Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/0231(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0208/2017

Ingivna texter :

A8-0208/2017

Debatter :

PV 13/06/2017 - 3
CRE 13/06/2017 - 3
PV 16/04/2018 - 20
CRE 16/04/2018 - 20

Omröstningar :

PV 14/06/2017 - 8.1
CRE 14/06/2017 - 8.1
Röstförklaringar
PV 17/04/2018 - 6.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0256
P8_TA(2018)0097

Antagna texter
PDF 635kWORD 76k
Onsdagen den 14 juni 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
Bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet ***I
P8_TA(2017)0256A8-0208/2017

Europaparlamentets ändringar antagna den 14 juni 2017 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen (COM(2016)0482 – C8-0331/2016 – 2016/0231(COD))(1)

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Titeln
Förslag till
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen
om klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen (”klimatåtgärdsförordning för genomförande av Parisavtalet”)
Ändring 2
Förslag till förordning
Beaktandeled 1a (nytt)
med beaktande av protokoll nr 1 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,
Ändring 3
Förslag till förordning
Beaktandeled 1b (nytt)
med beaktande av protokoll nr 2 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  Den 10 juni 2016 lade kommissionen fram ett förslag till EU:s ratificering av Parisavtalet. Detta lagförslag är ett led i unionens fullgörande av sitt åtagande enligt Parisavtalet. Unionens åtagande avseende utsläppsminskningar inom hela ekonomin bekräftades i det planerade nationellt fastställda bidrag för unionen och dess medlemsstater som överlämnades till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) den 6 mars 2015.
(3)  Rådet ratificerade Parisavtalet den 5 oktober 2016 efter att Europaparlamentet gett sitt godkännande den 4 oktober 2016. Parisavtalet trädde i kraft den 4 november 2016 och syftar enligt artikel 2 till att ”stärka de globala åtgärderna mot hotet från klimatförändringen i samband med en hållbar utveckling och insatser för att utrota fattigdom, bl.a. genom att a) hålla ökningen i den globala medeltemperaturen långt under 2 °C över förindustriell nivå samt göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå, då man är medveten om att detta väsentligen skulle minska riskerna med och konsekvenserna av klimatförändringen, b) öka förmågan till anpassning till skadliga effekter av klimatförändringen och främja den klimatmässiga motståndskraften och utvecklingen mot låga växthusgasutsläpp på ett sätt som inte hotar livsmedelsproduktionen, och c) göra finansiella flöden förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling”.
Parisavtalet ålägger även parterna att vidta åtgärder för att, i förekommande fall, bevara och förbättra sänkor och reservoarer för växthusgaser, inbegripet skogar.
Detta lagförslag är ett led i unionens fullgörande av sitt åtagande enligt Parisavtalet. Unionens åtagande avseende utsläppsminskningar inom hela ekonomin bekräftades i det planerade nationellt fastställda bidrag för unionen och dess medlemsstater som överlämnades till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) den 6 mars 2015.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  Parisavtalet ersätter den strategi som antogs genom Kyotoprotokollet från 1997 och som inte kommer att förlängas efter 2020.
(4)  Parisavtalet ersätter den strategi som antogs genom Kyotoprotokollet från 1997 och som inte kommer att förlängas efter 2020. De Kyotoprotokollrelaterade gröna investeringsplaner som tillhandahåller ekonomiskt stöd till utsläppsminskningsprojekt i medlemsstater med lägre inkomster kommer därför också att upphöra.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 4a (nytt)
(4a)  Vid sitt möte den 21 oktober 2009 stödde rådet (miljö) ett mål om att unionen, inom ramen för de minskningar som enligt FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar (IPCC) är nödvändiga från industriländerna som grupp, senast 2050 ska ha minskat utsläppen med 80−95 % jämfört med 1990 års nivåer.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  Övergången till ren energi förutsätter ett ändrat investeringsbeteende och incitament inom alla politikområden. Det är en av unionens centrala prioriteringar att upprätta en motståndskraftig energiunion för att kunna erbjuda sina medborgare säker, hållbar och konkurrenskraftig energi till ett överkomligt pris. För att uppnå detta krävs fortsatta ambitiösa klimatåtgärder inom ramen för denna förordning och framsteg när det gäller andra aspekter av energiunionen som tas upp i ramstrategin för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik16.
(5)  Övergången till ren energi och till en bioekonomi förutsätter ett ändrat investeringsbeteende inom alla politikområden samt incitament till kapitalsvagare små och medelstora företag och till småbruk för att de ska anpassa sina affärsmodeller. Det är en av unionens centrala prioriteringar att upprätta en motståndskraftig energiunion som prioriterar energieffektivitet och syftar till att erbjuda sina medborgare säker och hållbar energi till ett överkomligt pris och som bedriver en strikt hållbarhets- och utsläppsminskningspolitik för användning av biobaserade resurser som ersättning för fossila resurser. För att uppnå detta krävs fortsatta ambitiösa klimatåtgärder inom ramen för denna förordning och framsteg när det gäller andra aspekter av energiunionen som tas upp i ramstrategin för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik16.
__________________
__________________
COM(2015)0080.
COM(2015)0080.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 9
(9)  Det tillvägagångssätt med årliga bindande nationella gränser som valts i Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG19 bör fortsätta under perioden 2021–2030 med en utsläppsbana som börjar 2020 och utgår från de genomsnittliga växthusgasutsläppen 2016–2018 och når sin slutpunkt vid varje medlemsstats 2030-gräns. En justering av tilldelningen 2021 medges för medlemsstater som både har en positiv gräns enligt beslut 406/2009/EG och ökande utsläppstilldelningar mellan 2017 och 2020 enligt besluten 2013/162/EU och 2013/634/EU för att ta hänsyn till deras möjligheter att öka utsläppen under dessa år. Europeiska rådet beslutade att tillgången till och utnyttjandet av befintliga flexibilitetsinstrument inom sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet bör utökas väsentligt för att se till att den samlade unionsansträngningen är kostnadseffektiv och att utsläppen per capita konvergerar fram till 2030.
