Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2309(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0050/2017

Ingivna texter :

A8-0050/2017

Debatter :

PV 15/03/2017 - 18
CRE 15/03/2017 - 18

Omröstningar :

PV 16/03/2017 - 6.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0094

Antagna texter
PDF 195kWORD 53k
Torsdagen den 16 mars 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
Rapport för 2016 om Montenegro
P8_TA(2017)0094A8-0050/2017

Europaparlamentets resolution av den 16 mars 2017 om kommissionens rapport för 2016 om Montenegro (2016/2309(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19 och 20 juni 2003 och den tillhörande bilagan Thessaloniki-agendan för västra Balkan: I riktning mot europeisk integration,

–  med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet av den 29 mars 2010 mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Montenegro, å andra sidan(1),

–  med beaktande av resultatet från mötena i anslutningskonferensen mellan EU och Montenegro på ställföreträdarnivå den 30 juni 2016 och på ministernivå den 13 december 2016,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 26 juni 2012, där det beslutades att anslutningsförhandlingar med Montenegro skulle inledas den 29 juni 2012, och slutsatserna av den 13 december 2016, som fick stöd av en överväldigande majoritet av delegationerna,

–  med beaktande av det sjunde mötet i stabiliserings- och associeringsrådet mellan Montenegro och EU den 20 juni 2016 i Bryssel,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 november 2016 2016 års meddelande om EU:s utvidgningsstrategi (COM(2016)0715), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Montenegro 2016 Report (SWD(2016)0360),

–  med beaktande av slutförklaringen från ordförandeskapet för det toppmöte om västra Balkan som hölls i Paris den 4 juli 2016 samt av rekommendationerna från det civila samhällets organisationer till toppmötet i Paris 2016,

–  med beaktande av beslutet av Natoländernas utrikesministrar av den 2 december 2015 och undertecknandet av Montenegros anslutningsprotokoll till Nato den 19 maj 2016,

–  med beaktande av den slutliga rapporten från OSSE/ODIHR:s valobservatörsuppdrag om parlamentsvalet den 16 oktober 2016,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från det åttonde mötet i den gemensamma rådgivande kommittén EU–Montenegro, som hölls i Budva den 8 november 2016,

–  med beaktande av förklaringen och rekommendationerna från det tolfte mötet i den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén för EU–Montenegro, vilket hölls i Podgorica den 19–20 maj 2016,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Montenegro,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0050/2017), och av följande skäl:

A.  Euroatlantisk integration är en prioriterad fråga i Montenegros utrikespolitik.

B.  Ytterligare framsteg har gjorts i anslutningsförhandlingarna. För närvarande anses Montenegro vara det land som kommit längst i sin anslutningsprocess. Den rättsliga ramen när det gäller rättsstatsprincipen är i stort sett klar och den institutionella strukturen är på plats.

C.  Det finns fortfarande farhågor om det polariserade klimatet i landet och oppositionens bojkott i parlamentet. En hållbar dialog och ett konstruktivt samarbete mellan den regerande koalitionen och oppositionen är av avgörande betydelse för fortsatta framsteg i anslutningsprocessen.

D.  Korruption och organiserad brottslighet är fortfarande allvarliga problem.

E.  Det civila samhällets organisationer har möjlighet att delta i arbetsgrupper, bland annat i samband med anslutningsförhandlingar, men har uttryckt missnöje med nivån på sin medverkan i beslutsfattandet och tillgång till information. Det är extremt oroande att vissa aktivister från det civila samhället personligen har angripits av media genom smutskastningskampanjer.

F.  Montenegros framsteg inom kapitlen 23 och 24 om rättsstatsprincipen förblir av största vikt för den övergripande takten i förhandlingsprocessen.

G.  Yttrande- och mediefrihet hör till EU:s centrala värden och utgör hörnstenarna i alla demokratier. Det montenegrinska medielandskapet utmärks av höggradig politisering, censur och självcensur kvarstår, och det förekommer ekonomiska och politiska påtryckningar mot journalister.

