Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2147(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0209/2017

Ingivna texter :

A8-0209/2017

Debatter :

PV 12/06/2017 - 14
CRE 12/06/2017 - 14

Omröstningar :

PV 13/06/2017 - 5.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0253

Antagna texter
PDF 314kWORD 61k
Tisdagen den 13 juni 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
Bedömning av genomförandet av Horisont 2020
P8_TA(2017)0253A8-0209/2017

Europaparlamentets resolution av den 13 juni 2017 om bedömningen av genomförandet av Horisont 2020 inför halvtidsutvärderingen och förslaget till det nionde ramprogrammet (2016/2147(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)(1),

–  med beaktande av rådets förordning (Euratom) nr 1314/2013 av den 16 december 2013 om Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram (2014–2018) som kompletterar Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)(3),

–  med beaktande av rådets beslut 2013/743/EU av den 3 december 2013 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1292/2013 av den 11 december 2013 om ändring av förordning (EG) nr 294/2008 om inrättande av Europeiska institutet för innovation och teknik(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1312/2013/EU av den 11 december 2013 om det strategiska innovationsprogrammet för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT): institutets bidrag till ett mer innovativt Europa(6),

–  med beaktande av rådets förordningar (EU) nr 557/2014, 558/2014, 559/2014, 560/2014 och 561/2014 av den 6 maj 2014(7) och rådets förordningar (EU) nr 642/2014(8) och 721/2014(9) av den 16 juni 2014 om bildande av de gemensamma företag som finansieras enligt Horisont 2020,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 553/2014/EU, 554/2014/EU, 555/2014/EU och 556/2014/EU av den 15 maj 2014(10) om upprättande av de partnerskap mellan offentliga aktörer enligt artikel 185 som finansieras enligt Horisont 2020,

–  med beaktande av dokumenten till högnivågruppen av den 3 februari 2017 om att maximera effekten av EU:s forsknings- och innovationsprogram(11),

–  med beaktande av kommissionens övervakningsrapporter för Horisont 2020 från 2014 och 2015,

–  med beaktande av rapporten från kommissionen till rådet och Europaparlamentet Det europeiska området för forskningsverksamhet: genomförande och övervakning av framsteg (COM(2017)0035),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén En europeisk försvarshandlingsplan (COM(2016)0950),

–  med beaktande av rapporten från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Genomförande av strategin för internationellt samarbete inom forskning och innovation (COM(2016)0657),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Europeiskt initiativ för molnbaserade tjänster – Att skapa en konkurrenskraftig data- och kunskapsekonomi i Europa (COM(2016)0178) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0106),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Svar på rapporten från högnivågruppen med experter om efterhandsutvärderingen av sjunde ramprogrammet (COM(2016)0005),

–  med beaktande av rapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Årsrapport om Europeiska unionens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling 2014 (COM(2015)0401),

–  med beaktande av kommissionens rapporter för 2014 och 2015 om integrationen av samhällsvetenskap och humaniora i Horisont 2020, deltagare, budget och discipliner,

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Better regulations for innovation-driven investment at EU level (SWD(2015)0298) (ej översatt till svenska),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet Det europeiska området för forskningsverksamhet: Lägesrapport 2014 (COM(2014)0575),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Forskning och innovation som källor till förnyad tillväxt (COM(2014)0339),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Second Situation Report on Education and Training in the Nuclear Energy Field in the European Union (SWD(2014)0299) (ej översatt till svenska),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar FET Flagships: A novel partnering approach to address grand scientific challenges and to boost innovation in Europe (SWD(2014)0283) (ej översatt till svenska),

–  med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Den andra interimsutvärderingen av de gemensamma företagen för de gemensamma teknikinitiativen Clean Sky, Bränsleceller och vätgas samt Initiativet för innovativa läkemedel (COM(2014)0252),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om de gemensamma teknikinitiativens och de offentlig-privata partnerskapens roll och inverkan på genomförandet av Horisont 2020 för en hållbar industriell omvandling(12),

–   med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 om det europeiska initiativet för molnbaserade tjänster(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2017 om EU-medel till jämställdhet(14),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om synergier för innovation: Europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020 och andra europeiska innovationsfonder och EU-program(15).

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2016 om sammanhållningspolitiken och forsknings- och innovationsstrategier för smart specialisering (RIS3)(16),

–  med beaktade av artikel 52 i arbetsordningen och av artikel 1.1 e i och bilaga 3 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för regional utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0209/2017), och av följande skäl:

A.  Horisont 2020 är EU:s största centralt förvaltade program för forskning och innovation, och världens största offentligt finansierade FoI-program.

B.  Vid förhandlingen av Horisont 2020 och den nuvarande fleråriga budgetramen begärde parlamentet 100 miljarder euro i stället för ursprungligen överenskomna 77 miljarder. Budgeten verkar mycket begränsad om Horisont 2020 till fullo ska kunna utnyttja potentialen till spetskompetens och på lämpligt sätt bemöta de samhälleliga utmaningar som det europeiska samhället och världen för närvarande står inför.

C.  Den rapport från högnivågruppen om maximering av effekterna av EU:s forsknings- och innovationsprogram och den halvtidsutvärdering som planeras till det tredje kvartalet 2017 kommer att lägga grunden till strukturen och innehållet i det nionde ramprogrammet, för vilket ett förslag ska offentliggöras under det första halvåret 2018.