(9)  Det tillvägagångssätt med årliga bindande nationella gränser som valts i Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG19 bör fortsätta under perioden 2021–2030 med en utsläppsbana som börjar 2018 och utgår från de genomsnittliga växthusgasutsläppen 2016−2018 eller den årliga utsläppstilldelningen för 2020, beroende på vilket värde som är lägst, och når sin slutpunkt vid varje medlemsstats 2030‑gräns. För att tidiga insatser ska belönas och medlemsstater med lägre investeringskapacitet stödjas får medlemsstater vars BNP per capita ligger under EU-genomsnittet och som under åren 2013–2020 har lägre utsläpp än sina årliga utsläppstilldelningar för perioden 2013–2020, såsom dessa anges i beslut nr 406/2009/EG, under vissa villkor begära ytterligare tilldelningar från en reserv. En kompletterande justering av tilldelningen 2021 medges för medlemsstater som både har en positiv gräns enligt beslut 406/2009/EG och ökande utsläppstilldelningar mellan 2017 och 2020 enligt besluten 2013/162/EU och 2013/634/EU för att ta hänsyn till deras möjligheter att öka utsläppen under dessa år. Europeiska rådet beslutade att tillgången till och utnyttjandet av befintliga flexibilitetsinstrument inom sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet bör utökas väsentligt för att se till att den samlade unionsansträngningen är kostnadseffektiv och att utsläppen per capita konvergerar fram till 2030.
_________________
_________________
19 Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina utsläpp av växthusgaser i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 136).
19 Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina utsläpp av växthusgaser i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 136).
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 9a (nytt)
(9a)  För att få in unionen på rätt väg mot en koldioxidsnål ekonomi tillhandahåller denna förordning en långsiktig utsläppsminskningsbana för att de växthusgasutsläpp som omfattas av förordningen ska minska från och med 2031. Förordningen bidrar även till Parisavtalets avsikt att uppnå balans mellan antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor för växthusgaser under andra hälften av detta århundrade.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 10a (nytt)
(10a)  För att den reserv för marknadsstabilitet som upprättats genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/18141a ska förbli fullt effektiv, bör annullering av utsläppsrätter genom utnyttjande av den flexibilitetsmöjlighet som fastställs i denna förordning till följd av minskning av EU-utsläppsrätter inte räknas in som utsläppsrätter som har annullerats i enlighet med direktiv 2003/87/EG vid fastställandet av det totala antalet utsläppsrätter i omlopp ett visst år i enlighet med beslut (EU) 2015/1814.
____________________________
1a Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1814 av den 6 oktober 2015 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG (EUT L 264, 9.10.2015, s. 1).
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 11
(11)  En rad EU-åtgärder ökar medlemsstaternas förmåga att fullgöra sina klimatåtaganden och är avgörande för att uppnå nödvändiga utsläppsminskningar i de sektorer som omfattas av denna förordning. Det handlar bl.a. om lagstiftning om fluorerade växthusgaser, minskade koldioxidutsläpp från vägfordon, byggnaders energiprestanda, förnybara energikällor och kretsloppsekonomin, samt om unionens finansieringsinstrument för klimatrelaterade investeringar.
(11)  En rad EU-åtgärder ökar medlemsstaternas förmåga att fullgöra sina klimatåtaganden och är avgörande för att uppnå nödvändiga utsläppsminskningar i de sektorer som omfattas av denna förordning. Det handlar bl.a. om lagstiftning om fluorerade växthusgaser, minskade koldioxidutsläpp från vägfordon, förbättring av byggnaders energiprestanda, fler förnybara energikällor, ökad energieffektivitet och främjande av kretsloppsekonomin, samt om unionens finansieringsinstrument för klimatrelaterade investeringar.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 11a (nytt)
(11a)  För att dessa utsläppsminskningar ska uppnås och som ett led i arbetet med att maximera jordbrukssektorns roll är det viktigt att medlemsstaterna gynnar innovativa begränsningsåtgärder med störst potential, såsom omställning av åkermark till permanent betesmark, skötsel av häckar, erosionsskyddande vegetationsremsor och träd på jordbruksmark, nya system för skogsjordbruk och skogsplantering, förebyggande av trädfällning och avskogning, markvårdande bearbetning eller direkt sådd och användning av täckgrödor/mellangrödor och skörderester på marken, revision av koldioxidavtryck och förvaltningsplaner för mark och näringsämnen, förbättrad kväveeffektivitet och nitrifikationshämning, återställande och bevarande av våtmarker och torvmarker samt bättre metoder för avel, utfodring och skötsel av boskap i utsläppsminskande syfte.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 11b (nytt)
(11b)  Denna förordning, inklusive de tillgängliga flexibilitetsmöjligheterna, ger incitament till utsläppsminskningar som står i konsekvens med andra unionsrättsakter om klimat och energi för de sektorer som omfattas av denna förordning, bland annat inom energieffektivitet. Eftersom över 75 % av växthusgasutsläppen är energirelaterade kommer en effektivare energianvändning och energibesparingar att spela en viktig roll för att åstadkomma sådana utsläppsminskningar. En ambitiös energieffektivitetspolitik är därför nödvändig inte bara för att få till stånd större besparingar i fråga om import av fossila bränslen, ökad energitrygghet och lägre räkningar för konsumenterna, utan även för att öka användningen av energibesparande teknik i byggnader, industri och transporter, stärka den ekonomiska konkurrenskraften, skapa lokal sysselsättning samt förbättra hälsovillkoren och få bukt med energifattigdomen. Åtgärder som vidtas i sektorer som omfattas av denna förordning betalar sig i längden och är därför ett kostnadseffektivt sätt att hjälpa medlemsstaterna att nå sina mål enligt denna förordning. När medlemsstaterna införlivar denna förordning med nationell politik är det därför viktigt att de särskilt beaktar de olika sektorernas specifika och skiftande möjligheter till ökad energieffektivitet och investeringar.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 11c (nytt)
(11c)   Transportsektorn släpper inte bara ut stora mängder växthusgaser, utan är även den sektor där energiförbrukningen vuxit snabbast sedan 1990. Därför är det viktigt att kommissionen och medlemsstaterna gör ytterligare ansträngningar för att förbättra energieffektiviteten, främja en övergång till hållbara transportsätt och minska sektorns stora beroende av fossila bränslen. En utfasning av fossila bränslen ur energimixen genom främjande av utsläppssnål energi för transporter, till exempel i form av hållbara biodrivmedel och eldrivna fordon, kommer att bidra till målet om minskade koldioxidutsläpp, i linje med målen i Parisavtalet. Detta skulle kunna underlättas om sektorn har en tydlig och långsiktig ram som kan skapa säkerhet och som investeringar kan baseras på.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 11d (nytt)
(11d)   Energipolitikens och sektorspolitikens inverkan på unionens klimatåtaganden och på de nationella klimatåtagandena bör bedömas med hjälp av gemensamma kvantifierade metoder för att medge insyn och kunna verifieras.
