Index 
Antagna texter
Onsdagen den 15 februari 2017 - StrasbourgSlutlig utgåva
Övergripande avtal om ekonomi och handel mellan EU och Kanada ***
 Strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och Kanada ***
 Ramavtal om partnerskap och samarbete mellan EU och Mongoliet ***
 Ramavtal om partnerskap och samarbete mellan EU och Mongoliet (resolution)
 Överenskommelse om handel med civila flygplan (bilaga om produkttäckning) ***
 Kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar ***I
 Rapport för 2016 om Albanien
 Rapport för 2016 om Bosnien och Hercegovina
 Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2017
 Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2017
 Styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2017
 Bankunionen – årsrapport 2016
 Biologiska bekämpningsmedel med låg risk

Övergripande avtal om ekonomi och handel mellan EU och Kanada ***
PDF 234kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 februari 2017 om utkastet till rådets beslut om ingående av det övergripande avtalet om ekonomi och handel (Ceta) mellan Kanada, å ena sidan, och Europeiska unionen och dess medlemsstater, å andra sidan (10975/2016 – C8-0438/2016 – 2016/0205(NLE))
P8_TA(2017)0030A8-0009/2017

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (10975/2016),

–  med beaktande av utkastet till det övergripande avtalet om ekonomi och handel (Ceta) mellan Kanada, å ena sidan, och Europeiska unionen och dess medlemsstater, å andra sidan (10973/2016),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 43.2, 91, 100.2, 153.2, 192.1, 207.4 första stycket, 218.6 andra stycket a v och 218.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0438/2016),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet(A8-0009/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Kanada.


Strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och Kanada ***
PDF 232kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 februari 2017 om utkastet till rådets beslut om ingående på unionens vägnar av det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada, å andra sidan (14765/2016 – C8-0508/2016 – 2016/0373(NLE))
P8_TA(2017)0031A8-0028/2017

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (14765/2016),

–  med beaktande av utkastet till det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Kanada, å andra sidan (5368/2016),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 31.1 och 37 i fördraget om Europeiska unionen samt artikel 212.1 och 218.6 andra stycket a och 218.8 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0508/2016),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för utrikesfrågor (A8-0028/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Kanada.


Ramavtal om partnerskap och samarbete mellan EU och Mongoliet ***
PDF 234kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 februari 2017 om utkastet till rådets beslut om ingående av ramavtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Mongoliet, å andra sidan (08919/2016 – C8-0218/2016 – 2015/0114(NLE))
P8_TA(2017)0032A8-0382/2016

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (08919/2016),

–  med beaktande av utkastet till ramavtal om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Mongoliet, å andra sidan (07902/1/2011),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 207 och 209 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0218/2016),

–  med beaktande av sin resolution som inte avser lagstiftning av den 15 februari 2017(1) om utkastet till beslut,

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för utrikesfrågor (A8-0382/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Mongoliet.

(1) Antagna texter, P8_TA(2017)0033.


Ramavtal om partnerskap och samarbete mellan EU och Mongoliet (resolution)
PDF 293kWORD 55k
Europaparlamentets resolution som inte avser lagstiftning av den 15 februari 2017 om utkastet till rådets beslut om ingående av ramavtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Mongoliet, å andra sidan (08919/2016 – C8-0218/2016 – 2015/0114(NLE)2016/2231(INI))
P8_TA(2017)0033A8-0383/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådet beslut (08919/2016),

–  med beaktande av förslaget till ramavtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Mongoliet, å andra sidan (07902/1/2011),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 207 och 209 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0218/2016),

–  med beaktande av undertecknandet av ramavtalet om partnerskap och samarbete (nedan kallat partnerskaps- och samarbetsavtalet) den 30 april 2013 i Ulaanbaatar, inför vice ordföranden för Europeiska kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Catherine Ashton,

–  med beaktande av avtalet om handel och ekonomiskt samarbete mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Mongoliet, vilket trädde i kraft den 1 mars 1993,

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 15 november 2005 om förslaget till rådets beslut om ändring av avtalet om upprättande av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) så att banken kan finansiera insatser i Mongoliet(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 april 2016 om genomförande och översyn av EU-strategin för Centralasien(2),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 16 december 2015(3) och den 14 mars 2013(4) om förbindelserna mellan EU och Kina, särskilt skäl Y i den senare resolutionen,

–  med beaktande av sin resolution av den 10 juni 2015 om läget avseende förbindelserna mellan EU och Ryssland(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2012 om parlamentets ståndpunkt om det nittonde mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter(6), i synnerhet punkt 30,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2013 om rekommendationerna från konferensen om utvärdering av icke-spridningsfördraget avseende upprättande av en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern, särskilt skäl F(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 oktober 2016 om nukleärt säkerhetsskydd och icke-spridning(8),

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 15 februari 2017 om utkastet till beslut(9),

–  med beaktande av inkluderandet av Mongoliet i EU:s särskilda stimulansordning för hållbar utveckling och gott styre inom ramen för det allmänna preferenssystemet (GSP+),

–  med beaktande av det långvariga samarbetet mellan Europaparlamentets delegationer och Stora Chural (det mongoliska parlamentet), och i synnerhet av det gemensamma uttalandet vid det tionde interparlamentariska sammanträdet den 17 februari 2015 i Ulaanbaatar,

–  med beaktande av att Mongoliet var ordförande och värd för det elfte Asem-toppmötet, som hölls i Ulaanbaatar den 15–16 juli 2016, och det nionde mötet i det parlamentariska partnerskapet Asien–Europa (Asep), som hölls i Ulaanbaatar den 21–22 april 2016, och av de respektive förklaringar som antogs vid båda mötena,

–  med beaktande av Mongoliets aktiva roll inom OSSE:s parlamentariska församling, däribland värdskapet för dess höstsammanträde den 15–18 september 2015 i Ulaanbaatar,

–  med beaktande av valet av Mongoliet till FN:s råd för mänskliga rättigheter för perioden 2016–2018 och av landets uttalade strävan efter att bli medlem av FN:s säkerhetsråd 2022,

–  med beaktande av det mongoliska ordförandeskapet för Demokratiernas gemenskap 2012–2013 och för koalitionen Freedom Online 2015,

–  med beaktande av de preliminära iakttagelserna och slutsatserna från det internationella valobservatörsuppdraget till parlamentsvalet den 29 juni 2016 i Mongoliet, som involverade OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (OSSE/ODIHR) och Europaparlamentet,

–  med beaktande av anförandet av Mongoliets president, Tsakhiagiin Elbegdorj, vid Europaparlamentets plenarsammanträde den 9 juni 2015,

–  med beaktande av de olika högnivåsammanträdena och högnivåbesöken, däribland kommissionens ordförande José Barrosos besök i Mongoliet i november 2013,

–  med beaktande av Mongoliets ”tredje grannen”-utrikespolitik, som omfattar förbindelser med EU, USA, Japan, Sydkorea, Indien, Iran, de centralasiatiska länderna och andra,

–  med beaktande av Mongoliets strategiska partnerskap med Ryssland och Kina,

–  med beaktande av Mongoliets observatörsstatus i Shanghai Cooperation Organisation (SCO),

–  med beaktande av de regelbundna trepartssammanträdena på hög nivå mellan Mongoliet, Ryssland och Kina samt mellan Mongoliet, Japan och USA,

–  med beaktande av initiativen att integrera olika ekonomiska projekt i regionen, däribland Kinas ”Sidenvägens ekonomiska bälte”, Rysslands utveckling av det transeurasiska bältet samt Mongoliets ”Prärievägen”,

–  med beaktande av Mongoliets enskilda partnerskaps- och samarbetsprogram med Nato som avtalades 2012,

–  med beaktande av Mongoliets förklaring från september 2015 om landets avsikt att sträva efter permanent neutralitetsstatus,

–  med beaktande av att Mongoliet självt har förklarat sig vara kärnvapenfritt, vilket erkändes av FN i september 2012,

–  med beaktande av Mongoliets fond för internationellt samarbete, som syftar till utbyte av erfarenheter med andra länder som genomgår demokratisk omvandling, såsom Myanmar/Burma, Kirgizistan och Afghanistan,

–  med beaktande av de förtroendeskapande åtgärderna, däribland Ulaanbaatardialogen om säkerhet i Nordostasien, vilken inbegriper Nordkorea, liksom Asienforumet,

–  med beaktande av de avslutande iakttagelserna av FN:s kommitté mot tortyr om den andra återkommande rapporten om Mongoliet, som antogs i augusti 2016,

–  med beaktande av artikel 99.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0383/2016), och av följande skäl:

A.  Mongoliet kan tjäna som en demokratisk förebild inte bara för regionens övriga framväxande demokratier, utan också för de mer auktoritärt inriktade regimerna.

B.  Europeiska gemenskaperna upprättade diplomatiska förbindelser med Mongoliet den 1 augusti 1989.

C.  EU och Mongoliet har vänskapliga förbindelser som bygger på politiska, samhälleliga, ekonomiska, kulturella och historiska band.

D.  EU och Mongoliet delar i många fall ståndpunkt om flertalet större internationella utmaningar, och Mongoliet spelar en konstruktiv roll i de internationella förbindelserna, särskilt i multilaterala organisationer.

E.  EU:s förbindelser med Mongoliet är huvudsakligen inriktade på projekt för utvecklingssamarbete som syftar till att göra det möjligt för landet att styra den pågående snabba omvandlingen i riktning mot en socialt inkluderande och ekonomiskt hållbar utveckling av samhället.

F.  Mongoliet är intresserat av att utveckla förbindelserna med EU vidare och att utvidga det befintliga samarbetet till fler områden än utvecklingssamarbete. Partnerskaps- och samarbetsavtalet understryker den ökande betydelsen av förbindelserna mellan EU och Mongoliet, som bygger på gemensamma principer såsom jämlikhet, ömsesidig nytta, demokrati, rättsstatlighet och mänskliga rättigheter, och gör det formellt möjligt för båda sidor att utveckla nya samarbetsområden inom inte bara näringsliv, handel, utveckling, jordbruk, miljö, energi och modernisering av staten, utan också utbildning, kultur och turism.

G.  Det är fortfarande EU:s delegation i Peking som har ansvaret för utvecklingen av EU:s förbindelser med Mongoliet. För närvarande har Bulgarien, Frankrike, Förenade kungariket, Italien, Tjeckien, Tyskland och Ungern egna ambassader i Ulaanbaatar.

Allmänna bestämmelser

1.  Europaparlamentet uppskattar de vänskapliga och konstruktiva förbindelserna mellan EU och Mongoliet.

2.  Europaparlamentet noterar Mongoliets särskilda geografiska läge mellan Kina, Ryssland och länderna i Centralasien och Nordostasien med deras stora potential för den globala ekonomin, landets betydelse för stabiliteten i regionen, dess etablerade demokratiska trovärdighet – tämligen exceptionell för regionen – samt den konstruktiva roll som landet spelar genom att bidra till och underlätta fredliga lösningar på konflikter och konfrontation i regionen och genom att främja regional ekonomisk integration.

3.  Europaparlamentet erkänner att den demokratiska omvandlingen som inleddes på 1990-talet fortsätter på ett konsekvent sätt. Parlamentet erkänner de påtagliga framsteg som gjorts i fråga om socioekonomiska reformer. Parlamentet noterar dock de utmaningar som finns inom områdena hållbar utveckling och ekonomi, finans, god samhällsstyrning, korruptionsbekämpning, social trygghet och miljöskydd samt politisk polarisering, och som förvärras av ett alltmer prövande internationellt klimat.

Institutionella ramar och diplomatisk representation

4.  Europaparlamentet välkomnar de fördjupade och utvidgade förbindelserna mellan EU och Mongoliet såsom de kommer till uttryck i ramavtalet om partnerskap och samarbete (partnerskaps- och samarbetsavtalet), vilket omfattar områden som politisk dialog och mänskliga rättigheter, handel och utvecklingsbistånd, liksom samarbete på områdena jordbruk och landsbygdsutveckling, energi, klimatförändringar, forskning och innovation samt utbildning och kultur, som är mycket viktiga för en ekonomisk diversifiering och en lösning av de aktuella ekonomiska problemen, liksom för den långsiktiga omvandlingen av ett ursprungligen nomadiskt samhälle.

5.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en gemensam kommitté som i enlighet med artikel 56 i partnerskaps- och samarbetsavtalet ska ansvara för genomförandet av detta, och uppmuntrar den att regelbundet rapportera till både Europaparlamentet och det mongoliska parlamentet.

6.  Europaparlamentet uppmanar kraftfullt de tre medlemsstater som ännu inte gjort det att skyndsamt slutföra sina nationella ratificeringsförfaranden i syfte att göra det möjligt att ingå partnerskaps- och samarbetsavtalet och låta det träda i kraft, något som borde ha skett för länge sedan.

7.  Europaparlamentet understryker behovet att ytterligare stärka den parlamentariska dimensionen av förbindelserna mellan EU och Mongoliet. Parlamentet beklagar att det i partnerskaps- och samarbetsavtalet inte finns artiklar som skulle inrätta en parlamentarisk samarbetskommitté inom ramen för avtalet som skulle utföra en demokratisk granskning av genomförandet av avtalet och stärka den politiska dialogen mellan de båda parlamenten. Parlamentet uppmuntrar därför till förhandlingar om ett nytt protokoll för att avhjälpa situationen så snart som möjligt, i enlighet med artikel 57 i partnerskaps- och samarbetsavtalet om framtida samarbete, såsom Mongoliets parlament och Europaparlamentet tidigare krävt i det gemensamma uttalandet från det tionde interparlamentariska sammanträdet.

8.  Europaparlamentet är bekymrat över att de diplomatiska förbindelserna med Mongoliet fortfarande sköts från EU:s delegation i Kina. Parlamentet uppmanar eftertryckligen rådet och vice ordföranden/den höga representanten att göra EU:s sambandskontor i Ulaanbaatar till en fullvärdig EU-delegation, en åtgärd som är av yttersta vikt för att underlätta politisk dialog och samarbete kring mänskliga rättigheter och demokrati, öka kapaciteten att genomföra och utöva tillsyn över EU:s biståndsprojekt samt främja handel med varor och tjänster och utbyten mellan människor och kulturella utbyten.

Demokrati, rättsstatlighet, god samhällsstyrning och mänskliga rättigheter

9.  Europaparlamentet välkomnar Mongoliets insatser för att befästa demokratiska framsteg och rättsstaten, inbegripet flerpartival, fler oberoende medier och ett dynamiskt civilt samhälle. Ur denna synvinkel välkomnar parlamentet Mongoliets deltagande i Demokratiernas gemenskap.

10.  Europaparlamentet understryker att respekten för mediefrihet och yttrandefrihet är väsentlig för att demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna ytterligare ska befästas i Mongoliet. Parlamentet uppmuntrar myndigheterna i Mongoliet att ta upp frågor med anknytning till rapporterna om politiskt motiverad inblandning i mediernas arbete och att avhålla sig från att missgynna och begränsa regeringskritiska medier offline och online. Parlamentet uppmanar Mongoliets parlament att uttryckligen kodifiera dessa grundläggande rättigheter och genomföra dem under noggrann granskning.

11.  Europaparlamentet är övertygat om att Mongoliets demokratiska omvandling skulle kunna få en positiv spridningseffekt i regionen, där komplexa omvandlingsprocesser äger rum, och att Mongoliet i detta avseende skulle kunna bidra konstruktivt till stabiliteten och det allmänna välbefinnandet i regionen. Parlamentet uppmanar EU att ta hänsyn till detta vid programplaneringen av det regionala samarbetet, särskilt med länderna i den centralasiatiska regionen, liksom den större regionen.

12.  Europaparlamentet lovordar den allmänna respekten för valreglerna vid det senaste valet. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Mongoliet att följa upp de rekommendationer som OSSE/ODIHR utfärdat med anledning av parlamentsvalet den 29 juni 2016, däribland om stabilisering av vallagen, restriktioner för valkampanjer, mediernas oberoende samt opartisk och heltäckande information till väljarna.

13.  Europaparlamentet uttrycker intresse för att sända ett valobservatörsuppdrag till det presidentval som ska hållas i mitten av 2017.

14.  Europaparlamentet uppmanar Mongoliet att ta sig an de kvarstående utmaningar som gäller respekten för rättsväsendets oberoende.

15.  Europaparlamentet välkomnar det lagstiftningsarbete som nyligen inletts för att stärka den rättsliga grunden för kampen mot den genomgripande korruptionen, som för med sig en verklig och stor risk att undergräva den sociala sammanhållningen i landet, liksom insatserna för att åtgärda människorättsliga och sociala konflikter. Parlamentet uppmanar Mongoliet att anta omfattande reformer och att genomföra dem i tid. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till sina egna erfarenheter, som innebär att personer som dömts för korruption konsekvent måste hållas ansvariga. Parlamentet rekommenderar landet att stärka sitt samarbete med EU, OSSE och FN kring korruptionshantering. Parlamentet är övertygat om att en aktiv medverkan för att genomföra internationella rekommendationer om företagens sociala ansvar i den ekonomiska produktiva sektorn i landet och i Mongoliets offentliga liv och förvaltning skulle kunna spela en positiv och viktig roll för detta arbete.

16.  Europaparlamentet erkänner landets åtaganden och rättsliga ramar för att bekämpa människohandel, men är fortsatt oroat över den konkreta situationen, och uppmanar eftertryckligen Mongoliet att fullt ut genomföra lagen mot människohandel från 2012 och de tillhörande nationella planerna.

17.  Europaparlamentet uttrycker tillfredsställelse över att ett avtal mellan EU och Mongoliet i princip har nåtts och att förberedelserna pågår för att inleda en regelbunden människorättsdialog mellan EU och Mongoliet under 2017.

18.  Europaparlamentet gläds åt att det mongoliska parlamentet i december 2015, efter att ha ratificerat det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, antog en reviderad strafflag som, bland andra viktiga rättsliga reformer såsom förbudet mot tortyr, innebär att dödsstraffet avskaffas för alla brott. Parlamentet noterar att det nyvalda parlamentet skjutit upp genomförandet av den reviderade strafflagen, och uppmuntrar myndigheterna i Mongoliet att utan fortsatt dröjsmål genomföra denna viktiga reform.

19.  Europaparlamentet noterar Mongoliets framsteg med att förbättra sina rättsliga ramar i linje med internationella skyldigheter på människorättsområdet, de institutionella reformerna, inbegripet den oberoende nationella människorättskommissionen, insatserna för kapacitetsuppbyggnad och ökad medvetenhet om mänskliga rättigheter samt det fortsatta åtagandet att ta itu med återstående utmaningar som rör skyddet och främjandet av universella människorättsnormer, såsom de som framhölls vid FN:s andra allmänna återkommande utvärdering 2015, däribland att förhindra tortyr och utreda alla anklagelser om tortyr och att skydda kvinnors och barns rättigheter, liksom fångars rättigheter.

20.  Europaparlamentet uttrycker oro över rapporterna om fall av gripanden utan laga häktningsorder och över tortyren och straffriheten i de mongoliska fängelserna. Parlamentet sluter upp bakom uppmaningen från FN:s råd för mänskliga rättigheter om att alla frihetsberövade personer i praktiken måste garanteras alla grundläggande rättsliga skyddsåtgärder i enlighet med internationella normer. Parlamentet uppmanar Mongoliet att levat upp till sitt åtagande om att inrätta en oberoende mekanism som ska utreda anklagelser om tortyr och misshandel snabbt och effektivt.

21.  Europaparlamentet berömmer det EU-stödda projektet till stöd för hbti-personers rättigheter i Mongoliet. Parlamentet oroar sig dock över den fortsatta diskrimineringen av och trakasserierna mot hbti-personer.

22.  Europaparlamentet rekommenderar Mongoliet att, i enlighet med den redan ratificerade konventionen om barnets rättigheter, i lag förbjuda kroppsaga, inte bara inom utbildningsinrättningar utan helt och hållet, och att vidta specifika och riktade åtgärder mot våldet mot barn, den ekonomiska exploateringen av barn och antalet olyckor där barn mister livet eller skadas svårt, eftersom inget av detta minskar. Parlamentet uppmanar alla berörda EU-institutioner att hjälpa till med detta.

23.  Europaparlamentet rekommenderar en förbättring av situationen när det gäller hälsa och säkerhet genom ett genomförande av ILO:s konvention C176, liksom de andra ILO-konventionerna om hälsa och säkerhet som ännu inte har ratificerats.

24.  Europaparlamentet stöder Mongoliet fortsatta och uppriktiga ansträngningar för att gradvis utrota alla former av barnarbete och garantera barnets rättigheter.

25.  Europaparlamentet välkomnar Mongoliets rättsliga ram för att förverkliga lika rättigheter för kvinnor och män, vilken antogs 2011, och det gradvisa avskaffandet av diskriminering mot kvinnor.

Hållbar utveckling

26.  Europaparlamentet välkomnar de betydande framsteg som Mongoliet gjort sedan 1990-talet inom ekonomisk utveckling och fattigdomsminskning i överensstämmelse med millennieutvecklingsmålen. Parlamentet stöder Mongoliet i dess strävan att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling i enlighet med principerna om biståndseffektivitet och transparens.

27.  Europaparlamentet konstaterar att fördjupad regional ekonomisk integration kommer att öppna upp möjligheter för Mongoliet i form av en framtid med ökat välstånd och ekonomiska framgångar. Parlamentet noterar att Mongoliet samtidigt söker ekonomiska allianser och partner som skulle göra det möjligt för landet att till fullo utnyttja sin potential till samarbete och samtidigt respektera sina legitima nationella politiska och ekonomiska intressen, det långvariga engagemanget för flerriktad diplomati, traditionell identitet och livsstil och det mongoliska samhällets demokratiska grundvalar.

28.  Europaparlamentet är dock oroat över att fattigdomen i vissa områden håller på att bli inrotad och att det rapporterade ekonomiska uppsvinget 2010–2012 inte bidrog tillräckligt till fattigdomsminskning i landet.

29.  Europaparlamentet uppmuntrar Mongoliets ansträngningar för att uppnå en uthållig ekonomisk tillväxt. Parlamentet uttrycker sin oro över den kraftiga inbromsningen för BNP-tillväxten, som 2011 låg på rekordnivåer (17,3 procent), men 2015 enbart var 2,3 procent och för 2016 prognostiseras till 1,3 procent. Parlamentet är oroat över att budgetunderskott, som har stigit till 20 procent av BNP, kan få en negativ inverkan på fattigdomslindring, liksom på den sociala integrationen och sammanhållningen inom systemet för socialt skydd.

30.  Europaparlamentet ser positivt på att EU:s utvecklingsbistånd till landet för perioden 2014–2020 mer än fördubblats – och uppgår till 65 miljoner euro jämfört med 30 miljoner euro för perioden 2007–2013 – med fokus på förbättrad ekonomisk styrning och yrkesutbildning för bättre anställningsmöjligheter. Parlamentet uppmuntrar Mongoliets deltagande i regionala program som finansieras av EU. Parlamentet noterar det relativt lyckade genomförandet av EU-projekt och EU-program till stöd för Mongoliets utveckling och modernisering.

31.  Europaparlamentet betonar vikten av en kontinuerlig administrativ reform främst inriktad på att bygga upp en ytterst professionell förvaltning både på nationell och lokal nivå. Parlamentet uppmuntrar EU-institutionerna att hjälpa Mongoliet att få fram de resurser och den sakkunskap som behövs, så att landet står bättre rustat att möta de utmaningar som de komplexa ekonomiska och samhälleliga omvandlingsprocesserna för med sig och förmågan att tillgodogöra sig EU-medel i landet ökar.

32.  Europaparlamentet efterlyser större möjligheter till utbyte för studerande och akademiker inom programmen Erasmus+ och Marie Skłodowska-Curie och till direkta personkontakter, bland annat för konstnärer, mellan EU och Mongoliet. Parlamentet uppmanar EU att inkludera forskning och innovation bland sina områden för samarbete med Mongoliet.

33.  Europaparlamentet välkomnar Mongoliets snara deponering den 21 september 2016 av ratifikationsinstrumentet avseende Parisavtalet om klimatförändringar. Parlamentet är bekymrat över att de kombinerade effekterna av klimatförändringarna, en omfattande tillväxt av djurhållningen, en dramatisk ökning av migrationen från landsbygden till huvudstaden samt en massiv användning och en hastig exploatering av naturresurser som vatten och mark för officiell och inofficiell utvinning av koppar, kol och andra råvaror har lett till en drastisk försämring av miljösituationen i Mongoliet, en ökande risk för vattenkonflikter med grannländerna och en tilltagande förekomst av klimatfenomen som ”dzud”, som kännetecknas av cykler av långa torrperioder och stränga vintrar vilket resulterar i omfattande förluster av boskap, vilda djur och den biologiska mångfalden i allmänhet. Parlamentet uppmanar den mongoliska regeringen att intensifiera sina ansträngningar för att diversifiera landets ekonomi, och uppmanar EU att stödja denna process med särskild verksamhet samt förebyggande åtgärder och andra åtgärder, till exempel inom ramen för en närmare samordning av båda parters miljöpolitik. Parlamentet uppmanar myndigheterna och parlamentet i Mongoliet, liksom alla EU:s medlemsstater, att samarbeta och bidra till en avsevärd förstärkning av den internationella klimatordningen inom ramen för utfästelserna vid COP22 i Marrakech.

34.  Europaparlamentet välkomnar Mongoliets ratificering och iakttagande av alla relevanta GSP+-konventioner om miljöskydd och klimatförändringar. Mongoliet uppmanas emellertid kraftfullt att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt FN:s konventioner om miljöskydd och klimatförändringar (CITES, Baselkonventionen och Stockholmskonventionen) och att genomdriva landets miljörättsliga ramar.

35.  Europaparlamentet påpekar att utvinningsindustrin i Mongoliet under 2014 svarade för 17 procent av BNP och 89 procent av landets totala export. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang Mongoliets aktiva deltagande i utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet (EITI), som syftar till att göra denna sektor mer ansvarstagande och transparent.

36.  Europaparlamentet understryker att koppar- och guldgruvan Oyu Tolgoi är det största enskilda gruvprojektet, och att gruvan från 2020 väntas svara för en tredjedel av Mongoliets BNP, och att Tavan Tolgoi är världens största ännu inte utvecklade kolgruva. Parlamentet välkomnar de offentliga debatter som hållits om gruvdriftens miljökonsekvenser och allmänhetens deltagande i resurshanteringen på det lokala planet.

37.  Europaparlamentet uppmuntrar Mongoliet att, till nytta för sina egna invånare, utveckla exploateringen av sina naturresurser, i synnerhet sällsynta mineraler, eftersom dessa blir alltmer värdefulla för den digitala industrin. Parlamentet framhåller den understödjande roll som EU skulle kunna spela genom att bevilja tekniskt och finansiellt stöd till sådan mineralutvinning i oberoende regi.

38.  Europaparlamentet anser att investeringar i framtida teknik och digitalisering kan bidra till att överbrygga klyftan i fråga om utveckling mellan olika regioner i Mongoliet och diversifiera ekonomin. Parlamentet uppmuntrar EU och medlemsstaterna att intensifiera samarbetet på området för digitalisering och ny teknik.

39.  Europaparlamentet inser de betydande utmaningarna i kampen mot narkotikahandeln. Parlamentet rekommenderar EU att bistå genom att stärka de offentliga institutionerna och resurserna för att ta itu med dessa frågor.

Handel och ekonomiska förbindelser

40.  Europaparlamentet konstaterar att EU har blivit Mongoliets tredje största handelspartner och att mongoliska varor redan kommer in på EU:s marknad praktiskt taget tullfritt inom ramen för det nuvarande allmänna preferenssystemet.

41.  Europaparlamentet välkomnar inkluderandet av Mongoliet i GSP+-systemet.

42.  Europaparlamentet konstaterar att de europeiska investeringarna i Mongoliet hittills har förblivit begränsade på grund av det osäkra företagsklimatet och bristen på information.

43.  Europaparlamentet uppmuntrar EU och Mongoliet att intensifiera sina handels- och investeringsförbindelser, inbegripet främjande genom informations- och medvetandehöjande åtgärder, i enlighet med de rättsliga bestämmelserna i partnerskaps- och samarbetsavtalet. Parlamentet betonar att en sådan intensifiering bör överensstämma med och fullständigt respektera de skyldigheter som följer av internationella konventioner om arbetsnormer, god samhällsstyrning, mänskliga rättigheter och miljönormer.

44.  Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kraftfullt till vidareutveckling av de verksamheter som bedrivs av Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) i Mongoliet.

45.  Europaparlamentet understryker vikten av ett stabilt företagsklimat och rättsligt klimat för ökade investeringar från EU.

46.  Europaparlamentet noterar de minskade utländska direktinvesteringarna i gruvsektorn, som dominerar ekonomin, vilket förblir en stor splittrande faktor.

47.  Europaparlamentet uppmanar kraftfullt Mongoliet att med hjälp av utländska investeringar och en mer transparent rättslig miljö diversifiera sin ekonomi i syfte att bidra till att undvika sårbarhet för volatila mineralmarknader. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den nya lagstiftningen om utländska direktinvesteringar.

48.  Europaparlamentet uppmuntrar ytterligare integration av Mongoliet i den globala och regionala ekonomin inom ramverk som Prärievägen, Sidenvägen/”Ett bälte, en väg” eller det transeurasiska bältet, i enlighet med landets strategiska intressen och prioriteringar. Parlamentet uppmanar EU att överväga att delta i infrastruktur- och investeringsprogram i regionen, även inom gruvsektorn.

Utmaningar och samarbete regionalt och globalt

49.  Europaparlamentet erkänner den nyckelroll som Mongoliet kan spela mellan de dynamiska ekonomierna i Kina, Ryssland, Sydkorea och Japan och de centralasiatiska länderna, och samtidigt som en mellanhand mellan Europa och den östasiatiska regionen.

50.  Europaparlamentet framhåller Mongoliets utrikespolitiska koncept ”den tredje grannen”, som omfattar förbindelser med EU, balanserat med konstruktiva och intensiva förbindelser med dess inflytelserika strategiska partner och direkta grannar Ryssland och Kina.

51.  Europaparlamentet noterar Mongoliets vänskapliga, och även ekonomiskt konkurrenskraftiga, förbindelser med de andra länderna i regionen.

52.  Europaparlamentet noterar att Mongoliet på allvar utvärderar konsekvenserna av ett eventuellt medlemskap i Eurasiska ekonomiska unionen (EAEU). Parlamentet uttrycker oro över att ett sådant drag skulle kunna hindra ytterligare politiska förbindelser och handelsförbindelser med EU.

53.  Europaparlamentet gratulerar Mongoliet till dess lyckade ordförandeskap för de Asem- och Asep-sammanträden som hölls 2016 i Ulaanbaatar och till att den parlamentariska dimensionen befästs och partnerskapet mellan de bägge regionerna stärkts, utgående från allmänt vedertagna principer om jämlikhet, ömsesidig respekt och främjande och skydd av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Parlamentet välkomnar Mongoliets förslag om att inrätta ett Asem-centrum, där det också ska ingå en virtuell facilitet och en internetfacilitet.

54.  Europaparlamentet gläds åt att Mongoliet förklarat sig självt en kärnvapenfri zon, något som officiellt erkänts av FN. Parlamentet välkomnar framför allt den konstruktiva och aktiva roll som landet spelar i multilaterala forum med att främja samarbete för global kärnvapennedrustning, liksom genom att underteckna det humanitära åtagandet(10).

55.  Europaparlamentet välkomnar det ömsesidiga åtagandet att främja internationell fred och säkerhet, och välkomnar i detta sammanhang Mongoliets aktiva roll i internationella multilaterala mekanismer som FN och OSSE och landets bidrag till initiativ till stöd för fred och stabilitet i Nordostasien och bortom denna region, såsom Ulaanbaatardialogen om säkerhet i Nordostasien.

56.  Europaparlamentet noterar Mongoliets bidrag till FN:s fredsbevarande insatser runt om i världen och att landet ställt utbildningsanläggningar till förfogande för sådana uppdrag, och samtidigt alltmer strävat efter att FN ska få utökade politiska och diplomatiska möjligheter och utökat ansvar för att förhindra och lösa konflikter.

57.  Europaparlamentet välkomnar att Mongoliet tätt slutit upp bakom EU när landet förhandlat och röstat i FN och i andra multilaterala forum. Parlamentet understryker här vikten av artikel 8 om internationellt samarbete i partnerskaps- och samarbetsavtalet.

58.  Europaparlamentet erkänner den roll som Mongoliet spelar för att, såsom ny medlem av FN:s råd för mänskliga rättigheter under perioden 2016–2018, främja respekten för mänskliga rättigheter, och uppmanar EU att samarbeta nära med Mongoliet för att förbereda och genomföra människorättsrådets arbete.

59.  Europaparlamentet välkomnar Mongoliets ratificering av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, och uppmanar Mongoliet att ratificera Kampalaändringarna, som i god tid gav en definition av aggressionsbrott och ett förfarande för att sådana brott skulle falla under domstolens jurisdiktion.

60.  Europaparlamentet berömmer Mongoliet för dess arbete för demokrati, rättsstatlighet och mänskliga rättigheter i länder som är belägna i Mongoliets nära grannskap och eftersträvar demokratisk förändring. Parlamentet uppmanar EU att också låta Mongoliet medverka i regionala program för Centralasien med inriktning på en sådan utveckling och att söka samverkansvinster på ad hoc-basis i dessa program.

61.  Europaparlamentet berömmer Mongoliets roll för att sammanföra akademiker från Nord- och Sydkorea, Kina och Ryssland samt genom att stå värd för återföreningar av familjer som splittrats genom Koreahalvöns delning.

62.  Europaparlamentet stöder Mongoliets uttalade strävan att bli medlem av FN:s säkerhetsråd 2022.

o
o   o

63.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden/den höga representanten, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Mongoliets regering och Stora Chural (parlamentet).

(1) EUT C 280 E, 18.11.2006, s. 49.
(2) Antagna texter, P8_TA(2016)0121.
(3) Antagna texter, P8_TA(2015)0458.
(4) EUT C 36, 29.1.2016, s. 126.
(5) EUT C 407, 4.11.2016, s. 35.
(6) EUT C 249 E, 30.8.2013, s. 41.
(7) EUT C 440, 30.12.2015, s. 97.
(8) Antagna texter, P8_TA(2016)0424.
(9) Antagna texter, P8_TA(2017)0032.
(10) http://www.icanw.org/pledge/


Överenskommelse om handel med civila flygplan (bilaga om produkttäckning) ***
PDF 232kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 februari 2017 om förslaget till rådets beslut om slutandet, på Europeiska unionens vägnar, av protokollet (2015) om ändring av bilagan till överenskommelsen om handel med civila flygplan (11018/2016 – C8-0391/2016 – 2016/0202(NLE))
P8_TA(2017)0034A8-0007/2017

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (11018/2016),

–  Med beaktande av protokollet (2015) om ändring av bilagan till överenskommelsen om handel med civila flygplan (11019/2016),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 207.4 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0391/2016),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel (A8‑0007/2017),

