Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2204(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0058/2017

Ingivna texter :

A8-0058/2017

Debatter :

PV 03/04/2017 - 23
CRE 03/04/2017 - 23

Omröstningar :

PV 04/04/2017 - 7.4
CRE 04/04/2017 - 7.4
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0099

Antagna texter
PDF 209kWORD 52k
Tisdagen den 4 april 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
Kvinnor och deras roller i landsbygdsområden
P8_TA(2017)0099A8-0058/2017

Europaparlamentets resolution av den 4 april 2017 om kvinnor och deras roller i landsbygdsområden (2016/2204(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) samt artikel 157 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av artiklarna 21 och 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av Pekingplattformen,

–  med beaktande av FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, som antogs 1979,

–  med beaktande av rådets direktiv 79/7/EEG av den 19 december 1978 om successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/41/EU av den 7 juli 2010 om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och om upphävande av rådets direktiv 86/613/EEG(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005(5),

–  med beaktande av artikel 7 i förordning (EU) nr 1305/2013 om Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling,

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2008 om kvinnornas situation i EU:s landsbygdsområden(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 april 2011 om kvinnors roll inom jordbruket och i landsbygdsområden(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2015 om initiativ för grön sysselsättning: ta vara på den gröna ekonomins jobbpotential(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om familjeföretag i Europa(9),

–  med beaktande av rekommendationerna från FN:s kommitté för globalt tryggad livsmedelsförsörjning om djuruppfödning och livsmedelssäkerhet av den 17 oktober 2016, särskilt dem om jämställdhet mellan könen och kvinnors egenmakt,

–  med beaktande av sin resolution av den 27 oktober 2016 om hur den gemensamma jordbrukspolitiken kan öka sysselsättningen på landsbygden(10),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8‑0058/2017), och av följande skäl:

Kvinnors mångfunktionella roller i landsbygdsområden

A.  De sociala och ekonomiska förhållandena och levnadsvillkoren har förändrats mycket under de senaste decennierna och varierar kraftigt mellan medlemsstaterna, och även inom dem.

B.  Kvinnor bidrar i stor utsträckning till landsbygdsekonomin, och diversifieringsåtgärder och begreppet mångfunktionalitet – som nödvändiga förutsättningar för strategier för hållbar utveckling, även om de ännu inte utnyttjas fullt ut på alla områden – har gett kvinnor nya möjligheter, med hjälp av innovation och skapandet av nya koncept som gör att jordbruket kan bli mer dynamiskt.

C.  Det är ofta kvinnor som står för utvecklingen av de kompletterande verksamheter på eller utanför gården som går utöver jordbruksproduktionen och gör det möjligt att skapa ett reellt mervärde för verksamheter på landsbygden.

D.  Kvinnor som bor i landsbygdsområden är inte en enhetlig grupp eftersom deras situation, sysselsättning, bidrag till samhället och slutligen deras behov och intressen varierar avsevärt, såväl mellan som inom medlemsstaterna.

E.  Kvinnor är aktiva inom jordbruksverksamhet, företagande och turism och spelar en viktig roll när det gäller att bevara kulturella traditioner i landsbygdsområden, vilka kan bidra till att bygga upp och/eller stärka den regionala identiteten i sådana områden.

F.  Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundprincip för Europeiska unionen och dess medlemsstater och att främja den är en av dess huvudsakliga målsättningar. Jämställdhet är en av EU:s värdegrunder och erkänns i fördragen och i stadgan om de grundläggande rättigheterna. EU har tagit på sig den specifika uppgiften att integrera jämställdhet i all sin verksamhet. Jämställdhetsintegrering är ett viktigt verktyg för att införliva denna princip i EU:s politik, åtgärder och insatser i syfte att främja jämställdhet och bekämpa diskriminering med målet att öka kvinnors aktiva deltagande på arbetsmarknaden och i ekonomisk och verksamhet. Detta verktyg tillämpas också på EU:s struktur- och investeringsfonder, däribland Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).

G.  Familjejordbruk är den vanligaste verksamhetsmodellen för jordbruk i EU-28, där 76,5 % av arbetet utförs av jordbruksägaren eller hans eller hennes familjemedlemmar(11) och bör därför stödjas och skyddas. Familjejordbruk främjar solidaritet mellan generationerna och socialt ansvar samt miljöansvar, och bidrar således till en hållbar landsbygdsutveckling.

H.  Med tanke på den ökande urbaniseringen är det nödvändigt att ha en aktiv, dynamisk och välmående befolkning i landsbygdsområdena, med särskild uppmärksamhet på områden med naturbetingade begränsningar, eftersom bevarandet av miljön och landskapet är beroende av det.

