Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2327(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0389/2016

Ingivna texter :

A8-0389/2016

Debatter :

PV 01/02/2017 - 20
CRE 01/02/2017 - 20

Omröstningar :

PV 02/02/2017 - 7.7
CRE 02/02/2017 - 7.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0018

Antagna texter
PDF 420kWORD 66k
Torsdagen den 2 februari 2017 - Bryssel Slutlig utgåva
Genomförandet av Erasmus+
P8_TA(2017)0018A8-0389/2016

Europaparlamentets resolution av den 2 februari 2017 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG (2015/2327(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 14,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av "Erasmus+": Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande(2),

–  med beaktande av rådets resolution av den 27 november 2009 om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018)(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2010 om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar(4),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 19 november 2010 om utbildning för hållbar utveckling,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Utveckling av idrottens europeiska dimension av den 18 januari 2011(COM(2011)0012),

–  med beaktande av sin resolution Unga på väg: en ram för att förbättra de europeiska utbildningssystemen av den 12 maj 2011(5),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Stöd till tillväxt och sysselsättning - en agenda för modernisering av Europas system för högre utbildning av den 20 september 2011 (COM(2011)0567),

–  med beaktande av rådets resolution av den 28 november 2011 om en förnyad europeisk agenda för vuxenlärande(6),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 28 och 29 november 2011 om ett riktmärke för rörlighet i utbildningssyfte(7),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande(8),

–  med beaktande av 2012 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) – Allmän och yrkesinriktad utbildning för ett smart och hållbart Europa för alla(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2013 om en ny syn på utbildning(10),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 maj 2014 om effektiv lärarutbildning,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 maj 2014 om kvalitetssäkring inom utbildningen,

–  med beaktande av förklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning (Parisförklaringen), som antogs vid det informella mötet med EU:s utbildningsministrar den 17 mars 2015,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om främjande av ungt företagande genom utbildning och yrkesutbildning(11),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Utkast till rådets och kommissionens gemensamma rapport 2015 om genomförandet av de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018) av den 15 september 2015 (COM(2015)0429),

–  med beaktande av 2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för ett europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) Nya prioriteringar för det europeiska utbildningssamarbetet(12),

–  med beaktande av rådets slutsatser om förskoleverksamhetens och den primära utbildningens roll när det gäller att främja kreativitet, innovation och digital kompetens(13),

–  med beaktande av rådets slutsatser om att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid och främja framgång i skolan(14),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 om EU-kunskap i skolan(15),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 om Erasmus+ och andra verktyg för att främja rörligheten inom yrkesutbildningen – en strategi för livslångt lärande(16),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 30 maj 2016 om uppbyggande av mediekompetens och kritiskt tänkande genom utbildning,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 30 maj 2016 om ungdomssektorns roll i ett integrerat och sektorsövergripande tillvägagångssätt för att förebygga och bekämpa våldsinriktad radikalisering bland ungdomar,

–  med beaktande av kommissionens meddelande En ny kompetensagenda för Europa av den 10 juni 2016 (COM(2016)0381),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 juni 2016 om uppföljningen av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020)(17),

–  med beaktade av artikel 52 i sin arbetsordning samt artikel 1.1 e i, och bilaga 3 till, talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0389/2016) och av följande skäl:

A.  Erasmus+ är ett av de mest framgångsrika unionsprogrammen och det främsta verktyget för att stödja verksamhet på området utbildning och yrkesutbildning, ungdom och idrott, och är utformat för att förbättra karriärmöjligheterna för unga och göra det möjligt för deltagarna att skapa ett socialt nätverk. Programmet har under perioden 2014–2020 gett mer än fyra miljoner européer möjlighet att studera, utbilda sig och syssla med frivilligarbete i ett annat land.

B.  Kommissionen har visat flexibilitet och vidtagit innovativa åtgärder för att fokusera på nya utmaningar, t.ex. ett förslag för flyktingar, och för att främja medborgerliga värderingar inom ramen för Erasmus+-incitament för en mer aktiv och deltagarbaserad interkulturell dialog.

C.  Programmets stora bildande, samhälleliga, politiska och ekonomiska relevans återspeglas i budgetökningen på 40 % för programperioden och i åtagandegraden för budgeten som har nått nästan 100 % på grund av ett stort antal ansökningar.

D.  Ännu finns inte alla relevanta data för en fullt kvantitativ och kvalitativ analys av genomförandet tillgängliga, och det är därför alltför tidigt att göra en kvalitativ utvärdering av programmet.

E.  Resultaten från undersökningen 2014 om effekterna av Erasmus (Erasmus Impact Study)(18)visar att de som har studerat utomlands eller gjort utlandspraktik har dubbelt så stor chans att hitta arbete jämfört med andra som saknar liknande erfarenhet, att 85 % av Erasmusstudenterna studerar utomlands eller gör utlandspraktik för att förbättra sin anställbarhet utomlands, att arbetslösheten bland dem som har studerat utomlands eller gjort utlandspraktik är 23 % lägre fem år efter examen. Undersökningen visar också att 64 % av arbetsgivarna uppger att internationell erfarenhet är viktig för rekrytering (jämfört med endast 37 % 2006) och att högskoleutbildade med internationell bakgrund ges större yrkesmässigt ansvar. En av tre Erasmuspraktikanter erbjuds arbete på det företag där de har gjort praktik. Nästan en av tio Erasmuspraktikanter som gjort praktiktjänstgöring har startat eget företag, och tre av fyra planerar eller kan tänka sig att göra det.

Huvudsakliga slutsatser

1.  Europaparlamentet påpekar att Erasmus+ är EU:s flaggskeppsprogram för rörlighet och utbildning och att det har fått en 40-procentig budgetökning jämfört med perioden 2007–2013 på grund av de positiva resultaten och den stora efterfrågan.

2.  Europaparlamentet konstaterar att en bred majoritet av de nationella kontoren väntar sig att Erasmus+-programmets mål inom området utbildning, yrkesutbildning och ungdom ska nås.

3.  Europaparlamentet anser att Erasmus+ fyller en viktig funktion för att främja en europeisk identitet och europeisk integration, solidaritet, inkluderande och hållbar tillväxt, kvalitativ sysselsättning, konkurrenskraft, social sammanhållning och rörlighet för unga arbetstagare genom att på ett positivt sätt bidra till förbättrade europeiska utbildningssystem, livslångt lärande, ett aktivt europeiskt medborgarskap och bättre möjligheter till anställning, genom att ge européer en möjlighet att förvärva övergripande och överförbara personliga och yrkesmässiga färdigheter och kompetenser via studier, praktik och arbetslivserfarenhet utomlands samt frivilligarbete, och genom att erbjuda enskilda personer chansen att leva mer självständigt, bli mer flexibla och nå personlig utveckling.

4.  Europaparlamentet betonar att även om det övergripande programmet är synligare än föregångaren saknar de olika sektorsspecifika programmen fortfarande synlighet. De olika sektorernas särskilda karaktär och särdrag måste beaktas under genomförandet av programmet.

5.  Europaparlamentet betonar att sektorsspecifika format såsom Grundtvig-workshoppar och nationella ungdomsinitiativ som är öppna för informella grupper bör återinföras och att transnationella ungdomsinitiativ bör blir mer lättillgängliga. Parlamentet föreslår att programmets resultat ska maximeras med nya stödberättigade insatser, t.ex. genom att införa ungdomsutbyten i stor omfattning baserat på strukturen för den omfattande europeiska volontärtjänsten inom ramen för nyckelåtgärd 1.

6.  Europaparlamentet betonar att det är programmets ungdomskapitel som påverkas mest av de europeiska medborgarnas ökade intresse för Erasmus+. Parlamentet noterar att för närvarande rör 36 % av alla ansökningar till Erasmus+ ungdomsområdet, vilket är en ökning på 60 % av ansökningarna mellan 2014 och 2016.

7.  Europaparlamentet bekräftar vikten av EU:s strukturerade ungdomsdialog, en deltagarbaserad process som ger ungdomar och ungdomsorganisationer möjlighet att involveras i och påverka EU:s ungdomspolitik, och välkomnar programmets stöd till processen genom stödet till de nationella arbetsgrupperna och projekten för strukturerad dialog inom ramen för nyckelåtgärd 3. Den europeiska volontärtjänsten är ett sätt för ungdomar att intensivt förvärva kunskaper och erfarenheter och kräver ramar av hög kvalitet. Tillgången till Erasmus+-programmet bör fortsättningsvis vara förbehållet civilsamhället.