1.  Europaparlamentet godkänner att protokollet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna.


Kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar ***I
PDF 750kWORD 131k
Europaparlamentets ändringar antagna den 15 februari 2017 av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar (COM(2015)0337 – C8-0190/2015 – 2015/0148(COD)) (1)
P8_TA(2017)0035A8-0003/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till direktiv
Skäl 1
1.  Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG15 fastställdes ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen i syfte att på ett kostnadseffektivt och ekonomiskt effektivt sätt minska utsläppen av dessa gaser.
(1)  Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG15 fastställdes ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen i syfte att på ett kostnadseffektivt och ekonomiskt effektivt sätt minska utsläppen av dessa gaser, liksom att hållbart förstärka unionens industri mot risken för koldioxid- och investeringsläckage.
__________________
__________________
15 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).
15 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).
Ändring 2
Förslag till direktiv
Skäl 2
(2)  Europeiska rådet gjorde i oktober 2014 ett åtagande att till 2030 minska de totala utsläppen av växthusgaser i EU med minst 40 % under 1990 års nivåer. Alla ekonomiska sektorer bör bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar och målet kommer att uppfyllas på det mest kostnadseffektiva sättet genom EU:s system för utsläppshandel (EU ETS) och medföra en minskning på 43 % jämfört med 2005 års nivåer till 2030. Detta bekräftades i unionens och dess medlemsstaters planerade, nationellt fastställda åtaganden om minskning av utsläppen, som lämnats till sekretariatet för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar den 6 mars 201516.
(2)  Europeiska rådet gjorde i oktober 2014 ett åtagande att till 2030 minska de totala utsläppen av växthusgaser i EU med minst 40 % under 1990 års nivåer. Alla ekonomiska sektorer bör bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar och målet är avsett att uppfyllas på det mest kostnadseffektiva sättet genom EU:s system för utsläppshandel (EU ETS) och medföra en minskning på 43 % jämfört med 2005 års nivåer till 2030. Detta bekräftades i unionens och dess medlemsstaters planerade, nationellt fastställda åtaganden om minskning av utsläppen, som lämnats till sekretariatet för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar den 6 mars 2015. Insatserna i utsläppsminskande syfte bör fördelas rättvist mellan de sektorer som omfattas av EU ETS.
__________________
16 http://www4.unfccc.int/submissions/indc/Submission%20Pages/submissions.aspx
Ändring 3
Förslag till direktiv
Skäl 2 a (nytt)
(2a)   För att de överenskomna åtagandena ska fullgöras, alltså att alla sektorer inom ekonomin ska bidra till uppnåendet av målet om att fram till 2030 minska unionens sammanlagda växthusgasutsläpp med minst 40 procent jämfört med nivåerna för 1990, måste EU ETS, fastän det är det viktigaste redskap unionen har för att kunna uppnå sina långsiktiga klimat- och energimål, kompletteras med likvärdiga ytterligare åtgärder som vidtas med hjälp av andra rättsakter och instrument och riktar sig mot växthusgasutsläpp från sektorer som inte omfattas av EU ETS.
Ändring 4
Förslag till direktiv
Skäl 2 b (nytt)
(2b)   Enligt det avtal som antogs i Paris vid den 21:a konferensen för parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) den 12 december 2015 (det så kallade Parisavtalet) måste länderna ta fram strategier för att uppnå mer än 180 planerade nationellt fastställda bidrag som täcker runt 98 procent av de globala växthusgasutsläppen. Syftet med Parisavtalet är att hålla ökningen av den globala genomsnittstemperaturen åtskilligt lägre än 2 °C jämfört med förindustriella nivåer och att fortsätta anstränga sig för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C jämfört med förindustriella nivåer. Många av dessa strategier förväntas innefatta koldioxidprissättning eller liknande åtgärder och därför bör det fastställas en översynsklausul i detta direktiv, för att kommissionen vid behov ska kunna föreslå striktare utsläppsminskningar efter den första inventeringen med stöd av Parisavtalet 2023, tillsammans med en anpassning av bestämmelserna om koldioxidläckage under en övergångsperiod så att de kommer att återspegla hur mekanismerna för koldioxidprissättning utvecklats utanför unionen och ytterligare politiska åtgärder och verktyg för att förbättra unionens och medlemsstaternas åtaganden i fråga om minskning av växthusgasutsläppen. Översynsklausulen bör också säkerställa att det inom sex månader efter den positiva dialogen inom UNFCCC under 2018 antas ett meddelande med en bedömning av om unionens klimatförändringslagstiftning är konsekvent med Parisavtalets mål.
Ändring 5
Förslag till direktiv
Skäl 2 c (nytt)
(2c)   I enlighet med Parisavtalet och det åtagande som medlagstiftarna uttryckt i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG1a och Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG1b, krävs det av alla ekonomiska sektorer att de bidrar till att minska koldioxidutsläppen. Därför pågår arbete för att begränsa de internationella havsutsläppen genom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), och detta arbete bör uppmuntras, så att IMO får en tydlig handlingsplan för klimatpolitiska åtgärder för att minska koldioxidutsläppen från sjöfarten på global nivå. Det har blivit mycket brådskande att anta tydliga mål för att minska internationella havsutsläpp genom IMO, och det är en förutsättning för att unionen inte ska gå vidare med att inkludera sjöfartssektorn i EU ETS. Om något sådant avtal emellertid inte uppnåtts före utgången av 2021 bör sjöfarten tas med i EU ETS och det bör inrättas en fond för fartygsoperatörernas bidrag och kollektiva efterlevnad när det gäller koldioxidutsläpp som redan omfattas av unionens system för övervakning, rapportering och verifiering, vilket införts genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/7571c (utsläpp i unionens hamnar och vid resor till eller från dessa hamnar). En del av intäkterna från auktionering av utsläppsrätter till sjöfartssektorn bör användas för att förbättra energieffektiviteten och stödja investeringar i innovativ teknik för att minska koldioxidutsläppen inom sjöfartssektorn, inbegripet närsjöfart och hamnar.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (EUT L 140, 5.6.2009, s. 63).
1b Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 136).
1c Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 av den 29 april 2015 om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG (EUT L 123, 19.5.2015, s. 55).
Ändring 143
Förslag till direktiv
Skäl 3
(3)  Europeiska rådet bekräftade att ett välfungerande, reviderat utsläppshandelssystem med ett instrument för stabilisering av marknaden kommer att vara det huvudsakliga europeiska instrumenten för att uppnå detta mål, med en årlig minskningssats på 2,2 % från och med 2021, gratis tilldelning som inte löper ut utan fortsätter med befintliga åtgärder efter 2020 för att förebygga risken för koldioxidläckage till följd av klimatpolitiken, så länge inga jämförbara ansträngningar görs i andra större ekonomier, och utan att den andel utsläppsrätter som ska auktioneras ut minskas. Den auktionerade andelen bör i lagstiftningen uttryckas som ett procenttal, för att ge ökad planeringssäkerhet när det gäller investeringsbeslut, öka insynen och göra det övergripande systemet enklare och mer lättförståeligt.
(3)  Ett välfungerande, reviderat utsläppshandelssystem med ett förbättrat instrument för stabilisering av marknaden kommer att vara de huvudsakliga europeiska instrumenten för att uppnå detta mål, med en årlig minskningssats på 2,2% från och med 2021, gratis tilldelning som inte löper ut utan fortsätter med åtgärder efter 2020 för att förebygga risken för koldioxidläckage till följd av klimatpolitiken, så länge inga jämförbara ansträngningar görs i andra större ekonomier. Den auktionerade andelen bör i lagstiftningen uttryckas som ett procenttal, som bör minska i takt med tillämpningen av en sektorsövergripande korrigeringsfaktor för att ge ökad planeringssäkerhet när det gäller investeringsbeslut, öka insynen, göra det övergripande systemet enklare och mer lättförståeligt och skydda de sektorer som är mest utsatta för koldioxidläckage till följd av en sektorsövergripande korrigeringsfaktor. Bestämmelserna bör hållas under uppsikt i enlighet med Parisavtalet, och vederbörligen anpassas om så krävs för att unionens klimatåtaganden enligt avtalet ska kunna fullgöras.
Ändring 7
Förslag till direktiv
Skäl 3 a (nytt)
(3a)   De minst utvecklade länderna är särskilt känsliga för klimatförändringarnas effekter, men deras växthusgasutsläpp är mycket små. Därför bör man särskilt prioritera de minst utvecklade ländernas behov genom att finansiera klimatåtgärder med intäkter från EU ETS, framför allt genom att låta UNFCCC:s gröna klimatfond finansiera anpassning till klimatförändringarnas effekter.
Ändring 8
Förslag till direktiv
Skäl 4
(4)  Det är en central prioritering för unionen att inrätta en motståndskraftig energiunion för att kunna erbjuda medborgarna säkra, hållbara, konkurrenskraftiga och överkomliga energipriser. För att nå detta mål krävs fortsatta ambitiösa klimatåtgärder, med utsläppshandelssystemet som en hörnsten i EU:s klimatpolitik, och framsteg även i fråga om andra aspekter av energiunionen17. Om man genomför de mål som fastställdes i ramen för 2030 bidrar man till ett meningsfullt koldioxidpris och fortsatta kostnadseffektiva minskningar av växthusgasutsläppen.
(4)  Det är en central prioritering för unionen att inrätta en motståndskraftig energiunion för att kunna erbjuda medborgarna och näringslivet en trygg försörjning av hållbar, konkurrenskraftig energi till ett överkomligt pris. För att nå detta mål krävs fortsatta ambitiösa klimatåtgärder, med utsläppshandelssystemet som en hörnsten i unionens klimatpolitik, och framsteg även i fråga om andra aspekter av energiunionen17. Samverkan mellan EU ETS och annan klimat- och energipolitik, som bedrivs i unionens eller nationell regi och påverkar efterfrågan på EU:s utsläppsrätter, behöver beaktas. Om man genomför de mål som fastställdes i ramen för 2030 och på ett lämpligt sätt tar itu med framstegen inom andra aspekter av energiunionen bidrar man till ett meningsfullt koldioxidpris och till fortsatta kostnadseffektiva minskningar av växthusgasutsläppen.
__________________
__________________
17 COM(2015)0080 om en ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik.
17 COM(2015)0080 om en ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik.
Ändring 9
Förslag till direktiv
Skäl 4 a (nytt)
(4a)   Ökade ambitioner på området energieffektivitet jämfört med det mål på 27 % som rådet antagit bör leda till fler gratis utsläppsrätter för industrier som löper risk för koldioxidläckage.
Ändring 10
Förslag till direktiv
Skäl 5
(5)  I artikel 191.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs att unionens politik ska bygga på principen att förorenaren ska betala, och på denna grund föreskrivs det i direktiv 2003/87/EG en stegvis övergång mot full auktionering. Strävan att undvika koldioxidläckage rättfärdigar ett uppskjutande av den fullständiga övergången, och riktad gratis tilldelning av utsläppsrätter till industrin är motiverad för att hantera en verklig risk för ökning av utsläppen av växthusgaser i tredjeländer där industrin inte omfattas av jämförbara koldioxidbegränsningar så länge jämförbara klimatpolitiska åtgärder inte vidtas inom andra stora ekonomier.
(5)  I artikel 191.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs att unionens politik ska bygga på principen att förorenaren ska betala, och på denna grund föreskrivs det i direktiv 2003/87/EG en stegvis övergång mot full auktionering. Strävan att undvika koldioxidläckage rättfärdigar ett tillfälligt uppskjutande av den fullständiga auktioneringen, och riktad gratis tilldelning av utsläppsrätter till industrin är ett motiverat undantag från principen om att förorenaren ska betala endast så länge som ingen övertilldelning sker, för att man ska kunna hantera en verklig risk för ökning av utsläppen av växthusgaser i tredjeländer där industrin inte omfattas av jämförbara koldioxidbegränsningar så länge jämförbara klimatpolitiska åtgärder inte vidtas inom andra stora ekonomier. Därför bör gratistilldelningen vara mera dynamisk, i enlighet med de tröskelvärden som föreskrivs i detta direktiv.
Ändring 11
Förslag till direktiv
Skäl 6
(6)  Utauktionering av utsläppsrätter förblir den allmänna regeln, med gratis tilldelning som undantag. Följaktligen bör den andel utsläppsrätter som ska auktioneras ut, som var 57 % under perioden 2013–2020, inte minskas, vilket också bekräftades av Europeiska rådet. Kommissionens konsekvensbedömning18 innehåller uppgifter om den auktionerade andelen, och det specificeras att denna andel på 57 % består av utsläppsrätter som auktioneras ut på medlemsstaternas vägnar, inklusive utsläppsrätter som reserverats för nya deltagare, men som inte tilldelats, utsläppsrätter för modernisering av elproduktionen i vissa medlemsstater, och utsläppsrätter som ska auktioneras ut vid en senare tidpunkt på grund av att de satts åt sidan i den reserv för marknadsstabilitet som upprättas genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/...19.
(6)  Utauktionering av utsläppsrätter förblir den allmänna regeln, med gratis tilldelning som undantag. Följaktligen bör den andel utsläppsrätter som ska auktioneras ut, som bör vara 57 % under perioden 2021–2030, minskas vid tillämpning av den sektorsövergripande korrigeringsfaktorn, för att skydda de sektorer som löper störst risk för koldioxidläckage. Kommissionens konsekvensbedömning innehåller uppgifter om den auktionerade andelen, och det specificeras att denna andel på 57 % består av utsläppsrätter som auktioneras ut på medlemsstaternas vägnar, inklusive utsläppsrätter som reserverats för nya deltagare, men som inte tilldelats, utsläppsrätter för modernisering av elproduktionen i vissa medlemsstater, och utsläppsrätter som ska auktioneras ut vid en senare tidpunkt på grund av att de satts åt sidan i den reserv för marknadsstabilitet som upprättas genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/81419. En fond för rättvis omställning bör inrättas för stöd till regioner där många arbetar i koldioxidberoende sektorer och där BNP ligger långt under unionsgenomsnittet.
__________________
18 SEC(2015)XX.
19 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/... av den ... om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG (EUT L [...], [...], s. [...]).
19 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/814 av den 6 oktober 2015 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG (EUT L 264, 9.10.2015, s. 1).
Ändring 12
Förslag till direktiv
Skäl 7
(7)  För att bevara miljöfördelarna av utsläppsminskningar i unionen medan andra länders åtgärder inte ger jämförbara incitament för industrin att minska utsläppen, bör gratis tilldelning fortsätta för anläggningar inom sektorer och delsektorer som löper en verklig risk för koldioxidläckage. Erfarenheterna från den praktiska tillämpningen av EU:s utsläppshandelssystem bekräftade att olika sektorer och delsektorer i varierande grad löper risk för koldioxidläckage, och att gratistilldelningen har förhindrat koldioxidläckage. Vissa sektorer och delsektorer kan anses löpa en högre risk för koldioxidläckage, medan andra har möjlighet att överföra en betydande del av kostnaderna för utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp till produktpriset utan att förlora marknadsandelar, och endast bär den återstående delen av kostnaderna, så att de löper liten risk för koldioxidläckage. Kommissionen bör fastställa och särskilja de berörda sektorerna på grundval av deras handels- och utsläppsintensitet, för att bättre kunna identifiera sektorer som löper en verklig risk för koldioxidläckage. Om, enligt dessa kriterier, en tröskel överskrids, som fastställs utifrån de olika sektorernas och delsektorernas möjlighet att föra vidare kostnader till produktpriserna, ska den berörda sektorn eller delsektorn anses löpa risk för koldioxidläckage. Övriga bör anses löpa liten eller ingen risk för koldioxidläckage. Genom att beakta möjligheterna för sektorer och delsektorer utanför elproduktion att föra vidare kostnader till produktpriserna bör man också kunna minska oförutsedda vinster.
(7)  För att bevara miljöfördelarna av utsläppsminskningar i unionen medan andra länders åtgärder inte ger jämförbara incitament för industrin att minska utsläppen, bör gratis tilldelning tillfälligt fortsätta för anläggningar inom sektorer och delsektorer som löper en verklig risk för koldioxidläckage. Erfarenheterna från den praktiska tillämpningen av EU:s utsläppshandelssystem bekräftade att olika sektorer och delsektorer i varierande grad löper risk för koldioxidläckage, och att gratistilldelningen har förhindrat koldioxidläckage. Vissa sektorer och delsektorer kan anses löpa en högre risk för koldioxidläckage, medan andra har möjlighet att överföra en betydande del av kostnaderna för utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp till produktpriset utan att förlora marknadsandelar, och endast bär den återstående delen av kostnaderna, så att de löper liten risk för koldioxidläckage. Kommissionen bör fastställa och särskilja de berörda sektorerna på grundval av deras handels- och utsläppsintensitet, för att bättre kunna identifiera sektorer som löper en verklig risk för koldioxidläckage. Om, enligt dessa kriterier, en tröskel överskrids, som fastställs utifrån de olika sektorernas och delsektorernas möjlighet att föra vidare kostnader till produktpriserna, ska den berörda sektorn eller delsektorn anses löpa risk för koldioxidläckage. Övriga bör anses löpa liten eller ingen risk för koldioxidläckage. Genom att beakta möjligheterna för sektorer och delsektorer utanför elproduktion att föra vidare kostnader till produktpriserna bör man också kunna minska oförutsedda vinster. Vid bedömningen av risken för koldioxidläckage inom sektorer och delsektorer för vilka gratistilldelningen beräknas utgående från riktmärkesvärden för aromater, vätgas och syntesgas bör man också beakta att dessa produkter framställs både i kemiska industrier och i raffinaderier.
Ändring 13
Förslag till direktiv
Skäl 8
(8)  För att återspegla den tekniska utvecklingen inom de berörda sektorerna och anpassa dem till den berörda tilldelningsperioden, bör det fastställas att värdet av de riktmärken för gratis tilldelningar till anläggningar som fastställts på grundval av uppgifter från åren 2007–2008 ska uppdateras i linje med den konstaterade genomsnittliga förbättringen. Av förutsägbarhetsskäl bör detta göras på grundval av en faktor som representerar bästa möjliga bedömning av framstegen i alla sektorer, som sedan bör beakta tillförlitliga, objektiva och verifierade data från anläggningar, så att sektorer vars förbättringstakt skiljer sig avsevärt från denna faktor får ett riktmärkesvärde som ligger närmare deras faktiska förbättringstakt. Om uppgifterna visar en skillnad jämfört med reduktionsfaktorn på mer än 0,5 % av 20072008 års värde per år under den relevanta perioden, uppåt eller nedåt, ska motsvarande riktmärkesvärde justeras med denna andel. För att ge lika villkor för produktion av aromater, vätgas och syntesgas i raffinaderier och i kemiska fabriker bör riktmärket för aromater, vätgas och syntesgas fortsätta att anpassas till raffinaderiernas riktmärken.
(8)  För att återspegla den tekniska utvecklingen inom de berörda sektorerna och anpassa dem till den berörda tilldelningsperioden, bör det fastställas att värdet av de riktmärken för gratis tilldelningar till anläggningar som fastställts på grundval av uppgifter från åren 2007 och 2008 ska uppdateras i linje med den konstaterade genomsnittliga förbättringen. Av förutsägbarhetsskäl bör detta göras på grundval av en faktor som representerar en faktisk bedömning av framstegen i de 10 % mest effektiva anläggningarna i sektorer, som sedan bör beakta tillförlitliga, objektiva och verifierade data från anläggningar, så att sektorer vars förbättringstakt skiljer sig avsevärt från denna faktor får ett riktmärkesvärde som ligger närmare deras faktiska förbättringstakt. Om uppgifterna visar en skillnad jämfört med reduktionsfaktorn på mer än 1,75 % av värdet för åren 2007 och 2008 per år under den relevanta perioden, (antingen uppåt eller nedåt) bör motsvarande riktmärkesvärde justeras med denna andel. Om uppgifterna däremot visar en förbättringstakt på högst 0,25 % under den relevanta perioden bör motsvarande riktmärkesvärde justeras med denna andel. För att ge lika villkor för produktion av aromater, vätgas och syntesgas i raffinaderier och i kemiska fabriker bör riktmärket för aromater, vätgas och syntesgas fortsätta att anpassas till raffinaderiernas riktmärken.
Ändring 14
Förslag till direktiv
Skäl 9
(9)  Medlemsstaterna bör, i enlighet med reglerna för statligt stöd, delvis kompensera vissa anläggningar inom sektorer eller delsektorer som konstaterats löpa avsevärd risk för koldioxidläckage på grund av kostnader för utsläpp av växthusgaser som förs vidare till elpriserna. Protokollet och tillhörande beslut som antas av partskonferensen i Paris måste lägga grunden för flexibel klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad till förmån för berättigade parter, särskilt de som har minst resurser. Klimatfinansiering från den offentliga sektorn kommer att spela en fortsatt viktig roll efter 2020. Därför bör auktionsintäkterna även användas för klimatfinansieringsåtgärder i utsatta tredjeländer, till exempel för att hjälpa dem att anpassa sig till effekterna av klimatförändringarna. Hur stort belopp som krävs för klimatfinansiering beror också på de planerade nationellt fastställda bidragens omfattning och kvalitet, efterföljande investeringsplaner och nationella processer för att planera anpassningsåtgärder. Medlemsstaterna bör också använda auktionsintäkter för att främja kompetensutveckling och omfördelning av arbetskraft som påverkas av skiftet av arbetstillfällen i en koldioxidsnål ekonomi.
(9)  Som ett led i sin strävan efter lika villkor bör medlemsstaterna, genom ett centraliserat system på unionsnivå, delvis kompensera vissa anläggningar inom sektorer eller delsektorer som konstaterats löpa avsevärd risk för koldioxidläckage på grund av kostnader för utsläpp av växthusgaser som förs vidare till elpriserna, för att undvika snedvridningar av konkurrensen. Klimatfinansiering från den offentliga sektorn kommer att spela en fortsatt viktig roll efter 2020. Därför bör auktionsintäkterna även användas för klimatfinansieringsåtgärder i utsatta tredjeländer, till exempel för att hjälpa dem att anpassa sig till effekterna av klimatförändringarna. Hur stort belopp som krävs för klimatfinansiering beror också på de planerade nationellt fastställda bidragens omfattning och kvalitet, efterföljande investeringsplaner och nationella processer för att planera anpassningsåtgärder. Medlemsstaterna bör också ta itu med de sociala aspekterna av en koldioxidsnål ekonomi och använda auktionsintäkter för att främja kompetensutveckling och omfördelning av arbetskraft som påverkas av skiftet av arbetstillfällen i en koldioxidsnål ekonomi. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att komplettera den kompensation de fått ur ett centraliserat system på unionsnivå. Finansieringsåtgärder av detta slag bör inte överskrida de nivåer som avses i de relevanta riktlinjerna för statligt stöd.
Ändring 15
Förslag till direktiv
Skäl 10
(10)  Den koldioxidprissignal som direktivet genererar och att man inte behöver avstå från några utsläppsrätter för koldioxidutsläpp som lagras permanent eller undviks, är det viktigaste incitamentet på lång sikt som direktivet kan ge för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS), ny teknik för förnybar energi och banbrytande innovation i tekniker och processer med låga koldioxidutsläpp. För att komplettera de resurser som redan används för att påskynda demonstrationen av kommersiella anläggningar för avskiljning och lagring av koldioxid och innovativa tekniker för förnybar energi bör utsläppsrätter dessutom användas för att garantera fördelar för utbyggnaden av CCS-anläggningar, ny teknik för förnybar energi och industriell innovation i tekniker och processer med låga koldioxidutsläpp i unionen för koldioxid som lagras eller undviks i tillräcklig omfattning, förutsatt att ett avtal om kunskapsutbyte har ingåtts. Detta stöd bör till största delen vara beroende av kontrollerade utsläppsminskningar, även om visst stöd kan ges om på förhand fastställda delmål har uppnåtts, med beaktande av vilken teknik som används. Den maximala andelen av projektkostnaderna som får stöd kan variera beroende på kategorin av projekt.
(10)  Den koldioxidprissignal som direktivet genererar och att man inte behöver avstå från några utsläppsrätter för koldioxidutsläpp som lagras permanent eller undviks, är det viktigaste incitamentet på lång sikt som direktivet kan ge för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) och avskiljning och användning av koldioxid (CCU), ny teknik för förnybar energi och banbrytande innovation i tekniker och processer med låga koldioxidutsläpp. För att komplettera de resurser som redan används för att påskynda demonstrationen av kommersiella CCS/CCU-anläggningar och innovativa tekniker för förnybar energi bör utsläppsrätter dessutom användas för att garantera fördelar för utbyggnaden av CCS/CCU-anläggningar, ny teknik för förnybar energi och industriell innovation i tekniker och processer med låga koldioxidutsläpp i unionen för koldioxid som lagras eller undviks i tillräcklig omfattning, förutsatt att ett avtal om kunskapsutbyte har ingåtts. Detta stöd bör till största delen vara beroende av kontrollerade utsläppsminskningar, även om visst stöd kan ges om på förhand fastställda delmål har uppnåtts, med beaktande av vilken teknik som används. Den maximala andelen av projektkostnaderna som får stöd kan variera beroende på kategorin av projekt.
Ändring 16
Förslag till direktiv
Skäl 11
(11)  En moderniseringsfond bör inrättas med 2 % av EU:s sammanlagda utsläppsrätter, och auktioneras ut i enlighet med reglerna och förfarandena enligt förordning 1031/2010 för auktioner som äger rum på den gemensamma auktionsplattformen. Medlemsstater som under 2013 hade en BNP per capita på 60 % under genomsnittet för unionen till den växelkurs som råder på marknaden bör vara berättigade till finansiering från moderniseringsfonden och bör fram till 2030 kunna avvika från principen om fullständig utauktionering för elproduktion genom att utnyttja alternativet med gratis tilldelning i syfte att på ett öppet sätt främja faktiska investeringar som medför en modernisering av deras energisektor, samtidigt som de förhindrar snedvridningar av den inre marknaden för energi. Förvaltningsreglerna för moderniseringsfonden bör skapa sammanhängande, övergripande och tydliga ramar för ett så effektivt genomförande som möjligt, med beaktande av behovet av lättillgänglighet för alla deltagare. Förvaltningsstrukturen bör vara förenlig med ändamålet att säkerställa en korrekt användning av medlen. Förvaltningsstrukturen bör bestå av en investeringsstyrelse och en förvaltningskommitté, och vederbörlig hänsyn bör tas till EIB:s sakkunskap i beslutsprocessen såvida inte stöd ges till små projekt genom lån från nationella utvecklingsbanker eller genom bidrag via ett nationellt program som delar moderniseringsfondens mål. Investeringar som finansieras genom fonden bör föreslås av medlemsstaterna. För att se till att investeringsbehoven i länder med låg nationalinkomst hanteras korrekt, kommer man vid fördelningen av medel till lika delar att ta hänsyn till kontrollerade utsläpp och BNP-kriterier. Det finansiella stödet från moderniseringsfonden kan tillhandahållas i olika former.
(11)  En moderniseringsfond bör inrättas med 2 % av EU:s sammanlagda utsläppsrätter, och auktioneras ut i enlighet med reglerna och förfarandena enligt förordning (EU) nr 1031/2010 för auktioner som äger rum på den gemensamma auktionsplattformen. Medlemsstater som under 2013 hade en BNP per capita på 60 % under genomsnittet för unionen till den växelkurs som råder på marknaden bör vara berättigade till finansiering från moderniseringsfonden. Medlemsstater som under 2014 hade en BNP per capita på 60 % under genomsnittet för unionen, uttryckt i marknadspriser, bör fram till 2030 kunna avvika från principen om fullständig utauktionering för elproduktion genom att utnyttja alternativet med gratis tilldelning i syfte att på ett öppet sätt främja faktiska investeringar som medför en modernisering och diversifiering av deras energisektor utifrån unionens klimat- och energimål för 2030 och 2050, samtidigt som de förhindrar snedvridningar av den inre marknaden för energi. Förvaltningsreglerna för moderniseringsfonden bör skapa sammanhängande, övergripande och tydliga ramar för ett så effektivt genomförande som möjligt, med beaktande av behovet av lättillgänglighet för alla deltagare. Sådana regler bör vara öppna, avvägda och förenliga med ändamålet att säkerställa en korrekt användning av medlen. Förvaltningsstrukturen bör bestå av en investeringsstyrelse, en rådgivande nämnd och en förvaltningskommitté. Vederbörlig hänsyn bör tas till EIB:s sakkunskap i beslutsprocessen, såvida inte stöd ges till små projekt genom lån från nationella utvecklingsbanker eller genom bidrag via ett nationellt program som delar moderniseringsfondens mål. Investeringar som finansieras genom fonden bör föreslås av medlemsstaterna och all finansiering från fonden bör uppfylla särskilda kriterier för stödberättigande. För att se till att investeringsbehoven i länder med låg nationalinkomst hanteras korrekt, kommer man vid fördelningen av medel till lika delar att ta hänsyn till kontrollerade utsläpp och BNP-kriterier. Det finansiella stödet från moderniseringsfonden kan tillhandahållas i olika former.
Ändring 17
Förslag till direktiv
Skäl 12
(12)  Europeiska rådet bekräftade att villkoren för möjligheten till gratis tilldelning för modernisering av energisektorn i vissa medlemsstater bör förbättras, inbegripet villkoren om öppenhet och insyn. Investeringar till ett värde av 10 miljoner euro eller mer bör väljas ut av den berörda medlemsstaten genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande på grundval av klara och tydliga regler för att säkerställa att gratis utsläppsrätter används till att främja faktiska investeringar som medför en modernisering av energisektorn i linje med energiunionens mål. Investeringar till ett värde av mindre än 10 miljoner euro bör också komma i fråga för finansiering genom gratis tilldelning. Den berörda medlemsstaten bör utse sådana investeringar utgående från klara och tydliga kriterier. Resultaten av urvalsförfarandet bör bli föremål för ett offentligt samråd. Allmänheten bör vederbörligen informeras i samband med urvalet och genomförandet av investeringsprojekt.
(12)  Europeiska rådet bekräftade att villkoren för möjligheten till gratis tilldelning för modernisering och diversifiering av energisektorn i vissa medlemsstater bör förbättras, inbegripet villkoren om öppenhet och insyn. Investeringar till ett värde av 10 miljoner EUR eller mer bör väljas ut av den berörda medlemsstaten genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande på grundval av klara och tydliga regler för att säkerställa att gratis utsläppsrätter används till att främja faktiska investeringar som medför en modernisering eller diversifiering av energisektorn i linje med energiunionens mål, bland dem också målet om främjande av det tredje energipaketet. Investeringar till ett värde av mindre än 10 miljoner EUR bör också komma i fråga för finansiering genom gratis tilldelning. Den berörda medlemsstaten bör utse sådana investeringar utgående från klara och tydliga kriterier. Urvalsförfarandet bör bli föremål för ett offentligt samråd och resultaten av urvalsförfarandet, också projekt som fått avslag, bör göras offentligt tillgängliga. Allmänheten bör vederbörligen informeras i samband med urvalet och genomförandet av investeringsprojekt. Medlemsstaterna bör kunna överföra en del av sina motsvarande utsläppsrätter, eller samtliga av dem, till moderniseringsfonden, om de får använda bägge instrumenten. Undantaget bör upphöra vid utgången av handelsperioden 2030.
Ändring 18
Förslag till direktiv
Skäl 13
(13)  Finansiering inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem bör vara förenlig med unionens övriga finansieringsprogram, inbegripet de europeiska struktur- och investeringsfonderna, så att man säkerställer de offentliga utgifternas effektivitet.
(13)  Finansiering inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem bör vara förenlig med unionens övriga finansieringsprogram, inbegripet Horisont 2020, Europeiska fonden för strategiska investeringar, de europeiska struktur- och investeringsfonderna och Europeiska investeringsbankens strategi för klimatinvesteringar, så att man säkerställer de offentliga utgifternas effektivitet.
Ändring 19
Förslag till direktiv
Skäl 14
(14)  De befintliga bestämmelserna om att små anläggningar kan undantas från utsläppshandelssystemet gör det möjligt med fortsatta undantag för anläggningar som undantagits, och medlemsstaterna bör ges möjlighet att uppdatera sina förteckningar över undantagna anläggningar, och de medlemsstater som för närvarande inte utnyttjar denna undantagsmöjlighet bör ges möjlighet att göra detta i början av varje handelsperiod.
(14)  De befintliga bestämmelserna om att små anläggningar kan undantas från utsläppshandelssystemet bör utvidgas så att de också kommer att omfatta anläggningar som drivs av små eller medelstora företag och som släppt ut mindre än 50 000 ton koldioxidekvivalenter per år under vart och ett av de tre åren som föregår ansökan om undantag. Medlemsstaterna bör ges möjlighet att uppdatera sina förteckningar över undantagna anläggningar, och de medlemsstater som för närvarande inte utnyttjar denna undantagsmöjlighet bör ges möjlighet att göra detta i början av varje handelsperiod och efter halva perioden. Anläggningar som släpper ut mindre än 50 000 ton koldioxidekvivalenter under vart och ett av de tre år som föregår början av varje handelsperiod bör också kunna undantas från utsläppshandelssystemet, något som bör ses över vart femte år. Medlemsstaterna bör säkerställa att alternativa, likvärdiga åtgärder för anläggningar som valt att undantas inte leder till högre efterlevnadskostnader. Övervaknings-, rapporterings- och verifieringskraven bör förenklas för små utsläppskällor som omfattas av utsläppshandelssystemet.
Ändring 20
Förslag till direktiv
Skäl 16 a (nytt)
(16a)   För att påtagligt minska företagens administrativa börda bör det stå kommissionen fritt att överväga åtgärder såsom automatisering av inlämnande och verifiering av utsläppsrapporter, med fullständigt tillvaratagande av informations- och kommunikationsteknikens möjligheter.
Ändring 21
Förslag till direktiv
Skäl 17 a (nytt)
(17a)   De delegerade akter som avses i artiklarna 14 och 15 bör i möjligaste mån förenkla reglerna för övervakning, rapportering och verifiering för att minska byråkratin för verksamhetsutövarna. Den delegerade akt som avses i artikel 19.3 bör främja tillgången till och användningen av registret, i synnerhet för små verksamhetsutövare.
Ändring 22
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led -1 (nytt)
(-1)   Genomgående i direktivet ska ordet ”gemenskapssystemet” ersättas med ”EU:s utsläppshandelssystem” och eventuella nödvändiga grammatiska ändringar göras.
Ändring 23
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led -1 a (nytt)
(-1a)   Genomgående i direktivet ska orden ”hela gemenskapen” ersättas med ”hela unionen”.
Ändring 24
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led -1 b (nytt)
(-1b)   Genomgående i direktivet, förutom i de fall som avses i leden –1 och –1a och i artikel 26.2, ska ordet ”gemenskapen” ersättas med ”unionen” och eventuella nödvändiga grammatiska ändringar göras.
Ändring 25
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led -1c (nytt)
(-1c)   Genomgående i direktivet ska orden ”det föreskrivande förfarande som avses i artikel 23.2” ersättas med ”det granskningsförfarande som avses i artikel 30c.2”.
Ändring 26
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led -1 d (nytt)
(-1d)   Ordet ”förordning” ska ersättas med ordet ”akt” i artiklarna 3g, 5.1 d, 6.2 c, 10a.2 andra stycket, artiklarna 14.2–4, 19.1, 19.4 och 29a.4 och eventuella nödvändiga grammatiska ändringar göras.
Ändring 28
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led -1f (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 3 – led h
(-1f)   Artikel 3 h ska ersättas med följande:
”h) ny deltagare:
”h) ny deltagare:
–  en anläggning vid vilken det bedrivs en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I och som har fått tillstånd för växthusgasutsläpp för första gången efter den 30 juni 2011,
–  en anläggning vid vilken det bedrivs en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I och som har fått tillstånd för växthusgasutsläpp för första gången efter den 30 juni 2018,
–  en anläggning vid vilken det bedrivs en verksamhet som inbegrips i gemenskapssystemet enligt artikel 24.1 eller 24.2 för första gången, eller
–  en anläggning vid vilken det bedrivs en verksamhet som inbegrips i EU:s utsläppshandelssystem enligt artikel 24.1 eller 24.2 för första gången, eller
–  en anläggning vid vilken det bedrivs en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I eller en verksamhet som inbegrips i gemenskapssystemet enligt artikel 24.1 eller 24.2, och som har genomfört en betydande utvidgning efter den 30 juni 2011, med avseende på denna utvidgning,”
–  en anläggning vid vilken det bedrivs en eller flera av de verksamheter som anges i bilaga I eller en verksamhet som inbegrips i EU:s utsläppshandelssystem enligt artikel 24.1 eller 24.2, och som har genomfört en betydande utvidgning efter den 30 juni 2018, med avseende på denna utvidgning,”
Ändring 29
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led -1g (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 3 – led u a (nytt)
(-1g)   I artikel 3 ska följande led läggas till:
”ua) liten utsläppskälla: en anläggning med små utsläpp, som drivs av ett litet eller medelstort företag1a och uppfyller åtminstone ett av följande kriterier:
–   Anläggningens årliga verifierade genomsnittliga utsläpp som rapporterats till den relevanta behöriga myndigheten under den handelsperiod som omedelbart föregått den innevarande handelsperioden, med undantag för koldioxid som härrör från biomassa, och innan överförd koldioxid dragits ifrån, var mindre än 50 000 ton koldioxidekvivalenter per år.
–   De genomsnittliga rapporterade årliga utsläpp som avses i den första strecksatsen är inte tillgängliga eller är inte längre tillämpliga för den anläggningen på grund av förändringar av anläggningens gränser eller ändringar av anläggningens driftförhållanden, men anläggningens årliga utsläpp för de kommande fem åren förväntas bli mindre än 50 000 ton koldioxidekvivalenter per år, med undantag för koldioxid som härrör från biomassa och innan överförd koldioxid dragits ifrån.”
__________________
1a Enligt definitionen i bilagan till rekommendation 2003/361/EG.
Ändring 30
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led -1 h (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 3c – punkt 2
(-1h)   Artikel 3c.2 ska ersättas med följande:
”2. För den period som avses i 1 artikel 13.1  och som börjar den 1 januari 2013 och för varje period därefter, såvida inga ändringar görs till följd av den översyn som avses i artikel 30.4, ska det sammanlagda antalet utsläppsrätter som ska tilldelas luftfartygsoperatörer motsvara 95 % av de historiska luftfartsutsläppen multiplicerat med det antal år som perioden omfattar.
”2. För den period som avses i 1 artikel 13.1  och som börjar den 1 januari 2013 och för varje period därefter, såvida inga ändringar görs till följd av den översyn som avses i artikel 30.4, ska det sammanlagda antalet utsläppsrätter som ska tilldelas luftfartygsoperatörer motsvara 95 % av de historiska luftfartsutsläppen multiplicerat med det antal år som perioden omfattar.
Det sammanlagda antalet utsläppsrätter som ska tilldelas luftfartygsoperatörer under 2021 ska vara 10 % lägre än den genomsnittliga tilldelningen för perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2016, och därefter årligen minska i samma takt som det totala tak för EU:s utsläppshandelssystem som avses i artikel 10.1 andra stycket, för att taket för luftfartssektorn senast 2030 bättre ska överensstämma med övriga sektorer inom utsläppshandelssystemet.
För luftfartsverksamhet till eller från flygplatser i länder utanför EES får antalet utsläppsrätter som ska tilldelas från och med 2021 och framåt anpassas, med beaktande av den globala marknadsanpassade mekanism om vilken man enats vid Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) 39:e generalförsamling. Senast 2019 ska kommissionen lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet om dessa verksamheter efter ICAOs 40:e generalförsamling.
Denna procentandel får ses över som ett led i den allmänna översynen av detta direktiv.”
Denna procentandel får ses över som ett led i den allmänna översynen av detta direktiv.”
Ändring 31
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led -1i (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 3c – punkt 4
(-1i)   I artikel 3c.4 ska sista meningen ersättas med följande:
Detta beslut ska beaktas i den kommitté som avses i artikel 23.1.
Detta beslut ska beaktas i den kommitté som avses i artikel 30c.1.
Ändring 32
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led -1j (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 3d – punkt 2
(-1j)   Artikel 3d.2 ska ersättas med följande:
”2. Från den 1 januari 2013 ska 15 % av utsläppsrätterna fördelas genom auktion. Denna andel får höjas som ett led i den allmänna översynen av detta direktiv.
”2. Från den 1 januari 2021 ska 50 % av utsläppsrätterna fördelas genom auktion.”
Ändring 33
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 3d – punkt 3
(1)  I artikel 3d.3 ska andra stycket ersättas med följande:
(1)  Artikel 3d.3 ska ersättas med följande:
”Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 23.”
3. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 30b för att komplettera detta direktiv med närmare bestämmelser om medlemsstaternas utauktionering av de utsläppsrätter som inte ska fördelas gratis enligt punkterna 1 och 2 i denna artikel eller artikel 3f.8. Det antal utsläppsrätter som varje medlemsstat ska auktionera ut under varje period ska vara proportionellt mot medlemsstatens andel av de totala tillskrivna luftfartsutsläppen för alla medlemsstater under det referensår vars uppgifter rapporterats enligt artikel 14.3 och kontrollerats enligt artikel 15. För den period som avses i artikel 3c.1 ska referensåret vara 2010, och för de efterföljande perioderna som avses i artikel 3c ska referensåret vara det kalenderår som löper ut 24 månader före starten av den period som auktionen avser.”
Ändring 34
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1a (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 3d – punkt 4 – stycke 1
(1a)   Artikel 3d.4 första stycket ska ersättas med följande:
”4. Medlemsstaterna ska besluta om hur intäkterna från auktionering av utsläppsrätter ska användas. Dessa intäkter bör användas för att komma till rätta med klimatförändringar i EU och tredjeländer, bland annat för att minska utsläppen av växthusgaser, göra anpassningar till klimatförändringens följder i EU och tredjeländer, särskilt utvecklingsländer, finansiera forskning om och utveckling av mildrande åtgärder och anpassningsåtgärder, inte minst inom flygteknik och luftfart, minska utsläppen med hjälp av transporter med låga utsläppsnivåer, samt för att täcka kostnaderna för att administrera gemenskapssystemet. Auktionsintäkter bör också användas för finansiering av bidrag till den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi och för åtgärder mot avskogning. ”
”4. Alla intäkter ska användas för att komma till rätta med klimatförändringar i EU och tredjeländer, bland annat för att minska utsläppen av växthusgaser, göra anpassningar till klimatförändringens följder i EU och tredjeländer, särskilt utvecklingsländer, finansiera forskning om och utveckling av mildrande åtgärder och anpassningsåtgärder, inte minst inom flygteknik och luftfart, minska utsläppen med hjälp av transporter med låga utsläppsnivåer, samt för att täcka kostnaderna för att administrera unionens system. Auktionsintäkter får också användas för finansiering av bidrag till den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi och för åtgärder mot avskogning. ”
Ändring 35
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 b (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 3e – punkt 1 a (ny)
(1b)   I artikel 3e ska följande punkt läggas till:
”1a. Från och med 2021 ska luftfartssektorn inte längre få någon gratis tilldelning med stöd av detta direktiv, om det inte bekräftas med ett beslut som längre fram antagits av Europaparlamentet och rådet, eftersom det i ICAOs resolution A-39/3 ingår planer på att en global marknadsbaserad åtgärd ska tillämpas från och med 2021.  I detta hänseende ska medlagstiftarna ta hänsyn till samverkan mellan denna marknadsbaserade åtgärd och EU:s utsläppshandelssystem.”
Ändring 36
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2 a (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Bilaga II a (ny)
(2a)   Följande kapitel ska införas:
”Kapitel IIa
Inkludering av sjöfart i brist på framsteg på internationell nivå
Artikel 3ga
Inledning
I brist på ett jämförbart system som verkar under Internationella sjöfartsorganisationen ska koldioxidutsläpp i hamnar i unionen och under resor till och från anloppshamnar i unionen från och med 2021 redovisas genom det system som fastställs i detta kapitel och ska bli funktionsdugligt från och med 2023.
Artikel 3gb
Tillämpningsområde
Senast den 1 januari 2023 ska bestämmelserna i detta kapitel omfatta fördelningen och utfärdandet av utsläppsrätter i fråga om koldioxidutsläpp från fartyg som befinner sig i, anländer till eller avseglar från hamnar under en medlemsstats jurisdiktion i enlighet med bestämmelserna i förordning (EU) 2015/757. Artiklarna 12 och 16 gäller sjöfartsverksamhet på samma sätt som övrig verksamhet.
Artikel 3gc
Extra utsläppsrätter till sjöfartssektorn
Senast den 1 augusti 2021 ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 30b för att komplettera detta direktiv genom att fastställa den totala kvantiteten utsläppsrätter för sjöfartssektorn i linje med andra sektorer, tillsammans med metoden för tilldelning till denna sektor genom auktionering och särskilda bestämmelser med hänsyn till den förvaltande medlemsstaten. När sjöfartssektorn tas med i EU:s utsläppshandelssystem ska den totala kvantiteten utsläppsrätter utökas med denna kvantitet.
20 % av inkomsterna från auktionering av utsläppsrätter som avses i artikel 3gd ska användas genom den fond som inrättats enligt den artikeln (nedan kallad sjöfartens klimatfond), för att förbättra energieffektiviteten och stödja investeringar i innovativ teknik för att minska koldioxidutsläppen inom sjöfartssektorn, inbegripet närsjöfart och hamnar.
Artikel 3gd
Sjöfartens klimatfond
1.   En fond ska inrättas på unionsnivå för att kompensera för sjöfartens utsläpp, förbättra energieffektiviteten och underlätta investeringar i innovativ teknik för att minska sjöfartssektorns koldioxidutsläpp.
2.   Fartygsoperatörer får på frivillig grund inbetala ett årligt medlemskapsbidrag till fonden, i enlighet med vilka totala utsläpp de rapporterat för det föregående kalenderåret med stöd av förordning (EU) 2015/757. Genom undantag från artikel 12.3 ska fonden överlämna utsläppsrätter kollektivt på uppdrag av fartygsoperatörer som är medlemmar i fonden. Bidraget per ton utsläpp ska fastställas av fonden senast den 28 februari varje år, och får inte understiga marknadspriset på utsläppsrätter under det föregående året.
3.   Fonden ska förvärva utsläppsrätter som motsvarar dess medlemmars kollektiva totala kvantiteter av utsläpp under det föregående kalenderåret och överlämna dem till registret som upprättats i enlighet med artikel 19 senast den 30 april varje år för påföljande annullering. Bidragen ska offentliggöras.
4.   Fonden ska också förbättra energieffektiviteten och underlätta för investeringar i innovativ teknik för att minska koldioxidutsläppen inom sjöfartssektorn, inbegripet närsjöfart och hamnar, genom de intäkter som avses i artikel 3gc. Alla investeringar som stöds av fonden ska offentliggöras och vara förenliga med målen i detta direktiv.
5.   Kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt enligt artikel 30b för att komplettera detta direktiv när det gäller genomförandet av denna artikel.
Artikel 3ge
Internationellt samarbete
Om ett internationellt avtal om globala åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från sjöfarten uppnås ska kommissionen se över detta direktiv och, om så är lämpligt, föreslå ändringar för att säkerställa enhetlighet med det internationella avtalet.”
Ändring 37
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2 b (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 5 – led 1 – led d a (nytt)
(2b)   I artikel 5.1 ska följande led läggas till:
”da) All teknik för avskiljning och användning av koldioxid som kommer att användas i anläggningen och bidra till att minska utsläppen.ˮ
Ändring 38
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2 c (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 6 – punkt 2 – led e a och e b (nya)
(2c)   I artikel 6.2 ska följande led läggas till:
”ea) Alla rättsliga krav om socialt ansvar och rapportering i syfte att säkerställa ett jämlikt och effektivt genomförande av miljölagstiftning och att säkerställa att behöriga myndigheter och berörda parter, inbegripet företrädare för arbetstagare och det civila samhället och lokalsamhällen, har tillgång till all relevant information (som den beskrivs i Århuskonventionen och genomförs i unionsrätten och nationell rätt, inbegripet detta direktiv).
eb)   En skyldighet att varje år offentliggöra omfattande information om bekämpningen av klimatförändringarna och efterlevnaden av unionens direktiv inom miljö, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Denna information ska finnas tillgänglig för företrädare för arbetstagare och det civila samhället från lokalsamhällen i närheten av anläggningen.”
Ändring 39
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2 d (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 7
(2d)   Artikel 7 ska ersättas med följande:
Artikel 7
Artikel 7
”Verksamhetsutövaren ska informera den behöriga myndigheten om alla planerade förändringar av anläggningens art eller funktion, om utvidgningar av anläggningen eller om betydande kapacitetsminskningar, vilka kan innebära att tillstånden för växthusgasutsläpp måste förnyas. I förekommande fall ska den behöriga myndigheten uppdatera tillståndet. Om en ny verksamhetsutövare tar över driften av en anläggning ska den behöriga myndigheten förnya tillståndet och ange den nya verksamhetsutövarens namn och adress.”
”Verksamhetsutövaren ska utan onödigt dröjsmål informera den behöriga myndigheten om alla planerade förändringar av anläggningens art eller funktion, om utvidgningar av anläggningen eller om betydande kapacitetsminskningar, vilka kan innebära att tillstånden för växthusgasutsläpp måste förnyas. I förekommande fall ska den behöriga myndigheten uppdatera tillståndet. Om en ny verksamhetsutövare tar över driften av en anläggning ska den behöriga myndigheten förnya tillståndet och ange den nya verksamhetsutövarens relevanta identitet och kontaktuppgifter.”
Ändring 142
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 9 – styckena 2 och 3
Från och med 2021 ska den linjära faktorn vara 2,2 %.
Från och med 2021 ska den linjära faktorn vara 2,2 %, och hållas under uppsikt för att kunna ökas till 2,4 % tidigast 2024.
Ändring 41
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4 – led a
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10 – punkt 1 – stycke 1
a)   Tre nya stycken ska läggas till i punkt 1:
a)   Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. Från och med 2019 ska medlemsstaterna antingen auktionera ut eller annullera alla utsläppsrätter som inte tilldelas gratis i enlighet med artiklarna 10a och 10c och inte placeras i reserven för marknadsstabilitet.
Ändring 42
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4 – led a
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10 – punkt 1 – stycke 2
”Från och med 2021 ska den andel utsläppsrätter som ska auktioneras ut av medlemsstaterna vara 57 %.
”Från och med 2021 ska den andel utsläppsrätter som ska auktioneras ut vara 57 %, och denna andel ska minskas med högst fem procentenheter under hela den tioårsperiod som börjar den 1 januari 2021 enligt artikel 10a.5. Denna anpassning ska ske endast i form av en minskning av antalet utsläppsrätter som utauktioneras i enlighet med punkt 2 första stycket a. Om ingen anpassning görs eller om det behövs mindre än fem procentenheter för att göra en anpassning, ska den återstående kvantiteten utsläppsrätter annulleras. Antalet utsläppsrätter som annulleras ska uppgå till högst 200 miljoner.
Ändring 43
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4 – led a
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10 – punkt 1 – stycke 3
2 % av den totala kvantiteten utsläppsrätter mellan 2021 och 2030 ska auktioneras ut för att inrätta en fond för att höja energieffektiviteten och modernisera energisystemen i vissa medlemsstater i enlighet med artikel 10d i detta direktiv (nedan kallad moderniseringsfonden).
2 % av den totala kvantiteten utsläppsrätter mellan 2021 och 2030 ska auktioneras ut för att inrätta en fond för att höja energieffektiviteten och modernisera energisystemen i vissa medlemsstater i enlighet med artikel 10d i detta direktiv (nedan kallad moderniseringsfonden). Den kvantitet som fastställs i detta stycke ska ingå i den andel på 57 % utsläppsrätter som ska auktioneras ut i enlighet med andra stycket.
Ändring 44
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4 – led a
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10 – punkt 1 – stycke 3 a (nytt)
Dessutom ska 3 % av den totala kvantitet utsläppsrätter som ska utfärdas mellan 2021 och 2030 auktioneras ut såsom kompensation till sektorer eller delsektorer som löper verklig risk för koldioxidläckage till följd av att de drabbats av stora indirekta kostnader när kostnader för växthusgasutsläppen förs vidare till elpriserna, i enlighet med artikel 10a.6 i detta direktiv. Två tredjedelar av den kvantitet som fastställs i detta stycke ska ingå i den andel på 57 % utsläppsrätter som ska auktioneras ut, enligt vad som avses i andra stycket.
Ändring 45
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4 – led a
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10 – punkt 1 – stycke 3b (nytt)
En fond för rättvis omställning ska inrättas från och med den 1 januari 2021, såsom ett komplement till Europeiska fonden för regional utveckling och Europeiska socialfonden, och ska finansieras genom att 2 % av auktionsintäkterna sammanförs.
Dessa auktionsintäkter ska kvarstå på EU-nivå och användas för att stödja regioner som har både en hög andel arbetstagare i kolberoende sektorer och en BNP per capita som ligger långt under EU-genomsnittet. Dessa åtgärder ska respektera subsidiaritetsprincipen.
De auktionsintäkter som är avsedda för en rättvis omställning kan användas på olika sätt:
–  Inrättande av enheter för omplacering och/eller rörlighet.
–  Utbildningsinitiativ för att omskola eller vidareutbilda arbetstagare.
–  Stöd till arbetssök.
–  Företagsgrundande.
–  Övervakningsåtgärder och förebyggande åtgärder för att undvika eller minimera de negativa effekterna av omstruktureringsprocessen på människors fysiska och psykiska hälsa.
Den kärnverksamhet som ska finansieras genom fonden för en rättvis omställning är nära kopplad till arbetsmarknaden och därför ska arbetsmarknadens parter delta aktivt i fondförvaltningen – med kommittén för Europeiska socialfonden som modell – och deltagandet av lokala arbetsmarknadsparter ska vara ett viktigt krav för att projekt ska få finansiering.
Ändring 46
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4 – led a
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10 – punkt 1 – stycke 4
Den totala kvantitet återstående utsläppsrätter som ska auktioneras ut av medlemsstaterna ska fördelas i enlighet med punkt 2.”
Den totala kvantitet återstående utsläppsrätter som ska auktioneras ut av medlemsstaterna ska, efter det att hälften av den kvantitet utsläppsrätter som avses i artikel 10a.8 första stycket dragits av, fördelas i enlighet med punkt 2.”
Ändring 47
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4 – led a
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10 – punkt 1 – stycke 4a (nytt)
Den 1 januari 2021 ska 800 miljoner av de utsläppsrätter som placerats i reserven för marknadsstabilitet annulleras.
Ändring 48
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4 – led b – led ii
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10 – punkt 2 – led b
”b) 10 % av den totala kvantiteten utsläppsrätter för auktionering ska fördelas mellan vissa medlemsstater av solidaritetsskäl och för att främja tillväxten inom gemenskapen, vilket innebär en ökning av den mängd utsläppsrätter som dessa medlemsstater auktionerar ut enligt punkt a med de procentsatser som anges i bilaga IIa.”
”b) 10 % av den totala kvantiteten utsläppsrätter för auktionering ska fördelas mellan vissa medlemsstater av solidaritetsskäl och för att främja tillväxten inom gemenskapen, vilket innebär en ökning av den mängd utsläppsrätter som dessa medlemsstater auktionerar ut enligt punkt a med de procentsatser som anges i bilaga IIa. För de medlemsstater som är berättigade till stöd ur moderniseringsfonden enligt artikel 10d ska deras andel av utsläppsrätterna enligt bilaga IIa överföras till deras andel av moderniseringsfonden.
Ändring 49
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4 – led b a (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10 – punkt 3 – inledningen
ba)   I punkt 3 ska inledningen ersättas med följande:
”3. Medlemsstaterna ska besluta om hur inkomsterna från auktionering av utsläppsrätter ska användas. Minst 50 % av inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter enligt punkt 2, inklusive alla däri ingående inkomster från auktionering enligt punkt 2 b och c, eller ett ekonomiskt värde motsvarande dessa inkomster, ska användas för ett eller flera av följande syften:”
”3. Medlemsstaterna ska besluta om hur inkomsterna från auktionering av utsläppsrätter ska användas. 100 % av de sammanlagda inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter enligt punkt 2 ska användas för ett eller flera av följande syften:”
Ändring 50
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4 – led b b (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10 – punkt 3 – led b
bb)   Punkt 3 b ska ersättas med följande:
”b) Att utveckla förnybar energi så att gemenskapen kan uppfylla sitt åtagande att utnyttja 20 % förnybar energi 2020, att utveckla annan teknik som bidrar till omställningen till en säker och hållbar koldioxidsnål ekonomi och att bidra till att öka energieffektiviteten med 20 % till 2020.”
”b) Att utveckla förnybar energi så att unionen kan uppfylla sitt åtagande om förnybar energi 2030, att utveckla annan teknik som bidrar till omställningen till en säker och hållbar koldioxidsnål ekonomi och att bidra till att öka energieffektiviteten fram till 2030 till de nivåer som överenskommits i lämpliga rättsakter.”
Ändring 51
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4 – led b c (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10 – punkt 3 – led f
bc)   Punkt 3 f ska ersättas med följande:
”f) Att främja en övergång till utsläppssnåla och kollektiva transportsätt.”
”f) Att främja en övergång till utsläppssnåla och kollektiva transportsätt, och att, så länge koldioxidkostnaderna inte på liknande sätt återspeglas för andra yttransportsätt, stödja elektrifierade transportsätt såsom järnvägar och andra elektrifierade yttransportsätt, och därvid ta hänsyn till deras indirekta kostnader till följd av utsläppshandelssystemet. ”
Ändring 52
Förslag till direktiv
Artikel 1 – stycke 4 – led b d (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10 – punkt 3 – led h
bd)   Punkt 3 h ska ersättas med följande:
”h) Att vidta åtgärder för att förbättra energieffektivitet och isolering eller för att ge ekonomiskt stöd i syfte att hantera sociala aspekter som berör hushåll som består av låg- eller medelinkomsttagare. ”
”h) Att vidta åtgärder för att förbättra energieffektivitet, system för fjärrvärme och isolering eller för att ge ekonomiskt stöd i syfte att hantera sociala aspekter som berör hushåll som består av låg- eller medelinkomsttagare.ˮ
Ändring 53
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4 – led c
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10 – punkt 3 – led j
”j) Att finansiera ekonomiska åtgärder till förmån för sektorer eller delsektorer som är utsatta för en verklig risk för koldioxidläckage på grund av betydande indirekta kostnader som faktiskt uppstår till följd av att kostnader för utsläpp av växthusgaser förs vidare till elpriserna, förutsatt att dessa åtgärder uppfyller villkoren i artikel 10a.6.
”j) Att finansiera ekonomiska åtgärder till förmån för sektorer eller delsektorer som är utsatta för en verklig risk för koldioxidläckage på grund av betydande indirekta kostnader som faktiskt uppstår till följd av att kostnader för utsläpp av växthusgaser förs vidare till elpriserna, förutsatt att högst 20 % av inkomsterna används för detta ändamål, och att dessa åtgärder uppfyller villkoren i artikel 10a.6.
Ändring 54
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4 – led c
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10 – punkt 3 – led l
l)  Att främja kompetensutveckling och omfördelning av arbetskraft som påverkas av skiftet av arbetstillfällen i en koldioxidsnål ekonomi, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter.”
l)  Att åtgärda de sociala konsekvenserna av utfasningen av fossila bränslen i ekonomin, och att främja kompetensutveckling och omfördelning av arbetskraft som påverkas av skiftet av arbetstillfällen, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter.”
Ändring 55
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4 – led c a (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)
ca)   I punkt 3 ska följande stycke införas:
”Denna information ska ges genom en standardiserad mall som framställs av kommissionen och ska innehålla information om hur auktionsintäkter används inom de olika kategorierna och om additionaliteten hos användningen av stödmedlen. Kommissionen ska offentliggöra denna information på sin webbplats.”
Ändring 56
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4 – led cb (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10 – punkt 3 – stycke 2
cb)   I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:
”Medlemsstaterna ska anses ha uppfyllt skyldigheterna i denna punkt om de har inrättat och genomför skattemässiga eller ekonomiska stödåtgärder, särskilt i utvecklingsländer, eller en nationell regleringspolitik som innebär ekonomiskt stöd, som inrättats i de syften som anges i det första stycket och som har ett värde motsvarande minst 50 % av inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter enligt punkt 2, inklusive alla inkomster från auktionering enligt punkt 2 b och c.”
”Medlemsstaterna ska anses ha uppfyllt skyldigheterna i denna punkt om de har inrättat och genomför skattemässiga eller ekonomiska stödåtgärder, särskilt i utvecklingsländer, eller en nationell regleringspolitik som innebär ytterligare ekonomiskt stöd, som inrättats i de syften som anges i det första stycket och som har ett värde motsvarande 100 % av inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter enligt punkt 2, och rapporterat denna politik genom en standardiserad mall som tillhandahålls av kommissionen.”
Ändring 57
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4 – led d
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10 – punkt 4 – stycken 1, 2 och 3
d)  I punkt 4 ska tredje stycket ersättas med följande:
d)  I punkt 4 ska första, andra och tredje styckena ersättas med följande:
”Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 23.”
4. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 30b för att komplettera detta direktiv med närmare bestämmelser om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionsförfarandet för att säkerställa att det förrättas på ett öppet, transparent, harmoniserat och icke-diskriminerande sätt. Förfarandet ska vara förutsägbart, framför allt vad gäller auktionernas tidsschema och ordningsföljd samt de beräknade volymer utsläppsrätter som ska göras tillgängliga. Om slutsatsen av en konsekvensbedömning för de enskilda industrisektorerna blir att inga större effekter är att vänta i sektorer eller delsektorer där det kan förväntas uppstå betydande risk för koldioxidläckage får kommissionen i undantagsfall anpassa tidsschemat för den period som avses i artikel 13.1 med början den 1 januari 2013 för att säkerställa en välfungerande marknad. Kommissionen får göra högst en sådan anpassning för högst 900 miljoner utsläppsrätter.
Auktionerna ska utformas så att
a)   verksamhetsutövarna, särskilt små och medelstora företag som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, har fullt och rättvist tillträde på likvärdiga grunder,
b)   alla deltagare har tillgång till samma information samtidigt och inga deltagare kan undergräva auktionsförfarandet,
c)   organisationen och deltagandet sker på ett kostnadseffektivt sätt och oskäliga administrativa kostnader undviks, och
d)   små utsläppskällor kan få tillgång till utsläppsrätter.
Ändring 58
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4 – led d a (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10 – punkt 4 – stycke 4a (nytt)
da)   I punkt 4 ska följande stycke läggas till:
”Vartannat år ska medlemsstaterna meddela kommissionen om urbruktagande av elproduktionskapacitet på sitt territorium till följd av nationella åtgärder. Kommissionen ska räkna ut hur många utsläppsrätter urbruktagandet motsvarar och underrätta medlemsstaterna om detta. Medlemsstaterna får annullera en motsvarande volym utsläppsrätter av den totala kvantitet som fördelats i enlighet med punkt 2.”
Ändring 59
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4 – led d b (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10 – punkt 5
db)   Punkt 5 ska ersättas med följande:
”5. Kommissionen ska övervaka att den europeiska koldioxidmarknaden fungerar väl. Kommissionen ska varje år lämna in en rapport till Europaparlamentet och till rådet om koldioxidmarknadens funktion, inklusive genomförandet av auktionerna, likviditeten och de volymer som sålts. Medlemsstaterna ska vid behov se till att all relevant information lämnas in till kommissionen åtminstone två månader innan kommissionen antar rapporten.”
”5. Kommissionen ska övervaka att EU:s utsläppshandelssystem fungerar väl. Kommissionen ska varje år lämna in en rapport till Europaparlamentet och till rådet om dess funktion, inklusive genomförandet av auktionerna, likviditeten och de volymer som sålts. Rapporten ska också ta upp samverkan mellan EU:s utsläppshandelssystem och annan EU-politik på klimat- och energiområdet, bland annat hur denna politik påverkar balansen mellan utbud och efterfrågan inom EU:s utsläppshandelssystem och hur den följer unionens klimat- och energimål för 2030 och 2050. I rapporten ska även beaktas risken för koldioxidläckage och konsekvenserna för investerandet inom unionen. Medlemsstaterna ska se till att all relevant information lämnas in till kommissionen åtminstone två månader innan kommissionen antar rapporten.”
Ändring 60
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led a
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 1 – stycken 1 och 2
a)  I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:
a)  I punkt 1 ska första och andra styckena ersättas med följande:
”Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 23. Den delegerade akten ska också föreskriva ytterligare tilldelning från reserven för nya deltagare för betydande produktionsökningar genom att tillämpa samma tröskelvärden och tilldelningsjusteringar som tillämpas i fråga om delvis upphörande av verksamhet. ”
”1. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 30b för att komplettera direktivet med unionstäckande och fullständigt harmoniserade åtgärder för tilldelning av de utsläppsrätter som avses i punkterna 4, 5 och 7, inklusive eventuella bestämmelser som krävs för en harmoniserad tillämpning av punkt 19. Den delegerade akten ska också föreskriva ytterligare tilldelning från reserven för nya deltagare för betydande produktionsförändringar. Där ska i synnerhet föreskrivas att var gång produktionen minskar eller ökar med 10 %, uttryckt som ett glidande medeltal av verifierade produktionsdata för de två föregående åren, jämfört med den produktionsverksamhet som rapporterats i enlighet med artikel 11, ska det göras en anpassning genom att motsvarande mängd utsläppsrätter placeras i eller frigörs från den reserv som avses i punkt 7.
Vid utarbetandet av den delegerade akt som avses i första stycket ska kommissionen beakta att systemet inte får bli alltför administrativt tungrott och att missbruk av det måste förhindras.  Med tanke på detta får kommissionen, efter situationens krav, vara flexibel vid tillämpningen av de tröskelvärden som fastställs i denna punkt, när särskilda omständigheter påkallar detta.
Ändring 61
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led a a (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 1 – stycke 3
aa)  Punkt 1 tredje stycket ska ersättas med följande:
”Genom de åtgärder som avses i första stycket ska det i möjligaste mån fastställas gemenskapstäckande förhandsriktmärken för att garantera att tilldelningen sker på ett sätt som ger incitament till minskade växthusgasutsläpp och energieffektiv teknik genom att beakta de mest effektiva teknikerna, ersättningsmöjligheter, alternativa produktionsprocesser, högeffektiv kraftvärme, effektiv energiåtervinning från rökgaser, användande av biomassa samt avskiljning och lagring av CO2, om sådana möjligheter finns, och åtgärderna ska inte ge incitament till att öka utsläppen. Gratis tilldelning ska inte förekomma för någon typ av elproduktion, utom i de fall som omfattas av artikel 10c och för el som produceras från rökgaser.”
”Genom de åtgärder som avses i första stycket ska det i möjligaste mån fastställas unionstäckande förhandsriktmärken för att garantera att tilldelningen sker på ett sätt som ger incitament till minskade växthusgasutsläpp och energieffektiv teknik genom att beakta de mest effektiva teknikerna, ersättningsmöjligheter, alternativa produktionsprocesser, högeffektiv kraftvärme, effektiv energiåtervinning från rökgaser, användande av biomassa, CCS och CCU, om sådana möjligheter finns, och åtgärderna ska inte ge incitament till att öka utsläppen. Gratis tilldelning ska inte förekomma för någon typ av elproduktion, utom i de fall som omfattas av artikel 10c och för el som produceras från rökgaser.”
Ändring 62
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led b
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 2 – stycke 3 – inledningen
Riktmärkesvärdena för gratis tilldelning ska justeras så att man undviker oförutsedda vinster, och återspegla den tekniska utvecklingen under perioden 2007–2008 och varje senare period för vilken gratis tilldelning fastställts i enlighet med artikel 11.1. Denna justering ska minska de riktmärkesvärden som fastställs i den akt som antas enligt artikel 10a med 1 % av det värde som fastställts på grundval av uppgifter från 2007–2008 för varje år mellan 2008 och mitten av den relevanta perioden för gratis tilldelning, såvida inte:
