Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2047(BUD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0287/2016

Ingivna texter :

A8-0287/2016

Debatter :

PV 25/10/2016 - 13
CRE 25/10/2016 - 13

Omröstningar :

PV 26/10/2016 - 6.2
CRE 26/10/2016 - 6.2
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0411

Antagna texter
PDF 498kWORD 67k
Onsdagen den 26 oktober 2016 - Strasbourg Slutlig utgåva
Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 – alla avsnitt
P8_TA(2016)0411A8-0287/2016

Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2016 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 (11900/2016 – C8-0373/2016 – 2016/2047(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4) (nedan kallat det interinstitutionella avtalet),

—  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om halvtidsöversyn och revidering av den fleråriga budgetramen 2014–2020 (COM(2016)0603),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2016 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten 2017, avsnitt III – kommissionen(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 april 2016 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2017(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om förberedelse av revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 efter valet: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslagparlamentets synpunkter inför kommissionens förslag(7),

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 som kommissionen antog den 18 juli 2016 (COM(2016)0300),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 som rådet antog den 12 september 2016 och översände till Europaparlamentet den 14 september 2016 (11900/2016 – C8-0373/2016),

–  med beaktande av artikel 88 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0287/2016), och av följande skäl:

A.  I en situation då resurserna är knappa blir behovet att upprätthålla budgetdisciplin och använda medlen på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ännu viktigare.

B.  Den dialog mellan parlamentet och kommissionen som föreskrivs i artikel 318 i EUF-fördraget bör främja en resultatinriktad kultur inom kommissionen, bland annat ökad transparens och förstärkt ansvarsskyldighet.

Avsnitt III

Översikt

1.  Europaparlamentet betonar att budgeten för 2017 måste ses i ett större sammanhang tillsammans med halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar behovet att säkerställa en balans mellan långsiktiga prioriteringar och nya utmaningar och understryker därför att budgeten för 2017 måste vara förenlig med EU 2020-målen, som utgör dess huvudsakliga inriktning och övergripande prioritering.

2.  Europaparlamentet upprepar sin fasta övertygelse om att i den särskilda situation som för närvarande råder är initiativ såsom kommissionens innehållande av medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, i enlighet med artikel 23.15 i förordning (EU) nr 1303/2013 (förordningen om gemensamma bestämmelser)(8), inte bara orättvist och oproportionerligt, utan även politiskt ohållbart.

3.  Europaparlamentet betonar att parlamentets behandling av 2017 års budget till fullo återspeglar de politiska prioriteringarna, som antogs av en överväldigande majoritet i parlamentets ovannämnda resolution av den 9 mars 2016 om de allmänna riktlinjerna och i parlamentets ovannämnda resolution av den 6 juli 2016 om förberedelserna av eftervalsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag.

4.  Europaparlamentet betonar att fred och stabilitet är grundläggande värden som behöver upprätthållas av unionen. Parlamentet anser att långfredagsavtalet, som har visat sig vara avgörande för fred och förlikning i Nordirland, måste skyddas. Parlamentet understryker behovet av särskilda åtgärder för att säkerställa stöd för de regioner som kommer att drabbas hårdast om Förenade kungariket förhandlar fram ett utträde ur unionen till följd av att landet åberopar artikel 50 i EU-fördraget, i enlighet med de brittiska medborgarnas vilja.

5.  Europaparlamentet framhåller att unionen för närvarande står inför ett antal allvarliga nödsituationer och nya utmaningar som inte kunde förutses när den fleråriga budgetramen för 2014–2020 inrättades. Parlamentet är övertygat om att ökade ekonomiska resurser måste tas i anspråk från unionens budget för att hantera de politiska utmaningarna och göra det möjligt för unionen att med största möjliga skyndsamhet och högsta prioritet uppnå resultat och effektivt ta itu med dessa kriser. Parlamentet anser därför att det krävs ett kraftfullt politiskt åtagande för att säkerställa nya anslag 2017 och till utgången av programplaneringsperioden.

6.  Europaparlamentet betonar att 2017 års budget måste hantera behoven i samband med migrationsutmaningen och den långsamma ekonomiska tillväxten efter den ekonomiska krisen. Parlamentet noterar att mer medel bör anslås till forsknings- och infrastrukturprojekt samt till bekämpning av ungdomsarbetslösheten.

7.  Europaparlamentet påminner om att även om parlamentet omedelbart godkände de ytterligare medel som krävdes för att hantera de nuvarande flykting- och migrationsutmaningarna, samtidigt som målen om hållbar utveckling ges fortsatt stöd, har det alltid insisterat på att denna utmaning inte får ges företräde framför annan viktig unionspolitik, framför allt skapandet av anständiga arbeten av god kvalitet och utvecklingen av företag och entreprenörskap för smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet noterar att taket i rubrik 3 är ytterst otillräckligt för att tillhandahålla tillräckliga medel för de nuvarande flykting- och migrationsutmaningarnas inre dimension och insisterar på behovet av att anta en heltäckande och människorättsbaserad strategi, som kopplar migration till utveckling och som garanterar integreringen av migrerande arbetstagare, asylsökande och flyktingar samt prioriterade program såsom kulturprogram. Parlamentet betonar att för att säkerställa de ytterligare medel som krävs på detta område förslog kommissionen i budgetförslaget för 2017 att den fleråriga budgetramens särskilda instrument skulle utnyttjas i större utsträckning än någonsin tidigare, bland annat skulle flexibilitetsmekanismen utnyttjas till fullo och marginalen för oförutsedda utgifter (som är en ”sista utväg”) skulle utnyttjas i betydande utsträckning, vilket godkändes av rådet.

8.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att krav på ytterligare medel för att hantera den nuvarande flykting- och migrationsutmaningen inte får beviljas om det innebär en försämring av unionens befintliga yttre åtgärder, inklusive utvecklingspolitiken. Parlamentet upprepar att inrättandet av faciliteten för flyktingar i Turkiet, förvaltningsfonder och andra tillfälliga instrument inte kan finansieras genom nedskärningar av andra befintliga instrument. Parlamentet är oroat över att inrättandet av tillfälliga instrument utanför unionsbudgeten skulle kunna hota budgetens enhet och kringgå budgetförfarandet som kräver Europaparlamentets deltagande och kontroll. Parlamentet ifrågasätter starkt om taket i rubrik 4 (Europa i världen) är tillräckligt för ett hållbart och effektivt bemötande av de rådande yttre utmaningarna, inklusive de nuvarande flykting- och migrationsutmaningarna.

9.  Europaparlamentet upprepar sin övertygelse om att man bör hitta sätt för unionens budget att finansiera nya initiativ som inte är till men för befintliga unionsprogram och befintlig unionspolitik och efterlyser en identifiering av hållbara sätt att finansiera nya initiativ. Parlamentet är bekymrat över att den förberedande åtgärden för försvarsrelaterad forskning, som kommer att uppgå till 80 miljoner EUR under de kommande tre åren, kommer att skäras ned inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet är övertygat om att, med en EU-budget som redan är underfinansierad, ytterligare ansträngningar i fråga om insatser, administrativa kostnader, förberedande åtgärder och pilotprojekt inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken kräver ytterligare ekonomiska tillskott från medlemsstaterna. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör utnyttja den nuvarande översynen/revideringen efter halva tiden av den fleråriga budgetramen i detta avseende. Parlamentet understryker behovet av att klargöra den långsiktiga finansieringen av den gemensamma försvarsrelaterade forskningen.

