Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2110(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0284/2016

Ingivna texter :

A8-0284/2016

Debatter :

PV 24/10/2016 - 16
CRE 24/10/2016 - 16

Omröstningar :

PV 25/10/2016 - 7.3
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0403

Antagna texter
PDF 230kWORD 63k
Tisdagen den 25 oktober 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
Bekämpning av korruption och uppföljning av resolutionen från CRIM-utskottet
P8_TA(2016)0403A8-0284/2016

Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 om bekämpning av korruption och uppföljning av resolutionen från det särskilda utskottet för frågor om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt (CRIM) (2015/2110(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 3 i EU-fördraget, artikel 67 och artiklarna 82–89 i EUF‑fördraget samt EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 5, 6, 8, 17, 32, 38 och 41, artiklarna 47–50 och artikel 52,

–  med beaktande av slutsatserna från RIF-rådets möte den 16 juni 2015 om den förnyade strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen 2015–2020,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 25–26 juni 2015 avseende säkerhet,

–  med beaktande av de relevanta FN-konventionerna, i synnerhet konventionen mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och konventionen mot korruption,

–  med beaktande av Europarådets straff- och civilrättsliga konventioner om korruption, som öppnades för undertecknande i Strasbourg den 27 januari respektive den 4 november 1999, och Europarådets ministerkommittés resolutioner (98) 7 och (99) 5 om inrättande av Gruppen av stater mot korruption (Greco), som antogs den 5 maj 1998 respektive den 1 maj 1999,

–  med beaktande av Europarådets ministerkommittés rekommendation CM/Rec (2014) 7 av den 30 april 2014 om skydd för visselblåsare,

–  med beaktande av OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförbindelser, som öppnades för undertecknande i Paris den 17 december 1997, de rekommendationer som kompletterar denna samt de senaste landövervakningsrapporterna,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/40/EU av den 12 augusti 2013 om angrepp mot informationssystem och om upphävande av rådets rambeslut 2005/222/RIF(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/42/EU av den 3 april 2014 om frysning och förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott i Europeiska unionen(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/41/EU av den 3 april 2014 om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/62/EU av den 15 maj 2014 om straffrättsligt skydd av euron och andra valutor mot penningförfalskning och om ersättande av rådets rambeslut 2000/383/RIF(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering och om upphävande av rådets beslut 2007/125/RIF(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2219 av den 25 november 2015 om Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) som ersätter och upphäver rådets beslut 2005/681/RIF(9),

–  med beaktande av rådets beslut 2007/845/RIF av den 6 december 2007 om samarbete mellan medlemsstaternas kontor för återvinning av tillgångar när det gäller att spåra och identifiera vinning eller annan egendom som härrör från brott(10),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1142/2014 av den 22 oktober 2014 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiering av europeiska politiska partier(11),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF(12),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)(13),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/343 av den 9 mars 2016 om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden(14),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (COM(2012)0363),

–  med beaktande av förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (COM(2013)0534),

–  med beaktande av domstolen i mål C-105/14 (Taricco m.fl.)(15) har förklarat att begreppet bedrägeri sådant det definieras i artikel 1 i konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen även omfattar momsintäkter,

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) (COM(2013)0535),

–  med beaktande av sin resolution av den 29 april 2015 om förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten(16),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpande av terrorism och om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF om bekämpande av terrorism (COM(2015)0625),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF(17),

–  med beaktande av rapporten av den 3 februari 2014 från kommissionen till rådet och Europaparlamentet, EU:s rapport om insatserna mot korruption (COM(2014)0038),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 april 2015 till Europaparlamentet och rådet Europeiska säkerhetsagendan (COM(2015)0185),

–  med beaktande av Europols hotbildsbedömning avseende den grova och organiserade brottsligheten (Socta) från mars 2013 och av internetstödd organiserad brottslighet (Iocta) av den 30 september 2015,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2015 om den europeiska säkerhetsagendan(18),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2013 om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt: rekommendationer med avseende på de åtgärder och initiativ som ska vidtas (slutrapport)(19),

–  med beaktande av studierna från Europaparlamentets utredningstjänst om kostnaden för avsaknaden av åtgärder på EU-nivå på områdena organiserad brottslighet och korruption,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för utveckling och budgetkontrollutskottet (A8-0284/2016), och av följande skäl:

A.  Eftersom den organiserade brottsligheten är ett globalt hot krävs gemensamma och samordnade åtgärder av EU och dess medlemsstater.

B.  Man förstår fortfarande inte helt de komplicerade företeelserna kopplade till medlemskap i kriminella organisationer och faran att de infiltrerar medlemsstaternas sociala, ekonomiska, kommersiella, politiska och institutionella struktur.

C.  Organiserade brottsliga grupper har visat sig vara benägna och mycket kapabla att diversifiera sin verksamhet, anpassa sig till olika regionala, ekonomiska och sociala miljöer genom att utnyttja svagheter och sårbarhet, genom att agera på olika marknader samtidigt och genom att utnyttja olika bestämmelser i enskilda medlemsstaters rättssystem för att främja sin egen verksamhet och maximera sina vinster.

D.  De kriminella organisationerna har ändrat sina arbetssätt genom att utnyttja yrkesutövare, banker, tjänstemän och politiker som stöder deras verksamhet på olika nivåer utan att vara medlemmar i de kriminella organisationerna.

E.  De kriminella organisationerna har visat en avsevärd anpassningsförmåga, även när det gäller att dra nytta av den nya tekniken för egen del.

F.  Den hotfulla avskräckande makt som utövas bara genom att någon tillhör en kriminell organisation prioriteras inte i förhållande till bekämpandet av de brott som organisationen har bildats för att begå, och på europeisk nivå finns det ett lagstiftningsmässigt och operativt tomrum som underlättar de organiserade kriminella gruppernas gränsöverskridande verksamhet.

G.  Utöver de uppenbara faror som de kriminella organisationerna medför för den allmänna ordningen och säkerheten i samhället, orsakar den organiserade brottsligheten lika allvarliga situationer när den infiltrerar den lagliga ekonomin och mutar tjänstemän och därigenom infiltrerar institutioner och offentlig förvaltning.

