Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2988(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B8-1285/2016

Debatter :

PV 30/11/2016 - 16
CRE 30/11/2016 - 16

Omröstningar :

PV 01/12/2016 - 6.21
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0476

Antagna texter
PDF 253kWORD 45k
Torsdagen den 1 december 2016 - Bryssel Slutlig utgåva
Situationen i Italien efter jordskalven
P8_TA(2016)0476RC-B8-1285/2016

Europaparlamentets resolution av den 1 december 2016 om situationen i Italien efter jordskalven (2016/2988(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artikel 174, artikel 175 tredje stycket och 212 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) 2016/369 av den 15 mars 2016 om tillhandahållande av krisstöd inom unionen(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond(3) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 661/2014 av den 15 maj 2014(4) om ändring av den förordningen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 375/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd (initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete)(5),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd(6),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 11 april 2011 om vidareutveckling av bedömningen av risker inför katastrofhanteringen i Europeiska unionen,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 28 november 2008 om förbättrad civilskyddskapacitet genom ett europeiskt system för ömsesidigt bistånd som bygger på den modulära strategin för civilskydd (16474/08),

–  med beaktande av kommissionens rapport Europeiska unionens solidaritetsfond 2014 – Årsrapport 2014 (COM(2015)0502),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 november 2007 om de regionala konsekvenserna av jordbävningar(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2008 om förstärkning av EU:s insatskapacitet vid katastrofer(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2009(9) om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond: Jordbävningen i Abruzzo, Italien,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2013 om Europeiska unionens solidaritetsfond: genomförande och tillämpning(10),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 28 november 2013 över Europeiska unionens solidaritetsfond(11),

–  med beaktande av frågorna till kommissionen om situationen i Italien efter jordskalven (O-000139/2016 – B8-1812/2016, O-000140/2016 – B8-1813/2016 och O-000141/2016 – B8-1814/2016),

–  med beaktande av Revisionsrättens särskilda rapport nr 24/2012 Europeiska unionens solidaritetsfonds insatser vid jordbävningen i Abruzzerna 2009: Insatsernas betydelse och kostnad,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Efter det förödande jordskalv som drabbade centrala Italien den 24 augusti 2016 kom ytterligare tre större skalv, tillsammans med en mängd efterskalv, som drabbade regionerna i centrala Italien, den 26 oktober 2016 med magnituderna 5,5 och 6,1 och den 30 oktober 2016 med magnitud 6,5.

B.  Jordbävningar och efterskalv har fortsatt att hemsöka centrala Italien under de senaste månaderna. Den senaste jordbävningen, den 30 oktober 2016, var det kraftigaste skalv som drabbat landet på över tre årtionden. Den förstörde hela byar totalt, drev många av invånarna i de drabbade områdena till förtvivlans rand och orsakade flera indirekta skador i kringliggande områden.

C.  Vid de senaste jordskalven uppges över 400 personer ha skadats och 290 ha omkommit.

D.  De förödande skalven börjar få en dominoeffekt och kommer att ha tvingat 100 000 personer att lämna sina hem.

E.  Skalven har raserat städer, skadat lokal och regional infrastruktur allvarligt, utplånat historiska arv och kulturarv samt vållat skada för den ekonomiska verksamheten för i synnerhet små och medelstora företag, jordbruk, landskap samt för turism- och restaurangbranschens möjligheter.

F.  En deformation med en största förskjutning på minst 70 cm sträcker sig över en yta på ca 130 km2 i de berörda områdena. Oförutsägbara hydrogeologiska effekter riskerar att under svåra vinterförhållanden leda till ytterligare naturkatastrofer såsom översvämningar, jordskred och kumulativa skador.

G.  Vissa områden i EU är mer utsatta och löper hög risk för jordbävningar. De kan även vara utsatta för upprepade naturkatastrofer av olika slag, vissa av dem med mindre än ett års mellanrum. Nyligen har katastrofer inträffat i Italien, Portugal, Grekland och Cypern.

H.  Ett hållbart återuppbyggnadsarbete behöver samordnas på lämpligt sätt för att ersätta de ekonomiska och sociala förlusterna. Särskild uppmärksamhet bör också ägnas åt det ovärderliga italienska kulturarvet, genom att man främjar internationella och europeiska projekt som syftar till att skydda historiska byggnader och platser.

I.  Europeiska unionens solidaritetsfond upprättades genom förordning (EG) nr 2012/2002 för att användas vid de allvarliga översvämningar som drabbade Centraleuropa sommaren 2002.

J.  Olika av unionens instrument, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) eller civilskyddsmekanismen, liksom också finansieringsinstrument, kan användas för att förstärka både de jordbävningsförebyggande åtgärderna och rehabiliteringsåtgärderna.

