Index 
Antagna texter
Torsdagen den 6 oktober 2016 - StrasbourgSlutlig utgåva
Rwanda, fallet med Victoire Ingabire
 Sudan
 Thailand, särskilt fallet med Andy Hall
 IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards): IFRS 9
 Situationen i Syrien
 FN:s klimatkonferens i Marrakech, Marocko, 2016 (COP 22)
 Genomförande av förordningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel
 Årsrapport 2014 om kontroll av unionsrättens tillämpning
 Utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs Bt11
 Utsläppande på marknaden av genetiskt modifierat utsäde av majs för odling 1507
 Förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810
 Förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade majsprodukter MON 810
 Utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull 281-24-236 × 3006-210-23 × MON 88913

Rwanda, fallet med Victoire Ingabire
PDF 174kWORD 46k
Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om Rwanda: fallet Victoire Ingabire (2016/2910(RSP))
P8_TA(2016)0378RC-B8-1061/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 23 maj 2013 om Rwanda: fallet Victoire Ingabire(1),

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning,

–  med beaktande av principerna och riktlinjerna för rätten till en rättvis rättegång och juridiskt bistånd i Afrika,

–  med beaktande av FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, som ratificerades av Rwanda 1975,

–  med beaktande av resultatet av den allmänna återkommande utvärderingen av Rwanda 2015 och slutsatsen från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter från 2016,

–  med beaktande av Cotonouavtalet,

–  med beaktande av uttalandet från EU:s höga representant Federica Mogherini på EU:s vägnar den 3 december 2015, om översynen av Rwandas konstitution,

–  med beaktande av det gemensamma lokala EU-uttalandet av den 18 december 2015 om folkomröstningen om utkastet till konstitution i Rwanda,

–  med beaktande av pressmeddelandet från United Democratic Forces av den 16 mars 2016 om fallet med överklagandet från den politiska fången Victoire Ingabire Umuhoza,

–  med beaktande av rapporten från Freedom House om Rwanda 2015,

–  med beaktande av Amnesty Internationals landsrapport Rwanda 2015/2016,

–  med beaktande av Amnesty Internationals rapport Justice in jeopardy: The first instance trial of Victoire Ingabire, från 2013,

–  med beaktande av svaret från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant Catherine Ashton av den 4 februari 2013 på en skriftlig fråga E-010366/2012 om Victoire Ingabire,

–  med beaktande av uttalandet från Human Rights Watch Rwanda: Opposition Activist Missing, av den 29 september 2016,

–  med beaktande av rapporten från 2014 om Rwanda, från FN:s särskilde rapportör för rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster och rätten till föreningsfrihet,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Rwanda är ett av de få länderna i Afrika som spelar en ledande roll när det gäller att uppnå millennieutvecklingsmålen, särskilt i frågor såsom jämställdhet, kvinnors egenmakt, grundläggande skolutbildning för alla, barna- och mödradödlighet, förekomsten av HIV och miljöhållbarhet.

B.  Den starka ekonomiska tillväxten har åtföljts av att levnadsstandarden blivit åtskilligt bättre, vilket intygas av att barnadödligheten gått ned med två tredjedelar och den grundläggande skolutbildningen når ut till nästan alla.

C.  Ekonomiska och politiska insatser har gjorts för att förbättra landets ekonomi och göra den mer inriktad på industri och tjänster.

D.  Den 30 oktober 2012 dömdes Victoire Ingabire, som var ordförande för Unified Democratic Forces (UDF) till åtta års fängelse för sammansvärjning för att skada myndigheterna med hjälp av terrorism och för att förringa betydelsen av folkmordet 1994, utgående från förbindelserna med Democratic Forces for the Liberation of Rwanda (FDLR).

E.  I september 2016 vägrades en delegation från Europaparlamentet tillstånd att besöka oppositionsledaren Victoire Ingabire som satt i fängelse. Tyngdpunkten för besöket var visserligen kvinnors roll i samhället och kvinnors egenmakt, men utrikes- och samarbetsministern ansåg att det inte fanns någon särskild orsak till att Victoire Ingabire, en straffånge som lyder under nationella riktlinjer och regler för frihetsberövade personer, skulle få ta emot ett besök från ledamöter av Europaparlamentet som befann sig på offentligt uppdrag.

F.  Delegationen kunde vid sitt besök konstatera att en rad viktiga utmaningar kvarstår, såsom utbildningsmöjligheterna på landsbygden, mer jämlika egendomsrättigheter och bättre möjligheter att få arbete på annat håll än inom jordbruket. Framför allt inger situationen för de mänskliga rättigheterna i Rwanda fortfarande bekymmer, särskilt när det gäller deltagandet i politiken och yttrandefriheten, medan det civila samhället fortfarande är mycket svagt.

G.  Ett flertal människorättsorganisationer har tagit avstånd från rättegången i första instans mot Victoire Ingabire, eftersom allvarliga regelstridigheter noterats och hon behandlats orättvist. Amnesty International påtalar i sin rapport de skadliga uttalandena från Rwandas president före rättegången mot henne, liksom också att man använt sig av bekännelser från interner i Camp Kami, där det påstås förekomma tortyr. Efter att ha vittnat mot Victoire Ingabire i domstol av typ High Court i Rwanda 2012 trädde fyra personer som varit vittnen för åklagarsidan och stått medåtalade fram och berättade för högsta domstolen 2013 att deras vittnesmål hade förfalskats.

H.  Den 13 september 2012 uppställdes Victoire Ingabire, tillsammans med två andra rwandiska politiker – Bernard Ntaganda och Deogratias Mushyayidi, på förslag till Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet.

I.  Under 2015 vädjade Victoire Ingabire till Afrikanska domstolen för mänskliga och folkens rättigheter och anklagade Rwandas regering för att kränka hennes rättigheter. I mars 2015 utträdde Rwanda från den ovannämnda domstolens jurisdiktion, under föregivande av att Rwandas domstolar vore fullt kapabla att själva klara av alla lokala mål. Den 29 februari 2016 återkallade Rwandas regering sin förklaring där enskilda personer gavs rätt att ingå med klagomål direkt till Afrikanska domstolen för mänskliga och folkens rättigheter, endast några få dagar innan en rättssak som Rwandas regering anhängiggjort mot Victoire Ingabire skulle höras inför domstol.

J.  Enligt uppgifter från Victoire Ingabires parti, FDU-Inkingi, har Victoire Ingabire fått det avsevärt sämre i fängelset sedan april 2016. Hon får inte ta emot mat utifrån och inte heller får hon särskild dietkost, och hennes läkarintyg har ogiltigförklarats.

K.  FDU-Inkingi har bland annat inte kunnat lagligen registrera sig som politiskt parti och ett flertal av dess medlemmar har utsatts för hot, gripits och frihetsberövats.

L.  Ett flertal oppositionspartimedlemmar hålls i fängelse. Illuminée Iragena, som är sjuksköterska och politisk aktivist med koppling till FDU-Inkingi är försvunnen sedan fem månader tillbaka och man fruktar för hennes säkerhet. FDU-Inkingis skattmästare Léonille Gasengayire greps den 23 augusti 2016 och anklagades för anstiftan till uppror.

M.  Rwanda innehar plats 161 av 180 i det internationella pressfrihetsindexet World Press Freedom Index. Situationen för pressfriheten har hela tiden blivit värre, eftersom det ofta förekommit att obundna journalister utsatts för skrämseltaktik, hotats och gripits. Landsförvisade och utländska journalister drabbas alltmer av olaglig skrämseltaktik, våld och påtvingade försvinnanden, för att de i sina reportage kritiserat tjänstemän.

N.  I oktober 2014 inställde regeringen på obestämd tid British Broadcasting Corporations (BBC) sändningar på språket kinyarwanda, efter att BBC sänt ett kontroversiellt dokumentärprogram i tv om folkmordet i Rwanda 1994.

O.  Det är oerhört viktigt att demokratin befästs, också i form av att rättsväsendets oberoende tillförsäkras och oppositionspartier får delta, särskilt mot bakgrund av att det ska hållas presidentval 2017.

P.  I och med att rättsväsendet i Rwanda så bristfälligt skött brottmålsrättegången mot Victoire Ingabire har dess förmåga att handlägga prominenta politiska mål undergrävts.

Q.  Rwanda är en viktig aktör i regionen kring de stora sjöarna och kan spela en avgörande roll i stabiliseringsprocessen, bland annat genom att bekämpa den olagliga handeln med mineral och andra naturtillgångar. I rapporten 2015 från FN:s expertgrupp för Demokratiska republiken Kongo rekommenderades det att Rwandas regering skulle utreda och lagföra dem som medverkar i den olagliga handeln med tenn, tantal och volfram, liksom också med att rentvå mineral från Demokratiska republiken Kongo i Rwanda.

1.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt politiskt motiverade rättegångar, åtal mot politiska motståndare och föregripandet av rättegångsresultatet. Parlamentet uppmanar med kraft Rwandas regering att utsträcka de landvinningar som gjorts på det ekonomiska och sociala planet till att också utspela sig inom de mänskliga rättigheternas område, så att landet fullständigt övergår till att bli en modern demokrati med plats för alla. Parlamentet uppmanar med kraft Rwandas myndigheter att se till att Victoire Ingabire får en rättvis rättegång i högre instans och att man då följer de normer som fastställs i Rwandas lag och internationell rätt. Parlamentet understryker att rättegångar och anklagelser mot personer som står åtalade inte kan bygga på lösligt formulerade och inexakta lagar och missbruk av dem, såsom fallet blivit med Victoire Ingabire.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över att Rwandas högsta domstol avslagit hennes överklagande, liksom över att hon dömts till 15 års fängelse och att förhållandena under vilka hon hålls frihetsberövad bara blir värre. Parlamentet anser att rättegången i högre instans mot Victoire Ingabire inte följde internationella normer, såsom hennes rätt till oskuldspresumtion.

3.  Europaparlamentet betonar att Rwandas utträde i mars 2016 från den jurisdiktion som utövas av Afrikanska domstolen för mänskliga och folkens rättigheter, vilket skedde bara några få dagar innan Victoire Ingabire skulle höras i högre instans, var helt tillrättalagt för att landet skulle kunna hindra enskilda personer och icke-statliga organisationer att ta direkt kontakt med den ovannämnda domstolen.

4.  Europaparlamentet erinrar Rwandas myndigheter om att EU vid den officiella politiska dialogen med Rwanda enligt artikel 8 i Cotonouavtalet fört på tal sina farhågor om respekten för mänskliga rättigheter och rätten till en rättvis rättegång. Parlamentet efterlyser en snabbt och opartisk omprövning av fallet Ingabire, som ska bygga på fakta, samt ske i enlighet med lagen och utan några begränsningar, obehörigt inflytande, påtryckningar eller hot. Parlamentet yrkar på att Victoire Ingabires rättigheter ska upprätthållas medan hon är i fängelse, bland dem också rätten till rättsligt ombud och till lämplig kost och behandling.

5.  Europaparlamentet fördömer alla fall där ledare och medlemmar av oppositionspartier, aktivister inom dessa liksom också journalister och andra som upplevs vara kritiska mot Rwandas regering utsatts för skrämseltaktik, gripanden, frihetsberövanden och lagföring, bara för att de uttryckt sina åsikter. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang med kraft Rwandas myndigheter att se över och anpassa landets lagar så att yttrandefriheten garanteras. Detta gäller framför allt strafflagens artiklar 463 och 451, med sina inskränkningar av yttrandefriheten.

6.  Europaparlamentet uppmanar Rwandas regering att visa sin vilja att undersöka påstådda övergrepp mot oppositionsaktivister och journalister och att få de militära interneringsanläggningarna att stämma överens med landets lag och internationella normer. Parlamentet uppmanar med kraft Rwandas myndigheter att omedelbart frige alla enskilda personer och andra aktivister som frihetsberövats eller dömts bara för att de utövat sin yttrandefrihet, föreningsfrihet och frihet att delta i fredliga sammankomster, samt att se till att det görs en åtskillnad mellan den förvaltande, den lagstiftande och den dömande makten, framför allt så, att rättsväsendets oberoende säkerställs.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Rwandas myndigheter att göra mer för att utreda fallen med Illuminée Iragena, John Ndabarasa, Léonille Gasangayire och andra personer som befaras ha fallit offer för påtvingade försvinnanden, att tala om var de befinner sig och att frige dem eller ställa dem inför rätta, om de är frihetsberövade, liksom också att faktiska eller misstänkta meningsmotståndare till eller kritiker av regeringen, bland dem Frank Rusagara, Joel Mutabazi, Kizito Mihigo och de respektive personer som står medåtalade med dem, ska få en rättvis rättegång.

8.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Rwandas myndigheter att se till att valet 2017 sker under fredliga och trovärdiga förhållanden som präglas av insyn, och uppmanar regeringen till kontakter med oppositionen under slutspurten inför detta val. Parlamentet uttrycker sitt stöd till att EU ska sända ut ett långfristigt valobservatörsuppdrag till presidentvalet 2017, med tyngdpunkten förlagd till det politiska klimatet och de grundläggande friheterna.

9.  Europaparlamentet erinrar Rwandas myndigheter om att demokrati bygger på ett pluralistiskt styre, en fungerande opposition, oberoende medier och ett oberoende rättsväsen, respekt för de mänskliga rättigheterna samt respekt för yttrande- och mötesfriheten. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang Rwanda till ett öppnare klimat inom politiken samt till att börja följa dessa normer och få bättre namn om sig inom området mänskliga rättigheter. Parlamentet förväntar sig att Rwanda ska genomföra rekommendationerna från FN:s särskilde rapportör för rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster och rätten till föreningsfrihet.

10.  Europaparlamentet uppmanar enträget Rwandas myndigheter att fortsätta översynen med landets förklaring där enskilda personer och icke-statliga organisationer ges rätt att ingå med klagomål direkt till Afrikanska domstolen för mänskliga och folkens rättigheter, samt att återställa och återinföra denna förklaring.

11.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess internationella partner att fortsätta stödja Rwandas folk i dess arbete för att bygga fred och stabilitet i landet och regionen som helhet tagen.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen till fortsatt utvärdering av EU:s stöd till Rwandas regerings institutioner, för att säkerställa att detta stöd fullt ut främjar mänskliga rättigheter, yttrande- och föreningsfrihet, politisk meningsmångfald och ett oberoende civilt samhälle.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden/den höga representanten Federica Mogherini, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, Afrikanska unionens institutioner, Östafrikanska gemenskapen, Gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen, EU:s medlemsstater, Victoire Ingabires försvarare och Rwandas president.

(1) EUT C 55, 12.2.2016, s. 127.


Sudan
PDF 176kWORD 47k
Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om Sudan (2016/2911(RSP))
P8_TA(2016)0379RC-B8-1062/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Sudan,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 8 augusti 2016 från EU, företrädarna för trojkan (Norge, Förenade kungariket och Förenta staterna) och Tyskland, där Sudan Calls undertecknande av AUHIP-färdplanen välkomnades,

–  med beaktande av den oberoende expertens rapport om människorättssituationen i Sudan av den 28 juli 2016 och den särskilde rapportörens rapport om ensidiga tvångsåtgärders negativa inverkan på åtnjutandet av mänskliga rättigheter, i samband med dennes uppdrag i Sudan den 4 augusti 2016,

–  med beaktande av uttalandet av den 27 juni 2016 från talespersonen för vice ordföranden/den höga representanten om den sudanesiska regeringens tillkännagivande av ett fyra månader långt ensidigt upphörande av fientligheterna,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2296 om Sudan, som antogs vid dess 7728:e sammanträde den 29 juni 2016,

–  med beaktande av kommunikén av den 13 juni 2016 från Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd om situationen i Darfur,

–  med beaktande av artikel 5 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och artikel 7 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som båda slår fast att ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

–  med beaktande av förklaringen av den 9 april 2015 från den höga representanten på Europeiska unionens vägnar om frånvaron av ett gynnsamt klimat inför det sudanesiska valet i april 2015,

–  med beaktande av förklaringen Sudan Call om upprättandet av en stat med medborgarskap och demokrati,

–  med beaktande av konventionen av den 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Konflikten i Darfur har pågått i 13 år och har skördat över 300 000 dödsoffer, och sudanesiska regeringsstyrkor fortsätter att angripa civila, särskilt i Jebel Marra. Kontinuerliga urskillningslösa bombningar av civila, bland annat sudanesiska styrkors olagliga attacker mot byar i södra Kurdufan, Blå Nilen och Darfur, har resulterat i dödsfall och förstörelse av civil infrastruktur.

B.  Den nationella säkerhetslagen från 2010 har gett den sudanesiska regeringen vittgående befogenheter att rutinmässigt hålla fångar i isolering utan åtal och under längre perioder, medan organisationer har tvingats stänga och utsatts för tillslag.

C.  Som det står i FN:s allmänna återkommande utvärdering av den 21 september 2016 har Sudan åter bekräftat sitt åtagande att ansluta sig till konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden.

D.  Människorättskränkningarna och övergreppen trappas upp i Darfur, särskilt i södra Kurdufan och Blå Nilen, bland annat med utomrättsliga avrättningar, övervåld, bortförande av civila, sexuellt och könsrelaterat våld mot kvinnor, kränkningar och övergrepp mot barn samt godtyckliga gripanden och kvarhållanden.

E.  Det offentliga utrymmet för politiska oppositionspartier, ett civilt samhälle och människorättsförsvarare är begränsat i Sudan. Det rapporteras att den nationella underrättelse- och säkerhetstjänsten (NISS) ständigt trakasserar, riktar in sig på och lagför människorättsförsvarare, studentaktivister och politiska motståndare bara för att de bedriver sin legitima verksamhet. Hittills i år har åtskilliga civilsamhällesaktivister gripits på godtyckligt sätt. Bland annat stoppades fyra företrädare för det sudanesiska civilsamhället på Khartoums internationella flygplats när de var på väg till ett högnivåmöte om mänskliga rättigheter tillsammans med diplomater, som hölls i Genève den 31 mars 2016.

F.  Människorättsgrupper har hittat trovärdiga bevis för att sudanesiska regeringstrupper har utfört kemiska vapenattacker mot civila; där avslöjar bybor från Jebel Marra‑regionen i Darfur de ohyggliga effekterna av misstänkta kemiska vapenattacker, den senaste i byn Gamarah den 9 september 2016. Det har även rapporterats om attacker av snabbinsatsstyrkorna (RSF), en sudanesisk militärenhet bestående av regeringsvänlig före detta milis under ledning av NISS.

G.  Den 29 februari 2016 gjorde NISS ett brutalt tillslag mot en civilsamhällesorganisation vid namn Khartoums centrum för utbildning och mänsklig utveckling (Tracks). Både organisationens direktör Khalfálah Alafif Muktar och dess aktivister – Arwa Ahmed Elrabie, Al-Hassan Kheiry, Imani-Leyla Raye, Abu Hureira Abdelrahman, Al-Baqir Al-Afif Mukhtar, Midhat Afifadeen och Mustafa Adam – greps och åtalades för konspiration och krigföring mot staten. Fällande dom för dessa åtal kan leda till dödsstraff. Direktörens hälsa uppges vara sviktande och han får inte ta emot besök av familjen.

H.  De sudanesiska myndigheterna inskränker religionsfriheten kraftigt. Hoten mot kyrkliga ledare och skrämseltaktiken mot kristna samfund har fortsatt och tilltagit på senare år. Den tjeckiske kristne biståndsarbetaren Petr Jašek, de sudanesiska pastorerna Hassan Abduraheem Kodi Taour och Kuwa Shamal och doktoranden Abdulmonem Abdumawla Issa Abdumawla hålls sedan nio månader frihetsberövade av NISS och står åtalade för att ha påtalat kristnas påstådda lidande i krigshärjade delar av Sudan. De senaste åren har det skett en ökning av antalet rättegångar i apostasimål och efterföljande dödsstraff.

I.  Snabbinsatsstyrkorna RSF sattes nyligen in längs Sudans nordgräns för att motverka de irreguljära migrantströmmarna. Den 31 augusti 2016 tillkännagav RSF:s befälhavare att hans styrkor patrullerade denna gräns mot Egypten och Libyen och hävdade att Sudan därigenom bekämpade olaglig migration på EU:s vägnar. EU:s delegation i Sudan förnekade detta stöd den 6 september 2016.

J.  Den 24 augusti 2016 deporterades 48 potentiella sudanesiska asylsökande från Italien till Sudan. I maj 2016 deporterade de sudanesiska myndigheterna över 400 eritreaner som gripits på väg till Libyen.

K.  De sudanesiska myndigheterna dömer i oproportionerligt hög grad kvinnor och flickor för dåligt definierade brott. Kvinnor utsätts för systeminbyggd diskriminering samt kropps- och piskstraff för vagt definierade brott mot klädkoden.

L.  Undertecknarna av Sudan Call (företrädare för politiska och väpnade oppositionspartier, däribland Nationella ummapartiet, Nationella samförståndsstyrkorna och Sudans revolutionära front) engagerar sig för att få ett slut på de konflikter som härjar i olika regioner i Sudan och för att få till stånd rättsliga, institutionella och ekonomiska reformer.

M.  Två arresteringsorder mot president al-Bashir utfärdades 2009 och 2010 av Internationella brottmålsdomstolen (ICC), som anklagade honom för att vara ansvarig för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. Även om Sudan inte är signatärstat till Romstadgan åläggs landet genom FN:s säkerhetsråds resolution 1593 (2005) att samarbeta med ICC, och Sudan måste därför hörsamma ICC:s arresteringsorder.

N.  I juni 2008 kom EU:s utrikesministrar vid sitt möte i rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) fram till att ”rådet är berett att överväga att vidta åtgärder mot personer som är ansvariga för att inte samarbeta med ICC”.

O.  EU genomför just nu ett projekt om bättre migrationsförvaltning med Sudan.

1.  Europaparlamentet beklagar djupt den sudanesiska regeringens användning av kemiska vapen mot civila i Jebel Marra-området i Darfur och framhåller att detta är en allvarlig överträdelse av internationella normer och även en krigsförbrytelse. Parlamentet erinrar om att Sudan har anslutit sig till konventionen om kemiska vapen och efterlyser en internationell utredning av dessa anklagelser under ledning av Organisationen för förbud mot kemiska vapen. Parlamentet erinrar de sudanesiska myndigheterna om deras ansvar för att skydda de mänskliga rättigheterna.

