Index 
Antagna texter
Tisdagen den 14 mars 2017 - StrasbourgSlutlig utgåva
Ansvarsfullhet vid ägande och skötsel av hästdjur
 Kvicksilver ***I
 Aktieägares långsiktiga engagemang och årsberättelsen om företagsstyrning ***I
 Kontroll av förvärv och innehav av vapen ***I
 Uttjänta fordon, förbrukade batterier och ackumulatorer samt avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter ***I
 Avfall ***I
 Deponering av avfall ***I
 Förpackningar och förpackningsavfall ***I
 Jämställdhet mellan kvinnor och män i EU 2014–2015
 Likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster
 EU-medel till jämställdhet
 Stordatas effekter på de grundläggande rättigheterna
 Miniminormer för skydd av kaniner i uppfödning

Ansvarsfullhet vid ägande och skötsel av hästdjur
PDF 367kWORD 56k
Europaparlamentets resolution av den 14 mars 2017 om ansvarsfullhet vid ägande och skötsel av hästdjur (2016/2078(ΙΝΙ))
P8_TA(2017)0065A8-0014/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 39, 42 och 43 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) avseende den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken,

–  med beaktande av artikel 114 i EUF-fördraget om den inre marknadens upprättande och funktion,

–  med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av artikel 168.4 b i EUF-fördraget om sådana åtgärder på veterinär- och växtskyddsområdet som direkt syftar till att skydda folkhälsan,

–  med beaktande av artikel 13 i EUF-fördraget, enligt vilket unionen och medlemsstaterna, vid utformning och genomförande av unionens politik i fråga om jordbruk, fiskeri, transport, inre marknad, forskning och teknisk utveckling samt rymden, fullt ut ska ta hänsyn till välfärd för djuren som kännande varelser, samtidigt som de ska respektera medlemsstaternas lagar och andra författningar samt sedvänjor, särskilt i fråga om religiösa riter, kulturella traditioner och regionalt arv,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”)(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september 2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning(3),

–  med beaktande av rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur(4),

–  med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 om fastställande av bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EEG och 2009/156/EG vad gäller metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för hästdjur)(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1012 av den 8 juni 2016 om avelstekniska och genealogiska villkor för avel, handel med och införsel till unionen av renrasiga avelsdjur, hybridavelssvin och avelsmaterial från dem och om ändring av förordning (EU) nr 652/2014, rådets direktiv 89/608/EEG och 90/425/EEG och om upphävande av vissa akter med avseende på djuravel (förordningen om djuravel),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008(7),

–  med beaktande av EU-domstolens dom av den 23 april 2015 i mål C-424/13, Zuchtvieh-Export GmbH mot Stadt Kempten,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1337/2013 av den 13 december 2013 om regler för tillämpningen av förordning (EU) nr 1169/2011(8) vad gäller angivande av ursprungsland eller härkomstplats för kött,

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism (COM(2010)0352),

–  med beaktande av slutsatserna i kommissionens Educawel-undersökning(9),

–  med beaktande av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av Europeiska konventionen om skydd av animalieproduktionens djur,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0014/2017), och av följande skäl:

A.  Värdet på EU:s hästdjurssektor uppgår till över 100 miljarder euro per år(10) och sektorn uppvisade dessutom en total omsättning på 27,3 miljarder euro inom vadslagning bara under 2013. Av detta belopp erhöll medlemsstaternas regeringar 1,1 miljarder euro(11).

B.  Ca 900 000 arbetstillfällen skapas enbart av hästsportindustrin. Fem till sju hästdjur generar ett heltidsjobb, och dessa jobb, som inte kan utlokaliseras, finns på landsbygden, där den ekonomiska situationen i dagsläget är svår.

C.  Hästdjurssektorn uppfyller kriterierna för målen i den europeiska politiken för landsbygdsutveckling, som bygger på bärkraft inom jordbruket, hållbar förvaltning av naturresurser och främjande av social integrering på landsbygden. Hästdjur används fortfarande i stor omfattning i jordbruket, och nya användningsområden tillkommer, såsom produktion av åsnemjölk, liksom nya möjligheter och fördelar för att ytterligare utveckla dessa produkter för producenter och konsumenter.

D.  Hästdjurssektorn spelar en aktiv roll för uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin om att skapa hållbar utveckling på grundval dels av en miljövänligare ekonomi, dels av tillväxt som omfattar alla. Hästdjurssektorn är viktig, eftersom den i hög grad bidrar till den miljömässiga, ekonomiska och sociala utvecklingen i landsbygdsområden.

E.  Europeiska unionen är hästsportsindustrins största marknad globalt(12).

F.  Uppskattningsvis 7 miljoner hästdjur inom EU utnyttjas på många olika sätt, med ett djupt rotat förhållande till människan, från tävlingsdjur och sällskapsdjur till arbetsdjur inom transport, turism, terapier för beteende, rehabilitering och pedagogiska ändamål, sport, utbildning, jord- och skogsbruk, källa till mjölk och kött samt försöksdjur, och förekommer även som vilda och halvvilda djur. Hästdjuren bidrar också till bibehållandet av den biologiska mångfalden och hållbarheten på landsbygden och kan under sin livstid användas för flera av dessa ändamål.

G.  För ett ansvarsfullt ägande och en ansvarsfull skötsel av hästdjur krävs att villkoren för djurs hälsa och välbefinnande ägnas tillräcklig uppmärksamhet, och djurens välbefinnande måste därför vara centralt i all verksamhet som involverar dem. Regelverket på EU-nivå varierar mellan medlemsstaterna, och befintlig lagstiftning genomförs på olika sätt inom EU, vilket leder till snedvriden konkurrens och ett sämre djurskydd.

H.  Hästdjur är de djur som transporteras mest i Europa i förhållande till deras antal(13), och transporttider för djur är en viktig fråga för EU:s medborgare, som begär kortare transporttider, eftersom hästdjur ibland transporteras i och från EU i fordon som är olämpliga för transport av hästdjur över långa avstånd på väg, till sjöss och med flyg innan de är framme vid sin slutliga destination.

I.  Uppgifterna om förflyttningar av hästdjur för kommersiella ändamål registreras via det integrerade veterinärdatasystemet (Traces), men dessa uppgifter offentliggörs endast en gång per år och med en eftersläpning på två år.

J.  Direkt tillgängliga uppgifter skulle kunna hjälpa de behöriga myndigheterna och andra organisationer att bättre övervaka effekter på djurens hälsa, och i detta sammanhang undersöka tecken på bristfällig biosäkerhet.

K.  Det finns inte tillräckligt med uppgifter tillgängliga för att man direkt ska kunna kvantifiera hur många arbetshästdjur som används på små och delvis självhushållande jordbruk, av vilka en stor andel är belägna i de nyare medlemsstaterna, samt inom turism.

L.  Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) antog riktlinjer för arbetshästdjur i maj 2016(14) vad gäller respekt för djurens fem grundläggande friheter, nämligen frihet från hunger, törst och undernäring, frihet från rädsla och lidande, frihet från fysiskt och termiskt obehag och frihet från smärta samt möjlighet att uttrycka de flesta formerna av arttypiskt beteende.

M.  Hästdjuren bidrar till värdefull sysselsättning och viktiga inkomster för lokalsamhällen och landsbygdsområden inom jordbruk, hästdjursverksamhet och turism som inte kan omlokaliseras, men djurskyddet äventyras i vissa fall och turister är alltför ofta själva otillräckligt informerade för att upptäcka och åtgärda djurskyddsproblem(15).

N.  Djurskyddsmärkning som industrin själv har tagit initiativ till kan bidra till att säkerställa att verksamheterna genomförs ordentligt och att allmänheten ges nödvändig information.

O.  Obegränsad, omdömeslös och ansvarslös uppfödning av hästdjur kan leda till djur som förlorat sitt ekonomiska värde och som ofta har allvarliga problem när det gäller hälsa och välbefinnande, i synnerhet under ekonomisk lågkonjunktur. Parlamentet och rådet antog nyligen lagstiftning för harmonisering av bestämmelserna om avelstekniska och genealogiska villkor för avel av renrasiga avelsdjur, däribland hästdjur, som syftar till att stärka konkurrenskraften och organisationen inom den europeiska avelsbranschen samt förbättra kvaliteten på tillgänglig information om avel och identifiering av renrasiga avelsdjur, särskilt hästdjur.

P.  Sedan 2008 har antalet övergivna hästdjur ökat i de västra medlemsstaterna, i synnerhet när de har blivit en dyr lyx och utgör en stor ekonomisk börda snarare än en inkomstkälla. Kommissionen och medlemsstaterna har inte vidtagit adekvata och tillfredsställande åtgärder för att komma till rätta med problemet.

Q.  De flesta av dessa fall kan tillskrivas privata ägare och är inte representativa för den största delen av den professionella hästsektorn i Europa.

R.  Hästdjur är sociala djur med kognitiv förmåga och starka sociala kopplingar, och de används inom många pedagogiska aktiviteter och utbildningsprogram, såväl som i terapi- och rehabiliteringsprogram, inbegripet för diagnoser inom autismspektrumet och för cerebral pares, cerebrovaskulära incidenter, inlärnings- eller språkhandikapp och inlärnings- eller språksvårigheter, rehabilitering av gärningsmän, psykoterapi, posttraumatiska stressyndrom och avvänjningsprogram.

S.  Ägare ställs inför svåra beslut när de inte längre kan ta hand om sina hästdjur på ett bra sätt, delvis till följd av höga veterinärkostnader, och i vissa medlemsstater är avlivning alltför ofta den första utvägen, och en dyr sådan, för ägare som inte längre kan betala veterinärkostnaderna och kostnaderna för att tillgodose djurets behov vad gäller hälsa och välbefinnande. I andra medlemsstater kan hästdjur avlivas endast om det finns ett tydligt och omedelbart veterinärmedicinskt behov, oberoende av det berörda djurets långsiktiga hälsa och välbefinnande.

T.  Hästar anses inte vara livsmedelsproducerande djur i många tredjeländer, och hästkött importeras rutinmässigt från dessa länder för försäljning och utsläppande på EU-marknaden. Denna situation ger upphov till frågor om hästdjurs hälsa och välbefinnande och snedvrider konkurrensen, eftersom EU för närvarande inte tillåter att kött från europeiska hästar som ursprungligen inte var avsedda för köttproduktion förs in i livsmedelskedjan, medan mer flexibilitet ges för kött som importeras från tredjeland.

1.  Europaparlamentet inser att hästdjurens ekonomiska, miljömässiga och sociala bidrag inom hela EU är avsevärt, inklusive grundläggande kulturella och pedagogiska värden som har en direkt koppling, t.ex. respekt för djur och natur.

2.  Europaparlamentet påpekar att hästdjur i allt större omfattning används i utbildnings-, sport-, terapi- och fritidsändamål inom jordbruksföretag där jordbrukarna försöker diversifiera sin verksamhet och bredda sin inkomstbas, och betonar att närvaron av hästdjur gör det lättare att uppnå ett multifunktionellt jordbruksföretag, vilket gynnar sysselsättningen i landsbygdsområden och bidrar till utvecklingen av förbindelser mellan städerna och landsbygden samt av lokal hållbarhet och sammanhållning.

3.  Europaparlamentet anser att hästdjurssektorn och dess fördelar för landsbygdsekonomin, som ger ett betydande bidrag till EU:s allmänna och strategiska mål, bör ges ett större erkännande på EU-nivå, och att den bör integreras bättre i de olika delarna av den gemensamma jordbrukspolitiken, inbegripet direktstöd inom den första pelaren och inom den andra pelaren.

4.  Europaparlamentet konstaterar att hästdjurens goda hälsa och välbefinnande främjar jordbrukens och andra företags resultat och gynnar landsbygdens ekonomi i stort, och tillgodoser samtidigt EU-medborgarnas växande krav på högre standarder för djurs hälsa och välbefinnande.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna att hästdjur i egenskap av arbetsdjur är ett viktigt verktyg i jordbruksverksamheter i Europas landsbygdsområden, särskilt i bergsområden och svårtillgängliga områden.

6.  Europaparlamentet betonar att hästdjursägare bör ha minimikunskaper om skötsel av hästdjur, och att ägarskapet är förknippat med ett personligt ansvar för standarder för hälsa och välbefinnande för de djur som man har hand om.

7.  Europaparlamentet betonar att kunskapsutbyte mellan hästdjursägare, men också mellan medlemsstater, bör vara ett viktigt verktyg för att bemöta dessa behovs, och noterar att yrkesverksamma inom hästdjurssektorn har förbättrat sina arbetsmetoder för att förbättra hälsa och välbefinnande för hästdjuren, samtidigt som vetenskapen har gått framåt, lagstiftningen har utvecklats och nya utbildningsmetoder har framkommit.

8.  Europaparlamentet noterar att de flesta hästägare och personer som hanterar hästar uppför sig ansvarsfullt. Parlamentet framhåller att ett större främjande av djurens välbefinnande har störst chans att lyckas om det sker inom ramen för ekonomiskt hållbara produktionssystem.

9.  Europaparlamentet noterar att yrkesutövarna behöver fortsätta att vara ekonomiskt livskraftiga, samtidigt som de effektivt bemöter nya utmaningar såsom begränsade naturresurser, effekterna av klimatförändringarna och uppkomsten och spridningen av nya sjukdomar.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa en miljö där jordbruksföretagen är ekonomiskt lönsamma.

11.  Europaparlamentet understryker att de planerade referenscentrumen för djurskydd, i enlighet med vad som fastställs i OIE:s 10 principer, är mycket viktiga för att säkra en förbättrad efterlevnad och ett konsekvent genomförande av lagstiftningen, vid sidan av spridning av information om bästa praxis när det gäller djurskyddet.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beställa en Eurostat-undersökning för att analysera de ekonomiska, miljömässiga och sociala följderna av alla aspekter av hästdjurssektorn, samt att regelbundet tillhandahålla statistiska uppgifter om användning av tjänster, transport och slakt av hästdjur.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma europeiska riktlinjer för god praxis i hästdjurssektorn för olika användare och specialister. Dessa riktlinjer bör utarbetas i samråd med intressenter och organisationer i hästdjurssektorn, och baseras på befintliga vägledningar, genom att bland annat inriktas på artspecifikt välbefinnande och beteendemässig vård, såväl som skötsel i livets slutskede.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att EU:s riktlinjer tillämpas lika överallt och att frigöra resurser för översättning av dem.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra till och samla in utbyte av god praxis och utbildningsprogram från olika medlemsstater i fråga om djurs välbefinnande och att stödja produktion och spridning av denna information om hur man bäst kan tillgodose hästdjurens behov, oavsett deras roll, på basis av de ”fem friheterna” och så att djurets hela livscykel inbegrips.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, vid utarbetandet av sina europeiska riktlinjer för god praxis i hästdjurssektorn, beakta hästdjurens multifunktionella roll genom att inbegripa vägledning om ansvarsfull avel, djurs hälsa och välbefinnande och fördelarna med sterilisering av hästdjur, arbete inom turism, jordbruk och skogsbruk, artanpassade transporter och artanpassad slakt och skydd mot bedräglig verksamhet, t.ex. doping, och rekommenderar att sådan vägledning sprids, i samarbete med EU-erkända representativa jordbruksorganisationer, till uppfödare, hästdjursföreningar, jordbruk, stall, djurskyddshem, transportörer och slakterier, och att den görs tillgänglig i olika format och språk.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja det arbete som European Horse Network och European State Stud Association utför, eftersom de spelar en viktig roll i utvecklingen av den europeiska hästsektorn genom att fungera som en plattform för utbyte av bästa praxis och genom att bevara traditioner, kunskaper, gamla hästraser och effekten av sektorn.

18.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utöka sina resurser för utbildning om djurskydd på gårdarna, både för specialister som är i direktkontakt med hästdjur, såsom veterinärer, djuruppfödare och hästägare, och för en bredare publik, i syfte att omfatta hälsa och välbefinnande för och avel av hästdjur, samtidigt som vikten av utbildning och information betonas, via systemet för jordbruksrådgivning.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att också använda system för kunskapsöverföring för utbyte av god praxis och företagsmodeller, att öka medvetenheten om olika frågor och att främja innovation och nya idéer. Parlamentet noterar att vissa medlemsstater redan har infört system för kunskapsöverföring i hästdjurssektorn.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förnya sitt åtagande att utarbeta en europeisk stadga för hållbar och ansvarsfull turism, som bidrar till spridning av tydlig information för att hjälpa turister och intressenter att göra goda val grundade på ett fullgott djurskydd när de beslutar huruvida de ska anlita tjänster som utförs med hästdjur. Parlamentet betonar att denna stadga bör utgå ifrån redan befintliga kvalitetsstadgor som har inrättats av erkända representativa jordbruksorganisationer, och noterar att vissa medlemsstater har strikta riktlinjer för arbetsförhållanden och arbetstid, medan det i andra medlemsstater saknas ett sådant skydd.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utfärda vägledning till medlemsstaterna om djurvänliga turismmodeller i fråga om arbetande hästdjur.

22.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att införa frivilliga arbetsriktlinjer, inklusive daglig arbetstid och viloperioder för att skydda arbetshästdjur från överansträngning och ekonomiskt utnyttjande.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra uppgifter från Traces betydligt snabbare än vad som för närvarande är fallet.

24.  Europaparlamentet betonar att befintlig EU-lagstiftning om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden är avsedd att förebygga skador och lidande hos djuren, och att säkerställa att djuren transporteras under lämpliga förhållanden och tidsperioder, och är oroat över de allvarliga problemen med myndigheternas verkställande av EU-lagstiftningen om djurs välbefinnande vid transporter i många medlemsstater.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera en korrekt tillämpning och ett effektivt och enhetligt genomförande av befintlig EU-lagstiftning om djurtransporter och rättsligt bindande rapportering i alla medlemsstater.

26.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som exporterar hästdjur att finna lösningar för att främja slakt inom sina egna territorier i syfte att, när detta är möjligt, undvika transport av levande hästar, och uppmanar kommissionen att inrätta en mekanism för effektiv kontroll av efterlevnaden av lagar och andra författningar i såväl den framtida som den gällande rättsliga ramen.

27.  Parlamentet begär att kommissionen ska föreslå en lägre maximal längd för alla transporter av hästar som förs till slakt, på basis av resultaten från Europeiska livsmedelsbyråns undersökningar och av riktlinjerna för transport av hästdjur, utarbetade av yrkesverksamma inom sektorn, med beaktande av hästdjursindustrins särdrag i olika länder.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta riktlinjer, underlätta och utöka vetenskaplig forskning och genomföra befintlig forskning om hästdjurs välbefinnande i samband med slakt i syfte att utarbeta humana metoder för slakt som är mer anpassade till hästdjur, samt att sprida dessa vägledningsdokument till behöriga myndigheter i medlemsstaterna.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att till fullo och på ett korrekt sätt förbinda sig att på sina territorier inspektera och genomföra regelbundna granskningar av slakterier som har tillstånd att ta emot hästdjur, för att säkerställa att de har möjlighet att tillgodose hästdjurens särskilda behov vad gäller hälsa och välbefinnande, särskilt i fråga om anläggningar och kompetent personal.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åta sig att ta fram erkända djurskyddsindikatorer, som bör användas för att bedöma hästdjurens hälsa och välbefinnande, identifiera befintliga problem och bidra till att åstadkomma förbättringar, samt säkerställa det praktiska genomförandet och fördelarna för sektorn, och anser att det är viktigt att inkludera intressenter som har genomfört liknande verktyg i hela EU, samt att föra ett nära samarbete med företrädare för sådana yrkesorganisationer inom hästdjurssektorn som håller på att ta fram djurskyddsindikatorer.

31.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra hästägare att bilda föreningar.

32.  Europaparlamentet betonar vikten av att hästdjur behandlas humant och mår bra, och principen att grym och kränkande behandling från ägare, tränare, skötare och andra personer inte kan tolereras någonstans under några omständigheter.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa striktare lagstiftning för vanvård och övergivande av djur, inklusive extra åtgärder för att förhindra att hästdjur överges, och att fullständigt och noggrant undersöka rapporter om inhumana metoder och djurskyddsbrott mot hästdjur.

