Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2099(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0121/2017

Ingivna texter :

A8-0121/2017

Debatter :

PV 27/04/2017 - 3
CRE 27/04/2017 - 3

Omröstningar :

PV 27/04/2017 - 5.67

Antagna texter :

P8_TA(2017)0198

Antagna texter
PDF 213kWORD 55k
Torsdagen den 27 april 2017 - Bryssel Slutlig utgåva
Årsrapport om Europeiska investeringsbankens finansiella verksamhet
P8_TA(2017)0198A8-0121/2017

Europaparlamentets resolution av den 27 april 2017 om årsrapporten om Europeiska investeringsbankens finansiella verksamhet (2016/2099(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens verksamhetsberättelse för 2015,

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens resultatrapport och statistiska rapport för 2015,

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens rapport Evaluation of the Functioning of the European Fund for Strategic Investments (Efsi) från september 2016,

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens verksamhetsplan för 2016–2018, som offentliggjorts på EIB:s webbplats,

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens hållbarhetsrapport för 2015,

–  med beaktande av artiklarna 15, 126, 175, 177, 208, 209, 271, 308 och 309 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och dess protokoll nr 5 om EIB:s stadga,

–  med beaktande av det mandat för utlåning till tredjeländer för perioden 2014–2020 som kommissionen beviljat för Europeiska investeringsbankens verksamhet utanför Europeiska unionen,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 januari 2016 om en extern strategi för effektiv beskattning (COM(2016)0024),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar(1),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (COM(2016)0597),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 april 2016 om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2014(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juni 2016 Utvärdering av investeringsplanen för Europa (COM(2016)0359,

–  med beaktande av den policy som EIB antog den 15 december 2010 gentemot svagt reglerade, icke-transparenta och samarbetsovilliga jurisdiktioner, och tillägget till denna policy av den 8 april 2014,

–  med beaktande av sitt godkännande av Europeiska unionens ratificering av Parisavtalet av den 4 oktober 2016(3),

–  med beaktande av det tal som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker höll om tillståndet i Europeiska unionen den 14 september 2016 vid Europaparlamentets plenarsammanträde i Strasbourg,

–  med beaktande av de skrivelser som Europeiska ombudsmannen sände till EIB den 22 februari 2016 och den 22 juli 2016,

–  med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för utveckling, utskottet för internationell handel, budgetutskottet och utskottet för transport och turism (A8-0121/2017), och av följande skäl:

A.  EIB betraktas som EU:s ”finansiella arm” och som nyckelinstitutionen för stödjandet av offentliga och privata investeringar inom EU. Samtidigt spelar EIB, genom sina externa utlåningsinitiativ, även en viktig roll utanför EU. EIB fortsätter att stärka den europeiska integrationen och dess roll har blivit ännu viktigare sedan finanskrisens utbrott 2008.

B.  En omfattande redovisningsskyldighet för EIB gentemot parlamentet bör utformas.

C.  EIB bibehåll en solid lönsamhet under 2015, med ett årligt nettoöverskott på 2,8 miljarder EUR.

D.  EIB måste bevara en stark kreditvärdighet, och måste även i fortsättningen vara selektiv i sin verksamhet, så att hänsyn inte endast tas till höga investeringsvolymer och hög avkastning på investeringarna, utan även till den sociala och ekonomiska påverkan inom olika sektorer och dess investeringars bidrag till samhällsnyttan.

E.  EIB bör även i fortsättningen öka sina insatser för att effektivt utöka låneverksamheten, särskilt i regioner med låg investeringskapacitet, samtidigt som den administrativa bördan för sökande minskas.

F.  EIB bör i egenskap av institution som ansvarar för genomförandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) fortsätta att som en huvudsaklig prioritering eftersträva en tillgångsportfölj av hög kvalitet och solida ekonomiska resultat med långsiktiga ekonomiska fördelar som ger arbetstillfällen av hög kvalitet.

G.  EIB bör via alla sina tillgängliga instrument bidra till att hantera regionala skillnader genom att ge råd om utveckling av nya privata projekt och genom att finansiera sunda och välbetänkta investeringsprojekt, utan att hindra eller ersätta befintliga program med samma syfte och projekt som har en stark dimension när det gäller miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-kriterierna). EIB bör framför allt utveckla kompletterande metoder för att upprätthålla ekonomisk utveckling i de länder som varit tvungna att tillämpa ett stabiliseringsprogram.

H.  EIB:s investeringar i sunda projekt kan bidra till att hantera ungdomsarbetslösheten genom att förse ungdomar med en nödvändig uppsättning färdigheter och hjälpa till att ordna med tillgång till finansiering kopplad till sysselsättning av ungdomar.

I.  Vid bedömningen och övervakningen av alla projekt måste särskild hänsyn tas till ESG‑kriterierna och i synnerhet till klimatförändringar. Främjandet av ekonomisk, social och territoriell sammanhållning är avgörande för unionens fulla utveckling och varaktiga framgång.

J.  Med över en biljon euro som investerats i transportsektorn tack vare EIB:s stöd sedan banken grundades 1958, är detta den sektor där EIB har varit mest aktiv.

K.  Att minska utsläppen inom transportsektorn är en stor utmaning. Betydande minskningar av kvävedioxid- och koldioxidutsläppen och andra relevanta utsläpp från transporterna är nödvändiga för att EU ska kunna uppnå sina långsiktiga klimatmål. Trafikstockningar och luftföroreningar är stora problem för utvecklandet av alla former av rörlighet och skyddet av människors hälsa.

L.  År 2015 investerade EIB 14 miljarder euro i transportprojekt som kommer att komma 338 miljoner passagerare per år till godo och spara 65 miljoner restimmar per år.