10.  Europaparlamentet påminner om att unionen har ratificerat COP21-avtalet och behöver anslå en del av sina ekonomiska resurser för att respektera sina internationella åtaganden. Parlamentet noterar att enligt budgetberäkningen för budgetåret 2017 förväntas 19,2 % av budgetens utgifter att användas till detta ändamål. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att fortsätta med detta tillvägagångssätt för att tillämpa målet på 20 % i linje med kommissionens åtagande att integrera klimatåtgärder i den nuvarande fleråriga budgetramen.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för 2017 års budget lägga fram ett initiativ som syftar till att förse unga européer, som valts ut på grundval av en tävling, med resecheckar för kollektivtrafiken. Ett centralt mål med ett sådant initiativ skulle vara att bedöma genomförbarheten och den potentiella effekten av ett mer allmänt system som främst skulle gynna ungdomars rörlighet, ungdomars medvetenhet om EU och främja lika möjligheter.

12.  Europaparlamentet återställer alla nedskärningar av budgetförslaget som föreslagits av rådet. Parlamentet förstår inte tanken bakom de föreslagna nedskärningarna och ifrågasätter rådets uttalade avsikt att återskapa artificiella marginaler i vissa rubriker såsom underrubrik 1a (Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning) och rubrik 4 (Europa i världen), särskilt med tanke på att marginalerna i vilket fall som helst skulle vara för små för att hantera oförutsedda händelser eller kriser.

13.  Europaparlamentet noterar att rådets behandlingar de senaste fem åren misslyckats med att förutsäga det faktiska genomförandet av EU-budgeten och att det, med hänsyn tagen till alla ändringsbudgetar, behövdes avsevärt mycket mer medel i var och en av de slutliga budgetarna. Parlamentet uppmanar därför rådet att anpassa sin ståndpunkt vid förlikningen för att se till att det redan från början finns tillräckliga medel i budgeten för 2017.

14.  Europaparlamentet meddelar att för att kunna finansiera dessa akuta behov på ett tillräckligt sätt och med tanke på de mycket små marginalerna i den fleråriga budgetramen för 2017, kommer parlamentet att finansiera förstärkningarna över nivån i budgetförslaget genom att utnyttja alla tillgängliga marginaler och genom att i större utsträckning använda marginalen för oförutsedda utgifter.

15.  Europaparlamentet kompenserar till fullo alla nedskärningar som avser Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), Fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont 2020 till att totalt belopp på 1 240 miljoner EUR i åtaganden för 2017 genom nya anslag som ska anslås genom halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet insisterar på behovet att vidta effektiva åtgärder mot ungdomsarbetslösheten i hela unionen. Parlamentet anslår därför ytterligare 1 500 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden för ungdomssysselsättningsinitiativet, för att möjliggöra en fortsättning av initiativet. Parlamentet anser att den ytterligare finansiering som behövs för dessa viktiga unionsprogram bör beslutas i samband med halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen.

16.  Europaparlamentet förväntar sig att rådet kommer att ställa sig bakom denna strategi och att det kommer att bli enkelt att komma överens vid förlikningen, så att unionen kan vara situationen vuxen och på ett ändamålsenligt sätt möta de utmaningar som väntar.

17.  Europaparlamentet fastställer den totala anslagsnivån för 2017 till 160,7 miljarder EUR respektive 136,8 miljarder EUR för åtagande- respektive betalningsbemyndigandena.

Underrubrik 1a – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

18.  Europaparlamentet noterar att underrubrik 1a på nytt drabbas hårt av rådets behandling, genom att 52 % av rådets totala nedskärningar av åtagandena görs i denna rubrik. Parlamentet ifrågasätter därför på vilket sätt rådets politiska prioritering av arbetstillfällen och tillväxt avspeglas i denna behandling.

19.  Europaparlamentet motsätter sig kraftigt dessa nedskärningar i en rubrik som symboliserar det europeiska mervärdet och som resulterar i mer tillväxt och arbetstillfällen för medborgarna. Parlamentet beslutar därför att återställa alla nedskärningar som gjorts av rådet.

20.  För att uppfylla åtagandet från juni 2015 om att minimera budgetkonsekvenserna av inrättandet av Efsi för Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa inom ramen för det årliga budgetförfarandet, beslutar Europaparlamentet att till fullo återställa budgetposterna för Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa, såsom de såg ut före inrättandet av Efsi, eftersom anslagen för dessa budgetposter minskades för att ställa medel till förfogande för Efsi-garantifonden. Parlamentet betonar betydelsen av unionens största forsknings- och innovationsprogram, Horisont 2020, som omvandlar goda idéer till produkter och tjänster och därmed stimulerar tillväxt och arbetstillfällen. Parlamentet begär att de motsvarande ytterligare åtagandebemyndigandena på 1,24 miljarder EUR över budgetförslaget ställs till förfogande. Parlamentet förväntar sig att man når en övergripande överenskommelse om denna angelägna fråga inom ramen för halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet påpekar att Efsi bör förbättras för att bli fullständigt effektiv och ändamålsenlig genom att man ser till att additionalitetsprincipen respekteras och att den geografiska och sektoriella balansen samt transparensen i beslutsprocessen förbättras.

21.  I enlighet med sin fortsatta prioritering av arbetstillfällen och tillväxt och efter en noggrann bedömning av absorptionsförmågan hittills beslutar Europaparlamentet att föreslå vissa utvalda ökningar över nivån i budgetförslaget för programmen Cosme, Progress, Marie Curie, Europeiska forskningsrådet, Eures och Erasmus+. Parlamentet noterar att sådana ökningar inte kan finansieras inom den tillgängliga marginalen för denna underrubrik.

22.  Europaparlamentet ökar därför åtagandebemyndigandena för rubrik 1a över nivån i budgetförslaget med 45 miljoner EUR (exklusive Efsi, pilotprojekt och förberedande åtgärder).

Underrubrik 1b – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

23.  Europaparlamentet understryker att cirka en tredjedel av unionens årliga budget är inriktad på ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitiken är unionens främsta investeringspolitik och ett redskap för att minska ojämlikheterna mellan unionens regioner samt är viktig för förverkligandet av Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla.

24.  Europaparlamentet är missnöjt med rådets föreslagna nedskärning av åtagandena med 3 miljoner EUR och, ännu allvarligare, en minskning med 199 miljoner EUR av betalningarna under underrubrik 1b, även när det gäller budgetposterna för stöd. Parlamentet uppmanar rådet att förklara hur dessa nedskärningar är förenliga med rådets mål att avsätta ”nödvändiga anslag [...] för ett smidigt genomförande av de nya programmen under det fjärde året av den fleråriga budgetramen 2014–2020”. Parlamentet påminner om att den nivå på betalningarna som kommissionen föreslår under denna rubrik redan är 23,5 % lägre än i 2016 års budget. Parlamentet betonar i detta avseende att eventuella ytterligare nedskärningar av betalningarna inte kan rättfärdigas eller accepteras.

25.  Europaparlamentet vill se en utvärdering av konsekvenserna av unionens politik baserat på konsekvensbedömningsrapporter, för att avgöra i vilken utsträckning denna politik bland annat lyckats minska ekonomiska skillnader, utveckla konkurrenskraftiga och diversifierade regionala ekonomier och främja en hållbar tillväxt och arbetstillfällen.

26.  Europaparlamentet är djupt oroat över de kraftiga förseningarna i genomförandet av cykeln för de europeiska struktur- och investeringsfonderna, som förväntas få allvarliga negativa effekter för möjligheten att i tid uppnå resultat på plats, men även riskerar att leda till att det skapas en ny eftersläpning av obetalda räkningar under den andra halvan av den fleråriga budgetramens löptid. Parlamentet uppmanar med eftertryck berörda medlemsstater att snabbt utnämna återstående förvaltningsmyndigheter och utbetalande och attesterande organ, och att ta itu med alla andra orsaker till att genomförandet av programmen försenats. Parlamentet noterar kommissionens förslag om mer förenkling inom detta område och anser att alla ansträngningar måste göras av medlemsstaterna för att säkerställa att programmen genomförs till fullo. Parlamentet efterlyser därför fler synergieffekter och komplementaritet mellan politiken för offentliga investeringar i medlemsstaternas budgetar och EU-budgeten och sådan politik som syftar till att främja tillväxten och skapandet av hållbara arbetstillfällen, vilket är unionens hörnsten.