34.  Europaparlamentet noterar att det finns skillnader mellan hästdjursarter, och att sådana skillnader innebär olika behov i fråga om hälsa och välbefinnande, inklusive behoven vid livets slutskede och i samband med slakt.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utföra en studie och dokumentera dessa skillnader, och att utfärda artspecifika riktlinjer för att säkerställa att standarderna för djurens hälsa och välbefinnande upprätthålls.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja forskning om och utveckling av artanpassade uppfödningssystem i hästdjurssektorn där hänsyn tas till hästdjurens naturliga beteende som flockdjur med en benägenhet att fly.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera ett pilotprojekt för att undersöka utnyttjandet av nya och befintliga finansieringsprogram för att belöna goda resultat på djurskyddsområdet för arbetshästdjur, inklusive på små och delvis självhushållande jordbruk.

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/262 (förordning om pass för hästdjur) genomförs på ett fullständigt och korrekt sätt.

39.  Europaparlamentet konstaterar att priset på veterinärmedicinska läkemedel, kostnaden för destruktion av slaktdjurskroppar och kostnaden för avlivning, när sådant tillåts, i sig kan utgöra ett hinder för att avsluta ett djurs liv, vilket orsakar ett förlängt lidande.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka rapporter om inhumana metoder vid avlivning och djurskyddsbrott såsom olämplig användning av läkemedel, och att rapportera brott till kommissionen.

41.  Europaparlamentet känner till ökningen i åsne- och hästmjölkproduktion, och uppmanar kommissionen att utfärda riktlinjer för produktion av häst- och åsnemjölk.

42.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med yrkesmässiga, representativa och erkända jordbruksorganisationer åta sig att öka antalet inspektioner på anläggningar som producerar åsne- och hästmjölk.

43.  Europaparlamentet uttrycker oro över importen och användningen av veterinärmedicinska produkter som innehåller ”Pregnant Mare Serum Gonadotropin” (PMSG).

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionens direktorat för hälsa och livsmedel: revision och analys att genom revisioner kontrollera att de företag som är certifierade för produktion av PMSG-hormonet efterlever gällande djurskyddsbestämmelser vid produktionen och att utreda och utarbeta en rapport om välbefinnandet och behandlingen av ston som används för insamling av hormoner för användning i läkemedelsindustrin.

45.  Europaparlamentet understryker att det ännu inte finns något rättvist skattesystem som är anpassat till medlemsstaternas olika behov, och som gör det möjligt för professionella hästuppfödare att generera den inkomst som krävs för att hålla igång den ekonomiska verksamheten på de europeiska hästgårdarna.

46.  Europaparlamentet konstaterar att ett rättvisare skattesystem för hästdjurssektorn skulle ge sektorn samma villkor för alla, öka insynen i hästdjursrelaterad verksamhet och därigenom bekämpa bedrägerier och ta itu med problem med grå ekonomi och göra det möjligt för yrkesmässiga hästuppfödare att genera den inkomst som behövs för att hålla igång en ekonomisk verksamhet.

47.  Europaparlamentet anser att man måste reda ut de rättsliga bestämmelserna om vilken moms som ska tillämpas inom hästdjurssektorn i samband med nästa översyn av momsdirektivet för att främja en utveckling av hästsektorn som gynnar tillväxten och sysselsättningen.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att agera för att erbjuda medlemsstaterna större flexibilitet vad gäller införande av lägre momssatser för all verksamhet i sektorn, och anser att ett sådant klargörande bör resultera i inrättandet av en enhetlig, säker och anpassad ram för lägre momssatser som ger medlemsstaterna tillräckligt handlingsutrymme att införa sin egen skattepolitik.

49.  Europaparlamentet understryker att de sanitära kraven på hästkött är olika för kött som produceras i Europa och kött som importeras från tredjeländer.

50.  Europaparlamentet påminner om att man bör se till att hästkött kan spåras, och betonar att det är önskvärt att ha likvärdiga hälso- och livsmedelssäkerhetskrav och överensstämmelse av importer för de europeiska konsumenterna oavsett hästköttets ursprung.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att återupprätta jämvikten mellan nivån på de krav som ställs inom EU och nivån för kontroller vid gränserna, och samtidigt värna konsumenters hälsa.

52.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att göra angivande av ursprungsland för alla beredda hästköttsprodukter obligatoriskt.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka antalet granskningar av slakterier utanför EU som är godkända för export av hästkött till EU, och att villkorligt stoppa importen av hästkött från tredjeländer som inte uppfyller EU:s spårbarhets- och livsmedelssäkerhetskrav.

54.  Europaparlamentet betonar att man måste bryta det tabu som omgärdar frågan om livets slutskede för hästdjur. Parlamentet anser inte att förbättrade villkor i livets slutskede för hästar utesluter dem ur livsmedelskedjan.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt skötseln av hästdjur i livets slutskede, inklusive fastställandet av gränsvärden för högsta tillåtna restvärden av vanligen använda veterinärmedicinska läkemedel, såsom Fenylbutazon, för att säkerställa säkerhet i livsmedelskedjan.

56.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja ett återinförande i livsmedelskedjan genom ett system med karenstider som är baserat på vetenskaplig forskning och som gör det möjligt att återinföra ett djur i livsmedelskedjan efter det att den sista dosen läkemedel har getts, samtidigt som man skyddar konsumenternas hälsa.

57.  Europaparlamentet konstaterar att hästdjur som inte är avsedda att slaktas för livsmedelsproduktion (hästdjur registrerade som ”ej för livsmedelsproduktion”) i vissa medlemsstater inte omfattas av krav på registrering av läkemedelsintag, och man kan föreställa sig att dessa djur kommer in i slaktkedjan på olaglig väg, vilket innebär allvarliga risker för folkhälsan. Kommissionen uppmanas därför att täppa till denna lucka i regelverket.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med federationen för europeiska sammanslutningar av hästdjursveterinärer (FEEVA) överväga en harmonisering av tillgång till behandling och läkemedel i hela EU.

59.  Europaparlamentet anser att en sådan harmonisering skulle bidra till att man kan undvika snedvridning av konkurrensen, underlätta mer omfattande behandling av hästdjurssjukdomar och mer effektivt lindra djurens lidande.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra utbyte av bästa praxis för att möjliggöra rimlig användning av läkemedel för hästdjur.

61.  Europaparlamentet noterar att även om terapi och veterinärmedicinska läkemedel ibland är nödvändiga och lämpliga så behövs större insatser för att ta itu med de låga investeringsnivåerna och bristen på tillgängliga läkemedel, inklusive vacciner, för behandling av hästdjur.

62.  Europaparlamentet påminner dessutom om behovet av ökad forskning och innovation vad gäller läkemedelsanvändning för hästdjur, eftersom det råder allvarlig brist på läkemedel anpassade för hästdjurs ämnesomsättning.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att finansiera ytterligare forskning om vilka eventuella effekter olika läkemedel har på hästdjur.

64.  Europaparlamentet noterar att några av de hästdjursraser som avlas i medlemsstaterna är lokala raser som är en del av vissa befolkningsgruppers livsstil och kultur, och att vissa medlemsstater i sina landsbygdsutvecklingsprogram har inkluderat åtgärder för att skydda och ytterligare sprida dessa raser.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att engagera sig för program för ekonomiskt stöd för bevarande och skydd av inhemska raser i EU som lever vilt eller som riskerar att utrotas.

66.  Europaparlamentet är medvetet om det stora ekologiska värde och naturvärde som bestånd av vilda hästdjur har, i och med att de bidrar till renhållning och gödsling av de områden som de lever i, samt det turistrelaterade värdet av bestånd av vilda hästar, och efterlyser mer forskning om de problem som dessa bestånd har.

67.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.
(2) EUT L 3, 5.1.2005, s. 1.
(3) EUT L 303, 18.11.2009, s. 1.
(4) EGT L 221, 8.8.1998, s. 23.
(5) EUT L 59, 3.3.2015, s. 1.
(6) EUT L 347, 20.12.2013, s. 487.
(7) EUT L 347, 20.12.2013, s. 549.
(8) EUT L 335, 14.12.2013, s. 19
(9) Se http://ec.europa.eu/food/animals/docs/aw_eu-strategy_study_edu-info-activ.pdf.
(10) Fédération Equestre Internationale (FEI), FAQs on High Health, High Performance Horse (HHP), koncept som antogs vid OIE:s plenarmöte i maj 2014.
(11) Årsrapport från International Federation of Horseracing Authorities.
(12) FEI:s databas, senast konsulterad 22.9.2014.
(13) Databasen Traces 2012.
(14) World Organisation for Animal Health – Terrestrial Animal Health Code (2016), kapitel 7.12.
(15) Santorini Donkey and Mule Taxis – en oberoende djurskyddsrapport för Donkey Sanctuary, 2013.


Kvicksilver ***I
PDF 246kWORD 42k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 mars 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om kvicksilver och om upphävande av förordning (EG) nr 1102/2008 (COM(2016)0039 – C8-0021/2016 – 2016/0023(COD))
P8_TA(2017)0066A8-0313/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0039),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 192.1 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0021/2016),

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,

–  med beaktande av artiklarna 294.3 och 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 25 maj 2016(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av den provisoriska överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 16 december 2016 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 59 och 39 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0313/2016).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner Europaparlamentets uttalande, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 mars 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om kvicksilver och om upphävande av förordning (EG) nr 1102/2008

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/852.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

UTTALANDE FRÅN EUROPAPARLAMENTET OM FÖRSLAGET TILL FÖRORDNING OM KVICKSILVER OCH OM UPPHÄVANDE AV FÖRORDNING (EG) NR 1102/2008 (2016/0023(COD))

Europaparlamentets godtagande av genomförandeakter för tillstånd för nya produkter eller processer inom ramen för de interinstitutionella förhandlingarna om förslaget till förordning om kvicksilver (2016/0023(COD)) får inte uppfattas som prejudicerande för liknande ärenden och innebär inte att man föregriper resultatet av de kommande interinstitutionella förhandlingarna om avgränsningskriterier vid användning av delegerade akter och genomförandeakter.

UTTALANDE FRÅN EUROPEISKA KOMMISSIONEN OM INTERNATIONELLT SAMARBETE OM KVICKSILVER

Minamatakonventionen och den nya förordningen om kvicksilver utgör viktiga bidrag när det gäller att skydda medborgarna mot kvicksilverförorening globalt och inom EU.

Det internationella samarbetet bör upprätthållas för att säkerställa ett framgångsrikt genomförande av konventionen från alla parters sida och ytterligare stärka dess bestämmelser.

Europeiska kommissionen har därför åtagit sig att stödja fortsatt samarbete, i enlighet med konventionen och EU:s tillämpliga strategier, regler och förfaranden, inbegripet arbete på följande områden:

–  Åtgärder för att minska klyftan mellan EU:s lagstiftning och bestämmelserna i konventionen genom översynsklausulen vad gäller förteckningen över förbjudna produkter med kvicksilver tillsatt.

–  Med avseende på konventionens bestämmelser om finansiering, kapacitetsuppbyggnad och tekniköverföring: t.ex. verksamheter för att förbättra spårbarheten för handel med och användning av kvicksilver, främja certifiering av kvicksilverfri icke-industriell och småskalig guldutvinning och användning av motsvarande etiketter för kvicksilverfritt guld, samt öka kapaciteten för utvecklingsländer, också vad gäller hantering av kvicksilverhaltigt avfall.

(1) EUT C 303, 19.8.2016, s. 122.


Aktieägares långsiktiga engagemang och årsberättelsen om företagsstyrning ***I
PDF 241kWORD 50k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 mars 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2007/36/EG vad gäller uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang och direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa inslag i årsberättelsen om företagsstyrning (COM(2014)0213 – C7-0147/2014 – 2014/0121(COD))
P8_TA(2017)0067A8-0158/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0213),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 50 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0147/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 9 juli 2014(1),

–  med beaktande av den provisoriska överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 16 december 2016 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8‑0158/2015).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(2).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 mars 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/… om ändring av direktiv 2007/36/EG vad gäller uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang ▌

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2017/828.)

(1) EUT C 451, 16.12.2014, s. 87.
(2) Denna ståndpunkt ersätter de ändringar som antogs den 8 juli 2015 (Antagna texter, P8_TA(2015)0257).


Kontroll av förvärv och innehav av vapen ***I
PDF 249kWORD 59k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 mars 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen (COM(2015)0750 – C8-0358/2015 – 2015/0269(COD))
P8_TA(2017)0068A8-0251/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2015)0750),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0358/2015),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av de motiverade yttranden från den polska senaten och Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 27 april 2016(1),

–  med beaktande av den provisoriska överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f(4) i arbetsordningen och med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 20 december 2016 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0251/2016), och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 mars 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/… om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen

(Text av betydelse för EES)(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2017/853.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

KOMMISSIONENS UTTALANDE

Kommissionen erkänner vikten av en välfungerande deaktiveringsstandard som bidrar till ökad säkerhet och ger myndigheterna ytterligare en försäkran om att deaktiverade skjutvapen deaktiverats på korrekt och ändamålsenligt sätt.

Kommissionen kommer därför att påskynda det arbete med översynen av deaktiveringskriterierna som de nationella experterna utför inom ramen för den kommitté som inrättats enligt direktiv 91/477/EEG i syfte att göra det möjligt för kommissionen att senast i slutet av maj 2017, i enlighet med kommittéförfarandet enligt direktiv 91/477/EEC och på grundval av ett positivt yttrande från de nationella experterna, anta en genomförandeförordning om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2403 av den 15 december 2015 om fastställande av gemensamma riktlinjer om standarder och metoder för deaktivering i syfte att se till att deaktiverade skjutvapen görs irreversibelt funktionsodugliga. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att utan inskränkningar bidra till att detta arbete påskyndas.

(1) EUT C 264, 20.7.2016, s. 77.