Investeringar i EU

1.  Europaparlamentet betonar att den aktuella krisen avsevärt försvagat tillväxten inom den europeiska ekonomin och att en av huvudfaktorerna är minskningen av investeringar inom EU. Parlamentet understryker att de offentliga och privata investeringarna sjunkit till alarmerande nivåer i de länder som drabbats värst av krisen, vilket framgår av Eurostats konstaterande att de fasta bruttoinvesteringarna minskade med 65 % i Grekland och 35 % i Portugal mellan 2007 och 2015. Parlamentet uttrycker oro över nivån på de makroekonomiska obalanserna och arbetslösheten som fortfarande är hög i vissa medlemsstater.

2.  Europaparlamentet understryker att möjligheterna att förbättra EU:s konkurrenskraft och åstadkomma ökad ekonomisk tillväxt och sysselsättning bland annat är beroende av en ökning av investeringarna, framför allt i forskning, innovation, digitalisering, energieffektivitet och hållbarhet, den cirkulära ekonomin, och av stöd till nystartade och befintliga små och medelstora företag.

3.  Europaparlamentet noterar det akuta behovet för EIB att delta i arbetet med att minska investeringsgapet på grundval av sunda ekonomiska kriterier. Parlamentet uppmanar EIB att fokusera sina insatser på ändamålsenligare och energieffektivare investeringar, samt på att attrahera och lämna plats för privata investeringar. Parlamentet uppmanar EIB att undvika stora infrastrukturprojekt som kan få en omfattande miljöpåverkan och som inte ger något konkret mervärde för ekonomin och lokalbefolkningen. Parlamentet uppmanar EIB att öka sitt tekniska bistånd för att hantera den dåliga projektgenereringskapaciteten och för att hjälpa medlemsstaterna att identifiera finansieringsbara projekt.

4.  Europaparlamentet noterar att EIB:s nya utlåning var stabil under 2015 (77,5 miljarder EUR, efter 77 miljarder EUR 2014). Parlamentet påpekar att samtidigt som siffrorna är i linje med det mål som uppgavs i EIB:s operativa plan för 2015–2017 bör den aktuella situationen uppmuntra banken att anta mer ambitiösa mål och öka sin utlåning. Parlamentet påminner om att EIB genom Horisont 2020-instrumentet bör spela en grundläggande roll i genomförandet av Europa 2020-strategin.

5.  Europaparlamentet anser att EIB, som i egenskap av ”EU:s bank” är införlivad i och styrd av fördragen och relevanta protokoll, måste leva upp till denna särskilda status, som inbegriper särskilda rättigheter och ansvarsområden. Parlamentet noterar att EIB spelar en nyckelroll för genomförandet av ett allt större antal finansieringsinstrument som fungerar som hävstång för EU:s budgetmedel.

6.  Europaparlamentet noterar den positiva nyheten att EIB lyckats uppfylla det åtagande som banken ingått med sina aktieägare om att avsätta minst 180 miljarder EUR för investeringar totalt.

7.  Europaparlamentet påpekar att ny ökning av EIB:s kapital, i syfte att trygga bankens framtida finansieringskapacitet, allvarligt bör överväga, och betonar samtidigt vikten av att garantera en effektiv och ansvarsfull resursförvaltning.

8.  Europaparlamentet anser att en ökning av EIB:s utlåningsverksamhet skulle kunna åstadkommas genom ökade synergier med offentliga medel, vilket i sin tur skulle stimulera offentliga och privata investeringar. Parlamentet betonar att en sådan ökning bör åtföljas av motsvarande diversifiering av EIB:s produktskala, inbegripet ett ökat och finanspolitiskt ansvarsfullt utnyttjande av offentlig-privata partnerskap – med en lämplig avvägning mellan offentliga och privata fördelar – och andra innovativa instrument så att realekonomins och marknadens behov bättre kan tillgodoses. Parlamentet betonar att sådana åtgärder bör vidtas, men inser samtidigt att nya produkter ofta kräver ytterligare styrningsverktyg för att se till att de är lämpliga, och att särskild vikt bör fästas vid en strategisk fördelning av finansiering och främjande av EU:s policymål.

9.  Europaparlamentet konstaterar att EIB 2015 tillhandahöll 1,35 miljarder EUR för investeringar i projekt på flera platser i Grekland. Parlamentet konstaterar att EIB har tillhandhållit mer än 12 miljarder för investeringar i Grekland sedan krisens utbrott 2008.

10.  Europaparlamentet välkomnar att EIB reagerat på krisen med att tydligt öka sin verksamhet, även i de svårast drabbade länderna. Parlamentet uppmanar EIB att fortsatt stödja de EU-länder som omfattas av anpassningsprogram för att bidra till att sätta fart på deras ekonomiska återhämtning och främja deras övergång till en hållbar ekonomi, samtidigt som det säkerställs att de fortfarande uppfyller EIB:s kriterier för sunda investeringar. Parlamentet betonar att detta stöd bör ges i form av både ekonomiskt stöd och stöd till kapacitetsuppbyggnad för att bidra till att projekten utvecklas så att de kan ta emot investeringar. Parlamentet betonar betydelsen av regional utveckling och efterlyser utökad dialog och bredare samarbete med regionala och lokala myndigheter.

11.  Europaparlamentet uppmärksammar de många uppmaningarna till EIB att stimulera och underlätta spridning av bästa praxis i samtliga medlemsstater, i synnerhet via de relevanta nationella utvecklingsbankerna och utvecklingsinstitutionerna, som är viktiga redskap för samordnade EU-insatser för att åtgärda den låga investeringsnivån.

