Index 
Antagna texter
Tisdagen den 4 oktober 2016 - StrasbourgSlutlig utgåva
Ingående på EU:s vägnar av Parisavtalet, som antogs inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändring ***
 Begäran om upphävande av Giorgos Grammatikakis immunitet
 Utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att ge stöd till Grekland efter den jordbävning som drabbade Joniska öarna i november 2015
 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter - EGF/2016/001 FI/Microsoft
 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter – EGF/2016/002 SE/Ericsson
 Rättshjälp för misstänkta eller tilltalade i brottmålsförfaranden och för personer som eftersöks inom ramen för förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder***I
 Handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning ***I
 Avtal Europol-Kina om strategiskt samarbete *
 Framtiden för förbindelserna mellan AVS och EU efter 2020

Ingående på EU:s vägnar av Parisavtalet, som antogs inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändring ***
PDF 235kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 4 oktober 2016 om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (12256/2016 – C8-0401/2016 – 2016/0184(NLE))
P8_TA(2016)0363A8-0280/2016

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådet beslut (12256/2016),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 192.1 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0401/2016),

–  med beaktande av Parisavtalet som antogs vid den 21:a konferensen med parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som hölls i Paris, Frankrike i december 2015,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Vägen efter Paris: en bedömning av Parisavtalets konsekvenser som åtföljer förslaget till rådsbeslut om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (COM(2016)0110),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 23 och 24 oktober 2014,

–  med beaktande av att Lettland och Europeiska kommissionen den 6 mars 2015 lämnade in EU:s och dess medlemsstaters planerade nationellt fastställda bidrag till UNFCCC,

–  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena samt artiklarna 99.2 och 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0280/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner att Parisavtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och till Förenta nationerna.


Begäran om upphävande av Giorgos Grammatikakis immunitet
PDF 157kWORD 43k
Europaparlamentets beslut av den 4 oktober 2016 om begäran om upphävande av Giorgos Grammatikakis immunitet (2016/2084(IMM))
P8_TA(2016)0364A8-0279/2016

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den begäran om upphävande av Giorgos Grammatikakis immunitet som översändes den 1 april 2016 av den biträdande åklagaren vid Greklands högsta domstol med anledning av det av Rethymnons allmänna åklagare planerade åtalet på grund av trolöshet i tjänsten i grupp i Rethymnon (Kreta) under perioden 2000–2002 (ärendenummer ABM:AB05/1956), och som tillkännagavs i kammaren den 27 april 2016,

–  efter att Giorgos Grammatikakis avsagt sig rätten att höras i enlighet med artikel 9.5 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013(1),

–  med beaktande av artikel 62 i Greklands författning, artikel 54 i den grekiska civilprocesslagen och artikel 83 i det grekiska parlamentets arbetsordning,

–  med beaktande av begäran nr 5181 av den 18 november 2015 från åklagaren vid Kretas appellationsdomstol,

–  med beaktande av rapporten av den 7 april 2015 om Europaparlamentsledamoten Giorgos Grammatikakis inställelse samt dennes svaromål och styrkande handlingar,

–  med beaktande av beslut nr 104/2015 av Kretas appellationsdomstol,

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0279/2016), och av följande skäl:

A.  Den biträdande åklagaren vid Greklands högsta domstol har begärt att Europaparlamentsledamoten Giorgos Grammatikakis immunitet upphävs i samband med ett åtal om ett påstått brott.

B.  Enligt artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska Europaparlamentets ledamöter vad avser deras egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land.

C.  Enligt artikel 62 i Greklands författning får parlamentsledamöter, under hela sin mandatperiod, inte åtalas, gripas, fängslas eller på annat sätt frihetsberövas utan godkännande av parlamentet.

D.  De grekiska myndigheterna planerar att åtala Giorgos Grammatikakis, tillsammans med andra personer, på grund av underlåtelse att fullgöra vissa rättsliga skyldigheter.

E.  Det planerade åtalet rör en diskussion som hölls den 8 mars 1996 om möjligheten att ingå ett nytt avtal om en privat, icke-obligatorisk tilläggsgruppförsäkring för samtliga anställda vid Kretas universitet, samt påstådda olagliga utbetalningar som gjorts successivt under åren 2000–2002.

F.  Ett tidigare åtal om samma fall omfattade perioden från år 2000 och framåt och resulterade i frikännande domar för samtliga åtalade.

G.  Det är uppenbart att det planerade åtalet inte har något som helst samband med Giorgos Grammatikakis ställning som ledamot av Europaparlamentet, med tanke på att det rör hans före detta uppdrag som rektor i styrelsen vid Kretas universitet.

H.  Det planerade åtalet rör inte yttranden som ledamoten av Europaparlamentet gjort eller röster han avlagt under utövandet av sitt ämbete i den mening som avses i artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

I.  Det planerade åtalet har utvidgats till att omfatta perioden 1996–2000 och inbegriper det sista sammanträdet för styrelsen vid Kretas universitet med Giorgos Grammatikakis som rektor, där frågan diskuterades men inget beslut fattades. Det finns inget som tyder på att det planerade åtalet skulle bero på en vilja att skada Europaparlamentsledamotens politiska verksamhet.

J.  Det planerade åtalet har slutgiltigt avvisats för ett antal medåtalade ledamöter av styrelsen vid Kretas universitet och ELKE-styrelseledamöter på grund av att preskriptionstiden på 15 år har löpt ut för de påstådda brotten, medan andra personer slutgiltigt frikändes på samtliga åtalspunkter av domstolen i maj 2016.

K.  Det är förvånande att begäran om upphävande av immuniteten inkommer först cirka 20 år efter händelserna i fråga och att det grekiska rättsväsendet inte kunnat inleda åtal mot Giorgos Grammatikakis under nämnda period och nu har för avsikt att göra det, när han är ledamot av Europaparlamentet.

L.  Ett rättsväsen som agerar långsamt kommer aldrig att vara verkligt rättvist eftersom de inblandade personerna inte längre är samma personer som för 20 år sedan. Om rättsskipningen ska vara värd sitt namn måste den också äga rum inom rimlig tid.

1.  Europaparlamentet beslutar att upphäva Giorgos Grammatikakis immunitet, i enlighet med det som Giorgos Grammatikakis själv begärt för att få ett slut på detta långvariga rättsliga förfarande.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till myndigheterna i Grekland och till Giorgos Grammatikakis.

(1) Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C-200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C‑163/10, ECLI: EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23.


Utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att ge stöd till Grekland efter den jordbävning som drabbade Joniska öarna i november 2015
PDF 239kWORD 43k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 4 oktober 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond (COM(2016)0462 – C8-0283/2016 – 2016/2165(BUD))
P8_TA(2016)0365A8-0270/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0462 – C8–0283/2016),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 10,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 11,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0270/2016), och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att ge stöd till Grekland

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2016/1856.)

(1) EUT L 311, 14.11.2002, s. 3.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.


Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter - EGF/2016/001 FI/Microsoft
PDF 263kWORD 47k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 4 oktober 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Finland – EGF/2016/001 FI/Microsoft (COM(2016)0490 – C8-0348/2016 – 2016/2211(BUD))
P8_TA(2016)0366A8-0273/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0490 – C8-0348/2016),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1) (EGF-förordningen),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3) (IIA av den 2 december 2013), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0273/2016), och av följande skäl:

A.  Globaliseringen skapar visserligen ekonomisk tillväxt i allmänhet men en sådan tillväxt bör också användas för att lindra situationen för personer som drabbas av globaliseringens negativa effekter.