Uttjänta fordon, förbrukade batterier och ackumulatorer samt avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter ***I
PDF 408kWORD 54k
Europaparlamentets ändringar antagna den 14 mars 2017 av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2000/53/EG om uttjänta fordon, 2006/66/EG om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och 2012/19/EU om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter (COM(2015)0593 – C8-0383/2015 – 2015/0272(COD))(1)
P8_TA(2017)0069A8-0013/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till direktiv
Skäl 1
(1)  Avfallshanteringen i unionen bör förbättras, i syfte att skydda, bevara och förbättra kvaliteten på miljön, skydda människors hälsa, säkerställa att naturresurser utnyttjas varsamt och rationellt samt främja en mer cirkulär ekonomi.
(1)  Avfallshanteringen i unionen bör förbättras, i syfte att skydda, bevara och förbättra kvaliteten på miljön, skydda människors hälsa, säkerställa att naturresurser används varsamt och ändamålsenligt samt främja principerna för den cirkulära ekonomin.
Ändring 2
Förslag till direktiv
Skäl 1a (nytt)
(1a)   En ren, effektiv och hållbar cirkulär ekonomi kräver att farliga ämnen tas bort från produkter redan på projekteringsstadiet och här bör man inom den cirkulära ekonomin erkänna att det sjunde miljöhandlingsprogrammet uttryckligen påbjudit utveckling av giftfria materialkretslopp, så att återvunnet avfall kan användas som en viktig och tillförlitlig råvarukälla för unionen.
Ändring 3
Förslag till direktiv
Skäl 1b (nytt)
(1b)   En effektiv och energisnål förvaltning av sekundära råvaror måste säkerställas, och man bör prioritera FoU-insatser för att uppnå detta mål. Kommissionen bör också överväga att lägga fram ett förslag om klassificering av avfall för att stödja en unionsmarknad för sekundära råvaror.
Ändring 4
Förslag till direktiv
Skäl 1c (nytt)
(1c)   När återvunnet material kommer in i ekonomin på nytt eftersom det upphört att vara avfall, antingen genom att uppfylla särskilda kriterier för att så ska ske eller genom att tas med i en ny produkt, då måste unionens kemikalielagstiftning fullständigt efterlevas.
Ändring 5
Förslag till direktiv
Skäl 2a (nytt)
(2a)   Det industriella landskapet har förändrats kraftigt under de senaste åren som ett resultat av teknikens framsteg och av ökade globala varuflöden. Dessa faktorer innebär nya utmaningar för en miljöansvarsfull avfallshantering och avfallsbehandling, som man bör gripa sig an genom en kombination av ökade forskningsinsatser och riktade regleringsverktyg. Planerat åldrande är ett växande problem, som i sig strider mot målen för en cirkulär ekonomi, och åtgärder för att avskaffa det bör därför vidtas, genom att alla huvudaktörer, näringslivet, kunder och tillsynsmyndigheter gör en gemensam insats.
Ändring 6
Förslag till direktiv
Skäl 3
(3)  Medlemsstaternas rapportering av statistiska uppgifter är av avgörande betydelse för att kommissionen ska kunna bedöma hur avfallslagstiftningen efterlevs i medlemsstaterna. Statistikens kvalitet, tillförlitlighet och jämförbarhet bör förbättras genom att man inrättar en gemensam kontaktpunkt för samtliga avfallsuppgifter, tar bort obsoleta rapporteringskrav, riktmärker de nationella rapporteringsmetoderna och inför en kvalitetskontrollrapport.
(3)  Medlemsstaternas rapportering av uppgifter och information är av avgörande betydelse för att kommissionen ska kunna bedöma hur avfallslagstiftningen efterlevs i medlemsstaterna. De rapporterade uppgifternas kvalitet, tillförlitlighet och jämförbarhet bör förbättras genom att man fastställer gemensamma metoder för insamling och behandling av uppgifter från vederhäftiga källor, och inrättar en gemensam kontaktpunkt för samtliga avfallsuppgifter, tar bort obsoleta rapporteringskrav, riktmärker de nationella rapporteringsmetoderna och inför en kvalitetskontrollrapport. Tillförlitlig rapportering av uppgifter om avfallshantering är av största vikt för ett effektivt genomförande av lagstiftningen och för att säkerställa jämförbarhet för uppgifter mellan medlemsstater. När medlemsstaterna rapporterar om hur målen i dessa direktiv har uppnåtts bör de därför använda de gemensamma metoder som kommissionen tagit fram, i samarbete med medlemsstaternas nationella statistikbyråer och de nationella myndigheterna med ansvar för avfallshantering.
Ändring 7
Förslag till direktiv
Skäl 3a (nytt)
(3a)   Medlemsstaterna bör säkerställa att den separata insamlingen av avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) följs av en lämplig behandling. För att säkerställa lika villkor och efterlevnad av avfallslagstiftningen och begreppet cirkulär ekonomi bör kommissionen ta fram gemensamma standarder för behandlingen av WEEE, såsom det uppdrogs åt kommissionen i direktiv 2012/19/EU.
Ändring 8
Förslag till direktiv
Skäl 4
(4)  Tillförlitlig rapportering av statistiska uppgifter om avfallshantering är av största vikt för ett effektivt genomförande av lagstiftningen och för att säkerställa jämförbarhet för uppgifter och lika villkor mellan medlemsstater. När medlemsstaterna utarbetar rapporterna om uppfyllelsen av målen i dessa direktiv bör de därför åläggas att använda de senaste metoderna som har tagits fram av kommissionen och medlemsstaternas nationella statistikkontor.
(4)  Tillförlitlig rapportering av statistiska uppgifter om avfallshantering är av största vikt för ett effektivt genomförande av lagstiftningen och för att säkerställa jämförbarhet för uppgifter och lika villkor mellan medlemsstater. När medlemsstaterna utarbetar rapporterna om uppfyllelsen av målen i dessa direktiv bör de därför åläggas att använda de gemensamma metoder för insamling och behandling av uppgifter som har tagits fram av kommissionen i samarbete med medlemsstaternas nationella statistikbyråer.
Ändring 9
Förslag till direktiv
Skäl 4a (nytt)
(4a)   För att bidra till uppnåendet av målen i detta direktiv och till att stimulera övergången till en cirkulär ekonomi bör kommissionen främja samarbetet och utbytet av information och bästa praxis, dels mellan medlemsstaterna, dels mellan olika sektorer av ekonomin. Detta utbyte skulle kunna underlättas med hjälp av kommunikationsplattformar som skulle kunna hjälpa till att öka medvetenheten om nya industriella lösningar och ge en bättre överblick över tillgänglig kapacitet, och det skulle bidra, dels till att skapa kopplingar mellan avfallsindustrin och andra sektorer, dels till att stödja industriell symbios.
Ändring 10
Förslag till direktiv
Skäl 4b (nytt)
(4b)   Den avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG gäller som prioritetsordning för unionens lagstiftning om förebyggande och hantering av avfall. Hierarkin gäller därför för uttjänta fordon, batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer samt för avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter När medlemsstaterna uppfyller målet i detta direktiv bör de vidta nödvändiga åtgärder för att beakta de avfallshierarkiska prioriteringarna och säkerställa att de genomförs i praktiken.
Ändring 11
Förslag till direktiv
Skäl 5a (nytt)
(5a)   Eftersom det finns ett växande behov av att hantera och materialåtervinna avfall inom unionen, i överensstämmelse med den cirkulära ekonomin, bör tonvikt läggas på att säkerställa att avfallstransporterna sker i enlighet med principerna och kraven i miljörätten, framför allt närhetsprincipen, principen om att återvinning ska ha företräde och principen om självförsörjning. Kommissionen bör undersöka om det är önskvärt att införa en enda kontaktpunkt för det administrativa förfarandet för avfallstransporter, i syfte att minska den administrativa bördan. Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra olagliga avfallstransporter.
Ändring 12
Förslag till direktiv
Skäl 7a (nytt)
(7a)   I syfte att komplettera vissa icke-väsentliga delar av direktiv 2000/53/EG och direktiv 2012/19/EU bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på de gemensamma metoderna för insamling och behandling av uppgifter och formatet för rapportering av uppgifter om genomförandet av målen för återanvändning och återvinning av uttjänta fordon under direktiv 2000/53/EG, samt metoderna för insamling och behandling av uppgifter och formatet för rapportering av uppgifter om genomförandet av de mål som fastställs för insamling och återvinning av elektrisk och elektronisk utrustning enligt direktiv 2012/19/EU.. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
________________
Ändring 13
Förslag till direktiv
Skäl 7b (nytt)
(7b)   I syfte att fastställa metoderna för insamling och behandling av uppgifter och formatet för rapportering av uppgifter om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
Ändring 14
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led -1 (nytt)
Direktiv 2000/53/EG
Artikel 6 – punkt 1
Artikel 6.1 ska ersättas med följande:
”1. Medlemsstaterna skall genom erforderliga åtgärder se till att alla uttjänta fordon lagras (även tillfälligt) och behandlas i enlighet med de allmänna krav som fastställs i artikel 4 i direktiv 75/442/EEG, och i överensstämmelse med de tekniska minimikrav som fastställs i bilaga I till det här direktivet, utan att det påverkar tillämpningen av nationella bestämmelser om hälsoskydd och miljö.”
”1. Medlemsstaterna ska genom erforderliga åtgärder se till att alla uttjänta fordon lagras (även tillfälligt) och behandlas i enlighet med de avfallshierarkiska prioriteringar och allmänna krav som fastställs i artikel 4 i direktiv 75/442/EEG, och i överensstämmelse med de tekniska minimikrav som fastställs i bilaga I till det här direktivet, utan att det påverkar tillämpningen av nationella bestämmelser om hälsoskydd och miljö.”
Ändring 15
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2
Direktiv 2000/53/EG
Artikel 9 – punkt 1a
1a.  Medlemsstaterna ska för varje kalenderår rapportera uppgifter om tillämpningen av artikel 7.2 till kommissionen. De ska rapportera dessa uppgifter elektroniskt inom 18 månader efter utgången av det rapporteringsår för vilket uppgifterna samlas in. Uppgifterna ska rapporteras i det format som fastställts av kommissionen i enlighet med punkt 1d. Den första rapporten ska omfatta perioden 1 januari [år för införlivande av detta direktiv + 1 år]–31 december [år för införlivande av detta direktiv + 1 år].
1a.  Medlemsstaterna ska för varje kalenderår rapportera uppgifter om tillämpningen av artikel 7.2 till kommissionen. De ska samla in och behandla dessa uppgifter i enlighet med de gemensamma metoder som avses i punkt 1d i denna artikel, och rapportera dem elektroniskt inom 12 månader efter utgången av det rapporteringsår för vilket uppgifterna samlas in. Uppgifterna ska rapporteras i det format som fastställts av kommissionen i enlighet med punkt 1d.
Ändring 16
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2
Direktiv 2000/53/EG
Artikel 9 – punkt 1c
1c.  Kommissionen ska granska de uppgifter rapporteras i enlighet med denna artikel och offentliggöra en rapport om resultaten av granskningen. Rapporten ska omfatta en bedömning av hur insamlingen av uppgifter är organiserad, av de uppgiftskällor och metoder som används i medlemsstaterna samt av uppgifternas fullständighet, tillförlitlighet, aktualitet och konsekvens. Bedömningen kan innefatta särskilda rekommendationer om förbättringar. Rapporten ska sammanställas vart tredje år.
1c.  Kommissionen ska granska de uppgifter som rapporteras i enlighet med denna artikel och offentliggöra en rapport om resultaten av granskningen. Tills de gemensamma metoderna för insamling och behandling av uppgifter, som avses i punkt 1d, har fastställts ska rapporten omfatta en bedömning av hur insamlingen av uppgifter är organiserad och av de uppgiftskällor och metoder som används i medlemsstaterna. Kommissionen ska också bedöma uppgifternas fullständighet, tillförlitlighet, aktualitet och konsekvens. Bedömningen kan innefatta särskilda rekommendationer om förbättringar. Rapporten ska sammanställas vart tredje år.
Ändring 17
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2
Direktiv 2000/53/EG
Artikel 9 – punkt 1ca (ny)
1ca.   I rapporten får kommissionen inkludera information om genomförandet av detta direktiv som helhet och dess konsekvenser för miljön och människors hälsa. I förekommande fall ska rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag om ändring av detta direktiv.
Ändring 18
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2
Direktiv 2000/53/EG
Artikel 9 – punkt 1d
1d.  Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa formatet för rapportering av uppgifter i enlighet med punkt 1a. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 11.2.
1d.  Kommissionen ska anta delegerade akter för att komplettera detta direktiv genom att fastställa de gemensamma metoderna för insamling och behandling av uppgifter och formatet för rapportering av uppgifter i enlighet med punkt 1a.
Ändring 19
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2
Direktiv 2000/53/EG
Artikel 9 – punkt 1da (ny)
1da.   Senast den 31 december 2018, i samband med handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och med beaktande av unionens åtagande om att övergå till en cirkulär ekonomi, ska kommissionen se över detta direktiv som helhet, och särskilt dess räckvidd och mål, på grundval av en konsekvensbedömning, och beakta målen och initiativen för unionens politik för en cirkulär ekonomi. Särskild uppmärksamhet ska ägnas transporter av begagnade fordon som misstänks vara uttjänta fordon. För detta ändamål ska riktlinjerna n:r 9 för kontaktorganen för transporter av uttjänta fordon användas. Kommissionen ska även undersöka om det går att fastställa resursspecifika mål, framför allt för råvaror av avgörande betydelse. I förekommande fall ska översynen åtföljas av ett lagstiftningsförslag.
Ändring 20
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1a (nytt)
Direktiv 2000/53/EG
Artikel 9a (ny)
Följande artikel ska införas:
”Artikel 9a
Instrument för att främja en övergång till en mer cirkulär ekonomi
För att bidra till målen i detta direktiv ska medlemsstaterna använda lämpliga ekonomiska instrument och vidta andra åtgärder för att ge incitament till tillämpning av avfallshierarkin. Dessa instrument och åtgärder får också innefatta de instrument och åtgärder som anges i bilaga IVa till direktiv 2008/98/EG.”
Ändring 21
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 1a (nytt)
Direktiv 2006/66/EG
Artikel 22a (ny)
(1a)   Följande artikel ska införas:
”Artikel 22a
Uppgifter
1.   De uppgifter som medlemsstaterna rapporterar i enlighet med artiklarna 10 och 12 ska åtföljas av en kvalitetskontrollrapport.
2.   Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 23a för att komplettera detta direktiv genom att fastställa metoder för insamling och behandling av uppgifter och formatet för rapportering av dem.”
Ändring 22
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led -a (nytt)
Direktiv 2006/66/EG
Artikel 23 – rubriken
(-a)   I artikel 23 ska rubriken ersättas med följande:
”Översyn”
Rapportering och översyn”
Ändring 23
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led a
Direktiv 2006/66/EG
Artikel 23 – punkt 1
1.  ”Kommissionen ska före utgången av 2016 utarbeta en rapport om genomförandet av detta direktiv och dess konsekvenser för miljön och för den inre marknadens funktion.”
1.  ”Kommissionen ska före utgången av 2016 och vart tredje år därefter utarbeta en rapport om genomförandet av detta direktiv och dess konsekvenser för miljön och för den inre marknadens funktion.”
Ändring 24
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led ba (nytt)
Direktiv 2006/66/EG
Artikel 23 – punkt 3a (ny)
(ba)   Följande punkt ska läggas till:
”3a. Senast den 31 december 2018, i samband med handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, och med beaktande av unionens åtagande om att övergå till en cirkulär ekonomi, ska kommissionen se över detta direktiv som helhet, och särskilt dess räckvidd och mål, på grundval av en konsekvensbedömning. Vid översynen ska det tas hänsyn till målen och initiativen för unionens politik för en cirkulär ekonomi, och till den tekniska utvecklingen av nya batterityper där det inte används farliga ämnen, framför allt inte några tungmetaller eller andra metaller eller metalljoner. Kommissionen ska även undersöka om det går att fastställa resursspecifika mål, framför allt för råvaror av avgörande betydelse. I förekommande fall ska översynen åtföljas av ett lagstiftningsförslag.”
Ändring 25
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2a (nytt)
Direktiv 2006/66/EG
Artikel 23aa (ny)
(2a)   Följande artikel ska införas:
”Artikel 23aa
Instrument för att främja en övergång till en mer cirkulär ekonomi
För att bidra till målen i detta direktiv ska medlemsstaterna använda lämpliga ekonomiska instrument och vidta andra åtgärder för att ge incitament till tillämpning av avfallshierarkin. Dessa instrument och åtgärder får också innefatta de instrument och åtgärder som anges i bilaga IVa till direktiv 2008/98/EG.”
Ändring 27
Förslag till direktiv
Artikel 3 – led -1 (nytt)
Direktiv 2012/19/EU
Artikel 8 – punkt 5 – stycke 4
(-1)   I artikel 8.5 ska fjärde stycket ersättas med följande:
”För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna artikel, får kommissionen anta genomförandeakter som fastställer minimikvalitetsnormer som särskilt ska bygga på de standarder som tagits fram av de europeiska standardiseringsorganen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.2.”
”För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna artikel och i enlighet med det uppdrag som ges i direktiv 2012/19/EU, ska kommissionen anta genomförandeakter som fastställer minimikvalitetsnormer. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.2.”
Ändring 28
Förslag till direktiv
Artikel 3 – led 1 – led b
Direktiv 2012/19/EU
Artikel 16 – punkt 5a
5a.  Medlemsstaterna ska för varje kalenderår rapportera uppgifter om tillämpningen av artikel 16.4 till kommissionen. De ska rapportera dessa uppgifter elektroniskt inom 18 månader efter utgången av det rapporteringsår för vilket uppgifterna samlas in. Uppgifterna ska rapporteras i det format som fastställts av kommissionen i enlighet med punkt 5d. Den första rapporten ska omfatta perioden 1 januari [år för införlivande av detta direktiv + 1 år]–31 december [år för införlivande av detta direktiv + 1 år].
5a.  Medlemsstaterna ska för varje kalenderår rapportera uppgifter om tillämpningen av artikel 16.4 till kommissionen. De ska samla in och behandla dessa uppgifter i enlighet med de gemensamma metoder som avses i punkt 5d i denna artikel, och rapportera dem elektroniskt inom 12 månader efter utgången av det rapporteringsår för vilket uppgifterna samlas in. De ska säkerställa att det rapporteras uppgifter om alla aktörer som arbetar med insamling och/eller hantering av WEEE. Uppgifterna ska rapporteras i det format som fastställts av kommissionen i enlighet med punkt 5d.
Ändring 29
Förslag till direktiv
Artikel 3 – led 1 – led b
Direktiv 2012/19/EU
Artikel 16 – punkt 5c
5c.  Kommissionen ska granska de uppgifter rapporteras i enlighet med denna artikel och offentliggöra en rapport om resultaten av granskningen. Rapporten ska omfatta en bedömning av hur insamlingen av uppgifter är organiserad, av de uppgiftskällor och metoder som används i medlemsstaterna samt av uppgifternas fullständighet, tillförlitlighet, aktualitet och konsekvens. Bedömningen kan innefatta särskilda rekommendationer om förbättringar. Rapporten ska sammanställas vart tredje år.
5c.  Kommissionen ska granska de uppgifter rapporteras i enlighet med denna artikel och offentliggöra en rapport om resultaten av granskningen. Tills de gemensamma metoderna för insamling och behandling av uppgifter, som avses i punkt 5d, har fastställts ska rapporten omfatta en bedömning av hur insamlingen av uppgifter är organiserad och av de uppgiftskällor och metoder som används i medlemsstaterna. Kommissionen ska också bedöma uppgifternas fullständighet, tillförlitlighet, aktualitet och konsekvens. Bedömningen kan innefatta särskilda rekommendationer om förbättringar. Rapporten ska sammanställas vart tredje år.
Ändring 30
Förslag till direktiv
Artikel 3 – led 1 – led b
Direktiv 2012/19/EU
Artikel 16 – punkt 5ca (ny)
5ca.   Kommissionen ska i rapporten inkludera information om genomförandet av direktivet som helhet och dess konsekvenser för miljön och människors hälsa. I förekommande fall ska rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag om ändring av detta direktiv.
Ändring 31
Förslag till direktiv
Artikel 3 – led 1 – led b
Direktiv 2012/19/EU
Artikel 16 – punkt 5d
5d.  Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa formatet för rapportering av uppgifter i enlighet med punkt 5a. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 21.2.
5d.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa de gemensamma metoderna för insamling och behandling av uppgifter och formatet för rapportering av uppgifter i enlighet med punkt 5a.
Ändring 32
Förslag till direktiv
Artikel 3 – led 1 – led b
Direktiv 2012/19/EU
Artikel 16 – punkt 5da (ny)
5da.   Vid den översyn som avses i punkt 5c ska kommissionen, inom ramen för handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och med beaktande av unionens åtagande om att övergå till en cirkulär ekonomi, se över detta direktiv som helhet, och särskilt dess räckvidd och mål, på grundval av en konsekvensbedömning, och beakta målen och initiativen för unionens politik för en cirkulär ekonomi. Kommissionen ska undersöka om det går att fastställa resursspecifika mål, framför allt för råvaror av avgörande betydelse. I förekommande fall ska översynen åtföljas av ett lagstiftningsförslag.
Ändring 33
Förslag till direktiv
Artikel 3 – led 1a (nytt)
Direktiv 2012/19/EU
Artikel 16a (ny)
(1a)   Följande artikel ska införas:
”Artikel 16a
Instrument för att främja en övergång till en mer cirkulär ekonomi
För att bidra till målen i detta direktiv ska medlemsstaterna använda lämpliga ekonomiska instrument och vidta andra åtgärder för att ge incitament till tillämpning av avfallshierarkin. Dessa instrument och åtgärder får också innefatta de instrument och åtgärder som anges i bilaga IVa till direktiv 2008/98/EG.”

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0013/2017).