Ändring 57
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)  I förordning [...] [om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030] fastställs bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF-sektorn). Miljöeffekterna av denna förordning i termer av minskade växthusgasutsläpp påverkas av att det totala nettoupptaget och de totala nettoutsläppen från avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark och brukad betesmark enligt definitionen i förordning [...] räknas in, varför en flexibilitetmöjlighet omfattande högst 280 miljoner ton koldioxidekvivalenter av detta upptag, fördelat mellan medlemsstaterna enligt siffrorna i bilaga III, bör införas som en ytterligare möjlighet för medlemsstaterna att fullgöra sina åtaganden. Om den delegerade akten för att uppdatera referensnivåerna för skog på grundval av de nationella kontoplanerna för skogsbruket enligt artikel 8.6 i förordning [LULUCF] antas bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller artikel 7 för att i den flexibilitetsmöjlighet som medges genom denna artikel ta hänsyn till bidraget från bokföringskategorin brukad skogsmark. Innan en sådan delegerad akt antas bör kommissionen på grundval av tillgängliga data bedöma om bokföringen för brukad skogsmark är tillförlitlig och i synnerhet överensstämmelsen mellan planerat och faktiskt uttag. Möjligheten att frivilligt stryka årliga utsläppstilldelningsenheter bör dessutom tillåtas enligt denna förordning för att göra det möjligt att beakta dessa kvantiteter vid bedömningen av medlemsstaternas uppfyllande av kraven i förordning [...].
(12)  I förordning [...] [om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030] fastställs bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF-sektorn). Miljöeffekterna av denna förordning i termer av minskade växthusgasutsläpp påverkas av att det totala nettoupptaget och de totala nettoutsläppen från avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark, brukad betesmark och i förekommande fall och brukad våtmark enligt definitionen i förordning [...] räknas in, varför en flexibilitetmöjlighet omfattande högst 280 miljoner ton koldioxidekvivalenter av detta upptag, fördelat mellan medlemsstaterna enligt siffrorna i bilaga III, bör införas som en ytterligare möjlighet för medlemsstaterna att fullgöra sina åtaganden. Om den delegerade akten för att uppdatera referensnivåerna för skog på grundval av de nationella kontoplanerna för skogsbruket enligt artikel 8.6 i förordning [LULUCF] antas bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller artikel 7 för att i den flexibilitetsmöjlighet på 280 miljoner som medges genom denna artikel ta hänsyn till ett balanserat bidrag från bokföringskategorin brukad skogsmark. Innan en sådan delegerad akt antas bör kommissionen på grundval av tillgängliga data bedöma om bokföringen för brukad skogsmark är tillförlitlig och i synnerhet överensstämmelsen mellan planerat och faktiskt uttag. Möjligheten att frivilligt stryka årliga utsläppstilldelningsenheter bör dessutom tillåtas enligt denna förordning för att göra det möjligt att beakta dessa kvantiteter vid bedömningen av medlemsstaternas uppfyllande av kraven i förordning [...].
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 12a (nytt)
(12a)  För att unionens flerfaldiga mål med anknytning till jordbrukssektorn, däribland begränsning av klimatförändringarna och klimatanpassning, luftkvalitet, bevarande av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster och stöd till landsbygdsekonomier, ska uppnås på ett sinsemellan konsekvent sätt kommer det att krävas förändringar av investeringar och incitament med stöd av unionsåtgärder såsom den gemensamma jordbrukspolitiken. Denna förordning måste beakta målsättningen att bidra till unionens skogsstrategimål om att främja en konkurrenskraftig och hållbar virkesförsörjning för unionens bioekonomi, medlemsstaternas nationella skogspolitik, unionens strategi för biologisk mångfald och unionens strategi för en cirkulär ekonomi.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  För att säkerställa en effektiv, transparent och kostnadseffektiv rapportering och kontroll av växthusgasutsläpp och av annan information som är nödvändig för att bedöma framstegen när det gäller medlemsstaternas årliga utsläppstilldelningar, har kraven på årlig rapportering och utvärdering enligt denna förordning integrerats med de relevanta artiklarna i förordning (EU) nr 525/2013, som därför bör ändras i enlighet med detta. Ändringen av den förordningen bör även säkerställa att medlemsstaternas framsteg när det gäller att minska utsläppen även framöver utvärderas årligen, varvid hänsyn ska tas till utvecklingen av unionens politik och medlemsstaternas åtgärder och information. Vartannat år bör utvärderingen omfatta prognoser över unionens framsteg mot ett fullgörande av sina minskningsåtaganden och över medlemsstaternas uppfyllande av sina skyldigheter. Tillämpningen av avdrag bör emellertid bara övervägas med femårsintervall, så att hänsyn kan tas till det potentiella bidraget från avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark och brukad betesmark enligt förordning [...]. Detta påverkar inte kommissionens skyldighet att se till att medlemsstaterna uppfyller sina skyldigheter enligt denna förordning eller dess befogenhet att inleda överträdelseförfaranden i detta syfte.
(13)  För att säkerställa en effektiv, transparent och kostnadseffektiv rapportering och kontroll av växthusgasutsläpp och av annan information som är nödvändig för att bedöma framstegen när det gäller medlemsstaternas årliga utsläppstilldelningar, har kraven på årlig rapportering och utvärdering enligt denna förordning integrerats med de relevanta artiklarna i förordning (EU) nr 525/2013, som därför bör ändras i enlighet med detta. Ändringen av den förordningen bör även säkerställa att medlemsstaternas framsteg när det gäller att minska utsläppen även framöver utvärderas årligen, varvid hänsyn ska tas till utvecklingen av unionens politik och medlemsstaternas åtgärder och information. Vartannat år bör utvärderingen omfatta prognoser över unionens framsteg mot ett fullgörande av sina minskningsåtaganden och över medlemsstaternas uppfyllande av sina skyldigheter. En fullständig kontroll av efterlevnaden bör göras vartannat år. Tillämpningen av det potentiella bidraget från avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark och brukad betesmark enligt förordning [...] bör övervägas enligt de intervall som fastställs i den förordningen. Detta påverkar inte kommissionens skyldighet att se till att medlemsstaterna uppfyller sina skyldigheter enligt denna förordning eller dess befogenhet att inleda överträdelseförfaranden i detta syfte.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 13a (nytt)
(13a)   I och med att de sektorer som omfattas av denna förordning svarar för över hälften av unionens växthusgasutsläpp är politiken för utsläppsminskning inom dessa sektorer mycket viktig för att unionen ska kunna fullgöra sina åtaganden enligt Parisavtalet. Därför bör det råda fullständig insyn i övervaknings-, rapporterings- och uppföljningsförfarandena enligt denna förordning. Medlemsstaterna och kommissionen bör göra informationen om efterlevnaden av förordningen tillgänglig för allmänheten och säkerställa att de berörda parterna och allmänheten i vederbörlig ordning får medverka vid översynerna av förordningen. Kommissionen uppmanas även att införa ett effektivt och insynsvänligt system för övervakning av resultaten av de införda flexibilitetsmöjligheterna.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  Som ett sätt att förbättra den övergripande kostnadseffektiviteten för de totala utsläppsminskningarna bör medlemsstaterna kunna överlåta en del av sin årliga utsläppstilldelning till andra medlemsstater. Det bör säkerställas att sådana överlåtelser sker öppet och på ett för båda parter praktiskt sätt, t.ex. genom auktioner, mellanhänder på marknaden som agerar som ombud eller genom bilaterala överenskommelser.