B.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

C.  Europeiska unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som blivit övertaliga bör vara dynamiskt och ställas till förfogande så snabbt och effektivt som möjligt.

D.  Finland har lämnat in ansökan EGF/2016/001 FI/Microsoft för finansiell kompensation från Ekonomiska fonden för globaliseringseffekter (EGF) enligt insatskriterierna i artikel 4.1 a i EGF-förordningen till följd av 2161 uppsägningar hos Microsoft Mobile Oy och åtta av dess leverantörer och producenter i efterföljande produktionsled i Finland, som verkar i NACE Rev. 2 division 62 (Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d.).

E.  Ansökan uppfyller kriterierna för berättigande till stöd enligt EGF-förordningen.

F.  Medlemsstaterna är ansvariga för den finansiella kontrollen av åtgärder inom ramen för EGF i enlighet med artikel 21.1 i EGF-förordningen.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att insatskriterierna enligt artikel 4.1 a i EGF-förordningen är uppfyllda och att Finland därför är berättigat till ekonomiskt stöd på 5 364 000 EUR enligt denna förordning, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 8 940 000 EUR.

2.  Europaparlamentet noterar att Finland lämnade in ansökan om ekonomiskt stöd från EGF den 11 mars 2016 och att ytterligare information lämnades av Finland och att bedömningen av ansökan slutfördes av kommissionen den 29 juli 2016. Därmed respekterades tidsfristen på 12 veckor från mottagandet av den fullständiga ansökan. Kommissionen drog slutsatsen att villkoren för att bevilja ekonomiskt stöd från EGF var uppfyllda.

3.  Europaparlamentet noterar att det främsta skälet till uppsägningarna på Microsoft är den krympande marknadsandelen för deras telefoner som använder operativsystemet Microsoft Windows och som sjunkit från över 50 % 2009 till 0,6 % under det andra kvartalet 2016.

4.  Europaparlamentet noterar att unionens andel av sysselsättningen i den globala IKT‑sektorn har minskat på senare år och att IKT spelar en nyckelroll i den finländska ekonomin, där 6,7 % av alla arbetstagare arbetade inom IKT-sektorn 2014, den högsta andelen i någon medlemsstat. Parlamentet anser att uppsägningarna hos Microsoft är kopplade till trenden som drabbat hela den finländska elektronikindustrin sedan Nokias nedgång i sitt hemland och som legat till grund för fyra tidigare ansökningarna. Parlamentet drar slutsatsen att det finns ett direkt samband mellan uppsägningarna och genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen.

5.  Europaparlamentet påminner om att mjukvarubranschen är i högsta grad internationell och konkurrensen inom sektorn är global, vilket innebär att alla marknadsaktörer kan konkurrera om samma kunder och att de anställdas placering och kulturella bakgrund har begränsad betydelse.

6.  Europaparlamentet konstaterar att denna ansökan är en i raden till följd av Nokias nedgång i Finland och att ytterligare två ansökningar gällande uppsagda arbetstagare inom IKT-sektorn förväntas komma.

7.  Europaparlamentet noterar att uppsägningarna är koncentrerade till Nuts 2-regionerna Helsingfors-Nyland (FI1B), Södra Finland (FI1C) och Västra Finland (FI197) och berör arbetstagare med högst varierande kvalifikationer. 89 % av dem är mellan 30 och 54 år. Parlamentet är bekymrat över den redan svåra arbetslöshetssituationen för högt kvalificerade och utbildade personer vars sysselsättningsutsikter normalt sett annars vore goda, särskilt kvinnor, som har större svårigheter att hitta anställning. Kvinnor utgör nästan hälften av mottagarna.

8.  Europaparlamentet noterar att sektorn ”Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d.” har varit föremål för två tidigare EGF-ansökningar, båda med stöd av globaliseringskriteriet (EGF/2013/001 FI/Nokia och EGF/2015/005 FI/Computer programming).

9.  Europaparlamentet betonar vikten av IKT-sektorn för sysselsättningen i regionerna Helsingfors-Nyland, Södra Finland och Västra Finland och potentialen för de uppsagda arbetstagarna att bidra till branschen om de får tillräckligt stöd genom olika utbildningsinsatser och planering för att bli entreprenörer.

10.  Europaparlamentet välkomnar att de finländska myndigheterna den 11 september 2015 inledde de individanpassade åtgärderna för de berörda arbetstagarna, långt innan ansökan om stöd från EGF lämnades in för det föreslagna samordnade paketet, eftersom sådana åtgärder är berättigade till samfinansiering från EGF.

11.  Europaparlamentet välkomnar den höga andel (närmare 80 %) av det totala paket som används för individanpassade tjänster.

12.  Europaparlamentet noterar att Finland planerar sex olika typer av åtgärder för de uppsagda arbetstagare som omfattas av denna ansökan: i) Handledning och andra förberedande åtgärder ii) Sysselsättnings- och företagstjänster iii) Yrkesutbildningsinsatser iv) Lönesubvention v) Startpeng och vi) Bidrag till resor, uppehälle och flyttkostnader. Parlamentet noterar att tillräckliga medel har anslagits till kontroll och rapportering.

13.  Europaparlamentet noterar att ovannämnda lönesubvention utgör 30–50 % av arbetstagarens lönekostnader och betalas ut i 6–24 månader. Medlemsstaterna uppmanas att vara mycket vaksamma när de använder sig av lönesubventioner så att uppsagda arbetstagare som anställs med lönesubvention inte helt eller delvis ersätter en tjänst som tidigare innehafts av någon annan person på det berörda företaget. Parlamentet välkomnar att de finländska myndigheterna har försäkrat att detta är fallet.

14.  Europaparlamentet noterar att inkomststödjande åtgärder motsvarar 16,64 % av det totala paketet med individanpassade tjänster, en bra bit under det tak på 35 % som fastställs i EGF-förordningen, och att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera och tillhandahålla information om effekterna av dessa inkomststödjande åtgärder under en period på flera år, att säkerställa att de understödjer sysselsättning av hög kvalitet och att de inte används för att subventionera kortsiktiga lågkostnadskontrakt.

16.  Europaparlamentet noterar att det samordnade paketet av individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med företrädare för de berörda stödmottagarna, arbetsmarknadens parter och nationella och regionala partner.

17.  Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är att förbättra alla arbetstagares anställningsbarhet. Parlamentet förväntar sig att den utbildning som erbjuds anpassas till de uppsagda arbetstagarnas behov, färdigheter och kompetens och till den faktiska affärsmiljön.

18.  Europaparlamentet noterar att man i Microsofts fall kommer att samarbeta med projektet Sysselsättning och arbetskraftens rörlighet 2014–2020, som är ett utvecklingsprojekt för nationella Eures-tjänster. I samarbete med fonden och Eures‑tjänsterna kommer man att anordna internationella rekryteringsevenemang i olika regioner. Parlamentet välkomnar sådana åtgärder och det faktum att finländska myndigheter uppmuntrar de uppsagda arbetstagarna att fullt ut utnyttja sin rätt till fri rörlighet.

19.  Europaparlamentet noterar att ett nationellt åtgärdspaket för företag som rekryterar och företag som skär ner personal har inletts inom Europeiska socialfonden. Åtgärderna kommer att ge resultat som kan vara till nytta för genomförandet av projekt inom ramen för denna EGF-ansökan. Parlamentet välkomnar de finländska myndigheternas ansträngningar för att söka efter synergier med andra åtgärder som finansieras genom nationella medel eller unionsmedel.