Avfall ***I
PDF 1194kWORD 127k
Europaparlamentets ändringar antagna den 14 mars 2017 av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall (COM(2015)0595 – C8-0382/2015 – 2015/0275(COD))(1)
P8_TA(2017)0070A8-0034/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till direktiv
Skäl -1 (nytt)
(-1)   Målet med detta direktiv är att fastställa åtgärder som syftar till att skydda miljön och människors hälsa genom att förebygga eller minska de negativa följderna av avfallsgenerering och avfallshantering samt minska resursanvändningens allmänna påverkan och effektivisera denna användning, och säkerställa att avfall värdesätts som en resurs i syfte att bidra till en cirkulär ekonomi i unionen.
Ändring 2
Förslag till direktiv
Skäl -1a (nytt)
(-1a)   Mot bakgrund av unionens beroende av råvaruimport och det snabba utarmandet av en betydande mängd naturresurser på kort sikt är det en viktig utmaning att återvinna så många resurser som möjligt inom unionen och stärka övergången till en cirkulär ekonomi.
Ändring 3
Förslag till direktiv
Skäl -1b (nytt)
(-1b)   Den cirkulära ekonomin ger viktiga möjligheter till lokala ekonomier och erbjuder möjligheten att skapa en situation som alla berörda parter kan tjäna på.
Ändring 4
Förslag till direktiv
Skäl -1c (nytt)
(-1c)  Avfallshantering bör omvandlas till hållbar materialhantering. Översynen av direktiv 2008/98/EG ger en möjlighet till detta.
Ändring 5
Förslag till direktiv
Skäl -1d (nytt)
(-1d)   För en framgångsrik övergång till en cirkulär ekonomi räcker det inte med att avfallsdirektiven ses över och genomförs fullständigt, utan det behövs också ett fullständigt genomförande av den handlingsplan som heter ”Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin”. Handlingsplanen bör också öka sammanhanget, konsekvensen och synergierna mellan den cirkulära ekonomin och energi-, klimat-, jordbruks-, industri- och forskningspolitiken.
Ändring 6
Förslag till direktiv
Skäl -1e (nytt)
(-1e)   Den 9 juli 2015 antog Europaparlamentet en resolution Resurseffektivitet: på väg mot ett kretsloppssamhälle1a, i vilken det särskilt framhölls att det måste fastställas bindande avfallsminskningsmål, utformas åtgärder för förebyggande av avfall och införas klara och otvetydiga definitioner.
_______________
1a Antagna texter, P8_TA(2015)0266.
Ändring 7
Förslag till direktiv
Skäl 1
(1)  Avfallshanteringen i unionen bör förbättras, i syfte att skydda, bevara och förbättra miljön, skydda människors hälsa, säkerställa att naturresurser utnyttjas varsamt och rationellt samt främja en mer cirkulär ekonomi.
(1)  Avfallshanteringen i unionen bör förbättras, i syfte att skydda, bevara och förbättra kvaliteten på miljön, skydda människors hälsa, säkerställa att naturresurser utnyttjas varsamt och ändamålsenligt, främja principerna för den cirkulära ekonomin, förbättra spridningen av förnybar energi och energieffektiviteten, minska unionens beroende av importerade resurser samt åstadkomma nya ekonomiska möjligheter och konkurrenskraft på lång sikt. För att göra ekonomin verkligt cirkulär är det nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder för hållbar produktion och konsumtion, med fokusering på produkters hela livscykel på ett sätt som bevarar resurser och sluter kretsloppet. En ändamålsenligare resursanvändning skulle också ge betydande nettobesparingar för unionens företag, myndigheter och konsumenter och samtidigt minska de årliga växthusgasutsläppen.
Ändring 8
Förslag till direktiv
Skäl 1a (nytt)
(1a)   Ökade insatser för att förverkliga en cirkulär ekonomi skulle kunna minska växthusgasutsläppen med 2–4 % per år, och ge ett tydligt incitament att investera i en cirkulär ekonomi. Ökad resursproduktivitet med hjälp av ökad effektivitet och minskat slöseri med resurser kan kraftigt minska både resursförbrukningen och växthusgasutsläppen. Därför bör den cirkulära ekonomin bli en integrerad del av klimatpolitiken, eftersom den ger upphov till synergier, såsom det framhållits i rapporterna från den internationella resurspanelen.
Ändring 9
Förslag till direktiv
Skäl 1b (nytt)
(1b)  Den cirkulära ekonomin bör beakta vad som uttryckligen föreskrivs i det sjunde miljöhandlingsprogrammet, med dess upprop om att det ska utvecklas giftfria materialkretslopp så att materialåtervunnet avfall kan användas som en viktig och tillförlitlig råvarukälla för unionen.
Ändring 10
Förslag till direktiv
Skäl 2
(2)  De i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG14 fastställda målen för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall bör ändras så att de bättre återspeglar unionens ambition att övergå till en cirkulär ekonomi.
(2)  De i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG14 fastställda målen för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall bör utökas så att de bättre återspeglar unionens ambition att övergå till en resurseffektiv cirkulär ekonomi, genom att de nödvändiga åtgärderna vidtas för att säkerställa att avfall anses som en användbar resurs.
__________________
__________________
14 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).
14 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).
Ändring 11
Förslag till direktiv
Skäl 3
(3)  Många medlemsstater har ännu inte utvecklat den nödvändiga infrastrukturen för avfallshantering. Det är därför nödvändigt att fastställa långsiktiga policymål för att styra åtgärder och investeringar, framför allt genom att förhindra att strukturell överkapacitet för behandling av restavfall uppstår och att återvinningsbart material fastnar längst ned i avfallshierarkin.
(3)  Många medlemsstater har ännu inte utvecklat den nödvändiga infrastrukturen för avfallshantering. Det är därför nödvändigt att fastställa långsiktiga policymål och bevilja ekonomiskt och politiskt stöd för att styra åtgärder och investeringar, framför allt genom att förhindra att strukturell överkapacitet för behandling av restavfall eller deponering uppstår och att återvinningsbart material fastnar på lägre nivåer i avfallshierarkin. I detta sammanhang är det, för att uppnå de relevanta målen, viktigt att använda de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att finansiera utvecklingen av den infrastruktur för avfallshantering som krävs för förebyggande, återanvändning och materialåtervinning. Medlemsstaterna måste också ändra sina befintliga avfallsförebyggande program i enlighet med detta direktiv och anpassa sina investeringar därefter.
Ändring 12
Förslag till direktiv
Skäl 4
(4)  Kommunalt avfall utgör ungefär 7−10 % av den totala avfallsmängden i unionen. Detta avfallsflöde är emellertid ett av de svåraste att ta hand om, och hanteringen av kommunalt avfall ger i allmänhet en god indikation på kvaliteten på den övergripande avfallshanteringen i ett land. Utmaningarna för hanteringen av kommunalt avfall består i den mycket komplexa och blandade sammansättningen, den direkta närheten av det genererade avfallet till medborgarna och ett mycket stort offentligt intresse. Därför krävs ett mycket komplext avfallshanteringssystem, inklusive ett effektivt insamlingssystem, aktiv medverkan från medborgare och företag, infrastruktur som är anpassad till den specifika avfallssammansättningen och ett väl genomtänkt finansieringssystem. Länder som har tagit fram effektiva system för hantering av kommunalt avfall uppvisar i allmänhet bättre resultat vad gäller avfallshanteringen som helhet.
(4)  Kommunalt avfall utgör ungefär 7−10 % av den totala avfallsmängden i unionen. Detta avfallsflöde är emellertid ett av de svåraste att ta hand om, och hanteringen av kommunalt avfall ger i allmänhet en god indikation på kvaliteten på den övergripande avfallshanteringen i ett land. Utmaningarna för hanteringen av kommunalt avfall består i den mycket komplexa och blandade sammansättningen, den direkta närheten av det genererade avfallet till medborgarna, ett mycket stort offentligt intresse, samt dess påverkan på miljön och människors hälsa. Därför krävs ett mycket komplext avfallshanteringssystem, inklusive ett effektivt insamlingssystem, ett ändamålsenligt sorteringssystem, grundlig spårning av avfallsflöden, aktiv medverkan från medborgare och företag, infrastruktur som är anpassad till den specifika avfallssammansättningen och ett väl genomtänkt finansieringssystem. Länder som har tagit fram effektiva system för hantering av kommunalt avfall uppvisar i allmänhet bättre resultat vad gäller avfallshanteringen som helhet, också när det gäller uppnåendet av målen för materialåtervinning. Det räcker dock inte bara med god hantering av kommunalt avfall för att påskynda övergången till en cirkulär ekonomi, där avfall betraktas som en resurs. Ett livscykelperspektiv på produkter och avfall är nödvändigt såsom tändande gnista till denna övergång.
Ändring 13
Förslag till direktiv
Skäl 4a (nytt)
(4a)   Erfarenheten har visat att både offentliga och privata system kan bidra till att vi får en cirkulär ekonomi, och ofta är geografiska och strukturella omständigheter utslagsgivande för om ett visst system ska användas eller inte. Bestämmelserna i detta direktiv möjliggör både ett system där kommunen har det allmänna ansvaret för att samla in kommunalt avfall och ett system där sådana tjänster läggs ut på privata operatörer. Valet att växla mellan dessa system bör ligga inom medlemsstaternas ansvarsområde.
Ändring 14
Förslag till direktiv
Skäl 5
(5)  Definitioner av kommunalt avfall, bygg- och rivningsavfall, den slutliga materialåtervinningsprocessen, och återfyllning bör införas i direktiv 2008/98/EG så att dessa begrepps omfattning klargörs.
(5)  Definitioner av kommunalt avfall, affärs- och industriavfall, bygg- och rivningsavfall, aktörer inom förberedelse för återanvändning, organisk materialåtervinning, den slutliga materialåtervinningsprocessen, återfyllning, sortering, nedskräpning och livsmedelsavfall bör införas i direktiv 2008/98/EG så att dessa begrepps omfattning klargörs.
Ändring 15
Förslag till direktiv
Skäl 5a (nytt)
(5a)   På grundval av medlemsstaternas anmälningar och utvecklingen av Europeiska unionens domstols rättspraxis bör kommissionen regelbundet se över riktlinjerna för tolkningen av nyckelbestämmelser i direktiv 2008/98/EG, för att förbättra, sammanjämka och harmonisera begreppen avfall och biprodukter i alla medlemsstater.
Ändring 16
Förslag till direktiv
Skäl 5b (nytt)
(5b)   Samstämmigheten mellan direktiv 2008/98/EG och närstående unionslagstiftning, såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG1a och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/20061b, bör säkerställas. Med dessa lagstiftningsakter bör det framför allt säkerställas att definitionerna av ”avfall”, ”avfallshierarki” och ”biprodukt” tolkas och tillämpas konsekvent.
_________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).
1b Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).
Ändring 17
Förslag till direktiv
Skäl 5c (nytt)
(5c)   Farligt och icke-farligt avfall bör identifieras i enlighet med kommissionens beslut 2014/955/EU1a och kommissionens förordning (EU) nr 1357/20141b.
______________
1a Kommissionens beslut 2014/955/EU av den 18 december 2014 om ändring av beslut 2000/532/EG om en förteckning över avfall enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG (EUT L 370, 30.12.2014, s. 44).
1B Kommissionens förordning (EU) nr 1357/2014 av den 18 december 2014 om ersättning av bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 365, 19.12.2014, s. 89).
Ändring 18
Förslag till direktiv
Skäl 6
(6)  För att säkerställa att målen för materialåtervinning grundas på tillförlitliga och jämförbara data, och möjliggöra effektivare övervakning av framstegen mot dessa mål, bör definitionen av kommunalt avfall i direktiv 2008/98/EG vara i linje med den som används för statistiska ändamål av det europeiska statistikkontoret (Eurostat) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), på grundval av vilken medlemsstater har rapporterat uppgifter under flera år. Definitionen av kommunalt avfall i detta direktiv är neutral vad gäller privat eller offentlig status för aktörer som hanterar avfall.
(6)  För att säkerställa att målen för materialåtervinning grundas på tillförlitliga och jämförbara data, och möjliggöra effektivare övervakning av framstegen mot dessa mål, bör definitionen av kommunalt avfall i direktiv 2008/98/EG anpassas efter den som används för statistiska ändamål av det europeiska statistikkontoret (Eurostat) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), på grundval av vilken medlemsstater har rapporterat uppgifter under flera år. Definitionen av kommunalt avfall i detta direktiv är neutral vad gäller privat eller offentlig status för aktörer som hanterar avfall.
Ändring 19
Förslag till direktiv
Skäl 7
(7)  Medlemsstaterna bör införa lämpliga incitament för tillämpning av avfallshierarkin, särskilt ekonomiska incitament som syftar till att uppnå målen för förebyggande av avfall och materialåtervinning i detta direktiv, t.ex. deponerings- och förbränningsavgifter, volym- eller viktbaserade avfallstaxor, system för utökat producentansvar och incitament för lokala myndigheter.
(7)  Medlemsstaterna bör införa lämpliga incitament för tillämpning av avfallshierarkin, särskilt ekonomiska, ekonomiska och regleringsmässiga incitament som syftar till att uppnå målen för förebyggande av avfall och materialåtervinning i detta direktiv, t.ex. deponerings- och förbränningsavgifter, volym- eller viktbaserade avfallstaxor, system för utökat producentansvar, underlättande av livsmedelsdonationer och incitament för lokala myndigheter. För att bidra till målen i detta direktiv kan medlemsstaterna använda ekonomiska instrument eller andra åtgärder, exempelvis de som anges i den vägledande förteckningen i bilagan till detta direktiv. Medlemsstaterna bör också vidta åtgärder som bidrar till en hög kvalitet på sorterat material.
Ändring 20
Förslag till direktiv
Skäl 7a (nytt)
(7a)   Medlemsstaterna bör införa åtgärder som stimulerar utveckling, produktion och marknadsföring av produkter som lämpar sig för flerfaldig användning, som är tekniskt hållbara och lätta att reparera, och som, efter att de blivit avfall och förberetts för återanvändning eller materialåtervunnits, lämpar sig för att åter släppas ut på marknaden, för att underlätta att avfallshierarkin genomförs på lämpligt sätt. Åtgärderna bör beakta produkters påverkan under hela deras livscykel, liksom avfallshierarkin.
Ändring 21
Förslag till direktiv
Skäl 8
(8)  För att ge aktörer på marknader för sekundära råvaror större säkerhet när det gäller ämnens eller föremåls status som avfall eller icke-avfall, och främja lika villkor, är det viktigt att på unionsnivå fastställa harmoniserade villkor för att ämnen eller föremål ska betraktas som biprodukter och för att avfall som har genomgått ett återvinningsförfarande ska anses ha upphört att vara avfall. När så är nödvändigt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad eller en hög miljöskyddsnivå i hela unionen bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att fastställa närmare kriterier för tillämpningen av sådana harmoniserade villkor för visst avfall, inklusive för en specifik användning.
(8)  För att ge aktörer på marknader för sekundära råvaror större säkerhet när det gäller ämnens eller föremåls status som avfall eller icke-avfall, och främja lika villkor, är det viktigt att fastställa tydliga regler för att ämnen eller föremål ska betraktas som biprodukter och för att avfall som har genomgått ett återvinningsförfarande ska anses ha upphört att vara avfall.
Ändring 22
Förslag till direktiv
Skäl 8a (nytt)
(8a)   För att säkerställa en väl fungerande inre marknad bör ett ämne eller ett föremål som uppkommit genom en produktionsprocess som inte primärt syftar till produktion av detta ämne eller föremål i regel betraktas som en biprodukt, förutsatt att vissa harmoniserade villkor uppfylls och en hög miljö- och hälsoskyddsnivå i hela unionen säkerställs. Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter för att fastställa närmare kriterier för tillämpningen av status som biprodukt genom att prioritera befintliga och reproducerbara metoder från industriell symbios och symbios inom jordbruket. I brist på sådana kriterier bör medlemsstaterna endast från fall till fall få fastställa närmare kriterier för tillämpningen av status som biprodukt.
Ändring 23
Förslag till direktiv
Skäl 8b (nytt)
(8b)   För att säkerställa en väl fungerande inre marknad och en hög miljöskyddsnivå i hela unionen bör kommissionen i regel ges befogenhet att anta delegerade akter som fastställer harmoniserade bestämmelser i samband med kriterierna för när vissa avfallstyper upphör att vara avfall. Specifika kriterier för när avfall upphör att vara avfall bör övervägas åtminstone för ballastmaterial, papper, glas, metall, däck och textilier. Om inga kriterier har fastställts på unionsnivå bör medlemsstaterna få fastställa närmare kriterier på nationell nivå för när ett visst avfall upphör att vara avfall, i enlighet med villkor fastställda på unionsnivå. Om sådana kriterier inte heller har fastställts på nationell nivå bör medlemsstaterna säkerställa att avfall som har genomgått ett återvinningsförfarande anses ha upphört att vara avfall om det uppfyller villkor på unionsnivå, vilka bör verifieras från fall till fall av den behöriga myndigheten i medlemsstaten. Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter för att komplettera detta direktiv med allmänna krav som medlemsstaterna har att rätta sig efter när de antar tekniska bestämmelser i enlighet med artikel 6.
Ändring 24
Förslag till direktiv
Skäl 8c (nytt)
(8c)   När återvinningsmaterial kommer in i ekonomin på nytt eftersom det upphört att vara avfall, antingen genom att uppfylla särskilda kriterier för att så ska ske eller genom att tas med i en ny produkt, då måste unionens kemikalielagstiftning fullständigt efterlevas.
Ändring 25
Förslag till direktiv
Skäl 8d (nytt)
(8d)   Övergången till en cirkulär ekonomi bör dra full nytta av digital innovation. För detta ändamål bör elektroniska verktyg, såsom en webbplattform för handel med avfall som nya resurser, utvecklas i syfte att göra handelsverksamheten lättare och minska den administrativa bördan för aktörerna och därmed stärka industriell symbios.
Ändring 26
Förslag till direktiv
Skäl 8e (nytt)
(8e)   Avsikten med att det införs bestämmelser om utökat producentansvar i detta direktiv är att stödja sådan utformning och tillverkning av varor där man fullständigt beaktar och underlättar en ändamålsenlig resursanvändning under hela deras livscykel, inbegripet reparation, återanvändning, demontering och materialåtervinning av dem, utan att därmed inkräkta på den fria rörligheten för varor på den inre marknaden. Utökat producentansvar är en individuell skyldighet för tillverkare som bör vara ansvariga för hanteringen av uttjänta produkter som de placerar på marknaden. Tillverkarna bör dock få påta sig sitt ansvar antingen enskilt eller kollektivt. Medlemsstaterna bör säkerställa att det införs system för utökat producentansvar, åtminstone för förpackningar, elektrisk och elektronisk utrustning, batterier och ackumulatorer och uttjänta fordon.
Ändring 27
Förslag till direktiv
Skäl 8f (nytt)
(8f)   System för utökat producentansvar bör förstås som en uppsättning regler som medlemsstaterna fastställt för att säkerställa att tillverkarna av produkter bär det ekonomiska ansvaret och/eller driftsansvaret för förvaltningen av ledet efter konsumentledet under en produkts livscykel. Dessa regler bör inte hindra tillverkarna att uppfylla sina skyldigheter på detta område antingen individuellt eller kollektivt.
Ändring 28
Förslag till direktiv
Skäl 9
(9)  System för utökat producentansvar utgör en väsentlig del av en effektiv avfallshantering, men systemens effektivitet och resultat skiljer sig avsevärt mellan medlemsstaterna. Det är därför nödvändigt att fastställa minimikrav för utökat producentansvar. Dessa krav bör minska kostnaderna och förbättra resultaten samt garantera lika villkor, även för små och medelstora företag, och undanröja hinder för en väl fungerande inre marknad. De bör även bidra till att kostnader för uttjänta produkter inkluderas i produktpriserna och ge incitament för tillverkarna att i högre grad beakta möjligheter till materialåtervinning och återanvändning när de utformar sina produkter. Kraven bör gälla för både nya och befintliga system för utökat producentansvar. För att producenterna ska kunna anpassa sina strukturer och förfaranden till de nya kraven är det dock nödvändigt med en övergångsperiod för befintliga system för utökat producentansvar.
(9)  System för utökat producentansvar utgör en väsentlig del av en effektiv avfallshantering, men systemens effektivitet och resultat skiljer sig avsevärt mellan medlemsstaterna. Det är därför nödvändigt att fastställa minimikrav för system för utökat producentansvar, antingen de är individuella eller kollektiva. Man måste skilja mellan de minimikrav som gäller för alla system och de som gäller bara för kollektiva system. Alla dessa krav bör dock minska kostnaderna och förbättra resultaten, genom sådana åtgärder som att underlätta ett bättre genomförande av separat insamling och sortering, säkerställa materialåtervinning av bättre kvalitet, bidra till att säkra försörjningen med sekundära råvaror på ett kostnadseffektivt sätt, samt garantera lika villkor, även för små och medelstora företag och företag inom e-handeln, och undanröja hinder för en väl fungerande inre marknad. Dessa krav bör även bidra till att kostnader för uttjänta produkter inkluderas i produktpriserna och ge incitament för tillverkarna att utveckla smarta företagsmodeller och att, när de utformar sina produkter, beaktaavfallshierarkin genom stimulans till hållbarhet, möjligheter till materialåtervinning, återanvändning och reparation. De bör uppmuntra till att ämnen som enligt definitionen i artikel 57 i förordning (EG) nr 1907/2006 inger mycket stora betänkligheter successivt ersätts, om det finns lämpliga alternativa ämnen eller tekniker som är ekonomiskt och tekniskt användbara. Genomförandet av minimikraven för utökat producentansvar bör övervakas av oberoende myndigheter och inte lägga någon oproportionerlig ekonomisk eller administrativ börda på offentliga organ, ekonomiska aktörer eller konsumenter. Kraven bör gälla för både nya och befintliga system för utökat producentansvar. För att producenterna ska kunna anpassa sina strukturer och förfaranden till de nya kraven är det dock nödvändigt med en övergångsperiod för befintliga system för utökat producentansvar.
Ändring 29
Förslag till direktiv
Skäl 9a (nytt)