8.  Europaparlamentet konstaterar att aktörer på alla nivåer uppger att de första två och ett halvt åren av programmets genomförande har varit svåra och utmanande, men att förbättringar har gjorts under tiden, även om förenklingar via ”samma modell för alla”-principen i många fall har fått motsatt effekt. Färre byråkratiska hinder skulle leda till ett bredare och mer lättillgängligt program. Därför bör mer göras för att minska byråkratin under hela projektcykeln och anpassa kostnaderna till budgeten eller projekttypen. Parlamentet uppmanar samtidigt kommissionen att stärka dialogen med arbetsmarknadens parter, de lokala myndigheterna och civilsamhället för att säkerställa största möjliga tillgång till programmet. Det är beklagligt att den omfattande byråkratin hindrar mindre organisationer från att få medel från Erasmus+. Parlamentet anser att byråkratin och rapporteringskraven bör förenklas.

9.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte tillhandahåller några uppgifter om beviljade projekts beskaffenhet. Att analysera varje projekts beskaffenhet och offentliggöra resultaten är en självklar åtgärd som kommissionen borde vidta, vilket kan bidra till en högre andel beviljade ansökningar.

10.  Europaparlamentet betonar att målet om enklare, användarvänligare och flexiblare genomförande ännu inte har nåtts. Parlamentet beklagar i detta sammanhang den fortsatta bristen på tydlighet och den ojämna detaljnivån i programhandledningen samt de alltför komplicerade ansökningsformulären som avsevärt missgynnar mindre, oerfarna och icke-professionella sökande. Det är nödvändigt att genomföra förbättringar i programmet så att det blir mer användarvänligt, samtidigt som man tar hänsyn till vikten av att skilja mellan olika sektorer och grupper av stödmottagare. Det är beklagligt att de långa betalningsperioderna inom Erasmus+ påverkar de mindre organisationernas möjligheter att söka bidrag.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avsevärt förenkla ansökningsförfarandet, att göra om programhandledningen och göra den mer användarvänlig och sektorsspecifik genom att samla all relevant information för varje programsektor i ett kapitel, att offentliggöra ansökningsformulären på alla officiella språk samtidigt som programhandledningen och i god tid före sista inlämningsdag samt att tydligt ange vilka handlingar som krävs i varje skede. Den finansiella delen i e-formuläret behöver förtydligas och förenklas. En samordnad och konsekvent bedömning med stöd av oberoende experter är nödvändig för bedömningen av ansökningarna.

12.  Europaparlamentet framhåller vikten av tydliga läranderesultat och specifika arbetsbeskrivningar för den arbetslivserfarenhet utomlands som Erasmus+ kan erbjuda personer i yrkesutbildning, praktikanter, lärlingar och frivilligarbetare. Parlamentet understryker att förberedelsen av kandidaterna innan de åker utomlands utgör en integrerad del av verksamheten och måste inbegripa yrkesvägledning, språkkurser och kurser i social och kulturell integration, inklusive interkulturell kommunikation som ska främja människors samhällsengagemang och förbättra deras arbets- och levnadsvillkor. Parlamentet anser, med beaktande av hur viktig flerspråkigheten är för att förbättra unga människors anställbarhet, att ökade ansträngningar krävs för att främja och stödja flerspråkighet i programmet Erasmus+. Parlamentet välkomnar det faktum att kunskaper i främmande språk bland deltagare i Erasmus+-projekt kommer att stärkas, bland annat grannspråk som kan öka rörligheten och anställbarheten på gränsöverskridande arbetsmarknader. Parlamentet anser att språkkurser för blivande deltagare i rörlighetsprogrammen kan ges i samarbete med utbildningsanstalterna och värdföretagen och anpassas till deltagarnas studier eller praktik.

13.  Europaparlamentet påminner om att trots att programmet fått en betydande övergripande budgetökning är bara en begränsad ökning avsatt i den fleråriga budgetramen för den första hälften av programperioden, vilket tyvärr har lett till avslag för många bra projekt och därmed till en låg beviljandegrad och stor missnöjdhet bland sökande.

14.  Europaparlamentet välkomnar att tillgängliga medel för Erasmus+-programmet för 2017 har ökat med 300 miljoner euro jämfört med 2016. Parlamentet betonar vidare att dessa medel måste användas delvis till att förbättra programmets svaga delar och huvudsakligen till att öka antalet framgångsrika kvalitetsprojekt.

15.  Europaparlamentet erkänner att investeringarna från EU-budgeten inom ramen för Erasmus+ bidrar väsentligt till kompetenshöjning, anställbarhet och en minskad risk för långtidsarbetslöshet bland unga i Europa samt till aktivt medborgarskap och social integrering av unga människor.

16.  Europaparlamentet hoppas att ökningen på 12,7 % i den totala budgeten 2017 jämfört med 2016 och ytterligare årliga ökningar under de återstående programåren kommer att leda till bättre resultat och större nöjdhet bland sökande. Parlamentet förväntar sig att kommissionen förverkligar sin avsikt att tilldela ytterligare 200 miljoner euro under den återstående programperioden, även om en ännu större budgetsatsning behövs för att täcka efterfrågan i underfinansierade sektorer, som för tillfället med råge överskrider tillgängliga medel. Parlamentet konstaterar att 48 % av de nationella kontoren rapporterar att programmens åtgärder är underfinansierade.

17.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att analysera vilka av programmets nyckelåtgärder och sektorer som förefaller underfinansierade, såsom strategiska partnerskap under nyckelåtgärd 2, vuxenutbildning, ungdom, skolutbildning, yrkesutbildning och högre utbildning samt vilka som skulle få störst nytta av budgetökningen. Parlamentet betonar att kontinuerlig övervakning av programmet behövs för att fastställa vilka de områdena och sektorerna är, i syfte att vidta korrigerande åtgärder så snart som möjligt. Parlamentet betonar att man måste säkerställa tillräcklig finansiering för rörlighet och fästa särskild vikt vid att öka rörligheten för underrepresenterade grupper. Särskilda budgetposter är nödvändiga på grund av sektorsspecifika behov. Budgeten bör uteslutande användas inom ramarna för programmets bestämmelser.

18.  Europaparlamentet betonar att virtuella medel är ett sätt att förmedla och ta till vara resultat, men att personliga kontakter och verksamheter där man träffas personligen spelar en mycket viktig roll för att ett projekt och det övergripande programmet ska lyckas. I informationskampanjerna i medlemsstaterna bör det även ingå seminarier och aktiviteter där man kan träffa de potentiella deltagarna personligen.

19.  Europaparlamentet betonar också att ett väsentligt inslag för alla deltagare i Erasmus+ är utvecklingen av språkkunskaper. Parlamentet välkomnar därför de nätbaserade språkverktyg som kommissionen erbjuder, men påpekar att en åtföljande (nationell, regional, lokal) ram måste införas för att göra rörlighet till en framgång, särskilt för elever i skolåldern och studerande inom yrkesutbildning samt för personal, som ska hjälpa dem att integrera sig i olika miljöer.

20.  Europaparlamentet påpekar att det för närvarande endast är 1 % av ungdomarna i arbetsplatsförlagd utbildning, inklusive lärlingar, som deltar i rörlighetsprogram under sin utbildning. Parlamentet anser det absolut nödvändigt att skapa förutsättningar för att utveckla lärlingars rörlighet inom EU, för att ge dem samma möjligheter som studerande i högre utbildning och därmed nå målen i kampen mot arbetslösheten, särskilt bland unga.

21.  Europaparlamentet betonar vikten av informell och icke-formell utbildning, ungdomsledare, deltagande i idrott och frivilligarbete i Erasmus+-programmet för att stimulera utvecklingen av medborgerliga, sociala och interkulturella färdigheter, främja social delaktighet och aktivt medborgarskap bland ungdomar och bidra till utvecklingen av deras mänskliga och sociala kapital.

22.  Europaparlamentet betonar att Erasmus och Leonardo huvudsakligen riktade sig till unga med högre kompetensnivå och med fler möjligheter att komma in på arbetsmarknaden, och inte nådde ut till de mest utsatta grupperna. Parlamentet uppmärksammar EU-målet att minska antalet elever som lämnar skolan i förtid och fattigdom. Parlamentet betonar att medlemsstaterna då de genomför Erasmus+ bör rikta in sig särskilt på elever som slutar skolan i förtid, en högriskgrupp när det gäller fattigdom och arbetslöshet. Parlamentet betonar att program för elever som slutar skolan i förtid inte kan utgöras av standardprogrammen för yrkesutbildning eller utbyte, utan bör inriktas på deras specifika behov, på enkelt tillträde och okomplicerad finansiering parallellt med informella eller icke-formella lärandemiljöer.

23.  Europaparlamentet noterar de nya utmaningar som samhället står inför och det arbetsinnehåll som ständigt utvecklas. Parlamentet erinrar om att programmet Erasmus+ också förbereder ungdomar för arbetsmarknaden och anser att övergången från yrkeskompetens till mjuka färdigheter bör ges särskild uppmärksamhet, och att man bör främja förvärv av breda och överförbara färdigheter och kompetenser, såsom företagande, IKT-kompetens, kreativt tänkande, problemlösning och en innovativ anda, självförtroende, anpassningsförmåga, teambyggande, projektledning, riskbedömning och risktagande liksom sociala och medborgerliga färdigheter som är högst relevanta på arbetsmarknaden. Parlamentet anser att detta också bör inkludera välbefinnande i arbetet, en bra balans mellan arbetsliv och privatliv samt integrering av utsatta grupper på arbetsmarknaden och i samhället.

