Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Centralafrikanska republiken, särskilt resolutionen av den 7 juni 2016 om fredsfrämjande insatser – EU:s samverkan med FN och Afrikanska unionen(1),

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2301 (2016) med förnyande av mandatet för FN:s integrerade multidimensionella stabiliseringsinsats i Centralafrikanska republiken (Minusca) till den 15 november 2017, vilken antogs av säkerhetsrådet vid dess 7747:e möte den 26 juli 2016,

–  med beaktande av FN:s rapport om de mänskliga rättigheterna av den 14 december 2016 och av uttalandet från talespersonen för Europeiska utrikestjänsten av den 6 januari 2017 om angreppen på Minusca,

–  med beaktande av medordförandeskapet för Brysselkonferensen om Centralafrikanska republiken den 17 november 2016, vilket utövades av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, och av Centralafrikanska republikens president Faustin-Archange Touadéra,

–  med beaktande av EU:s informationstillfälle om Centralafrikanska republiken den 21 oktober 2016, vilket hölls av hennes excellens Joanne Adamson, biträdande chef för EU:s delegation till Förenta nationerna, inför FN:s avdelning för fredsbevarande operationer.

–  med beaktande av rapporten av den 22 juli 2016 från FN:s oberoende expert som av människorättsrådet utsetts för övervakning av samt rapportering och rådgivning om människorättssituationen i Centralafrikanska republiken, samt hennes uttalande av den 16 november 2016, före givarkonferensen i Bryssel.

–  med beaktande av rådets slutsatser om Centralafrikanska republiken av den 9 februari 2015, 20 juli 2015, 14 mars 2016 och 19 april 2016 om det fredliga förrättandet av valen i Centralafrikanska republiken,

–  med beaktande av det uttalande som gjordes den 8 juli 2016 av ordföranden från Fredsbyggande kommissionen i dess sammansättning för Centralafrikanska republiken vid FN:s säkerhetsråds informationstillfälle om Centralafrikanska republiken,

–  med beaktande av det reviderade Cotonouavtalet,

–  med beaktande av Internationella brottmålsdomstolens Romstadga från 1998, som Centralafrikanska republiken ratificerade 2001,

–  med beaktande av det frivilliga protokollet – om barns inblandning i väpnade konflikter – till den internationella konventionen om barnets rättigheter, som Centralafrikanska republiken har ratificerat,

–  med beaktande av Amnesty Internationals rapport av den 11 januari 2017 The long wait for justice: accountability in Central African Republic,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Efter att ha tagit sig ur den våldsamma konflikten mellan den rebelliska Selekakoalitionen och anti-Balakamiliserna har Centralafrikanska republiken sedan 2013, med stöd av det internationella samfundet, gjort imponerande framsteg med att återställa en konstitutionell ordning, genom att med framgång ordna och hålla val och slutföra den politiska övergången.

B.  Trots de politiska framstegen har Centralafrikanska republiken fortsatt att hemsökas av instabilitet och sporadiska oroligheter, som spätts på genom våldsamma sammandrabbningar på ett antal orter, något som lett till flerfaldiga befolkningsförflyttningar i de västra, norra och östra delarna av landet. Bristen på medborgerliga friheter och jämställdhet mellan könen utgör också, tillsammans med begränsningar av religions- eller trosfriheten och spänningar mellan olika grupper i samhället, allvarliga orosmoment ur synvinkel av de mänskliga rättigheterna i Centralafrikanska republiken.

C.  FN:s uppdrag har haft uppemot 10 750 fredsbevarare utstationerade i Centralafrikanska republiken, men vissa civilpersoner klagar ibland över att FN inte gör tillräckligt för att skydda dem mot dussintals väpnade grupper. I FN:s människorättsrapport om godtyckliga dödanden av den 14 december 2016 påtalades fall av sexuellt våld i Centralafrikanska republiken.

