Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 december 2015 En luftfartsstrategi för Europa (COM(2015)0598),

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 4.2 b och g och 16 samt avdelningarna VI och X,

–  med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 14 juli 2016 om en luftfartsstrategi för Europa(1),

–  med beaktande av kommissionens beslut 2012/21/EU av den 20 december 2011 om tillämpningen av artikel 106.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på statligt stöd i form av ersättning för allmännyttiga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om riktlinjer för statligt stöd till flygplatser och flygbolag(3),

–  med beaktande av kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(4),

–  med beaktande av kommissionens förslag till förordning om ändring av förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget(5),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 7 december 2015 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 (COM(2015)0613),

–  med beaktande av slutsatserna från högnivåkonferensen om en social agenda för transport som hölls den 4 juni 2015 i Bryssel(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2016 om öars särskilda situation(7),

–  med beaktande av resultatet av det 39:e sammanträdet i Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) församling, som hölls 2016,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 551/2004 av den 10 mars 2004 om organisation och användning av det gemensamma europeiska luftrummet,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 november 2015 om luftfart(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 29 oktober 2015 om tilldelning vid världskonferensen om radiokommunikationer, som hölls i Genève den 2−27 november 2015 (WRC-15), av det radiospektrumband som krävs för en kommande utveckling av satellitbaserad teknik till stöd för system för global flygspårning(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2011 om internationella luftfartsavtal enligt Lissabonfördraget(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 april 2007 om inrättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum(11),

–  med beaktande av sin ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 12 mars 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet (omarbetning)(12),

–  med beaktande av sin ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 12 mars 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 216/2008 inom området flygplatser, flygledningstjänst och flygtrafiktjänster(13),

–  med beaktande av sin ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 5 februari 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 261/2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och av förordning (EG) nr 2027/97 om lufttrafikföretags skadeståndsansvar avseende lufttransport av passagerare och deras bagage(14),

–  med beaktande av sin ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 12 december 2012 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid Europeiska unionens flygplatser (omarbetning)(15),

–  med beaktande av sin resolution av den 29 oktober 2015 om säker användning av fjärrstyrda luftfartygssystem (RPAS), vanligen kallade obemannade luftfartyg (UAV), på området civil luftfart(16),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 juli 2013 om EU:s yttre luftfartspolitik – att möta framtidens utmaningar(17),

–  med beaktande av slutsatserna från toppmötet om europeisk luftfart vid Schiphol flygplats (Nederländerna) den 20–21 januari 2016(18),

–  med beaktande av Chicagokonventionen av den 7 december 1944,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism samt yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8‑0021/2017), och av följande skäl:

A.  Det grundläggande syftet med EU:s transportpolitik är att tjäna de europeiska medborgarnas och företagens intressen genom att sörja för allt bättre förbindelser, största möjliga säkerhet och trygghet samt hinderfria marknader.

B.  Stränga säkerhetsnormer bör förbli ett huvudmål i strävan att uppnå konkurrenskraft inom lufttransporten.

C.  EU:s inre marknad för luftfart är ett mycket framgångsrikt exempel på regional liberalisering av lufttransport, som i stor utsträckning har bidragit till bättre luftfartsförbindelser än någonsin genom att utöka resmöjligheterna inom och utanför Europa, samtidigt som priserna sänkts. Luftfartssektorn utgör en grundläggande del av det europeiska transportnätet, eftersom den är nödvändig för att säkerställa förbindelser och territoriell sammanhållning inom EU och över hela världen. Eftersom de yttersta randområdena ligger så långt bort och är så isolerade, jämfört med mer centralt belägna och väl integrerade regioner, finns inget alternativ till lufttransport för dessa områden. Målet att stödja ökade luftfartsförbindelser bör inte bara vara att utvidga förbindelsenätet utan också att säkerställa en lämplig kvalitet på förbindelserna i form av flygfrekvens, trafiknätets räckvidd och bekväma tidtabeller.

D.  Luftfartssektorn är en drivkraft med en multiplikatoreffekt när det gäller tillväxt och skapandet av arbetstillfällen, och den är en viktig pelare i EU:s ekonomi, som främjar innovation, handel och kvaliteten på arbetstillfällena, vilket innebär avsevärda direkta och indirekta fördelar för medborgarna. En tillväxt inom flygtrafiken samt tillgänglighet och utbudet av flygförbindelser främjar den ekonomiska tillväxten, vilket bekräftar att luftfarten fungerar som en katalysator för den ekonomiska utvecklingen. Regionala och lokala flygplatser spelar också en viktig roll för utvecklingen i regionerna genom att deras konkurrenskraft ökas samtidigt som turismen underlättas.