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 30b för att komplettera detta direktiv för att fastställa de reviderade riktmärkesvärdena för gratis tilldelning. Dessa akter ska följa de delegerade akter som antagits i enlighet med punkt 1 i denna artikel och ska uppfylla följande krav:
Ändring 63
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led b
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 2 – stycke 3 – led -i (nytt)
-i)   För perioden 2021–2025 ska riktmärkesvärdena fastställas på grundval av de uppgifter som lämnats in i enlighet med artikel 11 avseende åren 2016–2017.
Ändring 64
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led b
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 2 – stycke 3 – led -ia (nytt)
-ia)   På grundval av en jämförelse mellan dels de riktmärkesvärden som grundar sig på dessa uppgifter, dels riktmärkesvärdet i kommissionens beslut 2011/278/EU ska kommissionen fastställa den årliga minskningstakten för varje riktmärke och tillämpa den på riktmärkesvärdena för perioden 2013–2020 med avseende på varje år mellan 2008 och 2023 för att kunna fastställa riktvärdesmärkena för åren 2021–2025.
Ändring 65
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led b
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 2 – stycke 3 – led i
i)   kommissionen på grundval av de uppgifter som lämnats i enlighet med artikel 11 ska fastställa huruvida värdena för varje riktmärke som beräknats utifrån principerna i artikel 10a skiljer sig från den årliga minskning som avses ovan med mer än 0,5 % av värdet för perioden 2007–2008, uppåt eller nedåt, per år. I så fall ska riktmärkesvärdet justeras med antingen 0,5% eller 1,5% för varje år mellan 2008 och mitten av den period för vilken gratis tilldelning ska ges.
i)   Om, på grundval av de uppgifter som lämnats i enlighet med artikel 11, förbättringstakten uppgår till högst 0,25 % ska riktmärkesvärdet därför, för varje år mellan 2008 och 2023, minskas med denna procentandel under perioden 2021–2025.
Ändring 66
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led b
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 2 – stycke 3 – led ii
ii)   dessa riktmärkesvärden, genom undantag när det gäller riktmärkesvärdena för aromater, vätgas och syntesgas, ska justeras med samma procentsats som raffinaderiernas riktmärken för att garantera lika konkurrensvillkor för producenter av dessa produkter.
ii)   Om, på grundval av de uppgifter som lämnats i enlighet med artikel 11, förbättringstakten överskrider 1,75 % ska riktmärkesvärdet därför, för varje år mellan 2008 och 2023, minskas med denna procentandel under perioden 2021–2025.
Ändring 67
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led b
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 2 – stycke 4
Kommissionen ska anta en genomförandeakt för detta ändamål i enlighet med artikel 22a.”
utgår
Ändring 68
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led b a (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 2 – stycke 3a (nytt)
ba)   I punkt 2 ska följande stycke läggas till:
”För perioden 2026–2030 ska riktmärkesvärdena fastställas på samma sätt, nämligen på grundval av de uppgifter som lämnats i enlighet med artikel 11 för åren 2021–2022 och med den årliga minskningstakten tillämpad på varje år mellan 2008 och 2028.”
Ändring 69
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led b b (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 2 – stycke 3b (nytt)
bb)   I punkt 2 ska följande stycke läggas till:
ii)   dessa riktmärkesvärden, genom undantag när det gäller riktmärkesvärdena för aromater, vätgas och syntesgas, ska justeras med samma procentsats som raffinaderiernas riktmärken för att garantera lika konkurrensvillkor för producenter av dessa produkter.
dessa riktmärkesvärden, genom undantag när det gäller riktmärkesvärdena för aromater, vätgas och syntesgas, ska justeras med samma procentsats som raffinaderiernas riktmärken för att garantera lika konkurrensvillkor för producenter av dessa produkter.
Ändring 165
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led 5 – led ba (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 3
bc)  I punkt 3 ska följande stycke läggas till:
Om inte annat följer av punkterna 4 och 8, och trots vad som sägs i artikel 10c, ska ingen fri tilldelning ges till elproducenter, avskiljningsanläggningar, transportledningar eller till lagringsplatser för koldioxid.
Om inte annat följer av punkterna 4 och 8, och trots vad som sägs i artikel 10c, ska ingen fri tilldelning ges till elproducenter, avskiljningsanläggningar, transportledningar eller till lagringsplatser för koldioxid. Elproducenter som producerar el med rökgaser är inte elproducenter enligt artikel 3 u i detta direktiv. Vid referensvärdesberäkningar bör hänsyn tas till all koldioxid som ingår i de rökgaser som används för elproduktion.
Ändring 70
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led bd (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 4
bd)   Punkt 4 ska ersättas med följande:
”4. Gratis tilldelning ska ges för fjärrvärme och högeffektiv kraftvärme enligt definitionen i direktiv 2004/8/EG, förutsatt att det finns en ekonomiskt motiverad efterfrågan, med avseende på produktionen av värme eller kyla. Varje år efter 2013 ska den totala tilldelningen av utsläppsrätter för värmeproduktion till sådana anläggningar justeras enligt den linjära faktor som avses i artikel 9.
”4. Gratis tilldelning ska ges för fjärrvärme och högeffektiv kraftvärme enligt definitionen i direktiv 2004/8/EG, förutsatt att det finns en ekonomiskt motiverad efterfrågan, med avseende på produktionen av värme eller kyla.”
Ändring 71
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led c
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 5
I syfte att respektera den auktioneringsandel som anges i artikel 10 ska, för varje år då summan av gratis utsläppsrätter inte når upp till den högsta nivån med beaktande av medlemsstatens auktioneringsandel, de utsläppsrätter som återstår för att nå upp till denna högsta nivå användas för att förhindra eller begränsa minskning av gratis tilldelning för att upprätthålla medlemsstatens auktioneringsandel under senare år. Om emellertid den högsta nivån nås ska gratistilldelningen justeras i enlighet med detta. Sådana justeringar ska göras på ett enhetligt sätt.
5.  Om summan av gratis utsläppsrätter för ett visst år inte når upp till den högsta nivå som följer medlemsstatens auktioneringsandel enligt artikel 10.1 ska de utsläppsrätter som återstår för att nå upp till denna högsta nivå användas för att förhindra eller begränsa minskningen av gratis tilldelning under de följande åren. Om emellertid den högsta nivån nås ska en mängd utsläppsrätter som motsvarar en minskning på upp till fem procentenheter av den andel utsläppsrätter som ska auktioneras ut av medlemsstaterna under hela den tioårsperiod som börjar den 1 januari 2021 delas ut gratis till sektorer och delsektorer i enlighet med artikel 10b. Om emellertid denna minskning är otillräcklig för att möta efterfrågan från sektorerna eller delsektorerna i enlighet med artikel 10b ska gratistilldelningen justeras i enlighet med detta genom en enhetlig sektorsövergripande korrigeringsfaktor för sektorer vilkas handelsintensitet med tredjeländer underskrider 15 % eller vilkas kolintensitet underskrider 7 kg koldioxid per euro av deras bruttoförädlingsvärde.
Ändring 72
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led d
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 6 – stycke 1
Medlemsstaterna ska införa ekonomiska åtgärder till förmån för sektorer eller delsektorer som är utsatta för en verklig risk för koldioxidläckage på grund av betydande indirekta kostnader som faktiskt uppstår från kostnader för utsläpp av växthusgaser som förs vidare till elpriserna, varvid hänsyn ska tas till eventuella effekter på den inre marknaden. Sådana ekonomiska åtgärder för att kompensera för delar av dessa kostnader ska vara förenliga med reglerna för statligt stöd.
6.  Ett centraliserat system på unionsnivå ska införas för att ge kompensation till sektorer eller delsektorer som är utsatta för en verklig risk för koldioxidläckage på grund av betydande kostnader för utsläpp av växthusgaser som förs vidare till elpriserna.
Kompensationen ska stå i rimlig proportion till de kostnader för växthusgasutsläpp som faktiskt förs vidare till elpriserna och ska tillämpas i enlighet med de kriterier som fastställts i de relevanta riktlinjerna för statligt stöd, för att både negativa effekter på den inre marknaden och överkompensation för de ådragna kostnaderna ska kunna undvikas.
Om kompensationsbeloppet inte är tillräckligt såsom kompensation för stödberättigande indirekta kostnader ska kompensationsbeloppet till alla stödberättigade anläggningar minskas på ett enhetligt sätt.
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 30b för att komplettera detta direktiv för det ändamål som avses i denna punkt genom att införa arrangemang för grundandet av fonden och för dess funktion.
Ändring 73
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led d a (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 6 – stycke 1a (nytt)
da)   I punkt 6 ska ett nytt stycke införas:
Medlemsstaterna får också anta nationella ekonomiska åtgärder till förmån för sektorer eller delsektorer som är utsatta för en verklig risk för koldioxidläckage på grund av betydande indirekta kostnader som faktiskt uppstår från kostnader för utsläpp av växthusgaser som förs vidare till elpriserna, varvid hänsyn ska tas till eventuella effekter på den inre marknaden. Sådana ekonomiska åtgärder för att kompensera för delar av dessa kostnader ska vara förenliga med reglerna för statligt stöd och med artikel 10.3 i detta direktiv. Dessa nationella åtgärder, i förening med det stöd som avses i första stycket, får varken överskrida den maximala kompensationsnivå som avses i de relevanta riktlinjerna för statligt stöd eller skapa nya snedvridningar av marknaden. De nuvarande taken för statligt stöd ska fortsätta att minska under hela handelsperioden.
Ändring 74
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led e – led i
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 7 – stycke 1
Utsläppsrätter från det högsta årliga antal som anges i artikel 10a.5 i detta direktiv och som inte tilldelas gratis fram till 2020 ska avsättas för nya deltagare och betydande produktionsökningar, tillsammans med 250 miljoner utsläppsrätter som placerats i reserven för marknadsstabilitet i enlighet med artikel 1.3 i Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/... (*).
7.  400 miljoner utsläppsrätter ska avsättas för nya deltagare och betydande produktionsökningar.
Ändring 75
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led e – led i
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 7 – stycke 2
Från och med 2021 ska utsläppsrätter som inte har tilldelats anläggningar på grund av tillämpningen av punkterna 19 och 20 tillföras reserven.
Från och med 2021 och framåt ska alla utsläppsrätter som inte har tilldelats anläggningar på grund av tillämpningen av punkterna 19 och 20 tillföras reserven.
Ändring 76
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led f – inledningen
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 8
f)  I punkt 8 ska första, andra och tredje styckena ersättas med följande:
f)  Punkt 8 ska ersättas med följande:
Ändring 77
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led f – stycke 1
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 8 – stycke 1
400 miljoner utsläppsrätter ska hållas tillgängliga för att, på unionens territorium, stödja innovation i teknik och processer med låga koldioxidutsläpp i de industrisektorer som anges i bilaga I, samt för att stimulera uppförandet och driften av kommersiella demonstrationsprojekt som syftar till miljösäker avskiljning och geologisk lagring (CCS) av koldioxid och demonstrationsprojekt för innovativa tekniker för förnybar energi.
8.  600 miljoner utsläppsrätter ska hållas tillgängliga för att, på unionens territorium, uppbåda investeringar i innovation i teknik och processer med låga koldioxidutsläpp i de industrisektorer som anges i bilaga I, inklusive biobaserade material och produkter som ersätter koldioxidintensiva material, samt för att stimulera uppförandet och driften av kommersiella demonstrationsprojekt som syftar till miljösäker CCS och CCU och demonstrationsprojekt för innovativa tekniker för förnybar energi och energilagring på unionens territorium.
Ändring 78
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led f
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 8 – stycke 2
Utsläppsrätterna ska göras tillgängliga för innovation i industritekniker och industriprocesser med låga koldioxidutsläpp och för stöd till demonstrationsprojekt för utveckling av en bred uppsättning innovativa tekniker för CCS och för förnybar energi som ännu inte är kommersiellt bärkraftiga på geografiskt spridda platser. För att främja innovativa projekt får stöd ges med upp till 60 % av de relevanta projektkostnaderna, varav upp till 40 % inte behöver vara beroende av den verifierade mängd växthusgasutsläpp som kunna undvikas, förutsatt att de förutbestämda delmålen uppnås med hjälp av den teknik som används.
Utsläppsrätterna ska göras tillgängliga för innovation i industritekniker och industriprocesser med låga koldioxidutsläpp och för stöd till demonstrationsprojekt för utveckling av en bred uppsättning innovativa tekniker för förnybar energi, CCS och CCU som ännu inte är kommersiellt bärkraftiga. Projekten ska väljas ut på grundval av sin inverkan på energisystem eller industriprocesser inom en medlemsstat, en grupp medlemsstater eller unionen. För att främja innovativa projekt får stöd ges med upp till 75 % av de relevanta projektkostnaderna, varav upp till 60 % inte behöver vara beroende av den verifierade mängd växthusgasutsläpp som kunnat undvikas, förutsatt att de förutbestämda delmålen uppnås med hjälp av den teknik som används. Utsläppsrätterna ska tilldelas till projekt utgående från deras behov för att de förutbestämda delmålen ska kunna uppnås.
Ändring 79
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led f
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 8 – stycke 3
Dessutom ska 50 miljoner outnyttjade utsläppsrätter från reserven för marknadsstabilitet som upprättats genom beslut (EU) 2015/... före 2021 komplettera kvarvarande befintliga medel enligt denna punkt för projekt som avses ovan, och användas för projekt i alla medlemsstater, inbegripet småskaliga projekt. Projekten ska väljas ut på grundval av objektiva och transparenta kriterier.
Till följd av att medel från NER300-utsläppsrättsauktioner för perioden mellan 2013 och 2020 inte använts ska dessutom 50 miljoner outnyttjade utsläppsrätter från reserven för marknadsstabilitet före 2021 och från och med 2018 komplettera kvarvarande befintliga medel enligt denna punkt för projekt som avses i första och andra styckena, och användas för projekt i alla medlemsstater, inbegripet småskaliga projekt. Projekten ska väljas ut på grundval av objektiva och transparenta kriterier, med beaktande av vilken relevans de har för minskningen av koldioxidutsläppen i de berörda sektorerna.
Projekt som stöds enligt detta stycke kan även få ytterligare stöd enligt första och andra styckena.
Ändring 80
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led f
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 8 – stycke 4
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 23.
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 30b för att komplettera detta direktiv med kriterier som ska användas för urvalet av projekt som är berättigade till de utsläppsrätter som avses i denna punkt, med vederbörligt beaktande av följande principer:
i)   Projekten ska fokusera på utformning och utveckling av banbrytande lösningar och genomförande av demonstrationsprogram.
ii)   Verksamheterna bör bedrivas nära marknaden i produktionsanläggningar för att demonstrera att banbrytande teknik kan övervinna hinder av såväl tekniskt som annat slag.
iii)   Projekten ska ta sig an tekniska lösningar som kan ha många olika användningsområden och kan kombinera olika former av teknik.
iv)   Lösningar och teknik ska helst kunna överföras inom sektorn och eventuellt till andra sektorer.
v)   Projekt som förväntas medföra sådana utsläppsminskningar att det relevanta riktmärkesvärdet avsevärt underskrids ska prioriteras. Stödberättigade projekt ska antingen bidra till sådana utsläppsminskningar att de riktmärkesvärden som avses i punkt 2 underskrids, eller i framtiden kunna medföra avsevärt lägre kostnader för en omställning till utsläppssnål energiproduktion. och
vi)   CCU-projekt ska under hela sin livstid leda till nettominskningar av utsläpp och till fortgående lagring av koldioxid.
Ändring 82
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led i a (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 20
ia)   Punkt 20 ska ersättas med följande:
”20. Kommissionen ska i de bestämmelser som antas med stöd av punkt 1 även inbegripa åtgärder för att definiera anläggningar vars verksamhet delvis har upphört eller vars kapacitet har minskat avsevärt och åtgärder för att, vid behov, i motsvarande grad anpassa antalet utsläppsrätter som ska tilldelas dem gratis.”
”20. Kommissionen ska i de bestämmelser som antas med stöd av punkt 1 även inbegripa åtgärder för att definiera anläggningar vars verksamhet delvis har upphört eller vars kapacitet har minskat avsevärt och åtgärder för att, vid behov, i motsvarande grad anpassa antalet utsläppsrätter som ska tilldelas dem gratis.
Dessa åtgärder ska tillhandahålla flexibilitet för industrisektorer där kapaciteten regelbundet överlåts mellan driftsanläggningar inom samma företag.
Ändring 83
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10b – rubriken
Åtgärder för att stödja vissa energiintensiva industrier i händelse av koldioxidläckage
Åtgärder under en övergångsperiod för att stödja vissa energiintensiva industrier i händelse av koldioxidläckage
Ändring 85
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10b – punkt 1 a (ny)
1a.   Efter antagandet av översynen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU* ska kommissionen ompröva andelen utsläppsminskningar i EU:s utsläppshandelssystem och Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG**. Ytterligare minskningar genom ett ökat energieffektivitetsmål ska användas för att skydda industrier med risk för koldioxid- eller investeringsläckage.
____________
* Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).
** Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 136).
Ändring 144
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10b – led 1ba och 1bb (nya)
(1ba)   I den rapport som kommissionen ska sammanställa i enlighet med artikel 28aa ska kommissionen följa upp artikel 6.2 i Parisavtalet genom att bedöma hur politiken för begränsning av klimatförändringarna utvecklats i tredjeländer och regioner, med inriktning också på marknadsbaserade strategier, samt hur denna politik påverkat det europeiska näringslivets konkurrenskraft.
(1bb)   Om man i rapporten sluter sig till att det kvarstår en avsevärd risk för koldioxidläckage ska kommissionen, om så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag där det införs en koldioxidjustering vid gränserna som är fullt förenlig med WTO:s regler och som bygger på en genomförbarhetsstudie, som ska inledas när detta direktiv offentliggörs i EUT. Denna mekanism skulle leda till att importörer av produkter som produceras av de sektorer eller delsektorer som fastställs i enlighet med artikel 10a tas med i EU:s utsläppshandelssystem.
Ändring 86
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10b – punkt 2
2.  Sektorer och delsektorer där produkten när deras handelsintensitet med tredjeländer multipliceras med deras utsläppsintensitet är över 0,18 får tas med i den grupp som avses i punkt 1, baserat på en kvalitativ bedömning med användning av följande kriterier:
2.  Sektorer och delsektorer där produkten när deras handelsintensitet med tredjeländer multipliceras med deras utsläppsintensitet är över 0,12 får tas med i den grupp som avses i punkt 1, baserat på en kvalitativ bedömning med användning av följande kriterier:
a)  I vilken utsträckning det är möjligt för enskilda anläggningar inom den berörda sektorn eller de berörda delsektorerna att minska sina utsläppsnivåer eller sin elkonsumtion.
a)  I vilken utsträckning det är möjligt för enskilda anläggningar inom den berörda sektorn eller de berörda delsektorerna att minska sina utsläppsnivåer eller sin elkonsumtion, med beaktande av vilka ökade produktionskostnader det medför.
b)  Nuvarande och förutsedda marknadsvillkor.
b)  Nuvarande och förutsedda marknadsvillkor.
c)  Vinstmarginal som en potentiell indikator för beslut om långsiktiga investeringar eller utlokalisering.
c)  Vinstmarginal som en potentiell indikator för beslut om långsiktiga investeringar eller utlokalisering.
ca)   Råvaror som säljs på världsmarknaden till ett allmänt referenspris.
Ändring 87
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10b – punkt 3
3.  Andra sektorer och delsektorer anses kunna föra vidare mer av kostnaderna för utsläppsrätter till produktpriset, och ska tilldelas gratis utsläppsrätter för perioden fram till 2030 motsvarande 30 % av den mängd som fastställs i enlighet med de åtgärder som antagits enligt artikel 10a.
3.  Fjärrvärmesektorn anses kunna föra vidare mer av kostnaderna för utsläppsrätter till produktpriset, och ska tilldelas gratis utsläppsrätter för perioden fram till 2030 motsvarande 30 % av den mängd som fastställs i enlighet med de åtgärder som antagits enligt artikel 10a. Andra sektorer och delsektorer ska inte få någon gratis tilldelning.
Ändring 88
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10b – punkt 4
4.  Senast den 31 december 2019 ska kommissionen i enlighet med artikel 23 anta en delegerad akt för de föregående punkterna för verksamheter med en 4-siffrig nivå (Nace-kod 4) i fråga om punkt 1, utgående från uppgifter för de tre senaste tillgängliga kalenderåren.
4.  Senast den 31 december 2019 ska kommissionen i enlighet med artikel 23 anta delegerade akter enligt artikel 30b för att komplettera detta direktiv med avseende på punkt 1 när det gäller verksamheter med en 4-siffrig nivå (Nace-kod 4), eller, när det är befogat utgående från objektiva kriterier som utvecklats av kommissionen, på relevant detaljnivå utgående från offentliga och sektorsspecifika uppgifter för de verksamheter som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Handelsintensiteten ska bedömas utgående från uppgifter för de fem senaste tillgängliga kalenderåren.
Ändring 89
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10c – punkt 1
1.  Genom undantag från artikel 10a.1–10a.5 får medlemsstater, som 2013 hade en BNP per capita uttryckt i euro till marknadspriser under 60 % av unionsgenomsnittet, under en övergångsperiod ge gratis tilldelning till anläggningar för elproduktion för moderniseringen av energisektorn.
1.  Genom undantag från artikel 10a.1–10a.5 får medlemsstater, som 2013 hade en BNP per capita uttryckt i euro till marknadspriser under 60 % av unionsgenomsnittet, under en övergångsperiod ge gratis tilldelning till anläggningar för elproduktion för modernisering, diversifiering och en hållbar omställning av energisektorn. Detta undantag ska upphöra den 31 december 2030.
Ändring 90
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10c – punkt 1a (ny)
1a.   Medlemsstater som inte är stödberättigade enligt punkt 1 men som 2014 hade en BNP per capita uttryckt i euro till marknadspriser under 60 % av unionsgenomsnittet får också använda sig av undantaget i föregående punkt, upp till den totala kvantitet som avses i punkt 4, förutsatt att motsvarande antal utsläppsrätter överförs till moderniseringsfonden och intäkterna används för stöd till investeringar i enlighet med artikel 10d.
Ändring 91
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10c – punkt 1b (ny)
1b.   Medlemsstater som enligt denna artikel får ge gratis tilldelning till energiproduktionsanläggningar får välja att överföra motsvarande antal utsläppsrätter eller en del av dem till moderniseringsfonden och tilldela dem i enlighet med bestämmelserna i artikel 10d. I sådana fall ska de underrätta kommissionen innan överföringen görs.
Ändring 92
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10c – punkt 2 – stycke 1 – led b
b)  garantera att endast sådana projekt som bidrar till diversifiering av energimixen och leveranskällorna, den nödvändiga omstruktureringen, miljöuppgradering och anpassning av infrastruktur, ren teknik och moderniseringen av energiproduktions-, energiöverförings- och energidistributionssektorerna är berättigade att lämna anbud,
b)  garantera att endast sådana projekt som bidrar till diversifiering av energimixen och leveranskällorna, den nödvändiga omstruktureringen, miljöuppgradering och anpassning av infrastruktur, ren teknik (såsom teknik för förnybar energi, eller moderniseringen av energiproduktionssektorn, fjärrvärmenät, energieffektivitet, energilagring, samt energiöverförings- och energidistributionssektorerna är berättigade att lämna anbud,
Ändring 93
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10c – punkt 2 – stycke 1 – led c
c)  fastställa tydliga, objektiva, transparenta och icke-diskriminerande urvalskriterier för rangordning av projekt, för att se till att sådana projekt väljs ut som
c)  fastställa tydliga, objektiva, transparenta och icke-diskriminerande urvalskriterier som överensstämmer med unionens klimat- och energipolitiska mål för 2050, för rangordning av projekt, för att se till att sådana projekt väljs ut som
Ändring 94
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10c – punkt 2 – stycke 1 – led c – led i
i)  på grundval av en kostnads-nyttoanalys garanterar positiva nettovinster i form av minskade utsläpp, och leder till en förutbestämd avsevärd minskning av koldioxidutsläppen,
i)  på grundval av en kostnads-nyttoanalys garanterar positiva nettovinster i form av minskade utsläpp, och leder till en förutbestämd avsevärd minskning av koldioxidutsläppen som står i proportion till projektens storlek. Där projekten gäller elproduktion får de totala växthusgasutsläppen per kilowattimme el som produceras i anläggningen inte överstiga 450 gram, uttryckt i koldioxidekvivalenter, efter att projektet slutförts. Senast den 1 januari 2021 ska kommissionen anta en delegerad akt enligt artikel 30b för att ändra detta direktiv genom att för projekt med anknytning till värmeproduktion fastställa de högsta sammanlagda växthusgasutsläpp som inte får överskridas per kilowattimme värme som produceras i den anläggningen.
Ändring 95
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10c – punkt 2 – stycke 1 – led c – led ii
ii)  är kompletterande, uppenbart svarar mot behov av ersättning eller modernisering och inte leder till en marknadsdriven ökning av efterfrågan på energi,
ii)  är kompletterande, trots att de kan användas för uppnåendet av de relevanta mål som fastställts enligt ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030, uppenbart svarar mot behov av ersättning eller modernisering och inte leder till en marknadsdriven ökning av efterfrågan på energi,
Ändring 96
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10c – punkt 2 – stycke 1 – led c – led iii a (nytt)
iiia)   varken bidrar till ny koleldad elproduktionskapacitet eller ökar kolberoendet.
Ändring 97
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10c – punkt 2 – stycke 2
Senast den 30 juni 2019 ska varje medlemsstat som avser att utnyttja möjligheten till gratis tilldelning offentliggöra en detaljerad nationell ram som beskriver det konkurrensutsatta anbudsförfarandet och urvalskriterierna, för synpunkter från alla berörda parter.
Senast den 30 juni 2019 ska varje medlemsstat som avser att utnyttja möjligheten till gratis tilldelning under en övergångsperiod, för modernisering av energisektorn genom ett anbudsförfarande offentliggöra en detaljerad nationell ram som beskriver det konkurrensutsatta anbudsförfarandet och urvalskriterierna, för synpunkter från alla berörda parter.
Ändring 98
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10c – punkt 2 – stycke 3
Om investeringar till ett värde av mindre än 10 miljoner euro får stöd genom gratis tilldelning ska medlemsstaten välja ut projekt utifrån objektiva och öppna kriterier. Resultaten av urvalsförfarandet ska offentliggöras så att allmänheten får möjlighet att yttra sig. Mot denna bakgrund ska den berörda medlemsstaten senast den 30 juni 2019 utarbeta och till kommissionen överlämna en förteckning över investeringar.
Om investeringar till ett värde av mindre än 10 miljoner EUR får stöd genom gratis tilldelning ska medlemsstaten välja ut projekt utifrån objektiva och öppna kriterier, som står i konsekvens med uppnåendet av unionens långsiktiga klimat- och energimål. Dessa kriterier ska vara föremål för offentligt samråd, för att säkerställa fullständig transparens och åtkomst till relevanta dokument, och till fullo återspegla de berörda parternas synpunkter. Resultaten av urvalsförfarandet ska offentliggöras för offentligt samråd. Mot denna bakgrund ska den berörda medlemsstaten senast den 30 juni 2019 utarbeta och till kommissionen överlämna en förteckning över investeringar.
Ändring 99
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10c – punkt 3
3.  Värdet på de planerade investeringarna ska minst motsvara marknadsvärdet för gratistilldelningen, samtidigt som hänsyn tas till behovet av att begränsa direkt kopplade prisökningar. Marknadsvärdet ska vara genomsnittspriset på utsläppsrätter på den gemensamma auktionsplattformen under föregående kalenderår.
3.  Värdet på de planerade investeringarna ska minst motsvara marknadsvärdet för gratistilldelningen, samtidigt som hänsyn tas till behovet av att begränsa direkt kopplade prisökningar. Marknadsvärdet ska vara genomsnittspriset på utsläppsrätter på den gemensamma auktionsplattformen under föregående kalenderår. Upp till 75 % av de relevanta kostnaderna för en investering kan komma i fråga för stöd.
Ändring 100
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10c – punkt 6
6.  Medlemsstaterna ska kräva att de elproducenter och nätoperatörer som tilldelats gratis utsläppsrätter senast den 28 februari varje år rapporterar om genomförandet av sina utvalda investeringar. Medlemsstaterna ska rapportera om detta till kommissionen, som ska offentliggöra rapporterna.
6.  Medlemsstaterna ska kräva att de energiproducenter och nätoperatörer som tilldelats gratis utsläppsrätter senast den 31 mars varje år rapporterar om genomförandet av sina utvalda investeringar, inbegripet balansräkningen mellan gratis tilldelning och de investeringsutgifter som uppstått, samt om vilka typer av investeringar som fått stöd och om hur målen i punkt 2 första stycket b uppnåtts. Medlemsstaterna ska rapportera om detta till kommissionen, som ska göra rapporterna offentligt tillgängliga. Medlemsstaterna och kommissionen ska övervaka och analysera vilka möjligheter till arbitrage det finns när det gäller tröskelvärdet på 10 miljoner euro för små projekt och, genom att föreskriva att endast en enda investering i samma anläggning kan komma i fråga för stöd, förhindra att en investering oskäligen uppdelas på mindre projekt.
Ändring 101
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10c – punkt 6 a (ny)
6a.   Vid skälig misstanke om regelstridigheter eller om en medlemsstat inte avlagt rapport enligt bestämmelserna i punkterna 2–6 får kommissionen genomföra en oberoende utredning, vid behov med bistånd från avtalad tredje part. Kommissionen ska också utreda andra möjliga överträdelser, såsom att det tredje energipaketet inte genomförts. Den berörda medlemsstaten ska ge all investeringsinformation och bereda allt tillträde som behövs för utredningen, inklusive tillträde till anläggningar och byggarbetsplatser. Kommissionen ska offentliggöra en rapport om denna utredning.
Ändring 102
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10c – punkt 6 b (ny)
6b.   Om unionens klimat- och energilagstiftning, inbegripet det tredje energipaketet, överträds eller om kriterierna i denna artikel inte uppfylls, får kommissionen kräva att medlemsstaten undanhåller gratis tilldelning.
Ändring 149
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 7
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10d – punkt 1 – stycke 1
1.  En fond för att stödja investeringar i moderniseringen av energisystem och förbättra energieffektiviteten i medlemsstater med en BNP per capita som understiger 60 % av genomsnittet i EU 2013 ska inrättas för perioden 2021–2030 och finansieras i enlighet med artikel 10.
1.  En fond för att stödja och uppbåda investeringar i moderniseringen av energisystem, inklusive fjärrvärme, och förbättra energieffektiviteten i medlemsstater med en BNP per capita som understiger 60 % av genomsnittet i EU under 2013 eller 2014 eller 2015 ska inrättas för perioden 2021–2030 och finansieras i enlighet med artikel 10.
Ändring 104
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 7
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10d – punkt 1 – stycke 2
De investeringar som får stöd ska vara förenliga med syftena med detta direktiv och Europeiska fonden för strategiska investeringar.
De investeringar som får stöd ska följa principerna om öppenhet, icke-diskriminering, likabehandling och sund ekonomisk förvaltning, samt erbjuda bästa valuta för pengarna. De ska vara förenliga med syftena med detta direktiv, unionens långsiktiga klimat- och energimål och Europeiska fonden för strategiska investeringar, varjämte de
i)   Ska bidra till energibesparingar, system för förnybar energi, energilagring och elsammanlänkning, samt till sektorerna för överföring och distribution; där projekten gäller elproduktion får de totala växthusgasutsläppen per kilowattimme el som produceras i anläggningen inte överstiga 450 gram, uttryckt i koldioxidekvivalenter, efter att projektet slutförts. Kommissionen ska senast den 1 januari 2021 anta en delegerad akt enligt artikel 30b för att ändra detta direktiv genom att för projekt med anknytning till värmeproduktion fastställa de högsta sammanlagda växthusgasutsläpp som inte får överskridas per kilowattimme värme som produceras i den anläggningen.
ii)   På grundval av en kostnads-nyttoanalys ska säkerställa positiva nettovinster i form av minskade utsläpp, och leda till en förutbestämd avsevärd minskning av koldioxidutsläppen.
iii)   Ska vara kompletterande, trots att de kan användas för uppnåendet av de relevanta mål som fastställs enligt ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030, uppenbart svara mot behov av ersättning eller modernisering och inte leda till en marknadsdriven ökning av efterfrågan på energi.
iv)   Inte får bidra till ny koleldad elproduktionskapacitet eller ökat kolberoende.
Ändring 105
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 7
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10a – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
Kommissionen ska hålla uppsikt över kraven i denna punkt, med hänsyn tagen till EIB:s klimatstrategi. Om teknikens utveckling lett till att ett eller flera av kraven i denna punkt blivit irrelevant ska kommissionen senast 2024 anta en delegerad akt enligt artikel 30b för att ändra detta direktiv med nya eller uppdaterade krav.
Ändring 106
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 7
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10d – punkt 2
2.  Fonden ska också finansiera småskaliga projekt för investeringar i moderniseringen av energisystem och energieffektivitet. För detta ändamål ska investeringsstyrelsen utarbeta riktlinjer och urvalskriterier för dessa projekt.
2.  Fonden ska också finansiera småskaliga projekt för investeringar i moderniseringen av energisystem och energieffektivitet. För detta ändamål ska dess investeringsstyrelse utarbeta riktlinjer för investeringar och urvalskriterier för dessa projekt, i linje med målen för detta direktiv och med kriterierna som anges i punkt 1 i denna artikel. Dessa riktlinjer och urvalskriterier ska göras offentligt tillgängliga.
Vid tillämpningen av denna punkt avses med ett småskaligt investeringsprojekt ett projekt som finansieras genom lån som tillhandahålls av en nationell utvecklingsbank eller via bidrag för genomförandet av ett nationellt program med specifika mål i linje med målen för moderniseringsfonden, under förutsättning att inte mer än 10 % av medlemsstaternas andel som anges i bilaga IIb används.
Ändring 107
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 7
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10c – punkt 3a (ny)
3a.   Varje stödmottagande medlemsstat som beslutat att bevilja gratis tilldelning under en övergångsperiod, i enlighet med artikel 10c, får överföra dessa utsläppsrätter till sin andel av den moderniseringsfond som fastställs i bilaga IIb, och tilldela dem i enlighet med bestämmelserna i artikel 10d.
Ändring 108
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 7
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10d – punkt 4 – stycke 1
4.  Fonden ska styras av en investeringsstyrelse och en förvaltningskommitté, som ska bestå av företrädare för de stödmottagande medlemsstaterna, kommissionen, EIB och tre företrädare som väljs av de övriga medlemsstaterna för en period på fem år. Investeringsstyrelsen ska ansvara för att fastställa en investeringspolitik på unionsnivå, lämpliga finansieringsinstrument och urvalskriterier för investeringar.
4.  De stödmottagande medlemsstaterna ska ansvara för fondens styrelse och ska tillsammans inrätta en investeringsstyrelse, som ska bestå av en företrädare per stödmottagande medlemsstat, kommissionen, EIB och tre observatörer från berörda parter, såsom industriförbund, fackföreningar eller icke-statliga organisationer). Investeringsstyrelsen ska ansvara för att fastställa en investeringspolitik på unionsnivå, som står i konsekvens med kraven i denna artikel och med unionens politik, samt fatta beslut om investeringar.
En rådgivande nämnd, som är oberoende av investeringsstyrelsen, ska inrättas. Den rådgivande nämnden ska bestå av tre företrädare för de stödmottagande medlemsstaterna, tre företrädare för medlemsstater som inte får stöd, en företrädare för kommissionen, en företrädare för EIB och en företrädare för Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), vilka valts för en period av fem år. Den rådgivande nämndens företrädare ska ha en hög grad av relevant marknadserfarenhet av projektstrukturering och projektfinansiering. Den rådgivande nämnden ska ge råd och rekommendationer till investeringsstyrelsen om huruvida projekt kan komma i fråga för urval, om investerings- och finansieringsbeslut, och om eventuellt ytterligare projektutvecklingsstöd, efter situationens krav.
Förvaltningskommittén ska ansvara för den dagliga ledningen av fonden.
En förvaltningskommitté ska inrättas. Förvaltningskommittén ska ansvara för den dagliga ledningen av fonden.
Ändring 109
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 7
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10d – punkt 4 – stycke 2
Investeringsstyrelsen ska välja en företrädare för kommissionen som ordförande. Investeringsstyrelsen ska sträva efter att fatta beslut enhälligt. Om investeringsstyrelsen inte kan fatta beslut enhälligt inom en tidsfrist som ordföranden fastställt ska styrelsen fatta beslut med enkel majoritet.
Investeringsstyrelsens ordförande ska väljas bland styrelsens ledamöter för en ettårsperiod. Investeringsstyrelsen ska sträva efter att fatta beslut enhälligt. Den rådgivande nämnden ska anta sina yttranden med enkel majoritet.
Ändring 110
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 7
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10d – punkt 4 – stycke 3
Förvaltningskommittén ska bestå av företrädare som utses av investeringsstyrelsen. Förvaltningskommitténs beslut ska fattas med enkel majoritet.
Investeringsstyrelsen, den rådgivande nämnden och förvaltningskommittén ska fungera med öppenhet och insyn. Styrelsens och nämndens sammanträdesprotokoll ska offentliggöras. Investeringsstyrelsens och den rådgivande nämndens sammansättning ska offentliggöras, och ledamöternas meritförteckningar och intresseförklaringar ska offentliggöras och regelbundet uppdateras. Investeringsstyrelsen och den rådgivande nämnden ska fortlöpande se efter att det inte föreligger några intressekonflikter. Den rådgivande nämnden ska var sjätte månad för Europaparlamentet, rådet och kommissionen lägga fram en förteckning över rådgivningen till projekten.
Ändring 111
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 7
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10d – punkt 4 – stycke 4
Om EIB rekommenderar att inte finansiera en investering och redovisar skälen till denna rekommendation, ska ett beslut endast antas om en majoritet på två tredjedelar av samtliga ledamöter röstar för. Den medlemsstat där investeringen äger rum och EIB ska i sådana fall inte ha rätt att avge en röst. De båda föregående meningarna ska inte tillämpas på små projekt som finansieras genom lån som tillhandahålls av en nationell utvecklingsbank eller via bidrag för genomförandet av ett nationellt program med specifika mål i linje med målen för moderniseringsfonden, under förutsättning att inte mer än 10 % av medlemsstaternas andel som anges i bilaga IIb används under programmet.
Om EIB rekommenderar den rådgivande nämnden att inte finansiera en investering och redovisar skälen till varför investeringen inte stämmer överens med den investeringspolitik som antagits av investeringsstyrelsen och urvalskriterierna i punkt 1, ska ett tillstyrkande antas endast om en majoritet på två tredjedelar av samtliga ledamöter röstar för. Den medlemsstat där investeringen äger rum och EIB ska i sådana fall inte ha rätt att avge en röst.
Ändring 112
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 7
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10 – punkt 5 – inledningen
5.  De stödmottagande medlemsstaterna ska årligen rapportera till förvaltningskommittén om investeringar som finansieras genom fonden. Rapporten ska offentliggöras och ska innehålla följande:
5.  De stödmottagande medlemsstaterna ska årligen rapportera till investeringsstyrelsen och den rådgivande nämnden om investeringar som finansieras genom fonden. Rapporten ska göras offentligt tillgänglig och ska innehålla följande:
Ändring 113
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 7
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10d – punkt 6
6.  Varje år ska förvaltningskommittén rapportera till kommissionen om erfarenheter av utvärdering och urval av investeringar. Kommissionen ska senast den 31 december 2024 se över den grund på vilken projekt väljs ut och vid behov lämna förslag till förvaltningskommittén.
6.  Varje år ska den rådgivande nämnden rapportera till kommissionen om erfarenheter av utvärdering och urval av investeringar. Kommissionen ska senast den 31 december 2024 se över den grund på vilken projekt väljs ut och vid behov lämna förslag till investeringsstyrelsen och den rådgivande nämnden.
Ändring 114
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 7
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 10d – punkt 7
7.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 23 för att genomföra denna artikel.
7.  Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 30b för att komplettera detta direktiv med närmare bestämmelser för att moderniseringsfonden ska fungera effektivt.
Ändring 115
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 8a (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 11 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
(8a)   Följande stycke skall läggas till i artikel 11.1:
”Från och med 2021 ska medlemsstaterna också säkerställa att varje verksamhetsutövare varje kalenderår rapporterar produktionsverksamheten, för att tilldelningen ska kunna anpassas i enlighet med artikel 10a.7.”
Ändring 116
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 8b (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 11 – punkt 3 a (ny)
(8b)   I artikel 11 ska följande punkt läggas till:
”3a. Vid skälig misstanke om regelstridigheter eller om en medlemsstat inte tillhandahåller förteckningen och informationen i punkterna 1–3 kan kommissionen starta en oberoende utredning, vid behov med bistånd från en avtalad tredje part. Den berörda medlemsstaten ska ge all information och bereda allt tillträde som behövs för utredningen, inklusive tillträde till anläggningar och produktionsdata. Kommissionen ska respektera samma sekretess för kommersiellt känsliga uppgifter som den berörda medlemsstaten och offentliggöra en rapport om utredningen.”
Ändring 117
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 10 a (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 12 – punkt 3 a
(10a)   Artikel 12.3a ska ersättas med följande:
”3a. Skyldigheten att överlämna utsläppsrätter ska inte gälla i förhållande till utsläpp som verifierats som avskilda och transporterade för permanent lagring till en anläggning som har giltigt tillstånd i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid1.”
”3a. Skyldigheten att överlämna utsläppsrätter ska inte gälla i förhållande till utsläpp som verifierats som avskilda och transporterade för permanent lagring till en anläggning som har giltigt tillstånd i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid1, och inte heller i förhållande till utsläpp som verifierats som avskilda och/eller återanvända i en tillämpning som säkerställer att koldioxiden varaktigt binds för avskiljnings- och återanvändningsändamål.”
Ändring 118
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 12
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 14 – punkt 1
(12)  I artikel 14.1 ska andra stycket ersättas med följande:
(12)   I artikel 14 ska punkt 1 ersättas med följande:
”Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 23.”
1. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 30b för att komplettera detta direktiv med närmare bestämmelser för övervakning och rapportering av utsläpp och, när så är lämpligt, verksamhetsuppgifter från de verksamheter som förtecknas i bilaga I, övervakning och rapportering av uppgifter om tonkilometer vid tillämpningen av artikel 3e eller 3f, vilken ska baseras på de principer för övervakning och rapportering som fastställs i bilaga IV, samt i övervaknings- och rapporteringskraven för olika växthusgaser, angivande av den globala uppvärmningspotentialen för respektive växthusgas.
Senast den 31 december 2018 ska kommissionen anpassa befintliga regler om övervakning och rapportering av utsläpp som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 601/2012* för att avlägsna rättsliga hinder för investeringar i nyare teknik med låga koldioxidutsläpp såsom avskiljning och användning av koldioxid (CCU). Dessa nya regler ska gälla för all CCU-teknik från och med den 1 januari 2019.
I sistnämnda förordning ska även förenklade övervaknings-, rapporterings- och verifieringsförfaranden fastställas för små utsläppskällor.
____________________
* Kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 av den 21 juni 2012 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 181, 12.7.2012, s. 30).
Ändring 119
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 13
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 15 – stycken 4 och 5
(13)  I artikel 15 ska femte stycket ersättas med följande:
(13)  I artikel 15 ska fjärde och femte styckena ersättas med följande:
”Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 23.”
”Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 30b för att komplettera detta direktiv med närmare bestämmelser om verifiering av utsläppsrapporter på grundval av principerna i bilaga V och om ackreditering av och tillsyn över kontrollörer. Där ska ingå villkor för ackreditering och återkallande av ackreditering, ömsesidigt erkännande och, i tillämpliga fall, sakkunnigbedömning av ackrediteringsorgan.
Ändring 120
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 13 a (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 16 – punkt 7
(13a)   Artikel 16.7 ska ersättas med följande:
7.  När en sådan begäran som avses i punkt 5 riktas till kommissionen ska kommissionen informera de övriga medlemsstaterna genom deras företrädare i den kommitté som avses i artikel 23.1 i enlighet med kommitténs arbetsordning.
7.  När en sådan begäran som avses i punkt 5 riktas till kommissionen ska kommissionen informera de övriga medlemsstaterna genom deras företrädare i den kommitté som avses i artikel 30c.1 i enlighet med kommitténs arbetsordning.
Ändring 121
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 14
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 16 – punkt 12
12.  Vid behov ska detaljerade regler fastslås för de förfaranden som avses i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 22a.
12.  Vid behov ska detaljerade regler fastslås för de förfaranden som avses i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 30c.2.
Ändring 122
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 15
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 19 – punkt 3
(15)  I artikel 19.3 ska tredje meningen ersättas med följande:
(15)  Artikel 19.3 ska ersättas med följande:
Den ska även innehålla bestämmelser om genomförande av regler om ömsesidigt erkännande av utsläppsrätter inom ramen för avtal om att koppla samman system för handel med utsläppsrätter.” Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 23.
”3. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 30b för att komplettera detta direktiv med närmare bestämmelser om införande av ett standardiserat och säkert system av register i form av standardiserade elektroniska databaser som innehåller gemensamma uppgifter för spårning av utfärdande, innehav, överlåtelse och annullering av utsläppsrätter, för att i förekommande fall ge allmänheten tillgång till register, garantera sekretess och se till att inga överlåtelser genomförs som är oförenliga med skyldigheter enligt Kyotoprotokollet. De delegerade akterna ska också omfatta bestämmelser om användningen och identifieringen av CER och ERU i EU:s utsläppshandelssystem samt om övervakning av användningens omfattning. Dessa akter ska även innehålla bestämmelser för att genomföra regler om ömsesidigt erkännande av utsläppsrätter inom ramen för avtal om att koppla samman system för handel med utsläppsrätter.”
Ändring 123
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 15 a (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 21 – punkt 1
(15a)   I artikel 21 ska punkt 1 ersättas med följande:
”1. Medlemsstaterna skall varje år överlämna en rapport till kommissionen om tillämpningen av detta direktiv. I rapporten ska särskild uppmärksamhet ägnas metoderna för tilldelning av utsläppsrätter, förandet av register, tillämpningen av genomförandebestämmelserna för övervakning och rapportering, verifiering och ackreditering samt frågor som gäller efterlevnaden av detta direktiv och eventuell beskattning av utsläppsrätter. Den första rapporten skall skickas till kommissionen senast den 30 juni 2005. Den skall sammanställas på grundval av ett frågeformulär eller en mall som skall utformas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 6 i direktiv 91/692/EEG. Detta frågeformulär eller denna mall skall sändas till medlemsstaterna minst sex månader innan tidsfristen för inlämnandet av den första rapporten löper ut.”
”1. Medlemsstaterna skall varje år överlämna en rapport till kommissionen om tillämpningen av detta direktiv. I rapporten ska särskild uppmärksamhet ägnas metoderna för tilldelning av utsläppsrätter, ekonomiska åtgärder i enlighet med artikel 10a.6, förandet av register, tillämpningen av genomförandebestämmelserna för övervakning och rapportering, verifiering och ackreditering samt frågor som gäller efterlevnaden av detta direktiv och eventuell beskattning av utsläppsrätter. Den första rapporten skall skickas till kommissionen senast den 30 juni 2005. Den skall sammanställas på grundval av ett frågeformulär eller en mall som skall utformas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 6 i direktiv 91/692/EEG. Detta frågeformulär eller denna mall skall sändas till medlemsstaterna minst sex månader innan tidsfristen för inlämnandet av den första rapporten löper ut.”
Ändring 124
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 15 b (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 21 – punkt 2a (ny)
(15b)   I artikel 21 ska följande punkt läggas till:
”2a. Rapporten ska, med hjälp av data som tillhandahålls av det samarbete som avses i artikel 18b, innehålla en förteckning över de verksamhetsutövare som omfattas av kraven i detta direktiv men som inte har öppnat ett konto i registret.”
Ändring 125
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 15 c (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 21 – punkt 3a (ny)
(15c)   I artikel 21 ska följande punkt läggas till:
”3a. Vid skälig misstanke om regelstridigheter eller om en medlemsstat inte avlagt rapport i enlighet med punkt 1 kan kommissionen genomföra en oberoende utredning, vid behov med bistånd från avtalad tredje part. Medlemsstaten ska ge all information och bereda allt tillträde som behövs för utredningen, inklusive tillträde till anläggningar. Kommissionen ska offentliggöra en rapport om utredningen.”
Ändring 126
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 16
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 22 – punkt 2
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 23.
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 30b för att ändra icke-väsentliga delar av bilagorna till detta direktiv, med undantag av bilagorna I, IIa och IIb.
Ändring 127
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 17
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 22a – rubriken
(17)  Följande artikel ska införas som artikel 22a:
(17)  Följande artikel ska införas:
”Artikel 22a
”Artikel 30c
Kommittéförfarande”
Kommittéförfarande”
Ändring 128
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 18
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 23 – rubriken
”Artikel 23
”Artikel 30b
Utövande av delegering”
Utövande av delegering”
Ändring 129
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 19 – led a
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 24 – punkt 1 – stycke 1
Med beaktande av alla relevanta kriterier, särskilt konsekvenserna för den inre marknaden, möjliga snedvridningar av konkurrensen, gemenskapssystemets miljönytta och det planerade övervaknings- och rapporteringssystemets tillförlitlighet, får medlemsstaterna från och med 2008 tillämpa handel med utsläppsrätter enligt detta direktiv för verksamheter och växthusgaser som inte förtecknas i bilaga I, under förutsättning att kommissionen godkänner att sådana verksamheter och växthusgaser inkluderas
Med beaktande av alla relevanta kriterier, särskilt konsekvenserna för den inre marknaden, möjliga snedvridningar av konkurrensen, miljönyttan med EU:s utsläppshandelssystem och det planerade övervaknings- och rapporteringssystemets tillförlitlighet, får medlemsstaterna från och med 2008 tillämpa handel med utsläppsrätter enligt detta direktiv för verksamheter och växthusgaser som inte förtecknas i bilaga I, under förutsättning att kommissionen godkänner att sådana verksamheter och sådana växthusgaser inkluderas. Varje sådan ensidig inkludering ska föreslås och godkännas senast 18 månader innan en ny handelsperiod inom EU:s utsläppshandelssystem tar sin början.
Ändring 130
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 19 – led a
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 24 – punkt 1 – stycke 2
I enlighet med delegerade akter som kommissionen ska ges befogenhet att anta i enlighet med artikel 23, om detta inkluderande avser verksamheter och växthusgaser som inte förtecknas i bilaga I.
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 30b för att komplettera detta direktiv med närmare bestämmelser om godkännande av inkluderande av de verksamheter och växthusgaser som avses i första stycket i utsläppshandelssystemet, om detta inkluderande avser verksamheter och växthusgaser som inte förtecknas i bilaga I.
Ändring 131
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 19 – led b
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 24 – punkt 3
b)  I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:
b)  Punkt 3 ska ersättas med följande:
”Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter för en sådan förordning för övervakning och rapportering av utsläpp och verksamhetsuppgifter i enlighet med artikel 23.”
3. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 30b för att komplettera detta direktiv med närmare bestämmelser om övervakning av och rapportering om utsläpp när det gäller verksamheter, anläggningar och växthusgaser som inte förtecknas som en kombination i bilaga I, förutsatt att denna övervakning och rapportering kan utföras med tillfredsställande exakthet.”
Ändring 132
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 20 – led a
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 24a – punkt 1 – stycken 1 och 2
a)  I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:
a)  I punkt 1 ska första och andra styckena ersättas med följande:
Dessa åtgärder ska vara förenliga med akter som antagits enligt artikel 11b.7. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 23.”
1. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 30b för att komplettera detta direktiv genom att, utöver de inkluderanden som föreskrivs i artikel 24, fastställa närmare bestämmelser om utfärdande av utsläppsrätter eller reduktionsenheter för projekt som förvaltas av medlemsstaterna och som leder till minskade växthusgasutsläpp som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.”
Ändring 133
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 22
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 25a – punkt 1
1.  Om ett tredjeland inför åtgärder för att minska påverkan på klimatet av flygningar som avgår från det aktuella tredjelandet och ankommer till gemenskapen, ska kommissionen, efter samråd med tredjelandet och medlemsstaterna i den kommitté som avses i artikel 23.1, överväga tillgängliga alternativ för att möjliggöra optimal samverkan mellan gemenskapssystemet och tredjelandets åtgärder.
1.  Om ett tredjeland inför åtgärder för att minska påverkan på klimatet av flygningar som avgår från det aktuella tredjelandet och ankommer till unionen, ska kommissionen, efter samråd med tredjelandet och medlemsstaterna i den kommitté som avses i artikel 30c.1, överväga tillgängliga alternativ för att möjliggöra optimal samverkan mellan EU:s utsläppshandelssystem och tredjelandets åtgärder.
När så är nödvändigt får kommissionen anta ändringar som föreskriver att flygningar som ankommer från det berörda tredjelandet undantas från sådan luftfartsverksamhet som omfattas av bilaga I, eller de andra ändringar av den luftfartsverksamhet som omfattas av bilaga I som krävs enligt ett avtal i enlighet med fjärde stycket. Kommissionen ska ges befogenhet att anta sådana ändringar enligt artikel 23.
När så är nödvändigt får kommissionen lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet som föreskriver att flygningar som ankommer från det berörda tredjelandet undantas från sådan luftfartsverksamhet som omfattas av bilaga I, eller de andra ändringar av den luftfartsverksamhet som omfattas av bilaga I som krävs enligt ett sådant avtal.
Ändring 134
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 22 a (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 27 – punkt 1
(22a)   Artikel 27.1 ska ersättas med följande:
”1. Efter samråd med verksamhetsutövaren får medlemsstaterna från gemenskapssystemet undanta anläggningar som till den behöriga myndigheten har rapporterat utsläpp som underskrider 25 000 ton koldioxidekvivalenter och, om de bedriver förbränningsverksamhet, har haft en tillförd effekt på mindre än 35 MW, med undantag av utsläpp från biomassa, under vart och ett av de tre åren före underrättandet av kommissionen enligt led a, förutsatt att de omfattas av åtgärder som kommer att leda till likvärdiga bidrag till utsläppsminskningarna och förutsatt att den berörda medlemsstaten uppfyller följande villkor:
”1. Efter samråd och överenskommelse med verksamhetsutövaren får medlemsstaterna från EU:s utsläppshandelssystem undanta anläggningar som drivs av ett litet eller medelstort företag, som till den behöriga myndigheten har rapporterat utsläpp som underskrider 50 000 ton koldioxidekvivalenter, med undantag av utsläpp från biomassa, under vart och ett av de tre åren före underrättandet av kommissionen enligt led a, förutsatt att de omfattas av åtgärder som kommer att leda till likvärdiga bidrag till utsläppsminskningarna och förutsatt att den berörda medlemsstaten uppfyller följande villkor:
a)  Medlemsstaten underrättar kommissionen om varje enskild anläggning av denna typ samt om de likvärdiga åtgärder för anläggningen som kommer att leda till likvärdiga bidrag till gällande utsläppsminskningar, före sista dagen för inlämnande av förteckningen över anläggningar enligt artikel 11.1, och allra senast i samband med att den lämnas in till kommissionen.
a)  Medlemsstaten underrättar kommissionen om varje enskild anläggning av denna typ samt om de likvärdiga åtgärder för anläggningen som kommer att leda till likvärdiga bidrag till gällande utsläppsminskningar, och specificerar hur dessa åtgärder inte skulle resultera i högre efterlevnadskostnader för anläggningarna i fråga, före sista dagen för inlämnande av förteckningen över anläggningar enligt artikel 11.1, och allra senast i samband med att den lämnas in till kommissionen.
b)  Medlemsstaten bekräftar att övervakningsåtgärder har införts för att uppskatta om någon av anläggningarna under något kalenderår släpper ut 25 000 ton koldioxidekvivalenter eller mer, med undantag av utsläpp från biomassa. Medlemsstaterna får tillåta förenklade övervaknings-, rapporterings- och verifieringsåtgärder för anläggningar med genomsnittliga verifierade utsläpp under 2008–2010 som understiger 5 000 ton per år, i enlighet med artikel 14.
b)  Medlemsstaten bekräftar att övervakningsåtgärder har införts för att uppskatta om någon av anläggningarna under något kalenderår släpper ut 50 000 ton koldioxidekvivalenter eller mer, med undantag av utsläpp från biomassa. Medlemsstaterna ska, på begäran av en verksamhetsutövare, tillåta förenklade övervaknings-, rapporterings- och verifieringsåtgärder för anläggningar med genomsnittliga verifierade utsläpp under 2008–2010 som understiger 5 000 ton per år, i enlighet med artikel 14.
c)  Medlemsstaten bekräftar att en anläggning kommer att återinföras i gemenskapssystemet om den under något kalenderår släpper ut 25 000 ton koldioxidekvivalenter eller mer, med undantag av utsläpp från biomassa, eller om den inte längre tillämpar sådana åtgärder för anläggningen som kommer att leda till likvärdiga bidrag till utsläppsminskningarna.
c)  Medlemsstaten bekräftar att en anläggning kommer att återinföras i EU:s utsläppshandelssystem om den under något kalenderår släpper ut 50 000 ton koldioxidekvivalenter eller mer, med undantag av utsläpp från biomassa, eller om den inte längre tillämpar sådana åtgärder för anläggningen som kommer att leda till likvärdiga bidrag till utsläppsminskningarna.
d)  Medlemsstaten offentliggör den information som avses i leden a, b och c för synpunkter från berörda parter.
d)  Medlemsstaten gör den information som avses i leden a, b och c tillgänglig för allmänheten.
Även sjukhus får undantas om de vidtar likvärdiga åtgärder. ”
Även sjukhus får undantas om de vidtar likvärdiga åtgärder.”
Ändring 135
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 22 b (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 27a (ny)
(22b)   Följande artikel ska införas:
”Artikel 27a
Undantag för små anläggningar som inte omfattas av likvärdiga åtgärder
1.   Efter samråd med verksamhetsutövaren får medlemsstaterna från EU:s utsläppshandelssystem undanta anläggningar som till den behöriga myndigheten har rapporterat utsläpp som underskrider 5 000 ton koldioxidekvivalenter, med undantag av utsläpp från biomassa, under vart och ett av de tre åren före underrättandet av kommissionen enligt led a, förutsatt att den berörda medlemsstaten uppfyller följande villkor:
a)   Medlemsstaten underrättar kommissionen om varje sådan anläggning innan förteckningen över anläggningar enligt artikel 11.1 ska lämnas in, och allra senast i samband med att den lämnas in till kommissionen.
b)   Medlemsstaten bekräftar att övervakningsåtgärder har införts för att bedöma om någon av anläggningarna under något kalenderår släpper ut 5 000 ton koldioxidekvivalenter eller mer, med undantag av utsläpp från biomassa.
c)   Medlemsstaten bekräftar att en anläggning kommer att återinföras i EU:s utsläppshandelssystem om den under något kalenderår släpper ut 5 000 ton koldioxidekvivalenter eller mer, med undantag av utsläpp från biomassa, om inte artikel 27 är tillämplig.
d)   Medlemsstaten gör den information som avses i leden a, b och c tillgänglig för allmänheten.
2.   Om en anläggning återinförs i EU:s utsläppshandelssystem enligt punkt 1 c ska alla utsläppsrätter som utfärdats enligt artikel 10a beviljas, med början samma år som anläggningen återinförs. Utsläppsrätter som utfärdas till sådana anläggningar ska dras av från den kvantitet som i enlighet med artikel 10.2 ska auktioneras ut av den medlemsstat i vilken anläggningen finns.”
Ändring 136
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 22 c (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 29
(22c)  Artikel 29 ska ändras på följande sätt:
”Rapport för att förbättra koldioxidmarknadens funktion
”Rapport för att förbättra koldioxidmarknadens funktion
Om kommissionen på grundval av de regelbundna rapporter om koldioxidmarknaden som avses i artikel 10.5 har belägg för att koldioxidmarknaden inte fungerar väl ska den lägga fram en rapport för Europaparlamentet och för rådet. Rapporten får vid behov åtföljas av förslag som syftar till att öka transparensen på koldioxidmarknaden och som innehåller åtgärder för att förbättra dess funktion.”
Om kommissionen på grundval av de regelbundna rapporter om koldioxidmarknaden som avses i artikel 10.5 har belägg för att koldioxidmarknaden inte fungerar väl ska den lägga fram en rapport för Europaparlamentet och för rådet. Rapporten ska innehålla ett avsnitt om samverkan mellan EU:s utsläppshandelssystem och annan klimat- och energipolitik, som bedrivs i unionens eller nationell regi, vad beträffar volymen på utsläppsminskningar, kostnadseffektiviteten för denna politik och politikens inverkan på efterfrågan på utsläppsrätter enligt EU:s utsläppshandelssystem. Rapporten får vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag som syftar till att öka transparensen när det gäller EU:s utsläppshandelssystem och som innehåller åtgärder för dess kapacitet att bidra till unionens klimat- och energimål för 2030 och 2050 och för att förbättra dess funktion, inbegripet åtgärder för att redovisa för hur kompletterande EU-politik på energi- och klimatområdet påverkar balansen mellan utbud och efterfrågan inom EU:s utsläppshandelssystem.”
Ändring 137
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 22 d (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Artikel 30a (ny)
(22d)   Följande artikel ska införas:
”Artikel 30a
Justeringar efter en övergripande inventering enligt UNFCCC och Parisavtalet.
Inom sex månader efter den positiva dialogen inom UNFCCC under 2018 ska kommissionen offentliggöra ett meddelande med en bedömning av konsekvensen mellan unionens klimatförändringslagstiftning och Parisavtalets mål. I meddelandet ska det framför allt undersökas vilken roll EU:s utsläppshandelssystem spelar med tanke på uppnåendet av Parisavtalets mål och hur lämpligt det är för detta ändamål.
Inom sex månader efter den övergripande inventeringen under 2023, liksom efter därpå följande övergripande inventeringar, ska kommissionen lägga fram en rapport med bedömning av om inventeringarna föranleder några anpassningar av unionens klimatåtgärder.
I rapporten ska det övervägas anpassningar av EU:s utsläppshandelssystem mot bakgrund av globala begränsningsinsatser och insatser gjorda av andra större ekonomier. I rapporten ska det framför allt bedömas om det behövs striktare utsläppsminskningar, om bestämmelserna om koldioxidläckage behöver anpassas, samt om det behövs några ytterligare politiska åtgärder och verktyg eller inte för att unionen och medlemsstaterna ska kunna fullgöra sina åtaganden i fråga om växthusgaser.
I rapporten ska det tas hänsyn till risken för koldioxidläckage, samt till de europeiska industriernas konkurrenskraft, investeringarna inom unionen och unionens industrialiseringspolitik.
Rapporten ska, om så är lämpligt, åtföljas av ett lagstiftningsförslag, och i så fall ska kommissionen, jämsides med rapporten, offentliggöra en fullständig konsekvensbedömning.”
Ändring 138
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 22 e (nytt)
Direktiv 2003/87/EG
Bilaga I – punkt 3
(22e)   Punkt 3 i bilaga I ska ersättas med följande:
”3. När den sammanlagda tillförda effekten i en anläggning beräknas inför ett beslut om huruvida anläggningen ska tas upp i gemenskapssystemet ska den tillförda effekten i alla anläggningens tekniska enheter som förbränner bränsle räknas samman. Sådana enheter kan bland annat vara alla typer av pannor, brännare, turbiner, värmeaggregat, processugnar, förbränningsugnar, rostugnar, brännugnar, värmningsugnar, torkar, motorer, bränsleceller, enheter för tvåstegsförbränning för avskiljning av koldioxid, facklor och enheter för termisk eller katalytisk efterbränning. Enheter med en tillförd effekt på mindre än 3 MW och enheter som uteslutande använder biomassa ska inte ingå i beräkningen. Med enheter som uteslutande använder biomassa avses även enheter som använder fossila bränslen endast vid start och avstängning.
”3. När den sammanlagda tillförda effekten i en anläggning beräknas inför ett beslut om huruvida anläggningen ska tas upp i EU:s utsläppshandelssystem ska den tillförda effekten i alla anläggningens tekniska enheter som förbränner bränsle räknas samman. Dessa enheter kan bland annat vara alla typer av pannor, brännare, turbiner, värmeaggregat, processugnar, förbränningsugnar, rostugnar, brännugnar, värmningsugnar, torkar, motorer, bränsleceller, enheter för tvåstegsförbränning för avskiljning av koldioxid, facklor och enheter för termisk eller katalytisk efterbränning. Enheter med en tillförd effekt på mindre än 3 MW och reserv- och nödenheter som endast används för att producera el för användning på produktionsstället i händelse av strömavbrott, samt enheter som uteslutande använder biomassa ska inte ingå i beräkningen. Med enheter som uteslutande använder biomassa avses även enheter som använder fossila bränslen endast vid start och avstängning.
Ändring 139
Förslag till direktiv
Artikel 1 a (ny)
Beslut (EU) nr 2015/1814
Artikel 1 – punkt 5 – stycken 1a och 1b (nya)
Artikel 1a
Ändring till direktiv (EU) 2015/1814
Beslut (EU) 2015/1814 ska ändras på följande sätt:
I artikel 1.5 ska följande stycken läggas till första stycket:
”Genom undantag ska de procentandelar som avses i detta stycke fördubblas, fram till slutet av den översynsperiod som avses i artikel 3. Vid översynen ska man överväga en fördubbling av andelen som överförs till reserven för marknadsstabilitet, till dess att balansen på marknaden återställts.
Vid översynen ska dessutom införas ett tak för reserven för marknadsstabilitet, och översynen ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.”.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0003/2017).


