Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den begäran om upphävande av Rolandas Paksas immunitet som översändes den 31 mars 2016 av Republiken Litauens allmänne åklagare och som tillkännagavs i kammaren den 13 april 2016,

–  efter att ha hört Rolandas Paksas i enlighet med artikel 9.6 i arbetsordningen,

–  efter en diskussion med Litauens allmänne åklagare och chefsåklagaren vid utredningsavdelningen för organiserad brottslighet och korruption vid det allmänna åklagarämbetet,

–  med beaktande av artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013(1),

–  med beaktande av artikel 62 i Litauens författning,

–  med beaktande av artikel 4 i lagen om rättslig ställning och arbetsvillkor för de ledamöter av Europaparlamentet som valts i Republiken Litauen,

–  med beaktande av artikel 22 i det litauiska parlamentets (Seimas) arbetsordning,

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0219/2017), och av följande skäl:

A.  Litauens allmänne åklagare har begärt att den parlamentariska immuniteten för en ledamot av Europaparlamentet, Rolandas Paksas, ska upphävas med anledning av en brottsutredning.

B.  Begäran från den allmänne åklagaren gäller misstankar om att Rolandas Paksas den 31 augusti 2015 skulle ha gått med på att ta emot en muta i utbyte mot att utöva inflytande på offentliga myndigheters och statstjänstemäns utövande av sina befogenheter, vilket skulle utgöra en överträdelse av den litauiska strafflagen.

C.  Enligt artikel 9 i protokoll nr 7 ska Europaparlamentets ledamöter under parlamentets sessioner på sin egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land.

D.  Enligt artikel 62 i Litauens författning får ledamöter av Seimas inte utan godkännande av Seimas ställas till straffrättsligt ansvar, kvarhållas eller på annat sätt bli föremål för frihetsbegränsande åtgärder.

E.  Enligt artikel 4 i lagen om rättslig ställning och arbetsvillkor för de ledamöter av Europaparlamentet som valts i Republiken Litauen ska ledamöter av Europaparlamentet åtnjuta samma personliga immunitet på Republiken Litauens territorium som en ledamot av Seimas i Republiken Litauen, såvida inte annat föreskrivs i EU‑lagstiftningen.

F.  Enligt artikel 22 i Seimas arbetsordning får ett straffrättsligt förfarande inte inledas mot en ledamot av Seimas, och en ledamot får inte gripas eller på annat sätt bli föremål för frihetsbegränsande åtgärder utan godkännande av Seimas, förutom i fall där ledamoten ertappas med att begå ett brott (in flagranti), då den allmänne åklagaren omedelbart måste underrätta Seimas om detta.

G.  Enligt artikel 5.2 i Europaparlamentets arbetsordning är parlamentarisk immunitet inte en ledamots personliga privilegium, utan en garanti för hela parlamentets och dess ledamöters oberoende.

H.  Syftet med den parlamentariska immuniteten är att skydda parlamentet och dess ledamöter från rättsliga förfaranden i samband med verksamhet som utförs under utövandet av ämbetet som parlamentsledamot och inte kan skiljas från det ämbetet.

I.  Om ett sådant förfarande inte rör utövandet av ledamotens ämbete bör immuniteten upphävas, såvida inte avsikten med det rättsliga förfarandet verkar vara att skada ledamotens politiska verksamhet och därmed parlamentets oberoende (fumus persecutionis).

J.  Utifrån de omfattande och detaljerade uppgifter som inkommit i detta fall finns det ingen anledning att misstänka att förfarandet mot Rolandas Paksas motiveras av en avsikt att skada hans politiska verksamhet som ledamot av Europaparlamentet.

K.  Det ankommer inte på Europaparlamentet att uttala sig i skuldfrågan eller på annat sätt yttra sig över det riktiga i att väcka åtal mot ledamoten, och inte heller att uttala sig värderande om nationella rättssystem och domstolsväsenden.

1.  Europaparlamentet beslutar att upphäva Rolandas Paksas immunitet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Republiken Litauen och till Rolandas Paksas.

(1) Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C-200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI:EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23.