Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2143(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0381/2016

Ingivna texter :

A8-0381/2016

Debatter :

PV 01/02/2017 - 21
CRE 01/02/2017 - 21

Omröstningar :

PV 02/02/2017 - 7.1
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0012

Antagna texter
PDF 360kWORD 58k
Torsdagen den 2 februari 2017 - Bryssel Slutlig utgåva
En integrerad politik när det gäller idrott: gott styre, tillgång och integritet
P8_TA(2017)0012A8-0381/2016

Europaparlamentets resolution av den 2 februari 2017 om en integrerad politik när det gäller idrott: gott styre, tillgång och integritet (2016/2143(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget), där syftet med EU:s idrottspolitik anges,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 januari 2011 Utveckling av idrottens europeiska dimension (COM(2011)0012),

–  med beaktande av rapporten från EU:s expertgrupp för god styrning Principles of good governance in sport från oktober 2013,

–   med beaktande av rapporten från högnivågruppen om breddidrott Grassroots Sport – Shaping Europe från juni 2016,

–   med beaktande av rapporten från högnivågruppen för idrottsdiplomati från juni 2016,

–   med beaktande av Erasmus+-programmet, som syftar till att motverka gränsöverskridande hot mot idrottens integritet, främja och stödja god styrning inom idrotten och parallella karriärer för idrottsutövare och frivillig verksamhet inom idrott, tillsammans med social integrering och lika möjligheter,

–  med beaktande av kommissionens vitbok om idrott (COM(2007)0391),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 juni 2015 om den senaste tidens avslöjanden om fall av korruption på hög nivå i Fifa(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2013 om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt: rekommendationer med avseende på de åtgärder och initiativ som ska vidtas(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 september 2013 om hasardspel online på den inre marknaden(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2013 om uppgjorda matcher och korruption inom idrotten(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 februari 2012 om idrottens europeiska dimension(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 maj 2008 om vitboken om idrott(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 29 mars 2007 om framtiden för professionell fotboll i Europa(7),

–   med beaktande av sin resolution av den 17 juni 2010 om spelaragenter inom idrott(8),

–   med beaktande av sin resolution av den 21 november 2013 om Qatar: situationen för gästarbetare(9),

–   med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om rollen för interkulturell dialog, kulturell mångfald och utbildning när det gäller att främja EU:s grundläggande värderingar(10),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 31 maj 2016 om förstärkt integritet, öppenhet och god styrning i samband med större idrottsevenemang,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 26 maj 2015 om att maximera den roll som idrott på gräsrotsnivå spelar för att utveckla övergripande färdigheter, särskilt bland ungdomar,

–  med beaktande av rådets resolution av den 21 maj 2014 om en EU-arbetsplan för idrott för tiden 2014–2017,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 26 november 2013 om idrottens bidrag till EU:s ekonomi, särskilt vad gäller ungdomsarbetslöshet och social delaktighet,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 25 november 2013 om befrämjande av hälsofrämjande fysisk aktivitet i alla sektorer,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 18 november 2010 om idrottens roll som upphov till och pådrivande faktor för aktiv social integration(11),

–  med beaktande av Europarådets konvention av den 3 juli 2016 om en integrerad strategi för säkerhet, trygghet och service i samband med fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang,

–  med beaktande av Europarådets konvention av den 18 september 2014 konvention om manipulation av resultat inom idrott,

–  med beaktande av domstolens och tribunalens rättspraxis, samt beslut från kommissionen i idrottsfrågor, vadslagning och spel,

–  med beaktande av målen för den globala 2030-agendan för hållbar utveckling,

–  med beaktande av artikel 6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0381/2016), och av följande skäl:

A.  I och med Lissabonfördragets ikraftträdande 2009 fick Europeiska unionen särskild behörighet på idrottsområdet i syfte att bygga upp och genomföra en unionssamordnad idrottspolitik finansierad av en särskild budgetpost, och att utveckla samarbetet med internationella organisationer på idrottsområdet, samtidigt som man tar hänsyn till idrottens särdrag och respekterar oberoendet för idrottens styrningsstrukturer.

B.  Idrott spelar en framträdande roll i miljontals européers vardag. Amatör- och proffsidrotten är inte bara är en fråga om idrottslig förmåga, idrottsliga prestationer och tävlingar, utan medför även ett betydande socialt, utbildningsmässigt, ekonomiskt, kulturellt och enande bidrag till EU:s ekonomi och samhälle, samt till EU:s strategiska mål och sociala värden.

C.  Idrotten är en viktig och snabbväxande del av unionens ekonomi och ger ett värdefullt bidrag till tillväxt, sysselsättning och samhället, även på lokal nivå, med mervärden och sysselsättningseffekter som överstiger genomsnittliga tillväxtsiffror. Den idrottsrelaterade sysselsättningen har uppskattats till motsvarande 3,51 % av den sammanlagda sysselsättningen i EU, och det idrottsrelaterade bruttoförädlingsvärdet till 294 miljarder euro (2,98 % av EU:s totala bruttoförädlingsvärde).

D.  Idrott är inte bara en växande ekonomisk realitet utan även en social företeelse som i betydande grad bidrar till Europeiska unionens strategiska mål och till sociala värden som tolerans, solidaritet, välstånd, fred, respekt för de mänskliga rättigheterna och förståelse mellan nationer och kulturer.

