Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2654(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B8-0331/2017

Debatter :

Omröstningar :

PV 18/05/2017 - 11.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0227

Antagna texter
PDF 184kWORD 50k
Torsdagen den 18 maj 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
EU:s strategi för Syrien
P8_TA(2017)0227RC-B8-0331/2017

Europaparlamentets resolution av den 18 maj 2017 om EU:s strategi för Syrien (2017/2654(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Syrien,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentets och rådet av den 14 mars 2017 om EU:s strategi för Syrien (JOIN(2017)0011), samt av rådets slutsatser av den 3 april 2017 om Syrien, som tillsammans utgör EU:s nya strategi för Syrien,

–  med beaktande av förklaringen av den 5 april 2017 från ordförandena för givarkonferensen för Syriens och dess grannländers framtid,

–  med beaktande av uttalandena från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 30 december 2016 om tillkännagivandet av upphörande av fientligheterna i Syrien, och av den 23 mars 2017 om Syrien, samt av vice ordförandens/den höga representantens förklaring på EU:s vägnar av den 9 december 2016 om situationen i Aleppo,

–  med beaktande av uttalandena från vice ordföranden/den höga representanten av den 6 april 2017 om den påstådda attacken med kemiska vapen i Idlib (Syrien), och av den 7 april 2017 om USA:s attack i Syrien,

–  med beaktande av rådets beslut om EU:s restriktiva åtgärder mot de ansvariga för det våldsamma förtrycket i Syrien, däribland besluten av den 14 november 2016 och den 20 mars 2017,

–  med beaktande av rapporterna från den oberoende internationella undersökningskommissionen för Syrien, som inrättats av FN:s råd för mänskliga rättigheter, och av människorättsrådets resolutioner om Arabrepubliken Syrien,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner om IS/Daish och al-Nusrafronten och av relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd om konflikten i Arabrepubliken Syrien, särskilt resolutionerna 2218 (2013), 2139 (2014), 2165 (2014), 2191 (2014), 2199 (2015), 2254 (2015), 2258 (2015), 2268 (2016), 2328 (2016), 2332 (2016) och 2336 (2016),

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) av den 31 oktober 2000 om kvinnor, fred och säkerhet,

–  med beaktande av resolution A/71/L.48 av den 19 december 2016 från FN:s generalförsamling om inrättande av en internationell, opartisk och oberoende mekanism som ska bistå vid utredningar och lagföring av de som är ansvariga för de allvarligaste brott, enligt internationell rätt, som begåtts i Arabrepubliken Syrien sedan mars 2011,

–  med beaktande av Genèvekommunikén från 2012,

–  med beaktande av Förenta nationernas stadga och samtliga FN-konventioner som Syrien har anslutit sig till,

–  med beaktande av Romstadgan och Internationella domstolens grundläggande dokument,

–  med beaktande av tillfälliga domstolar, inbegripet Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien, Internationella tribunalen för Rwanda och den särskilda domstolen för Libanon,

–  med beaktande av Genèvekonventionerna från 1949 och tilläggsprotokollen till dessa,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Kriget i Syrien har utvecklats till en av världens värsta humanitära kriser sedan andra världskriget och fortsätter att ha mycket allvarliga och tragiska följder för landets befolkning. Massor av civila, däribland barn, har blivit måltavlor och fortsätter att lida i detta brutala inbördeskrig, och över 400 000 människor har dödats sedan konflikten i Syrien bröt ut 2011. Över 13,5 miljoner människor i Syrien, nästan tre fjärdedelar av den kvarvarande befolkningen, är i akut behov av nödhjälp såsom läkemedel, livsmedel, vatten och bostäder. 6,3 miljoner människor är internflyktingar, 4,7 miljoner bor i svårtillgängliga och belägrade områden och 5 miljoner är flyktingar i grannländer och den omkringliggande regionen. Krisen i Syrien har en allt större destabiliserande effekt på den omkringliggande regionen.