Rapport för 2016 om Albanien
PDF 192kWORD 52k
Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2017 om kommissionens rapport för 2016 om Albanien (2016/2312(INI))
P8_TA(2017)0036A8-0023/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Albanien, å andra sidan,

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003 om utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan,

–  med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 26–27 juni 2014 om att bevilja Albanien status som kandidatland för EU-medlemskap samt av rådets slutsatser av den 15 december 2015,

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser av den 13 december 2016,

–  med beaktande av det åttonde mötet i stabiliserings- och associeringsrådet mellan Albanien och EU den 8 september 2016 i Bryssel,

–  med beaktande av slutförklaringen från ordförandeskapet för det toppmöte om västra Balkan som hölls i Wien den 4 juli 2016 samt av rekommendationerna från det civila samhällets organisationer till toppmötet i Paris 2016,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 november 2016 2016 års meddelande om EU:s utvidgningsstrategi (COM(2016)0715), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Albania 2016 Report (SWD(2016)0364),

–  med beaktande av de gemensamma slutsatser från den sjätte högnivådialogen om de centrala prioriteringarna som antogs i Tirana den 30 mars 2016,

–  med beaktande av de slutliga rapporterna från OSSE och ODIHR om parlamentsvalet 2013 och de lokala valen 2015,

–  med beaktande av OSSE:s rapport Monitoring of Administrative Trials (övervakning av administrativa rättegångar) 2015,

–  med beaktande av förklaringen och rekommendationerna från det elfte mötet i den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén för EU–Albanien, vilket hölls i Bryssel den 7–8 november 2016,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Albanien,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0023/2017), och av följande skäl:

A.  Albanien har gjort framsteg i riktning mot uppfyllandet av de politiska kriterierna för medlemskap och stadiga framsteg med de fem nyckelprioriteringarna för inledandet av anslutningsförhandlingar. Nu måste bland annat paketet för reform av rättsväsendet, valreformen och den så kallade avkriminaliseringslagen absolut fortsätta att genomföras för att medborgarna ska få ökat förtroende för sina offentliga institutioner och politiska företrädare.

B.  Det finns fortfarande utmaningar som behöver bemötas snabbt och effektivt i en anda av dialog, samarbete och kompromiss mellan regeringen och oppositionen för att Albanien ska kunna göra ytterligare framsteg på sin väg mot EU-anslutning.

C.  En konstruktiv och uthållig politisk dialog om EU-relaterade reformer mellan de politiska krafterna är avgörande för ytterligare framsteg på vägen mot EU-anslutning.

D.  Det finns en politisk enighet om och ett brett allmänt stöd för processen för anslutning till EU i Albanien.

E.  Anslutningsförhandlingar ger ett kraftigt incitament till att det antas och genomförs reformer med anknytning till anslutningen.

F.  Reformen av rättsväsendet spelar fortfarande en nyckelroll för att Albanien ska komma framåt på sin väg mot anslutning till EU.

G.  President- och parlamentsval kommer att hållas i Albanien under 2017.

H.  Skyddet av religionsfriheten, kulturarvet, minoriteternas rättigheter och egendomsförvaltning är några av Europeiska unionens grundläggande värden.

I.  EU har framhållit behovet att stärka den ekonomiska styrningen, rättsstaten och den offentliga förvaltningens kapacitet i alla länder på västra Balkan.

J.  De albanska myndigheterna ställer sig positivt till regionalt samarbete för att främja infrastrukturutveckling, åtgärder mot terrorism, samt handel och rörlighet för ungdomar.

1.  Europaparlamentet välkomnar Albaniens fortsatta framsteg med EU-relaterade reformer, framför allt att man i juli 2016 i samförstånd antagit konstitutionsändringar som banar väg för en djupgående och heltäckande reform av rättsväsendet. Parlamentet betonar att det, med tanke på ytterligare framsteg för processen med anslutning till EU, inte räcker med att reformer beträffande de fem nyckelprioriteringarna antas konsekvent, utan att de också måste genomföras fullständigt och i rätt tid, och att det dessutom behövs ett fortsatt politiskt engagemang till förmån för dem. Parlamentet uppmuntrar Albanien att åstadkomma konkreta resultat med avseende på sådana reformer.

2.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens rekommendation om att inleda anslutningsförhandlingar med Albanien. Parlamentet uttalar sitt fulla stöd för Albaniens EU-anslutning och vill, av omsorg om att reformarbetet inte ska stanna av, att anslutningsförhandlingarna ska inledas så fort som det gjorts trovärdiga och varaktiga framsteg med genomförandet av den heltäckande reformen av rättsväsendet och i kampen mot organiserad brottslighet och korruption. Parlamentet förväntar sig att Albanien ska befästa de framsteg som gjorts och fortsätta att förverkliga alla nyckelprioriteringar i samma takt som hittills.

3.  Europaparlamentet upprepar att en konstruktiv dialog, ett varaktigt politiskt samarbete, ömsesidigt förtroende och kompromissvilja är utslagsgivande för att reformerna ska ha framgång och för hela processen med anslutning till EU. Parlamentet välkomnar i detta avseende att det antagits lagstiftning om att personer med brottsligt förflutet inte får inneha offentliga ämbeten. Parlamentet uppmanar alla politiska partier att göra ytterligare ansträngningar för att få till stånd en genuin politisk dialog och ett konstruktivt samarbete.

4.  Europaparlamentet lovordar antagandet i samförstånd av de konstitutionsändringar som behövs för reformen av rättsväsendet samt antagandet av lagarna om den institutionella omorganiseringen av rättsväsendet, åklagarmyndigheterna och författningsdomstolen. Parlamentet vill att alla relevanta åtföljande lagar och andra författningar, framför allt lagen om omprövning av domare, åklagare och juridiska rådgivare som ett viktigt redskap för korruptionsbekämpning i Albanien, ska antas och genomföras snabbt, vilket också gäller det paket av lagförslag som behövs för att reformen av rättsväsendet ska kunna genomföras. Parlamentet noterar författningsdomstolens avgörande i frågan om huruvida lagen om prövning är förenlig med konstitutionen, efter ett positivt yttrande från Venedigkommissionen. Parlamentet upprepar att Albaniens invånare har som ett huvudkrav för att de ska få tillbaka förtroendet för sina politiska företrädare och offentliga institutioner att det görs en heltäckande reform av rättsväsendet, och att frågan om hur trovärdigt och effektivt reformarbetet överlag ska bli, också när det gäller kampen mot korruption och organiserad brottslighet, beror på hur man lyckas med prövningsprocessen och genomförandet av reformen av rättsväsendet. Parlamentet erinrar om att det med tanke på kampen mot korruption är ytterst viktigt att en sådan reform antas och genomförs, och att detta också är väsentligt för att rättsstaten ska rota sig och för att grundläggande rättigheter bättre ska förverkligas i landet, även för att alla medborgare ska få ökat förtroende för rättsväsendet.

5.  Europaparlamentet välkomnar den nya strategin för reform av rättsväsendet för 2017−2020 och dess handlingsplan, som syftar till större professionalism, effektivitet och oberoende för rättssystemet, inklusive domstolsväsendet, tillsammans med omprövningen av alla jurister, liksom de utökade budgetmedlen för genomförandet. Parlamentet beklagar att rättskipningen fortsätter att vara långsam och ineffektiv. Parlamentet konstaterar bristen på framsteg med att tillsätta lediga tjänster vid landets högsta domstol och förvaltningsdomstolar, och med att effektivt använda det enhetliga ärendehanteringssystemet. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder mot alla brister i rättsväsendets funktion, såsom att det inte är oberoende, vare sig av politiskt inflytande eller av de andra grenarna av makten, att rättvisan är selektiv, ansvarsskyldigheten begränsad, övervakningsmekanismerna ineffektiva och korruption förekommer, liksom att rättsliga förfaranden och verkställandet av dem överlag tar lång tid. Parlamentet beklagar ingripanden från politiskt håll i utredningar och rättsfall och yrkar därför på att rättsväsendets faktiska oberoende ska stärkas. Parlamentet efterlyser ytterligare engagemang på det förvaltningsrättsliga området genom att man tar upp sådana frågor som faktisk tillgång till domstolar, och anslår medel för att domstolarna ska kunna arbeta effektivt. Parlamentet upprepar att en reform av det straffrättsliga systemet bör syfta till att ställa förövare till svars och främja rehabilitering och återanpassning av dem, samtidigt som man säkerställer skyddet av rättigheterna för brottsoffer och vittnen till brott.

6.  Europaparlamentet uppmanar den parlamentariska ad hoc-kommittén för valreform att skyndsamt slutföra sin översyn av vallagen och att samtidigt vidta åtgärder med anledning av alla tidigare rekommendationer från OSSE och ODIHR och stärka insynen i finansieringen av partier samt valprocessens integritet. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att se till att genomförandet sker i god tid före det kommande parlamentsvalet i juni 2017 och att säkra valadministrationens oberoende och opolitiska karaktär. Parlamentet erinrar om att alla politiska partier ansvarar för att demokratiska val förrättas i överensstämmelse med internationella normer. Parlamentet uppmanar myndigheterna att uppmuntra organisationer i det civila samhället att aktivt delta i översynen av hela valprocessen. Parlamentet påminner om att fria och rättvisa val är avgörande för fortsatta framsteg med EU-integrationsprocessen. Parlamentet betonar att farhågorna om finansieringen av politiska partier behöver åtgärdas och att det behövs ett ansvarskännande granskningssystem.

7.  Europaparlamentet uppmanar Albaniens politiska partier att både till anda och till bokstav följa lagen om att personer med brottsligt förflutet inte får inneha offentliga ämbeten när de upprättar sina kandidatlistor inför de kommande valen. Parlamentet yrkar på ett fullständigt genomförande av denna lag.

8.  Europaparlamentet uppmuntrar Albaniens myndigheter att vidta åtgärder för att det ska gå lättare för utlandsbosatta albanska medborgare att rösta utomlands i albanska val.

9.  Europaparlamentet välkomnar att parlamentet börjat bedriva sin verksamhet med ökad insyn och mera plats för alla, men efterlyser en förbättring av parlamentets kapacitet, för att parlamentet ska kunna övervaka genomförandet av reformer och deras överensstämmelse med EU:s normer och bättre använda sig av de olika mekanismerna och institutionerna för tillsyn, för att regeringen ska kunna ställas till svars. Parlamentet vill att parlamentets etiska regler ska godkännas och att dess arbetsordning ska återspegla lagen om parlamentets roll i processen för integration i EU. Parlamentet erbjuder sig att undersöka möjligheter till närmare samarbete med Albaniens parlament, som ett led i Europaparlamentets program för stöd till parlament i utvidgningsländer, för att Albaniens parlament ska kunna lagstifta bättre och därvid följa EU:s regelverk samt utöva sin tillsynsroll i samband med genomförandet av reformer.

10.  Europaparlamentet noterar vad man gjort för att få en medborgarvänligare offentlig förvaltning, samt de stadiga framstegen med genomförandet av reformen av den offentliga förvaltningen och reformen av förvaltningen av de offentliga finanserna. Parlamentet efterlyser ytterligare framsteg med förstärkandet av tillämpningen av lagen om den offentliga förvaltningen och lagen om administrativa förfaranden, för att de merit- och resultatbaserade förfarandena för anställning och befordran ska bli bättre, och för att den institutionella och personella kapaciteten ska förstärkas, i syfte att befästa de landvinningar som gjorts med att få till stånd en offentlig förvaltning som är effektivare, avpolitiserad, öppnare för insyn och mera professionell, vilket även skulle möjliggöra ett effektivt genomförande av förhandlingarna om anslutning till EU. Parlamentet efterlyser åtgärder för att stärka auktoriteten, oberoendet, effektiviteten och resurserna för människorättsstrukturer såsom ombudsmannaämbetet. Parlamentet lovordar det nationella rådet för europeisk integration för dess initiativ om att förstärka den offentliga förvaltningens och det civila samhällets kapacitet att övervaka hur reformer med anknytning till anslutningen genomförs. Parlamentet betonar behovet att slå vakt om reglerings- och tillsynsorganens oberoende.

11.  Europaparlamentet noterar genomförandet av den territoriella reformen. Parlamentet betonar att det krävs stora insatser för att öka de nyinrättade lokala förvaltningsenheternas ekonomiska och administrativa kapacitet.

12.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av viktiga rättsakter mot korruption, bland annat om skydd av personer som anmäler missförhållanden. Parlamentet är dock fortsatt oroligt över att korruptionen kvarstår som stor och utbredd på många områden och fortfarande utgör ett allvarligt problem, som undergräver människors förtroende för de offentliga institutionerna.. Parlamentet är oroat över att de centrala korruptionsbekämpande institutionerna fortsätter att utsättas för politisk inblandning och att deras administrativa kapacitet är begränsad. Parlamentet konstaterar att det dåliga interinstitutionella samarbetet och informationsutbytet fortsätter att hämma proaktiva utredningar och framgångsrik lagföring av korruption. Parlamentet betonar att det behövs lämpligare rättsliga ramar för intressekonflikter, reglering av lobbyverksamhet och bättre interinstitutionellt samarbete, framför allt mellan polisen och åklagarmyndigheterna, för att det ska gå bättre att utreda, lagföra och avkunna fällande domar, också i fall på hög nivå.

13.  Europaparlamentet välkomnar det fortsatta genomförandet av strategin och handlingsplanen för kampen mot organiserad brottslighet, jämte det intensifierade internationella polissamarbetet. Parlamentet uppmanar också till upplösning av nätverk för organiserad brottslighet och till fler fällande domar i mål som rör organiserad brottslighet, med hjälp av bättre samarbete mellan internationella organisationer, polisen och åklagarmyndigheterna och genom en förstärkning av den institutionella och operativa kapaciteten. Parlamentet oroar sig över att det fortfarande är sällsynt med frysning och beslag av olagligt överkomna tillgångar, och yrkar på ökad kapacitet för ekobrottsutredningar och flitigare användning av dem, för att resultaten inom detta område ska förbättras. Trots en uppåtgående trend i utredningen av fall som rör penningtvätt konstaterar parlamentet att antalet fällande domar fortfarande är begränsat.

14.  Europaparlamentet välkomnar de senaste insatserna mot cannabisodlingar, men vill se en upptrappning av åtgärderna för att utrota odling, produktion och smuggling av narkotika i Albanien och av dithörande nätverk för organiserad brottslighet, också med hjälp av ett förstärkt internationellt och regionalt samarbete. Parlamentet konstaterar dock att polis och åklagare inte lyckas identifiera de kriminella nätverk som ligger bakom narkotikaodlingen.

15.  Europaparlamentet efterlyser intensivare åtgärder mot den olagliga vapenhandelns hejdlösa spridning, bl.a. genom utökat samarbete med EU kring detta, liksom också genom att de återstående lagren av handeldvapen och lätta vapen förstörs och vapenförråden förbättras. Parlamentet är oroat över de ytterst talrika skjutvapendödsfallen i Albanien.

16.  Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av regeringens kapacitet att eftersöka, beslagta och förverka vinning av it-brottslighet och förebygga penningtvätt på internet.

17.  Europaparlamentet uppmanar Albanien att ytterligare förbättra sina rättsliga ramar för fastställande av flyktingars rätt till internationellt skydd. Parlamentet lovordar den albanska polisens insatser för att intensifiera informationsutbytet med Frontex, och efterlyser en ytterligare förstärkning av samarbetet mellan EU och Albanien i syfte att värna om flyktingars rättigheter i enlighet med internationella normer och EU:s grundläggande värden. Parlamentet uttrycker oro över den senaste tidens ökning av fall av människohandel. Parlamentet efterlyser ökade insatser i människohandelsförebyggande syfte, varvid man särskilt bör uppmärksamma dem som huvudsakligen faller offer för människohandel, såsom ensamkommande barn, kvinnor och flickor.

18.  Europaparlamentet är bekymrat över de överfulla fängelserna och (rapporterna om) den otillräckliga medicinska vården i häktena samt misshandeln av misstänkta på polisstationer. Parlamentet rekommenderar ett nytänkande i bestraffningsfrågor, en omklassificering av straffbara handlingar och ett ökat bruk av alternativ till fängelse.

19.  Europaparlamentet konstaterar att statens institutioner och det civila samhällets organisationer börjat samarbeta bättre om EU-relaterade frågor, också genom att dessa organisationer fått delta i sammanträden som hålls av det nationella rådet för europeisk integration. Ett civilt samhälle med inflytande är ett avgörande inslag i varje demokratiskt system. Parlamentet betonar därför att det behövs en allt närmare samordning mellan myndigheterna på alla nivåer, också lokal nivå, och det civila samhällets organisationer. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang inrättandet av det nationella rådet för det civila samhället. Parlamentet vill att rätten till information och offentliga samråd ska förverkligas effektivt och att skattelagstiftningen för det civila samhällets organisationer ska förbättras.

20.  Europaparlamentet påminner om att det ingår i de centrala prioriteringarna att det behövs en förstärkning av skyddet för mänskliga rättigheter, minoriteters rättigheter och politiken mot diskriminering, också genom att dessa rättigheter effektivt förverkligas. Parlamentet uppmanar med kraft de behöriga myndigheterna att, såsom det förutsätts i de europeiska normerna för minoritetsskydd, fortsätta förbättra det inkluderande och toleranta klimatet gentemot alla minoriteter i landet, bland annat genom att stärka den roll som den statliga minoritetskommittén spelar. Parlamentet välkomnar vad som inledningsvis gjorts för att förbättra den rättsliga ramen för minoritetsskydd, och uppmanar Albanien att anta ramlagen om minoritetsskydd och att ratificera den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Parlamentet noterar den breda samrådsprocess som inbegripit oberoende institutioner, sammanslutningar för minoriteter och det civila samhället. Parlamentet understryker behovet att förbättra levnadsvillkoren för romer och egyptier och andra etniska minoriteter. Parlamentet efterlyser konkreta åtgärder, såsom folkbokföring (födelseattester och legitimationer), för romer och egyptier. Parlamentet uppmanar till fortsatta insatser för att de ska få bättre tillgång till sysselsättning och samtliga offentliga och sociala tjänster, utbildning, hälso- och sjukvård, subventionerat boende och rättshjälp. Parlamentet är oroat över att färre romska barn, trots förbättringar, deltar i utbildningssystemet än någon annanstans i regionen.

21.  Europaparlamentet lovordar ombudsmannaämbetets insatser för att förbättra lagstiftningen om mänskliga rättigheter, särskilt inom ramen för reformen av rättsväsendet. Parlamentet välkomnar det aktiva främjande av utsatta gruppers rättigheter och principerna om människans värdighet, frihet, jämlikhet och rättsstaten. Parlamentet beklagar att ombudsmannens arbete fortsatte att begränsas av bristen på finansiering och personal, och vill att ombudsmannaämbetet ska få ökad auktoritet, större oberoende, mer effektivitet och bättre resurser.

22.  Europaparlamentet fortsätter att oroas över diskrimineringen och avsaknaden av lämpliga åtgärder för skydd av kvinnor och flickor som tillhör missgynnade och marginaliserade grupper, samt över att kvinnor och flickor så ofta utsätts för våld i hemmet. Parlamentet betonar att det behövs ytterligare ansträngningar för att åstadkomma resultat i arbetet mot diskriminering. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att fortsätta att öka medvetenheten och stärka det förebyggande arbetet mot våld i hemmet, liksom att förbättra stödet till offer för sådant våld. Parlamentet upprepar sin begäran om ett fullständigt genomförande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen). Myndigheterna uppmanas eftertryckligen att ta itu med könsrelaterade stereotypa fördomar genom systematisk utbildning, offentlig diskussion och åtgärder från myndighetshåll.

23.  Europaparlamentet efterlyser bättre institutionella mekanismer för skydd av barnets rättigheter och förebyggande av barnarbete.

24.  Europaparlamentet konstaterar att ytterligare insatser behövs för att skydda alla minoriteters rättigheter i Albanien genom att fullt ut genomföra den relevanta lagstiftningen. Parlamentet rekommenderar att rättigheterna för personer med bulgarisk etnicitet i områdena Prespa, Golo Brdo och Gora stadgas i lag och tryggas i praktiken.

25.  Europaparlamentet välkomnar förbättringen av skyddet av hbti-personers rättigheter och antagandet av den nationella handlingsplanen för hbti-personer för perioden 2016–2020, och uppmanar regeringen att fortsätta att genomföra åtgärderna i programmet, samt att ytterligare befästa regeringens samarbete med det civila samhällets organisationer för dessa personer. Parlamentet uppmanar dessutom regeringen och lagstiftarna att se till att erkännandet av könstillhörighet motsvarar normerna i Europarådets ministerkommittés rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet.

26.  Europaparlamentet beklagar att de behöriga myndigheterna hittills inte gjort någon effektiv brottsutredning av fallet med dödsoffer vid demonstrationen den 21 januari 2011. Parlamentet uppmanar myndigheterna att utan onödigt dröjsmål låta offren för den dagens händelser vederfaras rättvisa.

27.  Europaparlamentet lovordar den religiösa toleransen och det goda samarbetet mellan religiösa samfund. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna och religiösa samfunden att samarbeta för att bevara och främja den religiösa harmonin, såsom det förutsätts i konstitutionen. Parlamentet anser att det är väsentligt att förebygga islamisk radikalisering med hjälp av en riktad strategi i regi av underrättelsetjänsten, de brottsbekämpande myndigheterna och de rättsliga institutionerna, bland annat genom avradikalisering och återintegrering av återvändande utländska stridande, att motverka våldsbejakande extremism i samarbete med det civila samhällets organisationer och religiösa samfund och att intensifiera det regionala och internationella samarbetet inom detta område. Parlamentet lovordar landets övergripande rättsliga ramar för förebyggande och bekämpande av finansiering av terrorism. Parlamentet kräver att mänskliga rättigheter och grundläggande friheter enligt internationella normer under alla omständigheter ska respekteras, i samband med alla åtgärder som vidtas på detta område. Parlamentet betonar vikten av särskilda utbildningsprogram för förebyggande av radikalisering, samt för rehabilitering och återintegrering av de berörda personerna.

28.  Europaparlamentet beklagar att endast begränsade framsteg gjorts med yttrandefriheten i fjol. Parlamentet upprepar hur oerhört viktigt det är med professionella och oberoende privata medier och medier i allmänhetens tjänst. Parlamentet är oroat över politikens inflytande över medierna och över att självcensuren är starkt utbredd bland journalister. Parlamentet konstaterar att det går trögt med genomförandet av lagen om audiovisuella medier och att tillsättandet av tjänster inom myndigheten för audiovisuella medier har försenats. Parlamentet efterlyser åtgärder för att skärpa de professionella och etiska normerna för journalister, och för att fler journalister ska bli fast anställda, samt för att öka öppenheten kring myndigheternas annonsering i medierna samt säkerställa tillsynsmyndighetens och det offentliga programföretagets oberoende, opartiskhet och redovisningsskyldighet, särskilt inför det kommande parlamentsvalet. Parlamentet upprepar att det offentliga programföretaget RTSH:s interna stadgar måste färdigställas och antas, och att övergången till digitala sändningar slutföras.

29.  Europaparlamentet välkomnar att de offentliga finanserna konsoliderats bättre och att det gått bättre med både affärsverksamheten och insatserna mot den informella ekonomin. Parlamentet konstaterar dock fortfarande brister i fråga om rättsstatligheten och ett betungande regelverk, som avskräcker från investeringar. Parlamentet är oroat över att penningöverföringar till hemlandet från migranter utgör en viktig drivkraft för inhemsk efterfrågan. Parlamentet uppmanar med kraft de behöriga myndigheterna att vidta åtgärder för att förbättra verkställigheten av avtal och skatteuppbörden och att fortsätta genomföra reformen av rättsväsendet i syfte att förbättra företagsklimatet. Parlamentet är bekymrat över att det är så vanligt med direkta upphandlingar och icke konkurrensutsatta anbudsförfaranden samt tilldelning av långtidskontrakt för entreprenad och offentlig-privata partnerskap med tveksamma följder för allmänintresset.

30.  Europaparlamentet rekommenderar att myndigheterna påskyndar konstruktionen av större infrastrukturprojekt såsom järnvägen och den moderna motorvägen mellan Tirana och Skopje som en del av korridor VIII.

31.  Europaparlamentet noterar med oro att den administrativa kapaciteten för tillämpning av miljölagstiftningen är begränsad och att avfallshanteringen och vattenvården fungerar dåligt, vilka ofta leder till miljöbrott som hotar Albaniens ekonomiska resurser och utgör ett hinder för en resurseffektiv ekonomi. Parlamentet understryker behovet av att förbättra kvaliteten på miljökonsekvensbedömningar och att säkerställa allmänhetens deltagande och samråd med det civila samhället i relevanta projekt. Parlamentet betonar dock att det är ytterst viktigt att uppnå mål som rör klimatförändringarna utan att det inverkar negativt på den biologiska mångfalden, landskapet, vattentillgångarna, växt- och djurlivet och berörda lokalbefolkningar. Parlamentet är djupt oroat över att, enligt kommissionen, 44 av 71 vattenkraftverk håller på att anläggas i skyddade områden.

32.  Europaparlamentet framhåller att vattenkraftverks miljöpåverkan ofta inte bedöms tillräckligt ordentligt för att efterlevnaden av internationella normer och relevanta delar av EU:s naturvårdslagstiftning ska kunna säkerställas. Parlamentet råder regeringen att överväga att inrätta en nationalpark kring Vjosa utmed flodens hela längd, och att överge planerna på nya vattenkraftverk längs Vjosa och dess bifloder. Parlamentet yrkar på en ytterligare anpassning till EU:s energilagstiftning, framför allt genom att det antas en nationell energistrategi, av omsorg om ökat energioberoende och större energieffektivitet. Parlamentet välkomnar den nationella handlingsplanen för 2015–2020 för förnybara energikällor.

33.  Europaparlamentet konstaterar att äganderätten ännu inte har genomdrivits på ett effektivt sätt. Parlamentet kräver att processen för registrering och återställande av samt ersättning för förlorad egendom ska slutföras och att strategin för egendomsrätt för 2012–2020 ska uppdateras och genomföras i praktiken. Vidare uppmanas myndigheterna kraftfullt att ta fram en färdplan med tydliga ansvarsområden och tidsfrister i detta avseende och att genomföra en offentlig informationskampanj för att informera tidigare ägare om deras rättigheter och skyldigheter i fråga om återställande av egendom. Parlamentet efterlyser ökad öppenhet, rättssäkerhet och likabehandling i samband med lagen om ersättning för egendom som beslagtogs under kommunisttiden. Parlamentet vill att det utses en nationell samordnare för egendomsrätt och att processen för registrering och kartläggning av egendom påskyndas, inbegripet digitaliseringen av egendomsförhållanden.

34.  Europaparlamentet betonar vikten av forskning i samband med arbetet för att avslöja brott som begåtts av den tidigare kommunistregimen, liksom de statliga institutionernas moraliska, politiska och juridiska ansvar i denna process. Parlamentet uppmanar myndigheterna att utarbeta lämpliga lagstiftningsåtgärder för att hjälpa till att återupprätta offer, bland annat ersättning till enskilda personer och deras familjer, och att upphäva alla politiskt motiverade domar som fortfarande är i kraft. De statliga institutionerna uppmanas med eftertryck att utreda brott mot mänskligheten under den kommunistiska diktaturen och att ställa dem som begått brotten inför rätta.

35.  Europaparlamentet konstaterar att arbetet med att ta itu med landets kommunistiska förflutna är avgörande för att människorättskränkningar ska kunna bemötas och sanning och rättvisa skapas om offren. Parlamentet välkomnar lagen om inrättande av en myndighet för öppnandet av Sigurimi-registren. Parlamentet välkomnar den undersökning som offentliggjorts av OSSE:s kontor och den tyska ambassaden om kunskaperna och den allmänna uppfattningen om det kommunistiska förflutna i Albanien och förväntningarna inför framtiden. Parlamentet anser att detta kommer att bidra till att skapa en dialog om det förflutna och bygga upp förväntningar inför framtiden.

36.  Europaparlamentet framhåller vikten av att stärka den sociala dialogen, deltagandet av organisationer i det civila samhället, kapaciteten för arbetsmarknadens parter och efterlevnadsmekanismerna för sociala rättigheter. Regeringen uppmanas kraftfullt att modernisera utbildningsväsendet i syfte att bygga upp ett mer inkluderande samhälle, minska orättvisor och diskriminering samt bättre rusta ungdomar med kunskaper och färdigheter. Parlamentet framhåller vikten av föranslutningsinstrumentets stöd till utbildning, sysselsättning och socialpolitik.

37.  Europaparlamentet uppmanar de albanska myndigheterna att stärka sin politik gentemot personer med funktionsnedsättningar, som fortfarande har svårt att få utbildning, anställning, hälso- och sjukvård, sociala tjänster och att delta i beslutsfattandet, och bland annat hindras från att fritt utöva sin rösträtt.

38.  Europaparlamentet konstaterar med oro att antalet obefogade asylansökningar från albaner i EU:s medlemsstater åter ökat. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att omedelbart vidta beslutsamma åtgärder mot detta, och att arbeta för ökat medvetande, socioekonomiskt stöd och förebyggande, liksom att ta itu med pushfaktorer som är kopplade till arbetslöshet och strukturella brister i socialskydds-, utbildnings- och hälso- och sjukvårdspolitiken. Parlamentet betonar att generaldirektoratet för gränser och migration och gränspolisen behöver få tillräckliga personalresurser och att det relevanta interinstitutionella samarbetet behöver förbättras för att bättre motverka irreguljär migration.

39.  Europaparlamentet lovordar Albanien för dess fortsatta fullständiga uppslutning bakom relevanta EU-deklarationer och slutsatser från rådet, varigenom landet visar sitt tydliga engagemang till förmån för europeisk integration och solidaritet. Parlamentet betonar att det fortsatta konstruktiva bidrag som Albanien ger till den politiska stabiliteten i regionen är både viktigt och nödvändigt.

40.  Europaparlamentet välkomnar de albanska myndigheternas beslut att anpassa Albaniens utrikespolitik efter rådets beslut (Gusp) 2016/1671 om förlängning av EU:s restriktiva åtgärder mot Ryssland.

41.  Parlamentet understryker vikten av goda grannförbindelser, vilka förblir avgörande som en oupplöslig del av utvidgningsprocessen och villkoren för stabiliserings- och associeringsprocessen. Parlamentet välkomnar Albaniens konstruktiva och proaktiva roll för att främja regionalt samarbete och goda grannförbindelser med andra utvidgningsländer och angränsande EU-medlemsstater. Parlamentet välkomnar Albaniens deltagande i initiativet för de sex länderna på västra Balkan.

42.  Europaparlamentet lovordar både Albanien och Serbien för deras fortsatta engagemang till förmån för bättre bilaterala förbindelser och förstärkt regionalt samarbete på det politiska och samhälleliga planet, till exempel genom det regionala samarbetskontoret för ungdom, vilket har sitt högkvarter i Tirana. Parlamentet uppmanar bägge länderna att fortsätta sitt goda samarbete för att främja försoning i regionen, särskilt genom program för ungdomar, såsom programmen inom den positiva agendan för unga på västra Balkan.

43.  Europaparlamentet noterar den senaste tidens spänningar i förbindelserna mellan Albanien och Grekland och rekommenderar båda sidor att undvika åtgärder och uttalanden som kan inverka negativt på förbindelserna.

44.  Europaparlamentet upprepar sin begäran till kommissionen att i sina rapporter ta med information om stöd från föranslutningsinstrumentet till Albanien och om de genomförda åtgärdernas effekt, särskilt det stöd som tilldelats för genomförande av de centrala prioriteringarna och berörda projekt.

45.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Albaniens regering och parlament.


Rapport för 2016 om Bosnien och Hercegovina
PDF 210kWORD 55k
Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2017 om kommissionens rapport för 2016 om Bosnien och Hercegovina (2016/2313(INI))
P8_TA(2017)0037A8-0026/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan,

–  med beaktande av protokollet om anpassning av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, för att ta hänsyn till Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen, vilket paraferades den 18 juli 2016 och undertecknades den 15 december 2016,

–  med beaktande av Bosnien och Hercegovinas ansökan om medlemskap i Europeiska unionen den 15 februari 2016,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19–20 juni 2003 om västra Balkan och den tillhörande bilagan Thessaloniki-agendan för västra Balkan: I riktning mot europeisk integration,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 september 2016 om Bosnien och Hercegovinas ansökan om medlemskap i EU,

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser av den 13 december 2016,

–  med beaktande av det första mötet i den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén EU–Bosnien och Hercegovina i Sarajevo den 5–6 november 2015 och de första mötena i stabiliserings- och associeringsrådet och stabiliserings- och associeringskommittén mellan Bosnien och Hercegovina och EU den 11 respektive 17 december 2015,

–  med beaktande av slutförklaringen från ordförandeskapet för det toppmöte om västra Balkan som hölls i Paris den 4 juli 2016 samt av rekommendationerna från det civila samhällets organisationer till toppmötet i Paris 2016,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 1 augusti 2016 från vice ordföranden/den höga representanten och kommissionsledamoten med ansvar för den europeiska grannskapspolitiken och utvidgningsförhandlingar om Bosnien och Hercegovinas myndigheters överenskommelse om viktiga åtgärder för landet i riktning mot EU,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 17 september 2016 från vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionsledamoten med ansvar för den europeiska grannskapspolitiken och utvidgningsförhandlingar efter beslutet från Bosnien och Hercegovinas författningsdomstol om Republika Srpska-dagen,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 november 2016 2016 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik (COM(2016)0715), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Bosnia and Herzegovina 2016 Report (SWD(2016)0365),

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport EU:s föranslutningsstöd för att stärka den administrativa kapaciteten i västra Balkan: en metarevision(1),

–  med beaktande av den femtionde rapporten till FN:s säkerhetsråd från den höga representanten för genomförandet av fredsavtalet om Bosnien och Hercegovina(2),

–  med beaktande av uttalandet från november 2016 å Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar av João Vale de Almeida, chef för Europeiska unionens delegation till Förenta nationerna, vid säkerhetsrådets debatt om ”situationen i Bosnien och Hercegovina”,

–  med beaktande av Bosnien och Hercegovinas reformagenda 2015–2018 som antogs i juli 2015 och den samordningsmekanism som antogs av Bosnien och Hercegovinas ministerråd och regeringarna i Federationen Bosnien och Hercegovina och Republika Srpska den 23 augusti 2016,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om landet,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0026/2017), och av följande skäl:

A.  EU stöder fortsatt Bosnien och Hercegovinas utsikter till EU-medlemskap och landets territoriella integritet, suveränitet och enhet. Framsteg på vägen mot EU-integration har gjorts. Rådet har bett kommissionen att utarbeta sitt yttrande över Bosnien och Hercegovinas ansökan om medlemskap.

B.  Den 9 december 2016, i Sarajevo, överlämnades frågeformuläret till myndigheterna i Bosnien och Hercegovina av kommissionsledamoten med ansvar för europeiska grannskapspolitiken och utvidgningsförhandlingar.

C.  Det tillfälliga upphävandet av de autonoma handelsåtgärderna kommer att hävas så snart protokollet om anpassning av stabiliserings- och associeringsavtalet har undertecknats och tillämpas tillfälligt.

D.  I och med reformagendan för Bosnien och Hercegovina 2013–2018 erkände myndigheterna på alla nivåer det akuta behovet av att inleda ett förfarande för rehabilitering och modernisering av ekonomin i syfte att skapa nya arbetstillfällen och främja hållbar, effektiv, socialt rättvis och stadig ekonomisk tillväxt. Bosnien och Hercegovina har visat att landet åtar sig och står berett att inleda ytterligare sociala och ekonomiska reformer som är nödvändiga för att minska ungdomsarbetslösheten, som fortfarande är alldeles för hög.

E.  Ett oberoende, fungerande och stabilt rättsväsende är av vikt för att garantera rättsstaten och för att landet ska kunna fortsätta att närma sig EU.

F.  Vissa utmaningar kvarstår i fråga om försoningsprocessens hållbarhet. Framstegen i EU-anslutningsprocessen kommer att underlätta vidare försoning.

G.  Bosnien och Hercegovina har fortfarande inte genomfört Europadomstolens domar i målen Sejdić-Finci, Zornić och Pilav.

H.  Korruptionen är fortfarande utbredd, även på högsta nivå.

I.  Det finns fortfarande 74 000 internflyktingar och ett betydande antal flyktingar från Bosnien och Hercegovina i grannländerna, i hela Europa och världen över, samt 6 808 saknade personer.

J.  Utbildning är avgörande för att skapa och främja ett tolerant samhälle för alla samt för att främja kulturell, religiös och etnisk förståelse i landet.

K.  Bosnien och Hercegovina har undertecknat konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (Esbo, 1991).

L.  Varje (potentiellt) kandidatland bedöms efter sina egna meriter, och tidsplanen för anslutningen avgörs av hur snabbt och väl de nödvändiga reformerna genomförs.

1.  Europaparlamentet gläder sig åt att rådet överväger Bosnien och Hercegovinas ansökan om EU-medlemskap och att frågeformuläret lämnats in, och ser fram emot kommissionens yttrande över huruvida ansökan om medlemskap är välgrundad. Parlamentet uppmanar behöriga myndigheter på alla nivåer i Bosnien och Hercegovina att engagera sig aktivt i denna process och att samarbeta och samordna med varandra i kommissionens yttrandeförfarande genom att tillhandahålla gemensamma och sammanhängande svar på kommissionens frågor. Parlamentet påpekar att detta arbete även kommer att tjäna som bevis på statens funktionalitet. Parlamentet upprepar att EU-anslutningsprocessen är en inkluderande process som involverar alla intressenter.

2.  Europaparlamentet uppskattar och välkomnar den viktiga roll som trepartsordförandeskapet spelar för att skapa incitament för alla övriga institutionella aktörer på alla nivåer att anstränga sig för att fullgöra sina respektive uppgifter i den övergripande processen för landets tillnärmning till EU.

3.  Europaparlamentet välkomnar både de framsteg som gjorts i samband med genomförandet av reformagendan 2015–2018 och landets avsikt att gå vidare med ytterligare institutionella samt sociala och ekonomiska reformer. Parlamentet erinrar om att EU:s nya strategi för Bosnien och Hercegovina har utlösts av den svåra socioekonomiska situationen och det ökade missnöjet bland invånarna. Parlamentet noterar att situationen har förbättrats något, men betonar att ett harmoniserat och effektivt genomförande av reformagendan i linje med handlingsplanen behövs för att åstadkomma verkliga förändringar över hela landet och på ett påtagligt sätt förbättra livet för Bosnien och Hercegovinas samtliga invånare.

4.  Europaparlamentet begär att takten i reformerna upprätthålls så att Bosnien och Hercegovina kan förvandlas till en verkligt effektiv, inkluderande och fungerande stat som grundar sig på rättsstatsprincipen och som säkerställer jämlikhet och demokratisk representation för landets alla konstituerande folkgrupper och invånare. Parlamentet beklagar att gemensamma reformåtgärder ofta fortsätter att hindras av etniska och politiska motsättningar, som orsakas av djupt rotade splittrande tendenser som hindrar en normal demokratisk utveckling, och genom ytterligare politisering av offentliga förvaltningar. Parlamentet betonar också att Bosnien och Hercegovina inte kommer att kunna bli en framgångsrik kandidat för EU-medlemskap förrän det införts lämpliga institutionella förutsättningar. Parlamentet uppmanar med kraft alla politiska ledare att arbeta för att införa de nödvändiga förändringarna, inbegripet reformen av vallagstiftningen, som även beaktar de principer om federalism, decentralisering och legitim representation som det uttryckt i sina tidigare resolutioner, för att garantera att alla medborgare kan kandidera, vara valbara och kunna utföra uppdrag på alla politiska nivåer på lika villkor. Parlamentet anser att det är avgörande att upprätthålla ett samförstånd om EU-integration och att på ett samordnat sätt göra framsteg i fråga om rättsstatsprincipen, inbegripet kampen mot korruption och organiserad brottslighet, samt reformerna av rättsväsendet och den offentliga förvaltningen. Parlamentet betonar även behovet av ett fortsatt och effektivt fokus på sociala och ekonomiska reformer, vilket bör förbli en prioritering.

5.  Europaparlamentet välkomnar avtalet om att inrätta en samordningsmekanism för EU-frågor i syfte att öka funktionaliteten och effektiviteten i anslutningsprocessen, inklusive vad gäller ekonomiskt stöd från EU, och göra det möjligt att interagera bättre med EU. Parlamentet efterlyser ett snabbt genomförande. Dessutom efterlyser parlamentet effektivt samarbete och effektiv kommunikation mellan alla förvaltningsnivåer och med EU i syfte att underlätta anpassningen till och genomförandet av regelverket och att tillhandahålla tillfredsställande svar på kommissionens frågor under hela yttrandeförfarandet. Parlamentet betraktar det som oacceptabelt att regeringen i Republika Srpska försöker upprätta parallella kommunikationskanaler genom att anta bestämmelser om direktrapportering till kommissionen. Den roll och de kapaciteter som direktoratet för europeisk integration har bör stärkas ytterligare så att det fullt ut kan utöva sin samordnande funktion i genomförandet av stabiliserings- och associeringsavtalet och generellt i anslutningsprocessen.

6.  Europaparlamentet uttrycker tillfredsställelse över undertecknandet av protokollet om anpassning av stabiliserings- och associeringsavtalet som har tillämpats tillfälligt sedan den 1 februari 2017 och som automatiskt återinför de autonoma handelsåtgärder som varit tillfälligt upphävda sedan den 1 januari 2016. Parlamentet ser fram emot en snabb och smidig ratificering av protokollet.

7.  Europaparlamentet beklagar att arbetsordningen för den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén fortfarande inte har antagits, på grund av försök att införa etnisk blockering i arbetsordningen för den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén, och att Bosnien och Hercegovina till följd av detta alltjämt är det enda utvidgningsland där ett sådant organ inte har kunnat inrättas på vederbörligt sätt. Parlamentet uppmanar med kraft ledningsorganen inom Bosnien och Hercegovinas parlament att utan dröjsmål hitta en lösning för att uppfylla kraven i EU:s institutionella och rättsliga ram samt skapa en meningsfull parlamentarisk översyn av anslutningsprocessen. Parlamentet påminner om att det enligt stabiliserings- och associeringsavtalet krävs att arbetsordningen antas. Underlåtenhet att göra detta innebär ett direkt brott mot stabiliserings- och associeringsavtalets genomförande.

8.  Europaparlamentet välkomnar vissa förbättringar av vallagstiftningen i enlighet med rekommendationerna från OSSE/ODIHR. Parlamentet konstaterar att lokalvalen den 2 oktober 2016 i stor utsträckning hölls under ordnade former. Parlamentet beklagar att invånarna i Mostar efter sex år fortfarande inte kan utöva sina demokratiska rättigheter att välja sina lokala företrädare på grund av fortsatta meningsskiljaktigheter mellan politiska ledare. Parlamentet efterlyser eftertryckligen ett snabbt genomförande av författningsdomstolens dom om Mostar genom en ändring av vallagstiftningen och stadens statuter. Parlamentet fördömer å det skarpaste det oacceptabla våldet mot valförrättare i Stolac och uppmanar de behöriga myndigheterna att lösa situationen genom att respektera rättsstatsprincipen, inbegripet genom att utreda alla våldshandlingar och oegentligheter i samband med valet och genom att lagföra förövarna. Parlamentet noterar Bosnien och Hercegovinas centrala valkommissions ogiltigförklaring av valet i Stolac och efterlyser vidare att omval genomförs enligt demokratiska standarder, på ett fredligt sätt och i en anda av tolerans.