E.  Att utöva idrott bidrar till en bättre livskvalitet, förebygger sjukdomar och spelar en grundläggande roll för att stärka den personliga utvecklingen och hälsan.

F.  Efterlevnaden av grundläggande arbetstagarrättigheter är av väsentlig betydelse för proffsidrottare.

G.  Idrott bidrar även till att integrera människor och sträcker sig bortom ras, religion och etnicitet.

H.  Idrottens integritet är av yttersta vikt om dess trovärdighet och attraktionskraft ska kunna befrämjas.

I.  Idrotten har sin särskilda egenart som bygger på frivilligstrukturer och som är en förutsättning för dess fostrande och samhälleliga funktioner.

J.  Den senaste tidens korruptionsskandaler inom idrotten, och i idrottsorganisationer på europeisk och internationell nivå, har fläckat ner idrottens anseende. Detta har fått röster att höjas och frågor att ställas om behovet av verkliga, strukturella reformer inom idrottens styrande organ och organisationer, med beaktande av idrottsstrukturernas stora mångfald i olika europeiska länder och av det faktum att idrottsorganisationer till sin natur i hög grad är självreglerande.

K.  Både proffs- och breddidrotten har en nyckelroll i det globala arbetet för fred, respekt för de mänskliga rättigheterna och solidaritet, medför hälsomässiga och ekonomiska vinster för samhället och är av väsentlig betydelse för att framhäva grundläggande fostrande och kulturella värderingar och främja social inkludering.

L.  Ett gott idrottsstyre innebär att en lämplig reglering av idrotten bör respekteras genom principerna om effektiv, öppen, etisk och demokratisk förvaltning samt delaktighetsbaserade styrelseformer, processer och strukturer under deltagande av berörda parter.

M.  Idrottsorganisationer ansvarar för att säkerställa höga standarder för idrottens styre och integritet och bör höja dessa ytterligare och hålla sig till dem i alla situationer för att återupprätta människors förtroende och öka allmänhetens tilltro till idrottens positiva värden.

N.  En välavvägd politik som syftar till att öka idrottens ekonomiska transparens, stabilitet och trovärdighet är nycklarna till att förbättra standarderna för idrottens ekonomi och styre.

O.  Den europeiska modellen för organiserad idrott bygger på principerna om territorialitet och nationalitet, med ett förbund per idrottsgren, samt på mekanismer för solidaritet mellan elit- och breddidrott och på uppflyttning/nedflyttning, öppna tävlingar och ekonomisk omfördelning.

P.  Erkännandet av principen om ett enda förbund per idrott är av särskild relevans med förankring i idrottens sociala betydelse och är det bästa sättet att tillvarata idrottens intressen och de samhällsvinster den medför.

Q.  Det är berättigat och nödvändigt för alla berörda parter att kräva att varje idrottstävling ska spelas och avgöras i enlighet med de internationellt erkända spelreglerna.

R.  Idrottsrättsliga instanser är viktiga för att säkerställa spelreglernas allmängiltighet, rätten till en rättvis rättegång i idrottsrelaterade tvister och ett gott styre, eftersom de är det lämpligaste sättet att lösa tvister inom idrotten i enlighet med grundläggande processuella rättigheter inom EU.

S.  De allt större penningsummor som cirkulerar i idrotten och de inblandade organisationerna har lett till krav på bättre styre och ökad insyn. Som ekonomisk verksamhet dras idrotten med en rad skandaler med uppgjorda matcher som involverar olika andra brott och illegala aktiviteter, såsom penningtvätt, korruption och mutor.

T.  Den ökande förekomsten av dopning är ett hot mot idrottens integritet och anseende, eftersom det strider mot idrottens etiska värderingar och principer, såsom rent spel. Dopning äventyrar allvarligt de inblandade idrottsutövarnas hälsa och orsakar ofta allvarliga och bestående skador. Kampen mot dopningen är en fråga av allmänt intresse som rör folkhälsan.

U.  Våld, huliganism och diskriminering som riktar sig mot en grupp personer eller en medlem av en sådan grupp – vare sig det sker inom amatör- eller proffsidrotten – fläckar ner idrottens anseende och avskräcker åskådare från att besöka idrottsevenemang.

V.  Att främja idrott för personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning bör vara en huvudprioritering på europeisk, nationell och lokal nivå.

W.  Kvinnors deltagande och synlighet i idrott och idrottstävlingar måste förbättras.

X.  Idrottsutövare, särskilt minderåriga, utsätts för allt större ekonomiskt tryck och behandlas som handelsvaror, och de måste därför skyddas mot varje form av övergrepp, våld och diskriminering som kan förekomma i samband med deras deltagande i idrott.

Y.  Det finns en allt starkare och oroväckande tendens till tredjepartsägande i lagidrotter i Europa, där spelarna – som ofta är mycket unga – delvis eller helt ägs av privata investerare och inte längre har möjlighet att själva bestämma hur deras karriärer ska se ut framöver.

Z.  Dålig praxis när det gäller agenter och spelarövergångar har lett till fall av penningtvätt, bedrägeri och utnyttjande av minderåriga.

AA.  Breddidrotten ger möjlighet att hantera diskriminering, främja social inkludering, sammanhållning och integration och lämna ett viktigt bidrag till utvecklingen av övergripande färdigheter.