K.  Genom 2014 års reform av solidaritetsfonden infördes möjligheten för medlemsstaterna att begära förskottsbetalning om det finns tillräckligt med tillgängliga resurser, vilket kommissionen i så fall fattar beslut om. Förskottsbetalningen får dock inte överstiga 10 procent av det beräknade totala ekonomiska stödet från fonden, och får uppgå till högst 30 miljoner euro.

L.  Senast tolv veckor efter det att katastrofens första skadeverkningar klart framgått ska den katastrofdrabbade medlemsstaten skicka en ansökan till kommissionen om bistånd från fonden. Mottagarlandet är ansvarigt för att använda stödet och kontrollera hur det utnyttjas, men kommissionen kan ändå utföra kontroller på plats av verksamhet som finansieras genom fonden.

M.  Återuppbyggnadsprocessen måste ske med beaktande av tidigare erfarenheter, och grunden för en hållbar återuppbyggnad måste vara snabba insatser, tillräckliga resurser, byråkratisk förenkling och transparens. Den drabbade befolkningen måste garanteras säkerhet och stabilitet så att den kan fortsätta att leva i dessa regioner.

N.  Det förebyggande arbetet måste bli en allt viktigare del av katastrofhanteringen och ges större vikt i samhällsplaneringen. Det behövs också ett konkret handlingsprogram om informationsspridning, medvetenhet och utbildning för det förebyggande arbetet.

O.  De nuvarande insatserna för katastrofförebyggande måste förstärkas i enlighet med parlamentets tidigare förslag i syfte att konsolidera strategin för att förebygga naturkatastrofer och katastrofer som orsakas av människan på EU-nivå.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupaste solidaritet och medkänsla med alla enskilda personer och familjer som drabbats av jordbävningarna och med de italienska nationella, regionala och lokala myndigheter som deltar i nödhjälpsinsatserna efter katastrofen.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över det stora antal personer som tvingats lämna sina hem och som kommer att utsättas för svåra väderleksförhållanden under den kommande vintern. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att undersöka alla möjligheter att hjälpa de italienska myndigheterna för att de ska kunna säkerställa drägliga levnadsvillkor för de personer som förlorat sina hem.

3.  Europaparlamentet uppskattar de outtröttliga insatser som gjorts av räddningstjänst, civilskyddsstyrkor, frivilliga, organisationer i det civila samhället samt lokala, regionala och nationella myndigheter i de ödelagda områdena för att rädda liv, minimera skadorna och garantera vanliga grundläggande tjänster för att upprätthålla en dräglig levnadsstandard.

4.  Europaparlamentet understryker de allvarliga ekonomiska och sociala konsekvenserna av de på varandra följande jordbävningarna och den förstörelse de lämnat efter sig.

5.  Europaparlamentet betonar allvaret i situationen på plats, som sätter betydande och hård ekonomisk press på de italienska nationella, regionala och lokala myndigheterna.

6.  Europaparlamentet välkomnar den ökade flexibilitet i beräkningen av underskottet för utgifterna i samband med jordbävningarna som beviljats Italien i enlighet med fördragen, för att landet ska kunna hantera den pågående nödsituationen snabbt och effektivt och med tanke på de framtida insatser som krävs för att säkra de drabbade områdena. Parlamentet uppmanar också den italienska regeringen att se till att alla extra resurser som tillhandahålls verkligen används för detta särskilda ändamål.

7.  Europaparlamentet uppmanar, mot bakgrund av denna exceptionella och mycket allvarliga situation, kommissionen att överväga att undanta hållbar återuppbyggnad och investeringar inriktade på jordbävningssäkring, bland annat dem som medfinansieras genom ESI-fonderna och som anslås till tematiskt mål 5 (”främja anpassning i samband med klimatförändringar, riskförebyggande och riskhantering”), från beräkningen av nationella underskott inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten.

8.  Europaparlamentet välkomnar den solidaritet som uttryckts av EU-institutionerna, andra medlemsstater, europeiska regioner och internationella aktörer, till exempel i form av ömsesidigt bistånd i nödsituationer.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att utvidga den befintliga beräkningen för solidaritetsfonden, som för närvarande baseras på verkningarna av skador som orsakats av en enskild katastrof, till en kumulativ beräkning av skador orsakade av flera naturkatastrofer i samma region under ett år.

10.  Europaparlamentet framhåller problemen med att förutse jordbävningar och den höga seismiska aktiviteten i Medelhavsområdet och sydöstra Europa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att påskynda sin forskningsverksamhet för att förebygga skador, hantera kriser och minimera omfattningen av naturkatastrofernas effekter, tillsammans med åtgärder inom ramen för Horisont 2020. Det är oroande att tusentals människor omkommit och hundratusentals blivit hemlösa under de senaste 15 åren till följd av förödande jordbävningar som drabbat Europa.