12.  Europaparlamentet förväntar sig att EIB fortsätter sitt samarbete med kommissionen och medlemsstaterna för att åtgärda de systembrister som förhindrar vissa regioner eller länder att till fullo utnyttja EIB:s finansiella verksamhet.

13.  Europarlamentet noterar att EIB använder sig av en bred uppsättning finansiella instrument, såsom lån, garantier, projektobligationer och offentlig-privata partnerskap, för att stödja offentliga och privata investeringar i transporter. Parlamentet betonar att det är viktigt att samordna olika typer av EU-finansiering så att EU:s transportpolitiska mål uppfylls i hela EU, med beaktande av att alla projekt inte är lämpliga för finansiering via instrument av typen offentlig-privata partnerskap.

14.  Europaparlamentet betonar att EIB bör prioritera innovationsbaserade projekt med ett klart definierat europeiskt mervärde. Parlamentet påminner om betydelsen av att finansiera projekt som maximerar effekten när det gäller antalet skapade arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar EIB att förstärka projektutvärderingen, med särskild tonvikt vid antalet direkta och indirekta arbetstillfällen som skapats. Parlamentet uppmanar EIB att agera på ett marknadsmässigt sätt, så att lika spelregler för andra investerare skapas.

15.  Europaparlamentet stöder kommissionens målsättning att se över den befintliga budgetförordningen. Parlamentet stöder i synnerhet förordningens bestämmelser om användning av innovativa finansiella instrument, såsom projektobligationer, förutsatt att de inte innebär att förlusterna socialiseras och vinsterna privatiseras.

16.  Europaparlamentet uppmanar EIB att lägga fram en omfattande bedömning av de potentiella effekterna av Förenade kungarikets beslut att lämna EU på bankens finansiella status och verksamhet. Parlamentet betonar att EIB måste ta hänsyn till Förenade kungarikets beslut att lämna EU när den ingår långsiktiga åtaganden. Parlamentet uppmanar EIB att upprätthålla en dialog med Förenade kungarikets regering för att garantera den välbehövliga säkerheten för projekt som är baserade i Förenade kungariket och som för närvarande mottar eller håller på att ansöka om EIB‑finansiering. Parlamentet uppmanar EIB att undersöka och ange de olika möjliga förbindelser som EIB kan ha med Förenade kungariket efter landets beslut att lämna EU.

17.  Europaparlamentet uppmanar EIB-gruppen att till fullo ansluta sig till kommissionens ståndpunkt om aggressiva skatteflyktsstrukturer, och understryker att förutom EIB:s egna skyddsgarantier är användningen av offentliga medel som EIB förvaltar enligt sitt mandat också föremål för kontroll av Europeiska revisionsrätten. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EIB att avsluta samarbetet med mellanhänder, länder och jurisdiktioner som förekommer på EU:s förteckning över icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner. Parlamentet noterar att alla projekt som finansieras av EIB, inbegripet projekt som finansieras av finansiella mellanhänder, offentliggörs på EIB:s webbplats. Parlamentet föreslår att EIB förbättrar sin forskningskapacitet och kapacitet för sektoriell analys.

18.  Europaparlamentet understryker att bekämpning av alla former av skadlig skattepraxis även i fortsättningen bör vara en viktig prioritering för EIB. Parlamentet uppmanar EIB att snabbt tillämpa relevant EU-lagstiftning och relevanta EU-normer om skatteundandragande, skatteparadis och andra relaterade frågor, och att kräva att dess kunder efterlever dessa bestämmelser. Parlamentet är bekymrat över den bristande information som EIB offentliggör om verkligt förmånsägande, särskilt om finansieringen är beroende av private equity-fonder. Parlamentet uppmanar EIB att vidta proaktiva åtgärder och fler åtgärder för kundkännedom när EIB-projekt konstaterats ha kopplingar till jurisdiktioner med problematisk skattepraxis.

19.  Europaparlamentet betonar att EU:s förteckning över icke-samarbetsvilliga skattejurisdiktioner förväntas släppas i slutet av 2017. Parlamentet uppmanar EIB i detta sammanhang att utan dröjsmål, och så snart som EU:s förteckning över icke-samarbetsvilliga skattejurisdiktioner har utarbetats, granska och förbättra sin policy gentemot svagt reglerade eller icke samarbetsvilliga jurisdiktioner

20.  Europaparlamentet uppmanar EIB att ytterligare förbättra sin praxis avseende transparens på institutionens alla nivåer. Parlamentet uppmanar EIB att ser till att såväl direkt finansiering som finansiering via mellanhänder omfattas av landsspecifik rapportering. Parlamentet uppmanar EIB att agera med anledning av Europeiska ombudsmannens rekommendationer, och efterlyser en förstärkning av oberoendet hos EIB:s klagomålsmekanism.

21.  Europaparlamentet uppmanar EIB att fortsätta att förbättra kommunikationen med finansiella mellanhänder så att dessa bättre kan informera mottagarna om de finansieringsmöjligheter via EIB som står till förfogande. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den nyligen inrättade mekanismen enligt vilken de institut som i sin utlåning använder EIB-medel för att finansiera ett projekt måste skicka en skrivelse till mottagaren, där det uttryckligen nämns att EIB-finansiering utnyttjas.

22.  Parlamentet anser att transparens och tillgång för medborgarna till information om finansieringsplaner och finansieringsstrukturer är avgörande för att projekten ska få genomslag och för att medborgarna ska acceptera dem.