D.  I december 2016 stödde uppdraget Minusca en ny dialog mellan 11 av de 14 väpnade grupperna och regeringen, såsom ett led i en pågående insats för avväpning av de stridande grupperna i Centralafrikanska republiken. Enligt uppgifter från Minusca inträffade det den 4 januari 2017 att Minuscas fredsbevarare, när de återvände från patrullering i staden Koui, angreps av ca 50 personer omkring 60 km väster om Obo, varvid två fredsbevarare dödades av okända upprorsmän. Ett liknande angrepp utspelade sig den 7 januari 2017 nordväst om Bokayi, varvid en fredsbevarare dödades.

E.  Rättsväsendets återuppbyggnad ligger fortfarande i sin linda och polisens kapacitet är fortfarande ytterst begränsad, vilket tillsammans med avsaknaden av ett fungerande rättsväsen lett till att det inte gjorts särskilt mycket för att få slut på eller åtgärda människorättskränkningar och ställa förövarna inför rätta.

F.  Enligt Amnesty International råder det så svår brist på rättvisa i Centralafrikanska republiken att vissa offer måste leva sitt vardagsliv bredvid dem som gjort sig skyldiga till övergrepp mot dem, i och med att hundratals rymt från fängelserna vid massrymningar och många av dem som står anklagade för de värsta brotten aldrig gripits. Endast 8 av 35 fängelser fungerar och utanför huvudstaden Bangui finns det bara några få verksamma domstolar.

G.  Alltsedan augusti 2016 har det skett en oroväckande ökning av antalet människorättskränkningar och brott mot internationell humanitär rätt i Centralafrikanska republiken. Dessa har förövats av de olika grupperingarna inom f.d. Séléka, anti-Balakamilisen och personer med anknytning till dem, och följden har blivit att minst 100 personer mist livet, att civila tvingats fly och att egendom förstörts. Rättighetsorganisationer rapporterade svåra strider i Centralafrikanska republiken i slutet av november 2016 mellan två Séléka-grupper, vilket ledde till att minst 14 civila dödades och 76 sårades.

H.  Enligt Minuscas talesperson i Bangui, Vladimir Monteiro, riktas sådana angrepp inte bara på FN:s fredsbevarare, utan också på biståndsarbetare och civilbefolkningen.

I.  Mellan den 28 och 30 november 2016 dödades minst 115 personer vid sammandrabbningar mellan de två Séléka-anknutna grupperna Folkfronten för Centralafrikanska republikens pånyttfödelse (Front Populaire pour la Renaissance de la Centrafrique, FPRC) och Unionen för fred i Centralafrikanska republiken (l’Union pour la Paix en Centrafrique, UPC)). Striderna gällde kontrollen över vägar till diamantgruvorna i Kalaga, en stad som ligger 45 km från Bria, där bägge grupperna bär upp ”vägtullar”, framför allt i gruvområden och längsmed Peuhl-nomadernas flyttningsvägar.

J.  I maj 2016 antog FN:s femte kommitté en tvärpolitisk resolution om fredsbevarande, där generalsekreterarens fasta föresats att till fullo genomföra nolltoleranspolitiken välkomnades och behovet av förbättrad samordning av stödet till offren än en gång bekräftades, varjämte det gjordes en utbyggnad av FN:s politik för insyn i påståendena om sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp.

K.  Den 17 november 2016 uppbådades det internationella samfundet av vice ordföranden/den höga representanten Federica Mogherini och Centralafrikanska republikens president Faustin-Archange Touadéra, varvid syftet var att utverka politiskt stöd och konkreta åtaganden till stöd för Centralafrikanska republikens myndigheters ambitiösa agenda för att få till stånd fred, säkerhet och försoning över hela landet, samt att främja utveckling och ekonomisk återhämtning.

L.  Enligt FN står nästan halva Centralafrikanska republikens befolkning inför hotet om en otrygg livsmedelsförsörjning och behöver humanitärt bistånd. 40 procent av alla barn under tre års ålder lider av kronisk undernäring och vart femte barn kommer inte att uppleva sin femte födelsedag.

