Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2798(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0298/2017

Ingivna texter :

B8-0298/2017

Debatter :

Omröstningar :

PV 17/05/2017 - 10.9
CRE 17/05/2017 - 10.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0217

Antagna texter
PDF 183kWORD 50k
Onsdagen den 17 maj 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
Europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande
P8_TA(2017)0217B8-0298/2017

Europaparlamentets resolution av den 17 maj 2017 om den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (2016/2798(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förslaget till rådets rekommendation om den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande och om upphävande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (COM(2016)0383),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 juni 2016 En ny kompetensagenda för Europa (COM(2016)0381),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut 2241/2004/EG av den 15 december 2004 om en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass)(2), genom vilken människor kan presentera sina färdigheter och kvalifikationer,

–  med beaktande av de nya prioriteringarna för europeiskt utbildningssamarbete fram till 2020, som fastställts i 2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020)(3),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande(4),

–   med beaktande av Eurydice-översynen av erkännande av tidigare inofficiellt och informellt lärande inom högre utbildning,

–  med beaktande av den flerspråkiga europeiska klassificeringen för färdigheter/kompetenser, kvalifikationer och yrken (Esco), som tillsammans med den europeiska referensramen för kvalifikationer kommer att använda ett gemensamt format för elektroniskt offentliggörande av uppgifter om kvalifikationer, enligt vad som anges i bilaga VI till förslaget,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009 om inrättandet av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning(5) (Eqavet),

–  med beaktande av det oberoende europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning(6), som är en förteckning över de kvalitetssäkringsorgan som har visat att de väsentligen uppfyller de europeiska standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring i det europeiska området för högre utbildning,

–  med beaktande av det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS)(7), som har utarbetats inom det europeiska området för högre utbildning och det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009(8),

–  med beaktande av Bolognaprocessen för högre utbildning, ministerkommunikén utfärdad i Jerevan 2015 och Det europeiska området för högre utbildning 2015: Bolognaprocessens genomföranderapport,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott(9),

–  med beaktande av Europarådets konvention om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (Lissabonkonventionen) och rekommendationen om användning av referensramar för erkännande av utländska kvalifikationer, där den europeiska referensramen för kvalifikationer uttryckligen nämns som ett verktyg för erkännande av studiemeriter,

–   med beaktande av strategin Widening Participation for Equity and Growth: Strategy for the Development of the Social Dimension and Lifelong Learning in the European Higher Education Area to 2020 (Ökat engagemang för rättvisa och tillväxt: en strategi för att utveckla den sociala dimensionen och det livslånga lärandet inom det europeiska området för högre utbildning före 2020), som omfattar alla länder som deltar i den europeiska referensramen för kvalifikationer,

–   med beaktande av Unescos rapport från 2015 om erkännande, validering och ackreditering av icke-formellt och informellt lärande i Unescos medlemsstater,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer(10), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU av den 20 november 2013(11),

–  med beaktande av frågan till kommissionen om den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (O-000038/2017 – B8-0218/2017),

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Ett ordentligt erkännande och en ordentlig förståelse och bedömning av kompetens sträcker sig utöver vad som efterfrågas av arbetsmarknaden. Den kompetens som finns tillgänglig och den som efterfrågas på arbetsmarknaden gynnas av en europeisk referensram för kvalifikationer som kan identifiera och matcha denna kompetens och därmed ge sociala och ekonomiska fördelar. Det är grundläggande att hjälpa enskilda att erhålla och uppdatera kompetens och färdigheter under hela livet.

B.  Om kvalifikationerna kan jämföras i högre grad ökar möjligheterna till anställning och yrkesutveckling för alla migrerande arbetstagare.

C.  Tonvikten bör läggas på digital kompetens och strukturella åtgärder bör vidtas för att hjälpa människor att erhålla och validera denna kompetens.

D.  Genom att ta hänsyn till de nya utmaningarna i samhället och till de tekniska och demografiska förändringarna kan den europeiska referensramen för kvalifikationer, genom att den ytterligare utvecklas, stödja livslångt lärande både när det gäller att stödja lika möjligheter och lika tillgång till utbildning och att förbättra genomträngligheten mellan utbildningssystemen. Utbildning bör göra det lättare för människor att anpassa sig till alla tänkbara situationer genom en allmän kompetenshöjning och utbildning, så att de blir kritiska, självsäkra och oberoende och också förvärvar den kompetens som behövs för 2000-talet.

E.  Kontinuerlig utveckling av kunskaper, färdigheter och kompetens – även känd som livslångt lärande – kan bidra till att förbättra människors val när det gäller arbete och liv, hjälpa människor att uppnå personlig utveckling och nå sin fulla potential och därmed vara till fördel för samhället samt förbättra människors chanser att hitta ett arbete och trygga sina karriärmöjligheter.