AB.  Ett ökande antal klubbar förlitar sig huvudsakligen på transfermarknaden för att sätta ihop sina lag, men borde lägga större vikt vid lokal utbildning.

AC.  Idrott uppfattas som en grundläggande rättighet för alla, och alla bör ha samma rätt att delta i fysisk verksamhet och idrott.

AD.  Generellt håller den fysiska aktiviteten på att stagnera, trots konkreta belägg för att den förbättrar den personliga hälsan, även den psykiska, och välbefinnandet – vilket innebär att medlemsstaterna kan göra betydande besparingar i sina offentliga hälsoutgifter – och trots en växande trend för motionsidrotter, såsom joggning, som även utövas utanför organiserade idrottsstrukturer.

AE.  Idrottsevenemang och idrottsaktiviteter, särskilt större internationella tävlingar, visar upp idrottens fördelar och har positiva sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser.

AF.  Landslag har en viktig roll inte bara för att främja en nationell identitet och inspirera unga idrottare att uppnå bästa möjliga prestationer utan även som ett sätt att främja solidaritet med breddidrotten.

AG.  Vidareutbildning och yrkesutbildning för idrottare är en avgörande del i arbetet med att förbereda dem för en yrkeskarriär efter idrottskarriären.

AH.  Att investera i och främja utbildning för unga lovande idrottare på lokal nivå är avgörande för idrottens långsiktiga utveckling och dess samhällsroll.

AI.  Frivilligarbetare är ryggraden i den organiserade idrotten och är de som svarar för idrottsaktiviteternas utveckling och tillgänglighet, särskilt på gräsrotsnivå. Detta ger dessutom unga människor en utmärkt möjlighet till vidareutbildning och icke-formell utbildning, även internationellt och i samband med samarbets- och utvecklingsprogram i områden utanför EU där dialogen behöver stärkas och EU:s yttre politik understödjas.

AJ.  Idrott i vidaste bemärkelse utgör ett värdesystem för en gemenskap, och dessa värden ligger till grund för ett gemensamt språk som sträcker sig bortom alla kulturella och språkliga barriärer. Idrotten kan bidra till – och bör ses som en möjlighet – att stärka dialogen och solidariteten med tredjeländer, främja skyddet av grundläggande mänskliga rättigheter och friheter över hela världen och understödja EU:s yttre politik.

AK.  Intrång i idrottsorganisationers immateriella rättigheter, bland annat i form av digital piratkopiering, särskilt direktsändningar av idrottsevenemang utan tillstånd, ger anledning till stor oro för den långsiktiga finansieringen av idrott på alla nivåer.

AL.  Pressfriheten måste säkerställas vid alla idrottsevenemang.

AM.  Idrott kan bidra till att uppnå målen i Europa 2020-strategin.

Integritet och god styrning inom idrotten

1.  Europaparlamentet upprepar att kampen mot korruption inom idrotten kräver insatser över nationsgränserna och samarbete mellan alla berörda parter, däribland offentliga myndigheter, brottsbekämpande organ, idrottsindustrin, idrottare och supportrar.

2.  Europaparlamentet uppmanar internationella, europeiska och nationella idrottsorganisationer att bekänna sig till goda styrelseformer och utveckla en kultur av öppenhet och hållbar finansiering genom att offentliggöra sin bokföring och verksamhetsredovisning, bland annat i fråga om kraven på att offentliggöra chefers ersättningar och tidsgränserna för deras ämbetsperioder.

3.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av en öppenhetskultur måste kompletteras med en bättre behörighetsfördelning inom idrottens styrande organ, bättre uppdelning mellan kommersiell verksamhet och välgörenhetsverksamhet och bättre interna förfaranden för självreglering i syfte att främja arbetet med att upptäcka, utreda och beivra idrottsrelaterade brott och illegal verksamhet inom idrottsorganisationer.

4.  Europaparlamentet erinrar om att ett gott styre, som bör vara en prioritering i nästa EU‑arbetsplan för idrott, måste vara en förutsättning för idrottsorganisationernas autonomi i enlighet med principerna om öppenhet, ansvarsskyldighet, lika möjligheter, social inkludering och demokrati, däribland lämplig delaktighet för berörda parter.

5.  Europaparlamentet framhåller behovet av nolltolerans mot korruption och andra typer av brottslighet inom idrotten.

6.  Europaparlamentet understryker att tillämpning av principerna för god styrning inom idrotten, tillsammans med övervakning, tillsyn och lämpliga rättsliga instrument, är nyckelfaktorer i arbetet med att utrota korruption och andra oegentligheter.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna samt idrottsorganisationer och ansökande enheter att se till att ansökningar om att arrangera större evenemang är förenliga med standarderna för ett gott styre, med mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter och med demokratiprincipen för att säkerställa positiva sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser för lokalsamfunden och samtidigt respektera mångfald och traditioner för att garantera ett hållbart utfall av evenemanget och trovärdighet för idrotten.