27.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om inrättandet av stödprogrammet för strukturreformer, med ett finansiellt anslag på 142 800 000 EUR, och understryker att dessa medel bör anslås i syfte att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

28.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har föreslagit några åtagandebemyndiganden för ungdomssysselsättningsinitiativet 2017 på grund av tidigareläggandet under åren 2014–2015. Parlamentet upprepar sitt starka stöd för en fortsättning av ungdomssysselsättningsinitiativet. Parlamentet beslutar att som ett första steg och i enlighet med förordningen om Europeiska socialfonden(9), som möjliggör en sådan fortsättning, öka anslaget för ungdomssysselsättningsinitiativet med 1 500 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 500 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden, för att vidta effektiva åtgärder mot ungdomsarbetslösheten genom att dra lärdomar av resultatet av kommissionens utvärdering av genomförandet av ungdomssysselsättningsinitiativet. Parlamentet noterar att i enlighet med parlamentets begäran bör en övergripande överenskommelse nås, i samband med den kommande halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen, om vilken ytterligare finansiering som är lämplig för ungdomssysselsättningsinitiativet för återstoden av denna programplaneringsperiod. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att påskynda genomförandet av initiativet på plats, så att unga européer kan gynnas direkt.

29.  Europaparlamentet beslutar att återinföra beloppen i budgetförslaget, både för åtagandena och betalningarna, för de budgetposter som skurits ned av rådet. Parlamentet ökar åtagandebemyndigandena för underrubrik 1b med 1 500 miljoner EUR och betalningsbemyndigandena med 500 miljoner EUR över beloppen i budgetförslaget för ungdomssysselsättningsinitiativet, och med 4 miljoner EUR för åtagandena och 2 miljoner EUR för betalningarna för Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, vilket innebär att det nuvarande taket för åtaganden överskrids med 1,57 miljard EUR.

30.  Europaparlamentet understryker att den största andelen utestående åtaganden finns under underrubrik 1b, ett belopp som uppgick till 151 119 miljoner EUR i början av september 2016, och att detta riskerar att äventyra genomförandet av nya program.

31.  Europaparlamentet betonar sammanhållningspolitikens viktiga bidrag till ett effektivt genomförande av jämställdhetsbudgetering. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja åtgärder för att upprätta lämpliga jämställdhetsverktyg, till exempel incitamentsystem där man utnyttjar strukturfonderna för att främja jämställdhetsbudgetering på nationell nivå.

Rubrik 2 – Hållbar tillväxt: naturresurser

32.  Europaparlamentet noterar att rådet minskade rubrik 2 med 179,5 miljoner EUR i fråga om åtagandebemyndiganden och 198 miljoner EUR i fråga om betalningsåtaganden, i budgetposter för administrativt stöd, budgetposter för operativt tekniskt stöd (såsom Europeiska havs- och fiskerifonden och Life-programmet), i driftsposter inom Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), som är avgörande för att jordbruket ska kunna bibehållas till förmån för en levande landsbygd, och för decentraliserade byråer. Parlamentet noterar att de största nedskärningarna av betalningarna drabbar landsbygdsutvecklingen. Parlamentet anser att ändringsskrivelsen bör utgöra grunden för varje tillförlitlig översyn av anslag för EGFJ. Parlamentet återinför nivåerna i budgetförslaget i enlighet med detta.

33.  Parlamentet anser att EU:s budget måste prioritera initiativ som underlättar en verkligt grönare ekonomi.

34.  Europaparlamentet väntar på att ändringsskrivelsen om krisstödspaketet, särskilt för mejerisektorn, ska läggas fram, och beslutar sig för att uttrycka sitt starka stöd för jordbrukssektorn i unionen. Parlamentet ökar därför anslagen med 600 miljoner EUR över budgetförslaget för att hantera effekterna av krisen i mejerisektorn och effekterna av det ryska embargot för mjölksektorn.

35.  Europaparlamentet välkomnar anslagen till forskning och innovation på jordbruksområdet inom Horisont 2020 i syfte att trygga försörjningen av säkra och högkvalitativa livsmedel och andra biobaserade produkter. Parlamentet understryker att man bör prioritera projekt som rör primärproducenter.

36.  Europaparlamentet upprepar att anslagen för den gemensamma jordbrukspolitiken inte får användas för att stödja uppfödning eller avel av tjurar som används för tjurfäktningar med dödlig utgång. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att omedelbart lägga fram förslag till de lagstiftningsändringar som krävs för att uppfylla denna begäran, vilket redan framgår av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016.

37.  Europaparlamentet betonar att genomförandet av den nya gemensamma fiskeripolitiken innebär ett paradigmskifte inom fiskeriförvaltningen, både för medlemsstaterna och för fiskarna, och påminner i detta avseende om de problem som har uppstått under tidigare budgetår då anslagen har minskats.

38.  Europaparlamentet välkomnar ökningen i Life-budgeten med 30,9 miljoner EUR i åtaganden i budgetförslaget, men beklagar, mot bakgrund av det ovannämnda, att Life-programmet, med totala medel på 493,7 miljoner EUR, i år igen endast utgör 0,3 % av hela budgetförslaget.

39.  Europaparlamentet belyser de tidigare problem som bristen på betalningsåtaganden för Life-programmet medförde, genom att hindra och försena ett ordentligt genomförande av programmet.

40.  I enlighet med sina EU 2020-mål och sina internationella åtaganden att hantera klimatförändringen beslutar Europaparlamentet att föreslå en ökning över nivån i budgetförslaget för Life+-programmet.

41.  Europaparlamentet ökar därför åtagandebemyndigandena med 619,8 miljoner EUR och betalningsbemyndigandena med 611,3 miljoner EUR (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket innebär att det finns en marginal på 19,4 miljoner EUR under taket för åtagandena i rubrik 2.

Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap

42.  Europaparlamentet understryker att parlamentet fortsätter att sätta den pågående migrationsutmaningen högst på sin dagordning. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om ytterligare 1,8 miljarder EUR för att hantera migrationsutmaningen i unionen, utöver den ursprungliga planeringen för 2017. Parlamentet noterar att den stora avvikelsen från den ursprungliga planeringen talar för en justering uppåt av taken i rubrik 3. Parlamentet betonar att kommissionen föreslår att dessa förstärkningar främst ska finansieras genom att flexibilitetmekanismen utnyttjas (för 530 miljoner EUR, och därmed utnyttjas de medel som är tillgängliga i år till fullo), och genom marginalen för oförutsedda utgifter (till ett belopp av 1 160 miljoner EUR). Med tanke på nivån på anslagen för migrationsrelaterade utgifter är högre än någonsin tidigare (totalt 5,2 miljarder EUR 2017 i rubrikerna 3 och 4 och utnyttjandet av Europeiska utvecklingsfonden), och förslagen om att utnyttja flexibilitetsmekanismen som håller på att behandlas, begär parlamentet inte någon ytterligare förstärkning av migrationspolitiken. Parlamentet betonar samtidigt att det kommer att motsätta sig varje försök att minska anslagen till unionsåtgärder på detta område.

43.  Europaparlamentet upprepar att budgetflexibiliteten har sina begränsningar och endast kan vara en kortsiktig lösning. Parlamentet är starkt övertygat om att en justering uppåt av taket för rubrik 3 skulle vara ett framåtblickande och modigt svar mitt i dessa långsiktiga flykting- och migrationsutmaningar, som omfattar hela kontinenten, och som inte visar några tecken på att avta. Parlamentet anser att alla budgetbeslut som fattats den senaste tiden för att säkerställa nya medel inom detta område rent faktiskt har visat på behovet av att revidera detta tak.