20.  Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens, och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i EGF-förordningen.

21.  Europaparlamentet noterar att personliga tjänster i tidigare EGF-fall för uppsagda arbetstagare visat sig vara mycket värdefulla.

22.  Europaparlamentet noterar att de finländska myndigheterna har bekräftat att de föreslagna åtgärderna inte får ekonomiskt stöd från någon annan av unionens fonder eller något annat av unionens finansieringsinstrument, att eventuell dubbelfinansiering kommer att förhindras och att de kompletterar åtgärder som finansieras genom strukturfonderna. Kommissionen uppmanas på nytt att presentera en årlig jämförande analys av dessa uppgifter för att garantera fullständig respekt för det befintliga regelverket och förhindra all överlappning mellan EU-finansierade tjänster.

23.  Europaparlamentet välkomnar Finlands försäkran att ett ekonomiskt stöd från EGF inte kommer att ersätta åtgärder som företaget i fråga är ålagt att vidta enligt nationell lag eller till följd av kollektivavtal.

24.  Europaparlamentet uppskattar det förbättrade förfarande som kommissionen införde efter parlamentets begäran om att bidragen snabbare skulle göras tillgängliga. Parlamentet noterar den tidspress som den nya tidsplanen för med sig och de potentiella effekterna för hur effektivt ärendena behandlas.

25.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

26.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

27.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (efter en ansökan från Finland – EGF/2016/001 FI/Microsoft)

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2016/1857.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.


Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter – EGF/2016/002 SE/Ericsson
PDF 259kWORD 46k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 4 oktober 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Sverige – EGF/2016/002 SE/Ericsson) (COM(2016)0554 – C8-0355/2016 – 2016/2214(BUD))
P8_TA(2016)0367A8-0272/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0554 – C8-0355/2016),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1) (EGF-förordningen),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3) (IIA av den 2 december 2013), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0272/2016), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden).

C.  Antagandet av förordningen om fonden återspeglar överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om att återinföra kriteriet för utnyttjande i krislägen, öka unionens ekonomiska bidrag till 60 % av den totala uppskattade kostnaden för de föreslagna åtgärderna, effektivisera handläggningen av ansökningar om medel ur fonden inom kommissionen och av parlamentet och rådet genom att förkorta tiden för bedömning och godkännande, öka antalet stödberättigade åtgärder och förmånstagare genom att inbegripa egenföretagare och ungdomar, samt finansiera incitament att starta egna företag.

D.  Sverige lämnade in ansökan EGF/2016/002 SE/Ericsson om ekonomiskt stöd från fonden efter uppsägningar inom den näringsgren som i Nace rev. 2 klassificeras under huvudgrupp 26 (Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik) främst i Nuts 2-regionerna Stockholm (SE11), Östra Mellansverige (SE12), Sydsverige (SE22) och Västsverige (SE23). 918 av 1556 uppsagda arbetstagare som är berättigade till stöd från fonden förväntas delta i åtgärderna.

E.  Ansökan lämnades in med stöd av insatskriteriet i artikel 4.1 a i förordningen om fonden, enligt vilket minst 500 arbetstagare ska ha blivit uppsagda under en referensperiod på fyra månader i ett företag i en medlemsstat. Detta omfattar även arbetstagare som har blivit uppsagda vid underleverantörer eller producenter i efterföljande produktionsled och egenföretagare som har upphört med sin verksamhet.

F.  Med stagnerande tillväxt och en hårdare konkurrens från asiatiska tillverkare, har Ericsson trappat ned tillverkningen av teleutrustning, en process som inleddes för nästan tjugo år sedan.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren enligt artikel 4.1 a i EGF-förordningen är uppfyllda och att Sverige därför är berättigat till ekonomiskt stöd på 3 957 918 EUR enligt denna förordning, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 6 596 531 EUR, och kommer att hjälpa 918 stödmottagare att återvända till arbetsmarknaden.

2.  Europaparlamentet noterar att Sverige lämnade in sin ansökan om ekonomiskt stöd från fonden den 31 mars 2016, och att kommissionen efter ytterligare information från Sverige avslutade sin bedömning av denna ansökan den 5 september 2016 och underrättade parlamentet samma dag, och således respekterade tidsfristen på 12 veckor från mottagandet av den fullständiga ansökan.

3.  Europaparlamentet noterar att it- och teleindustrin domineras av asiatiska tillverkare och att Asien dominerar som utlokaliseringsdestination. Parlamentet framhåller att Ericsson successivt har minskat personalen i Sverige (från 21 178 personer 2005 till 17 858 personer 2014), men samtidigt ökat kraftigt i världen som helhet (från 56 055 personer 2005 till 118 055 personer 2014).

4.  Europaparlamentet påpekar att de berörda regionerna har en relativt stor grupp äldre arbetstagare med liknande bakgrund som har blivit uppsagda samtidigt, och att de flesta av dem, särskilt de som arbetat i Kista, som har det största antalet uppsägningar, inte har den kompetens som efterfrågas på den lokala arbetsmarknaden.

5.  Europaparlamentet välkomnar Sveriges beslut att koncentrera eventuellt EGF-stöd till anläggningarna i Kista, Katrineholm och Kumla som står inför de största utmaningarna, samtidigt som man erbjuder individanpassad hjälp för de uppsagda arbetstagarna även på andra platser.

6.  Europaparlamentet påminner om att olika typer av anställda, både arbetare och tjänstemän, berörs av uppsägningarna, och är oroat av att vissa arbetstagare står inför en arbetsmarknad med tämligen låg efterfrågan inom traditionell tillverkningsindustri. Det finns möjligheter för dessa arbetstagare inom den offentliga eller privata tjänstesektorn, vilket dock skulle kräva omfattande omskolning.

7.  Europaparlamentet noterar Arbetsförmedlingens bedömning att arbetarna har möjligheter inom den offentliga eller privata tjänstesektorn, under förutsättning att de erbjuds omfattande omskolning.

8.  Europaparlamentet inser att de flesta tjänstemännen är ingenjörer av vilka vissa är specialiserade inom nischer som är unika för Ericsson, men välkomnar den svenska Arbetsförmedlingens övertygelse att ett paket med individanpassade utbildningsprogram och coachning kan hjälpa de flesta av dessa uppsagda arbetstagare att hitta nya jobb av hög kvalitet.

9.  Europaparlamentet noterar att EGF har medfinansierat individanpassade tjänster för uppsagda arbetstagare, vilket innefattat vägledning och karriärrådgivning, skyddad och understödd sysselsättning och rehabilitering, utbildning och arbetssökarbidrag. Parlamentet välkomnar att särskild uppmärksamhet kommer att ägnas deltagare över 50 år i samband med motivationshöjning och karriärplanering.

10.  Europaparlamentet noterar att inkomststödjande åtgärder motsvarar 33,92 % av det totala paketet med individanpassade tjänster, en bra bit under det tak på maximalt 35 % som fastställs i EGF-förordningen, och att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning. Parlamentet anser att denna relativt höga procentandel är motiverad med hänsyn till den stora andel äldre arbetstagare som berörs samt att deltagare med inlärningssvårigheter erbjuds individuellt stöd.