F.  Ett av målen med den europeiska referensramen för kvalifikationer är att göra det lättare att jämföra utbildningssystem och således tillhandahålla en drivkraft för förändring och reformer på nationell nivå och sektornivå, i syfte att nå målen i Europa 2020-strategin och i ramen för Utbildning 2020.

G.  På grund av medlemsstaternas brist på ambition och trots engagemanget hittills, råder det fortfarande bristande insyn i kvalifikationer och en låg erkännandegrad av utländska kvalifikationer. Den europeiska referensramen för kvalifikationer behöver justeras för att kvalifikationerna ska bli ännu mer transparenta och jämförbara.

H.  Den europeiska referensramen för kvalifikationer bör utgöra en övergripande ram för användare och underlätta samarbetet mellan medlemsstaternas myndigheter, arbetsmarknadens parter, utbildningsanordnare, fackföreningar, det civila samhället och andra aktörer på internationell nivå.

I.  Endast Nederländerna och Sverige har inom sina nationella referensramar för kvalifikationer infört specifika förfaranden för inbegripande av icke-formella kvalifikationer. Ingen medlemsstat har specifika förfaranden för informellt lärande inom sina nationella referensramar för kvalifikationer.

J.  Medlemsstaterna bör så snart som möjligt, men senast 2018, införa rutiner, i linje med den europeiska referensramen för kvalifikationer, för validering av icke-formellt och informellt lärande med anknytning till de nationella referensramarna för kvalifikationer, inbegripet färdigheter som erhållits genom volontärverksamhet.

K.  Medlemsstaterna har inom ramen för Jerevankommunikén från 2015 specifikt förbundit sig att se över den nationella lagstiftningen i syfte att till fullo följa Lissabonkonventionen och att se över de nationella referensramarna för kvalifikationer för att säkerställa att utbildningsvägarna inom en viss referensram i tillräcklig grad möjliggör erkännandet av tidigare lärande.

L.  Det är medlemsstaternas skyldighet och exklusiva befogenhet att säkerställa undervisningens kvalitet och organisera utbildningssystemen. Den europeiska referensramen för kvalifikationer påverkar inte denna skyldighet.

M.  Det finns för närvarande skillnader mellan regioner, i synnerhet gränsöverskridande regioner, i fråga om erkännande av kvalifikationer, vilket ger upphov till skillnader i anställbarhet.

N.  Offentliga och privata bibliotek bidrar i hög grad till det livslånga lärandet och till förbättringen av läskunnigheten och de digitala färdigheterna.

O.  För närvarande deltar 39 länder i den europeiska referensramen för kvalifikationer: EU:s medlemsstater, EES-länder, kandidatländer, potentiella kandidatländer (Bosnien och Hercegovina, Kosovo) och Schweiz.

1.  Europaparlamentet noterar kommissionens initiativ om en översyn av den europeiska referensramen för kvalifikationer och om att ytterligare stödja en modernisering av de europeiska utbildningssystemen, samtidigt som man respekterar nationella behörigheter och garanterar de utmärkande egenskaperna hos medlemsstaternas utbildningssystem.

2.  Europaparlamentet påpekar att främjandet av kritiskt och kreativt tänkande är ytterst viktigt för att man ska kunna utveckla nya färdigheter som behövs i framtiden.

3.  Europaparlamentet anser att man bör bevara det rika kunskapsarvet inte bara av tekniska utan även av manuella färdigheter som har överförts och möjliggjort utveckling och tillväxt inom hantverkssektorer, och att dessa bör bevaras för att värna om varje medlemsstats enskilda identitet.

4.  Europaparlamentet påminner om syftet med den europeiska referensramen för kvalifikationer bland annat är att öka jämförbarheten för kvalifikationer som förvärvats i medlemsstaterna och samtidigt bevara de nationella utbildningssystemens särdrag.

5.  Europaparlamentet betonar att unionen bör göra det möjligt, oberoende av ålder eller status, för alla att få sina kunskaper och färdigheter, inbegripet de färdigheter som förvärvats genom volontärarbete, mer synliggjorda, bättre värdesatta och erkända på ett tydligt och lättillgängligt sätt, särskilt i gränsöverskridande områden, oavsett var eller hur dessa kunskaper och färdigheter har förvärvats. Parlamentet framhäver behovet av att medlemsstaterna satsar mer på snabbare och effektivare erkännande av kvalifikationer och på hänvisning till motsvarande nivå i den europeiska referensramen för kvalifikationer.

6.  Europaparlamentet påminner om vikten av att betona genomförandet av den europeiska referensramen för kvalifikationer för att öka ramens kvalitet och potential.