24.  Europaparlamentet noterar att garantimöjligheten för studielån sjösattes först i februari 2015 efter undertecknandet av delegeringsavtalet med Europeiska investeringsfonden i december 2014, och att det hittills bara är fyra banker i Frankrike, Spanien och Irland som deltar i detta innovativa verktyg. Det är beklagligt att detta finansiella verktyg långt ifrån har nått de förväntade resultaten, eftersom endast 130 studenter på mastersnivå deltar för närvarande. Parlamentet efterlyser en kritisk utvärdering av garantimöjligheten för studielån där man granskar syftet och tillgängligheten i hela EU, och uppmanar med eftertryck kommissionen att i samråd med parlamentet föreslå en strategi för omfördelning av den del av budgeten som troligen inte kommer att användas före 2020. Parlamentet betonar att den sammanlagda andelen skuldsatta studerande bör övervakas för att se till att de omfattande finansiella instrumenten i programmet medför att fler personer får hjälp.

25.  Europaparlamentet beklagar att organisationer som företräder amatöridrottare, och särskilt handikappidrottare, på lokal nivå är starkt underrepresenterade som projektdeltagare i genomförandet av idrottsprojekt på gräsrotsnivå. Parlamentet välkomnar införandet av små samarbetspartnerskap med begränsade administrativa krav som en viktig åtgärd för att små idrottsorganisationer på gräsrotsnivå ska kunna delta i programmet och utvecklas. Tvärsektoriella åtgärder, i detta fall att idrott och utbildning kopplas samman mer, kan bidra till att denna brist åtgärdas. Denna praxis bör utvidgas till övriga sektorer som får projektfinansiering via Erasmus+, särskilt frivilligorganisationer.

26.  Europaparlamentet välkomnar att Erasmus+-programmet kommer att involvera samarbete och aktiviteter för gräsrotsidrott. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att förbättra tillgängligheten och deltagandet i programmet för gräsrotsaktörer såsom idrottsklubbar. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en bedömning av huruvida befintliga medel tillgängliga för idrott används effektivt och till gagn för gräsrotsidrotten och om så inte är fallet, fastställa vilka förbättringar som kan göras med fokus på gräsrotsidrott och utbildning för att förbättra synligheten, främja fysisk aktivitet och göra idrott mer tillgänglig för alla medborgare i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka en sektorsövergripande strategi för gräsrotsidrott i alla relevanta åtgärder i Erasmus+ och att samordna åtgärderna på detta område för att de ska bli effektiva och få önskad verkan.

27.  Europaparlamentet betonar mervärdet av yrkesutbildningsåtgärder inom Erasmus+ när det gäller stöd till missgynnade grupper att ta sig in på eller komma tillbaka till utbildning för att främja övergången till arbetsmarknaden.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna, inbegripet EU-organ såsom Cedefop, att förbättra kvaliteten på, tillgängligheten till och jämlikheten i fråga om tillträde till rörlighetsprogram inom yrkesutbildning, så att de kan ge ett mervärde för alla deltagare sett till kvalifikationer, erkännande och innehåll, och säkerställa att det införs kvalitetsstandarder för lärlingsutbildningar.

29.  Europaparlamentet erkänner att ett av de viktigaste målen i Erasmus+, med tanke på den höga ungdomsarbetslösheten i vissa medlemsstater, är att förbereda ungdomar för arbetsmarknaden. Parlamentet lägger samtidigt särskild vikt vid att aktiviteter utanför skolan, yrkesutbildningen och studierna är fortsatt viktiga i programmet Erasmus+.

30.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att personer med funktionsnedsättning, t.ex. hörselnedsättning, har särskilda behov och därför behöver tillräcklig finansiering och lämpligt stöd, såsom teckenspråktolkning och tillgång till mer information och ett rimligt bidrag så att de kan få tillträde till programmet Erasmus+. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt arbete med ytterligare insatser för att samtliga stipendieprogram inom ramen för Erasmus+ ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning utan hinder och på ett icke-diskriminerande sätt. Parlamentet anser att det vid behov vore meningsfullt att utse så kallade coacher vid de nationella kontoren med uppgift att ge råd om bästa möjliga tilldelning av medel.

31.  Europaparlamentet understryker behovet av att genom finansiering eller skattelättnader ge stöd till små och medelstora företag som erbjuder yrkesutbildning inom ramen för Erasmus+-programmet.

Rekommendationer

32.  Europaparlamentet anser att Erasmus+ är av central betydelse för att anpassa den europeiska befolkningen till livslångt lärande. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att till fullo ta till vara programmets inriktning på livslångt lärande och främja och uppmuntra sektorsövergripande samarbete under Erasmus+, som är mycket mer omfattande än under tidigare program, och att utvärdera det sektorsövergripande samarbetet i den halvtidsöversyn av programmet som ska läggas fram i slutet av 2017. De sektorsövergripande projekten och aktiviteterna visar att det finns potential att förbättra programmets resultat. Rörlighet i utbildningssyfte bör ingå i all högre utbildning och yrkesutbildning för att stärka den högre utbildningens kvalitet och yrkesutbildningssystemet, för att enskilda ska få hjälp att förbättra yrkeskompetens, färdigheter och karriärutveckling samt för att öka medvetenheten om vilka färdigheter som förvärvats under rörligheten i alla relevanta sektorer och främja kunskaperna om lärande, utbildning och ungdomsarbete. Studerande inom yrkesutbildning bör få bättre möjligheter att genomföra praktik eller en del av sina studier i grannländerna, t.ex. genom att studerande som bor kvar i hemlandet får sina resekostnader betalda.

33.  Europaparlamentet understryker att Erasmus+ är ett viktigt instrument för att förbättra kvaliteten på yrkesutbildningar i hela EU. Parlamentet framhåller att inkluderande och kvalitativ yrkesutbildning och rörlighet inom denna fyller en viktig ekonomisk och social funktion i Europa, på en snabbt föränderlig arbetsmarknad, när det gäller att ge ungdomar och vuxna den yrkesmässiga och allmänna kompetens som behövs i övergången från utbildning till arbete. Parlamentet betonar att yrkesutbildning och rörlighet inom denna bör främja lika möjligheter, icke-diskriminering och social delaktighet för alla medborgare, inklusive kvinnor som är underrepresenterade i yrkesutbildning och utsatta personer, bl.a. romer, arbetslösa ungdomar, personer med funktionsnedsättning, invånare i avlägsna områden och yttersta randområden samt migranter. Parlamentet föreslår också ett ökat fokus på lågutbildade stödmottagare för att öka deras deltagande och därmed programmens räckvidd.

34.  Europaparlamentet pekar på den fortsatta sociala selektiviteten när det gäller deltagande i rörlighetsprogram i vissa medlemsstater. Parlamentet beklagar att ojämlikheten inom och mellan medlemsstaterna försvårar tillgången till programmet eftersom den ställer hinder i vägen för sökande, särskilt studerande med lägre inkomst. En hög andel av de studerande som deltar i rörlighetsprogram får stöd från tredjeparter (familj, föräldrar, partner, närstående lokala aktörer). Många studerande som arbetar avstår från att delta i rörlighetsprogram på grund av potentiell förlorad inkomst. Att undanröja hinder för rörlighet, såsom ekonomiska hinder, och bättre erkännande av internationellt arbete och internationella studier är viktiga redskap för att uppfylla målen i nyckelåtgärd 1. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare öka det ekonomiska stödet till dem som inte kan delta på grund av ekonomiska begränsningar, och efterlyser ytterligare möjligheter att underlätta deras rörlighet för att Erasmus+ verkligen ska bli tillgängligt för alla. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa jämställdhet och lika tillgång till programmet.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även i kristider säkerställa rörlighet i hela Europa och att behålla valmöjligheter som gör det möjligt för länder som deltar i det europeiska området för högre utbildning att få tillgång till Erasmus+-programmet.

36.  Europaparlamentet befarar fortfarande att ungdomar och allmänheten i stort främst ser Erasmus+ som ett program för högre utbildning. Parlamentet rekommenderar därför att större vikt läggs vid att höja profilen på europeisk, nationell och regional nivå inom de olika sektorer till vilka personer kan söka, inklusive grundskoleutbildning, högre utbildning, internationell högre utbildning, yrkesutbildning, vuxenutbildning, ungdom och idrott samt frivilligarbete, och att möjligheten med övergripande projekt framhålls, bland annat genom en informationskampanj och pr-verksamhet om innehållet i alla program.