E.  Luftfartssektorn, flygplatser samt relaterad tillverkningsindustri genererar 4,7 miljoner arbetstillfällen i unionen – direkt (1,9 miljoner) och indirekt (2,8 miljoner). Ytterligare 917 000 arbetstillfällen på annat håll i den globala ekonomin understöds av den europeiska luftfartsindustrin. Luftfartens rörliga och gränsöverskridande karaktär gör det svårt att upptäcka arbetsrättsliga missförhållanden och kringgående av arbetsmarknadsnormer, vilket gör det omöjligt att hantera problemen enbart på nationell nivå. Enligt iakttagelser som nyligen gjorts av ILO har arbetsvillkoren inom luftfartssektorn försämrats. Större mångfald i avtalen kan vara ett verktyg för mer flexibilitet, men det kan också missbrukas för s.k. regelshopping för att undvika sociala avgifter.

F.  Det faktum att EU-lagstiftningen inte har genomförts fullt ut, och att det finns en politisk ovilja i rådet, utgör ett hinder för att luftfartssektorns fulla potential ska kunna utnyttjas, vilket därmed skadar konkurrenskraften och medför högre kostnader för företagen, passagerarna och ekonomin.

G.  I en teknik-, forsknings- och innovationsbaserad sektor, som kräver såväl stora investeringar som en utvecklad infrastruktur, är en framgångsrik strategi beroende av en långsiktig vision med välplanerade investeringar. Dessutom måste full hänsyn tas till alla transportsätt.

H.  Luftfarten spelar en viktig roll när det gäller att uppnå EU:s klimatmål genom att det införs åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser.

I.  I förordningen om det gemensamma europeiska luftrummet föreskrivs att det ska inrättas funktionella luftrumsblock. Trots detta har införandet av dessa luftrumsblock hittills varit kraftigt försenat, och kommissionen uppskattar att de uteblivna framstegen på detta område medför kostnader på cirka fem miljarder euro varje år.

J.  Säkerheten utgör en av mest direkta utmaningarna för luftfartsindustrin.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en luftfartsstrategi för Europa och dess ansträngningar att identifiera källor för att stimulera sektorn genom att finna nya marknadsmöjligheter och undanröja hinder. Vidare välkomnar parlamentet kommissionens förslag som syftar till att anta och förutse nya utmaningar på grundval av en gemensam europeisk vision, genom utveckling av moderna regelverk. Parlamentet anser att man på längre sikt bör ha en mer heltäckande och mer långtgående strategi för att ge de impulser som krävs för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk luftfartsindustri.

2.  Europaparlamentet anser att säkerhet är en vägledande princip för EU:s luftfartsstrategi och understryker att säkerheten ständigt måste förbättras. Parlamentet välkomnar därför översynen av grundförordningen om Easa (Europeiska byrån för luftfartssäkerhet) (förordning (EG) nr 216/2008), som syftar till att uppnå högsta möjliga säkerhetsnivå inom luftfarten. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen och rådet att förse Easa med tillräckliga medel och tillräcklig personalstyrka för att garantera en hög säkerhetsnivå och stärka sin roll på den internationella arenan.

3.  Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna kraftfullt att äntligen göra snabba framsteg i andra viktiga ärenden som för närvarande är blockerade, till exempel omarbetningen av förordningen om genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+), översynen av förordningen om ankomst- och avgångstider och förordningarna om passagerares rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att ompröva nuvarande initiativ och föreslå bärkraftiga alternativ för att åtgärda bristerna inom luftfartssektorn till följd av det försenade och ofullständiga genomförandet av EU‑lagstiftningen, till exempel förordningen om det gemensamma europeiska luftrummet. Parlamentet betonar att det för att garantera rättslig säkerhet och klarhet visserligen är till hjälp att offentliggöra riktlinjer, men det ersätter inte en översyn av befintliga bestämmelser.

4.  Europaparlamentet betonar att de luftfartsärenden som är blockerade i rådet är tänkta att ge EU en bättre rättssäkerhet och en stärkt ram för skyddet av flygpassagerares rättigheter, ett effektivare och mer rationellt utnyttjande av EU:s luftrum och bättre bestämmelser för att genomföra det gemensamma europeiska luftrummet. Allt detta utgör väsentliga inslag i förverkligandet av luftfartsstrategin. Parlamentet uppmanar rådet att vidta åtgärder för att föra förhandlingarna om dessa ärenden framåt.

Luftfartsstrategins internationella dimension

5.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om en översyn av förordning (EG) nr 868/2004 för att ta itu med nuvarande illojala metoder, såsom oacceptabelt statligt stöd, vilket är varken lämpligt eller effektivt, och därmed belysa de viktigaste problemen med den potentiella snedvridningen av konkurrensen enligt EU:s regler. Parlamentet betonar dock att varken en oacceptabel utveckling mot protektionism eller enbart åtgärder för att säkerställa rättvis konkurrens kan garantera en konkurrenskraftig luftfartssektor i EU.