44.  Med hänsyn till det rådande säkerhetsläget och migrationsutmaningarna välkomnar Europaparlamentet ökningen av anslaget för Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) (1,6 miljarder EUR) och Fonden för inre säkerhet (0,7 miljarder EUR). Parlamentet anser att ökningen av Amif ökar behovet av att säkerställa en rättvis och transparent fördelning av de årliga medlen mellan de olika programmen och målen för fonden och en ökad transparens när det gäller användningen av dessa ekonomiska resurser.

45.  Europaparlamentet noterar att ett nytt instrument för krisstöd inom unionen antogs den 15 mars 2016 med en vägledande finansieringsram på 700 miljoner EUR under tre år (2016–2018), och att detta redan har lett till omedelbara resultat på plats i form av akuta stödåtgärder som svar på de humanitära behoven hos ett stort antal flyktingar och migranter som anländer till medlemsstaterna. Parlamentet upprepar emellertid sin ståndpunkt att man i framtiden bör överväga mer hållbara rättsliga ramar och budgetramar, så att man kan få fram humanitärt bistånd inom unionen. Parlamentet insisterar på behovet av en regelbunden dialog med kommissionen om hur detta instrument fungerar och finansieras, för närvarande och i framtiden, som bygger på fullständig transparens när det gäller information och konsekvensbedömningsrapporter.

46.  Med tanke på de förhöjda hotnivåerna i flera medlemsstater samtidigt med utmaningarna i samband med hanteringen av migrationen, bekämpningen av terrorism och organiserad brottslighet och behovet av en samordnad europeisk reaktion, begär Europaparlamentet medel till ytterligare personal för Europol i syfte att inrätta en enhet för terrorismbekämpning som ska vara verksam dygnet runt och förse medlemsstaterna med underrättelsesvar. Parlamentet anser att denna ökning också skulle förbättra kampen mot människohandel (med särskilt fokus på ensamkommande minderåriga), kampen mot it-brottslighet (ny personal till Europeiska it-brottscentrumet (EC3) och för att förstärka personalen vid italienska och grekiska mottagningscentrum (hotspots). Parlamentet påminner om att Europol för närvarande endast har tre anställda till sitt förfogande som ska utstationeras till åtta permanenta och ytterligare icke-permanenta hotspots enbart i Italien. Parlamentet anser att detta antal är alltför lågt för att Europol ska kunna utföra sina uppgifter vad gäller kampen mot människohandel, terrorism och annan allvarlig gränsöverskridande brottslighet.

47.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en ny budgetpost för att anslå medel för offer för terrorism. Parlamentet stödjer resurser som görs tillgängliga för att ta tillgodose offrens behov ur ett brett perspektiv, bland annat medicinska behandlingar, psykosociala tjänster och ekonomiskt stöd. Parlamentet anser att man alltför ofta glömmer de oskyldiga terroristoffrens behov, eller så anses de vara underordnade när åtgärder för att ta itu med terroristhotet föreslås.

48.  Europaparlamentet fördömer rådets nedskärningar av åtskilliga program inom områdena kultur, media, medborgarskap, grundläggande rättigheter och folkhälsa till ett totalt belopp på 24,3 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden. Parlamentet anser att det är en negativ signal från rådets sida att göra nedskärningar av kulturprogram för att frigöra medel till de nuvarande flykting- och migrationsutmaningarna. Parlamentet beklagar att många av dessa nedskärningar verkar ha gjorts på ett godtyckligt sätt och att man bortsett från utmärkta genomförandenivåer. Parlamentet anser att även mindre nedskärningar riskerar att äventyra att programresultaten uppnås och ett smidigt genomförande av unionens åtgärder. Parlamentet återställer därför alla belopp i budgetförslaget som rådet har minskat.

49.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att öka anslagen till ett antal åtgärder inom ramen för programmen Kreativa Europa och Medborgarnas Europa, som länge har varit underfinansierade. Parlamentet är fast övertygat om att dessa program är mer relevanta än någonsin, både för att främja den kulturella och kreativa sektorns bidrag till skapandet av arbetstillfällen och tillväxt och för att uppmuntra medborgarnas aktiva deltagande i unionens utformning och genomförande av politiken. Parlamentet förstår inte hur rådet kan rättfärdiga en minskning av anslagen till små och medelstora företag i den kulturella och kreativa sektorn när garantiinstrumentet för kultur och den kreativa sektorn, vars finansiering redan har senarelagts, lanserades så sent som i juni 2016 och på ett utmärkt sätt illustrerar hur ett betydande marknadsmisslyckande kan lösas på ett innovativt sätt genom att bygga upp kapacitet och erbjuda finansförmedlarna skydd mot kreditrisker för lån i den kulturella och kreativa sektorn.

50.  Europaparlamentet betonar att unionsprogrammen inom kultur, utbildning, ungdom och medborgarskap innebär ett tydligt europeiskt mervärde och kompletterar och skapar synergieffekter med integrationspolitiken för migranter och flyktingar. Därför uppmanar parlamentet unionsinstitutionerna att ta hänsyn till detta genom lämpliga anslagsökningar till de direktförvaltade programmen, t.ex. Kreativa Europa, och till de berörda budgetposterna för struktur- och investeringsfonderna.

51.  Europaparlamentet noterar att man måste få fram de budgetgarantier som krävs för de förberedande åtgärderna för genomförandet av europeiska kulturarvsåret 2018.

52.  Europaparlamentet påminner om att unionens civilskyddsmekanism är en hörnsten för solidariteten i unionen. Parlamentet understryker att unionen har en ”främjande roll” när det gäller att stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder inom områdena förebyggande av, beredskap för och insatser vid katastrofer. Parlamentet noterar att åtagandena har ökat något för detta program.

53.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en budgetpost för en europeisk sök- och räddningsfond som ska täcka sök- och räddningsinsatser, särskilt i Medelhavet, som genomförs av medlemsstaterna och som samordnas på EU-nivå. Parlamentet anser att inrättandet av en specifik fond är en lämpligare lösning än att löpande höja budgeten för Frontex eller den nyligen inrättade europeiska gräns- och kustbevakningen.

54.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en budgetpost till stöd för det europeiska medborgarinitiativet som är ett nyinrättat instrument som syftar till att göra medborgarna delaktiga i unionens beslutsprocess och fördjupa den europeiska demokratin. Parlamentet anser att nivån som föreslås för åtagandebemyndigandena i budgetförslaget är för låg. Parlamentet beslutar att öka anslaget för denna budgetpost.

55.  Europaparlamentet gläder sig över ökningen av anslagen till kommunikationsåtgärder vid kommissionens representationer, medborgardialoger och partnerskapsåtgärder, som för 2017 uppgår till 17,036 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 14,6 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden, eftersom det handlar om åtgärder för att nå ut till medborgarna, vinna deras förtroende och främja deras förståelse av unionens politik och verksamhet.

56.  Europaparlamentet understryker behovet av att ge det gemensamma sekretariatet för öppenhetsregistret tillräckliga och lämpliga administrativa och finansiella medel så att det kan utföra sina uppgifter, efter antagandet av det nya interinstitutionella avtalet om öppenhetsregistret.

57.  Europaparlamentet noterar att parlamentets behandling av budgeten (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder) innebär att taket för rubrik 3 överskrids med 71,28 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden, samtidigt som betalningsbemyndigandena ökas med 1 857,7 miljoner EUR. Eftersom det redan i budgetförslaget inte fanns någon marginal föreslår parlamentet att dessa förstärkningar finansieras under taket, samtidigt som marginalen för oförutsedda utgifter utnyttjas för ett antal viktiga migrationsrelaterade utgiftsposter.