(9a)   Bestämmelserna om utökat producentansvar i detta direktiv bör gälla, utan att det påverkar bestämmelserna om utökat producentansvar i annan unionslagstiftning, framför allt om särskilda avfallsströmmar.
Ändring 30
Förslag till direktiv
Skäl 9b (nytt)
(9b)   Kommissionen bör utan dröjsmål anta riktlinjer om anpassningen av tillverkarnas bidrag i system för utökat producentansvar, för att medlemsstaterna ska få hjälp med att genomföra detta direktiv till nytta för den inre marknaden. För att säkerställa en sammanhängande inre marknad bör kommissionen också, med hjälp av delegerade akter, kunna anta harmoniserade kriterier för detta ändamål.
Ändring 31
Förslag till direktiv
Skäl 9c (nytt)
(9c)   När det införs system för kollektivt genomförande av utökat producentansvar bör medlemsstaterna ta med skyddsåtgärder mot intressekonflikter mellan uppdragstagare och organisationer för utökat producentansvar.
Ändring 32
Förslag till direktiv
Skäl 10
(10)  Förebyggande av avfall är det effektivaste sättet att förbättra resurseffektiviteten och minska miljöpåverkan från avfall. Det är därför viktigt att medlemsstaterna vidtar lämpliga åtgärder för att förebygga avfallsgenerering och övervaka och utvärdera framstegen i genomförandet av sådana åtgärder. Gemensamma indikatorer bör fastställas för att få ett enhetligt mått på de övergripande framstegen i genomförandet av avfallsförebyggande åtgärder.
(10)  Förebyggande av avfall är det effektivaste sättet att förbättra resurseffektiviteten, minska miljöpåverkan från avfall, främja slitstarka, återvinningsbara, återanvändbara material av hög kvalitet och minska beroendet av import av alltmer sällsynta råvaror. Utvecklingen av innovativa företagsmodeller är viktig i detta avseende. Det är därför viktigt att medlemsstaterna fastställer mål för förebyggandet och vidtar lämpliga åtgärder för att förebygga avfallsgenerering och nedskräpning, också genom att använda ekonomiska instrument och andra åtgärder som leder till att ämnen som enligt definitionen i artikel 57 i förordning (EG) nr 1907/2006 inger mycket stora betänkligheter successivt ersätts, om det finns lämpliga alternativa ämnen eller tekniker som är ekonomiskt och tekniskt användbara, samt för att motverka planerat åldrande, stödja återanvändning, öka konsumentmakten genom bättre produktinformation och uppmuntra till informationskampanjer om förebyggande av avfall. Medlemsstaterna bör också övervaka och utvärdera framstegen som görs med genomförandet av sådana åtgärder samt framstegen med att minska avfallsgenereringen, och ha som mål att frikoppla den från den ekonomiska tillväxten. Gemensamma indikatorer och metoder bör fastställas för att få ett enhetligt mått på vilka övergripande framsteg som har gjorts med genomförandet av avfallsförebyggande åtgärder.
Ändring 33
Förslag till direktiv
Skäl 10a (nytt)
(10a)   Genom att främja en hållbar produktion och konsumtion kan avfall förebyggas i stor utsträckning. Medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att göra konsumenterna medvetna om dessa frågor och uppmuntra dem att mer aktivt bidra till bättre resurseffektivitet.
Ändring 34
Förslag till direktiv
Skäl 10b (nytt)
(10b)   Den ursprungliga avfallsproducenten har en avgörande roll att spela för förebyggande av avfall och under den första etappen av selektiv sortering.
Ändring 35
Förslag till direktiv
Skäl 11a (nytt)
(11a)   För att minska matsvinn och förebygga livsmedelsavfall längs hela leveranskedjan bör en hierarki för livsmedelsavfall inrättas, som fastställs i artikel 4a.
Ändring 36
Förslag till direktiv
Skäl 12
(12)  Medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att främja förebyggande av livsmedelsavfall, i linje med den agenda för hållbar utveckling fram till 2030 som antogs av FN:s generalförsamling den 25 september 2015, och i synnerhet dess mål att halvera livsmedelsavfallet fram till 2030. Dessa åtgärder bör syfta till att förebygga livsmedelsavfall i primärproduktionen, inom bearbetning och tillverkning, i detaljhandel och annan livsmedelsdistribution, i restauranger och cateringtjänster samt i hushållen. Med tanke på de miljömässiga och ekonomiska fördelarna med att förebygga livsmedelsavfall bör medlemsstaterna fastställa särskilda åtgärder för att åstadkomma detta. De bör också mäta vilka framsteg som görs när det gäller att minska livsmedelsavfallet. För att underlätta utbyte av bästa praxis inom EU, både mellan medlemsstaterna och mellan livsmedelsföretagare, bör enhetliga metoder för sådan mätning fastställas. Rapportering om mängden livsmedelsavfall bör ske vartannat år.
(12)  Medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att främja förebyggande och minskning av livsmedelsavfall, i linje med den agenda för hållbar utveckling fram till 2030 som antogs av FN:s generalförsamling den 25 september 2015, och i synnerhet dess mål att minska livsmedelsavfallet med 50 % fram till 2030. Dessa åtgärder bör syfta till att förebygga och minska den sammanlagda genereringen av livsmedelsavfall på bearbetnings-, tillverknings-, detaljhandels- och konsumentnivå, jämte matsvinn längs hela produktions- och leveranskedjan, inklusive vid primärproduktionen, transporterna och lagringen. Med tanke på de miljömässiga, sociala och ekonomiska fördelarna med att förebygga livsmedelsavfall bör medlemsstaterna fastställa särskilda åtgärder för att åstadkomma detta, också i form av att i sina avfallsförebyggande program ta med informationskampanjer för att visa hur livsmedelsavfall kan förebyggas. Med dessa åtgärder bör medlemsstaterna syfta till att uppnå ett unionsomfattande minskningsmål för livsmedelsavfall om 30 % fram till 2025 och 50 % fram till 2030. Medlemsstaterna bör också mäta vilka framsteg som görs med att minska livsmedelsavfallet och matsvinnet. För att mäta framstegen och underlätta utbyte av bästa praxis inom EU, både mellan medlemsstaterna och mellan livsmedelsföretagare, bör gemensamma metoder för sådan mätning fastställas. Rapportering om mängden livsmedelsavfall bör ske varje år.
Ändring 37
Förslag till direktiv
Skäl 12a (nytt)
(12a)   För att förebygga livsmedelsavfall bör medlemsstaterna införa incitament för att osålda produkter i detaljhandel och inom cateringverksamhet ska samlas in och distribueras till välgörenhetsorganisationer. För att minska livsmedelsavfallet bör även konsumenterna väckas till bättre medvetenhet om innebörden i hållbarhetsdatum.
Ändring 39
Förslag till direktiv
Skäl 13
(13)  Industriavfall, vissa delar av affärsavfall och utvinningsavfall är extremt diversifierade i fråga om sammansättning och volym, och skiljer sig mycket åt beroende på medlemsstatens ekonomiska struktur, den avfallsgenererande industri- eller affärssektorns struktur och industri- eller företagstätheten i ett givet geografiskt område. För industri- och utvinningsavfall är det därför i de flesta fall lämpligt med en industriellt inriktad ansats för att lösa särskilda frågor kring hanteringen av en viss typ av avfall, med användning av referensdokument för bästa tillgängliga teknik och liknande instrument16. Förpackningsavfall från industri- och affärssektorer, inklusive förbättringar på dessa områden, bör emellertid även fortsättningsvis omfattas av kraven i direktiv 94/62/EG och direktiv 2008/98/EG.
(13)  Industriavfall, vissa delar av affärsavfall och utvinningsavfall är extremt diversifierade i fråga om sammansättning och volym, och skiljer sig mycket åt beroende på medlemsstatens ekonomiska struktur, den avfallsgenererande industri- eller affärssektorns struktur och industri- eller företagstätheten i ett givet geografiskt område. För industri- och utvinningsavfall fungerar det i de flesta fall som en tillfällig lösning för uppnåendet av målen för den cirkulära ekonomin att man tillämpar en industriellt inriktad ansats för att lösa särskilda frågor kring hanteringen av en viss typ av avfall, med användning av referensdokument för bästa tillgängliga teknik och liknande instrument16. Eftersom förpackningsavfall från industri- och affärssektorer omfattas av kraven i direktiv 94/62/EG och direktiv 2008/98/EG bör kommissionen överväga att senast den 31 december 2018 fastställa mål för förberedelse för återvändning och materialåtervinning av affärsavfall och icke-farligt industriavfall, avsedda att uppnås senast 2025 och 2030.
Ändring 40
Förslag till direktiv
Skäl 13a (nytt)
(13a)   Kommissionen bör aktivt främja delningsplattformar som en affärsmodell för cirkulär ekonomi. Kommissionen bör skapa en starkare integration mellan EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin och riktlinjerna för en delningsekonomi och undersöka alla tänkbara åtgärder för att ge incitament för det.
Ändring 41
Förslag till direktiv
Skäl 13b (nytt)
(13b)   Övergången till en cirkulär ekonomi måste syfta till att nå de mål som fastställs i Europa 2020-strategin om en smart och hållbar tillväxt för alla, särskilt målen för miljöskydd, övergång till rena energikällor, hållbar lokal utveckling och ökning av sysselsättningen i medlemsstaterna. Utvecklingen av en cirkulär ekonomi bör därför även främja deltagandet av sådana aktörer som små och medelstora företag, företag inom social ekonomi, organisationer utan vinstintresse och aktörer verksamma inom avfallshantering på regional och lokal nivå, med målet att förbättra driften av dem överlag, stödja process- och produktinnovationer och utveckla sysselsättningen i de berörda områdena.
Ändring 42
Förslag till direktiv
Skäl 14
(14)  Målen för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall bör höjas i syfte att ge betydande miljömässiga, ekonomiska och samhälleliga fördelar.
(14)  Målen för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall bör höjas till minst 60 % fram till 2025 och minst 70 % fram till 2030 i syfte att ge betydande miljömässiga, ekonomiska och samhälleliga fördelar och påskynda övergången till en cirkulär ekonomi.
Ändring 43
Förslag till direktiv
Skäl 14a (nytt)
(14a)   Medlemsstaterna bör stödja inrättandet av system som gynnar återanvändning och förlängning av produkters livslängd, förutsatt att detta inte blir till förfång för produktkvaliteten och produktsäkerheten. Sådana system bör särskilt inrättas för elektrisk och elektronisk utrustning, textilier, möbler, byggnadsmaterial, däck samt, såsom avses i artikel 5 i direktiv 94/62/EG för förpackningar. 
Ändring 44
Förslag till direktiv
Skäl 14b (nytt)
(14b)   För att gynna återanvändning bör medlemsstaterna kunna fastställa kvantitativa mål och bör vidta de åtgärder som behövs med avseende på tillverkarna för att aktörer inom återanvändning lätt ska kunna komma över de bruksanvisningar och reservdelar och den tekniska information som behövs vid återanvändningen av produkter.
Ändring 45
Förslag till direktiv
Skäl 14c (nytt)
(14c)   Rollen för den sociala ekonomins företag inom sektorn för återanvändning och förberedelse för återanvändning måste bekräftas och befästas. Medlemsstaterna bör vidta de åtgärder som behövs för att främja rollen för den sociala ekonomins företag i denna sektor, när så är lämpligt också med hjälp av ekonomiska instrument, offentlig upphandling, underlättad tillgång till insamlingsställen för avfall och andra lämpliga ekonomiska eller rättsliga incitament. Det nya regelverket i paketet för den cirkulära ekonomin bör skydda dessa intressenters förmåga att fortsätta sitt arbete inom sektorn för återanvändning och förberedelse för återanvändning.
Ändring 46
Förslag till direktiv
Skäl 14d (nytt)
(14d)   Övergången till en cirkulär ekonomi innehåller många positiva aspekter, både ekonomiska (optimerad användning av råvaruresurser), miljömässiga (skydd av miljön och minskade föroreningar från avfall) och sociala (potential att skapa socialt inkluderande sysselsättning och utveckling av sociala förbindelser). Den cirkulära ekonomin ligger i linje med den sociala och solidariska ekonomins grundsyn och genomförandet av den bör i första hand bli till nytta för miljön och samhället.
Ändring 47
Förslag till direktiv
Skäl 14e (nytt)
(14e)   Den sociala och solidariska ekonomins aktörer bör, genom sin verksamhet, också i form av förberedelse för återanvändning och återanvändningen själv, bidra till att främja en social och solidaritetsbaserad ekonomi. Åtgärder bör vidtas för att säkerställa att denna verksamhet blir ett bestående inslag inom unionen.
Ändring 48
Förslag till direktiv
Skäl 15
(15)  Genom en successiv höjning av de befintliga målen för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall bör det säkerställas att ekonomiskt värdefulla avfallsmaterial återanvänds och effektivt materialåtervinns, och att värdefulla råvaror som ingår i avfallet återförs till den europeiska ekonomin, och därigenom framsteg med råvaruinitiativet17 och skapandet av en cirkulär ekonomi.
(15)  Genom en successiv höjning av de befintliga målen för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall bör det säkerställas att ekonomiskt värdefulla avfallsmaterial effektivt förbereds för återanvändning och materialåtervinns, med garantier för en hög nivå av skydd för människors hälsa och miljön, och att värdefulla råvaror som ingår i avfallet återförs till den europeiska ekonomin, och därigenom göras framsteg med råvaruinitiativet17 och skapandet av en cirkulär ekonomi.
__________________
__________________
17 KOM(2008)0699 slutlig och COM(2014)0297 final.
17 KOM(2008)0699 slutlig och COM(2014)0297 final.
Ändring 49
Förslag till direktiv
Skäl 16
(16)  Det finns stora skillnader mellan medlemsstaternas avfallshantering, särskilt när det gäller materialåtervinning av kommunalt avfall. För att ta hänsyn till dessa skillnader bör de medlemsstater som under 2013 materialåtervann mindre än 20 % av sitt kommunala avfall enligt Eurostats uppgifter ges extra tid för att uppfylla de mål för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning som fastställts för 2025 och 2030. Mot bakgrund av den genomsnittliga årliga ökning av andelen återanvänt och materialåtervunnet avfall som noterats i medlemsstaterna under de senaste femton åren skulle dessa medlemsstater behöva öka sin kapacitet för materialåtervinning i en takt som ligger klart över det historiska genomsnittet för att kunna uppfylla målen. För att säkerställa att det görs kontinuerliga framsteg mot målen och att brister i genomförandet åtgärdas i tid bör medlemsstater som beviljas extra tid uppfylla olika delmål och ta fram en genomförandeplan.
(16)  Det finns stora skillnader mellan medlemsstaternas avfallshantering, särskilt när det gäller materialåtervinning av kommunalt avfall. För att ta hänsyn till dessa skillnader bör de medlemsstater som under 2013 materialåtervann mindre än 20 % av sitt kommunala avfall enligt Eurostats uppgifter, och som inte ansågs löpa risk för att fram till 2025 inte hinna uppnå sitt mål om att minst 50 % av deras kommunala avfall ska förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas, ges extra tid för att uppfylla de mål för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning som fastställts för 2025. Samma medlemsstater skulle också kunna ges extra tid för att uppfylla de mål för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning som fastställts för 2030, om de inte anses löpa risk för att inte hinna uppnå sitt mål om att minst 60 % av deras kommunala avfall ska förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas senast 2030. Mot bakgrund av den genomsnittliga årliga ökning av andelen återanvänt och materialåtervunnet avfall som noterats i medlemsstaterna under de senaste femton åren skulle dessa medlemsstater behöva öka sin kapacitet för materialåtervinning i en takt som ligger klart över det historiska genomsnittet för att kunna uppfylla målen. För att säkerställa att det görs kontinuerliga framsteg mot målen och att brister i genomförandet åtgärdas i tid bör medlemsstater som beviljas extra tid uppfylla olika delmål och ta fram genomförandeplaner, vars effektivitet bör bedömas av kommissionen på grundval av definierade kriterier.
Ändring 50
Förslag till direktiv
Skäl 16a (nytt)
(16a)   För att säkerställa att sekundära råvaror av hög kvalitet tas i bruk bör kvalitetsstandarder följas vid den slutliga materialåtervinningsprocessen. Kommissionen bör därför begära att de europeiska standardiseringsorganisationerna utvecklar standarder för både avfall som förs in i den slutliga materialåtervinningsprocessen och för sekundära råvaror, i synnerhet för plast, utgående från bästa produktionspraxis på marknaden.
Ändring 51
Förslag till direktiv
Skäl 17
(17)  För att garantera tillförlitligheten hos de uppgifter som samlas in om förberedelse för återanvändning är det viktigt att fastställa gemensamma regler för rapportering. Det är också viktigt att fastställa mer exakta bestämmelser om hur medlemsstaterna ska rapportera vad som verkligen materialåtervinns och kan tillgodoräknas när det gäller uppnåendet av målen för materialåtervinning. I detta syfte måste rapporteringen om uppnåendet av målen för materialåtervinning i regel grundas på tillförseln till den slutliga materialåtervinningsprocessen. För att begränsa det administrativa arbetet bör medlemsstaterna, på strikta villkor, tillåtas att rapportera materialåtervinningsgrader på grundval av produktionen vid sorteringsanläggningar. Viktförluster av material eller ämnen på grund av fysiska och/eller kemiska omvandlingsprocesser som ingår i den slutliga materialåtervinningsprocessen bör inte dras av från vikten av det avfall som rapporteras som återvunnet.
(17)  För att garantera tillförlitligheten hos de uppgifter som samlas in om förberedelse för återanvändning är det viktigt att fastställa gemensamma regler för rapportering, där hänsyn tas till att man bör undvika att betunga små och medelstora aktörer med överdriven administration . Det är också viktigt att fastställa mer exakta bestämmelser om hur medlemsstaterna ska rapportera vad som verkligen materialåtervinns och kan tillgodoräknas när det gäller uppnåendet av målen för materialåtervinning. Beräkningen av materialåtervunnet kommunalt avfall bör baseras på en harmoniserad metod, så att inte medlemsstaterna kan rapportera kasserat avfall som materialåtervunnet avfall. Rapporteringen om uppnåendet av målen för materialåtervinning måste därför grundas på tillförseln till den slutliga materialåtervinningsprocessen. Viktförluster av material eller ämnen på grund av fysiska och/eller kemiska omvandlingsprocesser som ingår i den slutliga materialåtervinningsprocessen bör inte dras av från vikten av det avfall som rapporteras som återvunnet.
Ändring 52
Förslag till direktiv
Skäl 18
(18)  Vid beräkningen av om målen för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning uppnås, bör medlemsstaterna kunna räkna in produkter och komponenter som förbereds för återanvändning av erkända aktörer inom återanvändning eller genom erkända pantsystem och materialåtervinning av metaller i samband med förbränning. För att säkerställa en enhetlig beräkning av dessa uppgifter kommer kommissionen att anta närmare bestämmelser om fastställandet av erkända aktörer inom förberedelse för återanvändning och erkända pantsystem, om kvalitetskriterier för materialåtervunna metaller samt om insamling, kontroll och rapportering av uppgifter.
(18)  För att säkerställa en enhetlig beräkning av uppgifter om förberedelse för återanvändning och materialåtervinning bör kommissionen anta närmare bestämmelser om fastställandet av erkända aktörer inom förberedelse för återanvändning, erkända pantsystem och aktörer inom slutlig materialåtervinning, om närmare bestämmelser för insamling, spårbarhet, kontroll och rapportering av uppgifter, samt om kvalitetskriterier för materialåtervunna metaller, som materialåtervunnits i samband med förbränning eller samförbränning. Vid beräkningen av huruvida målen för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning har uppnåtts och efter antagandet av den harmoniserade beräkningsmetoden bör medlemsstaterna kunna ta hänsyn till den materialåtervinning av metaller som äger rum i samband med förbränning.
Ändring 53
Förslag till direktiv
Skäl 20
(20)  För att öka andelen avfall som förbereds för återanvändning eller materialåtervinns i medlemsstaterna är det av största vikt att skyldigheten att inrätta system för separat insamling av papper, metall, plast och glas efterlevs. Dessutom bör biologiskt avfall samlas in separat för att bidra till en ökad nivå av förberedelse för återanvändning och materialåtervinning och förebyggande av förorening av torra återvinningsbara material.
(20)  För att öka andelen avfall som förbereds för återanvändning eller materialåtervinns i medlemsstaterna är det av största vikt att skyldigheten att inrätta system för separat insamling av papper, metall, plast, glas, textilier och biologiskt avfall efterlevs. Dessutom bör biologiskt avfall samlas in separat och materialåtervinnas för att bidra till en ökad nivå av förberedelse för återanvändning och materialåtervinning och förebyggande av förorening av torra återvinningsbara material, samt för att undvika att sådant avfall förbränns och deponeras. Dessutom bör forskning om tänkbara insamlings- och materialåtervinningssystem även för andra flöden och nya material uppmuntras och intensifieras.
Ändring 54
Förslag till direktiv
Skäl 20a (nytt)
(20a)   Bioekonomin spelar en avgörande roll för en tryggad råvaruförsörjning i hela unionen. En ändamålsenligare användning av kommunalt avfall skulle kunna skapa ett viktigt incitament för den bioekonomiska leveranskedjan. En hållbar hantering av biologiskt avfall ger framför allt en möjlighet att ersätta råvaror baserade på fossila bränslen med förnybara källor vid produktion av material och råvaror.
Ändring 55
Förslag till direktiv
Skäl 20b (nytt)
(20b)   För att inte avfallshanteringen ska leda till en inlåsning av resurser lägre ner i avfallshierarkin, för att möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet och för att stimulera användningen av sekundära råvaror av hög kvalitet bör medlemsstaterna säkerställa att biologiskt avfall insamlas separat och genomgår organisk materialåtervinning där högt ställda miljöskyddskrav uppfylls och där produktionen uppfyller relevanta normer för hög kvalitet.
Ändring 56
Förslag till direktiv
Skäl 20c (nytt)
(20c)   Trots separat insamling hamnar en mängd produkter som kan materialåtervinnas fortfarande i blandat avfall. Med sortering av hög kvalitet, särskilt optisk sortering, kan en betydande mängd material sorteras ut från restavfallet och senare materialåtervinnas och upparbetas till sekundära råvaror. Medlemsstaterna bör därför vidta åtgärder för att säkerställa att även avfall som inte samlas in separat ändå sorteras.
Ändring 57
Förslag till direktiv
Skäl 20d (nytt)
(20d)   För att kommunalt avfall inte ska förorenas med farliga ämnen som kan sänka materialåtervinningskvaliteten och därmed hämma upptaget av sekundära råvaror bör medlemsstaterna skapa separata insamlingssystem för farligt hushållsavfall.