H.  De illegala inkomster som härstammar från kriminella organisationers brottslighet ”tvättas” i stor utsträckning i den lagliga europeiska ekonomin. När detta kapital återinvesteras i den lagliga ekonomin utgör det ett betydande hot mot näringsfriheten och konkurrensfriheten, på grund av sin allvarligt snedvridande effekt.

I.  De brottsliga grupperna infiltrerar politiken och förvaltningen för att komma åt statens ekonomiska resurser och påverka verksamheten, med politikernas, tjänstemännens och företagarnas goda minne. Det politiska och administrativa maskineriet utsätts för påtryckningar, i synnerhet när det gäller upphandlingar och offentliga arbeten, offentlig finansiering, bortskaffande av skrot och avfall samt avtal om förvärv av alla slags varor och förvaltning av tjänster.

J.  Den organiserade brottslighetens främsta mål är ekonomisk vinning. De brottsbekämpande myndigheterna måste därför få nödvändig kapacitet för att kunna rikta in sig på dess finansiering, som ofta är oskiljbart förknippad med korruption, bedrägeri, pirattillverkning och smuggling.

K.  Visselblåsare spelar en central roll i kampen mot korruption eftersom de kan avslöja bedrägerifall som annars skulle hållas hemliga. Visselblåsning betraktas som ett av de mest effektiva sätten att sätta stopp för oegentligheter och förhindra att de sker, eller avslöja sådana som redan har skett.

L.  Ingen EU-lagstiftning bör tolkas som att den begränsar visselblåsarnas agerande.

M.  Organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt utgör allvarliga hot mot EU:s ekonomi genom att kraftigt minska skatteintäkterna för medlemsstaterna och för EU som helhet, och hotar även ansvarsskyldigheten i offentliga EU-finansierade projekt eftersom kriminella organisationer agerar inom olika sektorer, varav många är underställda myndighetskontroll.

N.  2014 rapporterades 1 649 oegentligheter som bedrägerier, med en inverkan på EU:s budget till ett belopp på omkring 538,2 miljoner euro som avsåg både utgiftssidan och intäktssidan, men det finns inga officiella uppgifter om hur stor del av bedrägerierna som kan tillskrivas organiserad brottslighet.

Inledning

1.  Europaparlamentet framhåller innehållet och rekommendationerna i sin resolution av den 23 oktober 2013 om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt. Parlamentet upprepar sin begäran om en europeisk handlingsplan för att utrota organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt, som för att kunna lyckas bör få tillräckligt med ekonomiska medel och kvalificerad personal.

2.  Europaparlamentet välkomnar rådets 18-månadersprogram för de nederländska, slovakiska och maltesiska ordförandeskapen, som placerar en övergripande och integrerad strategi mot organiserad brottslighet högt på sin dagordning. Parlamentet påpekar att arbetet med att bekämpa bedrägerier, korruption och penningtvätt måste vara en politisk prioritering för EU:s institutioner, varför polissamarbete och rättsligt samarbete mellan medlemsstaterna är av allra största betydelse.

3.  Europaparlamentet vill fokusera sin uppmärksamhet på specifika områden som kräver insatser som en prioritet under de nuvarande omständigheterna.

Säkra ett korrekt införlivande av befintliga regler, övervaka deras tillämpning och bedöma huruvida de är ändamålsenliga

4.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna bör införliva och tillämpa de instrument som finns på unionsnivå och internationell nivå i kampen mot organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt slutföra utvärderingen av åtgärderna för att införliva dessa instrument, informera parlamentet till fullo om resultaten och om nödvändigt inleda överträdelseförfaranden. Parlamentet uppmanar i synnerhet kommissionen att lägga fram en rapport med en bedömning av införlivandet av rambeslut 2008/841/RIF om kampen mot organiserad brottslighet och Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på ett korrekt sätt införliva Europaparlamentets och rådets direktiv om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området, som är ett grundläggande verktyg för att förstärka polissamarbetet och det rättsliga samarbetet i EU.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt införliva det fjärde direktivet mot penningtvätt.

8.  Europaparlamentet rekommenderar att EU blir en medlem av Greco. Parlamentet kräver att EU ska delta i Open Government Partnership, uppfylla sina rapporteringsskyldigheter enligt FN:s konvention mot korruption, som unionen är part i, och ge tekniskt stöd till FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC) inom ramen för den ovannämnda konventionen. Parlamentet uppmanar kraftfullt kommissionen att så snart som möjligt lämna in en framstegsrapport om förberedelserna för EU:s medlemskap i Greco till parlamentet, inklusive en översikt av de rättsliga utmaningarna och eventuella lösningar i detta avseende.

9.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen fortfarande inte har offentliggjort sin andra rapport om insatserna mot korruption, som skulle ha kommit i början av 2016. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram den så snart som möjligt Parlamentet upprepar att antikorruptionsrapporter inte bör begränsas till situationen i medlemsstaterna, utan även bör innehålla ett avsnitt om Europeiska unionens institutioner. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att hitta en lämplig metod för att övervaka korruption inom EU:s institutioner och byråer.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att kombinera olika övervakningsmekanismer på unionsnivå, bland annat samarbets- och kontrollmekanismen, EU:s rapport om insatserna mot korruption och resultattavlan för rättskipningen i EU, som ett led i en bredare ram för övervakning av rättsstaten som skulle kunna tillämpas i alla medlemsstater och unionens institutioner, organ och byråer. I detta avseende anser parlamentet att EU:s institutioner bör föregå med gott exempel genom att främja högsta standarder för öppenhet och se till att det finns avskräckande och effektiva påföljder för överträdelser. Parlamentet uppmanar kommissionen att reglera lobbyverksamhet och sanktionera intressekonflikter.

11.  Europaparlamentet understryker vikten av ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt för att förhindra och effektivt bekämpa den organiserade brottsligheten. Parlamentet understryker i detta avseende betydelsen av det europeiska nätverket för förebyggande av brottslighet och behovet att ge nätverket finansiellt stöd.