M.  Uppskattningsvis 2,2 miljoner människor kommer att behöva humanitärt bistånd i år, bland dem 1,1 miljoner barn. Vid utgången av 2016 fanns det uppskattningsvis 420 000 internflyktingar och ytterligare 453 000 hade flytt till grannländerna.

N.  Under de tre senaste åren har Europeiska unionen varit Centralafrikanska republikens största biståndsgivare, och anslagit över 500 miljoner euro till landet. I fråga om humanitärt bistånd har enbart kommissionen sedan december 2013 gett 124 miljoner euro (förutom de 30 miljoner som gått till centralafrikanska flyktingar i grannländerna). Vid givarkonferensen i Bryssel den 17 november 2016 tillkännagav EU anslag på ytterligare 409 miljoner euro till återuppbyggnad, fredsbyggande och humanitära behov i Centralafrikanska republiken.

O.  Herrens motståndsarmé har utökat sin verksamhet i östra delen av Centralafrikanska republiken och brett ut sig bortom gruvområdena, varvid det förövats angrepp med plundring, godtyckliga frihetsberövanden, förstörelse och beslagtagande av civilpersoners egendom, samt bortföranden. Enligt observatören av krisen med Herrens motståndsarmé lär sedan januari 2016 344 personer, bland dem över 60 barn, ha bortförts av motståndsarmén, medan tusentals civila också fördrivits från de områden där motståndsarmén opererar.

P.  Den 15 juli 2014 inrättades EU:s första förvaltningsfond för flera givare. Den hette Bêkou och var avsedd för bidrag till stabilisering och återuppbyggnad av Centralafrikanska republiken.

Q.  Överlag har säkerhetssituationen förbättrats sedan 2013, framför allt i Bangui, men den är fortsatt bräcklig, med allt fler våldsutbrott under de senaste månaderna. Brott såsom mord, tortyr, sexuellt våld, stöld, människorov, förstöring av egendom och olaga vapenhandel och vapeninnehav fortsätter i hela landet.

R.  Till följd av problem med finansieringen tillkännagav Världslivsmedelsprogrammet att de livsmedel som programmet kan tillhandahålla ytterligare måste begränsas, samt att det inte var omöjligt att distributionen senast i februari måste inställas helt och hållet.

S.  Olaglig handel med och utvinning av diamanter och timmer späder på konflikten genom att bidra till finansieringen av väpnade grupper.

T.  Internationella organisationen för fransktalande länder (Organisation Internationale de la Francophonie) har sedan 2003 oavbrutet arbetat för att stärka demokrati, rättsstat och fred i Centralafrikanska republiken, och fortsätter sitt arbete i dagens situation av återuppbyggnad efter krisen. Organisationens arbete spelar en utslagsgivande kapacitetsförstärkande roll för Centralafrikanska republikens institutioner, genom att den ger tekniskt stöd till förverkligande av den särskilda brottmålsdomstolen, till inrättandet av en nationell kommission för de mänskliga rättigheterna, till en förstärkt administrativ ram och lagstiftningsram inför valen, tekniskt stöd till genomförandet av programmen för avväpning, demobilisering och återintegrering samt till en reform av säkerhetssektorn, vartill kommer tekniskt stöd till den särskilda brottmålsdomstolen genom mobilisering av franskspråkiga domare.

1.  Europaparlamentet välkomnar vad president Touadéra och hans regering gjort till förmån för fred och försoning i Centralafrikanska republiken, mot bakgrund av flera tiotal år av underutveckling och bräcklighet och flera år av väpnad konflikt. Parlamentet uppmanar Centralafrikanska republikens regering att ytterligare intensifiera dessa insatser, framför allt när det gäller dialogen med de väpnade grupperna, SSR och DDR, och återställandet av rättsväsendet och utmätningen av straff, för att inte brott ska få gå ostraffade.