D.  Den ekonomiska och finansiella krisen var en avgörande faktor när Horisont 2020 utformades. Nya utmaningar, nya politiska och socioekonomiska paradigm och fortsatta globala trender kommer sannolikt att forma nästa ramprogram.

E.  Ramprogrammet måste vara grundat på europeiska värderingar, vetenskapligt oberoende, öppenhet, mångfald, höga europeiska etiska normer, social sammanhållning och lika tillgång för alla medborgare till de lösningar och svar som programmet tillhandahåller.

F.  Investeringar i FoU är centrala för EU:s ekonomiska och sociala utveckling och globala konkurrenskraft. Vikten av spetskompetens för främjandet av innovation och långsiktiga konkurrensfördelar måste avspeglas i finansieringen av det nionde ramprogrammet.

Struktur, filosofi och genomförande av Horisont 2020

1.  Europaparlamentet anser att det, mer än tre år efter lanseringen av Horisont 2020, är dags för parlamentet att utarbeta sin ståndpunkt i fråga om halvtidsutvärderingen och sin vision för det kommande nionde ramprogrammet.

2.  Europaparlamentet påminner om att målet med Horisont 2020 är att bidra till att skapa ett samhälle och en ekonomi som baseras på kunskap och innovation, och att stärka den vetenskapliga och tekniska basen och slutligen den europeiska konkurrenskraften genom att fungera som hävstång för ytterligare nationell FoU-finansiering, såväl offentlig som privat, och genom att bidra till att nå målet på 3 % av BNP till FoU senast 2020. Parlamentet beklagar att EU 2015 endast investerade 2,03 % av BNP i FoU, med enskilda siffror på mellan 0,46 och 3,26 % för de olika länderna(17), samtidigt som stora globala konkurrenter överträffar EU i FoU-utgifter.

3.  Parlamentet påminner om att det europeiska forskningsområdet konkurrerar direkt med världens högst presterande forskningsregioner och att stärkandet av det europeiska forskningsområdet därför är en gemensam europeisk skyldighet. Parlamentet uppmanar berörda medlemsstater att bidra i tillräcklig omfattning för att uppnå EU:s mål på 3 % av BNP för FoU. Parlamentet konstaterar att en generell ökning till 3 % skulle ge ytterligare över 100 miljarder euro per år till forskning och innovation i Europa.

4.  Europaparlamentet betonar att utvärderingen av det sjunde ramprogrammet och kontrollen av Horisont 2020 visar att EU:s ramprogram för forskning och innovation är en framgång och ger ett tydligt mervärde för EU(18). Parlamentet är medvetet om att det fortfarande finns möjlighet att förbättra ramprogrammet och framtida program.

5.  Europaparlamentet anser att anledningarna till framgången är den tvärvetenskapliga och samarbetsvänliga miljön och kraven på spetskompetens och effekt.

6.  Europaparlamentet är medvetet om att ramprogrammet syftar till att ge incitament till industrin att delta och därmed öka dess bidrag till FoU(19). Parlamentet konstaterar att industrins deltagande, även små och medelstora företags deltagande, är betydligt större än i det sjunde ramprogrammet. Parlamentet påminner dock om att industrin i genomsnitt inte i tillräcklig grad har ökat sin andel av FoU-utgifterna enligt överenskommelsen i slutsatserna från rådets möte i Barcelona(20). Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma mervärdet av finansieringen för industridrivna instrument, såsom gemensamma teknikinitiativ(21), och dess relevans för allmänheten, samt samstämdheten och öppenheten i samtliga gemensamma initiativ(22).

7.  Europaparlamentet konstaterar att budgeten för och förvaltningen och genomförandet av programmet är utspridda på över 20 olika EU-organ. Parlamentet vill veta huruvida detta resulterar i alltför omfattande samordningsarbete, administrativ komplexitet och dubbelarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för effektivisering och förenkling.

8.  Europaparlamentet konstaterar att pelarna 2 och 3 i huvudsak är inriktade på höga tekniska mognadsgrader, vilket skulle kunna begränsa den framtida förmågan att utnyttja disruptiva innovationer som fortfarande är i vardande i forskningsprojekt som har lägre teknisk mognadsgrad. Parlamentet vill se en välavvägd balans mellan tekniska mognadsgrader så att hela värdekedjan främjas. Parlamentet anser att tekniska mognadsgrader kan utestänga innovationer av icke-tekniskt slag från grundläggande eller tillämpad forskning, i synnerhet inom samhällsvetenskap och humaniora.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erbjuda en väl avvägd blandning av små, medelstora och stora projekt. Parlamentet noterar att den genomsnittliga budgeten för projekt har ökat inom ramen för Horisont 2020 och att större projekt är mer betungande när det gäller utarbetande av förslag och projektledning, vilket gynnar företag med större erfarenhet av ramprogrammen, skapar hinder för nya aktörer och koncentrerar finansieringen till ett begränsat antal institutioner.

Budget

10.  Europaparlamentet betonar att den nuvarande oroväckande låga godkännandesiffran på mindre än 14 %(23) innebär en negativ trend jämfört med det sjunde ramprogrammet. Parlamentet betonar att överteckning gör det omöjligt att göra finansiering tillgänglig för ett stort antal högkvalitativa projekt och beklagar att de budgetnedskärningar som Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) har medfört har ökat detta problem. Parlamentet uppmanar kommissionen att undvika ytterligare nedskärningar i budgeten för Horisont 2020.