2.  Europaparlamentet är fortsatt djupt oroat över de fortlöpande olagliga avrättningarna, bortförandena och det könsrelaterade våldet i konfliktområdena, särskilt i Darfur, södra Kurdufan och Blå Nilen, och över den åtföljande och allvarliga humanitära nöd som orsakas av de enorma inhemska folkförflyttningarna. Parlamentet vill se ett omedelbart slut på de sudanesiska styrkornas flygbombningar av civila.

3.  Europaparlamentet fördömer det godtyckliga gripandet och kvarhållandet av aktivister och det fortsatta kvarhållandet av människorättsförsvarare och journalister i Sudan. Parlamentet uppmanar med eftertryck Sudans regering att garantera ett fredligt utövande av yttrande-, förenings- och mötesfriheten. Parlamentet understryker att den nationella dialogen kan krönas med framgång endast om den förs i en miljö där yttrande-, medie-, förenings- och mötesfriheten garanteras.

4.  Europaparlamentet uppmanar Afrikanska unionen och den sudanesiska regeringen att skyndsamt utreda alla anklagelser om tortyr, misshandel, godtyckligt kvarhållande och övervåld och att ställa de ansvariga till svars i rättvisa rättegångar utan att tillgripa dödsstraff. Parlamentet uppmanar Sudans regering att utfärda ett omedelbart moratorium för alla avrättningar och att avskaffa dödsstraffet och alla former av kroppsstraff.

5.  Europaparlamentet uttrycker särskild oro över de tillträdesbegränsningar som alltjämt gäller för internationella humanitära organisationer. Parlamentet begär att den sudanesiska regeringen ska göra allt som står i dess makt för att förbättra internationella humanitära organisationers tillträde till alla som söker humanitärt bistånd i enlighet med dess åtaganden i samband med den allmänna återkommande utvärderingen. Parlamentet uppmanar med eftertryck den sudanesiska regeringen att arbeta konstruktivt med civilsamhällets organisationer för att främja medvetenheten om de mänskliga rättigheterna i Sudan utan dröjsmål.

6.  Europaparlamentet bekräftar att religions-, samvets- och trosfrihet är en universell mänsklig rättighet som måste skyddas överallt och för alla. Parlamentet begär att den sudanesiska regeringen ska upphäva alla rättsliga bestämmelser som kriminaliserar eller diskriminerar personer för deras religiösa övertygelsers skull, särskilt i fråga om apostasi och särskilt vad gäller den tjeckiske kristne biståndsarbetaren Petr Jašek, de sudanesiska pastorerna Hassan Abduraheem Kodi Taour och Kuwa Shamal och doktoranden Abdulmonem Abdumawla Issa Abdumawla från Darfur.

7.  Europaparlamentet uttrycker oro över de tillslag som NISS i tilltagande grad gör mot medborgare som är civilsamhällesaktivister, och uppmanar Sudan att omedelbart och villkorslöst frige fångar och att framgent sätta stopp för arbiträra kvarhållanden, lägga ner alla åtal som hänför sig till dessa personers fredliga verksamhet och låta icke‑statliga organisationer, såsom Track och dess personal, och deras filialer samt studentaktivister bedriva sitt arbete utan rädsla för repressalier.

8.  Europaparlamentet konstaterar att Sudan accepterat rekommendationerna att ratificera konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och att förstärka insatserna för att förhindra tortyr och omänsklig behandling. Parlamentet uppmanar emellertid den sudanesiska regeringen att göra en omedelbar översyn av sin nationella säkerhetslag, enligt vilken det är möjligt att kvarhålla misstänkta i upp till fyra och en halv månad utan någon form av rättslig prövning, och att reformera sitt rättssystem i enlighet med internationella människorättsnormer.

9.  Europaparlamentet uppmanar den sudanesiska regeringen att upphäva den omfattande immunitet den skrivit in i landets lagstiftning, att offentliggöra resultaten från de tre statliga undersökningskommissionerna, att offentligt erkänna dödsfallens omfattning under tillslaget mot de människor som protesterade mot åtstramningarna i september 2013 och att skipa rättvisa för offren.

10.  Europaparlamentet erinrar om rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) slutsatser från juni 2008 om den sudanesiska regeringens upprepade underlåtelse att samarbeta med ICC, i vilka rådet påpekade att Sudans regering har en skyldighet, och kapacitet, att samarbeta och att alla arresteringsorder som utfärdas av ICC ska respekteras. Parlamentet uppmanar Omar al-Bashir att följa folkrätten och att inställa sig inför ICC för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.

11.  Europaparlamentet uppmanar Afrikanska unionens medlemsstater, särskilt de länder som har tagit emot president al-Bashir (Demokratiska republiken Kongo, Tchad, Sydafrika, Uganda och Djibouti), att följa Romstadgan och ICC:s domar.

12.  Europaparlamentet uppmanar EU att agera för att införa riktade straffåtgärder mot de ansvariga för upprepade krigsförbrytelser och underlåtenhet att samarbeta med ICC. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att utan vidare dröjsmål upprätta en förteckning över de personer som ska omfattas av dessa straffåtgärder.

13.  Europaparlamentet konstaterar att Sudans regering undertecknade överenskommelsen om en färdplan den 16 mars 2016 och att den därefter har klargjort sina åtaganden om att inbegripa andra relevanta parter i den nationella dialogen och om att fortsatt stå fast vid alla beslut som nås mellan oppositionssignatärerna och 7+7-mekanismen, den nationella dialogens styrkommitté. Parlamentet framhåller behovet av att alla parter respekterar sina åtaganden, och efterlyser en fortsatt dialog i riktning mot ett definitivt eldupphör. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta sitt åtagande att stödja Afrikanska unionens ansträngningar att bringa fred till Sudan och det sudanesiska folket i dess övergång till en internt reformerad demokrati.

14.  Europaparlamentet uppmanar FN:s och AU:s gemensamma uppdrag i Darfur (Unamid) att etablera permanent närvaro inuti Jebel Marra. Parlamentet uppmanar Unamid att utan dröjsmål utreda och offentligt rapportera om de påstådda kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och folkrätten, som ska ha begåtts av medlemmar av sudanesiska regeringsstyrkor och oppositionsstyrkor i Jebel Marra.

15.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att noga övervaka EU:s utvecklingsbistånd i Sudan för att förhindra direkt eller indirekt stöd till lokala miliser, samt att se till att de RSF-styrkor som patrullerar Sudans gräns mot Egypten och Libyen inte påstår sig bekämpa olaglig migration på EU:s vägnar.

16.  Europaparlamentet uppmanar därför med eftertryck kommissionen och berörda medlemsstater att säkerställa fullständig insyn i projektet om bättre migrationsförvaltning med Sudan, bland annat avseende alla planerade aktiviteter och mottagare av EU-finansiering och nationell finansiering, och att sammanställa en utförlig rapport om det besök som en teknisk EU-delegation gjorde i Sudan i maj 2016.

17.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att se till att parlamentet hålls fullständigt underrättat om den dialog som upprättats inom ramen för Khartoumprocessen och att verksamhet som finansieras via EU:s förvaltningsfond för Afrika, särskilt sådan som syftar till att bygga upp den sudanesiska regeringens kapacitet, bedrivs i full överensstämmelse med befintliga avtal, varvid man bör se till att anslutningen till internationella skyldigheter och lagar medger full insyn för medborgarna och civilsamhället i EU och i Sudan.

18.  Europaparlamentet noterar med oro de fortsatta och frekventa kränkningarna av kvinnors rättigheter i Sudan, särskilt av artikel 152 i strafflagen, och uppmanar med eftertryck de sudanesiska myndigheterna att skyndsamt underteckna och ratificera konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Sudans regering, Afrikanska unionen, FN:s generalsekreterare, medordförandena för den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen och Panafrikanska parlamentet samt Organisationen för förbud mot kemiska vapen.


Thailand, särskilt fallet med Andy Hall
PDF 167kWORD 45k
Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om Thailand, särskilt fallet med Andy Hall (2016/2912(RSP))
P8_TA(2016)0380RC-B8-1068/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Thailand, särskilt resolutionerna av den 20 maj 2010(1), 6 februari 2014(2) och 21 maj 2015(3) och 8 oktober 2015(4),

–  med beaktande av svaret av den 19 november 2015 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, på kommissionens vägnar, om situationen för Andy Hall,

–  med beaktande av uttalandena av den 14 november 2014 från EU:s delegation till Thailand, i överenskommelse med EU:s beskickningschefer i Thailand,

–  med beaktande av pressmeddelandet av den 20 september 2016 från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av uttalandet av den 21 september 2016 från Maurizio Bussi, ILO:s landsdirektör för Thailand, Kambodja och Laos, om domen mot arbetsrättsaktivisten Andy Hall i Thailand,

–  med beaktande av den allmänna periodiska översynen av Thailand inför FN:s råd för de mänskliga rättigheterna samt dess rekommendationer, av den 11 maj 2016,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948,

–  med beaktande av migrationsrapporten 2014 om Thailand från FN:s tematiska arbetsgrupp om migration,

–  med beaktande av FN:s förklaring om försvarare av de mänskliga rättigheterna från 1998 och FN:s generalförsamlings resolution A/RES/70/161 av den 17 december 2015,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, som Thailand har anslutit sig till,

–  med beaktande av FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning från 1984,

–  med beaktande av förklaringen av den 18 november 2012 om de mänskliga rättigheterna från Sydostasiatiska nationers förbund,

–  med beaktande av FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Arbetsrättsaktivisten Andy Hall, en EU-medborgare, dömdes den 20 september 2016 till tre års villkorlig dom och 150 000 THB i böter efter att ha bidragit till en rapport från den finska icke-statliga organisationen Finnwatch där brott mot arbetstagarrättigheterna i en thailändsk bearbetningsfabrik för ananas, Natural Fruit Company Ltd, avslöjades.

B.  Andy Hall åtalades formellt för brottsligt förtal och databrott rörande offentliggörandet online av rapporten. Andy Halls två brottsmål har fått fortsätta genom det thailändska rättssystemet.

C.  Ett antal brott mot arbetstagarrättigheterna som begicks av företaget hade påtalats av det thailändska arbetsmarknadsministeriet och av anställda vid Natural Fruit Company Ltd under tidigare domstolsförhandlingar.

D.  Den 18 september 2015 avvisade domstolen i Prakanong i Bangkok, till Andy Halls fördel, det andra brottsmålsförfarandet gällande förtal som inletts mot honom. Detta beslut har överklagats av Natural fruit Company Ltd och den thailändska riksåklagaren, och behandlas för närvarande av landets högsta domstol. Två civilrättsliga förfaranden har skjutits upp i väntan på avgöranden i de två straffrättsliga förfarandena.

E.  Enligt rapporter i internationella och thailändska inhemska medier riskerar nätverket för migrerande arbetares rättigheter (MWRN), en organisation där Hall är rådgivare, liksom Hall själv och 14 arbetare från Myanmar som arbetar vid kycklingfarmar, att åtalas för liknade förtalsbrott och databrott av en thailändsk kycklingleverantör som levererar till den europeiska marknaden.

F.  Den 28 september 2016 hindrade de thailändska myndigheterna ett antal utländska människorättsexperter och forskare från att offentligt presentera och lansera Amnesty Internationals senaste forskningsrapport med bevis för att tortyr av och övergrepp på politiska motståndare, migrerande arbetare, misstänkta upprorsmän och andra regelbundet förekommer på militärförläggningar, polisstationer och fängelser.

G.  Den oproportionerliga tillämpningen av lagar om brottsligt förtal, som ger fängelsestraff, mot människorättsförsvarare som rapporterar om påstådda brott mot mänskliga rättigheter inskränker yttrandefriheten vilket strider mot Thailands skyldigheter enligt den internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter som landet har anslutit sig till.

H.  Det bor nästan 4 miljoner utländska medborgare i Thailand, och 2,7 miljoner av dessa kommer från Kambodja, Laos eller Myanmar. Trots att arbetstillstånd har beviljats migranter från dessa länder sedan 2001 finns det fortfarande över en miljon oregistrerade migrerande arbetare i landet.

I.  Enligt uttalandet av den 18 september 2016 från Human Rights Watch har de mänskliga rättigheterna och arbetstagarrättigheterna för de migrerande arbetare från Myanmar, Kambodja och Laos som arbetar i Thailand regelbundet och ostraffat kränkts under flera års tid, och migrerande arbetstagare har erbjudits mycket begränsat eller inget skydd alls av den thailändska arbetslagstiftningen, trots regeringens löften om att alla lagligt registrerade migrerande arbetare ska omfattas av denna lagstiftning.

J.  Thailand började att genomföra ett samförståndsavtal med Kambodja och Laos 2006 och med Myanmar 2009 om samarbete vid anställning av arbetare. Enligt systemet för samförståndsavtal skulle arbetare få erbjudanden om anställning samt resehandlingar innan de migrerade till Thailand, men endast 5 % av arbetarna från dessa länder har gått genom den process som samförståndsavtalet erbjuder.

1.  Europaparlamentet välkomnar EU:s starka engagemang för det thailändska folket, med vilket EU har starka och långvariga politiska, ekonomiska och kulturella band.

2.  Europaparlamentet beklagar den fällande domen mot Andy Hall, och uttrycker oro över den rättsliga processen och hur den kan komma att påverka människorättsförsvararna möjligheter att arbeta fritt.

3.  Europaparlamentet uppmanar den thailändska regeringen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att Andy Halls rättigheter – inklusive rätten till en rättvis rättegång – och andra människorättsförsvarares rättigheter respekteras och skyddas, och att skapa ett gynnsamt klimat som leder till åtnjutande av mänskliga rättigheter, och att framför allt se till att främjande och skydd av mänskliga rättigheter inte kriminaliseras.

4.  Europaparlamentet uppmanar de thailändska myndigheterna att säkerställa att landets lagar om förtal är förenliga med den internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter som landet har anslutit sig till, och att se över databrottslagen vars formulering för närvarande är alltför vag.

5.  Europaparlamentet berömmer utrikestjänsten för dess arbete i fallet Andy Hall och uppmanar den med kraft att fortsätta följa situationen på nära håll. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att ta upp frågan med Thailands regering under nästa ministermöte mellan Asean och EU i Bangkok.

6.  Europaparlamentet uppmanar Thailands regering och de statliga institutionerna att fullgöra landets egna konstitutionella och internationella skyldigheter i fråga om domstolsväsendets oberoende, rätten till en rättvis rättegång och rätten till yttrandefrihet, föreningsfrihet och frihet att hålla fredliga sammankomster.

7.  Europaparlamentet är medvetet om den thailändska regeringens framsteg när det gäller att bekämpa exploatering av arbetare och skydda inhemska och migrerande arbetare, vilket framför allt syns i det förstärkta nationella yrkesinspektionssystemet, lagstiftningen för arbetsförmedlingar, åtgärderna mot skuldslaveri och människohandel, den strängare sanktionspolitiken för brott mot arbetstagarrättigheter, ratificeringen av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 187 och undertecknandet i mars 2016 av sjöarbetskonventionen.

8.  Europaparlamentet uppmanar de thailändska myndigheterna att anta och genomföra, i lagen och i praktiken, en övergripande och långsiktig migrationspolitik för lågutbildade migrerande arbetare, i enlighet med människorättsprinciperna, och att ta hänsyn till arbetsmarknadens behov. I detta sammanhang föreslår parlamentet som ett första steg en översyn av arbetsrätten, för att garantera migrerande arbetare samma föreningsfrihet som thailändska medborgare.

9.  Europaparlamentet efterlyser skydd för migrerande arbetare genom starkare incitament för arbetsgivare att engagera sig i regulariseringsprocessen, och vill se höga böter eller andra straff för de arbetsgivare som inte engagerar sig i regulariseringsprocessen eller som bryter mot arbetsrätten.

10.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och EU:s delegation i Bangkok, liksom medlemsstaternas delegationer, att fortsätta bevaka människorättssituationen i Thailand, att fortsätta sitt samarbete med regeringen och civilsamhället och att använda alla tillgängliga instrument för att säkra respekten för mänskliga rättigheter, människorättsförsvarare och rättsstatsprincipen i Thailand.

11.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att se till att företag som är etablerade på deras territorier och som driver företag i Thailand respekterar internationella människorättsnormer genom övervakning med insyn och rapportering, i samarbete med civilsamhället, och välkomnar det stöd som den finska återförsäljaren S Group har gett Andy Hall.

12.  Europaparlamentet är starkt övertygat om att företag bör stå till svars för de miljöskador och de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som de är ansvariga för, och att EU och dess medlemsstater bör iaktta denna grundläggande princip.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionen, Thailands regering och parlament, medlemsstaternas parlament och regeringar, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och regeringarna i Sydostasiatiska nationers förbund (Asean).

(1) EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 152.
(2) Antagna texter, P7_TA(2014)0107.
(3) EUT C 353, 27.9.2016, s. 52.
(4) Antagna texter, P8_TA(2015)0343.


IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards): IFRS 9
PDF 171kWORD 46k
Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards): IFRS 9 (2016/2898(RSP))
P8_TA(2016)0381B8-1060/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder(1),

–  med beaktande av det slutgiltiga utkastet till kommissionens förordning (EU) .../... om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 med avseende på IFRS (International Financial Reporting Standard) 9,

–  med beaktande av den internationella redovisningsstandarden IFRS 9 för finansiella instrument som utfärdades av International Accounting Standards Board (IASB) den 24 juli 2014, rekommendationerna avseende godkännande av IFRS 9 från European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG)(2), EFRAG:s bedömning av IFRS 9 i förhållande till principen om att förmedla en rättvisande bild och kommentarerna från Europeiska centralbanken (ECB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) om godkännandet av IFRS 9,

–  med beaktande av ändringarna av IFRS 4 angående tillämpningen av IFRS 9 – Finansiella instrument tillsammans med IFRS 4 – Försäkringsavtal, som offentliggjordes av IASB den 12 september 2016,

–  med beaktande av Philippe Maystadts rapport från oktober 2013 Should IFRS standards be more European?

–  med beaktande av G 20-ledarnas uttalande av den 2 april 2009,

–  med beaktande av rapporten av den 25 februari 2009 från högnivågruppen för finansiell tillsyn i EU, med Jacques de Larosière som ordförande,

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2016 om utvärdering av de internationella redovisningsstandarderna (IAS) och verksamheten i International Financial Reporting Standards Foundation (IFRS Foundation), European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) och Public Interest Oversight Board (Piob)(3),

–  med beaktande av skrivelsen av den 8 januari 2016 från utskottet för ekonomi och valutafrågor till ESRB:s ordförande om konsekvenserna för den finansiella stabiliteten av införandet av IFRS 9 – begäran om en analys och svarsskrivelsen av den 29 februari 2016,

–  med beaktande av skrivelsen av den 16 juni 2016 från utskottet för ekonomi och valutafrågor till kommissionsledamoten med ansvar för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen om godkännandet av IFRS 9 och svarsskrivelsen av den 15 juli 2016,

–  med beaktande av de studier som gjorts för parlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor om IFRS 9 (IFRS Endorsement Criteria in Relation to IFRS 9, The Significance of IFRS 9 for Financial Stability and Supervisory Rules, Impairments of Greek Government Bonds under IAS 39 and IFRS 9: A Case Study och Expected-Loss-Based Accounting for the Impairment of Financial Instruments: the FASB and IASB IFRS 9 Approaches),

–  med beaktande av frågan till kommissionen om den internationella redovisningsstandarden IFRS 9 (O-000115/2016 – B8-0721/2016),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för ekonomi och valutafrågor,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den globala finanskrisen har gjort att IFRS roll för finansiell stabilitet och tillväxt hamnade på dagordningen hos både G20 och EU, särskilt bestämmelserna om redovisning av förluster inom banksystemet. G20 och De Larosière-rapporten betonade redan före krisen viktiga frågor i samband med redovisningsstandarder, bland annat konjunkturförstärkning i samband med marknadsvärderingsprincipen och erkännandet av vinster och förluster, undervärdering av riskackumulering under konjunkturuppgångar samt avsaknad av en gemensam och transparent metod för värderingen av illikvida och osäkra tillgångar.

B.  International Accounting Standards Board (IASB) utfärdade IFRS 9 – Finansiella instrument som en mycket viktig reaktion på vissa aspekter av finanskrisen och dess konsekvenser för banksektorn. IFRS 9 kommer att gälla från den 1 januari 2018 och ersätter IAS 39.

C.  EFRAG utfärdade ett positivt utlåtande om IFRS 9 med ett antal observationer avseende användandet av ”verkligt värde” när det gäller pressade marknadsvillkor, avsaknaden av en begreppsmässig grund när det gäller faciliteten för avsättningar för förluster under en tolvmånadersperiod samt de otillräckliga bestämmelserna för långsiktiga investeringar. På grund av de olika datumen för ikraftträdandet av IFRS 9 och den kommande nya försäkringsstandarden IFRS 17, innehöll utlåtandet en reservation avseende hur tillämpbar standarden är på försäkringsbranschen.

D.  Polemiken och debatten om effekterna för de långsiktiga investeringarna av att använda redovisning till verkligt värde förstärks av att det saknas en kvantitativ konsekvensbedömning av ämnet i fråga.

E.  Erkännandet av redovisning till verkligt värde när det gäller orealiserade vinster kan betraktas som en överträdelse av kapitalförsörjningsdirektivet och redovisningsdirektivet. Kommissionen håller för närvarande på att göra en jämförelse av medlemsstaternas praxis när det gäller aktieutdelningar.

F.  Försiktighetsprincipen måste vara den centrala vägledande principen för alla redovisningsstandarder.

G.  Den nya standarden verkar vara lika komplicerad, eller till och med mer komplicerad, än dess föregångare IAS 39. Det ursprungliga målet var att minska komplexiteten.

H.  Den kommande nya försäkringsstandarden IFRS 17, som ersätter IFRS 4, kommer troligen att träda i kraft efter 2020. Det har framförts farhågor om de olika datumen för ikraftträdandet av IFRS 9 och IFRS 17. IASB offentliggjorde de slutliga ändringarna av IFRS 4 i september 2016 och erbjöd två alternativa lösningar: övertäckningsstrategin (overlay approach) och ett tillfälligt undantag på den rapporterande enhetens nivå.

I.  Utskottet för ekonomi och valutafrågor har granskat IFRS 9 – Finansiella instrument genom att hålla en offentlig utfrågning, ta initiativ till fyra studier om IFRS 9, organisera granskningsverksamhet i utskottet och genom verksamheten i utskottets permanenta IFRS-grupp.

1.  Europaparlamentet noterar att IFRS 9 – Finansiella instrument är en av IASB:s främsta reaktioner på finanskrisen och att insatserna för genomförandet redan pågår.