11.  Europaparlamentet noterar att det samordnade paketet av individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med de berättigade stödmottagarna och deras företrädare samt med lokala offentliga aktörer, med beaktande av att 22 % av arbetstagarna är kvinnor och 78 % är män.

12.  Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster som får stöd från fonden bör utformas med hänsyn till framtida utsikter på arbetsmarknaden och den kompetens som krävs, och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i EGF-förordningen.

13.  Europaparlamentet påminner om vikten av att förbättra de uppsagda arbetstagarnas anställbarhet med hjälp av anpassad yrkesutbildning och av att erkänna den kompetens som en arbetstagare förvärvat under hela sitt yrkesliv. Parlamentet förväntar sig att den utbildning som erbjuds i det samordnade paketet ska anpassas inte bara till de uppsagda arbetstagarnas utan också till näringslivets faktiska behov.

14.  Europaparlamentet välkomnar de svenska myndigheternas försäkran att särskilda ansträngningar kommer att vidtas för att bryta traditionella könsmönster, bl.a. genom att uppmuntra manliga stödmottagare att finna arbete inom hälso- och sjukvårdssektorn samt det bidrag som åtgärderna kommer att innebära för Sveriges 16 miljökvalitetsmål.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i framtida förslag närmare ange inom vilka sektorer arbetstagarna kan förväntas finna sysselsättning och huruvida den utbildning som erbjuds är anpassad till de ekonomiska framtidsutsikterna och arbetsmarknadsbehoven i de regioner som berörs av uppsägningarna.

16.  Europaparlamentet noterar att de svenska myndigheterna har bekräftat att de föreslagna åtgärderna inte får ekonomiskt stöd från någon annan av unionens fonder eller något annat av unionens finansieringsinstrument, att eventuell dubbelfinansiering kommer att förhindras och att dessa åtgärder kompletterar de åtgärder som finansieras genom strukturfonderna. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram en jämförande analys av dessa uppgifter i sina årsrapporter för att säkerställa fullständig respekt för det befintliga regelverket och förhindra överlappning mellan EU-finansierade tjänster.

17.  Europaparlamentet noterar att sektorn för tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik hittills har varit föremål för 14 ansökningar, varav 11 grundar sig på handelsrelaterad globalisering och 3 på den globala finansiella och ekonomiska krisen.

18.  Europaparlamentet betonar på nytt att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal, eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

19.  Europaparlamentet uppskattar det förbättrade förfarande som kommissionen införde efter parlamentets begäran om att bidragen snabbare skulle göras tillgängliga. Parlamentet noterar den tidspress som den nya tidsplanen skapar och de potentiella effekterna för hur effektivt ärendena behandlas.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att allmänheten får tillgång till samtliga handlingar som berör ansökningar om medel ur fonden.

21.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Sverige – EGF/2016/002 SE/Ericsson)

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2016/1858.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.


Rättshjälp för misstänkta eller tilltalade i brottmålsförfaranden och för personer som eftersöks inom ramen för förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder***I
PDF 241kWORD 47k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 4 oktober 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om provisorisk rättshjälp för frihetsberövade misstänkta eller tilltalade och om rättshjälp inom ramen för förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder (COM(2013)0824 – C7-0429/2013 – 2013/0409(COD))
P8_TA(2016)0368A8-0165/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0824),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 82.2 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0429/2013),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 25 mars 2014(1),

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 30 juni 2016 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0165/2015).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 4 oktober 2016 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/… om rättshjälp för misstänkta och tilltalade i straffrättsliga förfaranden och för eftersökta personer i förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2016/1919.)

(1) EUT C 226, 16.7.2014, s. 63.


Handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning ***I
PDF 239kWORD 45k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 4 oktober 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1236/2005 om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (COM(2014)0001 – C7-0014/2014 – 2014/0005(COD))
P8_TA(2016)0369A8-0267/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0001),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0014/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 30 juni 2016 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0267/2015).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(1).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 4 oktober 2016 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/… om ändring av rådets förordning (EG) nr 1236/2005 om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2016/2134.)

(1) Denna ståndpunkt ersätter de ändringar som antogs den 27 oktober 2015 (Antagna texter P8_TA(2015)0368).


Avtal Europol-Kina om strategiskt samarbete *
PDF 240kWORD 42k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 4 oktober 2016 om utkastet till rådets genomförandebeslut om godkännande av Europeiska polisbyråns (Europol) ingående av avtalet om strategiskt samarbete mellan Folkrepubliken Kinas ministerium för allmän säkerhet och Europol (08364/2016 – C8-0217/2016 – 2016/0808(CNS))
P8_TA(2016)0370A8-0265/2016

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets utkast (08364/2016),

–  med beaktande av artikel 39.1 i fördraget om Europeiska unionen, i dess ändrade lydelse enligt Amsterdamfördraget, och artikel 9 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0217/2016),

–  med beaktande av rådets beslut 2009/371/RIF av den 6 april 2009 om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol)(1), särskilt artikel 23.2,

–  med beaktande av rådets beslut 2009/934/RIF av den 30 november 2009 om antagande av tillämpningsföreskrifter för Europols förbindelser med partner, inbegripet för utbyte av personuppgifter och sekretessbelagd information(2), särskilt artiklarna 5 och 6,

–  med beaktande av rådets beslut 2009/935/RIF av den 30 november 2009 om fastställande av förteckningen över de tredjestater och organisationer med vilka Europol ska ingå överenskommelser(3),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0265/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets utkast.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, efter ikraftträdandet av den nya Europolförordningen(4), göra en bedömning av bestämmelserna i samarbetsavtalet. Kommissionen uppmanas att informera parlamentet och rådet om resultatet av denna bedömning och, om så är lämpligt, lägga fram en rekommendation om tillstånd att inleda en internationell omförhandling av avtalet.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och Europol.

(1) EUT L 121, 15.5.2009, s. 37.
(2) EUT L 325, 11.12.2009, s. 6.
(3) EUT L 325, 11.12.2009, s. 12.
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF (EUT L 135, 24.5.2016, s. 53).


Framtiden för förbindelserna mellan AVS och EU efter 2020
PDF 280kWORD 54k
Europaparlamentets resolution av den 4 oktober 2016 om framtiden för förbindelserna mellan AVS och EU efter 2020 (2016/2053(INI))
P8_TA(2016)0371A8-0263/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (nedan kallat Cotonouavtalet), och dess reviderade versioner från 2005 och 2010(1),

–  med beaktande av Georgetown-avtalet från 1975 om inrättande av AVS-gruppen och dess reviderade versioner från 1992(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 oktober 2003 Vägen mot en fullständig integration av samarbetet med AVS-länderna i EU:s allmänna budget (COM(2003)0590),

–  med beaktande av det gemensamma samrådsdokumentet av den 6 oktober 2015 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik På väg mot ett nytt partnerskap mellan Europeiska unionen och länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet efter 2020 (JOIN(2015)0033)

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om förbindelserna mellan AVS och EU, särskilt resolutionerna av den 11 februari 2015 om arbetet i den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen(3), av den 13 juni 2013(4) om ändring för andra gången av Cotonouavtalet av den 23 juni 2000, av den 5 februari 2009 om de ekonomiska partnerskapsavtalens (EPA) effekter på utvecklingen(5) och av den 1 april 2004 om integreringen av Europeiska utvecklingsfonden i budgeten(6),

