EIB:s nya finansieringsinstrument som involverar offentliga medel från unionen eller Europeiska utvecklingsfonden.

Del XIX – Revisionsrättens särskilda rapport nr 15/2015 ”EU-mekanismen för energiinvesteringar och stöd till förnybar energi i Östafrika”

238.  Europaparlamentet välkomnar den särskilda rapporten om AVS-EU-mekanismen för energiinvesteringar och stöd till förnybar energi i Östafrika, och presenterar sina synpunkter och rekommendationer nedan.

239.  Europaparlamentet gläder sig över att det från och med den andra förslagsinfordran inom ramen för mekanismen för energiinvesteringar och stöd till förnybar energi i Östafrika har blivit obligatoriskt att inkludera preliminära genomförbarhetsanalyser. Parlamentet betonar att sådana analyser bör bygga på korrekta och realistiska scenarier. Parlamentet betonar också att scenariot redan bör inbegripa uppskattningar av hur lokalsamhällen kan inkluderas i genomförandet av projektet för att stärka det lokala egenansvaret och främjandet av projektet.

240.  Europaparlamentet anser att kopplingen mellan ett projekts genomförbarhet och dess socioekonomiska och miljömässiga hållbarhet bör fastställas tydligare, så att man inte endast garanterar effektivitet, konsekvens och synlighet för investeringsprojekt som stöds via mekanismen för energiinvesteringar och stöd till förnybar energi i Östafrika, utan även deras effektivitet och mer omfattande resultat i de berörda regionerna.

241.  Europaparlamentet anser att övervakningen av projekt och relaterade risker bör ske regelbundet och åtföljas av snabba mildrande åtgärder för att upphandlingsstrategin samt urvals- och genomförandeprocesserna vid behov ska kunna anpassas. Parlamentet anser att resultaten i övervakningsrapporterna bör utnyttjas när senare förslagsinfordringar genomförs.

242.  Europaparlamentet vill se att mekanismen för energiinvesteringar och stöd till förnybar energi i Östafrika garanterar att lokala aktörer, såsom icke-statliga organisationer eller lokalsamhällen, involveras under hela projektfasen, från inledandet till fasen efter avslutandet av projekt, så att vederbörlig hänsyn tas till behoven när det gäller sådana särskilda projekt. Parlamentet efterlyser ett fortsatt stöd till lokal kapacitetsuppbyggnad med lämplig utbildning under hela projektets livscykel, varvid huvudmålet ska vara att ytterligare stärka det lokala egenansvaret och främja samordningen så att ett projekt är genomförbart och hållbart efter det att finansieringsperioden löpt ut.

243.  Europaparlamentet uppmanar kommissionens generaldirektorat för utveckling och samarbete (GD DEVCO) att se till att genomförandepartnerna svarar på alla önskemål om ytterligare information angående genomförandet av projektet/projekten. Parlamentet uppmanar GD DEVCO att särskilt fokusera på eventuell korruption och/eller eventuella bedrägerier i samband med genomförandepartnernas verksamhet, samtidigt som onödiga ytterligare administrativa bördor bör undvikas. I det fall att korruption och/eller bedrägerier skulle förekomma uppmanas GD DEVCO att i vederbörlig ordning avsluta kontrakten och söka efter nya partner i regionen.

244.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sörja för en konsekvent politik och ett nära samarbete med andra aktörer på fältet, i synnerhet FN-organ och aktörer inom ramen för initiativet ”Hållbar energi för alla”, men inte endast på energiområdet, i syfte att nå bästa möjliga resultat för de människor som lever i regionen och för miljön. Parlamentet anser att synergier med andra projekt lokalt, om möjligt även med projekt i planeringsfasen, bör utnyttjas i största möjliga utsträckning i alla projekt.

Del XX – Revisionsrättens särskilda rapport nr 16/2015 ”Förbättra försörjningstryggheten genom att utveckla den inre marknaden för energi: mer behöver göras”

245.  Europaparlamentet begär att medlemsstaterna ska samordna sina investeringar i energiinfrastruktur och utövandet av tillsynen över sina energimarknader så att den inre marknaden för energi fungerar ändamålsenligt och avbrottsfritt, och för att få så god valuta som möjligt för unionens pengar.

246.  Europaparlamentet anser att reformer av energimarknader ska inledas på medlemsstatsnivå. Parlamentet anser att genomförandet av de gemensamt överenskomna energipaketen, särskilt det tredje energipaketet, skulle skapa förutsättningar för att förverkliga den inre marknaden för energi.

247.  Med tanke på den framtida regionala strategin för energitrygghet betonar Europaparlamentet att det är viktigt att de enskilda medlemsstaterna kan se till att de har den infrastruktur som behövs för att exportera och importera energi men också för att kunna fungera som transiteringsland för el och gas.

248.  Europaparlamentet betonar att alla framtida EU-energiprojekt måste följa unionens lagstiftning och energiunionens principer: diversifiering, försörjningstrygghet, tillgänglighet, konkurrenskraft och hållbarhet.

249.  Europaparlamentet anser att stärkande och förbättring av sammanlänkningar med angränsande medlemsstater ska prioriteras. Parlamentet uppmuntrar till utveckling av ständig kapacitet för dubbelriktade flöden vid varje gränsöverskridande sammanlänkningsinfrastruktur genom att involvera de medlemsstater genom vilka korridorer passerar.

250.  Europaparlamentet anser att genomförandet av strategiska infrastrukturprojekt ska bidra till medellånga och långsiktiga aspekter av energitrygghet.

251.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fördela de ökade ekonomiska resurser och befogenheter som Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter behöver, och anser att byrån bör få rekrytera ytterligare personal i syfte att möjliggöra att övervakningen av energimarknaderna genomförs på ett fullständigt och effektivt sätt.

Del XXI – Revisionsrättens särskilda rapport nr 17/2015 ”Kommissionens stöd till insatsgrupper för ungdomars sysselsättning: ESF-finansieringen har omdirigerats men är inte tillräckligt inriktad på resultat”

252.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rapport, stöder dess rekommendationer och välkomnar att kommissionen godtar dem och kommer att beakta dem i framtiden. Parlamentet välkomnar att kommissionen har genomfört dessa rekommendationer i sin rättsliga ram för de europeiska struktur- och investeringsfonderna 2014–2020 genom en resultatram och en resultatreserv, förhandsvillkor samt gemensamma output- och resultatindikatorer, vilket garanterar bättre valuta för pengarna.

253.  Europaparlamentet noterar att ungdomsarbetslösheten är ett allvarligt problem i hela unionen och anser att man bör anslå tillräckligt med resurser på unionsnivå och nationell nivå för att åtgärda den. Parlamentet uppmanar bestämt medlemsstaterna att använda tillgängligt unionsstöd.

254.  Europaparlamentet konstaterar att insatsgrupperna för ungdomars sysselsättning huvudsakligen var en politisk process, vilket uppgavs från start, med uppdraget att övertyga nationella regeringar att omdirigera outnyttjade medel för att ta itu med ungdomsarbetslösheten, utan att införa ytterligare administrativa eller/och rättsliga förfaranden eller anslå nya medel.

255.  Europaparlamentet noterar uppdragets politiskt komplicerade karaktär och lovordar insatsgrupperna för ungdomars sysselsättning eftersom de har ökat medvetenheten på högsta politiska nivå, sammanfört olika politiska och administrativa myndigheter och övertygat dem att prioritera ungdomsarbetslösheten framför andra initiativ.

256.  Europaparlamentet betonar att man måste fokusera på framsteg och resultat och välkomnar att det nya regelverket för programplaneringsperioden 2014-2020 omfattar bestämmelser om medlemsstaternas rapportering av resultat.

257.  Europaparlamentet noterar att det ofta är de medlemsstater som är i störst behov av finansiering som också har en bristande administrativ kapacitet vilket leder till att man fokuserar på att hantera projektet i stället för att hantera investeringsmålen.

258.  Europaparlamentet noterar att investeringseffekterna fortfarande främst mäts med hjälp av kvantitativa indikatorer vilket inte återspeglar alla aspekter av god bedömningspraxis. Parlamentet konstaterar att output inte är samma sak som resultat.

259.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en mekanism för tidig varning avseende outnyttjade anslag från de europeiska struktur- och investeringsfonderna så att medlemsstaterna har tillräckligt med tid på sig att omfördela medel till åtgärder för ungdomssysselsättning.

260.  Europaparlamentet ser fram emot revisionsrättens rapport om EU:s ungdomsgaranti – genomförandet i medlemsstaterna, som ska slutföras i början av 2017, och föreslår att resultatet bör beaktas vid halvtidsutvärderingen av den fleråriga budgetramen.

Del XXII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 20/2015 ”Kostnadseffektivitet i EU:s landsbygdsutvecklingsstöd för icke-produktiva jordbruksinvesteringar”

261.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att genomföra icke-produktiva investeringar i större synergi med andra landsbygdsutvecklingsåtgärder och miljöordningar och anser att kommissionen bör övervaka de berörda medlemsstaternas genomförande via deras årliga genomföranderapporter från och med 2017.

262.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att ge medlemsstaterna vägledning om urvalskriterier för icke-produktiva investeringar för programperioden 2014–2020 och att kontrollera att medlemsstaterna använder ändamålsenliga förfaranden för att välja ut projekt. I detta sammanhang rekommenderar parlamentet även medlemsstaterna att se till att urvalsförfarandena för de icke-produktiva investeringarna är transparenta, offentliggörs och genomförs effektivt, och att medlemsstaterna på ett effektivt sätt kontrollerar att dessa kriterier uppfylls.

263.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att se till att de icke-produktiva investeringarnas bidrag för att nå unionens miljömål inom jordbruket övervakas eller åtminstone omfattas av en särskild bedömning under utvärderingarna av programperioden 2014–2020.

264.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att uppmuntra och bistå de medlemsstater som har ett omfattande stöd för icke-produktiva investeringar att definiera särskilda resultatindikatorer för de typer av icke-produktiva investeringar som oftast finansieras, för att se till att de icke-produktiva investeringarnas bidrag för att nå unionens miljömål inom jordbruket övervakas och bedöms. Parlamentet begär i detta avseende att medlemsstaterna ska rapportera om dessa indikatorer i sina årliga genomföranderapporter från och med juni 2016, och inkludera en bedömning av resultatet av de icke-produktiva investeringarna i sina utvärderingsplaner.

265.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att ge ytterligare vägledning om utformningen av kriterierna för fastställandet av kännetecken på lönsamhet hos de icke-produktiva investeringar som har de högsta stödnivåerna och att medlemsstaterna fastställer sådana kriterier utan dröjsmål och använder dem för att modulera stödnivån.

266.  Europaparlamentet begär att medlemsstaterna utan dröjsmål genomför förfaranden för att se till att kostnaderna för de icke-produktiva investeringar som stöds inte överstiger kostnaderna för liknande typer av varor, tjänster eller arbeten som erbjuds på marknaden. Parlamentet anser att medlemsstaterna i detta avseende, som ett led i sina administrativa kontroller, bör definiera lämpliga riktmärken och/eller referenskostnader mot vilka kostnaderna för icke-produktiva investeringar systematiskt ska kontrolleras.

267.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen använder den information som medlemsstaterna har tillhandahållit beträffande möjligheterna att kontrollera åtgärderna för att godkänna landsbygdsprogrammen för programperioden 2014–2020, för att säkerställa att medlemsstaterna fastställer och genomför lämpliga förfaranden för att kontrollera att kostnaderna är rimliga. Parlamentet rekommenderar också att kommissionen underlättar utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna när det gäller förfarandena för att kontrollera om kostnaderna är rimliga.

268.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att innan de första kontrollerna på plats genomförs för programperioden 2014–2020, ta fram en metod för att i ett tidigt skede sammanställa och analysera orsakerna till de fel som upptäckts under dessa kontroller och att vidta de åtgärder som krävs för att förbättra sina förvaltnings- och kontrollsystem som tillämpas inom systemet med icke-produktiva investeringar.

269.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen tar hänsyn till de brister som revisionsrätten har identifierat när det gäller utgifter för icke-produktiva investeringar och att vidta lämpliga åtgärder tillsammans med medlemsstaterna för att säkerställa en korrekt ekonomisk förvaltning för denna typ av investeringar.

Del XXIII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 22/2015: EU:s övervakning av kreditvärderingsinstitut – finns på plats men är ännu inte helt ändamålsenlig

270.  Europaparlamentet betonar att målet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009(19) (förordningen om kreditvärderingsinstitut) är att införa gemensamma regleringsmetoder för att främja integritet, transparens, ansvar, goda styrelseformer och oberoende i fråga om kreditvärderingsverksamhet, och därmed bidra till bättre kvalitet på de kreditbetyg som utfärdas inom unionen och till att få den inre marknaden att fungera friktionsfritt samtidigt som en hög nivå uppnås på skyddet av konsumenter och investerare (artikel 1 i förordningen).

271.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) kom överens om många aspekter av granskningen och rekommendationerna.

272.  Europaparlamentet välkomnar att Esma på kort tid har lagt en god grund för en ändamålsenlig tillsyn av kreditvärderingsinstituten i unionen. Parlamentet noterar dock att revisionsrätten anser att förfarandet är krångligt på grund av den uppdelning i de två etapperna fullständighet och efterlevnad som krävs enligt förordningen.

273.  Europaparlamentet instämmer i revisionsrättens åsikt att under registreringsprocessen bör Esma på lämpligt sätt dokumentera sin bedömning av alla lagstadgade krav på kreditvärderingsmetoder, och dokumentation som avser processen för godkännande bör inte enbart förvaras i den interna korrespondensen utan i särskilda ärendemappar.

274.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten och Esma är överens om Esmas riskbaserade metod. Parlamentet anser att riskidentifieringsprocessen bör vara transparent, begriplig och spårbar.

275.  Europaparlamentet anser att alla att utredningar bör dokumenteras ordentligt så att det går att visa och garantera att alla slutsatser stöds av tillfredsställande analyser av bevisen. Parlamentet noterar att revisionsrätten i detta syfte rekommenderar att man inrättar ett särskilt it-verktyg för tillsyn. Parlamentet noterar Esmas argument att dess nuvarande tillsynsverktyg har varit effektiva. Parlamentet är dock övertygat om att ett särskilt it-verktyg för tillsyn skulle vara den bästa metoden för att hantera information på ett transparent, begripligt och spårbart sätt, samtidigt som man tar hänsyn till normala nivåer på personalomsättning. Parlamentet begär därför att Esma tar med inrättandet av ett sådant it-verktyg i sin budgetplanering.

276.  Europaparlamentet påminner om att ett av syftena med och skyldigheten för förordningen om kreditvärderingsinstitut är att garantera oberoende och undvika intressekonflikter (se bilaga 1 i förordningen om kreditvärderingsinstitut). Parlamentet anser därför att kreditvärderingsinstituten också bör kontrollera kreditvärderingsanalytikers handelsverksamhet. Parlamentet anser dock att Esma bör göra en strukturerad granskning av de system som kreditvärderingsinstituten har inrättat för att hantera intressekonflikter.

277.  Europaparlamentet hänvisar till artikel 23 i förordningen om kreditvärderingsinstitut, där följande anges: ”När de fullgör sina uppgifter enligt denna förordning, får varken Esma, kommissionen eller andra offentliga myndigheter i medlemsstaterna ingripa när det gäller innehållet i kreditbetygen eller kreditvärderingsmetoderna.” Parlamentet anser att genomförandet av kreditvärderingsinstitutens metoder därför endast kan kontrolleras genom pågående tillsynsförfaranden, efter det att registeringen har fullbordats.

278.  Europaparlamentet håller med om att Esma bör granska alla viktiga aspekter av utformningen och genomförandet av kreditvärderingsinstitutens metoder som ännu inte har granskats. Parlamentet är bekymrat över att denna uppgift inte fullt ut kan utföras på grund av resursbrist.

279.  Europaparlamentet beklagar att det nuvarande systemet inte garanterar ett effektivt skydd av marknaderna i händelse av en läcka och uppmanar Esma att förbättra sitt kontrollsystem och bekämpa de åtgärder som kan leda till snedvridningar på marknaderna.

280.  Europaparlamentet beklagar att de nuvarande reglerna för euron inte garanterar att alla Esma-registrerade kreditvärderingsinstitut har likvärdiga villkor. Parlamentet uppmanar Europeiska centralbanken och EU-lagstiftaren att så fort som möjligt åtgärda situationen.

281.  Europaparlamentet konstaterar att det centrala arkivet kommer att integreras i den europeiska kreditvärderingsplattformen (artikel 11 i förordningen om kreditvärderingsinstitut), som inrättades 2013 och med vilken arbetet pågår. Parlamentet ber Esma att garantera att de uppgifter som rapporteras av kreditvärderingsinstituten är sunda.

282.  Europaparlamentet uppmanar Esma att ytterligare förbättra och harmonisera rutinerna för offentliggörande bland kreditvärderingsinstituten.

283.  Europaparlamentet välkomnar Esmas avsikt att ytterligare förbättra sin webbplats och särskilt offentliggöra all tillämplig lagstiftning och relevanta dokument och göra webbplatsen mer användarvänlig.

284.  Europaparlamentet noterar att vissa delar av den terminologi som används i metoderna i förordningen om kreditvärderingsinstitut kan lämna utrymme för tolkning, vilket på ett negativt sätt skulle kunna påverka genomförandet av förordningen. Parlamentet uppmanar därför Esma och revisionsrätten att till parlamentet och kommissionen överlämna en förteckning över rättsliga bestämmelser som skulle behöva förtydligas ytterligare.

Del XXIV – Revisionsrättens särskilda rapport nr 2/2016 ”Rapport 2014 om uppföljningen av Europeiska revisionsrättens särskilda rapporter”

285.  Europaparlamentet välkomnar att 23 av 44 rekommendationer hade genomförts fullt ut.

286.  Europaparlamentet välkomnar också att kommissionen i stort sett godtog revisionsrättens ytterligare rekommendationer i denna särskilda rapport.

287.  Europaparlamentet noterar dock att revisionsrätten ansåg att 18 av de 44 rekommendationerna endast delvis genomförts, inte genomförts alls eller inte kunde kontrolleras, och att dessa 18 rekommendationer avser följande:

   a) På jordbruksområdet (10 rekommendationer) avsåg uppföljningen av rekommendationerna ofta kommissionen och medlemsstaterna, och kommissionen ansåg att den hade fullgjort sina skyldigheter.
   b) På det socialpolitiska området (2 rekommendationer), som omfattas av delad förvaltning, ansåg revisionsrätten att resultatet och effektiviteten inte hade mätts tillräckligt.
   c) På området för yttre förbindelser (3 rekommendationer) ansåg revisionsrätten att kommissionen bör göra en direkt bedömning av projektkostnadernas rimlighet och förlita sig mindre på de internationella organisationernas kunskaper om marknaderna, och revisionsrätten ansåg också att kommissionen borde ha uppgraderat kvaliteten och säkerheten när det gäller det gemensamma informationssystemet för yttre förbindelser (Cris).
   d) På konkurrensområdet (3 rekommendationer) ansåg revisionsrätten att de preliminära utredningarna bör skötas bättre, att antalet ogrundade klagomål bör minska markant och att gränssnittet för rapportering av statligt stöd (Sari) bör förbättras.

288.  Europaparlamentet betonar att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten anser att det är otillfredsställande när kontradiktoriska förfaranden slutar med att kommissionen och rådet drar olika slutsatser. Parlamentet uppmanar därför båda institutionerna att undvika ett sådant resultat.

289.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att i sina rekommendationer tydligt ange vilken typ av åtgärd som förväntas av kommissionen och vilken typ av åtgärd som förväntas av medlemsstaterna.

290.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att tillsammans med nationella revisionsmyndigheter utveckla ett system som gör det möjligt för revisionsrätten att utvärdera medlemsstaternas uppföljning av revisionsrättens rekommendationer.

291.  Europaparlamentet betonar att parlamentet aldrig fick någon tillfredsställande förklaring till varför kommissionen under flera år ansåg att det var väldigt viktigt att generaldirektoraten hade en egen internrevisionsfunktion, bara för att sedan från och med april 2015 på nytt omgruppera internrevisionsfunktionerna under tjänsten för internrevision.

o
o   o

292.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten, och att se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT L 51, 20.2.2014.
(2) EUT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(3) EUT C 373, 10.11.2015, s. 1.
(4) EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(5) Antagna texter, P8_TA(2016)0147.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7) Se bilaga I till den särskilda rapporten – Checklista som revisionsrätten har tagit fram för att bedöma kontrollsystemens utformning med avseende på riskerna med landsbygdsutvecklingskostnader.
(8) Revisionsrättens särskilda rapport nr 1/2014 ”Ändamålsenligheten i kollektivtrafikprojekt i städer som får EU-stöd” och den särskilda rapporten nr 21/2014 ”EU-finansierad flygplatsinfrastruktur: dålig valuta för pengarna”.
(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1).
(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129).
(11) Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L 135, 30.5.1991, s. 40).
(12) Rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 (EUT L 210, 31.7.2006, s. 25).
(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 470).
(14) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1).
(15) Europaparlamentets och rådets direktiv nr 2014/57/EU av den 16 april 2014 om straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk (marknadsmissbruksdirektiv) (EUT L 173, 12.6.2014, s. 179).
(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG (EUT L 173, 12.6.2014, s. 1).
(17) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 347, 20.12.2013, s. 238).
(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden (EUT L 295, 12.11.2010, s. 23).
(19) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 302, 17.11.2009, s. 1).


Ansvarsfrihet för 2014: Åttonde, nionde, tionde och elfte EUF
PDF 169kWORD 304k
Beslut
Beslut
1. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2014 (2015/2203(DEC))
P8_TA(2016)0149A8-0137/2016

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av balansräkningarna och inkomst- och utgiftsredovisningen för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2014 (COM(2015)0379 – C8-0248/2015),

–  med beaktande av de ekonomiska uppgifterna om Europeiska utvecklingsfonden (COM(2015)0295),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2014, med kommissionens svar(1),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(2), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendationer av den 12 februari 2016 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska utvecklingsfondens verksamhet för budgetåret 2014 (05219/2016 – C8-0036/2016, 05220/2016 – C8-0037/2016, 05223/2016 – C8-0038/2016, 05224/2016 – C8-0039/2016),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2013 (COM(2015)0505), och de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0194 och SWD(2015)0195),

–  med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000(3) och ändrat i Ouagadougou, Burkina Faso, den 22 juni 2010(4),

–  med beaktande av rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 20131 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslutet)(5),

–  med beaktande av artikel 33 i den interna överenskommelsen av den 20 december 1995 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet inom ramen för andra finansprotokollet till fjärde AVS–EG konventionen(6),

–  med beaktande av artikel 32 i det interna avtalet av den 18 september 2000 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för finansprotokollet till partnerskapsavtalet mellan staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou (Benin) den 23 juni 2000, och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG fördraget är tillämplig(7),

–  med beaktande av artikel 11 i det interna avtalet av den 17 juli 2006 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering av gemenskapens bistånd inom den fleråriga finansieringsramen för perioden 2008–2013 i enlighet med AVS–EG-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig(8),

–  med beaktande av artikel 11 i det interna avtalet av den 24 juni 2013 och den 26 juni 2013 mellan företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om finansiering av Europeiska unionens bistånd inom den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 i enlighet med AVS–EU-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämplig(9),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 74 i budgetförordningen av den 16 juni 1998 tillämplig på samarbete för utvecklingsfinansiering enligt fjärde AVS–EG konventionen(10),

–  med beaktande av artikel 119 i budgetförordningen av den 27 mars 2003 för den nionde Europeiska utvecklingsfonden(11),

–  med beaktande av artikel 50 i rådets förordning (EG) nr 215/2008 av den 18 februari 2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden(12),

–  med beaktande av artikel 48 i rådets förordning (EU) 2015/323 av den 2 mars 2015 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden(13),

–  med beaktande av artikel 93, artikel 94 tredje strecksatsen och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0137/2016).

1.  Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2014.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet, kommissionen, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken, samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om avslutande av räkenskaperna för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2014 (2015/2203(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av balansräkningarna och inkomst- och utgiftsredovisningen för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2014 (COM(2015)0379 – C8-0248/2015),

–  med beaktande av de ekonomiska uppgifterna om Europeiska utvecklingsfonden (COM(2015)0295),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2014, med kommissionens svar(14),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(15), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendationer av den 12 februari 2016 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska utvecklingsfondens verksamhet för budgetåret 2014 (05219/2016 – C8-0036/2016, 05220/2016 – C8-0037/2016, 05223/2016 – C8-0038/2016, 05224/2016 – C8-0039/2016),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2013 (COM(2015)0505), och de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0194 och SWD(2015)0195),

–  med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000(16) och ändrat i Ouagadougou, Burkina Faso, den 22 juni 2010(17),

–  med beaktande av rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslutet)(18),

–  med beaktande av artikel 33 i den interna överenskommelsen av den 20 december 1995 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet inom ramen för andra finansprotokollet till fjärde AVS–EG konventionen(19),

–  med beaktande av artikel 32 i det interna avtalet av den 18 september 2000 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för finansprotokollet till partnerskapsavtalet mellan staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou (Benin) den 23 juni 2000, och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig(20),

–  med beaktande av artikel 11 i det interna avtalet av den 17 juli 2006 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering av gemenskapens bistånd inom den fleråriga finansieringsramen för perioden 2008–2013 i enlighet med AVS–EG-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig(21),

–  med beaktande av artikel 11 i det interna avtalet av den 24 juni 2013 och den 26 juni 2013 mellan företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om finansiering av Europeiska unionens bistånd inom den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 i enlighet med AVS–EU-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämplig(22),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 74 i budgetförordningen av den 16 juni 1998 tillämplig på samarbete för utvecklingsfinansiering enligt fjärde AVS–EG konventionen(23),

–  med beaktande av artikel 119 i budgetförordningen av den 27 mars 2003 för den nionde Europeiska utvecklingsfonden(24),

–  med beaktande av artikel 50 i rådets förordning (EG) nr 215/2008 av den 18 februari 2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden(25),

–  med beaktande av artikel 48 i rådets förordning (EU) 2015/323 av den 2 mars 2015 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden(26),

–  med beaktande av artikel 93, artikel 94 tredje strecksatsen och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0137/2016).

1.  Europaparlamentet konstaterar att årsredovisningarna för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden framgår av tabell 2 i revisionsrättens årsrapport.

2.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2014.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet, kommissionen, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken, samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT C 373, 10.11.2015, s. 289.
(2) EUT C 379, 13.11.2015, s. 124.
(3) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.
(4) EUT L 287, 4.11.2010, s. 3.
(5) EUT L 344, 19.12.2013, s. 1.
(6) EGT L 156, 29.5.1998, s. 108.
(7) EGT L 317, 15.12.2000, s. 355.
(8) EUT L 247, 9.9.2006, s. 32.
(9) EUT L 210, 6.8.2013, s. 1.
(10) EGT L 191, 7.7.1998, s. 53.
(11) EUT L 83, 1.4.2003, s. 1.
(12) EUT L 78, 19.3.2008, s. 1.
(13) EUT L 58, 3.3.2015, s. 17.
(14) EUT C 373, 10.11.2015, s. 289.
(15) EUT C 379, 13.11.2015, s. 124.
(16) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.
(17) EUT L 287, 4.11.2010, s. 3.
(18) EUT L 344, 19.12.2013, s. 1.
(19) EGT L 156, 29.5.1998, s. 108.
(20) EGT L 317, 15.12.2000, s. 355.
(21) EUT L 247, 9.9.2006, s. 32.
(22) EUT L 210, 6.8.2013, s. 1.
(23) EGT L 191, 7.7.1998, s. 53.
(24) EUT L 83, 1.4.2003, s. 1.
(25) EUT L 78, 19.3.2008, s. 1.
(26) EUT L 58, 3.3.2015, s. 17.


Ansvarsfrihet för 2014: EU:s allmänna budget – Europaparlamentet
PDF 482kWORD 439k
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt I – Europaparlamentet (2015/2155(DEC))
P8_TA(2016)0150A8-0135/2016

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0200/2015)(2),

–  med beaktande av rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen för budgetåret 2014, avsnitt I – Europaparlamentet(3),

–  med beaktande av internrevisorns årsrapport för budgetåret 2014,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2014, med institutionernas svar(4),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(5), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 314.10 och 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 164, 165 och 166,

–  med beaktande av presidiets beslut av den 27 april 2005 om interna bestämmelser för genomförandet av Europaparlamentets budget(7), särskilt artikel 13,

–  med beaktande av presidiets beslut av den 16 juni 2014 om interna bestämmelser för genomförandet av Europaparlamentets budget(8), särskilt artikel 22,

–  med beaktande av artiklarna 94, 98.3 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0135/2016), och av följande skäl:

A.  Den 8 juli 2015 antog talmannen parlamentets årsbokslut för budgetåret 2014.

B.  I egenskap av delegerad chefsutanordnare intygade generalsekreteraren den 18 september 2015 med rimlig säkerhet att resurserna som avsatts för parlamentets budget har använts i avsett syfte och genomförts i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning.

C.  Enligt artikel 166.1 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska samtliga EU‑institutioner vidta alla nödvändiga åtgärder för att rätta sig efter iakttagelserna i parlamentets beslut om ansvarsfrihet.

1.  Europaparlamentet beviljar talmannen ansvarsfrihet för genomförandet av Europaparlamentets budget för budgetåret 2014.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets resolution av den 28 april 2016 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt I – Europaparlamentet (2015/2155(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt I – Europaparlamentet,

–  med beaktande av artiklarna 94, 98.3 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0135/2016), och av följande skäl:

A.  I sin attestering av de slutliga räkenskaperna för 2014 uppgav parlamentets räkenskapsförare med rimlig säkerhet att räkenskaperna i allt väsentligt ger en sann och rättvis bild av parlamentets finansiella ställning och att han inte stött på några frågor som kräver en reservation.

B.  Vid sin granskning drog revisionsrätten slutsatsen att granskningen inte visade på några allvarliga brister i de utvalda systemen eller i institutionernas och organens årliga verksamhetsrapporter.

C.  I enlighet med det normala förfarandet sändes frågor skriftligen till parlamentets administration, och svaren mottogs och diskuterades av budgetkontrollutskottet, i närvaro av vice talmännen med ansvar för budgeten, generalsekreteraren och internrevisorn.

D.  Det finns ett ständigt utrymme för förbättringar med avseende på kvalitet, effektivitet och ändamålsenlighet vid förvaltningen av de offentliga finanserna och kontroll är nödvändig för att garantera att den politiska ledningen och parlamentets administration hålls ansvarig inför unionsmedborgarna.

Europaparlamentet räkenskaper

1.  Europaparlamentet noterar att parlamentets slutgiltiga anslag för 2014 uppgick till 1 755 631 742 EUR eller 20,13 % av rubrik 5 i den fleråriga budgetramen av det belopp som avsatts för administrativa utgifter under 2014 för unionens institutioner som helhet, dvs. en ökning med 0,3 % jämfört med 2013 års budget (1 750 463 939 EUR).

