Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2304(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0201/2017

Ingivna texter :

A8-0201/2017

Debatter :

PV 12/06/2017 - 15
CRE 12/06/2017 - 15

Omröstningar :

PV 13/06/2017 - 5.1
CRE 13/06/2017 - 5.1
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0245

Antagna texter
PDF 371kWORD 53k
Tisdagen den 13 juni 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
Större partnerengagemang och synlighet i de europeiska struktur- och investeringsfondernas resultat
P8_TA(2017)0245A8-0201/2017

Europaparlamentets resolution av den 13 juni 2017 om större partnerengagemang och synlighet i de europeiska struktur- och investeringsfondernas resultat (2016/2304(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 174, 175 och 177 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (förordningen om gemensamma bestämmelser)(1),

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 av den 7 januari 2014 om den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 om investeringar i sysselsättning och tillväxt – en maximering av de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag, en utvärdering i enlighet med artikel 16.3 i förordningen om gemensamma bestämmelser(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 om försenat genomförande av ESI-fondernas operativa program – inverkan på sammanhållningspolitiken och framtida riktning(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 maj 2016 om nya territoriella utvecklingsverktyg i sammanhållningspolitiken 2014–2020: integrerade territoriella investeringar och lokalt ledd utveckling(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 november 2015 om en förenklad och mer resultatinriktad sammanhållningspolitik 2014–2020(6),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 16 november 2016 om resultat av och nya inslag i sammanhållningspolitiken och de europeiska struktur- och investeringsfonderna(7),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Tydliggöra sammanhållningspolitiken: Regler för information och kommunikation 2014–2020(8),

–  med beaktande av Flash Eurobarometer 423 från september 2015 Citizens’ awareness and perceptions of EU: Regional Policy(9), framtagen på uppdrag av kommissionen,

–  med beaktande av Van den Brandes rapport från oktober 2014 Multilevel Governance and Partnership(10), framtagen på uppdrag av Johannes Hahn, kommissionsledamot med ansvar för regional- och stadspolitik,

–  med beaktande av Regionkommitténs kommunikationsplan 2016 Regions and cities for a stronger Europe(11),

–  med beaktande av studien Implementation of the partnership principle and multi-level governance in the 2014–2020 ESI Funds(12) från juli 2016, framtagen på uppdrag av kommissionen,

–  med beaktande av Interreg Europe-sekretariatets presentation Designing a project communication strategy(13),

–  med beaktande av rapporten How do EU-15 Member States benefit from the Cohesion Policy in the V4?(14), framtagen inom ramen för efterhandsutvärderingen och beräkningen av hur EU-15 gynnas genom genomförande av sammanhållningspolitiken i V4‑länderna, på uppdrag av det polska ministeriet för ekonomisk utveckling,

–  med beaktande av 2014 års handbok från Europeiska nätverket mot fattigdom (EAPN) Giving a voice to citizens: Building stakeholder engagement for effective decision-making – Guidelines for Decision-Makers at EU and national levels(15),

–  med beaktande av studien från parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik (utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik) från november 2014 Communicating Europe to its Citizens: State of Affairs and Prospects,

–  med beaktande av briefingen från parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik (utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik) från april 2016 Research for REGI Committee: Mid-term review of the MFF and Cohesion Policy,

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 19 september 2016 av efterhandsutvärderingen av Eruf och sammanhållningsfonden för perioden 2007–2013 (SWD(2016)0318),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0201/2017), och av följande skäl:

A.  Sammanhållningspolitiken har bidragit starkt till att skapa tillväxt och jobb och minska skillnaderna mellan EU:s regioner.

B.  Finansiering via EU:s sammanhållningspolitik har ett positivt inflytande på både ekonomin och medborgarnas liv, vilket framgår av flera rapporter och oberoende bedömningar, men information om resultaten har inte alltid spridits på ett bra sätt, och politikens positiva effekter är inte särskilt kända. Mervärdet av EU:s sammanhållningspolitik går utöver dess påvisade positiva ekonomiska, sociala och territoriella effekter genom att den också innebär engagemang från medlemsstaterna och regionerna när det gäller att stärka den europeiska integrationen.