9.  Europaparlamentet beklagar att de uttalade politiska åtagandena om att bekämpa korruption inte har omsatts i några konkreta resultat. Parlamentet understryker att resultat uteblivit i uppmärksammade mål och att den rättsliga och institutionella ramen för bekämpning av strukturell korruption i samband med finansiering av politiska partier, offentlig upphandling, intressekonflikter och redovisning av tillgångar är svag och otillräcklig. Parlamentet erkänner framstegen vad gäller antagandet av handlingsplaner mot korruption och inrättandet av organ för förebyggande av korruption på olika förvaltningsnivåer och efterlyser ett konsekvent och snabbt genomförande av dessa beslut. Parlamentet konstaterar bekymrat att fragmentering och svagt samarbete mellan myndigheter hindrar åtgärder mot korruption från att vara effektiva. Parlamentet efterlyser större yrkesspecialisering inom polisen och rättsväsendet med hjälp av lämpliga samordningskanaler. Parlamentet betonar behovet att inrätta ett register över tidigare effektiva granskningar av finansieringen av politiska partier och valkampanjer, att utarbeta transparenta anställningsförfaranden i den vidare offentliga sektorn, samt att utrota korruptionen inom den offentliga upphandlingscykeln.

10.  Europaparlamentet betonar att resultaten från 2013 års folkräkning utgör en viktig grund i tillhandahållandet av adekvata svar på kommissionens frågeformulär och att de är viktiga för effektiv socioekonomisk planering. Parlamentet välkomnar den slutliga bedömning som gjorts av den internationella övervakningsverksamheten vari det fastslogs att folkräkningen i Bosnien och Hercegovina som helhet utfördes i enlighet med internationella standarder. Parlamentet beklagar att Republika Srpska vägrade erkänna resultaten av folkräkningen som legitima, och att myndigheterna i Republika Srpska offentliggjorde sina egna resultat som skiljde sig från dem som bekräftades av Bosnien och Hercegovinas statistikbyrå. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna i Republika Srpska att ompröva sin strategi. Parlamentet uppmanar Bosnien och Hercegovinas statistikmyndigheter att göra betydande framsteg på detta viktiga område och att anpassa sin statistik och metodik till Eurostats standarder.

11.  Europaparlamentet erinrar om att en professionell och effektiv offentlig förvaltning som är baserad på meriter utgör grunden för integrationsprocessen för varje land som strävar efter att bli EU-medlem. Parlamentet är bekymrat över den offentliga förvaltningens fortsatta fragmentering och politisering, som utgör ett hinder för institutionella och rättsliga reformer och gör att tillhandahållandet av offentliga tjänster till medborgarna blir omständligt och dyrt. Parlamentet vill snarast möjligt se en mer harmoniserad strategi för politisk utveckling och samordning mellan alla förvaltningsnivåer, en avpolitisering av den offentliga förvaltningen och den offentliga sektorn, samt en bättre planering på medellång sikt och en tydlig strategi för förvaltning av de offentliga finanserna.

12.  Europaparlamentet bekräftar sin oro över den fortsatta fragmenteringen i fyra olika rättssystem. Parlamentet betonar behovet att snabbt ta itu med eventuella utestående brister inom rättsväsendet, att stärka rättsväsendets effektivitet och oberoende, bland annat genom att avpolitisera rättsväsendet, bekämpa korruption inom rättsväsendet samt genomföra lämpliga förfaranden för verkställande av domstolsbeslut. Parlamentet uppmanar till ett snabbt antagande av handlingsplanen för genomförandet av reformen av rättsväsendet 2014–2018. Parlamentet efterlyser fullständigt genomförande av lagarna om skydd av barn och effektiv tillgång till rättslig prövning för barn. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att lagen om rättshjälp antagits på statlig nivå och att det höga domar- och åklagarrådet infört riktlinjer för förebyggande av intressekonflikter samt att integritetsplaner och disciplinära åtgärder tagits fram.

13.  Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av rättsväsendets övergripande effektivitet, en ökning av transparensen och objektiviteten i förfarandet för val av nya domare och åklagare, samt ett stärkande av mekanismerna för ansvarsskyldighet och integritet inom rättsväsendet. Parlamentet betonar behovet att stärka mekanismerna för att förhindra intressekonflikter och för upprättande av mekanismer för transparens avseende finansiella rapporter och redovisning av tillgångar inom rättsväsendet. Parlamentet noterar den viktiga roll som den strukturerade dialogen om rättsväsendet har för att hantera bristerna inom Bosnien och Hercegovinas rättsväsende. Parlamentet efterlyser en lösning i form av lagstiftning som skulle göra det möjligt att registrera effektiviteten i hanteringen av mål i hela Bosnien och Hercegovinas territorium.

14.  Europaparlamentet beklagar att ett stort antal av författningsdomstolens beslut inte verkställs, inbegripet beslutet i fråga om respekten för de grundläggande demokratiska rättigheterna för invånarna i Mostar att rösta i lokala val. Parlamentet efterlyser ett skyndsamt genomförande av alla dessa beslut. Parlamentet betonar i synnerhet författningsdomstolens beslut om Republika Srpska-dagen, som röstades ned i folkomröstningen den 25 september 2016. Parlamentet anser att detta är en allvarlig överträdelse av Daytonavtalet och en attack mot rättsväsendet och rättsstatsprincipen. Parlamentet understryker behovet av dialog snarare än unilaterala initiativ. Parlamentet betonar att nationalistisk och populistisk retorik och motsvarande handlingar utgör allvarliga hinder för utveckling och att respekten för rättsstaten och landets konstitutionella ram är av största vikt för att landet ska närma sig EU och för att bevara freden och stabiliteten i Bosnien och Hercegovina.

15.  Europaparlamentet fördömer å det skarpaste den ordningslag i Republika Srpska som fortfarande är i kraft och som undergräver de grundläggande demokratiska rättigheterna såsom mötes- och föreningsfrihet samt mediefrihet, samt bestämmelsen om dödsstraff i Republika Srpska. Parlamentet begär fullt genomförande av lagen om frihet till tillgång till information. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att snabbt genomföra tilläggsprotokollet till Europarådets konvention om it-brottslighet om kriminalisering av gärningar av rasistisk och främlingsfientlig natur som begåtts med hjälp av ett datorsystem.

16.  Europaparlamentet uppmanar ledare på alla sidor att avstå från splittrande, nationalistisk och separatistisk retorik som polariserar samhället och från handlingar som utmanar landets sammanhållning, suveränitet och integritet. Parlamentet efterlyser i stället eftertryckligen att de engagerar sig i reformer som kommer att förbättra den socioekonomiska situationen för alla medborgare i Bosnien och Hercegovina, skapa en demokratisk, inkluderande och fungerande stat och föra landet närmare EU.

17.  Europaparlamentet understryker vikten av det nyliga beslutet i författningsdomstolen om principen om konstituerande status och jämlikhet för de tre konstituerande folkgrupperna att välja sina egna legitima politiska företrädare, på grundval av legitim och proportionerlig representation vid folkens församling i parlamentet i Federationen Bosnien och Hercegovina.

18.  Europaparlamentet noterar ett tillfredsställande samarbete i krigsbrottsmål med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty) och uppmuntrar till större regionalt samarbete i handläggningen av krigsbrottsmål. Parlamentet uttrycker oro över att olika rättsliga standarder tillämpas vid handläggning av krigsbrottsmål. Parlamentet välkomnar det faktum att man tar itu med anhopningen av inhemska krigsbrottsmål och att en del ytterligare framsteg har gjorts med tanke på den framgångsrika lagföringen av krigsbrott som inbegriper sexuellt våld. Parlamentet välkomnar avtalet mellan EU:s delegation och Bosnien och Hercegovinas finansministerium om att finansiera verksamheten vid åklagarmyndigheterna och domstolarna i Bosnien och Hercegovina avseende åtal av krigsförbrytelser.

19.  Europaparlamentet fördömer å det skarpaste beslutet av Republika Srpskas nationalförsamling i oktober 2016 att uttrycka sin uppskattning av tidigare ledare i Republika Srpska som dömts för krigsförbrytelser. Parlamentet begär att man snarast möjligt visar respekt för krigsförbrytelsernas offer och verkar för försoning. Parlamentet påminner alla politiska ledare och institutioner i Bosnien och Hercegovina om deras ansvar att objektivt bedöma krigstida händelser för att värna sanningen och försoningen, och för att undvika att rättsväsendet missbrukas i politiska syften.

20.  Europaparlamentet lovordar de framsteg som gjorts avseende åtal av krigsförbrytelser som inbegriper sexuellt våld, och uppmanar med kraft de behöriga myndigheterna att ytterligare öka tillgången till rättslig prövning för offer för konfliktrelaterat sexuellt våld, bland annat genom att tillgängliggöra kostnadsfri rättshjälp, stärka psykosociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster samt tillhandahålla bättre ersättning och uppföljning. Parlamentet efterlyser garantier så att rätten till skadestånd för dessa offer erkänns på ett konsekvent sätt.

21.  Europaparlamentet noterar vissa framsteg avseende flyktingar och internflyktingar, som tvingades fly på grund av kriget i Bosnien, i fråga om återbördande av egendom och besittningsrätt samt återuppbyggnaden av hus. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att underlätta deras hållbara återvändande, tillgång till hälso- och sjukvård, sysselsättning, socialt skydd och utbildning, och att ägna ytterligare uppmärksamhet åt skadestånd för egendom som inte kan återbördas.

22.  Europaparlamentet är oroat över det fortsatt höga antalet saknade personer till följd av kriget. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att på ett kraftfullare sätt råda bot på ovissheten kring deras öde, bland annat genom att intensifiera samarbetet mellan de två entiteterna. Parlamentet betonar att det är av yttersta vikt att finna en lösning på detta problem för att åstadkomma försoning och stabilitet i regionen.

23.  Europaparlamentet uttrycker oro över situationen när det gäller Bosnien och Hercegovinas hälso- och sjukvårdssystem, som är ett av de mest korruptionsutsatta systemen i landet. Parlamentet uppmanar myndigheterna att vara vaksamma för att förhindra diskriminering vad gäller tillgång till läkarvård.

24.  Europaparlamentet noterar vissa framsteg i kampen mot organiserad brottslighet. Parlamentet är emellertid bekymrat över att det saknas en samstämmig syn på hur man ska ta itu med organiserad brottslighet, eftersom många handlingsplaner har tagits fram av brottsbekämpande myndigheter på olika nivåer. Parlamentet framhäver behovet att ytterligare stärka ramen för samarbete mellan myndigheter. Parlamentet ser positivt på gemensamma utredningar, men efterlyser mer samordnade åtgärder och bättre informationsutbyte. Parlamentet efterlyser ökad kapacitet för brottsbekämpande organ, även vad gäller terrorismbekämpning. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att vidta åtgärder för att bekämpa finansiering av terrorism och penningtvätt och att stärka kapaciteten att göra finansiella utredningar. Parlamentet noterar med tillfredsställelse undertecknandet av det operativa och strategiska samarbetsavtalet med Europol som har till syfte att bekämpa gränsöverskridande brottslighet bland annat genom informationsutbyte och gemensam planering av operativ verksamhet. Parlamentet uppmuntrar även till ingåendet av ett samarbetsavtal med Eurojust.

25.  Europaparlamentet understryker behovet att stärka kampen mot människohandel. Parlamentet uppmanar den federala entiteten att göra omedelbara ändringar i straffrätten för att förbjuda alla former av människohandel, vars offer till 80 procent utgörs av kvinnor och flickor.

26.  Europaparlamentet efterlyser stärkta mekanismer för att inhämta, dela och analysera uppgifter om migration, eftersom statistik visar att allt fler av de människor som kommer till Bosnien och Hercegovina härrör från länder med hög migrationsrisk. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att behandla alla flyktingar och migranter som söker asyl eller passerar genom dess territorium i enlighet med internationell rätt och unionsrätten samt att vidareutveckla regelverket för migration och asyl för att förbättra interinstitutionell samordning och bygga upp de nödvändiga kapaciteterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta arbeta med migrationsrelaterade frågor med samtliga länder på västra Balkan för att se till att europeiska och internationella normer och standarder följs.

27.  Europaparlamentet pekar på att polariseringen i landet i kombination med den försämrade socioekonomiska situationen, framför allt för unga, ökar hotet för en större radikalisering. Parlamentet efterlyser snarast möjligt ökade insatser för att bekämpa radikalisering och vidare åtgärder för att kartlägga, förebygga och avbryta flödet av utländska stridande liksom kanaler för ospårbara pengar avsedda för ytterligare radikalisering, bland annat genom nära samarbete med de relevanta tjänsterna i medlemsstaterna och länderna i regionen samt genom tillämpning av relevanta lagar. Parlamentet efterlyser en bättre samordning mellan säkerhets- och underrättelsetjänster och polisen. Parlamentet uppmanar till kraftfulla lösningar och sanktioner vid fall av hatpropaganda och spridning av extrema ideologier via sociala medier. Parlamentet begär att man snabbt inför program för att avradikalisera och förebygga radikalisering bland unga i samarbete med det civila samhället, genom omfattande utbildning i mänskliga rättigheter för att dekonstruera radikaliseringsberättelser och skapa social sammanhållning bland barn och unga. Parlamentet uppmuntrar i detta avseende till ett större deltagande av unga i den demokratiska politiska processen. Parlamentet uppmanar med kraft de behöriga myndigheterna att bekämpa religiös extremism. Parlamentet noterar med oro förekomsten av radikaliserade grupper runt om i landet och framhåller den viktiga roll som religiösa ledare, lärare och hela utbildningssystemet har i detta avseende. Vidare betonar parlamentet behovet att ge verktyg för återintegrering och återanpassning till samhället och att uppgradera och stärka verktygen för avradikalisering.

28.  Europaparlamentet noterar den aktiva roll som parlamentarikerkommittén för säkerhet och försvar spelat när det gäller att säkerställa demokratisk kontroll över Bosnien och Hercegovinas väpnade styrkor. Parlamentet är bekymrat över de stora lagren av oregistrerade skjutvapen och ammunition som innehas illegalt av befolkningen och kräver att samtliga dessa vapen ska undanröjas. Parlamentet är även bekymrat över förekomsten av bristfälligt lagrade stora lager av ammunition och vapen som de väpnade styrkorna ansvarar för. Parlamentet betonar vikten av att komma till rätta med vapenhandeln och uppmanar därför till ett stärkt samarbete mellan EU och Bosnien och Hercegovina. En övergripande strategi måste snabbt utformas för att ta itu med de återstående utmaningarna med att göra landet fritt från minor senast 2019.

29.  Europaparlamentet bedömer det som nödvändigt att öka allmänhetens deltagande i beslutsfattandet och att engagera medborgarna – inklusive de unga – på ett effektivare sätt i EU-anslutningsprocessen. Parlamentet upprepar sin begäran om att öppna och inkluderande mekanismer för offentligt samråd med organisationer i det civila samhället inrättas på alla förvaltningsnivåer samt att öppna och icke-diskriminerande förfaranden för tilldelning av offentliga medel till organisationer i det civila samhället införs. Parlamentet konstaterar att det civila samhället är fragmenterat samt institutionellt och ekonomiskt svagt, vilket påverkar dess hållbarhet och oberoende. Ytterligare stöd från EU och bättre samarbetsmekanismer behövs mellan offentliga myndigheter och organisationer i det civila samhället, inbegripet utarbetandet av en strategisk ram för samarbete, liksom ett påtagligare deltagande av det civila samhällets organisationer i EU-anslutningsprocessen. Parlamentet fördömer återkommande smutskastningskampanjer och våldsamma attacker mot företrädare för organisationer i det civila samhället och människorättsförsvarare.

30.  Europaparlamentet understryker att den strategiska, rättsliga, institutionella och politiska ramen för efterlevnaden av mänskliga rättigheter behöver förbättras avsevärt. Parlamentet begär att en landsomfattande strategi för mänskliga rättigheter och mot diskriminering antas och att vidare åtgärder vidtas för att säkerställa ett effektivt genomförande av de internationella människorättsinstrument som Bosnien och Hercegovina har undertecknat och ratificerat. Parlamentet uppmanar till ett snabbt antagande av lagen om reformer avseende ombudsmannen i Bosnien och Hercegovina. Parlamentet uppmanar till att rekommendationerna från den internationella samordningskommittén och Venedigkommissionen beaktas vid antagandet. Parlamentet är bekymrat över att ombudsmannens kontor inte fungerar som det ska, framför allt på grund av brist på lämpliga personalresurser och stora ekonomiska begränsningar. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina på federal nivå och i Republika Srpska att underlätta arbetet för ombudsmannen för mänskliga rättigheter.

31.  Europaparlamentet är oroat över den fortsatta diskrimineringen av personer med funktionsnedsättning på områdena sysselsättning, utbildning och tillgång till hälso- och sjukvård. Parlamentet begär att man antar en särskild nationell handlingsplan för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet kräver att man tar fram en övergripande och integrerad strategi för romernas sociala delaktighet och representation. Parlamentet efterlyser ett socialt stöd som är bättre riktat för att man ska kunna nå ut till de mest utsatta befolkningsgrupperna. Parlamentet välkomnar det faktum att vissa regeringar och parlament har börjat diskutera hbti-rättigheter och skissera på särskilda åtgärder för att värna dessa. Parlamentet kräver att hbti-personers säkerhet och mötesfrihet ska garanteras. Parlamentet välkomnar ändringar i Bosnien och Hercegovinas antidiskrimineringslagstiftning som utökar förteckningen över diskrimineringsgrunder till att även omfatta ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning och könsidentitet. Parlamentet efterlyser en korrekt tillämpning av den. Parlamentet välkomnar det förbud mot hatbrott som införts genom ändringarna av Bosnien och Hercegovinas strafflag. Parlamentet uppmuntrar till att kurser om hatbrott införs i läroplanerna och utbildningsprogrammen för polistjänstemän, åklagare och domare och kräver förbättrat samarbete mellan polisiära och rättsliga organ i lagföringen av hatbrottsärenden. Parlamentet uppmanar återigen med eftertryck till ett upphävande av bestämmelsen om dödsstraff i konstitutionen för entiteten Republika Srpska.

32.  Europaparlamentet efterlyser insatser för att ytterligare stärka systemen för skydd av barn i syfte att förhindra och bemöta våld, övergrepp, åsidosättande och utnyttjande gentemot barn. Parlamentet rekommenderar att utökade resurser ges för att vidta förebyggande åtgärder och ytterligare stärka samordningen mellan samhället och regeringen i barnskyddsfrågor. Parlamentet kräver att Bosnien och Hercegovinas handlingsplan för barn 2015–2018 genomförs.

33.  Europaparlamentet noterar att den rättsliga ramen för att skydda minoriteterna till stor del har genomförts och överensstämmer med Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Parlamentet välkomnar att rådet för nationella minoriteter återinrättats i den federala entiteten Bosnien och Hercegovina. Parlamentet är bekymrat över att befintlig lagstiftning inte genomförs och att den statliga strategiska plattformen för nationella minoriteter ännu inte har godkänts, eftersom det fortfarande inte finns någon samordning mellan staten och entiteterna. Parlamentet beklagar att de nationella minoriteternas närvaro och deltagande i politiska och offentliga debatter samt i medier fortfarande är lågt.

34.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare insatser för att främja jämställdhet och öka kvinnors deltagande i det politiska och offentliga livet och arbetslivet, förbättra deras socioekonomiska situation och på det hela taget stärka kvinnors rättigheter. Parlamentet noterar att de rättsliga bestämmelserna om jämställdhet mellan kvinnor och män till stor del har införts, men att de fortfarande tillämpas på ett ineffektivt sätt. Parlamentet noterar med oro att mödrar fortfarande diskrimineras i arbetslivet och att det inte finns någon harmoniserad lagstiftning i entiteterna och kantonerna i fråga om mamma- och föräldraledighet. Vidare betonar parlamentet att de aktiva arbetsmarknadsåtgärder som finns för att främja sysselsättning bland långtidsarbetslösa och utsatta grupper, t.ex. personer med funktionsnedsättning, inte genomförs på ett effektivt sätt. Parlamentet betonar vikten av att få fler flickor, särskilt romska flickor, att avsluta grundskolan och gymnasiet.

35.  Europaparlamentet betonar vikten av ett effektivt genomförande av lagstiftningen om förebyggande av och skydd mot könsrelaterat våld i enlighet med internationella konventioner om förebyggande av och skydd mot våld i hemmet som Bosnien och Hercegovina har undertecknat och ratificerat. Parlamentet välkomnar de behöriga myndigheternas åtagande att tillämpa Europarådets Istanbulkonvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Parlamentet kräver att lagstiftningen och politiken harmoniseras med denna konvention. Parlamentet kräver att kvinnor som överlevt våld informeras om de olika typer av stöd som finns och att kriscentrum inrättas för våldtäktsoffer och personer som fallit offer för annat sexuellt våld. Parlamentet är oroat över bristen på systematisk registrering av könsrelaterat våld.

36.  Europaparlamentet fördömer det faktum att Bosnien och Hercegovina fortfarande bryter mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, eftersom landet inte genomför Europadomstolens domar i målen Sejdić-Finci, Zornić och Pilav. Parlamentet vill eftertryckligen och snarast möjligt se att framsteg görs i detta sammanhang för att främja landets utsikter till EU-medlemskap. Parlamentet betonar att genomförandet av dessa domar skulle bidra till att skapa ett demokratiskt och välfungerande samhälle där lika rättigheter för alla garanteras. Parlamentet upprepar att ett bristande genomförande av dessa domar tillåter öppen diskriminering av medborgare i Bosnien och Hercegovina och är oförenligt med EU:s värden.

37.  Europaparlamentet är bekymrat över politiska påtryckningar och skrämseltaktik mot journalister, inbegripet fysiska och verbala angrepp, även från högt uppsatta eller tidigare tjänstemäns sida, samt över den bristfälliga transparensen vad gäller mediernas ägande. Parlamentet är också bekymrat över att civilrättsliga stämningsansökningar för ärekränkning används mot kritiska medieföretag och journalister. Parlamentet betonar behovet att utreda attacker mot journalister och säkerställa en korrekt rättslig uppföljning. Myndigheterna uppmanas att tydligt fördöma alla attacker mot journalister och medieföretag och att se till att sådana ärenden utreds fullt ut och att de ansvariga lagförs. Parlamentet efterlyser ytterligare nödvändiga åtgärder för att garantera fullständig respekt för yttrandefriheten, pressfriheten och informationsfriheten, både på och utanför nätet. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att vidta omedelbara åtgärder för att rädda medieföretag med uppdrag i allmänhetens tjänst från kollaps. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att säkerställa oberoende och finansiell stabilitet för de tre medieföretagen med uppdrag i allmänhetens tjänst samt politiskt, operativt och finansiellt oberoende och öppenhet för tillsynsorganet i kommunikationsfrågor. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att garantera mediepluralism och säkerställa sändningar på samtliga officiella språk i Bosnien och Hercegovina. Parlamentet begär att övergången till digital teknik slutförs och att en bredbandsstrategi inrättas.

38.  Europaparlamentet är alltjämt oroat över utbildningssystemets fortsatta fragmentering, segregering, ineffektivitet och komplexitet. Parlamentet ser gärna att det för hela landet antas en gemensam läroplan som kommer att bidra till sammanhållningen i landet. Parlamentet efterlyser bättre samordning mellan de olika styresnivåerna på utbildningsområdet för att främja ett inkluderande och icke-diskriminerande utbildningssystem och främja samarbete över kulturella, religiösa och etniska skiljelinjer. Parlamentet uppmanar myndigheterna att främja principerna om tolerans, dialog och interkulturell förståelse mellan de olika etniska grupperna. Parlamentet vädjar om konkreta åtgärder för att förbättra utbildningssystemets effektivitet och undanröja segregerande metoder, samtidigt som man garanterar rätten till lika möjligheter till utbildning på samtliga officiella språk i Bosnien och Hercegovina. Parlamentet är fortsatt oroat över den stora andelen elever som lämnar utbildningen i förtid och de många och ihållande skolavhoppen bland romska elever. Parlamentet är besviket över de blygsamma framstegen med att hantera och lösa fenomenet ”två skolor under ett tak”, monoetniska skolor och andra former av segregering och diskriminering i skolor.

39.  Europaparlamentet ser positivt på åtgärderna för att modernisera arbetsrätten, förbättra företagsklimatet och komma till rätta med bristerna i den finansiella sektorn inom ramen för reformagendan. Parlamentet ser även positivt på ökningen av registrerade anställningar, liksom de steg som tagits mot en stärkt samordning av den ekonomiska politiken. Parlamentet välkomnar det treåriga program för utvidgad lånemöjlighet som man kommit överens om med IMF och som förväntas förbättra företagsklimatet ytterligare, minska den offentliga sektorn och skydda den finansiella sektorn. Parlamentet beklagar fortsatt att det saknas ett enhetligt inre ekonomiskt område, något som hämmar företagsklimatet, utländska direktinvesteringar samt små och medelstora företag. Parlamentet begär att dessa problem åtgärdas genom harmoniserade och samordnade landsomfattande insatser för industrin och små och medelstora företag. De behöriga myndigheterna uppmanas att snarast möjligt skissera fram samordnade åtgärder med syfte att stärka rättsstaten, förenkla förfarandet för tillsyn av att avtal efterlevs och bekämpa korruptionen i ekonomin.

40.  Europaparlamentet ser positivt på att arbetslösheten minskat något. Parlamentet är dock fortsatt oroat över att arbetslösheten fortsätter att överlag vara strukturell och att ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög, vilket leder till en mycket omfattande kompetensflykt. Parlamentet uppmuntrar Bosnien och Hercegovina att aktivt delta i olika program som riktas till unga i regionen, t.ex. inom ramen för den positiva agendan för unga på västra Balkan eller det regionala samarbetskontoret för ungdom. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att ytterligare förbättra de befintliga lagarna och att införa aktiva arbetsmarknadsåtgärder som är särskilt inriktade på unga, kvinnor, utsatta grupper – inbegripet romer – och långtidsarbetslösa, och som även stärker arbetsförmedlingarnas kapacitet.

41.  Europaparlamentet beklagar att arbetsrätten i de båda entiteterna antogs genom ett brådskande förfarande och utan en riktig dialog med arbetsmarknadens parter. Parlamentet noterar att arbetstagarnas och fackföreningarnas rättigheter är fortsatt begränsade och betonar vikten av att ytterligare stärka och harmonisera dessa lagar i hela landet. Parlamentet påminner om att Bosnien och Hercegovina har undertecknat en rad ILO-konventioner där man bland annat erkänner principerna om social dialog och vikten av samarbete med arbetsmarknadens parter. Parlamentet betonar vikten av att ytterligare stärka och harmonisera lagar om hälsa och säkerhet i hela landet. Parlamentet framhåller även behovet att reformera och harmonisera de oenhetliga systemen för socialt skydd och att främja social sammanhållning och säkerställa socialt skydd för de mest utsatta.

42.  Europaparlamentet noterar att vissa framsteg har gjorts när det gäller att anpassa politiken och lagstiftningen på miljöskyddsområdet. Parlamentet efterlyser betydande insatser för att den befintliga lagstiftningen ska genomföras och efterlevas på vederbörligt och systematiskt sätt. Parlamentet understryker behovet att anta en landsomfattande strategi för tillnärmning av miljölagstiftningen, stärka den rättsliga ramen och förbättra den administrativa och övervakningsmässiga kapaciteten. Parlamentet påpekar att den lagstiftning som reglerar tillgången till miljöinformation och allmänhetens deltagande i beslutsprocesser måste anpassas till regelverket. Parlamentet vädjar till att en anpassning till EU:s regelverk på området för naturskydd görs så snart som möjligt. Parlamentet betonar att planering och uppförande av vattenkraftverk och relaterade projekt måste överensstämma med internationell och europeisk miljölagstiftning. Parlamentet begär att vattenkraftsprojekt inte ska genomföras i naturskyddsområden och att de ska vara ofarliga för miljön. Parlamentet betonar behovet av allmänhetens deltagande och samråd med det civila samhället om relevanta projekt. Parlamentet uttrycker sin oro över att inga framsteg görs när det gäller att lösa problemet med de alltför stora och gränsöverskridande miljöföroreningar som orsakas av verksamheten vid raffinaderiet i Bosanski Brod.

43.  Europaparlamentet betonar att viktiga överenskomna EU-projekt när det gäller sammankoppling för el- och gasöverföring med grannländer har stoppats, eftersom det saknas en politisk överenskommelse om en landsomfattande energistrategi. Parlamentet understryker i detta sammanhang behovet att anta en landsomfattande energistrategi och en rättslig ram för gas i linje med det tredje energipaketet, så att sanktionerna från Europeiska energigemenskapen kan hävas. Parlamentet yrkar på att en lag om naturgas antas i syfte att öka försörjningstryggheten. Parlamentet uppmanar med eftertryck myndigheterna att säkerställa harmonisering med EU-normer och internationella normer samt politiska mål inom området för energi och klimatförändringar.

44.  Europaparlamentet noterar landets bristande infrastruktur och förespråkar fortsatta investeringar i projekt som förbättrar transportförbindelserna både inom Bosnien och Hercegovina och med grannländerna. Parlamentet uppmuntrar Bosnien och Hercegovina att delta fullt ut i genomförandet av EU:s konnektivitetsagenda. Parlamentet lovordar antagandet av den landsomfattande ramstrategin för transporter för perioden 2015–2030 i juli 2016. Parlamentet betonar att detta skulle göra det möjligt för Bosnien och Hercegovina att få tillgång till finansiering inom ramen för föranslutningsinstrumentet (IPA II). Parlamentet uppmanar myndigheterna att anpassa den rättsliga ramen för transporter till relevant EU-lagstiftning, att skapa funktionella transportkedjor och undanröja flaskhalsarna längs transportkorridoren Vc samt att respektera upphandlingsreglerna och öppenhetsprincipen vid valet av underleverantörer, i syfte att förhindra maktmissbruk och korruption.

45.  Europaparlamentet välkomnar Bosnien och Hercegovinas fortsatt konstruktiva och proaktiva roll vad gäller att främja det bilaterala och regionala samarbetet. Parlamentet efterlyser fortsatta insatser för att ta itu med olösta bilaterala frågor, däribland gränsdragningsfrågorna med Serbien och Kroatien och ärenden som gäller gränsöverskridande miljöföroreningar. Parlamentet lovordar Bosnien och Hercegovina för att landet anpassar sig i högre grad – från 62 till 77 procent – till EU:s relevanta uttalanden och beslut inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp). Parlamentet beklagar beslutet från myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att inte stödja EU:s restriktiva åtgärder gentemot Ryssland, efter landets olagliga annektering av Krim. Parlamentet påminner Bosnien och Hercegovina om att det behövs en enhetlig utrikespolitik och att utrikespolitisk anpassning är en viktig del i ett EU-medlemskap. Parlamentet anser att det är viktigt att samordna Bosnien och Hercegovinas utrikespolitik med EU:s utrikespolitik och att EU förblir aktivt engagerat i insatserna för att värna säkerheten och tryggheten i Bosnien och Hercegovina. Parlamentet välkomnar den fortsatta närvaron av Operation Althea, som upprätthåller förmågan att bidra till Bosnien och Hercegovinas myndigheters avvärjande kapacitet om situationen så kräver, även om fokus ligger på kapacitetsuppbyggnad och utbildning. Parlamentet välkomnar även att FN:s säkerhetsråd förlängde Eufors mandat med ytterligare ett år i november 2016.

46.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, Bosnien och Hercegovinas presidentråd, Bosnien och Hercegovinas ministerråd, Bosnien och Hercegovinas parlamentariska församling samt regeringarna och parlamenten i Federationen Bosnien och Hercegovina och entiteterna i Republika Srpska och distriktet Brčko samt regeringarna i de tio kantonerna.

(1) Europeiska revisionsrätten 2016 nr 21.
(2) S/2016/911.


Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2017
PDF 283kWORD 56k
Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2017 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2017 (2016/2306(INI))
P8_TA(2017)0038A8-0039/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 121.2, 126, 136 och protokoll nr 12 om förfarandet vid alltför stora underskott,

–  med beaktande av protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–   med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(1),

–  med beaktande av rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet(3),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1177/2011 av den 8 november 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet(8),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 15 januari 2016 om den årliga tillväxtöversikten för 2016,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 8 mars 2016 om de offentliga finansernas hållbarhet 2015,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 17–18 mars 2016,

–  med beaktande av Eurogruppens uttalande av den 9 september 2016 om gemensamma principer för förbättrad fördelning av utgifter,

–  med beaktande av ECB:s årsrapport för 2015,

–  med beaktande av kommissionens ekonomiska höstprognos 2016 av den 9 november 2016,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 november 2016 Årlig tillväxtöversikt 2017 (COM(2016)0725),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 november 2016 om rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet (COM(2016)0726),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 november 2016 Mot en positiv finanspolitisk inriktning i euroområdet (COM(2016)0727),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 16 november 2016 Rapport om förvarningsmekanismen 2017 (COM(2016)0728),

–  med beaktande av debatten med nationella parlament i samband med den europeiska parlamentsveckan 2017,

–  med beaktande av de fem ordförandenas rapport om färdigställandet av Europas ekonomiska och monetära union,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 oktober 2015 Stegen mot färdigställandet av den ekonomiska och monetära unionen (COM(2015)0600),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2015 om översynen av ramen för ekonomisk styrning: lägesbeskrivning och utmaningar(9),

–  med beaktande av Eurofounds årsrapport för 2015 om European Restructuring Monitor,

–  med beaktande av G20-ledarnas kommuniké från toppmötet i Hangzhou den 4–5 september 2016,

–  med beaktande av ECB-ordförandens uttalande vid Internationella monetära och finansiella kommitténs 34:e möte den 7 oktober 2016,

–  med beaktande av COP21-avtalet som antogs vid klimatkonferensen i Paris den 12 december 2015,

–  med beaktande av Regionkommitténs resolution om den europeiska planeringsterminen 2016 och den årliga tillväxtöversikten 2017 (av den 12 oktober 2016),

–  med beaktande av årsrapporten om europeiska små och medelstora företag 2015/2016,

–  med beaktande av rapporten av den 26 augusti 2016 från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av Europaparlamentets och rådets rekommendation 2011/7/EU av den 16 februari 2011 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner (COM(2016)0534),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för regional utveckling (A8-0039/2017), och av följande skäl:

A.  EU:s ekonomi återhämtar sig och växer i måttlig takt, dock ojämnt mellan medlemsstaterna.

B.  Den reala BNP-tillväxten 2016 beräknas enligt kommissionens prognos bli 1,8 % i EU och 1,7 % i euroområdet, och 1,6 % respektive 1,7 % år 2017. Statsskulden förväntas bli 86,0 % i EU och 91,6 % i euroområdet år 2016. Euroområdets underskott förväntas bli 1,7 % av BNP år 2016 och 1,5 % år 2017 och 2018.

C.  Hushållens konsumtionsutgifter är i nuläget den viktigaste drivkraften för tillväxt och förväntas fortsätta vara det under 2017. Det finns dock fortfarande ett stort investeringsgap i Europa där investeringarna ligger kvar långt under nivån före krisen.

D.  Sysselsättningsgraden i EU ökar, om än ojämnt och inte tillräckligt snabbt, och arbetslösheten i euroområdet sjönk därmed till 10,1 % under 2016, men inte tillräckligt för att verkligen få bukt med ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten.

E.  Denna återhämtning på arbetsmarknaderna, liksom tillväxten, skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och förblir skör. Det finns ett behov av att främja en uppåtriktad konvergens inom EU.

F.  Tillväxten har i hög grad byggt på en okonventionell penningpolitik, som inte kan fortsätta för evigt. Detta ger stöd till kravet på en strategi i form av tre politiska handlingslinjer, nämligen tillväxtvänliga investeringar, hållbara strukturreformer och ansvarsfulla offentliga finanser genom ett konsekvent genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten i medlemsstaterna, med full respekt dess existerande flexibilitetsklausuler.

G.  Vissa medlemsstater har fortfarande en mycket hög privat och offentlig skuldsättning som överstiger det tröskelvärde på 60 % av BNP som föreskrivs i stabilitets- och tillväxtpakten.

H.  Enligt kommissionens bedömningar av euromedlemsstaternas utkast till budgetplan för 2017 är det ingen budgetplan som på ett allvarligt sätt överträder stabilitets- och tillväxtpaktens krav men i många fall är de planerade finanspolitiska justeringarna mindre, eller riskerar att bli det, än vad som krävs i stabilitets- och tillväxtpakten.

I.  Enligt kommissionens bedömningar av euromedlemsstaternas utkast till budgetplan för 2017 uppfyller endast nio medlemsstater kraven enligt stabilitets- och tillväxtpakten.

J.  De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet i EU:s medlemsstater är en källa till oro för rättvisan mellan generationerna.

K.  Statsskuldens storlek kan påverkas av såväl ansvarsförbindelser som implicita skuldförbindelser.

L.  Vissa medlemsstater har mycket höga bytesbalansöverskott och de europeiska makroobalanserna är fortfarande omfattande.

M.  EU kräver ytterligare stora privata och offentliga investeringsinsatser, särskilt inom utbildning, forskning, IKT och innovation, liksom nya jobb, affärsmöjligheter och företag, för att kunna förverkliga sin tillväxtpotential och sluta det nuvarande investeringsgapet där investeringarna ligger under nivån före krisen. Dessa kräver i sin tur ett förbättrat regleringsklimat.

N.  Den stora mängden nödlidande lån förblir en allvarlig utmaning i ett antal medlemsstater. Kredittillväxten återhämtar sig gradvis, men ligger fortfarande under nivåerna före krisen.

O.  För att förbättra EU:s otillräckliga globala konkurrenskraft och öka dess ekonomiska tillväxt krävs ett bättre genomförande av den nya policymixen, intelligenta strukturreformer i medlemsstaterna och ett fullbordande av den inre marknaden.

P.  Ekonomier med mer repressiva konkursregler går miste om den potentiella tillväxten vad gäller mervärde och sysselsättning, vilket kräver ett fullständigt genomförande i samtliga medlemsstater av småföretagsaktens princip om en andra chans.

Q.  Den europeiska konkurrenskraften beror också i hög utsträckning på icke prisrelaterade inslag kopplade till innovation, teknik och organisatorisk kapacitet, snarare än bara på priser, kostnader och löner.

R.  Direktivet om sena betalningar 2011/7/EU utformades för att hjälpa företag som drabbas av höga kostnader eller till och med konkurs på grund av sena betalningar från privata och offentliga företag. Den externa efterhandsutvärderingen avslöjade att offentliga organ i mer än hälften av alla medlemsstater fortfarande inte respekterar den 30 dagar långa betalningsfrist som lagen kräver. I rapporten fastställs att medlemsstater som omfattas av anpassningsprogram har svårt att tillämpa direktivet då omedelbar betalning av innestående fakturor måste vägas mot ackumulerad skuldåterbetalning.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens årliga tillväxtöversikt för 2017, som ger stöd för den ”goda triangeln” med offentliga och privata investeringar, socialt balanserade strukturreformer och ansvarsfulla offentliga finanser, och begär ett bättre genomförande av denna policymix. Parlamentet håller med om att det krävs snabbare framsteg i reformarbetet, i linje med de landsspecifika rekommendationerna, för att säkra tillväxt och skapa sysselsättning, till stöd för den ekonomiska återhämtningen. Parlamentet beklagar den mycket låga genomförandegraden när det gäller de landsspecifika rekommendationerna, som sjönk från 11 % år 2012 till endast 4 % år 2015. Parlamentet betonar att medlemsstaterna kommer att behöva öka sina reforminsatser om de vill återgå till tillväxt och skapa sysselsättning. Parlamentet stöder kommissionens prioritering att främja sysselsättning, tillväxt och investeringar för unionen.

2.  Europaparlamentet noterar den rådande övertron på Europeiska centralbankens penningpolitik och konstaterar att penningpolitiken i sig är otillräcklig för att stimulera tillväxt när det saknas investeringar och hållbara strukturreformer.

3.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att euroområdet skulle behöva förlita sig allt mer på inhemsk efterfrågan. Parlamentet anser att starkare inhemsk efterfrågan skulle vara bättre för en hållbar tillväxt i euroområdet och även utifrån ett globalt perspektiv.

4.  Europaparlamentet konstaterar att tillväxten under 2016 fortsätter i en måttlig positiv takt och ligger över nivån före krisen, men att den måttliga tillväxten måste ser ur perspektivet av en extraordinär penningpolitik och att den förblir svag och ojämn mellan medlemsstaterna. Parlamentet noterar med oro att BNP och produktivitetstillväxt förblir under den fulla potentialen och att det därför inte finns utrymme för självbelåtenhet, samt att denna måttliga återhämtning kräver oförtrutna ansträngningar om större motståndskraft ska kunna uppnås genom högre tillväxt och sysselsättning.

5.  Europaparlamentet noterar att folkomröstningen i Förenade kungariket har skapat osäkerhet för den europeiska ekonomin och finansmarknaderna. Parlamentet noterar att resultatet av det senaste presidentvalet i Förenta staterna har skapat en allmän politisk osäkerhet som förväntas påverka den europeiska ekonomin, inte minst när det gäller internationella handelsförbindelser.

6.  Europaparlamentet noterar oroat motreaktionerna mot globaliseringen och den ökade protektionismen.

7.  Europaparlamentet konstaterar att den genomsnittliga arbetslösheten minskar gradvis och att sysselsättningsnivåerna ökar, men att strukturella utmaningar kvarstår i många medlemsstater. Parlamentet noterar dock att långtids- och ungdomsarbetslösheten förblir hög. Parlamentet betonar att inkluderande arbetsmarknadsreformer, med full respekt för den sociala dialogen, krävs i de berörda medlemsstaterna för att dessa strukturella brister ska kunna åtgärdas.

8.  Parlamentet betonar att investeringstakten i EU och i euroområdet fortfarande ligger långt under nivåerna före krisen. Parlamentet anser att detta ”investeringsgap” behöver fyllas med privata och offentliga investeringar, och understryker att endast riktade investeringar kan ge synliga resultat på kort tid och i lämplig omfattning. Parlamentet håller med kommissionen om att situationen med låga finansieringskostnader talar för att tidigarelägga investeringar, särskilt i infrastruktur.

Investeringar

9.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att tillgång till finansiering och en förstärkning av den inre marknaden är avgörande för att företagen ska kunna innovera och växa. Parlamentet betonar att nya kapital- och likviditetskrav, även om de är nödvändiga för att öka banksektorns motståndskraft, inte bör undergräva bankernas förmåga att låna ut till den reala ekonomin. Parlamentet anser att mer bör göras för att främja små och medelstora företags tillgång till finansiering. Kommissionen uppmanas därför att öka sina ansträngningar för att förbättra finansieringsklimatet.

10.  Europaparlamentet betonar att offentliga investeringar i humankapital och social infrastruktur är av största vikt. Parlamentet anser att det finns ett stort behov av att främja investeringar inom områden som utbildning, innovation och forskning och utveckling, som är avgörande faktorer för en mer konkurrenskraftig europeisk ekonomi.

11.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att förlänga giltighetstiden och fördubbla beloppet för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Parlamentet betonar att den geografiska och sektorsrelaterade täckningen måste förbättras avsevärt om målen i förordningen ska kunna uppnås. Parlamentet betonar att Efsi också bör attrahera finansiering för projekt med en gränsöverskridande dimension och på ett balanserat sätt i hela unionen. Parlamentet betonar vikten av bättre samordning mellan medlemsstaterna, kommissionen och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att snabba på och maximera användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI‑fonderna) för att dra nytta av alla interna drivkrafter för tillväxt och att främja uppåtriktad konvergens.

13.  Europaparlamentet noterar att ett trovärdigt finansiellt system och dess institutioner är av avgörande betydelse för att dra investeringar och tillväxt till den europeiska ekonomin. Parlamentet betonar att det nuvarande finansiella systemets säkerhet och stabilitet har ökat jämfört med nivån före krisen. Parlamentet betonar trots detta att vissa akuta utmaningar förblir oåtgärdade, såsom mängden nödlidande lån som ackumulerats under finanskrisen.

14.  Europaparlamentet understryker att en till fullo fungerande kapitalmarknadsunion i ett längre perspektiv kan erbjuda alternativ finansiering för små och medelstora företag och därmed komplettera finansieringen från banksektorn och skapa mer diversifierade finansieringskällor för ekonomin i allmänhet. Kommissionen uppmanas att påskynda sitt arbete med kapitalmarknadsunionen i syfte att skapa en effektivare kapitalallokering i hela EU, förbättra djupet på EU:s kapitalmarknader, öka diversifieringen för investerare, stimulera långsiktiga investeringar och dra full nytta av EU:s innovativa finansiella instrument som utformats för att stödja små och medelstora företags tillgång till kapitalmarknaderna. Parlamentet betonar att fullbordandet av kapitalmarknadsunionen inte bör undergräva de landvinningar som gjorts hittills utan syfta till att ytterst gynna de europeiska medborgarna.

15.  Europaparlamentet betonar att det krävs ökad finansiering av investeringar. Parlamentet efterlyser ett välfungerande finansiellt system där ökad stabilitet och befintliga gränsöverskridande institut kan främja likviditet och marketmaking, särskilt för små och medelstora företag. Parlamentet noterar i detta sammanhang att snabbväxande företag har problem med tillgången till finansiering. Kommissionen uppmanas att identifiera och genomföra projekt som stöder och attraherar marknadsbaserade investeringar för sådana företag. Parlamentet understryker att reformer med koppling till bankstrukturen inte får hindra tillgängliggörandet av likviditet.

16.  Europaparlamentet efterlyser ett grundligt och stegvist fullbordande av bankunionen och utvecklandet av kapitalmarknadsunionen, i syfte att förbättra banksektorns motståndskraft och bidra till finansiell stabilitet och skapa en stabil miljö för investeringar och tillväxt och undvika fragmentering av euroområdets finansmarknad. I detta sammanhang framhäver parlamentet ansvarsprincipen och betonar att moralisk risk måste undvikas, inte minst för att skydda medborgarna. Parlamentet kräver respekt för de existerande gemensamma reglerna.

17.  Europaparlamentet framhåller att offentliga och privata investeringar är avgörande för att möjliggöra övergången till en koldioxidsnål och cirkulär ekonomi. Parlamentet påminner om Europeiska unionens åtaganden, i synnerhet i Parisavtalet, om att finansiera spridningen av ren teknik, öka mängden förnybar energi och energieffektiviteten och att sammantaget minska växthusgasutsläppen.

18.  Europaparlamentet betonar att ett tillförlitligt investeringsflöde kräver ett regelverk som möjliggör avkastning på investeringarna. Parlamentet anser att förutsägbara bestämmelser, effektiv och transparent statlig administration, effektiva rättssystem, lika spelregler och minskade efterlevnadskostnader är avgörande faktorer för att attrahera investeringar. Parlamentet betonar att 40 % av de landsspecifika rekommendationerna för 2016 rör hinder för investeringar som de lokala och regionala myndigheterna kan hjälpa till att avlägsna. Kommissionen uppmanas dessutom att vidta nödvändiga åtgärder på grundval av ”Synpunkter från berörda parter på EU:s regelverk för finansiella tjänster” för att minska byråkratin, förenkla regelverket och förbättra finansieringsklimatet.

19.  Europaparlamentet inser vilken outnyttjad potential för produktivitetstillväxt och investeringar som skulle kunna uppnås om reglerna på den inre marknaden till fullo tillämpades och produkt- och tjänstemarknaderna bättre integrerades. Parlamentet påminner om betydelsen av de landsspecifika rekommendationerna för att fastställa de centrala åtgärdsområdena i medlemsstaterna.

20.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att handeln ofta medför större fördelar än vad som framgår av den offentliga debatten, och betonar att den internationella handeln kan vara en betydande källa till sysselsättning för européer och ett avgörande bidrag till tillväxt. Parlamentet lyfter återigen fram att mer än 30 miljoner arbetstillfällen i nuläget bygger på exporten från EU. Parlamentet understryker att internationella handelsavtal inte får undergräva Europas regleringsmässiga, sociala och miljömässiga standarder, utan snarare bör stärka de globala standarderna.

21.  Europaparlamentet noterar bekymrat att EU:s andel av det globala utländska investeringsflödet avsevärt har minskat sedan krisen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka insatserna för att förbättra affärsklimatet för investeringar, bland annat genom att till fullo genomföra och verkställa EU:s lagstiftning om den inre marknaden. Parlamentet håller med om att det behövs snabbare framsteg i antagandet av hållbara strukturreformer, i linje med de landsspecifika rekommendationerna, för att förbättra EU:s konkurrenskraft, främja ett gynnsamt affärsklimat (i synnerhet små och medelstora företag) och investeringar samt för att skapa tillväxt och jobb och främja uppåtriktad konvergens mellan medlemsstaterna.

22.  Europaparlamentet betonar behovet av att skydda finansinstitutens långsiktiga investeringskapacitet och lönsamheten för besparingar med låg risk och långsiktiga pensionsprodukter, för att inte äventyra hållbarheten när det gäller besparingar och pensionsavsättningar för Europas medborgare.

23.  Europaparlamentet betonar att hållbara strukturreformer måste kompletteras med långsiktiga investeringar i utbildning, forskning, innovation och humankapital, i synnerhet utbildning i syfte att utveckla nya färdigheter och kunskaper. Parlamentet anser att partnerskap mellan beslutsfattare, lagstiftare, forskare, producenter och innovatörer också kan betraktas som redskap för att främja investeringar, skapa smart och hållbar tillväxt och komplettera investeringsprogram.

Strukturreformer

24.  Europaparlamentet håller med om att strukturreformer på varu- och tjänstemarknaderna samt inkluderande arbets-, hälso-, bostads- och pensionsmarknader måste förbli en prioritering i medlemsstaterna för att effektivt stärka återhämtningen, tackla den höga arbetslösheten, främja konkurrenskraften, en sund konkurrens och tillväxtpotentialen och effektivisera forsknings- och innovationssystemen, utan att urholka arbetstagarnas rättigheter, konsumentskyddet eller miljönormerna.

25.  Europaparlamentet påpekar att återhämtningen efter den ekonomiska tillbakagången har visat sig vara snabbare på välfungerande och produktiva arbetsmarknader med en lämplig social skyddsnivå och dialog. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att minska segmenteringen av arbetsmarknaden, öka arbetsmarknadsdeltagandet och uppgradera kompetensen, bland annat genom starkare fokus på vidareutbildning och livslångt lärande i syfte att förbättra arbetstagarnas anställbarhet och produktivitet. Parlamentet konstaterar att det fortfarande finns ett stort behov av reformer i en del medlemsstater för att göra deras arbetsmarknader mer motståndskraftiga och inkluderande.

26.  Europaparlamentet understryker vikten av att inleda eller fortsätta genomförandet av konsekventa och hållbara strukturreformer för ökad stabilitet på medellång och lång sikt. Parlamentet betonar att EU och dess medlemsstater inte kan konkurrera med endast allmänna kostnader eller arbetskostnader, utan måste investera mer i forskning, innovation och utveckling, utbildning och kompetens samt resurseffektivitet, både på nationell och på europeisk nivå.

27.  Europaparlamentet är bekymrat över den demografiska utvecklingens konsekvenser för de offentliga finanserna, bland annat till följd av låga födelsetal, en åldrande befolkning och emigration. Parlamentet betonar särskilt konsekvenserna av en åldrande befolkning för pensions- och sjukvårdssystemen i EU. Parlamentet konstaterar att följderna av denna utveckling kommer att skilja sig åt mellan medlemsstaterna på grund av deras olika demografiska strukturer, men varnar för att de redan förutsebara finansieringskostnaderna i hög grad kommer att påverka de offentliga finanserna.

28.  Europaparlamentet påminner om att det för att säkerställa pensionssystemens hållbarhet är viktigt att uppnå och bibehålla en hög sysselsättningsnivå. Parlamentet betonar även i detta sammanhang hur viktigt det är att bättre utnyttja migranternas färdigheter för att tillgodose behoven på arbetsmarknaden.