I.  Den åldrande befolkningen i kombination med minskat jordbruk och ekonomisk nedgång i EU:s landsbygdsområden är några av de främsta orsakerna till avfolkningen och till varför kvinnor lämnar landsbygden, vilket har negativa konsekvenser inte bara för arbetsmarknaden, utan också för den sociala infrastrukturen. Denna situation kan endast stoppas om de europeiska institutionerna och regeringarna gör allt de kan för att deras arbete såväl som deras rättigheter ska få större erkännande, och om de förser landsbygden med de tjänster som krävs för att arbetsliv och privatliv ska kunna förenas.

J.  Landsbygdsturism, som handlar om att erbjuda varor och tjänster på landsbygden genom familjeföretag och kooperativa företag, är en lågriskverksamhet som skapar sysselsättning, gör det möjligt att kombinera privat- och familjeliv med arbetsliv och ger befolkningen på landsbygden, särskilt kvinnorna, incitament att stanna kvar där.

K.  Den ekonomiska krisen har drabbat hela Europeiska unionen, och haft särskilt allvarliga konsekvenser för många landsbygdsområden. Effekterna av krisen är fortfarande märkbara och bland unga på landsbygden är arbetslösheten, fattigdomen och avfolkningen särskilt utbredd, vilket framför allt påverkar kvinnor. Kvinnor känner direkt av krisens effekter i driften av jordbruk och hushåll.

L.  En sådan situation utgör en stor utmaning för den gemensamma jordbrukspolitiken, som bör säkerställa landsbygdens utveckling och samtidigt stärka dess potential.

M.  Det är nödvändigt att bibehålla en hållbar och livskraftig jordbrukssektor som en grundläggande ekonomisk, miljömässig och social bas i landsbygdsområden, vilket bidrar till landsbygdsutveckling, hållbar livsmedelsproduktion, biologisk mångfald och nya arbetstillfällen.

N.  Småjordbrukens och familjejordbrukens ställning som primära livsmedelsproducenter måste förbättras och deras jordbruks- och uppfödningsverksamhet upprätthållas genom att främja innovation och tillräckliga finansiella resurser och åtgärder på EU-nivå. I EU försvann 2,4 miljoner jordbruk mellan 2005 och 2010, varav de flesta var småjordbruk eller familjejordbruk, vilket ökade arbetslösheten i landsbygdsområden.

O.  Främjande av diversifieringsåtgärder och utveckling av korta leveranskedjor, samt främjande av producentorganisationer, kan bidra till sektorns motståndskraft, som utmanas av otillbörliga affärsmetoder och alltmer volatila marknader.

P.  Det är viktigt att stödja och främja kvinnors deltagande i värdekedjan för jordbruksproducerade livsmedel, eftersom de oftast arbetar inom produktion och bearbetning.

Q.  Tillgång till livslångt lärande, möjlighet till erkännande av färdigheter som förvärvats i en icke-formell miljö, möjlighet att bli omskolad och förvärva kompetenser som kan vara användbara på en dynamisk arbetsmarknad är nödvändiga förutsättningar för ökad sysselsättning bland kvinnor i landsbygdsområden.

R.  Kooperativ, ömsesidiga bolag, sociala företag och andra alternativa företagsmodeller har enorm potential att stimulera en hållbar ekonomisk tillväxt för alla och ge kvinnor ekonomisk egenmakt i landsbygdsområdena och inom jordbrukssektorn.

S.  Om jämställdhet ska kunna uppnås inom jordbruks- och livsmedelsproduktionen samt inom turism och andra branscher på landsbygden, måste kvinnor och flickor delta i utbildning och livslångt lärande, särskilt inom områdena vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt entreprenörskap.

Utmaningar för kvinnor i landsbygdsområden

T.  Kvinnor utgör lite mindre än 50 % av den totala befolkningen i arbetsför ålder på landsbygden i EU, men bara cirka 45 % av hela den förvärvsarbetande befolkningen. Det är många som varken registreras som arbetslösa eller ingår i arbetslöshetsstatistiken och det finns inga tydliga siffror på kvinnors deltagande i jordbruksverksamhet som ägare eller anställda.

U.  I områden i EU med övervägande landsbygd förvärvsarbetade 2009 endast 61 % av kvinnorna i åldersgruppen 20–64 år(12). I många medlemsstater har kvinnor i landsbygdsområden begränsad tillgång till sysselsättning och deras möjligheter att få arbete inom jordbruket är relativt små. Samtidigt spelar de fortfarande en viktig roll för utvecklingen av landsbygdsområdena och för den sociala strukturen i dessa områden genom att bidra till hushållens inkomster eller förbättra levnadsvillkoren.