6.  Europaparlamentet anser att den europeiska luftfartssektorn, trots det ökade trycket från nya konkurrenter, av vilka många har använt luftfarten som ett strategiskt verktyg för internationell utveckling, kan passa in i en konkurrensutsatt global miljö om man bygger vidare på och utvecklar sina fördelar, till exempel höga säkerhets- och skyddsnormer, Easas roll, det geografiska läget, en innovativ industri samt sociala och miljömässiga mål. Parlamentet anser fullt och fast att rättvis konkurrens från tredjeländer bör ses som en möjlighet att vidareutveckla en innovativ europeisk luftfartsmodell, som kan hantera konkurrenternas särdrag på ett unikt och konkurrenskraftigt sätt.

7.  Europaparlamentet anser att möjligheten att locka utländska investeringar är viktig för EU-flygbolagens konkurrenskraft och bör inte hämmas. Parlamentet välkomnar därför kommissionens avsikt att utfärda riktlinjer som skapar klarhet när det gäller ägande- och kontrollbestämmelserna enligt förordning (EG) nr 1008/2008, särskilt i fråga om kriterierna för ”effektiv kontroll”, för att säkerställa att dessa bestämmelser är ändamålsenliga.

8.  Europaparlamentet välkomnar initiativet att på EU-nivå förhandla om transportavtal och bilaterala luftfartssäkerhetsavtal med tredjeländer som representerar framväxande och strategiska marknader (Kina, Japan, Sydostasiatiska nationers förbund (Asean), Turkiet, Qatar, Förenade Arabemiraten, Armenien, Mexiko, Bahrain, Kuwait, Oman och Saudiarabien) och uppmuntrar till snabba och konstruktiva förhandlingar. Parlamentet påminner om att nya avtal bör genomföras på rätt sätt och tillämpas av samtliga parter. Vidare måste de innehålla en klausul om sund konkurrens på grundval av internationella standarder (Icao, ILO). Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget fullt ut involvera parlamentet i alla skeden av förhandlingarna.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra förhandlingar om luftfartsavtal med tredjeländer beroende av om tredjeländerna följer stränga säkerhetsnormer, lämpliga arbetsnormer och sociala normer och deltar i det marknadsbaserade klimatskyddsinstrumentet för utsläpp från luftfarten samt att se till att lika tillträde till marknaden, lika ägandevillkor och lika konkurrensvillkor baserade på ömsesidighet gäller i luftfartsavtal.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt slutföra de pågående förhandlingarna och att i framtiden inleda nya dialoger om luftfart med andra strategiska partner inom luftfarten. Parlamentet betonar att luftfartsavtal även bidrar till att främja den tekniska utvecklingen samt till att genomföra och stärka EU:s politik på andra områden, till exempel inom grannskapspolitiken.

Konsolidering av EU:s inre marknad för luftfart

11.  Europaparlamentet påminner om att luftrummet också är en del av EU:s inre marknad och att all fragmentering till följd av ineffektivt utnyttjande samt skilda nationella metoder (exempelvis i fråga om operativa förfaranden, skatter, avgifter osv.) orsakar längre flygtider, förseningar, ökad bränsleförbrukning och ökade koldioxidutsläpp, förutom att den övriga marknaden påverkas negativt och att EU:s konkurrenskraft hämmas.

12.  Europaparlamentet noterar att det i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 551/2004, utan att det påverkar medlemsstaternas suveränitet över sitt luftrum, ska inrättas en gemensam europeisk övre flyginformationsregion (EUIR), och uppmanar kommissionen att genomföra detta, eftersom regionala flaskhalsar därmed kan åtgärdas och flygtrafiken fortsätta i de mest trafikerade delarna av luftrummet vid eventuella oförutsedda omständigheter eller störningar i flygtrafiken. Parlamentet anser att EUIR kommer att göra det möjligt att successivt inrätta en transeuropeisk höghastighetsled för luftfart, vilket skulle innebära ännu ett steg i riktning mot fullbordandet av det gemensamma europeiska luftrummet och en kostnadseffektiv förvaltning av EU:s luftrum. Parlamentet välkomnar de framsteg som redan gjorts inom flygledningstjänsten och som syftar till ökad effektivitet och minskade kostnader och utsläpp, särskilt tack vare det arbete som utförts av nätverksförvaltaren, och uppmanar medlemsstaterna att slutföra inrättandet av de funktionella luftrumsblocken utan ytterligare dröjsmål för att underlätta ytterligare framsteg i genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet.