29.  Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna för närvarande lägger mellan 5–11 % av BNP på sjukvård, och att denna andel förväntas öka betydligt under kommande årtionden till följd av de demografiska förändringarna. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att fokusera sina insatser på kostnadseffektiva utgifter för högkvalitativ hälso- och sjukvård och på allmän tillgång till denna, genom att samarbeta och utbyta bästa praxis på EU-nivå och ta upp hållbarheten för hälso- och sjukvårdssystem i de landsspecifika rekommendationerna.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet offentliggöra bedömningar av de offentliga finansernas hållbarhet i varje medlemsstat, och att då ta med i beräkningen alla landsspecifika faktorer, såsom demografiska förändringar, samt villkorade, implicita och andra förpliktelser utanför budgeten, som påverkar de offentliga finansernas hållbarhet. Parlamentet rekommenderar att dessa rapporter ska ingå i de landsspecifika årsrapporterna. Parlamentet föreslår att kommissionen utarbetar en indikator för bedömning av den grad till vilken medlemsstaternas offentliga finanser och årliga budgetar påverkar framtida generationer, med hänsyn tagen till framtida skulder och implicita budgetförpliktelser. Parlamentet håller med om att den administrativa bördan av dessa bedömningar bör hållas begränsad.

31.  Europaparlamentet gläder sig över att ungdomsarbetslösheten i genomsnitt sjunker, även om den fortfarande är alltför hög. Parlamentet noterar att stora skillnader kvarstår mellan medlemsstaterna, vilket kräver fortsatta reformer för att underlätta unga människors inträde på arbetsmarknaden och därmed säkerställa rättvisa mellan generationerna. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av ungdomsgarantin, och efterlyser fortsatt EU-finansiering av detta ytterst viktiga program. Parlamentet håller med kommissionen om att fler åtgärder behövs från medlemsstaternas sida för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, i synnerhet genom att effektivisera ungdomsgarantin.

32.  Europaparlamentet betonar vikten av en ansvarsfull och tillväxtvänlig löneutveckling som säkrar en god levnadsstandard, i samklang med produktivitet, och beaktar konkurrenskraften, samt vikten av en effektiv social dialog för en välfungerande social marknadsekonomi.

33.  Europaparlamentet håller med om att beskattningen måste stödja investeringar och skapandet av sysselsättning. Parlamentet kräver reformer av skattesystemen för att komma till rätta med den höga beskattningen av arbetskraften i Europa, förbättra skatteuppbörden, bekämpa skatteflykt och skatteundandragande och göra skattesystemen enklare, mer rättvisa och mer effektiva. Parlamentet framhåller behovet av bättre samordning av de administrativa förfarandena på skatteområdet. Parlamentet kräver ökad transparens bland medlemsstaterna på området för bolagsbeskattning.

Finanspolitiskt ansvar och de offentliga finansernas struktur

34.  Europaparlamentet noterar att kommissionen anser att den finanspolitiska hållbarheten fortfarande är en prioritet, och att utmaningarna har minskat sedan krisen nådde sin höjdpunkt och eventuellt inte utgör någon stor riskkälla för euroområdet som helhet på kort sikt.

35.  Europaparlamentet noterar vidare att kommissionen anser att det kvarstår utmaningar, och att krisens följdverkningar liksom strukturella brister finns kvar och måste behandlas för att långsiktiga risker ska kunna undvikas.

36.  Europaparlamentet understryker att alla medlemsstater är skyldiga att efterleva stabilitets- och tillväxtpakten, med full respekt för dess befintliga flexibilitetsklausuler. Parlamentet betonar i detta avseende även vikten av fördraget om stabilitet, samordning och styrning, och uppmanar kraftfullt kommissionen att lägga fram en ingående utvärdering av erfarenheterna med dess genomförande, som grundval för de åtgärder som måste vidtas i enlighet med EU-fördraget och EUF-fördraget i syfte att införliva innehållet i detta fördrag i EU:s lagstiftningsram.

37.  Europaparlamentet konstaterar att sex medlemsstater fortfarande omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott, men att den genomsnittliga nivån på underskottet i de offentliga finanserna minskar och förväntas ligga kvar på under 2 % år 2016, samt fortsätta att minska under kommande år, och att endast två medlemsstater förväntas omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott år 2017. Parlamentet noterar att den stora skuldökningen under de senaste åren i många fall också beror på rekapitalisering av banker och låg tillväxt. Parlamentet understryker att när räntorna börjar stiga igen kan svårigheterna med att förbättra de offentliga finanserna komma att öka.

38.  Europaparlamentet betonar kommissionens roll som fördragens väktare. Parlamentet understryker behovet av en objektiv och transparent utvärdering av tillämpningen och genomförandet av gemensamt beslutade lagstiftningsåtgärder.

39.  Europaparlamentet insisterar på att ingen differentierad behandling får förekomma mellan medlemsstaterna. Parlamentet noterar att endast en finanspolitik som respekterar och följer unionslagstiftningen kommer att skapa trovärdighet och förtroende mellan medlemsstaterna och utgöra en hörnsten för fullbordandet av EMU och förtroendet för finansmarknaderna.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att vara så tydliga som möjligt när de hanterar finanspolitiska rekommendationer inom ramen för den förebyggande och korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten för att öka rekommendationernas transparens och verkställighet. Parlamentet understryker behovet av att i rekommendationerna, inom ramen för den förebyggande delen, ta med både måldatum för det landsspecifika målet på medellång sikt och den finanspolitiska korrigering som krävs för att uppnå eller bibehålla detta mål.

41.  Europaparlamentet anser att makroekonomiska obalanser i medlemsstaterna bör behandlas i enlighet med förfarandet vid makroekonomiska obalanser med hjälp av insatser som involverar samtliga medlemsstater och som bygger på relevanta reformer och investeringar. Parlamentet betonar att varje medlemsstat måste bidra genom ökat eget ansvar i detta sammanhang. Parlamentet noterar att stora bytesbalansöverskott innebär en möjlighet till ökad inhemsk efterfrågan. Parlamentet betonar att höga offentliga och privata skuldnivåer är en betydande svaghet och att en ansvarsfull finanspolitik och högre tillväxt behövs för att minska dessa nivåer snabbare.

42.  Europaparlamentet konstaterar att de offentliga finanserna visserligen har förbättrats under de senaste åren, men att bedömningen av utkasten till budgetplaner för 2017 visar att det finns en risk för att åtta medlemsstater inte kommer att uppfylla villkoren. Parlamentet anser att de avtalade anpassningsbanorna måste följas.

43.  Europaparlamentet välkomnar att de offentliga underskotten och den offentliga skuldnivån i genomsnitt har minskat, men anser att den samlade bilden döljer avsevärda skillnader mellan medlemsstaterna. Parlamentet betonar att den samlade bilden alltid bör beaktas i samband med kontrollen av de enskilda budgetarna, och understryker behovet av en sund finanspolitik i väntan på höjda räntor. Parlamentet anser att uppåtriktad konvergens, i synnerhet mellan euroområdets medlemsstater, måste säkras.

En finanspolitisk inriktning i euroområdet

44.  Europaparlamentet noterar att, enligt kommissionens ekonomiska höstprognos 2017, övergick den finanspolitiska inriktningen i euroområdet från restriktiv till neutral 2015 och förväntas bli något expansiv inom prognosperioden. Parlamentet noterar vidare kommissionens bedömning att ett fullständigt genomförande av de finanspolitiska kraven i rådets landsspecifika rekommendationer sammantaget skulle leda till en måttligt restriktiv finanspolitisk inriktning för hela euroområdet under 2017 och 2018, och kommissionens krav på en expansiv finanspolitisk inriktning samtidigt som den erkänner de ekonomiska och juridiska hindren i detta avseende.

45.  Europaparlamentet anser att kommissionens meddelande om den finanspolitiska inriktningen är en viktig utveckling. Parlamentet välkomnar meddelandets avsikt att bidra till en bättre samordning av den ekonomiska politiken i euroområdet och att betona möjligheterna till finanspolitisk stimulans i de medlemsstater som har utrymme för detta. Parlamentet betonar att de finanspolitiska kraven baseras på gemensamt överenskomna finanspolitiska regler. Parlamentet påminner om att alla medlemsstater är skyldiga att efterleva stabilitets- och tillväxtpakten, oberoende av de samlade rekommendationerna. Parlamentet noterar att åsikterna går isär när det gäller potentialen, och nivån, för ett aggregerat mål för den finanspolitiska inriktningen. Parlamentet välkomnar den oberoende europeiska finanspolitiska nämndens pågående arbetet i denna fråga.

46.  Europaparlamentet anser att en förbättring av de offentliga budgetarnas struktur är en av nyckelfaktorerna för att säkerställa överensstämmelse med EU:s finanspolitiska regler och för att kunna finansiera nödvändiga utgifter, skapa buffertar för oförutsedda behov och tillväxtfrämjande investeringar och, i sista hand, finansiera mindre nödvändiga utgifter och bidra till en mer effektiv och ansvarsfull användning av offentliga medel. Parlamentet påminner om att sammansättningen av de nationella budgetarna beslutas på nationell nivå med beaktande av landsspecifika rekommendationer.

47.  Europaparlamentet noterar att debatten om en smart fördelning av offentliga utgifter och politiska prioriteringar regelbundet förs med avseende på EU:s budget, och att en sådan kritisk bedömning även är absolut nödvändig för nationella budgetar för att förbättra den offentliga budgetens kvalitet på medellång och lång sikt och undvika linjära budgetnedskärningar.

48.  Europaparlamentet välkomnar den pågående översynen av de offentliga utgifterna, och uppmanar medlemsstaterna att kritiskt utvärdera sina budgetar i fråga om kvalitet och sammansättning. Parlamentet stöder insatser för att förbättra kvaliteten och effektiviteten när det gäller de offentliga utgifterna, i synnerhet genom ett skifte från improduktiva utgifter till tillväxtfrämjande investeringar.

49.  Europaparlamentet anser att EU:s budget skulle kunna bidra till att mildra belastningen på de nationella budgetarna genom att sköta uppbörden av egna medel i stället för att i hög grad förlita sig på nationella bidrag.

50.  Europaparlamentet välkomnar de tematiska diskussioner som förts och de standarder för bästa praxis som antagits av Eurogruppen, t.ex. om utgiftskontroller, under den europeiska planeringsterminen 2016. Parlamentet uppmanar kommissionen och Eurogruppen att göra dem mer effektiva och transparenta.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att formulera de landsspecifika rekommendationerna så att framstegen kan mätas, i synnerhet i de fall då de politiska rekommendationerna upprepade gånger inriktar sig på samma politiska område och/eller då reformens beskaffenhet kräver ett genomförande som sträcker sig över mer än en planeringsterminscykel.

Samordning av den nationella politiken och demokratiskt ansvarsutkrävande

52.  Europaparlamentet framhäver vikten av att de nationella parlamenten diskuterar landrapporter och landsspecifika rekommendationer, nationella reformprogram och stabilitetsprogram, och att de genomför dem i högre utsträckning än hittills.

53.  Europaparlamentet anser att ett bättre genomförande av de landsspecifika rekommendationerna kräver klart uttalade prioriteringar på europeisk nivå och en verklig offentlig debatt på nationell, regional och lokal nivå som leder till större egenansvar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att involvera lokala och regionala myndigheter på ett strukturerat sätt, eftersom de konsekvenser och utmaningar som upplevs i medlemsstaterna också erfars på lokal och regional nivå, i syfte att förbättra genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna.

54.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att inleda förhandlingar om ett interinstitutionellt avtal om ekonomisk styrning. Parlamentet insisterar på att detta interinstitutionella avtal bör säkerställa, inom ramen för fördragen, att den europeiska planeringsterminens struktur möjliggör en meningsfull och regelbunden parlamentarisk granskning av processen, i synnerhet när det gäller prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten och rekommendationerna för euroområdet.

Sektorsspecifika bidrag till den årliga tillväxtöversikten 2017

Budget

55.  Europaparlamentet anser att EU-budgeten skulle kunna tillföra ett mervärde för investeringar och strukturreformer i medlemsstaterna om det skapas mer synergier mellan befintliga instrument och kopplingar till medlemsstaternas budgetar. Parlamentet anser därför att den årliga tillväxtöversikten är ett viktigt policydokument, som tillhandahåller grundläggande information för nationella reformprogram, landsspecifika rekommendationer och genomförandeplaner, och därför bör användas som riktlinjer för medlemsstaterna och i samband med utarbetandet av de nationella budgetarna, i syfte att införa gemensamma lösningar som är synliga i de nationella budgetarna och kopplade till EU:s budget.

56.  Europaparlamentet påminner om att systemen för uppbörd av mervärdesskatt och tullavgifter bör vara av högsta prioritet för samtliga medlemsstater. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om att inrätta en svart lista för EU över skatteparadis, som bör understödjas av straffrättsliga påföljder, i syfte att hantera multinationella företag som undviker att betala skatt.

Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

57.  Europaparlamentet betonar att en förbättrad och effektivare användning av resurser som minskar beroendet av utländsk energi och inför en hållbar produktion, baserat på bättre utformningskrav för produkter och mer hållbara konsumtionsmönster, inbegriper att entreprenörskap och sysselsättning främjas och att internationella mål och EU:s miljömål uppfylls på ett effektivt sätt samt att inkomstkällor diversifieras, i en miljö som präglas av finanspolitiskt ansvar och ekonomisk konkurrens. Parlamentet anser att den europeiska planeringsterminen även bör inbegripa rapportering om energieffektivitet och sammanlänkning på grundval av de mål som fastställts på EU‑nivå.

o
o   o

58.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, de nationella parlamenten och Europeiska centralbanken.

(1) EUT L 306, 23.11.2011, s. 12.
(2) EUT L 306, 23.11.2011, s. 41.
(3) EUT L 306, 23.11.2011, s. 8.
(4) EUT L 306, 23.11.2011, s. 33.
(5) EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.
(6) EUT L 306, 23.11.2011, s. 1.
(7) EUT L 140, 27.5.2013, s. 11.
(8) EUT L 140, 27.5.2013, s. 1.
(9) EUT C 407, 4.11.2016, s. 86.


Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2017
PDF 339kWORD 63k
Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2017 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2017 (2016/2307(INI))
P8_TA(2017)0039A8-0037/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 9, 145, 148, 152, 153 och 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 349 i EUF-fördraget om de yttersta randområdenas särställning,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt kapitel IV (Solidaritet),

–  med beaktande av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av ILO:s konvention 102 om minimistandard för social trygghet och ILO:s rekommendation 202 om socialt grundskydd,

–  med beaktande av den reviderade europeiska sociala stadgan,

–  med beaktande av det första målet för hållbar utveckling – att utrota all form av fattigdom i hela världen, och särskilt det tredje målet – att genomföra omfattande nationella system för social trygghet och åtgärder för alla, inbegripet grundskydd, och att till 2030 uppnå ett hållbart system för fattiga och utsatta,

–  med beaktande av kommissionens rekommendation 2013/112/EU av den 20 februari 2013 Investera i barnens framtidbryta det sociala arvet,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 november 2016 Årlig tillväxtöversikt för 2017 (COM(2016)0725),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation av den 16 november 2016 till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken för euroområdet (COM(2016)0726),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 november 2016 Mot en positiv finanspolitisk inriktning i euroområdet (COM(2016)0727),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 16 november 2016 Rapport om förvarningsmekanismen 2017 (COM(2016)0728),

–  med beaktande av utkastet till gemensam sysselsättningsrapport från kommissionen och rådet av den 16 november 2016 som åtföljde kommissionens meddelande Årlig tillväxtöversikt för 2017 (COM(2016)0729),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 november 2016 Utkast till budgetplaner 2017: Samlad bedömning (COM(2016)0730),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juni 2016 Europa investerar igen – Utvärdering av investeringsplanen för Europa (COM(2016)0359,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 november 2016 Europas nästa ledare: Initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag (COM(2016)0733),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 Stärkta europeiska investeringar för tillväxt och sysselsättning: Andra etappen av Europeiska fonden för strategiska investeringar och en ny europeisk yttre investeringsplanCOM(2016)0581,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 oktober 2016 Ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för ungdomar efter tre år (COM(2016)0646),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 14 september 2016 till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och åtföljande handlingar (COM(2016)0604),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 Halvtidsöversyn och revidering av den fleråriga budgetramen 2014–2020 – En resultatinriktad EU-budget COM(2016)0603),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 juni 2016 En ny kompetensagenda för Europa – Samarbete för att stärka humankapitalet, anställbarheten och konkurrenskraften COM(2016)0381,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2016 Europeisk agenda för delningsekonomin (COM(2016)0356),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2016 om samråd om en europeisk pelare för sociala rättigheter (COM(2016)0127), och dess bilagor,

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 26 november 2015 till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1305/2013 (COM(2015)0701),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 oktober 2015 Stegen mot färdigställandet av den ekonomiska och monetära unionen (COM(2015)0600),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 15 februari 2016 till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (COM(2016)0071) och parlamentets ståndpunkt av den 15 september 2016 om samma ämne(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 oktober 2013 Att stärka den ekonomiska och monetära unionens sociala dimension (COM(2013)0690),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 februari 2013 Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning – inklusive genomförandet av Europeiska socialfonden 2014–2020 (COM(2013)0083),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 april 2012 Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning (COM(2012)0173),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 december 2011 Initiativet Bättre möjligheter för unga (COM(2011)0933),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2010 En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning (COM(2010)0758) och parlamentets resolution av den 15 november 2011 om samma ämne(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation 2008/867/EG av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden(3),

–  med beaktande av de fem ordförandenas rapport av den 22 juni 2015 Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union,

–  med beaktande av rådets slutsatser om främjandet av den sociala ekonomin som en viktig drivande faktor för ekonomisk och social utveckling i Europa (13414/2015),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2016 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2016(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om flyktingar: delaktighet i samhället och integration på arbetsmarknaden(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2016 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2016(6),

–  med beaktande av yttrandet av den 24 september 2015 från utskottet för sysselsättning och sociala frågor om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2015,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2015 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2015(7),

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 2 februari 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett europeiskt forum för att förbättra samarbetet när det gäller att förebygga och motverka odeklarerat arbete(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 november 2015 om att minska ojämlikhet, med särskilt fokus på barnfattigdom(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 oktober 2015 om sammanhållningspolitiken och översynen av Europa 2020-strategin(10),

–  med beaktande av frågan för muntligt besvarande O-000121/2015 – B8–1102/2015 till rådet och av sin anknytande resolution av den 29 oktober 2015 om rådets rekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om att skapa en konkurrenskraftig arbetsmarknad i EU för 2000-talet: att matcha kompetens och kvalifikationer med efterfrågan och arbetstillfällen som ett sätt att ta sig ur krisen(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2014 om Europa 2020-strategins sysselsättningsmässiga och sociala aspekter(14),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 juli 2014 om ungdomssysselsättning(15),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 april 2014 om hur Europeiska unionen kan bidra till att skapa en gynnsam miljö för företag och nystartade företag för att skapa arbetstillfällen(16),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2009 om den sociala ekonomin(17),

–  med beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning i samband med Europeiska unionens inledande rapport (september 2015),

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 3/2015 om EU:s ungdomsgaranti: Första stegen har tagits men det finns risker med genomförandet(18),

–  med beaktande av dokumentet av den 11 oktober 2016 Employment and Social Developments in Europe - Quarterly Review - Autumn 2016,

–  med beaktande av Eurofounds femte och sjätte undersökning om arbetsvillkor i Europa (2010 och 2015)(19),

–  med beaktande av OECD:s dokument av den 7 juli 2016 Employment Outlook 2016,

–  med beaktande av OECD:s arbetsdokument av den 9 december 2014 Trends in Income Inequality and its Impact on Economic Growth,

–  med beaktande av rapporten av den 10 oktober 2014 från kommittén för socialt skydd om ett fullgott socialt skydd för behov av långtidsvård i ett åldrande samhälle,

–  med beaktande av kommissionens färdplan och samråd om arbetande föräldrars möjlighet att förena arbetsliv och privatliv,

–  med beaktande av sammanträdena den 3 oktober och 8 november 2016 inom ramen för den strukturerade dialogen om indragna medel till Portugal och Spanien,

–  med beaktande av diskussionen med företrädare för nationella parlament om europeiska planeringsterminens prioriteringar för 2017,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för kultur och utbildning (A8-0037/2017), och av följande skäl:

A.  Arbetslösheten i EU har långsamt minskat sedan andra halvåret 2013. Sedan 2013 har 8 miljoner nya arbetstillfällen tillkommit och arbetslösheten uppgick i september 2016 till 8,6 %, vilket är det lägsta sedan 2009. Andelen unga som varken arbetar eller studerar är dock fortfarande hög och utgör 14,8 % av personer mellan 15 och 29 år(20)(21). Även om arbetslösheten i EU minskar totalt sett är den tyvärr fortfarande mycket hög i vissa medlemsstater. Andelen fattiga i arbete är enligt kommissionen fortfarande hög.

B.  Sysselsättningsgraden är vanligtvis lägre bland kvinnor, och 2015 var sysselsättningsgraden för män mellan 20 och 64 år 75,9 % i EU-28, jämfört med 64,3 % för kvinnor. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors tillgång till sysselsättning är fortfarande ett av de största hindren för att uppnå jämställdhet, och brådskande insatser krävs för att minska skillnaderna mellan mäns och kvinnors sysselsättningsgrad.

C.  Om nuvarande trender förstärks med en effektiv offentlig politik skulle Europa 2020-strategins mål om en sysselsättningsgrad på 75 % i faktiskt kunna uppnås.

D.  Ungdomsarbetslösheten uppgår till 18,6 % i EU och till 21 % i euroområdet. 4,2 miljoner ungdomar är arbetslösa, varav 2,9 miljoner i euroområdet. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande markant högre än när den var som lägst 2008, vilket påminner om att medlemsstaternas genomförande och fulla utnyttjande av ungdomssysselsättningsinitiativet bör prioriteras. Låga löner, ibland under fattigdomsnivån, oavlönade praktikplatser, brist på kvalitetsutbildning och rättigheter på arbetsplatsen kännetecknar tyvärr fortfarande ungdomars sysselsättning.

E.  Unga som varken arbetar eller studerar beräknas kosta EU 153 miljarder euro (1,21 % av BNP) per år i förmåner och uteblivna inkomster och skatter, medan den totala beräknade kostnaden för att inrätta ungdomsgarantisystem i euroområdet skulle vara 21 miljarder euro per år, eller 0,22 % av BNP.

F.  Det antal ungdomar som 2015 registrerades som att de varken arbetade eller studerade kommer att fortsätta minska. 6,6 miljoner unga mellan 15 och 24 år är fortfarande i denna situation, vilket motsvarar 12 % av denna åldersgrupp.

G.  Huvudansvaret för att ta itu med ungdomsarbetslösheten ligger fortfarande på medlemsstaterna. Det handlar då om att utveckla och genomföra regelverk för arbetsmarknaden, utbildningssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik.

H.  Personer med funktionsnedsättning är fortfarande i hög grad utestängda från arbetsmarknaden, en situation som knappast förbättrats alls under det senaste årtiondet, delvis på grund av en brist på investeringar i lämpliga stödåtgärder. Detta leder ofta till fattigdom och social utestängning och påverkar därför målet med Europa 2020-strategin negativt.

I.  Strukturella utmaningar på arbetsmarknaden, till exempel lågt deltagande samt kompetensglapp är fortfarande ett problem i många medlemsstater.

J.  Långtidsarbetslösheten (dvs. arbetslöshet som varat i över ett år) sjönk med 0,7 % under första kvartalet av 2016, och berör nu 4,2 % av arbetskraften. Den mycket långvariga arbetslösheten (dvs. arbetslöshet som varat i över två år) sjönk till 2,6 % av arbetskraften. Antalet långtidsarbetslösa är emellertid fortfarande högt, omkring 10 miljoner personer. Långtidsarbetslösheten är ett särskilt stort problem för yngre och äldre arbetssökande och 30 % av de unga mellan 15 och 24 år och 64 % av de äldre mellan 55 och 64 år är arbetssökande i mer än ett år. Många äldre arbetstagare som är inaktiva är inte inräknade i arbetslöshetsstatistiken. Arbetslöshetsnivån och dess sociala konsekvenser skiljer sig åt mellan Europas länder och det är nödvändigt att ta hänsyn till specifika mikroekonomiska omständigheter.

K.  Europa 2020-strategin har som mål att minska fattigdomen genom att lyfta minst 20 miljoner människor ur risken för fattigdom eller social utestängning före 2020. Detta mål är långt ifrån att uppnås och därför behövs ytterligare insatser. År 2015 riskerade 119 miljoner människor fattigdom eller social utestängning, vilket är cirka 3,5 miljoner färre än 2014. Under 2012 befann sig 32,2 miljoner personer med funktionsnedsättning i denna situation i EU. År 2013 riskerade 26,5 miljoner barn i EU-28 att drabbas av fattigdom eller social utestängning. Stor ojämlikhet minskar ekonomins resultat och möjligheterna till hållbar tillväxt.

L.  De långtidsarbetslösa måste ges stöd, eftersom denna situation annars kommer att börja påverka deras självförtroende, välbefinnande och framtida utveckling, så att de riskerar fattigdom och social utestängning, och äventyrar hållbarheten i nationella socialförsäkringssystem, samt den europeiska sociala modellen.

M.  Den försvagade dialogen mellan arbetsmarknadens parter har negativa konsekvenser för arbetstagares rättigheter, EU-medborgarnas köpkraft och tillväxten.

N.  Det har i vissa avseenden skett en positiv utveckling i EU som signalerar att Europas ekonomi är motståndskraftig och håller på att återhämta sig.

O.  Den sociala ekonomin, som omfattar två miljoner företag och sysselsätter mer än 14,5 miljoner människor i unionen, har varit en viktig sektor som har bidragit till Europas motståndskraft och ekonomiska återhämtning.

P.  Tillväxten i de flesta medlemsstater är fortfarande låg, EU:s tillväxttakt för 2016 har till och med gått ner och stabiliserat sig på 2 % trots positiva tillfälliga aspekter, vilket därmed visar att EU kan göra mer för att påskynda den ekonomiska och sociala återhämtningen för att den på medellång sikt ska bli mer hållbar.

Q.  Såsom kommissionen uppgivit(22) kvarstår både sociala skillnader och skillnader i sysselsättning inom och mellan medlemsstaterna , och den sociala utvecklingen tyder fortfarande på allt större skillnader inom EU, vilket hämmar tillväxt, sysselsättning och sammanhållning. Samhällen med stor jämlikhet och investeringar i människor klarar sig bättre i fråga om tillväxt och motståndskraftig sysselsättning.

R.  Det odeklarerade arbetet är fortfarande en verklighet med allvarliga budgetkonsekvenser, vilket leder till förlorade skatteintäkter och socialförsäkringsavgifter och får negativa effekter för sysselsättningen, produktiviteten, arbetskvaliteten och kompetensutvecklingen.

S.  De yttersta randområdena möter enormt stora utmaningar till följd av sina särdrag, vilket begränsar deras potential för tillväxt och utveckling. Arbetslösheten, ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten i dessa regioner är bland de högsta i EU, och överstiger i många fall 30 %.

T.  Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) har redan godkänt 69 projekt i 18 länder och undertecknat 56 insatser, och detta förväntas leda till investeringar på över 22 miljarder euro och beröra omkring 71 000 små och medelstora företag.

U.  I många medlemsstater fortsätter befolkningen i arbetsför ålder och arbetskraften att minska. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden ger medlemsstaterna en möjlighet att hantera detta problem och förstärka arbetskraften i EU. De flyktingar och asylsökande som för närvarande anländer kan också bidra till att förstärka arbetskraften.

V.  EU möter demografiska utmaningar som inte bara hör samman med den åldrande befolkningen och de minskade födelsetalen, utan även innehåller andra faktorer såsom avfolkning.

W.  Lönegapet mellan kvinnor och män är för närvarande 16 % och pensionsklyftan mellan kvinnor och män är 38 %, vilket betyder att kvinnor löper högre risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning när de åldras.

X.  Tillhandahållande och förvaltning av socialförsäkringssystem omfattas av medlemsstaternas behörighet – det är unionen som samordnar, men den harmoniserar inte.

Y.  Antalet förväntade friska levnadsår för kvinnor har gått ned från 62,6 år 2010 till 61,5 år 2013, med en liten ökning 2014 och har stagnerat för män vid 61,4 år.

1.  Europaparlamentet välkomnar att man i den årliga tillväxtöversikten för 2017 betonat vikten av att säkerställa social rättvisa, för att stimulera en tillväxt som inkluderar flera och för att skapa sysselsättning av god kvalitet för alla samt förbättra färdigheter, och att man också betonat behovet av ökad konkurrenskraft, innovation och produktivitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att de landsspecifika rekommendationerna som rör arbetsmarknadsreformer också betonar betydelsen av en aktiv arbetsmarknadspolitik och främjande av rättigheter och skydd för arbetstagarna.

2.  Europaparlamentet välkomnar utvecklingen mot en balans mellan de ekonomiska och sociala dimensionerna i den europeiska planeringsterminen, och att kommissionen har tillmötesgått vissa av parlamentets krav. Parlamentet betonar dock att det behöver göras mer för att resultattavlan för viktiga sysselsättningsindikatorer och sociala indikatorer ska få en bättre politisk framtoning och genomslagskraft. Parlamentet välkomnar förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 99/2013 om programmet för europeisk statistik 2013–2017 genom en förlängning av programmet för perioden 2018–2020 och med nya sociala indikatorer för att presentera sysselsättningsdata och sociala data som är kopplade till utvecklingen av makroekonomiska data så att analysen ger en heltäckande bild av sambandet mellan och effekterna av olika val av politik. Parlamentet betonar att sysselsättningsindikatorer bör vara lika viktiga som ekonomiska indikatorer, så att de kan leda till djupgående analyser och korrigerande åtgärder i de berörda medlemsstaterna.

3.  Europaparlamentet betonar att den europeiska planeringstermincykeln fortfarande saknar en strategi med barnet i centrum som omfattar ett åtagande om barns rättigheter, en harmoniserad kamp mot barnfattigdom och välfärdsmål över alla relevanta politiska områden för politiskt beslutsfattande. Parlamentet betonar att ett strategiskt tillvägagångssätt med tydliga mål behövs för att bryta det sociala arvet.

4.  Europaparlamentet efterlyser, som en del i en integrerad europeisk plan, program som ger stöd och möjligheter att investera i små barn och bekämpa barnfattigdom, inklusive inrättandet av en barngaranti med målet att fullt ut genomföra kommissionens rekommendation Investera i barnens framtid som kommer att säkerställa att alla barn i Europa som riskerar att hamna i fattigdom (inklusive flyktingar) har tillgång till fri hälso- och sjukvård, fri utbildning, fri barnomsorg, anständiga bostäder och tillräckligt med mat.

5.  Europaparlamentet betonar att investeringar i social utveckling bidrar till ekonomisk tillväxt och konvergens. Parlamentet noterar studier som nyligen gjorts av OECD(23) och IMF(24), där det understryks att den sociala ojämlikheten i Europa hämmar den ekonomiska återhämtningen. Parlamentet efterlyser kraftigare insatser för att bekämpa fattigdom och ökad ojämlikhet, och, vid behov, mera investeringar i social infrastruktur och stöd till dem som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de landsspecifika rekommendationerna innehåller ett särskilt fokus på kampen mot ojämlikhet.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att stärka strategin för ett övergripande jämställdhetsmål. Parlamentet stöder användningen av kommissionens årliga rapporter om jämställdhet i samband med den europeiska planeringsterminen för en bättre jämställdhetsintegrering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införliva jämställdhetsperspektivet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män i sina nationella reformprogram och i stabilitets- och konvergensprogrammen genom att fastställa mål och definiera åtgärder som tar itu med bestående könsklyftor. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att tillhandahålla landsspecifika rekommendationer om förbättrad barnomsorg och långtidsvård som kan ha en positiv inverkan på kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att i tillämpliga fall överväga en användning av könsuppdelade uppgifter i övervakningsprocessen i samband med den europeiska planeringsterminen. Parlamentet föreslår att Europeiska jämställdhetsinstitutet ska involveras närmare i den europeiska planeringsterminen.

7.  Europaparlamentet belyser att den offentliga och privata skuldsättningen är för hög i vissa medlemsstater och att detta förhindrar investeringar, ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

8.  Europaparlamentet anser att de uppgifter som finns i resultattavlan för sysselsättningsindikatorer och sociala indikatorer är användbara, men inte tillräckliga för att bedöma utvecklingen av sysselsättningen och den sociala situationen i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att komplettera resultattavlan med uppgifter om sysselsättningens kvalitet och fattigdom, med särskilt tonvikt vid flerdimensionell barnfattigdom.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att definiera och kvantifiera sitt begrepp social rättvisa, med hänsyn till både den sysselsättningspolitik och den socialpolitik som ska förverkligas under 2016 genom den årliga tillväxtöversikten och den europeiska planeringsterminen.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att påskynda genomförandet av samtliga program som kan ledda till att anständiga och varaktiga arbetstillfällen av hög kvalitet skapas för alla befolkningsgrupper, särskilt för de unga. Parlamentet betonar att ungdomsarbetslösheten ligger kvar på 18,6 % trots att den totala arbetslösheten i EU minskat något. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa en mer proaktiv uppföljning från programmets förvaltningsmyndigheters sida.

11.  Europaparlamentet understryker att genomförandet av ungdomsgarantin bör förstärkas på nationell, regional och lokal nivå och förlängas till åtminstone 2020, med aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter och förstärkta offentliga tjänster, och betonar betydelsen av övergången från skola till arbete. Parlamentet rekommenderar i detta avseende kommissionen att genomföra lämpliga konsekvensbedömningar för att exakt fastställa vilka effekter ungdomsgarantin hittills har haft och att vidta kompletterande åtgärder, och att beakta den revision från revisionsrätten som är på gång och det utbyte av bästa praxis och anordnande av seminarier där alla berörda parter kan samlas, för ett bättre genomförande av ungdomsgarantin. Parlamentet belyser att medlemsstaterna bör säkerställa att ungdomsgarantin är helt tillgänglig, även för utsatta personer och personer med funktionsnedsättning. Parlamentet betonar att detta inte är fallet i alla medlemsstater och uppmanar medlemsstaterna att åtgärda denna situation så snart som möjligt, eftersom det strider mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet framhåller att man måste se till att ungdomsgarantin når ut till ungdomar som står inför utestängning på flera plan och extrem fattigdom. Parlamentet påpekar att särskild uppmärksamhet bör läggas vid unga kvinnor och flickor som kan möta könsrelaterade hinder. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge tillräcklig finansiering till ungdomsgarantin för att den ska kunna införas på rätt sätt i alla medlemsstater och hjälpa ännu fler ungdomar.

12.  Europaparlamentet konstaterar att det har fastställts 500 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden för ungdomssysselsättningsinitiativet under 2017. Parlamentet betonar att detta belopp inte räcker, utan måste höjas och garanteras i den gällande fleråriga budgetramen. Parlamentet konstaterar emellertid att man måste nå en överenskommelse om ytterligare finansiering för ungdomssysselsättningsinitiativet för återstoden av den innevarande fleråriga budgetramsperioden i samband med halvtidsöversynen.

13.  Europaparlamentet betonar den kulturella och kreativa sektorns potential när det gäller ungdomssysselsättning. Parlamentet betonar att mer stöd till och investeringar i den kulturella och kreativa sektorn kan bidra avsevärt till investeringar, tillväxt, innovation och sysselsättning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att beakta de särskilda möjligheter som hela den kulturella och kreativa sektorn erbjuder, där icke-statliga organisationer och mindre föreningar ingår, inom exempelvis ramen för ungdomssysselsättningsinitiativet.

14.  Europaparlamentet understryker att otillräckliga investeringar i det offentliga utbildningssystemet kan undergräva såväl Europas konkurrensställning som Europas arbetskrafts anställbarhet. Parlamentet betonar att man måste investera i människor på ett så tidigt stadium av deras liv som möjligt för att minska ojämlikheten och främja social delaktighet i ung ålder. Parlamentet betonar också vikten av att bekämpa stereotyper bland de yngsta åldersgrupperna i skolan genom att främja jämställdhet på alla utbildningsnivåer.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa politik för att genomföra och övervaka mer inkluderande former av socialförsäkringssystem och inkomststöd, för att säkerställa att dessa system erbjuder en anständig levnadsstandard för de arbetslösa och personer i risk för fattigdom och social utestängning, och ger tillgång till utbildning och möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.

16.  Europaparlamentet välkomnar att sysselsättningen ökat. Parlamentet konstaterar dock att den ökade sysselsättningen i medlemsstaterna har gått hand i hand med framväxten av atypiska och icke-formella anställningsformer, däribland arbetsavtal där antalet arbetstimmar ej avtalats. Parlamentet uppmärksammar att varaktighet och kvalitet bör prioriteras i de arbetstillfällen som skapas. Parlamentet är mycket bekymrat över att arbetslösheten fortfarande är hög, särskilt i länder som fortfarande lider av krisen. Parlamentet bekräftar att fenomenet med fattigdom bland förvärvsarbetande är en konsekvens av försämrade löne- och arbetsvillkor, vilket måste hanteras som en del av alla åtgärder för sysselsättning och socialt skydd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra mer, samt att vara öppna för nya lösningar och strategier, för att uppnå Europa 2020-strategins mål om en sysselsättningsgrad på 75 %, bland annat genom att fokusera på de grupper som är minst företrädda på arbetsmarknaden, till exempel kvinnor, äldre arbetstagare, lågutbildade arbetstagare och personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utöka sitt utbud av livslångt lärande och effektiv kompetenshöjning.

17.  Europaparlamentet anser att migration kan spela en viktig roll, bland annat genom utbildningsprogram som kompletteras med effektiva offentliga utgifter, för att få till stånd investeringar av hög kvalitet som är socialt och miljömässigt hållbara i syfte att integrera arbetstagare på arbetsmarknaden och minska arbetslösheten.

18.  Europaparlamentet är medvetet om att kvinnor fortfarande är underrepresenterade på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att föra en proaktiv politik och göra lämpliga investeringar som är riktade och utformade för att främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar att en bättre balans mellan arbete och fritid är nödvändig för att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar i detta sammanhang att enligt kommissionen kan flexibla arbetsformer, t.ex. distansarbete, flexibla arbetstider och deltidsarbete, fylla en viktig funktion. Parlamentet håller med kommissionen om att betald mamma-, pappa- och föräldraledighet i medlemsstaterna tenderar att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att genomföra lämpliga politiska åtgärder för att stödja kvinnor och män som går in på, återvänder till, stannar och avancerar på arbetsmarknaden efter perioder av familjeledighet och omsorgsrelaterade typer av ledighet, genom hållbar sysselsättning av god kvalitet. Parlamentet beklagar bristen på jämställdhet när det gäller sysselsättning samt löne- och pensionsklyftan mellan kvinnor och män. Parlamentet manar till en politik som uppmuntrar och stöder kvinnor att göra karriär som företagare genom att underlätta åtkomsten till finansiering och affärsmöjligheter och erbjuda skräddarsydd utbildning.

19.  Europaparlamentet inser dock att anställningsstöd och åtgärder för att förbättra ett aktivt deltagande på arbetsmarknaden måste vara en del av en bredare rättighetsinriktad strategi för att hantera social utestängning och fattigdom, med hänsyn till barn och familjer samt deras särskilda behov.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta god praxis och överväga nya, innovativa sätt att skapa en anpassningsbar och flexibel arbetsmarknad som kan hantera utmaningarna i en global ekonomi samtidigt som alla arbetstagare garanteras goda arbetsvillkor.

21.  Europaparlamentet välkomnar påminnelsen till medlemsstaterna om att välfärdssystemen måste förankras i starka sociala normer, och att ett främjande av balans mellan arbete och fritid inte bara bidrar till social rättvisa utan även till tillväxt. Parlamentet understryker att föräldrars återintegrering på arbetsmarknaden bör stödjas genom att det skapas förutsättningar för en inkluderande anställning och arbetsmiljö av god kvalitet, så att föräldrar kan kombinera sitt arbete med sin föräldraroll.

22.  Europaparlamentet är medvetet om att utöver nya arbetstillfällen, är integrationen av långtidsarbetslösa i sysselsättning av kvalitet genom skräddarsydda åtgärder, särskilt med en aktiv arbetsmarknadspolitik, oerhört viktigt för att motverka deras fattigdom och sociala utestängning om det finns tillräckligt många anständiga arbeten. Parlamentet framhåller att tonvikten bör läggas vid bättre åtgärder i syfte att skapa anständiga arbeten. Parlamentet betonar att integrationen av de personer som befinner sig längst från arbetsmarknaden har en dubbel effekt genom att den gynnar individen samtidigt som den stabiliserar sociala trygghetssystem och stöder ekonomin. Parlamentet anser att man måste beakta dessa människors sociala situation och deras specifika behov, och förbättra övervakningen på europeisk nivå av den politik som genomförs på nationell nivå.

23.  Europaparlamentet lyfter fram betydelsen av färdigheter och kunskaper som förvärvats genom icke-formell och informell inlärning samt av deras validering och certifiering liksom av tillgång till livslångt lärande samt av de åtagande och referenspunkter som finns med i den strategiska ramen för utbildningssamarbete 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bygga upp system för att erkänna icke-formella och informella kompetenser. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att genomföra politik som inte endast säkerställer tillgång till inkluderande kvalitetsutbildningar till rimligt pris, utan också genomförandet av ramstrategin för livslångt lärande mot en flexibel utbildningsväg som främjar rättvisa och social sammanhållning och möjliggör sysselsättning för alla.

24.  Europaparlamentet kräver att det inrättas och utvecklas partnerskap mellan arbetsgivare, arbetsmarknadens parter, offentliga och privata arbetsförmedlingar, offentliga myndigheter, socialtjänster och utbildningsinstitutioner för att ge de verktyg som behövs för att bättre kunna möta arbetsmarknadens behov och förhindra långtidsarbetslöshet. Parlamentet erinrar om att personlig och individualiserad uppföljning som kan ge effektiva lösningar till de långtidsarbetslösa är oumbärlig.

25.  Europaparlamentet beklagar de fortsatt låga offentliga investeringsnivåerna eftersom sådana investeringar kan leda till sysselsättningsskapande. Parlamentet betonar att Efsi inte har utvecklat tillräckliga investeringar i social infrastruktur, och att detta är en förlorad möjlighet som snarast måste hanteras.

26.  Europaparlamentet kräver en politik som respekterar och främjar kollektivavtal och dess konvergens för att nå så många arbetstagare som möjligt, samtidigt som den även syftar till bättre lönegolv i form av minimilöner som fastställs på anständiga nivåer och med arbetsmarknadens parters deltagande – allt i syfte att avsluta den konkurrerande lönekapplöpningen mot botten, stödja den totala efterfrågan och ekonomisk återhämtning, minska löneskillnader och bekämpa fattigdom i arbete.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att personer med visstids- eller deltidskontrakt eller som är egenföretagare åtnjuter likabehandling – även när det gäller uppsägningar och lön – har tillfredsställande socialt skydd och tillgång till utbildning och att ramvillkor ställs upp för att de ska kunna göra karriär. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra ramavtalen om deltids- och visstidsanställning och att på ett effektivt sätt genomföra direktivet och upprätta en allmän ram för likabehandling i arbetslivet.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta adekvata åtgärder för att hjälpa flyktingar med bosättning och integrering, samt se till att de offentliga tjänsterna har tillräckliga resurser och att det är möjligt att tidigt förutse behoven för att underlätta flyktingarnas integration.

29.  Europaparlamentet beklagar att andelen människor som riskerar fattigdom och social utestängning fortfarande är många. Parlamentet påpekar att stor ojämlikhet och fattigdom inverkar på den sociala sammanhållningen och utgör samtidigt ett hinder för social och politisk stabilitet. Parlamentet beklagar att politiken för att hantera detta på ett effektivt sätt saknar den ambition som behövs för att den ska få en tillräcklig ekonomisk hävstångseffekt. Parlamentet ber medlemsstaterna att påskynda sina åtgärder för att uppnå Europa 2020-målet att minska antalet personer i risk för fattigdom med 20 miljoner. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att prioritera minskad ojämlikhet. Parlamentet kräver bättre stöd till och erkännande av det arbete som utförs av icke-statliga organisationer, fattigdomsbekämpande organisationer och organisationer av personer som lever i fattigdom, och uppmuntrar dem att delta i utbyte av bästa praxis.

30.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över det låga deltagandet på arbetsmarknaden av etniska minoriteter, särskilt romer. Parlamentet uppmanar till ett korrekt genomförande av direktiv 2000/78/EG. Parlamentet betonar vikten av att främja den roll som spelas av icke-statliga specialiserade organisationer för att främja deras deltagande på arbetsmarknaden och inte bara stödja inskrivningen av barn i utbildning, utan också undvika att de slutar skolan i förtid, för att bryta fattigdomscirkeln.

31.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att minska investeringsgapet för att skapa hållbar tillväxt utan att riskera medlemsstaternas ekonomiska och sociala hållbarhet. Parlamentet betonar här utvecklingen av garantier för att konsolidera de offentliga finanserna, vilka är nödvändiga för att fortsätta att tillhandahålla den europeiska sociala modell som kännetecknar EU.

32.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen i sina senaste rekommendationer inte tog hänsyn till parlamentets begäran om en ökad tillämpning av artikel 349 i EUF-fördraget, dvs. att anta differentierade åtgärder och program för att minska asymmetrier och maximera den sociala sammanhållningen i EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i detta sammanhang upprätta specifika investeringsprogram för de delregioner där arbetslöshetsnivån överstiger 30 %t. Parlamentet uppmanar än en gång kommissionen att bistå medlemsstaterna och de europeiska regionerna, särskilt de yttersta randområdena, i utformningen och finansieringen av investeringsprogrammen inom ramen för den fleråriga budgetramen.

33.  Europaparlamentet erkänner den osäkra situation som fortfarande råder på den europeiska arbetsmarknaden, som inte kan hantera den fortsatt höga arbetslösheten å ena sidan, medan företagen å andra sidan behöver kunnig och lämplig arbetskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen att på medlemsstatsnivå främja samarbetsformer som involverar regeringar, företag, inklusive den sociala ekonomins företag, utbildningsinstitutioner, individualiserade stödtjänster, det civila samhället och arbetsmarknadens parter, på grundval av ett utbyte av bästa praxis och i syfte att anpassa utbildningssystemen i medlemsstaterna för att motverka kompetensglapp och tillgodose arbetsmarknadens behov.

34.  Europaparlamentet betonar att utbildning är en grundläggande rättighet som bör garanteras alla barn, och skillnader i utbildningens tillgänglighet och kvalitet bör hanteras för att stärka grundskoleutbildning för alla och minska andelen elever som slutar skolan i förtid. Parlamentet betonar att genom att matcha kompetens och kvalifikationer med efterfrågan och arbetstillfällen bidrar man till att skapa en EU-arbetsmarknad för alla. Parlamentet anser att vägledning och rådgivning som tillgodoser individuella behov och inriktas på utvärdering och utökning av individuell kompetens måste vara en central del av utbildnings- och kompetensstrategier redan tidigt i varje persons utbildning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre anpassa utbildningar efter arbetsmarknadens behov runt om i EU och understryker betydelsen av att utvärdera de olika sysselsättningssituationerna i medlemsstaterna för att skydda deras särdrag och egenskaper.

35.  Europaparlamentet erkänner att framsteg inom ny teknik och digitaliseringen av den europeiska industrin utgör stora utmaningar för EU. Parlamentet betonar att EU:s och medlemsstaternas produktiva modeller, som stöds av deras utbildningsmodeller, måste riktas mot sektorer med hög produktivitet, särskilt sektorer som har en koppling till IKT och digitalisering, för att förbättra EU:s konkurrenskraft på global nivå.

36.  Europaparlamentet understryker att otillräckliga och dåligt fokuserade investeringar i utbildning i digitala färdigheter, programmering och ämnena vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM), undergräver såväl Europas konkurrensläge som tillgången till kvalificerad arbetskraft och arbetskraftens anställbarhet. Parlamentet anser att bättre matchning av kompetens och bättre ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer kommer att bidra till ett minskat kompetensunderskott och kompetensglapp på den europeiska arbetsmarknaden och gynna de arbetssökande, framför allt de unga. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera en heltäckande utbildning i digitala färdigheter, programmering och kompetenser som är mycket eftertraktade bland arbetsgivare, samtidigt som höga standarder upprätthålls i den traditionella utbildningen och övergången till den digitala ekonomin i samband med kompetenshöjning och omskolning beaktas, som inte bör vara begränsad till kunskap ur användarens perspektiv.

37.  Europaparlamentet konstaterar att många medlemsstater måste göra mer för att utbilda sin arbetskraft, också genom att erbjuda tillfällen till vuxenutbildning och yrkesutbildning. Parlamentet framhåller vikten av livslångt lärande, även för äldre arbetstagare, för att anpassa kompetenser efter arbetsmarknadens behov. Parlamentet kräver ökade insatser mot kvinnor och flickor inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, för att ta itu med befintliga utbildningsstereotyper och bekämpa långvariga skillnader mellan könen i fråga om sysselsättning, löner och pensioner.

38.  Europaparlamentet erkänner värdet av ny teknik och betydelsen av digital kompetens för den enskildes privatliv och framgångsrika integration på arbetsmarknaden. Parlamentet föreslår därför att medlemsstaterna ska öka sina investeringar i bättre IKT-infrastruktur och anslutningar vid utbildningsinstitutioner samt utveckla effektiva strategier för att tillvarata IKT-potentialen när det gäller att stödja informell vuxenutbildning och förbättra deras möjligheter till formell och icke-formell utbildning.

39.  Europaparlamentet välkomnar att Erasmus+ bidrar till rörlighet och kulturella utbyten inom hela EU och med tredjeländer. Parlamentet efterlyser bättre marknadsföring och utnyttjande av de europeiska redskapen för transparens, rörlighet och erkännande av färdigheter och kvalifikationer med målet att underlätta rörlighet i samband med studier och arbete. Parlamentet upprepar hur viktigt det är att skapa möjligheter till rörlighet för personer inom yrkesutbildning, missgynnade ungdomar samt personer som utsätts för olika former av diskriminering.

40.  Europaparlamentet välkomnar den nya politiska ram och investeringsram som har tillhandahållits genom Parisavtalet, som kommer att bidra till att skapa nya arbetstillfällen i koldioxidsnåla sektorer och i lågutsläppssektorer.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att betona vikten av att minska hinder och barriärer, såväl fysiska som digitala, som fortfarande möter personer med funktionsnedsättning i medlemsstaterna.

42.  Europaparlamentet välkomnar det uttryckliga omnämnandet av barnomsorg, bostäder, vård och utbildning när det gäller bättre tillgång till kvalitetstjänster.

43.  Europaparlamentet påminner om att den fria rörligheten för arbetstagare är en grundläggande princip i fördraget. Parlamentet välkomnar att man i den årliga tillväxtöversikten för 2017 betonat vikten av att säkerställa social rättvisa genom ett rättvist samarbete mellan de olika institutionerna i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att ge yrkesinspektioner eller andra relevanta myndigheter tillräckliga resurser och efterlyser även ett bättre gränsöverskridande samarbete mellan inspektionstjänster och det elektroniska utbytet av information och data, för att förbättra effektiviteten av de kontroller som har till syfte att bekämpa och förhindra sociala bedrägerier och odeklarerat arbete.

44.  Parlamentet understryker behovet av att öka den inhemska efterfrågan genom att främja offentliga och privata investeringar, och främja socialt och ekonomiskt balanserade strukturreformer i syfte att minska ojämlikheter och främja hållbar sysselsättning av kvalitet, hållbar tillväxt och sociala investeringar samt ansvarsfull budgetkonsolidering, och därigenom stärka en gynnsam väg mot större sammanhållning och en uppåtgående social konvergensmiljö för företag och offentliga tjänster. Parlamentet betonar den viktiga roll som investeringar i humankapital har som gemensam strategi. Parlamentet betonar också behovet av att rikta om unionens ekonomiska politik mot en social marknadsekonomi.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att garantera digitala arbetstagare samma rättigheter och sociala skydd som finns för liknande arbetstagare i den berörda sektorn.

46.  Europaparlamentet konstaterar att mikroföretag och små och medelstora företag, som står för 90 % av alla företag i Europa och är motorn i den europeiska ekonomin, liksom hälso- och sjukvård och sociala tjänster samt sociala och solidariska företag, i praktiken bidrar till såväl hållbar utveckling med plats för alla som till nya arbetstillfällen av kvalitet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i högre grad beakta mikroföretags och små och medelstora företags intressen vid det politiska beslutsfattandet, genom att använda SMF-testet under hela lagstiftningsprocessen enligt principen ”tänk småskaligt först”, och främja befintliga former av finansiellt stöd till mikroföretag, såsom EU:s program för sysselsättning och social innovation (EaSI). Parlamentet anser att det är av yttersta vikt att minska den administrativa bördan på dessa företag och avskaffa onödig lagstiftning utan att underminera arbetstagarrättigheter och sociala rättigheter. Parlamentet betonar behovet av att ge de företagare som misslyckades i sitt första försök en andra chans eftersom de respekterade arbetstagarnas rättigheter och inte gjorde sig skyldiga till några oriktigheter.