B.  Sedan kriget bröt ut 2011 har EU tillsammans med sina medlemsstater, från januari 2017, samlat in mer än 9,4 miljarder euro för insatser mot den syriska krisen, både inne i Syrien och i regionen, vilket gör EU till den största givaren. EU har också kraftfullt stött de grannländer som tar emot flyktingar.

C.  Kränkningarna under den syriska konflikten inbegriper riktade och urskillningslösa attacker mot civila, utomrättsliga avrättningar, tortyr och misshandel, påtvingade försvinnanden, massarresteringar och godtyckliga gripanden, kollektiva bestraffningar, attacker mot sjukvårdspersonal och berövande av mat och vatten. Assadregimen uppges vara skyldig till hängningar, tortyr och utomrättsliga avrättningar i massiv skala i sina fängelser. Den syriska regeringen har medvetet hindrat civila från att få tillgång till nödvändiga varor och tjänster, inklusive livsmedel och vattenförsörjning samt läkarvård. Angrepp och utsvältning av civila genom belägring av befolkade områden, som en del i krigföringen, är uppenbara brott mot internationell humanitär rätt. Hittills har dessa brott förblivit ostraffade.

D.  IS/Daish och andra jihadistgrupper har begått ohyggliga grymheter, med brutala avrättningar, ofattbart sexuellt våld, bortföranden, tortyr, tvångskonvertering och slaveri av kvinnor och flickor. Barn har rekryterats och använts i terroristattacker. Det finns anledning till allvarlig oro över välbefinnandet bland den befolkning som IS/Daish för närvarande kontrollerar och över risken att de används som mänskliga sköldar i insatser för att befria dem. Dessa brott kan utgöra krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.

E.  Den vapenvila som trädde i kraft den 30 december 2016 respekteras inte och flera överträdelser har rapporterats över hela Syrien och allvarliga incidenter har ägt rum, såsom den kemiska attacken i Khan Sheikhoun, som regimen troligen låg bakom, och bombattacken mot bussar med evakuerade personer från de belägrade städerna Foah och Kefraya till regeringskontrollerade områden. Dussintals människor, inklusive barn, har dödats och många fler skadats.

F.  Flera utredningar har visat att Assads styrkor har använt kemiska vapen i avsikt att skada och döda civila, i strid med ett avtal från 2013 om att förstöra dem. Det senaste fallet av användning av massförstörelsevapen mot civila ägde rum den 4 april 2017 i Khan Sheikhoun i provinsen Idlib där minst 70 civila, många av dem barn, dödades och hundratals fler skadades. Den 12 april 2017 lade Ryssland in sitt veto mot en resolution från FN:s säkerhetsråd som skulle ha fördömt den påstådda användningen av förbjudna kemiska vapen i Syrien och uppmanat den syriska regeringen att samarbeta i utredningen av denna händelse. Förenta staterna informerade EU om att de, på basis av sin bedömning att den syriska regimen hade använt kemiska vapen, angripit militärflygbasen al-Shayrat i provinsen Homs i Syrien för att förebygga och motverka spridningen och användningen av kemiska vapen.

G.  I mars 2017 lade EU till fyra högt uppsatta syriska militärer i sanktionsförteckningen på grund av deras roll i användningen av kemiska vapen mot civilbefolkningen, i enlighet med EU:s strategi för bekämpning av spridning och användning av kemiska vapen.

H.  Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker tog i sitt tal om tillståndet i unionen i september 2016 upp behovet av en EU-strategi för Syrien. I oktober uppmanade parlamentet vice ordföranden/den höga representanten, Federica Mogherini, att se till att den nya strategin för Syrien syftar till en politisk lösning i Syrien och innehåller verktyg för övervakning och efterlevnad för ett bättre fullgörande av de åtaganden som gjorts inom den internationella stödgruppen för Syrien.