8.  Europaparlamentet anser att länder som ansöker om eller arrangerar idrottsevenemang måste se till att planeringen, organisationen, genomförandet och deltagandet sker på ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt ansvarsfullt sätt och göra en uppföljning av evenemangen. Parlamentet uppmanar idrottsorganisationer och länder som arrangerar sådana evenemang att undvika oönskade förändringar i lokalbefolkningens livsmiljö, såsom förflyttning av lokalbefolkning.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en åtagandeförteckning och att undersöka möjligheten att skapa en uppförandekod för gott styre och integritet inom idrotten. Parlamentet anser att idrottsorganisationer bör fastställa bestämmelser för öppenhet och insyn, etiska standarder, en uppförandekod för sina övervakningsorgan, exekutiva utskott och medlemmar samt operativa riktlinjer och rutiner för att garantera oberoende och efterlevnad av de etablerade bestämmelserna. Parlamentet anser vidare att utforskning av nya instrument för samarbete mellan regeringar, idrottsorganisationer och EU kan bidra till att ta tag i en del av dagens utmaningar för idrottsindustrin.

10.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att villkora offentlig finansiering av idrott så att det krävs efterlevnad av etablerade och offentligt tillgängliga minimistandarder för styrning, övervakning och rapportering.

11.  Europaparlamentet anser att en förbättring av idrottens styre och integritet kräver en attitydförändring hos alla berörda parter. Parlamentet stöder initiativen från idrottsorganisationer och andra berörda parter för att förbättra standarderna för idrottens styre och stärka dialogen och samarbetet med lokala och nationella myndigheter.

12.  Europaparlamentet uppmanar idrottens organisationer att senast 2018 lägga fram, och att i vederbörlig ordning genomföra, konkreta förslag för att förbättra standarderna för ett gott styre inom idrottsorganisationer, idrottens styrande organ och deras medlemsförbund och att offentliggöra resultaten. Parlamentet betonar att detta kräver lämplig övervakning.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra matchfixning till ett särskilt lagbrott och att se till att all brottslig verksamhet, såsom matchfixning och korruption inom idrotten, blir föremål för rättsliga förfaranden och lämpliga påföljder där detta inte redan är fallet, med tanke på att matchfixning och manipulering av idrottstävlingar kränker idrottens etik och integritet och redan bestraffas av idrottsmyndigheter.

14.  Europaparlamentet påpekar att utmaningarna i samband med utredning av internationella fall av matchfixning kräver gränsöverskridande informationsutbyte och samarbete mellan idrottsorgan, statliga myndigheter och vadhållningsaktörer inom nationella plattformar, så att matchfixning kan upptäckas, utredas och lagföras. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att, där detta inte redan är gjort, överväga att införa särskilda åklagarmyndigheter som har i uppgift att utreda bedrägerifall inom idrotten. Parlamentet erinrar om att det fjärde direktivet om bekämpning av penningtvätt inför ett krav för spelaktörer att utföra kundkännedomskontroller i samband med större transaktioner.

15.  Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet att nå en lösning så att EU och dess medlemsstater kan underteckna och ratificera Europarådets konvention om manipulation av resultat inom idrott i syfte att möjliggöra dess fullständiga genomförande och ratificering. Kommissionen uppmanas med kraft att stödja och underlätta denna process och se till att den följs upp på ett verkningsfullt sätt.

16.  Europaparlamentet erinrar kommissionen om dess utfästelse att utfärda en rekommendation om utbyte av bästa praxis i fråga om att förebygga och bekämpa vadhållningsrelaterad matchfixning, och uppmanar med kraft kommissionen att offentliggöra denna rekommendation utan dröjsmål.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka de interinstitutionella banden med Europarådet och att därefter utveckla samordnade operativa program och säkerställa effektivast möjliga resursanvändning.

18.  Europaparlamentet stöder, och uppmuntrar ytterligare, utbildnings- och upplysningskampanjer och informationsprogram som förser idrottare, tränare, funktionärer och berörda parter på alla nivåer med råd om hoten kopplade till uppgjorda matcher, dopning och andra integritetsrelaterade frågor, bland annat vilka risker de kan utsättas för och hur de kan anmäla tvivelaktiga metoder. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föreslå konkreta åtgärder som ska ingå i EU:s nästa arbetsplan, såsom pilotprogram och pilotprojekt, i syfte att se till att unga människor får medborgarfostran i idrott i så unga år som möjligt.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja antidopningsprojekt genom Erasmus+-programmet och att samtidigt utvärdera dess verkan och se till att det på ett meningsfullt sätt kompletterar befintliga finansieringssystem för bekämpande av dopning.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja ett gott styre i projekt för idrottsförvaltning genom hela Erasmus+-programmet.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja dopningskontroller, nationella testprogram och lagar som möjliggör samordning och informationsutbyte mellan statliga myndigheter, idrottsorganisationer och antidopningsbyråer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra det möjligt för de sistnämnda att inrätta omfattande övervakningsprogram för dopning och att behandla och utbyta uppgifter i enlighet med EU:s befintliga och framtida bestämmelser om skydd av personuppgifter.

22.  Europaparlamentet noterar Världsantidopningsbyråns (Wada) betydelse för att övervaka och samordna politiken och bestämmelserna mot dopning över hela världen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta nära med Wada, Unesco och Europarådet för att förebygga och bekämpa dopning effektivare genom att förstärka de rättsliga och politiska åtagandena inom världsantidopningskoden (Wadac). Parlamentet uppmanar EU att uppmuntra utbyte av information och bästa praxis om strategier för hälsa och förebyggande arbete i kampen mot dopning över hela världen.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att uppmuntra och underlätta förhandlingar om avtal mellan länder som ger auktoriserade dopningskontrollteam från andra länder tillstånd att utföra tester med respekt för idrottarnas grundläggande rättigheter och i enlighet med den internationella konventionen mot dopning inom idrotten.