V.  2014 svarade kvinnorna för ungefär 35 % av den totala arbetstiden inom jordbruket och utförde 53,8 % av deltidsarbetet samt 30,8 % av heltidsarbetet och bidrog därför starkt till jordbruksproduktionen. Det arbete som utförs av makor och andra kvinnliga familjemedlemmar på gårdarna är ofta oumbärligt och ett mer eller mindre ”osynligt arbete” eftersom det inte har någon yrkesstatus som skulle ge arbetet ett erkännande och låta kvinnor registrera sig i socialförsäkringssystemet, vilket skulle förhindra eventuell förlust av rättigheter såsom sjukledighet och mammaledighet, och säkerställa deras ekonomiska oberoende.

W.  I vissa medlemsstater, som i Frankrike, finns det olika rättsliga ställningar för makor som arbetar regelbundet på gården (medarbetare i företaget, anställd eller driftsledare), vilket ger dem ett regelrätt socialt skydd mot oförutsedda händelser i privatlivet och yrkeslivet.

X.  I genomsnitt är det endast 30 % av jordbruksföretagen inom EU som drivs av kvinnor, men det finns många kvinnor som arbetar i jordbruket, och de flesta rubriceras som ägarens maka, vilket motsvarar 80,1 % av alla makor 2007(13).

Y.  Gårdens ägare är den person som anges i bankhandlingar och som får bidrag och intjänade rättigheter och den person som representerar företaget i föreningar och sammanslutningar. Att inte vara jordbrukets ägare innebär att man inte har några rättigheter som rör detta ägandeförhållande (rätt till samlat gårdsstöd, bidrag för am- och dikor, planteringsrätter för vinstockar, inkomster osv.), och detta försätter kvinnliga jordbrukare i en utsatt och ofördelaktig position.

Z.  För att kvinnor ska få det stöd som gynnar arbetande kvinnor i jordbruket måste de vara registrerade som ägare eller delägare. EU bör stödja kvinnliga ägare eller delägare av jordbruk, eftersom det skulle vara positivt för deras situation på arbetsmarknaden, för deras sociala rättigheter och ekonomiska oberoende, och innebära att de skulle synliggöras mer (och deras bidrag till ekonomin och intäkterna skulle erkännas) i landsbygdsområden och ges ökad tillgång till mark.

AA.  Kvinnor i landsbygdsområden måste bli mer synliga i europeisk, nationell och regional statistik så att deras situation och den roll som de spelar återspeglas.

AB.  Ett ökat tillträde för unga människor och kvinnor till mark, skulle underlätta generationsskiften inom jordbruket och främja den ekonomiska tillväxten och den sociala välfärden.

AC.  Tillhandahållande av kvalitativa och rimligt prissatta offentliga och privata tjänster inklusive omsorg för barn, äldre och andra omsorgsbehövande, bland annat personer med funktionsnedsättning, är viktigt för alla invånare i landsbygdsområden. Sådana tjänster är särskilt viktiga för att underlätta en balans mellan arbetsliv och privatliv, särskilt för kvinnor, eftersom de i större utsträckning har tagit hand om yngre, omsorgsbehövande och äldre familjemedlemmar.

AD.  Kvinnan har en multifunktionell roll på landsbygden och därför skulle sådana tjänster göra det möjligt för dem att arbeta och gå vidare i sitt yrkesliv samtidigt som en rättvis fördelning av familje- och omsorgsansvaret säkerställs.

AE.  Förutsättningen för ökad livskvalitet på landsbygden är att det finns infrastruktur såsom transportförbindelser, tillgång till höghastighetsbredband, inklusive mobila datatjänster och energiförsörjning samt sociala tjänster, hälso- och sjukvårdstjänster samt utbildningstjänster av god kvalitet.

AF.  Bredbandstäckningen på landsbygden fortsätter att släpa efter den nationella täckningen i EU-28. År 2015 hade 98,4 % av hushållen på landsbygden tillgång till minst en bredbandsteknik, men endast 27,8 % kunde använda nästa generation av tjänster. Den digitala infrastrukturen, som inte är fullt utvecklad i alla landsbygdsområden i EU, kan vara till stor hjälp för att få tillgång till information och utbildningsmöjligheter, informationsdelning och utbyte av god praxis mellan kvinnor i landsbygdsområden, och kan utgöra en viktig del i det stöd som behövs för att få den kvinnliga befolkningen i dessa områden att stanna kvar.