C.  Oberoende av finansieringsnivåerna i en bestämd region är det mycket viktigt att slutanvändarna och civilsamhället har kännedom om lokala EU-finansierade program.

D.  Partnerskapsprincipen och modellen med flernivåstyrning, som bygger på större samordning mellan offentliga myndigheter, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer samt civilsamhället, kan konkret bidra till att information om EU:s politiska mål och resultat sprids bättre.

E.  Permanent dialog och medverkan av det civila samhället är av avgörande betydelse för att skapa engagemang och legitimitet för offentlig politik, genom att det leder till delat ansvarstagande och öppenhet i beslutsprocessen.

F.  Ökad synlighet för ESI-fonderna kan bidra till att uppfattningen om sammanhållningspolitikens ändamålsenlighet blir mer positiv och till att allmänheten på nytt får förtroende och intresse för det europeiska projektet.

G.  För att öka allmänhetens engagemang i genomförandeprocessen är det viktigt att ha en enhetlig kommunikationslinje, inte enbart i efterhand för att visa på ESI-fondernas konkreta resultat utan också på förhand för att ge projektansvariga kännedom om möjligheterna till finansiering.

H.  Det behövs fler och bättre metoder för informationsspridning och diversifiering av kommunikationskanalerna.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken är ett av de främsta offentliga tillväxtverktygen, som genom de fem ESI-fonderna säkerställer investering i EU:s alla regioner och bidrar till att minska skillnaderna, att stödja konkurrenskraften och en smart och hållbar tillväxt för alla och att höja livskvaliteten för Europas medborgare.

2.  Europaparlamentet noterar med oro att allmänhetens kunskap och uppfattning om ändamålsenligheten i EU:s regionalpolitik generellt har försämrats genom åren. Enligt undersökningen Eurobarometer 423 från september 2015 säger sig bara drygt en tredjedel (34 %) av de europeiska medborgarna känna till EU-samfinansierade projekt som höjer livskvaliteten i det område där de bor. Parlamentet noterar att en majoritet pekade på utbildning, hälso- och sjukvård, social infrastruktur och miljöpolitik som viktiga områden. Parlamentet anser att inte bara kvantiteten utan i ännu högre grad kvaliteten på ESI-fondsfinansierade projekt, och deras mervärde i form av konkreta resultat, är en förutsättning för positiv kommunikation. Parlamentet understryker därför att man vid bedömning, urval, genomförande och slutförande av projekt måste inrikta sig mer på att uppnå förväntade resultat, i syfte att undvika ineffektiv fondanvändning, vilket skulle kunna ge en negativ bild av sammanhållningspolitiken. Parlamentet riktar uppmärksamheten på det faktum att kommunikationsåtgärder måste väljas med särskild hänsyn till innehåll och räckvidd, och upprepar samtidigt att den bästa formen av reklam är att visa upp betydelsen och nyttan av de genomförda projekten.

3.  Europaparlamentet noterar att ansvaret för att säkerställa synligheten för sammanhållningspolitiska investeringar även i fortsättningen bör delas mellan kommissionen och medlemsstaterna, i syfte att utforma effektiva europeiska kommunikationsstrategier för att säkerställa synligheten för sammanhållningspolitiska investeringar. Parlamentet noterar i detta sammanhang den viktiga rollen för förvaltningsmyndigheterna och särskilt de behöriga lokala och regionala myndigheterna, via såväl institutionell kommunikation som stödmottagare, eftersom de är den effektivaste kanalen för att kommunicera med allmänheten lokalt och föra Europa närmare dem. Parlamentet påminner dessutom om att dessa myndigheter är de som bäst känner till lokala och regionala förhållanden och behov och att ökad synlighet kräver större insatser för bättre information och öppenhet på gräsrotsnivå.