1.  Europaparlamentet välkomnar de fortsatta framstegen i Montenegros EU-integration. Parlamentet välkomnar att Montenegro har gjort stadiga framsteg i anslutningsförhandlingarna, och noterar att 26 förhandlingskapitel har öppnats hittills och att två kapitel har avslutats preliminärt. Parlamentet uppmanar rådet att påskynda förhandlingarna med Montenegro. Parlamentet uppmuntrar till att ytterligare kapitel i anslutningsförhandlingarna öppnas och stängs under 2017. Parlamentet lovordar den montenegrinska regeringens antagande av programmet för Montenegros anslutning till EU för perioden 2017–2018. Parlamentet uppmanar Montenegro att påskynda reformtakten, öka sina ansträngningar för att uppfylla alla riktmärken och att fortsätta koncentrera sig på de grundläggande delarna av anslutningsprocessen. Parlamentet erinrar om att det är av största vikt att uppvisa konkreta samt gedigna och hållbara resultat när det gäller genomförandet, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen, rättsväsendet och kampen mot korruption och organiserad brottslighet.

2.  Europaparlamentet lovordar de behöriga myndigheterna för att ha hållit parlamentsvalet den 16 oktober 2016 under ordnade former och på ett sådant sätt att de grundläggande friheterna i stort respekterades. Parlamentet uppmuntrar till ytterligare anpassning till internationella normer. Parlamentet välkomnar det faktum att valdeltagandet var det högsta sedan 2002. Parlamentet välkomnar det reviderade regelverk enligt vilket valet hölls, men noterar att det fortfarande finns vissa administrativa brister, bland annat från den statliga valkommitténs sida, samt betänkligheter i fråga om röstlängdens riktighet och politiseringen.

3.  Europaparlamentet beklagar att internetkommunikationsplattformar tillfälligt behövde stängas ned på valdagen och att webbplatsen tillhörande Centrumet för demokratisk övergång (CDT) hackades några dagar före valet, vilket också försvårade det valövervakningsarbete som utfördes av organisationer från det civila samhället. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att åtgärda brister och att på ett snabbt och insynsvänligt sätt utreda de påstådda förfarandemässiga oegentligheterna, inbegripet påstått missbruk av statliga medel och myndighetsmissbruk, samt övriga rapporterade brister, i linje med rekommendationerna från OSSE/ODIHR. Parlamentet förväntar sig att den statliga valkommitténs oberoende upprätthålls. Parlamentet anser att valprocessen måste förbättras för att skapa fullt förtroende för valprocessen. Parlamentet beklagar att valresultatet inte har erkänts av oppositionen. Parlamentet erkänner att externa aktörer har försökt misskreditera valförfarandet och att detta har orsakat svårigheter. Parlamentet förväntar sig att den nya regeringen upprätthåller sitt politiska engagemang för reformprocessen och uppmanar alla politiska partier att återuppta en konstruktiv dialog.

4.  Europaparlamentet noterar att det inför valet bildades en regering som skulle skapa förtroende för valprocessen. Parlamentet gläder sig över att detta var en montenegrinskledd process och att den genomfördes över partigränserna.

5.  Europaparlamentet noterar med oro Rysslands påstådda försök att påverka utvecklingen i Montenegro, eftersom detta beteende i regionen skulle kunna innebära ytterligare destabilisering av västra Balkan. Parlamentet är oroat över de allvarliga incidenter, inbegripet en påstådd statskupp, som inträffade den 16 oktober 2016 och uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt kommissionen att noga följa de behöriga myndigheternas pågående utredningar. Parlamentet lovordar Serbiens vilja att samarbeta i dessa utredningar. Parlamentet anser att det är viktigt att medlemsstaternas berörda myndigheter utbyter information om dessa incidenter sinsemellan och med vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant och kommissionen.

6.  Europaparlamentet är fortsatt djupt oroat över det polariserade klimatet i landet och av oppositionsmedlemmars bojkott av parlamentets verksamhet. Parlamentet uppmanar oppositionen att ta emot den montenegrinska premiärministerns erbjudande att delta i regeringen i utbyte mot att bojkotten avslutas. Parlamentet upprepar att alla politiska krafter måste återuppta den konstruktiva dialogen och samarbetet inom det montenegrinska parlamentet. Parlamentets granskning av anslutningsprocessen och dess budgetkontrollerande kapacitet bör stärkas ytterligare. Parlamentet lovordar parlamentet för att det fortsätter uppvisa en hög grad av öppenhet. Parlamentet uttrycker oro över den oproportionerliga användningen av våld i samband med demonstrationer mot regeringen. Parlamentet vidhåller än en gång att den så kallade affären med ljudupptagningar måste få en vederbörlig uppföljning. Parlamentet uppmanar till förbättringar av den parlamentariska kontrollen för genomförandet av åtgärder mot organiserad brottslighet och korruption.