13.  Europaparlamentet är fast övertygat om att luftfartssektorn till fullo bör dra nytta av europeisk satellitbaserad teknik, såsom Egnos och Galileo, som möjliggör säkrare och effektivare navigering och instrumentinflygning, samtidigt som det blir möjligt att fullt ut genomföra projektet Single European Sky ATM Research (Sesar). Parlamentet betonar därför behovet av ett brett införande av sådan teknik. Parlamentet påpekar att man för att säkerställa ett korrekt genomförande av Sesar-projektet, och i syfte att uppnå global driftskompatibilitet, bör anslå en särskild och långtgående budget (andra medel än från Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)) för genomförandet av projektet.

14.  Europaparlamentet noterar flygtrafikens volym, som för närvarande är betydande och förväntas öka under de närmaste åren, liksom kapacitetsbristen hos europeiska flygplatser med svårigheter att ta emot cirka 2 miljoner flygningar 2035. Parlamentet betonar att detta kommer att kräva en samordnad och effektiv användning av flygplats- och luftrumskapaciteten, i syfte att minska trafikstockningar.

15.  Europaparlamentet betonar luftfartens mycket stora betydelse för tillväxt, skapande av arbetstillfällen och utveckling av turismen. Parlamentet betonar att små och regionala flygplatser spelar en viktig roll när det gäller att främja förbindelsemöjligheter, territoriell sammanhållning, social inkludering och ekonomisk tillväxt, särskilt för de yttersta randområdena och för öar. Parlamentet ser i detta sammanhang ett behov av strategisk planering för det europeiska flygplatssystemet, så att man kan fastställa befintlig kapacitet, förväntad efterfrågan, befintliga flaskhalsar och framtida behov av infrastruktur på europeisk nivå, och så att EU-medborgarnas tillgång till luftfartstjänster kan upprätthållas.

16.  Europaparlamentet inser att det finns stora luckor i förbindelsemöjligheterna inom EU, som kännetecknas av färre flyganslutningar i vissa delar av unionen, och att det är viktigt med regionala förbindelsemöjligheter (bland annat i geografiska områden som inte omfattas av TEN-T). Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att övervaka och behandla frågan om flygförbindelser inom EU.

17.  Europaparlamentet anser att man kan åtgärda många av de betydande begränsningarna av tillväxten, såväl i luften som på marken (till exempel kapacitetsbrist, under- och överutnyttjande av infrastruktur, olika leverantörer av flygtrafiktjänster eller begränsade investeringar) samt luckor i flygförbindelserna mellan EU:s olika regioner, genom att på alla nivåer (nationell, europeisk och internationell) använda förbindelsemöjligheterna som en av de viktigaste indikatorerna när man bedömer och planerar åtgärder inom sektorn.

18.  Europaparlamentet anser att förbindelser inte bara bör begränsas till lufttransporttjänsternas antal, frekvens och kvalitet, utan att de för att återspegla det faktiska mervärdet av en viss sträcka även bör bedömas inom ramen för ett integrerat modernt transportnät och omfatta andra kriterier, till exempel tidsåtgång, territoriell kontinuitet, större nätintegrering, tillgänglighet, eventuella transportalternativ, överkomliga priser och miljökostnader. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att undersöka möjligheten att utveckla en EU-indikator på grundval av andra befintliga index och det undersökande arbete som redan har utförts av Eurocontrol och observationsorganet för flygplatskapacitet.

19.  Europaparlamentet anser att ett sådant förbindelseindex, inbegripet en positiv kostnads-nyttoanalys, bör betrakta flygförbindelser ur ett brett perspektiv. Samtidigt får inte EU:s mål med territoriell sammanhållning undermineras, vilket kommer att stärkas genom de kommande tolkningsriktlinjerna om reglerna för allmän trafikplikt. Parlamentet betonar att detta index kan vara till gagn för den övergripande strategiska planeringen så att slöseri med skattebetalarnas pengar kan undvikas genom att man skiljer mellan ekonomiskt hållbara möjligheter och olönsamma projekt, i syfte att bland annat främja lönsamma specialiseringar av flygplatser, inklusive kluster eller nätverk av flygplatser, undvika framtida ”spökflygplatser” och säkerställa en effektiv användning av flygplatskapaciteten och luftrummet, samt genom att man finner intermodala, kostnadseffektiva och hållbara lösningar.