Stöd till små och medelstora företag

23.  Europaparlamentet stöder starkt EIB:s fokusering på finansieringen av små och medelstora företag, vilka erhöll 37 % av den nya utlåningen 2015 (28,4 miljarder EUR). Parlamentet gläder sig framför allt över att EIB:s verksamhet bidrog till att inrätta och upprätthålla 4,1 miljoner arbetstillfällen vid europeiska små och medelstora företag och midcap-företag (+13 % jämfört med 2014). Parlamentet påminner om att de små och medelstora företagen är grundstommen i Europas ekonomi, och står för 85 % av alla nya jobb, och att stödet till dessa måste förbli ett grundläggande mål för banken. Parlamentet understryker att EIB är en av de institutioner som bidrar till att minska det finansieringsgap som de små och medelstora företagen brottas med.

24.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s roll i utvecklingen av den lokala privata sektorn. Parlamentet betonar att EIB:s stöd till mikrofinansiering var särskilt tillfredsställande, då de 184 miljoner euro som beviljades mikroföretag i form av mikrokrediter upprätthåller 230 500 arbetstillfällen i mikroföretag, medan de nästan tre miljarder euro som lånats ut till små och medelstora företag och midcap-företag har visat sig mycket mindre effektiva då de endast upprätthåller 531 880 arbetstillfällen. Parlamentet påpekar att hävstångseffekten för investeringsverktygen för mikrofinansiering också var avsevärt mycket högre än för private equity-fonder. Parlamentet betonar att mikrokrediter har ett starkt jämställdhetsperspektiv, eftersom de skapar dubbelt så många arbetstillfällen för kvinnor som för män. Parlamentet uppmanar EIB att avsätta mer medel till mikrofinansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att erkänna detta positiva resultat genom att öka budgeten för mikrokrediter i EIB:s externa utlåningsmandat. Parlamentet beklagar att EIB inte har gett stöd till något mikrofinansinstitut utanför AVS-regionen, och begär att ett liknande mikrofinansstöd tillhandahålls andra utvecklingsländer där EIB är aktiv.

25.  Europaparlamentet gläder sig över att EIB under de senaste åren lagt större fokus på stöd till små och medelstora företag Parlamentet är bekymrat över att EIB:s finansiering kan komma att främja större företag eftersom det riktas mot antalet arbetstillfällen som upprätthålls (vilket inkluderar redan befintliga arbetstillfällen för vilka ingen uppsägningsrisk existerar). Parlamentet uppmanar EIB att inte enbart fokusera på arbetstillfällen som upprätthålls, utan även på arbetstillfällen som skapas genom dess finansieringsverksamhet och som strävar efter att uppfylla ILO:s standarder, och att informera om detta.

26.  Europaparlamentet uppmanar EIB att kräva att de företag som deltar i projekt som EIB medfinansierar respekterar principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män när det gäller lön och i arbetslivet. Parlamentet uppmanar vidare EIB att i sina beslut om finansiering av projekt ta hänsyn till de ansökande företagens åtgärder på området för företagens sociala ansvar.

27.  Europaparlamentet betonar behovet av att stödja lokala små och medelstora företags projekt som syftar till hållbara och långsiktiga investeringar och skapar sysselsättning på området för innovation, forskning och utveckling och energieffektivitet.

28.  Med hänsyn till mikroföretagens och de små och medelstora företagens strategiska roll anser Europaparlamentet att EIB även bör utarbeta en strategi för att öka deras finansiering i länder med en ogynnsam ekonomisk miljö och bankmiljö. Parlamentet anser att särskild vikt också bör fästas vid mycket små konkurrenskraftiga och smidiga företag som behöver finansiering samt mikroföretag och mikroentreprenörer, vilka står för 30 % av sysselsättningen inom den privata sektorn i EU och som är mer utsatta för ekonomiska chocker än större företag. Parlamentet anser att denna strategi bör omfatta en förstärkning av den administrativa och rådgivande kapaciteten i syfte att tillhandahålla information och tekniskt bistånd till små och medelstora företag i utveckling som ansöker om finansiering. Parlamentet anser att EIB när det gäller tillgång till finansiering bör koncentrera sig på att överbrygga eventuella finansieringsklyftor för mikroföretag genom finansiella instrument och produkter såsom kreditfaciliteter och garantier.

29.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s finansieringsverksamhet på infrastruktur- och transportområdet, eftersom dessa projekt i betydande grad ökar potentialen för handel och också kan ha en hävstångseffekt för internationaliseringen av små och medelstora företag, särskilt i regioner med geografiska nackdelar.

30.  Europaparlamentet anser att EIB särskilt bör åta sig att säkerställa att det nätverk av finansiella mellanhänder som det utvecklat är trovärdigt och har möjlighet att finansiera dynamiska och konkurrenskraftiga små och medelstora företag på ett effektivt sätt och i enlighet med EU:s politik. EIB uppmanas att stärka samarbetet med regionala offentliga institut för att optimera finansieringsmöjligheterna för små och medelstora företag. Parlamentet betonar behovet av att skräddarsy investeringsprogram för småskaliga projekt i syfte att garantera de små och medelstora företagens deltagande.

31.  Europaparlamentet betonar att de små och medelstora företagens tillgång till finansiering är en av de svåraste utmaningarna för dessa företag. Parlamentet understryker behovet av en strategi från EIB:s sida för att möjliggöra ytterligare och förbättrad tillgång till finansiering för små och medelstora företag, bland annat genom handelsfrämjande program och initiativ, såsom det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter och de nya instrumenten för finansiering av europeiska och latinamerikanska/västindiska små och medelstora företags handelsverksamhet. Parlamentet föreslår att det inrättas mer proaktiva policykrav avseende små och medelstora företag och mikroföretag för förmedlande banker som distribuerar EIB-medel. Parlamentet föreslår ytterligare förbättringar av transparensen när det gäller bedömningen av de lokala ekonomiska och sociala effekterna av EIB:s förmedlade lån. Parlamentet understryker att EIB:s bidrag till program, som avser små och medelstora företag i tredjeländer som har förmånshandelsavtal med EU, bör vara inriktade på att integrera dessa företag i globala leveranskedjor, medan sådana EIB-program särskilt i det östra och södra grannskapet bör fokusera på att integrera små och medelstora företag i europeiska värdekedjor.