Rubrik 4 – Europa i världen

58.  Europaparlamentet noterar mot bakgrund av de pågående flykting- och migrationsutmaningarna att det inom ramen för unionens yttre åtgärder finns ett allt större behov av medel som är betydligt mer omfattande än anslagen under rubrik 4. Parlamentet ifrågasätter därför starkt om taken i rubrik 4 är tillräckliga för att tillhandahålla de medel som behövs för flykting- och migrationsutmaningarnas externa dimension. Parlamentet beklagar att kommissionen för att finansiera nya initiativ, såsom faciliteten för flyktingar i Turkiet, i sitt förslag till budget valde att göra nedskärningar av andra program såsom finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och instrumentet för bidrag till stabilitet och fred. Parlamentet betonar att detta inte bör ske på bekostnad av politik inom andra områden. Parlamentet beslutar därför att i stor utsträckning minska överföringen av viktiga ekonomiska resurser från två instrument som bland annat används för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migrationsflödena. Parlamentet påminner om att det viktigaste målet för unionens utvecklingspolitik fortfarande måste vara fattigdomsminskning. Parlamentet beklagar att anslagen för humanitärt bistånd och för den del av det europeiska grannskapsinstrumentet som avser Medelhavsområdet är lägre än de anslag som godkändes i 2016 års budget, trots deras uppenbara relevans för att hantera det stora antalet yttre utmaningar. Parlamentet beklagar de omotiverade nedskärningar som gjorts av rådet.

59.  Europaparlamentet beslutar därför att återställa alla belopp i rubrik 4 som rådet har skurit ned. Parlamentet beslutar också att återinföra beloppen i 2016 års budget för den del av det europeiska grannskapsinstrumentet som avser Medelhavsområdet och för humanitärt bistånd. Parlamentet beslutar dessutom att minska de nedskärningar som rådet gjort av finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och instrumentet som bidrar till stabilitet och fred. Det är oerhört viktigt att unionen behåller sin nyckelroll och nivån på det ekonomiska stödet till stöd för fredsprocessen i Mellanöstern, den palestinska myndigheten och UNRWA samt de budgetposter inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet som avser det östliga partnerskapet. Parlamentet understryker betydelsen av det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter.

60.  Europaparlamentet beslutar att öka det makroekonomiska stödet, vilket hade minskats avsevärt jämfört med 2016. Parlamentet anser att det kommer att krävas en högre finansieringsnivå än vad som föreslås för att säkerställa att framtida låneansökningar kan tillgodoses.

61.  Europaparlamentet ger sitt fulla stöd till faciliteten för flyktingar i Turkiet och föreslår att man under 2016 tidigarelägger en del av bidraget från EU-budgeten som planerats för 2017 till 2016 på grund av det goda genomföranderesultatet och de stora marginaler som fortfarande står till förfogande i 2016 års budget. Parlamentet vill därför se en förstärkning av instrumentet för stöd inför anslutning (IPA II) med 400 miljoner EUR genom en ändringsbudget för 2016 och att reserven för oförutsedda utgifter utnyttjas i motsvarande mån. Parlamentet placerar samma belopp i reserven i 2017 års budget i avvaktan på en övergripande överenskommelse om en alternativ finansiering av faciliteten för flyktingar i Turkiet, vilket skulle minska det tryck utan motstycke som andra externa finansieringsinstrument utsätts för.

62.  Europaparlamentet noterar med oro att trots sin aktualitet och betydande storlek är såväl EU:s förvaltningsfonder som faciliteten för flyktingar i Turkiet praktiskt taget osynliga i EU-budgeten. Parlamentet begär att de införlivas på ett sätt som är mer transparent och som tar större hänsyn till budgetens enhet och till budgetmyndighetens befogenheter, och inrättar nya budgetposter för detta syfte. Parlamentet uppmanar också kommissionen att lägga fram bevis för att användningen av finansieringsinstrument inom ramen för förvaltningsfonderna inte leder till en omfördelning av anslag från de avsedda syftena, i strid med de ursprungliga rättsliga grunderna. Parlamentet noterar att målet att mobilisera nationella bidrag utöver unionsbudgeten hittills som bekant har misslyckats. Parlamentet framhåller i detta avseende att det vid framtida uppmaningar om bidrag från unionsbudgeten till förvaltningsfonderna bara kommer att ge sitt samtycke när medlemsstaterna har ställt motsvarande bidrag till förfogande. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att så snart som möjligt leva upp till sina åtaganden.

63.  Europaparlamentet noterar att garantifonden för åtgärder avseende tredjeland, som täcker uteblivna betalningar på lån och lånegarantier som beviljats tredjeländer eller för projekt i tredjeländer, enligt kommissionens rapport om garantier som omfattas av den allmänna budgeten (COM(2016)0576) har behov av ytterligare medel för att nå målbeloppet, vilket ständigt har lett till en inbetalning på 228,04 miljoner EUR, som har förts in i budgetförslaget. Parlamentet är bekymrat över att dessa krav sätter ytterligare press på de redan mycket snäva taken i rubrik 4.

64.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens budgetförslag avseende den nya ramen för migrationspartnerskap och den externa investeringsplanen. Parlamentet är emellertid bekymrat över inrättandet av potentiella nya ”satelliter” utanför EU-budgeten. Parlamentet upprepar behovet av att upprätthålla full kontroll från parlamentets sida över EU-budgeten. Parlamentet insisterar kraftfullt på att principen om budgetens enhet ska iakttas. Parlamentet är övertygat om att den nya prioriteringen inte bör finansieras på bekostnad av befintliga EU-projekt. Parlamentet anser att ytterligare flexibilitet behövs för att inrätta en ambitiös ram i syfte att främja investeringar i Afrika och EU:s grannskap, som är utrustad med tillräckliga, nya anslag.

65.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om att budgetposten för EU:s särskilda representanter flyttas på ett budgetneutralt sätt från Gusp-budgeten till EEAS administrativa budget, så att unionens diplomatiska verksamhet kan stärkas ytterligare.

66.  Europaparlamentet ökar därför åtagandebemyndigandena för rubrik 4 över nivån i budgetförslaget med 499,67 miljoner EUR och med 493,2 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder och inklusive överföringen av posten för EU:s särskilda representanter till Europeiska utrikestjänstens budget).

67.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att öka anslagen till budgetposten för den turkcypriotiska befolkningsgruppen (3 miljoner EUR) för att på ett avgörande sätt bidra till uppdraget för kommittén för saknade personer och stödja den tekniska kommittén för kulturarvsfrågor som består av representanter för Cyperns båda befolkningsgrupper, och därmed främja förtroende och försoning mellan de två befolkningsgrupperna.

Rubrik 5 – Administration: Övriga rubriker – utgifter för administration och forskningsstöd

68.  Europaparlamentet anser att rådets nedskärningar är omotiverade och skadliga och återinför beloppen i budgetförslaget för alla kommissionens administrativa utgifter, inklusive utgifter för administrativt stöd och forskningsstöd i rubrikerna 1–4.

69.  Europaparlamentet beslutar mot bakgrund av den senaste tidens avslöjanden och för att återvinna EU-medborgarnas förtroende och EU-institutionernas trovärdighet att behålla 20 % av anslagen för avgångsersättningar för tidigare ledamöter i reserven tills kommissionen tillämpar en striktare uppförandekod för kommissionsledamöterna för att förhindra intressekonflikter och svängdörrsproblematik.