2.  Europaparlamentet konstaterar att IFRS 9 är en förbättring jämfört med IAS 39 eftersom övergången från en modell enligt vilken reservering sker när en händelse inträffat (”incurred loss”) till en modell som i stället utgår från förväntad förlust (”expected loss”) innebär att man uppmärksammar problemet med ”för lite och för sent” i förfarandet för att erkänna kreditförluster. Parlamentet noterar dock att IFRS 9 innebär en hel del bedömningar i redovisningsprocessen. Parlamentet understryker att det finns enorma meningsskiljaktigheter och begränsad konkret vägledning från revisorer i detta avseende. Parlamentet efterlyser därför vägledning från de europeiska tillsynsmyndigheterna i samarbete med kommissionen och EFRAG för att förhindra att utrymmet för skönsmässig bedömning missbrukas.

3.  Europaparlamentet motsätter sig inte kommissionens förordning om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002, med avseende på den internationella redovisningsstandarden IFRS 9, men påminner om de önskemål parlamentet framfört angående IFRS 9 i sin ovannämnda resolution av den 7 juni 2016.

4.  Europaparlamentet påminner om att strategin för bättre lagstiftning kräver en konsekvensbedömning. Parlamentet noterar att det saknas en ordentlig kvantitativ konsekvensbedömning för IFRS 9 vilket delvis beror på en brist på tillförlitliga uppgifter. Parlamentet understryker att det behövs en bättre förståelse av konsekvenserna av IFRS 9 för banksektorn, försäkringssektorn och finansmarknaderna i allmänhet, men även för finanssektorn som helhet. Parlamentet upprepar därför sin begäran till IASB och EFRAG om att de ska förstärka sin kapacitet att göra konsekvensbedömningar, i synnerhet på det makroekonomiska området.

5.  Europaparlamentet upprepar begäran från utskottet för ekonomi och valutafrågor till ESRB om en analys av konsekvenserna för den finansiella stabiliteten av införandet av IFRS 9. Parlamentet påminner om ESRB:s åtagande att tillmötesgå denna begäran under 2017. Parlamentet välkomnar att ESRB har inrättat en ny arbetsgrupp för IFRS 9. Parlamentet påminner om Maystadts rekommendationer om att utvidga kriteriet avseende ”samhällsnyttan”, dvs. att redovisningsstandarder varken bör äventyra den finansiella stabiliteten i EU eller hindra EU:s ekonomiska utveckling.

6.  Europaparlamentet noterar vikten av att till fullo förstå hur IFRS 9 samverkar med andra lagstadgade krav. Parlamentet välkomnar EBA:s pågående konsekvensbedömning av IFRS 9 för banker i EU som syftar till en bättre förståelse av dess konsekvenser för bankers lagstadgade egna medel, dess samverkan med andra tillsynskrav och det sätt på vilket bankerna förbereder sig inför tillämpningen av IFRS 9. Parlamentet noterar att banker som tillämpar schablonmetoden eventuellt kan bli de som drabbas hårdast av en minskning av sitt kärnprimärkapital (Core Equity Tier 1). Parlamentet uppmanar därför kommissionen att senast i slutet av 2017 föreslå lämpliga åtgärder i tillsynsregelverket, till exempel att införa en progressiv infasning av reglerna som mildrar konsekvenserna av den nya modellen under en treårsperiod eller tills en lämplig internationell lösning finns på plats, och att undvika att plötsligt och oberättigat påverka bankernas kapitaltäckningskrav och utlåning.

7.  Europaparlamentet noterar den bristande överensstämmelsen mellan de olika datumen för ikraftträdandet av IFRS 9 och den kommande nya försäkringsstandarden IFRS 17. Parlamentet noterar att IASB har offentliggjort ändringar av IFRS 4 för att ta itu med några av farhågorna, särskilt när det gäller användningen av alternativet att skjuta upp genomförandet (deferral approach). Parlamentet uppmanar kommissionen att med stöd av EFRAG noggrant behandla denna fråga på ett tillfredsställande och tillräckligt sätt, som garanterar likvärdiga konkurrensvillkor i EU.

8.  Europaparlamentet understryker betydelsen av långsiktiga investeringar för ekonomisk tillväxt. Parlamentet är bekymrat över att redovisningen enligt IFRS 9 av vissa finansiella instrument som innehas direkt eller indirekt som långsiktiga investeringar, särskilt eget kapital, kan vara oförenlig med det övergripande målet att främja långsiktiga investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att IFRS 9 gagnar EU:s långsiktiga investeringsstrategi och minskar procyklikalitet och minimerar incitamenten för överdrivet risktagande. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast i december 2017 presentera en utvärdering.

9.  Kommissionen håller för närvarande på att göra en jämförelse av medlemsstaternas praxis när det gäller aktieutdelningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att IFRS 9 är förenlig med kapitalförsörjningsdirektivet och redovisningsdirektivet och att vid behov samarbeta med IASB, nationella standardiseringsorgan och standardiseringsorgan i tredjeländer, för att få bredare stöd för ändringar eller, om något sådant stöd inte finns, göra lämpliga ändringar av EU-lagstiftningen.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med de europeiska tillsynsmyndigheterna, ECB, Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och EFRAG noga övervaka genomförandet av IFRS 9 i EU, att senast i juni 2019 utarbeta en konsekvensbedömning i efterhand och lägga fram denna bedömning för Europaparlamentet och att agera i enlighet med dess synpunkter.

11.  Europaparlamentet uppmanar IASB att göra en översyn av IFRS 9 efter genomförandet för att fastställa och bedöma oavsiktliga konsekvenser av standarden, särskilt för långsiktiga investeringar.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen.

(1) EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.
(2) http://www.efrag.org/Assets/Download?assetUrl=%2Fsites%2Fwebpublishing%2FSiteAssets%2FEndorsement%2520Advice%2520on%2520IFRS%25209.pdf.
(3) Antagna texter, P8_TA(2016)0248.


Situationen i Syrien
PDF 149kWORD 42k
Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om Syrien (2016/2894(RSP))
P8_TA(2016)0382B8-1089/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Fientligheterna i Syrien har trappats upp, särskilt i Aleppo, som har utsatts för kraftig beskjutning från luften, inklusive attacker mot medicinska inrättningar. Situationen har försämrats dramatiskt och snabbt, trots det internationella samfundets ansträngningar att få slut på striderna.

B.  Europeiska unionen är en av de viktigaste bidragsgivarna till humanitära insatser för människor som flyr från våldet och förstörelsen av historiska dimensioner i Syrien. Bristen på internationell enighet gör att det är väsentligt svårare att uppnå en förhandlingslösning på kriget i Syrien.

C.  EU bör fortsätta sina ansträngningar och kollektivt, genom unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/vice ordföranden för kommissionen, spela en mer framträdande roll i förhandlingarna om en fredslösning för Syrien.

1.  Europaparlamentet fördömer med eftertryck alla angrepp mot civilbefolkningen och den civila infrastrukturen, fortsättningen av alla belägringar i Syrien och att humanitärt stöd inte tillåts nå de syrier som lider nöd. Parlamentet är allvarligt oroat över det mänskliga lidandet i de belägrade delarna av Aleppo och resten av Syrien, som drabbar många kvinnor och barn som saknar tillgång till grundläggande humanitära förnödenheter och är i desperat behov av mat, rent vatten och läkemedel.

2.  Europaparlamentet beklagar djupt och fördömer reservationslöst den attack som nyligen ägde rum mot en hjälpkonvoj och ett lager som tillhörde Röda korset nära Aleppo som allvarliga och alarmerande brott mot internationell humanitär rätt och som en eventuell krigsförbrytelse. Parlamentet hyllar de biståndsarbetare som dog under sina ansträngningar att hjälpa människorna i Aleppo och i resten av Syrien, och uttrycker sitt djupa deltagande med offrens familjer och vänner. Parlamentet efterlyser konsekvenser för och ansvarsutkrävande av dem som gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

3.  Europaparlamentet uppmanar alla parter i konflikten, särskilt Ryssland och Assadregimen, att omedelbart upphöra med alla angrepp mot civilbefolkningen och mot civil infrastruktur, t.ex. infrastruktur för vatten och elektricitet, att omedelbart vidta trovärdiga åtgärder för att få slut på striderna, att upphäva alla belägringar och att ge hjälporganisationer snabbt, säkert och obehindrat tillträde till alla människor i nöd.

4.  Europaparlamentet välkomnar EU:s initiativ för humanitär katastrofhjälp till Aleppo som, förutom att utnyttja medel för akut humanitärt bistånd, är inriktad på att garantera medicinsk evakuering av sårade och sjuka människor från östra Aleppo, med fokus på kvinnor, barn och gamla. Parlamentet uppmanar enträget alla parter att snarast tillhandahålla de tillstånd som krävs för att det humanitära biståndet och de medicinska evakueringarna ska kunna fortsätta.

5.  Europaparlamentet uppmanar enträget alla deltagare i den internationella stödgruppen för Syrien att återuppta förhandlingarna för att underlätta en stabil vapenvila och att intensifiera arbetet för en långsiktig politisk lösning i Syrien. Parlamentet stöder helt och fullt de ansträngningar som FN:s särskilda sändebud Staffan de Mistura har gjort i detta avseende.

6.  Europaparlamentet uppmanar unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/vice ordföranden för kommissionen att förnya ansträngningarna att uppnå en gemensam EU-strategi för Syrien som skulle syfta till en politisk lösning i landet och innehålla verktyg för övervakning och genomdrivande för att skärpa respekten för avtalen och åtaganden inom den internationella stödgruppen för Syrien.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/vice ordföranden för kommissionen, rådet, kommissionen, EU-medlemsstaternas regeringar och parlament, FN, medlemmarna i den internationella stödgruppen för Syrien samt alla parter som är involverade i konflikten i Syrien.


FN:s klimatkonferens i Marrakech, Marocko, 2016 (COP 22)
PDF 211kWORD 54k
Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om genomförandet av Parisavtalet och FN:s klimatkonferens i Marrakech, Marocko, 2016 (COP 22) (2016/2814(RSP))
P8_TA(2016)0383B8-1043/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till denna,

–  med beaktande av Parisavtalet, beslut 1/CP.21 och den tjugoförsta partskonferensen (COP 21) inom ramen för UNFCCC och av den elfte partskonferensen, i dess egenskap av möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP 11), som hölls i Paris, Frankrike, den 30 november–11 december 2015,

–  med beaktande av den artonde partskonferensen (COP 18) inom ramen för UNFCCC och av den åttonde partskonferensen, i dess egenskap av möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP 8), som hölls i Doha, Qatar, den 26 november–8 december 2012, samt av antagandet av en ändring av protokollet, så att det inrättas en andra åtagandeperiod inom ramen för Kyotoprotokollet som sträcker sig från den 1 januari 2013 till den 31 december 2020,

–  med beaktande av öppnandet för undertecknande av Parisavtalet vid Förenta nationernas (FN) högkvarter i New York den 22 april 2016, som kommer att fortgå till och med den 21 april 2017, av de 180 stater som hittills har undertecknat Parisavtalet och av de 27 stater som har deponerat sina ratifikationsinstrument, som svarar för sammanlagt 39,08 procent av de totala växthusgasutsläppen (enligt läget den 7 september 2016),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 oktober 2015 Mot en ny internationell klimatöverenskommelse i Paris(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 mars 2016 Vägen efter Paris: en bedömning av Parisavtalets konsekvenser (COM(2016)0110),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 april 2013 EU:s strategi för klimatanpassning (COM(2013)0216) och åtföljande arbetsdokument,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 23 och 24 oktober 2014,

–  med beaktande av att Lettland och kommissionen den 6 mars 2015 lämnade in EU:s och dess medlemsstaters planerade nationellt fastställda bidrag till UNFCCC,

–  med beaktande av den femte utvärderingsrapporten från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) och dess sammanfattande rapport,

–  med beaktande av den sammanfattande rapporten från FN:s miljöprogram (Unep) från november 2014 The Emissions Gap Report 2014 samt dess rapport Adaptation Gap Report från 2014,

–  med beaktande av G7-ledarnas förklaring som antogs vid toppmötet i Schloss Elmau, Tyskland, den 7–8 juni 2015, med titeln Think ahead. Act together, där de upprepade sin avsikt att hålla åtagandet att minska växthusgasutsläppen med 40–70 procent senast 2050 jämfört med 2010, och att det är nödvändigt att se till att minskningen ligger närmare 70 än 40 procent,

–  med beaktande av G7-ledarnas förklaring som antogs vid toppmötet den 26–27 maj 2016 i Ise-Shima, Japan, där samtliga parter uppmanas att sträva efter ett ikraftträdande av Parisavtalet under 2016,

–  med beaktande av Europeiska systemrisknämndens rapport från februari 2016 Too late, too sudden: Transition to a low-carbon economy and systemic risk,

–  med beaktande av encyklikan Laudato Si,

–  med beaktande av den internationella resurspanelens 10 key messages on Climate Change från december 2015,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Parisavtalet ska träda i kraft den trettionde dagen efter den dag då minst 55 av konventionens parter, som sammanlagt står för minst cirka 55 procent av de totala globala växthusgasutsläppen, har deponerat sina ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument hos FN.

B.  Den väg till utsläppsminskningar som kommissionens förslag till klimatram till 2030 står för är inte förenlig med de mål som man kom överens om i Parisavtalet. Ett första steg mot målen bör justeras på nytt i riktning mot den högre änden av det befintliga intervallet till 2050, dvs. 95 procent senast 2050.

C.  Kampen mot den globala klimatuppvärmningen bör inte ses som ett hinder för strävandena efter ekonomisk tillväxt utan tvärtom som en hävstång för att förverkliga ny och hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

D.  Klimatförändringarna kan öka konkurrensen om tillgångar såsom livsmedel, vatten och betesmark, förvärra ekonomiska påfrestningar och politisk instabilitet, och kan bli den viktigaste orsaken till befolkningsförflyttningar, både inom och över nationella gränser, inom en inte alltför avlägsen framtid. Frågan om klimatmigration bör därför placeras högt upp på den internationella dagordningen.

E.  Klimatförändringarna kommer att drabba utvecklingsländerna hårdare, i synnerhet de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling som inte har tillräckliga resurser för att förbereda sig för och anpassa sig till de pågående förändringarna. Enligt IPCC är Afrika särskilt sårbart för denna utmaning och är därför särskilt utsatt för vattenstress, extrema väderförhållanden och osäker livsmedelsförsörjning orsakad av torka och ökenspridning.

F.  Den 6 mars 2015 lämnade EU och dess medlemsstater in sitt planerade nationellt fastställda bidrag till UNFCCC, där man åtar sig ett bindande mål om att minska de inhemska växthusgasutsläppen med minst 40 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivå, i enlighet med rådets slutsatser av den 23 oktober 2014 om ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030.

Klimatåtgärder på en solid vetenskaplig grund

1.  Europaparlamentet påminner om att IPCC i sin femte utvärderingsrapport från 2014 presenterade vetenskapliga bevis för att uppvärmningen av klimatsystemet är otvetydig, att klimatförändringarna är verklighet och att det är mänskliga aktiviteter som huvudsakligen legat bakom den uppvärmning som observerats sedan mitten av 1900‑talet. Parlamentet är oroat över att utbredda och påtagliga effekter av klimatförändringarna redan är tydliga i naturliga och mänskliga system på alla kontinenter och i alla hav.

2.  Europaparlamentet noterar slutsatserna från UNFCCC:s sekretariat att ett vidmakthållande av de nuvarande globala växthusgasutsläppen skulle innebära att man förbrukade den återstående koldioxidbudget som är förenlig med att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst 1,5 °C under de kommande fem åren. Parlamentet betonar att alla länder bör påskynda övergången till noll nettoutsläpp av växthusgaser och till klimattålighet i enlighet med vad man kom överens om i Parisavtalet, för att undvika den globala uppvärmningens värsta konsekvenser.

3.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de utvecklade länderna, särskilt EU, att drastiskt minska sina växthusgasutsläpp bortom befintliga utfästelser i syfte att i största möjliga mån undvika stora negativa utsläpp, eftersom tekniken inte har visat sig vara framgångsrik, socialt acceptabel, kostnadseffektiv och säker ännu.

Ratificeringen och genomförandet av Parisavtalet brådskar

4.  Europaparlamentet välkomnar klimatavtalet från Paris som en milstolpe i kampen mot klimatförändringarna och för multilateralismen. Parlamentet anser att det är ett ambitiöst, välavvägt, rättvist och rättsligt bindande avtal och att antagandet av avtalet och de kumulativa meddelandena från 187 parter om planerade nationellt fastställda bidrag vid slutet av COP 21 var en avgörande vändpunkt på vägen mot övergripande och kollektiva globala åtgärder, som när de genomförs kommer att definitivt och oåterkalleligt påskynda övergången till en klimattålig och klimatneutral global ekonomi.

5.  Europaparlamentet välkomnar varmt åtagandet från alla länder att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till väl under 2 °C över förindustriell nivå och att göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C samt målet att uppnå en rättvis avvägning mellan antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor för växthusgaser (”noll nettoutsläpp”) under andra hälften av detta århundrade.

6.  Europaparlamentet erinrar om att det inte är säkert att vi kan undvika betydande negativa klimateffekter bara för att vi begränsar den globala temperaturökningen till väl under 2 °C. Parlamentet erkänner att det måste till en tydlig förståelse för de specifika politiska följderna av att begränsa den globala temperaturökningen till i genomsnitt 1,5 °C. Parlamentet välkomnar därför utarbetandet under 2018 av en särskild rapport från IPCC för detta ändamål. Parlamentet betonar att potentialen hos sänkor att bidra till utsläppsneutralitet inte bör överskattas.

7.  Europaparlamentet påminner om att en tidig utfasning av fossila bränslen är nödvändig för att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till under 2 °C, samtidigt som man fortsätter ansträngningarna för att begränsa denna ökning till 1,5 °C, och att de globala växthusgasutsläppen bör nå sin topp så snart som möjligt. Parlamentet påminner om att de globala utsläppen bör fasas ut till 2050 eller snart därefter. Parlamentet uppmanar alla parter som kan att genomföra sina nationella mål om och strategier för att fasa ut fossila bränslen genom att prioritera utfasning av utsläpp från kol, vilket är den mest förorenande energikällan, och uppmanar EU att arbeta med sina internationella partner för detta ändamål och ge exempel på god praxis.

8.  Europaparlamentet betonar att det rättsligt bindande Parisavtalet och den utstakade vägen mot utfasning av fossila bränslen kommer att ge tillförlitlig vägledning för beslutsfattande, innebära att man kan undvika inlåsning i investeringar med höga koldioxidutsläpp, tillhandahålla företag och investerare visshet och förutsebarhet samt uppmuntra till en övergång från investeringar i fossila bränslen till koldioxidsnåla investeringar.

9.  Europaparlamentet betonar att det, även utan vetenskapliga bevis för vad en begränsning av den globala uppvärmningen till 1,5 °C innebär för varje sektor och region, är tydligt att de insatser som länder för närvarande gör inte är tillräckliga för att uppnå dessa säkra gränser för de mest sårbara länderna. Parlamentet uppmanar eftertryckligen alla länder, särskilt de utvecklade länderna, att öka de gemensamma insatserna och uppgradera sina nationellt fastställda bidrag i samband med den positiva dialogen 2018. Parlamentet uppmanar EU att åta sig ytterligare utsläppsminskningar i sina nationellt fastställda bidrag för 2030 i detta sammanhang. Parlamentet påminner om att åtgärder enbart inom EU inte kommer att räcka, varför kommissionen och rådet uppmanas att öka sina aktiviteter för att uppmuntra andra partner att göra samma sak.

10.  Europaparlamentet välkomnar åtagandet i Parisavtalet att minska de globala nettoutsläppen till noll under århundradets andra hälft. Parlamentet erkänner att detta innebär att de flesta sektorerna inom EU blir tvungna att uppnå nollutsläpp betydligt tidigare. Parlamentet understryker att EU måste sätta tryck på de parter där utvecklingen inte är förenlig med Parisavtalet.

11.  Europaparlamentet vädjar om ett tidigt ikraftträdande av Parisavtalet, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa en tidig och snabb ratificering för att inte fördröja ikraftträdandet av avtalet. Parlamentet uppmanar följaktligen kommissionen att inför Europaparlamentet och behöriga utskott regelbundet redogöra för ratificeringsprocessens framåtskridande och i synnerhet för anledningarna till de eventuella hinder som fortfarande påträffas. Parlamentet gläder sig åt att ett antal medlemsstater redan har inlett och att vissa redan har slutfört sina nationella ratificeringsförfaranden.

12.  Europaparlamentet beklagar emellertid att samtliga planerade nationellt fastställda bidrag sammantaget inte för världen ens i närheten av tvågradersmålet. Parlamentet påpekar att ytterligare ambitioner behövs och efterlyser samlade åtgärder från EU:s och andra stora utsläppares håll för att föra de planerade nationellt fastställda bidragen i linje med åtagandena i Parisavtalet. Parlamentet betonar att det är brådskande och mycket viktigt att alla parter, inbegripet EU, ökar sina utsläppsminskningsåtaganden i sina nationellt fastställda bidrag vart femte år i överensstämmelse med ambitionsmekanismen i Parisavtalet. Parlamentet anser att de nationellt fastställda bidragen är viktiga verktyg i den nationella utvecklingsplaneringen i samverkan med målen om hållbar utveckling.

13.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att visa att EU efterlever Parisavtalet, bland annat genom att se över sina egna mål på medellång och lång sikt samt politiska instrument och inleda denna process så fort som möjligt, så att en övergripande debatt kan äga rum, i vilken parlamentet bör spela en avgörande roll, i partnerskap med företrädare för nationella, regionala och lokala myndigheter, det civila samhället och näringslivet. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en EU-strategi för nollutsläpp till mitten av århundradet, där man stakar ut en kostnadseffektiv väg till att nå det mål om noll nettoutsläpp som antogs i Parisavtalet.

COP 22 i Marrakech

14.  Europaparlamentet anser att framstegen i förhandlingarna bör baseras på de viktiga delarna i Parisavtalet, däribland en ram för ökad insyn, detaljerna i den globala inventeringen, ytterligare vägledning om de planerade nationellt fastställda bidragen, en överenskommelse om differentiering, förlust och skada, klimatfinansiering och kapacitetsstöd, inkluderande flernivåstyrning samt en mekanism för att underlätta genomförande och främja efterlevnad. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att stå fast vid de åtaganden som man kom överens om inom ramen för Parisavtalet, särskilt vad gäller EU:s bidrag till begränsning och anpassning samt dess stöd på områdena finansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad, trots eventuella förändringar av EU-medlemsstaters status.