2.  Europaparlamentet fördömer skarpt förlusterna av utkomstmöjligheter och egendom, samt kränkningarna av internationella mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt, bl.a. i form av godtyckliga dödanden, sexuellt våld, omänsklig behandling och alla slag av angrepp på samt aggression och provokation mot civilbefolkning och fredsbevarare. Parlamentet erinrar om att sådana riktade angrepp kan vara krigsförbrytelser enligt internationell humanitär rätt, och uttrycker sitt mest uppriktiga beklagande till regeringarna i Marocko och Bangladesh samt till offrens anhöriga och Minusca. Parlamentet understryker att angrepp på fredsbevarare är oacceptabla och strider mot alla internationella normer.

3.  Europaparlamentet anser det som en verklig framgång för den politiska övergångsprocessen att det gått fredligt till vid de samlade valen den 14 februari 2016 och att valdeltagandet varit stort. Parlamentet berömmer myndigheterna för deras insatser som fått valen att framstå som trovärdigare och öppnare. Parlamentet välkomnar Minuscas engagemang och stödet från operation Sangaris, som avsevärt bidragit till att valprocessen avlöpt fredligt.

4.  Europaparlamentet stöder kraftfullt FN:s generalsekreterares bemyndigande att genomföra FN:s politik för insyn i (nolltolerans) påstådda sexuella övergrepp och välkomnar de initiativ han hittills tagit i Centralafrikanska republiken. Parlamentet uppmanar FN:s medlemsstater att se till att Minuscas grupper för uppförande, disciplin och inre tillsyn får de resurser de behöver för att effektivt kunna reagera på fall av sexuella övergrepp och andra brott.

5.  Europaparlamentet understryker säkerhetens allt överskuggande betydelse, och betonar i detta sammanhang att det behövs reformer för att Centralafrikanska republikens väpnade styrkor ska bli en professionell och etniskt representativ försvarsmakt under demokratisk kontroll. Parlamentet välkomnar Europeiska rådets beslut av den 19 april 2016 om att inrätta ett militärt utbildningsuppdrag i Centralafrikanska republiken (EUTM RCA), såsom ett bidrag till reformen av landets försvarssektor. Parlamentet förväntar sig att bidra till en modernisering av Centralafrikanska republikens väpnade styrkor och göra dem effektivare och mera inkluderande, genom strategisk rådgivning till landets försvarsministerium och generalstab, samt genom utbildning och skolning.

6.  Europaparlamentet uppmanar Centralafrikanska republikens regering att omedelbart inleda opartiska undersökningar av alla påstådda kränkningar av mänskliga rättigheter och humanitär rätt, att på lämpligt sätt lagföra de ansvariga – personer som begått brott och berövat medmänniskor livet måste ställas till svars, oavsett sin grupptillhörighet – och att ge våldsoffren lämpliga möjligheter att få upprättelse. Parlamentet stöder starkt att det snabbt inrättats en särskild brottmålsdomstol (som förväntas vara färdig i mitten av 2017), som måste få avsevärda anslag för att kunna se till att skyldiga ställs till svars och att det blir slut på dagens oskick med att brott ofta får gå ostraffade. Parlamentet välkomnar att FN i december 2016 inlett arbetet med att anställa åtta internationella domare.

7.  Europaparlamentet beklagar att Centralafrikanska republikens rättsväsen, som redan före inbördeskriget var svagt, svårt har undergrävts av de fortsatta striderna, vilket lett till att arkiven i många domstolar förstörts och att rättsväsendets personal tvingats fly landet. Parlamentet uppmanar Centralafrikanska republikens regering att, med stöd av det internationella samfundet, göra avsevärda investeringar i rättsväsendet, bl.a. i återuppbyggnad av domstolar, polis och fängelser. Parlamentet påminner samtidigt om att den enda garantin för framgång består i att man följer principerna om god demokratisk och ekonomisk styrning, efter att ha tagit en konstruktiv attityd gentemot dialogen, i Banguiforumets anda.