AG.  Utbildning är grundläggande för att främja värdet av jämställdhet, och bör främjas på alla områden, inte enbart i skolor men också i yrkesutbildning, och särskilt i utbildning som fokuserar på primärsektorn.

AH.  En förbättring av de allmänna förhållandena på landsbygden kommer att höja statusen för kvinnor i dessa områden.

AI.  Kvinnornas stora bidrag till den lokala utvecklingen och landsbygdsutvecklingen återspeglas inte tillräckligt i deras deltagande i motsvarande beslutsprocesser, eftersom kvinnor i landsbygdsområden ofta är underrepresenterade i beslutsfattande organ som jordbrukskooperativ, fackföreningar och kommunala förvaltningar. Det är mycket viktigt att öka kvinnors representation i sådana organ.

AJ.  Kvinnor i landsbygdsområden drabbas också av de skillnader som finns mellan mäns och kvinnors löner och pensioner, vilka i vissa medlemsstater ökar. Aktuell statistik om sysselsättningssituationen för kvinnor i landsbygdsområden samt deras arbets- och levnadsvillkor måste därför få större uppmärksamhet.

AK.  Det har hittills inte inrättats några tematiska delprogram om kvinnor i landsbygdsområden, och kvinnors deltagande i användningen av de instrument som finns tillgängliga inom landsbygdsutvecklingsprogram var fram till 2014 tyvärr mycket lågt. Av 6,1 miljoner deltagare i utbildningsåtgärder var endast 28 % kvinnor. Det var endast 19 % av stödmottagarna när det gäller fysiska investeringar i modernisering av jordbruksföretag som var kvinnor, och 33 % av stödmottagarna av diversifieringsåtgärder var kvinnor. Vad gäller de arbetstillfällen som har skapats till följd av åtgärder inom axel 3 (diversifiering av ekonomin i landsbygdsområden) var endast 38 % av stödmottagarna kvinnor.

1.  Europaparlamentet betonar den aktiva roll som kvinnor spelar i landsbygdsområden och erkänner kvinnors bidrag till ekonomin i sådana områden som entreprenörer, chefer för familjeföretag och främjare av hållbar utveckling. Parlamentet anser att kvinnors företagande utgör en viktig pelare för hållbar utveckling i landsbygdsområdena i socialt, ekonomiskt och ekologiskt hänseende och därför bör främjas, uppmuntras och stödjas inom strategier för landsbygdsutveckling, särskilt genom yrkesutbildning, främjande av kvinnligt ägande, kvinnliga företagarnätverk och deras tillgång till investeringar och krediter liksom av kvinnors representation i ledningsorgan samt genom att skapa de möjligheter som krävs för att stödja unga kvinnor med egna företag, som arbetar deltid och som ofta är låginkomsttagare.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna stödja en lyckad balans mellan arbete och familjeliv, främjandet av nya arbetstillfällen och bättre livskvalitet i landsbygdsområden samt uppmuntra kvinnor till att realisera sina egna projekt.

3.  Europaparlamentet välkomnar stödet till kvinnor i landsbygdsområden i form av initiativ med särskild inriktning på erkännande från samhället och nätverkande. Parlamentet betonar i synnerhet kvinnors mycket viktiga roll som medlemmar i småjordbruk och familjejordbruk, vilka utgör den huvudsakliga socioekonomiska enheten i landsbygdsområden och är de som står för livsmedelsproduktion, bevarande av traditionella kunskaper och färdigheter, regionala identiteter samt miljöskydd. Parlamentet anser att kvinnliga jordbrukare har en viktig roll att spela för att värna småjordbruk och familjejordbruk med framtidsutsikter.

4.  Europaparlamentet anser att eftersom kvinnor på landsbygden har olika roller, arbeten och situationer måste stödet anpassas till deras behov och intressen för att deras sysselsättningsmöjligheter ska kunna förbättras.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja, uppmuntra, underlätta och främja tillträde till arbetsmarknaden för kvinnor i landsbygdsområden som en prioritering i sin framtida landsbygdsutvecklingspolitik, och att formulera mål för varaktig betald sysselsättning i detta avseende. Parlamentet begär att medlemsstaterna i sina strategier för landsbygdsutveckling inkluderar program med särskild inriktning på kvinnors bidrag till att nå målen i Europa 2020-strategin.