70.  Europaparlamentet anser att det interinstitutionella administrativa samarbetet är en källa till ökad effektivitet eftersom sakkunskap, kapacitet och resurser som utvecklats för en institution kan göras tillgängliga för andra. Parlamentet vill därför se att det inrättas ett system som begränsar de administrativa bördorna till ett nödvändigt minimum, säkerställer att tjänsterna håller lämplig kvalitet, förser den huvudansvariga institutionen med nödvändiga budgetmedel och uppmuntrar till samarbete med de övriga institutionerna genom att begränsa deras andel till marginalkostnaderna till följd av samarbetet, och således anpassa beslut om sund ekonomisk förvaltning på institutionsnivå till den övergripande sunda ekonomiska förvaltningen av budgeten.

Byråer

71.  Europaparlamentet stöder i stort sett kommissionens bedömning av byråernas budgetbehov och noterar att kommissionen redan har minskat byråernas ursprungliga äskanden betydligt. Parlamentet anser därför att ytterligare nedskärningar som föreslagits av rådet skulle äventyra byråernas funktion och göra det omöjligt för dem att fullfölja de uppdrag de tilldelats.

72.  Europaparlamentet välkomnar budgetökningen för de effektiva RIF-byråerna, särskilt de som arbetar med migration och säkerhet. Parlamentet understryker att dessa byråer måste få tillräckliga resurser (bland annat för investeringar i ny teknik) och tillräckligt med personal när deras mandat utvidgas.

73.  Med hänsyn till de rådande säkerhetsutmaningarna och med tanke på behovet av ett samordnat europeiskt agerande anser Europaparlamentet att en del av dessa ökningar inte är tillräckliga och beslutar att öka anslagen för Europeiska polisbyrån (Europol), Europeiska enheten för rättsligt samarbete, Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) och Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa).

74.  Europaparlamentet betonar behovet av tillräckliga mänskliga och materiella resurser för Europols nyligen inrättade Europeiska it-brottscentrumet (EC3) och IRU, bland annat avseende gemensam operativ planering och hotbedömning för att stärka ett samordnat tillvägagångssätt mellan medlemsstaterna för att bekämpa organiserad brottslighet, it-brottslighet och internetrelaterad brottslighet, terrorism och annan allvarlig brottslighet. Parlamentet begär ytterligare medel till gemensamma utredningsgrupper.

75.  Europaparlamentet påminner om den planerade förbättringen av och interoperabiliteten mellan de olika RIF-informationssystem som kommissionen aviserat i sitt meddelande av den 6 april 2016 om den framtida ramen för kraftfullare och smartare informationssystem för gränsförvaltning och inre säkerhet. Parlamentet begär med eftertryck att man förutser behovet av lämpliga resurser för att dessa tekniska lösningar ska kunna genomföras snabbt och effektivt.

76.  Europaparlamentet välkomnar att tillräckliga medel har anslagits i 2017 års budget för att stödja den långsiktiga omvandlingen av Frontex till en europeisk gräns- och kustbevakningsbyrå och omvandlingen av Easo till en fullvärdig asylbyrå. Parlamentet betonar att även om Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns resurser verkar adekvata i dagsläget måste man noga övervaka byråns framtida behov av operativa resurser och personal, så att byrån kan hålla jämna steg med utvecklingen på området.

77.  Mot bakgrund av den förvärrade humanitära situationen i Europas södra grannskap och det ökande antalet asylsökande, och främst som en följd av parlamentets avsikt att låta sitt mandat gå längre än kommissionens förslag, beslutar Europaparlamentet dessutom att öka 2016 års budgetanslag för Europeiska stödkontoret för asylfrågor.

78.  Europaparlamentet upprepar sin invändning mot kommissionens och rådets tillvägagångssätt när det gäller byråernas personal och gör därför ett betydande antal ändringar i tjänsteförteckningarna. Parlamentet understryker på nytt att varje byrå ska skära ned sina tjänster med 5 % under en femårsperiod i enlighet med det interinstitutionella avtalet, men att nya tjänster som behövs för att utföra de ytterligare uppgifter som är en följd av ny politisk utveckling och ny lagstiftning sedan 2013 måste åtföljas av ytterligare medel, och inte får tas med i det interinstitutionella avtalets personalminskningsmål. Parlamentet betonar därför återigen sitt motstånd mot omplaceringspoolen för byråerna, men bekräftar på nytt att det är redo att frigöra tjänster för att uppnå effektivitetsvinster genom ett ökat administrativt samarbete mellan byråerna eller till och med sammanslagningar när så är lämpligt och genom att vissa funktioner samordnas med antingen kommissionen eller en annan byrå.

79.  Europaparlamentet betonar att betydande drifts- och personalmässiga besparingar skulle kunna göras om byråer som är verksamma på mer än en plats (Enisa, eu-LISA, Europeiska järnvägsbyrån) begränsas till endast ett säte. Parlamentet anser att det med hänsyn till dessa byråers nuvarande verksamhet är möjligt att genomföra en sådan förändring. Parlamentet understryker att en flytt av Europeiska bankmyndigheten (EBA) från London och en sammanslagning av EBA med minst en av de två andra tillsynsmyndigheterna skulle kunna leda till avsevärda kostnadsbesparingar för de två andra byråerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag i denna fråga.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

80.  Europaparlamentet har noggrant analyserat de föreslagna pilotprojekten och de förberedande åtgärderna med hänsyn till de pågående projektens resultat, med undantag för initiativ som redan omfattas av befintliga rättsliga grunder och med full hänsyn till kommissionens bedömning av projektens genomförbarhet. Parlamentet har beslutat att anta ett kompromisspaket bestående av ett begränsat antal pilotprojekt och förberedande åtgärder, även med tanke på de snäva marginalerna och taken för pilotprojekt och förberedande åtgärder.

Särskilda instrument

81.  Europaparlamentet påminner om den betydelse som reserven för katastrofbistånd spelar för att snabb hjälp ska kunna lämnas i syfte att täcka specifika stödbehov i tredje länder efter händelser som inte kunde förutses och parlamentets tidigare begäran om en betydande ökning av dessa anslag, i samband med revideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar att den mycket snabba förbrukningen av reserven under 2016, som sannolikt kommer att innebära att det inte blir möjligt att föra över anslag till nästa budgetår, är ett tecken på att detta särskilda instrument kommer att visa sig vara otillräckligt för att hantera alla ytterligare behov under 2017. Parlamentet ökar därför anslagen så att de uppgår till ett årligt belopp på 1 miljard EUR i avvaktan på att beslutet om den årliga tilldelningen av medel till reserven för katastrofbistånd ska fattas inom ramen för halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen.

82.  Europaparlamentet återinför beloppen i budgetförslaget för reserven för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och Europeiska unionens solidaritetsfond för att underlätta utnyttjandet av dessa särskilda instrument.

Betalningar

83.  Europaparlamentet uttrycker oro över den betydande minskningen av betalningsbemyndigandena i budgetförslaget jämfört med budgeten för 2016. Parlamentet noterar att detta avslöjar förseningar i genomförandet som inte bara är oroande för genomförandet av unionens politik utan också medför en risk att det skapas en ny eftersläpning av obetalda räkningar i slutet av den nuvarande programplaneringsperioden. Parlamentet anser att denna fråga ska hanteras inom ramen för revideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet beklagar dessutom rådets nedskärningar av betalningarna, trots de betryggande marginaler som finns under taken.