15.  Europaparlamentet betonar att tid är avgörande för de gemensamma ansträngningarna för att bekämpa klimatförändringarna och fullgöra Parisavtalets åtaganden. Parlamentet understryker att EU har både kapacitet att och ansvar för att föregå med gott exempel och omedelbart påbörja arbetet med att anpassa sina klimat- och energimål till det mål som man kommit överens om internationellt om att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till under 2 °C, samtidigt som man fortsätter ansträngningarna för att begränsa ökningen till 1,5 °C.

16.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fortsätta med deras aktiva medverkan i den så kallade koalitionen för höga ambitioner och att åta sig att påskynda framstegen i förhandlingarna samt stödja Marockos ordförandeskap i dess inriktning på bidraget från förnybar energi och anpassningsåtgärder till den globala kampen mot klimatförändringar.

17.  Europaparlamentet betonar behovet av att inleda diskussioner om utformningen av den ”positiva dialogen” 2018, som kommer att vara ett viktigt tillfälle att minska den ihållande klyftan i begränsningar av klimatförändringar med hänsyn till de aktuella planerade nationellt fastställda bidragen. Parlamentet anser att EU bör spela en proaktiv roll i denna första positiva dialog för inventering av de kollektiva ambitionerna och av framstegen med att uppfylla åtagandena. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i mycket god tid inför den positiva dialogen lämna in ytterligare minskningar av växthusgasutsläppen, som går utöver de nuvarande åtagandena enligt Parisavtalet och på ett adekvat sätt bidrar till att minska begränsningsklyftan i enlighet med EU:s kapacitet.

18.  Europaparlamentet påminner om att en ökning av begränsningsåtgärderna under perioden före 2020 är en oundgänglig förutsättning för att man ska kunna uppnå de långsiktiga målen i Parisavtalet och en viktig faktor för att man ska kunna bedöma framgångarna för COP 22 i Marrakech.

Ambitionsnivåerna före 2020 och Kyotoprotokollet

19.  Europaparlamentet konstaterar att EU nu är på god väg att överträffa sina mål för minskning av växthusgasutsläpp till 2020 och att nå sitt mål för användning av förnybar energi till 2020, och att stora förbättringar åstadkommits på energiintensitetens område, tack vare effektivare byggnader, produkter, industriprocesser och fordon, samtidigt som den europeiska ekonomin har vuxit med 45 procent i reella termer sedan 1990. Parlamentet betonar emellertid att det krävs större ambitioner och mer åtgärder för att upprätthålla tillräcklig stimulans vad gäller de minskningar av växthusgasutsläppen som måste till för att man ska kunna nå EU:s klimat- och energimål till 2050. Parlamentet understryker att framstegen har varit otillräckliga i fråga om att minska växthusgasutsläppen inom transport- och jordbrukssektorerna med hänsyn till 2020‑målen och att ansträngningarna måste ökas vad gäller dessa sektorers bidrag till utsläppsminskningarna till 2030.

20.  Europaparlamentet betonar att 20/20/20-målen för växthusgasutsläpp, förnybar energi och energibesparingar har spelat en avgörande roll för denna utveckling och har garanterat varaktig sysselsättning för mer än 4,2 miljoner människor inom olika delar av miljöindustrin, och att tillväxten inom denna sektor till och med fortsatte under den ekonomiska krisen.

21.  Europaparlamentet förtydligar att Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod visserligen kommer att ha begränsad räckvidd men att den ändå bör ses som ett mycket viktigt mellansteg, och uppmanar därför parterna, inbegripet EU:s medlemsstater, att slutföra ratificeringsprocessen så fort som möjligt. Parlamentet noterar att det har gjort sitt genom att ge sitt godkännande och välkomnar de medlemsstater som redan har slutfört sina interna processer.

Omfattande insats från alla sektorer

22.  Europaparlamentet välkomnar utvecklingen av utsläppshandelssystem globalt, bl.a. 17 utsläppshandelssystem som är i bruk på fyra kontinenter, omfattar länder som svarar för sammanlagt 40 procent av världens BNP och bidrar till en kostnadseffektiv minskning av de globala utsläppen. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja kopplingar mellan EU:s utsläppshandelssystem och andra utsläppshandelssystem för att åstadkomma internationella koldioxidmarknadsmekanismer och på det sättet öka ambitionsnivån i klimatfrågor och samtidigt bidra till att minska risken för koldioxidläckage genom att skapa lika villkor. Parlamentet efterlyser kraftfulla insatser för att hålla eventuella medlemsstater med en skiftande status kvar inom EU:s utsläppshandelssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa skyddsåtgärder för att se till att en koppling till EU:s utsläppshandelssystem resulterar i varaktiga begränsningsbidrag och inte undergräver EU:s inhemska mål i fråga om växthusgasutsläpp.

23.  Europaparlamentet understryker att IPCC har kommit fram till att utsläpp från mark (jordbruk, boskap, skog och annan markanvändning) har betydande kostnadseffektiv potential för begränsning och ökad motståndskraft, och att det därför behövs stärkta EU‑åtgärder och ett ökat internationellt samarbete för att bättre uppskatta och optimera förmågan att binda koldioxid från utsläpp från mark och garantera en säker och hållbar koldioxidbindning. Parlamentet noterar de särskilda möjligheterna med anknytning till skogsjordbruk i detta avseende. Parlamentet erinrar om det viktiga avtal som uppnåddes i början av valperioden om indirekt ändring av markanvändning (ILUC), och hoppas att det bidrag som Europaparlamentet vid detta tillfälle gav till förhandlingarna kan utgöra grundvalen för en ambitiös lösning vid den kommande översynen av lagstiftningen.

24.  Europaparlamentet framhåller att avskogning och skogsförstörelse svarar för 20 procent av de globala växthusgasutsläppen och betonar skogarnas och ett aktivt hållbart skogsbruks betydelse för att begränsa klimatförändringarna samt behovet av att förbättra skogarnas anpassningsförmåga och klimattålighet. Parlamentet betonar att det behövs begränsningsinsatser som inriktar sig på tropiska skogar (Redd+). Parlamentet understryker att målet om att hålla den globala temperaturökningen under 2 °C utan dessa insatser förmodligen skulle vara omöjligt att uppnå. Parlamentet uppmanar vidare EU att öka den internationella finansieringen av åtgärder för att minska avskogningen i utvecklingsländer.

25.  Europaparlamentet framhåller vikten av att mänskliga rättigheter fortsättningsvis får stå i centrum för klimatåtgärderna och insisterar på att kommissionen och medlemsstaterna ska se till att man vid förhandlingarna om anpassningsåtgärder erkänner behovet av respekt och skydd för samt främjande av mänskliga rättigheter, vilket bl.a. omfattar jämställdhet, kvinnors fulla deltagande på lika villkor samt aktivt främjande av en rättvis arbetskraftsomställning, så vi får anständig sysselsättning av hög kvalitet för alla.

26.  Europaparlamentet vill att markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) ska inkluderas i EU:s ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030, mot bakgrund av att dessa utsläpp måste beaktas för sig för att inte EU:s LULUCF‑sänka ska användas för att minska begränsningsåtgärderna inom andra sektorer.

27.  Europaparlamentet erinrar om att transporter är den näst största sektorn i fråga om växthusgasutsläpp. Parlamentet beklagar att internationell luftfart och sjöfart inte tas upp i Parisavtalet. Parlamentet insisterar på att en rad strategier behöver införas för att minska utsläppen inom denna sektor. Parlamentet upprepar att parterna i UNFCCC måste agera för att effektivt reglera och sätta en övre gräns för utsläpp från internationell luftfart och sjöfart, på lämpligt sätt och enligt situationens krav. Parlamentet uppmanar samtliga parter att genom Icao och IMO arbeta fram en global politisk ram som åstadkommer ett verkningsfullt svar, och att vidta åtgärder för att fastställa adekvata mål före utgången av 2016 för att uppnå de minskningar som krävs med tanke på målet på väl under 2 °C.

28.  Europaparlamentet påminner om att växthusgasutsläppen från luftfarten införlivades i EU:s utsläppshandelssystem den 1 januari 2012, så att alla luftfartygsoperatörer som omfattas av utsläppshandelssystemet måste skaffa utsläppsrätter för sina koldioxidutsläpp. Parlamentet noterar antagandet av de båda besluten om att ”stanna klockan” 2013 respektive 2014, som tillfälligt begränsade tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem så att internationella flygningar undantogs för att Icao skulle hinna ta fram en global marknadsbaserad åtgärd för att minska utsläppen från internationell luftfart, och noterar att detta undantag kommer att upphöra att gälla från och med 2017.

29.  Europaparlamentet begär att det vid den pågående Icao-församlingens 39:e möte ska instiftas en rättvis och handfast global marknadsbaserad åtgärd som ska genomföras på internationell nivå från och med 2020. Parlamentet är djupt besviket över det nuvarande förslag som Icao håller på att diskutera, och påminner om att ändringar av den befintliga lagstiftningen om inkludering av luftfarten inom EU:s utsläppshandelssystem endast kan övervägas om den globala marknadsbaserade åtgärden är ambitiös. Flygningar inom Europa kommer i vilket fall som helst fortsättningsvis att omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.

30.  Europaparlamentet framhåller Europeiska systemrisknämndens varning för att en senkommen insikt i betydelsen av att kontrollera utsläpp skulle kunna leda till ett brådstörtat genomförande av kvantitetsbegränsningar i fråga om användningen av koldioxidintensiva energikällor, och för att övergångskostnaderna i motsvarande grad kommer att bli högre, med potentiella följder för den ekonomiska aktiviteten och för finansinstituten. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare bedöma de potentiella systemriskerna med anknytning till en brådstörtad övergång och att vid behov föreslå nödvändiga krav på öppenhet på finansmarknaderna och på politik för att begränsa systemriskerna så mycket som möjligt.

31.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som den cirkulära ekonomin kommer att spela för att man ska uppnå ett koldioxidsnålt samhälle. Parlamentet konstaterar att åtgärder enbart inriktade på utsläppsminskning utan beaktande av bidraget från utbyggnaden av förnybar energi och effektiv resursanvändning kommer att förfela sin verkan. Mot bakgrund av råvaruexploateringens och avfallshanteringens inverkan på växthusgasutsläppen måste övergången till en modell för en global cirkulär ekonomi tas upp på lämpligt sätt av COP 22.

32.  Europaparlamentet framhäver vikten av ett enhetligt, systemiskt angreppssätt för utarbetandet och genomförandet av politiska åtgärder för att minska växthusgasutsläpp och av att i synnerhet bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt, mänskligt välbefinnande och resursförbrukning, eftersom resurseffektivitet både minskar växthusgasutsläpp och annan miljö- och resurspåverkan och samtidigt främjar hållbar tillväxt. En politik som endast fokuserar på att minska växthusgasutsläpp garanterar däremot inte samtidigt en effektivare användning av resurser. Parlamentet betonar att resurssnålhet möjliggör ekonomiska och miljömässiga vinster samt att den cirkulära ekonomin och en därmed sammanhängande lämplig hantering av naturresurser kan fungera som en viktig hävstång i klimatfrågan: en stor andel av energiförbrukningen hänger nämligen direkt samman med utvinning, förädling, transport, omvandling, användning och avfallshantering av resurser. Att öka resursproduktiviteten genom att stärka effektiviteten och att minska resursslöseriet genom återanvändning, återbruk och återvinning leder också till betydligt lägre resursförbrukning och samtidigt mindre växthusgasutsläpp. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till det arbete som utförs av den internationella resurspanelen.

Minskning av andra utsläpp än koldioxidutsläpp

33.  Europaparlamentet välkomnar G7-ledarnas förklaring som antogs vid toppmötet den 26–27 maj 2016 i Ise-Shima, Japan, där man betonar vikten av att begränsa utsläppen från kortlivade klimatpåverkande ämnen såsom sot, fluorkolväten och metan för att hjälpa till att minska takten på uppvärmningen på kort sikt.

34.  Europaparlamentet vill att en ambitiös global utfasning av fluorkolväten antas under 2016 inom ramen för Montrealprotokollet. Parlamentet erinrar om att EU har antagit ambitiös lagstiftning för att fasa ut fluorkolväten med 79 procent fram till 2030 eftersom klimatvänliga alternativ finns tillgängliga i stor utsträckning och deras potential bör utnyttjas fullt ut. Parlamentet noterar att utfasningen av fluorkolväten är en lätt och snabb begränsningsåtgärd i och utanför EU.

Industri och konkurrenskraft

35.  Europaparlamentet understryker att kampen mot klimatförändringarna har prioritet och bör föras över hela världen, samtidigt som man säkerställer energitrygghet och utvecklingen av en hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

36.  Europaparlamentet betonar att klimatrelaterade investeringar kräver ett stabilt och förutsägbart regelverk och tydliga politiska signaler.

37.  Europaparlamentet ser positivt på att Kina och andra stora konkurrenter till EU:s energiintensiva industrier inför utsläppshandel eller andra prissättningsmekanismer. Parlamentet anser att tills lika villkor uppnås bör EU bibehålla lämpliga och proportionerliga åtgärder för att säkerställa sin industris konkurrenskraft, och vid behov förhindra koldioxidläckage, med hänsyn till att energi-, industri- och klimatpolitik går hand i hand.

38.  Europaparlamentet understryker vikten av att bättre utnyttja de befintliga programmen och instrumenten såsom Horisont 2020-programmet, som är öppna för tredjeländer att delta i, i synnerhet inom områdena energi, klimatförändringar och hållbar utveckling och vikten av att integrera hållbarhet i relevanta program.

Energipolitiken

39.  Europaparlamentet uppmanar EU att utöva påtryckningar på det internationella samfundet att utan dröjsmål anta konkreta åtgärder, däribland en tidsplan för gradvis utfasning av miljömässigt eller ekonomiskt skadliga subventioner, inbegripet för fossila bränslen.

40.  Europaparlamentet betonar att mer ambitiösa mål för energieffektivitet i EU kan hjälpa till att uppnå ett ambitiöst klimatmål och samtidigt minska risken för koldioxidläckage.

41.  Europaparlamentet betonar vikten av energieffektivitet och förnybar energi för att minska utsläppen samt för ekonomiska besparingar, energitrygghet och förebyggande och lindrande av energifattigdom för att skydda och hjälpa utsatta och fattiga hushåll. Parlamentet efterlyser ett global främjande av energieffektivitetsåtgärder och utveckling av förnybara energikällor (t.ex. genom att stimulera egenproduktion och användning av förnybara energikällor) och påminner om att energieffektivitet och förnybara energikällor är två av de viktigaste målen i EU:s energiunion.

Forskning, innovation och digital teknik

42.  Europaparlamentet understryker att forskning och innovation inom klimatförändringar och anpassningsstrategier samt inom resurseffektiv och utsläppssnål teknik är nyckeln till att bekämpa klimatförändringarna på ett kostnadseffektivt sätt, minskar beroendet av fossila bränslen och bör främja användningen av returråvaror. Parlamentet efterlyser därför ett globalt åtagande att öka och fokusera investeringar på detta område.

43.  Europaparlamentet påminner om att forskning, innovation och konkurrenskraft är en av de fem pelarna i energiunionens strategi. Parlamentet konstaterar att EU är fast beslutet att förbli en global ledare på dessa områden och samtidigt utveckla ett nära vetenskapligt samarbete med internationella partner. Parlamentet betonar vikten av att skapa och bevara en stark innovationskapacitet, i både utvecklade länder och tillväxtekonomier, för införande av ren och hållbar energiteknik.

44.  Europaparlamentet påminner om den katalytiska roll som digital teknik kan spela i omvandlingen av energisystemet. Parlamentet understryker vikten av att utveckla energilagringstekniker som kommer att bidra till att minska koldioxidutsläppen inom energisektorn och sektorerna för uppvärmning och kylning av hushåll.

45.  Europaparlamentet understryker vikten av att öka antalet kvalificerade arbetstagare som är verksamma inom branschen och av att främja kunskap och bästa praxis för att stimulera skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen, och samtidigt stödja arbetskraftens övergång vid behov.

46.  Europaparlamentet efterlyser en bättre användning av teknik, t.ex. rymdsatelliter, för korrekt insamling av uppgifter om utsläpp, temperatur och klimatförändringar. Parlamentet pekar i synnerhet på Copernicusprogrammets bidrag. Parlamentet efterlyser också ett öppet samarbete och informationsutbyte mellan länder och att uppgifter görs tillgängliga för forskarsamhället.

Icke-statliga aktörers roll

47.  Europaparlamentet vill lyfta fram de åtgärder som vidtas av allt fler icke-statliga aktörer för utfasning av fossila bränslen och för att öka motståndskraften mot klimatförändringarna. Parlamentet betonar därför vikten av en strukturerad och konstruktiv dialog mellan regeringar, näringsliv, inklusive små och medelstora företag, städer, regioner, internationella organisationer, det civila samhället och akademiska institutioner, samt att dessa måste få delta i planeringen och genomförandet av klimatåtgärder för att mobilisera kraftfulla globala insatser för koldioxidsnåla och motståndskraftiga samhällen. Parlamentet ser positivt på att det upprättas en agenda för globala klimatåtgärder, som bygger vidare på åtgärdsagendan Lima–Paris och omfattar 70 initiativ från många aktörer i olika sektorer.

48.  Europaparlamentet betonar att Nazca (icke-statliga aktörers forum för klimatåtgärder) bör integreras fullt ut i UNFCCC-ramen. Parlamentet noterar att lokala och regionala myndigheter utgör de största bidragsgivarna till åtgärdsagendan Lima–Paris och till Nazca, och att de redan visat sitt engagemang vad gäller att nå resultat i fråga om Parisavtalets genomförande både när det gäller begränsning och anpassning, genom att säkerställa horisontell samordning och integrering av klimatförändringspolitiken, varvid lokalsamhällen och medborgare ges makt och processer för samhällsförändring och innovation främjas, framför allt genom initiativ såsom det globala borgmästaravtalet och samförståndsavtalet Under 2 MOU.

49.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att arbeta med det civila samhällets alla aktörer (institutioner, den privata sektorn, icke-statliga organisationer och närsamhället) för att utveckla minskningsinitiativ inom centrala sektorer (energi, teknik, stadsbyggnad, transport), liksom initiativ för anpassning och motståndskraft, i syfte att svara på anpassningsproblemen, framför allt i fråga om tillgång till vatten, livsmedelstrygghet och riskförebyggande. Parlamentet uppmanar alla myndigheter och aktörer inom det civila samhället att stödja och stärka denna åtgärdsagenda.

50.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att garantera att legitim lobbyverksamhet i samband med förhandlingarna om det kommande COP 22 präglas av maximal insyn och att alla berörda och officiellt erkända intressenter får lika tillgång till all erforderlig information.

51.  Europaparlamentet påminner parterna och även FN om att individuella åtgärder är lika viktiga som regeringars och institutioners agerande. Parlamentet efterlyser därför kampanjinsatser och åtgärder för att upplysa och informera allmänheten om de små och stora steg som kan bidra till att bekämpa klimatförändringarna i såväl utvecklade länder som utvecklingsländer.

Klimattålighet genom anpassning

52.  Europaparlamentet betonar att alla länder oundvikligen måste vidta anpassningsåtgärder om de ska kunna minimera de negativa effekterna och fullt ut utnyttja möjligheterna till en klimattålig tillväxt och hållbar utveckling. Parlamentet kräver att långsiktiga anpassningsmål ska fastställas i enlighet med detta. Parlamentet erinrar om att utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling, har bidragit minst till klimatförändringarna, samtidigt som de är de mest utsatta för klimatförändringarnas negativa effekter och har den minsta anpassningskapaciteten.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över EU:s strategi för klimatanpassning, som antogs 2013. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett rättsligt bindande instrument ifall de åtgärder som vidtas i medlemsstaterna anses vara otillräckliga.

54.  Europaparlamentet understryker de allvarliga negativa och ofta oåterkalleliga konsekvenserna av uteblivna åtgärder med tanke på att klimatförändringar påverkar alla regioner i världen på olika men högst skadliga sätt som leder till migrationsströmmar och förlust av människoliv samt ekonomiska, miljömässiga och sociala förluster. Parlamentet betonar att en samlad global politisk och ekonomisk påtryckning till förmån för innovationsverksamhet i teknik för ren och förnybar energi samt energieffektivitet är avgörande för att vi ska uppnå våra klimatmål och för att tillväxten ska främjas.

55.  Europaparlamentet kräver att problematiken med klimatflyktingar och dess omfattning, som en följd av klimatkatastrofer orsakade av den globala uppvärmningen, tas på allvar. Parlamentet noterar med oro att 166 miljoner människor tvingades lämna sina hem på grund av översvämningar, stormar, jordbävningar eller andra katastrofer mellan 2008 och 2013. En klimatrelaterad utveckling i delar av Afrika och Mellanöstern kan bidra till politisk instabilitet, ekonomiska påfrestningar och en upptrappning av flyktingkrisen i Medelhavsområdet.

56.  Europaparlamentet välkomnar insatserna från den internationella Warszawamekanismen för förlust och skada, som ska ses över vid COP 22. Parlamentet uppmanar mekanismen att fortsätta att stärka förståelsen av, och expertisen om, hur klimatförändringarnas effekter påverkar mönstren för migration, tvångsförflyttning och människors rörlighet, och att främja tillämpningen av sådan förståelse och expertis.

57.  Europaparlamentet uppmanar EU och alla andra länder att ta itu med människorättsdimensionen och de sociala konsekvenserna av klimatförändringarna, säkerställa skyddet för och främjandet av mänskliga rättigheter och solidaritet och ge stöd åt fattigare länder vilkas kapacitet belastas av klimatförändringarnas effekter.

Stöd till utvecklingsländer

58.  Europaparlamentet betonar hur viktig utvecklingsländernas roll också är för att uppnå målen i Parisavtalet och att dessa länder behöver hjälp att genomföra sina klimatplaner, genom att fullt ut utnyttja synergierna med de relativa målen för hållbar utveckling mellan de vidtagna klimatåtgärderna, handlingsplanen från Addis Abeba och 2030‑agendan.

59.  Europaparlamentet betonar behovet av att främja allmän tillgång till hållbar energi i utvecklingsländer, i synnerhet i Afrika, genom en förstärkt utbyggnad av förnybar energi. Afrika har tillgång till enorma naturresurser som kan garantera kontinenten energitrygghet. Parlamentet betonar att en del av Europas energi så småningom skulle kunna komma från Afrika om elsammanlänkningar upprättas på ett effektivt sätt.