20.  Europaparlamentet anser att fördelarna med komplementaritet mellan samtliga transportsätt bör utnyttjas utan undantag för att förbättra rörligheten och skapa ett motståndskraftigt transportnät i användarnas intresse, både i fråga om passagerar- och godstransport. Parlamentet påpekar att intermodalitet, genom att tillåta trafikomställning, är det enda sättet att garantera en dynamisk och hållbar utveckling av en konkurrenskraftig luftfartssektor inom EU. Parlamentet understryker att intermodalitet möjliggör en effektivare infrastrukturanvändning genom att man utökar och tar hänsyn till flygplatsernas upptagningsområden och undviker att de överlappar varandra, vilket också skulle frigöra ankomst- och avgångstider och bidra till att skapa en gynnsam miljö för handel, turism och fraktverksamhet. Parlamentet lovordar de framgångar som nåtts inom detta område genom integrationen av järnvägs- och luftfartsinfrastruktur, och uppmuntrar till ytterligare framsteg i detta avseende.

21.  Europaparlamentet upprepar att korridorerna i transeuropeiska transportnät (TEN-T-korridorerna) utgör stommen i utvecklingen av multimodala alternativ där flygplatser är navet. Parlamentet beklagar att de multimodala initiativen runtom i Europa är fragmenterade och begränsade till antalet. Parlamentet betonar behovet av snabba, effektiva och användarvänliga förbindelser mellan offentliga transportnät och flygplatsinfrastruktur. Parlamentet uppmanar både kommissionen och medlemsstaterna att ge högre prioritet åt målet med multimodalitet inom TEN-T-korridorerna samtidigt som flaskhalsar undanröjs. Parlamentet uppmanar kommissionen att omgående lägga fram sitt förslag till en strategi för multimodala och driftskompatibla transporter, där luftfartssektorn ingår som en fullständigt integrerad del, och uppmanar medlemsstaterna att bättre utnyttja de finansieringsinstrument som står till deras förfogande för att främja intermodala förbindelser.

22.  Europaparlamentet anser att man för att öka attraktionskraften hos de intermodala transporterna i hela Europa bör erbjuda alla passagerare (däribland personer med nedsatt rörlighet) hinderfria lösningar, information i realtid och integrerade tjänster (t.ex. integrerade biljettsystem). Parlamentet påpekar att EU-finansierade projekt har visat att det är tekniskt möjligt att utveckla multimodala informations- och biljettsystem. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att stödja att dessa system verkligen blir tillgängliga för resenärer i hela EU.

23.  Europaparlamentet tror att operatörer och tjänsteleverantörer inom transportsektorn kommer att delta i arbetet med att finna intermodala och multimodala lösningar om det genom ett EU-regelverk ges klarhet och rättslig säkerhet när det gäller passagerares rättigheter, ansvar, förseningar och inställd trafik, säkerhetskontroll och standarder för öppna data och datadelning. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder i detta syfte.

24.  Europaparlamentet konstaterar att det krävs både offentlig och privat finansiering inom luftfartssektorn för att garantera territoriell sammanhållning, främja innovation och bibehålla eller återfå ett europeiskt ledarskap inom branschen. Parlamentet påminner om att all finansiering måste ske i enlighet med EU:s riktlinjer för statligt stöd och konkurrenslagstiftningen. Parlamentet betonar att man vid beviljande av offentligt stöd måste se till att investeringarna kommer att vara kostnadseffektiva och ändamålsenliga.

25.  I överensstämmelse med kommissionens meddelande Riktlinjer för statligt stöd till flygplatser och flygbolag och kommissionens meddelande om tillämpningsområdet för statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget uppmanar Europaparlamentet kommissionen och medlemsstaterna att hålla fast vid en långsiktig strategi för att dels ta itu med överskottet av olönsamma flygplatser i områden där det finns andra transportsätt, dels beakta de mindre flygplatsernas bidrag till utveckling, konkurrenskraft och integration i EU:s regioner.

26.  Europaparlamentet noterar vikten av ett gynnsamt regelverk för flygplatser så att de kan locka till sig och mobilisera privata investeringar. Parlamentet anser att kommissionens utvärdering av direktivet om flygplatsavgifter, tillsammans med ett effektivt samråd med flygbolag/flygplatser, bör bidra till att klargöra om de gällande bestämmelserna utgör ett effektivt verktyg för att främja konkurrens och förebygga risken för missbruk av monopol, stärka de europeiska konsumenternas intressen och främja konkurrensen – eller om det behövs en reform av direktivet. Parlamentet bekräftar att även andra intäkter än luftfartsintäkter bidrar till den kommersiella lönsamheten för flygplatser.

27.  Europaparlamentet noterar att kommissionen i sin luftfartsstrategi, som offentliggjordes i december 2015, förklarade att den kommer att göra en utvärdering av rådets direktiv 96/67/EG om tillträde till marknaden för marktjänster på flygplatserna inom gemenskapen. Parlamentet stöder införandet av marktjänster i Easas behörighetsområde i syfte att täcka hela säkerhetskedjan för luftfarten.