7.  Europaparlamentet uppmanar regeringen att förbättra tillgången till offentlig information, särskilt i samband med stora infrastrukturprojekt, såsom byggandet av motorvägar, privatisering, offentlig upphandling och rättsväsendets verksamhet.

8.  Europaparlamentet välkomnar den nya strategin för reform av den offentliga förvaltningen för perioden 2016–2020, reformprogrammet för offentlig ekonomisk förvaltning, ikraftträdandet av den nya lagen om löner och förenklingen av administrativa förfaranden. Parlamentet efterlyser åtgärder för att anslå lämpliga budgetresurser till genomförandet av reformen av den offentliga förvaltningen samt en konsekvent politisk vilja att rationalisera den offentliga förvaltningen, även med tanke på anslutningsförberedelserna. Parlamentet noterar att begränsade framsteg har gjorts för att stärka den administrativa kapaciteten. Parlamentet uppmuntrar till en fullständig avpolitisering av den offentliga förvaltningen. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att man iakttar principer som bygger på meriter, professionalism, ansvarsskyldighet, insyn och lämpliga konsekvensutredningar, och att man säkerställer medborgarnas rätt till god och korruptionsfri förvaltning och rätt till information.

9.  Europaparlamentet noterar framsteg inom reformen av rättsväsendet, bland annat en förbättrad institutionell kapacitet. Det är oroande att det fortfarande förekommer otillbörlig påverkan på rättsväsendets oberoende, särskilt i samband med att domare utnämns. Parlamentet betonar behovet att stärka rättsväsendets ansvarsskyldighet genom att uppvisa resultat när det gäller genomförandet av etiska regler och det nya disciplinära systemet för domare och åklagare. Parlamentet betonar att det rättsliga nätverket måste rationaliseras och att kapaciteten för att övervaka eftersläpningar vid domstolar måste bli ännu bättre samt att antalet pågående mål måste minskas. Parlamentet efterlyser mer effektiv institutionell och individuell ansvarsskyldighet i samband med anklagelser om korruption, penningtvätt och organiserad brottslighet. Parlamentet betonar behovet att effektivt verkställa domstolsbeslut om tillgång till information och att motverka rådande praxis att förklara dokument som konfidentiella för att begränsa tillgången till dem. Parlamentet betonar vikten av att öka allmänhetens medvetenhet om befintliga klagomålsmekanismer.

10.  Europaparlamentet noterar vissa framsteg i uppföljningen av krigsförbrytelser, men uppmanar de behöriga myndigheterna att effektivt utreda, lagföra, pröva och bestraffa krigsförbrytelser samt bekämpa straffrihet i enlighet med internationella normer, framför allt när det gäller ansvariga tjänstemän högst upp i ledningen. Parlamentet välkomnar antagandet av en åtalsstrategi i syfte att öppna nya fall och uppnå konkreta resultat. Parlamentet betonar behovet att säkerställa lika tillgång till rättvisa och rimlig ersättning för offer för krigsförbrytelser och att skydda vittnen fullt ut i samband med ärenden som rör krigsförbrytelser.

11.  Europaparlamentet konstaterar med oro att korruptionen fortfarande är utbredd på många områden, men välkomnar att man ytterligare förbättrat regelverket mot korruption, bland annat genom att göra byrån för bekämpning av korruption fullt operativ och genom att utse särskilda åklagare mot korruption samt tillgodose behovet av specialiserad långsiktig utbildning. Parlamentet anser att det är av yttersta vikt att säkerställa deras oberoende i utredningar. Parlamentet betonar vikten av att den verksamhet som byrån för bekämpning av korruption genomför är politiskt opartisk, professionell och insynsvänlig, i synnerhet i mål som rör korruption på hög nivå och finansiering av politiska partier. Parlamentet betonar ånyo behovet att uppvisa resultat i fråga om framgångsrika utredningar och fällande domar, i synnerhet i mål som rör korruption på hög nivå, och åtgärder för att förebygga korruption, inklusive en mer effektiv tillämpning av rättsliga påföljder. Parlamentet uppmanar den nya regeringen att göra kampen mot korruptionen till en av sina prioriteringar genom att avsätta tillräckligt med personal- och budgetresurser för uppgiften.