–  med beaktande av tidigare resolutioner från den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen, särskilt resolutionen av den 9 december 2015 om fyrtio års partnerskap: utvärdering av effekterna på handel och utveckling i AVS-länderna och utsikterna för hållbara förbindelser mellan AVS-länderna och Europeiska unionen(7),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om konsekvent politik för utveckling,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 9 december 2015 från medordförandena för den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen om framtiden för förbindelserna mellan AVS och EU(8),

–  med beaktande av EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitik, som lades fram för Europeiska rådet vid dess möte den 28–29 juni 2016,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik om sin kapacitet till stöd för säkerhet och utveckling till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 21 mars 2012 Mot ett förnyat utvecklingspartnerskap mellan EU och Stillahavsområdet (JOIN(2012)0006),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik av den 26 juni 2012 Gemensam partnerskapsstrategi för EU och Västindien (JOIN(2012)0018),

–  med beaktande av den gemensamma strategin EU–Afrika, som antogs av de afrikanska och europeiska stats- och regeringscheferna vid toppmötet i Lissabon den 9 december 2007(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 oktober 2015 om de lokala myndigheternas roll i utvecklingsländer när det gäller utvecklingssamarbete(10),

–  med beaktande av det gemensamma AVS–EU-uttalandet av den 20 juni 2014 om agendan efter 2015(11),

–  med beaktande av Sipopoförklaringen från det sjunde toppmötet med AVS-ländernas stats- och regeringschefer den 13–14 december 2012 The future of the ACP Group in a Changing World: Challenges and Opportunities(12),

–  med beaktande av den tredje internationella konferensen om finansiering för utveckling som hölls den 13–16 juli 2015, och handlingsplanen från Addis Abeba som godkändes av FN:s generalförsamling den 27 juli 2015(13),

–  med beaktande av Förenta nationernas toppmöte om hållbar utveckling och det slutdokument som antogs av FN:s generalförsamling den 25 september 2015 Genomförandet av 2030-agendan för hållbar utveckling, En uppmaning till handling(14),

–  med beaktande av den 41:a sessionen i AVS–EU-ministerrådet som hölls i Dakar (Senegal) den 28–29 april 2016,

–  med beaktande av det åttonde toppmötet med AVS-ländernas stats- och regeringschefer i Port Moresby, Papua Nya Guinea den 31 maj och 1 juni 2016 som antog Waiganikommunikén om AVS-ländernas framtidsutsikter och Port Moresby-förklaringen och godkände slutrapporten från gruppen med framstående personer om framtiden för AVS-länderna,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för internationell handel och budgetutskottet (A8‑0263/2016),

A.  Cotonouavtalets styrka och regelverk bygger på ett antal unika egenskaper: avtalet är ett juridiskt bindande dokument, det har ett rekordhögt antal avtalsparter (79+28 medlemsstater), det är heltäckande till följd av de tre pelarna utvecklingssamarbete, politiskt samarbete och ekonomiskt och handelsmässigt samarbete, och det har en gemensam institutionell ram och en stor budget i form av Europeiska utvecklingsfonden (EUF).

B.  Cotonouavtalets övergripande mål, ”att, i överensstämmelse med målen att åstadkomma en hållbar utveckling och att uppnå en gradvis integrering av AVS-staterna i världsekonomin, minska och på sikt utrota fattigdomen”, är fast förankrat i artikel 1 i avtalet. Partnerskapet baseras på en uppsättning grundläggande värderingar och principer, inklusive respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, demokrati baserad på rättsstatsprincipen och insynsvänliga och ansvarsfulla styrelseformer.

C.  Mer än 80 procent av världens minst utvecklade länder ligger i AVS-regioner, vilket gör partnerskapet mellan EU och AVS-länderna extra viktigt.

D.  Det politiska och ekonomiska landskapet i AVS-länderna och Europeiska unionen har förändrats sedan Cotonouavtalet undertecknades.

E.  Framtida förbindelser mellan AVS och EU bör baseras på ett nytt övervägande av den framtida potentialen och eventuella framtida hinder för AVS–EU-samarbetet.

F.  Det faktum att AVS-länderna och EU:s medlemsstater är starka tillsammans har inte i tillräcklig utsträckning omsatts i gemensamma åtgärder i globala forum.

G.  Partnerskapet mellan AVS och EU har spelat en viktig roll i arbetet med att uppnå millennieutvecklingsmålen.

H.  Å andra sidan har resultaten avseende målen om fattigdomsutrotning och integrering av AVS-länderna i världsekonomin hittills varit otillräckliga, med tanke på att hälften av AVS-länderna fortfarande hör till världens minst utvecklade länder och att AVS-länderna tillsammans står för mindre än 5 procent av världshandeln och omkring 2 procent av världens BNP.

I.  Handelsförbindelser utgör Cotonouavtalets andra pelare, och avtal om ekonomiskt partnerskap är ett sätt att främja dessa förbindelser.

J.  Avtal om ekonomiskt partnerskap fastställs i artikel 36 i Cotonouavtalet som utvecklingsinstrument som syftar till ”att åstadkomma en smidig och gradvis integration av AVS-staterna i världsekonomin, särskilt genom att till fullo tillvarata de möjligheter som regional integration och syd–syd-handeln ger upphov till”. Införandet av avtal om ekonomiskt partnerskap i Cotonouavtalet främjar en konsekvent politik för utveckling.

K.  Cotonouavtalet beaktar den allt större betydelsen av regional integration i AVS-länderna och i samarbetet mellan AVS-länderna och EU, samt dess roll för att främja fred och säkerhet, främja tillväxt och ta itu med gränsöverskridande utmaningar.

L.  Cotonouavtalet behandlar nya globala utmaningar i samband med klimatförändringar, migration, fred och säkerhet (såsom kampen mot terrorism, extremism och internationell brottslighet), men har uppnått få konkreta resultat inom dessa områden.

M.  Sammanträden i gemensamma AVS–EU-institutioner, framför allt i AVS–EU-ministerrådet, har gett få konkreta resultat, och närvaron har varit låg.

N.  EU finansierar ungefär 50 procent av kostnaderna för AVS-sekretariatet. Flera AVS-länder betalar inte så mycket i medlemsbidrag som de borde göra.

O.  Den politiska dialog om grundsatser som avses i artiklarna 8 och 96 i Cotonouavtalet är ett konkret och rättsligt medel för att upprätthålla AVS–EU-partnerskapets gemensamma värderingar och främja demokrati och mänskliga rättigheter, som är grundläggande för en hållbar utveckling.

P.  Det finns ett tydligt behov av att säkerställa att villkoren avseende mänskliga rättigheter bibehålls, och att stärka den politiska dialogen i det nya avtalet.

Q.  Trots att deras betydelse erkänns har deltagandet från nationella parlament, lokala myndigheter, det civila samhället och den privata sektorn i den politiska dialogen varit ganska begränsat. AVS-gruppens roll som sådan har varit begränsad till fall där artikel 96 har åberopats. Den politiska dialogen, och särskilt artikel 96, har mestadels tillämpats i ett sent skede vid politiska kriser snarare än i förebyggande syfte.

R.  Trots att den roll som nationella parlament, lokala myndigheter, det civila samhället och den privata sektorn spelar tydligt erkänns i Cotonouavtalet efter översynen 2010 har deras deltagande i överläggningarna om politik och verksamhet för AVS–EU varit begränsad.

S.  Organisationer i det civila samhället möter allt strängare lagstiftning och andra hinder som begränsar deras verksamhet och utrymme.