12.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen gör en undersökning av den nationella lagstiftning som har varit bäst när det gäller att bekämpa organiserad brottslighet och korruption, i syfte att utveckla en effektiv och banbrytande europeisk lagstiftning. Parlamentet uppmanar kommissionen att utföra en undersökning av medlemsstaternas utredningsförfaranden i samband med arbetet mot den organiserade brottsligheten, framför allt när det gäller användningen av verktyg som telefonavlyssning, avlyssning av bostäder, metoder för genomsökning, uppskjutna beslut om häktning och beslag, infiltrering och kontrollerade och övervakade leveranser.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera mer i en efterlevnadskultur, i synnerhet med tanke på att den främsta och effektivaste formen av förebyggande består av utbildning för nya generationer av EU-medborgare, bland annat genom att främja specifika insatser i skolorna.

Prioriteringar och operativ struktur för kampen mot organiserad brottslighet och korruption

14.  Europaparlamentet anser att EU:s nuvarande politiska cykel mot organiserad brottslighet bör ha tyngdpunkten på samröre med brottslighet (dvs. tillhörighet till en kriminell organisation), snarare än på att bara bekämpa de brott som utgör själva syftet med sådana organisationer. Parlamentet anser i synnerhet att det är nödvändigt att medlemskap i en kriminell organisation blir straffbart, oavsett om ett brott inom syftet för organisationen begåtts eller inte. Parlamentet upprepar att denna politiska cykel även bör inbegripa bekämpning av penningtvätt, korruption och människohandel som prioriterade områden, inom en verklig europeisk strategi mot korruption.

15.  Europaparlamentet vill att prioriteringarna ska fastställas i samklang med unionens politik för förebyggande av brottslighet, dess ekonomiska politik samt social-, sysselsättnings- och utbildningspolitik, och att parlamentet ska involveras fullt ut i den processen.

16.  Europaparlamentet efterlyser en specialiserad Europolenhet som ska bekämpa organiserade brottsliga grupper som är verksamma inom olika sektorer samtidigt. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör inrätta säkra och effektiva mekanismer inom de nuvarande institutionsramarna för att se till att utredningar av organiserad brottslighet genomförs på ett samordnat sätt och att det ömsesidiga förtroendet mellan de brottsbekämpande myndigheterna i medlemsstaterna främjas.

En mer kraftfull ramlagstiftning

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av bedömningen av införlivandet och tillämpningen av de befintliga reglerna föreslå lagstiftning för att täppa till luckor som kan finnas i kampen mot organiserad brottslighet och korruption och förbättra det gränsöverskridande rättsliga samarbetet. Parlamentet uppmanar kommissionen att i synnerhet

   a) se över befintlig lagstiftning i syfte att införa effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner och att precisera de gemensamma definitionerna av brott, inbegripet tillhörighet till en kriminell organisation eller sammanslutning, vilken skulle kunna anses vara en strukturerad grupp som har existerat en viss tid och består av två eller fler personer som samarbetar i syfte att olagligen skaffa sig, direkt eller indirekt, någon form av ekonomisk och/eller materiell vinning som allvarligt undergräver den sociala och ekonomiska sammanhållningen i EU och dess medlemsstater, och att
   b) lägga fram ett reviderat lagstiftningsförslag för att bekämpa miljöbrott, i syfte att stärka de straffrättsliga åtgärderna mot olaglig förbränning av avfall och betrakta olagligt bortskaffande av ”nya föroreningar” som ett brott som kan bestraffas med straffrättsliga påföljder, på samma sätt som föreskrivs i direktiv 2008/99/EG.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa miniminormer för fastställande av brottsrekvisit och påföljder. Parlamentet efterlyser framför allt följande:

   a) allmänna definitioner av ”offentlig tjänsteman”, brottet bedrägeri och brottet korruption, som ska tillämpas på ett övergripande plan; definitioner av dessa begrepp ingår i förhandlingarna om PIF-direktivet, men endast för tillämpningen av det direktivet; förhandlingarna är för närvarande blockerade i rådet, och parlamentet begär att de ska återupptas så snart som möjligt,
   b) ett nytt lagstiftningsförslag om en särskild typ av kriminella organisationer vars deltagare drar fördel av sammanslutningens hotfulla makt och den därav följande underkastelsen och tystnaden i syfte att begå brott, ta hand om eller på något sätt, vare sig direkt eller indirekt, kontrollera ekonomisk verksamhet, koncessioner, tillstånd, offentliga kontrakt och offentliga tjänster, eller skaffa olagliga vinster eller fördelar åt sig själva eller andra personer,
   c) ett lagstiftningsförslag om införande av ett särskilt europeiskt program för skydd av vittnen och personer som samarbetar med rättsväsendet genom att anmäla kriminella organisationer och organisationer som beskrivs i led b,
   d) ett lagförslag som definierar och inför gemensamma regler för att skydda visselblåsare; ett sådant förslag bör läggas fram före utgången av 2017,
   e) ytterligare lagstiftningsinitiativ för att stärka rättigheterna för misstänkta eller åtalade personer vid straffrättsliga förfaranden, bland annat med hänsyn till frihetsberövande före rättegången, i syfte att säkerställa rätten till en rättvis rättegång, så som den erkänns i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna,
   f) särskild lagstiftning för att stävja export av radioaktivt material och farligt avfall och den illegala handeln med vilda djur och växter, eftersom både naturvårdsbrott och handel med och export av radioaktivt material och farligt avfall till tredjeländer enligt miljögrupper och icke-statliga organisationer spelar en stor roll i finansieringen av organiserad brottslighet.

Ett mer verkningsfullt polisiärt och rättsligt samarbete på EU-nivå

19.  Europaparlamentet noterar att den organiserade brottsligheten, korruptionen och penningtvätten oftast har en gränsöverskridande dimension som kräver nära samarbete mellan de behöriga nationella myndigheterna och mellan de nationella myndigheterna och relevanta EU-organ.

20.  Europaparlamentet anser att polissamarbete och rättsligt samarbete genom informationsutbyte mellan nationella myndigheter är av grundläggande vikt för att effektiva åtgärder ska vidtas för att bekämpa korruption och organiserad brottslighet.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda specifika åtgärder för att uppnå en bättre samordning på EU-nivå av bekämpandet av organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt samt för att förstärka medvetenheten om vilka mänskliga, sociala och ekonomiska skador denna verksamhet medför.