12.  Europaparlamentet efterlyser ett effektivt genomförande av sektorsövergripande handlingsplaner för områden som är särskilt utsatta för korruption, såsom offentlig upphandling, privatisering, stadsplanering, utbildning, hälso- och sjukvård, lokala myndigheter och polisen. Parlamentet efterlyser en effektiv utredning av potentiella fall som rör visselblåsare och ett lämpligt skydd av visselblåsare. Parlamentet begär att brottet olagligt berikande införs i den montenegrinska strafflagen. Parlamentet efterlyser ett effektivt genomförande av samarbetsavtalet mellan Eurojust och Montenegro i syfte att förbättra det rättsliga samarbetet i kampen mot grov brottslighet. Parlamentet efterlyser åtgärder för att förbättra skyddet för visselblåsare.

13.  Europaparlamentet noterar att en handlingsplan för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism har antagits och att tilläggsprotokollet till Europarådets konvention om förebyggande av terrorism har undertecknats. Parlamentet betonar behovet att fortsätta uppvisa resultat i mål som rör organiserad brottslighet, särskilt i fråga om människohandel, narkotikahandel och penningtvätt, för att säkerställa ett starkare samarbete mellan olika organ och för att ytterligare intensifiera det regionala och internationella samarbetet i kampen mot organiserad brottslighet. Parlamentet understryker behovet av specialiserade rådgivare i rättsekonomi som kan bistå i samband med regelbundna utredningar.

14.  Europaparlamentet välkomnar det förbättrade regelverket för att bekämpa människohandel. Parlamentet betonar emellertid behovet att förbättra identifieringen av offer för människohandel och att förbättra deras tillgång till stöd, skadestånd och skyddsåtgärder.

15.  Europaparlamentet välkomnar den nya strategin för att bekämpa våldsbejakande extremism för perioden 2016–2018, vilken kompletterar den nationella strategin för att förebygga och bekämpa terrorism, penningtvätt och finansiering av terrorism. Parlamentet noterar att en ny underrättelseenhet inrättats med uppgiften att identifiera och övervaka potentiella medlemmar i våldsbejakande extremistgrupper. Parlamentet anser att det är avgörande att identifiera personer under tidiga skeden av radikaliseringen för att förhindra att de rekryteras av våldsbejakande extremistgrupper och att framgångsrikt återintegrera dem i samhället. Parlamentet anser att det är viktigt att åtgärder som vidtas för detta ändamål bör se till att de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna respekteras i enlighet med internationella skyldigheter. Parlamentet understryker vikten av att öka medvetenheten för att övervaka eventuella terroristhot.

16.  Europaparlamentet tar fasta på att det civila samhällets organisationer deltar i anslutningsförberedelserna, men uppmanar de behöriga myndigheterna att ytterligare förbättra tillgången till EU-relaterad information för det civila samhällets organisationer och att säkerställa samråd med dem på ett meningsfullt sätt där så är möjligt. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att utveckla ett mer stödjande och inkluderande tillvägagångssätt för att underlätta gräsrotsaktiviteter av det civila samhällets organisationer och att uppmuntra dem att aktivt delta i översynen av hela valprocessen. Parlamentet uppmanar med kraft de behöriga myndigheterna att tillhandahålla offentliga medel för det civila samhällets organisationer – på både nationell och lokal nivå – på ett mer hållbart, insynsvänligt och ändamålsenligt sätt. Parlamentet uppmanar de berörda myndigheterna att skapa förhållanden som främjar frivilligt arbete och en högre grad av samhällsengagemang. Parlamentet är djupt oroat över att smutskastningskampanjer och skrämselförsök fortfarande pågår mot vissa aktivister från organisationer inom det civila samhället. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att utreda och klargöra orsaken till dessa försök och att stärka insatserna för att skydda aktivister inom det civila samhällets organisationer.