(14)  Som ett sätt att förbättra den övergripande kostnadseffektiviteten för de totala utsläppsminskningarna bör medlemsstaterna kunna spara eller låna en del av sin årliga utsläppstilldelning. Medlemsstaterna bör även kunna överlåta en del av sin årliga utsläppstilldelning till andra medlemsstater. Det bör säkerställas att sådana överlåtelser sker öppet och på ett för båda parter praktiskt sätt, t.ex. genom auktioner, mellanhänder på marknaden som agerar som ombud eller genom bilaterala överenskommelser.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  Europeiska miljöbyrån har till uppgift att stödja en hållbar utveckling och bidra till en betydande och mätbar förbättring av Europas miljö genom att i god tid ge beslutsfattare, offentliga institutioner och allmänheten målinriktad, relevant och tillförlitlig information. Europeiska miljöbyrån bör i lämpliga fall och i enlighet med sitt årliga arbetsprogram bistå kommissionen.
(15)  Europeiska miljöbyrån har till uppgift att stödja en hållbar utveckling och bidra till en betydande och mätbar förbättring av Europas miljö genom att i god tid ge beslutsfattare, offentliga institutioner och allmänheten målinriktad, relevant och tillförlitlig information. Europeiska miljöbyrån bör i lämpliga fall och i enlighet med sitt årliga arbetsprogram bistå kommissionen och bidra direkt och verkningsfullt till hanteringen av klimatförändringarna.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 17
(17)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av artikel 4, enligt vilken årliga utsläppsgränser ska fastställas för medlemsstaterna, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201121.
(17)  Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen med avseende på att komplettera denna förordning genom att fastställa de årliga utsläppstilldelningarna för medlemsstaterna.
_________________
21 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EGT L 55, 28.2.2011, s. 13).
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 19a (nytt)
(19a)   Förutom insatserna för att minska de egna utsläppen är det också viktigt att unionen, i enlighet med målet att öka sin positiva inverkan på det globala koldioxidavtrycket, tillsammans med tredjeländer överväger klimatlösningar i form av gemensamma projekt med dessa länder inom ramen för klimatpolitiken för 2030, och att den då tar hänsyn till att det i Parisavtalet talas om en ny internationell samarbetsmekanism mot klimatförändringarna.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  Denna förordning bör ses över 2024 och därefter vart femte år för att bedöma dess övergripande funktion. Översynen bör ta hänsyn till förändrade nationella omständigheter och även beakta resultaten av den globala inventeringen i Parisavtalet.
(20)  Denna förordning bör ses över 2024 och därefter vart femte år för att bedöma dess övergripande funktion. Översynen bör ta hänsyn till förändrade nationella omständigheter och även beakta resultaten av den globala inventeringen i Parisavtalet.
För att efterleva Parisavtalet är det nödvändigt att unionen successivt gör allt större ansträngningar och vart femte år lämnar in ett bidrag som återspeglar dess högsta möjliga ambition.
Översynen bör därför beakta unionens mål att minska växthusgasutsläppen inom hela ekonomin med 80–95 % fram till 2050 jämfört med 1990 års nivåer och Parisavtalets avsikt att uppnå balans mellan antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor för växthusgaser under andra hälften av detta århundrade. Den bör baseras på bästa tillgängliga vetenskap och stödja sig på en förberedande rapport från Europeiska miljöbyrån.
Översynen av medlemsstaternas utsläppsminskningar för perioden från och med 2031 bör beakta principerna om rättvisa och kostnadseffektivitet.
Ändring 25
Förslag till förordning
Artikel 1
I denna förordning fastställs medlemsstaternas minimibidrag till uppnåendet av unionens åtagande att minska växthusgasutsläppen under perioden 2021–2030 samt regler för fastställandet av årliga utsläppstilldelningar och för utvärderingen av medlemsstaternas framsteg när det gäller att uppnå sina minimibidrag.
I denna förordning fastställs medlemsstaternas minimibidrag till uppnåendet av unionens åtagande att minska växthusgasutsläppen under perioden 2021–2030 samt regler för fastställandet av årliga utsläppstilldelningar och för utvärderingen av medlemsstaternas framsteg när det gäller att uppnå sina minimibidrag. Förordningen ålägger medlemsstaterna att minska de växthusgasutsläpp som avses i artikel 2 för att nå unionens mål om en minskning på minst 30 % fram till 2030 jämfört med 2005 på ett rättvist och kostnadseffektivt sätt.
Ändring 26
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1a (nytt)
Det allmänna målet med denna förordning är att få in unionen på rätt väg mot en koldioxidsnål ekonomi genom att upprätta en förutsägbar långsiktig bana för att fram till 2050 minska unionens utsläpp av växthusgaser med 80–95 % jämfört med 1990 års nivåer.
Ändring 27
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 3
3.  Vid tillämpning av denna förordning ska koldioxidutsläpp från IPCC-källkategori ”1.A.3.A civil luftfart” behandlas som nollutsläpp.
3.  Vid tillämpning av denna förordning ska koldioxidutsläpp från IPCC-källkategori ”1.A.3.A civil luftfart” som omfattas av direktiv 2003/87/EG behandlas som nollutsläpp.
Ändring 28
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 3a (ny)
3a.   Denna förordning är tillämplig på koldioxidutsläpp från IPCC-källkategori ”1.A.3.D navigering” som inte omfattas av direktiv 2003/87/EG.