11.  Europaparlamentet påminner om att byggkraven för jordbävningssäkra byggnader och jordbävningssäker infrastruktur måste följas. Parlamentet uppmanar med kraft de nationella, regionala och lokala myndigheterna att göra mer för att få byggnader att följa gällande jordbävningsnormer och att vederbörligen uppmärksamma detta vid utfärdandet av byggnadslov.

12.  Europaparlamentet betonar vikten av Europeiska unionens civilskyddsmekanism för att främja samarbetet mellan nationella civilskyddsmyndigheter i Europa i svåra situationer och för att minimera följderna av exceptionella händelser. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare förenkla förfarandena för aktivering av mekanismen så att den snabbt och effektivt kan tillgängliggöras omedelbart efter en katastrof.

13.  Europaparlamentet noterar den italienska regeringens ansökan om stöd från Europeiska solidaritetsfonden och uppmanar kommissionen att vidta alla åtgärder som behövs för att snabbt behandla ansökningar om stöd från solidaritetsfonden, för att fonden snabbt ska kunna tas i bruk. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att så fort som möjligt göra förskottsbetalningar till de nationella myndigheterna för att de ska kunna tillgodose de akuta behoven i denna situation.

14.  Europaparlamentet anser att det årliga ekonomiska anslag från solidaritetsfonden som anges i förslaget till samlingsförordning och som delvis har integrerats i budgeten, i framtiden skulle kunna bidra till att fonden snabbare kan tas i bruk i syfte att tillhandahålla katastrofdrabbade människor snabbare och effektivare insatser. Vidare uppmanar parlamentet kommissionen att i samband med möjliga framtida reformer undersöka om det skulle gå att höja tröskeln för förskottsbetalningar och förkorta tidsfristerna för behandling av ansökningar.

15.  Europaparlamentet betonar vikten av att skapa synergier mellan alla tillgängliga instrument, inklusive ESI-fonderna, och att se till att resurserna används ändamålsenligt för återuppbyggnad och alla andra nödvändiga insatser, i fullt samarbete med de italienska nationella och regionala myndigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara redo att anta ändringar av program och operativa program i detta syfte så snart som möjligt efter det att en begäran om ändring inkommit från en medlemsstat. Parlamentet betonar också möjligheten att använda Europeiska fonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) för att stödja landsbygdsområden och jordbruksverksamhet som har drabbats av jordbävningarna.

16.  Europaparlamentet understryker dessutom vikten av att optimera användningen av befintliga EU-medel för att investera i förebyggande av naturkatastrofer och av att säkerställa återuppbyggnadsprojektens stabilitet och långsiktigt hållbara utveckling, och upprepar behovet att förenkla de administrativa förfarandena för samordning av medlen. Parlamentet betonar att de berörda medlemsstaterna, när de har fått stöd från solidaritetsfonden, bör intensifiera sina insatser för att ta fram lämpliga riskhanteringsstrategier och stärka sina mekanismer för förebyggande av katastrofer.

17.  Europaparlamentet noterar aktiveringen, på begäran av den italienska regeringen, av EU:s katastrofinsatstjänst Copernicus, i syfte att tillhandahålla satellitbaserad skadebedömning för de drabbade områdena. Parlamentet uppmuntrar till samarbete mellan internationella forskningscentrum och välkomnar användningen av syntetisk aperturradar (SAR), som kan bedöma och mäta markrörelser med centimeterprecision genom moln dag och natt, även i förebyggande syfte och i riskhanteringssyfte.

18.  Europaparlamentet betonar vikten av offentlig forskning och utveckling (FoU) när det gäller förebyggande och hantering av katastrofer, och anser att samordningen och samarbetet mellan FoU-institutionerna i medlemsstaterna måste öka, särskilt i de länder som löper liknande risker. Parlamentet vill att medlemsstaternas system för tidig varning ska förbättras och sammanlänkas och att dessa sammanlänkningar ska stärkas.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Italiens regering samt de regionala och lokala myndigheterna i de drabbade områdena.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
(2) EUT L 70, 16.3.2016, s. 1.
(3) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.
(4) EUT L 189, 27.6.2014, s. 143.
(5) EUT L 122, 24.4.2014, s. 1.
(6) EGT L 163, 2.7.1996, s. 1.
(7) EUT C 282 E, 6.11.2008, s. 269.
(8) EUT C 286 E, 27.11.2009, s. 15.
(9) EUT C 230 E, 26.8.2010, s. 13.
(10) EUT C 440, 30.12.2015, s. 13.
(11) EUT C 114, 15.4.2014, s. 48.

Rättsligt meddelande