6.  Europaparlamentet konstaterar att kvinnors deltagande på arbetsmarknaden i landsbygdsområden omfattar många olika arbeten vid sidan av konventionellt jordbruk, och parlamentet betonar i detta sammanhang att kvinnor i landsbygdsområden kan åstadkomma förändring i riktning mot ett hållbart och ekologiskt sunt jordbruk och kan spela en viktig roll i skapandet av gröna arbetstillfällen.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på ett mer ändamålsenligt sätt utnyttja och informera om det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter, att använda Ejflu-specifika åtgärder som främjar kvinnors sysselsättning, att främja och öka olika typer av anställningsformer för kvinnor, med hänsyn till de särskilda förhållandena i landsbygdsområdena, att erbjuda olika typer av incitament för att stödja hållbarhet för och utveckling av nystartade företag samt små och medelstora företag, och att lägga fram initiativ för att skapa nya och behålla befintliga arbetstillfällen i jordbrukssektorn och att göra dem mer attraktiva för unga kvinnor.

8.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att regelbundet bevaka kvinnors situation i landsbygdsområden och att i möjligaste mån utnyttja de särskilda instrumenten och de befintliga åtgärderna inom den gemensamma jordbrukspolitiken för att fler kvinnor ska bli stödmottagare, så att deras situation förbättras.

9.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att behålla och förbättra tematiska delprogram för ”Kvinnor i landsbygdsområden” när den gemensamma jordbrukspolitiken reformeras i framtiden, och basera dessa program på bl.a. marknadsföring, direktförsäljning och främjande av produkter på lokal eller regional nivå, eftersom de kan bidra till att skapa sysselsättning för kvinnor i landsbygdsområden.

10.  Europaparlamentet påpekar att jämställdhet är ett centralt mål för EU och dess medlemsstater, uppmanar kommissionen och rådet att säkerställa att jämställdhet integreras i EU:s samtliga program, åtgärder och initiativ och efterlyser därför integrering av ett jämställdhetsperspektiv i den gemensamma jordbrukspolitiken och i sammanhållningspolitiken på landsbygden. Parlamentet föreslår nya riktade åtgärder vars syfte är att via Ejflu få kvinnor i landsbygdsområden att delta på arbetsmarknaden.

11.  Europaparlamentet hoppas att en större förståelse för kvinnors situation i landsbygdsområden på medellång sikt ska leda till en europeisk stadga för kvinnliga jordbrukare som fastställer detta koncept och kartlägger direkta och indirekta former av diskriminering av kvinnor i landsbygdsområden och åtgärder för positiv särbehandling för att avskaffa dem.

12.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att, mot bakgrund av de villkor som ställs i fråga om jämställdhet, som en skyldighet och ett centralt mål för EU och dess medlemsstater och för icke-diskriminering, skapa större synergier vid användning av de instrument som finns tillgängliga inom Ejflu, Leader+, Horisont 2020 och ESF för att skapa bättre arbets- och levnadsvillkor, att bedriva en särskild skräddarsydd politik som syftar till att socialt och ekonomiskt integrera kvinnor och flickor, särskilt från utsatta och marginaliserade grupper och ge dem egenmakt, och att öka medvetenheten om alla de möjligheter som den befintliga lagstiftningen erbjuder kvinnor i landsbygdsområden enligt befintlig lagstiftning.

13.  Europaparlamentet understryker att särskilda åtgärder måste utarbetas för att främja utbildning, sysselsättning och skydd av rättigheter för de mest utsatta kvinnorna med särskilda behov, såsom kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnliga migranter, inklusive säsongsarbetare, flyktingar och kvinnor som tillhör minoriteter, kvinnor som är offer för könsbaserat våld, kvinnor som helt saknar utbildning eller som har låg utbildning, ensamstående mödrar osv.

14.  Europaparlamentet betonar den centrala roll som kvinnor i regel har när det gäller bokföringsarbete i familjejordbruk och framhåller i detta sammanhang bristen på rådgivning om ett jordbruk har ekonomiska problem.

15.  Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att garantera att kvinnors deltagande i ledningen för jordbruksföretag till fullo erkänns, samtidigt som deras möjlighet att bli ägare eller delägare av jordbruk främjas och underlättas.

16.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att främja informationsåtgärder och tekniska stödåtgärder samt utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna om yrkesstatus för de som hjälper makor i jordbruket, så att de kan få individuella rättigheter, särskilt exempelvis mammaledighet, socialförsäkringsskydd vid arbetsolycka, tillgång till utbildning och rätt till pension.

17.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att underlätta bestämmelser för en gemensam jordbrukspolitik som leder till en jämn fördelning av stöd och som säkerställer stöd till småjordbruk.