47.  Europaparlamentet understryker att socialt företagande är ett växande område som kan få fart på ekonomin samtidigt som fattigdom, socialt utanförskap och andra samhällsproblem kan minskas. Parlamentet anser därför att företagarutbildningar bör omfatta en social dimension och bör ta upp frågor som rättvis handel, sociala företag och alternativa affärsmodeller, inklusive kooperativ, i syfte att åstadkomma en mer social och hållbar ekonomi för alla.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att undersöka hur de kan öka produktiviteten genom att investera i humankapital, med hänsyn till att de mest kompetenta, välintegrerade och tillfredsställda arbetstagarna är de som bäst kan tillgodose företagens och tjänsternas krav och utmaningar.

49.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att fokusera på egenföretagares status för att se till att de har ett tillräckligt socialt skydd vid sjukdom och olycka samt arbetslöshetsförsäkring och pensionsrättigheter.

50.  Europaparlamentet påminner om vikten av att skapa en verklig entreprenörskultur, som stimulerar ungdomar från tidig ålder. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att anpassa sina utbildningsprogram enligt denna princip. Parlamentet uppmärksammar medlemsstaterna på vikten av att skapa incitament för entreprenörskap, särskilt genom att genomföra budgetregler och minska den administrativa bördan. Parlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna vidta åtgärder för att ge bättre information om alla europeiska fonder och program som har potential att öka entreprenörskap, investeringar och tillgång till finansiering, till exempel Erasmus för unga företagare.

51.  Europaparlamentet framhäver EU-budgetens hävstångseffekt på de nationella budgetarna. Parlamentet framhåller den kompletterande roll som EU-budgeten spelar för uppnåendet av de socialpolitiska unionsmål som anges i den årliga tillväxtöversikten för 2017 och som syftar till att skapa fler och bättre arbetstillfällen i hela EU.

52.  Europaparlamentet är bekymrat över förseningen i genomförandet av de operativa programmen under den nuvarande programperioden. Parlamentet konstaterar att i september 2016 hade bara 65 % av de behöriga nationella myndigheterna utsetts, och uppmanar medlemsstaterna till en mer aktiv användning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna samt ungdomssysselsättningsinitiativet för att hantera sysselsättningsprioriteringar och sociala prioriteringar och stödja genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna som framför allt hanterar sociala frågor och sysselsättningsfrågor på ett inkluderande sätt. Parlamentet understryker dock samtidigt att dessa fonder inte bör användas enbart till genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna, eftersom detta skulle kunna leda till att andra viktiga investeringsområden faller bort. Parlamentet understryker att ytterligare ansträngningar bör göras för att förenkla förfaranden, särskilt vad gäller övergripande och sektorsspecifika finansiella regler, och att avlägsna hindren för det civila samhällets tillgång till medel.

53.  Europaparlamentet noterar att den ekonomiska tillväxten i EU och euroområdet är blygsam. Parlamentet betonar att det behövs investeringar i forskning, innovation och utbildning. Vidare konstaterar parlamentet att det i EU:s budget för 2017 anslås 21 312,2 miljoner euro i åtagandebemyndiganden för konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning genom program som exempelvis Horisont 2020, Cosme och Erasmus+.

54.  Europaparlamentet framhåller att europeiska fonder och program, såsom Erasmus för företagare, det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures), programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme), programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI) och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), kan underlätta tillgången till finansiering och sporra till investeringar, och således också till företagande. Parlamentet erinrar om betydelsen av partnerskapsprincipen, additionalitetsprincipen, ett nedifrån och upp-orienterat förhållningssätt, tillräcklig fördelning av resurser samt en god balans mellan redovisningsskyldigheter och datainsamling från dem som gynnas av fonderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera en noggrann övervakning av vad EU-medlen används till för en ökad effektivitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla landsspecifika rekommendationer om genomförandet av EU-medel för att socialpolitiken och den aktiva arbetsmarknadspolitiken på nationell nivå ska bli mer heltäckande och effektiv.

55.  Europaparlamentet välkomnar tilldelningen 2017 av ytterligare 500 miljoner euro, vid sidan av förslaget till budget för ungdomssysselsättningsinitiativet, och av 200 miljoner euro för att stimulera viktiga initiativ för tillväxt och jobbskapande. Parlamentet påminner om behovet av att i högre grad utnyttja de tillgängliga fonder och initiativ som avser utbildning, kultur, idrott och ungdomsfrågor, och att vid behov öka deras investeringar i dessa sektorer, särskilt när det gäller tematiska områden som direkt berör Europa 2020-strategin, såsom elever som lämnar skolan i förtid, högre utbildning, ungdomssysselsättning, yrkesutbildning, livslångt lärande och rörlighet, för att bygga upp motståndskraft och minska arbetslösheten, särskilt bland de unga och de mest sårbara grupperna, förebygga radikalisering och säkerställa långsiktig social delaktighet.

56.  Europaparlamentet välkomnar förslaget från kommissionen om att utvidga Efsi och fördubbla dess storlek för att nå 630 miljarder euro till 2022, samtidigt som den geografiska räckvidden och sektorsräckvidden förbättras. Parlamentet konstaterar att Efsi hittills inte har varit särskilt framgångsrik med att inom unionen förbättra den sociala och ekonomiska konvergensen mellan medlemsstaterna och deras regioner eller med att inrikta sig på social infrastruktur. Parlamentet påminner om att de flesta projekt godkänns i de ekonomiskt sundare regionerna i västra Europa, vilket fördjupar investeringsgapet mellan medlemsstaterna och förstärker den europeiska obalansen. Parlamentet ber kommissionen att hjälpa de svagare regionerna med ansökningsprocessen, men att inte ändra grundpremissen att välja projekt enbart baserat på deras kvalitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt stödja sociala företags samt små och medelstora företags möjlighet att få tillgång till Efsi. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska investeringsbanken att vidta ytterligare och proaktiva åtgärder för att säkerställa att alla medlemsstater och sektorer får tillräckligt stor uppmärksamhet i syfte att få tillgång till Efsi, särskilt de som bidrar direkt till att hantera fattigdom och social utestängning. Parlamentet understryker behovet av att stärka den administrativa kapaciteten, till exempel centrumet för rådgivning och projektportalen. Parlamentet beklagar att det inte finns några tillgängliga uppgifter om vilka arbetstillfällen som man förväntar kommer att skapas till följd av Efsi-investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och kontrollera de investeringar som görs med stöd av Efsi och mäta deras ekonomiska och sociala effekter och att säkerställa att Efsi varken kopierar befintliga finansiella program eller ersätter direkta offentliga utgifter. Parlamentet upprepar sitt krav på investeringar i mänskligt och socialt kapital inom till exempel hälso- och sjukvård, barnomsorg eller bostäder till överkomligt pris.

57.  Europaparlamentet påpekar att de yttersta randområdena står inför en rad strukturella begränsningar, vars närvaro och kombinerade effekter kraftigt hämmar utvecklingen av dessa områden. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja tillämpningen av artikel 349 i EUF-fördraget.

58.  Europaparlamentet betonar att kommissionen och medlemsstaterna måste göra ett starkare åtagande om att tillämpa artikel 174 i EUF-fördraget. Parlamentet understryker att en större territoriell sammanhållning innebär en större ekonomisk och social sammanhållning och begär därför strategiska investeringar i de berörda regionerna, särskilt i bredband, för att öka deras konkurrenskraft, förbättra deras industristruktur och den territoriella strukturen och, i slutändan, få befolkningen att stanna kvar.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att involvera alla myndighetsnivåer och berörda parter i identifieringen av investeringshinder och att lägga fokus på de mest behövande regionerna och sektorerna och att tillgängliggöra lämpliga instrument som omfattar både offentlig och privat finansiering.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föra politik som syftar till att motverka befolkningsminskning och utglesning av befolkningen. Parlamentet framhåller att en av prioriteringarna för EU:s sammanhållningspolitik bör vara att värna de regioner som lider av en minskande befolkning.

61.  Europaparlamentet framhåller att allmän tillgång till statlig, solidaritetsbaserad och tillräcklig ålderspension måste beviljas alla. Parlamentet inser de utmaningar som medlemsstaterna står inför när det gäller att stärka pensionssystemens hållbarhet, men betonar betydelsen av att skydda solidariteten i pensionssystemen genom att stärka inkomstsidan utan att nödvändigtvis höja pensionsåldern. Parlamentet understryker vikten av statliga pensioner och tjänstepensioner som ger en tillräcklig pensionsinkomst som ligger en bra bit över fattigdomsgränsen och som låter en pensionär behålla sin levnadsstandard. Parlamentet anser att det bästa sättet att säkerställa hållbara, säkra och tillräckliga pensioner för kvinnor och män är att öka den allmänna sysselsättningsgraden och antalet kvalitetsarbeten för alla åldrar, förbättra arbets- och anställningsvillkoren samt avsätta ytterligare offentliga medel. Parlamentet anser att reformer av pensionssystemen bör bland annat fokusera på den faktiska pensionsåldern och spegla tendenser på arbetsmarknaden, födelsetal, hälsoläget och välståndet, arbetsförhållanden och försörjningskvoten. Parlamentet anser att dessa reformer också måste beakta situationen för de miljontals arbetstagare i Europa, framför allt kvinnor och unga samt egenföretagare, som har osäkra, atypiska anställningar och perioder med ofrivillig arbetslöshet och reducerade arbetstider.

62.  Mot bakgrund av den åldrande europeiska befolkningen och de effekter i form av ökad informell och formell vård och omsorg som detta medför påpekar Europaparlamentet för medlemsstaterna behovet av att investera i folkhälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, samtidigt som man garanterar och förbättrar hållbara och effektiva socialförsäkringssystem och tillhandahåller långsiktiga sociala kvalitetstjänster de kommande årtiondena. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att ta fram strategier för att säkerställa tillräcklig finansiering, personal och utveckling av dessa system och tjänster och att utvidga socialförsäkringssystem till förmån för samhället och individen. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att

   uppmuntra till högre sysselsättning bland alla åldersgrupper,
   arbeta för att minska könssegregationen och könslönegapet,
   anpassa arbetsmarknaderna för äldre arbetstagare genom åldersvänliga arbetsförhållanden för att de ska kunna arbeta upp till den lagstadgade pensionsåldern,
   bekämpa åldersstereotyper på arbetsmarknaderna,
   säkerställa en livscykelstrategi och en preventiv arbetsmiljöstrategi,
   fokusera på en balans mellan arbetsliv och privatliv för personer med omsorgsansvar genom lämpliga system för vård och ledighet och genom stöd för informella karriärer,
   stödja och informera arbetsgivare, särskilt små och medelstora företag, om hur arbetsmiljöer kan förbättras för att personer i alla åldrar ska kunna hålla sig produktiva,
   stödja offentliga arbetsförmedlingar för att de ska kunna ge meningsfull hjälp till äldre arbetssökande,
   investera i och främja livslångt lärande för arbetstagare i alla åldrar, både på och utanför arbetsplatsen, och utveckla system för att validera och certifiera kompetens,
   hjälpa äldre arbetstagare att hålla sig aktiva längre och förbereda sig inför pensionen genom flexibla arbetsvillkor som utgår från arbetstagarnas behov och gör att de kan gå ned i arbetstid under övergången från arbete till pension,

63.  Europaparlamentet understryker behovet av att övervaka utvecklingen vad gäller hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, vid sidan om bostadsprisutvecklingen i medlemsstaterna. Parlamentet kräver brådskande åtgärder för att hantera den tilltagande hemlösheten och utestängningen från bostadsmarknaden i många medlemsstater. Parlamentet är bekymrat över de potentiella sociala konsekvenserna av den höga volymen nödlidande lån i bankernas balansräkningar, särskilt över kommissionens uttalande att försäljning till specialiserade institutioner som inte är banker bör uppmuntras, vilket kan leda till vågor av vräkningar. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna, kommissionen och EIB att använda Efsi för social infrastruktur, även för att genomföra rätten till bostäder till överkomligt pris för alla.

64.  Europaparlamentet konstaterar bekymrat att lönerna i vissa medlemsstater inte räcker för att garantera ett anständigt liv, vilket omvandlar arbetstagare till ”arbetande fattiga” och avskräcker arbetslösa från att återvända till arbetsmarknaden. Parlamentet stöder i detta avseende stärkta kollektivförhandlingar.

65.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att genomföra de nödvändiga åtgärderna för social integrering av flyktingar samt av personer från etniska minoriteter eller med invandrarbakgrund.

66.  Europaparlamentet välkomnar att man i den årliga tillväxtöversikten för 2017 framhållit att det behövs skatte- och bidragsreformer för att incitamenten att arbeta ska förbättras och det ska löna sig att arbeta, eftersom skattesystemen också kan bidra till kampen mot en ojämn inkomstfördelning och fattigdom och öka konkurrenskraften på global nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att gradvis lägga om beskattningen från arbete till andra källor.

67.  Parlamentet kräver att reformer av vård- och långvårdssystemen ska fokusera på utvecklingen av förebyggande och hälsofrämjande åtgärder, fortsatta vårdtjänster av god kvalitet som är tillgängliga för alla och minskad ojämlikhet i tillgången till vårdtjänster.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta för att undanröja hinder för arbetskraftsrörlighet och se till att migrerande EU-arbetstagare behandlas på samma sätt som icke-migrerande arbetstagare.

69.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka de aktiva och hållbara arbetsmarknadsåtgärdernas räckvidd, ändamålsenlighet och effektivitet, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter. Parlamentet välkomnar kravet i den årliga tillväxtöversikten för 2017 på ökade åtgärder för att stödja integrationen på arbetsmarknaden av missgynnade grupper, särskilt personer med funktionsnedsättning, med tanke på dess långsiktigt positiva ekonomiska och sociala inverkan.

70.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa ambitiösa sociala normer baserade på sina egna landsspecifika rekommendationer och sin nationella behörighet samt finansiella och finanspolitiska situation, särskilt genom att införa system med adekvata minimiinkomster under hela livet, där inga sådana system finns, och genom att minska de skillnader som systemen med adekvata minimiinkomster skapat på grund av otillräcklig täckning eller bristande utnyttjande.

71.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att inleda samråd om inrättandet av en europeisk pelare för sociala rättigheter. Parlamentet anser att detta initiativ bör kunna stimulera utvecklingen av mer flexibla färdigheter och kompetenser, åtgärder för livslångt lärande och aktivt stöd för kvalitativ sysselsättning.

72.  Europaparlamentet upprepar den begäran, som riktades till kommissionen i det senaste yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor till utskottet för ekonomi och valutafrågor, att överväga att införa ett förfarande för social obalans i utformningen av landsspecifika rekommendationer, för att undvika en kapplöpning mot botten när det gäller normer, baserat på en effektiv användning av sociala indikatorer och sysselsättningsindikatorer inom ramen för makroekonomisk övervakning.

73.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att lägga större vikt vid att bryta fattigdomscykeln och främja jämlikhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna kraftfulla rekommendationer när det gäller social integrering och socialt skydd, och även se längre än till arbetskraften, och särskilt beakta investeringar i barn.

74.  Europaparlamentet välkomnar att arbetsmarknadens parter fått medverka i den europeiska planeringsterminen, liksom också de nationella parlamenten och andra relevanta berörda parter från det civila samhället. Parlamentet framhåller än en gång att dialogen mellan arbetsmarknadens parter och dialogen med det civila samhället måste föras under alla faser av planeringsterminen för att åstadkomma varaktiga förändringar för alla och för att förbättra effektiviteten och ändamålsenligheten i EU-politiken och den nationella politiken. Parlamentet belyser vikten av att göra medverkan effektivare genom att säkerställa en god tidsplan, tillgång till handlingar och dialog med samtalspartner på lämplig nivå.

75.  Europaparlamentet erinrar om de olika begärandena om en agenda där parlamentets ståndpunkt stärks och beaktas innan rådet fattar ett beslut. Parlamentet kräver vidare att utskottet för sysselsättning och sociala frågor, till följd av sin specifika behörighet, ska vara likvärdigt med utskottet för ekonomiska frågor, när parlamentet uppmanas att lämna ett yttrande i de olika stegen i den europeiska planeringsterminen.

76.  Europaparlamentet konstaterar att ett socialt konvent bör sammankallas, där företrädare för arbetsmarknadens parter, de nationella regeringarna och parlamenten samt EU:s institutioner och allmänheten ska debattera den europeiska sociala modellens framtid och utformning.

77.  Europaparlamentet kräver än en gång att den roll som rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) spelar i den europeiska planeringsterminen stärks.

78.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0355.
(2) EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 57.
(3) EUT L 307, 18.11.2008, s. 11.
(4) Antagna texter, P8_TA(2016)0416.
(5) Antagna texter, P8_TA(2016)0297.
(6) Antagna texter, P8_TA(2016)0059.
(7) EUT C 316, 30.8.2016, s. 83.
(8) Antagna texter, P8_TA(2016)0033.
(9) Antagna texter, P8_TA(2015)0401.
(10) Antagna texter, P8_TA(2015)0384.
(11) Antagna texter, P8_TA(2015)0389.
(12) Antagna texter, P8_TA(2015)0321.
(13) Antagna texter, P8_TA(2015)0320.
(14) EUT C 289, 9.8.2016, s. 19.
(15) EUT C 224, 21.6.2016, s. 19.
(16) Antagna texter, P7_TA(2014)0394.
(17) EUT C 76 E, 25.3.2010, s. 16.
(18) http://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/SR15_03/SR15_03_SV.pdf
(19) http://www.eurofound.europa.eu/european-working-conditions-surveys-ewcs
(20) https://www.eurofound.europa.eu/young-people-and-neets-1
(21) Se Eurofounds rapport om ungdomsarbetslöshet.
(22) Gemensam sysselsättningsrapport 2016, s. 2.
(23) OECD-rapport: In it together: why less inequality benefits all, 2015.
(24) MF-rapport: Causes and Consequences of Income Inequality, juni 2015.


Styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2017
PDF 274kWORD 50k
Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2017 om årsrapport om styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2017 (2016/2248(INI))
P8_TA(2017)0040A8-0016/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2016 om styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2016(1) och av kommissionens uppföljningssvar, som antogs den 27 april 2016,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2015 om styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2015(2) och av kommissionens uppföljningssvar, som antogs den 3 juni 2015,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2014 om styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2014(3) och av kommissionens uppföljningssvar, som antogs den 28 maj 2014,

–  med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2013 med rekommendationer till kommissionen om styrningen av den inre marknaden(4) och av kommissionens uppföljningssvar, som antogs den 8 maj 2013,

–  med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 om strategin för den inre marknaden(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 om icke-tariffära hinder på den inre marknaden(6),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2015 Årlig tillväxtöversikt för 2016 – Stärkt återhämtning och främjad konvergens (COM(2015)0690),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 november 2016 Årlig tillväxtöversikt 2017 (COM(2016)0725),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 oktober 2015 Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag (COM(2015)0550) och rapporten Single Market Integration and Competitiveness in the EU and its Member States (SWD(2015)0203),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 maj 2015 En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 juni 2012 Bättre styrning av den inre marknaden (COM(2012)0259),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 juni 2012 Ett partnerskap för ny tillväxt i tjänstesektorn 2012–2015 (COM(2012)0261), efter uppdateringen i oktober 2015,

–  med beaktande av studien från september 2014, The Cost of Non-Europe in the Single Market, beställd av utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd ,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 oktober 2015 Stegen mot färdigställandet av den ekonomiska och monetära unionen (COM(2015)0600),

–  med beaktande av studien från september 2014, Indicators for Measuring the Performance of the Single Market – Building the Single Market Pillar of the European Semester, beställd av Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd ,

–  med beaktande av studien från september 2014, Contribution of the Internal Market and Consumer Protection to Growth, beställd av Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd,

–  med beaktande av utgåvan från juli 2016 av den nätbaserade resultattavlan för den inre marknaden,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 17–18 mars 2016,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28 juni 2016,

–  med beaktande av protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0016/2017), och av följande skäl:

A.  En fördjupad och mer rättvis inre marknad är mycket viktig för att man ska kunna skapa nya arbetstillfällen, främja produktivitet och säkerställa ett attraktivt klimat för investeringar och innovation, liksom en konsumentvänlig miljö.

B.  Detta förutsätter ett förnyat fokus i hela Europa, med bland annat slutförande och genomförande i tid av olika strategier för den inre marknaden, särskilt strategin för den digitala inre marknaden.

C.  Detta förnyade fokus måste också inbegripa konsekvenserna av Brexit, bland annat för den fria rörligheten för varor och tjänster, etableringsrätten, tullunionen och den inre marknadens regelverk i allmänhet.

D.  Till följd av den ekonomiska kris som började 2008 befinner EU sig fortfarande i en period av stagnation med trög ekonomisk återhämtning, hög arbetslöshet och social sårbarhet. Det optimistiska mottot för den årliga tillväxtöversikten för 2016 var dock ”stärkt återhämtning och främjad konvergens”.

E.  Den årliga tillväxtöversikten för 2017 påminner om behovet av en ekonomisk återhämtning som kommer alla till del, med hänsyn till den inre marknadens sociala dimension. Det betonas också att unionen måste göra kraftfulla satsningar på sina ungdomar och arbetssökande, liksom på sina nystartade företag och små och medelstora företag.

F.  Trots den ekonomiska återhämtningen är arbetslösheten fortfarande alldeles för hög i många delar av Europa, och den långa perioden av hög arbetslöshet har inneburit hårda sociala påfrestningar för många medlemsstater.

G.  Den europeiska planeringsterminen har till syfte att öka samordningen av den ekonomiska politiken och finanspolitiken i EU för att öka stabiliteten, främja tillväxten och sysselsättningen och stärka konkurrenskraften i överensstämmelse med målen att skapa social rättvisa och skydda de mest utsatta i samhället. Detta mål har inte uppnåtts.

H.  Den inre marknaden är en av hörnstenarna i EU och en av dess största framgångar. För att den europeiska planeringsterminen framgångsrikt ska främja ekonomisk tillväxt och stabilisera ekonomierna måste den också omfatta den inre marknaden och politiken för att fullborda den.

Stärka pelaren för den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen

1.  Europaparlamentet upprepar att den inre marknaden är en av EU:s grundvalar och ryggraden i medlemsstaternas ekonomier och för det europeiska projektet som helhet. Den inre marknaden är fortfarande fragmenterad och otillräckligt genomförd men har stor potential att skapa tillväxt, innovation och arbetstillfällen. Parlamentet betonar att den inre marknaden spelar en viktig roll för att EU med framgång ska kunna stärka återhämtningen, främja konvergensen och stödja investeringar i sina ungdomar och arbetssökande, liksom i nystartade företag och små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att slutföra alla delar av den inre marknaden, däribland varor, tjänster, kapital, arbete, energi, transporter och den digitala sektorn.

2.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om ett inrättande av en stark inremarknadspelare med en social dimension inom ramen för den europeiska planeringsterminen, med ett system för regelbunden övervakning och identifiering av landsspecifika hinder för den inre marknaden, vilka på senare tid har tenderat att införas med större påverkan, frekvens och räckvidd i medlemsstaterna. Parlamentet efterlyser en djupgående utvärdering av den inre marknadens integration och interna konkurrenskraft. Utvärderingen av tillståndet för den inre marknadens integration måste bli en integrerande del av ramen för den ekonomiska styrningen.

3.  Europaparlamentet påminner om att den europeiska planeringsterminen infördes 2010 för att medlemsstaterna skulle dryfta sina ekonomiska planer och budgetplaner med sina partner i EU vid vissa tidpunkter under året, vilket gav dem möjlighet att lämna synpunkter på varandras planer och övervaka framstegen tillsammans. Det är viktigt med fortsatt fokus på sociala resultat och främjande av ökad ekonomisk och social konvergens.

4.  Europaparlamentet betonar att inremarknadspelaren inom den europeiska planeringsterminen bör användas för att identifiera de centrala områdena beträffande alla dimensioner av den inre marknaden, för att skapa tillväxt och sysselsättning. Parlamentet betonar vidare att den också bör fungera som ett riktmärke för åtaganden om strukturreformer i medlemsstaterna.

5.  Europaparlamentet framhåller att inremarknadspelaren inom den europeiska planeringsterminen skulle möjliggöra en regelbunden utvärdering av styrningen av den inre marknaden genom systematiska kontroller av nationell lagstiftning och verktyg för dataanalys som upptäcker överträdelser, förbättrar övervakningen av lagstiftningen om den inre marknaden och ger institutionerna nödvändig information för att omformulera, genomföra, tillämpa och verkställa den inre marknadens regelverk och skapa konkreta resultat för medborgarna.

6.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar för att se till att fördelarna med globaliseringen och de tekniska förändringarna fördelas rättvist mellan olika grupper i samhället, i synnerhet bland ungdomar. Parlamentet efterlyser ökad medvetenhet på samtliga nivåer om politikens och reformernas inverkan på inkomstfördelningen, i syfte att garantera jämlikhet, rättvisa och delaktighet.

7.  När det gäller åtgärder eller genomförande på nationell nivå menar Europaparlamentet att ett tidigt ingripande kan vara mer verkningsfullt och ge bättre resultat än överträdelseförfaranden. Om förfarandet för tidigt ingripande inte leder till något resultat, måste kommissionen dock vidta alla tillgängliga åtgärder, inbegripet överträdelseförfaranden, för att säkerställa ett fullständigt genomförande av inremarknadslagstiftningen.

8.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att fullt ut beakta de centrala områden för tillväxt och sysselsättning för att skapa en inre EU-marknad rustad för 2000-talet som kommissionen tidigare kartlagt och som preciserats närmare i studien från september 2014, The Cost of Non-Europe in the Single Market, när det gäller tjänster, den digitala inre marknaden, särskilt e-handel, EU:s konsumentlagstiftning, offentlig upphandling och koncessioner samt den fria rörligheten för varor.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen kraftfullt att via de landsspecifika rekommendationerna systematiskt övervaka genomförandet och tillämpningen av inremarknadsreglerna, i synnerhet där dessa regler bidrar till strukturreformer, och påminner i detta sammanhang om kommissionens nya angreppssätt, där social rättvisa betonas. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera till Europaparlamentet om de framsteg som gjorts av medlemsstaterna med genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna rörande den inre marknadens funktionssätt och integreringen av marknaderna för produkter, varor och tjänster, som en del av den årliga tillväxtöversikten.

10.  Europaparlamentet påminner om att det övergripande genomförandet av de nyckelreformer som anges i de landsspecifika rekommendationerna fortfarande är otillfredsställande på vissa områden och varierar mellan länderna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra snabbare framsteg med reformerna enligt de landsspecifika rekommendationerna och att dela upp och genomföra dem på lämpligt sätt, i syfte att öka tillväxtpotentialen och främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

11.  Europaparlamentet anser att de nationella parlamentens egenansvar för de landsspecifika rekommendationerna måste stärkas. Medlemsstaterna uppmanas att ge kommissionen möjlighet att lägga fram de landsspecifika rekommendationerna i de nationella parlamenten. Medlemsstaterna uppmanas vidare att genomföra de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet upprepar sin begäran om att kommissionen ska rapportera inför parlamentets ansvariga utskott om de åtgärder som vidtagits för att säkra framsteg när det gäller genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna och om de framsteg som hittills uppnåtts.

12.  Europaparlamentet uppmanar rådet (konkurrenskraft) att spela en aktiv roll i övervakningen av medlemsstaternas genomförande av de landsspecifika rekommendationerna, liksom i utarbetandet av dessa rekommendationer.

13.  Europaparlamentet framhåller att investeringsplanen för Europa har som mål att bland annat undanröja onödiga hinder, öka innovationen och fördjupa den inre marknaden, samtidigt som den främjar investeringar i mänskligt kapital och social infrastruktur.

14.  Europaparlamentet betonar att ett förbättrat investeringsklimat innebär en starkare inre marknad genom ett förutsägbarare regelverk, mer lika spelregler i EU och ett undanröjande av onödiga hinder för investeringar både inifrån EU och utifrån. Parlamentet påminner om att långsiktiga investeringar kräver ett stabilt och förutsägbart företagsklimat. Arbete på flera spår har inletts på EU-nivå, vilket framgår av strategin för den inre marknaden, energiunionen och den digitala inre marknaden, och parlamentet anser att dessa EU-satsningar behöver kompletteras med nationella satsningar.

15.  Europaparlamentet påminner om att den nya uppsättningen rekommendationer för euroområdet omfattar reformer som syftar till att säkerställa öppna och konkurrenskraftiga produkt- och tjänstemarknader. Parlamentet påminner också om att nationell och gränsöverskridande innovation och konkurrens är nyckeln till en fungerande inre marknad, och anser att EU:s lagstiftning bör syfta till att säkerställa detta.

16.  Europaparlamentet stöder kommissionens uppmaning till medlemsstaterna att öka sina ansträngningar på de tre delarna i den ekonomiska politikens goda triangel och därigenom fokusera på social rättvisa för en mer inkluderande tillväxt.

17.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att insatser för konvergens som är förenliga med den inre marknaden måste bygga på bästa praxis för strategier för livslångt lärande, verkningsfull politik för att hjälpa arbetslösa till ett återinträde på arbetsmarknaden samt moderna och inkluderande system för socialt skydd och utbildning.

Den inre marknadens potential på centrala tillväxtområden

18.  Trots att de tariffära hindren på den inre marknaden slopats finns det fortfarande ett stort antal olika onödiga icke-tariffära hinder kvar. Europaparlamentet framhåller att stärkandet av den inre marknaden kräver omedelbara åtgärder på både EU-nivå och nationell nivå för att åtgärda dessa onödiga icke-tariffära handelshinder på ett sätt som är förenligt med främjande av sociala normer, konsumentnormer och miljönormer, i syfte att öka konkurrensen och skapa tillväxt och arbetstillfällen. Protektionism och diskriminerande åtgärder från medlemsstaternas sida bör inte tolereras. Parlamentet påminner om sin begäran att kommissionen under 2016 skulle lägga fram en heltäckande översikt över icke-tariffära hinder på den inre marknaden och en analys av hur de kan åtgärdas, med en tydlig åtskillnad mellan ett icke-tariffärt hinder och föreskrifter för ett proportionerligt genomförande av ett legitimt mål för den offentliga politiken i en medlemsstat, tillsammans med ett ambitiöst förslag för att undanröja dessa icke-tariffära hinder så snart som möjligt i syfte att frigöra den ännu outnyttjade potentialen på den inre marknaden.

19.  Europaparlamentet framhåller att hinder för det fria tillhandahållandet av tjänster är särskilt oroande, eftersom de framför allt hämmar den gränsöverskridande verksamheten för små och medelstora företag, som utgör en drivkraft bakom utvecklingen av EU:s ekonomi. Parlamentet påpekar att oproportionerliga administrativa krav, inspektioner och sanktioner kan leda till att de framsteg som gjorts på den inre marknaden går om intet.

20.  Europaparlamentet betonar strategin för den inre marknaden och dess riktade åtgärder, som bör syfta till att skapa möjligheter för konsumenter, yrkesarbetande och företag, särskilt små och medelstora, att uppmuntra och möjliggöra den modernisering och innovation som Europa behöver samt ett praktiskt genomförande på ett sätt som gynnar konsumenter och företag i vardagen. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas kraftfullt att säkerställa bästa möjliga förutsättningar för att delningsekonomin ska kunna utvecklas och frodas. Parlamentet understryker att delningsekonomin har en enorm potential i fråga om tillväxt och valmöjligheter för konsumenterna.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra reformer och åtgärder för att underlätta spridningen av ny teknik, så att fördelarna med denna kan nå ett bredare spektrum av företag. Kommissionen uppmanas att snarast lägga fram de konkreta förslag i den årliga tillväxtöversikten 2017 som handlar om efterlevnaden av reglerna för den inre marknaden och åtgärder på området för företagstjänster, bland annat genom att förbättra det gränsöverskridande tillhandahållandet av dessa, och att skapa ett enkelt, modernt och bedrägerisäkert momssystem.

22.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande i den årliga tillväxtöversikten 2017 om det pågående arbetet med en gemensam EU-auktorisation som är direkt tillämplig på stora projekt med en gränsöverskridande dimension eller större investeringsplattformar som inbegriper nationell medfinansiering.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s regler för offentlig upphandling genomförs i tid, i synnerhet användningen av e-upphandling och de nya bestämmelser som uppmuntrar till uppdelning av kontrakt i flera delar, vilket är väsentligt för att främja innovation och konkurrens och stödja de små och medelstora företagen på upphandlingsmarknaderna.

24.  När det gäller den inre marknaden för tjänster betonar Europaparlamentet att det finns ett tydligt behov att förbättra det gränsöverskridande tillhandahållandet av tjänster samtidigt som den höga kvaliteten för dessa tjänster upprätthålls. Parlamentet noterar kommissionens förslag om ett europeiskt tjänstekort och ett harmoniserat anmälningsformulär. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att se över marknadsutvecklingen och om nödvändigt vidta åtgärder avseende försäkringskrav för leverantörer av företagstjänster och byggentreprenader.

25.   Europaparlamentet konstaterar att mer än 5 500 yrken i Europa kräver specifika kvalifikationer eller en särskild titel, och välkomnar i detta sammanhang den ömsesidiga utvärdering av reglerade yrken som kommissionen genomför tillsammans med medlemsstaterna.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att agera kraftfullt mot protektionism från medlemsstaternas sida. Medlemsstaterna bör avhålla sig från diskriminerande åtgärder, såsom att införa handels- och skattelagar som bara påverkar vissa branscher eller affärsmodeller som snedvrider konkurrensen och gör det svårt för utländska företag att etablera sig i en medlemsstat, vilket utgör ett tydligt brott mot principerna för den inre marknaden.

27.  När det gäller den inre marknaden för varor ser Europaparlamentet fram emot ett förslag från kommissionen om en översyn av förordningen om ömsesidigt erkännande som bör trygga företagens faktiska rätt att inom EU fritt omsätta produkter som lagligen saluförs i en medlemsstat. Parlamentet betonar att principen om ömsesidigt erkännande inte tillämpas eller efterlevs ordentligt av medlemsstaterna, vilket ofta gör att företag fokuserar på hur de ska övervinna de svårigheter som rör bristande genomförande snarare än på hur affärsverksamheten ska bedrivas.

28.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att gå vidare med sin vision om ett enhetligt och sammanhängande europeiskt standardiseringssystem som kan anpassas till den föränderliga miljön, stöder flera politikområden och medför fördelar för konsumenter och företag. Parlamentet framhåller att europeiska standarder ofta antas i hela världen och inte bara ger fördelar i form av driftskompatibilitet och säkerhet, minskade kostnader och enklare integrering i värdekedjan och handeln för företagen, utan också stärker näringslivet genom internationaliseringen.

29.  Europaparlamentet anser att framsteg för den digitala inre marknaden är avgörande för att stimulera tillväxten, skapa kvalitetssysselsättning, främja nödvändig innovation på EU:s marknad, hålla den europeiska ekonomin globalt konkurrenskraftig och skapa fördelar för både företag och konsumenter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta fullt ut för att genomföra den digitala inre marknaden.

En förstärkt styrning av den inre marknaden

30.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att förbättra styrningen av den inre marknaden genom att utveckla en uppsättning analytiska verktyg, bland annat sociala indikatorer, för att på ett bättre sätt mäta dess resultat inom ramen för den europeiska planeringsterminens inremarknadspelare. Ett sådant analytiskt verktyg skulle kunna ge värdefulla underlag för de landsspecifika rekommendationerna, den årliga tillväxtöversikten, Europeiska rådets vägledning till medlemsstaterna samt de nationella handlingsplanerna för att genomföra riktlinjerna för den inre marknaden.

31.  Europaparlamentet vill att ramen för styrningen av den inre marknaden ska verkställas och att övervakningen och bedömningen av huruvida inremarknadsreglerna genomförs och tillämpas korrekt, i rätt tid och med framgång ska förstärkas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bli bättre på att använda verktygen för styrning av den inre marknaden och bättre utnyttja de uppgifter från resultattavlan för den inre marknaden som finns tillgängliga för varje medlemsstat, liksom utvecklingen i fråga om politiska resultat.

32.  Europaparlamentet anser fortfarande att det finns ett behov att definiera ett integrerat mätningssystem som kombinerar olika metoder – såsom sammansatta indikatorer, en systematisk uppsättning indikatorer och sektorsvisa verktyg – i syfte att mäta den inre marknadens resultat, och att införliva detta i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga en huvudindikator och ett mål för denna när det gäller den inre marknadens integration, så att man kan mäta och skapa incitament för att fördjupa den inre marknaden på prioriterade nyckelområden.

33.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att där så är motiverat införa kvantitativa mål som syftar till att minska de onödiga administrativa bördorna på europeisk nivå. Parlamentet begär att dessa kvantitativa mål ska beaktas i kommissionens nya initiativ för att minska de administrativa bördorna.

34.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna måste arbeta mer med att modernisera sina offentliga förvaltningar genom att tillhandahålla allmänheten och företagen fler och lättillgängligare digitala tjänster och underlätta de offentliga förvaltningarnas gränsöverskridande samarbete och samverkansförmåga.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att låta varje lagstiftningsinitiativ föregås av en grundlig konsekvensbedömning som tar hänsyn till rättsaktens konsekvenser för företagsklimatet i alla medlemsstater och att göra en noggrann avvägning mellan kostnaderna och målen för förslaget för EU som helhet.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att konsekvent fullfölja sina åtgärder på området smart genomförande och en kultur av efterlevnad, för att råda bot på den situation där inte alla de möjligheter som den inre marknaden erbjuder på papperet är verklighet i dag, på grund av att EU-lagstiftningen inte genomförs och efterlevs till fullo.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka den marknadsövervakningsmekanism som ska upptäcka osäkra produkter eller produkter som inte uppfyller kraven och avlägsna dem från inre marknaden. Parlamentet begär på nytt att rådet omedelbart ska anta paketet om produktsäkerhet och marknadskontroll.

38.  Europaparlamentet välkomnar och ser ivrigt fram emot kommissionens initiativ för att skapa en gemensam digital ingång som bygger på och förbättrar befintliga verktyg och tjänster, såsom de gemensamma kontaktpunkterna, kontaktpunkterna för produkter, kontaktpunkterna för byggprodukter, portalen Ditt Europa samt Solvit, på ett användarvänligt sätt till nytta för både allmänheten och företagen.

39.  Europaparlamentet erkänner de gemensamma marknadskontrollernas positiva roll. De inleddes av kommissionen för att förbättra efterlevnaden genom samordnade kontrollåtgärder för att upptäcka överträdelser av konsumenträtten i onlinemiljön.

40.  Europaparlamentet erkänner vikten av principer om bättre lagstiftning och Refit-initiativet, som säkerställer större samstämmighet i nuvarande och framtida lagstiftning samtidigt som man bevarar regleringssuveräniteten och tillgodoser behovet av ett rättssäkert och förutsägbart regelverk.

41.  Europaparlamentet betonar vikten av kommissionens stöd och samarbete med medlemsstaterna i fråga om att förbättra införlivandet, genomförandet och tillämpningen av lagstiftningen om den inre marknaden. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av ytterligare åtgärder på nationell nivå, bland annat i syfte att minska de administrativa bördorna och undvika att ytterligare krav läggs till när direktiv införlivas i den nationella lagstiftningen (överreglering), såsom skattehinder för gränsöverskridande investeringar.

42.  Europaparlamentet betonar att den inre marknaden bör fortsätta att fungera för alla parter – medborgarna i EU, särskilt studerande, yrkesarbetande och företagare, i synnerhet små och medelstora företag – i varje medlemsstat, vilka bör fortsätta att föra en ständig dialog och engagera sig för att bedöma vad som fungerar och vad som inte fungerar och i vilken riktning politiken för den inre marknaden bör utvecklas i framtiden. Parlamentet framhåller i detta sammanhang den roll som spelas av forumet för den inre marknaden, som anordnas av kommissionen varje år i samarbete med lokala partner såsom nationella myndigheter, intressenter i det civila samhället, arbetsmarknadens parter, handelskammare och näringslivsorganisationer.

o
o   o

43.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och Europeiska rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0060.
(2) EUT C 316, 30.8.2016, s. 98.
(3) Antagna texter, P7_TA(2014)0130.
(4) EUT C 24, 22.1.2016, s. 75.
(5) Antagna texter, P8_TA(2016)0237.
(6) Antagna texter, P8_TA(2016)0236.


Bankunionen – årsrapport 2016
PDF 388kWORD 58k
Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2017 om bankunionen – årsrapport 2016 (2016/2247(INI))
P8_TA(2017)0041A8-0019/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens handlingsplan för en kapitalmarknadsunion av den 30 september 2015 (COM(2015)0468),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om lägesbedömning och utmaningar – EU:s lagstiftning om finansiella tjänster: konsekvenser och vägen mot en effektivare och mer ändamålsenlig EU-ram för finansiell reglering och en kapitalmarknadsunion(1),

–  med beaktande av uttalandet från eurotoppmötet av den 29 juni 2012, där avsikten att ”bryta den onda cirkeln mellan banker och stater” uttrycks(2),

–  med beaktande av Europeiska systemrisknämndens första rapport om skuggbanksystemet (EU Shadow Banking Monitor) från juli 2016,

–  med beaktande av Internationella valutafondens (IMF) rapport om den globala finansiella stabiliteten (Global Financial Stability Report) från 2016,

–  med beaktande av resultaten av den 29 juli 2016 från stresstesterna som Europeiska bankmyndigheten (EBA) utfört,

–  med beaktande av resultaten från september 2016 av den kontroll av CRD IV - CRR /Basel III som EBA utfört på basis av uppgifter från december 2015,

–  med beaktande av Ekofinrådets slutsatser av den 17 juni 2016 om en färdplan för att fullborda bankunionen,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 november 2015 Mot ett fullbordande av bankunionen (COM(2015)0587),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut(3) (SSM-förordningen),

–  med beaktande av Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 468/2014 av den 16 april 2014 om upprättande av ramen för samarbete inom den gemensamma tillsynsmekanismen mellan Europeiska centralbanken och nationella behöriga myndigheter samt med nationella utsedda myndigheter (ramförordning om den gemensamma tillsynsmekanismen(4) [SSM]),

–  med beaktande av uttalandet från SSM om dess tillsynsprioriteringar för 2016,

–  med beaktande av ECB:s årsrapport om tillsynsverksamheten 2015 från mars 2016(5),

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 29/2016 om den gemensamma tillsynsmekanismen(6),

–  med beaktande av EBA:s rapport från juli 2016 om nödlidande exponeringars dynamik och drivkrafter i EU:s banksektor,

–  med beaktande av Europeiska systemrisknämndens rapport från mars 2015 om den regleringstekniska behandlingen av exponeringar mot statspapper,

–  med beaktande av ECB-rådets godkännande av den 4 oktober 2016 av principer som ökar transparensen i utarbetandet av ECB:s förordningar om europeisk statistik med hänsyn tagen till Europaparlamentets, rådets och kommissionens transparenspraxis.

–  med beaktande av ECB:s samråd om sina förslag till riktlinjer för banker om nödlidande lån från september 2016,

–  med beaktande av ECB:s handbok om de alternativ och det handlingsutrymme som ges genom unionsrätten,

–  med beaktande av Europeiska centralbankens förordning (EU) 2016/445 av den 14 mars 2016 om de alternativ och det handlingsutrymme som ges genom unionsrätten(7),

–  med beaktande av de pågående diskussionerna inom Baselkommittén för banktillsyn och i synnerhet samrådsdokumentet från mars 2016 om att minska variationen i riskvägda tillgångar (Reducing variation in credit risk-weighted assets – constraints on the use of internal model approaches),

–  med beaktande av EBA:s rapport av den 3 augusti 2016 om kraven rörande bruttosoliditetsgrad enligt artikel 511 i kapitalkravsförordningen (EBA-Op-2016-13),

–  med beaktande av Ekofinrådets slutsatser av den 12 juli 2016 om slutförandet av Baselreformerna efter krisen,

–  med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 om EU:s roll inom ramen för internationella finansiella, monetära och tillsynsmässiga institutioner och organ(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 november 2016 om fullbordandet av Basel III(9),

–  med beaktande av kommissionens pågående arbete med översynen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012(10) (CRR), särskilt när det gäller översynen av den andra pelaren och behandlingen av de alternativ och det handlingsutrymme som ges på nationell nivå,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012(11) (BRRD),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010(12) (SRM-förordningen),

–  med beaktande av årsrapporten för 2015 för den gemensamma resolutionsnämnden (SRB) från juli 2016,

–  med beaktande av kommissionens meddelande om tillämpning, från och med den 1 augusti 2013, av reglerna om statligt stöd för stödåtgärder till förmån för banker med anledning av finanskrisen (bankmeddelandet)(13),

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1450 av den 23 maj 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU vad gäller tekniska standarder för tillsyn för att specificera kriterier som avser metoden för att fastställa minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder(14),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 28 juli 2016 om bedömning av ersättningsreglerna i direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013 (COM(2016)0510),

–  med beaktande av villkorsförteckningen för rådets för finansiell stabilitet (FSB) totala kapacitet för att absorbera förluster (TLAC) från november 2015,

–  med beaktande av bankens för internationell betalningsutjämning (BIS) arbetsdokument nr 558 från april 2016 om varför bankers kapital har betydelse för penningpolitiken,

–  med beaktande EBA:s interimsrapport av den 19 juli 2016 om genomförandet och utformningen av MREL-ramen,

–  med beaktande av kommissionens kompletterande analytiska rapport från oktober 2016 om effekterna av förslaget om ett europeiskt insättningsgarantisystem,

–  med beaktande EBA:s slutrapport av den 14 december 2016 om genomförandet och utformningen av MREL-ramen,

–  med beaktande av överenskommelsen om överföring av och ömsesidighet för bidrag till den gemensamma resolutionsfonden, särskilt artikel 16,

–  med beaktande av samförståndsavtalet av den 22 december 2015 mellan den gemensamma resolutionsnämnden och Europeiska centralbanken avseende samarbete och informationsutbyte,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem(15),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 24 november 2015 till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 806/2014 för att inrätta ett europeiskt insättningsgarantisystem (COM(2015)0586),

–  med beaktande av olika EBA-riktlinjer avseende direktivet om insättningsgarantisystemet, särskilt slutrapporterna om riktlinjer för samarbetsavtal mellan insättningsgarantisystem från februari 2016 och om riktlinjer för stresstest av insättningsgarantisystem från maj 2016,

–  med beaktande av eurogruppens och Ekofinrådets yttrande av den 18 december 2013 om säkerhetsspärren inom den gemensamma resolutionsmekanismen,

–  med beaktande av rådets uttalande av den 8 december 2015 om bankunionen och övergångsfinansieringsarrangemang för den gemensamma resolutionsfonden,

–  med beaktande av protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0019/2017).

A.  Inrättandet av en bankunion är en oumbärlig del av en monetär union och en grundsten för att skapa en verklig ekonomisk och monetär union (EMU). Det behövs ytterligare åtgärder eftersom bankunionen förblir ofullständig om den saknar en finanspolitisk säkerhetsspärr och en tredje pelare, vilket är ett europeiskt tillvägagångssätt för (åter)försäkring av insättningar som för närvarande diskuteras på utskottsnivå. En fullbordad bankunion kommer att utgöra ett viktigt bidrag till att bryta kopplingen med statspappersrisker.

B.  Europeiska centralbanken (ECB) kan under särskilda omständigheter hamna i intressekonflikter på grund av sina dubbla ansvarsområden som penningpolitisk myndighet och banktillsynsmyndighet.

C.  Kapital- och likviditetsmåtten för EU:s banker har i allmänhet stadigt förbättrats under de senaste åren. Det kvarstår dock risker för den finansiella stabiliteten. I dagens läge krävs det försiktighet när omfattande regleringsändringar företas, särskilt med tanke på realekonomins finansieringsmiljö.

D.  En ordentlig sanering av bankernas balansräkningar efter krisen har försenats och detta fortsätter att vara ett hinder för den ekonomiska tillväxten.

E.  Det är inte de europeiska institutionernas uppgift att säkerställa banksektorns lönsamhet.

F.  Syftet med den nya resolutionsordningen som trädde i kraft i januari 2016 är att åstadkomma ett paradigmskifte från bail-out (räddning) till bail-in (skuldnedskrivning). Marknadsaktörerna behöver fullt ut förstå och anpassa sig till det nya systemet.

G.  Medlemsstater som ännu inte har infört euron har möjlighet att delta i bankunionen.

H.  Alla medlemsstater som har infört euron ingår i bankunionen. Euron är Europeiska unionens valuta. Alla medlemsstater, förutom de som åtnjuter undantag, har förpliktigat sig till att införa euron och därmed till att ansluta sig till bankunionen.

I.  Transparens och ansvarsskyldighet från kommissionens sida gentemot Europaparlamentet är centrala principer. Detta innebär att kommissionen på ett korrekt sätt följer upp parlamentets rekommendationer och att parlamentet gör en ordentlig bedömning och övervakning av denna uppföljning.

J.  Arbetet med kapitalmarknadsunionen bör inte minska trycket på fullbordandet av vårt arbete med bankunionen, som fortfarande är en förutsättning för den finansiella stabiliteten i den bankberoende Europeiska unionen.

K.  Färska uppgifter visar att det uppskattade värdet på de nödlidande lånen i euroområdet är 1 132 miljarder euro(16).

Tillsyn

1.  Europaparlamentet är bekymrat över den stora mängden nödlidande lån som enligt ECB:s uppgifter uppgick till 1 014 miljarder euro i april 2016. Parlamentet anser att det är av avgörande betydelse att minska denna mängd. Parlamentet välkomnar de insatser som redan görs för att minska mängden nödlidande lån i vissa medlemsstater. Parlamentet noterar dock att frågan hittills i huvudsak behandlats på nationell nivå. Parlamentet anser att problemet behöver lösas så snart som möjligt men tillstår att en definitiv lösning kommer att ta tid. Parlamentet anser att alla förslag på lösningar ska ta hänsyn till källan till de nödlidande lånen, deras inverkan på bankernas kapacitet att låna ut till den reala ekonomin och behovet av att utveckla en primär- och sekundärmarknad för nödlidande lån, möjligen i form av säker och transparent värdepapperisering på såväl unionsnivå som nationell nivå. Parlamentet rekommenderar att kommissionen bistår medlemsstaterna med att bland annat etablera särskilda kapitalförvaltningsbolag (eller ”dåliga banker”) och förbättra tillsynen. I det här sammanhanget upprepar parlamentet vikten av möjligheten att sälja nödlidande lån för att frigöra kapital, vilket är särskilt viktigt för bankernas utlåning till små och medelstora företag. Parlamentet välkomnar ECB:s samråd om förslagen till riktlinjer till bankerna om nödlidande lån som ett första steg, men anser att fler konkreta framsteg måste göras. Parlamentet noterar kommissionens förslag om insolvens och omstrukturering, inklusive tidig omstrukturering och en andra chans, inom ramen för kapitalmarknadsunionen. I väntan på att detta förslag ska antas och som en komplettering till det uppmanas medlemsstaterna att förbättra sin relevanta lagstiftning, särskilt med avseende på längden på återvinningsförfarandena, rättssystemens funktionssätt och mer allmänt sitt regelverk för omstrukturering av skulder, samt att genomföra de nödvändiga strukturreformerna i syfte att bidra till den ekonomiska återhämtningen så att de nödlidande lånen kan hanteras. Parlamentet noterar att enligt banken för internationell betalningsutjämning har vissa banker i euroområdet försvagat sina kapitalbaser genom att betala ut betydande utdelningar som ibland översteg den outdelade vinsten under krisåren. Parlamentet anser att bankernas kapitalsituation kan stärkas genom att utdelningarna minskas och nytt eget kapital anskaffas.

2.  Europaparlamentet uppmuntrar alla medlemsstater som ännu inte har infört euron att vidta alla nödvändiga åtgärder för att göra detta, eller att ansluta sig till bankunionen, så att bankunionen successivt ska kunna omfatta hela den inre marknaden.

3.  Europaparlamentet är bekymrat över den kvardröjande instabiliteten i banksektorn i Europa, som bland annat betonas i IMF:s rapport om den globala finansiella stabiliteten (Global Financial Stability Report) från 2016, i vilken det uppges att Europa fortfarande skulle ha en hög andel svaga och hotade banker även under en cyklisk återhämtning. Parlamentet noterar den låga lönsamheten hos ett antal institut i euroområdet. Parlamentet betonar att förklaringarna till denna situation är bland annat den ackumulerade mängden nödlidande lån, räntesituationen och möjliga efterfrågeproblem. Parlamentet stöder IMF:s uppmaning till grundläggande förändringar både i bankernas affärsmodeller och i systemstrukturen för att säkerställa ett sunt europeiskt banksystem.