4.  Europaparlamentet understryker att ökad synlighet för en politik kräver både kommunikation och interaktion med berörda parter. Med tanke på de komplexa utmaningarna, och i syfte att säkerställa legitimitet och långsiktiga lösningar, betonar parlamentet också att offentliga myndigheter måste involvera relevanta aktörer i alla förhandlingar och genomförandefaser vad gäller partnerskapsavtalet och de operativa programmen, i enlighet med partnerskapsprincipen. Parlamentet betonar dessutom behovet av att stärka den institutionella kapaciteten hos offentliga myndigheter och partner samt upprepar den roll som Europeiska socialfonden (ESF) kan spela i detta avseende.

5.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna beträffande hur långt man kommit med att göra de administrativa förfarandena mer enhetliga vad gäller bredare mobilisering och medverkan av regionala och lokala partner, inbegripet näringslivets och arbetsmarknadens organisationer samt företrädare för civilsamhället. Parlamentet påminner om vikten av social dialog i detta avseende.

Utmaningar att ta itu med

6.  Europaparlamentet pekar med oro på ökande EU-skepsis och populistisk anti‑EU‑propaganda som snedvrider informationen om unionens politik och uppmanar kommissionen och rådet att analysera och ta itu med de bakomliggande orsakerna. Parlamentet betonar därför att det finns ett akut behov av effektivare kommunikationsstrategier, som med ett användarvänligt språk strävar efter att överbrygga klyftan mellan EU och dess medborgare, inbegripet arbetslösa och personer som riskerar social utestängning, via en rad olika medieplattformar på lokal, regional och nationell nivå som kan sprida korrekt och enhetlig information till allmänheten vad gäller det europeiska projektets mervärde för deras livskvalitet och välstånd.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att analysera, såväl inom den nuvarande ramen som i reformen av sammanhållningspolitiken efter 2020, huruvida uppfattningen om EU:s politik skulle påverkas av åtgärder för att stärka kopplingen med den europeiska planeringsterminen och genomföra strukturreformer med hjälp av program som finansieras av ESI-fonderna.

8.  Europaparlamentet noterar den rättsliga ramens begränsningar vad gäller att garantera tillräcklig synlighet för sammanhållningspolitiken och betonar att information om de konkreta resultaten därför inte alltid prioriterats av de olika aktörerna. Parlamentet anser att de rekommenderade kommunikationsverksamheterna om konkreta resultat hela tiden bör uppdateras. Parlamentet noterar i detta sammanhang att det tekniska stödet från ESI‑fonderna inte omfattar särskilda anslag för kommunikation, varken på unionsnivå eller medlemsstatsnivå. Parlamentet betonar dock förvaltningsmyndigheternas och stödmottagarnas ansvar för att regelbundet övervaka att informations- och kommunikationsverksamheten bedrivs korrekt, i enlighet med i artikel 115 och bilaga XII till förordningen om gemensamma bestämmelser.

9.  Europaparlamentet upprepar det absoluta behovet av att hitta korrekt balans mellan förenkling av bestämmelserna om genomförande av sammanhållningspolitiken, sund och öppen ekonomisk förvaltning samt bedrägeribekämpning, samtidigt som allmänheten informeras ordentligt om detta. Parlamentet påminner i detta sammanhang om behovet av att tydligt skilja mellan oegentligheter och bedrägerier, så att man inte skapar misstro från allmänhetens sida mot förvaltningsmyndigheter och lokala förvaltningar. Parlamentet betonar också vikten av att förenkla och minska den administrativa bördan för stödmottagare, utan att detta påverkar de nödvändiga kontrollerna och revisionerna.