17.  Europaparlamentet noterar en del framsteg i fråga om att förbättra situationen för minoriteter, inbegripet slutförandet av flera lagstiftningsreformer för att säkerställa större anpassning till europeiska och internationella människorättsnormer. Parlamentet välkomnar antagandet av strategin och handlingsplanen för social integrering av romer och egyptier för perioden 2016–2020. Parlamentet vill att man anslår en lämplig budget så att handlingsplanen kan genomföras på korrekt sätt. Parlamentet uttrycker oro över den dubbla diskriminering som romska kvinnor och flickor utsätts för samt romernas, den egyptiska minoritetens och den ashkaliska befolkningens tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning, bostäder och sysselsättning. De behöriga myndigheterna uppmuntras att fortsätta stärka insatserna för att skydda hbti-personers rättigheter. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att arbeta mer för att öka allmänhetens medvetenhet om kampen mot diskriminering. Parlamentet är fortsatt bekymrat över att de flesta offentliga byggnaderna, däribland sjukhus och universitet, fortfarande inte är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och att antalet sysselsatta personer med funktionsnedsättning fortfarande är mycket begränsat. Parlamentet begär ytterligare åtgärder för att skydda den multietniska identiteten i regionen Boka Kotorska.

18.  Europaparlamentet efterlyser en ytterligare förstärkning av människorättsinstitutioner, inbegripet ombudsmannen och ministeriet för mänskliga rättigheter och minoriteter, och anser att deras kunskaper om internationell och europeisk lagstiftning om mänskliga rättigheter och normer bör ökas. Parlamentet uttrycker oro över avsaknaden av en enhetlig strategi och över de låga påföljdsnivåerna för kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

19.  Europaparlamentet är fortfarande oroat över att det könsrelaterade våldet i nära relationer och det sexuella våldet fortsätter, att många fall inte leder till åtal eller lämpliga straff för förövare i enlighet med internationella normer, och att stödet till och skyddet av offren är otillräckligt. Parlamentet efterlyser åtgärder för att upprätta lämpliga skyddstjänster, förbättra relevant interinstitutionell samordning, effektivt utnyttja den nya enhetliga databasen om mål som rör våld i hemmet och genomföra strategin för att bekämpa våld i hemmet för perioden 2016–2020. Parlamentet understryker vikten av att utbilda och fortbilda personalen vid statliga institutioner för att arbeta med offer. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att säkerställa adekvat skydd, långsiktigt boende, ekonomiskt stöd och utbildningsprogram för offer för tvångsäktenskap samt effektiva åtal mot och straff för förövarna. Parlamentet betonar vikten av att främja kvinnors representation i politiken, även på viktiga beslutsfattande poster, och deras tillgång till och en bättre representation på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar till att en offentlig politik tas fram som hjälper till att förena arbete och privatliv. Parlamentet noterar det fortsatta genomförandet av handlingsplanen för jämställdhet för perioden 2013–2017. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att i budgeten anslå tillräckliga resurser för dess genomförande. Parlamentet noterar att det finns utmaningar i samordningen av politikområden som rör barn och att våld mot barn fortfarande är en källa till oro.

20.  Europaparlamentet uppmanar de montenegrinska myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra våld mot barn, människohandel och tvångsäktenskap med barn, något som icke-statliga organisationer fortfarande rapporterar om.

21.  Europaparlamentet betonar behovet att ständigt och seriöst arbeta för att harmonisera Montenegros rättssystem med internationella människorättsnormer och friheter för personer med funktionsnedsättning, i syfte att säkerställa att principerna om rättsstaten, grundlagsenligheten och lagenligheten respekteras.

22.  Europaparlamentet är fortfarande oroat över situationen för yttrande- och mediefriheten i Montenegro och avsaknaden av effektiva undersökningar från regeringens sida av angrepp mot journalister. Parlamentet uppmanar återigen de behöriga myndigheterna att lösa de utdragna målen om våld, skrämseltaktik och hot mot journalister, att vidta åtgärder för att skydda mediearbetare och att skapa en säker miljö för fri och undersökande journalistik. Parlamentet uttrycker oro över attacker utförda av polisen och över de senaste fallen av påtryckningar och hot mot journalister, inklusive smutskastningskampanjer, fysiska angrepp och hot, liksom fall av ingripanden mot media under demonstrationer mot regeringen, inklusive godtyckliga gripanden och beslag av utrustning. Parlamentet uttrycker oro över den fortsatta avsaknaden av ordentliga utredningar av dessa angrepp och över att dessa fall inte klaras upp. Parlamentet konstaterar att antalet förtalsmål är fortsatt högt. Parlamentet insisterar på en öppen statlig reklam i privata medier, en ändring av Montenegros strafflag och ett införande av nya straffrättsliga påföljder med syfte att förebygga och bestraffa angrepp mot journalister som utför sin yrkesplikt. Parlamentet tar fasta på de rättsliga åtgärder som vidtagits för att göra företaget RTCG, som tillhandahåller radio och tv i allmänhetens tjänst, mer ekonomiskt oberoende och hållbart, och efterlyser ytterligare åtgärder för att säkerställa dess oberoende, även dess redaktionella oberoende. Parlamentet betonar behovet att stödja och stärka befintliga självreglerande mekanismer. Parlamentet betonar att de reviderade etiska reglerna för journalister måste tillämpas effektivt och enhetligt över hela medievärlden. Parlamentet vill se att observatörer från EU:s delegation och medlemsstaternas ambassader närvarar mer regelbundet vid rättegångar mot journalister och mediearbetare, när det är relevant.