60.  Europaparlamentet betonar att EU har den erfarenhet, kapacitet och globala räckvidd som krävs för att leda skapandet av den smartare, renare och mer motståndskraftiga infrastruktur som behövs för att klara av den globala övergång som Parisavtalet uppmuntrar till. Parlamentet uppmanar EU att stödja utvecklingsländernas ansträngningar i övergången till koldioxidsnåla samhällen som är mer inkluderande, socialt och miljömässigt hållbara, välmående och trygga.

Klimatfinansiering

61.  Europaparlamentet konstaterar att det behövs ytterligare insatser för att se till att målet på 100 miljarder US-dollar i klimatfinansiering uppnås senast 2020 och välkomnar att det fortsätts fram till 2025. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och samtliga parter som kan att fullgöra sina skyldigheter att tillhandahålla klimatfinansiering i syfte att stödja större insatser för minskade växthusgasutsläpp och anpassning till klimatförändringarnas effekter med tanke på hur omfattande och brådskande denna utmaning är. Parlamentet erkänner att det för en minimering av de farliga klimateffekterna kommer att krävas avsevärt större koldioxidsnåla, klimattåliga investeringar och insatser för att fasa ut bidragen till fossila bränslen. Parlamentet understryker betydelsen av att stimulera bredare finansiella flöden genom koldioxidprissättning och offentlig-privata partnerskap.

62.  Europaparlamentet efterlyser konkreta EU-åtaganden och internationella åtaganden om att tillgängliggöra ytterligare källor till klimatfinansiering, bland annat genom att en skatt på finansiella transaktioner införs, att en del utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem för perioden 2021–2030 avsätts för ändamålet och att intäkter från EU-åtgärder och internationella åtgärder mot luftfartens och sjöfartens utsläpp anslås till internationell klimatfinansiering och till den gröna klimatfonden, bland annat till projekt för teknisk innovation.

63.  Europaparlamentet välkomnar Parisavtalets åtagande att göra alla finansiella flöden förenliga med låga växthusgasutsläpp och klimattålig utveckling. Parlamentet anser att detta fordrar att EU utan dröjsmål tar itu med de finansiella flödena till fossila bränslen och infrastruktur som leder till höga koldioxidutsläpp.

64.  Europaparlamentet ser fram emot en positiv dialog där man hittar sätt att öka de finansiella resurserna och stödja ökade begränsningar av klimatförändringarna från alla parter. Parlamentet påpekar att alla parter, donatorer och mottagare bär ett ansvar att samarbeta för att öka stödet och göra det mer tillgängligt och effektivt.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en heltäckande bedömning av Parisavtalets möjliga konsekvenser för EU:s budget och att utarbeta en för ändamålet avsedd automatisk finansieringsmekanism på EU-nivå, som ger ytterligare och lämpligt stöd i riktning mot EU:s rättvisa andel av uppnåendet av det globala klimatfinansieringsmålet på 100 miljarder US-dollar.

66.  Europaparlamentet efterlyser en prissättning av koldioxid på bred basis som ett globalt tillämpligt instrument för att hantera utsläpp, samt att intäkter, dels från utsläppshandel, dels från koldioxidprissättning av bränslen som används vid internationella transporter, anslås till klimatrelaterade investeringar. Parlamentet vill dessutom att jordbruksstödet delvis används för att garantera investeringar i produktion och användning av förnybar energi på jordbruken. Parlamentet framhåller vikten av att mobilisera kapital från den privata sektorn och få till stånd nödvändiga investeringar i koldioxidsnål teknik. Parlamentet vill att myndigheter och offentliga och privata finansinstitut, bland dem banker, pensionsfonder och försäkringsföretag, på bred front ska gå in för att anpassa sin praxis för utlåning och investering med målet om att uppvärmningen ska begränsas till under 2 °C, samt för att avveckla investeringar i fossila bränslen, bland annat genom att frångå exportkrediter för sådana investeringar. Parlamentet efterfrågar särskilda offentliga garantier till förmån för gröna investeringar, tillsammans med märken och skatteförmåner för gröna investeringsfonder, samt utfärdande av gröna obligationer.

67.  Europaparlamentet understryker vikten av att utbyta praxis om integrations- och hållbarhetsfrågor i de finansiella sektorerna, både internationellt och på europeisk nivå, och vill att märkning av finansiella produkter övervägs, som genomförs via en bedömning av och rapport om produktens exponering mot klimatrelaterade risker samt dess bidrag till övergången till ett koldioxidsnålt samhälle, så att investerare kan ges tillförlitlig och kortfattad information om utomfinansiella frågor.

Klimatdiplomati

68.  Europaparlamentet välkomnar EU:s fortsatta fokus på klimatdiplomati, som är mycket viktigt för att höja klimatåtgärdernas profil i partnerländer och inför världsopinionen. Parlamentet understryker att EU, dess medlemsstater och Europeiska utrikestjänsten har en enorm utrikespolitisk kapacitet och måste visa ledarskap i klimatforum. Parlamentet betonar att ambitiösa och brådskande klimatåtgärder samt genomförandet av åtagandena från COP 21 måste förbli en av EU:s prioriteringar i dess bilaterala och biregionala högnivådialoger med partnerländer, G7, G20, FN och andra internationella forum.

69.  Europaparlamentet uppmanar EU att inrikta sin klimatdiplomati på att se till att man skapar en robust struktur för Parisavtalet.

Europaparlamentet

70.  Europaparlamentet åtar sig att ratificera Parisavtalet så fort som möjligt, att använda sin internationella roll och sitt medlemskap i internationella parlamentariska nätverk för att konsekvent sträva efter framsteg mot en snabb ratificering och ett snabbt genomförande av Parisavtalet.

71.  Europaparlamentet anser att eftersom parlamentet måste godkänna alla internationella överenskommelser måste parlamentet vara väl integrerat i EU:s delegation. Parlamentet förväntar sig därför att få närvara vid EU:s samordningsmöten i Marrakech och att få garantier för tillgång till alla förberedande dokument från och med att förhandlingarna inleds.

o
o   o

72.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament och sekretariatet för UNFCCC, med en begäran om att resolutionen ska spridas till alla parter i konventionen som inte är medlemmar i EU.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0359.


Genomförande av förordningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel
PDF 355kWORD 51k
Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om genomförande av förordningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel (förordning (EG) nr 1935/2004) (2015/2259(INI))
P8_TA(2016)0384A8-0237/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 av den 27 oktober 2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel och om upphävande av direktiven 80/590/EEG och 89/109/EEG(1),

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 2023/2006 av den 22 december 2006 om god tillverkningssed när det gäller material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel(2),

–  med beaktande av kommissionens förordning (EU) nr 10/2011 av den 14 januari 2011 om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel(3),

–  med beaktande av den bedömning som gjordes av Europaparlamentets utredningstjänst i maj 2016 av genomförandet på EU-nivå av förordning (EG) nr 1935/2004 om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel(4),

–  med beaktande av resultaten från seminariet om material som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel och hur livsmedelssäkerheten och teknisk innovation kan säkerställas i framtiden, som hölls den 26 januari 2016 i Europaparlamentet(5),

–  med beaktande av kommissionens lägesöversikt över blandningars toxicitet(6),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till rådet Kombinationseffekter av kemikalier – Kemikalieblandningar (COM(2012)0252),

–  med beaktande av de slutsatser som antogs av rådet (miljö) den 22 december 2009 om kombinationseffekter av kemikalier(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser(8), där det bland annat framhålls att EU bör hantera kombinationseffekter av kemikalier och den oro som rör hormonstörande ämnen i all relevant unionslagstiftning,

–  med beaktande av en bedömning av rapporten State of the science of endocrine disrupting chemicals – 2012, framställd för Förenta nationernas miljöprogram (UNEP) och Världshälsoorganisationen (WHO)(9),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG(10) (Reachförordningen),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0237/2016), och av följande skäl:

A.  I förordning (EG) nr 1935/2004 (ramförordningen) fastställs allmänna säkerhetskrav för alla material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel för att säkerställa att ämnen inte överförs till livsmedlet i sådana mängder att de utgör en risk för människors hälsa, medför en oacceptabel förändring av livsmedlets sammansättning eller försämrar dess organoleptiska egenskaper.

B.  I bilaga I till ramförordningen förtecknas 17 material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel som kan omfattas av särskilda åtgärder.

C.  Endast fyra av 17 material omfattas av särskilda EU-åtgärder: plast (inklusive återvunnen plast), keramik, cellulosaregenerat och aktiva och intelligenta material.

D.  Det finns ett stort behov av en översyn av vissa specifika EU-åtgärder, särskilt rådets direktiv 84/500/EEG om keramiska produkter.

E.  För övriga 13 material som förtecknas i bilaga I har medlemsstaterna fortfarande möjlighet att anta nationella bestämmelser.

F.  Många medlemsstater har redan infört eller arbetar för närvarande med olika åtgärder för övriga material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. För de nationella åtgärderna fungerar inte principen om ömsesidigt erkännande, och en välfungerande inre marknad samt ett starkt hälsoskydd, något som föreskrivs i ramförordningen och fördragen, kan därför inte säkerställas.

G.  Material som inte regleras av särskilda EU-åtgärder kan utgöra en risk för folkhälsan och leda till förlorat konsumentförtroende, osäkerhet om rättsläget och ökade efterlevnadskostnader för operatörer – kostnader som ofta förs över på konsumenterna längre ner i försörjningskedjan – och därmed hindras konkurrenskraft och innovation. Enligt den bedömning som gjordes av Europaparlamentets utredningstjänst i maj 2016 finns det en bred enighet mellan alla relevanta intressenter om att bristen på enhetliga åtgärder är skadlig för folkhälsan, miljöskyddet och den interna marknadens smidiga funktion.

H.  Principerna om bättre lagstiftning bör inte försena någon åtgärd som syftar till att avvärja eller minska potentiellt allvarliga eller oåterkalleliga konsekvenser för människors hälsa och/eller miljön, såsom krävs enligt försiktighetsprincipen i EU-fördragen.

I.  Hormonstörande ämnen och genotoxiska ämnen i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel är särskilt problematiska för både folkhälsan och miljön. Hormonstörande eller genotoxiska egenskaper kan för närvarande inte förutses på ett tillförlitligt sätt utifrån den kemiska sammansättningen, och därför bör biologiska tester uppmuntras som en frivillig förvarnande åtgärd för att garantera säkerheten hos kemiskt komplexa material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Forskning om utvecklingen av både analytiska och toxikologiska tester bör uppmuntras för att säkerställa robusta och kostnadseffektiva säkerhetsbedömningar av material avsedda att komma i kontakt med livsmedel till gagn för konsumenterna, miljön och tillverkarna.

J.  Skadliga mikroorganismer (patogena eller förruttnelse) som kan finnas som föroreningar i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och de biocider som kan användas för att minska deras antal utgör också en risk för folkhälsan.

K.  Vissa livsmedel kommer under lång tid i kontakt med mycket olika slags förpackningsmaterial.

L.  Bättre samordning av alla bestämmelser som är viktiga för hanteringen av material avsedda att komma i kontakt med livsmedel skulle kunna stärka skyddet av konsumenternas hälsa och minska den miljöpåverkan som material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, och särskilt förpackningar, har.

M.  En bättre samordning av alla bestämmelser som påverkar material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, inbegripet Reachförordningen, skulle göra den cirkulära ekonomin effektivare.

N.  Särskilda åtgärder bör grunda sig på vetenskapliga belägg. Flera vetenskapliga olösta frågor kvarstår och det behövs därför mer forskning.

O.  Enligt Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) är nanoteknik och nanomaterial en ny teknisk utveckling och material avsett att komma i kontakt med livsmedel är en sektor där användningen av nanomaterial förekommer. Nanomaterialens särskilda egenskaper kan påverka deras toxikokinetiska och toxikologiska profiler, men det finns bara begränsad information tillgänglig när det gäller de här aspekterna. Det finns även osäkerheter som härrör från svårigheten att karakterisera, upptäcka och mäta nanomaterial i livsmedel och i biologiska matriser, samt från den begränsade tillgången till toxicitetsuppgifter och testmetoder.

P.  Hälso- och miljöriskanalyser på EU-nivå är för närvarande begränsade till analyser av enskilda ämnen och ignorerar villkoren i verkligheten med kombinerad och kumulativ exponering från olika vägar och produkttyper, även kallad cocktail- eller kombinationseffekt.

Q.  Enligt en rekommendation från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO)/WHO (2009)(11) bör exponeringsanalyser omfatta såväl allmänheten som kritiska grupper som är sårbara eller förväntas utsättas för större exponering än allmänheten (t.ex. spädbarn och barn).

R.  Spårbarheten för material avsedda att komma i kontakt med livsmedel bör säkerställas i alla stadier av leveranskedjan för att underlätta kontroller, återkallande av defekta produkter, konsumentinformation och fastställande av ansvar.

S.  Märkning är ett mycket direkt och effektivt redskap för att informera konsumenten om en produkts egenskaper.

T.  En övergripande strategi för ämnen i alla ekonomiska sektorer ger konsekvens i lagstiftningen och förutsebarhet för företagen.

U.  Utvecklingen av enhetliga testmetoder i EU för alla material avsedda att komma i kontakt med livsmedel skulle bidra till ett starkare hälso- och miljöskydd i hela EU.

V.  Införandet av en säkerhetskontroll för färdigtillverkade produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel skulle kunna vara en möjlighet att komplettera vissa särskilda åtgärder.

Genomförande av EU-lagstiftningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel – framgångar och brister

1.  Europaparlamentet bekräftar att ramförordningen utgör en solid rättslig grund och att förordningens mål fortfarande är relevanta.

2.  Europaparlamentet understryker att stor vikt bör läggas vid att besluta om särskilda åtgärder för de 13 material som ännu inte regleras på EU-nivå, men att alla relevanta intressenter påpekar att det förekommer brister i genomförandet och upprätthållandet av befintlig lagstiftning.

3.  Europaparlamentet ser fram emot den kommande översynen från kommissionens gemensamma forskningscentrum av de nationella bestämmelserna som medlemsstaterna antagit för icke-harmoniserade material. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda översynen som en utgångspunkt för utarbetandet av de åtgärder som krävs.

4.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vid utarbetandet av de åtgärder som krävs ta hänsyn till Europaparlamentets utredningstjänsts studie och de nationella åtgärder som redan finns eller håller på att utarbetas.

5.  Europaparlamentet påpekar att med tanke på förekomsten av de omnämnda materialen på EU:s marknad och den risk de utgör för folkhälsan och för att bevara den inre marknaden för både livsmedel och livsmedelsprodukter, bör kommissionen skyndsamt prioritera att utarbeta särskilda EU-åtgärder för papper och kartong, lack och beläggningar, metaller och legeringar samt bläck och lim.

6.  Europaparlamentet understryker att särskild uppmärksamhet bör fästas vid de material avsedda för kontakt med livsmedel, oavsett om de har direkt eller indirekt kontakt med livsmedel, som har högre risk för migration, till exempel material som omger vätskor och livsmedel med hög fetthalt samt material som är i kontakt med livsmedel under en lång tidsperiod.

7.  Europaparlamentet anser att om ytterligare särskilda åtgärder vidtas på EU-nivå kan det uppmuntra företag att utveckla säkra material avsedda för livsmedel som kan återanvändas och återvinnas, vilket bidrar till EU:s satsning på en effektivare cirkulär ekonomi. En förutsättning för detta är bättre spårbarhet och utfasning av ämnen i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel som kan utgöra en risk för folkhälsan.

8.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att användningen av material avsedda att komma i kontakt med livsmedel som framställts av återvunna produkter och genom återanvändning av material avsedda att komma i kontakt med livsmedel inte får leda till ett högre antal föroreningar och/eller rester i slutprodukten.

9.  Europaparlamentet är övertygat om att det mot bakgrund av EU:s fokus på en övergång till en cirkulär ekonomi bör utvecklas bättre synergieffekter mellan ramförordningen om material avsedda för kontakt med livsmedel och den cirkulära ekonomin, vilka bör omfatta särskilda åtgärder på EU-nivå för papper och kartong som återvinns. Parlamentet konstaterar att det finns en gräns för det antal gånger som återvunna produkter av papper och kartong kan återanvändas, och att det därför behövs en stabil tillförsel av nya träfiber.

10.  Europaparlamentet stöder, med tanke på risken för migration av mineraloljor till livsmedel från material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och produkter gjorda av papper och kartong, ytterligare forskning som ska förhindra sådan migration, i väntan på särskilda åtgärder och ett eventuellt förbud mot mineraloljor i bläck.

11.  Europaparlamentet stöder höjningen av målen för materialåtervinning och återanvändning för alla material i kommissionens förslag till direktiv om ändring av direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall (COM(2015)0596). Parlamentet påminner emellertid kommissionen om att målen för materialåtervinning och återanvändning måste åtföljas av lämpliga kontrollåtgärder för att garantera säkerheten hos material som kommer i kontakt med livsmedel.

12.  Europaparlamentet betonar den svåra situationen för små och medelstora företag i produktionskedjan, eftersom de på grund av att det saknas lagstiftning inte kan få eller lämna information som garanterar att deras produkter är säkra.

13.  Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att medlemsstaterna involverar alla relevanta intressenter i processen när specifika säkerhetsåtgärder för material avsedda att komma i kontakt med livsmedel föreslås.

14.  Europaparlamentet inser att den rådande paradigmen för utvärdering av säkerheten hos material avsedda att komma i kontakt med livsmedel är otillräcklig, eftersom det finns en allmän underskattning av den roll som dessa material spelar för förorening av livsmedel och en brist på information om människors exponering.

Riskbedömning

15.  Europaparlamentet är medvetet om den viktiga roll som Efsa spelar för riskbedömning av ämnen som används i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och som regleras av särskilda åtgärder. Riskbedömningen av ett särskilt ämne innebär kostnader och Efsa har begränsade resurser. Kommissionen uppmanas därför att öka finansieringsnivån för Efsa med tanke på det extra arbete som krävs med beaktande av det ökade behovet av riskanalyser enligt beskrivningen nedan.

16.  Europaparlamentet uppmanar Efsa och Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) att i större utsträckning samarbeta och samordna arbetet för att effektivt utnyttja de befintliga medlen till att göra en omfattande bedömning.

17.  Europaparlamentet erkänner att man för en korrekt bedömning av risken med material avsedda att komma i kontakt med livsmedel måste ta hänsyn både till ämnen som används vid framställningen och beredningen och oavsiktligt tillförda ämnen, inbegripet orenheter från avsiktligt tillförda ämnen och övriga ämnen som uppstår till följd av kemiska reaktioner. Därför måste utgångsämnen tydligt anges till Efsa och till de relevanta myndigheterna i medlemsstaterna. Parlamentet betonar också vikten av samarbete mellan vetenskapliga organ/laboratorier, och välkomnar Efsas avsikt att lägga större fokus på färdiga material och produkter och tillverkningsprocesser snarare än på de ämnen som används.

18.  Europaparlamentet betonar vikten av ytterligare vetenskapliga undersökningar om oavsiktligt tillförda ämnen, eftersom deras identitet och struktur, särskilt i plast, till skillnad från kända farliga ämnen ofta är okänd.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över beläggen för i) nuvarande antaganden som har gjorts om ämnens migration genom funktionella hinder ii) tröskelkoncentrationen på 10 ppb för migrerande ämnen i livsmedel som används av vissa företag och behöriga myndigheter för att avgöra vilka kemikalier som måste riskanalyseras iii) hur stor utsträckning funktionella hinder blir mindre effektiva under långa förvaringsperioder, eftersom de bara kan sakta ner migrationen iv) nuvarande antagande om molekylstorlek som påverkar den kemiska absorptionen genom tarmen.

20.  Europaparlamentet uppmanar Efsa och kommissionen att utvidga begreppet sårbara grupper till att även omfatta gravida och ammande kvinnor samt att inkludera de potentiella effekterna av exponering för små doser och icke-monotona dosresponser i riskbedömningskriterierna.

21.  Europaparlamentet beklagar att Efsa i sitt nuvarande riskbedömningsförfarande inte beaktar den s.k. cocktaileffekten eller effekten av upprepad, ackumulerad och samverkande exponering för material avsedda att komma i kontakt med livsmedel samt andra källor, vilket kan orsaka negativa effekter om halterna av de enskilda substanserna i blandningen är låga, och uppmanar med kraft Efsa att göra det fortsättningsvis. Parlamentet uppmanar också med kraft kommissionen att beakta detta, också under en lång tidsperiod, vid fastställandet av migrationsgränser som anses säkra för människors hälsa.

22.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare vetenskapliga undersökningar om samverkan av olika kemikalier.

23.  Europaparlamentet beklagar att Efsa ännu inte har tagit hänsyn till att det kan förekomma skadliga mikroorganismer i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, och uppmanar därför Efsas panel för biologiska faror att undersöka frågan om mikroorganismer i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel genom att avge ett yttrande över frågan.

24.  Europaparlamentet framhåller att material avsedda att komma i kontakt med livsmedel omfattas av tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 528/2012(12) (förordningen om biocidprodukter) då biocider kan förekomma i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel för att hålla ytan fri från mikrobiell kontaminering (desinfektionsmedel) och ha en konserverande effekt på livsmedlet (konserveringsmedel). Olika typer av biocider i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel omfattas dock av olika rättsliga regelverk beroende på vilken typ av biocid det handlar om och riskbedömningen måste genomföras av Echa eller Efsa, eller båda byråerna.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa samstämmigheten mellan de olika lagstiftningarna som reglerar material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och biocidprodukter samt att klargöra Echas och Efsas roller i detta avseende. Parlamentet uppmanar även kommissionen att utarbeta en harmoniserad och konsoliderad metod för övergripande bedömning och godkännande av ämnen som används som biocider i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, i syfte att förhindra överlappning, oklarheter i lagstiftningen och dubbelarbete.

26.  Europaparlamentet uppmanar Efsa att ta hänsyn till att livsmedelsproduktionsanläggningar utpekades av vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker (SCENIHR) 2009 som kritiska områden där bakterier som är resistenta mot både antibiotika och biocider utvecklas. Därför kan material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och som innehåller biocider bidra till förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier hos människor.

27.  Europaparlamentet understryker att material avsedda att komma i kontakt med livsmedel utgör en stor källa till människors exponering för kemikalier med farliga egenskaper, däribland perfluorerade föreningar och hormonstörande kemikalier som t.ex. ftalater och bisfenoler, som har kopplats till kroniska sjukdomar samt reproduktiva hälsoproblem, ämnesomsättningsrubbningar, allergier och störningar i nervsystemet. Migration av sådana kemikalier i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel är särskilt bekymmersam på grund av att det finns en risk för att de orsakar skada även vid extremt låga doser.