2.  Europaparlamentet noterar att de totala inkomsterna i räkenskaperna per den 31 december 2014 uppgick till sammanlagt 174 436 852 EUR (2013: 158 117 371 EUR), inklusive 26 979 032 EUR i inkomster avsatta för särskilda ändamål (2013: 25 991 783 EUR).

3.  Europaparlamentet påminner om att fyra kapitel stod för 72 % av de totala åtagandena: kapitel 10 (Ledamöter), kapitel 12 (Tjänstemän och tillfälligt anställda), kapitel 20 (Fastigheter och utgifter i samband med dessa) och kapitel 42 (Utgifter för assistentstöd till ledamöterna).

4.  Europaparlamentet noterar följande belopp utifrån vilka parlamentets räkenskaper för budgetåret 2014 avslutades:

(a)  Tillgängliga anslag (EUR)

Anslag för 2014:

1 755 631 742

Icke-automatiska överföringar från budgetåret 2013:

734 000

Automatiska överföringar från budgetåret 2013:

277 774 604

Anslag motsvarande inkomster avsatta för särskilda ändamål för 2014:

26 979 032

Överföringar motsvarande inkomster avsatta för särskilda ändamål från 2013:

106 934 452

Totalt:

2 168 053 830

(b)  Anslagsutnyttjande budgetåret 2014 (EUR)

Åtaganden:

2 138 652 789

Utförda betalningar:

1 742 390 229

Anslag som överförts automatiskt inklusive dem från inkomster avsatta för särskilda ändamål:

383 988 975

Anslag som inte överförts automatiskt:

0

Förfallna anslag:

39 918 558

(c)  Budgetinkomster (EUR)

Mottagna 2014:

174 436 852

(d)  Summa balansräkningen den 31 december 2014 (EUR)

1 476 824 398

5.  Europaparlamentet noterar att totalt 71 500 000 EUR överfördes från budgetposter för preliminära anslag och från andra källor för att bidra till finansieringen av de årliga leasingavgifterna för Konrad Adenauer-byggnaden i Luxemburg och utbyggnaden och moderniseringen av denna. Parlamentet påpekar att detta utgör 4 % av de slutgiltiga anslagen för 2014.

Revisionsrättens yttranden över räkenskapernas tillförlitlighet för budgetåret 2014 samt lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna

6.  Europaparlamentet påminner om att revisionsrätten gör en särskild bedömning av administrativa och andra utgifter som ett enda verksamhetsområde för samtliga EU‑institutioner, även för Europaparlamentet, och att enligt de samlade revisionsbevisen är felnivån i de godkända administrativa utgifterna inte väsentlig. Parlamentet noterar att kontroller av transaktioner visat att felnivån i rubrik 5 i den fleråriga budgetramen för administration är 0,5 % (2013: 1 %).

7.  Europaparlamentet påminner om att granskningen omfattade ett urval av 129 betalningstransaktioner, närmare bestämt 92 betalningar för löner, pensioner, därmed sammanhängande tillägg och andra personalkostnader, 14 betalningar för byggnadskontrakt och 23 betalningar kopplade till andra kostnader (energi, kommunikation, informationsteknik osv.). Parlamentet betonar att av de 129 transaktioner som granskades innehöll 20 fel (eller 15,5 %). Parlamentet noterar att baserat på 12 kvantifierade fel är den uppskattade felnivån 0,5 %.

8.  Europaparlamentet betonar revisionsrättens rekommendation att parlamentet bör förbättra sina kontroller av de kostnadsersättningar som de europeiska politiska partierna betalar ut till närstående organisationer, ta fram lämpliga regler för de politiska partiernas offentliga upphandling och övervaka hur de tillämpas genom lämpliga kontroller och bättre vägledning. Parlamentet insisterar på fullständig transparens när det gäller de europeiska politiska partiernas utgifter och att det ansvariga utskottet i framtiden ska undersöka och diskutera denna information i detalj inom ramen för det ordinarie ansvarsfrihetsförfarandet.

Internrevisorns årsrapport

9.  Europaparlamentet noterar att internrevisorn vid sammanträdet som hölls den 25 januari 2016 i det ansvariga utskottet presenterade sin årsrapport, undertecknad den 16 juli 2015, och meddelade att han under 2014 hade utfört följande granskningsarbete av parlamentets administration:

   En övergripande uppföljning av oavslutade åtgärder från interna revisionsrapporter – fas I och fas II av internsrevisorns arbete 2014.
   Ett konsultuppdrag avseende den interna förvaltningen och kontrollsystemen i direktoratet för demokratistöd (GD EXPO).
   En periodisk översyn av byggprojektet Konrad Adenauer-byggnaden – fas 2: uppskattning, rapportering och kontroll av projektkostnaderna.
   En granskning av ledamöternas löner och övergångsersättningar.
   En granskning av bidragsprocessen i generaldirektoratet för kommunikation (GD COMM).
   En granskning av informationssystemen med avseende på it-infrastrukturen och it‑verksamheten – se ”Assignment 1 - first report: Resource optimization and IT continuity”.
   En granskning av genomförandet av riktlinjerna för flerspråkighet, med avseende på tolktjänsten.

10.  Europaparlamentet betonar att internrevisorn i sin granskning av bidragsprocessen konstaterar att det finns ett betydande utrymme för att förbättra vissa förvaltnings- och kontrollförfaranden och därmed ge mer garantier för att bidragsprogrammet uppnår sina mål genom att

   säkerställa att det fleråriga bidragsprogrammet är fullständigt anpassat till och stöder målen för institutionens långsiktiga kommunikationsstrategi,
   säkerställa att programmets mervärde mäts med lämpliga resultatindikatorer och resultatverktyg,
   sluta överenskommelser med ett mer begränsat antal strategiska partner som kan föreslå en handlingsplan som täcker hela perioden för partnerskapsöverenskommelsen,
   förbättra utvärderingen av de föreslagna projekten genom att fastställa en gemensam metod för sina bedömningar som ska användas av alla utvärderingskommittéer,
   förbättra den ekonomiska och operativa utvärderingen av avslutade projekt i det slutliga betalningsskedet, det vill säga att åtgärder har vidtagits i enlighet med de ursprungliga målen.

Granskning av parlamentets regelverk för internkontroll

11.  Europaparlamentet noterar att det vid utgången av 2014, efter betydande framsteg, endast fanns fyra oavslutade åtgärder av de 452 åtgärderna inom intern kontroll som man ursprungligen kommit överens om. Parlamentet uppmanar internrevisorn att hålla budgetkontrollutskottet underrättat om de framsteg som görs när det gäller dessa åtgärder.

Uppföljning av ansvarsfrihetsresolutionen för 2013

12.  Europaparlamentet noterar de skriftliga svaren på resolutionen om ansvarsfrihet för 2013(9) som budgetkontrollutskottet fick den 15 oktober 2015. Parlamentet välkomnar generalsekreterarens presentation av svaren på de olika frågorna och önskemålen i parlamentets resolution samt den diskussion med ledamöterna som följde.

13.  Europaparlamentet noterar att det rådde brist på överensstämmelse mellan det datum då förslaget till betänkande om ansvarsfrihet för parlamentet lades fram och utrymmet för att lägga fram ytterligare frågor till generalsekreteraren.

14.  Europaparlamentet noterar svaret från generalsekreteraren angående ledamöternas och allmänhetens tillgång till applikationen ePetition. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att informera parlamentet om resultatet av rådfrågningen av rättstjänsten och att bedöma de tekniska och budgetmässiga kostnaderna för att utöka applikationens tillgänglighet.

15.  Europaparlamentet påminner om att personalmatsalarna syftar till att ge ledamöterna och personalen tillgång till snabba måltider. Parlamentet är bekymrat över det begränsade utrymmet i matsalarna under perioder med hög belastning, särskilt under sammanträdesveckorna i Strasbourg. Parlamentet välkomnar det nya utrymmet utomhus som delvis kommer att vara en lösning på problemet när vädret möjliggör detta. Parlamentet uppmanar administrationen att ytterligare förbättra matsalen i Strasbourg genom att på ett effektivare sätt utnyttja allt tillgängligt utrymme.

16.  Europaparlamentet noterar att parlamentet börjat tillämpa kontrakt med fasta priser för cateringtjänsterna. Parlamentet påpekar att de budgetmedel som behövs för cateringtjänster var mycket begränsade och endast utgjorde 0,23 % av den årliga budgeten. Parlamentet förväntar sig att prissättningen i parlamentets matsalar kommer att bli stabil efter de upprepade och avsevärda prisökningar som gjorts för de menyer som erbjuds.

17.  Europaparlamentet noterar att de nya kontrakt för cateringverksamhet i Bryssel som ingicks 2015 inte längre innebär någon exklusivitet för en enda leverantör av cateringtjänster. Parlamentet förväntar sig att de planerade mindre matsalarna i Bryssel kommer att drivas på ett sätt som inbegriper små och medelstora företag och främjar mångfald bland cateringleverantörerna, för att säkerställa en tjänst som håller god kvalitet till ett rimligt pris.

18.  Europaparlamentet noterar med oro att prisökningarna har lett till en omotiverat ofördelaktig prissättning, särskilt för assistenter, praktikanter och besökare. Parlamentet betonar att ökningarna innebär att priserna i parlamentet nu i praktiken motsvarar priserna i de restauranger och barer som finns i närheten. Parlamentet noterar också med oro att kvaliteten på maten har sjunkit avsevärt samtidigt som priset har stigit.

19.  Europaparlamentet anser att det stora antalet valkrets- och plenarveckor utgör perioder då restaurangerna och kafeteriorna inte utnyttjas fullt ut. Parlamentet föreslår att avtalen med cateringleverantörerna ska ta hänsyn till möjligheten att sysselsätta den personal som arbetar i dessa inrättningar på annat håll under de veckor då inte alla matsalar och kafeterior är öppna.

20.  Europaparlamentet uppmanar administrationen att utvärdera och föreslå ett prissystem som kombinerar de nya bestämmelserna samtidigt som det säkerställs att det blir möjligt för praktikanter att få rabatter, med menyer till överkomliga priser.

21.  Europaparlamentet är besviket över att administrationen inte kan tillhandahålla uppgifter om det varierande antal måltider som serveras under de olika parlamentariska dagarna och veckorna. Parlamentet undrar hur någon kontroll kan utövas över tjänsteleverantörerna om grundläggande information som denna inte finns tillgänglig. Parlamentet uppmanar administrationen att göra det kontrakt om cateringtjänster som trädde i kraft den 26 september 2015 tillgängligt för ansvarigt utskott och att lämna närmare uppgifter om de måltider som serveras.

22.  Europaparlamentet betonar att det i revisionsrättens rapport som antogs den 11 juli 2014 anges att årliga besparingar på ungefär 114 miljoner EUR skulle kunna göras i unionens budget om parlamentet centraliserade sin verksamhet. Parlamentet upprepar att parlamentet och rådet måste beakta behovet av en handlingsplan för ett enda säte så att man uppnår långsiktiga besparingar i unionens budget, vilket parlamentet har framhållit i åtskilliga tidigare resolutioner.

Ansvarsfrihet för 2014

23.  Europaparlamentet välkomnar kvaliteten i diskussionen mellan vice talmannen med ansvar för budgeten, generalsekreteraren och budgetkontrollutskottet den 4 februari 2016 i närvaro av revisionsrättens ledamot och internrevisorn. Parlamentet välkomnar generalsekreterarens tillgänglighet och efterlyser mer frekventa tillfällen att diskutera frågor som påverkar parlamentets budget med generalsekreteraren i budgetkontrollutskottet.

24.  Europaparlamentet noterar undertecknandet av samarbetsavtalet med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) samt Regionkommittén av den 5 februari 2014. Parlamentet efterlyser specifika och detaljerade bestämmelser om hur de tjänster som delas av de tre institutionerna ska fungera. Parlamentet betonar att genomförandet av detta avtal måste vara balanserat och till lika stor nytta för alla de tre institutionerna. Parlamentet begär att översynen efter halva tiden av avtalet ska inbegripa en utvärdering av varje institution av avtalets följder när det gäller personal, utgifter, synergier, mervärde och innehåll, samt en detaljerad utvärdering av de budgetbesparingar och/eller ökade budgetutgifter som gjorts till följd av samarbetsavtalet, med särskild tonvikt på de kapitel som avser personal. Parlamentet vill även i fortsättningen få information om uppföljningen av avtalet.

25.  Europaparlamentet påminner om att högst 80 tjänstemän från EESK och Regionkommittén (från översättningstjänsten och assistenter) kommer att överföras till parlamentet enligt detta avtal och att dessa kommer att arbeta för den nya enheten för parlamentariska utredningar (EPRS). Parlamentet anser att denna överföring bör möjliggöra en ökning av parlamentets interna produktivitet och att mindre budgetmedel kommer att gå till utkontraktering av studier, bedömningar och utvärderingar. Parlamentet konstaterar bekymrat att man inom ramen för detta avtal hittills har överfört 25 tjänstemän från EESK och 24 från Regionkommittén till EPRS, och att dessa personer i de flesta fall var mycket nära pensionsåldern, vilket innebär betydliga besparingar på personalområdet för dessa två institutioner, men en avsevärd ökning av parlamentets utgifter på kort sikt (löner) och på medellång och lång sikt (pensioner).

26.  Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av namnen på tjänsteleverantörer på varje ledamots webbsida, tillsammans med uppgifter om de ackrediterade parlamentsassistenter och lokala assistenter som ledamoten anställt.

27.  Europaparlamentet beklagar överföringen av ansvar från administrationen till ledamöternas kanslier. Parlamentet uppmanar administrationen att se över vilka skyldigheter (t.ex. ansvaret för att försäkra praktikanterna) som skulle kunna återföras till administrationen.

28.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att göra det arbete som utförs av parlamentets interna beslutsorgan, särskilt presidiet, mer transparent och tillgängligt. Parlamentet vill se att föredragningslistor och sammanträdesprotokoll offentliggörs på internet och systematiskt och i god tid vidarebefordras till ledamöterna.

29.  Europaparlamentet påpekar att den administrativa bördan för ledamöternas kanslier också har ökat mer generellet och begär att en rationalisering görs av de formulär som måste användas för interna parlamentariska förfaranden, såsom rekrytering av nya assistenter.

30.  Europaparlamentet noterar att efter en avsevärd försening har de interna bestämmelserna om rapportering om missförhållanden antagits och att dessa är i kraft sedan januari 2016. Parlamentet är bekymrat över det bristande skydd som ges till uppgiftslämnare och uppmanar parlamentet att säkerställa att deras rättigheter skyddas fullt ut. Parlamentet uppmanar presidiet att utvidga de interna bestämmelserna om rapportering om missförhållanden till att även omfatta ackrediterade parlamentsassistenter och vill se att motsvarande nationell lagstiftning tillämpas för lokala assistenter.

31.  Europaparlamentet efterlyser ett klargörande av hur det officiella och inofficiella samarbetet med Olaf ser ut när det gäller ledamöternas räkenskaper. Parlamentet påpekar att information lämnats till tredje part i åtminstone ett fall. Parlamentet anser att detta är en överträdelse av ledamöternas oberoende mandat.

32.  Europaparlamentet noterar att det var svårt att till fullo göra en åtskillnad mellan talmannens politiska verksamhet och hans förberedelser som ”toppkandidat” för att leda sitt parti i valet till Europaparlamentet 2014, och att det även var svårt att göra denna åtskillnad för andra ”toppkandidater”. Parlamentet anser att det inte gjordes någon otvetydig åtskillnad mellan dessa två roller. Parlamentet efterlyser en tydlig uppdelning mellan ämbetsinnehavares uppgifter och de kampanjer som kandidaterna till Europaparlamentsvalet ägnar sig åt. Parlamentet beklagar att parlamentets anställda åtminstone indirekt fick hjälpa till med att förbereda kampanjen och vill se åtgärder för att säkerställa att detta inte händer igen Parlamentet beklagar i detta avseende att talmannen omvandlade Twitter-profilen för Europaparlamentets talman till sin personliga profil och använde den under kampanjen.

33.  Europaparlamentet ger EPRS i uppdrag att göra en jämförande analys av den rättsliga ramen för kompatibiliteten i samband med kandidater som ställer upp i valkampanjer i andra internationella organisationer och i medlemsstaterna (val av premiärminister, generalsekreterare, kansler osv.)

34.  Europaparlamentet noterar att under perioden 22 januari till 18 april var syftet med nästan alla de officiella internationella tjänsteresor som talmannen gjorde att träffa regeringsföreträdare och officiella representationer med anknytning till socialdemokratiska partier och organisationer. Parlamentet vill ha ytterligare information om detta.

35.  Europaparlamentet begär ytterligare information om alla ”toppkandidaters” kampanjer, särskilt huruvida de åtföljdes av tjänstemän och andra anställda enligt tjänsteföreskrifterna som inte var lediga under valkampanjen. Parlamentet välkomnar den kompletterande informationen från talmannen och begär samma grad av transparens från de andra kandidaterna.

Ersättning för allmänna utgifter

36.  Europaparlamentet påminner om att ersättningen för allmänna utgifter är avsedd att täcka utgifter i den medlemsstat där ledamoten valts, såsom kontorshyra, utrustning, materiel, dokumentation eller den logistiska organiseringen av evenemang. Parlamentet noterar att ett omfattande kontrollsystem för ledamöternas ersättning för det parlamentariska mandatet skulle innebära 40 till 75 nya administrativa tjänster, vilket inte skulle vara förenligt med personalnedskärningsplanen.

37.  Europaparlamentet stöder full transparens när det gäller ersättningen för allmänna utgifter så att de europeiska medborgarna får insyn i de allmänna utgifter som Europaparlamentets ledamöter har. Parlamentet uppmanar med eftertryck presidiet att se över den förteckning med utgifter som kan betalas från ersättningen för allmänna utgifter.

38.  Parlamentet upprepar sin uppmaning till större transparens när det gäller ersättningen för ledamöternas allmänna utgifter. Parlamentet uppmanar presidiet att fastställa mer exakta bestämmelser för redovisningsskyldigheten när det gäller utgifter som ersätts av detta anslag, utan att detta medför några merkostnader och någon ytterligare administrativ börda för ledamöterna.

39.  Europaparlamentet påminner presidiet om det akuta behovet av att göra en revision av ersättningarna för allmänna utgifter.

Förvaltning av bidragssystemet för besöksgrupper

40.  Europaparlamentet välkomnar en bättre anpassning av parlamentets bidrag för besöksgrupper till de verkliga kostnader som uppkommer i detta sammanhang. Parlamentet är emellertid djupt bekymrat över att detta är den enda kritiska åtgärd som parlamentets internrevisor har fastställt.

41.  Europaparlamentet är bekymrat över att utgifterna för besöksgrupperna under 2014 fortfarande främst betalas ut kontant: av utgifterna på 24 593 928,16 EUR under 2013 betaldes 73,14 % ut kontant och 26,86 % genom banköverföringar, och av utgifterna på 22 281 749,46 EUR under 2014 betalades 71,15 % ut kontant och 28,85 % genom banköverföringar.

42.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin översiktliga analys av den ekonomiska förvaltningen av EU-budgeten konstaterade att parlamentets praxis att göra kontanta utbetalningar för att ersätta besöksgruppernas kostnader är ett högriskproblem. Parlamentet begär därför att kontanta utbetalningar i möjligaste mån ska avskaffas i samband med att besöksgrupper ersätts för sina kostnader. Parlamentet påpekar den betydande renommé- och säkerhetsrisk för parlamentet som kontanta utbetalningar till besöksgrupper medför. Parlamentet medger att det finns praktiska problem och vill se en utvärdering av alternativa och effektiva metoder för att göra kontanta utbetalningar innan de nya bestämmelserna om mottagande av besöksgrupper antas.

Öppenhetsregister och intressekonflikter

43.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har inlett ett offentligt samråd med avseende på översynen av kommissionens och parlamentets nuvarande öppenhetsregister och utvidgningen av detta till att även omfatta rådet. Parlamentet begär att det omedelbart efter det offentliga samrådet inrättas en interinstitutionell arbetsgrupp som ska utarbete förslag angående översynen av registret, den åtföljande uppförandekoden och dess funktion.

44.  Europaparlamentet efterlyser dessutom en rapport från parlamentets administration om vilka tidigare chefer, verkställande direktörer, direktörer och styrelseledamöter i relevanta europeiska icke-statliga organisationer som nu är ledamöter i Europaparlamentet.

45.  Europaparlamentet efterlyser en rapport från parlamentets administration om intressegruppers och andra externa organisationers utnyttjande av parlamentets lokaler. Parlamentet uppmanar presidiet att undersöka om dessa evenemang är förenliga med det parlamentariska arbetet samtidigt som det säkerställs att parlamentet förblir en institution som är öppen för utbyten med det civila samhället och offentliga debatter.

46.  Europaparlamentet påminner om ledamöternas skyldighet att omedelbart informera administrationen om varje ändring i sina intresseförklaringar. Parlamentet beklagar att meritförteckningarna och intresseförklaringarna för de ledamöter som valdes 2014 lades upp på parlamentets webbsida mycket sent.

47.  Europaparlamentet uppmanas att anta regler för att offentliggöra alla synpunkter som tas emot från lobbyister/företrädare för intressegrupper om förslag till politik, lagar och ändringsförslag som ”avtryck i lagstiftningsprocessen”.

48.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att skapa en teknisk möjlighet för ledamöter som så önskar att på sin officiella webbsida offentliggöra sina kalendrar och särskilt sina möten med lobbyister.

Generaldirektoratet för EU-intern politik och generaldirektoratet för EU-extern politik

49.  Europaparlamentet välkomnar att kostnaderna under 2014 för delegationer, gemensamma parlamentariska församlingar, ad hoc-delegationer och valobservatörsuppdrag utanför unionen minskade från 5 794 360 EUR (2013) till 1 351 212 EUR (2014) efter parlamentets kommentarer i sin ovannämnda resolution om ansvarsfrihet för budgetåret 2013 och som ett resultat av en minskning av antalet tjänsteresor under övergången från en valperiod till en annan, då det inte gjordes några delegationsresor under flera månader. Parlamentet noterar dock att en del av parlamentets tjänsteresor var orimligt dyra, särskilt till avlägsna resmål. Parlamentet förväntar sig en närmare förklaring och minskning av dessa kostnader inom den närmaste framtiden och vill se att detaljerade uppgifter om kostnaderna för varje tjänsteresa offentliggörs i den årliga verksamhetsrapporten.

50.  Europaparlamentet anser att man bör överväga hur it-verktyg såsom videokonferenser skulle kunna användas för att minska antalet delegationsresor.

51.  Europaparlamentet begär att de interparlamentariska delegationernas webbsidor snarast möjligt utvecklas och förses med innehåll. Parlamentet anser också att det är viktigt (om budgeten tillåter) att delegationernas offentliga sammanträden sänds direkt via webbutsändning, såsom är fallet med parlamentets utskottssammanträden.

Generaldirektoratet för parlamentarisk utredning och analys

52.  Europaparlamentet påminner om att den nya utredningsenheten för ledamöterna har börjat tillhandahålla riktade utredningar till enskilda ledamöter genom publikationer i form av briefingar inom alla viktiga politikområden. Parlamentet påpekar att utredningsenheten under sitt första hela verksamhetsår producerade över 450 publikationer, besvarade 1 675 förfrågningar om utredningar från ledamöterna och hanterade 745 liknande förfrågningar från parlamentets övriga kunder. Parlamentet noterar att denna enhet ger tillgång till en stor mängd relevant information som avsevärt bör minska användningen av extern expertis, vilket innebär en betydande besparing. Parlamentet vill se att alla briefingar om ämnen inom viktiga områden översätts till medlemsstaternas officiella språk.

53.  Europaparlamentet begär en tydligare definition av uppgifterna inom de olika tjänsteområdena (utredningstjänster, konsekvensbedömningar) och att ledamöterna informeras om dessa olika ansvarsområden.

54.  Europaparlamentet begär att enheten för förhandsbedömningar förbättrar sin synlighet, via e-post, med avseende på de utmärkta tjänster som den tillhandahåller utskottsledamöter och föredragande, samt med avseende på sina arbetsmetoder. Parlamentet uppmuntrar till utbildning för ledamöternas rådgivare och assistenter. Parlamentet begär en betydande ökning av de personalresurser som finns på detta område eftersom detta i betydande utsträckning skulle bidra till att parlamentet kan delta som en jämbördig part i beslutsfattandet.

55.  Europaparlamentet välkomnar att det hittills inte har förekommit några klagomål angående ensidiga konsekvensbedömningar och uppmanar enheten att fortsätta säkerställa neutralitet i detta avseende.

56.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck GD EPRS att ytterligare särskilja sina publikationer från parlamentets officiella ståndpunkter för att undvika förvirring hos allmänheten och medierna. Parlamentet välkomnar införandet av ansvarsfriskrivningen i alla publikationer. Parlamentet uppmanar GD EPRS att göra generaldirektoratet mer synligt och inte bara på baksidan, och att införa ytterligare kännetecken för att man enkelt ska kunna skilja dessa publikationer från parlamentets officiellt antagna ståndpunkter.

Generaldirektoratet för kommunikation

57.  Europaparlamentet noterar att VoteWatch fick två bidrag (149 172 EUR 2012 och 350 000 EUR 2013) för medfinansieringen av särskilda projekt i samband med valet till Europaparlamentet. Parlamentet begär att det görs en mervärdesbedömning av dessa projekt.

58.  Europaparlamentet är bekymrat över bristen på konkreta resultat av parlamentets kommunikationsverksamhet, med tanke på det ständigt minskande deltagandet i Europaparlamentsvalen, samt den allmänna bristen på kunskap i samhället om parlamentets roll och verksamhet.

59.  Europaparlamentet kritiserar presentationen av statistik om röstförklaringar, inlägg i kammaren, parlamentsfrågor, ändringsförslag, förslag till resolutioner, skriftliga frågor till Europeiska rådets ordförande, rådet, kommissionen eller vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik på parlamentets webbplats, som verkar syfta till att visa vilka parlamentsledamöter som är aktiva på plattformar såsom MEPRanking. Parlamentet uppmanar parlamentet att sluta upp med att lämna obearbetade siffror i statistisk form och att ta hänsyn till mer passande kriterier för att fastställa vilka ledamöter som är aktiva.

60.  Europaparlamentet noterar att GD COMM är ytterst högljutt när det gäller att uppmana till minskade kostnader och större fokus på effektivitet. Parlamentet uppmanar till större fokus på effektivitet snarare än på den kostsamma användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Parlamentet noterar att trots att stora belopp lagts ned på parlamentets webbplats är den fortfarande komplex, svår att navigera på och ger inte den synlighet som är önskvärd. Parlamentet rekommenderar en översyn av marknadsföringsstrategin. Parlamentet betonar att en transparent och tillgänglig webbplats är avgörande för att medborgarna ska involvera sig.

61.  Europaparlamentet efterlyser en ny och effektiv sökmotor för parlamentets webbplats som ger både en kraftfull sökmotoroptimering och en heltäckande sida över sökmotorresultatet, samt en riktad insats för att förbättra tillgången till webbplatsen genom förbättrad nyckelordsigenkänning. Parlamentet rekommenderar ett intensivt interinstitutionellt samarbete för att koppla samman samtliga EU-institutioners webbplatser. Parlamentet noterar att detta kommer att säkerställa en större transparens kring unionens verksamheter för alla medborgare.

Europeiska historiens hus

62.  Europaparlamentet är besviket över att arbetet med Eastmanbyggnaden, som ska rymma Europeiska historiens hus, har blivit ytterligare försenat. Parlamentet efterlyser en kommunikationsplan/ett marknadsförings- och webbplatsprojekt/en marknadsföringsplan där det utförligt redogörs för hur Europeiska historiens hus ska uppnå den effekt som är önskvärd.

63.  Europaparlamentet påminner om att arbetet skulle ha avslutats före utgången av 2014. Parlamentet förväntar sig att den totala budget som man ursprungligen kom överens om för projektet respekteras, trots förseningarna, och att den första utställningen öppnas i slutet av 2016.

64.  Europaparlamentet vill se en strikt åtskillnad från den information som redan lämnas i Parlamentarium. Parlamentet varnar på nytt för risken för alltför höga efterföljande kostnader som inte på något sätt står i proportion till inrättningens uppdrag.

Europaparlamentets besökscentrum

65.  Europaparlamentet välkomnar att Parlamentarium är en av de mest välbesökta turistattraktionerna i Bryssel och tog emot 340 500 besökare under 2014 (2013: 337 000 besökare). Parlamentet betonar betydelsen av att informera de belgiska myndigheterna om dessa siffror och fördelarna med dessa.

66.  Europaparlamentet är bekymrat över att budgetposten för Europaparlamentets besökscentrum ökade med 24 % förra året jämfört med ökningen av antalet besökare som endast var 1 %.

67.  Europaparlamentet rekommenderar att de medlemsstater där parlamentets inrättningar finns delvis finansierar inrättandet av dessa samt de löpande kostnaderna.

LUX-priset

68.  Europaparlamentet noterar att utgifterna för LUX-filmpriset 2014 uppgick till 391 506 EUR, vilket är en avsevärd minskning jämfört med tidigare år (2013: 448 000 EUR; 2012: 434 421 EUR) och omfattade det officiella urvalet, tävlingen, inklusive textning till unionens 24 officiella språk och kopior för visning i de 28 medlemsstaterna, samt prisceremonin. Parlamentet påminner om att reklam och främjande av LUX-filmpriset tillsammans med Sacharovpriset och kvinnors rättigheter syftar till att illustrera parlamentets engagemang till förmån för allmänt accepterade värden såsom mänskliga rättigheter och solidaritet liksom dess åtagande för kulturell och språklig mångfald. Parlamentet beklagar att resultatet av undersökningen om medvetenheten när det gäller LUX-priset som begärdes i resolutionen om ansvarsfrihet för 2013 fortfarande inte är tillgängligt. Parlamentet begär att resultatet av denna undersökning ska vara tillgängligt för allmänheten senast i mitten av maj 2016 och att en officiell presentation av resultatet ska göras för budgetkontrollutskottet och utskottet för kultur och utbildning.

Generaldirektoratet för personal

69.  Europaparlamentet noterar att under 2014 rekryterades 309 tjänstemän och andra tillfälligt anställda till generalsekretariatet och 8 tillfälligt anställda rekryterades till de politiska grupperna. Parlamentet noterar att den 31 december 2014 arbetade totalt 6 040 tjänstemän och tillfälligt anställda för parlamentet (5 295 vid generalsekretariatet och 745 i de politiska grupperna). Parlamentet betonar att för 2013 var dessa siffror följande: 6 105 (totalt), 5 308 (generalsekretariatet) och 797 (de politiska grupperna).

70.  Europaparlamentet efterlyser tydligare krav på kvalifikationer för personal som innehar känsliga funktioner såsom till exempel vid utskottssekretariaten eller avdelningen för förhandsbedömningar. Parlamentet begär att det införs särskilda krav med avseende på personalens ideologiska och politiska neutralitet. Parlamentet begär att parlamentet ska få urvalskriterier för personalen.