22.  Europaparlamentet beklagar djupt att det gränsöverskridande samarbetet mellan polisväsen och rättsliga myndigheter kännetecknas av alltför utdragna och byråkratiska förfaranden som lägger hinder i vägen för effektiviteten och äventyrar resultaten i kampen mot organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt på EU-nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka, effektivisera och intensifiera det gränsöverskridande polissamarbetet och rättsliga samarbetet samt informationsutbytet mellan sådana myndigheter och via Europol och Eurojust, liksom att säkerställa ordentlig utbildning och tekniskt stöd, bland annat genom Cepol och det europeiska nätverket för rättslig utbildning, i syfte att främja ömsesidigt erkännande av bevis mellan medlemsstaterna och se till att gemensamma utredningsgrupper används i större utsträckning.

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att systematiskt föra in, använda sig av och utbyta alla uppgifter som anses nödvändiga och relevanta när det gäller personer som dömts för ett brott med koppling till organiserad brottslighet och som finns i befintliga europeiska databaser, liksom att uppmana EU-organen Europol och Eurojust att underlätta detta utbyte av information. Parlamentet begär i detta hänseende att infrastrukturen rationaliseras i syfte att garantera säker kommunikation och effektiv användning av alla Europols befintliga instrument, samtidigt som man till fullo respekterar EU:s lagstiftning om skydd av personuppgifter.

24.  Europaparlamentet betonar det akuta behovet att skapa ett mer effektivt system för kommunikation och informationsutbyte mellan rättsliga myndigheter inom EU som vid behov kan ersätta de traditionella instrumenten för ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka behovet av lagstiftningsåtgärder på detta område och att skapa ett verkligt EU-system för informationsutbyte mellan de rättsliga myndigheterna i unionen.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att systematiskt sinsemellan utbyta alla passageraruppgifter som bedöms nödvändiga och relevanta och som berör personer med anknytning till organiserad brottslighet.

Beslagtagande av kriminella organisationers tillgångar och användning av dem för sociala ändamål

26.  Europaparlamentet anser att en gemensam metod för att beslagta kriminella organisationers tillgångar i EU skulle ha en avskräckande effekt på brottslingar. Medlemsstaterna uppmanas att skyndsamt införliva direktiv 2014/42/EU om förverkande av vinning av brott. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lägga fram ett lagstiftningsförslag för att ge garantier för ett ömsesidigt erkännande av order om beslagtagande och förverkande i anslutning till nationella åtgärder för blockering av tillgångar.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka EU:s åtgärder för att

   a) spåra, spärra och förverka vinning av brott, bland annat genom förbud mot överlåtelse av äganderätt av kapital eller egendom i syfte att undvika spärrande eller förverkande åtgärder och godtagande av äganderätten eller tillgången till detta kapital, eller genom att föreskriva förverkande utan fällande dom,
   b) främja hanteringen av spärrad och förverkad egendom och dess återanvändning för sociala ändamål och som ersättning till offrens familjer och till företag som drabbats av lånehajar och beskyddarverksamhet,
   c) utveckla administrativt, polisiärt och rättsligt samarbete för att spåra, beslagta och förverka vinning av brott inom hela unionen och att förbättra de nationella kontoren för återvinning av tillgångar samt ge dem tillräckliga resurser.

28.  Europaparlamentet uppmanar kraftfullt medlemsstaterna att öka samarbetet och utbytet av bästa praxis på detta område, inom ramen för befintliga mötesplattformar, såsom den rådgivande samordningskommittén för förebyggande av bedrägerier (Cocolaf) och liknande.

Förebygga den organiserade brottslighetens och korruptionens infiltrering i den lagliga ekonomin

29.  Europaparlamentet påpekar att korruptionen, särskilt inom ramen för offentlig upphandling och offentlig-privata partnerskap, underlättar för den organiserade brottsligheten att infiltrera den lagliga ekonomin.

30.  Europaparlamentet vill att det i hela EU införs en övergripande ordning för e‑upphandling i syfte att minska risken för korruption vid offentlig upphandling.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att införa övervakningsinstrument för offentlig upphandling i syfte att upprätta svarta listor över företag som bevisligen har kopplingar till organiserad brottslighet och/eller gjort sig skyldiga till korruption, och utestänga dem från att ingå ett ekonomiskt förhållande med en offentlig myndighet och dra nytta av EU-medel. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa specialiserade strukturer på nationell nivå för att avslöja kriminella organisationer och utesluta företag från offentliga upphandlingar om de varit inblandade i korruption eller penningtvätt. Parlamentet påpekar att svartlistning kan vara ett effektivt sätt att avskräcka företag från att ägna sig åt korruption och ge dem starka incitament att förbättra och stärka sina interna integritetsprocesser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa certifiering mot organiserad brottslighet för företag, och begär att relevanta upplysningar ska utbytas automatiskt på EU-nivå.

32.  Europaparlamentet påpekar att 21 medlemsstater ännu inte införlivat paketet med direktiv om offentlig upphandling. Parlamentet anser att bestämmelserna om offentlig upphandling är avgörande för att skapa insyn och redovisningsskyldighet på ett av de områden som är mest sårbara för korruption.

33.  Europaparlamentet påpekar att transparenta redovisningsregler som kan bli föremål för prövning måste säkerställas inte bara på central förvaltningsnivå, utan också på regional och lokal nivå i samtliga medlemsstater.

34.  Europaparlamentet är oroat över att kriminella bolag som är inblandade i penningtvätt återkommande lämnar in anbud under lägsta kostnad i anbudsförfaranden som avser större projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att låta en ekonomisk bedömning ingå av förslagen från de bolag som tilldelas kontrakt och av deras underleverantörer.

35.  Europaparlamentet påpekar att penningtvätt genom invecklade företagsstrukturer och deras integration i laglig ekonomisk verksamhet kan hota den allmänna ordningen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa åtgärder, utan att i onödan belasta små och medelstora företag, för att öka insynen i penningtransaktioner och förbättra spårbarheten av transaktionerna tillbaka till fysiska personer i syfte att spåra finansieringen av brottslighet och terrorister (principen om att ”följa pengarna”). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder som försvårar upprättandet av invecklade och tätt sammanlänkade bolagsstrukturer, vilka mot bakgrund av att de brukar vara icke-transparenta kan missbrukas för att finansiera brottslig verksamhet eller terroristverksamhet och andra allvarliga brott.