37.  Europaparlamentet menar att de mångåriga varumärkesnamnen (Comenius, Erasmus, Erasmus Mundus, Leonardo da Vinci, Grundtvig och Aktiv ungdom) och deras logotyper är viktiga för att främja olika program. Erasmus+ håller på att bli det mest kända namnet, särskilt för nykomlingar. Programmet bör slå vakt om det nya namnet Erasmus+ och bör vidare använda olika metoder för att öka medvetenheten. Kommissionen bör ytterligare framhålla sambandet mellan Erasmus+ och varumärkesnamnen och mångfalden av delprogram. Erasmus+ bör läggas till de enskilda programmen (så att de heter ”Erasmus+ Comenius”, ”Erasmus+ Mundus”, ”Erasmus+ Leonardo da Vinci”, ”Erasmus+ Grundtvig” och ”Erasmus+ Aktiv ungdom”). Aktörerna uppmanas att fortsätta använda dem, särskilt i publikationer och broschyrer, för att bevara och stärka sektorsprogrammens identitet, säkra större igenkännande och förhindra förvirring bland stödmottagarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforma Erasmus+-handledningen med hjälp av de mångåriga varumärkesnamnen och att alltid använda dem i handledningen.

38.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att öka sina ansträngningar för ett öppet, konsultativt och transparent arbetssätt och att ytterligare öka sitt samarbete med arbetsmarknadens parter och civilsamhället (inklusive, där så är lämpligt, föräldraföreningar, studerande, lärare och skolpersonal och ungdomsorganisationer) på alla genomförandenivåer. Erasmus+-programmet bör bli ett flaggskepp för EU:s öppenhet, erkänt som sådant av medborgarna, och utvecklas mot att 100 procent av besluten och processerna blir fullt transparenta, särskilt beträffande de finansiella aspekterna. Med fullständigt transparenta beslut blir det lättare att förstå varför vissa projekt och enskilda inte har fått sina ansökningar beviljade.

39.  Europaparlamentet betonar programkommitténs viktiga roll, enligt förordning (EU) nr 1288/2013 om inrättande av Erasmus+, som en viktig aktör i genomförandet av programmet och för att främja det europeiska mervärdet genom en ökad komplementaritet och synergi mellan Erasmus+ och nationella strategier. Programkommittén bör få en starkare roll när det gäller beslut i politiska frågor. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta dela detaljerade uppgifter om fördelningen av centraliserade medel till programkommittén.

40.  Europaparlamentet understryker att IT-verktyg inte endast ska betraktas som led i ansökningsprocessen och det administrativa förfarandet, utan att de också kan tillhandahålla värdefulla möjligheter att hålla kontakt med stödmottagarna och underlätta P2P-kontakter dem emellan, vilket kan ge stöd till många andra processer, t.ex. återkoppling från stödmottagarna, ömsesidiga mentorskap och ökad synlighet för programmet.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett regelbundet informationsutbyte och ett gott samarbete mellan nationella myndigheter, genomförandeorganen och civilsamhällesorganisationer på europeisk nivå och de nationella organen om både decentraliserade och centraliserade åtgärdsprogram. Parlamentet uppmanar de nationella kontoren att tillhandahålla all nödvändig information på sina hemsidor i samma format och om möjligt med samma innehåll.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen liksom generaldirektoratet för utbildning och kultur (GD EAC) och genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) att underlätta ytterligare främjande av decentraliserade åtgärder såsom nyckelåtgärd 2, genom att föreslå tillräcklig finansiering som står i proportion till åtgärderna.

43.  Europaparlamentet uppmuntrar till ett bättre samarbete mellan de nationella kontoren och Eacea för att stödja centraliserade åtgärder i Erasmus+-programmet, tillhandahålla det stöd som krävs, öka kunskapen om programmet, ge potentiella sökande mer information om programmet och utbyta feedback om hur genomförandet kan förbättras. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med de nationella kontoren utarbeta europeiska genomföranderiktlinjer för de nationella kontoren. Parlamentet efterlyser underlättade kontakter mellan kommissionen, de nationella kontoren, programmets stödmottagare, företrädare för organisationer i det civila samhället och Eacea genom att utveckla en kommunikationsplattform för utbyte av information och bästa praxis, där samtliga berörda aktörer kan få information av god kvalitet samt dela med sig av sina erfarenheter och förslag på förbättringar av programmet. Parlamentet betonar behovet av att engagera berörda aktörer och stödmottagare i programkommitténs möten. Parlamentet framhåller att detta, i överensstämmelse med förordning (EU) nr 1288/2013, skulle kunna underlättas genom inrättande av ständiga underskott, där företrädare för berörda aktörer och stödmottagare, nationella kontor för specifika sektorer, ledamöter av Europaparlamentet och företrädare från medlemsstaterna deltar.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över betalningsvillkoren till nationella kontor, sista datum för ansökningar och godkännandeperioder, och att anpassa dem. Parlamentet påpekar att de nationella kontoren bör ges större flexibilitet när det gäller mobilitetsstipendier och administrativa kostnader för att perioderna utomlands ska kunna förlängas. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att ge de nationella kontoren mer flexibilitet att flytta medel inom nyckelåtgärder för att täcka eventuella finansieringsgap baserat på stödmottagarnas behov. Parlamentet föreslår att de nationella kontoren ska vara ansvariga för detta eftersom de känner till eventuella finansieringsgap i respektive land. Parlamentet konstaterar att ökad flexibilitet medför ett behov av övervakning och transparens.

45.  Europaparlamentet uttrycker oro över det minskade antalet sammanslagna projekt inom Leonardo och efterlyser ökat beslutsutrymme för de nationella kontoren vad gäller storleken på stödet för administrativa utgifter så att de bättre kan beakta nationella olikheter såsom det varvade systemet.

46.  Europaparlamentet uttrycker oro över de nationella kontorens svårigheter att tolka och tillämpa programreglerna och påminner om att 82 % av budgeten för Erasmus+ förvaltas inom ramen för decentraliserade åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att harmonisera definitionerna och förbättra riktlinjerna för decentraliserade åtgärder och att se till att programreglerna tillämpas på ett enhetligt sätt av alla nationella kontor med respekt för gemensamma kvalitetsstandarder, projektutvärdering och administrativa förfaranden så att ett enhetligt och konsekvent genomförande av Erasmus+-programmet och ett bästa resultat för EU:s budget kan garanteras och felkvoter undvikas.

47.  Europaparlamentet anser att de nationella kontorens resultat regelbundet bör utvärderas och förbättras för att garantera att EU-finansierade åtgärder ger resultat. Deltagarfrekvensen samt deltagarnas och partnernas erfarenhet bör vara viktigast i detta sammanhang.

48.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen ska anpassa sin organisationsstruktur till programstrukturen.

49.  Europaparlamentet kräver ytterligare förbättring av relevanta it-verktyg och att fokus hellre ska ligga på effektivisering, användarvänlighet och bättre kopplingar mellan de olika verktygen snarare än utveckling av nya. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att unga föredrar att kommunicera på internet med hjälp av bl.a. nya it-verktyg. Parlamentet understryker att it-teknik kan spela en viktig roll för att öka programmets synlighet.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidareutveckla plattformarna eTwinning, School Education Gateway, Open Education Europe, Epale, Europeiska ungdomsportalen och VALOR IT för att göra dem attraktivare och användarvänligare. Parlamentet uppmanar kommissionen att infoga en utvärdering av plattformarna i halvtidsöversynen av Erasmus+, som ska läggas fram i slutet av 2017.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att optimera prestanda och användarvänlighet hos it-verktygen, t.ex. rörlighetsverktyget (Mobility Tool), eller andra it-stödplattformar, t.ex. webbplattformen för vuxenutbildning i Europa (Epale), för att programmets stödmottagare ska dra största möjliga nytta av sina erfarenheter, samt att främja gränsöverskridande samarbete och utbyte av bästa praxis.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka skolutbildningsdelen i programmet och möjligheterna till rörlighet för eleverna, förenkla finansierings- och förvaltningsförfaranden för skolor och leverantörer av icke-formell utbildning, och därmed utnyttja det allmänna syftet med Erasmus+ att främja gränsöverskridande samarbete, och för att uppmuntra leverantörer av icke-formell utbildning att ingå partnerskap med skolor. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att stärka utvecklingsrutinerna för ungdomsarbete och icke-formell utbildning genom att stödja ungdomsorganisationer och övriga anordnare av ungdomsarbete samt att fortsätta stödja ungdomspartnerskapet mellan Europeiska unionen och Europarådet

53.  Europaparlamentet välkomnar att två typer av strategiska partnerskap införs som ett viktigt och positivt första steg för att öka mindre organisationers chanser att delta i programmet eftersom de ofta har svårt att uppfylla kraven och därför diskrimineras, vilket skadar programmets rykte och genomslagskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra förbättringar som gör programmet attraktivare för att säkerställa att fler mindre organisationer inkluderas i programmets verksamhet med det slutliga målet att öka deras andel i programmet, med hänsyn till kvalitetskraven. Parlamentet välkomnar de europeiska riktlinjerna för genomförande och en mer utförlig webbplats för de vanligaste frågorna där svaren om urvalskriterier kan harmoniseras och utvalda projekt kan visas upp för att förtydliga urvalet och bättre stödja mindre organisationer. Parlamentet betonar behovet av att involvera olika deltagande organisationer i programmets verksamhet.