71.  Europaparlamentet påpekar att 114 personer som tidigare varit tillfälligt anställda för plenarsammanträdena i Strasbourg rekryterades 2014 av parlamentet som kontraktsanställda. Parlamentet understryker att avgörandet från en fransk domstol om dessa tillfälligt anställda i sig inte kan motivera beslutet att rekrytera dem enligt tjänsteföreskrifterna.

72.  Europaparlamentet betonar att i samband med översynen 2014 av tjänsteföreskrifterna och den nuvarande fleråriga budgetramen per den 1 januari 2014, ströks 67 tjänster (66 fasta och 1 tillfällig) från tjänsteförteckningen för att uppnå målet att minska antalet tjänster med 5 % under perioden 2013–2017, med undantag för de politiska grupperna.

73.  Europaparlamentet påpekar att ökningen av arbetstiden från 37,5 till 40 timmar per vecka genom revideringen av tjänsteföreskrifterna motsvarar över 350 extra tjänster och att detta i stort sett balanserar den personalminskning med 5 % under en följd av år, som man kom överens om vid reformen av tjänsteföreskrifterna. Parlamentet uppmanas att presentera en transparent rapport med årliga indikationer avseende den planerade minskningen av tjänster och att därvid ta hänsyn till den ökade arbetstiden.

74.  Europaparlamentet noterar att andelen kvinnliga tjänstemän fortfarande är mycket hög och hade ökat till 59,2 % i slutet av 2014, jämfört med 58,8 % i slutet av 2013. Parlamentet är bekymrat över bristen på jämställdhet inom administrationen där endast 30 % av enhetscheferna, 34 % av direktörerna och 18,2 % av generaldirektörerna är kvinnor. Parlamentet efterlyser inrättandet av en jämställdhetsplan med särskild inriktning på ledande befattningar, så att denna obalans kan åtgärdas så snart som möjligt. Parlamentet påminner om att 1 av 8 direktörer och 9 av 31 enhetschefer som rekryterades under 2014 var kvinnor. Parlamentet anser att rekryteringsförfarandet bör vara balanserat. Parlamentet upprepar sin uppmaning om behovet av en mer balanserad representation av kvinnor på högre chefstjänster.

75.  Europaparlamentet beklagar att parlamentet ännu inte har offentliggjort årliga uppgifter om vilka höga tjänstemän som har lämnat parlamentets administration samt en förteckning över potentiella intressekonflikter som har hanterats, i enlighet med artikel 16.4 i tjänsteföreskrifterna.

76.  Europaparlamentet noterar att i slutet av 2014 arbetade 1 686 (2013: 1 763) ackrediterade parlamentsassistenter inom parlamentet och 4 453 lokala assistenter hade ett anställningskontrakt med en ledamot.

77.  Europaparlamentet är bekymrat över att antalet anställda lokala assistenter i hög grad varierar mellan ledamöterna (mellan 0 och 46 under 2014 jämfört med mellan 0 och 43 under 2013). Parlamentet påpekar att 91 ledamöter hade fler än 10 anställda assistenter under 2014 jämfört med 84 ledamöter under 2013.

78.  Europaparlamentet välkomnar att presidiet den 26 oktober 2015 antog en ny uppsättning regler för hanteringen av ersättningen för assistentstöd till ledamöterna som innebär en skärpning av kraven för ersättning av utgifterna för kontrakten för lokala assistenter, närmare bestämt genom att öronmärka åtminstone 25 % av ersättningen för assistentstöd till ledamöterna för att täcka utgifter för ackrediterade assistenter.

79.  Europaparlamentet noterar att de ackrediterade parlamentsassistenterna i slutet av 2014 utgjorde 26,7 % av parlamentets personal. Parlamentet påminner om att kontrakten för ungefär 1 700 ackrediterade parlamentsassistenter som var anställda under den sjunde valperioden upphörde i juli 2014 och att generaldirektoratet för personal gjorde en omfattande insats för att rekrytera 1 686 ackrediterade parlamentsassistenter före utgången av 2014, för att ge stöd till ledamöterna under den åttonde valperioden.

80.  Europaparlamentet påpekar att de traktamenten som ackrediterade parlamentsassistenter får när de reser till Strasbourg är 21 % lägre än traktamentena för övriga anställda. Parlamentet beklagar att presidiet inte har tillmötesgått parlamentets begäran i punkt 74 i parlamentets resolution av den 29 april 2015. Parlamentet uppmanar på nytt presidiet att vidta de åtgärder som krävs för att åtgärda denna ojämlikhet och i detta avseende anpassa de ackrediterade parlamentsassistenternas rättigheter till övriga anställdas.

81.  Europaparlamentet beklagar att presidiet inte har vidtagit några åtgärder alls som svar på punkt 71 i parlamentets resolution av den 29 april 2015. Parlamentet uppmanar presidiet att omedelbart vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att sammansättningen av den rådgivande kommittén för förebyggande av mobbning och trakasserier på arbetsplatsen som ansvarar för ackrediterade parlamentsassistenter är balanserad och att den inkluderar minst två företrädare för de ackrediterade parlamentsassistenterna.

82.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse de åtgärder som vidtogs för att organisera hanteringen av anställningskontrakten för ackrediterade parlamentsassistenter inför inledandet av den åttonde valperioden, och särskilt att applikationen APA-People fungerade väl. Parlamentet anser dock att mer administrativ personal borde ha avsatts för rekryteringen av ackrediterade parlamentsassistenter inom vissa områden för att garantera snabbare takt och större effektivitet. Parlamentet påpekar att det inte fanns tillräckligt med personal och tekniska resurser för att undvika förseningar i samband med undertecknandet av assistenternas kontrakt, avbrutna kontrakt och försenade utbetalningar av utgifter, ersättningar och därmed också löner. Parlamentet konstaterar dock att processen har förbättrats avsevärt jämfört med 2009, men noterar samtidigt att parlamentet måste fortsätta att arbeta för att öka hastigheten och effektiviteten i sina rekryteringsförfaranden.

83.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren och presidiet att se över och lösa problem med avseende på ackrediterade parlamentsassistenter, till exempel förseningar i samband med undertecknandet av kontrakt i början av innevarande valperiod, avbrutna kontrakt, konsekvenserna av tidiga val till Europaparlamentet för minimiperioderna för erlagda avgifter osv., och uppmanar till att involvera företrädare för de ackrediterade parlamentsassistenterna i sökandet efter lösningar.

84.  Europaparlamentet noterar de framsteg som gjorts för att anpassa utbildningarna till de ackrediterade parlamentsassistenternas särskilda behov. Parlamentet anser dock att det är mycket viktigt att göra ytterligare framsteg i denna riktning, särskilt när det gäller utbildning, skräddarsydda tidsplaner och intensiva språkkurser, som endast anordnas under perioder då de flesta ackrediterade parlamentsassistenterna måste ta ut sin årliga semester. Parlamentet vill se att hänsyn tas till ackrediterade parlamentsassistenternas särskilda förhållanden vid tidsplaneringen av verksamhet som anordnas för att öka välbefinnandet i arbetet (mindfulness), lunchkonferenser, osv.

85.  Europaparlamentet har tagit del av den utvärdering av assistentstadgan som parlamentet företagit och den rapport om detta som presenterades i juli 2015. Parlamentet beklagar att rapporten i praktiken begränsas till att utvärdera resultaten från tillämpningen APA-People och att signalera vissa av de problem som administrationen har stött på vid tillämpningen av stadgan och i de interna tillämpningsföreskrifterna. Parlamentet är missnöjt och helt oense med vissa värdeomdömen som framkommer i rapportens andra del. Parlamentet anser således att den gjorda utvärderingen inte uppfyller sina mål annat än i fallet med tillämpningen APA-People. Parlamentet uppmanas därför att genomföra en heltäckande och uttömmande utvärdering av stadgan och tillämpningsföreskrifterna före utgången av detta år. Denna utvärdering ska också behandla de rättsliga aspekter som förorsakar problem så att grunden läggs för att förbättra, anpassa och revidera vissa föreskrifter inom en snar framtid. Parlamentet begär också att officiella företrädare för de ackrediterade parlamentsassistenterna knyts till denna process, särskilt med tanke på den särdeles positiva roll som de spelade vid den första revideringen.

86.  Europaparlamentet begär att parlamentets årsrapport i transparensens intresse ska omfatta den verksamhet som organiseras och finansieras av personalkommittén, med detaljerade uppgifter om typer av verksamhet, kostnaderna för dessa och huruvida de stämmer överens med en sund ekonomisk förvaltning.

87.  Europaparlamentet begär att få resultaten från utvärderingen av applikationen APA People som infördes i början av innevarande valperiod.

Generaldirektoratet för infrastruktur och logistik

88.  Europaparlamentet betonar att den nya fastighetsstrategin på medellång sikt kommer att innebära ansträngningar för att hitta nya lokaler som kan uppfylla parlamentets behov inom ett fastställt område nära huvudbyggnaderna. Parlamentet betonar att den fleråriga planeringen för renoveringsarbeten bör bygga på realistiska och detaljerade prognoser både med avseende på de finansiella aspekterna och på tidsramarna. Parlamentet påminner om att parlamentet äger 81 % av allt utrymme som det förfogar över och att budgetbehoven måste skyddas mot renoveringskostnaderna för åldrande byggnader i vad som kommer att bli en stor utmaning för parlamentet under kommande år.

89.  Europaparlamentet påpekar att man på sina tre arbetsorter utnyttjar fastigheter med en total yta av 1,1 miljoner m2, och anser att det är ytterst viktigt att införa åtgärder som garanterar att parlamentets byggnader förblir i gott skick trots ökande underhållskostnader.

90.  Europaparlamentet insisterar på mycket stor försiktighet innan några nya åtaganden görs om förvärv eller hyra av byggnader, och på behovet att regelbundet övervaka och anpassa den strategiska utrymmesplanen. Parlamentet anser att koncept i den strategiska genomföranderamen även bör göra det möjligt för parlamentet att minska behovet av nya byggnader eftersom detta driver organisationen mot en tydligare resultatinriktning och en bättre balans mellan arbete och privatliv. Parlamentet framhåller att allmänt tillgänglig teknik och metoder såsom distansarbete också skulle kunna bidra till ett effektivare utnyttjande av tiden och till ett mer miljövänligt parlament.

91.  Europaparlamentet noterar att sedan juni 2014 har ungefär 1 000 anställda från generaldirektoraten IPOL, EXPO och EPRS flyttat till Square de Meeûs-byggnaden. Parlamentet påminner om att denna flytt var det första viktiga steget i processen att ställa ytterligare utrymme till ledamöternas förfogande i parlamentets huvudbyggnader. Parlamentet vill bli informerat om parlamentets nästa steg med en konkret tidsplan för när ytterligare kontor kommer att finnas tillgängliga.

92.  Europaparlamentet uppmanar administrationen att ordna kontorsutrymme i parlamentets huvudbyggnader för den personal som arbetar i Square de Meeûs-byggnaden, inklusive ett rum där ledamöterna kan läsa dokument med begränsad tillgänglighet.

93.  Europaparlamentet beklagar att det fortfarande inte varit möjligt att sluta ett samarbetsavtal mellan parlamentet och kommissionen om den gemensamma förvaltningen av Europahusen. Parlamentet uppmanar med eftertryck de två institutionerna att nå fram till ett ömsesidigt acceptabelt samarbetsavtal i syfte att fastställa en ram för köp eller hyra av fastigheter, och förenkla de administrativa och finansiella förfarandena för den löpande förvaltningen av Europahusen. Parlamentet uppmanar den politiska nivån att ingripa vid behov.

94.  Europaparlamentet anser att Paul-Henri Spaak-byggnaden borde ha renoverats för länge sedan och att detta även gäller en utbyggnad av byggnaden och en utvidgning av seminarierummen för besökare och kontorsutrymmena för ledamöterna. Parlamentet stöder administrationens planering men betonar att utbyggnaden måste göras på grundval av nuvarande antalet ledamöter och inte på antalet efter en eventuell – och orealistisk – utvidgning av unionen.

95.  Europaparlamentet begär konkreta planerings- och kostnadsprognoser för renoveringsarbetet. Parlamentet efterlyser större transparens och enskilda ledamöters delaktighet i beslut som är avgörande för institutionens administrativa och finansiella aspekter. Parlamentet anser att den information som lämnats och tidigare avtal som ingåtts på talmanskonferens- eller presidienivå är otillräckliga. Parlamentet begär att alla strategiska dokument om parlamentets organisation och framtida utveckling ska delas ut till samtliga ledamöter.

96.  Europaparlamentet är oroat över förslaget att internalisera chaufförstjänsten och de extra kostnader som det kommer att medföra, vilket kommer att ge en ökning med mer än 50 % 2017 jämfört med 2016.

Generaldirektoratet för tolkning och konferenser och generaldirektoratet för översättning

97.  Europaparlamentet noterar att det genomsnittliga antalet timmar per vecka som de anställda tolkarna tillbringade i sina bås och utförde tolktjänster under 2014 uppgick till 10,7 timmar/vecka. Parlamentet noterar dock att arbetet i tolkbåsen bara utgör en del av tolkarnas arbete som också består av förberedelse inför sammanträdena, språkträning och språkunderhåll, jourtjänstgöring samt ämnesspecifik eller annan specialiserad utbildning. Generalsekreteraren uppmanas att ta fram indikatorer som mäter tolkarnas samtliga aktiviteter. Det är bekymmersamt med den stora spridningen i tolkuppdrag på mellan 6 och 16 timmar per vecka mellan enskilda tolkar, räknat som årsgenomsnitt, vilket leder till en orättvis arbetsbörda för tolkarna. Parlamentet inser att 2014 på grund av valet inte var ett typiskt år när det gäller omfattningen av parlamentets verksamhet.

98.  Europaparlamentet noterar med oro att beräkningsmetoden för statistiken inte har klargjorts, och uppmanar administrationen att bättre förklara sina processer för de berörda företrädarna för tolkarna.

99.  Europaparlamentet uppmanar administrationen att undanta ledighet och sjukfrånvaro när man beräknar det genomsnittliga antalet timmar som tolkarna tillbringar i tolkbåsen.

100.  Europaparlamentet upprepar vikten av flerspråkighet för institutionens demokratiska legitimitet. Parlamentet välkomnar att betydande besparingar har gjorts inom tolktjänsten till följd av den politik för en resurseffektiv flerspråkighet som presidiet antog 2011 och efterföljande organisatoriska reformer. Arbetsvillkoren bör innehålla skyddsbestämmelser för att skydda både tolkningens kvalitet och tolkarnas hälsa. Samtidigt måste man ta hänsyn till de behov som följer av förändringarna i parlamentets arbete och kraven på ett effektivt utnyttjande av resurser. Generalsekreteraren uppmanas att fortsätta sina ansträngningar att ha ett nära samarbete med tolkarna.

101.  Europaparlamentet insisterar på att det fortfarande är möjligt att göra stora effektivitetsvinster när det gäller leveransen av tolktjänster, särskilt genom att öka effektiviteten hos en tjänst som för närvarande hämmas av regler från 2005 som inte längre är förenliga med institutionens nuvarande sammanträdesmönster. Parlamentet begär en undersökning av huruvida effektivitetsvinster också kan uppnås inom enheterna för administrativt stöd i GD INTE.

102.  Europaparlamentet begär en översyn för att utreda huruvida ett adekvat antal fast anställda tolkar också garanteras under de arbetsdagar då parlamentets kärnverksamhet pågår.

103.  Europaparlamentet uppmanar generaldirektoratet för tolkning och konferenser att vidta alla åtgärder som krävs för att förbättra it-verktyg och tekniskt stöd till tolkarna så att de når upp till samma standard som hos kommissionen, förbättra produktiviteten vad avser antalet tolkuppdrag, omstrukturera arbetsbelastningen för enskilda tolkar, se till att de anställda tolkarna finns på plats och är tillgängliga under arbetsdagar då parlamentets kärnverksamhet pågår samtidigt som deras sociala rättigheter respekteras helt och fullt. Slutligen uppmanas generalsekreteraren att presentera ett nytt koncept som syftar till ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt utnyttjande av personalen. Konceptet bör också baseras på en överenskommelse med tolkarna.

104.  Europaparlamentet anser att ett bättre tillhandahållande av tolktjänster, särskilt tillsammans med kommissionen inom ramen för interinstitutionellt samarbete, skulle bidra till att garantera att dessa tjänster utnyttjas mer effektivt.

105.  Europaparlamentet är bekymrat över att ansvaret för anordnandet av möten och konferenser har delats upp mellan olika generaldirektorat.

Generaldirektoratet för ekonomi

Resebyrån

106.  Europaparlamentet välkomnar att GD FINS instruktioner till resebyrån att söka efter bästa priser tillämpas effektivt. Parlamentet uppmuntrar också resebyrån att intensifiera jämförelserna och att försöka nå överenskommelser med viktiga flygbolag för mer flexibilitet och lägre priser, samtidigt som man ser till att det finns möjlighet att göra ändringar och avbokningar av researrangemang. Parlamentet uppmanar resebyrån att aktivt leta efter billigare biljetter i samband med bokningarna och att rent generellt erbjuda mer konkurrenskraftiga priser, varvid alla flygbolag bör beaktas. GD FINS uppmanas att genomföra en kundundersökning bland användarna om tillfredsställelsen med resebyrån, för att finns ytterligare områden som kan förbättras.

107.  Europaparlamentet noterar svårigheterna att hantera önskemålen om researrangemang från en institution av en storlek och med ett uppdrag som parlamentets, och med de särdrag (flexibilitet, avbokningar i sista minuten) som följer av dess verksamhet.

108.  Europaparlamentet uppmanar GD FINS att i nära samarbete med GD SAFE och GD COMM åter utvärdera beredskapsplanerna för krissituationer för att bättre kunna möta nya säkerhetshot, särskilt för arbetsresor mellan institutionens olika arbetsorter.

Den frivilliga pensionsfonden

109.  Europaparlamentet noterar att den frivilliga pensionsfonden, beräknat på grundval av fondens tillgångar, hade ökat sitt beräknade försäkringstekniska underskott till 270,3 miljoner EUR vid utgången av 2014 (207,9 miljoner EUR 2013). Parlamentet betonar att detta väcker farhågor om att fondens kapital ska ta slut alltför tidigt.

110.  Parlamentet påpekar att fondens förväntade framtida skuld är spridd över flera decennier. Parlamentet uppmanar presidiet att överväga olika sätt att förbättra fondens likviditet.

111.  Europaparlamentet begär att resultatet av den externa utvärdering som parlamentet begärde i ovannämnda resolution om ansvarsfrihet för 2013 tillhandahålls i god tid. Parlamentet konstaterar att den frivilliga pensionsfondens styrelse är primärt ansvarig för underskottets omfattning. Parlamentet efterlyser ett enda koncept för den privata pensionsfonden för att minska fondens skulder. Presidiet uppmanas att lägga fram ett förslag till heltäckande åtgärdsplan för att hantera parlamentets ansvar omedelbart efter att man fått den externa utvärderingen. Parlamentet bedömer att det är nödvändigt att minska pensionsförmånerna för fondens medlemmar.

112.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att utvärdera den rådande situationen för pensionsfonden så snart som möjligt.

Assistentstöd till ledamöterna

113.  Europaparlamentet välkomnar de nya striktare bestämmelserna för lokala assistenter och tjänsteleverantörer. Vissa punkter i de nya bestämmelserna är fortfarande vaga och ger upphov till feltolkningar. Parlamentet efterlyser ytterligare förtydliganden av dessa punkter, särskilt när det gäller lokala assistenters och tjänsteleverantörers sidoverksamheter. Parlamentet betonar att båda dessa grupper bör övervakas mycket noga.

114.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ledamotsportalen. Detta är ett kostnadseffektivt och effektivt redskap för att kunna överblicka ekonomin, i linje med policyn för en papperslös miljö, som parlamentet driver. GD FINS uppmanas att aktivt främja dess användning bland alla ledamöter.

Generaldirektoratet för innovation och tekniskt stöd

115.  Europaparlamentet noterar att parlamentets informationssäkerhetspolicy behöver en samordnad och harmoniserad säkerhetsstrategi.

116.  Europaparlamentet efterlyser ett förstärkt informationssäkerhetssystem för skydd av information från oauktoriserad tillgång, samtidigt som offentliggörande garanteras, samt från avbrott, ändringar eller förstörelse, för att kunna erbjuda integritet, konfidentialitet och tillgänglighet.

117.  Europaparlamentet begär att det skapas ett snabbvarningssystem som gör det möjligt för GD ITEC att i samarbete med GD SAFE sända snabbmeddelanden med SMS eller e-post till ledamöter och personal som väljer att delta i en sådan kommunikationslista som ska användas i särskilda säkerhetskrissituationer.

118.  Europaparlamentet noterar att en extern IKT-revision gjordes av en oberoende tredje part vilket begärdes under ansvarsfrihetsförfarandet för 2013. Parlamentet noterar också att syftet med denna revision var att bedöma parlamentets IKT-säkerhetskapacitet och systemens potentiella exponering för it-hot, i syfte att utveckla en plan för att förbättra IKT-säkerheten inklusive ett förslag till färdplan för att öka parlamentets totala säkerhetsnivå. Parlamentet efterlyser en förordning om it-säkerhet för att kunna garantera effektivt skydd av sina informationssystem och garantera ledamöternas säkerhet och trygghet i fall av it-angrepp.

119.  Europaparlamentet är bekymrat över att bedömningen av organisationen, mogenheten och kapaciteten när det gäller parlamentets IKT-säkerhet, som utförts i enlighet med ISO 27002:2013-standarderna och internationell bästa praxis visade en relativt svag mogenhetsnivå när det gällde den organisatoriska säkerheten.

120.  Europaparlamentet begär regelbundna stresstester av parlamentets säkerhetssystem inom IKT-området.

121.  Europaparlamentet noterar att presidiet antog en säkerhetspolicy för IKT-systemen vid sitt sammanträde den 7 september 2015. Parlamentet betonar att en betydligt robustare politik för IKT-säkerheten måste genomföras i enlighet med parlamentets färdplan för en övergripande strategi för informationssäkerheten.

Generaldirektoratet för skydd och säkerhet

122.  Europaparlamentet noterar att internaliseringen av säkerhetstjänsterna avslutades i december 2014 i Bryssel och den 1 juli 2015 i Strasbourg efter antagandet av ett övergripande säkerhetskoncept. Parlamentet betonar att ytterligare säkerhetsåtgärder och en skyndsam översyn av det övergripande säkerhetskoncept som antogs av presidiet 2011 bör vidtas med tanke på de säkerhetsfrågor som uppkommit den senaste tiden.

123.  Europaparlamentet är bekymrat över att myndigheterna i Bryssel och Strasbourg har använt sig av olika metoder när det gäller säkerheten i parlamentets lokaler. Parlamentet anser att det är absolut nödvändigt att ha ett nära samarbete med de belgiska, franska och luxemburgska myndigheterna för att öka säkerheten runt parlamentets byggnader.

124.  Europaparlamentet efterlyser en effektiv kontroll av all säkerhetspersonal för att förvissa sig om att de har förmåga att fullgöra sina uppgifter både vad gäller pålitlighet och yrkesmässig kompetens.

125.  Europaparlamentet anser att det måste utgöra högsta prioritet att förstärka säkerheten i parlamentets byggnader och deras närmaste omgivning. Parlamentet anser att det är nödvändigt att se till att säkerhetspersonalen har lämplig utrustning och adekvata arbetsvillkor med tanke på den nuvarande säkerhetssituationen.

126.  Europaparlamentet vill se en översyn av säkerhetsåtgärderna för byggnaderna och ökad kontroll vid infarterna till parlamentets parkeringsgarage genom automatisk nummerplåtsavläsning. Parlamentet begär att det inrättas en central extern kontrollpunkt för kontroll av samtliga externa leverantörer som är på väg in i parlamentets byggnader.

127.  Europaparlamentet påminner om incidenterna avseende stölder i ledamöternas kontor. GD INLO och GD SAFE uppmanas att garantera bättre säkerhet och transparens när det gäller leverantörer och underhållspersonal som har tillträde till lokalerna.

128.  Europaparlamentet anser att det är av grundläggande betydelse att ha tillförlitliga kontroller av sökande före anställning, bindande förfaranden i samband med att anställda lämnar sin tjänst, lämpliga strukturer för säkerhetshanteringen och lämplig utbildning i krishantering.

129.  Europaparlamentet påminner om incidenten den 7 oktober 2014 med kurdiska demonstranter. Parlamentet efterlyser en omfattande och konfidentiell utvärdering av parlamentets säkerhetstjänster. Parlamentet välkomnar som ett första steg att en högnivågrupp bestående av företrädare för parlamentet, kommissionen, rådet och den belgiska staten har inrättats för att öka samarbetet på säkerhetsområdet. Parlamentet vill se ytterligare samarbete med nationella och internationella säkerhetstjänster.

130.  Europaparlamentet insisterar på behovet av mer omfattande samarbete mellan GD SAFE och GD ITEC i syfte att säkerställa en lämplig skyddsnivå för informationen och kommunikationen i parlamentet.

131.  Europaparlamentet noterar att unionens institutioner och organ när de hanterar utmaningar i förbindelse med säkerhet och terroristbekämpning använder åtskilda resurser, olika regler och olika utrustning, som inte är kompatibla. Parlamentet anser att denna situation inte enbart medför en dålig förvaltning av resurser inom de respektive förvaltningarna (den årliga budgeten för säkerhetsrelaterade utgifter för kommissionen och parlamentet uppgår till cirka 40 miljoner EUR för varje institution, där rådet har cirka 15 miljoner EUR och utrikestjänsten har mer än 5 miljoner EUR enbart för säkerheten vid deras huvudkvarter i Bryssel), utan kan också öka sårbarheten vid unionens institutioner.

132.  Europaparlamentet är bekymrat över den aktuella säkerhetssituationen, med ett allvarligt terroristhot inom och utanför Europa, i synnerhet sedan de samordnade attackerna i Bryssel och Paris och det omintetgjorda angreppet i Thalyståget. Parlamentet uppmanar alla unionsinstitutionerna att proaktivt främja ett förstärkt samarbete sinsemellan samt med de nationella myndigheterna i de värdländer där de är baserade, har kontor eller delegationer eller där de utför sina uppdrag.

133.  Europaparlamentet uppmanar med kraft generalsekreteraren och de respektive administrativa instanserna vid kommissionen, rådet, utrikestjänsten och parlamentsutskotten att undersöka möjliga grundvalar för en gemensam interinstitutionell säkerhetspolitik, som ska omfatta en handlingsplan för att utveckla gemensamma inslag såsom medel och metoder för riskbedömning, personal och möjligheter att skydda de respektive politiska instanserna och prominenta gäster, kursplaner och resurser för säkerhetspersonal, utrustning och teknik för åtkomstkontroll, it-säkerhet och kommunikationssäkerhet, samt specialiserad resursförvaltning, som bör vara i synergi med de behöriga myndigheterna i värdländerna för unionens huvudsakliga institutioner, externa kontor och delegationer.

Ett miljövänligt parlament

134.  Europaparlamentet välkomnar de uppmuntrande iakttagelserna i de granskningar som revisionsrätten genomförde 2013 och 2014, där det angavs att av 14 granskade Europainstitutioner hade parlamentet den mest ambitiösa strategin för att minska koldioxidutsläppen.

135.  Europaparlamentet framhåller att telefonkonferenser och distansarbete kan bidra till ett effektivare utnyttjande av tiden och till ett mer miljövänligt parlament och sänka de administrativa kostnaderna och resekostnaderna.

136.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att genomföra miljöanpassad offentlig upphandling för alla kontrakt och anbudsförfaranden. Parlamentet efterlyser ambitiösa bindande mål för miljöanpassade kontrakt, särskilt inom områdena livsmedel och cateringverksamhet, fordon och transport, vatten- och sanitetsutrustning, papper, avfallshantering, it- och bildåtergivningsutrustning, belysning, städning och möbler.

Miljöanpassad offentlig upphandling och EMAS

137.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att utarbeta en plan för att minska antalet flyttlådor som är tillgängliga för parlamentets resor. Parlamentet föreslår att man inför ett system med lådor som tillhandahålls på begäran eller ett system där man delar låda, för att minska både kostnaderna och koldioxidavtrycket.

138.  Europaparlamentet välkomnar ytterligare åtgärder för att kompensera ofrånkomliga utsläpp. Parlamentet uppmanas att utveckla ytterligare policyer för att kompensera koldioxidutsläppen.

Politiska grupper (budgetpunkt 4 0 0)

139.  Europaparlamentet noterar att de anslag som förts upp under budgetpunkt 4 0 0, som avser politiska grupper och grupplösa ledamöter, under 2014 användes på följande sätt:

Grupp

Första halvåret 2014

Andra halvåret 2014

Årliga anslag

Egna medel och anslag överförda från tidigare budgetår*

Utgifter

Utnyttjandegrad för årliga anslag

Belopp överförda till nästa period

Årliga anslag

Egna medel och anslag överförda från tidigare budgetår

Utgifter

Utnyttjandegrad för årliga anslag

Belopp överförda till nästa period (2015)

PPE

11 147

7 813

11 311

101 %

7 649

8 772

7 744

6 485

74 %

9 960

S&D

7 956

4 619

8 415

106 %

4 160

7 663

4 194

6 435

84 %

5 422

ECR

2 128

1 053

2 731

128 %

450

2 886

457

1 745

60 %

1 598

ALDE

3 401

1 759

3 644

107 %

1 516

2 813

1 531

1 847

66 %

2 498

GUE/NGL

1 374

417

1 519

111 %

272

2 153

272

1 170

54 %

1 255

Verts/ALE

2 211

1 388

2 689

122 %

911

2 081

912

1 707

82 %

2 146

EFDD

1 229

1 137

1 544

126 %

822

2 002

827

1 164

58 %

1 287

Grupplösa ledamöter

753

441

715

95 %

92

1 238

92

566

46 %

533

Totalt

30 200

18 626

32 567

 

15 872

29 608

16 030

21 118

 

29 442

* Alla belopp i tusen EUR.

Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

140.  Europaparlamentet noterar att de anslag som 2014 förts upp under budgetpunkt 4 0 2 användes på följande sätt(10):

Parti

Förkortning

Egna medel*

Bidrag från parlamentet

Inkomster, totalt

Bidrag från parlamentet såsom % av stödberättigande utgifter (max 85 %)

Inkomstöverskott (överföring till reserver) eller förlust

Europeiska folkpartiet

PPE

2 126

9 327

13 605

85%

345

Europeiska Socialdemokraters Parti

PSE

1 083

5 297

7 864

85%

78

Alliansen liberaler och demokrater för Europa

ALDE

759

2 813

3 582

85%

173

Europeiska gröna partiet

EGP

575

1 918

2 493

84%

50

Alliansen av europeiska konservativa och reformister

AECR

373

1 943

2 376

85%

0

Europeiska vänsterpartiet

EL

282

1 219

1 501

85%

54

Europeiska demokratiska partiet

EDP/PDE

123

565

730

85%

13

EU-Demokraterna

EUD

49

274

340

85%

0

Europeiska fria alliansen

EFA

126

526

708

85%

0

Europeiska kristna politiska rörelsen

ECPM

73

388

475

85%

4

Europeiska fria alliansen

EAF

93

521

614

84%

-3

Alliansen för europeiska nationella rörelser

AEMN

117

363

480

85%

37

Rörelsen för frihetens och demokratins Europa

MELD

124

635

941

85%

5

Totalt

 

5 903

25 789

35 709

85%

756

(*) Alla belopp i tusen EUR.