I.  Syftet med EU:s strategi för Syrien är att ange hur EU kan spela en mer synlig och effektiv roll när det gäller att bidra till en varaktig politisk lösning i Syrien, inom den befintliga överenskomna FN-ramen, och att stödja en återuppbyggnad efter att en överenskommelse ingåtts och en trovärdig övergång väl har inletts. Strategin omfattar sex nyckelområden, nämligen att få slut på kriget genom en verklig politisk övergång, främja en meningsfull och inkluderande övergång, ta itu med de mest utsatta syriernas humanitära behov, främja demokrati och mänskliga rättigheter, främja ansvarsutkrävande för krigsförbrytelser och stödja den syriska befolkningens och det syriska samhällets motståndskraft.

J.  Den 5 april 2017 var EU en av ordförandena för en givarkonferens för Syriens och dess grannländers framtid som samlade företrädare för över 70 länder och internationella organisationer samt för det internationella och syriska civilsamhället. Vid Brysselkonferensen enades man om ett helhetsgrepp för att hantera krisen i Syrien med ytterligare finansiellt stöd för insatser, med anledning av den humanitära situationen, på 3,47 miljarder euro för 2018–2020, inklusive 1,3 miljarder från EU, den största givaren i krisen. Parlamentet understryker dessutom att vissa internationella finansinstitut och givare har förklarat sig beredda att bevilja cirka 27,9 miljarder euro i lån. Parlamentet påminner om att kostnaderna för en återuppbyggnad av Syrien uppskattas till omkring 200 miljarder US-dollar.

K.  EU erkänner de insatser som gjorts av Turkiet, Libanon och Jordanien, Syriens grannländer, som tar emot det största antalet flyktingar, och ger dessa länder sitt stöd.

L.  Den 4 maj 2017 ingicks ett avtal mellan Ryssland, Iran och Turkiet i Astana i Kazakstan om fyra nedtrappningszoner. De tre undertecknande länderna ska agera garanter för den sex månader långa vapenvila som kan förlängas, bland annat genom beväpnade övervakningsstyrkor på plats. Avtalet kräver ett fullständigt stopp för Assadregimens flygningar över dessa zoner och obehindrat humanitärt tillträde till rebellkontrollerade områden. En ny runda FN-ledda förhandlingar återupptas denna vecka i Genève och ytterligare en omgång ryskledda samtal är inplanerade i Kazakstan i mitten av juli.

M.  EU har upprepade gånger framhållit att det inte finns någon militär lösning på konflikten i Syrien och att bara en Syrienledd inkluderande övergång kan sätta stopp för det syriska folkets oacceptabla lidande. Det är uppenbart att en återuppbyggnad kan börja först efter det att en politisk överenskommelse har nåtts, men försoningsarbetet bör komma igång så snart som möjligt och stödjas av EU, i syfte att säkra långsiktig stabilitet. Att fastställa sanningen, främja ansvarsutkrävande och övergångsrättvisa liksom amnesti är mycket viktigt i detta sammanhang.

1.  Europaparlamentet välkomnar EU:s strategi för Syrien, inklusive EU:s strategiska mål för Syrien samt EU:s mål för Syrien och resultatet av Brysselkonferensen som garanterar åtaganden under flera år. Parlamentet uppmanar med kraft alla deltagare och internationella givare att fullt ut fullgöra sina åtaganden och att fortsätta med sitt stöd i framtiden.