10.  Europaparlamentet understryker att det är av grundläggande betydelse att öka ansvarstagandet för politiken regionalt och lokalt, i syfte att säkerställa konkreta resultat och kännedom om dessa resultat. Parlamentet anser att partnerskapsprincipen innebär ett mervärde för genomförandet av europeisk offentlig politik, vilket påvisats i en kommissionsstudie nyligen, men påpekar att det i vissa fall fortfarande är svårt att mobilisera partner på grund av att partnerskapsprincipen bara tillämpas formellt, utan möjlighet till reellt deltagande i styrprocessen. Parlamentet påpekar att större insatser och resurser behöver investeras i partnerskapsmedverkan och utbyte av erfarenheter genom dialogplattformar mellan partner, även i syfte att få dem att sprida information om möjligheter till och framgångar med EU-finansiering.

11.  Europaparlamentet påminner också om att de sammanhållningspolitiska investeringarna är av långsiktig strategisk natur, och att man därför inte alltid ser omedelbara resultat, vilket påverkar instrumentens synlighet negativt, särskilt jämfört med andra unionsverktyg som Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Parlamentet begär därför med eftertryck att kommunikationsverksamheter, där så är lämpligt, bör fortsätta i fyra år efter det att projektet har avslutats. Parlamentet betonar att resultaten av vissa investeringar (särskilt i humankapital) är mindre synliga och svårare att kvantifiera än ”fysiska” investeringar och efterlyser en mer detaljerad och differentierad utvärdering av sammanhållningspolitikens långsiktiga effekter på medborgarnas liv. Parlamentet anser dessutom att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt efterhandsutvärderingen av och kommunikationsverksamheten om ESI-fondernas bidrag till EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, i egenskap av Europas långsiktiga utvecklingsstrategi.

12.  Europaparlamentet noterar mediernas viktiga roll i arbetet med att informera allmänheten om EU-politik och om EU-frågor generellt. Parlamentet beklagar dock att medierna bara i ganska begränsad omfattning rapporterar om EU:s sammanhållningspolitiska instrument. Parlamentet betonar behovet av ta fram informationskampanjer och kommunikationsstrategier som riktar sig till medierna, är anpassade till dagens informationsutmaningar och tillhandahåller information i ett tillgängligt och attraktivt format. Parlamentet betonar behovet av att dra nytta av sociala mediers växande inflytande, fördelarna med de digitala framstegen och mixen av olika typer av tillgängliga kommunikationskanaler, för att utnyttja dessa på ett bättre sätt när man vill lyfta fram de möjligheter och resultat som ESI-fonderna ger.

Bättre kommunikation och partnerengagemang under andra halvan av perioden 2014−2020

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka samordningen mellan befintliga medel och instrument för kommunikation på EU-nivå och göra dessa mer tillgängliga, i syfte att ta upp frågor som har betydelse för EU:s agenda. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att tillhandahålla riktlinjer som fastställer teknik och metoder för att på ett effektivt sätt informera om hur sammanhållningspolitiken ger konkreta resultat i EU-medborgarnas vardagsliv. Parlamentet uppmanar förvaltningsmyndigheterna och stödmottagarna att aktivt och systematiskt informera om politikens resultat, fördelar och långsiktiga konsekvenser, med beaktande av de olika stadierna i projektens utveckling.

14.  Med tanke på kvantiteten och kvaliteten på informationen i traditionella och moderna medier betonar Europaparlamentet att det inte längre räcker med att inkludera kommissionens logo på skyltar med projektbeskrivningar. Kommissionen uppmanas att utarbeta effektivare identifieringssätt.

15.  Europaparlamentet gläder sig över pågående kommunikationsaktiviteter, t.ex. kampanjen Europa i min region, kommissionens webbapplikation för en resultatinriktad EU-budget, samarbetet med nätverket Circom Regional(16), programmet Ett Europa för medborgarna samt de möjligheter som öppnas genom den nya europeiska solidaritetskåren. Parlamentet betonar dessutom informationscentrumen Europe Directs nyckelroll vad gäller decentraliserad information, i syfte att på lokal och regional nivå öka kännedomen om sammanhållningspolitikens betydelse i praktiken. Parlamentet betonar också att man främst bör rikta in sig på att nå studenter och journalister, som är potentiella kommunikationsvektorer, och på att säkerställa geografisk jämvikt i kommunikationskampanjerna.