54.  Europaparlamentet rekommenderar att stödbeloppen i sektorn för skolsamarbete minskas och antalet stödprojekt istället ökas, för att ge direktstöd till skolutbyten och därmed möjliggöra fler personliga möten mellan människor med olika kulturella och språkliga bakgrunder. Parlamentet understryker betydelsen av personliga möten med människor med olika kulturella bakgrunder med tanke på främjandet av en europeisk identitet och den grundläggande idén om europeisk integration, och man bör sträva efter att låta så många som möjligt delta, vilket borde målet för alla program. Parlamentet välkomnar i detta avseende de förbättringar som redan har gjorts, men förväntar sig att reglerna blir mer flexibla som en del i de nationella kontorens och kommissionens strategiska partnerskap.

55.  Europaparlamentet anser, med beaktande av hur viktig flerspråkighet är för att förbättra unga människors anställbarhet(19), att mer behöver göras för att främja och stödja flerspråkighet i programmet Erasmus+.

56.  Europaparlamentet noterar i samband med de nya samhällsutmaningarna att man behöver förstärka en europeisk strategi för att möta gemensamma europeiska utmaningar genom att stödja de storskaliga innovativa projekt inom utbildnings- och ungdomsområdet som genomförs av det europeiska civilsamhällets nätverk. Parlamentet påpekar att detta kan ske genom att en del av den totala finansieringen från Erasmus+ för nyckelåtgärder 2 fördelas till Samarbete för innovation och utbyte av god praxis på området utbildning, yrkesutbildning och ungdom i de centraliserade åtgärderna.

57.  Europaparlamentet konstaterar att 75 % av de nationella kontoren rapporterade en hög administrativ börda, vilket minskar EU-budgetens investeringskapacitet och riskerar att direkt påverka stödmottagarna. Parlamentet uppmanar DG EAC och Eacea att förbättra genomförandet, särskilt i ansökningsförfarandet.

58.  Europaparlamentet välkomnar att systemet med kostnad per enhet införs i programmet för att minska den administrativa bördan. Parlamentet välkomnar också de anpassningar som kommissionen gjort 2016 och som den planerar för 2017. Parlamentet konstaterar att vissa medlemsstater, på grund av regleringskrav, inte tillämpar detta system eller anser att kostnadsnivåerna inte motsvarar de verkliga kostnaderna. Det är nödvändigt att ytterligare öka nivån för kostnaden per enhet så att projektdeltagarna får tillräckligt ekonomiskt stöd, och så att deltagare och organisationer från perifera områden och gränsregioner inte missgynnas av systemet med kostnad per enhet. Det stora personliga engagemang som många frivilligarbetare och lärare samt övriga sökande uppvisar bör belönas på lämpligt sätt. Parlamentet efterlyser ett (åter)införande av finansiering av projektinitiering för kontakter med potentiella samarbetspartner eller förberedande möten, eller t.ex. ett tillräckligt stort bidrag som ska täcka dessa kostnader. Insyn och öppenhet på detta område är en viktig del i öppenhetskraven och målen för hela Erasmus+-programmet.

59.  Europaparlamentet välkomnar den förenkling som skett genom stöd i form av schablonmässiga och fasta belopp. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att hitta sätt att ytterligare förbättra det komplicerade administrativa förfarandet för de sökande i programmets olika sektorer. Parlamentet är bekymrat över att de nationella kontoren rapporterar en högre revisionsbörda.

60.  Europaparlamentet noterar behovet av att stärka det operativa stödet till de europeiska nätverken i nyckelåtgärd 3 Stöd till politiska reformer för att så långt som möjligt främja och sprida de möjligheter som Erasmus+ erbjuder.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att frivilligarbete ska kunna räknas som eget bidrag till projektets budget eftersom det underlättar deltagandet för mindre organisationer, särskilt inom idrott, med tanke på att Erasmus+ gör det möjligt att erkänna tid som läggs på frivilligarbete som medfinansiering i form av naturabidrag, och att denna möjlighet ingår i kommissionens förslag till riktlinjer för finansiering. Parlamentet betonar att det frivilliga bidraget måste erkännas och synliggöras, med tanke på dess speciella betydelse för programmet, förutsatt att det övervakas för att frivilligarbete ska komplettera, men inte ersätta investeringar i offentliga resurser.

62.  Europaparlamentet erkänner det ekonomiska och sociala värdet av frivilligarbete, och uppmanar kommissionen att bättre stödja frivilligorganisationer i alla åtgärder inom programmet.

63.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att inrätta en europeisk solidaritetskår. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att engagera frivilligorganisationer i utvecklingen av detta nya initiativ för att säkerställa ett mervärde när det gäller att stärka frivilligarbetet i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en budgetsatsning för att inkludera detta nya initiativ utan att underfinansiera andra befintliga och prioriterade program, och man bör undersöka möjligheten att integrera det i europeiska volontärtjänsten för att stärka frivilligarbetet i EU utan att låta initiativ och program överlappa varandra.

64.  Europaparlamentet framhåller att frivilligarbete är ett uttryck för solidaritet, frihet och ansvar som bidrar till att stärka ett aktivt medborgarskap och den personliga utvecklingen. Frivilligarbete är också ett viktigt verktyg för social delaktighet och sammanhållning, liksom utbildning och dialog mellan kulturer, samtidigt som det på ett betydelsefullt sätt bidrar till att sprida europeiska värden. Den europeiska volontärtjänsten bör få ett erkännande för den roll den spelar i utvecklingen av färdigheter och kompetenser som kan underlätta tillgången till arbetsmarknaden för deltagarna i europeisk volontärtjänst. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera anständiga arbetsvillkor för alla frivilligarbetare och att kontrollera att de avtal enligt vilka de arbetar respekteras fullt ut. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att deltagarna i europeisk volontärtjänst aldrig betraktas som eller ersätter anställda.

65.  Europaparlamentet efterlyser en så kort beslutsperiod som möjligt för att ansökningarna ska kunna bedömas på ett enhetligt och samordnat sätt, och för att tillhandahålla en transparent och begriplig motivering till de ansökningar som fått avslag så att inte de som använder sig av EU-program ska tappa motivationen.

66.  Europaparlamentet förespråkar starkt mer öppenhet i utvärderingen av ansökningar och i den kvalitativa återkopplingen till alla sökande. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkra ett effektivt system för återkoppling för att programmets stödmottagare ska kunna rapportera eventuella oriktigheter som de kanske identifierar vid genomförandet av Erasmus+-programmet. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra och öka informationsflödet mellan de europeiska institutioner som ansvarar för genomförandet av programmet och de nationella kontoren. Parlamentet uppmuntrar de nationella kontoren och Eacea att tillhandahålla utbildningsmöjligheter för utvärderare, anordna regelbundna möten med stödmottagare och besöka projekt, för att förbättra genomförandet av programmet.

67.  Europaparlamentet noterar vikten av att stärka den lokala dimensionen av den europeiska volontärtjänsten. Parlamentet föreslår att frivilligarbetare i den europeiska volontärtjänsten ska få mer stöd inte enbart före avresan, utan även vid hemkomsten, i form av efterföljande orienterings- och integrationskurser för att hjälpa dem att dela med sig av sina europeiska kunskaper och främja frivilligarbete på lokal nivå.

68.  Europaparlamentet vill se ökad effektivitet och ändamålsenlighet genom mer storskaliga projekt. Parlamentet noterar dock att balans måste uppnås mellan små och stora sökandegrupper.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att harmonisera de angivna förfinansieringsnivåerna så mycket som möjligt i programmet för att ge alla stödmottagare samma fördelar och underlätta projektgenomförandet, särskilt för små organisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att större institutioner inte gynnas på bekostnad av små och mindre etablerade institutioner, när det gäller sökande till programmet.

70.  Europaparlamentet noterar de regionala skillnaderna på EU-nivå och på vissa områden inom medlemsstaterna vad gäller deltagandet i åtgärder finansierade av Erasmus+. Parlamentet är oroat över att relativt få av dessa åtgärder har lyckats och att det är stora skillnader inom EU. Parlamentet efterlyser riktade och lämpliga insatser för att bredda deltagandet och nå större framgång oavsett de sökandes ursprung. Syftet med insatserna är att öronmärka en del av finansieringen till specifika åtgärder som främjar och ökar kunskapen om initiativet, i synnerhet i de regioner där tillgången till finansiering fortfarande är relativt låg.

71.  Europaparlamentet konstaterar att genomförandet av Erasmus+ i EU:s regioner visar att finansieringsbehoven och insatsprioriteringarna varierar, och att vissa medlemsstater därför måste ändra fokus på programinsatserna för att säkerställa att medlen används på ett kostnadseffektivt sätt.