2.  Europaparlamentet fördömer än en gång i skarpast möjliga ordalag de grymheter och utbredda kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt som begås av alla parter i konflikten, framför allt Assadregimens styrkor med stöd av dess allierade, Ryssland och Iran, samt av icke-statliga väpnade grupper, i synnerhet IS/Daish och Jabhat Fateh al-Sham. Parlamentet betonar sin ståndpunkt att alla som är skyldiga till brott mot internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning måste ställas till svars. Parlamentet uppmuntrar alla stater att tillämpa principen om universell jurisdiktion för att bekämpa straffrihet, och välkomnar de åtgärder som vissa EU‑medlemsstater har vidtagit i detta syfte, inklusive det beslut som nyligen togs av Spaniens nationella domstol om att väcka straffrättslig talan mot nio syriska underrättelsetjänstemän för tortyr och andra människorättskränkningar. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU och dess medlemsstater att undersöka, i nära samordning med likasinnade länder, möjligheten att tillsätta en domstol för krigsförbrytelserna i Syrien i avvaktan på en hänskjutning till Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet betonar att de som begår brott mot religiösa och etniska minoriteter och andra grupper också bör ställas inför rätta. Parlamentet är fortfarande övertygat om att det varken går att få till stånd någon effektiv konfliktlösning eller varaktig fred i Syrien utan ansvarsutkrävande för de brott som begåtts.

3.  Europaparlamentet fördömer i skarpast möjliga ordalag det ohyggliga kemiska flyganfallet på staden Khan Sheikhoun i provinsen Idlib den 4 april 2017, som orsakade minst 70 civila dödsoffer, inklusive barn och hjälparbetare, med många offer som uppvisade symptom på gasförgiftning. Parlamentet konstaterar att enligt den preliminära bedömningen av OPCW:s (Organisationen för förbud mot kemiska vapen) informationsuppdrag så är påståendet om användning av kemiska vapen trovärdig. Parlamentet betonar Syriens skyldighet att följa rekommendationerna från OPCW:s informationsuppdrag och OPCW:s och FN:s gemensamma utredningsmekanism genom att ge omedelbar och fri tillgång till och erkänna rätten att inspektera varje plats. Parlamentet betonar att de som bär ansvaret för sådana attacker kommer att ställas till svars i en domstol. Parlamentet beklagar att Ryssland gång på gång lagt in sitt veto i säkerhetsrådet, inklusive mot den resolution från FN:s säkerhetsråd som fördömer den senaste kemiska attacken och kräver en internationell utredning.

4.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en internationell, opartisk och oberoende mekanism som ska bistå vid utredningar och lagföring av de som är ansvariga för de allvarligaste brotten enligt internationell rätt som begåtts i Arabrepubliken Syrien sedan mars 2011. Parlamentet beklagar att denna mekanism fortfarande inte är helt finansierad, och uppmanar alla medlemsstater att fullgöra sina åtaganden i detta avseende.

5.  Europaparlamentet har engagerat sig för Syriens enhet, suveränitet, territoriella integritet och stöder en stark ”hela Syrien”-strategi och en demokratisk framtid för det syriska folket. Parlamentet insisterar på att en Syrienledd politisk process som leder till fria och rättvisa val, och som stöds och övervakas av FN och bygger på den nya konstitutionen, är det enda sättet att uppnå fred i landet. Parlamentet påminner alla parter om att en vapenvila i hela landet och en fredlig, ömsesidigt acceptabel lösning på krisen i Syrien kan uppnås under FN:s överinseende och, enligt Genèvekommunikén från 2012 och FN:s säkerhetsråds resolution 2254 (2015), med stöd av FN:s generalsekreterares särskilda sändebud för Syrien, Staffan de Mistura, och viktiga internationella och regionala aktörer.