Luftfartsstrategins framtidsutsikter

28.  Europaparlamentet anser att hela värdekedjan inom luftfarten har potential att bli en strategisk sektor för investeringar, vilken man måste utnyttja mer genom att fastställa långsiktiga mål och ge incitament till smarta initiativ för att nå dessa mål, såsom miljövänligare flygplatser och luftfartyg, bullerminskning och anslutningar mellan flygplatsanläggningar och kollektivtrafik. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga ytterligare åtgärder för att främja sådana initiativ, bland annat genom ett effektivt utnyttjande av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), och att fortsätta att främja och finansiera program som Clean Sky och Sesar. Parlamentet betonar att flygteknikindustrin bidrar stort till konkurrenskraften för EU:s luftfartssektor genom att ge starkt stöd till främjandet av renare teknik och stödja genomförandet av Sesar.

29.  Europaparlamentet noterar koldioxidutsläppen inom luftfartssektorn. Parlamentet betonar alla de åtgärder som redan har vidtagits och som planeras för att minska utsläppen av koldioxid och växthusgaser, både tekniskt genom utveckling av alternativa bränslen och effektivare luftfartyg, och politiskt genom iakttagande av internationella avtal. Parlamentet välkomnar den överenskommelse som nåddes vid Icaos 39:e sammanträde den 6 oktober 2016, då en global marknadsbaserad åtgärd antogs för att minska utsläppen från internationell luftfart, samt åtagandet från 65 länder att delta i den frivilliga fasen senast 2027, vilket innebär att cirka 80 procent av de utsläpp som överstiger 2020 års nivåer ska kompenseras genom systemet fram till 2035. Parlamentet understryker vikten av att även efter den 31 december 2016 behålla det undantag som beviljats inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem för utsläpp från flyg till och från flygplatser i de yttersta randområdena i den mening som avses i artikel 349 i EUF‑fördraget. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att se över EU:s åtgärder för att minska luftfartssektorns koldioxidutsläpp mot bakgrund av denna överenskommelse.

30.  Europaparlamentet anser, även med hänsyn till kommissionens paket om den cirkulära ekonomin, att man bör uppmuntra till fler initiativ för att öka kapaciteten på miljöområdet och minska utsläppen och bullret från operativ verksamhet från, till och på flygplatser, exempelvis genom att använda förnybara bränslen (t.ex. biobränslen), utveckla effektiva system för certifierad miljövänlig återvinning, demontera och återanvända luftfartyg, främja ”gröna flygplatser” och ”gröna anslutningar till flygplatser” samt genom att ha en så effektiv logistikförvaltning som möjligt.

31.  Europaparlamentet efterlyser insamling och spridning av bästa praxis inom sektorn när det gäller utsläppsminskningar, med tanke på att höga miljöstandarder måste bevaras och stärkas efter hand i syfte att säkerställa att luftfartssektorn utvecklas på ett hållbart sätt.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att mycket noggrant övervaka de nya förfaranden som gäller från juni 2016 för att bekämpa buller och minska utsläppen av ultrafina partiklar i avgasutsläpp från luftfartyg vid start på flygplatser som ligger i närheten av städer och tätbebyggda områden, i syfte att på så sätt förbättra livskvaliteten och framför allt luftkvaliteten.

33.  Europaparlamentet medger att säkerhetsåtgärder kostar mycket. Parlamentet understryker att luftfartssektorns säkerhetsmässiga utmaningar, bland annat i fråga om it-säkerhet, kommer att öka i framtiden, vilket kräver en omedelbar övergång till en mer riskbaserad och underrättelsebaserad strategi och ett reaktivt säkerhetssystem som förbättrar flygplatsanläggningarnas säkerhet och gör det möjligt att anpassa dessa efter framväxande hot utan att man hela tiden måste vidta nya åtgärder eller bara förskjuta risken utan att minska den.

34.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om ett EU-certifieringssystem för säkerhetskontrollutrustning inom luftfarten. Parlamentet betonar behovet av en enhetlig tillämpning av de befintliga reglerna för rekrytering och utbildning av personal. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att utveckla konceptet med en enda säkerhetskontroll och ett EU-system för förhandskontroll för att förhandsregistrerade EU-resenärer ska kunna komma igenom säkerhetskontrollen på ett mer effektivt sätt. Parlamentet uppmanar kraftfullt medlemsstaterna att förbinda sig att systematiskt utbyta underrättelseinformation och bästa praxis när det gäller flygplatsernas säkerhetssystem.

35.  Europaparlamentet noterar högnivårapporten om konfliktområden och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att rapportens rekommendationer genomförs, bland annat utbyte av information för att se till att EU utvecklar sin riskbedömning och förmåga till snabbt informationsutbyte. Parlamentet understryker också att det är viktigt att fortsätta att behandla säkerhetsproblem i fråga om icke samarbetsvilliga militärflygningar utan aktiva transpondrar.