28.  Europaparlamentet noterar med oro de ökade hälsoeffekterna som ämnen som används i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel kan ha på spädbarn och små barn.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda klyftan mellan Reach och lagstiftningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel vad gäller säkerhetsbedömningen genom att ålägga företag att utföra säkerhetsbedömningar av hälsoeffekterna av att utsättas för kemikalier som används i material som kommer i kontakt med livsmedel under produktion, användning och distribution. Detta bör klargöras i förordning (EG) nr 1935/2004.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa större samstämmighet mellan Reach och lagstiftningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, särskilt vad gäller ämnen som i Reach klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen (kategorierna 1A, 1B och 2) eller ämnen som inger mycket stora betänkligheter och säkerställa att skadliga ämnen som enligt Reach ska fasas ut också fasas ut i material avsedda att komma kontakt med livsmedel. För att all fara för folkhälsan ska kunna uteslutas måste kommissionen regelbundet informera och uppdatera parlamentet och rådet om vissa potentiellt skadliga ämnen (såsom ämnen som inger mycket stora betänkligheter, cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen, bioackumulerande kemikalier eller vissa kategorier av hormonstörande kemikalier) som ska förbjudas eller fasas ut enligt Reach eller annan lagstiftning fortfarande används i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Kommissionen uppmanas att överväga att inkludera bisfenol A (BPA) bland de ämnen som klassificeras som ämnen som inger mycket stora betänkligheter.

31.  Europaparlamentet noterar att kommissionen den 15 juni 2016 offentliggjorde vetenskapliga kriterier för att fastställa hormonstörande egenskaper hos verksamma ämnen som används i biocidprodukter och växtskyddsmedel. Parlamentet betonar dock att det behövs övergripande kriterier för alla produkter, även material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, och uppmanar kommissionen att utan dröjsmål lägga fram sådana kriterier. När kriterierna har trätt i kraft bör de beaktas i riskbedömningsförfarandet för material avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

32.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen i enlighet med Efsas senaste yttrande äntligen har tillkännagett sin plan att införa en migrationsgräns på 0,05 mg/kg för bisfenol A för plastförpackningar och plastbehållare samt för lack och beläggningar som används i metallbehållare. Många av Efsas omprövningar under det senaste årtiondet har inte effektivt tagit upp alla problem när det gäller hälsa och Efsa kommer 2017 att ompröva(13) faran med bisfenol A på nytt, efter offentliggörandet av en rapport som aktualiserar att nuvarande tolerabelt dagligt intag (TDI) inte skyddar foster eller spädbarn mot effekterna av bisfenol A på immunsystemet. Parlamentet rekommenderar att konsumenterna ska rådas att minska sin exponering för bisfenol A från livsmedel eller andra källor och kräver ett förbud mot bisfenol A i alla material avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

33.  Europaparlamentet bekräftar, på grundval av 2015 års forsknings- och politikrapport från kommissionens gemensamma forskningscentrum, att tungmetaller migrerar in i livsmedel. Parlamentet förstår att kommissionen ser över gränserna för bly och kadmium i rådets direktiv 84/500/EEG om keramiska produkter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om lägre gränser för utsläpp av kadmium och bly och beklagar att översynen av direktiv 84/500/EEG ännu inte har diskuterats i parlamentet och rådet.

34.  Europaparlamentet stöder forsknings- och innovationsinitiativ som syftar till att utveckla nya ämnen för användning i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, som är bevisat säkra för människors hälsa. Parlamentet betonar dock att för närvarande bör säkrare alternativ inte innehålla bisfenol S som ersättning för bisfenol A, eftersom bisfenol S kan ha en toxikologisk profil som liknar bisfenol A(14).

35.  Europaparlamentet stöder i synnerhet ytterligare forskning om nanomaterial då det fortfarande råder tvivel kring deras effekter och migration och deras påverkan på människors hälsa. Parlamentet anser därför att nanomaterial bör bli föremål för en godkännandebedömning för användning inte enbart i plastmaterial utan även i alla material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, och inte endast bör bedömas i bulk.

36.  Europaparlamentet betonar att marknadshinder, och i synnerhet framställningar om godkännande i enlighet med olika nationella bestämmelser, leder till att möjligheter att förbättra livsmedelssäkerheten genom innovationer går förlorade.

Spårbarhet

37.  Europaparlamentet anser att en förklaring om överensstämmelse kan vara ett effektivt verktyg för att material avsedda att komma i kontakt med livsmedel ska överensstämma med relevanta regler. Parlamentet rekommenderar att alla material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, både harmoniserade och icke-harmoniserade, åtföljs av en förklaring om överensstämmelse och relevant dokumentation, vilket är fallet i dag med de material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, för vilka särskilda åtgärder har antagits. Villkoren för användning bör avspeglas bättre i relevanta förklaringar om överensstämmelse.

38.  Europaparlamentet beklagar dock att även om förklaringarna om överensstämmelse är obligatoriska är de inte alltid tillgängliga för kontroll av efterlevnaden, och att när de är tillgängliga är kvaliteten inte alltid tillräckligt hög för att de ska vara en tillförlitlig källa till dokumentation för överensstämmelse.

39.  Europaparlamentet kräver att spårbarheten och överensstämmelsen för material avsedda att komma i kontakt med livsmedel som importeras från tredjeländer ska öka genom krav på korrekta och fullständiga identifikationshandlingar och förklaringar om överensstämmelse. Importerade material avsedda att komma i kontakt med livsmedel måste uppfylla EU:s normer för att skydda folkhälsan och säkerställa lojal konkurrens.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa obligatorisk märkning av avsiktlig förekomst av nanomaterial i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och att införa obligatorisk märkning av innehållet i materialen avsedda för att komma i kontakt med livsmedel som används för ekologiska produkter och produkter som är avsedda för kritiska grupper.

Överensstämmelse, upprätthållande och kontroller

41.  Europaparlamentet uttrycker oro över att upprätthållandet av lagstiftningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel varierar så stort inom EU. Parlamentet framhåller vikten av att utarbeta EU-riktlinjer för material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, vilket skulle underlätta ett harmoniserat och enhetligt genomförande och bättre kontroll av efterlevnaden i medlemsstaterna. Parlamentet understryker därför vikten av informationsutbyte mellan medlemsstater. Parlamentet anser att andra icke-rättsliga alternativ, såsom självbedömning inom näringslivet, bör komplettera åtgärder för att förbättra efterlevnaden av ramförordningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

42.  Europaparlamentet anser att det går att skapa en enhetlig hög skyddsnivå för människors hälsa genom ytterligare harmonisering av material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

43.  Europaparlamentet rekommenderar att man inför gemensamma EU-normer för analytisk prövning av vissa material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel för att företag och behöriga myndigheter i hela EU ska göra undersökningar med samma metoder. Parlamentet noterar att införandet av enhetliga testmetoder skulle garantera att material avsedda att komma i kontakt med livsmedel behandlas lika på hela den inre marknaden, och på så sätt säkerställa förbättrade övervakningsstandarder och högre skyddsnivåer.

44.  Europaparlamentet betonar att det är varje medlemsstats ansvar att kontrollera företag som producerar eller importerar material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Det är dock beklagligt att vissa medlemsstater inte kräver av företag att de registrerar sin företagsverksamhet och därmed ger sådana företag möjlighet att kringgå överensstämmelsekontroller. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de medlemsstater som inte redan har gjort detta ålägger alla företag som producerar eller importerar material avsedda att komma i kontakt med livsmedel att officiellt registrera sin företagsverksamhet i överensstämmelse med översynen av förordning (EG) nr 882/2004. Parlamentet är medvetet om att det i ett flertal medlemsstater finns lämpliga registreringsmekanismer som kan fungera som exempel på bästa praxis.

45.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utföra officiella kontroller oftare och mer effektivt på grundval av risken för brist på efterlevnad samt de befintliga hälsoriskerna, samtidigt som hänsyn tas till mängden livsmedel, målkonsumenten och den tid det har varit i kontakt med materialet samt typen av material, temperatur och eventuella andra relevanta faktorer.

46.  Europaparlamentet vidhåller att medlemsstaterna måste se till att de har nödvändig utbildad personal och utrustning för att genomföra enhetliga, kraftfulla och systematiska kontroller samt ett system av avskräckande påföljder vid brist på efterlevnad, i överensstämmelse med översynen av förordning (EG) nr 882/2004.

47.  Europaparlamentet efterlyser bättre samarbete och samordning mellan medlemsstaterna och kommissionen om systemet för snabb varning för livsmedel och foder, så att folkhälsorisker kan hanteras snabbt och effektivt.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare undersöka möjligheten med en säkerhetskontroll för färdigtillverkade produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel eller andra godkännandeförfaranden för produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

49.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens plattform ”Bättre utbildning för säkrare livsmedel”. Parlamentet föreslår att plattformen utökas ytterligare.

o
o   o

50.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 338, 13.11.2004, s. 4.
(2) EUT L 384, 29.12.2006, s. 75.
(3) EUT L 12, 15.1.2011, s. 1.
(4) PE581.411
(5) PE578.967
(6) Kortenkamp 2009. http://ec.europa.eu/environment/chemicals/effects/pdf/report_mixture_toxicity.pdf
(7) http://register.consilium.europa.eu/doc/srv?l=EN&f=ST%2017820%202009%20INIT
(8) EU:s sjunde miljöhandlingsprogram: EUT L 354, 28.12.2013, s. 171, http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:32013D1386
(9) http://www.who.int/ceh/publications/endocrine/en/
(10) EUT L 396, 30.12.2006, s. 1.
(11) Recent developments in the risk assessment of chemicals in food and their potential impact on the safety assessment of substances used in food contact materials – EFSA Journal 2016;14(1):4357 [28 ff.] https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4357.
(12) EUT L 167, 27.6.2012, s. 1.
(13) https://www.efsa.europa.eu/en/press/news/160426a?utm_content=hl&utm_source=EFSA+Newsletters&utm_campaign=3bd764133f-HL_20160428&utm_medium=email&utm_term=0_7ea646dd1d-3bd764133f-63626997
(14) Kommittén för socioekonomisk analys, Opinion on an Annex XV dossier proposing restrictions on Bisphenol A. s.13. http://www.echa.europa.eu/documents/10162/13641/bisphenol_a_seac_draft_opinion_en.pdf


Årsrapport 2014 om kontroll av unionsrättens tillämpning
PDF 175kWORD 49k
Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om kontroll av unionsrättens tillämpning: Årsrapport 2014 (2015/2326(INI))
P8_TA(2016)0385A8-0262/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den 32:a årsrapporten om kontroll av unionsrättens tillämpning 2014 (COM(2015)0329),

–  med beaktande av kommissionens utvärderingsrapport för projektet ”EU Pilot” (COM(2010)0070),

–  med beaktande av kommissionens andra utvärderingsrapport för EU Pilot-projektet (COM(2011)0930),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 mars 2002 om klagandens ställning i ärenden om överträdelser av gemenskapsrätten (COM(2002)0141),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 april 2012 Uppdatering av klagandens ställning i ärenden om unionsrättens tillämpning (COM(2012)0154),

–  med beaktande av ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen,

–  med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om 30:e och 31:a årsrapporterna om kontrollen av EU-rättens tillämpning (2012-2013)(1),

–  med beaktande av artiklarna 52 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för framställningar (A8-0262/2016), och av följande skäl:

A.  I artikel 17 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) fastställs att kommissionens grundläggande roll är att vara ”fördragens väktare”.

B.  Enligt artikel 6.1 i EU-fördraget har Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna) samma rättsliga värde som fördragen, och den riktar sig till EU:s institutioner, organ och byråer samt till medlemsstaterna när dessa tillämpar unionsrätten (artikel 51.1 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna).

C.  Enligt artikel 258 första och andra styckena i EUF-fördraget ska kommissionen avge ett motiverat yttrande till en medlemsstat om kommissionen anser att den medlemsstaten har underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt fördragen. Kommissionen får föra ärendet vidare till Europeiska unionens domstol om medlemsstaten inte rättar sig efter yttrandet inom den tid som kommissionen angett.

D.  Enligt ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen ska parlamentet informeras om alla överträdelseförfaranden som baseras på formella underrättelser, men detta omfattar inte det informella EU Pilot-förfarande som genomförs innan formella överträdelseförfaranden inleds.

E.  Kommissionen åberopar artikel 4.3 i EU-fördraget och principen om lojalt samarbete mellan unionen och medlemsstaterna för att fullgöra sin skyldighet gällande tystnadsplikt gentemot medlemsstaterna i EU Pilot-förfaranden.

F.  EU Pilot-förfaranden ska möjliggöra närmare och mer konsekvent samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna så att brott mot unionsrätten, om möjligt, kan lösas på ett tidigare stadium utan att man behöver ta till formella överträdelseförfaranden.

G.  2014 mottog kommissionen 3 715 klagomål om eventuella överträdelser av unionsrätten, och de medlemsstater som var föremål för flest klagomål var Spanien (553), Italien (475) och Tyskland (276).

H.  2014 inledde kommissionen 893 nya överträdelseförfaranden, där Grekland (89), Italien (89) och Spanien (86) var de medlemsstater som det största antalet öppna ärenden gällde.

I.  I artikel 41 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna anges att rätten till god förvaltning innebär att var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av institutionerna, och i artikel 298 i EUF‑fördraget anges att unionens institutioner, organ och byråer ska stödja sig på en öppen, effektiv och oberoende europeisk administration när de fullgör sina uppgifter.

1.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen, enligt artikel 17 i EU-fördraget, är ansvarig för att säkerställa tillämpningen av unionsrätten, inklusive EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna (artikel 6.1 i EU-fördraget), vars bestämmelser riktar sig till EU:s institutioner, organ och byråer samt till medlemsstaterna när dessa tillämpar unionsrätten.

2.  Europaparlamentet erkänner att det främsta ansvaret för korrekt genomförande och tillämpning av EU-lagstiftningen ligger hos medlemsstaterna, men påpekar att detta inte fråntar EU-institutionerna skyldigheten att respektera primär unionsrätt när de producerar sekundär unionsrätt.

3.  Europaparlamentet betonar kommissionens väsentliga roll i att övervaka unionsrättens tillämpning och lägga fram sin årsrapport för parlamentet och rådet. Kommissionen uppmanas att fortsatt ha en aktiv funktion när det gäller att ta fram olika verktyg för att förbättra genomförandet, upprätthållandet och efterlevnaden av unionsrätten i medlemsstaterna, samt att, utöver uppgifterna om genomförandet av EU-direktiv, tillhandahålla uppgifter om genomförandet av EU-förordningar i sin nästa årsrapport.

4.  Europaparlamentet erkänner att det främsta ansvaret för korrekt genomförande och tillämpning av EU-lagstiftningen ligger hos medlemsstaterna, och betonar att medlemsstaterna vid genomförande av EU-lagstiftning även fullt ut måste respektera de grundläggande värdena och rättigheterna enligt fördragen och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet påminner om att kontrollen och utvärderingen av unionsrättens tillämpning är kommissionens ansvar, och uppmanar i detta avseende ännu en gång medlemsstaterna att systematiskt använda jämförelsetabeller, men påpekar samtidigt att detta inte fråntar EU-institutionerna skyldigheten att respektera primär unionsrätt när de producerar sekundär unionsrätt. Det är viktigt att parlamentet utnyttjar genomföranderapporterna om sektorsspecifik lagstiftning.

5.  Europaparlamentet framhåller att parlamentet också fyller en mycket viktig funktion i detta avseende genom att politiskt granska kommissionens upprätthållandeåtgärder och årsrapporterna om kontroll av unionsrättens tillämpning samt anta sina resolutioner i relevanta frågor. Parlamentet anser att det skulle kunna bidra ytterligare till att EU:s lagstiftning införlivas i tid och korrekt genom att – via på förhand upprättade kanaler till de nationella parlamenten – dela med sig av sina sakkunskaper om beslutsfattandet i lagstiftningsarbetet.

6.  Europaparlamentet konstaterar att ett snabbt och korrekt införlivande av unionsrätten med nationell lagstiftning och ett tydligt inhemskt regelverk bör vara en prioritet för medlemsstaterna för att undvika överträdelser av unionsrätten och samtidigt ge enskilda och företag de fördelar som en effektiv och ändamålsenlig tillämpning av unionsrätten är avsedd att medföra.

7.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och andra berörda aktörer spelar i utarbetandet av lagstiftning och i övervakningen och rapporteringen av brister i medlemsstaternas införlivande och tillämpning av unionsrätten. Parlamentet noterar kommissionens erkännande av de berörda aktörernas roll genom att 2014 införa nya verktyg som underlättar denna process. Parlamentet uppmuntrar berörda aktörer att vara fortsatt vaksamma i detta avseende.

8.  Europaparlamentet framhåller att ändamålsenlig tillämpning av unionsrätten bidrar till att stärka EU-institutionernas trovärdighet. Parlamentet uppskattar den vikt som man i kommissionens årsrapport tillmäter de framställningar som lämnas in av medborgare, företag och det civila samhällets organisationer, genom utövande av denna grundläggande rättighet enligt Lissabonfördraget, vilken utgör ett viktigt inslag i det europeiska medborgarskapet och ett viktigt alternativ när det gäller att kontrollera unionsrättens tillämpning och identifiera eventuella kryphål i den genom att medborgarna direkt ger uttryck för sina synpunkter och erfarenheter, detta utöver val och folkomröstningar, som kvarstår som medborgarnas främsta demokratiska uttryckssätt.

9.  Europaparlamentet anser att orealistiska tidsfrister för genomförande av lagstiftning kan leda till en oförmåga till efterlevnad hos medlemsstaterna, vilket medför ett underförstått godkännande av en fördröjd tillämpning. Parlamentet uppmanar EU‑institutionerna att enas om ändamålsenligare tidsplaner för genomförande av förordningar och direktiv, med beaktande av nödvändiga gransknings- och samrådsperioder. Kommissionen bör presentera rapporter, granskningar och reviderad lagstiftning inom de tidsfrister som överenskommits med medlagstiftarna och enligt det som fastställts i relevant lagstiftning.

10.  Europaparlamentet välkomnar att det nya interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning innehåller bestämmelser som syftar till att förbättra genomförandet och tillämpningen av unionsrätten och uppmuntra ett mer strukturerat samarbete i detta avseende. Parlamentet ställer sig bakom att man i nämnda avtal efterlyser sätt att bättre identifiera nationella åtgärder som inte har någon direkt koppling till unionslagstiftningen (nationell överreglering). Det är viktigt att införlivandet stärks och att medlemsstaterna anmäler och klart och tydligt anger nationella åtgärder som införs som tillägg till EU-direktiv. Parlamentet understryker att medlemsstaterna, när de tillämpar unionslagstiftningen, bör undvika att lägga till onödiga bördor utöver unionslagstiftningen, eftersom detta leder till missuppfattningar om EU:s lagstiftningsverksamhet och ökar den omotiverade EU-skepsisen bland medborgarna. Detta påverkar dock inte på något sätt medlemsstaternas rätt att på nationell nivå införa social- och miljöpolitiska normer som är strängare än de som man kommit överens om på EU-nivå.

11.  Europaparlamentet betonar att det bör spela en starkare roll i analysen av hur anslutningsländer och länder med associeringsavtal med Europeiska unionen efterlever unionsrätten. Parlamentet bör på lämpligt sätt hjälpa dessa länder genom kontinuerligt samarbete med deras nationella parlament rörande efterlevnad och tillämpning av unionsrätten.

12.  Europaparlamentet anser att det bör utarbeta ordentliga betänkanden och inte bara resolutioner om alla kandidatländer som svar på de årliga lägesrapporter som offentliggörs av kommissionen, i syfte att ge alla berörda utskott en möjlighet att avge yttranden i relevanta frågor. Kommissionen bör fortsatt offentliggöra lägesrapporter för alla grannskapsländer som undertecknat associeringsavtal för att parlamentet ska kunna gå vidare med en ordentlig och systematisk bedömning av de framsteg som dessa länder gjort när det gäller genomförandet av EU:s regelverk med hänsyn till associeringsprocessen.

13.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens 32:a årsrapport om kontroll av unionsrättens tillämpning, och noterar att miljö, transport, den inre marknaden och tjänster var de politikområden 2013 där flest överträdelseförfaranden fortfarande pågick 2014. Parlamentet noterar även att miljö, hälso- och sjukvård, konsumentskydd, rörlighet och transport än en gång var de politikområden där flest nya överträdelseförfaranden inleddes år 2014. Kommissionen uppmuntras att säkerställa interinstitutionell öppenhet genom att ge parlamentet bättre insyn i ärenden som rör överträdelser av unionsrätten.

14.  Europaparlamentet noterar att det i årsrapporten anges att ”antalet formella överträdelseförfaranden under de fem senaste åren” har minskat, och att detta enligt kommissionen återspeglar den verkningsfulla strukturerade dialogen med medlemsstaterna via EU Pilot. Parlamentet anser emellertid att minskningen under de senaste åren, och den förväntade minskningen de kommande åren, främst beror på att det kommer allt färre nya lagstiftningsförslag från kommissionen. Parlamentet noterar också att kommissionen inte inleder EU Pilot-förfaranden när direktiv införlivats sent.

15.  Europaparlamentet påminner om att denna efterhandsutvärdering inte fråntar kommissionen skyldigheten att utan fördröjningar och på ett ändamålsenligt sätt kontrollera unionsrättens tillämpning och genomförande, och konstaterar att parlamentet skulle kunna bistå i övervakningen av genomförandet av lagstiftningen genom sin granskning av kommissionen.

16.  Europaparlamentet noterar att ökningen av antalet nya EU Pilot-ärenden under granskningsperioden och det minskade antalet öppna överträdelseärenden enligt årsrapporten visar att EU Pilot-systemet fungerar väl och har haft en positiv inverkan genom att främja effektivare upprätthållande av unionsrätten. Parlamentet upprepar dock att arbetet med att upprätthålla unionsrätten varken är tillräckligt insynsvänligt eller omfattas av någon verklig kontroll genom försorg av dem som klagar eller de berörda parterna, och beklagar att parlamentet fortfarande saknar tillfredsställande tillgång till information om EU Pilot-förfarandet och pågående ärenden, trots sina upprepade krav. I detta avseende uppmanas kommissionen att säkerställa bättre insyn när det gäller information om EU Pilot-förfarandet och om pågående ärenden.

17.  Europaparlamentet anser att de ekonomiska påföljderna vid bristande efterlevnad av unionsrätten bör vara effektiva, proportionerliga och avskräckande samt ta hänsyn till återkommande underlåtelser på ett och samma område, och att medlemsstaterna lagstadgade rättigheter måste respekteras.