11.  Europaparlamentet belyser den pressade budgeten för EU:s ramprogram för forskning och innovation. Parlamentet beklagar de negativa effekter som betalningskrisen i EU:s budget har haft på genomförandet av programmet under de första åren av den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar bl.a. den artificiella förseningen för förslagsinfordringar som uppgick till en miljard euro och den kraftigt minskade förfinansieringen för nya program. I enlighet med artikel 15 i förordningen om den fleråriga budgetramen tidigarelades stödet för Horisont 2020 under 2014–2015. Det tidigarelagda stödet utnyttjades helt och hållet, vilket visar på programmets goda resultat och kapacitet att utnyttja ytterligare medel. Denna tidigareläggning ändrar inte programmens totala finansieringsramar, utan medför minskade anslag under andra hälften av den fleråriga budgetramen. Parlamentet uppmanar budgetmyndighetens två grenar och kommissionen att säkerställa en lämplig nivå för betalningsbemyndiganden under kommande år och att göra sitt yttersta för att förhindra en ny betalningskris under de sista åren av den nuvarande fleråriga budgetramen.

12.  Europaparlamentet betonar att Horisont 2020 framför allt måste vara bidragsbaserat och inriktat på finansiering av särskilt grundforskning och forskningssamarbete. Parlamentet hävdar att forskning kan vara en riskfull satsning för investerare och att finansiering av forskning genom bidrag är en nödvändighet. Parlamentet understryker i detta sammanhang att många offentliga institutioner ändå inte är juridiskt berättigade att ta lån. Parlamentet beklagar tendensen att i vissa fall överge bidragen till förmån för lån. Parlamentet inser att finansieringsinstrument bör finnas tillgängliga för verksamheter som har en hög teknisk mognadsgrad och är nära marknaden, som en del av finansieringsinstrument inom InnovFin och utanför ramprogrammet (t.ex. EIB- och EIF-system).

13.  Europaparlamentet understryker att flera medlemsstater inte respekterar sina nationella åtaganden om FoU-investeringar. Parlamentet betonar att målet på 3 % av BNP måste uppfyllas och hoppas att detta mål kan höjas till samma nivå som hos EU:s största globala konkurrenter så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att bedriva nationella strategier för att nå detta mål och efterlyser öronmärkning av delar av strukturfonderna för verksamhet och program på FoU-området, i synnerhet investeringar i kapacitetsuppbyggnad, forskningsinfrastruktur och löner, samt stödjande verksamhet i samband med utarbetande av förslag till ramprogrammet och projektledning.

Utvärdering

14.  Europaparlamentet bekräftar att ”spetskompetens” även fortsättningsvis bör vara det viktigaste bedömningskriteriet för alla tre pelare i ramprogrammet, och noterar samtidigt de befintliga kriterierna ”effekt” och ”kvalitet och effektivitet vid genomförandet”, som kan bidra till att visa på ett projekts mervärde för EU. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att undersöka hur man kan beakta kriterierna ”effekt” och ”kvalitet och effektivitet vid genomförandet”: bristen på deltagande från de underrepresenterade regionerna i EU, införandet av de underrepresenterade områdena inom vetenskapen, såsom samhällsvetenskap och humaniora, och utnyttjandet av forskningsinfrastruktur som finansieras genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), som tycks vara viktiga för ett framgångsrikt genomförande av det europeiska forskningsområdet och för skapandet av samverkanseffekter mellan ramprogrammen och ESI-fonderna.

15.  Europaparlamentet uppmanar till bättre och mer transparent utvärdering och kvalitetssäkring från utvärderarnas sida. Parlamentet betonar behovet av att förbättra återkopplingen till deltagare under hela utvärderingsprocessen och begär eftertryckligen att de klagomål som framlagts av icke godkända sökande om att de sammanfattande utvärderingsrapporterna saknar djup och tydlighet i fråga om vad som borde göras annorlunda för att man ska bli godkänd, ska beaktas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i samband med ansökningsomgångar offentliggöra detaljerade utvärderingskriterier, förse deltagarna med mer detaljerade och informativa sammanfattande utvärderingsrapporter och anordna ansökningsomgångar på ett sådant sätt att man undviker alltför stor överteckning, vilket är ett stort problem för forskares motivation och programmets anseende.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge en bredare definition av ”effekt” genom att beakta både ekonomiska och sociala effekter. Parlamentet betonar att bedömningen av effekterna av projekt med grundläggande forskning bör fortsätta att vara flexibel. Parlamentet uppmanar kommissionen att upprätthålla balansen mellan ansökningsomgångar ”nedifrån och upp” och ansökningsomgångar ”uppifrån och ned”, och att analysera vilket utvärderingsförfarande (ett eller två steg) som är mer användbart för att undvika överteckning och utföra forskning av hög kvalitet.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera i vilken mån ett mer utpräglat tematiskt fokus skulle vara meningsfullt mot bakgrund av hållbarhetseffekterna.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta tillgången till deltagarportalen och att utöka och anslå större resurser till nätverket Nationella kontaktpunkter så att i synnerhet mikroföretag och små företag tillförsäkras en effektiv assistans under projektförslagens presentations- och utvärderingsskede.