32.  Europaparlamentet begär enträget att EIB:s medel inte bara ska inriktas på små och medelstora företag, utan också på en meningsfull infrastrukturutveckling, då bristen på sådan i många partnerländer kan fungera som ett allvarligt hinder för tillväxten av handel och för befolkningens förmåga att köpa och sälja produkter och tjänster i EU.

Efsi

33.  Europaparlamentet välkomnar att Efsis verksamhet har inletts efter det att den lagstiftning som styr fonden trädde i kraft i juli 2015. Parlamentet understryker att ett snabbt och fullständigt genomförande är en förutsättning för programmets framgång.

34.  Europaparlamentet betonar särskilt att vid tidpunkten för utarbetandet av denna resolution, och med siffror som fortfarande ökar, uppgår totalbeloppet för investeringar i projekt godkända av Efsi till 168,8 miljarder EUR, vilket motsvarar 54 % av det ursprungliga målbeloppet (315 miljarder EUR). Parlamentet uppmärksammar att 450 transaktioner hittills godkänts i 28 medlemsstater. Parlamentet uppmanar EIB att göra mer för att säkerställa additionalitet i urvalet av projekt inom Efsi och att verka för att förbättra projektens geografiska täckning och deras bidrag till hållbar och smart tillväxt.

Innovation och konkurrenskraft

35.  Europaparlamentet välkomnar den starka ökningen av EIB:s utlåning till innovativa projekt, som uppgick till 18,7 miljarder EUR 2015, jämfört med mindre än 10 miljarder EUR 2008, och anser att denna ökning bör fortsätta. Parlamentet uppmanar EIB att fortsätta dessa insatser och att fokusera på utveckling av teknik för framtiden, såsom energieffektiva transporter, robotteknik, bioekonomin, den digitala ekonomin och nya medicinska behandlingar för ett bättre liv. Parlamentet anser att man genom att koncentrera sig på InnovFin och FinTech kommer att locka projekt med ett mervärde i medlemsstaterna. Parlamentet anser att EIB skulle kunna öka sitt stöd till innovation via riktade investeringar i utbildning samt i nystartade företag och tillväxtföretag, särskilt i mindre utvecklade regioner.

36.  Europaparlamentet uppmanar EIB att vid finansieringen av transportprojekt beakta och söka synergier med turismen, i syfte att främja turistsektorns utveckling och konkurrenskraft i EU.

37.  Europarlamentet anser att en innovativ och effektiv ekonomi behöver avancerade och högkvalitativa transportsystem och infrastrukturlösningar och att dessa bör vara en av prioriteringarna, med särskild tonvikt på EU:s östra regioner och på innovativa multimodala infrastrukturlösningar, såsom korta multimodala tunnlar och broar i glest befolkade områden.

38.  Europaparlamentet uppmanar EIB att öka insatserna för att utveckla det tekniska biståndet med hjälp av sitt centrum för investeringsrådgivning i syfte att främja god förvaltningspraxis.

Att åtgärda ungdomsarbetslösheten

39.  Europaparlamentet betonar att EIB bör utveckla sitt program ”Kompetens och arbetstillfällen – att investera i unga” och att fortsätta investera i humankapital i syfte att rusta ungdomar med den uppsättning färdigheter som krävs för att de ska få tillgång till finansiering kopplad till sysselsättning av ungdomar vid små och medelstora företag och midcap-företag.

40.  Europaparlamentet anser att EIB bör utveckla metoder för att mjuka upp villkoren för att gynna företag i regioner med en ungdomsarbetslöshet som överstiger 25 %, för att främja ungdomars entreprenörskap och stödja etablering av företag, utan att för den skull bortse från projektens bärkraft.

41.  Europaparlamentet påminner om att EIB:s investeringar i sunda investeringsprojekt kan bidra till att främja social delaktighet, särskilt i medlemsstater med hög arbetslöshet och låg produktivitet. Parlamentet uppmanar emellertid EIB att vidareutveckla sitt program för strategisk planering i syfte att råda bot på den höga arbetslösheten. Parlamentet gläder sig över att EIB:s stöd till subventionerat boende har ökat kontinuerligt under de senaste åren, och uppmanar EIB att ytterligare öka sina investeringar i projekt för subventionerat boende.

42.  Europaparlamentet betonar att EIB:s motståndskraftsinitiativ måste fokusera på projekt av hög kvalitet, och understryker den viktiga roll som EIB måste spela inom ramen för EU:s föreslagna externa investeringsplan för att bygga upp mer motståndskraftiga ekonomier som tar sig an fattigdomens bakomliggande orsaker. Parlamentet betonar vidare vikten av EIB:s initiativ som särskilt fokuserar på ungdomar och kvinnor, som bidrar till investeringar inom socialt viktiga sektorer såsom vatten, hälsa och utbildning och som trappar upp stödet för entreprenörskap och den privata sektorn.

Klimatåtgärder

43.  Europaparlamentet noterar att EIB 2015, efter ett offentligt samråd, offentliggjorde en formell klimatåtgärdsstrategi avsedd att bidra till genomförandet av Parisavtalet, både på medlemsstatsnivå och på internationell nivå. Parlamentet påminner om behovet av att genomföra EIB:s klimatstrategi från 2015, och begär konkret rapportering om genomförandet av de åtgärder som ingår i strategin.