84.  Europaparlamentet betonar att man på begäran av parlamentet har kommit överens om en betalningsplan för att minska eftersläpningen av utestående betalningskrav som rör sammanhållningspolitiken 2007–2013 till en ”normal” nivå på 2 miljarder EUR i slutet av 2016. Parlamentet pekar på att det fanns minst 8,2 miljarder EUR i obetalda räkningar i slutet av 2015 för 2007–2013 inom sammanhållningspolitiken, en siffra som förväntas sjunka till under 2 miljarder EUR i slutet av 2016. Parlamentet anser att en gemensam betalningsplan för 2016–2020 bör vara bindande och bör utarbetas och godkännas av de tre institutionerna. Parlamentet insisterar på att en sådan ny betalningsplan bör baseras på sund ekonomisk förvaltning och innehålla en tydlig strategi för hur man ska hantera alla betalningsbehov inom samtliga rubriker fram till slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen, och för att undvika en ”dold eftersläpning” som orsakas av en artificiell neddragning av takten i genomförandet av vissa fleråriga program och andra mildrande åtgärder, såsom en minskning av förfinansieringsnivåerna.

85.  Europaparlamentet beslutar att återinföra beloppen i budgetförslaget för alla budgetposter där rådet har gjort nedskärningar och ökar betalningsbemyndigandena för alla de budgetposter där det har gjorts ändringar av åtagandebemyndigandena.

Resultatbaserad budgetering

86.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sin resolution av den 3 juli 2013 om den integrerade ramen för intern kontroll(10) delade revisionsrättens synpunkt att det inte är meningsfullt att mäta resultaten om man inte budgeterat på grundval av resultatindikatorer(11), och begärde att det skapas en resultatbaserad offentlig budgeteringsmodell där varje budgetpost åtföljs av mål och resultat som mäts med resultatindikatorer.

87.  Europaparlamentet välkomnar de programförklaringar om driftsutgifter som åtföljer budgetförslaget, eftersom de delvis ger svar på parlamentets begäran avseende mål, resultat och indikatorer. Parlamentet noterar att programförklaringarna kompletterar den vanliga verksamhetsbaserade budgeteringsmetoden med vissa resultatuppgifter.

88.  Europaparlamentet betonar att kommissionens generaldirektörer i syfte att förenkla de interna förvaltningsredskapen bör hålla sig till de politiska mål och indikatorer som ingår i programförklaringarna om driftsutgifter när de antar sina förvaltningsplaner och årliga verksamhetsrapporter, och att kommissionen bör utarbeta sin utvärderingsrapport i enlighet med artikel 318 i EUF-fördraget på denna basis.

Övriga avsnitt

Avsnitt I – Europaparlamentet

89.  Europaparlamentet bibehåller den totala nivå för 2017 års budget på 1 900 873 000 EUR, som antogs vid plenarsammanträdet den 14 april 2016. Parlamentet införlivar de budgetneutrala tekniska justeringarna i budgeten för att återspegla sina senaste beslut och frigör reserven för budgetposten för transport av ledamöter, andra personer och materiel.

90.  Europaparlamentet godkänner ändringarna av sin tjänsteförteckning och motsvarande budgetanslag för att svara mot ytterligare behov i de politiska grupperna. Parlamentet kompenserar till fullo för dessa förstärkningar genom att minska anslagen i reserven för oförutsedda utgifter och budgetposten för inredning av lokaler.

91.  Europaparlamentet påminner om sitt politiska beslut att undanta de politiska grupperna från målet att minska personalstyrkan med 5 %, vilket understrukits i parlamentets resolutioner om budgeterna för 2014(12), 2015(13) och 2016(14).

92.  Europaparlamentet minskar antalet tjänster i tjänsteförteckningen för sitt generalsekretariat(15) med 60 tjänster år 2017 (målet att minska personalstyrkan med 1 %), i linje med den överenskommelse som nåddes med rådet den 14 november 2015 om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016. Parlamentet påminner om att budgetkonsekvenserna av dessa åtgärder redan beaktats i budgetberäkningen.

93.  Europaparlamentet minskar dessutom sin tjänsteförteckning med 20 tjänster för att återspegla att överföringen av tjänster i enlighet med samarbetsavtalet med Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén nu avslutats. Parlamentet betonar att eftersom dessa tjänster inte budgeterats behöver inga anslag minskas för parlamentets del.

94.  Europaparlamentet uppmanar parlamentets, Regionkommitténs och Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs generalsekreterare att samarbeta om möjliga ytterligare överenskommelser om att dela de administrativa funktionerna och tjänsterna mellan de tre institutionerna. Parlamentet uppmanar generalsekreterarna att också göra en undersökning av huruvida synergier inom de administrativa funktionerna och tjänsterna också kan uppnås mellan parlamentet, kommissionen och rådet.

95.  Europaparlamentet bibehåller de 35 nya tjänsterna i sin tjänsteförteckning för 2017, i enlighet med begäran i förslaget till ändringsbudget nr 3/2016 för att öka institutionernas säkerhet. Parlamentet undantar dessa från målet att minska personalstyrkan med 5 % , eftersom de hänför sig till en ny verksamhet för parlamentet.

96.  Europaparlamentet upprepar att genomförandet av målet att minska personalen inte får äventyra parlamentets funktion och parlamentets utövande av sina centrala befogenheter och inte heller ändra kvaliteten på parlamentets lagstiftningsarbete eller kvaliteten på arbetsförhållandena för ledamöterna och personalen.

97.  Mot bakgrund av de många problem som uppkommit under årets interna budgetförfarande drar Europaparlamentet slutsatsen att en översyn måste göras av kapitel 9 och relevanta delar av andra kapitel i parlamentets arbetsordning för att man ska uppnå det som parlamentet efterlyste i sin resolution av den 14 april 2016 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2017, nämligen att ”all relevant information bör lämnas till presidiets och budgetutskottets ledamöter vid varje etapp i förfarandet, i god tid och på ett begripligt sätt samt med de detaljer och utgiftsfördelningar som är nödvändiga för att presidiet, budgetutskottet och de politiska grupperna ska kunna föra ändamålsenliga diskussioner och basera sina beslut på en heltäckande bild av parlamentet budget och dess behov”.

98.  Europaparlamentet begär i enlighet med punkt 15 i sin ovannämnda resolution av den 14 april 2016 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2017 att metoden att fastställa parlamentets budget på basis av faktiska behov i stället för på basis av ett system med koefficienter tillämpas för första gången under budgetförfarandet för budgetåret 2018.

99.  Europaparlamentet påminner om att administrationen åtagit sig att lägga fram en budgetplanering på medellång och lång sikt, med en tydlig åtskillnad mellan investeringar och driftsutgifter i samband med parlamentets verksamhet och dess stadgeenliga skyldigheter. Parlamentet förväntar sig därför att 2018 års preliminära förslag till budgetberäkning presenteras i samma form.

100.  Europaparlamentet påminner om betänkandet av Fox-Häfner(16), i vilket man uppskattade kostnaderna för att parlamentets verksamhet bedrivs på olika geografiska platser till mellan 156 och 204 miljoner EUR, vilket motsvarar cirka 10 % av parlamentets budget. Parlamentet påminner om att 78 % av alla tjänsteresor som görs av parlamentets anställda uppstår som en direkt följd av parlamentets geografiska spridning. Parlamentet betonar att man i betänkandet också uppskattar miljökonsekvenserna för den geografiska spridningen till mellan 11 000 och 19 000 ton koldioxidutsläpp. Parlamentet påpekar på nytt allmänhetens negativa inställning, som beror på denna geografiska spridning, och efterlyser därför en handlingsplan för ett enda säte och en minskning av berörda budgetposter.

101.  Europaparlamentet beklagar att parlamentets fastighetsstrategi på medellång och lång sikt inte är tillgänglig för välgrundade utskottsöverläggningar, trots många uppmaningar från budgetutskottet.

Avsnitt IV – Domstolen

102.  Europaparlamentet beklagar att rådet höjer schablonavdraget från 2,5 % till 3,8 %, vilket motsvarar en minskning med 3,4 miljoner EUR och står i strid med domstolens oerhört höga tjänstetillsättning (98 % i slutet av 2015). Parlamentet justerar därför schablonavdraget till nivån i budgetförslaget så att domstolen kan fullgöra sina uppgifter, med hänsyn till att antalet ärenden ökar kontinuerligt.