36.  Europaparlamentet anser att innovation är en förutsättning för en konkurrenskraftig europeisk luftfartsindustri. Parlamentet konstaterar att luftfartssektorn jämfört med andra transportsätt redan är en ledande sektor när det gäller att utnyttja fördelarna med digitalisering, informations- och kommunikationsteknik samt öppna data, och uppmuntrar sektorn att fortsätta att gå i bräschen för denna process och samtidigt säkerställa lojal konkurrens, driftskompatibilitet mellan system, neutralitet och öppen tillgång till tydlig och kortfattad information för alla användare, t.ex. resenärer som bokar en hel resa eller godstransportföretag som bedriver fraktverksamhet. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om ett stordataprojekt inom luftfartssektorn och ber om ett förtydligande om genomförandet av detta.

37.  Europaparlamentet påminner om den granskning av resewebbplatser i unionen som kommissionen och de nationella tillsynsorganen genomförde 2013. Parlamentet konstaterar att granskningen visade att det fanns stora problem med mer än två tredjedelar av de granskade webbplatserna. Parlamentet uppmanar kommissionen att i större utsträckning rapportera om de framsteg som görs med att anpassa resewebbplatser till EU-lagstiftningen, samt om sina framtidsplaner för efterlevnaden inom detta område, oavsett om det handlar om försäljning av flygbiljetter på nätet eller på annat sätt. Parlamentet påminner om att det alltid måste finnas ett sätt för konsumenterna att inge klagomål till näringsidkare och för att ansöka om ersättning. Parlamentet anser att detta ska vara möjligt på ett sätt som inte avskräcker konsumenterna från att utöva sina rättigheter och att konsumenterna ska få tydlig vägledning. Parlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med nationella tillsynsmyndigheter se till att näringsidkare uppfyller dessa krav.

38.  Europaparlamentet välkomnar den innovation och ekonomiska utveckling som kan främjas genom vidareutveckling av civil användning av fjärrstyrda luftfartygssystem (RPAS). Parlamentet noterar att marknaden för RPAS växer snabbt, och att sådana luftfartyg används allt oftare för privata ändamål, i kommersiell verksamhet och av offentliga myndigheter i utövandet av sina uppgifter. Parlamentet betonar att det snabbt måste antas ett tydligt, proportionellt, harmoniserat och riskbaserat regelverk för RPAS för att stimulera investeringar och innovation inom denna sektor och fullständigt utnyttja dess enorma potential, samtidigt som man behåller högsta möjliga säkerhetsnormer.

39.  Europaparlamentet påminner om att regleringen av luftfarten bör ta hänsyn till de särskilda behoven hos allmänflyget, på ett sätt som erbjuder möjligheter för såväl individuell luftfart som sportflygverksamhet.

Luftfartsstrategins sociala agenda

40.  Europaparlamentet erkänner behovet av att klargöra kriteriet för ”stationeringsort” och definitionen av ”huvudsaklig verksamhetsort”, så att de kan tillämpas konsekvent och effektivt förhindra användningen av bekvämlighetsflagg och ”regelshopping”. Parlamentet påminner om att ett av de huvudsakliga ansvarsområdena för Easa är att utfärda såväl lufttrafikcertifikat (Air Operations Certificates) som operatörstillstånd för tredjeländer, i syfte att garantera säkerheten och bidra till bättre arbetsvillkor.

41.  Europaparlamentet uppmanar Easa och medlemsstaterna att fortsätta att noggrant granska nya affärs- och anställningsmodeller i syfte att säkerställa säkerheten inom luftfartssektorn, och uppmanar kommissionen att lagstifta när det är nödvändigt. Parlamentet noterar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt bland annat arbetsavtal där antalet arbetstimmar ej avtalats, system där piloter betalar för att få flyga, falskt egenföretagande och situationen för flygbesättningar från tredjeländer ombord på EU‑registrerade luftfartyg. Parlamentet betonar vikten av förordningen om rapportering av händelser inom luftfart och metoder som bygger på ”rättvisekultur” för att stärka och förbättra säkerhetsnormerna samt hälso- och arbetsvillkor.