141.  Europaparlamentet noterar att de anslag som 2014 förts upp under budgetpunkt 4 0 3 användes på följande sätt(11):

Stiftelse

Förkortning

Ansluten till parti

Egna medel*

Bidrag från parlamentet

Inkomster, totalt

Bidrag från parlamentet såsom % av stödberättigande utgifter (max 85 %)

 

Wilfried Martens Centre for European Studies

WMCES

PPE

831

4 203

5 034

85%

 

Foundation for European Progressive Studies

FEPS

PSE

636

3 087

3 723

85%

 

European Liberal Forum

ELF

ALDE

169

941

1 110

85%

 

 

GEF

EGP

174

914

1 088

85%

 

Transform Europe

TE

EL

111

587

698

85%

 

Institute of European Democrats

IED

PDE

43

265

308

85%

 

Centre Maurits Coppieters

CMC

EFA

48

216

264

85%

 

New Direction - Foundation for European Reform

ND

AECR

195

915

1 110

85%

 

European Foundation for Freedom

EFF

EAF

45

244

289

85%

 

Organisation For European Interstate Cooperation

OEIC

EUD

21

135

156

85%

 

Christian Political Foundation for Europe

CPFE

ECPM

37

187

224

85%

 

Rörelsen för frihetens och demokratins Europa

FELD

MELD

62

271

333

85%

 

Identités & Traditions européennes

ITE

AEMN

42

174

216

85%

 

Totalt

 

 

2 414

12 139

14 553

85%

 

(*) Alla belopp i tusen EUR.

 

-

142.229

143.325

144.554

85%

(1) EUT L 51, 20.2.2014.
(2) EUT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(3) EUT C 247, 28.7.2015, s. 1.
(4) EUT C 373, 10.11.2015, s. 1.
(5) EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7) PE 349.540/Bur/ann/def.
(8) PE 422.541/Bur.
(9) Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt I – Europaparlamentet (EUT L 255, 30.9.2015, s. 3.)
(10) Källa: PV BUR. 20.10.2014 (PE 538.295/BUR) och PV BUR. 20.10.2014 (PE 538.297/BUR) punkt 12.
(11) Källa: PV BUR. 20.10.2014 (PE 538.295/BUR) och PV BUR. 20.10.2014 (PE 538.297/BUR) punkt 12.


Ansvarsfrihet för 2014: EU:s allmänna budget – Europeiska rådet och rådet
PDF 264kWORD 310k
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt II – Europeiska rådet och rådet (2015/2156(DEC))
P8_TA(2016)0151A8-0101/2016

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0201/2015)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2014, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för konstitutionella frågor (A8-0101/2016).

1.  Europaparlamentet uppskjuter beslutet att bevilja rådets generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska rådets och rådets budget för budgetåret 2014.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets resolution av den 28 april 2016 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt II – Europeiska rådet och rådet (2015/2156(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt II – Europeiska rådet och rådet,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för konstitutionella frågor (A8-0101/2016), och av följande skäl:

A.  Transparens och kontrollen av de offentliga räkenskaperna är allmänna demokratiska principer som även gäller för unionen.

B.  Förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet är en del av den representativa demokratin.

C.  Enligt artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ansvarar Europaparlamentet ensamt för att bevilja ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget.

D.  Rådets budget utgör ett avsnitt av Europeiska unionens budget.

E.  Enligt artikel 319.2 i EUF-fördraget ska kommissionen på Europaparlamentets begäran lägga fram alla nödvändiga uppgifter för parlamentet om verkställigheten av utgifterna och om de finansiella kontrollsystemens funktion.

F.  I enlighet med artikel 335 i EUF-fördraget har varje unionsinstitution administrativ självständighet, och enligt artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (”budgetförordningen”) har institutionerna ett individuellt ansvar för att genomföra sina respektive avsnitt av budgeten.

G.  Utan den information som krävs skulle parlamentet inte kunna fatta ett välgrundat beslut om beviljande av ansvarsfrihet.

H.  Vid Europaparlamentets seminarium om parlamentets rätt att bevilja rådet ansvarsfrihet, som hölls den 27 september 2012, var rättsliga och akademiska experter eniga om parlamentets rätt till information.

1.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten på grundval av sitt revisionsarbete drar slutsatsen att betalningarna som helhet under det budgetår som slutade den 31 december 2014 avseende administrativa och andra utgifter för institutionerna och organen inte innehöll några väsentliga fel.

2.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin årsrapport för 2014 upptäckte ett litet antal fel som gällde beräkningen av personalkostnader och några brister i förvaltningen av familjetillägg med avseende på de granskade områden som rörde Europeiska rådet och rådet.

3.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet och rådet att förbättra hanteringen av de konstaterade bristerna och att korrigera de fel som revisionsrätten upptäckte.

4.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska rådet och rådet under 2014 hade en total budget på 534 200 000 EUR (535 511 300 EUR för 2013), med en utnyttjandegrad på 91,3 %. Parlamentet noterar ökningen av utnyttjandegraden under 2014.

5.  Europaparlamentet noterar minskningen med 1 300 000 EUR (-0,2 %) i rådets budget för 2014.

6.  Europaparlamentet är bekymrat över den fortsatt höga andelen underutnyttjade anslag inom nästan alla kategorier. Parlamentet efterlyser återigen centrala resultatindikatorer för att förbättra budgetplaneringen.

7.  Europaparlamentet bekymrar sig över den mycket höga andelen anslag som fördes över från 2014 till 2015, i synnerhet när det gäller anslag till materiella anläggningstillgångar. Parlamentet är av den bestämda åsikten att den återkommande trenden med överföringar av anslag strider mot principerna om ettårighet och sund ekonomisk förvaltning i budgetförordningen.

8.  Europaparlamentet konstaterar att rådets största överföringar inom budgetposterna skulle kunna undvikas med hjälp av en bättre budgetplanering.

9.  Europaparlamentet upprepar att Europeiska rådets och rådets budget bör skiljas åt för att bidra till att göra de båda institutionernas ekonomiska förvaltning mer transparent och till att förbättra de båda institutionernas ansvarighet.

10.  Europaparlamentet betonar att samma ansvarighet och krav på transparens måste gälla för rådet som för de övriga institutionerna. Parlamentet uppmanar rådet att sluta sig till unionens öppenhetsregister.

11.  Europaparlamentet uppmanar på nytt Europeiska rådet och rådet att översända sin årliga verksamhetsrapport till parlamentet tillsammans med en uttömmande översikt över all den personal som institutionerna förfogar över, uppdelad per kategori, lönegrad, kön, nationalitet och yrkesutbildning.

12.  Europaparlamentet konstaterar att unionsinstitutionernas och byråernas årsrapporter skulle kunna spela en viktig roll för efterlevnaden av principerna om transparens, ansvarighet och integritet. Parlamentet uppmanar unionsinstitutionerna att i sina årsrapporter lägga till ett standardkapitel som tar upp dessa principer.

13.  Europaparlamentet anser att det är beklagligt att rådet fortfarande inte har antagit en uppförandekod. Parlamentet anser att alla unionens institutioner och byråer bör enas om en gemensam uppförandekod, som är nödvändig för dessa institutioners transparens, ansvarighet och integritet. Parlamentet uppmanar de unionsinstitutioner och byråer som fortfarande inte har en uppförandekod att utarbeta ett sådant dokument snarast möjligt.

14.  Europaparlamentet uppmanar rådet att utan ytterligare dröjsmål genomföra de interna bestämmelserna om rapportering om missförhållanden.

15.  Europaparlamentet kräver att en tydlig förklaring om ekonomiska intressen för medlemmarna i rådet offentliggörs på internet.

16.  Europaparlamentet noterar bekymrat att det inte finns några integritetsbestämmelser, förklaringar om intressekonflikter och detaljerade biografiska uppgifter för Europeiska rådets ordförande och medlemmarna av hans kansli. Parlamentet noterar vidare att det inte finns några gemensamma integritetsbestämmelser för nationella företrädare i rådet. Parlamentet uppmanar rådet att vidta åtgärder för att rätta till denna situation och att rapportera om detta till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten.

17.  Europaparlamentet välkomnar utkastet till rådets förordning om fastställande av arvoden för innehavare av höga EU-ämbeten och de besparingar som planerats inom ramen för den förordningen.

18.  Europaparlamentet uppmanar rådet att inom ramen för sina strukturer utveckla detaljerade riktlinjer och en oberoende politik för korruptionsbekämpning.

19.  Europaparlamentet noterar bekymrat den oroväckande bristen på transparens i samband med lagstiftningsförfarandet, förhandlingarna, medlemsstaternas ståndpunkter och mötena i rådet. Parlamentet uppmanar med kraft rådet att offentliggöra relevanta dokument och att införa ett tydligt rapporteringssystem så att allmänheten kan följa lagstiftningsförfarandena på ett öppet och transparent sätt.

20.  Europaparlamentet är bekymrat över bristen på transparens i trepartsmötena och förlikningssammanträdena. Parlamentet uppmanar rådet att systematiskt öka transparensen och integriteten i förbindelse med förhandlingarna.

21.  Europaparlamentet uppskattar de resultat som uppnåtts av den interinstitutionella kommittén för översättning och tolkning i arbetet med att införa en enhetlig metod som möjliggör direkta jämförelser av översättningskostnaderna för samtliga institutioner. Parlamentet gläder sig över att rådet lämnar uppgifter i överensstämmelse med denna metod.

22.  Europaparlamentet betonar att ett av de viktigaste finansiella målen för rådets generalsekretariat för 2014 – dvs. överlämnandet av Europabyggnaden före slutet av 2015 – inte uppnåddes. Parlamentet beklagar förseningen och begär att hållas informerat om de finansiella konsekvenserna av uppskjutandet.

23.  Europaparlamentet kräver på nytt att rådets fastighetspolitik ska inbegripas i den årliga verksamhetsrapporten, särskilt med tanke på hur viktigt det är att kostnaderna för denna politik motiveras ordentligt och inte är orimligt höga.

Orsaker till uppskjutandet av beslutet om beviljande av ansvarsfrihet

24.  Europaparlamentet upprepar att rådet måste vara transparent och fullt ansvarigt inför unionens medborgare för de medel det anförtros, genom att till fullo och lojalt medverka i det årliga ansvarsfrihetsförfarandet, precis som övriga unionsinstitutioner. Parlamentet anser i detta avseende att en effektiv kontroll av genomförandet av unionens budget kräver att parlamentet och rådet samarbetar på grundval av ett samarbetsavtal. Parlamentet beklagar de svårigheter som hittills uppkommit under ansvarsfrihetsförfarandena. Parlamentet betonar behovet att så snart som möjligt förbättra förmågan till dialog mellan de två institutionerna för att nå fram till en lösning som kan göra det möjligt att uppfylla det fördragsenliga mandatet och ansvarigheten gentemot medborgarna.

25.  Europaparlamentet noterar att förfarandet för att bevilja ansvarsfrihet separat för unionens enskilda institutioner och organ är en praxis som parlamentet tillämpar sedan länge för att garantera transparens och demokratisk ansvarighet gentemot unionens skattebetalare. Parlamentet understryker att detta på ett effektivt sätt garanterar parlamentets rättighet och skyldighet att kontrollera hela unionsbudgeten.

26.  Europaparlamentet noterar också att kommissionen i sin skrivelse av den 23 januari 2014 ansåg att samtliga institutioner till fullo omfattas av förfarandet för uppföljning av de iakttagelser som parlamentet gjort inom ramen för ansvarsfrihetsförfarandet, och att samtliga institutioner bör samarbeta för att säkerställa ett smidigt ansvarsfrihetsförfarande med full respekt för relevanta bestämmelser i EUF-fördraget och i relevant sekundärlagstiftning.

27.  Europaparlamentet betonar att kommissionen i sin skrivelse även slår fast att den inte kommer att kontrollera andra institutioners budgetgenomförande, och att besvara frågor adresserade till en annan institution skulle inkräkta på denna institutions självständighet att genomföra sitt eget avsnitt av budgeten.

28.  Europaparlamentet påminner om att varje institution, i enlighet med definitionen i artikel 2 b i budgetförordningen, självständigt ska genomföra sina respektive avsnitt av budgeten i enlighet med artikel 55 i den förordningen. Parlamentet betonar att man, i enlighet med den tolkning och praxis som för närvarande gäller och i syfte att säkra transparens och demokratisk ansvarighet gentemot unionens skattebetalare, beviljar ansvarsfrihet för varje enskild institution separat.

29.  Europaparlamentet understryker parlamentets befogenhet att bevilja ansvarsfrihet enligt artiklarna 316, 317 och 319 i EUF-fördraget och artiklarna 55 och 164–167 i budgetförordningen. Parlamentet anser att dessa bestämmelser är en tillräcklig rättslig grund för parlamentets utövande av sin rätt att fatta ett separat beslut om beviljande av ansvarsfrihet för rådet, utöver rätten att bevilja kommissionen ansvarsfrihet. Parlamentet bekräftar att beslutet att bevilja eller inte bevilja ansvarsfrihet är parlamentets rätt och en plikt parlamentet har gentemot unionens medborgare.

30.  Europaparlamentet betonar att det endast är rådet som sedan 2009 har vägrat att samarbeta i samband med parlamentets förfarande för beviljande av ansvarsfrihet, genom att vägra lämna den information som behövs, besvara skriftliga frågor och närvara vid utfrågningar och diskussioner om genomförandet av rådets budget, och att 3 miljarder EUR i offentliga medel därför har använts utan någon ordentlig granskning. Parlamentet anser att detta är en negativ signal till unionens medborgare.

31.  Europaparlamentet upprepar att man utan samarbetet med rådet inte kan fatta ett välgrundat beslut om beviljande av ansvarsfrihet.

32.  Europaparlamentet anser att denna situation innebär att man allvarligt misslyckats med att iaktta skyldigheterna i fördragen, särskilt principen om lojalt samarbete mellan institutionerna, och att man snabbt måste hitta en lösning så att hela unionsbudgeten kan granskas. Parlamentet hänvisar i detta avseende även till artikel 15 i EUF-fördraget, enligt vilken unionens samtliga institutioner, organ eller byråer ska säkerställa öppenhet i sitt arbete.

33.  Europaparlamentet upprepar att en effektiv budgetkontroll endast är möjligt genom samarbete mellan parlamentet och rådet, där de centrala inslagen måste omfatta formella sammanträden mellan företrädare för rådet och parlamentets budgetkontrollutskott, svar på de frågor som utskottsledamöterna ställer på basis av skriftliga frågor och tillhandahållande, på begäran, av handlingar som fungerar som bakgrundsmaterial för budgetkontroller.

34.  Europaparlamentet påminner om att man beviljar de övriga institutionerna ansvarsfrihet efter att ha behandlat de inlämnade handlingarna och de svar som getts på frågorna. Parlamentet beklagar att man upprepade gånger stöter på problem med att få svar från rådet.

35.  Europaparlamentet noterar skrivelsen från rådets generalsekreterare som svar på budgetkontrollutskottets inbjudan att delta i en diskussion den 11 januari 2016. Parlamentet betonar att skrivelsen varken är ett svar på inbjudan eller på de skriftliga frågor som skickades till rådets generalsekretariat den 25 november 2015 från parlamentets ledamöter, utan endast bekräftar den ståndpunkt som rådet redan tidigare uttryckt i fråga om utbyte av finansiell information.

36.  Europaparlamentet anser att ansvarsfrihetsförfarandet är ett viktigt verktyg för demokratisk ansvarighet gentemot unionsmedborgarna.

37.  Europaparlamentet uppmanar rådet att inleda förhandlingar med parlamentet i syfte att säkerställa att parlamentet får tillgång till information om genomförandet av rådets budget. Parlamentet anser att det är rådets skyldighet att tillhandahålla den begärda informationen.

38.  Europaparlamentet beklagar att inte alla unionens institutioner respekterar samma standarder för transparens, och anser att rådet bör göra förbättringar i detta hänseende.

39.  Europaparlamentet anser att samtidigt som situationen skulle kunna förbättras genom ett bättre samarbete mellan unionens institutioner inom ramen för fördragen, kan det i sista hand bli nödvändigt att göra en översyn av fördragen i syfte att göra ansvarsfrihetsförfarandet tydligare, i den meningen att parlamentet uttryckligen ges behörighet att bevilja alla institutioner, byråer och organ ansvarsfrihet individuellt.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra budgetförordningen för att klargöra målen för ansvarsfrihetsförfarandet och att klart och tydligt fastställa sanktioner vid underlåtenhet att följa bestämmelserna. Parlamentet betonar att detta är nödvändigt för att göra unionsinstitutionerna ansvarsskyldiga och därmed skydda EU-medborgarnas ekonomiska intressen. Parlamentet understryker att det inte bör medges några undantag.

(1) EUT L 51, 20.02.2014.
(2) EUT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(3) EUT C 373, 5.11.2015, s. 1.
(4) EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.


Ansvarsfrihet för 2014: EU:s allmänna budget – domstolen
PDF 252kWORD 301k
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt IV – domstolen (2015/2157(DEC))
P8_TA(2016)0152A8-0123/2016

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0202/2015)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2014, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0123/2016),

1.  Europaparlamentet beviljar domstolens justitiesekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av domstolens budget för budgetåret 2014.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till domstolen, Europeiska rådet, rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets resolution av den 28 april 2016 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt IV – domstolen (2015/2157(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt IV – domstolen,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0123/2016),

1.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten i sin årsrapport för 2014 konstaterade att inga väsentliga brister upptäckts på de områden som granskats när det gäller personal och upphandling för Europeiska unionens domstol (nedan kallad domstolen).

2.  Europaparlamentet gläder sig åt att revisionsrätten på grundval av sitt revisionsarbete dragit slutsatsen att betalningarna som helhet för det budgetår som avslutades den 31 december 2014 inom administrativa och andra utgifter för institutionerna och organen inte innehöll några väsentliga fel.

3.  Europaparlamentet konstaterar att domstolen för 2014 hade anslag på 355 367 500 EUR (354 880 000 EUR för 2013), och att genomförandegraden var 99 %. Parlamentet välkomnar att utnyttjandegraden ökade 2014 jämfört med 96,3 % år 2013.

4.  Europaparlamentet konstaterar att domstolens budget är en rent administrativ budget, där över 75 % av anslagen går till kostnader för personal som arbetar inom institutionen och resten till fastigheter, inventarier, utrustning och övriga utgifter.

5.  Europaparlamentet välkomnar domstolsverksamhetens produktivitet under 2014, med 1691 inlämnade ärenden till de tre domstolarna och 1685 avslutade mål under året i fråga.

6.  Europaparlamentet noterar att domstolen avslutade 719 mål under 2014 (701 avslutade mål 2013) och fick in 622 nya mål (699 under 2013). Parlamentet uppmärksammar de positiva siffrorna och anser att resultatet kan förbättras i framtiden.

7.  Europaparlamentet noterar att tribunalen under 2014 tog emot 912 nya mål, behandlade 814 mål och hade 1423 pågående mål, vilket innebar en generell ökning i antalet mål jämfört med 2012 och 2013.

8.  Europaparlamentet betonar att inrättandet av nio tillfälliga assistenttjänster vid tribunalen under 2014 bidrog till att stärka tribunalens rättsgrupp genom att garantera dess effektivitet och ge förbättrade resultat.

9.  Europaparlamentet noterar att personaldomstolen 2014 slutförde 152 mål, jämfört med 184 mål 2013, och hade 216 pågående mål. Parlamentet noterar att personaldomstolen under 2014 var mindre effektiv vad avser den allmänna juridiska verksamheten.

10.  Europaparlamentet uppmanar domstolen att fortsätta att förbättra användningen av befintliga resurser. Parlamentet anser att de interna reformer som genomfördes 2014, nämligen reformen av arbetsordningen för tribunalens och personaldomstolens funktionssätt, och utvecklingen av it-tillämpningar för att förbättra hanteringen av förfaranden och kommunikationen har bidragit till en optimal användning av resurser.

11.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten planerar att granska Europeiska unionens domstol för att bedöma dess resultat, till följd av parlamentets begäran inom ramen för ansvarsfrihetsförfarandet för 2013.

12.  Europaparlamentet noterar den information som gavs i januari 2016 avseende förteckningen av domarnas externa verksamhet, något som begärts under diskussionerna i parlamentets budgetkontrollutskott om ansvarsfriheten för 2014. Parlamentet beklagar att antalet domare som deltar i olika evenemang inte nämns. Parlamentet begär en genomgång av all extern verksamhet som bedrivs av var och en av domarna, bland annat föreläsningar, samtal, andra evenemang och förberedelser för dessa under arbetstid, och inte bara av officiellt godkänd verksamhet. Parlament begär information om alla resurser som används i samband med domarnas externa verksamhet, bland annat översättningstjänster, domstolspersonal och chaufförer.

13.  Europaparlamentet anser att all information om varje domares externa verksamhet bör vara tillgänglig för allmänheten. Parlamentet begär att denna information ska offentliggöras på domstolens hemsida och tas med i dess årliga verksamhetsrapporter.

14.  Europaparlamentet begär att förklaringar om domarnas ekonomiska intressen ska läggas ut på domstolens hemsida.

15.  Europaparlamentet förväntar sig att den pågående reformen av tribunalen kommer att vara föremål för en konsekvensanalys för att bekräfta att den är lämplig och förenklar domstolens domstolsstruktur.

16.  Europaparlamentet välkomnar de förbättringar som gjorts i applikationen e-Curia och det ökande antalet medlemsstater som började använda den under 2014. Parlamentet beklagar dock att tre medlemsstater inte finns med på förteckningen över användare.

17.  Europaparlamentet uppmanar domstolen att i högre grad utnyttja ny teknik för att ytterligare kunna minska antalet pappersutskrifter, liksom antalet möten som kräver översättning och tolkning, utan att domstolens ansvarsområden undermineras.

18.  Europaparlamentet noterar att översättningsdirektoratets verksamhet ansågs vara tillfredsställande. Parlamentet anser att besparingar fortfarande kan göras när det gäller andra handlingar än rättshandlingar genom att tillämpa ett begränsat översättningssystem.

19.  Europaparlamentet noterar att domstolen deltar i arbetsgruppen om den huvudsakliga interinstitutionella verksamheten och resultatindikatorer, som bland annat omfattar översättningskostnaderna. Parlamentet beklagar att domstolen fortfarande inte tillhandahåller uppgifter i enlighet med den harmoniserade metod som man kom överens om inom den interinstitutionella gruppen.

20.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om att agendan för domstolens möten ska tas med som en bilaga till den årliga verksamhetsrapporten.

21.  Europaparlamentet är bekymrat över att det fortfarande råder brist på kvinnor i ledande position vid domstolen och anser att obalansen bör åtgärdas så snart som möjligt.

22.  Europaparlamentet anser att domstolens svar på parlamentets fråga nr 26 (pensioner) är otillfredsställande. Parlamentet begär ett klart och detaljerat svar från domstolen, såsom andra institutioner gjort. Parlamentet anser att domstolen bör svara på alla frågor som parlamentet ställer och uppmanar domstolen att vara helt transparent när det gäller pensioner.

23.  Europaparlamentet noterar att domstolen har 75 officiella fordon i sin flotta till en kostnad på 1 168 251 EUR. Parlamentet noterar att chaufförernas löner uppgick till 2 434 599 EUR under 2014. Parlamentet anser att detta är en överdrivet stor utgift och går stick i stäv med den allmänna trenden bland unionens institutioner att begränsa användningen av officiella fordon. Parlamentet upprepar sitt krav att domstolen ska minska antalet officiella bilar som står till ledamöternas och personalens förfogande. Parlamentet betonar att kostnaden för de omfattande privata tjänster som chaufförerna tillhandahåller betalas av unionens skattebetalare. Parlamentet rekommenderar att domstolen undersöker dessa frågor i ett interinstitutionellt sammanhang och uppmanar den att främja miljövänlig rörlighet.

24.  Europaparlamentet välkomnar domstolens åtgärder för att respektera principen om miljövänlig offentlig upphandling och är positivt till att man fortsätter med denna strategi.

25.  Europaparlamentet välkomnar att domstolens fastighetspolitik nu bifogats den årliga verksamhetsrapporten.

(1) EUT L 51, 20.2.2014.
(2) EUT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(3) EUT C 373, 10.11.2015, s. 1.
(4) EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.


Ansvarsfrihet för 2014: EU:s allmänna budget – revisionsrätten
PDF 261kWORD 304k
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt V – revisionsrätten (2015/2158(DEC))
P8_TA(2016)0153A8-0107/2016

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0203/2015)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2014, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen(4) om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0107/2016).

1.  Europaparlamentet beviljar revisionsrättens generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av revisionsrättens budget för budgetåret 2014.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till revisionsrätten, Europeiska rådet, rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets resolution av den 28 april 2016 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt V – revisionsrätten (2015/2158(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt V – revisionsrätten,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0107/2016).

1.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrättens slutliga årsredovisning granskas av en oberoende extern revisionsbyrå – PricewaterhouseCoopers SARL. Syftet med detta är att se till att samma principer om transparens och redovisningsskyldighet tillämpas på revisionsrätten som på de av revisionsrätten reviderade organen. Parlamentet noterar att revisionsbyrån anser att ”årsredovisningen ger en sann och rättvisande bild av Europeiska revisionsrättens finansiella ställning”.

2.  Europaparlamentet betonar att revisionsrätten under 2014 hade åtagandebemyndiganden som uppgick till totalt 133 498 000 EUR (142 761 000 EUR för 2013), och att utnyttjandegraden för dessa anslag var 98,8 % jämfört med 92 % under 2013. Parlamentet välkomnar den förbättrade utnyttjandegraden med en minskad budget.

3.  Europaparlamentet betonar att revisionsrättens budget är rent administrativ, där ett stort belopp går till kostnader för personer som arbetar inom institutionen.

4.  Europaparlamentet konstaterar revisionsrättens viktiga roll för att säkerställa ett bättre och smartare utnyttjande av unionsmedlen. Parlamentet påminner om att revisionsrätten befinner sig i en utmärkt position för att bistå lagstiftaren och budgetmyndigheten med värdefulla åsikter om resultaten och följderna av EU:s politik, vilket skulle kunna förbättra den EU-finansierade verksamhetens ekonomi, effektivitet och ändamålsenlighet.

5.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens reformprojekt som inleddes i slutet av 2014 i syfte att effektivisera revisionsprocessen och omvandla revisionsrätten till en uppgiftsbaserad organisation och utvidga personalens arbetsuppgifter. Revisionsrätten uppmanas att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de mål som uppnåtts och de effekter som konstaterats efter denna reform.

6.  Europaparlamentet påminner revisionsrätten om att parlamentet, rådet och kommissionen i punkt 54 i den gemensamma ansatsen för de decentraliserade byråerna från 2012 kom överens om att alla aspekter på externa revisioner som lagts ut på entreprenad fortfarande ”faller [...] helt inom revisionsrättens ansvarsområde; revisionsrätten sköter alla nödvändiga administrativa förfaranden och upphandlingsförfaranden och finansierar dessa såväl som eventuella andra kostnader i samband med externa revisioner som lagts ut på entreprenad från sin egen budget”. Parlamentet beklagar djupt att den nya revisionsmetoden, som innebär att man anlitar privata revisionsbyråer, har lett till en ökad administrativ börda för de decentraliserade byråerna. Parlamentet är bekymrat över att detta har lett till att den administrativa bördan har ökat med 85 %, dvs. mer än 13 000 timmar jämfört med den föregående revision som utfördes av revisionsrätten, vilket i genomsnitt motsvarar 3,5 heltidsekvivalenter. Parlamentet beklagar att den tid som gick åt till upphandlingar och administration av revisionskontrakt innebar över 1 400 timmar extra arbete för de decentraliserade byråerna, och att de totala extrautgifterna för externa privata revisionsbyråer under 2014 uppgick till 550 000 EUR. Parlamentet upprepar sin uppmaning till revisionsrätten att följa den gemensamma ansatsen och att ingå avtal med och betala för byråernas externa revisorer och att ge de privata revisionsbyråerna bättre vägledning för att väsentligt minska den administrativa bördan.

7.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten planerar att granska domstolen för att bedöma dess resultat, till följd av parlamentets begäran i dess resolution av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för budgetåret 2013(6).

8.  Mot bakgrund av detta goda samarbete uppmanar Europaparlamentet revisionsrätten att ta fram en särskild rapport om huruvida kommissionen har utnyttjat sina befogenheter väl när det gäller stöd till och kontroll av medlemsstaterna när de genomför unionsbudgeten.

9.  Europaparlamentet stöder revisionsrätten i dess ansträngningar att ge effektivitetsrevisioner mer resurser. Parlamentet förväntar sig att den uppgiftsbaserade organisationen av revisionspersonal ska göra det möjligt för revisionsrätten att fördela resurser på ett mer flexibelt sätt utan att underminera sitt uppdrag. Europaparlamentet anser att det nära samarbetet, i enlighet med artikel 287.3 i EUF-fördraget, mellan revisionsrätten och de högsta nationella revisionsorganen bör fortsätta, i synnerhet när det gäller granskningsrapporterna över resultaten (värde för pengarna) för EU:s olika politikområden och program samt kontrollen av den delade förvaltningen. Parlamentet förväntar sig konkreta resultat när det gäller överlämnandet av revisionsrättens årliga arbetsprogram.

10.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens initiativ att reformera sitt system med olika avdelningar, och skulle vilja veta mera om förslaget.

11.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten 2014 levererade sitt hittills mest omfattande resultat. Parlamentet välkomnar nya metoder, t.ex. översiktsanalyser.

12.  Europaparlamentet konstaterar att den tid som krävs för att utarbeta särskilda rapporter har förkortats sedan 2008, även om målet på 18 månader ännu inte har nåtts. Parlamentet betonar att målet måste vara realistiskt så att rapporternas kvalitet inte äventyras.

13.  Europaparlamentet uppmuntrar revisionsrätten att undersöka förhållandet mellan antalet särskilda rapporter och deras leverans i rätt tid.

14.  Europaparlamentet betonar att rekommendationerna i de särskilda rapporterna ofta är otydliga och anser att de konsekvent bör redovisa de positiva och de negativa aspekterna av de berörda ländernas uppträdande.