18.  Europaparlamentet betonar betydelsen av stöd till kvinnors deltagande i beslutsfattande i landsbygdsområden genom utbildningsverksamhet som utformas för att få dem att delta på områden och i sektorer där de är underrepresenterade, och genom informationskampanjer som tar upp vikten av ett aktivt kvinnligt deltagande i kooperativ, såväl i egenskap av partner som i ledande befattningar.

19.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja jämställdhet i olika ledningsorgan och representationsorganisationer, för att främja lika deltagande och en jämn maktfördelning samt ökad kvinnlig representation i arbetsgrupper och övervakningskommittéer för landsbygdsutveckling och i alla typer av jordbruksorganisationer, föreningar och offentliga institutioner, så att beslutsfattandet avspeglar både kvinnors och mäns synpunkter, och att uppmuntra deras deltagande i lokala aktionsgrupper och en utveckling av lokala partnerskap inom ramen för Leader-programmet.

20.  Europaparlamentet efterlyser stöd för kvinno- och lantbrukarorganisationer som spelar en viktig roll för att främja och initiera nya program för utveckling och diversifiering.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut tillämpa befintliga rättsakter om likabehandling av kvinnor och män, bland annat vad gäller socialförsäkring, mammaledighet och föräldraledighet. Parlamentet uppmuntrar dem att förbättra lagstiftningen om jämställdhet på arbetsmarknaden, och att säkerställa socialförsäkringsskydd för både män och kvinnor som arbetar i landsbygdsområden.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka införlivandet av befintliga rättsakter för att åtgärda de problem och den diskriminering som de kvinnor som bor och arbetar i landsbygdsområden möter.

23.  Parlamentet betonar att effektiva åtgärder måste vidtas på europeisk och nationell nivå för att minska det nuvarande könslönegapet och pensionsklyftan. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna och respektive regionala myndigheter beakta den mångdimensionella aspekten av pensionsklyftan mellan kvinnor och män vid utarbetandet av specifika politiska åtgärder inom EU:s strategi för landsbygdsutveckling, eftersom olika faktorer, däribland klyftor i sysselsättning och lön, avbrutna yrkeskarriärer, deltidsarbete, medhjälpande makors informella arbete, utformning av pensionssystem samt minskade bidrag kan komma att leda till en allt större pensionsklyfta.

24.  Europaparlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att garantera anständiga pensioner, inklusive en minimipension, främst för att hjälpa kvinnor i landsbygdsområden att behålla sin ekonomiska frihet när de når pensionsåldern.

25.  Europaparlamentet anser att EU:s politik när det gäller kvinnors levnadsförhållanden på landsbygden också måste beakta levnads- och arbetsvillkoren för kvinnor som är säsongsanställda inom jordbruket, i synnerhet deras behov av socialt skydd, sjukförsäkring samt hälso- och sjukvård. Parlamentet betonar att dessa kvinnors arbete måste värderas så högt som möjligt.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka de sociala aktörernas och organisationernas roll, som arbetar sida vid sida med myndigheterna, i kontrollen av att arbetslagstiftningen efterlevs, åtgärder vidtas mot odeklarerat arbete och sociala rättigheter samt säkerhetsstandarder följs, för att på så sätt underlätta den sociala och ekonomiska integrationen av samtliga kvinnliga arbetstagare, inbegripet migranter, säsongsarbetare och flyktingar.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de nationella myndigheterna att utveckla informationsdatabaser och informationsnätverk på medlemsstatsnivå i syfte att registrera och öka medvetenheten om den ekonomiska och sociala situationen för kvinnor i landsbygdsområden, och om deras bidrag till samhället.

28.  Europaparlamentet uppmuntrar därför kommissionen och medlemsstaterna att se över sina statistiska planer i syfte att införa verktyg som mäter kvinnornas totala bidrag till landsbygdens inkomster och ekonomi, och att om möjligt könsuppdela indikatorer, och att optimera användningen av data om den ekonomiska och sociala situationen för kvinnor i landsbygdsområden och deras delaktighet i den verksamhet som bedrivs, för att bättre anpassa politiska åtgärder.

29.  Europaparlamentet efterlyser bättre övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken, bättre insamling av uppgifter samt bättre utvärderingsindikatorer för att identifiera kvinnors roll i jordbruket och deras ”osynliga” arbetsinsats.