Ändring 58
Förslag till direktiv
Skäl 21
(21)  Det är fortfarande problematiskt att säkerställa en korrekt hantering av farligt avfall i unionen, och uppgifter om hanteringen av sådant avfall saknas delvis. Det är därför nödvändigt att stärka systemen för registrering och spårbarhet genom att inrätta elektroniska register för farligt avfall i medlemsstaterna. Elektronisk insamling av uppgifter bör utvidgas till andra avfallstyper, när det är lämpligt, för att underlätta registreringsarbetet för företag och förvaltningar och för att förbättra övervakningen av avfallsflöden i unionen.
(21)  Det är fortfarande problematiskt att säkerställa en korrekt hantering av farligt avfall i unionen, och uppgifter om hanteringen av sådant avfall saknas delvis. Det är därför nödvändigt att stärka systemen för registrering och spårbarhet genom att inrätta elektroniska register för farligt avfall i medlemsstaterna. Elektronisk insamling av uppgifter bör utvidgas till andra avfallstyper för att underlätta registreringsarbetet för företag och förvaltningar och för att förbättra övervakningen av avfallsflöden i unionen.
Ändring 59
Förslag till direktiv
Skäl 21a (nytt)
(21a)   Separat insamling av spilloljor, följd av regenerering, är till stor nytta för ekonomin och miljön, och även för försörjningstryggheten. Separat insamling bör införas, tillsammans med mål för regenerering av spilloljor.
Ändring 60
Förslag till direktiv
Skäl 22
(22)  Detta direktiv fastställer långsiktiga mål för avfallshanteringen i unionen och ger de ekonomiska aktörerna och medlemsstaterna tydlig vägledning för de investeringar som krävs för att uppnå dessa mål. När medlemsstaterna utarbetar sina nationella strategier för avfallshantering och planerar investeringar i infrastrukturen för avfallshantering bör de på ett genomtänkt sätt utnyttja de europeiska struktur- och investeringsfonderna genom att främja förebyggande, återanvändning och materialåtervinning, i linje med avfallshierarkin.
(22)  Detta direktiv fastställer långsiktiga mål för avfallshanteringen i unionen och ger de ekonomiska aktörerna och medlemsstaterna tydlig vägledning för de investeringar som krävs för att uppnå dessa mål. När medlemsstaterna utarbetar sina nationella strategier för avfallshantering och planerar investeringar i infrastrukturen för avfallshantering och i den cirkulära ekonomin bör de på ett genomtänkt sätt utnyttja de europeiska struktur- och investeringsfonderna genom att först främja förebyggande och återanvändning, följt av materialåtervinning, i linje med avfallshierarkin. Kommissionen bör, i enlighet med avfallshierarkin, göra det möjligt att använda Horisont 2020 och de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att utveckla en effektiv ekonomisk ram till hjälp för lokala myndigheter att genomföra kraven i detta direktiv och finansiera införandet av innovativ teknik och avfallshantering.
Ändring 61
Förslag till direktiv
Skäl 23
(23)  Vissa råvaror har stor betydelse för unionens ekonomi och försörjningen med dessa är förenad med en hög risk. För att säkerställa försörjningstrygghet för dessa råvaror, och i linje med råvaruinitiativet och målen för det europeiska innovationspartnerskapet om råvaror, bör medlemsstaterna vidta åtgärder för bästa möjliga hantering av avfall som innehåller betydande mängder av dessa råvaror, med beaktande av ekonomisk och teknisk genomförbarhet samt miljömässiga fördelar. Kommissionen har upprättat en förteckning över råvaror av avgörande betydelse för EU18. Denna förteckning ska regelbundet ses över av kommissionen.
(23)  Vissa råvaror har stor betydelse för unionens ekonomi och försörjningen med dessa är förenad med en hög risk. För att säkerställa försörjningstrygghet för viktiga råvaror, och i linje med råvaruinitiativet och målen för det europeiska innovationspartnerskapet om råvaror, bör medlemsstaterna vidta åtgärder för att främja återanvändning av produkter och materialåtervinning av avfall som innehåller betydande mängder av råvaror av avgörande betydelse, och säkerställa att de hanteras på ett effektivt sätt, med beaktande av ekonomisk och teknisk genomförbarhet samt fördelar för miljö och hälsa. Kommissionen har upprättat en förteckning över råvaror av avgörande betydelse för EU18. Denna förteckning är föremål för kommissionens regelbundna översyn.
__________________
__________________
18 COM(2014)0297.
18 COM(2014)0297.
Ändring 62
Förslag till direktiv
Skäl 24
(24)  För att ytterligare stödja ett effektivt genomförande av råvaruinitiativet bör medlemsstaterna också främja återanvändning av produkter som utgör de viktigaste källorna till råvaror. De bör också i sina planer för avfallshantering införa lämpliga nationella åtgärder för insamling och återvinning av avfall som innehåller stora mängder av dessa råvaror. Åtgärderna bör tas med i avfallshanteringsplanerna när de uppdateras för första gången efter detta direktivs ikraftträdande. Kommissionen kommer att lämna information om relevanta produktgrupper och avfallsflöden på EU-nivå. Denna bestämmelse hindrar inte medlemsstaterna att vidta åtgärder för andra råvaror som anses betydelsefulla för den nationella ekonomin.
(24)  För att ytterligare stödja ett effektivt genomförande av råvaruinitiativet bör medlemsstaterna också i sina planer för avfallshantering införa lämpliga nationella åtgärder för insamling, sortering och återvinning av avfall som innehåller stora mängder av dessa råvaror. Åtgärderna bör tas med i avfallshanteringsplanerna när de uppdateras för första gången efter detta direktivs ikraftträdande. Kommissionen kommer att lämna information om relevanta produktgrupper och avfallsflöden på EU-nivå. Denna bestämmelse hindrar inte medlemsstaterna att vidta åtgärder för andra råvaror som anses betydelsefulla för den nationella ekonomin.
Ändring 63
Förslag till direktiv
Skäl 25
(25)  Nedskräpning ger direkta negativa effekter på miljön och medborgarnas välfärd, och de höga saneringskostnaderna är en onödig ekonomisk börda för samhället. Detta problem bör angripas genom att särskilda åtgärder införs i avfallshanteringsplanerna och genomförs korrekt av de behöriga myndigheterna.
(25)  Nedskräpning ger direkta och indirekta negativa effekter på miljön, medborgarnas välfärd och ekonomin. De höga saneringskostnaderna är en onödig ekonomisk börda för samhället. Detta problem bör angripas genom att särskilda åtgärder införs i avfallshanteringsplanerna och genomförs korrekt av de behöriga myndigheterna. Förebyggande av nedskräpning är att föredra framför sanering. Förebyggande av nedskräpning bör vara ett ansvar som delas av de behöriga myndigheterna, tillverkarna och konsumenterna. Förebyggande av nedskräpning förutsätter ofrånkomligen en ändring av olämpligt konsumentbeteende, Tillverkare vars produkter sannolikt kommer att bli skräp bör främja en hållbar användning av sina produkter för att förebygga nedskräpning. Utbildning och ökad medvetenhet spelar dessutom en avgörande roll för att sporra till beteendeförändringar.
Ändring 64
Förslag till direktiv
Skäl 25a (nytt)
(25a)   Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG1a är det bindande rättsliga instrumentet på unionsnivå för bedömning, övervakning och fastställande av miljömål för att god miljöstatus ska uppnås för marint skräp. Huvudkällorna till marint skräp är dock landbaserad verksamhet, och det orsakas av dåliga metoder för hantering av fast avfall, bristfällig infrastruktur och brist på medvetenhet hos allmänheten. Medlemsstaterna bör därför vidta åtgärder för att minska det landbaserade skräp som sannolikt kommer att hamna i havsmiljön, i linje med 2030-agendan för hållbar utveckling som antogs av FN:s generalförsamling den 25 september 2015, och i synnerhet sträva efter att uppnå målet om att på unionsnivå minska det marina skräpet med 50 % fram till 2030. Med tanke på hur förebyggandet av marint skräp blir till nytta för miljön och ekonomin bör medlemsstaterna fastställa särskilda åtgärder för detta ändamål i sina avfallsförebyggande program. Med hjälp av dessa åtgärder bör medlemsstaterna söka uppnå de unionsomfattande minskningsmålen för marint skräp om 30 % fram till 2025 och 50 % fram till 2030. För att mäta framstegen på väg mot detta mål och underlätta ett utbyte av god praxis mellan medlemsstaterna i hela unionen bör det införas enhetliga metoder för mätning av landbaserat marint skräp. Mängderna av landbaserat marint skräp bör rapporteras varje år.
______________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).
Ändring 65
Förslag till direktiv
Skäl 25b (nytt)
(25b)   Felaktigt bortskaffande av avfall genom nedskräpning och utsläpp av avloppsvatten och av fast avfall såsom plast har skadliga effekter på havsmiljön och människors hälsa, och medför betydande ekonomiska och sociala kostnader. Sådant avfall kullkastar också prioritetsordningen i avfallshierarkin, särskilt genom att det inte sker någon förberedelse för återanvändning, materialåtervinning och annan återvinning före bortskaffandet. Eftersom marint skräp är gränsöverskridande och en harmonisering av insatserna mot det måste säkerställas bör medlemsstaterna vidta åtgärder för att uppnå ett minskningsmål, med hjälp av övervakningsprogram som fastställs enligt artikel 11 i direktiv 2008/56/EG.
Ändring 66
Förslag till direktiv
Skäl 25c (nytt)
(25c)   Mikroplastpartiklar, som ingår i kosmetiska produkter som sköljs bort och i kroppsvårdsprodukter, och som efter användning kommer ut i avloppen från bostäder, affärslokaler eller industrier, är en av de direkta källor till förorening med mikroplast som det går lättast att förebygga. För att bidra till målen i detta direktiv bör medlemsstaterna vidta åtgärder för att inte ingredienser i mikroplastpartiklar och mikroplaster ska komma in i systemen för rening av avloppsvatten och därifrån ut i havsmiljön.
Ändring 67
Förslag till direktiv
Skäl 27
(27)  De genomföranderapporter som medlemsstaterna utarbetar vart tredje år har inte visat sig vara ett effektivt sätt att kontrollera att lagstiftningen efterlevs och garantera ett korrekt genomförande, och de ger dessutom upphov till onödigt administrativt arbete. Det är därför lämpligt att upphäva bestämmelser som ålägger medlemsstaterna att utarbeta sådana rapporter. I stället bör efterlevnadskontrollen baseras uteslutande på de statistiska uppgifter som medlemsstaterna varje år rapporterar till kommissionen.
(27)  De genomföranderapporter som medlemsstaterna utarbetar vart tredje år har inte visat sig vara ett effektivt sätt att kontrollera att lagstiftningen efterlevs och garantera ett korrekt genomförande, och de ger dessutom upphov till onödigt administrativt arbete. Det är därför lämpligt att upphäva bestämmelser som ålägger medlemsstaterna att utarbeta sådana rapporter. I stället bör efterlevnadskontrollen baseras på de statistiska uppgifter som medlemsstaterna varje år rapporterar till kommissionen. Medlemsstaterna bör dock på begäran och utan dröjsmål förse kommissionen med all information som är nödvändig för att kommissionen ska kunna utvärdera genomförandet av detta direktiv i dess helhet samt dess påverkan på miljön och människors hälsa.
Ändring 68
Förslag till direktiv
Skäl 28
(28)  Medlemsstaternas rapportering av statistiska uppgifter är av avgörande betydelse för att kommissionen ska kunna bedöma hur avfallslagstiftningen efterlevs i medlemsstaterna. Kvaliteten, tillförlitligheten och jämförbarheten hos statistik bör förbättras genom att man inrättar en gemensam kontaktpunkt för samtliga avfallsuppgifter, tar bort obsoleta rapporteringskrav, riktmärker de nationella rapporteringsmetoderna och inför en kvalitetskontrollrapport. När medlemsstaterna rapporterar om hur målen i avfallslagstiftningen har uppnåtts måste de därför använda de senaste metoder som har tagits fram av kommissionen och medlemsstaternas nationella statistikkontor.
(28)  Medlemsstaternas rapportering av uppgifter och information är av avgörande betydelse för att kommissionen ska kunna bedöma hur avfallslagstiftningen efterlevs i medlemsstaterna. De rapporterade uppgifternas kvalitet, tillförlitlighet och jämförbarhet bör förbättras genom att man fastställer gemensamma metoder för insamling och behandling av uppgifter från vederhäftiga källor, och inrättar en gemensam kontaktpunkt för samtliga avfallsuppgifter, tar bort obsoleta rapporteringskrav, riktmärker de nationella rapporteringsmetoderna och inför en kvalitetskontrollrapport. När medlemsstaterna rapporterar om hur målen i avfallslagstiftningen har uppnåtts måste de därför använda de gemensamma metoder som har tagits fram av kommissionen i samarbete med medlemsstaternas nationella statistikkontor och de nationella, regionala och lokala myndigheterna med ansvar för avfallshantering.
Ändring 69
Förslag till direktiv
Skäl 28a (nytt)
(28a)   Vart tredje år bör kommissionen offentliggöra en rapport baserad på de uppgifter och den information som har rapporterats av medlemsstaterna för att rapportera till Europaparlamentet och rådet om vilka framsteg som har gjorts med att uppnå materialåtervinningsmålen och med genomförandet av nya skyldigheter som föreskrivs i detta direktiv. Dessa med tre års mellanrum återkommande rapporter bör även innehålla en utvärdering av konsekvenserna av direktiv 2008/98/EG som helhet på miljön och människors hälsa och en bedömning av om ändringar behövs för att direktiv 2008/98/EG ska fortsätta att vara ändamålsenligt med hänsyn till målen för den cirkulära ekonomin.
Ändring 70
Förslag till direktiv
Skäl 28b (nytt)
(28b)   För att bidra till lämplig styrning och lämpligt verkställande, gränsöverskridande samarbete och spridning av bästa praxis och innovationer inom området avfall, och för att säkerställa ett effektivt och konsekvent genomförande av de mål som fastställs i direktiv 2008/98/EG bör kommissionen inrätta en plattform för utbyte av information och delande av bästa praxis mellan kommissionen och medlemsstaterna om det praktiska genomförandet av detta direktiv. Resultaten av plattformens arbete bör göras offentligt tillgängliga.
Ändring 71
Förslag till direktiv
Skäl 28c (nytt)
(28c)   Den ekonomiska potentialen hos och miljöfördelarna med framstegen mot en cirkulär ekonomi och ökad resurseffektivitet är väl etablerade. Åtgärder som behövs för att sluta cirkeln läggs fram i olika policydokument och förslag, som sträcker sig från manifestet för plattformen för ett resurseffektivt Europa, som offentliggjordes den 17 december 2012 och därpå följande rekommendationer om politiken, till Europaparlamentets initiativbetänkande om framsteg mot en cirkulär ekonomi, antaget den 25 juni 2015, och slutligen kommissionens handlingsplan för den cirkulära ekonomin, som offentliggjordes den 2 december 2015. Alla dessa dokument innehåller åtgärder som sträcker sig bortom avfall, och omfattar hela cykeln, och de bör inte bara vägleda ambitionsnivån för unionens avfallslagstiftning, utan även säkerställa att ambitiösa åtgärder vidtas för att sluta hela cirkeln.
Ändring 72
Förslag till direktiv
Skäl 28d (nytt)
(28d)   Forskning och innovation, tillsammans med skapande av smarta företagsmodeller på grundval av resurseffektivitet, är väsentliga för att man ska kunna stödja unionens övergång till en cirkulär ekonomi, där avfall ses som en ny resurs. För att uppnå detta mål måste man inom ramen för Horisont 2020 bidra till forsknings- och innovationsprojekt som kan påvisa och testa den ekonomiska och miljömässiga hållbarheten hos en cirkulär ekonomi på fältet. Med hjälp av en systembaserad strategi kan sådana projekt samtidigt bidra till att utveckla en innovationsfrämjande lagstiftning som är lätt att genomföra genom att man identifierar eventuella rättsliga oklarheter, hinder och luckor som hämmar utvecklingen av resurseffektiva företagsmodeller.
Ändring 73
Förslag till direktiv
Skäl 28e (nytt)
(28e)   Den 2 december 2015 lade kommissionen fram en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin för att stimulera EU:s övergång till en cirkulär ekonomi. Eftersom kommissionen fastställt ett konkret och ambitiöst åtgärdsprogram, med åtgärder som omfattar hela cykeln, behövs kompletterande åtgärder för att påskynda denna övergång.
Ändring 74
Förslag till direktiv
Skäl 28f (nytt)
(28f)   En förbättrad resursanvändning kan också ge betydande nettobesparingar för unionens företag, myndigheter och konsumenter samtidigt som den minskar de sammanlagda årliga växthusgasutsläppen. Därför bör kommissionen senast vid utgången av 2018 föreslå en huvudindikator och en panel med delindikatorer på resurseffektivitet för att övervaka framstegen mot målet om att öka resurseffektiviteten på unionsnivå med 30 % fram till 2030 jämfört med 2014 års nivåer.
Ändring 75
Förslag till direktiv
Skäl 29
(29)  För att komplettera eller ändra direktiv 2008/98/EG bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på artiklarna 5.2, 6.2, 7.1, 11a.2, 11a.6, 26, 27.1, 27.4, 38.1, 38.2 och 38.3. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen utarbetar och upprättar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar överlämnas samtidigt, i god tid och på lämpligt sätt till Europaparlamentet och rådet.
(29)  För att komplettera eller ändra direktiv 2008/98/EG bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på följande:
–  Närmare kriterier för tillämpning av villkoren för att ämnen eller föremål ska betraktas som biprodukter eller anses ha upphört att vara avfall.
–  Allmänna krav som medlemsstaterna ska följa när de antar tekniska bestämmelser för när något ska anses ha upphört att vara avfall.
–  Upprättandet av avfallsförteckningen.
–  Harmoniserade kriterier som ska följas vid fastställandet av de ekonomiska bidrag som tillverkarna betalar för att fullgöra sitt utökade producentansvar, anpassade på grundval av den verkliga kostnaden för uttjänta produkter.
–  Indikatorer för att mäta framstegen med att minska avfallsgenereringen och genomföra åtgärder för att förebygga avfall.
–  Gemensamma metoder, inbegripet minimikvalitetskrav, för en enhetlig mätning av mängderna av livsmedelsavfall.
–  Gemensamma metoder, inbegripet minimikvalitetskrav, för en enhetlig mätning av marint skräp från landbaserade källor.
–  Minimikvalitetskrav och operativa krav för att fastställa erkända aktörer inom förberedelse för återanvändning, pantsystem och aktörer inom slutlig materialåtervinning, inbegripet särskilda regler om insamling, spårbarhet, kontroll och rapportering av uppgifter.
–  Gemensamma metoder för beräkning av vikten hos metaller som har materialåtervunnits i samband med förbränning eller samförbränning, inbegripet kvalitetskriterierna för de återvunna metallerna.
–  Tekniska kriterier och driftsföreskrifter för bortskaffningsförfarandena D2, D3, D4, D6, D7 och D12, som finns förtecknade i bilaga I till direktiv 2008/98/EG, och, om så krävs, ett förbud mot dessa förfaranden, om de inte uppfyller vissa kriterier med anknytning till skyddet av människors hälsa och miljön.
–  Tekniska minimistandarder för behandlingsverksamhet som kräver ett tillstånd enligt direktiv 2008/98/EG, när det belagts att sådana standarder skulle bli till nytta för skyddet av människors hälsa och miljön.
–  Minimistandarder för verksamhet som kräver registrering enligt direktiv 2008/98/EG, när det belagts att sådana standarder skulle bli till nytta för skyddet av människors hälsa och miljön eller för att störningar på den inre marknaden kan undvikas.
–  Specificering av tillämpningen av den formel för förbränningsanläggningar som avses i punkt R1 i bilaga II till direktiv 2008/98/EG.
–  Metoderna för insamling och bearbetning av uppgifter, för organisationen av uppgiftsinsamlingen och för uppgiftskällorna, samt formatet för medlemsstaternas rapportering till kommissionen av uppgifter om genomförandet av minskningsmålen för livsmedelsavfall och marint skräp, om förberedelse för återanvändning, materialåtervinning och återfyllning och om spilloljor.
–  Anpassning av bilagorna I–V till direktiv 2008/98/EG efter vetenskapliga och tekniska framsteg.
Det är av särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
Ändring 76
Förslag till direktiv
Skäl 30
(30)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av direktiv 2008/98/EG bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på artiklarna 9.4, 9.5, 33.2, 35.5 och 37.6. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201119.
(30)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av direktiv 2008/98/EG bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på följande:
–  Formatet för anmälan av information om antagande och väsentliga ändringar av avfallshanteringsplaner och avfallsförebyggande program.
–  Minimivillkor för att föra elektroniska register över farligt avfall.
Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201119.
__________________
__________________
19 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
19 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
Ändring 77
Förslag till direktiv
Skäl 33
(33)  Eftersom målen för detta direktiv, det vill säga att förbättra avfallshanteringen inom unionen, och därigenom bidra till skydd, bevarande och förbättring av miljöns kvalitet, havens hälsa och säkra livsmedel från haven genom minskning av marint skräp, samt varsamt och rationellt utnyttjande av unionens naturresurser, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av de enskilda medlemsstaterna, och därför, på grund av åtgärdernas omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(33)  Eftersom målen för detta direktiv, det vill säga att förbättra avfallshanteringen inom unionen, och därigenom bidra till skydd, bevarande och förbättring av miljöns kvalitet, havens hälsa och säkra livsmedel från haven genom minskning av marint skräp, samt varsamt, minskat och rationellt utnyttjande av unionens naturresurser, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av de enskilda medlemsstaterna, och därför, på grund av åtgärdernas omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
Ändring 78
Förslag till direktiv
Skäl 33a (nytt)
(33a)   Medlemsstaterna bör säkerställa en hög nivå av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i sektorerna för tillverkning, materialåtervinning, reparation, förberedelse för återanvändning och avfallshantering, med hänsyn till de specifika risker som arbetstagare inom dessa sektorer utsätts för, och säkerställa att befintlig unionslagstiftning på detta område genomförs och verkställs korrekt.
Ändring 79
Förslag till direktiv
Skäl 33b (nytt)
(33b)   Detta direktiv har antagits med beaktande av de åtaganden som fastslås i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016, och det bör genomföras och tillämpas i enlighet med riktlinjerna i det avtalet.