T.  AVS-regionen omfattar ett antal utomeuropeiska länder och territorier som är associerade med Europeiska unionen och vars särskilda kopplingar till EU motiverar en övergång från det traditionella upplägget med utvecklingsbistånd för att bättre beakta deras tillhörighet till det europeiska samfundet. Även om dessa länder och territorier har en särskild status fortsätter de att erhålla finansiering inom ramen för elfte Europeiska utvecklingsfonden (EUF), på samma sätt som AVS-länderna.

U.  EUF finansieras med direkta bidrag från EU:s medlemsstater och är inte underkastad EU:s normala budgetregler. Parlamentet har inga befogenheter över EUF-budgeten utöver den att bevilja ansvarsfrihet för redan gjorda utbetalningar, och inte heller har parlamentet någon formell rätt att granska EUF-programplaneringen.

V.  I elfte EUF har omkring 900 miljoner euro avsatts för den fredsbevarande resursen i Afrika, och omkring 1,4 miljarder euro från EUF-reserven kommer att användas för EU:s förvaltningsfond för Afrika.

W.  AVS-ländernas inhemska resurser, tillsammans med penningöverföringar från utflyttade grupper, skulle kunna spela en viktig roll i finansieringen av utveckling.

X.  Genom att integrera EUF i EU:s budget skulle man möjliggöra demokratisk granskning, ökad synlighet och ökad öppenhet när det gäller hur EU:s utvecklingsmedel används. Eftersom EUF:s programplanering är flerårig är det å andra sidan möjligt att förutse resursbehovet, och en integrering i budgeten skulle kunna leda till minskade utvecklingsmedel till AVS-länderna till förmån för andra utrikespolitiska prioriteringar och ses som en försvagning av det priviligierade EU–AVS-partnerskapet. En integrering av EUF i budgeten skulle också kunna äventyra finansieringen av den fredsbevarande resursen i Afrika och andra viktiga initiativ, som förvaltningsfonden för Afrika, om inte ett särskilt instrument för finansiering av säkerhetsutgifter i samband med utvecklingssamarbete inrättas.

1.  Europaparlamentet bekräftar att AVS–EU-samarbetet är en värdefull och unik prestation som har stärkt banden mellan folken och länderna i AVS och EU och mellan ländernas parlament under de senaste 40 åren. Parlamentet betonar – mot bakgrund av att AVS-länderna har visat sitt engagemang för att vidta gemensamma åtgärder som en grupp – att om samarbetet ska kunna göras mer effektivt och anpassas till nya utmaningar måste en ny struktur antas som bibehåller karaktären hos de delar av AVS–EU-regelverket som är universella, såsom ett åtagande för mänskliga rättigheter, jämställdhet, mänsklig utveckling, goda styrelseformer och demokrati, rättsstatsprincipen och utbyte av bästa praxis inom en gemensam ram, samtidigt som huvuddelen av arbetet måste göras i enlighet med subsidiaritetsprincipen, det vill säga att det måste ske i regionala avtal som är skräddarsydda efter särskilda regionala behov och efter de intressen som EU har gemensamt med respektive region.

2.  Europaparlamentet betonar att både den gemensamma ramen och de regionala avtalen bör vara rättsligt bindande. Parlamentet understryker att för att effektiviteten i denna ram och dessa avtal ska ökas, dubbelarbete minskas och överlappningar undvikas bör de regionala avtalen med Afrika, Västindien och Stillahavsområdet utformas på ett sätt som beaktar befintliga regionala och lokala organisationer, t.ex. Afrikanska unionen, regionala ekonomiska gemenskaper, regionala strategier eller regionala avtal såsom avtal om ekonomiskt partnerskap, och det bör vara möjligt för andra länder, t.ex. nordafrikanska länder, att ansluta sig till avtalen, samt för länder att organisera sig i grupperingar utifrån särskilda intressen eller behov (t.ex. utvecklingsstatus, som i fallet med de minst utvecklade länderna, eller geografiska särdrag, som i fallet med små östater under utveckling).

Mål, principer och villkor för samarbetet

3.  Europaparlamentet begär att 2030-agendan och målen för hållbar utveckling ska ges en central roll i ett nytt avtal, och att starka övervakningsmekanismer ska införas för att se till att genomförandet av avtalet bidrar till och främjar målen för hållbar utveckling.

4.  Europaparlamentet efterlyser en mekanism för inbördes kontroll, ansvarsskyldighet och granskning inom ramen för AVS–EU-samarbetet som regelbundet kan granska genomförandet av målen för hållbar utveckling i medlemsstaterna, och där företrädare för AVS och EU, inte bara från statliga institutioner utan även från parlament, regionala och lokala myndigheter, det civila samhället och vetenskapliga samfund, deltar och utarbetar årliga slutsatser och rekommendationer för översynsprocesser och uppföljning på nationell, regional och global nivå.

5.  Europaparlamentet betonar dessutom att kunskapsbaserade strategier till fullo bör beaktas vid programplanering, antagande och genomförande av sektorspecifik offentlig politik i det nya avtalet.

6.  Europaparlamentet önskar se kampen mot, och i slutändan utrotningen av, fattigdom och ojämlikhet och främjandet av hållbar utveckling som de övergripande målen för AVS–EU-samarbetet. Parlamentet insisterar dock på att ett nytt avtal i första hand måste vara ett politiskt projekt som baseras på principen om egenansvar och som tydligt lämnar givar-mottagar-mentaliteten bakom sig. Parlamentet anser att man bör samarbeta på områden av gemensamt intresse där man kan förvänta sig ömsesidiga fördelar, inte bara i ekonomiska termer utan också med avseende på fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, goda styrelseformer och demokrati, migration, miljö, klimatförändringar och andra områden som har samband med folkets välstånd i såväl AVS-länderna som EU.

7.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att en konsekvent politik för utveckling är en viktig faktor för uppnåendet av den nya agendan för hållbar utveckling. Parlamentet anser att Cotonouavtalets heltäckande karaktär främjar en konsekvent politik för utveckling och därför bör bibehållas i ett nytt avtal. Parlamentet understryker att särskilda bestämmelser om en konsekvent politik för utveckling måste bibehållas, och att dialogen om relaterade frågor måste stärkas inom ramen för det nya avtalet. Parlamentet påminner om sitt förslag om att inrätta ständiga medföredragande för en konsekvent politik för utveckling inom ramen för den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen.

8.  Europaparlamentet anser att respekt för internationellt överenskomna principer för biståndseffektivitet är avgörande för att målen i 2030-agendan ska kunna uppnås, och anser att ett framtida avtal bör innehålla en hänvisning till detta.

9.  Europaparlamentet begär att grundsatserna i Cotonouavtalet om mänskliga rättigheter, demokratiska principer och rättsstatsprincipen ska fortsätta att utgöra en värdebaserad grund för ett nytt avtal. Parlamentet begär att goda styrelseformer ska läggas till som en viktig faktor, i linje med det nya målet för hållbar utveckling nr 16, som omfattar fred och rättvisa och effektiva institutioner. Parlamentet upprepar hur viktigt det är att artikel 9 i Cotonouavtalet genomförs till fullo.

10.  Europaparlamentet betonar att politisk dialog är en grundläggande del av Cotonouavtalet, och att artiklarna 8 och 96 är ett konkret och rättsligt medel för att upprätthålla grundsatserna i förbindelserna mellan AVS–länderna och EU, även om de tidigare inte alltid har använts effektivt. Parlamentet begär att den politiska dialogen ska kvarstå som en central och rättslig pelare dels i den övergripande ramen, dels på regional nivå i det nya avtalet. Parlamentet begär att den politiska dialogen ska användas mer effektivt, systematiskt och proaktivt för att förebygga politiska kriser.