24.  Europaparlamentet anser att dopning även är ett växande problem inom motionsidrotten, där det behövs utbildnings- och informationskampanjer och erfarna professionella instruktörer och tränare för att hjälpa till att främja ett sunt förhållningssätt till dopning.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att samarbeta nära med Wada och Europarådet för att utforma en politik till skydd för visselblåsare.

26.  Europaparlamentet uppmuntrar idrottsorganisationer och nationella myndigheter att inrätta samordnade antidopningssystem för gränsöverskridande övervakning och att vidta konkreta åtgärder mot tillverkning av och handel med olagliga prestationshöjande ämnen i idrottsvärlden.

27.  Europaparlamentet välkomnar Europarådets nya konvention om en integrerad strategi för säkerhet, trygghet och service i samband med fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att underteckna och ratificera den utan dröjsmål. Parlamentet upprepar sitt förslag om ömsesidigt erkännande av tillträdesförbud på idrottsarenor i Europa och utbyte av uppgifter för detta ändamål.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka olika sätt att inom ramen för befintliga nätverk utbyta information om idrottsvåld.

29.  Europaparlamentet konstaterar att terroristhotet kräver nya ansträngningar för att säkerställa operativ trygghet och säkerhet vid idrottsevenemang.

30.  Europaparlamentet framhåller att idrottens organ bör säkerställa nödvändiga tillträdesmöjligheter och möjligheter till nyhetsinsamling vid alla idrottsevenemang för oberoende nyhetsmedier så att de kan fullgöra sin roll som viktiga och kritiska observatörer av idrottsevenemang och av idrottens förvaltning.

31.  Europaparlamentet fördömer skarpt alla former av diskriminering och våld inom idrotten, både på och utanför plan, och framhåller behovet av att förebygga sådant beteende på alla nivåer, förbättra rapporteringen om och övervakningen av sådana händelser och främja kärnvärden som respekt, vänskap, tolerans och rent spel. Parlamentet anser att idrottsorganisationer som följer höga standarder för ett gott styre är bättre rustade att främja idrottens samhällsroll och att bekämpa rasism, diskriminering och våld.

32.  Europaparlamentet erinrar om behovet av att stärka kampen mot människohandel inom idrotten, särskilt barnhandel.

33.  Europaparlamentet välkomnar goda självregleringsmetoder, såsom initiativet om ekonomiskt fair play, då dessa uppmuntrar till större ekonomiskt förnuft och högre standarder för ekonomisk förvaltning inom proffsidrotten, med fokus på långsiktighet i stället för kortsiktighet, och därigenom bidrar till idrottens sunda och hållbara utveckling i Europa. Parlamentet poängterar att ekonomiskt fair play har uppmuntrat till högre standarder för ekonomisk förvaltning och därför bör tillämpas strikt.

34.  Europaparlamentet välkomnar transparenta och hållbara investeringar i idrott och idrottsorganisationer, förutsatt att de omfattas av stränga kontroller och informationskrav och inte skadar tävlingarnas och idrottarnas integritet.

35.  Europaparlamentet ser den ägarmodell där klubbmedlemmarna behåller kontrollen över klubben (genom 50+1-regeln) som ett exempel på god praxis i EU och uppmanar medlemsstaterna, idrottens styrande organ, de nationella förbunden och ligorna att inleda en konstruktiv dialog och ett utbyte i fråga om denna modell.

36.  Europaparlamentet understryker att idrottsutövare, särskilt minderåriga, måste skyddas från otillbörliga metoder såsom tredjepartsägande, vilket väcker många frågor om integritet och etiska betänkligheter i vidare bemärkelse. Parlamentet stöder styrande organs beslut att förbjuda tredjepartsägande av spelare och ber kommissionen att överväga ett förbud mot tredjepartsägande enligt EU-rätten och att uppmana medlemsstaterna att vidta ytterligare åtgärder för att ta tag i idrottares rättigheter.

37.  Europaparlamentet anser att bestämmelserna om främjande av lokalt fostrade spelare måste tas upp till ny bedömning för att öka möjligheterna för unga talanger att spela i sina klubbars a-lag och därmed förbättra tävlingsbalansen i Europa.

38.  Europaparlamentet uppmanar styrande organ och nationella myndigheter på alla nivåer att vidta åtgärder som garanterar ersättning för utbildande klubbar i syfte att uppmuntra rekrytering och utbildning av unga spelare i enlighet med EU-domstolens dom i Bernardmålet av den 16 mars 2010.

39.  Europaparlamentet framhåller på nytt sitt engagemang för den europeiska modellen för organiserad idrott, där förbunden spelar en central roll, då den balanserar de många motstridiga intressena hos alla aktörer, såsom idrottare, spelare, klubbar, ligor, förbund och frivilligarbetare, med lämplig och demokratisk representation och insynsmekanismer i beslutsfattandet och med öppna tävlingar baserade på idrottsliga meriter. Parlamentet efterlyser större ekonomisk solidaritet på alla nivåer.