Ändring 80
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 - led -1 (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 1 – punkt 1
(-1)   Artikel 1.1 ska ersättas med följande:
Målet med detta direktiv är att fastställa åtgärder som syftar till att skydda miljön och människors hälsa genom att förebygga eller minska de negativa följderna av generering och hantering av avfall samt minska resursanvändningens allmänna påverkan och få till stånd en effektivisering av denna användning.
Målet med detta direktiv är att fastställa åtgärder som syftar till att skydda miljön och människors hälsa genom att förebygga eller minska genereringen av avfall, de negativa följderna av generering och hantering av avfall samt minska resursanvändningens allmänna påverkan och få till stånd en effektivisering av denna användning, , något som är av avgörande betydelse för övergången till en cirkulär ekonomi och för att garantera unionens konkurrenskraft på lång sikt.
Ändring 81
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 - led 2 – led a
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 3 – punkt 1a
”1a. kommunalt avfall:
”1a. kommunalt avfall:
(a)  blandat avfall och separat insamlat avfall från hushåll, inklusive
a)  blandat avfall och separat insamlat avfall från hushåll, inklusive
–  papper och kartong, glas, metall, plast, biologiskt avfall, trä, textilier, avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska apparater, förbrukade batterier och ackumulatorer,
–  papper och kartong, glas, metall, plast, biologiskt avfall, trä, textilier, avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska apparater, förbrukade batterier och ackumulatorer,
–  grovavfall, inklusive vitvaror, madrasser, möbler,
–  grovavfall, inklusive madrasser och möbler,
–  trädgårdsavfall, inklusive löv, gräsklipp,
–  trädgårdsavfall, inklusive löv, gräsklipp,
(b)  blandat avfall och separat insamlat avfall från andra källor som är jämförbart med hushållsavfall till karaktär, sammansättning och mängd,
b)  blandat avfall och separat insamlat avfall från småföretag, kontorsbyggnader och institutioner, däribland skolor, sjukhus och offentliga byggnader, som liknar hushållsavfall till karaktär och sammansättning,
(c)  avfall från renhållning på marknader och gaturenhållning, inklusive gatsopning, innehåll i papperskorgar och avfall från skötsel av parker och trädgårdar;
c)  avfall från renhållning på marknader och gaturenhållning, inklusive gatsopning, innehåll i papperskorgar och avfall från skötsel av parker och trädgårdar;
kommunalt avfall omfattar inte avfall från avloppsnät och rening av avlopp, inklusive avloppsslam, och bygg- och rivningsavfall,”
kommunalt avfall omfattar inte avfall från avloppsnät och rening av avlopp, inklusive avloppsslam, och bygg- och rivningsavfall,
Definitionen av kommunalt avfall i detta direktiv ska gälla, oavsett om det är offentliga eller privata aktörer som hanterar avfallet
Ändring 82
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 - led 2 – led aa (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 3 – punkt 1b (nytt)
(aa)   Följande led ska införas:
”1b. affärs- och industriavfall: blandat avfall och separat insamlat avfall från kommersiella och industriella verksamheter och/eller lokaler,
affärs- och industriavfall omfattar inte kommunalt avfall, bygg- och rivningsavfall och avfall från avloppsnät och -bearbetning, inbegripet avloppsslam,”
Ändring 83
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1– led 2 – led b
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 3 – punkt 2a
”2a. icke-farligt avfall: avfall som inte har någon av de farliga egenskaper som förtecknas i bilaga III,”
”2a. icke-farligt avfall: avfall som inte omfattas av led 2 i denna artikel,”
Ändring 84
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 2 – led c
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 3 – punkt 4
”4. biologiskt avfall: biologiskt nedbrytbart trädgårds- och parkavfall, livsmedels- och köksavfall från hushåll, restauranger, catering och detaljhandelslokaler, jämförbart avfall från livsmedelsindustrin och annat avfall med liknande egenskaper i fråga om biologisk nedbrytbarhet som är jämförbart till karaktär, sammansättning och mängd,”
”4. biologiskt avfall: biologiskt nedbrytbart trädgårds- och parkavfall, livsmedels- och köksavfall från hushåll, restauranger, catering och detaljhandelslokaler, jämförbart avfall från livsmedelsindustrin och annat avfall med liknande egenskaper i fråga om biologisk nedbrytbarhet och komposterbarhet,”
Ändring 85
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 2 – led da (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 3 – punkt 9
(da)   Led 9 ska ersättas med följande:
”9. avfallshantering: insamling, transport, sortering, återvinning och bortskaffande av avfall, inklusive kontroll av sådan verksamhet och efterbehandling av platser för bortskaffande av avfall, inklusive åtgärder som handlaren eller mäklaren vidtar,”
”9. avfallshantering: insamling, transport, sortering, återvinning och bortskaffande av avfall, inklusive kontroll av sådan verksamhet och efterbehandling av platser för bortskaffande av avfall, inklusive åtgärder som handlaren eller mäklaren vidtar,”
Ändring 86
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 2 – led db (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 3 – punkt 11
(db)   Led 11 ska ersättas med följande:
”11. separat insamling: insamling då ett avfallsflöde hålls åtskilt efter avfallets typ och natur i syfte att underlätta en särskild behandling,”
”11. separat insamling: insamling då ett avfallsflöde hålls åtskilt efter avfallets typ och natur i syfte att underlätta en särskild behandling, särskilt förberedelse för återanvändning och materialåtervinning,”
Ändring 87
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 2 – led e
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 3 – punkt 16
”16. förberedelse för återanvändning: återvinningsförfaranden som går ut på kontroll, rengöring eller reparation, genom vilka avfall, produkter eller komponenter av produkter som har samlats in av en erkänd aktör inom förberedelse för återanvändning eller genom ett erkänt pantsystem bereds för att användas igen utan någon annan förbehandling,”
”16. förberedelse för återanvändning: återvinningsförfaranden som går ut på kontroll, rengöring eller reparation, genom vilka produkter eller komponenter av produkter som har blivit avfall och samlats in av en erkänd aktör inom förberedelse för återanvändning bereds för att användas igen utan någon annan förbehandling,”
Ändring 88
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 2 – led ea (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 3 – punkt 16a (nytt)
(ea)   Följande led ska införas:
”16a. aktör inom förberedelse för återanvändning: ett företag som hanterar avfall och arbetar jämsides med processkedjan för förberedelse för återanvändning i enlighet med gällande regler,”
Ändring 89
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 2 – led eb (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 3 – punkt 16b (nytt)
(eb)   Följande led ska införas:
”16b. återtillverkning: processen att försätta en produkt i ett till synes nytt skick genom återanvändning, upprustning och byte av delar till den,”
Ändring 90
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 1 – led ec (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 3 – punkt 17
(ec)   Led 17 ska ersättas med följande:
”17. materialåtervinning: varje form av återvinningsförfarande genom vilket avfallsmaterial upparbetas till produkter, material eller ämnen, antingen för det ursprungliga ändamålet eller för andra ändamål; det omfattar upparbetning av organiskt material men inte energiåtervinning och upparbetning till material som ska användas som bränsle eller fyllmaterial.”
”17. materialåtervinning : varje form av återvinningsförfarande genom vilket avfallsmaterial upparbetas till produkter, material eller ämnen, antingen för det ursprungliga ändamålet eller för andra ändamål; det omfattar organisk materialåtervinning, men inte energiåtervinning och upparbetning till material som ska användas som bränsle eller fyllmaterial,”
Ändring 91
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 2 – led ed (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 3 – punkt – 17a (nytt)
(ed)   Följande led ska införas:
”-17a. organisk materialåtervinning: materialåtervinning i form av en aerob eller anaerob behandling eller annan behandling av de biologiskt nedbrytbara delarna av avfall, varvid det uppkommer produkter, material eller ämnen; mekanisk biologisk behandling och deponering ska inte betraktas som en form av organisk materialåtervinning,”
Ändring 92
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 2 – led f
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 3 – punkt 17a
”17a. slutlig materialåtervinningsprocess: den materialåtervinningsprocess som börjar när ingen ytterligare mekanisk sortering behövs och avfallsmaterial förs in i en produktionsprocess och faktiskt upparbetas till produkter, material eller ämnen,
”17a. slutlig materialåtervinningsprocess: den materialåtervinningsprocess som börjar när ingen ytterligare sortering behövs och avfallsmaterial faktiskt upparbetas till produkter, material eller ämnen,
Ändring 93
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 2 – led f
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 3 – punkt 17b
17b.  återfyllning: alla former av återvinning där lämpligt avfall används för återställningsändamål i utgrävda områden eller för tekniska ändamål vid landskaps- eller anläggningsarbeten i stället för andra material som inte utgör avfall och som annars skulle ha använts för detta ändamål,”
17b.  återfyllning: alla former av återvinning utom materialåtervinning, där lämpligt icke-farligt inert avfall eller annat icke-farligt avfall används för återställningsändamål i utgrävda områden eller för tekniska ändamål vid landskaps- eller anläggningsarbeten i stället för andra material som inte utgör avfall och som annars skulle ha använts för detta ändamål, och där avfallet används i mängder som inte överstiger vad som är oumbärligt för återställningsändamålet eller det tekniska ändamålet,”
Ändring 94
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 2 – led fa (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 3 – punkt 17c (nytt)
(fa)   Följande led ska införas:
”17c. utspädning: blandning av avfall med ett eller flera andra material eller avfallsmaterial i syfte att, utan kemisk omvandling, minska koncentrationen av en eller flera beståndsdelar i avfallet, så att det utspädda avfallet kan genomgå en behandlings- eller materialåtervinningsprocess som inte är tillåten för det icke utspädda avfallet,”
Ändring 95
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2 – led fb (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 3 – punkt20 a (nytt)
(fb)   Följande led ska läggas till:
”20a. dekontaminering: en process som består i att från avfallet avlägsna eller i avfallet behandla avfallets oönskade farliga beståndsdelar eller förorenande ämnen, för att de ska förstöras,”
Ändring 96
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 2 – led fc (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 3 – punkt 20b (nytt)
(fc)   Följande led ska läggas till:
”20b. sortering: all avfallshantering där insamlat avfall separeras i olika fraktioner och delfraktioner,”
Ändring 97
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 2 – led fd (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 3 – punkt 20c (nytt)
(fd)   Följande led ska läggas till:
”20c. skräp: avfall av ringa storlek, som befinner sig på platser dit allmänheten har tillträde och som av uppsåt eller oaktsamhet efterlämnats i omgivningen,”
Ändring 98
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 2 – led fe (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 3 – led 20d (nytt)
(fe)   Följande led ska läggas till:
”20d. livsmedelsavfall: livsmedel som är avsett som människoföda, som befinner sig antingen i tjänligt eller otjänligt skick, och som tagits ur produktionen eller leveranskedjan för att kasseras, inklusive under primärproduktionen, bearbetningen, tillverkningen, transporten, lagringen, samt i detaljhandels- och konsumtionsledet, med undantag för förluster under primärproduktionen,”
Ändring 99
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 2 – led ff (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 3 – punkt 20e (nytt)
(ff)   Följande led ska läggas till:
”20e. restavfall: avfall från en behandling eller ett återvinningsförfarande, inbegripet materialåtervinning, som inte kan återvinnas ytterligare och därför måste bortskaffas,”
Ändring 101
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 2a (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 4 – punkt 2 – stycke 1
(2a)   I artikel 4.2 ska första stycket ersättas med följande:
”2. När avfallshierarkin enligt punkt 1 tillämpas, ska medlemsstaterna vidta åtgärder för att främja de alternativ som ger bäst resultat för miljön som helhet. Detta kan kräva att vissa avfallsflöden avviker från hierarkin, när det är motiverat med hänsyn till livscykelstänkandet vad avser den allmänna påverkan av generering och hantering av sådant avfall.
”2. När avfallshierarkin enligt punkt 1 tillämpas, ska medlemsstaterna vidta åtgärder för att främja de alternativ som ger bäst resultat för miljön som helhet. Detta kan kräva att vissa avfallsflöden avviker från hierarkin, när det är motiverat med hänsyn till livscykelstänkandet vad avser den allmänna påverkan av generering och hantering av sådant avfall. Detta kan kräva att visst avfall genomgår en dekontamineringsprocess innan det behandlas ytterligare.”
Ändring 102
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 3
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 4 – punkt 3 – stycke 1
3.  Medlemsstaterna ska använda sig av lämpliga ekonomiska instrument för att ge incitament för tillämpning av avfallshierarkin.
3.  Medlemsstaterna ska använda sig av lämpliga ekonomiska instrument och vidta andra åtgärder för att ge incitament för tillämpning av avfallshierarkin. I dessa instrument och åtgärder kan ingå de instrument och åtgärder som anges i bilaga IVa för att uppmuntra genomförandet av de avfallsförebyggande program som avses i artikel 29 och för att stödja de verksamheter som bedrivs för att uppnå de mål om förberedande för återanvändning och materialåtervinning som fastställs i artikel 11.2, för att maximera användningen av sekundära råvaror och uppväga kostnadsskillnaderna jämfört med jungfruliga råvaror.
Ändring 103
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 3
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 4 – punkt 3 – stycke 2
Medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen om de särskilda instrument som införts i enlighet med denna punkt senast den [arton månader efter detta direktivs ikraftträdande] och vart femte år efter den dagen.”
Medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen om de särskilda instrument som införts i enlighet med denna punkt senast den [inför datum arton månader efter detta direktivs ikraftträdande] och vart tredje år efter den dagen.”
Ändring 104
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 3a (ny)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 4 – punkt 3a (ny)
3a.   I artikel 4 ska följande punkt läggas till:
”3a Medlemsstaterna ska införa avgiftssystem för att säkerställa finansieringen av den infrastruktur för avfallshantering av kommunalt avfall som är nödvändig för genomförandet av detta direktiv.”
Ändring 105
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 3b (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 4 – punkt 3b (ny)
3b.   I artikel 4 ska följande punkt läggas till:
”3b. Medlemsstaterna ska tillämpa avfallshierarkin för att uppmuntra övergången till en cirkulär ekonomi. För detta ändamål ska medlemsstaterna, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/20131a, tillämpa avfallshierarkin vid all fördelning av ekonomiska medel från unionen och prioritera förebyggande, återanvändning, förberedelse för återanvändning och materialåtervinning när det investeras i infrastrukturen för avfallshantering.
_________________
1aEuropaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).”
Ändring 107
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 3c (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 4a (ny)
3c.   Följande artikel ska införas:
”Artikel 4a
Avfallshierarki
1.   Följande livsmedelsavfallshierarki ska gälla som prioriteringsordning för lagstiftning och politik som rör förebyggande och hantering av livsmedelsavfall:
a)   Förebyggande vid källan.
b)   Tillvaratagande av tjänliga livsmedel, så att användningen som människoföda prioriteras framför att livsmedlen används som foder eller upparbetas till icke-livsmedelsprodukter.
c)   Organisk materialåtervinning.
d)   Energiåtervinning.
e)   Bortskaffande.
2.   Medlemsstaterna ska skapa incitament för att förebygga livsmedelsavfall, såsom frivilliga överenskommelser, underlättande av livsmedelsdonationer eller, om så är lämpligt, finansiella eller skattemässiga åtgärder.”
Ändring 108
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 4 – led a
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 5 – punkt 1 – inledningen
1.  Medlemsstaterna ska se till att ett ämne eller föremål som uppkommer genom en produktionsprocess vars huvudsyfte inte är att producera detta ämne eller föremål inte betraktas som avfall utan som en biprodukt om följande villkor är uppfyllda:”
1.  Ett ämne eller föremål som uppkommer genom en produktionsprocess vars huvudsyfte inte är att producera detta ämne eller föremål ska inte betraktas som avfall utan som en biprodukt om följande villkor är uppfyllda:
Ändring 109
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 4 – led b
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 5 – punkt 2
2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38a för att fastställa närmare kriterier för tillämpningen av de i punkt 1 angivna villkoren för specifika ämnen eller föremål.”
2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38a för att komplettera detta direktiv genom att fastställa närmare kriterier för tillämpningen av de i punkt 1 angivna villkoren för specifika ämnen eller föremål. Kommissionen ska prioritera de befintliga och reproducerbara metoderna för industriell symbios vid utarbetandet av de närmare kriterierna.
Ändring 110
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 4 – led ba (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 5 – punkt 2a (ny)
ba)   Följande punkt ska läggas till:
”2a Om inga kriterier fastställts på unionsnivå i enlighet med förfarandet i punkt 2 får medlemsstaterna i varje enskilt fall upprätta närmare kriterier för tillämpningen av de villkor som anges i punkt 1 på vissa ämnen eller föremål, inbegripet, vid behov gränsvärden för förorenande ämnen.”
Ändring 111
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 4 – led c
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 5 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om tekniska föreskrifter som antagits enligt punkt 1 i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2015/1535/EG av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (*), om så krävs enligt det direktivet.
3.  Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om tekniska föreskrifter för att uppfylla kraven i punkt 2a i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535*.
_______________
______________
(*) EUT L 241, 17.9.2015, s. 1.
* Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 17.9.2015, s. 1).
Ändring 112
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 –led 5 – led a – led i
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 6 – punkt 1 – inledningen
1.  Medlemsstaterna ska se till att avfall som har genomgått ett återvinningsförfarande ska anses ha upphört att vara avfall om det uppfyller följande villkor:
1.  1. Medlemsstaterna ska se till att avfall som har genomgått materialåtervinning eller ett annat återvinningsförfarande ska anses ha upphört att vara avfall om det uppfyller följande villkor:
Ändring 113
Förslag till direktiv
Artikel 1 – lpunkt 1 – led 5 – led b
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 6 – punkt 2
2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38a för att fastställa närmare kriterier för tillämpningen av de i punkt 1 angivna villkoren förvisst avfall. Dessa närmare kriterier ska vid behov inbegripa gränsvärden för förorenande ämnen och ta hänsyn till ämnets eller föremålets eventuella negativa miljöeffekter.
2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38a, utgående från övervakningen av situationerna i medlemsstaterna för att komplettera detta direktiv genom att fastställa närmare kriterier för tillämpningen av de i punkt 1 angivna villkoren för visst avfall. Dessa närmare kriterier ska vid behov inbegripa gränsvärden för förorenande ämnen och ta hänsyn till ämnets eller föremålets eventuella negativa effekter på människors hälsa och/eller miljön.
Ändring 114
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 5 – led b
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 6 – punkt 3
3.  Avfall som anses ha upphört att vara avfall i enlighet med punkt 1 får betraktas som förberett för återanvändning, materialåtervunnet eller återvunnet vid beräkningen av uppnåendet av de mål som fastställs i detta direktiv, direktiv 94/62/EG, direktiv 2000/53/EG, direktiv 2006/66/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU(*) om det har genomgått förberedelse för återanvändning, materialåtervinning eller återvinning i enlighet med dessa direktiv.
3.  Avfall som upphört att vara avfall i enlighet med artikel 6.1 får tas med i beräkningen av uppnåendet av de mål rörande förberedelse för återanvändning, materialåtervinning eller återvinning som fastställs i detta direktiv, direktiv 94/62/EG, direktiv 2000/53/EG, direktiv 2006/66/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU(*) om det har förberetts för återanvändning, materialåtervinning respektive återvinning i enlighet med dessa direktiv. Vikten på avfall som upphört att vara avfall får rapporteras som materialåtervunnen, om materialen eller ämnena som har upphört att vara avfall ska upparbetas, med undantag för energiåtervinning och upparbetning till material som ska användas som bränsle eller för återfyllningsändamål.
Ändring 115
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 5 – led b
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 6 – punkt 3a (ny)