4.  Europaparlamentet anser att det finns risker som är förknippade med statsskulder. Parlamentet noterar att i vissa medlemsstater har finansinstituten överinvesterat i obligationer som ges ut av den egna staten, vilket leder till en överdriven ”hemlandspreferens”, och att ett av huvudmålen med bankunionen är att bryta kopplingen mellan banker och statspappersrisker. Parlamentet noterar att en lämplig tillsynsbehandling av statspapper skulle kunna skapa incitament för banker att på ett bättre sätt hantera sina exponeringar mot stater. Parlamentet noterar dock att statsobligationer spelar en avgörande roll som källa till högkvalitativ likvid säkerhet och som instrument i penningpolitiken, och att ändringar av tillsynsbehandlingen, särskilt om ingen infasningsmetod planeras, skulle få betydande effekter både på finanssektorn och den offentliga sektorn, och att detta kräver en noggrann bedömning av för- och nackdelar med en revidering av det nuvarande regelverket innan något förslag läggs fram. Parlamentet noterar de olika policyalternativ som beskrivs i rapporten från högnivågruppen om tillsynsbehandlingen av statspappersexponeringar och som diskuterades vid det informella Ekofinmötet den 22 april 2016. Parlamentet anser att EU:s regelverk bör vara förenligt med internationella standarder. Parlamentet väntar med stort intresse på resultaten av FSB:s arbete om statsskulder som underlag för framtida beslut. Parlamentet anser att EU-ramen bör möjliggöra marknadsdisciplin när det gäller att införa hållbara strategier och tillhandahålla högkvalitativa och likvida tillgångar för finanssektorn och säkra skulder för staterna. Parlamentet betonar att man parallellt med övervägandena om statsskulder bör fundera på konvergens när det gäller en bredare uppsättning ekonomiska frågor, om statsstödsregler och risker såsom olika överträdelser, inbegripet finansiell brottslighet.

5.  Europaparlamentet anser att det är avgörande för insättare, investerare och tillsynsmyndigheter att ta itu med den alltför stora variationen i de riskvikter som tillämpas på riskvägda tillgångar av samma klass mellan olika institut. Parlamentet påminner om att de nuvarande reglerna för användning av interna modeller ger bankerna betydande flexibilitet och lägger till ett modelleringsrisklager sett ur tillsynsperspektivet. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang det arbete som utförts av EBA för att harmonisera centrala antaganden och parametrar vars skiljaktighet har identifierats som en av de huvudsakliga drivkrafterna bakom variationen, samt arbetet som bedrivs inom ramen för ECB:s banktillsyn med ECB:s TRIM-projekt (Targeted Review of Internal Models, den riktade översynen av interna modeller), för att bedöma och bekräfta huruvida interna modeller är tillräckliga och lämpliga. Parlamentet uppmuntrar till ytterligare framsteg i detta arbete. Parlamentet väntar på resultaten från det arbete som gjorts internationellt för att rationalisera användningen av interna modeller för operativa risker och utlåning till företag, andra finansinstitut, specialiserade finansierande och aktieförvaltande banker, i syfte att återupprätta trovärdigheten hos interna modeller och säkerställa att de fokuserar på områden där de kan skapa mervärde. Parlamentet välkomnar också införandet av måttet skuldsättningsgrad som en robust säkerhetsspärr, i synnerhet för globala systemviktiga institut. Parlamentet betonar behovet av en mer riskkänslig standardmodell för att säkerställa respekt för principen att samma regler ska gälla för samma risker. Parlamentet uppmanar de finansiella tillsynsmyndigheterna att tillåta nya interna modeller endast om dessa inte oberättigat leder till betydligt lägre riskvikter. Parlamentet upprepar slutsatserna från sin resolution av den 23 november 2016 om fullbordandet av Basel III. Parlamentet påminner dock om att de planerade regleringsändringarna inte får utmynna i omotiverade ökningar av kapitalkraven eller inkräkta på bankernas förmåga att finansiera den reala ekonomin, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet betonar att det internationella arbetet måste respektera proportionalitetsprincipen. Parlamentet påminner om vikten av att inte i onödan missgynna EU:s bankmodell och att undvika diskriminering mellan EU-banker och internationella banker. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att europeiska särdrag beaktas när nya internationella standarder utvecklas på detta område och att i vederbörlig ordning ta hänsyn till proportionalitetsprincipen och förekomsten av olika bankverksamhetsmodeller när man bedömer effekterna av framtida lagstiftning som tillämpar internationellt överenskomna standarder.

6.  Europaparlamentet betonar att en pålitlig tillgång till finansiering och en sund kapitalallokering i Europas bankbaserade finansieringsmodell är starkt beroende av robusta balansräkningar och en ordentlig kapitalisering, som efter finanskrisen inte har återställts och inte säkerställs på ett enhetligt sätt inom unionen, vilket därmed hindrar den ekonomiska tillväxten.

7.  Europaparlamentet understryker att Europas banksektor spelar en central roll i finansieringen av den europeiska ekonomin och att detta understöds av ett kraftfullt tillsynssystem. Parlamentet välkomnar därför kommissionens avsikt att bibehålla stödfaktorn för små och medelstora företag i den kommande ändringen av kapitalkravsdirektivet och kapitalkravsförordningen, och att utöka denna bortom det nuvarande tröskelvärdet.

8.  Europaparlamentet påpekar att den vägledning som internationella fora ger bör användas för att undvika faran för regleringsfragmentering med avseende på regleringen och tillsynen av stora internationellt verksamma banker, utan att detta hindrar ett kritiskt angreppssätt när det behövs eller utesluter vissa specifika avvikelser från internationella standarder i de fall där det europeiska systemets särdrag inte beaktas i tillräcklig grad. Parlamentet påminner om slutsatserna från sin resolution av den 12 april 2016 om EU:s roll inom ramen för internationella finansiella, monetära och tillsynsmässiga institutioner och organ. Parlamentet betonar särskilt vikten av den roll som kommissionen, ECB och EBA har i det arbete som utförs av BCBS och för att tillhandahålla transparenta och utförliga uppdateringar till Europaparlamentet och rådet om hur BCBS-diskussionerna fortlöper. Parlamentet anser att EU bör arbeta för att ha en lämplig representation i BCBS, i synnerhet för euroområdet. Parlamentet efterlyser större synlighet för denna roll under Ekofinmötena liksom ökad ansvarsskyldighet gentemot parlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor. Parlamentet betonar att BCBS och andra fora bör bidra till att främja lika spelregler på global nivå genom att minska – snarare än att öka – skillnaderna mellan olika jurisdiktioner.

9.  Europaparlamentet pekar på riskerna, även systemrisker, med en snabbt växande skuggbanksektor, något som påvisats i EU Shadow Banking Monitor från 2016. Parlamentet insisterar på att alla åtgärder rörande regleringen av banksektorn måste åtföljas av lämplig reglering av skuggbanksektorn. Parlamentet efterlyser därför samordnade åtgärder för att säkerställa sund konkurrens och finansiell stabilitet.

10.  Europaparlamentet understryker behovet av en övergripande syn på den kumulativa inverkan som de olika ändringarna i regleringsmiljön har, oavsett om dessa rör tillsyn, förlustabsorbering, resolution eller redovisningsstandarder.

11.  Europaparlamentet betonar att nationella alternativ och handlingsutrymmen kan hindra skapandet av lika spelregler mellan medlemsstaterna och jämförbarheten i bankernas finansiella redovisning till allmänheten. Parlamentet välkomnar den möjlighet som skapats genom den senaste ändringen till kapitalkravsförordningen att stoppa eller begränsa användningen av en del av dem på unionsnivå så att existerande barriärer och segmentering kan åtgärdas, och att endast behålla dem som är absolut nödvändiga på grund av mångfalden bland bankmodellerna. Parlamentet begär att denna möjlighet utnyttjas fullt ut. Parlamentet välkomnar ECB:s riktlinjer och reglering som harmoniserar utnyttjandet av vissa nationella valmöjligheter och handlingsutrymmen inom bankunionen. Parlamentet påminner dock om att ECB måste hålla sig inom ramarna för sitt mandat när man arbetar med att minska dessa valmöjligheter och handlingsutrymmen. Parlamentet betonar att det är av avgörande betydelse att det enhetliga regelverket fördjupas, och understryker behovet av att förenkla den nuvarande överlappningen och sammanflätningen av befintlig, ändrad och ny lagstiftning. Parlamentet upprepar sin begäran att tillsynsmanualen, som fastställer gemensamma processer, förfaranden och metoder för att genomföra en tillsynsprocess för hela euroområdet, ska offentliggöras helt och hållet.

12.  Europaparlamentet betonar att alla tillsynsnämndens medlemmar har genomgått en naturlig läroprocess sedan den gemensamma tillsynsmekanismen inrättades, genom hanteringen av många olika affärsmodeller och enheter av olika storlek, och att detta behöver stödjas och påskyndas.

13.  Europaparlamentet välkomnar klarläggandet av målen för den andra pelaren och dess plats inom den rangordning av kapitalkrav som föreslås i ändringarna av kapitalkravsdirektivet. Parlamentet noterar att användningen av kapitalvägledning är tänkt att väga den finansiella stabiliteten mot behovet av att lämna utrymme för tillsynsbedömningar och enskilda analyser. Parlamentet uppmuntrar ECB att klargöra de kriterier som underbygger vägledningen inom den andra pelaren. Parlamentet påminner om att denna vägledning inte begränsar det högsta utdelningsbara beloppet, och att detta därför inte bör rapporteras. Parlamentet anser att användning av kapitalvägledning inte bör leda till en påvisbar minskning av kraven inom den andra pelaren. Parlamentet anser att det behövs ytterligare tillsynskonvergens för sammansättningen av eget kapital för att täcka kraven och vägledningen inom den andra pelaren. Parlamentet välkomnar därför att problemet åtgärdats genom den föreslagna ändringen av kapitalkravsdirektivet.

14.  Europaparlamentet uppmärksammar de risker som följer av att inneha nivå 3-tillgångar, inbegripet derivat, och i synnerhet svårigheten att värdera dem. Parlamentet noterar att dessa risker bör minskas och begär en successiv minskning av innehaven av dessa tillgångar. Parlamentet uppmanar SSM att göra denna fråga till en av sina tillsynsmässiga prioriteringar och att tillsammans med EBA genomföra ett kvantitativt stresstest på detta område.

15.  Europaparlamentet upprepar att det är nödvändigt att säkerställa större transparens med avseende på hela tillsynspraxisen, i synnerhet inom ramen för översyns- och utvärderingsprocessen. Parlamentet uppmanar ECB att offentliggöra de resultatindikatorer och mått som påvisar en effektiv tillsyn och att öka sin externa ansvarsskyldighet. Parlamentet upprepar sin uppmaning till större transparens med avseende på beslut och motiveringar inom den andra pelaren. Parlamentet uppmanar ECB att offentliggöra de gemensamma tillsynsstandarderna.

16.  Europaparlamentet noterar riskerna till följd av problemen ”för stor att gå omkull”, ”för sammanlänkad för att gå omkull” och ”för komplex för resolution”. Parlamentet noterar att man har kommit överens om ett antal policyåtgärder som utarbetats på internationell nivå för att hantera dessa risker (främst den totala förlustabsorberingskapaciteten (TLAC), central clearing av derivat, tillägg för kapital och skuldsättningsgrad för globala systemviktiga banker). Parlamentet åtar sig att skyndsamt arbeta med motsvarande lagförslag så att de ska kunna införas på unionsnivå, och därmed ytterligare minska riskerna till följd av problemet ”för stor för att gå omkull”. Parlamentet påminner om att Mark Carney, ordförande för FSB, hävdade att överenskommelsen om förslagen på en gemensam internationell standard för globala systemviktiga bankers totala kapacitet att absorbera förluster är en vattendelare när det gäller att lösa problemet med banker som är för stora för att gå omkull. Parlamentet noterar också att en effektiv skuldnedskrivningsmekanism och tillämpningen av tillräckligt höga bindande minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) utgör viktiga delar av regleringsåtgärderna för att lösa denna fråga och att möjliggöra för globalt systemviktiga banker att genomgå resolution utan att offentliga subventioner behöver tillgripas och utan att resten av finanssystemet störs.

17.  Europaparlamentet betonar begränsningarna i den nuvarande stresstestmetodiken. Parlamentet välkomnar därför EBA:s and ECB:s arbete med att förbättra ramen för stresstesterna. Parlamentet anser dock att mer bör göras för att bättre spegla möjligheten till verkliga krissituationer och verkligheten bakom dessa, bland annat genom att på ett bättre sätt införliva mer dynamiska element såsom spridningsrisker i metodiken. Parlamentet anser att den brist på transparens som utmärker ECB:s egna stresstester medför osäkerhet i tillsynspraxisen. Parlamentet uppmanar ECB att offentliggöra resultaten av sin stresstestning i syfte att främja marknadsförtroende.

18.  Europaparlamentet anser att en nationell behörig myndighet som avvisar uppmaningen att ta hänsyn till särskilda omständigheter vid stresstestningen ska rapporteras till EBA och SSM så att lika spelregler kan säkerställas.

19.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i riktning mot att tillåta viss delegering när det gäller lämplighetsprövning. Parlamentet påpekar dock att det behövs en förändring av bestämmelserna för att möjliggöra ökad och enklare delegering av beslutsfattande kring vissa rutinärenden från tillsynsnämnden till ansvariga tjänstemän. Parlamentet skulle välkomna en sådan förändring, vilken skulle bidra till att göra ECB:s banktillsyn effektivare och mer ändamålsenlig. Parlamentet uppmanar ECB att specificera åtgärderna och den rättsliga ramen för delegeringen av beslutsfattandet.

20.  Europaparlamentet noterar Europeiska revisionsrättens rapport om hur SSM fungerar. Parlamentet noterar slutsatserna om den otillräckliga personalstyrkan. Parlamentet uppmanar de nationella behöriga myndigheterna och medlemsstaterna att ge ECB alla de mänskliga resurser och ekonomiska uppgifter som krävs för att ECB ska kunna utföra sitt arbete, särskilt när det gäller inspektioner på plats. ECB uppmanas att ändra SSM-ramförordningen för att formalisera de deltagande nationella behöriga myndigheternas åtaganden och att införa en riskbaserad metod för att avgöra hur många personer och med vilka olika kompetenser som idealiskt bör ingå i de gemensamma tillsynsgrupperna. Parlamentet anser att en högre grad av deltagande från ECB:s personal och mindre från de nationella behöriga myndigheterna skulle förbättra tillsynens oberoende, tillsammans med metoden att använda personal från den behöriga myndigheten i en medlemsstat för att utöva tillsyn över ett institut i en annan medlemsstat, vilket också bidrar till att på ett effektivt sätt hantera risken med tillsynsmässig underlåtenhet. ECB:s samarbete med Europaparlamentet rörande arbetsvillkoren för personalen välkomnas. ECB uppmanas att främja en god arbetsmiljö som främjar den yrkesmässiga sammanhållningen inom banken. Parlamentet påminner om den potentiella intressekonflikten mellan tillsynsuppgifterna och ansvaret för penningpolitiken, samt behovet av en tydlig åtskillnad mellan de båda funktionerna. Parlamentet uppmanar ECB att utföra en riskanalys av möjliga intressekonflikter och planera för skilda rapporteringskanaler när det gäller specifika tillsynsresurser. Parlamentet anser att åtskillnaden mellan penningpolitik och tillsyn är en central princip, men att detta inte bör utesluta kostnadsbesparingar som möjliggörs av delade av tjänstefunktioner, under förutsättning att sådana tjänster inte är av avgörande beslutsfattande betydelse och att lämpliga garantier införs. ECB uppmanas att anordna offentliga samråd när lagstiftningsliknande åtgärder utarbetas så att ansvarsskyldigheten kan höjas.

21.  Europaparlamentet understryker att inrättandet av SSM har åtföljts av ett ökat inflytande för EU internationellt sett i jämförelse med den tidigare situationen.

22.  Europaparlamentet understryker att åtskillnaden av tillsynsuppgifterna från de penningpolitiska funktionerna bör göra det möjligt för SSM att inta en oberoende hållning i alla relevanta frågor, inklusive rörande de potentiella följderna av ECB:s räntemål på den finansiella ställningen för de banker som står under tillsyn.

23.  Europaparlamentet delar revisionsrättens åsikt att det uppstått en lucka i revisionen sedan SSM inrättades. Parlamentet är bekymrat över att viktiga områden förblir ogranskade på grund av begränsningar som införts av ECB rörande revisionsrättens tillgång till dokument. Parlamentet uppmanar ECB att samarbeta fullt ut med revisionsrätten så att den kan genomföra sitt uppdrag och således öka ansvarsskyldigheten.

24.  Europaparlamentet påminner om behovet av att i regleringen såväl som i utövandet av tillsynen hitta balans mellan behovet av proportionalitet och behovet av ett konsekvent tillvägagångssätt. Parlamentet noterar i detta avseende de ändringar som föreslagits rörande rapporterings- och ersättningskrav i kommissionens förslag om en ändring av direktiv 2013/36/EU. Kommissionen uppmanas att prioritera arbetet med ett ”regelverk för små banker” och att utöka detta till att omfatta en bedömning av genomförbarheten av ett framtida regelverk som består av mindre komplexa och mer lämpliga och proportionerliga tillsynsregler som är särskilt anpassade för olika typer av bankmodeller. Parlamentet påpekar att alla banker bör vara föremål för en lämplig grad av tillsyn. Parlamentet påminner om att lämplig tillsyn är av central betydelse för att kunna övervaka alla risker oberoende av bankernas storlek. Parlamentet respekterar åtskillnaden mellan rollerna och behörigheterna för den gemensamma resolutionsnämnden (SRB), Europeiska bankmyndigheten (EBA) och andra myndigheter inom det europeiska systemet för finansiell tillsyn, och understryker samtidigt vikten av ett effektivt samarbete. Parlamentet anser att det är nödvändigt att få bukt med tendensen till allt fler överlappande rapporteringskrav och nationella tolkningar av EU-lagar på den gemensamma marknaden, stöder förenklingsinsatserna som hittills gjort, såsom idén bakom den europeiska rapporteringsramen (ERF), och uppmanar till ytterligare insatser i denna riktning för att undvika dubbelrapportering och onödiga extrakostnader för regleringen. Kommissionen uppmanas att ta itu med frågan i vederbörlig ordning, i enlighet med sina slutsatser i förbindelse med uppmaningen att inkomma med synpunkter, till exempel genom ett förslag om ett gemensamt enhetligt och konsoliderat förfarande för tillsynsrapportering. Parlamentet begär också att tillfälliga och permanenta rapporteringskrav tillkännages i god tid för att säkerställa en hög uppgiftskvalitet och planeringssäkerhet.

25.  Europaparlamentet understryker att en banks säkerhet och sundhet inte kan mätas endast genom en bedömning vid en viss tidpunkt av dess balansräkning, eftersom sådant garanteras genom dynamiska interaktioner mellan banken och marknaderna och påverkas av olika element i ekonomin i stort. Parlamentet understryker därför att en sund ram för finansiell stabilitet och tillväxt bör vara övergripande och balanserad för att omfatta en dynamisk tillsynspraxis och inte enbart vara inriktad på statisk reglering som huvudsakligen avser kvantitativa aspekter.

26.  Europaparlamentet påminner om arbetsfördelningen mellan ECB och EBA. Parlamentet betonar att ECB inte får bli den som i praktiken fastställer standarderna för banker som inte ingår i SSM.

27.  Europaparlamentet noterar att ECB-rådet antog förordningen om genomförandet av databasen för detaljerad statistisk kreditupplysning (AnaCredit) den 18 maj 2016. Parlamentet uppmanar ECB att ge de nationella centralbankerna så stort spelrum som möjligt vid genomförandet av AnaCredit.

28.  ECB uppmanas att inte börja arbeta på några ytterligare faser av AnaCredit förrän man genomfört ett offentligt samråd, med Europaparlamentets fulla medverkan, och särskilt beaktat proportionalitetsprincipen.

29.  Europaparlamentet upprepar hur viktigt det är med stabila och välfungerande it-system som motsvarar både behoven hos SSM:s tillsynsfunktioner och säkerhetsaspekterna. Parlamentet beklagar de nya rapporterna om bestående svagheter i it-systemet.

30.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av nationella systemrisknämnder, men betonar att genomförandet av bankunionen ökar behovet av att stärka makrotillsynspolitiken på europeisk nivå för att man verkligen ska kunna ta itu med den potentiella spridningen av systemrisk över gränserna. Kommissionen uppmanas att föreslå en enhetlig och effektiv makrotillsyn i sin övergripande översyn av makrotillsynsramen under 2017. Kommissionen uppmanas att särskilt visa framfötterna för att förstärka ESRB:s institutionella och analytiska kapacitet att bedöma risker och sårbarheter inom och utom banksektorn och att utifrån detta ingripa på lämpligt sätt. Parlamentet anser att låntagarbaserade instrument (såsom mått för belåningsgrad (LTV) och återbetalningsförmåga (DSTI)) bör införlivas i den europeiska lagstiftningen för att säkerställa harmonisering i användningen av dessa ytterligare typer av makrotillsynsinstrument. Parlamentet betonar behovet av att minska den institutionella komplexiteten och de långdragna förfarandena i samspelet mellan ESRB, ECB/SSM och nationella myndigheter, och mellan behöriga och utsedda nationella myndigheter, när det gäller makrotillsyn. Parlamentet välkomnar i detta avseende de framsteg som redan gjorts rörande samordning över gränserna genom ESRB:s rekommendation om frivillig ömsesidighet. Parlamentet upprepar sin begäran om klarläggande av kopplingarna mellan makrotillsynsramen och existerande makrotillsynsverktyg, i syfte att säkerställa ett effektivt samspel mellan makro- och mikrotillsynsinstrument. Parlamentet uttrycker sin oro över de sårbarheter inom fastighetssektorn som ESRB identifierat. Parlamentet noterar att EBA fortfarande inte har tillhandahållit tekniska standarder för tillsyn rörande villkoren för kapitalkrav för exponeringar för hypotekslån enligt artiklarna 124.4 b och 164.6 i kapitalkravsförordningen. Parlamentet noterar att endast ett litet antal SSM-medlemmar hittills har aktiverat eller avser att aktivera generella systemriskbuffertar och en kontracyklisk kapitalbuffert. Parlamentet noterar att ECB än så länge inte har utövat sin makroekonomiska tillsynsbehörighet fullt ut genom att främja de nationella myndigheternas antagande av makrotillsynsinstrument.

31.  Europaparlamentet noterar att resultatet av folkomröstningen om Förenade kungarikets medlemskap i EU nödvändiggör en utvärdering av hela det Europeiska systemet för finansiell tillsyn, inklusive röstningsmetoderna inom ESA-myndigheterna, särskilt mekanismen om dubbel majoritet enligt artikel 44.1 i EBA-förordningen. Parlamentet betonar att möjliga förhandlingar till följd av folkomröstningen inte bör leda till olika spelregler mellan finansinstitut inom och utanför EU, och inte bör användas för att främja avreglering inom finanssektorn.

32.  Europaparlamentet välkomnar det utmärkta arbete som utförs av de gemensamma tillsynsgrupperna och som utgör ett gott exempel på europeiskt samarbete och kunskapsbyggande. Parlamentet påpekar att det föreslagna framtida bruket av ett roterande system i organisationen av de gemensamma tillsynsgrupperna bör säkerställa en objektiv tillsyn samtidigt som hänsyn tas till den långdragna kunskapsbyggnadsprocessen på detta mycket mångfacetterade expertområde.

33.  Europaparlamentet välkomnar att bankunionen till stora delar har undanröjt värd- och hemlandsproblemet i tillsynen genom införandet av en enda tillsynsmyndighet och det mycket förbättrade utbytet av relevant information mellan tillsynsmyndigheterna, vilket möjliggör en mer holistisk tillsyn av gränsöverskridande bankgrupper. Parlamentet betonar att eftersom bankunionen ännu inte är fullbordad, måste man i översynen av likviditet och kapitalundantag inom ramen för kapitalkravsförordningen på ett lämpligt sätt ta hänsyn till konsumentskyddsproblem i värdländerna.

34.  Europaparlamentet välkomnar ECB:s initiativ att kräva att banker som står under dess tillsyn ska rapportera om betydande cyberattacker inom ramen för en realtidsvarningstjänst och att tillsynen över cybersäkerheten ska ske genom SSM:s inspektioner på plats. Parlamentet efterlyser en rättslig ram som ska underlätta utbytet mellan banker av känslig information som är relevant för att förhindra cyberattacker mellan banker.

35.  Europaparlamentet betonar cybersäkerhetens avgörande roll för banktjänster och behovet av att ge incitament till finansinstituten att vara mycket ambitiösa när det gäller att skydda konsumentuppgifter och garantera cybersäkerheten.

36.  Europaparlamentet noterar att SSM har fått i uppgift att utföra den europeiska banktillsynen i syfte att säkerställa efterlevnaden av EU:s tillsynsregler såväl som den finansiella stabiliteten, samtidigt som andra tillsynsuppgifter som har tydliga spridningseffekter på EU-nivå fortfarande utförs av inhemska tillsynsmyndigheter. Parlamentet betonar i detta avseende att SSM bör ha kontrollbehörighet rörande den bekämpning av penningtvätt som utförs av nationella banktillsynsmyndigheter. Parlamentet betonar att EBA även bör ges ytterligare behörighet på området bekämpning av penningtvätt, inklusive möjligheten att utföra bedömningar på plats hos medlemsstaternas behöriga myndigheter, att kräva att all information som är relevant för bedömningen av efterlevnad lämnas in, att utfärda rekommendationer för korrigerande åtgärder, att offentliggöra dessa rekommendationer och att vidta nödvändiga åtgärder för att se till att rekommendationerna verkligen genomförs.

37.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EBA att genomdriva och förbättra ramen för konsumentskydd för banktjänster i linje med sitt mandat, vilket kompletterar tillsynsverksamheten inom ramen för SSM.

Resolution

38.  Europaparlamentet påminner om att statsstödsregler måste följas vid hanteringen av framtida bankkriser och att det undantag som särskilt offentligt stöd är måste vara både försiktigt och tidsbegränsat till sin karaktär och inte kan användas för att kompensera förluster som ett institut har ådragit sig eller sannolikt kommer att ådra sig inom den närmaste framtiden. Parlamentet efterlyser en definition av effektiva förfaranden mellan den gemensamma resolutionsnämnden (SRB) och kommissionen för beslutsfattande i händelse av en resolution, särskilt avseende tidsramen. Parlamentet anser att den flexibilitet som finns inbakad i det nuvarande regelverket bör förtydligas, och påminner om att den bör utnyttjas bättre för att åtgärda specifika situationer, utan att hindra verklig resolution av banker som är insolventa, särskilt i fallet med förebyggande och alternativa åtgärder som innebär att medel från insättningsgarantisystem används i enlighet med direktivet om insättningsgarantisystem, artikel 11.3 och 11.6. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se över sin tolkning av de relevanta statsstödsreglerna för att se till att de förebyggande och alternativa åtgärder som den europeiska unionslagstiftaren avsett i direktivet om insättningsgarantisystem verkligen kan tillämpas. Parlamentet konstaterar att specifika situationer har behandlats annorlunda utan tydliga motiveringar. Kommissionen påminns om att tidsfristen för en rapport som utvärderar det fortsatta behovet av att tillåta rekapitaliseringar i försiktighetssyfte och villkoren för sådana åtgärder löpte ut den 31 december 2015. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en sådan rapport så snart som möjligt.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, mot bakgrund av erfarenheter och inom ramen för översynen av förordning (EU) nr 806/2014, bedöma huruvida den gemensamma resolutionsnämnden (SRB) och de nationella resolutionsmyndigheterna är utrustade med tillräckliga befogenheter för tidigt ingripande och tillräckliga instrument för tidigt ingripande så att de kan förhindra skadliga utflöden av bankernas kapital och förlustabsorberingskapacitet under en kris.

40.  Europaparlamentet understryker vikten av att klargöra de praktiska frågor som direkt påverkar resolutionen, t.ex. beroendet av tjänsteleverantörer som tillhandahåller kritiska tjänster, till exempel fallet med utkontrakterade it-tjänster.

41.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag att i den första pelaren införa en minimal total förlustabsorberingskapacitet (TLAC) för globala systemviktiga banker i enlighet med internationella standarder. Parlamentet noterar skillnaderna mellan TLAC och MREL. Parlamentet betonar dock att båda standarderna har samma mål, nämligen att säkerställa att bankerna har tillräckligt med lagstadgat kapital och förlustabsorberande skulder för att göra skuldnedskrivning till ett effektivt instrument för resolution utan att orsaka finansiell instabilitet och utan att kräva offentliga pengar, vilket därmed innebär att socialisering av privata risker undviks. Parlamentet drar därför slutsatsen att ett helhetsgrepp för förlustabsorbering kan uppnås genom att kombinera de båda standarderna, med utgångspunkt i TLAC såsom införlivat genom det föreliggande kommissionsförslaget som minimistandard, förutsatt att en överenskommelse kan uppnås med medlagstiftarna. Parlamentet framhäver att vederbörlig hänsyn bör ges till att behålla de två kriterierna storlek och riskvägda tillgångar, och noterar sammankopplingen av de riskvägda tillgångskriterierna bakom TLAC-standarden och det pågående arbetet i EU och inom BCBS om interna modeller och slutförandet av Basel III-regelverket. Parlamentet betonar att vederbörlig uppmärksamhet, under kalibrering och/eller successivt införande av MREL-krav, bör ägnas åt behovet av att skapa en marknad för MREL-kvalificerade skulder. Parlamentet betonar hur viktigt det är ett handlingsutrymme behålls för resolutionsmyndigheten när MREL fastställs, och att det säkerställs att bankerna har tillräckligt med efterställda och nedskrivningsbara skulder. Parlamentet betonar att offentliggörande för marknaden bör göras på ett lämpligt sätt för att undvika att investerare feltolkar MREL-kraven.

42.  Europaparlamentet uppmärksammar vikten av att i lagstiftningen klarlägga rangordningen mellan MREL-godkänt kärnprimärkapital och kapitalbuffertar. Parlamentet betonar behovet av att anta lagstiftning som syftar till att klargöra resolutionsmyndigheters respektive behöriga myndigheters ansvar och befogenheter att vidta interventionsåtgärder i ett tidigt skede i fall av överträdelser av MREL-kraven. Parlamentet noterar kommissionens förslag att införa MREL-vägledning. Parlamentet upprepar att kalibreringen av MREL i samtliga fall bör vara nära knuten till och motiverad av resolutionsstrategin för banken i fråga.

43.  Europaparlamentet uppmärksammar vikten av att i lagstiftningen klarlägga att MREL-godkänt kärnprimärkapital ligger utanför kapitalbuffertarna så att dubbelräkning av kapital kan undvikas.

44.  Europaparlamentet betonar att det är avgörande att harmonisera rangordningen för anspråk vid bankinsolvens mellan medlemsstaterna så att genomförandet av BRRD kan bli mer enhetligt och effektivt och för att skapa säkerhet för investerare över gränserna. Parlamentet välkomnar därför kommissionens förslag att gå vidare i harmoniseringen av denna rangordning. Parlamentet konstaterar att bättre harmonisering av det ordinarie insolvensförfarandet och dess rangordning för anspråk också kommer att vara avgörande, både, när det gäller banker, för att undvika diskrepanser med resolutionsordningen för banker, och när det gäller företag, för att skapa ytterligare klarhet och säkerhet för investerare över gränserna och bidra till att lösa frågan om nödlidande lån. Parlamentet välkomnar att BRRD innebar en viktig förändring i rangordningen vid insolvens genom att ge prioritet åt försäkrade insättningar så att de rankas högre än alla kapitalinstrument, förlustabsorberingskapacitet, andra prioriterade skulder och oförsäkrade insättningar. Parlamentet uppmanar SRB att presentera resultaten av resolutionsbedömningarna för globala systemviktiga banker och andra banker, inbegripet de föreslagna åtgärderna för att övervinna hindren för resolutionen.

45.  Europaparlamentet noterar den uppsättning rättsliga möjligheter som finns för att säkerställa att TLAC-godkänd skuld efterställs. Parlamentet påpekar att FSB inte uttalat någon preferens för någon av dessa. Parlamentet anser att den metod som antas först och främst bör innebära balans mellan flexibilitet, effektivitet, rättssäkerhet och marknadens förmåga att täcka alla nya skuldklasser.

46.  Europaparlamentet efterlyser en diskussion om eventuella negativa effekter på den reala ekonomin till följd av översynen av Baselreglerna, införandet av MREL-kraven, införandet av TLAC samt den internationella redovisningsstandarden (IFRS 9). Parlamentet efterlyser lösningar som syftar till att utjämna effekterna.

47.  Europaparlamentet erinrar om att det nya resolutionsförfarande som införts har lett till att vissa instrument som erbjudits till investerare, i synnerhet icke-professionella investerare, innebär en högre förlustrisk än enligt tidigare ordning. Parlamentet påminner vidare om att nedskrivningsbara instrument till att börja med endast får säljas till lämpliga investerare som kan absorbera potentiella förluster utan att deras sunda finansiella ställning hotas. Därför uppmanas kommissionen att främja genomförandet av relevant existerande lagstiftning och ESA-myndigheterna uppmanas att kraftfullt bidra till att uppdaga vilseledande försäljning.

48.  Europaparlamentet varnar för att kravet i BRRD på avtalsenligt erkännande av skuldnedskrivning för skulder som styrs av icke EU-lagstiftning blir vanskligt att genomföra. Parlamentet anser att detta är ett akut problem. Parlamentet välkomnar den rätt som behöriga myndigheter har att göra undantag från detta krav och som infördes genom de föreslagna ändringarna i BRRD. Parlamentet anser att detta tillvägagångssätt möjliggör flexibilitet och en enskild bedömning av de berörda skulderna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och resolutionsmyndigheterna att säkerställa att villkoren för beviljande av undantag och de faktiska beslut som följer av detta inte äventyrar bankernas möjlighet till resolution.

49.  Europaparlamentet konstaterar att ett snabbt och effektivt informationsutbyte mellan tillsyns- och resolutionsmyndigheter är ytterst viktigt för att säkerställa en smidig krishantering. Parlamentet välkomnar att det ingåtts ett samförståndsavtal mellan ECB och SRM avseende samarbete och informationsutbyte. Parlamentet uppmanar ECB att i samförståndsavtalet ange kommunikationsförfarandena mellan de gemensamma tillsynsgrupperna och de interna resolutionsteamen. Parlamentet rekommenderar att ECB:s närvaro som permanent observatör vid SRB:s plenarsammanträden och verkställande sammanträden görs fullständigt ömsesidig genom att låta en SRB-representant delta i ECB:s tillsynsnämnd som permanent observatör.

50.  Europaparlamentet noterar SRB- styrelseledamöters dubbla roll, vilka samtidigt är ledamöter i ett verkställande organ med beslutsfattande funktioner och höga chefer som i denna funktion är ansvariga inför styrelseordföranden, och anser att en utvärdering av denna struktur bör göras före utgången av det nuvarande mandatet.

51.  Europaparlamentet påminner om att det centrala innehållet i det mellanstatliga avtalet om den gemensamma resolutionsfonden (SRF) i slutändan behöver införlivas i unionens regelverk. Kommissionen uppmanas att fundera på hur detta skulle kunna göras. Parlamentet betonar att det förestående införlivandet av finanspakten i EU-lagen skulle kunna fungera bra som modell.

52.  Europaparlamentet begär att förhandsbidrag till den gemensamma resolutionsfonden ska beräknas på ett mycket transparent sätt med insatser för att harmonisera informationen om resultat av beräkningen och öka förståelsen av beräkningsmetoden. Parlamentet uppmanar kommissionen att med största möjliga noggrannhet genomföra den översyn som anges i skäl 27 i den delegerade förordningen (EU) 2015/63 av beräkningen av avgifterna till den gemensamma resolutionsfonden och i synnerhet bedöma om riskfaktorn är lämplig för att säkerställa att riskprofilen för mindre komplexa institut beaktas på rimligt vis.

53.  Europaparlamentet noterar Ekofinrådets uttalande av den 8 december 2015 om systemet för finansieringsmöjligheter genom bryggfinansiering för den gemensamma resolutionsfonden (SRF). Parlamentet konstaterar i detta avseende att 15 av 19 medlemsstater i euroområdet redan har undertecknat ett harmoniserat lånefacilitetsavtal med den gemensamma resolutionsnämnden (SRB). Parlamentet erinrar om att dessa enskilda kreditgränser endast kommer att vara tillgängliga som en sista utväg. Parlamentet anser dock att denna lösning inte är tillräcklig för att bryta den onda cirkeln mellan banker och stater och att sätta stopp för bailout-räddningar med skattepengar. Parlamentet efterlyser snabba framsteg i rådets och kommissionens arbete om en gemensam finanspolitisk säkerhetsspärr för SRF, där banksektorn bör ha det yttersta ansvaret för finansieringen som bör vara statsfinansiellt neutral på medellång sikt, i enlighet med SRF-överenskommelsen och vilket bekräftades av Europeiska rådet i juni 2016.

Insättningsgaranti

54.  Europaparlamentet upprepar begäran om en tredje pelare för att fullborda bankunionen. Parlamentet påminner om att insättningsskyddet är en gemensam angelägenhet för alla EU-medborgare. Parlamentet diskuterar för närvarande EDIS-förslaget på utskottsnivå.

55.  Europaparlamentet betonar att införandet av EDIS och diskussionerna om detta projekt inte bör leda till mindre ansträngningar för att förbättra genomförandet av direktivet om insättningsgarantisystem (DGSD). Parlamentet välkomnar det arbete som EBA genomfört på senare tid för att främja konvergens på detta område. Parlamentet välkomnar att samtliga medlemsstater har införlivat BRRD. Parlamentet påminner alla medlemsstater om kravet att tillämpa och korrekt genomföra BRRD och DGSD.

56.  Europaparlamentet påminner om att det är kommissionens uppgift att garantera lika spelregler i EU och undvika fragmentering av den inre marknaden.

o
o   o

57.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Europeiska centralbanken, den gemensamma resolutionsnämnden (SRB), de nationella parlamenten och behöriga myndigheterna enligt definitionen i punkt 40 i artikel 4.1 i förordning (EU) nr 575/2013.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0006.
(2) http://www.consilium.europa.eu/sv/european-council/pdf/20120629-euro-area-summit-statement-sv_pdf
(3) EUT L 287, 29.10.2013, s. 63.
(4) EUT L 141, 14.5.2014, s. 1.
(5) https://www.bankingsupervision.europa.eu/ecb/pub/pdf/ssmar2015.sv.pdf.
(6) Den gemensamma tillsynsmekanismen – En bra början men ytterligare förbättringar behövs http://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/SR16_29/SR_SSM_SV.pdf
(7) EUT L 78, 24.3.2016, s. 60.
(8) Antagna texter, P8_TA(2016)0108.
(9) Antagna texter, P8_TA(2016)0439.
(10) EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.
(11) EUT L 173, 12.6.2014, s. 190.
(12) EUT L 225, 30.7.2014, s. 1.
(13) EUT C 216, 30.7.2013, s. 1.
(14) EUT L 237, 3.9.2016, s. 1.
(15) EUT L 173, 12.6.2014, s. 149.
(16) Den oberoende årliga tillväxtöversikten för 2017, rapport nr 5, 23 november 2016.


Biologiska bekämpningsmedel med låg risk
PDF 176kWORD 47k
Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2017 om bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung (2016/2903(RSP))
P8_TA(2017)0042B8-0140/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG(1), särskilt artiklarna 22 och 47 samt artikel 66.2 och punkt 5 i bilaga II,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel(2), särskilt artiklarna 12 och 14,

–  med beaktande av utkastet till kommissionens förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden avseende kriterierna för godkännande av verksamma ämnen med låg risk (D046260/01),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2016 om tekniska lösningar för ett hållbart jordbruk i EU(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2016 om förbättrad innovation och ekonomisk utveckling i framtidens jordbruksdrift i EU(4),

–  med beaktande av den genomförandeplan för ökad tillgång till växtskyddsmedel med låg risk och ett snabbare införande i medlemsstaterna av ett integrerat växtskydd som expertgruppen för hållbart växtskydd utarbetat och som rådet antog den 28 juni 2016,

–  med beaktande av kommissionens handlingsplan mot den ökande risken för antimikrobiell resistens (COM(2011)0748) och den nya handlingsplan mot antimikrobiell resistens som kommissionen ska lansera under 2017,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om biologiska bekämpningsmedel med låg risk (O-000147/2016 – B8-1821/2016),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Användningen av konventionella växtskyddsmedel diskuteras och ifrågasätts alltmer på grund av de potentiella riskerna för människors hälsa, djur och miljö.

B.  Antalet verksamma ämnen som är avsedda att användas för växtskydd minskar på EU-marknaden, samtidigt som jordbrukarna inom EU fortfarande vill ha ett stort utbud av växtskyddsmöjligheter.

C.  Det är viktigt att främja utvecklingen av alternativa metoder eller tekniker för att minska beroendet av konventionella bekämpningsmedel.

D.  Att förebygga slöseriet med livsmedel är en prioritet i EU, och det är absolut nödvändigt att det finns lämpliga växtskyddslösningar för att man ska kunna hindra skadegörare och sjukdomar från att orsaka skador som resulterar i livsmedelsslöseri. Enligt FAO går tjugo procent av frukt- och grönsaksproduktionen i Europa till spillo ute på fälten(5).

E.  Man kan fortfarande hitta oönskade rester av bekämpningsmedel i marken, vattnet och miljön i allmänhet, och även en viss andel av jordbruksprodukter från växt- eller djurriket kan innehålla spår av bekämpningsmedel över den tillåtna maxgränsen.

F.  I förordning (EG) nr 1107/2009 fastställs kriterier för att identifiera ämnen med låg risk, och de gäller oberoende av ämnets ursprung, vilket innebär att bekämpningsmedel med låg risk kan vara av biologiskt men även av syntetiskt ursprung.

G.  Med bekämpningsmedel av biologiskt ursprung menas normalt sett växtskyddsmedel baserade på mikroorganismer, växtextrakt, biologiskt härledda kemikalier eller semiokemikalier (t.ex. feromoner och olika eteriska oljor) och deras biprodukter. Inom rådande regelverk för växtskyddsmedel(6) görs det ingen rättslig åtskillnad mellan biologiska och syntetiska kemiska växtskyddsmedel.

H.  Aktuella vetenskapliga studier visar att subletala doser av vissa växtbekämpningsmedel kan orsaka negativa förändringar i bakteriers antibiotikakänslighet(7), och att en kombination av hög användning av växtbekämpningsmedel och antibiotika nära gårdar med djur och insekter äventyrar antibiotikans terapeutiska effekter och därmed kan leda till att ännu mer antibiotika måste användas.

I.  Växtskyddsmedel med låg risk och biologiskt ursprung kan utgöra ett gångbart alternativ till konventionella växtskyddsmedel, inom både det konventionella och det ekologiska jordbruket, och bidra till ett mer hållbart jordbruk. Vissa växtskyddsmedel av biologiskt ursprung har nya verkningsmekanismer, vilket kan vara gynnsamt för utveckling av resistens mot konventionella växtskyddsmedel, och vilket kan begränsa effekterna på organismer som medlet inte är avsett att bekämpa. Växtskyddsmedel med låg risk och biologiskt ursprung bör vara ett av de prioriterade alternativen för icke-professionella användare och för vanliga trädgårdar, tillsammans med andra icke-kemiska metoder för förebyggande eller bekämpning.

J.  Användningen av växtskyddsmedel är nödvändig för att tillgodose behoven av livsmedel och foder på ett adekvat sätt, och försiktighetsprincipen(8) tillämpas i den process då dessa produkter och deras verksamma ämnen godkänns.

K.  Det utdragna godkännande- och registreringsförfarande som föregår kommersialiseringen av bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung utgör ett stort ekonomiskt hinder för tillverkarna.

L.  Genomförande av ett integrerat växtskydd är obligatoriskt i EU i enlighet med direktiv 2009/128/EG. Medlemsstaterna och de lokala myndigheterna bör lägga större vikt vid en hållbar användning av bekämpningsmedel, och lyfta fram alternativ i form av växtskyddsmedel med låg risk.

M.  Enligt förordning (EG) nr 1107/2009 ska verksamma ämnen godkännas på unionsnivå, medan det är medlemsstaterna som ansvarar för godkännandet av växtskyddsmedel som innehåller dessa verksamma ämnen.

N.  I artikel 22 i förordning (EG) nr 1107/2009 stadgas det att verksamma ämnen som uppfyller de generella kriterierna för godkännande och de specifika kriterier för låg risk som anges i punkt 5 i bilaga II ska godkännas som verksamma ämnen med låg risk. Enligt artikel 47 i förordning (EG) nr 1107/2009 ska växtskyddsmedel som innehåller enbart verksamma ämnen med låg risk och som inte innehåller något ämne med farliga egenskaper samt är tillräckligt effektiva godkännas som växtskyddsmedel med låg risk.

O.  Hittills har bara sju verksamma ämnen som klassificerats som lågriskämnen – varav sex är verksamma ämnen med biologiskt ursprung – godkänts i unionen. I sitt uppdateringsprogram prioriterar kommissionen utvärdering av verksamma ämnen med förmodat låg risk.

P.  I ett antal medlemsstater har produkter som innehåller verksamma ämnen med låg risk och biologiskt ursprung inte blivit godkända eftersom de ansetts vara mindre effektiva än syntetiska kemiska bekämpningsmedel, utan att man beaktat pågående innovationer i sektorn för bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung, utan att man beaktat de resurseffektiva fördelarna för ekologiska jordbruk, och utan att man beaktat de jordbruks-, hälso-, och miljörelaterade kostnaderna för vissa andra växtskyddsmedel.

Q.  I gällande regelverk ges vissa incitament för verksamma ämnen med låg risk och växtskyddsmedel med låg risk, nämligen en längre första godkännandeperiod på 15 år för verksamma ämnen med låg risk i enlighet med artikel 22 i förordning (EG) nr 1107/2009, och en kortare tidsfrist, 120 dagar, för beslut om ansökningar om produktgodkännande av växtskyddsmedel med låg risk i enlighet med artikel 47 i förordning (EG) nr 1107/2009. Dessa incitament gäller dock enbart i slutet av godkännandeförfarandet, när ett verksamt ämne redan klassificerats som ett lågriskämne.

R.  Enligt artikel 12 i direktiv 2009/128/EG ska användningen av bekämpningsmedel minimeras eller förbjudas i vissa specifika områden, till exempel områden som används av allmänheten eller skyddade områden. I sådana fall ska lämpliga riskhanteringsåtgärder vidtas och användning av växtskyddsmedel med låg risk och biologiska bekämpningsåtgärder i första hand övervägas. Vissa medlemsstater förbjuder redan sedan länge användning av bekämpningsmedel i dessa specifika områden.

S.  Kommissionen har för den ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder lagt fram ett utkast till kommissionens förordning om ändring av förordning (EG) nr 1107/2009 avseende kriterierna för godkännande av verksamma ämnen med låg risk. Enligt det utkastet ska verksamma ämnen som är mikroorganismer förmodas medföra låg risk.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet betonar att man utan ytterligare dröjsmål måste öka utbudet i unionen av bekämpningsmedel med låg risk, däribland växtskyddsmedel med låg risk och biologiskt ursprung.

2.  Europaparlamentet betonar att jordbrukarna behöver ha fler verktyg för att skydda sina grödor och för att besluta vilka åtgärder som kan skydda deras odlingar på bästa och mest hållbara sätt. Parlamentet förespråkar därför en mer utbredd användning av andra slags verktyg, inklusive bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung, i enlighet med de allmänna principerna för integrerat växtskydd.

3.  Europaparlamentet betonar att fler medel och metoder för växtskydd måste göras tillgängliga för dem som bedriver ekologiskt jordbruk och att de måste uppfylla kraven på ekologiskt jordbruk men även på resurseffektivitet.

4.  Europaparlamentet betonar att konsumenternas efterfrågan på säkra livsmedel till rimliga priser som är producerade på ett hållbart sätt måste tillgodoses.

5.  Europaparlamentet understryker att för att främja utveckling och användning av nya växtskyddsmedel med låg risk och biologiskt ursprung, bör bedömningen av deras effektivitet och risker, och av deras kapacitet att uppfylla jordbrukets miljömässiga, hälsorelaterade och ekonomiska behov, utformas på ett sätt som innebär att jordbrukarna erbjuds en lämplig växtskyddsnivå.

6.  Europaparlamentet understryker vikten av att man offentligt diskuterar alternativ till konventionella växtskyddsmedel och sätt att erbjuda jordbrukare och odlare ett större urval av ämnen, inklusive bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung och andra biologiska bekämpningsmetoder, i syfte att finna de lösningar som är mest gångbara ur ett miljömässigt, hälsorelaterat och ekonomiskt perspektiv. Parlamentet framhåller att det behövs utbildning om vikten av att säkerställa att skyddet av grödorna är hållbart. Parlamentet uppmanar till ytterligare forskning och innovation avseende växtskyddsmedel med låg risk och biologiskt ursprung.

7.  Europaparlamentet välkomnar den genomförandeplan som rådet godkänt för ökad tillgång till växtskyddsmedel med låg risk och ett snabbare införande i medlemsstaterna av ett integrerat växtskydd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och Växtskyddsorganisationen för Europa och Medelhavsområdet (EPPO) att följa upp genomförandet av denna plan.

Omedelbara åtgärder

8.  Europaparlamentet efterlyser ett snabbt antagande av det utkast till förordning om ändring av förordning (EG) nr 1107/2009 avseende kriterierna för godkännande av verksamma ämnen med låg risk som kommissionen har lagt fram för den ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortlöpande uppdatera kriterierna i linje med de mest aktuella vetenskapliga rönen.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att påskynda sin bedömning, sitt godkännande, sin registrering och sin övervakning av användningen av växtskyddsmedel med låg risk och biologiskt ursprung, samtidigt som riskbedömningen ligger kvar på en sträng nivå.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina nationella handlingsplaner för skydd av miljön och människors hälsa inkludera användningen av bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta information och bästa praxis på basis av forskningsresultaten om bekämpning av skadegörare, och möjliggöra alternativa lösningar som är gångbara ur ett miljömässigt, hälsorelaterat och ekonomiskt perspektiv.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att identifiera de lågriskämnen som redan finns på marknaden.

Översyn av lagstiftningen om växtskyddsmedel

13.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens Refit-initiativ från 2016 om att utvärdera förordning (EG) nr 1107/2009. Parlamentet betonar att Refit-initiativet inte får medföra sänkta hälso-, livsmedelssäkerhets- och miljöskyddsstandarder, och är oroat över att den allmänna översynen av hela förordning (EG) nr 1107/2009 i samband med detta Refit-initiativ kan ta flera år.

14.  Europaparlamentet betonar att förordning (EG) nr 1107/2009 måste ändras i syfte att främja framtagande, godkännande och utsläppande på EU-marknaden av bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung. Parlamentet finner det oroande att nuvarande godkännandeförfarande för utsläppande på marknaden av växtskyddsmedel är otillfredsställande för bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung. Parlamentet påpekar att nuvarande registreringsförfarande för lågriskämnen ibland i praktiken fungerar som ett slags patent och gör det svårt att använda en produkt som är baserad på samma ämne men inte är registrerad i en annan medlemsstat.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under 2018 lägga fram ett specifikt lagstiftningsförslag om ändring av förordning (EG) nr 1107/2009, utanför den allmänna översynen i samband med Refit-initiativet, för att fastställa ett påskyndat förfarande för bedömning, godkännande och registrering av bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung.

16.  Europaparlamentet poängterar att det behövs en definition i förordning (EG) nr 1107/2009 av ”växtskyddsmedel av biologiskt ursprung”, som omfattar växtskyddsmedel vars verksamma ämne är en mikroorganism eller en molekyl som finns i naturen och som antingen erhållits genom en naturlig process eller framställts på syntetisk väg och är identisk med den naturliga molekylen, att jämföra med växtskyddsmedel vars verksamma ämne är en syntetisk molekyl som inte finns i naturen, oberoende av produktionsmetod.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin rapport om utvärdering av de nationella handlingsplanerna, i enlighet med artikel 4 i direktiv 2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel, identifiera brister i medlemsstaternas genomförande av direktivet och med kraft rekommendera medlemsstaterna att vidta omedelbara åtgärder för att minska bekämpningsmedelsanvändningens risker och konsekvenser för människors hälsa och för miljön och att utveckla och införa alternativa strategier eller tekniker för att minska beroendet av användningen av bekämpningsmedel.

o
o   o

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.
(2) EUT L 309, 24.11.2009, s. 71.
(3) Antagna texter, P8_TA(2016)0251.
(4) Antagna texter, P8_TA(2016)0252.
(5) FAO (2011): Global Food Losses and Food Waste.
(6) Begreppet bekämpningsmedel omfattar även biocidprodukter, som inte avses i denna resolution.
(7) T.ex. Kurenbach, B., Marjoshi, D., Amábile-Cuevas, C.F., Ferguson, G.C., Godsoe, W., Gibson, P. och Heinemann, J.A., 2015: Sublethal exposure to commercial formulations of the herbicides dicamba, 2,4-dichlorophenoxyacetic acid, and glyphosate cause changes in antibiotic susceptibility in Escherichia coli and Salmonella enterica serovar Typhimurium, mBio 6(2):e00009-15. doi:10.1128/mBio.00009-15.
(8) Artikel 1.4 i förordning (EG) nr 1107/2009.

Rättsligt meddelande