40.  Europaparlamentet välkomnar EU:s årliga idrottsforum som främjar dialog med berörda parter från internationella och europeiska idrottsförbund, den olympiska rörelsen, europeiska och nationella centralidrottsorganisationer och andra idrottsrelaterade organisationer. Parlamentet påpekar att strukturen på dialogen med berörda parter, forumets funktioner och uppföljningen av diskussionen måste förbättras ytterligare.

41.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens och alla berörda aktörers insatser för att främja social dialog inom idrotten. Detta är ett utmärkt tillfälle att uppnå balans mellan idrottarnas grundläggande och arbetsmarknadsmässiga rättigheter och idrottens ekonomiska aspekter genom att involvera alla aktörer, däribland arbetsmarknadens parter, vid förhandlingar och ingående av avtal. Parlamentet är medvetet om idrottsorganisationernas ansvar att engagera sig för att utveckla en kultur som präglas av öppenhet. Parlamentet insisterar på att EU aktivt bör främja minimikraven för anställning och arbetsrättsliga normer för professionella idrottsutövare i hela Europa.

42.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om inrättande av öppenhetsregister för betalning av idrottsagenter, med stöd av ett effektivt övervakningssystem, såsom en clearingorganisation för betalningar och lämpliga sanktioner, i samarbete med berörda myndigheter, i syfte att ta itu med oegentligheter begångna av idrottsagenter. Parlamentet upprepar sin begäran om tillstånd för och registrering av idrottsagenter, samt införandet av en miniminivå för kvalifikationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa upp slutsatserna av sin studie om idrottsagenter i Europeiska unionen (Study on sports agents in the European Union), i synnerhet med hänsyn till att agenter är centrala aktörer i finansieringsströmmarna, som ofta inte är transparenta, vilket leder till att de blir benägna att delta i olaglig verksamhet.

43.  Europaparlamentet anser att en integrerad syn på jämställdhet inom idrotten kan bidra till att undvika stereotypa föreställningar och skapa en positiv social miljö för alla. Parlamentet välkomnar initiativ som främjar jämställdheten mellan kvinnor och män och deras lika deltagande i beslutsfattande roller inom idrotten, gör det möjligt för kvinnliga idrottare att kombinera familjeliv och professionell idrott, och strävar efter att minska könsrelaterade skillnader i lön och tilldelning av utmärkelser, liksom alla former av stereotyper och trakasserier inom idrotten. Parlamentet uppmanar idrottsorganisationer att ägna särskild uppmärksamhet åt jämställdhetsaspekten genom att uppmuntra kvinnor att delta i idrott.

Social integration, social funktion och tillgänglighet inom idrotten

44.  Europaparlamentet anser att investeringar i idrott kommer att hjälpa oss att bygga enade och inkluderande samhällen, flytta barriärer och göra det möjligt för människor att respektera varandra genom att bygga broar mellan olika kulturer och över etniska och sociala klyftor, och att främja ett positivt budskap av gemensamma värderingar som ömsesidig respekt, tolerans, medkänsla, ledarskap, lika möjligheter och rättsstatsprincipen.

45.  Europaparlamentet välkomnar gränsöverskridande idrottsevenemang i olika europeiska länder, under förutsättning att de bidrar till främjandet av EU:s centrala gemensamma värden såsom mångfald, tolerans, rättvisa, jämlikhet och solidaritet. Parlamentet påminner om att idrottsaktiviteter och idrottsevenemang främjar turismen i europeiska städer och regioner.

46.  Europaparlamentet understryker värdet av de övergripande färdigheter som förvärvats genom idrott som en del av icke-formellt och informellt lärande, och betonar vidare kopplingen mellan idrott, anställbarhet och utbildning.

47.  Europaparlamentet betonar idrottens roll för delaktighet och integration av missgynnade grupper. Parlamentet välkomnar initiativ för att ge flyktingar, migranter och asylsökande möjlighet att konkurrera som idrottare vid idrottstävlingar.

48.  Europaparlamentet understryker idrottens fostrande betydelse samt dess förmåga att hjälpa socialt sårbara ungdomar att hamna på rätt spår igen. Parlamentet erkänner betydelsen av breddidrott när det gäller att förhindra och bekämpa radikalisering, och uppmuntrar och stöder initiativ i detta avseende. Parlamentet välkomnar två pilotprojekt som Europaparlamentet antagit: ”Idrott som ett verktyg för integration och social delaktighet för flyktingar” och ”Övervakning och coachning genom idrott för ungdomar som riskerar att bli radikaliserade”.

49.  Europaparlamentet påminner om att unga europeiska idrottare ofta ställs inför utmaningen att kombinera sina karriärer med utbildning och arbete. Parlamentet menar att högre utbildning och yrkesutbildning är avgörande för målet att maximera idrottarnas framtida deltagande på arbetsmarknaden. Parlamentet stöder införandet av verkningsfulla system för dubbel karriär, med minimikrav på kvalitet och lämplig kontroll av framstegen i samband med programmen för dubbel karriär i Europa, samt tillhandahållande av yrkesvägledning genom avtal med universitet eller högskolor. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta den gränsöverskridande rörligheten för idrottsutövare, att harmonisera erkännandet av idrotts- och utbildningskvalifikationer, inbegripet icke-formell och informell utbildning som förvärvats genom idrott samt att förstärka utbytet av god praxis.