18.  Europaparlamentet påpekar att Europeiska unionen grundar sig på rättsstatsprincipen, rättssäkerhet och lagstiftningens förutsebarhet. Därför måste det vara EU-medborgarnas rätt att vara de första att på ett tydligt, tillgängligt och insynsvänligt sätt i god tid (genom internet och på andra sätt) få veta huruvida det har antagits nationella lagar som införlivar unionsrätten, och i så fall vilka, samt vilka nationella myndigheter som ansvarar för att säkerställa att lagarna genomförs korrekt.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sammanlänka alla olika portaler, kontaktpunkter och informerande webbplatser till en enda ingång som ger medborgarna enkel tillgång till internetbaserade klagomålsformulär och användarvänlig information om överträdelseförfaranden. Kommissionen uppmanas dessutom att i sin nästa rapport om kontrollen inkludera närmare uppgifter om användningen av nämnda portaler.

20.  Europaparlamentet påpekar att lojalt samarbete mellan kommissionen och parlamentet är en skyldighet som åligger dem båda. Parlamentet efterlyser därför en översyn av ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen så att information om EU Pilot-förfaranden i form av (konfidentiella) dokument ska kunna översändas till det parlamentsutskott som har ansvar för tolkning och tillämpning av unionsrätten.

21.  Europaparlamentet påminner om att det i sin resolution av den 15 januari 2013(2) efterlyste antagande av en EU-förordning om en europeisk förvaltningsprocesslag i enlighet med artikel 298 i EUF-fördraget, men att parlamentets begäran inte följdes upp av något kommissionsförslag, trots att resolutionen antagits med en överväldigande majoritet (572 röster för, 16 emot och 12 nedlagda röster). Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant ta del av parlamentets resolution på nytt i syfte att ta fram ett lagstiftningsförslag om en europeisk förvaltningsprocesslag.

22.  Framför allt beklagar Europaparlamentet djupt att det inte gjorts någon uppföljning av dess begäran om bindande bestämmelser i form av en förordning som anger de olika aspekterna av ett överträdelseförfarande och skeendet innan ett sådant inleds, bland annat meddelanden, bindande tidsfrister, rätten att höras, skyldigheten att uppge skäl och varje persons rätt till tillgång till sin akt, så att medborgarnas rättigheter stärks och insyn garanteras.

23.  Europaparlamentet påminner i detta sammanhang om att utskottet för rättsliga frågor har inrättat en ny arbetsgrupp för förvaltningsrätt, som har beslutat att utarbeta ett verkligt förslag till förordning om EU-förvaltningens administrativa förfaranden som en ”inspirationskälla” för kommissionen, inte i syfte att ifrågasätta kommissionens initiativrätt, utan för att visa att en sådan förordning skulle vara både användbar och möjlig att anta.

24.  Europaparlamentet anser att syftet med detta förslag till förordning inte är att ersätta befintlig EU-lagstiftning, utan snarare att komplettera denna där det finns luckor eller problem rörande tolkningen, och att ge ökad insyn, klarhet och konsekvens i tolkningen av befintliga bestämmelser, till gagn för allmänheten och näringslivet liksom för förvaltningen och dess personal.

25.  Europaparlamentet uppmanar därför än en gång kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om en europeisk förvaltningsprocesslag med utgångspunkt i de initiativ som tagits av parlamentet i denna fråga.

26.  Europaparlamentet påminner om att alla EU-institutioner är bundna av fördragen och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, även när de agerar som medlemmar i grupper av internationella långivare (s.k. trojkor).

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra efterlevnaden av unionsrätten till en verklig politisk prioritering som ska fullföljas i nära samarbete med parlamentet, som är skyldigt att a) hålla kommissionen politiskt ansvarig och b) som medlagstiftare se till att det självt är fullt informerat och därmed i stånd att ständigt förbättra sitt lagstiftningsarbete.

28.  Europaparlamentet stöder inrättandet av en process inom parlamentet för att kontrollera unionsrättens tillämpning i medlemsstaterna där frågan om bristande efterlevnad kan analyseras på ett sätt som är landsspecifikt och tar hänsyn till att de berörda ständiga utskotten i Europaparlamentet kontrollerar unionsrättens tillämpning inom sina respektive behörighetsområden.

29.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och de nationella parlamenten.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0322.
(2) EUT C 440, 30.12.2015, s. 17.


Utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs Bt11
PDF 260kWORD 46k
Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs Bt11 (SYN-BTØ11-1) (D046173/01 – 2016/2919(RSP))
P8_TA(2016)0386B8-1083/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs Bt11 (SYN‑BTØ11-1) (D046173/01),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG(1), särskilt artikel 18.1,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) av den 19 maj 2005(2),

–  med beaktande av Efsas yttrande av den 6 december 2012(3) med en uppdatering av slutsatserna av miljöriskbedömningen av och riskhanteringsrekommendationerna för insektsresistent genetiskt modifierad majs MON 810,

–  med beaktande av Efsas yttrande, som antogs den 6 december 2012(4), med en komplettering av slutsatserna av miljöriskbedömningen av och riskhanteringsrekommendationerna för odling av insektsresistent genetiskt modifierad majs Bt11 och MON 810,

–  med beaktande av Efsas yttrande av den 28 maj 2015(5) med en uppdatering av riskhanteringsrekommendationerna för begränsning av exponeringen av fjärilsarter som inte är målarter och vars bevarande är angeläget i skyddade livsmiljöer mot Bt-majspollen,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, av en majsprodukt (Zea mays L., linje 1507) som modifierats genetiskt för resistens mot vissa fjärilsarter som är skadegörare(7),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Anmälan (referens C/F/96/05.10) om utsättande på marknaden av genetiskt modifierad majs Bt11 lämnades in 1996 av Syngenta Seeds SAS (f.d. Novartis Seeds) (nedan kallad anmälaren) till den behöriga myndigheten i Frankrike enligt rådets direktiv 90/220/EEG(8). En uppdaterad anmälan lämnades in 2003 enligt direktiv 2001/18/EG.

B.  Det genetiskt modifierade event majs Bt11 uttrycker Cry1Ab-protein, som är ett Bt‑protein (utvunnet från Bacillus thuringiensis subsp. Kurstaki) som ger skydd mot den europeiska majsmotten (Ostrinia nubilalis) och majsmotten Sesamia nonagrioides, och PAT-protein, som ger tolerans mot herbiciden glyfosinatammonium.

C.  Glufosinat klassas som reproduktionstoxiskt och omfattas därför av uteslutningskriterierna i förordning (EG) nr 1107/2009. För ämnen som redan har godkänts gäller uteslutningskriteriet när godkännandet ska förnyas. Godkännandet för glufosinat löper ut 2017. Användningen av glufosinat bör därför i princip upphöra 2017.

D.  I enlighet med artikel 26c.2 i direktiv 2001/18/EG är odling av den genetiskt modifierade majs Bt11 förbjuden i följande områden: Vallonien (Belgien), Bulgarien, Danmark, Tyskland (utom för forskningsändamål), Grekland, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Slovenien, Nordirland (Förenade kungariket), Skottland (Förenade kungariket) och Wales (Förenade kungariket).

E.  Enligt Efsa tyder de belägg som finns på att cirka 95–99 % av det frigjorda pollenet deponeras inom en radie på cirka 50 meter från pollenkällan. Under pollenspridningen kan emellertid vertikala vindrörelser eller vindstötar lyfta pollenet högt upp i atmosfären och sprida det över långa avstånd på upp till flera kilometer.

F.  I ett Efsa-yttrande från 2005 ansågs det att majsen inte har några sexuellt kompatibla besläktade vilda arter i Europa. Vid denna tidpunkt förväntade sig Efsa alltså inga oavsiktliga miljöeffekter till följd av inrättandet och spridningen.

G.  Teosinter, föregångare till odlad majs, har funnits i Spanien sedan 2009. Teosintpopulationer kan bli mottagare av transgent DNA som härstammar från genetiskt modifierad majs MON 810, som odlas i Spanien i vissa av de regioner där teosinter har stor spridning. Genströmmen kan passera över till teosinter, varvid de börjar tillverka Bt-toxin, och medföra att hybrider av majs och teosint blir livskraftigare än de naturligt hemmahörande teosinterna. Detta scenario innebär en betydande risk för jordbrukare och miljön.

H.  Behöriga spanska myndigheter har meddelat kommissionen om förekomsten av teosinter på spanska majsfält, inbegripet mycket begränsad förekomst på fält med genetiskt modifierade majs. Tillgängliga uppgifter tyder på att teosinter också identifierats i Frankrike.

I.  Den 13 juli 2016 begärde kommissionen att Efsa före utgången av september 2016 skulle utvärdera huruvida det på grundval av befintlig vetenskaplig litteratur och all annan relevant information framkommit nya bevis som skulle kunna ändra slutsatserna och rekommendationerna i Efsas vetenskapliga yttranden om odling av genetiskt modifierade majs MON 810, Bt11, 1507 och GA21.

J.  I punkt 24 i utkastet till kommissionens genomförandebeslut påstår kommissionen att när det gäller lokal dödlighet skulle Efsa ha fastställt två nivåer av ”acceptabel” lokal dödlighet (0,5 % och 1 %). I sitt vetenskapliga yttrande antaget den 28 maj 2015 om en uppdatering av riskhanteringsrekommendationerna för begränsning av exponeringen av fjärilsarter som inte är målarter och vars bevarande är angeläget i skyddade livsmiljöer mot Bt-majspollen, fastslår Efsa emellertid tydligt att varje specifik skyddsnivå som här används i illustrationssyfte av Efsas GMO-panel endast är avsedd som exempel och att varje tröskelvärde som här tillämpas nödvändigtvis måste vara slumpmässigt och att det bör ändras i enlighet med de skyddsmål som gäller inom EU.

K.  I sitt utkast till genomförandebeslut valde kommissionen en nivå av lokal dödlighet på under 0,5 % och fastställde i bilagan ett godtyckligt isoleringsavstånd på minst 5 meter mellan ett fält med majs Bt11 och en skyddad livsmiljö i enlighet med definitionen i artikel 2.3 i direktiv 2004/35/EG, trots att Efsa tydligt fastställer och bekräftar att ett isoleringsavstånd på 20 meter runt en skyddad livsmiljö från närmsta odling av majs Bt11/MON 810 förväntas behövas för att minska den lokala dödligheten, även av mycket känsliga larver från fjärilsarter som inte är målarter, till en nivå under 0,5 %. Detta avstånd är fyra gånger längre än det som föreslås av kommissionen.

L.  I sitt vetenskapliga yttrande antaget den 28 maj 2015 om en uppdatering av riskhanteringsrekommendationerna för begränsning av exponeringen av fjärilsarter som inte är målarter och vars bevarande är angeläget i skyddade livsmiljöer, fastslog Efsa att det för närvarande inte finns tillräckligt med data för att sätta Bt-relaterad larvdödlighet i samband med den totala dödligheten.

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i direktiv 2001/18/EG.

2.  Europaparlamentet anser att den odlingsriskbedömning som genomfördes av Efsa är ofullständig och att de riskhanteringsrekommendationer som kommissionen föreslår är otillräckliga.

3.  Europaparlamentet anser att kommissionens genomförandebeslut strider mot EU-rätten eftersom det inte är förenligt med målet i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, nämligen att, i enlighet med försiktighetsprincipen, närma medlemsstaternas lagar och andra författningar till varandra och att skydda människors hälsa och miljön när genetiskt modifierade organismer avsiktligt sätts ut i miljön för varje annat ändamål än att släppa ut dem på marknaden i gemenskapen och att släppa ut produkter som är eller innehåller genetiskt modifierade organismer på marknaden i gemenskapen.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EGT L 106, 17.4.2001, s. 1.
(2) Yttrande från Efsas panel för genetiskt modifierade organismer; avseende en begäran från kommissionen som hänför sig till anmälan (referens C/ES/01/01) om utsläppande på marknaden av insekttolerant genetiskt modifierad majs 1507 för odling, foder, och industriell bearbetning, enligt del C i direktiv 2001/18/EG från Pioneer Hi-Bred International/Mycogen Seeds, EFSA Journal (2005) 181, 1-33.
(3) Efsas panel för genetiskt modifierade organismer; Vetenskapligt yttrande som uppdaterar slutsatserna när det gäller riskbedömningen och rekommendationerna för riskhantering för odling av den insektsresistenta genetiskt modifierade majsen MON 810. EFSA Journal 2012; 10(12):3017. [98 ff.] doi:10.2903/j.efsa.2012.3017.
(4) Efsas panel för genetiskt modifierade organismer; Vetenskapligt yttrande som kompletterar slutsatserna när det gäller riskbedömningen och rekommendationerna för riskhantering för odling av den insektsresistenta genetiskt modifierade majsen Bt11 och MON 810. EFSA Journal 2012;10(12):3016. [32 ff.] doi:10.2903/j.efsa.2012.3016.
(5) Efsas GMO-panel (Efsas panel för genetiskt modifierade organismer), 2015. Vetenskapligt yttrande som uppdaterar slutsatserna när det gäller riskbedömningen och rekommendationerna för riskhantering för odling av den insektsresistenta genetiskt modifierade majsen. EFSA Journal 2015;13(7):4127, 31 ff. doi:10.2903/j.efsa.2015.4127.
(6) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(7) Antagna texter, P7_TA(2014)0036.
(8) Rådets direktiv 90/220/EEG av den 23 april 1990 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön (EGT L 117, 8.5.1990, s. 15).


Utsläppande på marknaden av genetiskt modifierat utsäde av majs för odling 1507
PDF 259kWORD 45k
Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs 1507 (DAS-Ø15Ø7-1) (D046172/00 – 2016/2920(RSP))
P8_TA(2016)0387B8-1085/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs 1507 (DAS‑Ø15Ø7-1) (D046172/00),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG(1), särskilt artikel 18.1,

–  med beaktande av det vetenskapliga yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) som senast uppdaterades den 24 februari 2012 med en uppdatering av utvärderingen av miljöriskbedömningen av och riskhanteringsrekommendationerna för insektsresistent genetiskt modifierad majs 1507 för odlingsändamål(2),

–  med beaktande av Efsas vetenskapliga yttrande av den 18 oktober 2012 med en komplettering av slutsatserna av miljöriskbedömningen av och riskhanteringsrekommendationerna för insektsresistent genetiskt modifierad majs 1507 för odlingsändamål(3),

–  med beaktande av Efsas vetenskapliga yttrande av den 6 december 2012 med en uppdatering av slutsatserna av miljöriskbedömningen av och riskhanteringsrekommendationerna för insektsresistent genetiskt modifierad majs MON 810(4),

–  med beaktande av Efsas vetenskapliga yttrande av den 6 december 2012 med en komplettering av slutsatserna av miljöriskbedömningen av och riskhanteringsrekommendationerna för odling av insektsresistent genetiskt modifierad majs Bt11 och MON 810(5),

–  med beaktande av Efsas vetenskapliga yttrande av den 28 maj 2015 med en uppdatering av riskhanteringsrekommendationerna för begränsning av exponeringen av fjärilsarter som inte är målarter och vars bevarande är angeläget i skyddade livsmiljöer mot Bt‑majspollen(6),

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, av en majsprodukt (Zea mays L., linje 1507) som modifierats genetiskt för resistens mot vissa fjärilsarter som är skadegörare(8),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Anmälan (referens C/ES/01/01) om utsättande på marknaden av genetiskt modifierad majs 1507 lämnades in 2001 av Pioneer Overseas Corporation and Dow AgroSciences Europe Ltd till den behöriga myndigheten i Spanien enligt rådets direktiv 90/220/EEG(9). En uppdaterad anmälan lämnades in 2003 enligt direktiv 2001/18/EG.

B.  Det genetiskt modifierade event majs 1507 uttrycker Cry1F-protein, som är ett Bt‑protein (utvunnet från Bacillus thuringiensis subsp. Kurstaki) som ger skydd mot den europeiska majsmotten (Ostrinia nubilalis) och vissa andra skadegörande fjärilsarter såsom Sesamia spp., Spodoptera frugiperda, Agrotis ipsolon samt Diatraea grandiosella, och PAT-protein, som ger tolerans mot herbiciden glyfosinatammonium.

C.  Glufosinat klassas som reproduktionstoxiskt och omfattas därför av uteslutningskriterierna i förordning (EG) nr 1107/2009. För ämnen som redan har godkänts gäller uteslutningskriteriet när godkännandet ska förnyas. Godkännandet för glufosinat löper ut 2017. Användningen av glufosinat bör därför i princip upphöra 2017.

D.  I enlighet med artikel 26c.2 i direktiv 2001/18/EG är odling av den genetiskt modifierade majsen 1507 förbjuden i följande områden: Vallonien (Belgien), Bulgarien, Danmark, Tyskland (utom för forskningsändamål), Grekland, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Slovenien, Nordirland (Förenade kungariket), Skottland (Förenade kungariket) och Wales (Förenade kungariket).

E.  Enligt Efsa tyder de belägg som finns på att cirka 95–99 procent av det frigjorda pollenet deponeras inom cirka 50 meter från pollenkällan. Under pollenspridningen kan emellertid vertikala vindrörelser eller vindstötar lyfta pollenet högt upp i atmosfären och sprida det över långa avstånd på upp till flera kilometer.

F.  Den eventuella utvecklingen av resistens mot Cry1F-protein i skadegörande fjärilsarter fastställs av Efsas GMO-panel som ett problem för odlingen av majsen 1507 eftersom utvecklingen av resistens kan leda till förändrade rutiner för skadedjursbekämpning och orsaka negativa miljöeffekter.

G.  Teosinter, föregångare till odlad majs, har funnits i Spanien sedan 2009. Teosintpopulationer kan bli mottagare av transgent DNA som härstammar från genetiskt modifierad MON 810-majs, som odlas i vissa regioner i Spanien där teosinter har stor spridning. Genströmmen kan passera över till teosinter, varvid de börjar tillverka Bt-toxin, och hybrider av majs och teosint kan bli livskraftigare än inhemska teosinter. Detta scenario innebär stora risker för jordbrukare och miljön.

H.  Behöriga spanska myndigheter har underrättat kommissionen om förekomsten av teosinter på spanska majsfält, inbegripet mycket begränsad förekomst på fält med genetiskt modifierad majs. Tillgängliga uppgifter tyder också på att teosinter dessutom identifierats i Frankrike.

I.  Den 13 juli 2016 begärde kommissionen att Efsa före utgången av september 2016 skulle utvärdera huruvida det på grundval av befintlig vetenskaplig litteratur eller annan relevant information framkommer nya bevis som skulle ändra slutsatserna och rekommendationerna i Efsas vetenskapliga yttranden om odling av de genetiskt modifierade majserna MON 810, Bt11, 1507 och GA21.

J.  I punkt 24 i utkastet till kommissionens genomförandebeslut påstår kommissionen att Efsa övervägde två nivåer av ”acceptabel” lokal dödlighet (0,5 % och 1 %), men i sitt vetenskapliga yttrande av den 28 maj 2015 om en uppdatering av riskhanteringsrekommendationerna för begränsning av exponeringen av fjärilsarter som inte är målarter och vars bevarande är angeläget i skyddade livsmiljöer mot Bt‑majspollen, är Efsa faktiskt tydlig med att varje specifik skyddsnivå som här används för att illustrera Efsas GMO-panel endast är avsedd som exempel och att varje tröskelvärde som tillämpas nödvändigtvis måste vara slumpmässigt och att det bör ändras i enlighet med de skyddsmål som gäller inom EU.

K.  I sitt utkast till genomförandebeslut valde kommissionen en lokal dödlighet på under 0,5 % och i bilagan till detta fastställdes ett godtyckligt isoleringsavstånd på minst 20 meter mellan ett fält med majsen 1507 och en skyddad livsmiljö i enlighet med definitionen i artikel 2.3 i direktiv 2004/35/EG, trots att Efsa tydligt fastställer och bekräftar att ett isoleringsavstånd på 30 meter runt en skyddad livsmiljö från närmsta odling av majsen 1507 förväntas behövas för att minska den lokala dödligheten, även av mycket känsliga fjärilslarver som inte är målarter, till en nivå på eller under 0,5 % som är längre än det avstånd som föreslås av kommissionen.

L.  I sitt vetenskapliga yttrande av den 28 maj 2015 med en uppdatering av riskhanteringsrekommendationerna för begränsning av exponeringen av fjärilsarter som inte är målarter och vars bevarande är angeläget i de skyddade livsmiljöerna angav Efsa att det för närvarande inte finns tillräckligt med uppgifter för att kunna jämföra Bt‑relaterad dödlighet av larver med den allmänna dödligheten.

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i direktiv 2001/18/EG.

2.  Europaparlamentet anser att den miljöriskbedömning som genomfördes av Efsa är ofullständig och att de riskhanteringsrekommendationer som kommissionen föreslår är otillräckliga.

3.  Europaparlamentet anser att kommissionens genomförandebeslut strider mot EU-rätten eftersom det inte är förenligt med målet i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, nämligen att, i enlighet med försiktighetsprincipen, närma medlemsstaternas lagar och andra författningar till varandra och att skydda människors hälsa och miljön när genetiskt modifierade organismer avsiktligt sätts ut i miljön för varje annat ändamål än att släppa ut dem på marknaden i gemenskapen eller att släppa ut på marknaden i gemenskapen produkter som är eller innehåller genetiskt modifierade organismer.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EGT L 106, 17.4.2001, s. 1.
(2) Efsas panel för genetiskt modifierade organismer, Vetenskapligt yttrande som uppdaterar slutsatserna när det gäller riskbedömningen och rekommendationerna för riskhantering för odling av den insektsresistenta genetiskt modifierade majsen 1507. EFSA Journal 2011;9(11):2429. [73 ff.] doi:10.2903/j.efsa.2011.2429.
(3) Efsas panel för genetiskt modifierade organismer, Vetenskapligt yttrande som kompletterar slutsatserna när det gäller riskbedömningen och rekommendationerna för riskhantering för odling av den insektsresistenta genetiskt modifierade majsen 1507, EFSA Journal 2012; 10(11):2934 [s. 36 ff.] doi:10.2903/j.efsa.2012.2934.
(4) Efsas panel för genetiskt modifierade organismer, Vetenskapligt yttrande som uppdaterar slutsatserna när det gäller riskbedömningen och rekommendationerna för riskhantering för odling av den insektsresistenta genetiskt modifierade majsen MON 810. EFSA Journal 2012; 10(12):3017. [98 ff.] doi:10.2903/j.efsa.2012.3017.
(5) Efsas panel för genetiskt modifierade organismer, Vetenskapligt yttrande som kompletterar slutsatserna när det gäller riskbedömningen och rekommendationerna för riskhantering för odling av den insektsresistenta genetiskt modifierade majsen Bt11 och MON 810. EFSA Journal 2012;10(12):3016. [32 ff.] doi:10.2903/j.efsa.2012.3016.
(6) Efsas panel för genetiskt modifierade organismer, Vetenskapligt yttrande som uppdaterar riskhanteringsrekommendationerna för begränsning av exponeringen av fjärilsarter som inte är målarter och vars bevarande är angeläget i skyddade livsmiljöer mot Bt-majspollen, EFSA Journal 2015;13(7):4127. [31 ff.] doi:10.2903/j.efsa.2015.4127.
(7) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(8) Antagna texter, P7_TA(2014)0036.
(9) Rådets direktiv 90/220/EEG av den 23 april 1990 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön (EGT L 117, 8.5.1990, s. 15).


Förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810
PDF 262kWORD 48k
Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810 (MON-ØØ81Ø-6) (D046170/00 – 2016/2921(RSP))
P8_TA(2016)0388B8-1086/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810 (MON-ØØ81Ø-6) (D046170/00),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(1), särskilt artikel 23.3,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av det vetenskapliga yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet av den 6 december 2012 med en uppdatering av slutsatserna av miljöriskbedömningen av och riskhanteringsrekommendationerna för insektsresistent genetiskt modifierad majs MON 810(3),

–  med beaktande av det vetenskapliga yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet av den 6 december 2012 med en komplettering av slutsatserna av miljöriskbedömningen av och riskhanteringsrekommendationerna för odling av insektsresistent genetiskt modifierad majs Bt11 och MON 810(4),

–  med beaktande av det vetenskapliga yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet av den 28 maj 2015 med en uppdatering av riskhanteringsrekommendationerna för begränsning av exponeringen av fjärilsarter som inte är målarter och vars bevarande är angeläget i skyddade livsmiljöer mot Bt-majspollen(5),

–  med beaktande av det vetenskapliga yttrandet i rapporten från den årliga miljöövervakningen efter det att produkterna släppts ut på marknaden om odlingen av genetiskt modifierad majs MON 810 under 2014 från Monsanto Europe S.A., som lades fram av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet den 9 mars 2016(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2014 om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, av en majsprodukt (Zea mays L. linje 1507) som modifierats genetiskt för resistens mot vissa fjärilsarter som är skadegörare(7),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 11 och 18 april 2007 lämnade Monsanto Europe SA in en ansökan till kommissionen, i enlighet med artiklarna 11 och 23 i förordning (EG) nr 1829/2003, om förlängning av godkännandet för befintliga livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som framställts av majsen MON 810, godkännandet för foder som innehåller eller består av majsen MON 810 och godkännandet för majsen MON 810 i produkter som består av eller innehåller den majsen för all annan användning än som livsmedel och foder som är tillåten för annan majs, även för odling. Efter det datum då förordning (EG) nr 1829/2003 trädde i kraft anmäldes dessa produkter till Europeiska kommissionen enligt artiklarna 8.1 a, 8.1 b och 20.1 b i den förordningen och infördes i gemenskapsregistret över genetiskt modifierade livsmedel och foder.

B.  Den 9 mars 2016 sände Monsanto S.A. en skrivelse till kommissionen med en begäran om att den del av ansökan som avsåg odling skulle behandlas separat från de övriga delarna av ansökan.

C.  Den genetiskt modifierade MON-810-majsen, såsom den beskrivs i ansökan, uttrycker Cry1Ab-protein som utvunnits ur Bacillus thuringiensis underarten kurstaki, som ger skydd mot vissa skadedjur av ordningen fjärilar, inbegripet mot europeisk majsmott (Ostrinia nubilalis) och Sesamia spp.

D.  Utsläppandet på marknaden av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810 för odling godkändes ursprungligen i enlighet med rådets direktiv 90/220/EEG(8) genom kommissionens beslut 98/294/EG(9). Den 3 augusti 1998 gav Frankrike sitt medgivande till att Monsanto Europe S.A. (nedan kallat Monsanto) släpper ut majsprodukter av MON 810 på marknaden.

E.  I enlighet med artikel 26c.2 i direktiv 2001/18/EG ska odling av den genetiskt modifierade majsen MON 810 vara förbjuden i följande områden: Vallonien (Belgien), Bulgarien, Danmark, Tyskland (utom för forskningsändamål), Grekland, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Slovenien, Nordirland (Förenade kungariket), Skottland (Förenade kungariket) och Wales (Förenade kungariket).

F.  Enligt Efsa tyder de belägg som finns på att cirka 95–99 procent av det frigjorda pollenet deponeras inom cirka 50 meter från pollenkällan. Under pollenspridningen kan emellertid vertikala vindrörelser eller vindstötar lyfta pollenet högt upp i atmosfären och fördela det över långa avstånd på upp till flera kilometer.

G.  Efsa uteslöt godtyckligt korspollinering från majs från sina vetenskapliga bedömningar av MON 810-majs, och förbisåg därmed de möjliga riskerna för den biologiska mångfalden.

H.  Teosinter, föregångare till odlad majs, har funnits i Spanien sedan 2009. Teosintpopulationer kan bli mottagare av transgent DNA som härstammar från genetiskt modifierad MON 810-majs, som odlas i vissa regioner i Spanien där teosinter har stor spridning. Det kan ske ett genflöde till teosinter, varvid de börjar tillverka Bt-toxin, och hybrider av majs och teosinter kan bli livskraftigare än inhemska teosinter. Detta scenario innebär en betydande risk för jordbrukare och miljön.

I.  Behöriga spanska myndigheter har underrättat kommissionen om förekomsten av teosinter på spanska majsfält, inbegripet mycket begränsad förekomst på genetiskt modifierade majsfält. Tillgängliga uppgifter tyder på att teosinter också har konstaterats i Frankrike.

J.  Den 13 juli 2016 begärde kommissionen att Efsa, före utgången av september 2016, skulle utvärdera huruvida det på grundval av befintlig vetenskaplig litteratur och all annan relevant information framkommit nya bevis som skulle ändra slutsatserna och rekommendationerna i Efsas vetenskapliga yttranden om odling av de genetiskt modifierade majserna MON 810, Bt11, 1507 och GA21.

K.  I punkt 22 i sitt förslag till genomförandebeslut anger kommissionen, när det gäller lokal dödlighet, att Efsa övervägde två nivåer av ”acceptabel” lokal dödlighet (0,5 % och 1 %), men i sitt vetenskapliga yttrande antaget den 28 maj 2015 om en uppdatering av riskhanteringsrekommendationerna för begränsning av exponeringen av fjärilsarter som inte är målarter och vars bevarande är angeläget i skyddade livsmiljöer mot Bt-majspollen, fastslår Efsa emellertid tydligt att varje specifik skyddsnivå som här används i illustrationssyfte av Efsas GMO-panel endast är avsedd som exempel och att varje tröskelvärde som här tillämpas nödvändigtvis måste vara godtyckligt och att det bör ändras i enlighet med de skyddsmål som gäller inom EU.

L.  I sitt förslag till genomförandebeslut valde kommissionen en dödlighet på under 0,5 % och fastställde i bilagan ett godtyckligt isoleringsavstånd på minst 5 meter mellan ett fält med MON 810-majs och en skyddad livsmiljö i enlighet med definitionen i artikel 2.3 i direktiv 2004/35/EG, trots att Efsa tydligt fastställer att ett isoleringsavstånd på 20 meter runt en skyddad livsmiljö från närmsta odling av majs Bt11/MON 810, vilket är fyra gånger mer än vad kommissionen föreslog, kan behövas för att minska den lokala dödligheten av även mycket känsliga larver från fjärilsarter som inte är målarter till en nivå under 0,5 %.

M.  I sitt vetenskapliga yttrande som antogs den 28 maj 2015 med en uppdatering av riskhanteringsrekommendationerna för begränsning av exponeringen av fjärilsarter som inte är målarter och vars bevarande är angeläget i de skyddade livsmiljöerna angav Efsa att det för närvarande inte finns tillräckligt med uppgifter för att kunna jämföra Bt-relaterad dödlighet bland larver med den övergripande dödligheten.

N.  Miljöövervakningen efter det att produkterna släppts ut på marknaden har varit bristfällig under lång tid, vilket Efsa konstaterar i sin rapport om övervakningen efter att produkterna släpps ut på marknaden från 2014 där bristande införande av refuger för icke-Bt i Spanien har konstaterats under de senaste åren, och där metodologiska brister som liknar dem som finns i tidigare årliga rapporter om övervakningen av majs MON-810 identifierades vid analysen av jordbrukares enkätsvar och genom en litteraturgranskning.

O.  Efsas GMO-panel upprepar varje år, men utan resultat, sina rekommendationer om miljöövervakningen efter det att produkterna släppts ut på marknaden för MON 810, dvs. att ge mer detaljerad information om provtagningsmetoderna, minska risken för partisk behandling vid enkäter till jordbrukare och säkerställa att alla relevanta vetenskapliga publikationer beaktas. När det gäller förbättring av urvalet för undersökningar bland jordbrukare uppreparar GMO-panelen varje år, men utan resultat, betydelsen av nationella register över GMO-odlingar och sina rekommendationer om att hålla ett samråd med innehavare om hur de på bästa sätt ska kunna utnyttja den information som finns i nationella register och främja en dialog med de ansvariga för de register där MON 810-majs odlas.

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som föreskrivs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2.  Europaparlamentet anser att den miljöriskbedömning som genomfördes av Efsa är ofullständig och att de riskhanteringsrekommendationer som kommissionen föreslår är otillräckliga.

3.  Europaparlamentet anser att kommissionens utkast till genomförandebeslut strider mot EU-rätten eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i förordning (EG) nr 178/2002, skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.
(2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(3) Efsa:s panel för genetiskt modifierade organismer; Vetenskapligt yttrande som uppdaterar slutsatserna när det gäller riskbedömningen och rekommendationerna för riskhantering av den insektsresistenta genetiskt modifierade majsen MON 810, EFSA Journal 2012; 10(12):3017 [s. 98 ff.] doi:10.2903/j.efsa.2012.3017
(4) Efsa:s panel för genetiskt modifierade organismer; Vetenskapligt yttrande med en komplettering till slutsatserna av miljöriskbedömningen av och riskhanteringsrekommendationerna för odling av insektsresistent genetiskt modifierad majs Bt11 och MON 810. EFSA Journal 2012;10(12):3016 [s. 32 ff.], doi:10.2903/j.efsa.2012.3016.
(5) Vetenskapligt yttrande från Efsas panel för genetiskt modifierade organismer 2015 med en uppdatering av riskhanteringsrekommendationerna för begränsning av exponeringen av fjärilsarter som inte är målarter och vars bevarande är angeläget i skyddade livsmiljöer mot Bt-majspollen, EFSA Journal 2015;13(7):4127 [s. 31 ff.], doi:10.2903/j.efsa.2015.4127.
(6) Efsas panel för genetiskt modifierade organismer, 2016. Vetenskapligt yttrandet i rapporten från den årliga miljöövervakningen efter det att produkterna släppts ut på marknaden om odlingen av genetiskt modifierad majs MON 810 under 2014 från Monsantao Europe S.A. EFSA Journal 2016;14(4):4446 [s. 26 ff.], doi:10.2903/j.efsa.2016.4446.
(7) Antagna texter, P7_TA(2014)0036.
(8) Rådets direktiv 90/220/EEG av den 23 april 1990 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön (EGT L 117, 8.5.1990, s. 15).
(9) Kommissionens beslut 98/294/EG av den 22 april 1998 om utsläppande på marknaden av genetiskt modifierad majs (Zea mays L. linje MON 810), i enlighet med rådets direktiv 90/220/EEG (EGT L 131, 5.5.1998, s. 32).


Förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade majsprodukter MON 810
PDF 256kWORD 44k
Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade majsprodukter MON 810 (MON-ØØ81Ø-6) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D046169/00 – 2016/2922(RSP))
P8_TA(2016)0389B8-1084/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade majsprodukter MON 810 (MON-ØØ81Ø-6) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D046169/00),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(1), särskilt artiklarna 11.3 och 23.3,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av omröstningen den 8 juli 2016, där inget yttrande avgavs, i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003,

–  med beaktande av det vetenskapliga yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet av den 6 december 2012(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 december 2015 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2279 av den 4 december 2015 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25 (MON-ØØ6Ø3-6 × ACS-ZMØØ3-2) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87705 x MON 89788 (MON-877Ø5-6 × MON-89788-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 × MON 89788 (MON-877Ø8-9 × MON-89788-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 (MST-FGØ72-2) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × MIR162 × MIR604 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av transformationshändelserna Bt11, MIR162, MIR604 och GA21 och om upphävande av besluten 2010/426/EU, 2011/893/EU, 2011/892/EU och 2011/894/EU(8),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 11 och 18 april 2007 lämnade Monsanto Europe SA in tre ansökningar till kommissionen, i enlighet med artiklarna 11 och 23 i förordning (EG) nr 1829/2003, om förlängning av godkännandet för befintliga livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som framställts av majsen MON 810, godkännandet för foder som innehåller eller består av majsen MON 810 och godkännandet för majsen MON 810 i produkter som består av eller innehåller den majsen för all annan användning än som livsmedel och foder som är tillåten för annan majs, även för odling. Efter det datum då förordning (EG) nr 1829/2003 trädde i kraft anmäldes dessa produkter till Europeiska kommissionen enligt artiklarna 8.1 a, 8.1 b och 20.1 b i den förordningen och infördes i gemenskapsregistret över genetiskt modifierade livsmedel och foder.

B.  Den 9 mars 2016 sände Monsanto S.A. en skrivelse till kommissionen med en begäran om att den del av ansökan som avsåg odling skulle behandlas separat från de övriga delarna av ansökan.

C.  Den genetiskt modifierade MON-ØØ81Ø-6-majsen, såsom den beskrivs i ansökan, uttrycker Cry1Ab-protein som utvunnits ur Bacillus thuringiensis underarten kurstaki, som ger skydd mot vissa skadedjur av ordningen fjärilar, inbegripet mot europeisk majsmott (Ostrinia nubilalis) och Sesamia spp.

D.  Ständiga kommittén röstade om utkastet till kommissionens genomförandebeslut den 8 juli 2016, men inget yttrande avgavs.

E.  Två huvudsakliga orsaker till att medlemsstaterna röstade emot eller lade ner sina röster var att det saknas långsiktiga utfodrings- och toxicitetsstudier och att riskbedömningen varit otillräcklig.

F.  Omprövningskommittén röstade om utkastet till kommissionens genomförandebeslut den 15 september 2016, än en gång utan att något yttrande avgavs. Vid denna omröstning röstade 12 medlemsstater (som representerade 38,74 % av EU:s befolkning) för, 11 medlemsstater (som representerade 18,01 % av EU:s befolkning) röstade emot, 4 medlemsstater (som representerade 43,08 % av EU:s befolkning) lade ner sina röster och 1 medlemsstat (som representerade 0,17 % av EU:s befolkning) var frånvarande under omröstningen.

G.  I motiveringen till sitt lagstiftningsförslag av den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 beklagade kommissionen att tillståndsbesluten, sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trätt i kraft, hade fattats av kommissionen, i enlighet med tillämplig lagstiftning, utan stöd av yttrandena från medlemsstaternas kommittéer. Kommissionen beklagade också att det vid beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder hade blivit en norm att åter hänvisa ärendet till kommissionen för det slutliga beslutet, något som egentligen tillhör undantagen i förfarandet.

H.  Lagstiftningsförslaget av den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 förkastades av parlamentet den 28 oktober 2015, med motiveringen att GMO-handel är gränsöverskridande – även om själva odlingen naturligtvis sker på en medlemsstats territorium – vilket innebär att kommissionens förslag om nationella förbud mot försäljning och användning skulle bli omöjliga att genomdriva utan att återinföra importkontroller vid gränserna. Parlamentet förkastade förslaget till ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 och uppmanade kommissionen att dra tillbaka förslaget och ersätta det med ett nytt.

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som föreskrivs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2.  Europaparlamentet anser att kommissionens utkast till genomförandebeslut strider mot EU-rätten eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i förordning (EG) nr 178/2002, skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett nytt lagstiftningsförslag på grundval av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003, för att därvid ta hänsyn till de synpunkter som ofta uttryckts av medlemsstaterna och som inte enbart rör frågor om genetiskt modifierade organismer och deras säkerhet för hälsan eller miljön.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.
(2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(3) Efsas panel för genetiskt modifierade organismer: Vetenskapligt yttrande med en uppdatering av slutsatserna av miljöriskbedömningen av och riskhanterings-rekommendationerna för insektsresistent genetiskt modifierad majs MON 810. EFSA Journal 2012; 10(12):3017. [s. 98 ff.] doi:10.2903/j.efsa.2012.3017
(4) Antagna texter, P8_TA(2015)0456.
(5) Antagna texter, P8_TA(2016)0040.
(6) Antagna texter, P8_TA(2016)0039.
(7) Antagna texter, P8_TA(2016)0038.
(8) Antagna texter, P8_TA(2016)0271.


Utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull 281-24-236 × 3006-210-23 × MON 88913
PDF 356kWORD 47k
Europaparlamentets resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull 281-24-236 × 3006-210-23 × MON 88913 (DAS-24236-5×DAS-21Ø23-5×MON-88913-8) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D046168/00 – 2016/2923(RSP))
P8_TA(2016)0390B8-1088/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull 281-24-236 × 3006-210-23 × MON 88913 (DAS-24236-5×DAS-21Ø23-5×MON-88913-8) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D046168/00),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(1), särskilt artiklarna 7.3 och 19.3,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av omröstningen den 8 juli 2016, där inget yttrande avgavs, i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) av den 9 mars 2016(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 december 2015 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2279 av den 4 december 2015 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25 (MON-ØØ6Ø3-6 × ACS-ZMØØ3-2) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87705 x MON 89788 (MON-877Ø5-6 × MON-89788-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 × MON 89788 (MON-877Ø8-9 × MON-89788-1) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 (MST-FGØ72-2) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × MIR162 × MIR604 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av transformationshändelserna Bt11, MIR162, MIR604 och GA21 och om upphävande av besluten 2010/426/EU, 2011/893/EU, 2011/892/EU och 2011/894/EU(8),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 12 mars 2009 lämnade Dow AgroSciences Europe, i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003, in en ansökan till den behöriga nederländska myndigheten om godkännande av utsläppande på marknaden av livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av 281-24-236 x 3006-210-23-bomull.

B.  Genetiskt modifierad bomull DAS-24236-5×DAS-21Ø23-5×MON-88913-8, såsom den beskrivs i ansökan, uttrycker proteinet fosfinotricinacetyltransferas (PAT) som ger tolerans mot herbiciden glufosinatammonium och det modifierade proteinet CP4 5-enolpyruvyl-shikimat-3-fosfatsyntas (CP4 EPSPS) som ger tolerans mot herbiciden glyfosat samt Cry1F- och Cry1Ac-proteiner som ger skydd mot vissa skadedjur av ordningen fjärilar. Den 20 mars 2015 meddelade WHO:s särskilda cancerorgan, International Agency for Research on Cancer (IARC), att de klassar glyfosat som troligtvis cancerframkallande för människor(9).

C.  Ständiga kommittén röstade om utkastet till kommissionens genomförandebeslut den 8 juli 2016, men inget yttrande avgavs.

D.  Omprövningskommittén röstade om utkastet till kommissionens genomförandebeslut den 15 september 2016, än en gång utan att avge något yttrande. Vid denna omröstning röstade 11 medlemsstater (som representerade 38,66 % av EU:s befolkning) för, 14 medlemsstater (som representerade 33,17 % av EU:s befolkning) röstade emot, 2 medlemsstater (som representerade 28 % av EU:s befolkning) lade ner sina röster och 1 medlemsstat (som representerade 0,17 % av EU:s befolkning) var frånvarande under omröstningen.

E.  I motiveringen till sitt lagstiftningsförslag av den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 beklagade kommissionen att tillståndsbesluten, sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trätt i kraft, hade fattats av kommissionen, i enlighet med tillämplig lagstiftning, utan stöd av yttrandena från medlemsstaternas kommittéer. Kommissionen beklagade också att det vid beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder hade blivit en norm att åter hänvisa ärendet till kommissionen för det slutliga beslutet, något som egentligen tillhör undantagen i förfarandet.

F.  Lagstiftningsförslaget av den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 förkastades av parlamentet den 28 oktober 2015(10), med motiveringen att GMO-handel är gränsöverskridande – även om själva odlingen naturligtvis sker på en medlemsstats territorium – vilket innebär att kommissionens förslag om nationella förbud mot försäljning och användning skulle bli omöjliga att genomdriva utan att återinföra importkontroller vid gränserna. Parlamentet förkastade förslaget till ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 och uppmanade kommissionen att dra tillbaka förslaget och ersätta det med ett nytt.

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som föreskrivs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2.  Europaparlamentet anser att kommissionens utkast till genomförandebeslut strider mot EU-rätten eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i förordning (EG) nr 178/2002, skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett nytt lagstiftningsförslag på grundval av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003, för att därvid ta hänsyn till de synpunkter som ofta uttryckts av medlemsstaterna och som inte enbart rör frågor om genetiskt modifierade organismer och deras säkerhet för hälsan eller miljön.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.
(2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(3) Efsa:s panel för genetiskt modifierade organismer; Vetenskapligt yttrande om en ansökan från Dow Agrosciences LLC (EFSA-GMO-NL-2009-68) om utsläppande på bomullsmarknaden 281-24-236 × 3006-210-23 × MON 88913 för livsmedels- och foderanvändning, import och beredning under förordning (EG) nr 1829/2003. EFSA Journal 2016; 14(4):4430 [21 pp.]; doi: 10.2903/j.efsa.2016.4430.
(4) Antagna texter, P8_TA(2015)0456.
(5) Antagna texter, P8_TA(2016)0040.
(6) Antagna texter, P8_TA(2016)0039.
(7) Antagna texter, P8_TA(2016)0038.
(8) Antagna texter, P8_TA(2016)0271.
(9) IARC Monographs Volume 112: evaluation of five organophosphate insecticides and herbicides, 20 mars 2015http://www.iarc.fr/en/media-centre/iarcnews/pdf/MonographVolume112.pdf
(10) Antagna texter, P8_TA(2015)0379.

Rättsligt meddelande