30.  Europaparlamentet påpekar att man måste ägna större uppmärksamhet åt att ta fram aktuell statistik om kvinnors markägande.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna samt lokala och regionala myndigheter inte bara tillhandahålla lämpligt informationsmaterial om möjligheter till stöd som är särskilt riktat till kvinnliga jordbrukare och kvinnor i landsbygdsområden, utan att också ge full tillgång till utbildning på jordbruksområdet och alla sektorer med anknytning till jordbruk, inklusive forskarutbildning och specialistkurser för företagare och jordbruksproducenter som ger kvinnor med kompetens inom företagsutveckling, kunskaper och tillgång till finansiering och mikrofinansiering för att starta och konsolidera näringsverksamhet, och som också ger dem möjlighet att delta i flera olika produktionsverksamheter på landsbygden och öka deras konkurrenskraft inom jordbruks- och landsbygdsområden, även inom landsbygdsturism som är kopplat till delar av det kommersiella jordbruket.

32.  Europaparlamentet vill se att omfattande yrkesrådgivning erbjuds såväl som rådgivning om diversifiering av företag, och att insatser görs för att öka kvinnors ekonomiska egenmakt, främja kooperativ, ömsesidiga företag, sociala företag och alternativa företagsmodeller, samt förbättra deras entreprenörsstänkande och entreprenörskunskaper.

33.  Europaparlamentet påminner i detta sammanhang om att kommissionens nya kompetensagenda är ett tillfälle för medlemsstaterna att bättre identifiera och certifiera färdigheter som förvärvats utanför det formella utbildning- och yrkesutbildningssystemen för att bekämpa social utestängning och risken för fattigdom.

34.  Europaparlamentet vill se att kvinnor med högre utbildning deltar i jordbruk, djurhållning och skogsbruk, och att detta ska underlättas genom utbildningsprogram vars syfte är att utveckla verksamhet som är kopplat till tillhandahållandet av rådgivningstjänster till jordbruk och innovation att göra.

35.  Europaparlamentet föreslår ett successivt införande av jämställdhetsmoduler i specialiserade utbildningsprogram för jordbruk och i utformningen av läromaterial, främjandet av informationskampanjer om jämställdhet i landsbygdsområden, med ett fokus på vikten av jämställdhet i skolor på landsbygden.

36.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att ge råd och stöd till kvinnor så att de kan bedriva jordbruksverksamhet och utföra andra innovativa uppgifter på landsbygden.

37.  Europaparlamentet betonar vikten av att främja och stödja kvinnoorganisationer på landsbygden, och även att uppmuntra nätverksverksamhet, knutpunkter, databaser och föreningar som del av en viktig social, ekonomisk och kulturell utveckling, eftersom de etablerar nätverk och informationskanaler, skapar utbildning och sysselsättning, strävar efter att öka utbytet av erfarenheter och bästa praxis på alla nivåer samt skapar större medvetenhet om den sociala och ekonomiska situationen för kvinnor i landsbygdsområden. Parlamentet uppmuntrar företagsinitiativ, föreningar, kooperativ och organisationer som företräder kvinnor.

38.  Europaparlamentet uppmanar de regionala aktörerna att, med ekonomiska medel ur den andra pelaren, genomföra informationskampanjer för att understryka könsneutralitet inom alla yrken och för att bryta upp den fortfarande mycket traditionella rollfördelningen inom jordbruket.

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att underlätta lika tillgång till mark, säkerställa äganderätt och arvsrätt och att underlätta tillgång till krediter för kvinnor för att uppmuntra dem att etablera sig på landsbygden och att bidra till jordbrukssektorn. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att ta itu med frågan om markrofferi och markkoncentration på EU-nivå.

40.  Europaparlamentet välkomnar de nya typerna av jordbrukslån som har blivit tillgängliga på grund av det nära samarbetet mellan kommissionen och Europeiska investeringsbanken, och rekommenderar att medlemsstaterna använder dem så brett som möjligt.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna samt regionala och lokala myndigheter att tillhandahålla inrättningar och offentliga och privata tjänster till rimliga priser och av hög kvalitet för vardagslivet i landsbygdsområden, särskilt hälso- och sjukvårds-, utbildnings- och omsorgstjänster. Parlamentet konstaterar att detta skulle kräva infrastrukturer för barnomsorg, hälso- och sjukvårdstjänster, utbildningsinstitutioner, äldreboenden och boenden för andra omsorgsbehövande, möjligheter till vikarier vid sjukdom och mammaledighet samt kulturella tjänster.

42.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att tillhandahålla nya möjligheter för betald anställning, särskilt för kvinnor, för att bevara samhällen på landsbygden, och samtidigt skapa villkor som underlättar en tillfredsställande balans mellan arbetsliv och privatliv.

43.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de regionala myndigheterna att använda strukturfonderna och Sammanhållningsfonden för att utöka och modernisera transportinfrastrukturen och att säkra en trygg energiförsörjning samt tillförlitliga infrastrukturer och tjänster för bredband med hög hastighet. Parlamentet framhåller betydelsen av digital utveckling i landsbygdsområdena och utvecklingen av ett helhetsperspektiv (”den digitala byn”).