6.  Europaparlamentet noterar det senaste memorandum som upprättats om att inrätta nedtrappningszoner i Syrien, och stöder avsikten att stärka vapenvilan, att stoppa regimens flygvapen från att flyga över nedtrappningszonerna och att skapa förutsättningar för tillträde för humanitärt bistånd och läkarvård, för att fördrivna civila ska kunna återvända hem och för att skadad infrastruktur ska kunna återställas. Parlamentet framhåller dock att oppositionen uttryckt oro över att uppgörelsen kan leda till att inflytandeområden inrättas och att Syrien delas upp. Parlamentet uppmanar alla parter att genomföra Astanaavtalen och uppmanar de tre garanterna att säkerställa respekt för vapenvilan. Parlamentet framhåller vikten av att undanröja alla oklarheter beträffande grupper som inte omfattas av vapenvilan och uppmanar alla parter, inklusive Turkiet, att säkerställa att detta memorandum inte används för att attackera styrkor som är allierade med den moderata oppositionen eller med stridande på den internationella koalitionens sida mot IS/Daish. Parlamentet understryker att internationell övervakning av genomförandet måste säkerställas och stöder ett kraftfullt engagemang från FN:s sida.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Ryska federationen och Islamiska republiken Iran att utöva sitt inflytande över den syriska regimen och få den att gå med på och aktivt verka för en rimlig kompromiss som sätter stopp för inbördeskriget och banar väg för en inkluderande och verklig övergång. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta stödja den moderata oppositionen, att identifiera och isolera radikaliserade element och verka för försoning. Parlamentet uppmuntrar medlemmarna i den höga förhandlingskommittén att fortsätta delta i de FN-ledda förhandlingarna i Genève.

8.  Europaparlamentet är fast övertygat om att EU måste engagera sig mer aktivt, med tanke på sitt stora finansiella bidrag efter konflikten, för att spela en viktig roll i förhandlingarna inom den befintliga överenskomna FN-ramen och säkerställa den politiska övergången, med en tydlig politik som syftar till att få parterna att närma sig varandra, samt intensifiera sina ansträngningar på områden där EU kan ha ett mervärde. Parlamentet ställer sig bakom de ansträngningar som den höga representanten/vice ordföranden gjort för att nå de centrala aktörerna i regionen, i syfte att säkerställa en politisk övergång samt försoning och återuppbyggnad efter konflikten. Parlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten att börja utarbeta en konkret plan för EU:s engagemang i återuppbyggnaden av Syrien och rikta in sig på inkluderande gemensamma åtgärder med centrala internationella organisationer och finansinstitut samt regionala och lokala aktörer. Parlamentet framhåller dock vikten av att syrierna själva ”äger” återuppbyggnadsprocessen efter konflikten.

9.  Europaparlamentet understryker att lokala och internationella organisationer i det civila samhället och icke-statliga organisationer har en mycket viktig uppgift att fylla när det gäller att dokumentera krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och andra kränkningar, däribland kulturarvsförstörelse. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ge ytterligare och fullständigt stöd till dessa aktörer. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att på lämpligt sätt finansiera organisationer som arbetar med utredningar med öppen källkod och digital insamling av bevis på krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, i syfte att säkerställa ansvarsutkrävande och ställa förövarna inför rätta.

10.  Europaparlamentet välkomnar att man i EU:s strategi för Syrien lägger tonvikten på stöd till den syriska befolkningens och det syriska samhällets motståndskraft. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sina insatser för kapacitetsuppbyggnad för Syriens folk och civilsamhälle, bland annat med och genom aktörer som främjar mänskliga rättigheter, jämlikhet (inklusive jämställdhet mellan könen och minoriteters rättigheter), demokrati och egenmakt, om möjligt i Syrien liksom för syriska flyktingar som lever i exil i regionen eller i Europa. Parlamentet betonar att sådan kapacitetsuppbyggnad bör stödja syrierna när det gäller att styra övergången (på områden såsom mediereglering, decentralisering, förvaltning av kommuner och utarbetande av en konstitution osv.) med vederbörlig hänsyn till kvinnors behov och roll.

11.  Europaparlamentet ser med tillfredsställelse på att civilsamhället, däribland kvinnoorganisationer, erkändes som en del av en varaktig lösning. Parlamentet påminner om att EU måste främja ett tillfredsställande deltagande av eller samråd med civilsamhället och kvinnor i fredsprocessen, i överensstämmelse med den övergripande strategin för EU:s genomförande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 (2000) och 1820 (2008) om kvinnor, fred och säkerhet. Kvinnors mänskliga rättigheter måste återspeglas i Syriens nya konstitution.