36.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att kräva att entreprenörer avslöjar hela sin bolagsstruktur och de verkliga ägarna innan de tilldelas några kontrakt, så att man inte stöder företag som ägnar sig åt aggressiv skatteplanering, skattebedrägeri och skatteundandragande samt korruption.

37.  Europaparlamentet noterar att förvärv av fastigheter i EU:s medlemsstater är ett sätt att tvätta vinning av brott, som brottslingar utnyttjar för att skydda sitt verkliga ägande med hjälp av utländska brevlådeföretag. Medlemsstaterna uppmanas med kraft att se till att alla utländska företag som har för avsikt att förvärva fastigheter på deras territorium tvingas uppfylla samma villkor i fråga om öppenhet som krävs av företag inom deras egen jurisdiktion.

38.  Europaparlamentet erinrar om att finanskrisen lagt en extra börda på regeringarna i EU. Parlamentet anser att det inför de nuvarande ekonomiska utmaningarna krävs en starkare garanti för integritet och insyn i de offentliga utgifterna.

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att garantera insyn vid beslut om tillstånd och stadsplanering.

40.  Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna och kommissionen har en rättslig skyldighet att bekämpa bedrägerier i enlighet med artikel 325 i EUF-fördraget, och välkomnar att klausuler om bedrägeribekämpning förs in i lagstiftningsförslag med budgetkonsekvenser.

41.  Europaparlamentet är oroat över ökningen av momsrelaterade bedrägerier, särskilt så kallade karusellbedrägerier. Samtliga medlemsstater uppmanas att delta i alla Eurofiscs verksamhetsområden så att informationsutbytet för att bidra till kampen mot bedrägerier underlättas.

42.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta särskild lagstiftning och att vidta lämpliga åtgärder för att förebygga och förhindra den verksamhet som bedrivs av yrkesverksamma personer, banker, tjänstemän och politiker på alla nivåer som, trots att de inte är medlemmar i kriminella organisationer, stöder dem på olika nivåer. I detta avseende framhålls följande:

   a) parlamentet rekommenderar att medlemsstaterna och EU-institutionerna uppmuntrar rotation bland offentliga tjänstemän för att förebygga korruption och infiltrering av organiserad brottslighet,
   b) parlamentet begär obligatoriska bestämmelser om att personer som har dömts eller som har deltagit i organiserad brottslighet, penningtvätt, korruption eller andra grova brott, brott mot den offentliga förvaltningen, samröre med brottslighet eller korruption inte bör ha rätt att ställa upp i val eller att arbeta i eller för den offentliga förvaltningen, inbegripet Europeiska unionens institutioner, organ och byråer,
   c) parlamentet begär straffrättsliga påföljder för chefer och banker i styrkta fall där stora penningbelopp har varit föremål för penningtvätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett förslag för att garantera full insyn i bankflöden, inte bara för enskilda personer utan även för juridiska personer och truster.

43.  Europaparlamentet anser att det på EU-nivå måste finnas regler som säkerställer verifiering och beskattning av politiska partiers samtliga finansieringskällor, så att det säkerställs att dessa är lagliga.

44.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att skärpa de lagbestämmelser som är avsedda att garantera större insyn och spårbarhet för ekonomiska flöden, särskilt förvaltningen av EU-medel, bland annat med hjälp av tidigare utredningar och en slutlig granskning för att kontrollera att medlen har använts korrekt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att lämna in nationella förklaringar om sina kontrollsystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att

   a) korrigera betalningar när det förekommer oegentligheter i medlemsstaternas användning av EU-medel,
   b) tillfälligt förbjuda tillgång till EU-finansiering för institutioner och företag som befunnits skyldiga till bedrägligt missbruk av EU-medel,
   c) noga övervaka utnyttjandet av EU-medel och regelbundet rapportera till Europaparlamentet.

45.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör kräva högsta möjliga nivå av integritet i upphandlingsförfaranden som gäller genomförande av EU-finansierade projekt. Parlamentet påminner om att övervakning av projektens resultat i samarbete med det civila samhällets organisationer och utkrävande av ansvar från de lokala myndigheterna är mycket viktigt för att kunna fastställa om EU-medel utnyttjas på ett korrekt sätt och för att bekämpa korruption.

46.  Europaparlamentet påpekar att öppenhet är det mest effektiva instrumentet för att bekämpa missbruk och bedrägerier. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra lagstiftningen i detta avseende genom att göra det obligatoriskt att offentliggöra uppgifter som rör alla mottagare av EU-finansiering, däribland uppgifter om underleverantörsavtal.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda ett lagstiftningsförfarande för att förenkla den administrativa byråkratin och därmed förbättra insynen och bekämpa korruptionen.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och rapportera till parlamentet om andelen direkt tilldelning av offentliga kontrakt i medlemsstaterna samt om de rättsliga omständigheterna på de platser där de nationella myndigheterna använder sig av detta i störst utsträckning.

49.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att sträva efter effektiva mekanismer för öppenhet, övervakning och ansvarsskyldighet i samband med sitt utnyttjande av EU-medel. Med tanke på att de positiva effekterna av EU-medel är beroende av processer på nationell och europeisk nivå som säkerställer insyn, effektiv övervakning och ansvarsutkrävande, anser parlamentet anser att det bör undersökas hur övervakningen och utvärderingen skulle kunna ske löpande och inte bara efter slutförandet. Parlamentet anser att revisionsrättens roll bör stärkas i detta avseende.

50.  Europaparlamentet anser att kvalitativa och kvantitativa indikatorer bör införas och att dessa bör vara jämförbara, i syfte att mäta EU-finansieringens inverkan och göra det lättare att bedöma om finansieringen har fyllt sitt syfte, och att kvantifierade uppgifter systematiskt bör samlas in och offentliggörs.

Europeiska åklagarmyndigheten

51.  Europaparlamentet anser att Europeiska åklagarmyndigheten bör vara ett centralt inslag i kampen mot korruption i EU. Parlamentet upprepar att det så snart som möjligt, med deltagande av så många medlemsstater som möjligt, bör inrättas en europeisk åklagarmyndighet som är effektiv och oberoende av nationella regeringar och EU:s institutioner samt skyddad mot politiskt inflytande och politiska påtryckningar.