44.  Europaparlamentet uppmanar EIB att öka sina insatser i kampen mot klimatförändringarna, som hade en koppling till 27 % av de godkända projekten 2015 och stod för en total investering på 20,6 miljarder EUR – vilket är det högsta årliga belopp som EIB hittills investerat i klimatförändringar – samtidigt som nästan 50 % av de projekt som godkändes av EIB förra året inriktades på klimat och miljö. Parlamentet framhåller återigen vikten av att röra sig bort från fossila bränslen och mot förnybara energikällor samt förbättra energieffektiviteten, i enlighet med Europeiska unionens åtagande i mars 2015 om att minska sina koldioxidutsläpp med minst 40 % senast 2030. Parlamentet betonar viken av ekonomiskt stöd till inhemska energikällor för att övervinna Europas höga externa energiberoende och garantera försörjningstrygghet.

45.  Europaparlamentet uppmuntrar EIB att fortsätta att stödja hållbara, säkra, klimatvänliga och innovativa transportlösningar, och att fortsätta att främja tillgängligheten för passagerare med nedsatt rörlighet. Parlamentet betonar att det är prioriterat för unionen att säkra tillräcklig finansiering för projekt med europeiskt mervärde, inbegripet gränsöverskridande transportlänkar, och särskilt gränsöverskridande nedlagda eller nedmonterade regionala järnvägsanslutningar. Parlamentet betonar att den europeiska investeringspolitiken i högre grad måste fokusera på övergripande frågor, särskilt när det gäller framtida transportsätt och tjänster, vilket innebär att det samtidigt måste ske en enhetlig utveckling av alternativa nät för energi och telekommunikationer.

46.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att bekämpa klimatförändringen i enlighet med de mål som sattes upp av COP21 för transporter. Parlamentet betonar att finansiella medel bör göras tillgängliga för att åstadkomma en trafikomställning från vägtransporter till järnväg och vattenburna transporter och transporter på inre vattenvägar. Parlamentet insisterar också på att uppmärksamhet bör fästas vid investeringar i ren energi och moderna tjänster för transporter. Parlamentet föreslår därför en ökad kapacitet för de finansieringsverktyg som är specialiserade för detta syfte, såsom den europeiska resursen för rena transporter.

47.  Europaparlamentet betonar att utgångspunkten för investeringar bör vara att minimera externa kostnader, inbegripet de kostnader som orsakas av klimatförändringar, och att därmed minska utmaningarna för framtida offentliga budgetar.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EIB att stödja investeringar i hållbar rörlighet i städer, helst på grundval av planer för hållbar rörlighet i städer med egna kriterier för att minska trafikstockningar, klimatförändringar, luftföroreningar, buller och trafikolyckor.

49.  Europaparlamentet noterar att, i syfte att minska den börda som byggande och underhåll av infrastruktur innebär för skattebetalarna och de offentliga finanserna i allmänhet, bör transportinfrastrukturprojekt av typen offentlig-privata partnerskap generellt baseras på principen att användaren betalar.

50.  Europaparlamentet rekommenderar att lånetransaktionerna fokuseras på förnybara energiprojekt som är småskaliga, fristående och decentraliserade och som involverar medborgare och lokalsamhällen samt att principen om att energieffektivitet kommer först genomgående integreras i EIB:s policyer och bankverksamhet.

Mandat för utlåning till tredjeländer

51.  Europaparlamentet påminner om att EIB:s externa politik, och särskilt de regionala tekniska operativa riktlinjerna, bör stämma överens med målen för unionens yttre åtgärder enligt artikel 21 i EUF-fördraget och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

52.  Europaparlamentet insisterar på att alla EU:s finansieringsinstrument för yttre åtgärder ska göras samstämda och förenklas, inbegripet EIB:s motståndskraftsinitiativ, EU:s framtida externa investeringsplan och översynen av EIB:s externa mandat. Parlamentet förväntar sig i synnerhet att de uppdaterade regionala tekniska operativa riktlinjerna och varje motsvarande dokument som kopplar EU:s mål till EIB:s yttre åtgärder ska vara mer detaljerade än hittills.

53.  Europaparlamentet förväntar sig att budgetmyndighetens båda grenar, i samband med översynen av mandatet för extern utlåning, kommer att enas om en ambitiös nivå när det gäller anslaget till de östra grannländerna, med beaktande av att taket för de östra grannländerna kommer att ha uppnåtts i mitten av 2017 och EIB kanske inte kommer att kunna fortsätta sin utlåning i regionen under hela perioden för det externa utlåningsmandatet.

54.  Europaparlamentet betonar att EIB:s verksamhet bör bidra till uppfyllandet av 2030‑agendan och uppmanar i detta syfte EIB att förstärka sin kapacitet att utvärdera projekt i förhållande till hur de påverkar 2030-agendans mål, däribland på det sociala området och på jämställdhets-, miljö- och klimatområdet. Parlamentet välkomnar EIB:s pågående arbete för att utveckla en jämställdhetsstrategi, antagandet av EIB:s klimatstrategi för länder som omfattas av bankens externa utlåningsmandat i december 2015 och åtagandet att öka andelen klimatrelaterade projekt till 35 procent av investeringarna i utvecklingsländer senast 2020. Parlamentet betonar behovet av ingående samråd om projekten, däribland via tillämpningen av principen om fria och väl underbyggda förhandsgodkännanden från de berörda inhemska samhällena i samband med investeringar i landområden och naturresurser.