72.  Europaparlamentet noterar de omotiverade skillnaderna mellan länder och deras fördelningsmetoder. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att undersöka konsekvenserna av sådana skillnader i ett försök att minska de socioekonomiska skillnaderna inom EU. Parlamentet efterlyser en ytterligare ökning av bidragsnivån liksom en anpassning av denna till levnadskostnaderna i värdlandet, för att uppmuntra socioekonomiskt missgynnade studerande, studerande och personal med särskilda behov samt studerande och personal från avlägsna regioner att delta.

73.  Europaparlamentet noterar att den positiva effekten av och efterfrågan på Erasmus+ rörlighetsbidrag har ökat i östra och södra Europa, vilket står i kontrast till den begränsade sammanlagda programbudgeten som leder till att många ansökningar får avslag. Parlamentet föreslår att kommissionen trappar upp sina insatser för att främja rörlighet från västra till östra Europa.

74.  Europaparlamentet beklagar att den ökande ojämlikheten inom och mellan medlemsstater och den höga ungdomsarbetslösheten i EU försvårar tillträdet till programmet eftersom den skapar hinder för rörlighet för sökande från låginkomstregioner som drabbats hårdare av den ekonomiska krisen och nedskärningarna. Parlamentet framhåller att programmet Erasmus+ och yrkesutbildningar även måste finnas i EU:s perifera regioner och gränsregioner. Parlamentet ser mycket positivt på att tillgång och lika möjligheter erbjuds invånare i dessa områden, som ett sätt att minska ungdomsarbetslösheten och bidra till ekonomisk återhämtning.

75.  Europaparlamentet betonar att bidrag för att stödja rörlighet för enskilda inom Erasmus+-programmet bör undantas från beskattning och sociala avgifter.

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna att projekt och rörlighet, som involverar personer med särskilda behov och personer från missgynnade miljöer, är av särskild art. Det bör göras mer för att främja möjligheterna för personer med särskilda behov och personer från missgynnade miljöer, inklusive flyktingar, att delta i programmet och deras tillgång till programmet bör underlättas.

77.  Europaparlamentet betonar att även om framsteg har gjorts när det gäller erkännande av studietid, poäng, färdigheter och kompetens som förvärvats utomlands genom icke-formellt och informellt lärande, kvarstår dessa utmaningar. Erkännande av internationella kvalifikationer är väsentligt för rörlighet och ligger till grund för ytterligare samarbete inom det europeiska området för högre utbildning. Det är viktigt att fullt ut utnyttja alla EU:s verktyg för validering av kunskaper, färdigheter och kompetenser som är väsentliga för erkännandet av kvalifikationer.

78.  Europaparlamentet understryker att antalet studieperioder som slutförts utomlands inom ramen för Erasmus har ökat konstant sedan 2008, trots den ekonomiska, finansiella och sociala krisen. Parlamentet uppmärksammar att samtidigt har antalet personer som gör utlandspraktik ökat exponentiellt. Parlamentet drar slutsatsen att ungdomar uppenbarligen ser praktik som ett utmärkt tillfälle att förbättra sin anställbarhet. Parlamentet rekommenderar kommissionen, de nationella kontoren, organisatörerna och institutionerna att ha denna utveckling i åtanke.

79.  Europaparlamentet betonar att tack vare den europeiska referensramen för kvalifikationer(20) har tydliga förbättringar gjorts av systemen för validering och erkännande av examensbevis, kvalifikationer, studiemeriter, certifikat om färdigheter, ackreditering av kompetens inom utbildning och yrkesutbildning, men att det fortfarande finns problem. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa att de kompetenser och kvalifikationer som utvecklas under erfarenheten av internationell rörlighet oavsett form – formell lärandemiljö, arbetsplatsförlagd praktik eller frivilligarbete och ungdomsverksamhet – vederbörligen dokumenteras, valideras, erkänns och görs jämförbara i det inhemska systemet. Parlamentet uppmanar kommissionen att reformera och arbeta för att utveckla den europeiska referensramen för kvalifikationer från den nuvarande rekommendationen till ett starkare instrument som stöder fri rörlighet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att systematisk använda och ytterligare utveckla befintliga europeiska instrument, exempelvis Europass, ungdomspasset och Ecvet. Parlamentet uppmuntrar utvecklingen av gemensamma kvalifikationer inom yrkesutbildningen som kan garantera ett internationellt erkännande av kvalifikationer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullständigt och i tid genomföra rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande.

80.  Europaparlamentet understryker att icke-formell vuxenutbildning främjar grundläggande färdigheter och mjuka kompetenser, såsom social och medborgerlig kompetens, som är relevanta för arbetsmarknaden samt för välbefinnandet i arbetet och för en god balans mellan arbetsliv och privatliv. Parlamentet påpekar att icke-formell vuxenutbildning spelar en avgörande roll när det gäller att nå ut till missgynnade grupper i samhället och hjälpa dem att utveckla färdigheter som hjälper dem att komma in på arbetsmarknaden och hitta ett varaktigt arbete av god kvalitet, eller till att förbättra deras sysselsättningssituation, och som bidrar till ett mer demokratiskt Europa.

81.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja yrkesutbildningsprogrammen och påpekar att praktiksystemen är utbildningsmöjligheter som inte ersätter heltidstjänster och att de ska garantera anständiga arbetsvillkor och skälig ersättningsnivå för lärlingar. De arbetsuppgifter som en av programmets stödmottagare ska utföra ska inte vara sådana som en anställd normalt utför.

82.  Europaparlamentet noterar det mer krävande genomförandearbetet för de nationella kontoren enligt det nuvarande programmet. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de nationella kontoren får tillräckliga resurser och nödvändigt stöd för att på så sätt möjliggöra ett effektivare programgenomförande och så att de kan gripa sig an utmaningarna till följd av budgetökningen.

83.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka de nationella kontorens kvalitetskriterier vid projektutvärderingar och utbyte av bästa praxis i detta avseende. Parlamentet uppmuntrar till utbildningsprogram för utvärderare så att de kan fortsätta utvecklas, särskilt i samband med sektorsövergripande projekt, och så att de kan ge alla sökande kvalitativ återkoppling, för att främja uppfyllandet av målen i framtida projekt och förbättra framtida sökandes resultat.

84.  Europaparlamentet anser att kvalitativ bedömning bör vara lika viktigt som kvantitativ bedömning. Parlamentet efterlyser att den senare utarbetas inom ramen för Erasmus+.

85.  Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att validera och erkänna formellt och icke-formellt lärande och lärlingsutbildning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge unga lärlingar bättre information om de möjligheter som erbjuds och bättre stöd åt de utbildningscentrum som önskar ansluta sig till programmet Erasmus+, men att också vidta kompletterande åtgärder då det handlar om erfarenhet av gränsöverskridande rörlighet i grannländer för att hjälpa lärlingar med bostad och transport.

86.  Europaparlamentet uppmanar till större rörlighet inom utbildning, lärlingsprogram och praktikperioder inom programmen för ungdomsgaranti och ungdomssysselsättningsinitiativ, i syfte att försöka minska den höga ungdomsarbetslösheten och de geografiska obalanserna inom EU.

87.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga det nuvarande ojämna deltagandet från yrkesutbildningsinstitutionernas sida i EU:s rörlighetsprogram i länderna och regionerna i syfte att minska skillnaderna. Det kan ske genom bättre samarbete och informationsutbyte mellan de nationella kontoren för Erasmus+, stöd till yrkesutbildningsinstitutioners teamwork genom att erfarna yrkesutbildningsinstitutioner sammankopplas med andra institutioner, stödåtgärder och specifika förslag till institutionerna och förbättring av redan befintlig stödsystem för institutionerna.

88.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, för att främja rörlighet för lärare, föreläsare och icke-akademisk personal, bekräfta deras deltagande i rörlighetsprogram som en viktig del i deras yrkesutveckling, och om möjligt införa ett belöningssystem kopplat till deltagande i rörlighetsprogram, t.ex. i form av ekonomiska förmåner eller minskad arbetsbörda.

89.  Europaparlamentet uppmanar de nationella kontoren att säkerställa fullständig öppenhet vid bedömningen av projekt genom att offentliggöra förteckningen över utvalda projekt, tillsammans med pågående utveckling och tilldelat finansiellt stöd.

90.  Europaparlamentet uppmuntrar till att man i nyckelåtgärd 1 fortsätter med bäst fungerande praxis från Comenius, t.ex. främjande av skolklassutbyten och möjligheten för skolpersonal att ansöka enskilt om mobilitetsstipendium enligt nyckelåtgärd 1.