23.  Europaparlamentet konstaterar att den statliga valkommittén begränsade medietillgången under valet 2016. Parlamentet efterlyser ett genomförande av de rekommendationer avseende medier som lagts fram i den slutliga rapporten från OSSE/ODIHR:s valobservatörsuppdrag om parlamentsvalet 2016.

24.  Europaparlamentet noterar en positiv ekonomisk utveckling, men uppmanar den nya regeringen att vidta åtgärder för att säkerställa finanspolitisk hållbarhet och samtidigt stärka sociala rättigheter och konsumentskydd, att införa ytterligare strukturreformer för att förbättra företags- och investeringsklimatet, vilket kommer att skapa sysselsättning och tillväxt och skapa en mer diversifierad ekonomi, bland annat genom åtgärder som syftar till att minska den informella sektorn, och att insistera på att skatteundandragandet måste bekämpas på ett effektivt sätt. Parlamentet välkomnar öppnandet av kapitel 19 och är fast övertygat om att det är det bästa incitamentet för regeringen att påskynda sitt arbete i fråga om social integration och fattigdomsbekämpning samt minskning av den informella sektorn. Parlamentet vill se en rationalisering av de offentliga utgifterna samt intensifierade insatser för att stärka rättsstatsprincipen och avtalsefterlevnaden. Parlamentet efterlyser behovet att ta itu med stora externa obalanser och att omvärdera offentliga infrastrukturprojekt som utmanar de offentliga finansernas hållbarhet. Parlamentet begär att ytterligare åtgärder av finansiell eller icke-finansiell natur görs tillgängliga för att stödja små och medelstora företag och så att ytterligare investeringar kan göras i innovation och hållbara projekt för att stimulera ekonomin. Parlamentet efterlyser förbättringar av den sociala dialogen.

25.  Europaparlamentet noterar att även om vissa framsteg har gjorts för att utveckla transportinfrastrukturen, bland annat genom transportobservationsorganet för sydöstra Europa, utgör bristen på gränsöverskridande vägar hinder för handel och turism. Parlamentet ser positivt på de insatser som hittills gjorts i syfte att liberalisera järnvägssektorn i Montenegro. Parlamentet betonar behovet att samordna konnektivitetsfrågor med grannländerna och att låta de bli en del av planeringsprocessen i samband med infrastrukturprojekt.

26.  Europaparlamentet betonar vikten av att stärka sektorn för små och medelstora företag och att stödja den genom att förbättra lagstiftningen, finansieringen och genomförandet av industripolitiken samt minska den informella ekonomin och påskynda den elektroniska registreringen av företag i hela landet.

27.  Europaparlamentet konstaterar att Montenegros svarta ekonomi fortfarande står för en stor andel av landets totala BNP. Parlamentet påminner om att den stora informella sektorn utgör en allvarlig flaskhals för företagande och ekonomisk tillväxt och uppmanar Montenegro att vidta åtgärder för att minska den svarta ekonomins storlek.

28.  Europaparlamentet konstaterar med oro att vissa resultat av den kapacitetsuppbyggnad som finansierades av föranslutningsinstrument inte användes fullt ut eller följdes upp av myndigheterna. Parlamentet betonar att myndigheter, för att uppnå positiva resultat, måste säkerställa en tillräcklig personalstyrka, anta nödvändig lagstiftning för att möjliggöra att resultaten används och ge nybildade institutioner det oberoende som krävs.