103.  Europaparlamentet beslutar dessutom att återinföra beloppen i budgetförslaget för ytterligare sex budgetposter som skurits ned av rådet i avdelningarna I och II i domstolens budget, som skulle få en särskilt kraftig inverkan på domstolens prioriteringar på språk- och säkerhetsområdena.

104.  Europaparlamentet uttrycker sitt missnöje med rådets ensidiga uttalande och den tillhörande bilagan om målet att minska personalstyrkan med 5 % i rådets ståndpunkt om förslaget till budget för 2017, enligt vilket domstolen fortfarande behöver minska sin tjänsteförteckning med 19 tjänster. Parlamentet understryker att dessa 19 tjänster motsvarar de 12 och 7 tjänster som beviljats av parlamentet och rådet i budgetförfarandena för 2015 och 2016 för att hantera de ytterligare behoven och insisterar därför på att dessa 19 tjänster inte ska lämnas tillbaka eftersom domstolen redan har uppfyllt kravet att minska sin personalstyrka med 5 % genom att stryka 98 tjänster under perioden 2013–2017. 

Avsnitt V – Revisionsrätten

105.  Europaparlamentet justerar schablonavdraget till dess ursprungliga nivå på 2,6 %, så att revisionsrätten kan tillgodose sina behov när det gäller tjänsteförteckningen.

106.  Europaparlamentet återinför ytterligare fem budgetposter som strukits av rådet så att revisionsrätten ska kunna genomföra sitt arbetsprogram och lägga fram de planerade granskningsrapporterna.

107.  Europaparlamentet återinför delvis beloppen i budgetförslaget för tre budgetposter i enlighet med besparingsförslag som revisionsrätten själv har fastställt.

Avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

108.  Europaparlamentet justerar schablonavdraget till dess ursprungliga nivå på 4,5 %, så att Europeiska ekonomiska och sociala kommittén kan tillgodose sina behov och hantera den fortsatta personalminskningen inom ramen för samarbetsavtalet från februari 2014 mellan parlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

109.  Europaparlamentet återinför de 12 tjänster och motsvarande anslag som skurits ned av kommissionen i budgetförslaget i enlighet med ovannämnda samarbetsavtal för att därmed återspegla det verkliga antalet tjänster som överförts från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén till parlamentet.

110.  Europaparlamentet beslutar dessutom att justera budgetposten som avser tilläggsprestationer för översättningstjänsten till den nivå som institutionen själv uppskattat för att på så sätt kompensera för överföringen av 36 tjänster från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén till parlamentet i linje med ovannämnda samarbetsavtal.

Avsnitt VII - Regionkommittén

111.  Europaparlamentet återinför de åtta tjänster och motsvarande anslag som skurits ned av kommissionen i budgetförslaget i enlighet med ovannämnda samarbetsavtal för att därmed återspegla det verkliga antalet tjänster som överförts från Regionkommittén till parlamentet.

112.  Europaparlamentet återinför dessutom anslagen för kommittéledamöternas kontorsutgifter och ersättning för it-utgifter till den nivå som kommittén har uppskattat men som kommissionen sänkte i sitt budgetförslag, för att säkerställa tillräckliga medel för kommittéledamöternas kontorsutgifter och ersättning för it-utgifter.

113.  Europaparlamentet beklagar kommissionens nedskärning av budgetposten för inredning av lokaler i budgetförslaget och beslutar att återställa beloppen till den nivå som kommittén själv har uppskattat för att kunna bemöta de ökade säkerhetsbehoven, hålla byggnaderna i gott skick och i överensstämmelse med rättsliga skyldigheter och förbättra energieffektiviteten.

114.  Slutligen återinför Europaparlamentet anslagen för de politiska gruppernas kommunikationsverksamhet som minskats av kommissionen i budgetförslaget, för att säkerställa tillräckliga medel för de politiska gruppernas kommunikationsverksamhet.

Avsnitt VIII - Europeiska ombudsmannen

115.  Europaparlamentet noterar att rådet har minskat budgetförslaget för ombudsmannen med 195 000 EUR. Parlamentet understryker att denna minskning skulle utgöra en oproportionell börda för ombudsmannens mycket begränsade budget och få stora konsekvenser för institutionens förmåga att tjäna EU-medborgarna på ett effektivt sätt. Parlamentet återställer därför alla budgetposter som rådet har skurit ned så att ombudsmannen kan uppfylla sitt mandat och sina åtaganden.

Avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen

116.  Europaparlamentet beklagar att rådet har minskat budgetförslaget för Europeiska datatillsynsmannen med 395 000 EUR. Parlamentet påpekar att detta står i skarp kontrast till de ytterligare uppgifter som datatillsynsmannen tilldelats av parlamentet och rådet och skulle äventyra institutionens förmåga att tjäna EU-institutionerna på ett effektivt sätt. Parlamentet återställer därför alla budgetposter som rådet har skurit ned så att Europeiska datatillsynsmannen kan uppfylla sitt mandat och sina åtaganden.

Avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten

117.  Europaparlamentet återinför beloppen för alla budgetposter där rådet har gjort nedskärningar.

118.  Europaparlamentet beslutar dessutom att inrätta en budgetpost för en kapacitet för strategisk kommunikation i linje med Europeiska rådets slutsatser från mars 2015 och att förse utrikestjänsten med tillräckligt med personal och verktyg för att möta utmaningarna i samband med desinformation som sprids av tredjeländer och icke-statliga aktörer.

119.  Europaparlamentet välkomnar de skriftliga åtagandena från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om att hantera den nuvarande obalansen i utrikestjänstens personalsammansättning med hänsyn till andelen diplomater från medlemsstaterna och personal som omfattas av EU:s tjänsteföreskrifter på vissa befattningar, och att lägga fram en översyn av utrikestjänstens personalpolitik under 2017. Parlamentet uppmanar unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att informera parlamentet om de åtgärder som vidtagits senast våren 2017, innan nästa budgetförfarande inleds.

o
o   o

120.  Europaparlamentet är övertygat om att EU-budgeten kan bidra till att man på ett effektivt sätt kan ta itu med inte bara konsekvenserna, utan även de grundläggande orsakerna till den kris som unionen för närvarande står inför. Parlamentet anser emellertid att oförutsedda händelser som har en unionsövergripande dimension bör hanteras genom att insatser samordnas och att ytterligare resurser ställs till förfogande på unionsnivå, i stället för att ifrågasätta tidigare åtaganden eller återgå till illusionen om rent nationella lösningar. Parlamentet betonar därför att det finns flexibilitetsbestämmelser för att möjliggöra ett sådant gemensamt och snabbt svar och att dessa bör användas till fullo för att kompensera för de snäva begränsningarna i den fleråriga budgetramens tak.

121.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, tillsammans med ändringarna av förslaget till allmän budget, till rådet, kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105.
(2) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(5) Antagna texter, P8_TA(2016)0080.
(6) Antagna texter, P8_TA(2016)0132.
(7) Antagna texter, P8_TA(2016)0309.
(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).
(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 470).
(10) EUT C 75, 26.2.2016, s. 100.
(11) Kersti Kaljulaids inlägg vid utfrågningen om den integrerade ramen för intern kontroll som anordnades av CONT-utskottet den 22 april 2013.
(12) Antagna texter, P7_TA(2013)0437.
(13) Antagna texter, P8_TA(2014)0036.
(14) Antagna texter, P8_TA(2015)0376.
(15) Eftersom ett politiskt beslut har fattats om att undanta de politiska grupperna från denna beräkning avser denna minskning generalsekretariatets del av tjänsteförteckningen.
(16) Antagna texter, P7_TA(2013)0498.

Rättsligt meddelande