50.  Europaparlamentet understryker behovet av att säkerställa hållbart ekonomiskt stöd för utbytesprogram för dubbel karriär på unionell och nationell nivå genom kapitlet om idrott i Erasmus+ och att främja ytterligare forskning på detta område. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med utbildningsinstitutioner främja utbyten över gränserna för idrottare och för att ge dem tillgång till stipendier.

51.  Europaparlamentet stöder rörligheten för tränare och andra tjänsteleverantörer (såsom sjukgymnaster och rådgivare för dubbel karriär) samt utbyte av god praxis med fokus på erkännande av kvalifikationer och tekniska innovationer.

52.  Europaparlamentet uppmanar idrottsorganisationer att tillsammans med medlemsstaterna främja miniminormer för tränare som omfattar kriminalregisterutdrag, utbildning i att tillhandahålla skydd för minderåriga och utsatta vuxna samt att förebygga och bekämpa dopning och matchfixning.

53.  Europaparlamentet betonar att bristen på fysisk aktivitet har fastställts av Världshälsoorganisationen som den fjärde viktigaste riskfaktorn för global dödlighet, med betydande direkta och indirekta sociala och ekonomiska konsekvenser och kostnader för medlemsstaterna. Parlamentet är bekymrat över att nivåerna för fysisk aktivitet faller i vissa medlemsstater, trots de betydande summor som lagts ut för att främja fysisk aktivitet och trots den betydande inverkan som avsaknaden av den har på folkhälsan.

54.  Europaparlamentet uppmanar idrottsorganisationerna och medlemsstaterna att samarbeta för att stödja anställbarhet och rörlighet för tränare som vill söka arbete i hela EU, genom ett åtagande att genomföra kvalitetskontroller av tränarkompetens och standarder för kvalifikationer och utbildning.

55.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att göra fysisk aktivitet till en politisk prioritering i EU:s kommande arbetsplan för idrott, särskilt för ungdomar och utsatta samhällsgrupper från socialt underprivilegierade områden där deltagandet i fysisk aktivitet är lågt.

56.  Europaparlamentet uppmanar de internationella och nationella idrottsförbunden och andra utbildningsanordnare att se till att frågor som rör integritet inom idrotten ingår i läroplanen för idrottstränarnas kvalifikationer.

57.  Europaparlamentet understryker att främjandet av skolidrott är en viktig inkörsport för barn när det gäller livskunskap, attityder, värderingar, kunskap och förståelse, samt för livslång fysisk aktivitet. Parlamentet påminner om att idrottsdeltagande på universitet och bland äldre spelar en avgörande roll för att upprätthålla en hälsosam livsstil och främja social interaktion.

58.  Europaparlamentet tar hänsyn till att EU:s befolkning blir allt äldre och att särskild uppmärksamhet därför bör ägnas den positiva inverkan fysisk aktivitet kan ha på äldres hälsa och välbefinnande.

59.  Europaparlamentet påpekar att idrott och fysisk aktivitet bör främjas på ett bättre sätt i alla politikområden. Parlamentet uppmuntrar lokala myndigheter och kommuner att främja lika möjligheter till fysisk aktivitet. Parlamentet rekommenderar medlemsstaterna och kommissionen att uppmuntra medborgarna att utöva fysisk aktivitet mer regelbundet med hjälp av lämpliga politiska insatser och hälsoprogram för deras dagliga liv.

60.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre främja idrott bland socialt utestängda grupper och bland människor som bor i socialt missgynnade områden, där deltagande i idrott ofta är lågt, och för att förbättra samarbetet med icke-statliga organisationer och skolor som är aktiva på detta område, framför allt inom stadsplanering och uppförande av idrottsanläggningar, så att de särskilda behoven hos allmänheten, och i synnerhet utsatta grupper, beaktas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa full och lika tillgång till offentliga idrottsanläggningar i alla områden, och att främja inrättandet av nya idrottsklubbar, framför allt i landsbygdsområden och missgynnade stadsområden.

61.  Europaparlamentet understryker att personer med funktionsnedsättning bör ha lika tillgång till alla idrottsanläggningar och till transport och andra resurser – däribland behörig stödpersonal – som detta kräver, och efterlyser större integrering av alla idrottsrelaterade komponenter enligt principen att idrottsanläggningar bör vara tillgänglig för alla. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra inkluderande idrottsprogram för personer med funktionsnedsättning i skolor och på universitet, bland annat genom att tillhandahålla utbildade tränare och anpassade program för fysisk aktivitet, med början på lägre stadier vid skolor, så att elever och studenter med funktionsnedsättning kan delta i idrottslektioner och idrottsverksamhet utanför skoltiden.

62.  Europaparlamentet lyfter fram den grundläggande roll som spelas av Internationella paralympiska spelen för att främja medvetenhet, bekämpa diskriminering och främja tillgång till idrott för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att intensifiera ansträngningarna för att få personer med funktionshinder att delta i idrottsverksamhet och för att öka synligheten i offentliga medier av de paralympiska spelen och andra tävlingar där idrottare med funktionsnedsättning förekommer.

63.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att se till att barns idrottsidkande sker i säkra miljöer.

64.  Europaparlamentet välkomnar de initiativ som har tagits för att främja integration, integritet och tillgänglighet inom idrotten genom användningen av ny teknik och innovation.