11.  Europaparlamentet påpekar att artikel 97 i Cotonouavtalet föreskriver ett samrådsförfarande och lämpliga åtgärder för att ta itu med allvarliga fall av korruption, och anser att det är beklagligt att denna artikel hittills har åberopats endast en gång. Parlamentet begär att detta förfarande ska stärkas i det nya partnerskapsavtalet mellan EU och AVS-länderna, så att det till fullo kan tas i bruk.

12.  Europaparlamentet understryker i detta avseende att politisk dialog är en värdefull grund för att förbättra situationen för folken i partnerländerna. Parlamentet beklagar att detta instrument hittills har använts i alltför liten utsträckning och inte varit särskilt effektivt. Parlamentet begär därför en bättre övervakning av människorättssituationen och av avtalets övriga grundsatser och grundelement, och betonar att övervakningen måste vara inkluderande och präglas av delaktighet, samt begär en regelbunden utvärdering vartannat år eller med längre mellanrum och gemensamma rapporter om respekten för dessa grundsatser och grundelement från alla AVS–EU-medlemsstater i syfte att namnge, peka ut och lovorda. Parlamentet begär att resultaten av dessa rapporter ska läggas fram vid de övergripande AVS–EU-sammanträdena och användas som grund för den politiska dialogen och som hjälpmedel vid nationella, regionala och globala granskningar av hur målen för hållbar utveckling genomförs.

13.  Europaparlamentet begär att nationella parlament och regionala och lokala myndigheter, såväl i AVS-länderna som i EU, i större utsträckning ska delta i alla faser av AVS–EU:s politik och verksamhet, i allt från framtida planering och programplanering till genomförande, utvärdering och övervakning, särskilt med beaktande av subsidiaritetsprincipen.

14.  Europaparlamentet uppmanar med kraft alla parter till det nya avtalet att förplikta sig att ge lokala och regionala myndigheter större självständighet och bygga upp deras kapacitet, så att de kan utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt och spela en viktig roll i utvecklingen av AVS-länderna.

15.  Europaparlamentet begär att det civila samhället, särskilt lokala grupper som berörs direkt av politiska strategier, i högre grad ska delta i politisk dialog, programplanering och genomförande samt stödja kapacitetsuppbyggnaden. Parlamentet betonar i detta avseende faran med att det civila samhället ges allt mindre utrymme i vissa länder, och även behovet av att inkludera grupper som minoriteter, unga och kvinnor som inte kan organisera sina intressen eller som, trots ett legitimt demokratiskt intresse, inte erkänns av sina regeringar.

16.  Europaparlamentet anser att den privata sektorn kan spela en avgörande roll i utvecklingsprocessen och bidra till att finansiera utveckling, under förutsättning att investeringar görs med respekt för invånarna, traditionellt ägande eller användande och miljön, och i överensstämmelse med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet efterlyser därför stöd till privata investeringar under överinseende av Europeiska investeringsbanken (EIB), förutsatt att detta är i linje med internationell människorättslagstiftning och bestämmelser om socialt skydd och miljöskydd. Parlamentet understryker att man i det nya partnerskapet bör prioritera småskaliga producenter och jordbrukare och säkerställandet av en gynnsam miljö för mikroföretag och små och medelstora företag. Parlamentet begär därför att lokala och nationella privata sektorer ska tas i beaktande vid utformning av politik, programplanering och genomförande.

Framtida AVS–EU-institutioner

17.  Europaparlamentet begär att man i AVS–EU-ministerrådets möten ska hålla ämnesbestämda och brådskande politiska debatter, inbegripet om känsliga ämnen, så att rådet kan anta gemensamma slutsatser om dem. Parlamentet uppmanar berörda ministerier i AVS- och EU-medlemsstaterna att förbättra sitt deltagande på ministernivå, i syfte att ge sammanträdena den politiska legitimitet som behövs och förläna ledarskapsprincipen den synlighet som krävs.

18.  Europaparlamentet begär att det nya samarbetsavtalet ska innehålla en stark parlamentarisk dimension med en gemensam parlamentarisk församling som ska hålla en öppen demokratisk och omfattande parlamentarisk dialog, inbegripet om svåra och känsliga ämnen, främja gemensamma (regionala) politiska projekt, tillhandahålla ett demokratiskt stöd för dem genom ett flerpartsdeltagande, granska dels den verkställande maktens arbete, dels utvecklingssamarbetet, samt främja demokrati och mänskliga rättigheter, och på så sätt ge ett viktigt bidrag till ett nytt samarbetspartnerskap där parterna deltar på lika villkor. Parlamentet understryker att det är viktigt att den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen deltar i ett tidigt stadium i alla relevanta diskussioner om AVS–EU-partnerskapet efter 2020.

19.  Europaparlamentet är fast övertygat om att den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen bör se till att alla politiska krafter representeras på ett lämpligt demokratiskt och proportionellt sätt i församlingens debatter. Parlamentet begär därför att de nationella delegationerna till församlingen ska bestå av parlamentariska företrädare för alla parter på de nationella politiska arenorna och att oppositionens närvaro garanteras.

20.  Europaparlamentet begär att den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen ska anpassas till den nya regionala strukturen, och därmed fokusera sitt arbete i regionala forum på regionalt viktiga frågor samt i hög grad involvera de nationella och regionala parlamenten, och samtidigt hålla regelbundna gemensamma AVS–EU-sammanträden, men med längre mellanrum. Parlamentet begär att tematiska möten med civilsamhället, lokala myndigheter och den privata sektorn ska inkluderas i församlingens sessioner i syfte att ytterligare utveckla och bredda debatter om ämnen med koppling till församlingens agenda.

21.  Europaparlamentet uppmanar den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens presidium att leda församlingens arbetsprogram i en mer strategisk riktning. Parlamentet begär att framtida rapporter från församlingens utskott ska ha en tydlig koppling till de 17 målen för hållbar utveckling, så att vart och ett av dessa mål kan övervakas kontinuerligt. Parlamentet efterlyser konsekvens mellan gemensamma resolutioner i det övergripande AVS–EU-forumet om brådskande internationella frågor, om förseningar av ämnen som är relevanta för målen för hållbar utveckling och om brott mot mänskliga rättigheter, samt mellan resolutioner i regionala eller andra motsvarande sammanträden om aktuella ämnen och frågor som är brådskande och av särskilt intresse för en region eller en särskild grupp. Parlamentet påminner i detta sammanhang vice ordföranden/den höga representanten om den politiska betydelsen av att rådet närvarar på ministernivå vid församlingens sammanträden. Parlamentet begär att medordförandena för den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen ska bjudas in till möten i AVS–EU-ministerrådet så att man kan säkerställa ett effektivt och ömsesidigt informationsflöde och förbättra det institutionella samarbetet.

22.  Europaparlamentet manar till ytterligare ansträngningar för att förbättra den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens granskning av utvecklingsprogrammering, med beaktande av principerna för effektivitet i utvecklingsarbetet och uppföljningen av denna granskning. Parlamentet uppmanar kommissionen och regeringar att främja deltagandet av nationella parlament, lokala och regionala myndigheter, aktörer i det civila samhället, den privata sektorn och utflyttade grupper i alla de olika faserna för granskning av utvecklingsprogrammering, och att tillhandahålla nationella parlament all tillgänglig information i lämplig tid och på ett insynsvänligt sätt i syfte att bistå dem i deras utövande av demokratisk kontroll.