7.  Europaparlamentet rekommenderar större flexibilitet vad gäller att hålla de nationella referensramarnas hänvisningar till den europeiska referensramen för kvalifikationer uppdaterade.

8.  Europaparlamentet påminner om att en av de viktigaste uppgifterna för den europeiska referensramen för kvalifikationer är att underlätta och främja överförandet av kvalifikationer, men även att validera formell utbildning och informell utbildning, mellan olika utbildningssystem för att möjliggöra yrkesmässig rörlighet och rörlighet i utbildningssyfte mellan olika länder, ta itu med felmatchningen på den europeiska arbetsmarknaden och bättre möta medborgarnas individuella behov och samhällets behov i stort.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga huruvida de tre övergripande områdena (kunskap, färdigheter och kompetens) behöver ses över ytterligare för att göra dem mer förståeliga och tydligare. Parlamentet begär att den europeiska referensramen för nyckelkompetenser från 2006 utnyttjas som en värdefull resurs och som huvudsakligt referensdokument för att göra terminologin i EU:s olika referensramar enhetligare och slutligen uppnå en genuin strategi för läranderesultat.

10.  Europaparlamentet påpekar att det är viktigt att analysera och utveckla verktyg för att förutspå vilka färdigheter som kommer att behövas i framtiden. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna och alla relevanta aktörer, såsom arbetsgivare, att dela med sig av god praxis.

11.  Europaparlamentet understryker vikten av utbildningssystem och lärlingsplatser i formandet av färdigheter. Parlamentet betonar därför behovet av att främja varvade utbildningssystem i medlemsstaterna, där man kombinerar lärlingsutbildning vid företag med utbildning vid yrkesskolor. Parlamentet erinrar om att arbetsgivare och entreprenörer spelar en ytterst viktig roll i det arbetsplatsförlagda lärandet och när det gäller att tillhandahålla lärlingsplatser och anser att deras roll bör stödjas och utvecklas ytterligare.

12.  Europaparlamentet rekommenderar att den europeiska referensramen för kvalifikationer ska vara tillräckligt nära kopplad till samhällets behov, inbegripet efterfrågan på arbetsmarknaden, för att förbättra den europeiska ekonomins konkurrenskraft och för att hjälpa enskilda att utveckla sin potential, i syfte att uppnå Europa 2020-målen.

13.  Europaparlamentet understryker behovet av att utnyttja de möjligheter som den europeiska referensramen för kvalifikationer ger i syfte att stimulera och underlätta rörlighet bland studerande och arbetstagare i EU, och således främja livslångt lärande och uppmuntra utvecklingen av en rörlig och flexibel arbetskraft i hela Europa i en tid av ekonomiska utmaningar och globalisering av marknaden.

14.  Europaparlamentet betonar det faktum att ett antal medlemsstater fortfarande är i ett tidigt skede av genomförandet av sin nationella referensram för kvalifikationer, som grundar sig på de åtta nivåerna i den europeiska referensramen för kvalifikationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att säkerställa att denna process fortsätter att genomföras.

15.  Europaparlamentet framhåller vikten av Esco-initiativet, som på 25 språk kartlägger och kategoriserar vilka färdigheter, kompetenser, kvalifikationer och yrken som är relevanta för EU:s arbetsmarknad och för utbildning.

16.  Europaparlamentet efterlyser ett starkt stöd för och främjande av gemensamma europeiska principer när det gäller att tillhandahålla och omgående validera och erkänna icke-formella och informella lärandeprocesser, eftersom detta är särskilt viktigt för att inkludera ”atypiska” studerande. Parlamentet betonar i detta sammanhang det ökade antalet industriförlagda utbildningar, som bör ingå i valideringsprocessen, och betonar behovet av att fästa särskild uppmärksamhet vid certifieringar för äldre, funktionshindrade, långtidsarbetslösa, äldre arbetstagare och andra grupper. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att utvärdera huruvida Ecvet-poäng kan användas för att validera och erkänna informellt och icke-formellt lärande, men detta får inte leda till en nedvärdering av formella prestationer.

17.  Europaparlamentet betonar behovet av en bättre samordning mellan den europeiska referensramen för kvalifikationer och andra befintliga verktyg för erkännande och insyn, såsom Ecvet, ECTS och Europass, med stöd av kvalitetssäkringssystem, för att skapa synergier och öka effektiviteten hos verktygen för insyn.

18.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen utvecklar ett verktyg för självutvärdering för arbetsgivare i syfte att säkerställa en effektivare användning av den europeiska referensramen för kvalifikationer. Parlamentet uppmuntrar arbetsgivare att ha ett kritiskt tänkande i fråga om den nivå av färdigheter och kvalifikationer som behövs för anställning.