19.  Europaparlamentet anser att Europeiska forskningsrådet bör delta i fler samarbetsprojekt i Europa, och särskilt inkludera regioner och institutioner med låg kapacitet för att sprida EU:s politik för forskning och innovation och sakkunskap i hela EU.

Övergripande frågor

20.  Europaparlamentet konstaterar att Horisont 2020-programmets struktur, och i synnerhet sättet att hantera samhälleliga utmaningar, välkomnas stort av de berörda aktörerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att betona samhälleliga utmaningar och framhåller vikten av samarbetande forskning med deltagande från universitet, forskningsorganisationer, industri (särskilt små och medelstora företag) och andra aktörer. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att på grundval av den nuvarande ekonomiska, sociala och politiska kontexten under genomförandet av ramprogrammet och i nära samarbete med Europaparlamentet bedöma huruvida de samhälleliga utmaningarna och deras enskilda budgetar är adekvata.

21.  Europaparlamentet noterar kommissionens insatser för att effektivisera förvaltningen och korta ned tiden mellan offentliggörandet av en ansökningsomgång och beviljandet av bidrag. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar att minska byråkratin och förenkla förvaltningen. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att införa engångsbetalningar i syfte att förenkla förvaltning och revision.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera om den nya förenklade finansieringsmodellen för Horisont 2020 har lett till större medverkan från industrin, vilket var avsikten. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta sammanhang utvärdera finansieringsmodellens ändamålsenlighet.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma i vilken utsträckning användningen av nationella eller specifika redovisningssystem i stället för det system som fastställts i reglerna för deltagande kan leda till ett avsevärt förenklat kontrollförfarande och därmed till en lägre felprocent vid revisionen av EU-finansierade projekt. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang till ett närmare samarbete med Europeiska revisionsrätten och efterlyser möjligheten till en ”one-stop audit”.

24.  Europaparlamentet konstaterar att samverkanseffekter mellan fonder är avgörande för att göra investeringar mer effektiva. Parlamentet betonar att RIS3 är ett viktigt verktyg för att katalysera samverkanseffekter genom att fastställa nationella och regionala ramar för investeringar i forskning, utveckling och innovation, och att RIS3 därför bör främjas och stärkas. Parlamentet beklagar att det finns avsevärda hinder mot att göra samverkanseffekter fullt fungerande(24). Parlamentet efterfrågar därför en harmonisering av regler och förfaranden för forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt inom ramen för ESI-fonderna och ramprogrammet, och noterar att systemet med spetskompetensstämpeln endast kan bli effektivt om ovan nämnda kriterier är uppfyllda. Parlamentet uppmanar kommissionen att öronmärka en del av ESI-fonderna till samverkanseffekter mellan RIS3 och Horisont 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen att revidera reglerna för statligt stöd och låta strukturfondsprojekt för forskning och utveckling vara försvarbara i arbetsordningen för ramprogram och samtidigt säkerställa att de är öppna för insyn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att additionalitetsprincipen tillämpas korrekt, vilket i praktiken innebär att bidragen från EU-fonder inte bör ersätta medlemsstaternas nationella eller motsvarande utgifter i de regioner där principen tillämpas.

25.  Europaparlamentet konstaterar att ett framgångsrikt införande av det europeiska forskningsområdet kräver att alla medlemsstaters potential för forskning, utveckling och innovation utnyttjas till fullo. Parlamentet är medvetet om problemet med deltagandeklyftan i Horisont 2020-programmet, som måste bemötas på både EU-nivå och nationell nivå, inklusive genom ESI-fonderna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anpassa befintliga verktyg eller anta nya åtgärder för att överbrygga denna klyfta, exempelvis genom utvecklingen av nätverksverktyg för forskare. Parlamentet välkomnar politiken för spridning av spetskompetens och breddning av deltagandet. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma huruvida de tre breddningsinstrumenten har uppnått sina specifika mål: att tillhandahålla en tillräcklig budget och en välavvägd uppsättning instrument som tar itu med befintliga skillnader i EU på området forskning och innovation. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lägga fram tydliga regler som möjliggör ett fullständigt genomförande av systemet med spetskompetensstämpeln och att undersöka finansieringssynergier. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta mekanismer som gör det möjligt att inkludera forskningsinfrastruktur som finansieras genom ESI-fonderna i projekt i ramprogrammet. Parlamentet begär att de indikatorer som används för att definiera underrepresenterade länder och regioner ska ses över och att förteckningen över dessa länder och regioner regelbundet ska verifieras under genomförandet av ramprogrammet.

26.  Europaparlamentet konstaterar att enligt kommissionens årsrapporter om genomförandet av Horisont 2020 för 2014 och 2015 erhöll EU-15 sammanlagt 88,6 % av medlen, medan EU-13 erhöll så lite som 4,5 % av medlen – en andel som till och med understiger finansieringen till associerade länder (6,4 %).

27.  Europaparlamentet välkomnar insatserna för att säkerställa bättre förbindelser mellan det europeiska forskningsområdet och det europeiska området för högre utbildning, i syfte att underlätta utbildningen av nästa generations forskare. Parlamentet är medvetet om hur viktigt det är att vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, matematik, forsknings- och entreprenörskompetenser införlivas i medlemsstaternas utbildningssystem från en tidig ålder så att unga uppmuntras att utveckla sådana kompetenser, eftersom forskning och utveckling bör ses i strukturella snarare än cykliska eller tidsbundna termer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att öka sysselsättningsstabiliteten och attraktionskraften för unga forskare.