42.  Europaparlamentet påminner om att säkerheten inom luftfartssektorn främjas av högkvalitativ utbildning. Parlamentet betonar Easas viktiga bidrag till inrättandet av gemensamma utbildnings- och säkerhetsnormer för piloter, besättningsmedlemmar och flygledare, även genom Easas virtuella akademi, och uppmanar medlemsstaterna att investera i livslång utbildning för alla led i luftfartens värdekedja, eftersom en framgångsrik europeisk luftfart är starkt beroende av välutbildad arbetskraft och innovation. Parlamentet inser behovet av att ta itu med eventuella kompetensklyftor som kan tänkas uppstå. Parlamentet understryker vikten av partnerskap mellan utbildningsinstitut, forskningscentrum och arbetsmarknadens parter för att man ska kunna uppdatera utbildningsprogram och se till att de återspeglar arbetsmarknadens behov.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka modeller med varvad utbildning i flygteknik och att utvidga dessa modeller genom samarbete på internationell nivå.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta initiativ för att skydda arbetstagarnas rättigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera alla arbetstagare inom luftfartssektorn anständiga arbetsvillkor, inklusive skydd avseende hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, oavsett vilken typ av företag som anställer dem och hur stort det är, platsen för anställningen eller det underliggande avtalet.

45.  Europaparlamentet konstaterar att alla flygbolag som är verksamma i Europeiska unionen fullt ut måste följa EU:s och medlemsstaternas sociala krav och anställningskrav. Parlamentet påpekar att det finns avsevärda skillnader mellan medlemsstaterna i fråga om arbetsvillkor och socialt skydd samt att företag utnyttjar etableringsfriheten för att sänka sina kostnader. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stoppa denna skadliga konkurrens. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lägga fram förslag om hur man kan undvika att indirekt anställning missbrukas för att kringgå EU-lagstiftning och nationell lagstiftning på skatte- och socialskyddsområdet inom luftfartssektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förebygga missbruk av socialskyddsnormer och kringgående av arbetsnormer genom att garantera skydd för dem som rapporterar information, underlätta öppen rapportering och förbättra samarbetet mellan medlemsstaternas arbetsinspektioner. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att arbetsrätt, sociallagstiftning och kollektivavtal tillämpas och efterlevs korrekt i flygbolag som är verksamma i en viss medlemsstat.

46.  Europaparlamentet understryker att rätten att bilda och ansluta sig till en fackförening och rätten att vidta kollektiva åtgärder är en grundläggande rättighet och måste respekteras, i enlighet med vad som fastslås i artikel 12 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet motsätter sig alla försök att undergräva strejkrätten inom luftfartssektorn. Parlamentet understryker vikten av starka och oberoende arbetsmarknadsparter inom luftfartssektorn, en regelbunden institutionaliserad social dialog på alla nivåer och de anställdas deltagande och representation i företagsrelaterade frågor. Parlamentet insisterar på att varje EU-initiativ som berör luftfartssektorn ska föregås av en ordentlig samrådsprocess och stärkt social dialog. Parlamentet välkomnar försök från arbetsmarknadens parter att förhandla fram ett avtal om arbetsvillkor och sociala rättigheter för anställda i den europeiska luftfartssektorn. Parlamentet uppmuntrar dem att förhandla fram kollektivavtal i alla delar av sektorn, i överensstämmelse med nationella lagar och nationell praxis, eftersom sådana avtal är ett effektivt instrument för att motverka en kapplöpning mot botten vad gäller sociala normer och arbets- och anställningsnormer samt för att se till att lönen är anständig för alla arbetstagare.

47.  Europaparlamentet anser att ingen anställd ska behöva tvivla på vilken arbetsrättslig lagstiftning som är tillämplig eller på var han eller hon har rätt till social trygghet. Parlamentet uppmärksammar i detta sammanhang den särskilda situationen för mycket mobila arbetstagare inom luftfartssektorn, och efterlyser bättre samordning av de sociala trygghetssystemen inom EU. Parlamentet framhåller att behovet av ytterligare klargörande av tillämplig lagstiftning och behörig domstol när det gäller anställningsavtal för mobila arbetstagare inom luftfartssektorn bör bedömas i nära samarbete med företrädare för dessa arbetstagare.

o
o   o

48.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EESK, AC TEN/581. (2) EUT L 7, 11.1.2012, s. 3 (3) EUT C 99, 4.4.2014, s. 3. (4) EUT C 262, 19.7.2016, s. 1. (5) EUT C 382, 15.10.2016, s. 1. (6) https://ec.europa.eu/transport/media/events/event/high-level-conference-2015-social-agenda-transport_en (7) Antagna texter, P8_TA(2016)0049. (8) Antagna texter, P8_TA(2015)0394. (9) Antagna texter, P8_TA(2015)0392. (10) EUT C 380 E, 11.12.2012, s. 5. (11) EUT C 74 E, 20.3.2008, s. 658. (12) Antagna texter, P7_TA(2014)0220. (13) Antagna texter, P7_TA(2014)0221. (14) Antagna texter, P7_TA(2014)0092. (15) EUT C 434, 23.12.2015, s. 217. (16) Antagna texter, P8_TA(2015)0390. (17) EUT C 75, 26.2.2016, s. 2. (18) https://english.eu2016.nl/documents/reports/2016/01/20/report-aviation-summit-2016