15.  Europaparlamentet välkomnar att skyldigheten att minska personalstyrkan med 5 % har uppfyllts utan att ge negativa effekter för revisionsrättens policy som går ut på att stärka dess revisionsenheter. Revisionsrätten uppmanas att se till att ytterligare nedskärningar inte påverkar rapporternas kvalitet negativt.

16.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att utöver kvalifikationer och expertis även beakta den geografiska balansen bland sin personal, särskilt för chefstjänster och direktionsposter.

17.  Europaparlamentet uppskattar de ansträngningar som revisionsrätten har gjort för att förbättra könsfördelningen i sin personal. Parlamentet framhåller och välkomnar att antalet kvinnliga revisorer har ökat, vilket tveklöst kommer att leda till fler kvinnor på ansvarsfulla positioner i denna sektor och skapande av nätverk för kvinnliga revisorer. Parlamentet framhåller att man måste fortsätta att arbeta i denna riktning.

18.  Europaparlamentet uppskattar de ansträngningar som revisionsrätten har gjort när det gäller vidareutbildning för sina revisorer, för att effektivare kunna förvalta och uppdatera kunskap. Parlamentet gratulerar revisionsrätten till samarbetet med universitetet i Metz/Nancy för att skapa specialistkurser i EU-revision, och uppmuntrar revisionsrätten att i samma syfte etablera kontakter med andra universitet i Europa.

19.  Europaparlamentet noterar att de anslag som återstår i det kontrakt som upprättades för att betala för K3-byggnaden kommer att användas för att rusta upp K2-byggnaden. Parlamentet skulle vilja veta hur arbetet fortskrider.

20.  Europaparlamentet upprepar sin begäran att revisionsrättens fastighetspolitik ska bifogas dess årliga verksamhetsrapport.

21.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten har ansträngt sig för att minska översättningskostnaderna. Parlamentet anser att man skulle kunna överväga ingående av ett samarbetsavtal för översättning – i likhet med det som de rådgivande kommittéerna har med parlamentet – som en del i revisionsrättens strategi för 2013–2017 i syfte att förbättra effektiviteten och minska kostnaderna. Revisionsrätten ombeds överväga att lägga ut översättningen på entreprenad, som ytterligare ett sätt att minska kostnader.

22.  Europaparlamentet noterar de resultat som uppnåtts av den interinstitutionella kommittén för översättning och tolkning i arbetet med att komma överens om en enhetlig metod som möjliggör direkta jämförelser av översättningskostnaderna för samtliga institutioner. Parlamentet gläder sig över att revisionsrätten lämnar uppgifter i överensstämmelse med denna metod.

23.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att i sina årliga verksamhetsrapporter, i överensstämmelse med gällande bestämmelser om uppgiftsskydd och konfidentialitet, inbegripa resultaten och följderna av de ärenden som Olaf har avslutat där institutionen eller någon av dess anställda varit föremål för utredning.

24.  Europaparlamentet noterar att genomförandet av rekommendationerna från tjänsten för internrevision, dvs att se över reglerna i handledningen för tjänsteresor, sköts upp av tekniska skäl.

25.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens första steg mot en papperslös miljö. Parlamentet stöder revisionsrättens initiativ men förväntar sig att parlamentets budgetkontrollutskott även i fortsättningen får några papperskopior av revisionsrättens rapporter. Parlamentet stöder än så länge den miljöstrategi som revisionsrätten har infört, inklusive dess fokus på att minska sin energikonsumtion och att utnyttja videokonferenser i större omfattning, installationen av ett system för återvinning av regnvatten samt främjandet av hållbara transporter.

26.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrättens budskap i medierna har blivit tydligare. Parlamentet förväntar sig ytterligare förbättringar.

27.  Europaparlamentet uppskattar samarbetet mellan revisionsrätten och parlamentets budgetkontrollutskott, och välkomnar revisionsrättens regelbundna återkoppling som svar på utskottets begäranden.

(1) EUT L 51, 20.2.2014.
(2) EUT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(3) EUT C 373, 5.11.2015, s. 1.
(4) EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(6) Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt V – revisionsrätten (EUT L 255, 30.9.2015, s. 123.)


Ansvarsfrihet för 2014: EU:s allmänna budget – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
PDF 260kWORD 308k
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (2015/2159(DEC))
P8_TA(2016)0154A8-0111/2016

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0204/2015)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2014, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0111/2016),

1.  Europaparlamentet beviljar Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs budget för budgetåret 2014.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska rådet, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt till Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets resolution av den 28 april 2016 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (2015/2159(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut av den 18 november 2015, vilket avslutar den undersökning på eget initiativ som ombudsmannen gjort av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (1770/2013/JF),

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0111/2016).

1.  Europaparlamentet gläder sig över att revisionsrätten på grundval av sitt revisionsarbete dragit slutsatsen att betalningarna som helhet för det budgetår som avslutades den 31 december 2014 inom administrativa och andra utgifter för institutionerna och organen inte innehöll några väsentliga fel.

2.  Europaparlamentet noterar bekymrat att revisionsrätten i årsrapporten för 2014 konstaterade brister angående Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) i fyra fall av de 15 granskade upphandlingsförfarandena.

3.  Europaparlamentet gläder sig över att EESK som reaktion på revisionsrättens iakttagelser har inrättat en särskild stödenhet för offentlig upphandling, som ska bistå andra direktorat än direktoratet för logistik, som redan har en sådan enhet. Parlamentet förväntar sig att den kommer att vara fullt operativ under det andra halvåret 2016.

4.  Europaparlamentet noterar att EESK:s budget för 2014 uppgick till 128 559 380 EUR (130 104 400 EUR år 2013), vilket utgör en minskning med 1,19 % jämfört med budgeten för 2013, med en utnyttjandegrad på 95,6 %. Parlamentet noterar vidare ökningen av utnyttjandegraden under 2014, men beklagar att den fortfarande inte uppnått 2012 års nivå på 96,8 %.

5.  Europaparlamentet understryker att EESK:s budget är en rent administrativ budget där en stor del av anslagen går till kostnader för personal som arbetar inom institutionen och resten till fastigheter, inventarier, utrustning och diverse driftsutgifter.

6.  Europaparlamentet tar del av de iakttagelser som följer upp parlamentets resolution av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för 2013(6), vilken bifogats EESK:s årliga verksamhetsrapport.

7.  Europaparlamentet noterar att EESK utarbetade färre betänkanden och yttranden under 2014 och att färre möten anordnades om lagstiftningsärenden. Parlamentet är dock förvånat över det ökade antalet rättsliga yttranden som utfärdades av rättstjänsten under den perioden. Parlamentet begär att få information om orsakerna till denna ökning.

8.  Europaparlamentet noterar att ett samarbetsavtal mellan EESK och parlamentet, med två bilagor om administrativt samarbete och budgetkonsekvenser som också ingår i ett parallellavtal mellan parlamentet och Regionkommittén, undertecknades den 5 februari 2014 med målet att utveckla ett politiskt och administrativ samarbete.

9.  Europaparlamentet välkomnar EESK:s svar på parlamentets uppmaning i ovannämnda resolution om ansvarsfrihet för 2013 att göra en individuell utvärdering av samarbetsavtalets följder när det gäller personal, utgifter, synergier, mervärde och innehållsmässig kvalitet.

10.  Europaparlamentet anser att det fortfarande finns utrymme för förbättringar inom ramen för samarbetsavtalet, i synnerhet på det politiska området. Parlamentet anser att parlamentet, EESK och regionkommittén kan utveckla nya synergier som kommer att förbättra produktiviteten på alla nivåer inom samarbetsområdena, och kräver att det fastställs specifika och detaljerade bestämmelser om hur de tjänster som delas av de tre institutionerna ska fungera. Parlamentet begär att en undersökning genomförs bland EESK:s medlemmar för att utvärdera deras tillfredsställelse med de tjänster som Europaparlamentets utredningstjänst (EPRS) tillhandahåller. Parlamentet kräver att det hålls underrättat om uppföljningen av samarbetsavtalet.

11.  Europaparlamentet kräver att en detaljerad utvärdering för varje enskild institution av de budgetbesparingar och/eller ökade budgetutgifter som gjorts till följd av samarbetsavtalet inkluderas i översynen efter halva tiden av avtalet.

12.  Europaparlamentet noterar att EESK har genomfört de nya reglerna för ersättning av ledamöternas utgifter för resor, vilka baseras på verkliga kostnader, enligt parlamentets begäran förra året i sin resolution om ansvarsfrihet för 2013. Parlamentet gläder sig över att systemet fullt ut hade genomförts i början av EESK:s innevarande mandatperiod som började hösten 2015.

13.  Europaparlamentet noterar bekymrat att den totala ersättningen för reseutgifter och traktamenten till EESK:s ledamöter uppgick till 17 375 864 EUR. Parlamentet uppmanar institutionen att utveckla en systematisk strategi för att avsevärt minska dessa utgifter och ersättningar.

14.  Europaparlamentet noterar att EESK – inom ramen för samarbetsavtalet – år 2014 hade en positiv balans på 1 560 000 EUR. Parlamentet konstaterar bekymrat att man inom ramen för detta samarbetsavtal har överfört 36 tjänstemän från EESK och 24 från Regionkommittén, som alla kom från översättningsenheterna och som i de flesta fall var mycket nära pensionsålder, vilket innebär betydliga besparingar på personalområdet för båda institutionerna (löner och pensioner), men en avsevärd ökning i parlamentets personalutgifter både på kort sikt (löner) och på lång sikt (pensioner).

15.  Europaparlamentet beklagar ökningen av kostnaderna för personalens tjänsteresor från 338 366 EUR år 2013 till 387 481 EUR år 2014 (14,5 %).

16.  Europaparlamentet kräver att man i den årliga verksamhetsrapporten inkluderar en översikt över anställda i ledande ställning, uppdelad efter nationalitet, kön och ställning.

17.  Europaparlamentet välkomnar det nära samarbetet mellan EESK och Regionkommittén i förbindelse med utarbetandet av de interna bestämmelserna om rapportering av missförhållanden, eftersom de delar på vissa enheter och en del av personalen. Parlamentet anser dock att det har tagit alltför lång tid för EESK att godkänna dessa bestämmelser, Parlamentet gläder sig emellertid över att bestämmelserna verkställs med retroaktiv verkan.

18.  Europaparlamentet noterar den lätta ökningen under 2014 av antalet personer av det ena könet som innehade befattningar i ledande ställning (40 % – 39 % år 2013). Parlamentet beklagar dock den klyfta som fortfarande finns och som inte har någon motsvarighet i de andra kategorierna. Parlamentet betonar vikten av att fastställa mål på medellång sikt som kan göra det möjligt att uppnå nödvändig balans, och anser att man aktivt måste arbeta vidare i detta avseende.

19.  Europaparlamentet gläder sig över att EESK har infört en särskild kurs i etik och integritet för att förbättra kunskaperna och öka medvetenheten om personalens rättigheter och skyldigheter. Parlamentet anser dock att denna kurs inte bör vara obligatorisk enbart för nya medarbetare, utan för all personal.

20.  Europaparlamentet beklagar att EESK ännu inte har genomfört alla de åtgärder som parlamentet krävde i punkt 24 i sin ovannämnda resolution om ansvarsfrihet för 2013. Parlamentet anser att EESK inte borde ha underlåtit att lämna information till parlamentets presidium och deegna ledamöterna och personalen om domstolens två domar mot EESK, och i stället välja att inkludera denna information i andra publikationer av allmän karaktär. Parlamentet hoppas att denna form av brister kommer att lösas i förbindelse med utarbetandet av de nya bestämmelserna om rapportering av missförhållanden och därmed kan korrigeras i detta specifika fall med retroaktiv verkan.

21.  Europaparlamentet förväntar sig att EESK, i samband med genomförandet av de nya bestämmelserna om rapportering av missförhållanden, omedelbart och effektivt kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att garantera erkännande av, respekt för och behandling som uppgiftslämnare i de fall som erkänts som sådana av personaldomstolen innan dessa bestämmelser antogs. Parlamentet kräver att nödvändiga åtgärder vidtas för att en gång för alla få stopp på angreppen mot dessa uppgiftslämnare i olika EESK-publikationer.

22.  Europaparlamentet beklagar att ombudsmannen i ovannämnda beslut, som avslutar undersökningen av EESK (1770/2013/JF), förklarar att EESK endast delvis accepterade de förslag som lades fram för att avhjälpa de administrativa missförhållandena. Parlamentet beklagar vidare att EESK varken har erkänt de administrativa missförhållandena eller det felaktiga beslutet att förflytta den klagande. Parlamentet beklagar också att EESK inte har gått med på att erkänna dessa principiella fel, trots att man i praktiken har accepterat vissa av ombudsmannens rekommendationer att bevilja den klagande kompensation för de orättvisor som har begåtts.

23.  Europaparlamentet tar del av den information som lämnades av EESK i uppföljningen till ovannämnda resolution om ansvarsfrihet för 2013 om användningen av videokonferenser. Parlamentet kräver att det även i fortsättningen hålls underrättat om de framsteg som görs i detta avseende. Parlamentet anser att användningen av videokonferenser och liknande teknik kommer att göra det möjligt för EESK att minska rese- och sammanträdeskostnaderna avsevärt.

24.  Europaparlamentet noterar att antalet möten med hjälp av videokonferenser har fördubblats jämfört med 2013. Parlamentet konstaterar att videokonferenser har använts i möten där det inte behövdes någon tolkning. Parlamentet uppmuntrar EESK att effektivt utnyttja språkundervisningen för att säkerställa att det behövs mindre tolkning och så att institutionens arbete därmed blir mer effektivt och ändamålsenligt.

25.  Europaparlamentet uppmanar EESK att stärka sin informations- och kommunikationspolitik liksom sin närvaro i social medier.

26.  Europaparlamentet noterar EESK:s insatser för att förbättra sin synlighet med stöd av en effektiv informations- och kommunikationspolitik. Parlamentet anser att det är bra att fokusera dels på att stärka det interinstitutionella samarbetet i syfte att förbättra kommunikationerna och synligheten, dels på att utöka institutionernas ledamöters närvaro på nationell nivå, och uppmuntrar EESK till att fortsätta att arbeta i denna riktning. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang alla nya insatser för att förbättra informationsflödet och därmed transparensen.

27.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att andelen begärda men ej utnyttjade tolkningstjänster har minskat från 5,1 % år 2013 till 4,3 % år 2014. Parlamentet förväntar sig att de villkor som förhandlats fram inom ramen för samarbetsavtalet kommer att medföra ytterligare besparingar i tolkningskostnaderna.

28.  Europaparlamentet är förvånat över minskningen på 1 % av den översättning som utförs utanför institutionen jämfört med 2013. Parlamentet förväntar sig att denna tendens kommer att ändras efter genomförandet av samarbetsavtalet som föreskriver att mer översättning ska utföras utanför institutionen efter överföringen av översättare till parlamentet.

29.  Europaparlamentet uppskattar de resultat som uppnåtts av den interinstitutionella kommittén för översättning och tolkning i arbetet med att införa en enhetlig metod som möjliggör direkta jämförelser av översättningskostnaderna för samtliga institutioner. Parlamentet gläder sig över att EESK lämnar uppgifter i överensstämmelse med denna metod.

30.  Europaparlamentet beklagar att ett större evenemang fick skjutas upp under 2014. Parlamentet uppmanar på nytt EESK att bättre planera anordnandet av interna evenemang.

31.  Europaparlamentet välkomnar inbegripandet i den årliga verksamhetsrapporten av resultaten och följderna av de ärenden som Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) avslutade under 2014.

32.  Europaparlamentet välkomnar EESK:s beslut att inkludera sin fastighetspolitik i den årliga verksamhetsrapporten.

33.  Europaparlamentet noterar samarbetet mellan EESK och parlamentets budgetkontrollutskott, framför allt i förbindelse med ansvarsfrihetsförfarandet.

(1) EUT L 51, 20.2.2014.
(2) EUT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(3) EUT C 373, 10.11.2015, s. 1.
(4) EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(5) EGT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(6)Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EUT L 255, 30.9.2015, s. 128).


Ansvarsfrihet för 2014: EU:s allmänna budget – Regionkommittén
PDF 345kWORD 317k
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt VII – Regionkommittén (2015/2160(DEC))
P8_TA(2016)0155A8-0132/2016

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0205/2015)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2014, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0132/2016),

1.  Europaparlamentet beviljar Regionkommitténs generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av Regionkommitténs budget för budgetåret 2014.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Regionkommittén, Europeiska rådet, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt till Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets resolution av den 28 april 2016 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt VII – Regionkommittén (2015/2160(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt VII – Regionkommittén,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0132/2016).

1.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin årsrapport för 2014 konstaterade att inga allvarliga brister upptäcktes på de områden som granskats när det gäller personal och upphandling för Regionkommittén.

2.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten på grundval av sitt revisionsarbete drar slutsatsen att betalningarna som helhet under det budgetår som slutade den 31 december 2014 avseende administrativa och andra utgifter för institutionerna och organen inte innehöll några väsentliga fel.

Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

3.  Europaparlamentet noterar att Regionkommittén för 2014 hade en godkänd budget på 87 600 000 EUR (87 373 000 EUR för 2013), varav 86 300 000 EUR var åtagandebemyndiganden, med en utnyttjandegrad på 98,5 %. Parlamentet välkomnar ökningen av utnyttjandegraden under 2014.

4.  Europaparlamentet noterar att mål 4 för direktoratet för administration och ekonomi­, dvs. att säkerställa effektiva interna kontrollrutiner och övervaka genomförandet av budgetbestämmelserna­, inte hade uppfyllts för två av tre effektindikatorer: antalet korrigeringar av rättsliga och budgetmässiga åtaganden eller betalningar sjönk under målet på 4 %, medan antalet finansiella undantag ökade med 6 % under 2014 i stället för att minska med 3 %.

5.  Europaparlamentet är bekymrat över ökningen av antalet rapporterade undantag, dvs. 87 finansiella undantag och tre administrativa undantag. Parlamentet betonar att de tre administrativa undantagen gällde bristande efterlevnad av interna förfaranden. Parlamentet noterar att fyra undantag gjordes 2014 (jämfört med ett under 2013) avseende upphandlingsregler eller kontraktförvaltning, och att de flesta rapporterade undantag (58 av 81) gäller avsaknad av eller otillräckliga rättsliga åtaganden. Parlamentet begär detaljerad information om hur dessa undantag uppstått och om de berörda beloppen. Parlamentet kräver en fullständig rapport senast i slutet av juni 2016 om de korrigerande åtgärder som har vidtagits för att förebygga liknande situationer.

6.  Europaparlamentet noterar de 13 överföringar mellan budgetposter som gjordes under budgetåret 2014. Parlamentet anser att de överföringar som avser de politiska gruppernas kommunikationsbudget och publicering i Europeiska unionens officiella tidning kunde ha förutsetts i den budget som ursprungligen godkändes.

Besparingar och administrativa utgifter

7.  Europaparlamentet betonar att Regionkommitténs budget är en rent administrativ budget, där en stor del av anslagen går till kostnader för personal som arbetar inom institutionen och resten till fastigheter, inventarier, utrustning och diverse driftsutgifter.

8.  Europaparlamentet konstaterar emellertid att totalt 8 277 556 EUR användes 2014 enbart för resekostnader och traktamenten för res- och sammanträdesdagar för Regionkommitténs ledamöter och suppleanter plus 409 100 EUR för tjänsteresor och resekostnader för personal. Parlamentet anser att antalet tjänsteresor är extremt högt (787), liksom ledamöternas resekostnader och traktamenten för res- och sammanträdesdagar. Parlamentet anser att de tjänsteresor som ledamöterna utför klart och tydligt bör beskrivas i den årliga verksamhetsrapporten, tillsammans med detaljerade uppgifter om utgifterna och en kostnads- och nyttoanalys. Parlamentet betonar att hänvisningen till ledamöternas tjänsteresor är vag och otydlig och att den inte anger tydliga belopp. Parlamentet uppmanar bestämt Regionkommittén att alltid inbegripa uppgifter om ledamöternas tjänsteresor i sin årliga verksamhetsrapport.

9.  Europaparlamentet anser att det totala belopp på 9 594 089 EUR som Regionkommittén betalade 2014 i hyreskostnader (externa uthyrare) är alldeles för högt. Parlamentet påpekar att även efter det att man dragit av Europeiska Ekonomiska och Sociala kommitténs (EESK) andel på 1 181 382 EUR, förblir det nettobelopp som betalats av Regionkommittén högre än dessa hyresbetalningars bokföringsmässiga andel, och att skillnaden registrerats som kostnader för fastigheter (852 464 EUR). Parlamentet betonar att den största delen av Regionskommitténs skulder är ett resultat av transaktioner som genererats av de hyrda byggnaderna (95,6 % år 2014), och att den finansiella skulden orsakad av hyror i slutet av 2014 uppgick till 65 051 695 EUR. Parlamentet uppmanar Regionkommittén att tillsammans med parlamentet och kommissionen ta fram lösningar för att minska kostnaderna, t.ex. i högre grad gemensamt utnyttja byggnader och sammanträdesrum och konferenslokaler.

10.  Europaparlamentet kräver att Regionkommitténs fastighetspolitik ska inbegripas i den årliga verksamhetsrapporten, särskilt med tanke på hur viktigt det är att kostnaderna för en sådan politik rationaliseras på lämpligt sätt och att de inte är överdrivet höga.

11.  Europaparlamentet noterar besparingarna i tolkningskostnaderna. Parlamentet beklagar att Regionkommitténs årliga verksamhetsrapport inte omfattar detaljerade uppgifter om användning och avbokning av tolktjänster. Parlamentet begär att dessa uppgifter inkluderas i Regionskommitténs årliga verksamhetsrapport för 2015.

12.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att Regionkommittén inkluderade information om oanvända tolkningstjänster i den årliga verksamhetsrapporten för 2013. Parlamentet anser att det är positivt att andelen outnyttjade tolkningstjänster har minskat från 3,23 % år 2012 till 2,51 % år 2013, och tror att denna andel ytterligare kan minskas. Parlamentet uppmanar Regionkommittén att bättre planera sina sammanträden.

13.  Europaparlamentet noterar att Regionkommittén i högre grad använde sig av videokonferenser. Parlamentet beklagar dock förseningen när det gäller införandet av bärbar utrustning för videokonferenser, och begär att hållas underrättat om utvecklingen i detta avseende i Regionkommitténs årliga verksamhetsrapport för 2015. Parlamentet noterar att videokonferenser enligt Regionkommittén har använts i möten där det inte behövdes någon tolkning. Parlamentet uppmuntrar Regionkommittén att effektivt utnyttja språkundervisningen för att säkerställa att det behövs mindre tolkning och därmed göra Regionkommitténs arbete mer produktivt och effektivt. Parlamentet uppmanar Regionkommittén att förse den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten med en uppdatering om denna fråga senast i slutet av juni 2016.

14.  Europaparlamentet vill att man i stor omfattning använder sig av videokonferenser och annan liknande utrustning för att avsevärt minska kostnaderna. Parlamentet förstår inte hur ett så stort antal tjänsteresor till Grekland eller Italien (77 respektive 125) kan ge ett mervärde för medborgarna i dessa länder eller i unionen.

Samarbete och avtal

15.  Europaparlamentet välkomnar antagandet 2014 av stadgan för flernivåstyre i Europa, som lanserades med ett åtagande om att utveckla nya former för dialog och partnerskap mellan alla offentliga myndigheter inom unionen för att optimera den offentliga politiken och de offentliga utgifterna och förbättra genomförandet av politiken. Parlamentet begär att få information om projektstrategin i detta avseende och det resultat som uppnås.

16.  Europaparlamentet noterar att samarbetsavtalet mellan parlamentet, Regionskommittén och EESK undertecknades den 5 februari 2014 med målet att utveckla ett politiskt samarbete. Parlamentet noterar att man också enades om en bilaga om administrativt samarbete.

17.  Europaparlamentet anser att det fortfarande finns utrymme för förbättringar av samarbetet mellan parlamentet och Regionkommittén på grundval av samarbetsavtalet, i synnerhet på den politiska sidan. Parlamentet uppmanar de båda institutionerna att undersöka om nya synergier som förbättrar produktiviteten inom de områden som omfattas av samarbetsavtalet kan uppnås, och begär att hållas underrättat om utvecklingen i detta avseende. Parlamentet kräver att det fastställs specifika och detaljerade bestämmelser om hur de tjänster som delas av parlamentet, Regionkommittén och EESK ska fungera.

18.  Europaparlamentet begär att en undersökning genomförs bland Regionkommitténs medlemmar för att utvärdera deras tillfredsställelse med de tjänster som Europaparlamentets utredningstjänst (EPRS) tillhandahåller. Parlamentet vill även i fortsättningen få information om hur samarbetsavtalet utvecklas.

19.  Europaparlamentet kräver att en detaljerad analys för varje institution av de budgetbesparingar och ökade budgetkostnader som följer av samarbetsavtalet inkluderas i översynen efter halva tiden av avtalet.

20.  Europaparlamentet noterar att Regionkommittén och EESK, inom ramen för samarbetsavtalet, hade ett positivt budgetläge under 2014. Parlamentet konstaterar bekymrat att man inom ramen för detta avtal har överfört 24 tjänstemän från Regionkommittén och 36 från EESK, som alla kom från översättningsenheterna och som i de flesta fall var mycket nära pensionsålder, vilket innebär betydliga budgetbesparingar på personalområdet för de båda institutionerna (löner och pensioner), men en avsevärd ökning i parlamentets utgifter både på kort sikt (löner) och på lång sikt (pensioner).

21.  Europaparlamentet noterar det faktum att det administrativa bilaterala samarbetsavtalet mellan Regionkommittén och EESK undertecknades 2015. Parlamentet kräver att det hålls underrättat om detta bilaterala samarbete i samband med halvtidsöversynen.

22.  Europaparlamentet noterar samarbetet mellan Regionkommittén och parlamentets budgetkontrollutskott, framför allt när det gäller ansvarsfrihetsförfarandet.

Personaladministration

23.  Europaparlamentet beklagar att mål 2 för direktoratet för översättning, dvs. att förbättra arbetsmetoderna och optimera förvaltningen av personalresurser och ekonomiska resurser, inte uppfylldes. Parlamentet är bekymrat över den låga genomförandegraden av budgetpost 1420 (externalisering av översättning och översättningsverktyg). Parlamentet noterar i synnerhet att genomförandet av budgeten för flera av de poster som gäller översättning låg kraftigt under genomsnittet från föregående år.

24.  Europaparlamentet uppskattar de resultat som uppnåtts av den interinstitutionella kommittén för översättning och tolkning i arbetet med att införa en enhetlig metod, som möjliggör direkta jämförelser av översättningskostnaderna för samtliga institutioner. Parlamentet gläder sig över att Regionkommittén lämnar uppgifter i överensstämmelse med denna metod.

25.  Europaparlamentet noterar den fortsatta bristen på kvinnor på höga befattningar inom Regionkommittén. Parlamentet efterlyser inrättandet av en jämställdhetsplan med särskild inriktning på ledande befattningar, så att denna obalans kan åtgärdas så snart som möjligt.

26.  Europaparlamentet beklagar att mindre än 35 % av de ledande befattningarna innehas av kvinnor, trots att mer än 60 % av personalen består av kvinnor. Parlamentet betonar därför att andelen kvinnor bland de högsta cheferna endast uppgår till 28 %. Parlamentet uppmanar Regionkommittén att rätta till denna obalans när det gäller kvinnor.

Upphandling och förvaltning av kontrakt

27.  Europaparlamentet betonar att revisionskommittén granskade Regionkommitténs aktuella upphandlingsmetoder och utfärdade rekommendationer avseende en förbättring av betalningsgången, tillsammans med 15 åtgärder för att förstärka kontrollsystemen. Parlamentet begär att få detaljerad information om kvalitetskontrollgruppen för upphandlingar och det resultat den uppnått, samt en beskrivning och en uppföljning av rekommendationerna från revisionskommittén i detta hänseende senast i slutet av juni 2016.

28.  Europaparlamentet beklagar att antalet undantag från upphandlingsreglerna eller kontraktförvaltningen ökade från 1 undantag 2013 till 4 år 2014. Parlamentet noterar att ett sådant undantag berodde på ett fel i ett gemensamt förfarande mellan Regionkommittén och parlamentet med avseende på it-tjänsternas kontinuitet. Parlamentet uppmanar Regionkommittén att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den här typen av situation inte uppstår igen. Parlamentet uppmanar Regionkommittén att utan dröjsmål åtgärda det aktuella problemet med alla rapporterade undantag till följd av bristande efterlevnad av bestämmelserna i budgetförordningen eller i den interna arbetsordningen. Parlamentet noterar dock att antalet undantag endast utgör 0,4 % av de berörda transaktionerna.

Internrevision

29.  Europaparlamentet noterar att revisionskommittén, som inrättades 2013, höll två sammanträden 2014. Parlamentet är bekymrat över slutsatserna av uppföljningen av granskningen av it-projektens resultat. Parlamentet anser att it-projektens och it-tillämpningarnas resultat är en tydligt bekräftad svaghet, som man gjort mycket lite om något alls för att åtgärda. Parlamentet beklagar djupt att endast en av revisionskommitténs 15 rekommendationer avslutades. Parlamentet begär att få en konsekvensanalys av dessa it-projekt och deras mervärde för unionsmedborgarna före slutet av juni 2016.

30.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att 16 av 18 rekommendationer från revisorerna om effektiviteten när det gäller den externa skriftliga kommunikationen avslutades och att risken för bristande effektivitet och ändamålsenlighet på grund av de kvarstående rekommendationerna, enligt den andra uppföljningsrapporten, betraktades som låg.

31.  Europaparlamentet noterar generalsekreteraens godkännande 2015 av revisionen av lämpligheten med systemet för definition av lagstadgade rättigheter, och kräver kompletterande information om de 19 rekommendationerna för revision av förfarandena för vidaredelegering, förbättring av riskanalyserna i samband med kontrollerna av resultat, definition eller revision av förfaranden och checklistor, tillämpning av utbildningspolitiken, offentliggörande av beslut om utnämningar, överföringar och status. Parlamentet uppmanar Regionkommittén att senast i slutet av juni 2016 lägga fram en handlingsplan som utarbetats av den granskade enheten och som bör omfatta frister för genomförandet av korrigerande åtgärder.

Bestämmelser om rapportering av missförhållanden, intressekonflikter och ”svängdörrssituationer”

32.  Europaparlamentet gläder sig över att Regionkommittén antagit ett beslut om bestämmelser för rapportering av missförhållanden(6), vilket trädde i kraft den 1 januari 2016. Parlamentet anser emellertid att det tog alltför lång tid att anta dessa bestämmelser. Parlamentet uppmanar Regionkommittén att offentliggöra dem och att i sin årliga verksamhetsrapport informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om hur genomförandet av dem framskrider. Parlamentet välkomnar dock det nära samarbetet mellan Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén i förbindelse med utarbetandet av deras interna bestämmelser om rapportering av missförhållanden, eftersom de delar på vissa enheter och en del av personalen. Parlamentet gläder sig också över att bestämmelserna verkställs med retroaktiv verkan.