52.  Europaparlamentet upprepar att det är viktigt att de nationella åklagarna och den framtida europeiska åklagarmyndigheten, liksom Eurojust och Olaf, har väldefinierade behörigheter och befogenheter för att förhindra eventuella befogenhetskonflikter. Parlamentet begär en fördelning av lämpliga finansiella resurser och personalresurser till den framtida europeiska åklagarmyndigheten, i linje med dess uppgifter. Parlamentet anser att Europeiska åklagarmyndigheten bör vara behörig att lagföra alla PIF-brott, inbegripet momsbedrägerier. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att rätta sig efter den dom som meddelats av domstolen i Taricco‑målet (C-105/14) och att bryta dödläget i rådets förhandlingar om PIF‑direktivet så snart som möjligt.

53.  Europaparlamentet beklagar att de pågående förhandlingarna i rådet undergräver den grundläggande förutsättningen för en oberoende och slagkraftig europeisk åklagarmyndighet.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera behovet av en eventuell översyn av mandatet för den framtida Europeiska åklagarmyndigheten för att denna ska ges befogenhet att bekämpa organiserad brottslighet när den väl är inrättad.

Specifika områden som kräver insatser

Förfalskning

55.  Europaparlamentet fördömer den allt vanligare förfalskningen av varor, läkemedel och livsmedelsprodukter i EU, med deltagande av distributionsnät som sköts av gränsöverskridande organiserad brottslighet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra och bekämpa förfalskning av varor, läkemedel och livsmedel. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att systematiskt samla in uppgifter om bedrägerier och förfalskningar i syfte att få information om åtgärdernas omfattning och verkningar och att utbyta bästa praxis i fråga om identifiering och bekämpande av dessa företeelser.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga andra metoder som syftar till att förhindra och avskräcka från livsmedelsbedrägerier, exempelvis ett europeiskt register där dömda bedrägliga livsmedels- och läkemedelsföretag pekas ut.

57.  Europaparlamentet efterlyser en utbyggnad av de nuvarande spårbarhetssystemen och en systematisk tillämpning av den spårbarhet på alla stadier som föreskrivs i EU:s grundförordning (EG) nr 178/2002 och som omfattar livsmedel, foder, livsmedelsproducerande djur och alla andra ämnen som är avsedda för detta ändamål eller kan antas ingå i produktion av ett livsmedel eller ett foder.

Narkotikahandel

58.  Europaparlamentet påpekar att narkotikahandeln är synnerligen lukrativ för brottsliga grupper som måste bekämpas genom såväl påföljder som förebyggande verksamhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och berörda institutioner att bekämpa kopplingarna mellan narkotikahandeln och övrig brottslig verksamhet och den inverkan de har på ekonomin och den lagliga handeln, såsom framgår av Europols och EMCDDA:s rapport om narkotikahandeln i Europa 2016.

59.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att den ska utvärdera de framsteg som gjorts i genomförandet av EU:s handlingsplan för narkotikabekämpning 2013–2016. Parlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av denna plan föreslå en ny handlingsplan för perioden 2017–2020.

60.  Europaparlamentet noterar att en utvärdering av ny politik avseende ”lätt narkotika” är en prioritet, och menar att man bör överväga avkriminalisering/legalisering som ett sätt att effektivt bekämpa kriminella organisationer. Parlamentet begär att EU ska ta upp denna fråga såväl i sin interna som externa politik genom att skapa en politisk debatt där man låter alla berörda EU-organ, internationella organisationer och institutioner i samtliga inblandade länder delta.

Hasardspel och uppgjorda matcher

61.  Europaparlamentet påminner om att kriminella organisationer ofta använder sig av lagliga och olagliga nätverk för hasardspel och uppgjorda matcher för att tvätta pengar. Parlamentet fördömer de kriminella intressena kring dessa fenomen, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att behålla eller införa lagstiftning för att bekämpa och förhindra dem genom att straffbelägga uppgjorda idrottsevenemang. Parlamentet rekommenderar medlemsstaterna att öppet och effektivt samarbeta med idrottsorganisationer och att intensifiera kommunikationen och samarbetet med Eurojust och Europol för att bekämpa dessa företeelser.

Skatteparadis

62.  Europaparlamentet påpekar att 1 biljon euro varje år försvinner i EU genom skatteflykt och skatteundandragande. Parlamentet betonar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt skatteparadis och länder med icke-transparent eller skadlig skattepraxis, ett fenomen som utgör ett mycket stort problem för var och en av unionsmedborgarna.

63.  Europaparlamentet välkomnar den internationella överenskommelsen inom G20 om att tillämpa en ny global standard för ökad insyn på skatteområdet, i linje med de höga standarder som redan tillämpas av EU. Parlamentet begär att överenskommelsen snabbt ska börja tillämpas och att man på internationell nivå ska börja övervaka skattebedrägeri och skatteflykt på ett effektivt sätt. Parlamentet välkomnar att kommissionen i februari 2016 undertecknade avtal som omfattar utbyte av skatteinformation med länder som Andorra och Monaco och redan 2015 undertecknade avtal med Schweiz, Liechtenstein och San Marino.

64.  Europaparlamentet påminner om EU:s ansvar att bekämpa skatteregler som underlättar skattesmitning för transnationella bolag och enskilda personer, och att hjälpa tredjeländer att föra tillbaka pengar som härrör från olaglig verksamhet och ställa förövarna inför rätta. Parlamentet betonar att EU måste främja kampen mot skatteparadis, banksekretess och penningtvätt, verka för att överdriven tystnadsplikt tas bort, att det ges en redovisning land för land av multinationella företag och utarbetas offentliga register över företagens verkliga ägare eller faktiska betalningsmottagare, som en prioritet i alla relevanta internationella forum. Parlamentet påpekar att skatteparadis utgör idealiska platser för att samla och tvätta vinning av brottslig verksamhet, och insisterar därför på behovet av en samordnad strategi på EU-nivå.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka kunskapen om de allvarliga konsekvenser som möjliggörandet av korruption har, att överväga möjligheten att upprätta en övergripande plan för att hindra överföring av tillgångar till sådana länder utanför EU som skyddar korrupta personers anonymitet och att ompröva sina ekonomiska och diplomatiska förbindelser med dessa länder.