28.  Europaparlamentet understryker att ett större samarbete mellan industrin och universitets- och vetenskapsvärlden är viktigt för att underlätta inrättandet av specifika strukturer inom universitet och vetenskapliga institutioner i syfte att knyta närmare band med produktionssektorn.

29.  Europaparlamentet betonar att globalt samarbete är ett viktigt hjälpmedel för att stärka den europeiska forskningen. Parlamentet bekräftar att det internationella deltagandet sjönk från 5 % i det sjunde ramprogrammet till 2,8 % i Horisont 2020. Parlamentet påminner om att ramprogrammet bör bidra till att säkerställa att Europa förblir en global huvudaktör, samtidigt som man understryker vikten av vetenskaplig diplomati. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över villkoren för internationellt samarbete i ramprogrammet och att vidta konkreta, omedelbara åtgärder och en långsiktig strategisk vision och struktur för att stödja detta mål. Parlamentet välkomnar i detta hänseende initiativ såsom Bonus och Prima.

30.  Europaparlamentet understryker behovet av att stärka den internationella samverkan inom det nionde ramprogrammet och att sprida vetenskapsdiplomati.

31.  Europaparlamentet påminner om att integrering av samhällsvetenskap och humaniora betyder forskning inom dessa områden i tvärvetenskapliga projekt och inte ett efterhandstillägg till projekt som i övrigt är tekniska, och att de mest akuta problem som EU står inför kräver metodisk forskning som är mer begreppsmässigt inriktad på samhällsvetenskap och humaniora. Parlamentet noterar att samhällsvetenskap och humaniora är underrepresenterade i det nuvarande ramprogrammet, och uppmanar kommissionen att stärka möjligheterna för forskare inom samhällsvetenskap och humaniora att delta i de tvärpolitiska ramprogramsprojekten och tillhandahålla tillräcklig finansiering för ämnen på områdena för samhällsvetenskap och humaniora.

32.  Europaparlamentet framhåller avvägningen mellan forskning och innovation i Horisont 2020-programmet och efterlyser ett liknande tillvägagångssätt i det nya ramprogrammet. Parlamentet välkomnar inrättandet av ett råd för europeisk innovation(25), men insisterar på att detta inte får leda till att forskning på nytt skiljs från innovation eller till att finansieringen fragmenteras ytterligare. Parlamentet understryker att Horisont 2020 inte är tillräckligt inriktat på att överbrygga den ”dödsskuggans dal” som utgör det främsta hindret mot att omvandla prototyper till produktion.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra vad rådet för europeisk innovation har för mål, instrument och funktion, och betonar behovet av att utvärdera rådets pilotresultat. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en välavvägd blandning av instrument till rådets portfölj. Parlamentet betonar att rådet för europeisk innovation inte under några omständigheter får ersätta den andra pelaren, och att den andra pelaren inte får utvecklas till ett enskilt stödjande instrument, utan bör fortsätta att ha sin tyngdpunkt på forskningssamverkan. Parlamentet understryker att instrumentet för små och medelstora företag och snabbspåret till innovation behöver behållas och stärkas. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforma mekanismer som bättre inkluderar små och medelstora företag i stora tvärvetenskapliga projekt inom det nionde ramprogrammet så att deras potential kan utnyttjas till fullo. Parlamentet uppmanar kommissionen att behålla KI-grupperna i EIT:s nuvarande struktur, med betoning på öppenhet och ett brett deltagande från berörda aktörer, samt att analysera hur EIT och KI-grupperna kan interagera med rådet för europeisk innovation. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en ram för riskkapitalinvesteringar i samarbete med rådet för europeisk innovation, för att uppmuntra till riskkapitalinvesteringar i Europa.

34.  Europaparlamentet välkomnar initiativ där den privata och offentliga sektorn förs samman för att stimulera forskning och innovation. Parlamentet betonar att det behövs ett utökat EU-ledarskap när det gäller att prioritera offentliga forskningsbehov och säkerställa tillräcklig öppenhet och insyn, spårbarhet och skälig offentlig avkastning på investeringar från Horisont 2020 i form av slutprodukter som säljs till överkomliga priser och som är tillgängliga och lämpliga, särskilt på vissa känsliga områden, såsom hälso- och sjukvård, för att säkerställa allmänintresset och rättvisa sociala följder. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare utforska mekanismer, särskilt med sikte på ett långsiktigt utnyttjande av alla projekt som finansieras med bidrag från ramprogrammet, genom att kombinera en rimlig offentlig avkastningsnivå och incitament för industrin att delta.

35.  Europaparlamentet välkomnar att fri tillgänglighet nu är en allmän princip i Horisont 2020. Parlamentet uppmärksammar att det avsevärda antalet publikationer kopplade till Horisont 2020-projekt fram till december 2016(26) visar att det behövs nya politiska strategier för att tvinga fram utbyte av uppgifter och kunskaper för att maximera forskningsresultat och mängden tillgängliga vetenskapliga data. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över de flexibilitetskriterier som skulle kunna utgöra ett hinder för det målet, och att öka kunskaperna och utvecklingen.