91.  Europaparlamentet noterar att trots den höga kvaliteten på projekt i nyckelåtgärd 2 har många av dem fått avslag på grund av begränsade medel. Kommissionen uppmuntras att märka dessa projekt för att hjälpa dem att locka till sig investeringar från andra källor. Medlemsstaterna uppmuntras att bekräfta de projekt som har valts ut genom att ge dem företräde när det gäller tillgång till offentliga medel för genomförandet, om sådana medel finns tillgängliga.

92.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta ansträngningarna att finna en lösning på finansieringsproblemen för europeiska organisationer baserade i Bryssel, för att främja deras bidrag till utvecklingen av EU-politik på området utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott.

93.  Europaparlamentet noterar de nationella kontorens utmaningar i samband med genomförandet av nyckelåtgärd 1 Internationell studierörlighet. De nationella kontoren bör ges större flexibilitet att fördela resurser från vissa länder och regioner till andra i syfte att uppfylla de högre utbildningsanstalternas prioriteringar.

94.  Europaparlamentet noterar det minskade antalet enskilda deltagare i rörlighetsprogrammen utanför Erasmus+ till följd av de europeiska högre utbildningsanstalternas förmånsbehandling av ett institutionaliserat rörlighetssystem Parlamentet uppmuntrar kommissionen och de nationella myndigheterna att förnya enskilda kandidaters möjligheter att delta i rörlighet.

95.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att stärka yrkesutbildningssystemet genom att marknadsföra Leonardo da Vinci-delprogram bland nya organisationer och mindre institutioner, och att dessutom tillhandahålla hjälp med att söka lämplig finansiering genom ytterligare vägledning, nätbaserad utbildning och personligt stöd vid utformningen av kvalitativa ansökningar om finansiering genom kontakt med de nationella kontoren för Erasmus+-programmet.

96.  Europaparlamentet uppmuntrar till främjande av det europeiska området för högre utbildning världen över och också framhållande världen över av enskildas kunskaper genom att alla relevanta aktörer (medlemsstaterna, de högre utbildningsanstalterna, sammanslutningar för högre utbildning) stimuleras att göra Erasmus Mundus gemensamma masterexamina attraktiva för högre utbildningsanstalter och potentiella sökande.

97.  Europaparlamentet föreslår att de nationella kontoren involveras mer i utvecklingspolitiken för utbildning, ungdom och idrott genom att förbindelserna mellan kommissionen, medlemsstaterna och de nationella kontoren stärks.

Nästa programperiod

98.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sina insatser för att förenkla förfarandena och minska den stora administrativa bördan för studerande, institutioner och för de värdföretag som är involverade i Erasmus+-projekt, särskilt för dem som inte i tillräcklig grad utnyttjar denna möjlighet för att förbättra och underlätta lika tillgång, förfaranden för registrering, validering och erkännande. Parlamentet anser att informationen om programmet måste tillhandahållas på EU:s samtliga officiella språk för att öka deltagandet. Parlamentet uppmanar kommissionen och de nationella kontoren att standardisera tillträdeskriterierna för att programmet ska bli tillgängligt för så många sökande som möjligt.

99.  Europaparlamentet föreslår att man inte prioriterar ytterligare harmonisering och stora förändringar i programmet, utan i stället tryggar och konsoliderar de resultat som uppnåtts och att förbättringar vid behov görs successivt.

100.  Europaparlamentet rekommenderar att den icke-formella utbildningens betydelse och synlighet bör ökas för både ungdomssysselsättningen och vuxenutbildningen i Erasmus+, eftersom icke-formell utbildning är viktig i samband med unionsmedborgarskapet och främjandet av demokrati och utbildning baserat på värderingar. Programmet förknippas dock ofta enbart med formell utbildning på grund av namnet.

101.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att involvera relevanta aktörer i arbetet med nästa programperiod och införandet av möjliga förbättringar, för att säkerställa programmets fortsatta framgång och mervärde.

102.  Europaparlamentet rekommenderar att Erasmus+ vidareutvecklar den sektorsövergripande rörligheten i nyckelåtgärd 1 för enskilda, så att studerande, pedagoger, lärare, lärlingar, arbetstagare och ungdomar kan delta fullt ut i sektorsövergripande rörlighet.

103.  Europaparlamentet menar att en tydlig definition av sektorsövergripande projekt bör tas fram för undvika förvirring till följd av felmärkta projekt.

104.  Europaparlamentet menar att för ett fortsatt framgångsrikt program är det absolut nödvändigt att den nuvarande budgetnivån säkras för nästa programgeneration inom den nya fleråriga budgetramen, men också att det är viktigt med en ytterligare budgetökning som säkerställer att den årliga finansieringsnivån för nästa programgeneration ligger på minst samma nivå som under det sista genomförandeåret av den nuvarande ramen. Parlamentet föreslår att kommissionen ska undersöka möjligheten till ökad förfinansiering.

105.  Europaparlamentet välkomnar programmets struktur och uppmanar kommissionen att i förslaget till nästa programgeneration behålla separata kapitel och budgetar för utbildning och yrkesutbildning, ungdom och idrott, med hänsyn till deras särdrag, och att anpassa ansökningsformulären, rapporteringssystemen och rapporteringskraven för de utvecklade produkterna sektorsspecifikt.

106.  Parlamentet uppmuntrar de nationella kontoren att göra de tillgängliga budgetarna per nyckelåtgärd och per sektor lättåtkomliga efter varje ansökningsomgång för att de sökande ska kunna veta hur de strategiskt ska gå vidare, samt att offentliggöra resultaten av projekturval och budgetposter, så att lämplig extern övervakning av programmet kan äga rum.

107.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet se över det ekonomiska stödet, såsom klumpsummor för resor och traktamenten, för att säkerställa att de överensstämmer med de faktiska omkostnaderna och för att undvika att en praktikperiod orsakar skuldsättning, och att hjälpa till att förhindra diskriminering och att personer med mindre ekonomiska resurser och/eller särskilda behov överges.

108.  Europaparlamentet påpekar att missgynnade grupper utgör en specifik målgrupp i ungdomssektorn. Parlamentet föreslår att strategin för inkludering och mångfald ska utvidgas till alla programsektorer för att främja den sociala inkluderingen och deltagandet av personer med särskilda behov eller färre möjligheter i Erasmus+-programmet.

109.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram och medlemsstaterna att godkänna kvalitetskriterier för lärlingsutbildning och ett förslag om ökad rörlighet för lärlingar för att säkerställa ett antal rättigheter för lärlingar, praktikanter och studerande inom yrkesutbildning för att de ska ha lämpligt skydd och för att dessa rörlighetsprogram aldrig ska ersätta vanliga anställningsavtal. Parlamentet efterlyser betald praktik av kvalitet och kräver att medlemsstaterna rapporterar de situationer där villkoren avseende arbetsuppgifter och rättigheter för Erasmus+-stödmottagare överträds.

110.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna skapa ett närmare samarbete mellan utbildningsanstalter och viktiga aktörer (lokala/regionala myndigheter, arbetsmarknadsparter, företag, den privata sektorn, ungdomsrepresentanter, yrkesutbildningsinstitut, forskningsorganisationer och organisationer i civilsamhället) för att utbildnings- och yrkesutbildningssystemen bättre ska kunna svara på arbetsmarknadens verkliga behov, och att garantera att detta samarbete speglas i Erasmus+. Parlamentet anser att stödmottagarnas och alla berörda aktörers aktiva deltagande i utformningen, organisationen, övervakningen, genomförandet och utvärderingen av programmet gör det mer framgångsrikt, hållbart och ger ett mervärde.

111.  Europaparlamentet förespråkar att studerande som deltar i rörlighetsprogram ska kunna kombinera studier utomlands med en studierelaterad praktikplats och på detta sätt underlätta vistelsen utomlands, minska den sociala selektiviteten, öka antalet studerande som deltar i rörlighetsprogram, förbättra de studerandes färdigheter och stärka förbindelserna mellan högre utbildning och arbetslivet. Parlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma långvarig rörlighet för lärlingar vid tilldelningen av bidrag från Erasmus+.

112.  Europaparlamentet konstaterar att det finns en obalans mellan medlemsstaterna när det gäller antagningskriterier till Erasmus+-programmet. Parlamentet kräver att kommissionen säkerställer att programreglerna tillämpas på ett enhetligt sätt vid de nationella kontoren, med respekt för gemensamma kvalitetsstandarder och förfaranden, och på så sätt garanterar Erasmus+ interna och externa samstämmighet och lyfter fram det som ett verkligt europeiskt program. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att utarbeta europeiska genomföranderiktlinjer för Erasmus+-programmet, för de nationella kontoren. Parlamentet uppmuntrar de nationella kontoren, vilka måste vara en integrerad del av övervakningen, att också koncentrera sig på att inrätta eller bistå ett forum för konstruktiv dialog mellan de myndigheter som ansvarar för utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken i varje medlemsstat. Parlamentet efterlyser eftertryckligen bättre samordning mellan kontoren för att koppla samman projekt som rör liknande frågor.