Ändring 29
Förslag till förordning
Artikel 4
Artikel 4
Artikel 4
Årliga utsläpp under perioden 2021–2030
Årliga utsläpp under perioden 2021–2030
1.  Varje medlemsstat ska år 2030 ha begränsat sina växthusgasutsläpp med åtminstone den procentsats som fastställs för denna medlemsstat i bilaga I till denna förordning i förhållande till sina utsläpp 2005 enligt punkt 3.
1.  Varje medlemsstat ska senast år 2030 ha begränsat sina växthusgasutsläpp med åtminstone den procentsats som fastställs för denna medlemsstat i bilaga I till denna förordning i förhållande till sina utsläpp 2005 enligt punkt 3.
2.  Med förbehåll för de flexibilitetsmöjligheter som föreskrivs i artiklarna 5, 6 och 7, justeringen enligt artikel 10.2 och efter eventuella avdrag till följd av tillämpning av artikel 7 i beslut nr 406/2009/EG, ska varje medlemsstat se till att dess växthusgasutsläpp varje år under perioden 2021–2029 inte överskrider den gräns som sätts i en linjär utsläppsbana som börjar 2020 med genomsnittsutsläppen av växthusgaser 2016–2018, fastställda enligt punkt 3, och avslutas 2030 med den gräns som fastställs för denna medlemsstat i bilaga I till denna förordning.
2.  Med förbehåll för de flexibilitetsmöjligheter som föreskrivs i artiklarna 5, 6 och 7, justeringen enligt artikel 10.2 och efter eventuella avdrag till följd av tillämpning av artikel 7 i beslut nr 406/2009/EG, ska varje medlemsstat se till att dess växthusgasutsläpp varje år under perioden 2021–2029 inte överskrider den gräns som sätts i en linjär utsläppsbana som börjar 2018 antingen med genomsnittsutsläppen av växthusgaser 2016–2018, fastställda enligt punkt 3, eller med den årliga utsläppstilldelningen för 2020, fastställd enligt artikel 3.2 och artikel 10 i beslut nr 406/2009/EG, beroende på vilket värde som är lägst, och avslutas 2030 med den gräns som fastställs för denna medlemsstat i bilaga I till denna förordning.
3.  Kommissionen ska anta en genomförandeakt i vilken årliga utsläppstilldelningar i ton koldioxidekvivalenter fastställs för åren 2021–2030 på det sätt som anges närmare i punkterna 1 och 2. Vid tillämpningen av denna genomförandeakt ska kommissionen genomföra en omfattande översyn av de senaste nationella inventeringsuppgifterna för år 2005 och åren 2016–2018 som lämnats in av medlemsstaterna i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) nr 525/2013.
3.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 12 för att komplettera denna förordning genom att fastställa årliga utsläppstilldelningar i ton koldioxidekvivalenter för åren 2021–2030 på det sätt som anges närmare i punkterna 1 och 2. Med avseende på tillämpningen av dessa delegerade akter ska kommissionen genomföra en omfattande översyn av de senaste nationella inventeringsuppgifterna för år 2005 och åren 2016–2018 som lämnats in av medlemsstaterna i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) nr 525/2013.
4.  I denna genomförandeakt ska, på grundval av de procentsatser som medlemsstaterna har meddelat i enlighet med artikel 6.2, även närmare anges vilka kvantiteter som medlemsstaterna under perioden 2021–2030 får ta hänsyn till för sitt uppfyllande av kraven i artikel 9. Om summan av alla medlemsstaters kvantiteter skulle överstiga den samlade totalsumman på 100 miljoner ska en proportionell minskning av varje medlemsstats kvantitet göras, så att den samlade totalsumman inte överskrids.
4.  I denna delegerade akt ska, på grundval av de procentsatser som medlemsstaterna har meddelat i enlighet med artikel 6.2, även närmare anges vilka kvantiteter som medlemsstaterna under perioden 2021–2030 får ta hänsyn till för sitt uppfyllande av kraven i artikel 9. Om summan av alla medlemsstaters kvantiteter skulle överstiga den samlade totalsumman på 100 miljoner ska en proportionell minskning av varje medlemsstats kvantitet göras, så att den samlade totalsumman inte överskrids.
5.  Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13.
Ändring 30
Förslag till förordning
Artikel 4a (ny)
Artikel 4a
Långsiktig utsläppsminskningsbana från och med 2031
Om inte annat beslutas i den första eller i någon av de efterföljande översyner som avses i artikel 14.2 ska varje medlemsstat, under varje år mellan 2031 och 2050, fortsätta att minska de växthusgasutsläpp som omfattas av denna förordning. Varje medlemsstat ska se till att dess växthusgasutsläpp varje år under perioden 2031–2050 inte överskrider den gräns som sätts i en linjär utsläppsbana som börjar med dess årliga utsläppstilldelning för 2030 och avslutas 2050 med en utsläppsnivå som ligger 80 % under 2005 års nivå för den medlemsstaten.
Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 12 för att kompletterade denna förordning genom att ange de årliga utsläppstilldelningarna för åren mellan 2031 och 2050, uttryckta i ton koldioxidekvivalenter.
Ändring 31
Förslag till förordning
Artikel 5
Artikel 5
Artikel 5
Flexibilitetsinstrument för att uppnå årliga gränser
Flexibilitetsinstrument för att uppnå årliga gränser
1.  Medlemsstaterna får utnyttja de flexibilitetsmöjligheter som fastställs i punkterna 2–6 i denna artikel och i artiklarna 6–7.
1.  Medlemsstaterna får utnyttja de flexibilitetsmöjligheter som fastställs i punkterna 2–6 i denna artikel och i artiklarna 6–7.
2.  När det gäller åren 2021–2029 får en medlemsstat låna upp till 5 % av sin årliga utsläppstilldelning för påföljande år.
2.  När det gäller åren 2021–2025 får en medlemsstat låna upp till 10 % av sin årliga utsläppstilldelning för påföljande år. När det gäller åren 2026–2029 får en medlemsstat låna upp till 5 % av sin årliga utsläppstilldelning för påföljande år.
3.  En medlemsstat vars utsläpp av växthusgaser för ett visst år, sedan utnyttjandet av flexibilitetsmöjligheterna enligt denna artikel och artikel 6 har beaktats, understiger dess årliga utsläppstilldelning för samma år, får fram till 2030 spara överskottet av sin årliga utsläppstilldelning till senare år.