33.  Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att Regionkommittén har behandlat samma fall av rapportering av missförhållanden sedan 2003 och att Regionkommittén, trots de domar som utfärdades av Europeiska unionens personaldomstol 2013(7)och 2014(8), och parlamentets resolution om ansvarsfrihet av den 29 april 2015(9), fortfarande inte har rättat sig efter dessa domar och erkänt målsägandens talan som legitim eller definitivt avslutat ärendet. Parlamentet uppmanar bestämt Regionkommittén att vidta alla åtgärder som krävs för att åtgärda denna situation utan ytterligare dröjsmål, och att offentligt erkänna att uppgiftslämnarens iakttagelser var riktiga, vilket har bekräftats av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och andra unionsorgan. Parlamentet uppmanar Regionkommittén att informera parlamentet om detta fall av rapportering av missförhållanden senast i slutet av juni 2016.

34.  Europaparlamentet konstaterar att det enligt Regionkommittén inte förekom något fall av intressekonflikter under budgetåret 2014. Parlamentet uppmanar bestämt Regionkommittén att offentliggöra meritförteckningarna och intresseförklaringarna för samtliga ledamöter och den högsta ledningen, och att anta en intern politik och tydliga regler om förebyggande och hantering av intressekonflikter och ”svängdörrssituationer”, i enlighet med de riktlinjer som kommissionen har offentliggjort. Parlamentet förväntar sig att Regionkommittén överlämnar dessa meritförteckningar, förklaringar om intressekonflikter och regler till parlamentet senast i slutet av juni 2016.

Övergripande resultat, planering och strategisk förvaltning

35.  Europaparlamentet noterar Regionkommitténs insatser för att stärka sin informations- och kommunikationspolitik och det resultat som uppnåtts. Parlamentet uppmuntrar Regionkommittén att stärka det institutionella samarbetet för att förbättra kommunikationerna och synligheten samt utöka institutionernas ledamöters närvaro på nationell nivå. Parlamentet välkomnar i detta avseende alla nya insatser från Regionkommitténs sida för att förbättra informationsflödet och därmed transparensen.

36.  Europaparlamentet betonar att de risker som identifierats i samband med den revision och de riskanalyser som har utförts, i synnerhet i fråga om finansiell förvaltning och operativa och organisatoriska frågor, måste behandlas utan dröjsmål. Parlamentet kräver en detaljerad presentation av de mildrande åtgärder som Regionkommittén föreslår och en klar tidsplan för genomförandet av dem, senast i slutet av juni 2016.

37.  Europaparlamentet uppmanar Regionkommittén att underrätta parlamentet om de åtgärder som har vidtagits för att främja unionsmedborgarnas deltagande, t.ex. i situationer där ömsesidiga utbyten har ägt rum med medborgarna och där medborgarna har deltagit, och situationer där direkt resultat – mätbart, fokuserat och med synlig verkan – har uppnåtts genom detta deltagande.

(1) EUT L 51, 20.2.2014.
(2) EUT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(3) EUT C 373, 10.11.2015, s. 1.
(4) EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(6) Regionkommitténs beslut 508/2015 av den 17 december 2015 om bestämmelser om rapportering av missförhållanden.
(7) Personaldomstolens dom (första avdelningen) av den 7 maj 2013. Robert McCoy mot Europeiska unionens regionkommitté (mål F-86/11. ECLI:EU:F:2013:56).
(8) Personaldomstolens dom (första avdelningen) av den 18 november 2014. Robert McCoy mot Europeiska unionens regionkommitté (mål F-156/12. ECLI:EU:F:2014:247).
(9) Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt VII – Regionkommittén (EUT L 255, 30.9.2015, s. 132).


Ansvarsfrihet för 2014: EU:s allmänna budget – Europeiska utrikestjänsten
PDF 273kWORD 315k
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten (2015/2163(DEC))
P8_TA(2016)0156A8-0136/2016

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0208/2015)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2014, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 55, 99 och 164–167,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0136/2016).

1.  Europaparlamentet beviljar unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska utrikestjänstens budget för budgetåret 2014.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Europeiska utrikestjänsten, Europeiska rådet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets resolution av den 28 april 2016 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten (2015/2163(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0136/2016).

1.  Europaparlamentet välkomnar att Europeiska utrikestjänsten (nedan kallad utrikestjänsten) har fortsatt att genomföra sin budget utan att uppvisa några större fel och att den övergripande felnivån i den administrativa budgeten av revisionsrätten har uppskattats till 0,5 %.

2.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten inte har upptäckt några betydande brister i de utvalda systemen eller i den årliga verksamhetsberättelsen.

3.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att förbättra sina övervakningssystem för att i tid uppdatera personalens personliga situation, vilken kan påverka beräkningen av familjebidrag. Parlamentet är oroat över att ersättningar till personalen redan tidigare år har varit ett problem och innehållit fel. Parlamentet begär att byrån för löneadministration och individuella ersättningar för utrikestjänstens räkning gör noggrannare kontroller av detta.

4.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att fortsätta att stödja och övervaka tillämpningen av upphandlingsregler och upphandlingsförfaranden vid delegationerna genom att från huvudkontoret ge tillgång till rådgivning, utbildning och vägledning, särskilt vid upphandling av säkerhetstjänster.

5.  Europaparlamentet erkänner de ansträngningar som har gjorts inom utrikestjänsten för att bättre strukturera för- och efterhandskontrollerna av insatser. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att i detta sammanhang minska den felprocent som konstateras avseende åtaganden och betalningar i samband med kontroller och som för närvarande beräknas till 18 %.

6.  Europaparlamentet konstaterar att den slutliga budgeten för utrikestjänstens huvudkontor för 2014 uppgick till 518,6 miljoner EUR, vilket är en ökning med 1,9 % jämfört med föregående år, och att budgeten fördelades på följande sätt: 212,9 miljoner EUR för utrikestjänstens huvudkontor och 305,7 miljoner EUR för unionens delegationer. Parlamentet konstaterar att utöver utrikestjänstens egen budget bidrog kommissionen med 271 miljoner EUR i ersättning för kommissionens personal inom nätverket för delegationer.

7.  Europaparlamentet noterar att på utrikestjänstens huvudkontor är 65 % av budgeten avsedd för löner och andra ersättningar till anställda och extern personal (dvs. 138,2 miljoner EUR) och 14 % (eller 29,9 miljoner EUR) för byggnader och därmed förknippade kostnader och datasystem (inbegripet 12,7 % (eller 27,1 miljoner EUR) för informationssystem och utrustning med hög sekretessgrad).

8.  Europaparlamentet konstaterar att av de 305,7 miljoner EUR som anslogs till unionens delegationer avsåg 103,4 miljoner EUR (33,7 %) löner och ersättningar till anställda, 59,8 miljoner EUR (19,6 %) extern personal och externa tjänster, 19 miljoner EUR (6,2 %) övriga utgifter avseende personal, 103,1 miljoner EUR (33,8 %) byggnader och 20,4 miljoner EUR (6,7 %) andra administrativa utgifter.

9.  Europaparlamentet konstaterar att utrikestjänsten numera ansvarar helt för alla administrativa kostnader som rör delegationernas funktion, med undantag för delegationerna i länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länderna). Parlamentet erinrar om att en tillfredsställande budgetprocess och framför allt en förenkling av budgetstrukturen kvarstår som en viktig uppgift på kort sikt för att rationalisera de finansiella flödena och stärka utrikestjänstens funktion.

10.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att förenkla de nuvarande budgetsystemen och göra dem mindre stelbenta, för att på så sätt göra det möjligt att på ett flexibelt men effektivt sätt utnyttja delegationens personal i unionens intresse.

11.  Europaparlamentet noterar det nya organisationsschemat och den rationalisering av den tidigare topptunga ledningsstrukturen som har lett till en hierarki med färre nivåer. Parlamentet beklagar dock att utrikestjänstens interna administrativa och finansiella ram fortfarande är alltför komplex och stelbent. Parlamentet noterar att den nuvarande strukturen inte ger utrikestjänsten möjlighet att reagera i tid på kriser och att det på samma sätt tar lång tid att få tillgång till viktig information. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att i samarbete med kommissionen, rådet och medlemsstaterna planera en ytterligare reform för att strama upp sina interna processer och förenkla sin struktur.

12.  Europaparlamentet förblir bekymrat över de fortsatta obalanserna i utrikestjänstens personalsammansättning med hänsyn till kön och nationalitet. Parlamentet välkomnar de senaste framstegen, men konstaterar att de könsrelaterade obalanserna, i synnerhet i de högre lönegraderna och inom ledningen, förblir mycket stora. Parlamentet beklagar den låga procentandelen för ett av könen inom den högsta ledningen vid utrikestjänstens delegationer (16 %) och när det gäller delegationschefsbefattningarna (23 %) och förväntar sig att få se en förbättring av könsbalansen i framtida årsrapporter. Parlamentet upprepar sin oro över det oproportionerliga antalet tjänster i de högre lönegraderna vid utrikestjänsten.

13.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att se över den bemanningsmodell som ska säkra balans mellan personalen från medlemsstaterna och personalen från EU‑institutionerna. Parlamentet betonar att en sådan bemanningsmodell bör tillämpas på alla nivåer i hierarkin, särskilt på delegationschefsnivån, där diplomater från medlemsstaterna är starkt överrepresenterade, eftersom 59 av de 128 delegationscheferna kommer från medlemsstaterna (dvs. 46 %), varav endast 20 från de medlemsstater som anslöt sig till unionen 2004, 2007 och 2013. Parlamentet anser att denna överrepresentation ger en felaktig signal till de medlemsstater som anslutit sig sedan 2004. Parlamentet anser att en bättre fördelning av representationen mellan medlemsstaterna och unions institutioner och även mellan medlemsstaterna är nödvändig för att återspegla mångfalden inom unionen.

14.  Europaparlamentet betonar att geografisk balans, dvs. förhållandet mellan personalens nationalitet och medlemsstaternas storlek, även i fortsättningen bör vara en viktig faktor i resursförvaltningen, i synnerhet när det gäller medlemsstater som anslöt sig till unionen efter 2004. För närvarande kommer 18 % av personalen på handläggarnivå (AD) på huvudkontor och delegationer från dessa länder, vilket kan jämföras med deras andel av unionens befolkningen på 21 %, varför fortsatta framsteg emotses på detta område.

15.  Europaparlamentet noterar att utrikestjänsten under 2014 minskade antalet anställda på sina huvudkontor med 17 tjänster genom personalnedskärningar på 5 %.

16.  Europaparlamentet noterar att det lagstadgade målet om att minst en tredjedel av personalen på AD-nivå inom utrikestjänsten ska bestå av medlemsstaters diplomater nåddes 2013 och överträffades något 2014, då andelen var 33,8 %.

17.  Europaparlamentet noterar emellertid det relativt stora antalet utstationerade nationella experter från medlemsstaterna (407 år 2014, varav 350 på huvudkontoret och 57 vid delegationerna) och begär ytterligare förtydliganden angående deras förmåner, kostnader för utrikestjänstens budget och eventuella problem med intressekonflikter. Parlamentet anser att en tydlig policy när det gäller utstationerade nationella experter bör utarbetas.

18.  Europaparlamentet uppmuntrar utrikestjänsten att fortsätta sin pågående reflektionsprocess om framtiden för EU:s särskilda representanter och deras förhållande till de särskilda sändebuden och utrikestjänsten.

19.  Europaparlamentet betonar vikten av vidta åtgärder för att bättre integrera unionens särskilda representanter i utrikestjänstens administrativa struktur och högsta ledning i syfte att öka samverkan och samordning, ta tillvara synergieffekter och säkerställa kostnadseffektivitet. Parlamentet välkomnar de insatser som gjorts för att ta i itu med behovet att i ökad utsträckning integrera EU:s särskilda representanter och uppgifterna om att utrikestjänsten förhandlar med medlemsstaterna om denna fråga. Parlamentet begär att få information om ytterligare framsteg som görs på detta område.

20.  Europaparlamentet betonar att transparens och ansvarsskyldighet utgör centrala krav, inte bara för att möjliggöra demokratisk granskning, utan också för att de uppdrag som utförs under EU-flagg ska fungera och vara trovärdiga. Parlamentet upprepar att det lägger stor vikt vid tillsynen över de olika uppdragen och insatserna inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP).

21.  Europaparlamentet noterar inrättandet av gemensamma serviceenheter (shared services centres) för att både förbättra det centraliserade stödet inom logistik, upphandling och administration till civila GSFP-uppdrag och till EU:s särskilda representanter och bidra till en snabb utstationering och kostnadseffektivitet beträffande dessa uppdrag. Parlamentet noterar även att en plattform för stöd till uppdrag för närvarande håller på att inrättas, men att detta inte innebär någon dubblering av funktioner.

22.  Europaparlamentet välkomnar att projekt för att samlokalisera unionens och medlemsstaternas delegationer fortsatte under 2014 och att 17 samförståndsavtal om samlokalisering undertecknades, vilket innebär att samlokaliseringarna uppgår till totalt 50. Parlamentet ber utrikestjänsten att fortsätta denna trend och regelbundet rapportera till budgetkontrollutskottet om denna fråga.

23.  Europaparlamentet understryker att unionens delegationschefer fortfarande är överbelastade med administrativa uppgifter till följd av den bristande flexibiliteten i budgetförordningen. Parlamentet konstaterar att delegationscheferna bör ges lämpliga verktyg så att de effektivt kan leda och övervaka delegationerna utan att en alltför stor administrativ börda skapas. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang diskussionen om vilka uppgifter som eventuellt kan utföras på distans och möjligheten att inrätta regionala administrativa stödcentrum som kan lätta en del av denna arbetsbörda och ingå i en bredare framtida lösning. Parlamentet upprepar sin uppmaning till utrikestjänsten och kommissionen att undersöka alla möjliga lösningar på detta problem för att uppnå stordriftsfördelar.

24.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att förbättra samordningen och övervakningen av det lokala konsulära samarbetet vid ambassaderna och konsulaten i unionens medlemsstater, och att ytterligare överväga möjligheten att tillhandahålla konsulära tjänster via unionens delegationer. Parlamentet upprepar sin uppmaning till utrikestjänsten att göra en detaljerad analys av de finansiella implikationerna och de kostnadsbesparingar som skulle kunna göras.

25.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att upprätta ett närmare samarbete och öka samordningen och synergierna mellan unionens delegationer och medlemsstaternas ambassader utomlands.

26.  Europaparlamentet är oroat över effektiviteten och arbetsinsatserna när det gäller unionens delegationer utomlands. Parlamentet uppmuntrar utrikestjänsten att regelmässigt genomföra sitt program för utvärdering av unionens delegationer och att i sin årliga verksamhetsberättelse inkludera en sammanfattning av de största bristerna och problemen i delegationernas sätt att fungera på grundval av den handlingsplan som upprättats för varje delegation efter utvärderingen.

27.  Europaparlamentet anser att cheferna för unionens delegationer regelbundet bör erinras om sina skyldigheter när de rekryteras och före sin placering när det gäller lednings- och tillsynsansvar i förvaltningsförklaringen rörande delegationens portfölj av insatser (nyckelhanteringsprocesser, kontrollstyrning, tillräcklig kunskap om och bedömning av viktiga resultatindikatorer) och inte bara koncentrera sig på den politiska delen av sina uppdrag.

28.  Europaparlamentet noterar att åtta delegationer har utfärdat förklaringar med förbehåll till följd av problem med upphandling, personalbrist och/eller extrema lokala säkerhetsrestriktioner.

29.  Europaparlamentet anser att cheferna för unionens delegationer bör få tydlig vägledning om de allmänna riktlinjerna när det gäller definitionen av förbehåll och deras komponenter, vilka faktorer som ska beaktas vid utfärdande av förbehåll (t.ex. graden av finansiell risk eller anseenderisk), brister i den operativa verksamheten, interna och externa restriktioner, samt effekterna av detta på hanteringen av finansiering och utbetalningar. Parlamentet erinrar om att eventuella förbehåll tydligt ska ange vilken process som brottats med upprepade eller tillfälliga problem, samt knytas till internkontrollstandardernas funktion, lämplighet och resultat.

30.  Europaparlamentet välkomnar det effektiva genomförandet av internkontrollstandarderna som avslutning på den interna undersökning som gjordes 2014 på utrikestjänstens huvudkontor och vid delegationerna, med undantag för frågan om driftskontinuitet, som fortfarande kräver en snabb förbättring av ledningsförfaranden. Parlamentet anser det vara bra att ha ett dynamiskt och holistiskt synsätt när det gäller behandlingen av förvaltningsinformation, resultatindikatorer och internkontrollstandarder, eftersom varje typ av information, baserad på internationell god praxis för att uppnå tydligt definierade politiska och verksamhetsrelaterade mål, bidrar till den övergripande kvaliteten och fullständigheten i ledningsprocesserna och till effektivitet och ändamålsenlighet i unionens politik.

31.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och EuropeAid att stärka kontrollen av delegationscheferna i deras roll som utanordnare till följd av delegering från kommissionen i syfte att öka deras ansvarighet inom hela kedjan genom att föreskriva kvalitativ och utförlig rapportering (genom den s.k. förvaltningsrapporten om det externa biståndet) i samband med upprättandet av utrikestjänstens och EuropeAids årliga verksamhetsrapporter.

32.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och EuropeAid att se till att unionens delegationer redan under genomförandefasen aktivt tar itu med de brister som konstaterats i program för externt bistånd och projekt så att pågående program och projekt uppfyller sina mål och dröjsmål undviks.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sina insatser för att minska utestående åtaganden (dvs. minska RAL (reste à liquider), RAC (reste à contracter) och RAP (reste à payer) och korta ner genomsnittstiden för projektgenomförandet.

34.  Europaparlamentet gläder sig över att man inom ramen för förvaltningsrapporten om externt bistånd (EAMR) för år 2015 utfärdat förbättrade och mer omfattande riktlinjer som syftar till stärka övervakningen av delegationscheferna och som omfattar både ansvarsskyldighet och rapporteringskrav.

35.  Europaparlamentet uppmärksammar att de bedömningar som härrör från förvaltningsrapporterna om externt bistånd endast ger en kort överblick över situationen för varje projekt vid slutet av året och att de konkreta följderna av de konstaterade svårigheterna endast kan bedömas efter varje projekts slutförande.

36.  Europaparlamentet välkomnar att en administrativ överenskommelse har undertecknats mellan Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och utrikestjänsten i enlighet med den nya Olaf-förordningen som har trätt i kraft.

37.  Europaparlamentet beklagar att reglerna och riktlinjerna när det gäller uppgiftslämnares ställning ännu inte har slutförts inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att slutföra och anta dessa regler före utgången av 2016.

38.  Europaparlamentet anser att utrikestjänsten och kommissionen bör utveckla stödfunktioner för att underlätta ett snabbt, effektivt och konsekvent genomförande av GSFP-uppdrag, ge all personal förberedande utbildning om unionens förfaranden och politik och utfärda heltäckande riktlinjer om operativa uppgifter, så att största möjliga nytta dras av lärdomar som har dragits i samband med tidigare GSFP-uppdrag i syfte att främja kunskapsöverföring och synergieffekter mellan olika uppdrag.

39.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att öka ansvarsutkrävandet när det gäller det viktigaste finansieringsinstrumentet i Afghanistan – fonden för lag och ordning i Afghanistan – som förvaltas av FN:s utvecklingsprogram (och fonder med flera givare i andra tredjeländer), som har fått kritik för vanskötsel och bristande insyn. Parlamentet upprepar vikten av att alla lämpliga finansieringskanaler för framtida GSFP-uppdrag, inbegripet EU:s förvaltningsfonder, används på ett effektivt sätt för se till att uppdragets politiska mål uppnås och för att garantera en sund ekonomisk förvaltning.

40.  Europaparlamentet understryker att vissa GSFP-uppdrag innebär omfattande säkerhetsrelaterade kostnader. Parlamentet betonar samtidigt att en säker arbetsmiljö är avgörande för att man ska kunna genomföra projekt på ett effektivt sätt och rekrytera kompetent personal. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att beakta säkerhetsrelaterade utgifter i uppdragsbudgeten för att se till att tillräckliga finansiella medel avsätts för genomförandet av själva mandatet för uppdraget.

41.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att fästa särskild uppmärksamhet vid upphandlings- och personalförfarandena för att se till att de anpassas till GSFP:s operativa behov. Parlamentet påpekar att genomförandet av projekt har påverkats negativt av tungrodda upphandlingsförfaranden, vilket har försämrat resultaten.

42.  Europaparlamentet uppmuntrar utrikestjänsten att för att förbättra hållbarheten när det gäller GSFP-uppdragens resultat se till att hållbarhetsaspekter finns med i den operativa planeringen av alla uppdragsverksamheter och systematiskt bedöma de lokala behoven och kapaciteten att upprätthålla resultaten.

43.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att noggrannare och i förväg samordna GSFP-uppdragen med andra EU-insatser, bilaterala uppdrag och internationella insatser med liknande mål. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang mer samarbete och samordning mellan unionen och dess medlemsstater genom främjande av synergieffekter.

44.  Europaparlamentet upprepar att man måste förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna inom det utrikes- och säkerhetspolitiska området för att kunna göra besparingar. Parlamentet understryker att det är mycket viktigt för medlemsstaterna att kunna reagera beslutsamt på gemensamma säkerhetshot, i tider då dessa hot ökar markant.

45.  Europaparlamentet beklagar att utrikestjänsten fortfarande saknar en övergripande strategi och vision, vilket gör det svårt att reagera snabbt på oförutsedda händelser i en värld som utvecklas snabbt. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att klargöra sin vision inför framtiden i syfte att ge sitt i övrigt bristfälligt uppfyllda uppdrag en inriktning och för att tillhandahålla unionens institutioner och medlemsstaterna ett högkvalitativt stöd i deras utrikespolitik. Parlamentet uppmanar därför utrikestjänsten att utveckla sakkunskap om globala frågor, såsom klimatförändringen eller energisäkerhet.

46.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att i nära samarbete med parlamentet beakta de lärdomar man drog av Eulex-fallet, och att tillsammans finna sätt att genomföra de rekommendationer som fanns i den rapport som utarbetades av Jacqué på beställning av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, samt att ta itu med eventuella kvarstående frågor.

47.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att i sin nästa årsrapport inbegripa en granskning av Europeiska utrikestjänstens uppföljning av parlamentets rekommendationer i denna resolution.

(1) EUT L 51, 20.2.2014.
(2) EUT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(3) EUT C 373, 5.11.2015, s. 1.
(4) EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.


Ansvarsfrihet för 2014: EU:s allmänna budget – Europeiska ombudsmannen
PDF 258kWORD 303k
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen (2015/2161(DEC))
P8_TA(2016)0157A8-0121/2016

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0206/2015)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2014, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0121/2016).

1.  Europaparlamentet beviljar Europeiska ombudsmannen ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska ombudsmannens budget för budgetåret 2014.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Europeiska ombudsmannen, Europeiska rådet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets resolution av den 28 april 2016 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen (2015/2161(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0121/2016).

1.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten i sin årsrapport för 2014 inte funnit några betydande brister med avseende på de områden som granskats som rörde personalresurser och upphandlingar för Europeiska ombudsmannen (nedan kallad ombudsmannen).

2.  Europaparlamentet betonar att revisionsrätten på grundval av sitt revisionsarbete dragit slutsatsen att betalningarna som helhet för det budgetår som avslutades den 31 december 2014 inom verksamhetsområdet administrativa och andra utgifter för institutionerna och organen inte innehöll några väsentliga fel.

3.  Europaparlamentet betonar att ombudsmannens budget är rent administrativ och att den 2014 uppgick till 9 857 002 EUR (9 731 371 EUR 2013), varav 7 977 702 EUR avsattes för avdelning 1 (utgifter avseende personer som arbetar för institutionen), 1 346 800 EUR för avdelning 2 (byggnader, utrustning och tillhörande verksamhetsutgifter) och 532 500 EUR för avdelning 3 (utgifter som uppkommit när institutionen genomfört särskilda uppdrag).

4.  Europaparlamentet noterar att av de totala anslagen uppgick de ingångna åtagandena till 97,87 % (jämfört med 98,20 % 2013), och betalningsåtagandena till 93,96 % (jämfört med 91,82 % 2013), med en utnyttjandegrad på 97,87 % (jämfört med 98,20 % 2013), vilket innebär en minskad utnyttjandegrad.

5.  Europaparlamentet noterar en särskild ökning av åtagandebemyndiganden under 2014 med avseende på institutionens ledamöter. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att ge en omfattande beskrivning av dessa belopp i sin uppföljningsrapport till ansvarsfrihetsförfarandet för 2014.

6.  Europaparlamentet välkomnar att ombudsmannen, i linje med strategin Mot 2019, genomförde undersökningar på eget initiativ, vilket innebär ett mer systematiskt och systemiskt sätt att hantera komplexa frågor som faller inom ombudsmannens mandat. Parlamentet anser att sådana undersökningar är ett effektivt verktyg, och uppmanar ombudsmannen att regelbundet informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om vilken effekt dessa undersökningar har och att tydligt fastställa samordnarens uppgifter. Parlamentet påpekar emellertid att ombudsmannens främsta prioritet bör vara att behandla klagomål från allmänheten inom en rimlig tidsram, och att undersökningar på eget initiativ under inga omständigheter får inkräkta på detta mål.

7.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en ny post, ”samordnare av undersökningar på eget initiativ”. Parlamentet anser att detta är ett steg på vägen mot ett effektivare arbete och uppmanar ombudsmannen att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om vad för resultat och vilken inverkan posten får samt hur effektiv den är.

8.  Europaparlamentet uppmanar ombudsmannens kontor att respektera principen för öppenhet och insyn, särskilt i fråga om att identifiera och tilldela tydliga ansvarsgränser, och att säkerställa att ombudsmannens webbplats uppdateras regelbundet och innehåller ett uppdaterat organisationsschema för institutionen.

9.  Europaparlamentet noterar att det genom strategin Mot 2019 infördes nya nyckelutförandeindikatorer med mycket specifika mål och att vissa av målen enligt resultattavlan för indikatorerna inte har uppnåtts. Parlamentet noterar i detta sammanhang att ombudsmannen hade ett sämre resultat för andelen undersökningar som avslutades inom 12 respektive 18 månader, och även för andelen fall där beslutet om tillåtlighet fattades inom en månad. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att utarbeta en strategi för att ta itu med eventuella brister i detta avseende och att hålla den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten informerad om hur detta arbete fortlöper.

10.  Europaparlamentet ser positivt på att andelen avslutade undersökningar i förhållande till pågående undersökningar i slutet av förra budgetåret nådde den högsta nivån någonsin (1,4 avslutade undersökningar för varje pågående undersökning, jämfört med ett mål på 1,1). Parlamentet betonar att andelen undersökningar som avslutades inom 12 respektive 18 månader minskade under 2014. Parlamentet noterar ombudsmannens anmärkning att den nya strategin, inklusive arbetet med undersökningar på eget initiativ, hade en inverkan på antalet avslutade undersökningar. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att tydligt redogöra för denna inverkan för den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten i nästa uppföljningsrapport till ansvarsfrihetsförfarandet.

11.  Europaparlamentet understryker att antalet klagomål som faller utanför ombudsmannens uppdrag fortfarande är väldigt stort, särskilt från medborgare i vissa medlemsstater som Spanien och Polen, vilket utan tvivel ger upphov till stor frustration bland medborgarna över EU-institutionerna i allmänhet och ombudsmannen i synnerhet. Parlamentet uppmanar därför ombudsmannen att förbättra sin informations- och kommunikationsstrategi och att stärka banden för ett smidigt och regelbundet samarbete med det europeiska nätverket av ombudsmän och med nationella och regionala ombudsmän för att åtgärda detta problem.

12.  Europaparlamentet noterar att enligt resultattavlan för indikatorerna var tillfredsställelsen hos ombudsmannens personal lägre än det uppsatta målet. Parlamentet noterar att detta till största delen hängde samman med stora förändringar av ombudsmannens struktur och att detta sedan dess åtgärdats på flera sätt. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att fortsätta säkerställa en hög tillfredsställelse hos personalen.

13.  Europaparlamentet välkomnar den välstrukturerade, tydliga och användarvänliga årliga verksamhetsrapporten från ombudsmannen. Parlamentet välkomnar dess intensifierade strategi för yttre kommunikation och dess ökade närvaro på sociala medier.

14.  Europaparlamentet förväntar sig att ombudsmannen ska fortsätta att sträva efter enhetlighet i den årliga verksamhetsrapporten och att göra den heltäckande, eftersom den är ett viktigt verktyg för bedömningen av ombudsmannens arbete.

15.  Europaparlamentet noterar de många tjänsteresorna för ombudsmannens personal mellan Bryssel och Strasbourg (212 resor totalt – till en kostnad av 126 000 EUR plus uppskattningsvis 60 000 EUR i förlorad arbetstid i samband med resorna). Parlamentet uppmanar ombudsmannen att i största möjliga mån minska antalet tjänsteresor för sin personal och till fullo utnyttja möjligheterna med videokonferenser och andra tillhörande tekniska medel, på samma sätt som andra institutioner redan gör, för att undvika onödigt resande och kraftigt minska kostnaderna. Parlamentet påminner dessutom ombudsmannen om miljöpåverkan av koldioxidutsläppen från detta pendlande och att det därför är viktigt att ombudsmannen tar sitt ansvar i detta avseende och rapporterar till parlamentet om hur detta arbete fortlöper.

16.  Europaparlamentet är oroat över ombudsmannens rekryteringspolitik, som har inneburit att brådskande förfaranden har tillämpats direkt för att anställa tidigare praktikanter på korttidskontrakt. Parlamentet beklagar att tre tillfälligt anställda anställdes 2014 utan att ha gått igenom något urvalsförfarande. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att snarast anpassa sina urvalskriterier för personal till den europeiska offentliga förvaltningens kvalitetsstandarder och standarder för öppenhet, objektivitet och lika möjligheter.

17.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som ombudsmannen har gjort under 2015 i fråga om balans mellan könen. Parlamentet betonar emellertid att tillgängliga uppgifter för 2014 fortfarande visar på stora skillnader, särskilt för AST-poster (21/9) och ledningsposter (9/2), och framhåller hur viktigt det är att medelfristiga mål fastställs för att uppnå den balans som krävs, och att man även fortsättningsvis arbetar aktivt i denna riktning.

18.  I syfte att säkerställa större öppenhet och insyn uppmanar Europaparlamentet ombudsmannen att i den årliga verksamhetsrapporten inkludera en tabell över hela personalen uppdelad efter nationalitet, kön och lönegrad. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att svara på frågor från parlamentet och övriga institutioner om pensioner.

19.  Europaparlamentet uppmanar, liksom förra året, ombudsmannen att i sin årliga verksamhetsrapport för 2015 uppge hur stor del av de begärda tolkningstjänsterna för 2014 som inte användes.