29.  Europaparlamentet noterar den blygsamt sjunkande arbetslösheten. Parlamentet välkomnar den nya nationella strategin för sysselsättning och utveckling av mänskliga resurser för perioden 2016–2020 och den medföljande handlingsplanen för 2016. Parlamentet uttrycker oro över den höga ungdomsarbetslösheten och den dåliga rörligheten för arbetstagare. Parlamentet efterlyser proaktiva arbetsmarknadsåtgärder för att öka den kvalitativa sysselsättningen och för att stödja kvinnor, utsatta människor, personer med funktionsnedsättning och ungdomar genom utbildning, yrkesvägledning, fortbildning, sysselsättning och arbetstagarnas rättigheter. Parlamentet upprepar vikten av aktivt deltagande i regionala ungdomsinitiativ, såsom det regionala samarbetskontoret för ungdom på västra Balkan, bland annat genom att dra nytta av befintliga program som är avsedda att stärka konnektiviteten i regionen och bekämpa ungdomsarbetslösheten.

30.  Europaparlamentet noterar att de offentliga utgifterna för utbildning fortfarande ligger betydligt under EU-genomsnittet. Parlamentet betonar behovet att införa nödvändiga åtgärder, i synnerhet när det gäller tidig barnomsorg och förskola, eftersom antalet inskrivningar tyvärr fortfarande är lågt och ligger långt under EU:s mål på 95 % fram till 2020. Parlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt bristande tillgång till flera offentliga universitet för personer med funktionsnedsättning.

31.  Europaparlamentet välkomnar både den nya miljölagen och den nationella strategin för införlivande och genomförande av EU:s regelverk avseende miljöfrågor och klimatförändringar samt dess handlingsplan för perioden 2016–2020. Parlamentet betonar behovet att förstärka både genomförandearbetet, särskilt på vattenkvalitets-, naturskydds- och avfallshanteringsområdet, och den berörda administrativa kapaciteten på alla nivåer. Parlamentet är oroat över att inrättandet av ett skydd för det potentiella Natura 2000-området vid salinerna i Ulcinj har försenats kraftigt. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden i salinerna och kuststräckans hållbara utveckling.

32.  Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att vidta nödvändiga skydds- och bevarandeåtgärder avseende Skadarsjön i syfte att bevara sjöns ekologiska särdrag, inbegripet dess ekologiska integritet. Parlamentet uppmanar regeringen att se till att omvandlingen av nationalparker till ett statligt ägt aktiebolag inte kommer att ha någon negativ inverkan på skyddet av dem. Parlamentet är i detta sammanhang medvetet om de farhågor som uttryckts inom ramen för Ramsar- och Bernkonventionerna i fråga om den fysiska planeringen för särskilda ändamål för nationalparken Skadarsjön, inbegripet projektet Porto Skadar Lake. Parlamentet uttrycker oro över betydande förseningar i samband med upprättandet av skydd för områden som identifierats som potentiella Natura 2000-områden, t.ex. nationalparken Skadarsjön. Parlamentet erinrar om att det behövs gedigna och strategiska miljökonsekvensbedömningar som överensstämmer med EU:s regelverk och internationella normer.

33.  Europaparlamentet betonar behovet att genomföra internationella åtaganden i fråga om begränsning av klimatförändringar. Parlamentet är djupt oroat över regeringens plan att utveckla det koleldade kraftverket Pljevlja II, vilket är oförenligt med de åtaganden som gjorts inom ramen för Parisavtalet.

34.  Europaparlamentet noterar de goda framsteg som gjorts på energiområdet, bland annat när det gäller sammankopplingar med partnerländer. Montenegro uppmanas att införa lagstiftning för att genomföra det tredje energipaketet, särskilt direktivet om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. Parlamentet uttrycker oro över den ohållbara utvecklingen av vattenkraft och det faktum att många av dessa anläggningar planeras utan gedigna miljökonsekvensbedömningar, särskilt avseende det skydd av den biologiska mångfalden och deras inverkan på skyddade områden som krävs enligt EU-lagstiftningen. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att fortsatt noggrant övervaka utforskningen av olja och gas till havs och att genomföra alla skyddsåtgärder i enlighet med antagen lagstiftning, förordningar och EU:s regelverk.

35.  Europaparlamentet uppmanar de montenegrinska myndigheterna, mot bakgrund av förberedelserna inför västra Balkan-toppmötet i Italien 2017, att öka ansträngningar för att genomföra lagstiftnings- och regleringsåtgärder inom transport- och energisektorerna (mjuka åtgärder), för att uppfylla Europeiska unionens agenda för konnektivitet.