3.  En medlemsstat vars utsläpp av växthusgaser för ett visst år, sedan utnyttjandet av flexibilitetsmöjligheterna enligt denna artikel och artikel 6 har beaktats, understiger dess årliga utsläppstilldelning för samma år, får när det gäller åren 2021–2025 spara överskottet av sin årliga utsläppstilldelning, upp till 10 % av den årliga utsläppstilldelningen, till senare år fram till 2025. När det gäller åren 2026–2029 får en medlemsstat spara överskottet av sin årliga utsläppstilldelning, upp till 5 % av den årliga utsläppstilldelningen, till senare år fram till 2030.
4.  En medlemsstat får överlåta högst 5 % av sin årliga utsläppstilldelning för ett visst år till andra medlemsstater. Den mottagande medlemsstaten får fram till 2030 använda denna kvantitet för att uppfylla kraven i artikel 9 för det aktuella året eller för efterföljande år.
4.  En medlemsstat får endast överlåta högst 5 % av sin årliga utsläppstilldelning för ett visst år till andra medlemsstater när det gäller åren 2021–2025 och högst 10 % när det gäller åren 2026–2030. Den mottagande medlemsstaten får fram till 2030 använda denna kvantitet för att uppfylla kraven i artikel 9 för det aktuella året eller för efterföljande år.
5.  En medlemsstat får överlåta den del av sin årliga utsläppstilldelning för ett visst år som, sedan utnyttjandet av flexibilitetsmöjligheterna enligt punkterna 2–4 och artikel 6 har beaktats, överstiger dess växthusgasutsläpp detta år till andra medlemsstater. Den mottagande medlemsstaten får fram till 2030 använda denna kvantitet för att uppfylla kraven i artikel 9 för det aktuella året eller för efterföljande år.
5.  En medlemsstat får överlåta den del av sin årliga utsläppstilldelning för ett visst år som, sedan utnyttjandet av flexibilitetsmöjligheterna enligt punkterna 2–4 och artikel 6 har beaktats, överstiger dess växthusgasutsläpp detta år till andra medlemsstater. Den mottagande medlemsstaten får fram till 2030 använda denna kvantitet för att uppfylla kraven i artikel 9 för det aktuella året eller för efterföljande år.
5a.   En medlemsstat får inte överlåta någon del av sin årliga utsläppstilldelning om den medlemsstatens utsläpp vid tidpunkten för överlåtelsen överskrider dess årliga utsläppstilldelning.
6.  Medlemsstaterna ska utan någon kvantitativ gräns kunna utnyttja reduktionsenheter från projektverksamhet enligt artikel 24a.1 i direktiv 2003/87/EG för att uppfylla kraven i artikel 9, men måste undvika dubbelräkning.
6.  Medlemsstaterna ska utan någon kvantitativ gräns kunna utnyttja reduktionsenheter från projektverksamhet enligt artikel 24a.1 i direktiv 2003/87/EG för att uppfylla kraven i artikel 9, men måste undvika dubbelräkning. Medlemsstaterna får uppmuntra privat-privata och offentlig-privata partnerskap för sådana projekt.
Ändring 32
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 3a (ny)
3a.   Tillgång till den flexibilitet som fastställs i denna artikel och i bilaga II ska beviljas under förutsättning att de berörda medlemsstaterna åtar sig att vidta åtgärder i andra sektorer där otillräckliga resultat tidigare har uppnåtts. Kommissionen ska komplettera denna förordning genom att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 12 innehållande en förteckning över sådana åtgärder och sektorer senast den 31 december 2019.
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 7 – rubriken
Ytterligare utnyttjande av ett nettoupptag på högst 280 miljoner ton koldioxidekvivalenter från avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark och brukad betesmark
Ytterligare utnyttjande av ett nettoupptag på högst 280 miljoner ton koldioxidekvivalenter från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk
Ändring 34
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1
1.  Om en medlemsstats utsläpp överstiger de årliga utsläppstilldelningarna för ett visst år kan en kvantitet motsvarande summan av det totala nettoupptaget och de totala nettoutsläppen från bokföringskategorierna avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark och brukad betesmark, vilka fastställs i artikel 2 i förordning [...] [LULUCF], beaktas med avseende på medlemsstatens uppfyllande av kraven i artikel 9 i denna förordning för det året, under förutsättning att
1.  Om en medlemsstats utsläpp överstiger de årliga utsläppstilldelningarna för ett visst år, inklusive eventuella sparade utsläppstilldelningar enligt artikel 5.3, kan en kvantitet motsvarande summan av det totala nettoupptaget och de totala nettoutsläppen från bokföringskategorierna avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark, brukad betesmark, i förekommande fall brukad våtmark samt, med reservation för att den delegerade akten enligt punkt 2 antas, brukad skogsmark, vilka fastställs i artikel 2 i förordning [...] [LULUCF], beaktas med avseende på medlemsstatens uppfyllande av kraven i artikel 9 i denna förordning för det året, under förutsättning att
(-a)  medlemsstaten före den 1 januari 2019 lämnar in en handlingsplan till kommissionen med åtgärder – inklusive användning av unionsfinansiering i förekommande fall – för ett klimateffektivt lantbruk och för markanvändnings- och skogsbrukssektorerna och visar hur dessa åtgärder kommer att bidra till att minska växthusgasutsläppen enligt denna förordning och till att överträffa kraven enligt artikel 4 i förordning [...] [LULUCF] för perioden 2021–2030,
(a)  den sammanlagda kvantitet som beaktas för medlemsstaten för alla år under perioden 2021–2030 inte överstiger den nivå som fastställs i bilaga III för den medlemsstaten,
(a)  den sammanlagda kvantitet som beaktas för medlemsstaten för alla år under perioden 2021–2030 inte överstiger den nivå som fastställs i bilaga III för den medlemsstaten,
(b)  kvantiteten utgör ett överskott till medlemsstatens krav enligt artikel 4 i förordning [...] [LULUCF],
(b)  kvantiteten har påvisats utgöra ett överskott till medlemsstatens krav enligt artikel 4 i förordning [...] [LULUCF] under den femårsperiod som fastställs i artikel 12 i förordning [...] [LULUCF],
(c)  medlemsstaten inte har förvärvat mer nettoupptag enligt förordning [...] [LULUCF] från andra medlemsstater än den har överlåtit, och
(c)  medlemsstaten inte har förvärvat mer nettoupptag enligt förordning [...] [LULUCF] från andra medlemsstater än den har överlåtit, och
(d)  medlemsstaten har uppfyllt kraven i förordning [...] [LULUCF].