20.  Europaparlamentet välkomnar besparingarna i budgetposterna för översättning och publikationer.

21.  Europaparlamentet uppmanar åter ombudsmannen att i den årliga verksamhetsrapporten, i överensstämmelse med gällande bestämmelser om uppgiftsskydd och konfidentialitet, inbegripa resultaten och följderna av de ärenden som Olaf har avslutat där ombudsmannen eller någon av dess anställda varit föremål för en utredning.

22.  Europaparlamentet noterar ombudsmannens beräknade besparingar på 195 000 EUR om den bara skulle ha ett säte. Parlamentet tar hänsyn till att ombudsmannens säte är bundet till parlamentets säte, och att ombudsmannen därför bör vara med i eventuella diskussioner om att centralisera parlamentets säte. Parlamentet betonar att en sådan centralisering aktivt bör främjas.

(1) EUT L 51, 20.2.2014.
(2) EUT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(3) EUT C 373, 5.11.2015, s. 1.
(4) EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.


Ansvarsfrihet för 2014: EU:s allmänna budget – Europeiska datatillsynsmannen
PDF 255kWORD 300k
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen (2015/2162(DEC))
P8_TA(2016)0158A8-0109/2016

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2014 (COM(2015)0377 – C8-0207/2015)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2014, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen(4) om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0109/2016),

1.  Europaparlamentet beviljar Europeiska datatillsynsmannen ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2014.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Europeiska datatillsynsmannen, Europeiska rådet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska utrikestjänsten, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets resolution av den 28 april 2016 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen (2015/2162(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0109/2016),

1.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens slutsats att betalningarna i sin helhet för det budgetår som avslutades den 31 december 2014 för administrativa och därmed sammanhängande utgifter för Europeiska datatillsynsmannen (nedan kallad datatillsynsmannen) var fria från väsentliga felaktigheter och att de granskade systemen för övervakning och kontroll av administrativa och andra utgifter var ändamålsenliga.

2.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2014 (nedan kallad revisionsrättens rapport) fastslår att man inte funnit några allvarliga brister med avseende på de granskade områden som rörde personal och upphandlingar för datatillsynsmannen.

3.  Europaparlamentet konstaterar att datatillsynsmannen under 2014 hade en anslagen budget som uppgick till totalt 8 012 953 EUR (7 661 409 EUR 2013), och att genomförandegraden var 92 % (84,7 % 2013). Parlamentet välkomnar det förbättrade resultatet.

4.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrättens rapport uppgavs vara konfidentiell i datatillsynsmannens årliga verksamhetsrapport för 2014.

5.  Europaparlamentet betonar att datatillsynsmannens budget är en rent administrativ budget, där en stor del av anslagen går till kostnader för personal som arbetar inom institutionen och resten till fastigheter, inventarier, utrustning och diverse driftsutgifter.

6.  Europaparlamentet noterar att alla oavslutade rekommendationer från tjänsten för internrevision avslutades under 2014, inklusive rekommendationen om att skydda uppgifterna i klagomål.

7.  Europaparlamentet konstaterar att man till följd av internrevisionens rekommendationer och i enlighet med den strategiska planen för internrevision för datatillsynsmannen för första gången antog en upphandlingsplan för 2014. Parlamentet uppmuntrar datatillsynsmannen att förbättra sin ekonomiska självständighet.

8.  Europaparlamentet beklagar att datatillsynsmannen inte tillhandahållit fullständig information om sin strategi för intressekonflikter. Parlamentet uppmanar med kraft datatillsynsmannen att följa reglerna i artikel 16 i tjänsteföreskrifterna, att fastställa tydliga bindande regler för ”svängdörrsmetoder” i enlighet med de riktlinjer som kommissionen har offentliggjort samt att göra denna information tillgänglig för parlamentet i sin årliga verksamhetsrapport för 2015.

9.  Europaparlamentet noterar att datatillsynsmannen antog ett beslut om interna regler för situationer där arbetstagare slår larm om allvarliga missförhållanden 2015. Parlamentet uppmanar datatillsynsmannen att ta med den informationen i sin årliga verksamhetrapport för 2015 och se till att artikel 22c i tjänsteföreskrifterna, som trädde i kraft den 1 januari 2014, efterlevs till fullo.

10.  Europaparlamentet noterar att det finns mycket begränsad information om upphandlingsförfaranden och kriterier för val av externa leverantörer. Parlamentet noterar att endast ett beslut om tilldelning av kontrakt för 2014 har offentliggjorts på datatillsynsmannens webbplats. Parlamentet uppmanar datatillsynsmannen att på sin webbplats och i sin årliga verksamhetsrapport form 2015 inkludera en förteckning över alla upphandlingsförfaranden där man har deltagit, även om förfarandet genomfördes av andra institutioner, och de förfaranden och urvalskriterier som har tillämpats.

11.  Europaparlamentet noterar att parlamentet och rådet i slutet av 2015 kom överens om den nya rättsliga ramen för dataskydd (kommissionens förslag av den 25 januari 2012).

12.  Europaparlamentet begär på nytt att få information om användningen av videokonferensutrustning under 2014. Parlamentet välkomnar informationen om användning av ny utrustning, till exempel parlamentets VoxBox.

13.  Europaparlamentet stöder användningen av centrala resultatindikatorer vid bedömning av hur effektivt resurser har använts. Parlamentet uppmanar datatillsynsmannen att även i fortsättningen ha med resultattavlan i sina årliga verksamhetsrapporter.

14.  Europaparlamentet upprepar sin begäran från 2015 att datatillsynsmannens fastighetspolitik ska inkluderas i den årliga verksamhetsrapporten, särskilt med tanke på hur viktigt det är att kostnaderna för en sådan politik rationaliseras på lämpligt sätt och inte är överdrivet höga. Parlamentet uppmanar därför datatillsynsmannen att i sin årliga verksamhetsrapport för 2015 förse den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten med en beskrivning av fastighetspolitiken.

15.  Europaparlamentet upprepar sin begäran från 2015 om en uttömmande tabell över all personal som datatillsynsmannen har till sitt förfogande, uppdelad per lönegrad, kön och nationalitet. Parlamentet noterar att denna tabell automatiskt bör införas i datatillsynsmannens årliga verksamhetsrapporter. Parlamentet uppmanar därför datatillsynsmannen att i sin årliga verksamhetsrapport för 2015 förse parlamentet med en uttömmande tabell över all personal enligt denna punkt.

16.  Europaparlamentet noterar att anslagen för ledamöternas och personalens uppdrag, resor och andra kostnader i samband med detta var oförändrade 2014. Parlamentet uppmanar datatillsynsmannen att när så är möjligt minska dessa utgifter, utan att för den skull undergräva institutionens roll.

17.  Europaparlamentet uppmanar datatillsynsmannen att senast i slutet av maj 2016 i sina årliga verksamhetsrapporter inkludera detaljerade uppgifter om tjänsteresor som ledamöter och personal har gjort, inklusive kostnaden för varje tjänsteresa.

18.  Europaparlamentet noterar de minskade anslagen till budgetposterna för översättning, publikationer och datatillsynsmannens verksamhet.

(1) EUT L 51, 20.2.2014.
(2) EUT C 377, 13.11.2015, s. 1.
(3) EUT C 373, 10.11.2015, s. 1.
(4) EUT C 377, 13.11.2015, s. 146.
(5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.


Ansvarsfrihet 2014: EU:s byråer – verksamhetsresultat, ekonomisk förvaltning och kontroll
PDF 284kWORD 324k
Europaparlamentets resolution av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska unionens byråer för budgetåret 2014: verksamhetsresultat, ekonomisk förvaltning och kontroll (2015/2205(DEC))
P8_TA(2016)0159A8-0080/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska unionens byråer för budgetåret 2014,

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2013 (COM(2015)0505) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2015)0194), SWD(2015)0195),

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda årsrapporter(1) om de decentraliserade byråernas årsredovisning för budgetåret 2014,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(2), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(3),

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(4), särskilt artikel 110,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor samt från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0080/2016),

A.  Denna resolution innehåller för varje byrå, i den mening som avses i artikel 208 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, de övergripande iakttagelserna i samband med besluten om ansvarsfrihet enligt artikel 110 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 och artikel 3 i bilaga V till parlamentets arbetsordning.

1.  Europaparlamentet upprepar hur viktiga de uppgifter är som byråerna utför och den direkta inverkan dessa har på medborgarnas dagliga liv. Parlamentet upprepar även vikten av att byråerna arbetar självständigt, särskilt tillsynsorganen och de som arbetar med oberoende informationssamling. Parlamentet påminner också om att den främsta orsaken till att byråerna inrättades var att göra oberoende tekniska eller vetenskapliga bedömningar.

2.  Europaparlamentet noterar utifrån uppgifter från revisionsrättens sammanfattning av resultaten i 2014 års granskningar av de europeiska byråerna och andra organ (nedan kallad revisionsrättens sammanfattning) att byråernas budget för 2014 uppgick till cirka 1,9 miljarder EUR, vilket motsvarar en minskning med 5 % jämfört med 2013 och cirka 1,4 % av unionens allmänna budget. Parlamentet påpekar att cirka 63 % (1,2 miljarder EUR) kommer från unionsfinansiering medan resten är inkomster från avgifter eller andra källor.

3.  Europaparlamentet noterar att byråerna sysselsätter 6 578 permanent eller tillfälligt anställda personer vilket är en ökning på 0,64 % jämfört med föregående år och 14 % av den totala andelen anställda i unionen inom den allmänna budgeten. Parlamentet noterar vidare att omkring 3 200 kontraktsanställda och utsända personer arbetar för byråerna. Parlamentet påpekar att ökningen av antalet anställda i första hand är koncentrerad till de organ som har fått ytterligare uppgifter, de som ansvarar för tillsynen över finanssektorn och de genomförandeorgan som har fått ytterligare ansvar inom Horisont 2020 och andra program.

Gemensam ansats och kommissionens färdplan

4.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet, rådet och kommissionen i juli 2012 antog en gemensam ansats för byråerna (nedan kallad den gemensamma ansatsen), en politisk överenskommelse om deras framtida förvaltning och en reform av dem. Parlamentet noterar att kommissionen är ansvarig för uppföljningen av denna överenskommelse.

5.  Europaparlamentet har tagit del av kommissionens lägesrapport om genomförandet av den gemensamma ansatsen samt de ansträngningar som kommissionen och de decentraliserade byråerna har gjort gemensamt och som visat sig vara framgångsrika. Parlamentet anser att detta kommer att garantera en mer välavvägd styrning, förbättrad effektivitet och redovisningsansvar samt ökad samstämdhet. Parlamentet har dessutom tagit del av information från nätverket för unionens byråer (nätverket) som visar att byråerna har gjort framsteg när det gäller genomförandet av de åtgärder som förutsågs i den gemensamma ansatsen vilket innebär en slutförandegrad på 99 % av färdplanens åtgärder för byråer.

6.  Europaparlamentet välkomnar i detta avseende de riktlinjer som kommissionen utfärdat i samråd med byråerna om resultatindikatorer som syftar till att bedöma det resultat som byråernas verkställande direktörer uppnått, liksom de riktlinjer som kommissionen utarbetat inför antagandet av genomförandebestämmelserna för byråerna när det gäller anställning av fast personal. Parlamentet förväntar sig att de kommer att hjälpa byråerna att effektivisera förfaranden och därigenom spara tid och resurser.

Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

7.  Europaparlamentet påminner om att ettårighet tillsammans med enhet och balans är en av de tre grundläggande redovisningsprinciperna som är oundgängliga för att säkerställa ett effektivt genomförande av unionens budget. Parlamentet noterar ur revisionsrättens sammanfattning att ett ökat antal överföringar av gjorda åtaganden utgör den vanligaste frågan rörande budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen, och gäller 28 byråer. Parlamentet påpekar emellertid att överföringar ofta är delvis eller helt och hållet motiverade eftersom byråernas verksamhetsprogram löper över flera år och att detta inte nödvändigtvis behöver vara en svaghet i budgetplaneringen och budgetgenomförandet eller gå emot principen om budgetens ettårighet. Parlamentet uppskattar att överföringar som rör dessa verksamhetsprogram i många fall planeras i förväg av byråerna och meddelas revisionsrätten, vilket förenklar tydlig åtskillnad mellan planerade och oplanerade överföringar.

8.  Europaparlamentet noterar att en hög andel överföringar som hade förfallit från tidigare år enligt revisionsrättens noteringar handlade om åtta fall. Parlamentet konstaterar att sådana överföringar visar att de anslag som fördes över gjordes på grundval av överskattade behov eller på annat sätt inte var motiverade. Dessa byråer uppmanas att vidta åtgärder för att undvika sådana problem i framtiden. Enligt uppgifter från nätverket konstaterar parlamentet att graden av anslag som förfaller ger en indikation om i vilken utsträckning byråerna har uppskattat sina ekonomiska behov korrekt, och är en bättre indikator på en god budgetplanering än nivån på överföringar. Enligt uppgifter från nätverket konstaterar parlamentet även att de berörda byråerna har vidtagit olika åtgärder för att förbättra sina system för budgetövervakning och för att lösa det här problemet.

9.  Europaparlamentet påminner byråerna om att kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 (rambudgetförordningen) tillåter en konsoliderad årlig verksamhetsrapport (CAAR) som kombinerar information från den årliga verksamhetsrapporten, interna och externa revisionsrapporter och ekonomiska rapporter, och som ska skickas till kommissionen, revisionsrätten och den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten senast den 1 juli varje år. Parlamentet uppmanar de byråer som inte redan har inkluderat detaljerad information om interna och externa revisioner i sin CAAR att göra detta.

10.  Europaparlamentet noterar från nätverket att det praktiska genomförandet av rambudgetförordningen hos byråerna ofta innebär utmaningar för effektiva och förenklade budgetutgifter, särskilt inom områdena upphandling, flerårig programplanering, indirekt förvaltning av anslag och komplicerad dokumentation för konsolideringspaketen för kontona. Parlamentet uppmanar kommissionen och nätverket att titta närmare på möjligheten att förenkla reglerna ytterligare och att ta hänsyn till byråernas skiftande behov.

11.  Europaparlamentet anser att årsredovisningarna för de decentraliserade byråerna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av deras finansiella ställning per den 31 december 2014 och av resultaten av transaktioner och kassaflöden för året i enlighet med bestämmelser i gällande budgetförordning och de redovisningsregler som kommissionens räkenskapsförare har antagit.

12.  Parlamentet konstaterar att de transaktioner som ligger till grund för årsredovisningarna för det budgetår som slutade den 31 december 2014 i alla väsentliga avseenden var lagliga och korrekta för samtliga decentraliserade byråer.

13.  Europaparlamentet är oroat över att vissa byråer delvis finansieras av avgifter från näringslivet, eftersom dessa ekonomiska band kan påverka deras oberoende. Alla byråer uppmanas att vidta åtgärder för att skydda sin interna och externa verksamhets oberoende.

Samarbete mellan byråer och med andra institutioner - gemensamma tjänster och synergieffekter

14.  Europaparlamentet konstaterar enligt uppgifter från nätverket att 93 % av byråerna angav att de delar tjänster med andra byråer och institutioner. Parlamentet noterar att 75 % av byråerna har samarbetsavtal och samförståndsavtal för samarbete med andra byråer, institutioner och medlemsstater. Parlamentet noterar även att allmänna avtal tillämpas på årsbasis och med tydligare enskilda åtgärder inom administration och särskilda operativa tjänster. Parlamentet uppmuntrar byråerna att fortsätta med gemensamma tjänster där detta innebär minskade kostnader och ökad effektivitet. Där tjänsterna är gemensamma ska kostnaderna delas rättvist mellan de involverade byråerna eller institutionerna för att undvika att en enda part får stå för hela kostnaden för tjänsten.

15.  Europaparlamentet föreslår att parlamentet, rådet och kommissionen överväger att placera eventuella nya byråer som kan bli nödvändiga i framtiden i närheten av andra byråer, så att de enklare kan dela tjänster.

16.  Europaparlamentet noterar nätverkets yttrande över sammanslagningen av byråer. Parlamentet påminner om att det ingår i uppdraget för den interinstitutionella arbetsgruppen för decentraliserade byråer att överväga effektiviseringar i detta sammanhang. Kommissionen uppmuntras att inleda en analys av de långsiktiga konsekvenserna av att slå samman decentraliserade byråer som verkar inom samma politikområde eller som har likartade uppgifter.

17.  Europaparlamentet välkomnar riktlinjerna för upphandlingsförfaranden för flera byråer och för byråernas deltagande i kommissionsledda upphandlingsförfaranden. Att skapa synergieffekter och slå samman upphandlingsförfaranden inom ramen för den gemensamma ansatsen är till fördel inte endast för byråerna utan också för kommissionen. Det är i detta sammanhang beklagligt att kommissionen har planerat att börja ta ut administrativa avgifter av byråerna för sina tjänster. Kommissionen påminns om att byråerna betalas från samma unionsbudget och att avgifter kan leda till lägre deltagande i gemensamma upphandlingsförfaranden. Kommissionen uppmanas att på nytt pröva frågan om avgifter för byråerna för att delta i upphandlingsförfaranden som leds av kommissionen.

Personaladministration

18.  Europaparlamentet påminner om punkt 27 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013(5) mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning som uppmanar till en minskning av personalen med 5 % på samtliga institutioner, organ och byråer som ska genomföras mellan 2013 och 2017. Parlamentet noterar det faktum att de flesta byråer redan uppfyller minskningen på 5 % eller mer baserat på sina tjänsteförteckningar för 2012. Parlamentet påminner om att kommissionen införde minskningen med 5 % i sin tjänsteförteckning för 2013 mot bakgrund av antalet tjänster 2012. Parlamentet konstaterar att kommissionen tillämpade en ytterligare minskning på 5 % av personalen på byråerna för att skapa en omfördelningspool från vilken man sedan fördelar tjänster till byråer med nya uppgifter eller byråer i en inledningsfas. Kommissionen uppmanas att göra en SWOT-analys av byråernas mandat och årliga arbetsprogram, så att man kan fatta ett välinformerat beslut om vilka byråer som behöver mer personal och vilka som inte gör det.

19.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt i budgetförfarandet att personal vars löner finansieras med avgifter från näringslivet, och som därför inte finansieras med medel från unionsbudgeten, bör undantas från unionens årliga enprocentiga nedskärning. Parlamentet uppmanar kommissionen att se byråer som främst finansieras med medel från unionsbudgeten som ett separat fall och utarbeta en särskild ram för byråer som främst finansieras av näringslivet, vilken bör stå i proportion till de tjänster som den berörda byrån tillhandahåller.

20.  Europaparlamentet uppmuntrar alla byråer att främja en jämn könsfördelning när det gäller befattningar inom den högsta ledningen. Parlamentet noterar att siffrorna är särskilt otillfredsställande inom vissa byråer. Parlamentet uppmanar nätverket att lämna en detaljerad rapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de steg som tas för att säkerställa en jämn könsfördelning i den högsta ledningen inom samtliga decentraliserade byråer. Medlemsstaterna uppmanas dessutom att sträva efter en jämn könsfördelning vid nominering av styrelsemedlemmar.

Intressekonflikter och transparens

21.  Europaparlamentet konstaterar enligt uppgifter från nätverket att över 80 % av de decentraliserade byråerna har infört en strategi för bedrägeribekämpning. Parlamentet noterar att av de fyra kvarvarande byråerna var det tre som skulle utveckla och anta en strategi för bedrägeribekämpning under 2016 medan den fjärde, Europol, tillämpar principer och standarder som anges i kommissionens strategi för bedrägeribekämpning tillsammans med en stark ekonomisk modell som omfattar regelbundna kontrollåtgärder både i förväg och i efterhand. Parlamentet noterar även att samtliga strategier tar hänsyn till metodiken och vägledningen för strategier för bedrägeribekämpning från byrån för bedrägeribekämpning.

22.  Europaparlamentet noterar byråerna uppfattning att unionsmedborgarnas förtroende för unionens institutioner, byråer och organ är av största vikt. Parlamentet konstaterar att byråerna har infört ett antal konkreta åtgärder och verktyg för att på lämpligt sätt hantera riskerna med faktiska och upplevda intressekonflikter. Byråerna uppmanas att överväga en strategi för hur man ska kunna komma närmare unionens medborgare. Parlamentet konstaterar att samtliga byråer har sett över sin policy för förebyggande och hantering av intressekonflikter med utgångspunkt i kommissionens riktlinjer för förebyggande och hantering av intressekonflikter i EU:s decentraliserade byråer. Denna policy innefattar bland annat åtgärder för identifiering av potentiella risker i ett tidigt skede, identifiering av bästa praxis inom andra enheter som kommissionen, andra byråer och europeiska byrån för bedrägeribekämpning samt andra principer för hantering av intressekonflikter för personal och samarbetspartner som inte omfattas av tjänsteföreskrifterna. Parlamentet uppmanar byråerna att väga fördelar mot nackdelar med att ha gemensamma bestämmelser för intressekonflikter.

23.  Europaparlamentet efterlyser en generell förbättring av arbetet med att förebygga och bekämpa korruption inom den offentliga sektorn, i synnerhet inom unionens institutioner och byråer. I detta syfte bör man tillämpa ett helhetsgrepp, och börja med att förbättra allmänhetens tillgång till handlingar, införa striktare bestämmelser för intressekonflikter, införa eller förbättra transparensregister, tillhandahålla tillräckliga resurser för brottsbekämpande åtgärder och förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna och med relevanta tredjeländer.

24.  Europaparlamentet noterar med oro att vissa byråer ännu inte har antagit riktlinjer för meddelandefrihet. Europaparlamentet kräver att alla unionsinstitutioner och byråer som ännu inte har antagit interna bestämmelser om rapportering av missförhållanden snarast gör det, och tillämpar en gemensam strategi för sina åtaganden med fokus på att skydda visselblåsare. Institutionerna och byråerna uppmanas att ägna särskild uppmärksamhet åt skyddet av visselblåsare i samband med det direktiv som snart ska antas, nämligen Europaparlamentets och rådets direktiv om att skydda know-how och företagsinformation (företagshemligheter) som inte har röjts från att olagligen anskaffas, utnyttjas och röjas. Kommissionen uppmanas att främja lagstiftning om en minimiskyddsnivå för visselblåsare i unionen. Institutionerna och byråerna uppmanas att se till att de inte bara formellt kräver att anställda ska rapportera om alla former av oriktigheter, utan också ger visselblåsare adekvat skydd. Institutionerna och byråerna uppmanas att snarast genomföra artikel 22 c i tjänsteföreskrifterna.

25.  Europaparlamentet konstaterar enligt uppgifter från nätverket att 16 byråer (52 %) använder expertgrupper, forskarpaneler och kommittéer och att nästan samtliga tar hänsyn till de problem som påpekats i Europeiska ombudsmannens undersökning på eget initiativ om byråernas personalpolitik för dessa grupper (OI/6/2014/NF) som inleddes den 12 maj 2014. Parlamentet uppmanar dem som inte redan tar dessa faktorer i beaktande att utan dröjsmål göra detta. Byråerna uppmanas även att tillämpa de nya reglerna för expertgrupper, som ska antas av kommissionen.

26.  Europaparlamentet konstaterar att 29 byråer (över 90 %) har policyer för offentliggörande av meritförteckningar och intresseförklaringar från sina styrelsemedlemmar, ledning och externa och interna experter. Parlamentet noterar vidare att 23 byråer (74 %) offentliggör sina meritförteckningar och intresseförklaringar på sina webbplatser. Parlamentet noterar även att vissa byråer har problem med offentliggörande av meritförteckningar eller intresseförklaringar från sina styrelsemedlemmar eftersom det inte finns någon mekanism som tvingar styrelsemedlemmarna att tillhandahålla dessa dokument. Byråernas styrelsemedlemmar uppmanas att, om de inte har lämnat in dokument som bekräftar att det inte finns några intressekonflikter, göra detta utan dröjsmål så att dokumenten kan offentliggöras på byråernas webbplatser för att öka transparensen.

27.  Europaparlamentet begär att alla unionens institutioner och byråer genomför artikel 16 i tjänsteföreskrifterna genom att årligen offentliggöra uppgifter om vilka höga tjänstemän som har lämnat tjänsten samt en förteckning över intressekonflikter. Parlamentet begär att alla unionens institutioner och byråer bedömer huruvida anställningar som tillträds efter att tjänstemän lämnar EU-befattningar är förenliga med gällande bestämmelser, situationen när tjänstemän eller före detta Europaparlamentsledamöter övergår från den offentliga till den privata sektorn (”svängdörrsproblematiken”), risken för att det uppstår intressekonflikter samt fastställer tydliga karensperioder som bör vara minst lika långa som den period under vilken avgångsersättning betalas ut.

28.  Europaparlamentet betonar att man måste förstärka integriteten och förbättra det etiska ramverket genom bättre genomförande av uppförandekoder och etiska principer för att förstärka en gemensam och effektiv integritetskultur vid unionens alla institutioner och byråer.

29.  Europaparlamentet uppmanar de unionsinstitutioner och byråer som har infört uppförandekoder, däribland parlamentet, förstärker sina genomförandeåtgärder, som t.ex. kontroller av förklaringar om ekonomiska intressen.

30.  Europaparlamentet uppmanar alla byråer att använda det ramverk som ska skapas genom det nya interinstitutionella avtalet om ett obligatoriskt öppenhetsregister, och att utnyttja det som vägledning vid kontakter med organisationer och egenföretagare som är engagerade i unionens politikutformning och politikgenomförande, så att transparensen i samband med lobbyverksamhet förbättras.

Verksamhetsresultat

31.  Europaparlamentet noterar att principerna ”värde för pengarna” och ”europeiskt mervärde” även gäller för byråerna, vilket bör garantera att medborgarna hålls välinformerade om resultatet av byråernas arbete. Parlamentet noterar att det är viktigt att uppnå resultat. Parlamentet betonar att många byråer i sin årsrapport inte explicit tar med information om ändamålsenlighet och effektivitet vad avser deras verksamhet på ett sätt som gör att de kan ställas till svars. Det är även viktigt att nätverket blir medlem i den nya interinstitutionella arbetsgruppen för verksamhetsresultat för att nå en gemensam ståndpunkt av verksamhetsbaserade och resultatorienterade budgetprinciper samt för att identifiera möjliga förbättringar av de verksamhetsmodeller som för närvarande används av byråerna. Parlamentet ber revisionsrätten att lämna en utvärdering av byråernas prestationer och resultat i tid före granskningen av den fleråriga budgetramen för 2016.

Kommunikation och synlighet

32.  Europaparlamentet konstaterar enligt uppgifter från nätverket att i stort sett samtliga byråer på sina webbplatser har ett meddelande om att de är byråer inom unionen, med undantag för Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten som anger att den är ett oberoende rådgivande organ till Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Parlamentet noterar även att 50 % av byråerna har offentliggjort information på sina webbplatser på unionens samtliga språk, fyra byråer har tillgänglig information på 23 av unionens språk, 22 % har information på minst två språk och 9 % av byråerna har webbplatser som endast finns på engelska, men där vissa av dem planerar att utöka med tyska. Dessutom konstateras att en övergripande flerspråkig metod för samtliga byråer inte är genomförbar för närvarande på grund av att det då krävs ytterligare resurser. Parlamentet uppmanar byråerna att överväga användningen av sociala medier, opinionsundersökningar och fokusgrupper för att kontrollera allmänhetens medvetenhet och för att bedöma hur de ska kunna förbättra sina framtida kommunikationsstrategier.

33.  Europaparlamentet bekräftar nätverkets påstående att byråerna arbetar hårt för att öka sin synlighet i sociala medier. Parlamentet konstaterar att det bara är ett fåtal byråer som inte finns i sociala medier men som kommer att delta i sådan kommunikation inom en snar framtid. Parlamentet noterar att informationskampanjer via sociala medier omfattar rapporter, evenemang, jobbmöjligheter och upphandlingar. Dessutom noteras att aktivitet inom sociala medier integreras med andra kommunikationsverktyg på byråerna.

34.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att ytterligare öka sina insatser och att förbättra sin kommunikationspolicy och bli mer synliga genom olika sociala medier för att öka medvetenheten om sin verksamhet och sina resultat och se till att medborgarna är väl informerade om byråernas arbete.

Övriga kommentarer

35.  Europaparlamentet noterar att kommissionen med bidrag från byråerna har utarbetat riktlinjer med standardbestämmelser för huvudkontorsavtal mellan decentraliserade byråer och värdmedlemsstaterna. Parlamentet noterar även att det från januari 2016 är fyra byråer som fortfarande förhandlar med sina värdmedlemsstater, jämfört med 10 byråer föregående år. Parlamentet betonar vikten av dessa avtal för byråernas verksamhet och säkerhet. Parlamentet uppmanar de byråer och medlemsstater som inte har tecknat något avtal om säte att göra detta utan ytterligare dröjsmål.

36.  Europaparlamentet påminner om vikten av de sociala aspekterna i byråernas avtal om säte med sitt värdland, såsom förutsägbarhet i fråga om personalens sociala villkor och levnadsförhållanden (skolavgifter, statusfrågor m.m.).

37.  Europaparlamentet noterar med oro att vissa byråer har två säten, och anser det grundläggande att alla dubbla säten som inte ger verksamheten något mervärde avyttras så snart som möjligt.

38.  Europaparlamentet uppmanar unionens institutioner och organ att strikt tillämpa de åtgärder som rör skönsmässiga befogenheter och uteslutning i samband med offentliga upphandlingar, och att i varje enskilt fall göra ordentliga bakgrundskontroller och tillämpa uteslutningskriterier för att utestänga företag om det föreligger någon intressekonflikt, något som är ytterst viktigt för att skydda unionens ekonomiska intressen.

39.  Europaparlamentet påminner revisionsrätten om att parlamentet, rådet och kommissionen i punkt 54 i den gemensamma ansatsen kom överens om att alla aspekter på externa revisioner som lagts ut på entreprenad fortfarande ”faller [...] helt inom revisionsrättens ansvarsområde; revisionsrätten sköter alla nödvändiga administrativa förfaranden och upphandlingsförfaranden [...]”. Kommissionen ombeds bekräfta att den gemensamma ansatsen fortfarande gäller. Parlamentet beklagar djupt att en ny revision med revisorer från den privata sektorn resulterade i en ökning på 85 % av den administrativa belastningen för byråerna, vilket motsvarar mer än 13 000 extra arbetstimmar eller ungefär 3,5 heltidsekvivalenter jämfört med föregående revision som genomfördes av revisionsrätten. Parlamentet beklagar även att tiden som gick åt till upphandling och administration av revisionsavtal ledde till mer än 1 400 extra arbetstimmar för de decentraliserade byråerna och att den totala kostnaden för externa revisioner från den privata sektorn under 2014 uppgick till 550 000 EUR. Revisionsrätten uppmanas att ge privata revisionsbyråer bättre vägledning så att den ökade administrativa bördan kan minskas ordentligt.

40.  Europaparlamentet uppmanar unionens alla institutioner och byråer att förstärka sina förfaranden och sin praxis som syftar till att skydda unionens ekonomiska intressen. Dessutom uppmanas de att aktivt bidra till ett resultatinriktat förfarande vid beviljande av ansvarsfrihet.