16.  Europaparlamentet understryker behovet av att anpassa kommunikationsmodellerna i förordningen om gemensamma bestämmelser. Parlamentet uppmanar kommissionen att utreda mervärdet med att låta en bestämd del av det tekniska stödet öronmärkas för kommunikation och, där så är lämpligt, ställa upp fler krav på obligatoriska åtgärder för synlighet och information i samband med sammanhållningspolitiska projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge tydlig vägledning under 2017 om hur det tekniska stödet kan användas för kommunikation under den innevarande finansieringsperioden, för att skapa rättslig klarhet för lokala och regionala myndigheter och andra stödmottagare. Parlamentet upprepar också att vanliga kommunikations- och marknadsföringsstandarder visserligen lämpar sig väl för strukturinvesteringar och tekniska investeringar, men däremot inte är lika effektiva när det gäller immateriella investeringar i humankapital.

17.  Europaparlamentet understryker att kommunikation behöver prioriteras högre i hierarkin av EU:s sammanhållningspolitiska prioriteringar, särskilt bland personal i ledande befattning utan direkt ansvar för kommunikation, och föras in i ESI-fondernas normala förfarande. Parlamentet anser att kommunikationen måste bli mer professionell, särskilt för att anpassas till lokala förhållanden och undvika EU-jargong.

18.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens efterhandsutvärdering av de sammanhållningspolitiska programmen 2007–2013 som utgör en utmärkt källa till information om uppnådda resultat och effekter. Parlamentet noterar V4-ländernas initiativ om sammanhållningspolitikens externa effekter i EU-15(17) och uppmanar kommissionen att ta fram en bredare objektiv studie för EU-28. Parlamentet uppmanar också kommissionen att ha olika kommunikationsstrategier för olika medlemsstater, beroende på om de är nettobetalare eller nettomottagare, samtidigt som man lyfter fram sammanhållningspolitikens specifika vinster för realekonomin, företagande, innovation, tillväxt och jobb i alla EU-regioner, genom såväl direktinvesteringar som direkt och indirekt export (externa effekter).

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och förvaltningsmyndigheterna att hitta metoder för att underlätta och standardisera tillgången till information och främja utbyte av kunskap och bästa praxis om kommunikationsstrategier för att dra bättre nytta av existerande erfarenhet och öka insynen i och synligheten för finansieringsmöjligheterna.

20.  Europaparlamentet gläder sig över att man under den nuvarande programplaneringsperioden infört e-sammanhållning, som syftar till att göra genomförandet av ESI-fonderna enklare och mer enhetligt. Parlamentet understryker att man genom e-sammanhållning kan få konkret hjälp med att göra information tillgänglig, övervaka genomförande av program och skapa kontakter mellan aktörer.

21.  Europaparlamentet anser att det finns ett behov av stärkt kommunikation genom nya mediekanaler, vilket kommer att kräva att en kommunikationsstrategi för digitala och sociala medier utarbetas för att informera vanliga medborgare och ge dem möjlighet att uttrycka sina behov, med fokus på att nå slutanvändare genom olika verktyg, t.ex. interaktiva onlineplattformar, utveckla innehåll och applikationer som är mer lättillgängliga och mobilbaserade samt säkerställa att informationen är anpassad efter olika åldersgrupper och kan fås på olika språk, där så är lämpligt. Parlamentet uppmanar förvaltningsmyndigheterna att förse de berörda generaldirektoraten med aktuell information om ekonomi, resultat och investeringar för att kunna ge journalister lättförståeliga uppgifter och diagram via ESI-fondernas öppna dataplattform. Parlamentet efterlyser initiativ för regionala utmärkelser för bästa projekt, i likhet med RegioStars.

22.  Europaparlamentet föreslår också att granskningen och utvärderingen av pågående kommunikationsaktiviteter ska förbättras och föreslår att man ska tillsätta regionala arbetsgrupper om kommunikation med aktörer från flera olika nivåer.