12.  Europaparlamentet återupprepar sitt stöd för de ansträngningar som den världsomfattande koalitionen mot IS/Daish gör, men anser att EU-strategin även borde ha innehållit aspekter rörande bekämpningen av IS/Daish och andra FN-förtecknade terroristorganisationer, och borde ha framhållit och fokuserat på de politiska och socioekonomiska grundorsakerna som har främjat spridningen av terrorism och borde ha fastställt konkreta åtgärder för att komma till rätta med dem. Parlamentet anser dessutom att olika sätt att bidra till ett bevarande av det syriska samhällets etniska, religiösa och konfessionella mångfald också borde ha utarbetats.

13.  Europaparlamentet betonar vikten av att skydda etniska och religiösa minoriteter i Syrien, och är fast övertygat om att den politiska processen måste vara inkluderande och sträva efter att återställa Syrien till en mångreligiös och tolerant stat.

14.  Europaparlamentet påminner om att det är mycket viktigt att snabbt vidta förtroendeskapande åtgärder, bland annat att humanitärt bistånd ges helt obehindrat tillträde i hela Syrien, att grundläggande offentliga tjänster (el, vatten, hälso- och sjukvård) tillhandahålls, att alla belägringar av städer upphör och att fångar och gisslan släpps. Parlamentet välkomnar överenskommelsen mellan den syriska regeringen och rebellgrupperna om att tillåta evakuering av fyra belägrade städer. Alla parter uppmanas eftertryckligen att stödja och underlätta antagandet av en övergripande överenskommelse om förtroendeskapande åtgärder.

15.  Europaparlamentet beklagar att det förödande inbördeskriget har gjort att landet slungats årtionden tillbaka vad gäller den sociala och ekonomiska utvecklingen, tvingat in miljoner människor i arbetslöshet och fattigdom, lett till omfattande förstörelse av hälso- och sjukvårds- och utbildningstjänster samt storskalig fördrivning av syrier och kompetensflykt. Parlamentet pekar därför på vikten av att öka det icke-humanitära biståndet i syfte att stärka folkets motståndskraft i Syrien och få igång ekonomin igen. Vidare uppmanar parlamentet medlemsstaterna att visa ett starkare engagemang för ansvarsfördelningen, för att syriska krigsflyktingar ska kunna finna skydd bortom den omedelbara grannregionen, inklusive genom vidarebosättning och inresetillstånd på humanitära grunder. Parlamentet anser dock att så snart konflikten är över bör syriska flyktingar med utbildning uppmuntras att återvända hem och bidra till återuppbyggnaden av landet.

16.  Europaparlamentet välkomnar de nya partnerskapsprioriteringar som EU har ingått med Jordanien och Libanon samt att man lättat på EU:s ursprungsregler för export från Jordanien. Parlamentet beklagar att ett stort antal flyktingar i Jordanien, Libanon och Turkiet fortfarande lever under svåra ekonomiska och sociala förhållanden och ofta inte kan hitta (laglig) sysselsättning. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och myndigheterna i Jordanien och Libanon att arbeta för att undanröja kvarvarande (informella) hinder, stödja utökade möjligheter till egenföretagande och fullgöra sina åtaganden om skapande av sysselsättning för kvinnor och ungdomar.

17.  Europaparlamentet stöder fullt ut initiativet ”Ingen förlorad generation av barn” i Syrien och i regionen, och efterlyser ytterligare ansträngningar för att nå målet att alla flyktingbarn och utsatta barn i värdsamhällena ska få bra utbildning med lika tillträde för flickor och pojkar. Parlamentet framhåller att den ofta informella utbildningen i flyktingläger måste erkännas och att den psykologiska rehabiliteringen av dessa traumatiserade barn måste stödjas.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU-medlemsstaternas regeringar och parlament, FN, medlemmarna i den internationella stödgruppen för Syrien samt alla parter i konflikten, och att se till att denna text översätts till arabiska.

Rättsligt meddelande