41.  Europaparlamentet föreslår att parlamentet, rådet och kommissionen överväger att slå ihop mindre byråer som arbetar med liknande uppgifter eller vilkas uppgifter är sammanlänkade. Detta skulle innebära långsiktiga effektivitetsvinster.

42.  Europaparlamentet konstaterar att unionsinstitutionernas och byråernas årsrapporter skulle kunna spela en viktig roll för efterlevnaden när det gäller transparens, redovisningsansvar och integritet. Parlamentet uppmanar unionsinstitutionerna och byråerna att i sina årsrapporter lägga till ett standardkapitel som tar upp dessa principer.

43.  Europaparlamentet uppmärksammar att de färdplaner som inleder översynen av förordningarna om inrättandet av de tre trepartssammansatta unionsorganen – Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning, Europeiska arbetsmiljöbyrån och Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor – har offentliggjorts samtidigt. Parlamentet betonar att man vid översynerna bör bevara nyckelrollerna för dessa högt ansedda byråer och deras trepartskaraktär genom att sörja för att nationella myndigheter, fackföreningar och arbetsgivarrepresentanter aktivt deltar i deras styrning och verksamhet.

44.  Europaparlamentet bekräftar att diskussionen om förslagen till byråernas årliga arbetsprogram och de fleråriga strategierna i parlamentets ansvariga utskott bidrar till att garantera att programmen och strategierna avspeglar de politiska prioriteringarna, men betonar behovet att samordna unionens budgetcykel med EU 2020-strategin, för att man till fullo ska kunna övervaka och på ett detaljerat sätt redogöra för varje byrås resultat mot bakgrund av deras bidrag till målen i EU 2020-strategin.

45.  Europaparlamentet uppmärksammar den goda praxisen när det gäller samarbete mellan de byråer som arbetar med levnads- och arbetsvillkor, yrkesutbildning och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, vilket maximerar synergieffekterna och samarbetet och gör att de bättre kompletterar varandra. Parlamentet välkomnar och uppmuntrar även det fortsatta utbytet av god praxis mellan kommissionen och byråerna.

o
o   o

46.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till de byråer som omfattas av detta förfarande för beviljande av ansvarsfrihet samt till rådet, kommissionen och revisionsrätten, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT C 409, 9.12.2015, s. 1.
(2) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(3) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(4) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.
(5) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.


Ansvarsfrihet för 2014: Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer)
PDF 196kWORD 314k
Beslut
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter för budgetåret 2014 (2015/2191(DEC))
P8_TA(2016)0160A8-0087/2016

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter för budgetåret 2014,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om den slutliga årsredovisningen för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter för budgetåret 2014, med byråns svar(1),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(2), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2016 om att bevilja byrån ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2014 (05584/2016 – C8‑0089/2016),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(3), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter(4), särskilt artikel 24,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget,(5)

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(6), särskilt artikel 108,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0087/2016).

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter ansvarsfrihet för genomförandet av byråns budget för budgetåret 2014.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om avslutande av räkenskaperna för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter för budgetåret 2014 (2015/2191(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter för budgetåret 2014,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om den slutliga årsredovisningen för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter för budgetåret 2014, med byråns svar(7),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(8), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2016 om att bevilja byrån ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2014 (05584/2016 – C8‑0089/2016),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(9), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter(10), särskilt artikel 24,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget,(11)

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(12), särskilt artikel 108,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0087/2016).

1.  Europaparlamentet konstaterar att den slutliga årsredovisningen för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter framgår av bilagan till revisionsrättens rapport.

2.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter för budgetåret 2014.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3. Europaparlamentets resolution av den 28 april 2016 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter för budgetåret 2014 (2015/2191(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter för budgetåret 2014,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0087/2016), och av följande skäl:

A.  Enligt årsredovisningen för Europeiska byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (nedan kallad byrån) för budgetåret 2014 uppgick den slutliga budgeten till 10 880 000 EUR, vilket utgör en minskning med 8,80 % jämfört med 2013. Byråns budget kommer helt och hållet från unionens budget.

B.  Revisionsrätten har i sin rapport om årsredovisningen för byrån s för budgetåret 2014 (nedan kallad revisionsrättens rapport) förklarat att man har uppnått en rimlig säkerhet om att byråns räkenskaper är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

Uppföljning av ansvarsfrihetsförfarandet för 2013

1.  Europaparlamentet noterar i revisionsrättens rapport två kommentarer som gjordes i revisionsrättens rapport för 2012 och som markerades som ”pågår” i revisionsrättens rapport för 2013, har korrigerande åtgärder vidtagits och båda rekommendationerna har i revisionsrättens rapport nu markerats som ”har genomförts”. Parlamentet noterar vidare att för de tre kommentarer som gjordes i revisionsrättens rapport för 2013 har korrigerande åtgärder vidtagits och två kommentarer är nu markerade som ”har genomförts”, medan en är markerad som ”ej tillämplig”.

2.  Europaparlamentet konstaterar följande utifrån uppgifter från byrån:

   Den höga kassabehållningen på 5 500 000 EUR i slutet av året som delvis berodde på en budgetändring för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011(13) (Remit), balanserades under 2014 och minskades till 3 300 000 EUR i slutet av 2014. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att det i revisionsrättens rapport anges att uppföljningsåtgärder har genomförts.
   Den 31 januari 2015 antog styrelsen byråns reviderade policy för förebyggande och hantering av intressekonflikter. Parlamentet konstaterar vidare att den nya policyn gäller för byråns personal, ledamöterna och suppleanterna vid byråns samtliga tre styrelseorgan, samt ordförandena och vice ordförandena för byråns arbetsgrupper (AWG) och ansvariga för specialgrupperna, som kan styra arbetet i arbetsgrupperna.
   Meritförteckningar och intresseförklaringar från byråns styrelseledamöter, ordförandena och vice ordförandena för byråns arbetsgrupper och ansvariga för specialgrupperna har till största delen offentliggjorts på byråns webbplats. Parlamentet uppmanar byrån att se över och offentliggöra återstående meritförteckningar och intresseförklaringar utan dröjsmål, i enlighet med sin policy.

Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

3.  Europaparlamentet noterar att insatserna för uppföljning av budgeten under budgetåret 2014 resulterade i ett budgetgenomförande på 95 %, vilket motsvarar det mål byrån satt upp och innebär en minskning med 2,53 % jämfört med 2013. Parlamentet noterar vidare att genomförandegraden för betalningsbemyndigandena var 69,84 %, vilket innebär en ökning med 14,84 % jämfört med 2013. Parlamentet konstaterar att genomförandegraden för betalningsbemyndigandena ligger under byråns mål på 75 %, vilket främst beror på förlängning eller förhandling av byråns årliga kontrakt mot slutet av året samt på genomförandet av Remit som är en flerårig verksamhet.

4.  Europaparlamentet beklagar att ingen överenskommelse nåddes om något bidrag till byrån från Eftastaterna, eftersom det tredje energipaketet fortfarande inte har införlivars med EES-avtalet.

Åtagandebemyndiganden och överföringar till efterföljande budgetår

5.  Europaparlamentet konstaterar att överföringarna inom avdelning II, administrativa utgifter, uppgick till 980 000 EUR, dvs. 41 % av åtagandena för avdelning II (administrativa utgifter). Parlamentet noterar vidare att överföringarna framför allt gällde studier för genomförandet av Remit och årliga kontrakt som förnyades i slutet av året.

6.  Europaparlamentet noterar att totalt 1 570 000 EUR av de gjorda åtagandena inom avdelning III fördes över till 2015, dvs. 62 % av de gjorda åtagandena för driftsutgifter. Parlamentet noterar vidare att överförandegraden för avdelning III minskade med 29 % jämfört med 2013. Parlamentet betonar att överföringarna framför allt gällde genomförandet av Remit som är en komplex flerårig verksamhet för vilken kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1348/2014(14) antogs först den 17 december 2014.

7.  Europaparlamentet konstaterar att byrån, enligt revisionsrättens rapport, i slutet av 2014 gjorde två förfinansieringsbetalningar på totalt 1 560 000 EUR genom anslag från en ändringsbudget i slutet av 2013. Parlamentet noterar att det handlade om betalningar för kontrakt avseende tillhandahållande av tjänster som gällde Remit under perioden 2015–2017. Parlamentet konstaterar att byrån var tvungen att delvis skjuta upp genomförandet av Remit på grund av att Remitförordningen antogs senare än vad man ursprungligen hade väntat. Parlamentet förstår att detta innebär att byrån kommer att kunna finansiera sitt framtida arbete med Remit och tilldelade kontrakt enligt de ursprungliga planerna. Parlamentet betonar emellertid att stora överföringar och förfinansieringsbetalningar – även om genomförandet av Remit är en komplex och flerårig uppgift – strider mot budgetprincipen om ettårighet. Parlamentet noterar att byrån bör fortsätta att förbättra planeringen och genomförandet av sin årliga budget.

Upphandlings- och rekryteringsförfaranden

8.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att byrån i april 2014 antog den reviderade policyn för rekryteringsförfarandena och arbetet i urvalskommittéerna. Parlamentet noterar vidare att denna policy inbegriper specifika villkor för intervjuer och skriftliga prov, samt strikta bestämmelser för att säkerställa anonymitet för kandidaterna. Parlamentet tar del av byråns försäkran om att denna policy är ett framsteg i åtagandet att säkra transparens och lika behandling för personalen.

Internkontroller

9.  Europaparlamentet konstaterar att byråns översyn av situationen för genomförandet av normerna för intern kontroll inte visade på några betydande svagheter under 2014 Parlamentet konstaterar vidare att byrån efter denna översyn anser att den uppfyller minimikraven för alla normer för intern kontroll. Parlamentet uppmanar byrån att fortsätta att förstärka sina internkontroller och att säkerställa att de kontroller som införs fungerar effektivt och bidrar till uppfyllandet av dess mål.

Internrevision

10.  Europaparlamentet noterar att kommissionens tjänst för internrevision (IAS) genomförde en revision av byrån i enlighet med byråns strategiska revisionsplan för 2013–2015 på temat utarbetande av ramriktlinjer som ligger till grund för nätföreskrifter och yttranden om nätföreskrifter. Parlamentet noterar vidare att IAS i samband med revisionen identifierade områden där förbättringar kan göras och utfärdade en rekommendation som betecknades som ”mycket viktig” samt fem rekommendationer som betecknades som ”viktiga”.

11.  Europaparlamentet konstaterar att byrån till följd av de rekommendationer som utfärdades av IAS utarbetade en handlingsplan för att komma till rätta med de konstaterade bristerna. Parlamentet noterar att IAS ansåg att handlingsplanen kunde rätta till de fastställda riskerna på ett lämpligt sätt.

12.  Europaparlamentet noterar att 10 av 11 rekommendationer som utfärdats av IAS i samband med revisionen 2013 har avslutats och att en rekommendation som vid revisionen 2013 betecknats som ”viktig” delvis har genomförts och ska avslutas under 2015.

Resultat

13.  Europaparlamentet noterar att byrån såg över sitt system med centrala resultatindikatorer och införde en skillnad mellan resultatindikatorer och centrala resultatindikatorer som ska ge ledningen en tydligare signal om huruvida byråns övergripande mål hade uppfyllts. Parlamentet noterar att det nya systemet skulle ha börjat tillämpas 2015, inom ramen för den nya strukturen för byråns arbetsprogram.

14.  Europaparlamentet gläder sig över att byrån för att registrera och följa upp de budgetmässiga transaktionerna använder redovisningssystemet ABAC, dvs. samma finansiella system som används av kommissionen, med SAP-systemet som ”back-end” för redovisningsdelen.

Förebyggande och hantering av intressekonflikter samt transparens

15.  Europaparlamentet anser att byråns årsrapporter kan spela en viktig roll för efterlevnaden i fråga om öppenhet, ansvarstagande och integritet. Parlamentet uppmanar byrån att införa ett standardkapitel i sin årsrapport om dessa principer.

Övriga kommentarer

16.  Europaparlamentet betonar att enligt värdlandsavtalet mellan byrån och värdmedlemsstaten ska en Europaskola inrättas i värdmedlemsstaten. Parlamentet beklagar att mer än fyra år efter det att avtalet trädde i kraft har fortfarande ingen Europaskola startats. Parlamentet noterar byråns försäkran om att regeringen i värdmedlemsstaten håller på att undersöka vilka rättsliga ändringar och arrangemang som krävs för en optimal lösning. Parlamentet uppmanar byrån och värdmedlemsstaten att lösa detta problem, och uppmanar byrån att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om hur förhandlingarna fortskrider.

17.  Europaparlamentet understryker behovet av att stärka integriteten och förbättra den etiska ramen genom ett bättre genomförande av uppförandekoder och etiska principer, i syfte att skapa en förstärkt gemensam och effektiv integritetskultur.

o
o   o

18.  När det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet hänvisar Europaparlamentet till sin resolution av den 28 april 2016(15) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.

(1) EUT C 409, 9.12.2015, s. 18.
(2) EUT C 409, 9.12.2015, s. 18.
(3) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(4) EUT L 211, 14.8.2009, s. 1.
(5) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(6) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.
(7) EUT C 409, 9.12.2015, s. 18.
(8) EUT C 409, 9.12.2015, s. 18.
(9) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(10) EUT L 211, 14.8.2009, s. 1.
(11) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(12) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.
(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 av den 25 oktober 2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi (EUT L 326, 8.12.2011, s. 1).
(14) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1348/2014 (EUT L 363, 18.12.2014, s. 121).
(15) Antagna texter, P8_TA(2016)0159.


Ansvarsfrihet för 2014: Byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec-byrån)
PDF 180kWORD 310k
Beslut
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2014 (2015/2192(DEC))
P8_TA(2016)0161A8-0093/2016

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2014,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om den slutliga årsredovisningen för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2014, med byråns svar(1),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(2), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2016 om att bevilja förvaltningskommittén för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2014 (05584/2016 – C8‑0090/2016),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(3), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1211/2009 av den 25 november 2009 om inrättande av organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och byrån(4), särskilt artikel 13,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget,(5)

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(6), särskilt artikel 108,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0093/2016).

1.  Europaparlamentet beviljar förvaltningskommittén för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation ansvarsfrihet för genomförandet av byråns budget för budgetåret 2014.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till förvaltningskommittén för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om avslutande av räkenskaperna för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2014 (2015/2192(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2014,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om den slutliga årsredovisningen för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2014, med byråns svar(7),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(8), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2016 om att bevilja förvaltningskommittén för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2014 (05584/2016 – C8-0090/2016),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(9), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1211/2009 av den 25 november 2009 om inrättande av organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och byrån(10), särskilt artikel 13,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget,(11)

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(12), särskilt artikel 108,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0093/2016).

1.  Europaparlamentet konstaterar att den slutliga årsredovisningen för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation framgår av bilagan till revisionsrättens rapport.

2.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2014.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till förvaltningskommittén för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3. Europaparlamentets resolution av den 28 april 2016 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2017 (2015/2192(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2014,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0093/2016), och av följande skäl:

A.  Enligt redovisningen för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (nedan kallad byrån) för budgetåret 2014 uppgick den slutliga budgeten till 4 162 874 EUR, vilket utgör en ökning med 17 % jämfört med 2013. Denna ökning berodde främst på interna inkomster avsatta för särskilda ändamål från tidigare år.

B.  Enligt byråns räkenskaper uppgick unionens totala bidrag till dess budget för 2014 till 3 617 948 EUR, vilket motsvarar en ökning med 1,74 % jämfört med 2013.

C.  Revisionsrätten har i sin rapport om byråns årsredovisning för budgetåret 2014 (nedan kallad revisionsrättens rapport) förklarat att man har uppnått en rimlig säkerhet om att byråns räkenskaper är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

Uppföljning av ansvarsfrihetsförfarandet för 2013

1.  Europaparlamentet konstaterar att byrån

   har infört ett detaljerat månatligt övervakningsförfarande, som har lett till förbättrad nivå på budgetgenomförandet, för att se till att budgeten och det årliga arbetsprogrammet genomförs korrekt,
   har ändrat sin informationssäkerhetspolicy för att komma till rätta med de identifierade bristerna, efter att kommissionens tjänst för internrevision (IAS) genomförde en uppföljningsrevision av införandet av de interna kontrollstandarderna (ICS); Parlamentet noterar med tillfredsställelse att ett servicenivåavtal (SLA) mellan byrån och Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) håller på att förberedas, vilket borde minska riskerna i samband med byråns informationssäkerhet.
   har vidtagit åtskilliga åtgärder för att förbättra rutinerna för ersättning till experterna och åtgärda bristerna i samband med sena betalningar. Parlamentet välkomnar införandet av centrala resultatindikatorer under alla processens steg och särskilt vid den extra utbildningen av personer som hanterar de finansiella flödena. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att delar av processen har lagts ut på kommissionens byrå för löneadministration och individuella ersättningar (PMO), vilket generellt sett har skyndat på återbetalningsrutinerna.

Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

2.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att insatserna för uppföljning av budgeten under budgetåret 2014 resulterade i ett budgetgenomförande på 97,91 %, vilket innebär en ökning med 8,36 % jämfört med 2012. Parlamentet noterar vidare att genomförandegraden för betalningsbemyndigandena var 75,66 %, vilket innebär en minskning med 0,92 % jämfört med 2013.

Åtagandebemyndiganden och överföringar till efterföljande budgetår

3.  Europaparlamentet ser med tillfredsställelse i revisionsrättens rapport att genomförandenivån totalt för åtagandebemyndiganden ökade från 87 % under 2013 till 98 % under 2014. Parlamentet noterar dock att överförda medel för vilka åtaganden ingåtts ökade till 900 000 EUR (23 %) jämfört med 500 000 EUR (13 %) 2013, huvudsakligen beroende på byråns operativa verksamhet, t.ex. pågående studier om elektronisk kommunikation.

Överföringar

4.  Europaparlamentet erfar från byrån att den gjorde ett antal budgetöverföringar under 2014, vilket i hög grad förändrade den ursprungliga budgetstrukturen, för att finansiera de tillkommande behoven av operativa utgifter. Parlamentet noterar särskilt att dessa överföringar huvudsakligen avsåg undersökningen om nätneutralitet och projekten Berec-Net. När budgeten utarbetades var det osäkert huruvida dessa projekt skulle kunna slutföras under 2014.

Upphandlings- och rekryteringsförfaranden

5.  Europaparlamentet välkomnar att byrån, för första gången sedan den inrättades, 2014 organiserade en offentlig upphandling för en undersökning om nätneutralitet avseende värdet av nätneutralitet för konsumenterna i unionen. De slutliga resultaten av den studien ska användas som underlag för byråns arbetsprogram.

6.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att alla tjänster var tillsatta i slutet av 2014. Parlamentet noterar också att byrån genomförde 11 rekryteringsförfaranden och avslutade två rekryteringsförfaranden som inletts föregående år. Möjligheten att ta emot utsända nationella experter hade tidigare inte utnyttjats fullt ut, med dessa tjänster var alla tillsatta i slutet av 2014.

Förebyggande och hantering av intressekonflikter samt transparens

7.  Europaparlamentet noterar att byrån hade fått i uppdrag att hantera alla dokument som skapades inom ramen för Berecs verksamhet, och att föra det offentliga registret över dokumenten, eftersom Berec inte är en juridisk person. För att åstadkomma bättre transparens har byrån inrättat en underavdelning, ägnad sin intressekonfliktspolicy, i det offentliga registret.

8.  Europaparlamentet kräver att de unionsinstitutioner och byråer som har infört uppförandekoder, däribland parlamentet, förstärker sina genomförandeåtgärder, som t.ex. kontroller av förklaringar om ekonomiska intressen.

9.  Europaparlamentet konstaterar att byråns årsrapporter skulle kunna spela en viktig roll för efterlevnaden när det gäller öppenhet, ansvarstagande och integritet. Parlamentet uppmanar byrån att införa ett standardkapitel om dessa principer i sin årsrapport.

10.  Europaparlamentet konstaterar att ett samarbetsverktyg har skapats som fungerar som en intern plattform för att utbyta och dela med sig av information, bästa praxis och expertis, för att effektivare kunna hantera de förberedande organens arbete.

11.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse byråns engagemang för att förbättra sin webbplats och göra den mer användarvänlig. Dessutom etablerade byrån, i enlighet med sin kommunikationsplan, officiella konton på Twitter och YouTube.

Internkontroller

12.  Europaparlamentet erfar att alla relevanta ICS har antagits av styrelsen. Parlamentet noterar dock att tillämpningen av ICS fortfarande inte är fullständig. Byrån uppmanas att rapportera till parlamentet och rådet om de framsteg som görs i detta avseende.

13.  Europaparlamentet noterar att byrån har utvecklat en detaljerad guide för riskhantering för att etablera och tillämpa en systematisk riskhanteringsprocess. Parlamentet välkomnar att guiden utvecklades med stöd av Enisa.

14.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att byrån genomförde sin första självutvärdering inom ramarna för servicenivåavtalet mellan byrån och Enisa av den gemensamma tjänsten som samordnare av internkontrollen. Byråns ledning granskade resultatet av utvärderingen och identifierade de risker som ska föras in i riskregistret.

Internrevision

15.  Europaparlamentet noterar att IAS 2014 fokuserade på uppföljningen av den begränsade översynen 2013, med syftet att fastställa graden av efterlevnad av ICS. Av de 18 rekommendationer som skrivbordsunderökningen gav upphov till ansåg IAS två vara avslutade. IAS undersökte vid uppföljningen de återstående 16 rekommendationerna som ännu inte var åtgärdade, och kom fram till att 14 rekommendationer var helt och hållet genomförda.

Övriga kommentarer

16.  Europaparlamentet noterar att de budgeterade bidragen 2014 från de nationella tillsynsmyndigheterna för Europeiska frihandelssammanslutningens (Efta), som har status som observatörer vid Berec, inte betalades in eftersom det inte finns några avtal med Efta-länderna. Byråns budget för 2015 reviderades i enlighet med detta. Byrån uppmanas till försiktighet när man gör prognoser för bidragen från Efta-ländernas nationella tillsynsmyndigheter.

o
o   o

17.  När det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet hänvisar Europaparlamentet till sin resolution av den 28 april 2016(13) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.

(1) EUT C 409, 9.12.2015, s. 27.
(2) EUT C 409, 9.12.2015, s. 27.
(3) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(4) EUT L 337, 18.12.2009, s. 1.
(5) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(6) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.
(7) EUT C 409, 9.12.2015, s. 27.
(8) EUT C 409, 9.12.2015, s. 27.
(9) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(10) EUT L 337, 18.12.2009, s. 1.
(11) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(12) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.
(13) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2016)0159.


Ansvarsfrihet för 2014: Översättningscentrum för Europeiska unionens organ (CdT)
PDF 178kWORD 307k
Beslut
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2014 (2015/2170(DEC))
P8_TA(2016)0162A8-0084/2016

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2014,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om den slutliga årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2014, med centrumets svar(1),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(2), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2016 om att bevilja centrumet ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2014 (05584/2016 – C8-0068/2016),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(3), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2965/94 av den 28 november 1994 om upprättande av ett översättningscentrum för Europeiska unionens organ(4), särskilt artikel 14,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5),

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(6), särskilt artikel 108,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0084/2016).

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ ansvarsfrihet för genomförandet av centrumets budget för budgetåret 2014.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets beslut av den 28 april 2016 om avslutande av räkenskaperna för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2014 (2015/2170(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2014,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om den slutliga årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2014, med centrumets svar(7),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(8), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2014 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 12 februari 2016 om att bevilja centrumet ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2014 (05584/2016 – C8-0068/2016),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(9), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2965/94 av den 28 november 1994 om upprättande av ett översättningscentrum för Europeiska unionens organ(10), särskilt artikel 14,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(11),

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(12), särskilt artikel 108,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0084/2016).

1.  Europaparlamentet konstaterar att den slutliga årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ framgår av bilagan till revisionsrättens rapport.

2.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2014.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L serien).

3. Europaparlamentets resolution av den 28 april 2016 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2014 (2015/2170(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2014,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0084/2016), och av följande skäl:

A.  Enligt redovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ (nedan kallat centrumet) för budgetåret 2014 uppgick den slutliga budgeten till 56 268 041 EUR, vilket utgör en ökning med 7,81 % jämfört med 2013.

B.  Revisionsrätten har i sin rapport om årsredovisning för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2014 förklarat att man har uppnått en rimlig säkerhet om att centrumets räkenskaper är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

Uppföljning av ansvarsfrihetsförfarandet för 2013

1.  Europaparlamentet konstaterar följande på grundval av uppgifter från centrumet:

   En överenskommelse om ett huvudkontor har undertecknats mellan centrumet och regeringen i värdmedlemsstaten.
   Centrumet kommer att förenkla tillgången till dokumentation avseende dess styrelse inom ramen för planen att omstrukturera webbplatsen till 2017.
   Centrumet har sedan 2013 utfört två återbetalningar till kunder motsvarande ett belopp på totalt 4 900 000 EUR inom ramen för de åtgärder som vidtagits för att minska budgetöverskottet.

Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

2.  Europaparlamentet noterar att insatserna för uppföljning av budgeten under budgetåret 2014 resulterade i ett budgetgenomförande på 79,34 %, vilket innebär en minskning med 4,13 % jämfört med 2013. Parlamentet konstaterar att genomförandegraden för betalningsbemyndiganden var 71,97 %, vilket innebär en minskning med 5,71 % jämfört med 2013.

3.  Europaparlamentet noterar i revisionsrättens rapport att centrumets innehav av kontanter och kortfristiga placeringar ökade ytterligare från 40 000 000 EUR vid utgången av 2013 till 44 000 000 EUR vid utgången av 2014. Parlamentet noterar vidare att budgetöverskottet och reserverna ökade från 37 500 000 EUR till 40 400 000 EUR, vilket tyder på att det finns utrymme att sänka priserna. Parlamentet noterar bekymrat att budgetöverskottet är ett återkommande fenomen för centrumet. Parlamentet uppskattar dock de positiva åtgärder som har vidtagits av centrumet för att vända denna tendens.

4.  Europaparlamentet erfar från centrumet att det genomsnittliga priset per sida minskades med 2 % från 2013 fram till andra halvåret 2014. Parlamentet noterar dock att priset per sida för ”granskning” ökade med 23 % under samma period. Parlamentet uppmanar centrumet att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de kriterier som ledde till prissättningen under budgetåret 2014. Parlamentet uppmanar centrumet att lämna uppdaterade uppgifter om de aktuella priserna, innehav av kontanter och överskott.

Internrevision

5.  Europaparlamentet erfar från centrumet att det i början av 2014 återstod att åtgärda fem rekommendationer som utfärdats av kommissionens internrevisionstjänst (IAS). Parlamentet konstaterar vidare utifrån centrumets uppgifter att det vidtog korrigerande åtgärder och avslutade två rekommendationer. Parlamentet noterar dessutom att man hade planerat att genomföra de återstående två rekommendationerna, varav en hade betecknats som ”mycket viktig” och en som ”viktig”. Parlamentet uppmanar centrumet att genomföra de återstående rekommendationerna så snart som möjligt och att hålla den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten underrättad.

Interna kontroller

6.  Europaparlamentet noterar att centrumet uppfyller 80 % av normerna för intern kontroll, då det har gjort avsevärda insatser för att genomföra de kvarstående åtgärderna i handlingsplanen avseende normer för intern kontroll. Parlamentet noterar vidare att centrumets flytt till Drosbach-byggnaden krävde en omfattande omarbetning av kontinuitetsplanen för verksamheten. Parlamentet konstaterar att flera centrala medlemmar av centrumets ledning har avgått och att detta fått negativa konsekvenser för genomförandet i utsatt tid av kontinuitetsplanen för dess verksamhet, vilket har lett till en försenad revision och uppdatering av dess verksamhetsanalys.

Förebyggande och hantering av intressekonflikter samt transparens

7.  Europaparlamentet erfar från centrumet att det håller på att införa och genomföra en strategi för bekämpning av bedrägeri baserad på Metoder och riktlinjer för bedrägeribekämpningsstrategier för EU:s decentraliserade byråer som utarbetats av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf). Parlamentet uppmanar centrumet att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de framsteg som görs i denna fråga.

8.  Europaparlamentet konstaterar att centrumets årsrapporter skulle kunna spela en viktig roll för efterlevnaden när det gäller transparens, redovisningsansvar och integritet. Parlamentet uppmanar centrumet att införa ett standardkapitel om dessa principer i sin årsrapport.

Resultat

9.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse de synergier som centrumet har skapat genom ömsesidiga utbyten av tjänster med andra byråer. Parlamentet uppskattar särskilt det samarbetsavtal som ingåtts mellan centrumet och Europeiska järnvägsbyrån, genom vilket centrumet inhyser järnvägbyråns katastrofberedskapssystem, vilket möjliggör besparingar och säkrar en högre säkerhetsnivå för de båda organen.

10.  Europaparlamentet gläder sig över att centrumet infört en gemensam förbehandlingsstrategi för EU-varumärken tillsammans med Kontoret för harmonisering i den inre marknaden (varumärken och mönster), i syfte att dela översättningsminnen och harmonisera de respektive arbetsflödena och därmed säkerställa en transparent och effektiv process. Parlamentet noterar att ett slutligt beslutet inte kunde fattas under budgetåret 2014. Parlamentet konstaterar att de båda organen enades om att fortsätta projektet under 2015. Parlamentet stöder denna överenskommelse och uppmanar centrumet att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om hur detta initiativ utvecklas.

Övriga kommentarer

11.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse centrumets anpassningsprojekt, som inleddes 2014 och som fokuserar på att stärka personalens anpassningsförmåga och minska identifierade kvalifikationsskillnader. Parlamentet påpekar att centrumet tog fram en lista över utbildare och började genomföra den fastställda utbildningsverksamheten. Parlamentet konstaterar att den analys av sådana kvalifikationer som minst två personer vid varje avdelning besitter som gjordes i slutet av 2015 visar att procentandelen har ökat betydligt och uppgår till 76,50 % jämfört med 65.46 % år 2014.

12.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse centrumets intresse av att förbättra sin kvalitetssäkring för översättningar och sitt system för feedback till kunderna, samt den workshop som centrumet anordnade för frilansöversättare i syfte att visa dem centrumets arbetsmetoder.

13.  Europaparlamentet erfar från centrumet att det införde ett nytt budgetplanerings- och övervakningsredskap, som användes i samband med utarbetandet av 2015 års budget, ett nytt arbetsflödessystem för översättningen och ett nytt it-baserat översättningsverktyg.

o
o   o

14.  När det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet hänvisar Europaparlamentet till sin resolution av den 28 april 2016(13) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.

(1) EUT C 409, 9.12.2015, s. 33.
(2) EUT C 409, 9.12.2015, s. 33.
(3) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(4) EGT L 314, 7.12.1994, s. 1.
(5) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(6) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.
(7) EUT C 409, 9.12.2015, s. 33.
(8) EUT C 409,