36.  Europaparlamentet välkomnar Montenegros proaktiva deltagande och fortsatta konstruktiva roll inom det regionala och internationella samarbetet och i god grannsämja. Parlamentet uppmuntrar vidare samarbete i detta avseende. Parlamentet lovordar Montenegro högt för att landet fortsatt till fullo anpassar sin utrikespolitik till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, inklusive rådets beslut (Gusp) 2016/1671 som bekräftade EU:s restriktiva åtgärder gentemot Ryssland. Parlamentet ser positivt på Montenegros deltagande i EU:s GSFP-uppdrag. Parlamentet uppmuntrar Montenegro att på ett konstruktivt sätt och i god grannsämja fortsätta att ta itu med olösta bilaterala konflikter med sina grannländer, däribland de olösta gränsdragningskonflikterna med Serbien och Kroatien, så tidigt som möjligt i anslutningsprocessen. Parlamentet uppmanar än en gång myndigheterna att hjälpa till med att lösa frågor om kvarlåtenskapen från f.d. Socialistiska förbundsrepubliken Jugoslavien. Parlamentet välkomnar gränsdragningsavtalet med Bosnien och Hercegovina och ratificeringen av gränsdragningsavtalet med Kosovo. Parlamentet understryker behovet av fortsatta förhandlingarna om justeringen av avtalen om gränsövergångar och gränstrafik. Parlamentet lovordar samarbetet med grannländerna inom ramen för Sarajevoförklaringen. Parlamentet uppmanar Montenegro att efterleva EU:s gemensamma ståndpunkter i fråga om Romstadgans integritet och tillhörande vägledande EU-principer om bilaterala immunitetsavtal.

37.  Europaparlamentet noterar att Montenegro, även om landet inte ligger på den så kallade västra Balkanrutten, fortfarande är ett transitland för flyktingar och migranter, varav de flesta kommer från Syrien. Parlamentet uppmanar de montenegrinska myndigheterna att se till att migranter och flyktingar som söker asyl i Montenegro eller som reser genom Montenegros territorium, behandlas i enlighet med internationell rätt och EU:s lagstiftning, inklusive flyktingkonventionerna från 1951 och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet välkomnar antagandet av Schengenhandlingsplanen och strategin för en integrerad migrationshantering för perioden 2017–2020.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta arbeta med migrationsrelaterade frågor med samtliga länder på västra Balkan för att se till att europeiska och internationella normer och standarder följs. Parlamentet välkomnar det arbete som hittills gjorts i detta avseende.

39.  Europaparlamentet välkomnar Montenegros aktiva deltagande i 2016 års toppmöte i Paris om västra Balkan, särskilt när det gäller agendan för konnektivitet. Parlamentet uppmanar myndigheterna att genomföra det nyligen undertecknade gränsövergångsavtalet med Albanien och att genomföra förordningen om det transeuropeiska nätet avseende tillhandahållande av licenser och fritt tillträde till järnvägsmarknaden. Parlamentet noterar att även om järnvägsmarknaden i Montenegro varit öppen för konkurrens sedan 2014, har inga privata aktörer hittills visat något intresse för att komma in på marknaden. Parlamentet uppmanar den nya regeringen att tillhandahålla en öppen järnvägsmarknad, med transparenta banavgifter och kapacitetstilldelning som är helt i linje med EU:s regelverk.

40.  Europaparlamentet gläder sig åt att Montenegros anslutningsprotokoll till Nato undertecknades i maj 2016, som ett erkännande av Montenegros ansträngningar för att genomföra reformer, och att protokollet för närvarande ratificeras av Natoländerna, eftersom Nato är en viktig faktor för att säkerställa stabilitet och fred på västra Balkan. Parlamentet uppmuntrar Natoländerna inom EU att prioritera ratificeringsprocessen och erkänna att Montenegros Natomedlemskap är ett viktigt symboliskt och strategiskt led i landets euroatlantiska integrationsprocess. Parlamentet erinrar om att anslutningsförhandlingarna med EU är frikopplade från processen för anslutning till Nato.

41.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Montenegros regering och parlament.

(1) EUT L 108, 29.4.2010, s. 1.

Rättsligt meddelande