55.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s utvecklingsinsatser inom ramen för Cotonouavtalet och det externa utlåningsmandatet för 2014–2020 som tillhandahåller en EU-garanti för EIB:s externa utlåning på upp till 30 miljarder euro. Parlamentet framhäver vikten av att respektera EU:s skyldigheter enligt fördragen (bland annat artikel 21 i EU-fördraget och artikel 208 i EUF-fördraget), EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och principerna om utvecklingseffektivitet (inbegripet additionalitet, mottagarlandets egenansvar, anpassning till mottagarlandets utvecklingsstrategier och transparens i projekturvalet). Parlamentet betonar vidare revisionsrättens särskilda rapport nr 16/2014, i vilken kommissionen uppmanas att se till att beviljandet av EU‑bidrag grundar sig på en dokumenterad bedömning av bidragens mervärde när det gäller att uppnå EU:s mål för utvecklingspolitiken.

56.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EIB att förbättra förhands- och efterhandsbedömningen av vilka återverkningar dess projekt får utanför EU, i syfte att säkra att projekten genomförs framgångsrikt, genererar ett konkret mervärde och till fullo uppfyller målet om en hållbar tillväxt för alla.

57.  Europaparlamentet gläder sig över att transparensen och ansvarsskyldigheten stärkts till följd av EIB:s användning av ramen för resultatmätning (ReM). Parlamentet kräver att oberoende experter, efter slutförandet, på nytt utvärderar ett slumpmässigt urval av de nästan 400 projekt som har utvärderats med hjälp av ReM. Parlamentet begär att resultatet av denna efterhandsutvärdering ska överlämnas till Europaparlamentet.

58.  Europaparlamentet påminner om att EIB, när det gäller andra finansiella mellanhänder som utnyttjas (i synnerhet affärsbanker, men även mikrofinansinstitut och kooperativ), bör se till att lån som går genom mellanhänder omfattas av samma krav på transparens som andra typer av lån i syfte att säkerställa en hög grad av transparens.

59.  Europaparlamentet beklagar att EIB:s rapport om dess verksamhet utanför EU inte alls hänvisar till volym och antal lån för vilka betalningsskyldigheten inte fullgjorts. Parlamentet kräver att EIB lämnar en årlig översikt till Europaparlamentet över betalningsanstånd och förluster som uppstått inom ramen för dess finansiering av hållbar utveckling. Parlamentet begär att denna information delas upp efter typ av finansiering och region.

60.  Europaparlamentet efterlyser en politisk debatt som involverar parlamentet om EIB:s planerade samarbete med Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB). Parlamentet noterar med oro att AIIB:s styrstrukturer hittills inte krävt att aktieägare involveras på lämpligt sätt i projektfinansieringsbeslut, och att det i den offentliga projektdokumentationen saknas uppgifter om genomförandet av de miljöinsatser och sociala åtgärder som AIIB begär av sina utlånare. Parlamentet uppmanar EIB att skapa synergier och eventuellt dela resurser med andra regionala utvecklingsbanker, i syfte att säkerställa att deras verksamheter inte konkurrerar med varandra. Parlamentet anser att det är viktigt att EIB förespråkar en hög grad av transparens och sociala och miljömässiga resultatstandarder i sitt samarbete med andra utvecklingsbanker, och detta ska vara ett villkor för varje kapitalinsats. Parlamentet uppmanar EIB att se till att de företag som deltar i projekt som EIB medfinansierar respekterar principen om lika lön och transparenta löner, liksom principen om likabehandling av kvinnor och män, i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet. Parlamentet anser vidare att EIB i samband med beslut om vilka projekt som ska finansieras ska ta hänsyn till de ansökande företagens åtgärder avseende sitt sociala ansvar.

61.  Europaparlamentet ställer sig positivt till att Europeiska rådet gav sitt stöd till EIB:s initiativ att snabbt uppbåda ytterligare finansiering för att stödja hållbar tillväxt och social sammanhållning i det södra grannskapet och länderna på västra Balkan. Parlamentet påminner om att EIB:s facilitet för tekniskt bistånd är ett grundläggande komplement till en godkänd finansiering, i synnerhet i fattiga länder. Parlamentet uppmanar EIB att ta hänsyn till lokala förhållanden vid investeringar i tredjeländer. Parlamentet uppmanar EIB att förbättra transparensen när det gäller verkliga ägare och slutliga mottagare av medel, särskilt om finansieringen är beroende av private equity‑fonder. Parlamentet anser att valet av finansiella mellanhänder bör vara mer strikt.

62.  Europaparlamentet uppmanar EIB att ta hänsyn till lokala förhållanden vid investeringar i tredjeländer. Parlamentet påminner om att investeringar i tredjeländer inte bara får baseras på en vinstmaximerande strategi, utan även bör syfta till att skapa långsiktig hållbar ekonomisk tillväxt under den privata sektorns ledning och fattigdomsminskning genom jobbskapande och förbättrad tillgång till produktiva resurser. Parlamentet anser att valet av finansiella mellanhänder bör vara mer strikt i detta avseende.

63.  Europaparlamentet påpekar att EIB:s motståndskraftsinitiativ för det södra grannskapet och länderna på västra Balkan bör betraktas som ett komplement till kommissionens nya initiativ att inrätta en extern investeringsplan.

64.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att bankens deltagande i projektfinansieringen görs mer synlig för de olika projektaktörerna, i synnerhet utanför EU, eftersom det är av största vikt att säkra att lokalbefolkningen känner till sin rätt att överklaga och lämna in klagomål till avdelningen för klagomålshantering och till Europeiska ombudsmannen.