(d)  medlemsstaten har uppfyllt kraven i förordning [...] [LULUCF].
Kommissionen får utfärda yttranden om de handlingsplaner som medlemsstaterna lämnat in i enlighet med led -a.
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2
2.   Om den delegerade akten för att uppdatera referensnivåerna för skog på grundval av de nationella kontoplanerna för skogsbruket enligt artikel 8.6 i förordning [LULUCF] antas, ska kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt för att ändra punkt 1 i denna artikel för att ta hänsyn till bidrag från bokföringskategorin brukad skogsmark i enlighet med artikel 12 i denna förordning.
2.  Om den delegerade akten för att uppdatera referensnivåerna för skog på grundval av de nationella kontoplanerna för skogsbruket enligt artikel 8.6 i förordning [LULUCF] antas, ska kommissionen ges befogenhet att anta en delegerad akt för att ändra punkt 1 i denna artikel och bokföringskategorierna i bilaga III för att ta hänsyn till ett balanserat bidrag från bokföringskategorin brukad skogsmark i enlighet med artikel 12 i denna förordning utan att överskrida det totala antalet på 280 miljoner som finns tillgängliga enligt denna artikel.
Ändring 36
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1
1.  Om en medlemsstats granskade växthusgasutsläpp överstiger dess årliga utsläppstilldelning under något av åren under perioden 2027–2030 enligt punkt 2 i denna artikel och med beaktande av flexibilitetsmöjligheterna i artiklarna 5 till 7, gäller följande:
1.  Kommissionen ska vartannat år göra en kontroll av medlemsstaternas efterlevnad av denna förordning. Om en medlemsstats granskade växthusgasutsläpp överstiger dess årliga utsläppstilldelning under något av åren under perioden enligt punkt 2 i denna artikel och med beaktande av flexibilitetsmöjligheterna i artiklarna 5 till 7, gäller följande:
(a)  Ett tillägg motsvarande utsläppsöverskottet i koldioxidekvivalenter multiplicerat med 1,08 ska läggas till medlemsstatens utsläppssiffra för påföljande år i enlighet med de åtgärder som vidtas enligt artikel 11.
(a)  Ett tillägg motsvarande utsläppsöverskottet i koldioxidekvivalenter multiplicerat med 1,08 ska läggas till medlemsstatens utsläppssiffra för påföljande år i enlighet med de åtgärder som vidtas enligt artikel 11.
(b)  Medlemsstaten ska tillfälligt förbjudas från att överlåta någon del av sin årliga utsläppstilldelning till en annan medlemsstat fram till dess att den uppfyller kraven i denna förordning. Den centrala förvaltaren ska tillämpa detta förbud i det register som avses i artikel 11.
(b)  Medlemsstaten ska tillfälligt förbjudas från att överlåta någon del av sin årliga utsläppstilldelning till en annan medlemsstat fram till dess att den uppfyller kraven i denna förordning. Den centrala förvaltaren ska tillämpa detta förbud i det register som avses i artikel 11.
Ändring 58
Förslag till förordning
Artikel 9a (ny)
Artikel 9a
Reserv för tidiga insatser
1.  För att beakta tidiga insatser före 2020 ska, på begäran av en medlemsstat, en kvantitet som inte överstiger en totalsumma på 90 miljoner ton i årliga utsläppstilldelningar för perioden 2026–2030 beaktas med avseende på den medlemsstatens efterlevnad av kraven i samband med den senaste efterlevnadskontrollen enligt artikel 9 i denna förordning, under förutsättning att
a)  dess totala årliga utsläppstilldelningar för perioden 2013–2020, som fastställts i enlighet med artikel 3.2 och artikel 10 i beslut nr 406/2009/EG, överstiger dess totala verifierade årliga växthusgasutsläpp för perioden 2013–2020,
(b)  dess BNP per capita till marknadspris ligger under EU-genomsnittet,
c)  den så långt möjligt har utnyttjat de flexibilitetsmöjligheter som avses i artiklarna 6 och 7 upp till de nivåer som anges i bilagorna II och III,
d)  den så långt möjligt har utnyttjat de flexibilitetsmöjligheter som avses i artikel 5.2 och 5.3 och inte har överlåtit några utsläppstilldelningar till en annan medlemsstat enligt artikel 5.4 och 5.5, och
e)  unionen som helhet uppfyller sina mål enligt artikel 1.1.
2.  Den högsta andel av totalsumman enligt punkt 1 som får beaktas med avseende på en medlemsstats efterlevnad av kraven ska fastställas utifrån förhållandet mellan å ena sidan differensen mellan dess totala årliga utsläppstilldelningar för perioden 2013–2020 och dess totala verifierade årliga växthusgasutsläpp under samma period, å andra sidan differensen mellan de totala årliga utsläppstilldelningarna för perioden 2013–2020 för alla medlemsstater som uppfyller kriteriet i punkt 1 b och de totala verifierade årliga växthusgasutsläppen för de medlemsstaterna under samma period.
De årliga utsläppstilldelningarna och de verifierade årliga utsläppen ska fastställas i enlighet med punkt 3.
3.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 12 för att komplettera denna förordning genom att fastställa varje medlemsstats högsta andel i ton koldioxidekvivalenter enligt punkterna 1 och 2. Vid tillämpningen av dessa delegerade akter ska kommissionen använda de årliga utsläppstilldelningar som fastställts i enlighet med artikel 3.2 och artikel 10 i beslut nr 406/2009/EG och de granskade inventeringsdata för åren 2013–2020 som avses i förordning (EU) nr 525/2013.
Ändring 38
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2
2.  Den mängd som anges i bilaga IV till denna förordning ska läggas till tilldelningen för år 2021 för varje medlemsstat som nämns i den bilagan.
2.  Den mängd som anges i bilaga IV till denna förordning, motsvarande en totalsumma på 39,14 miljoner ton koldioxidekvivalenter för alla medlemsstater, ska läggas till tilldelningen för år 2021 för varje medlemsstat som nämns i den bilagan.