23.  Parlamentet anser att man inom AVS–EU-partnerskapet bör sträva efter att intensifiera kontakterna med andra partner på global nivå (såsom Afrikanska unionen eller Förenta nationerna) och andra internationella makter när så är möjligt, och arbeta för en större samordning och ett utökat samarbete, utan att duplicera arbete eller uppdrag, för att hantera utmaningarna i samband med krig, interna konflikter, osäkerhet, sårbarhet och övergång.

Framtida finansiering

24.  Europaparlamentet är övertygat om att det faktum att Cotonouavtalet och unionens fleråriga budgetram löper ut samtidigt ger en möjlighet att äntligen fatta beslut om att införliva Europeiska utvecklingsfonden (EUF) i EU:s budget i syfte att öka effektiviteten och ändamålsenligheten, öppenheten, den demokratiska kontrollen och ansvarsskyldigheten och för att göra EU:s utvecklingsfinansiering mer synlig och konsekvent. Parlamentet betonar emellertid att denna integrering i budgeten bör ske på villkor i) att utvecklingsmedel garanterat öronmärks så att finansieringsnivån för utvecklingsländer bibehålls, och ii) att man hittar en permanent och separat lösning för EU:s finansiering av säkerhetsutgifter i samband med och i överensstämmelse med utvecklingssamarbetet. Parlamentet betonar att även om EUF integreras i budgeten så bör den innehålla referensvärden som är i linje med EU:s utvecklingssamarbete. Parlamentet uppmanar med kraft de två parterna att modernisera finansieringsinstrument och främja allmänt och sektoriellt budgetstöd när så är möjligt.

25.  Europaparlamentet påpekar att unionens budget redan erbjuder instrument riktade till särskilda partner och att införlivandet av EUF i budgeten kan genomföras så att de viktiga AVS–EU-förbindelserna avspeglas och främjas i syfte att främja hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en färdplan om de frågor som nämns ovan, innan den lägger fram de förslag som behövs för nästa fleråriga budgetram.

26.  Europaparlamentet påminner om att framtida AVS–EU-förbindelser måste vara av politisk karaktär, där parterna arbetar för gemensamma politiska projekt i olika internationella forum, snarare än att främst karaktäriseras av ett givar-mottagar-förhållande. Parlamentet betonar därför att principerna för EU:s utvecklingsbistånd måste tillämpas rättvist på alla utvecklingsländer, och att de mest utvecklade AVS-länderna därför inte längre kan vara berättigade till utvecklingsbistånd från EU, enligt samma villkor som för länder utanför AVS. Parlamentet anser att en högre grad av självfinansiering från AVS-länderna skulle vara i linje med AVS-ländernas ambition att vara en självständig aktör, och betonar i detta sammanhang hur viktigt det är att i det nya avtalet inkludera bättre redskap för att bygga upp AVS-ländernas kapacitet att finansiera viktiga ekonomiska sektorer. Parlamentet uppmanar parterna att fördubbla sina ansträngningar för att bygga upp kapaciteten i AVS-länderna och att utnyttja inhemska resurser väl genom att framför allt förstärka skattesystemen, säkerställa sund förvaltning av naturresurser och främja industrialisering och bearbetning av råvaror för lokala och regionala marknader och världsmarknader.

27.  Europaparlamentet understryker att elfte Europeiska utvecklingsfonden är huvudkällan för finansiering av den fredsbevarande resursen för Afrika, trots att detta var tänkt som en tillfällig lösning när resursen infördes 2003. Parlamentet begär att ett särskilt instrument ska inrättas för att finansiera säkerhetsutgifter i samband med utvecklingssamarbete.

28.  Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande av den 7 juni 2016 om en ny partnerskapsram med tredjeländer enligt den europeiska migrationsagendan. Parlamentet konstaterar att EU-budgetens och EUF:s bidrag till paketet på 8 miljarder euro uteslutande består av bistånd som redan hade planerats. Parlamentet begär att stödmottagarnas utvecklingsbistånd inte ska äventyras och att migrationsrelaterade initiativ ska finansieras med nya anslag.

29.  Europaparlamentet begär att ett särskilt instrument ska införas för alla utomeuropeiska länder och territorier som är anpassat till deras särskilda status och deras tillhörighet till det europeiska samfundet. Parlamentet efterlyser ett närmare samarbete mellan AVS-länderna och de utomeuropeiska länderna och territorierna, i syfte att främja en hållbar utveckling för alla i deras respektive regioner och integrera dessa länder och territorier mer fullständigt i deras regionala omgivningar.

Handelsdimensionen: Avtal om ekonomiskt partnerskap

30.  Europaparlamentet upprepar att avtal om ekonomiskt partnerskap utgör en grund för regionalt samarbete, och att de måste vara instrument för utveckling och regional integration. Parlamentet belyser därför vikten av rättsligt bindande hållbarhetsbestämmelser (om mänskliga rättigheter, sociala standarder och miljöstandarder) i alla avtal om ekonomiskt partnerskap, och understryker att man måste införa effektiva övervakningssystem där många olika aktörer i det civila samhället deltar, så att man kan identifiera och förebygga eventuella negativa effekter av handelsliberalisering.

31.  Europaparlamentet vill se ett nytt avtal efter Cotonouavtalet som är ett politiskt paraplyavtal med bindande minimikrav för avtal om ekonomiskt partnerskap, för att säkerställa att dessa avtals kopplingar i det befintliga Cotonouavtalet till hållbarhetsbestämmelser om goda styrelseformer, respekt för mänskliga rättigheter, inklusive för de mest utsatta människorna, och respekt för sociala och miljömässiga standarder bibehålls och för att det skulle utgöra en lämplig ram för hållbar utveckling och en konsekvent politik. Parlamentet begär en gemensam parlamentarisk granskning och övervakning av effekterna av avtalen om ekonomiskt partnerskap samt strukturerade övervakningsmekanismer för civilsamhället.

o
o   o

32.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, AVS-ministerrådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens presidium.

(1) http://www.europarl.europa.eu/intcoop/acp/03_01/pdf/mn3012634_en.pdf
(2) http://www.epg.acp.int/fileadmin/user_upload/Georgetown_1992.pdf
(3) EUT C 310, 25.8.2016, s. 19.
(4) EUT C 65, 19.2.2016, s. 257.
(5) EUT C 67E, 18.3.2010, s. 120.
(6) EUT C 103E, 29.4.2004, s. 833.
(7) http://www.europarl.europa.eu/intcoop/acp/2015_acp2/pdf/101905en.pdf
(8) http://www.europarl.europa.eu/intcoop/acp/2015_acp2/pdf/1081264en.pdf
(9) http://www.africa-eu-partnership.org/sites/default/files/documents/eas2007_joint_strategy_en.pdf
(10) Antagna texter, P8_TA(2015)0336.
(11) http://www.acp.int/content/acp-eu-stand-together-post-2015-development-agenda
(12) http://www.epg.acp.int/fileadmin/user_upload/Sipopo_Declaration.pdf
(13) FN:s generalförsamlings resolution A/RES/69/313.
(14) FN:s generalförsamlings resolution A/RES/70/1.

Rättsligt meddelande