23.  Europaparlamentet lyfter fram den europeiska uppförandekoden för partnerskap och partnerskapsprincipens betydelse för att stärka det kollektiva engagemanget och ansvaret för sammanhållningspolitiken. Parlamentet anser att kopplingen mellan offentliga myndigheter, potentiella stödmottagare, den privata sektorn, civilsamhället och allmänheten bör stärkas genom en öppen dialog, och anser att partnerskapens sammansättning vid behov bör kunna ändras under genomförandefasen, i syfte att säkerställa att man har en partnermix som kan företräda de olika intressena under processens alla faser.

24.  Europaparlamentet välkomnar den innovativa modellen med samarbete på flera nivåer och mellan olika aktörer, som föreslagits inom ramen för EU-agendan för städer, och rekommenderar att denna modell där så är möjligt också tillämpas i genomförandet av sammanhållningspolitiken.

25.  Europaparlamentet betonar att man måste stärka kommunikationsaspekterna i strategier för gräns- och regionsöverskridande samarbete, även i samband med pågående makroregionala strategier. Detta bör göras synligare för EU-medborgarna genom spridning av bästa praxis och information om lyckade investeringar och möjligheter.

Kommunikation om sammanhållningspolitiken efter 2020

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra EU:s sammanhållningspolitiska finansiering mer attraktiv genom ytterligare förenkling och begränsning av överreglering, och att överväga att minska komplexiteten och, i förekommande fall, antalet förordningar och riktlinjer, mot bakgrund av den nyligen utfärdade rekommendationen från högnivågruppen av oberoende experter för övervakning av förenklingen för mottagare av stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

27.  Med tanke på hur EU:s sammanhållningspolitik bidrar till positiv identifiering med det europeiska integrationsprojektet uppmanar Europaparlamentet kommissionen att överväga att införa en obligatorisk kommunikationsruta på projektansökningsblanketterna, som en del av en ökad användning av tekniskt bistånd genom ett specifikt anslag för kommunikation, på programnivå, samtidigt som man ser till att antalet restriktioner inte ökar och att nödvändig flexibilitet säkerställs. Parlamentet uppmanar dessutom förvaltningsmyndigheterna och de lokala och regionala myndigheterna att förbättra kvaliteten på sin information om projektresultat.

28.  Europaparlamentet lyfter fram det tvingande behovet av ökad unionsdialog med allmänheten, nytänkande vad gäller kommunikationskanaler och -strategier och, med tanke på möjligheterna inom sociala medier och ny digital teknik, anpassning av budskapet till lokala och regionala sammanhang. Parlamentet betonar dessutom det civila samhällets potentiella roll som kommunikationsaktörer. Parlamentet understryker dock att pedagogiskt innehåll är lika viktigt som mediestrategier och främjande via olika plattformar.

29.  När det gäller kommunikation och synlighet betonar Europaparlamentet behovet av ytterligare förenkling av politiken efter 2020, bland annat i fråga om delad förvaltning och revisionssystem, för att hitta rätt balans mellan politikens resultatinriktning, lämpligt antal kontroller och förenklade förfaranden.

30.  Europaparlamentet anser att partnerskapsprincipen bör stärkas ytterligare i programperioden efter 2020. Parlamentet är övertygat om att ett aktivt engagemang från berörda parter, inbegripet organisationer som företräder det civila samhället, i processen med förhandling om och genomförande av partnerskapsavtalet och de operativa programmen kan bidra till att öka ansvarstagandet för och insynen i politikens genomförande och även till att politiken genomförs på ett bättre sätt i budgethänseende. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att fundera över att tillämpa existerande modeller för delaktighetsbaserad styrning, där alla relevanta samhällsparter och aktörer tillsammans deltar i en delaktighetsbaserad budgeteringsprocess för att fastställa resurserna för nationell, regional och lokal samfinansiering där så är lämpligt, i syfte att öka det ömsesidiga förtroendet och allmänhetens engagemang i offentliga anslagsbeslut. Parlamentet efterlyser dessutom resultatutvärderingar där stödmottagarna och andra aktörer medverkar för att samla in relevanta uppgifter för att förbättra det aktiva deltagandet och synligheten för framtida insatser.