36.  Europaparlamentet välkomnar pilotfinansieringen till öppna forskningsuppgifter som ett första steg mot det öppna forskningsmolnet. Parlamentet inser betydelsen av och potentialen i e-infrastrukturer och superdatoranvändning, behovet av att intressenter i offentlig och privat sektor samt civilsamhället engageras, och även den betydelse som sådan forskning som bedrivs med deltagande av allmänheten har för att säkerställa att samhället spelar en mer aktiv roll i att definiera och hantera problemen och gemensamt hitta lösningar. Parlamentet uppmanar kommissionen och de offentliga och privata forskningsgemenskaperna att utforska nya modeller som integrerar privata moln- och nätverksresurser och offentliga e-infrastrukturer och inleder medborgaragendor inom vetenskap och innovation.

37.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens nyinförda koncept med innovationsnav, som stärker det europeiska innovationslandskapet ytterligare genom att stödja företag, framför allt små och medelstora företag, i deras arbete med att förbättra sina företagsmodeller och produktionsprocesser.

38.  Europaparlamentet uppmuntrar de nationella kontaktpunkterna att engagera sig mer i att främja projekt som tilldelats kvalitetsstämpeln, och att hjälpa till i sökandet efter andra nationella eller internationella källor för offentlig eller privat finansiering för dessa projekt genom att stärka samarbetet på detta område inom de nationella kontaktpunkternas nätverk.

Rekommendationer för det nionde ramprogrammet

39.  Europaparlamentet anser att EU har potentialen att bli ett världsledande globalt centrum för forskning och vetenskap. Parlamentet anser vidare att för att kunna främja tillväxt, jobb och innovation i detta syfte måste det nionde ramprogrammet bli en topprioritet för Europa.

40.  Europaparlamentet välkomnar framgången för Horisont 2020 och hävstångsmåttet på 1:11. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ökning av den totala budgeten med 120 miljarder euro för det nionde ramprogrammet. Parlamentet anser att det utöver en högre budget krävs ett ramverk som införlivar innovation, och uppmanar därför kommissionen att förtydliga begreppet innovation och dess olika typer.

41.  Europaparlamentet noterar att EU står inför betydande och dynamiska utmaningar, och uppmanar kommissionen att, tillsammans med Europaparlamentet, i den tredje pelaren tillhandahålla en välavvägd och flexibel uppsättning instrument som svar på dynamiska nya problem. Parlamentet understryker behovet av att tillhandahålla en tillräcklig budget för de specifika utmaningarna i den tredje pelaren, liksom en regelbunden översyn av om dessa utmaningar är adekvata.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bibehålla en balans mellan grundforskning och innovation inom det nionde ramprogrammet. Parlamentet konstaterar att samarbetsbaserad forskning behöver stärkas, och understryker att det är viktigt att små och medelstora företag i högre grad deltar i projekt för forskningssamverkan och innovation.

43.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att öka samverkanseffekterna mellan det nionde ramprogrammet och andra öronmärkta fonder för forskning och innovation, och att inrätta harmoniserade instrument och harmoniserade regler för dessa fonder, såväl på europeisk som på nationell nivå, och i nära samarbete med medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att även i framtida ramprogram ta fasta på vikten av standardisering i samband med innovation.

44.  Europaparlamentet noterar att det nionde ramprogrammet bör tackla det möjliga problemet med överteckning och det låga antalet beviljade ansökningar i Horisont 2020. Parlamentet föreslår att man ska överväga att återinföra utvärderingsförfarandet i två steg, med ett enhetligt första steg och ett särskilt andra steg enbart för utvalda sökande. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa tillräckligt omfattande sammanfattande utvärderingsrapporter med indikationer om hur förslaget kan förbättras.

45.  Europaparlamentet betonar att ”europeiskt mervärde” måste fortsätta att vara en obestridlig kärna i ramprogrammet för forskning.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skilja försvarsforskningen från den civila forskningen i nästa fleråriga budgetram, så att det blir två olika program med två olika budgetar som inte påverkar budgetambitionerna för civil forskning i det nionde ramprogrammet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att för parlamentet lägga fram möjliga sätt att finansiera ett framtida försvarsforskningsprogram i enlighet med fördragen, med en särskild budget med nya resurser och särskilda regler. Parlamentet framhåller vikten av parlamentarisk kontroll i detta hänseende.

47.  Europaparlamentet anser att programmet ”Framtida och ny teknik” har stor framtida potential och utgör ett bra verktyg för att sprida innovativa idéer och know-how på nationell och regional nivå.

48.  Europaparlamentet understryker att man inom ramen för Parisavtalet och EU:s klimatmål behöver prioritera finansiering av forskning om klimatförändringar och infrastruktur för insamling av klimatdata – särskilt eftersom Förenta staterna överväger omfattande budgetnedskärningar för amerikanska miljöforskningsinstitutioner.

49.  Europaparlamentet betonar att det nionde ramprogrammet för forskning och innovation bör stärka samhällsutvecklingen och EU:s konkurrenskraft, skapa tillväxt och jobb, tillföra ny kunskap och nya innovationer för att hantera de avgörande utmaningar som Europa står inför samt gå vidare i utvecklingen av ett hållbart europeiskt forskningsområde. Parlamentet välkomnar i detta avseende ramprogrammets nuvarande pelarstruktur och uppmanar kommissionen att bibehålla denna struktur för kontinuitetens och förutsägbarhetens skull. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fortsätta arbeta med programmets samstämdhet, förenkling, öppenhet och tydlighet, med förbättring av utvärderingsprocessen, med att minska fragmentering och dubbelarbete samt med att undvika onödiga administrativa bördor.