Miljöbrott

66.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över ökningen av olaglig miljörelaterad verksamhet med anknytning till eller som ett resultat av organiserad maffialiknande brottslig verksamhet, såsom olaglig handel med avfall och avfallshantering, inklusive hantering av giftigt avfall och förstörelse av kulturarvet. Parlamentet påminner om sin rekommendation om att utveckla en gemensam handlingsplan för att förhindra och bekämpa denna typ av brottslighet. Parlamentet påpekar behovet att garantera att befintliga regler om naturbevarande och miljöskydd genomförs, bland annat genom att utföra inspektioner av uppdragstagare och underleverantörer som omfattas av kontrakt för stora infrastrukturprojekt som finansieras genom EU:s budget.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och utvärdera genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser, för att säkra att medlemsstaterna straffas med effektiva, proportionella och avskräckande straffrättsliga påföljder för olagligt agerande som har negativa effekter på människors hälsa eller miljön. Parlamentet uppmanar EU:s nätverk för genomförande och upprätthållande av miljölagstiftningen (Impel) att regelbundet informera parlamentet om medlemsstaternas åtgärder för att genomföra direktiv 2008/99/EG.

68.  Europaparlamentet påpekar att den organiserade brottsligheten använder byggföretag som är specialiserade på schaktning och markarbeten för att tvätta pengar och olagligt göra sig av med giftigt avfall som orsakar miljöföroreningar. För att förebygga dessa metoder uppmanas kommissionen att genomföra brottsförebyggande inspektioner av entreprenörer och underleverantörer som kontrakteras för stora infrastrukturprojekt som finansieras av EU:s budget.

It-brottslighet

69.  Europaparlamentet påminner om att it-brottslighet understöder penningtvätt och förfalskning. Parlamentet påpekar att denna brottslighet är en viktig inkomstkälla för många kriminella organisationer och att unionslagstiftningen och samarbetet mellan medlemsstaterna och med EU:s organ på detta område måste förstärkas. Parlamentet konstaterar med oro att kriminella organisationer genom bedräglig användning av internet i olagliga syften, exempelvis främjande av olaglig narkotikahandel och människohandel, har lyckats öka volymen av sin olagliga handel.

Organiserad brottslighet och terrorism

70.  Organiserad brottslighet och terrorism sammanfaller i allt större utsträckning, och kopplingarna mellan kriminella grupper och terroristorganisationer ökar, vilket utgör ett ökat hot mot unionen. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att det blir straffbart att finansiera och stödja terrorism genom organiserad brottslighet och att de myndigheter i medlemsstaterna som arbetar med straffrättsliga förfaranden mer uttryckligen tar kopplingen mellan organiserad brottslighet och terroristverksamhet och finansiering av terrorism i beaktande.

71.  Europaparlamentet betonar att olaglig handel med skjutvapen, olja, narkotika och vilda djur och växter samt smuggling av migranter, cigaretter och förfalskade varor, konstverk och andra kulturföremål av organiserade kriminella nätverk har blivit mycket lukrativa sätt för terroristgrupper att få tillgång till finansiering. Parlamentet noterar att kommissionen lagt fram en handlingsplan mot den olagliga handeln med och användningen av skjutvapen och sprängämnen. Parlamentet insisterar på behovet att utan dröjsmål genomföra denna handlingsplan. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder, och samtidigt undvika onödiga administrativa bördor på ekonomiska aktörer, för att se till att terroristorganisationer och kriminella nätverk inte kan dra nytta av handel med varor.

72.  Europaparlamentet påpekar att deltagande i kriminell verksamhet kan ha en koppling till terroristbrott. Parlamentet påminner om att narkotikahandel, förflyttningar av olagliga skjutvapen, gränsöverskridande organiserad brottslighet och penningtvätt enligt FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC) har blivit en integrerad del av terrorismen. Om kampen mot terrorism ska nå framgång måste EU:s lagstiftning om bekämpande av organiserad brottslighet och penningtvätt stärkas, också med tanke på de befintliga kopplingarna mellan terroristgrupper och organiserade kriminella grupper, på grundval av ömsesidig nytta.

Organiserad brottslighet samt människohandel och människosmuggling

73.  Europaparlamentet är oroat över den ökande professionaliseringen inom människosmugglingen och de relaterade vinstökningarna för nätverk som sysslar med smuggling av människor och människohandel, till följd av de fortsatta flyktingströmmarna till Europa. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att se till att det görs framsteg avseende internationellt samarbete för att bekämpa olaglig handel, så att smugglingen av människor kan stoppas och människohandelsnätverkens inflytande minimeras.

74.  Europaparlamentet påminner om att EU vad gäller människohandel har upprättat ett särskilt rättsligt och politiskt regelverk för att optimera samarbetet och göra människohandel till en prioritering för organ och byråer som Europol och Eurojust. Parlamentet välkomnar slutsatserna i den första rapporten om de framsteg som gjorts i kampen mot människohandeln. Parlamentet uppmanar kommissionen att utifrån dessa slutsatser så snabbt som möjligt utarbeta en strategi som ska gälla efter 2016.

75.  Europaparlamentet fördömer den organiserade brottslighetens infiltrering i förvaltningen av medel avsedda för mottagande av migranter, och efterlyser riktade åtgärder för att bekämpa människosmuggling och människohandel, som utförs av komplexa nätverk av kriminella grupper i offrens ursprungs-, transit- och destinationsländer.

76.  Europaparlamentet betonar det akuta behovet att ta itu med den grova exploateringen av migrerande arbetstagare i unionen. Parlamentet erkänner att bristen på lagliga migrationskanaler och hinder för tillgång till rättslig prövning är några av grundorsakerna till människohandel. Parlamentet noterar också att direktivet om sanktioner mot arbetsgivare innehåller viktiga bestämmelser för att ta itu med arbetskraftsutnyttjande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt, men att sådana bestämmelser förlitar sig på att det finns rättvisa, effektiva och åtkomliga klagomålsmekanismer på nationell nivå och att genomförandet förblir minimalt.