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna vikten av att utöka den digitala agendan till landsbygden eftersom den digitala utvecklingen på ett betydande sätt kan bidra till att skapa arbetstillfällen, underlätta egenföretagande, främja konkurrenskraften och utvecklingen av turism samt skapa en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv.

45.  Europaparlamentet uppmanar lokala och nationella myndigheter samt andra institutioner att garantera de grundläggande rättigheterna för migranter och säsongsarbetare och deras familjer, i synnerhet kvinnor och särskilt utsatta personer, och att främja deras integrering i det lokala samhället.

46.  Europaparlamentet lyfter fram de stora skillnaderna i barnomsorg mellan stads- och landsbygdsområden, samt de regionala skillnaderna när det gäller att uppfylla Barcelonamålen om barnomsorg.

47.  Europaparlamentet fördömer alla former av våld mot kvinnor och konstaterar att hjälp till offren spelar en avgörande roll. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna samt regionala och lokala myndigheter att skicka en stark signal om nolltolerans mot våld mot kvinnor, och att genomföra strategier och erbjuda tjänster som anpassats efter rådande förhållanden på landsbygden för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och därmed se till att offer har möjlighet att få hjälp.

48.  Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna samt de regionala och lokala myndigheterna att garantera att offren för våld mot kvinnor som bor i landsbygdsområden och avlägsna områden inte berövas lika tillgång till hjälp, och upprepar sin uppmaning till EU och dess medlemsstater att ratificera Istanbulkonventionen så fort som möjligt.

49.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram ett förslag till EU-direktiv om våld mot kvinnor.

50.  Europaparlamentet betonar att landsbygdsområdena i medlemsstaterna spelar en avgörande roll för ekonomin och livsmedelsförsörjningen i vårt moderna samhälle, där mer än 12 miljoner jordbrukare producerar en tillräcklig mängd hälsosamma och säkra livsmedel till en halv miljard konsumenter i hela Europeiska unionen. Det är ytterst viktigt att samhällena i dessa områden förblir livskraftiga genom att uppmuntra kvinnor och familjer att stanna kvar.

51.  Europaparlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen och medlemsstaterna att garantera en stark och tillräckligt finansierad gemensam jordbrukspolitik som arbetar för de europeiska jordbrukarna och konsumenterna, främjar landsbygdsutveckling, minskar effekterna av klimatförändringar och skyddar samt förbättrar den naturliga miljön, samtidigt som en trygg livsmedelsförsörjning av hög kvalitet garanteras och fler arbetstillfällen skapas.

52.  Europaparlamentet konstaterar att det i landsbygdsområden ofta finns natur- och kulturarv som måste skyddas och utvecklas i kombination med en hållbar turism och miljöutbildning.

53.  Europaparlamentet framhåller att multifunktionalitet är ett viktigt begrepp som omfattar sådan ekonomisk, social, kulturell och verksamhet samt miljöverksamhet som bedrivs i landsbygdsområden som ett komplement till jordbruksproduktionen, och som skapar sysselsättning för framför allt kvinnor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna därför att främja åtgärder för diversifiering av verksamheter såsom direktförsäljning av varor, sociala tjänster, omsorgstjänster samt lantgårdsturism. Parlamentet anser att man i denna sektor, med tanke på det ökande intresset för denna typ av turism, bör inrätta företagsnätverk för denna verksamhet och utbyta bästa praxis.

54.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 6, 10.1.1979, s. 24.
(2) EUT L 204, 26.7.2006, s. 23.
(3) EUT L 180, 15.7.2010, s. 1.
(4) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
(5) EUT L 347, 20.12.2013, s. 487.
(6) EUT C 66 E, 20.3.2009, s. 23.
(7) EUT C 296 E, 2.10.2012, s. 13.
(8) Antagna texter, P8_TA(2015)0264.
(9) Antagna texter, P8_TA(2015)0290.
(10) Antagna texter, P8_TA(2016)0427.
(11) Enligt Eurostats undersökning om jordbrukets struktur.
(12) Europeiska kommissionen (2011) ”Agriculture and Rural Development. EU Agricultural Economic Briefs. Rural Areas and the Europe 2020 Strategy – Employment’, Brief nr 5 – november 2011.
(13) Europeiska kommissionen (2012), ”Agricultural Economic Briefs. Women in EU agriculture and rural areas: hard work, low profile”, Brief nr 7 – juni 2012.

Rättsligt meddelande