50.  Europaparlamentet medger att administrativa uppgifter och forskning till stor del motverkar varandra. Parlamentet betonar därför att rapporteringskraven måste begränsas till ett minimum för att undvika byråkrati som hämmar innovation och säkerställa en effektiv användning av medlen inom det nionde ramprogrammet samtidigt som forskningens oberoende säkras. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att intensifiera förenklingsarbetet i detta syfte.

51.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen allt oftare talar om resultatbaserat stöd, och uppmanar kommissionen att tydligare definiera begreppet ”resultat”.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka samverkanseffekterna mellan ramprogrammet och andra fonder, och att ta itu med det problem med forskningsbrister som konvergensregioner i vissa medlemsstater står inför, vid tillämpning av additionalitetsprincipen. Parlamentet beklagar att finansiella anslag från struktur- och investeringsfonderna kan leda till att de nationella utgifterna för forskning och utveckling minskas i regioner där dessa fonder sätts in, och hävdar att anslagen måste tillhandahållas utöver nationella offentliga utgifter. Parlamentet uppmanar också kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att offentlig finansiering av forskning och utveckling ses som en investering i framtiden snarare än en kostnad.

53.  Europaparlamentet konstaterar att effektiva investeringar i forskning och innovation från strukturfonderna endast kan ske om grunden har lagts ordentligt i medlemsstaterna. Parlamentet efterfrågar därför en starkare koppling mellan landspecifika rekommendationer för strukturella reformer och investeringar i FoI.

54.  Europaparlamentet understryker behovet av nya centrum och regioner med högre spetskompetens och betydelsen av att fortsätta utveckla det europeiska forskningsområdet. Parlamentet understryker att fler samverkanseffekter behöver skapas mellan ramprogrammet, Efsi och ESI-fonderna för att detta mål ska kunna uppnås. Parlamentet efterlyser politiska strategier för att få bort sådana hinder som lägre löner, som länder i öster och söder drabbas av, för att undvika kompetensflykt. Parlamentet begär att ett projekts spetskompetens ska prioriteras över ”elitcentrumens” spetskompetens.

55.  Europaparlamentet anser att det bör skapas starkare incitament att använda ESI-fonderna för investeringar i FoI om detta förespråkas i de landspecifika rekommendationerna eller när brister konstateras. Parlamentet konstaterar att ESI-fonderna för investeringar i FoI kommer att tillhandahålla 65 miljarder euro under perioden 2014–2020. Parlamentet föreslår därför att ESI-fondernas resultatreserv som införts i medlemsstaterna ska användas för att investera en betydande del av inkomsterna från strukturfonderna i FoI.

56.  Europaparlamentet välkomnar principen bakom och potentialen hos spetskompetensstämpeln (seal of excellence), som en kvalitetsmärkning för samverkanseffekter mellan ESI-fonderna och Horisont 2020, men konstaterar att den inte tillämpas tillräckligt i praktiken, vilket beror på bristande finansiering i medlemsstaterna. Parlamentet anser att projekt, för vilka det har ansökts om finansiering genom Horisont 2020 och som har genomgått stränga urvals- och tilldelningskriterier med ett positivt resultat men som inte har kunnat finansieras på grund av budgetbegränsningar, bör finansieras med medel från ESI-fonderna, om sådana medel finns tillgängliga för detta ändamål. Parlamentet påpekar att ett liknande system bör tas fram även för projekt för forskningssamverkan.

57.  Parlamentet uppmanar kommissionen att höja stödnivåerna i det nionde ramprogrammet för unga forskare, t.ex. paneuropeiska nätverksverktyg, och att stärka finansieringssystem för forskare i det tidiga stadiet med mindre än två års erfarenhet efter erhållen doktorsexamen.

58.  Europaparlamentet noterar att Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna är en för forskare välkänd finansieringsform som bidrar till forskares rörlighet och unga forskares utveckling. Parlamentet anser att kontinuiteten talar för att behålla finansieringen för Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna i det nionde ramprogrammet.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att uppmuntra privata investeringar i forskning, utveckling och innovation som ska vara ett komplement till offentliga investeringar och inte en ersättning. Parlamentet påminner om att två tredjedelar av målet på 3 % av BNP till FoU bör komma från den privata sektorn(27). Parlamentet uppskattar de insatser som industrin har gjort hittills och uppmanar privata sektorn att, mot bakgrund av de i allmänhet knappa resurserna för offentliga FoU-utgifter, delta mer i FoU-utgifter, samt i fri tillgång och öppen forskning. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa graden av deltagande från stora företag (genom lån, bidrag eller till egen kostnad), beroende på hur stort europeiskt mervärde projektet ger och på dess potential som drivkraft för små och medelstora företag, och samtidigt beakta varje sektors särdrag och behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka naturabidrag för att se till att investeringarna faktiskt görs och är nya investeringar.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra öppenheten och tydligheten i de regler för offentlig-privat samarbete i projekt inom nionde ramprogrammet i enlighet med resultaten och rekommendationerna från utvärderingen. Parlamentet uppmanar kommissionen att bekräfta och utvärdera de befintliga instrumenten för offentlig-privata partnerskap.