Ändring 39
Förslag till förordning
Artikel 11 – rubriken
Register
Europeiskt register
Ändring 40
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 1
1.  Kommissionen ska genom det unionsregister som inrättas i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) nr 525/2013 säkerställa en korrekt bokföring enligt denna förordning av bl.a. årliga utsläppstilldelningar, utnyttjade flexibilitetsmöjligheter i artiklarna 4–7, uppfyllande av kraven i artikel 9 och ändringar av räckvidden enligt artikel 10 i denna förordning. Den centrala förvaltaren ska göra automatiska kontroller av alla transaktioner enligt denna förordning och vid behov blockera transaktioner för att säkerställa att inga oegentligheter förekommer. Denna information ska vara offentlig.
1.  Kommissionen ska genom det unionsregister som inrättas i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) nr 525/2013 säkerställa en korrekt bokföring enligt denna förordning. Kommissionen ska för detta ändamål anta en delegerad akt i enlighet med artikel 12 för att komplettera denna förordning, särskilt när det gäller årliga utsläppstilldelningar, utnyttjade flexibilitetsmöjligheter i artiklarna 4–7, uppfyllande av kraven i artikel 9 och ändringar av räckvidden enligt artikel 10 i denna förordning. Den centrala förvaltaren ska göra automatiska kontroller av alla transaktioner enligt denna förordning och vid behov blockera transaktioner för att säkerställa att inga oegentligheter förekommer. Systemet med ett europeiskt register ska vara öppet och innehålla all relevant information om överlåtelse av utsläppsrätter mellan medlemsstaterna. Denna information ska vara offentlig via en särskild webbplats som kommissionen är värd för.
Ändring 41
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2
2.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta en delegerad akt för att genomföra punkt 1 i enlighet med artikel 12 i denna förordning.
utgår
Ändring 42
Förslag till förordning
Artikel 11a (ny)
Artikel 11a
Unionsfinansieringens klimatpåverkan
Kommissionen ska genomföra en omfattande, sektorsövergripande studie av på vilket sätt finansiering som beviljas från unionens budget eller på annat sätt i enlighet med unionsrätten påverkar begränsningen av klimatförändringarna.
Senast den 1 januari 2019 ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om resultaten av studien, vid behov tillsammans med lagförslag som syftar till att avbryta all unionsfinansiering som är oförenlig med unionens mål eller politik för minskade koldioxidutsläpp. Den ska inbegripa ett förslag om obligatorisk förhandskontroll av förenligheten med klimatmålen i samband med varje ny unionsinvestering från och med den 1 januari 2020 och en skyldighet att offentliggöra resultaten på ett öppet och tillgängligt sätt.
Ändring 43
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.2 och 11 i denna förordning ska ges till kommissionen tills vidare från och med denna förordnings ikraftträdande.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4.3, 4a, 6.3a, 7.2, 9a och 11 i denna förordning ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med ... [dagen för denna förordnings ikraftträdande]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av femårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
Ändring 44
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 3
3.  Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 7.2 och 11 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
3.  Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 4,3, 4a, 6.3a, 7.2, 9a och 11 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
Ändring 45
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 6
6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 7.2 och 11 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4.3, 4a, 6.3a, 7.2, 9a och 11 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Ändring 46
Förslag till förordning
Artikel 13
Artikel 13
utgår
Kommittéförfarande
1.  Kommissionen ska bistås av den kommitté för klimatförändringar som inrättats genom förordning nr 525/2013. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
Ändring 47
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1
1.  Inom sex månader efter den positiva dialogen inom UNFCCC under 2018 ska kommissionen offentliggöra ett meddelande med en bedömning av konsekvensen mellan unionens klimat- och energirättsakter och Parisavtalets mål. Meddelandet ska framför allt granska vilken roll skyldigheterna enligt denna förordning spelar för uppnåendet av de målen och om skyldigheterna är adekvata samt i vad mån unionens rättsakter på klimat- och energiområdet, bland annat kraven på energieffektivitet och förnybar energi, och rättsakterna inom jordbruk och transport står i konsekvens med EU:s åtagande om minskade växthusgasutsläpp.
Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2024 och därefter vart femte år om tillämpningen av denna förordning, dess bidrag till EU:s övergripande mål om minskning av växthusgasutsläpp fram till 2030 och dess bidrag till målen i Parisavtalet, och kan lägga fram förslag om så är lämpligt.
2.   Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2024 – efter den första globala inventeringen av genomförandet av Parisavtalet 2023 och inom sex månader efter de därefter följande globala inventeringarna – om tillämpningen av denna förordning, dess bidrag till EU:s övergripande mål om minskning av växthusgasutsläpp fram till 2030 och dess bidrag till målen i Parisavtalet. Rapporten ska vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag om att öka medlemsstaternas utsläppsminskningar.
Översynen av medlemsstaternas utsläppsminskningar för perioden från och med 2031 ska beakta principerna om rättvisa och kostnadseffektivitet i fördelningen mellan medlemsstaterna.
Den ska även beakta unionens och tredjeländers framsteg med att uppnå målen i Parisavtalet samt framsteg med att mobilisera och upprätthålla privat finansiering till stöd för övergången till en koldioxidsnål ekonomi.
Ändring 48
Förslag till förordning
Artikel 15a (ny)
Förordning (EU) 2015/1814
Artikel 1 – punkt 4
Artikel 15a
Ändring av beslut (EU) 2015/1814
Artikel 1.4 i beslut (EU) 2015/1814 ska ersättas med följande:
”4. Kommissionen ska offentliggöra det totala antalet utsläppsrätter i omlopp varje år, senast den 15 maj påföljande år. Det totala antalet utsläppsrätter i omlopp under ett visst år ska motsvara det kumulativa antalet utsläppsrätter som utfärdats under perioden sedan den 1 januari 2008, inbegripet det antal som utfärdats enligt artikel 13.2 i direktiv 2003/87/EG under den perioden samt rättigheter att utnyttja internationella reduktionsenheter som tillämpats av anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem för utsläpp till och med den 31 december det året, minus det kumulativa antalet ton verifierade utsläpp från anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem mellan den 1 januari 2008 och den 31 december samma år, utsläppsrätter som annullerats i enlighet med artikel 12.4 i direktiv 2003/87/EG, förutom sådana utsläppsrätter som annullerats i enlighet med artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/...*, och antalet utsläppsrätter i reserven. Utsläpp under treårsperioden 2005–2007, samt utsläppsrätter som utfärdats för sådana utsläpp, ska inte beaktas. Det första offentliggörandet ska ske senast den 15 maj 2017.
______________
* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/... av den ... om klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen (”klimatåtgärdsförordning för genomförande av Parisavtalet”) (EUT L …, …, s. …).”

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0208/2017).

Rättsligt meddelande