31.  Europaparlamentet insisterar också på att samarbetet mellan städer och omkringliggande landsbygd måste stärkas, för att utveckla territoriella partnerskap dem emellan genom att fullt ut utnyttja den potentiella synergin mellan EU:s olika fonder och dra nytta av den sakkunskap och den större fondförvaltningskapacitet som finns i städerna.

32.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att i sina respektive handlingsplaner för kommunikation också fokusera på att stärka samarbetet mellan olika generaldirektorat, ministerier och kommunikatörer på olika nivåer och på att skapa en översikt över målgrupper i syfte att ta fram och sprida budskap som skräddarsytts för specifika målgrupper för att nå mottagarna lokalt mer direkt och informera dem bättre.

33.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang vikten av ett kulturskifte, så att alla involverade aktörer tar ansvar för kommunikationen och mottagarna själva blir huvudkommunikatörer.

34.  Europaparlamentet uppmanar också kommissionen och medlemsstaterna att stärka och positionera befintliga kommunikations- och informationsnät och använda EU:s interaktiva e-kommunikationsplattform för genomförande av sammanhållningspolitiken i syfte att samla in alla relevanta uppgifter om ESI‑fondsprojekt, så att slutanvändarna kan ge feedback om genomförandeprocessen och de uppnådda resultaten i större omfattning än bara en kortfattad redogörelse för projektet och uppkomna kostnader. Parlamentet anser att en sådan plattform också skulle underlätta bedömningen av de sammanhållningspolitiska kommunikationsåtgärderna effektivitet.

o
o   o

35.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Regionkommittén samt till medlemsstaternas nationella och regionala parlament.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
(2) EUT L 74, 14.3.2014, s. 1.
(3) Antagna texter, P8_TA(2017)0053.
(4) Antagna texter, P8_TA(2017)0055.
(5) Antagna texter, P8_TA(2016)0211.
(6) Antagna texter, P8_TA(2015)0419.
(7) http://www.consilium.europa.eu/press-releases-pdf/2016/11/47244650399_sv.pdf.
(8) http://ec.europa.eu/regional_policy/sv/information/publications/brochures/2014/ensuring-the-visibility-of-cohesion-policy-information-and-communication-rules-2014-2020
(9) http://ec.europa.eu/COMMFrontOffice/publicopinion/index.cfm/ResultDoc/download/DocumentKy/67400
(10) http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/informing/dialog/2014/5_vandenbrande_report.pdf.
(11) http://cor.europa.eu/en/about/Documents/CoR-communication-plan-2016.pdf.
(12) http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/policy/how/studies_integration/impl_partner_report_en.pdf
(13) http://www.interregeurope.eu/fileadmin/user_upload/events/Rotterdam/pdf/Designing_communication_strategy.pdf
(14) https://www.strukturalni-fondy.cz/getmedia/fdc8a04e-590d-47ac-9213-760d4ac76f75/V4_EU15_manazerske-shrnuti.pdf?ext=.pdf.
(15) http://www.eapn.eu/images/stories/docs/EAPN-position-papers-and-reports/2014-eapn-handbook-Give-a-voice-to-citizens-Guidelines-for-Stakeholder-Engagement.pdf.
(16) Branschorganisation för regional public service-tv i Europa.
(17) Rapporten How do EU-15 Member States benefit from the Cohesion Policy in the V4?, framtagen inom ramen för efterhandsutvärderingen och beräkningen av vinster för EU-15 till följd av genomförande av sammanhållningspolitiken i V4-länderna, på uppdrag av det polska ministeriet för ekonomisk utveckling,

Rättsligt meddelande