65.  Europaparlamentet gläder sig åt framgången för den europeiska idrottsveckan, som syftar till att främja idrott, fysisk aktivitet och en hälsosammare livsstil för alla i Europa oavsett ålder, bakgrund och kondition, och uppmanar alla unionsinstitutioner och medlemsstater att delta i och ytterligare främja detta initiativ, samtidigt som man ser till att den görs tillgänglig för en så bred allmänhet som möjligt, särskilt i skolor.

66.  Europaparlamentet anser att traditionella idrotter utgör en del av det europeiska kulturarvet.

67.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens studie av idrottens särart. Parlamentet uppmanar kommissionen och idrottsorganisationer att överväga ytterligare åtgärder för att utveckla idrottens särart.

68.  Europaparlamentet betonar att finansiering är ett viktigt politiskt verktyg som används för att förbättra viktiga områden av EU:s verksamhet inom idrotten. Parlamentet uppmanar kommissionen att tilldela mer medel för idrott inom Erasmus+, med fokus på breddidrott och utbildning, och att förbättra dess synlighet och tillgänglighet i syfte att bättre integrera idrotten i andra finansieringsprogram, såsom Esif eller hälsoprogrammet. Parlamentet uppmanar till bättre kommunikation mellan kommissionen och medlemsstaterna för att möjliggöra att dessa medel ska användas på ett mer effektivt sätt och för att minimera den administrativa bördan för idrottsorganisationer på gräsrotsnivå.

69.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stödja åtgärder och program som främjar rörlighet, deltagande, utbildning, kompetensutveckling och utbildning av frivilligarbetare inom idrotten samt erkännande av deras arbete. Parlamentet rekommenderar utbyte av bästa praxis när det gäller frivilligarbete genom att bidra med en hjälpande hand för att främja tillväxten av idrottsutövande och idrottskultur, däribland via de poster som föreskrivs i programmet Erasmus+.

70.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utfärda riktlinjer för tillämpningen av reglerna för statligt stöd till idrott och ta hänsyn till sociala, kulturella och utbildningsrelaterade mål i syfte att skapa större rättslig säkerhet. Parlamentet anser i detta sammanhang att inga idrottsorganisationer, särskilt på gräsrotsnivå, bör diskrimineras när de ansöker om offentlig finansiering på nationell och lokal nivå.

71.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att ekonomiska solidaritetsmekanismer på idrottsområdet skapar den nödvändiga kopplingen mellan idrott på yrkes- och amatörnivå. Parlamentet välkomnar de statliga lotteriernas bidrag till gräsrotsidrotten och uppmanar medlemsstaterna att ålägga licensierade vadhållningsaktörer att ge obligatorisk och rimlig ekonomisk avkastning till breddidrotten och till projekt som syftar till att förbättra masstillgången till idrott, i syfte att garantera deras hållbarhet, öppenhet och spårbarhet, som ett komplement till de ekonomiska bidrag som redan gjorts genom försäljning av medie- och sändningsrättigheter.

72.  Europaparlamentet vidhåller att försäljning av tv-rättigheter på centraliserad, exklusiv och territoriell basis med rättvis fördelning av inkomsterna är avgörande för en hållbar finansiering av idrott på alla nivåer och för att säkerställa lika villkor.

73.  Europaparlamentet understryker att intrång i immateriella rättigheter inom idrotten hotar dess långsiktiga finansiering.

74.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att införa och aktivt utnyttja sina respektive skattesystem för att stödja momsbefrielse, skattelättnader och andra former av ekonomiska incitament för breddidrotten. Parlamentet erkänner att reglerna om statligt stöd inte bör gälla för sådant stöd.

75.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anslå mer medel till öppna offentliga idrottsplatser och lekplatser i syfte att förbättra enkel tillgång till breddidrotten.

76.  Europaparlamentet anser att hållbarhet och miljöskydd bör vara integrerade delar av idrottsevenemang och att berörda parter på idrottsområdet bör bidra till den globala 2030-agendan för hållbar utveckling.

77.  Europaparlamentet uppmuntrar de nationella olympiska kommittéerna och idrottsförbunden i medlemsstaterna att anta och använda unionens flagga och symbol, tillsammans med enskilda flaggor och nationella symboler, i samband med internationella idrottsevenemang.

78.  Europaparlamentet betonar att idrotten är en viktig faktor när det gäller att skapa och stärka en känsla av lokal, nationell och även europeisk samhörighet.

79.  Europaparlamentet understryker vikten av full insyn i ägarförhållandena i professionella idrottsklubbar.

o
o   o

80.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, samt till europeiska, internationella och nationella idrottsförbund och ligor.

(1) EUT C 407, 4.11.2016, s. 81.
(2) EUT C 208, 10.6.2016, s. 89.
(3) EUT C 93, 9.3.2016, s. 42.
(4) EUT C 36, 29.1.2016, s. 137.
(5) EUT C 239 E, 20.8.2013, s. 46.
(6) EUT C 271 E, 12.11.2009, s. 51.
(7) EUT C 27 E, 31.1.2008, s. 232.
(8) EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 99.
(9) EUT C 436, 24.11.2016, s. 42.
(10) Antagna texter, P8_TA(2016)0005.
(11) EUT C 326, 3.12.2010, s. 5.

Rättsligt meddelande