19.  Europaparlamentet betonar den potentiella risken med att definiera läranderesultat i den europeiska referensramen för kvalifikationer i termer av inverkan på kursplanen. Parlamentet betonar vikten av mångfald i utbildningssystemen i EU och de medverkande länderna.

20.  Europaparlamentet uppmanar de återstående medlemsstaterna att utan dröjsmål koppla sina nationella referensramar för kvalifikationer till den europeiska referensramen för kvalifikationer. Parlamentet uppmanar till snabbare åtgärder för att avlägsna alla återstående hinder för erkännande.

21.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen omvärderar kostnaderna för att förbättra den europeiska referensramen för kvalifikationer eftersom det för närvarande inte förutses några extra kostnader. Parlamentet är oroat över att omfattningen av arbetet med att se över den europeiska referensramen för kvalifikationer underskattas.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra strategier för sociala dimensioner för sina utbildningssystem i syfte att bättre stödja lika möjligheter, lika tillgång till utbildning, en bättre genomtränglighet mellan utbildningssystemen och bekämpa ojämlikhet. Kommissionen uppmanas att stödja medlemsstaterna i detta arbete.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ompröva sitt främjande av prestationsbaserad finansiering inom yrkesutbildning och högre utbildning samt undervisningsavgifter inom ramen för moderniseringsagendan i syfte att säkerställa den sociala roll som utbildningssystem har och tillgången till kvalifikationer.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klarlägga de förväntade respektive rollerna för Ecvet och ECTS, i syfte att säkerställa att intressenterna får en ökad insyn i översynen.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fästa särskild uppmärksamhet vid åtagandet att inbegripa informellt och icke-formellt lärande, som för närvarande inte ingår i majoriteten av de nationella referensramarna för kvalifikationer och följaktligen inte heller i den europeiska referensramen för kvalifikationer, i synnerhet informellt lärande som för närvarande helt och hållet utesluts.

26.  Europaparlamentet betonar behovet av en bättre förståelse av kvalifikationer som förvärvats utanför EU, i syfte att validera och erkänna dem och för att främja migranters och flyktingars integration i det europeiska samhället, på EU:s arbetsmarknad och i EU:s utbildningssystem. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang rekommendationen som lägger grunden för förbindelser mellan tredjeländers nationella och regionala referensramar för kvalifikationer, medlemsstaternas nationella referensramar för kvalifikationer och den europeiska referensramen för kvalifikationer, i synnerhet alternativet med strukturerade dialoger med EU:s grannländer som har ett associeringsavtal med EU, som möjligen resulterar i att deras nationella referensramar för kvalifikationer starkare kopplas till den europeiska referensramen för kvalifikationer och till EU, samt främja stöd (till exempel genom utvecklingsbistånd) till tredjeländer för utveckling av nationella referensramar för kvalifikationer.

27.  Europaparlamentet konstaterar att det ligger i tredjeländers intresse att i sina system för kvalifikationer hänvisa till den europeiska referensramen för kvalifikationer, och att den europeiska referensramen för kvalifikationer bör ses över för att förenkla formella jämförelser av kvalifikationer som erhållits i tredjeländer med kvalifikationer från EU.

28.  Europaparlamentet vidhåller att relevanta aktörer, inbegripet offentliga arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter, utbildningsanordnare och det civila samhället bör involveras ytterligare och nära samarbeta i utformningen, genomförandet, främjandet och övervakningen av den europeiska referensramen för kvalifikationer på EU-nivå och nationell nivå så att den får ett bredare stöd.

29.  Europaparlamentet anser att ett instrument som den europeiska referensramen för kvalifikationer kräver konstant uppdatering och justering och att den därför bör stödjas och förbättras genom regelbunden övervakning, särskilt när det gäller användarvänlighet, genomtränglighet och insyn. Parlamentet betonar att den europeiska referensramen för kvalifikationer endast kommer att bli framgångsrik om medlemsstaterna verkligen åtar sig att genomföra och använda den.

30.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 111, 6.5.2008, s. 1.
(2) EUT L 390, 31.12.2004, s. 6.
(3) EUT C 417, 15.12.2015, s. 25.
(4) EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.
(5) EUT C 155, 8.7.2009, s. 1.
(6) https://www.eqar.eu
(7) http://ec.europa.eu/education/library/publications/2015/ects-users-guide_en.pdf
(8) EUT C 155, 8.7.2009, s. 11.
(9) EUT L 347, 20.12.2013, s. 50.
(10) EUT L 255, 30.9.2005, s. 22.
(11) EUT L 354, 28.12.2013, s. 132.

Rättsligt meddelande