61.  Europaparlamentet understryker att industrins delaktighet även fortsatt bör främjas, oberoende av instrumentet för små och medelstora företag, eftersom industrin medför nödvändig expertis på flera områden och ger ett viktigt finansiellt bidrag.

62.  Europaparlamentet beklagar de blandade resultaten för jämställdhetsfokuset i Horisont 2020, då det enda mål som uppnåtts är andelen kvinnor i de rådgivande grupperna, medan dels andelen kvinnor i projektutvärderingspanelerna och bland projektsamordnarna, dels genusaspekten i forsknings- och innovationsdelen fortfarande ligger under målnivåerna. Parlamentet betonar att deltagandet och jämställdhetsintegreringen behöver förbättras i det nionde ramprogrammet och uppnå de målnivåer som fastställs i förordningen om Horisont 2020, och uppmanar kommissionen att genomföra en studie för att se vilka hinder och svårigheter som kan betinga en underrepresentation av kvinnor i programmet. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att i enlighet med målen för det europeiska forskningsområdet skapa en jämställdhetspositiv rättslig och politisk miljö och ge incitament till förändring. Parlamentet välkomnar kommissionens vägledning för jämställdhet i Horisont 2020(28), och påminner om att enligt denna vägledning är en jämn könsfördelning en av de rangordningsfaktorer som prioriterar förslag över tröskelvärdet som har samma poängtal.

63.  Europaparlamentet konstaterar att nästa ramprogram måste beakta Förenade kungarikets utträde ur EU och följderna av detta. Parlamentet konstaterar att forskning och innovation gynnas av tydliga och stabila långsiktiga ramar, och att Förenade kungariket har en ledande ställning på vetenskapsområdet. Parlamentet uttrycker sin önskan om att nätverk och samarbete mellan Förenade kungariket och EU kan upprätthållas på forskningsområdet, och att man på vissa villkor snabbt kan komma fram till en stabil och tillfredsställande lösning, för att säkerställa att EU inte går miste om de vetenskapliga resultat som genereras i Horisont 2020 och det nionde ramprogrammet.

o
o   o

64.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 104.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 948.
(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 81.
(4) EUT L 347, 20.12.2013, s. 965
(5) EUT L 347, 20.12.2013, s. 174.
(6) EUT L 347, 20.12.2013, s. 892.
(7) EUT L 169, 7.6.2014, s. 54–178.
(8) EUT L 177, 17.6.2014, s. 9.
(9) EUT L 192, 1.7.2014, s. 1.
(10) EUT L 169, 7.6.2014, s. 1–53.
(11) http://ec.europa.eu/research/evaluations/pdf/hlg_issue_papers.pdf.
(12) EUT C 34, 2.2.2017, s. 24.
(13) Antagna texter, P8_TA(2017)0052.
(14) Antagna texter, P8_TA(2017)0075.
(15) Antagna texter, P8_TA(2016)0311.
(16) Antagna texter, P8_TA(2016)0320.
(17) Studie från Europaparlamentets utredningstjänst från februari 2017 Horizon 2020, the EU framework programme for research and innovation. European Implementation Assessment (ej översatt till svenska).
(18) Med över 130 000 mottagna förslag, 9 000 undertecknade bidrag, 50 000 deltaganden och 15,9 miljarder euro i EU-finansiering.
(19) Två tredjedelar av de 3 % av BNP som ska gå till FoU bör komma från industrin. Se Eurostat privata FoU-utgifter: http://ec.europa.eu/eurostat/tgm/table.do?tab=table&init=1&language=en&pcode=tsc00031&plugin=1
(20) http://ec.europa.eu/invest-inresearch/pdf/download_en/barcelona_european_council.pdf
(21) Totalt står de sju gemensamma teknikinitiativen för över sju miljarder euro av medlen i Horisont 2020, ca 10 % av hela Horisont 2020-budgeten och mer än 13 % av den faktiska tillgängliga finansieringen för ansökningsomgångar i Horisont 2020 (ca åtta miljarder euro per år under sju år).
(22) Se rådets slutsatser av den 29 maj 2015.
(23) Studie från Europaparlamentets utredningstjänst från februari 2017 Horizon 2020, the EU framework programme for research and innovation. European Implementation Assessment (ej översatt till svenska).
(24) Stor forskningsinfrastruktur lämpar sig för Erufs tillämpningsområde och mål, men de Eruf-medel som fördelas nationellt kan inte användas för att medfinansiera den. Konstruktionskostnader i samband med ny forskningsinfrastruktur är stödberättigade enligt Eruf, men operativa kostnader och personalkostnader är inte det.
(25) Kommissionens meddelande Europas nästa ledare – initiativet för uppstartsföretag och expanderade företag (COM(2016)0733).
(26) OpenAIRE-rapport: I Horisont 2020 har 2 017 av totalt 10 684 projekt (19 %) avslutats, medan 8 667 projekt pågår alltjämt. OpenAIRE har identifierat 6 133 publikationer kopplade till 1 375 Horisont 2020-projekt.
(27) Se rådets slutsatser av den 29 maj 2015.
(28) Se vägledningen för jämställdhet i Horisont 2020-programmet. http://eige.europa.eu/sites/default/files/h2020-hi-guide-gender_en.pdf

Rättsligt meddelande