8.  Europaparlamentet framhåller vikten av en nära samordning med partnerna, särskilt de centralafrikanska myndigheterna, EU, Världsbanken och FN, för att samarbetet ska fungera bra och för att de pågående insatserna för att återupprätta stabiliteten i Centralafrikanska republiken ska komplettera varandra. Parlamentet uppmanar med kraft till omedelbara åtgärder mot att krigsförbrytelser och andra brott får gå ostraffade, samt som bidrag till en återuppbyggnad av rättsväsendet, eftersom avsaknaden av rättvisa lett till att antalet våldsamma sammandrabbningar ökat under de senaste månaderna.

9.  Europaparlamentet beklagar djupt att FN:s Världslivsmedelsprogram, till följd av brist på ekonomiska medel riskerar att snart nödgas inställa hjälpen till 150 000 människor som i den krisdrabbade Centralafrikanska republiken tvingats på flykt av våldet. Parlamentet konstaterar att de livsmedel som distribueras av detta program är oumbärliga för dessa flyktingar som förlorat allt, och att det skulle få dramatiska konsekvenser för deras liv om biståndet inställdes. Parlamentet uppmanar med kraft givarna att rätta sig efter de utfästelser de gjort till programmet och hindra all fortsatt försämring av leveranserna av humanitär hjälp.

10.  Europaparlamentet välkomnar ökningen av EU:s och medlemsstaternas humanitära engagemang för Centralafrikanska republiken mot bakgrund av de föränderliga behoven. Parlamentet uppmanar alla internationella givare att stödja EU:s ekonomiska anslag för humanitära ändamål, också till Världslivsmedelsprogram, och att hjälpa dem som drabbats av krisen i Centralafrikanska republiken, både dem som bor inne i landet och dem som flytt till grannländerna.

11.  Europaparlamentet uppmanar Centralafrikanska republiken att utveckla nationella strategier och lagstiftningsramar som erbjuder ett adekvat skydd för fördrivna personers mänskliga rättigheter, bl.a. i form av rörelsefrihet. Parlamentet uppmanar också landet att anta varaktiga lösningar för fördrivna personer och flyktingar, också i form av att de frivilligt och under betryggande och värdiga former ska kunna varaktigt återvända till sina hem, samt i form av integrering i ortsmiljön eller vidarebosättning.

12.  Europaparlamentet anser att dialog kvarstår som den enda möjligheten att trygga en varaktig fred i Centralafrikanska republikens konflikthärjade regioner, och uppmanar med kraft regeringen att konkret bemöta det internationella samfundets farhågor genom att lösa krisen med hjälp av ett proaktivt grepp på frågan om den lokala befolkningens säkerhet.

13.  Europaparlamentet uppmanar Centralafrikanska republikens regering att, med stöd av sina internationella partner, i brådskande ordning genomföra sin nationella plan för återhämtning och fred, framför allt genom att förstärka de nationella säkerhetsstyrkornas kapacitet genom att avväpna, demobilisera och återintegrera de väpnade grupperna och genom att bekämpa att brott får gå ostraffade.

14.  Europaparlamentet uppmanar Centralafrikanska republikens myndigheter att utveckla en strategi i nationell regi mot olaglig exploatering av naturtillgångar och nätverk för smuggling av dem.

15.  Europaparlamentet föreslår att FN inom Minusca inrättar en avdelning för att bekämpa smugglingen av diamanter, timmer, guld och elfenben, liksom också den militariserade tjuvjakten.

16.  Europaparlamentet uppmanar de internationella diamantbolagen att sluta underblåsa konflikten och människorättskränkningarna med att köpa diamanter från Centralafrikanska republiken som blivit föremål för olaglig utvinning och handel.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Centralafrikanska republikens regering och myndigheter, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, Afrikanska unionens institutioner, Centralafrikanska staternas ekonomiska gemenskap, den parlamentariska AVS–EU-församlingen och EU:s medlemsstater.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0249.