Den externa dimensionen

77.  Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta stödja konsolidering av offentlig förvaltning och antagande av lämpliga lagstiftningsramar för att bekämpa korruptionen i alla länder, inte minst länder som befinner sig i en efterkrigs- eller övergångsfas och där statsinstitutionerna är svaga. Parlamentet insisterar på behovet av att stärka regionala och specialiserade polis- och domstolsnätverk i utvecklingsländerna, alltid inom parametrar som garanterar lämpliga standarder för uppgifts- och integritetsskydd, och att dela med sig av Europols, Eurojusts och det europeiska rättsliga nätverkets bästa praxis och sakkunskap. Parlamentet betonar behovet att förbättra lagstiftningen och dess tillämpning och att främja skyddet av personer som slår larm om missförhållanden så att de som begår brott ställs till svars. Ett lämpligt system för skydd av visselblåsare bör upprättas såväl inom som utanför EU. Parlamentet betonar särskilt att det behövs en direktrapporteringsmekanism för personer som är medborgare i länder som får bistånd från EU och som uppmärksammar oegentligheter i EU-finansierade biståndsprogram.

78.  Europaparlamentet noterar med oro att de mest relevanta internationella konventionerna och initiativen för bekämpning av korruption och illegala finansiella flöden inte ger några konkreta resultat i genomförandeskedet. Parlamentet påminner om att utveckling av en utrikespolitisk strategi mot korruption är grundläggande för att effektivt bekämpa korruption och ekonomisk brottslighet. EU uppmanas att i sin externa politik prioritera och främja ett korrekt införlivande och genomförande av FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och av alla andra relevanta internationella instrument som syftar till att bekämpa korruption och penningtvätt.

79.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genom konstant övervakning se till att EU-bistånd inte direkt eller indirekt bidrar till korruption. Parlamentet anser att biståndet bör anpassas bättre till värdlandets förmåga att ta emot stöd och dess allmänna utvecklingsbehov, så att man undviker att biståndspengar slösas bort eller används för korruption. EU uppmanas att angripa korruptionsfrågan direkt genom planering och landstrategidokument, och att koppla budgetstöd till tydliga korruptionsbekämpningsmål. Parlamentet betonar att robusta mekanismer för att övervaka genomförandet måste inrättas i detta syfte. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en kraftfull, holistisk och övergripande strategi för korruptionsriskhantering i utvecklingsländerna, för att förhindra att biståndspengar bidrar till korruption och för att fullt ut genomföra den strategi mot korruption som utarbetades 2013, särskilt i samband med genomförande och användning av EU-bistånd i alla dess former, inklusive Europeiska utvecklingsfonden och förvaltningsfonder, och i samband med att utvecklingsprojekt delegeras till tredje part. Parlamentet noterar med oro att EU:s strategi avseende korruption i AVS-länderna ger föga strategisk vägledning om hur ländernas system för att förebygga och övervaka korruption ska kunna förstärkas. Parlamentet menar att det behövs mer samordning mellan Europeiska utrikestjänsten och generaldirektoratet för internationellt samarbete och utveckling i deras arbete för att effektivt bromsa korruptionen i utvecklingsländerna.

80.  Europaparlamentet påminner om vikten av konsekvens mellan EU:s interna och externa politik, och pekar på behovet av att integrera kampen mot den organiserade brottsligheten i utvecklings- och säkerhetsstrategierna som ett sätt att återupprätta stabilitet i utvecklingsländerna.

81.  Europaparlamentet betonar att svaret på hur brottslig verksamhet som orsakar hunger och fattigdom kan bekämpas är att ge människorna och de styrande rätten att själv bestämma över sina egna ekonomiska system, livsmedelssystem och jordbrukssystem. Parlamentet uppmanar med kraft det internationella samfundet att aktivt ta strid mot finansiell livsmedelsspekulation, såsom stora multinationella jordbruksbolags markrofferi och uppköp till låga priser i väldiga jordbruksområden, med tanke på vilken förödande inverkan detta har på små producenter.

82.  Europaparlamentet uppmanar utvecklingsländerna att som en del av sina insatser mot korruption öka insynen och redovisningsskyldigheten i resurskontrakten, bolagens finansiella rapportering och revision samt i mottagandet och tilldelningen av inkomster.

83.  Europaparlamentet uppmanar EU att uppgradera sitt stöd för att hjälpa resursrika länder tillämpa de principer om större öppenhet och ansvarsskyldighet inom olje-, gas- och gruvsektorn som är en del av utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet (Eiti‑principerna). Parlamentet ger sitt fulla stöd till inrättande av effektiva lagstiftningsramar för att stödja att Eiti korrekt genomförs av de bolag som medverkar i leveranskedjorna inom olje-, gas och gruvsektorerna.

84.  Europaparlamentet uppdrar åt sitt utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att följa upp de rekommendationer det utfärdat i sina resolutioner om kampen mot korruption. Parlamentet uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att inom två år utvärdera de lagstiftande åtgärder som kommissionen vidtagit på detta område, mot bakgrund av ovannämnda rekommendationer.

o
o   o

85.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 218, 14.8.2013, s. 8.
(2) EUT L 127, 29.4.2014, s. 39.
(3) EUT L 130, 1.5.2014, s. 1.
(4) EUT L 151, 21.5.2014, s. 1.
(5) EUT L 141, 5.6.2015, s. 73.
(6) EUT L 328, 6.12.2008, s. 28.
(7) EUT L 141, 5.6.2015, s. 1.
(8) EUT L 150, 20.5.2014, s. 93.
(9) EUT L 319, 4.12.2015, s. 1.
(10) EUT L 332, 18.12.2007, s. 103.
(11) EUT L 317, 4.11.2014, s. 28.
(12) EUT L 119, 4.5.2016, s. 89.
(13) EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.
(14) EUT L 65, 11.3.2016, s. 1.
(15) ECLI:EU:C:2015:555.
(16) EUT C 346, 21.9.2016, s. 27.
(17) EUT L 135, 24.5.2016, s. 53.
(18) Antagna texter, P8_TA(2015)0269.
(19) EUT C 208, 10.6.2016, s. 89.

Rättsligt meddelande