113.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra möjligheterna till utlandspraktik för dem i yrkesutbildning och att lyfta fram yrkesutbildning som ett mycket bra alternativ för att hitta ett arbete och påbörja en lovande karriär, och att garantera alla invånare i alla åldrar tillträde, och att tillhandahålla tillräcklig finansiering eftersom de medel som avsatts för yrkesutbildning inte står i proportion(21) till antalet potentiella sökande för de rörlighetsprogram som erbjuds. Parlamentet förordar starkt effektivt främjande och stimulering av rörlighet för kvinnor i yrkesutbildning, och anser att ambitiösa mål i detta avseende bör fastställas av medlemsstaterna och att framstegen noggrant bör övervakas.

114.  Europaparlamentet pekar på att en omdefiniering av arbeten och färdigheter äger rum, särskilt på grund av den pågående övergången mot en mer digital ekonomi, med nya affärsmässiga behov och framtidsorienterade sektorer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att Erasmus+-programmet speglar denna verklighet.

115.  Europaparlamentet kräver att man i högre grad ska främja rörlighetsprogram för högre utbildning på avancerad nivå för att garantera rörlighet mellan europeiska forskningscentrum och vidareutveckla målet om de europeiska universitetens internationalisering.

116.  Europaparlamentet understryker behovet av att stärka medvetenheten om instrumentet Erasmus+ som ett medel för att förbättra egna färdigheter och ge dem en ytterligare dimension, vilket bör säkra en korrekt inställning till detta instrument och garantera dess effektivitet och undanröja risken för att det bara blir till en livserfarenhet.

117.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta och tillgängliggöra uppdaterad statistik om och göra uppföljande studier av genomförandet av Erasmus+, särskilt de ungas deltagande – uppdelat efter region och kön – den effekt som programmet har haft på anställbarheten liksom sysselsättningstyp och sysselsättningsgrad samt inverkan på löner och hur det eventuellt kan förbättras. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera varför vissa länder ansöker om rörlighet inom yrkesutbildning i större utsträckning, var könsgapet är störst och skälen till detta, eller var det finns fler sökande med funktionsnedsättning, och att ta fram en plan för hur övriga länders engagemang kan ökas. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaternas nationella kontor till ett nära samarbete vid utbyte av information och statistik. Parlamentet anser att resultaten från studier och statistik bör införlivas och beaktas i den kommande halvtidsöversynen av Erasmus+.

118.  Europaparlamentet påminner om att instrumentet Erasmus+, i en kristid vad gäller EU:s grundläggande värderingar, kan erbjuda ett viktigt tillfälle för att främja integration, förståelse och solidaritet bland ungdomar. Parlamentet begär därför att integreringen av ungdomar främjas med hjälp av medvetenhet om olika kulturer och traditioner och ömsesidig och nödvändig respekt för dem.

119.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen behåller entreprenörsutbildning som ett av målen i ett kommande Erasmus+-program under nästa finansieringsperiod (efter 2020), däribland rörlighet, och inkluderar följande delar i programmet:

   i) En noggrann bedömning av konsekvenserna av nuvarande åtgärder för främjande av entreprenörskap genom utbildning, och eventuellt anpassning av dem, samtidigt som särskild uppmärksamhet ägnas åt hur de påverkar underrepresenterade och missgynnade grupper.
   ii) Främjande av en bättre definition av kursinnehåll och läromedel för formell och icke-formell utbildning som riktar sig till alla studerande – både teoretiska och praktiska moduler, såsom entreprenörsprojekt för studenter.
   iii) Främjande av partnerskap mellan utbildningsinstitutioner, företag, ideella organisationer och leverantörer av icke-formell utbildning i syfte att utforma lämpliga kurser och ge studerande nödvändig praktisk erfarenhet och modeller.
   iv) Utveckling av färdigheter på områdena entreprenörsprocesser, finansiella grundkunskaper, digitala grundkunskaper och färdigheter, kreativt tänkande, problemlösning och en innovativ anda, självförtroende, anpassningsförmåga, teambyggande, projektledning, riskbedömning och risktagande, samt specifika färdigheter och kunskaper inom näringsliv.
   v) Framhävande av icke-formellt och informellt lärande som en privilegierad miljö för att få entreprenörskompetens.

120.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ta större del av programmet Erasmus för unga företagare och att marknadsföra det mer bland ungdomar som vill starta företagsprojekt, så att de kan dra nytta av en utlandserfarenhet och få nya färdigheter som hjälper dem att lyckas med sina företagsprojekt.

121.  Europaparlamentet uppmuntrar eftertryckligen till ömsesidigt lärande, som en uppföljning till studier, praktik och arbetslivserfarenhet utomlands, för att öka Erasmus+ inverkan på lokala samhällen. Parlamentet framhåller att utbyte av god praxis är avgörande för att förbättra kvaliteten på projekten inom Erasmus+. Parlamentet välkomnar Erasmus+-plattformen för spridning av projektresultat och efterlyser en mer kraftfull strategi för utbyte av god praxis och internationella åsiktsutbyten mellan nationella kontor, partner och programmets stödmottagare. Parlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa sökande till programmet att hitta internationella partner genom att utveckla användarvänliga plattformar som kombinerar allmän information om de olika stödmottagarna och deras projekt.

122.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra programhandledningen och att göra den mer användarvänlig och lättförståelig, samt att utarbeta särskilda informationsbroschyrer om varje nyckelåtgärd. Parlamentet uppmanar kommissionen att effektivisera ansökningsprocessen med avseende på administrativa bördor.

123.  Europaparlamentet stöder utvecklingen av anstalter för vuxenutbildning genom pågående möjligheter till fortbildning och rörlighet för lärare, skolledare, utbildare och annan skolpersonal. Parlamentet uppmuntrar utvecklingen av färdigheter och kompetenser, särskilt effektiv användning av IKT inom vuxenutbildning, för förbättrade läranderesultat. Parlamentet understryker vikten av att utbyta bästa praxis.

124.  Europaparlamentet välkomnar utvecklingen av pilotprojekt såsom En europeisk ram för lärlingars rörlighet: utveckla europeiskt medborgarskap och färdigheter genom att integrera ungdomar på arbetsmarknaden, som syftar till att genomföra kostnadseffektiva gränsöverskridande rörlighetsprogram för praktikanter mellan yrkesutbildningsinstitut, företag och/eller andra relevanta organisationer, samt att formellt erkänna och validera läranderesultat och stödja ömsesidigt erkännande av examensbevis, och Ungdomars rörlighet i yrkesutbildning – bättre ungdomsrörlighet, som syftar till att förbättra unga människors rörlighet inom yrkesutbildning. Parlamentet uppmanar kommissionen att effektivt genomföra dessa två pilotprojekt och långsiktigt integrera dem i Erasmus+-programmet.

125.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera ett ökat och mer långsiktigt strukturstöd till europeiska organisationer i det civila samhället på området utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott i form av administrationsbidrag, eftersom det är dessa organisationer som erbjuder lärandemöjligheter och deltagarutrymme till EU:s medborgare och invånare för att utveckla och genomföra europeisk politik.

126.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga en lämplig lösning på situationen för icke-statliga organisationer på europeisk nivå, som är baserade i Bryssel och ansöker om stöd från de belgiska nationella kontoren.

o
o   o

127.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas parlament och regeringar.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 50.
(2) EUT L 394, 30.12.2006, s. 10.
(3) EUT C 311, 19.12.2009, s. 1.
(4) EUT C 351 E, 2.12.2011, s. 29.
(5) EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 77.
(6) EUT C 372, 20.12.2011, s. 1.
(7) EUT C 372, 20.12.2011, s. 31.
(8) EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.
(9) EUT C 70, 8.3.2012, s. 9.
(10) EUT C 208, 10.6.2016, s. 32.
(11) Antagna texter, P8_TA(2015)0292.
(12) EUT C 417, 15.12.2015, s. 25.
(13) EUT C 172, 27.5.2015, s. 17.
(14) EUT C 417, 15.12.2015, s. 36.
(15) Antagna texter, P8_TA(2016)0106.
(16) Antagna texter, P8_TA(2016)0107.
(17) Antagna texter, P8_TA(2016)0291.
(18) http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/repository/education/library/study/2014/erasmus-impact_en.pdf
(19) JRC Science and Policy Report on Languages and Employability, 2015.
(20) EUT C 111, 6.5.2008, s. 1
(21) Under 2016 var enligt kommissionen, på grund av bristande finansiering, andelen framgångsrika giltiga ansökningar om rörlighet inom yrkesutbildning i Erasmus+ 42 %. Situationen har försämrats under åren – 2014 var andelen framgångsrika ansökningar 54 % och 2015 var andelen 48 %. Även om den finansiering som finns tillgänglig har ökat något under åren har efterfrågan vuxit snabbare, och på grund av Erasmus+ begränsade resurser kan inte finansieringen hålla jämna steg med efterfrågan.

Rättsligt meddelande