65.  Europaparlamentet uppmanar EIB att ingående fokusera på utvecklingsländer, i synnerhet de länder som är drabbade av konflikter och extrem fattigdom, och uppmanar med kraft EIB att aktivt fortsätta att främja en hållbar utveckling i utvecklingsländerna. Parlamentet uppmanar EIB att arbeta tillsammans med Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) för att finansiera långsiktiga investeringar till förmån för ekonomisk utveckling. Parlamentet gläder sig över att EU-bidrag i allt högre grad blandas med EIB-utlåning för att uppnå bättre projektresultat i utvecklingsländerna.

66.  Europaparlamentet noterar resultatet av kommissionens halvtidsöversyn av Europeiska investeringsbankens (EIB) mandat för extern utlåning. Parlamentet understryker att EIB är verksamt inom ramen för ett utvecklingsmandat och måste vägledas av principen om en konsekvent politik för utveckling. Kommissionen uppmanas med eftertryck att säkerställa att projekt som finansieras av EIB överensstämmer med EU:s politik och respekterar europeiska intressen, och parlamentet understryker att EIB i egenskap av EU:s finansiella arm måste bedriva sitt arbete i överensstämmelse med FN:s mål för hållbar utveckling.

67.  Europaparlamentet noterar det positiva faktum att den mängd medel som tilldelats efter halva tiden i vissa regioner utgör en hög procentandel av det regionala taket. Parlamentet ser detta som ett tecken på att det är både möjligt och önskvärt med en mer noggrann målinriktning av unionens prioriteringar för att förbättra insatserna för att uppnå de utrikespolitiska målen, till exempel när det gäller hanteringen av migrationskrisen.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en ram för årlig rapportering från EIB om verksamheten utanför EU med avseende på överensstämmelse med de allmänna principerna för unionens yttre åtgärder. Parlamentet stöder slutsatsen i halvtidsöversynen att EIB:s regionala tekniska operativa riktlinjer bör uppdateras i nära samarbete med Europeiska utrikestjänsten, för att på ett bättre sätt återspegla EIB:s överensstämmelse med unionens prioriteringar. Kommissionen uppmanas att använda denna uppdatering för att skapa grunden för EIB:s rapportering om efterlevnaden av artikel 21 i EU-fördraget. Parlamentet anser att det fakultativa ytterligare beloppet för EIB bör frigöras endast om framsteg görs med denna rapportering.

69.  Europaparlamentet uppmanar EIB att fästa större uppmärksamhet vid de effekter dess verksamhet får på mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter och att vidareutveckla sin policy för sociala standarder till en människorättspolicy på bankområdet. Parlamentet föreslår i detta syfte att riktmärken för mänskliga rättigheter inbegrips i EIB:s projektutvärderingar.

Flyktingkrisen och migrationen inom EU

70.  Europaparlamentet uppmanar EIB att fortsätta sina åtgärder för att bidra till hanteringen av migrant- och flyktingflödena genom att finansiera akuta stödprojekt i destinations- och transitländer och, om så är möjligt, ingå långsiktiga åtaganden för projekt som syftar till att skapa arbetstillfällen och främja tillväxt i ursprungsländerna.

71.  Europaparlamentet uppmanar EIB att fortsätta sin utlåning till förmån för projekt relaterade till subventionerat boende för att hantera det stora antalet flyktingar i EU:s medlemsstater, särskilt i Grekland och Italien.

72.  Europaparlamentet betonar behovet av att EIB säkrar en högre nivå av transparens och ansvarsskyldighet. Parlamentet understryker att EIB varje år förelägger Europaparlamentet tre olika rapporter över sina verksamheter, och att EIB:s ordförande och personal regelbundet deltar i utfrågningar på Europaparlamentets och dess olika utskott begäran. Parlamentet anser att det emellertid fortfarande finns utrymme för förbättringar när det gäller ökad parlamentarisk kontroll över EIB:s verksamhet. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang ingåendet av ett interinstitutionellt avtal mellan EIB och parlamentet om utbyte av information, inbegripet möjligheten för ledamöter av Europaparlamentet att ställa skriftliga frågor till EIB:s ordförande.

73.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s engagemang för att bekämpa påtvingad migration och agera i de länder som drabbats särskilt allvarligt av migrationskrisen, i synnerhet genom en förstärkning av de humanitära insatserna och genom stöd till ekonomisk tillväxt, anläggning av infrastruktur och skapande av sysselsättning. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang EIB:s initiativ om krishantering och motståndskraft, vilket syftar till att öka stödbeloppet för länderna i Europas södra grannskap och Balkanländerna med sex miljarder euro. Parlamentet vill se att detta initiativ leder till en verklig additionalitet för EIB:s nuvarande verksamhet i regionen.

74.  Europaparlamentet uppmanar EIB att snabbt genomföra paketet för kapacitetsuppbyggnad på migrationsområdet för AVS-länderna, och betonar att de finansierade projekten i första hand måste inriktas på förebyggande av påtvingad migration i området söder om Sahara.

75.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att inrätta en europeisk extern investeringsplan som syftar till att ta itu med de underliggande orsakerna till migration genom att bidra till uppnåendet av målen om hållbar utveckling. Parlamentet hoppas i detta hänseende att EIB ska spela en betydande roll, särskilt genom att erbjuda finansiering till mottagare i den privata sektorn.

76.  Europaparlamentet uppmanar EIB att införa stränga kriterier för intressekonflikter, bedrägeri och korruption i syfte att skydda allmänintresset.

77.  Europaparlamentet uppmanar EIB att förbättra deltagandet för nationella regeringar samt regionala och lokala myndigheter. Parlamentet uppmanar EIB att underlätta utbyte av bästa praxis och öka involveringen av EIB:s nationella kontor.

o
o   o

78.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, EIB och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.
(2) Antagna texter, P8_TA(2016)0200.
(3) Antagna texter, P8_TA(2016)0363

Rättsligt meddelande