3a.   Om inga kriterier har fastställts på unionsnivå i enlighet med det förfarande som anges i punkt 2 får medlemsstaterna upprätta närmare kriterier för tillämpningen av de villkor som anges i punkt 1 på visst avfall, inbegripet gränsvärden för förorenande ämnen.
Ändring 116
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 5 – led b
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 6 – punkt 3b (ny)
3b.   Om sådana kriterier inte heller har fastställts på nationell nivå ska medlemsstaterna säkerställa att avfall som har genomgått ett återvinningsförfarande anses ha upphört att vara avfall om det uppfyller villkoren i punkt 1, vilka ska verifieras från fall till fall av den behöriga nationella myndigheten.
Ändring 117
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 5 – led b
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 6 – punkt 3c (ny)
3c.   För att enhetlighet på den inre marknaden ska säkerställas ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38a för att komplettera detta direktiv med allmänna krav som medlemsstaterna ska uppfylla när de antar tekniska bestämmelser i enlighet med artikel 6.
Ändring 118
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 5 – led b
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 6 – punkt 4
4.  Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om tekniska föreskrifter för att uppfylla kraven i punkt 1 i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 om så krävs enligt det direktivet.
4.  Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om tekniska föreskrifter för att uppfylla kraven i punkterna 3a och 3b i enlighet med direktiv (EU) 2015/1535 .
Ändring 119
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 6 – led aa (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 7 – punkt 4
(aa)   Punkt 4 ska ersättas med följande:
4.  Farligt avfall får inte omklassificeras som icke-farligt avfall till följd av utspädning eller uppblandning av avfallet i syfte att minska de ursprungliga koncentrationerna av farliga ämnen till en nivå som understiger de tröskelnivåer som innebär att ett avfall betecknas som farligt.
”4. Farligt avfall får inte omklassificeras som icke-farligt avfall och dess farliga egenskaper får inte ändras till följd av utspädning eller uppblandning av avfallet i syfte att minska de ursprungliga koncentrationerna av farliga ämnen till en nivå som understiger de tröskelnivåer som innebär att ett avfall betecknas som farligt eller som används för att fastställa en farlig egenskap.”.
Ändring 120
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 7 – led -a (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8 – punkt 1 – stycke 1
(-a)   I punkt 1 ska första stycket ersättas med följande:
1.  För att stärka återanvändning samt förebyggande, materialåtervinning och annan återvinning av avfall får medlemsstaterna vidta lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder för att garantera att varje fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt utvecklar, tillverkar, bearbetar, behandlar, säljer eller importerar produkter (produktens producent) har utökat producentansvar.
1.  För att stärka återanvändning samt förebyggande, materialåtervinning och annan återvinning av avfall ska medlemsstaterna vidta lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder för att garantera att varje fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt utvecklar, tillverkar, bearbetar, behandlar, säljer eller importerar produkter (produktens producent) har utökat producentansvar.”
Ändring 121
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 7 – led a
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8 – punkt 1 – stycke 3
”Sådana åtgärder får även omfatta införandet av system för utökat producentansvar som fastställer specifika operativa och ekonomiska skyldigheter för tillverkare av produkter.”
”Sådana åtgärder får även omfatta införandet av system för utökat producentansvar som fastställer specifika operativa och ekonomiska skyldigheter för tillverkare av produkter och gäller för enskilt eller kollektivt uppfyllande av utökat producentansvar. Sådana system ska bestå av en uppsättning regler som fastställer specifika operativa och ekonomiska skyldigheter för tillverkare av produkter, där producentens ansvar utökas till det led som följer efter konsumenterna i en produkts livscykel. Medlemsstaterna ska inrätta sådana system för åtminstone förpackningar enligt definition i artikel 3.1 i direktiv 94/62/EG, elektrisk och elektronisk utrustning enligt definitionen i artikel 3.1 a i direktiv 2012/19/EU, batterier och ackumulatorer enligt definitionen i artikel 3.1 i direktiv 2006/66/EG och uttjänta fordon enligt definitionen i artikel 2.2 i direktiv 2000/53/EG.
Ändring 122
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 7 – led aa (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8 – punkt 2 – stycke 1
(aa)   I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande:
2.  Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att uppmuntra en produktutformning som minskar inverkan på miljön och genereringen av avfall under produktionen och den efterföljande användningen av produkterna och i syfte att säkerställa att återvinning och bortskaffande av produkter som har blivit avfall sker i enlighet med artiklarna 4 och 13.
”2. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder som uppmuntrar tillverkarna att förbättra utformningen av produkter och komponenter av produkter och därigenom öka resurseffektiviteten och minska inverkan på miljön och genereringen av avfall under produktionen och den efterföljande användningen av produkterna och i syfte att säkerställa att återvinning och bortskaffande av produkter som har blivit avfall sker i enlighet med artiklarna 4 och 13.”
Ändring 123
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 7 – led b
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8 – punkt 2 – stycke 2
Sådana åtgärder kan bland annat stimulera utveckling, produktion och marknadsföring av produkter som lämpar sig för flerfaldig användning, som är hållbara ur teknisk synvinkel och som, när de blivit avfall, lämpar sig för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning i syfte att tillämpa principen om avfallshierarkin på lämpligt sätt. Åtgärderna bör beakta produkters effekter under hela deras livscykel.
Sådana åtgärder ska bland annat stimulera utveckling, produktion och marknadsföring av produkter och material som lämpar sig för flerfaldig användning, som är hållbara ur teknisk synvinkel och lätta att reparera och som, när de blivit avfall och förberetts för återanvändning eller materialåtervunnits lämpar sig för att släppas ut på marknaden, i syfte att tillämpa principen om avfallshierarkin på lämpligt sätt. Åtgärderna ska beakta produkters effekter under hela deras livscykel, inklusive, när så är lämpligt, deras potential för flerfaldig materialåtervinning, samt avfallshierarkin.
Ändring 124
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 7 – led ba (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8 – punkt 2a (ny)
(ba)   Följande punkt ska införas:
”2a. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla de åtgärder som antagits i enlighet med punkterna 1 och 2 senast den [inför datum: trettiosex månader efter detta direktivs ikraftträdande] och vart tredje år efter den dagen. Kommissionen ska offentliggöra de anmälningar den mottagit.”
Ändring 125
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 7 – led bb (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8 – punkt 4
(bb)   Punkt 4 ska ersättas med följande:
4.  Det utökade producentansvaret ska tillämpas utan att det påverkar ansvaret för avfallshantering enligt artikel 15.1 och utan att det påverkar tillämpningen av gällande lagstiftning om avfallsflöden och specifika produkter.
”4. Det utökade producentansvaret ska tillämpas utan att det påverkar ansvaret för avfallshantering enligt artikel 15.1. Bestämmelserna i artiklarna 8 och 8a påverkar inte bestämmelserna om utökat producentansvar i annan unionslagstiftning.”
Ändring 126
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 7 – led c
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8 – punkt 5
”5. Kommissionen ska organisera ett informationsutbyte mellan medlemsstaterna och de aktörer som deltar i system för producentansvar om det praktiska genomförandet av kraven i artikel 8a och om bästa praxis för att säkerställa lämplig styrning och gränsöverskridande samarbete mellan system för utökat producentansvar. Detta omfattar bland annat informationsutbyte om organisatoriska förhållanden och övervakning av organisationer för producentansvar, urvalet av aktörer för avfallshantering och förebyggande av nedskräpning. Kommissionen ska offentliggöra resultaten av detta informationsutbyte.”
”5. Senast den ... [inför datum: sex månader efter detta direktivs ikraftträdande] ska kommissionen inrätta en plattform för ett informationsutbyte mellan medlemsstaterna, det civila samhällets organisationer, regionala och lokala myndigheter och de aktörer som deltar i system för producentansvar om det praktiska genomförandet av kraven i artikel 8a och om bästa praxis för att säkerställa lämplig styrning och gränsöverskridande samarbete mellan system för utökat producentansvar, samt en smidigt fungerande inre marknad. Detta omfattar bland annat informationsutbyte om organisatoriska förhållanden och övervakning av organisationer för producentansvar, utveckling av harmoniserade kriterier för de ekonomiska bidrag som avses i artikel 8a.4 b, urvalet av aktörer för avfallshantering och förebyggande av avfallsgenerering och nedskräpning. Kommissionen ska offentliggöra resultaten av detta informationsutbyte och får tillhandahålla riktlinjer om relevanta aspekter.
Senast den ... inför datum: 12 månader efter detta direktivs ikraftträdande] ska kommissionen, utgående från en undersökning och med beaktande av information från plattformen, anta riktlinjer för fastställandet av de ekonomiska bidrag som avses i artikel 8a.4 b. För att enhetlighet på den inre marknaden ska säkerställas får kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 38a för att komplettera detta direktiv genom att fastställa harmoniserade kriterier som medlemsstaterna ska uppfylla vid fastställandet av de ekonomiska bidrag som avses i artikel 8a.4 b.
Ändring 127
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 8
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8a – rubriken
Allmänna krav för system för utökat producentansvar
Allmänna minimikrav för system för utökat producentansvar
Ändring 128
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 8
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8a – punkt 1 – strecksats 1
–  fastställer tydliga roller och ansvarsområden för tillverkare av produkter som släpper ut varor på unionsmarknaden, organisationer som tillämpar utökat producentansvar för deras räkning, privata och offentliga aktörer på avfallsområdet, lokala myndigheter och, i tillämpliga fall, erkända aktörer inom förberedelse för återanvändning,
–  fastställer tydliga roller och ansvarsområden för alla medverkande aktörer, inklusive tillverkare av produkter som släpper ut varor på unionsmarknaden, organisationer som tillämpar utökat producentansvar för deras räkning inom ramen för kollektiva system, privata och offentliga aktörer på avfallsområdet, distributörer, regionala och lokala myndigheter och, i tillämpliga fall, nätverk för återanvändning och reparation, företag inom den sociala ekonomin samt erkända aktörer inom förberedelse för återanvändning,
Ändring 129
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 8
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8a – punkt 1 – strecksats 2
–  fastställer mätbara avfallshanteringsmål, i linje med avfallshierarkin, i syfte att uppnå åtminstone de kvantitativa mål som är relevanta för systemet enligt detta direktiv, direktiv 94/62/EG, direktiv 2000/53/EG, direktiv 2006/66/EG och direktiv 2012/19/EU,
–  fastställer mätbara avfallsminskningsmål och avfallshanteringsmål, i linje med avfallshierarkin, i syfte att uppnå åtminstone de kvantitativa mål som är relevanta för systemet enligt detta direktiv, direktiv 94/62/EG, direktiv 2000/53/EG, direktiv 2006/66/EG och direktiv 2012/19/EU,
Ändring 130
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 8
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8a – punkt 1 – strecksats 3
–  inrättar ett rapporteringssystem för att samla in uppgifter om produkter som släpps ut på unionsmarknaden av tillverkare som omfattas av utökat producentansvar; när dessa produkter blir avfall ska rapporteringssystemet säkerställa att uppgifter samlas in om insamling och behandling av detta avfall, i tillämpliga fall med angivande av materialflödena,
–  inrättar ett rapporteringssystem för att samla in tillförlitliga och korrekta uppgifter om produkter som släpps ut på unionsmarknaden av tillverkare som omfattas av utökat producentansvar; när dessa produkter blir avfall ska rapporteringssystemet säkerställa att tillförlitliga och korrekta uppgifter samlas in om insamling och behandling av detta avfall, i tillämpliga fall med angivande av materialflödena,
Ändring 131
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 8
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8a – punkt 1 – strecksats 4
–  garanterar likabehandling och icke-diskriminering mellan tillverkare av produkter och för små och medelstora företag.
–  garanterar likabehandling och icke-diskriminering mellan tillverkare av produkter, liksom mellan tjänsteleverantörer inom områdena insamling, transport och behandling, och för små och medelstora företag.
Ändring 132
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 8
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8a – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att avfallsinnehavare som omfattas av de system för utökat producentansvar som inrättats i enlighet med artikel 8.1 informeras om tillgängliga avfallsinsamlingssystem och förebyggande av nedskräpning. Medlemsstaterna ska också vidta åtgärder för att skapa incitament för avfallsinnehavare att delta i separata insamlingssystem, särskilt genom ekonomiska incitament eller föreskrifter, när så är lämpligt.
2.  Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att avfallsinnehavare som omfattas av de system för utökat producentansvar som inrättats i enlighet med artikel 8.1 informeras om tillgängliga återtagandesystem, nätverk för återanvändning och reparation, erkända aktörer inom förberedelse för återanvändning, avfallsinsamlingssystem och förebyggande av nedskräpning. Medlemsstaterna ska också vidta åtgärder för att skapa incitament för avfallsinnehavare att ta på sig ansvaret för att leverera sitt avfall till separata insamlingssystem, särskilt genom ekonomiska incitament eller föreskrifter, när så är lämpligt.
Ändring 133
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 8
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8a – punkt 3 – led a
a)  har en tydligt avgränsad täckning vad gäller geografiskt område, produkter och material,
a)  har en tydligt avgränsad täckning vad gäller geografiskt område, produkter och material på grundval av försäljningsområdet och utan att dessa områden begränsas till de territorier inom vilka avfallsinsamling och avfallshantering är lönsam,
Ändring 134
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 8
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8a – punkt 3 – led b
b)  har de operativa och ekonomiska medel som krävs för att fullgöra sina skyldigheter inom utökat producentansvar,
b)  har de operativa och/eller ekonomiska medel som krävs för att fullgöra sina skyldigheter inom utökat producentansvar,
Ändring 135
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 8
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8a – punkt 3 – led d – strecksats 2
–  de ekonomiska bidrag som betalas av tillverkarna,
–  det ekonomiska bidrag som, inom ramen för kollektiva system betalas av tillverkarna per såld enhet eller per ton av produkten som släpps ut på marknaden,
Ändring 136
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 8
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8a – punkt 3 – led d – strecksats 3
–  förfarandet för urval av aktörer inom avfallshantering.
–  förfarandet för urval av aktörer inom avfallshantering inom ramen för kollektiva system,
Ändring 137
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 8
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 30 – punkt 3 – led d – strecksats 3a (ny)
–  uppnåendet av de avfallsminskningsmål och avfallshanteringsmål som avses i punkt 1 andra strecksatsen,
Ändring 139
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 8
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8a – punkt 4 – led a – inledningen och första strecksatsen
a)  täcker hela kostnaden för avfallshantering för de produkter som tillverkaren släpper ut på unionsmarknaden, inklusive samtliga följande:
a)  täcker kostnaden för avfallshantering för de produkter som tillverkaren släpper ut på unionsmarknaden enligt följande:
–  kostnader för separat insamling, sortering och behandling som behövs för att uppfylla avfallshanteringsmålen i punkt 1 andra strecksatsen, med beaktande av intäkterna från återanvändning eller försäljning av returråvaror från deras produkter,
–  kostnader för separat insamling, sortering, transport och behandling som behövs för att säkerställa att avfall hanteras som sig bör, med beaktande av intäkterna från återanvändning eller försäljning av returråvaror från deras produkter,
Ändring 140
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 8
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8a – punkt 4 – led b
b)  anpassas på grundval av den verkliga kostnaden för uttjänta enskilda produkter eller grupper av liknande produkter, särskilt med hänsyn till deras återanvändning och materialåtervinning,
b)  inom ramen för kollektiva system anpassas på grundval av den verkliga kostnaden för uttjänta enskilda produkter eller grupper av liknande produkter, särskilt med hänsyn till deras hållbarhet och möjligheterna att reparera, återanvända och materialåtervinna dem, samt till förekomsten av farliga ämnen i dem, varvid en livscykelstrategi ska tillämpas och en anpassning ska göras utifrån kraven i relevant unionslagstiftning och dessutom, i förekommande fall, harmoniserade kriterier ska tas som utgångspunkt, för att säkerställa en smidigt fungerande inre marknad,
Ändring 141
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 8
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8a – punkt 4 – led c
c)  baseras på den optimerade kostnaden för de tjänster som tillhandahålls i fall där offentliga aktörer inom avfallshantering ansvarar för genomförandet av operativa uppgifter inom systemet för utökat producentansvar.
c)  baseras på den optimerade kostnaden för de tjänster som tillhandahålls i fall där offentliga aktörer inom avfallshantering ansvarar för genomförandet av operativa uppgifter inom systemet för utökat producentansvar. Den optimerade kostnaden för tjänsten ska medge insyn och låta framgå vilka kostnader offentliga aktörer inom avfallshantering har för genomförandet av operativa uppgifter på uppdrag av system för utökat producentansvar.
Ändring 142
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 8
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8a – punkt 5 – stycke 1
Medlemsstaterna ska införa en lämplig ram för övervakning och verkställighet i syfte att säkerställa att tillverkarna av produkter fullgör sina skyldigheter inom utökat producentansvar, att de ekonomiska medlen används på ett korrekt sätt, och att alla aktörer som deltar i tillämpningen av systemet rapporterar tillförlitliga uppgifter.
Medlemsstaterna ska införa en lämplig ram för övervakning och verkställighet i syfte att säkerställa att tillverkarna av produkter fullgör sina skyldigheter inom utökat producentansvar, också vid distansförsäljning, samt att de ekonomiska medlen används på ett korrekt sätt, och att alla aktörer som deltar i tillämpningen av systemet rapporterar tillförlitliga uppgifter.
Ändring 143
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 8
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8a – punkt 5 – stycke 2
Om det i en medlemsstat finns flera organisationer som fullgör skyldigheter inom utökat producentansvar för tillverkarnas räkning, ska medlemsstaten inrätta en oberoende myndighet för att övervaka fullgörandet av skyldigheterna inom utökat producentansvar.
Medlemsstaterna ska utse eller inrätta en oberoende myndighet med uppgift att övervaka fullgörandet av skyldigheter inom utökat producentansvar och i synnerhet att kontrollera efterlevnaden av de krav på organisationer för utökat producentansvar som anges i detta direktiv.
Ändring 144
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 8
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 8a – punkt 6
6.  Medlemsstaterna ska inrätta en plattform för att säkerställa en löpande dialog mellan de aktörer som deltar i tillämpningen av utökat producentansvar, inklusive privata och offentliga aktörer på avfallsområdet, lokala myndigheter och, i tillämpliga fall, erkända aktörer inom förberedelse för återanvändning.”
6.  Medlemsstaterna ska utse eller inrätta en plattform för att säkerställa en löpande dialog mellan alla aktörer som deltar i tillämpningen av utökat producentansvar, inklusive tillverkare och distributörer, privata och offentliga aktörer på avfallsområdet, aktörer inom den sociala ekonomin, lokala myndigheter, det civila samhällets organisationer och, i tillämpliga fall, nätverk för reparation och återanvändning och erkända aktörer inom förberedelse för återanvändning.
Ändring 145
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 9
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 9 – punkt -1 (ny)
”-1. För att bidra till avfallsförebyggandet ska medlemsstaterna sträva efter att uppnå åtminstone följande mål:
a)   En betydande minskning av avfallsgenereringen.
b)   En brytning av sambandet mellan avfallsgenerering och ekonomisk tillväxt.
c)   Ett successivt ersättande av ämnen som enligt definitionen i artikel 57 i förordning (EG) nr 1907/2006 inger mycket stora betänkligheter, såvida det finns lämpliga alternativa ämnen eller tekniker som är ekonomiskt och tekniskt användbara.
d)   Ett unionsomfattande mål om att livsmedelsavfallet ska minska med 30 % fram till 2025 och med 50 % fram till 2030, jämfört med referensscenariot för 2014.
e)   Ett unionsomfattande mål om att det marina skräpet ska minska med 30 % fram till 2025 och med 50 % fram till 2030, jämfört med referensscenariot för 2014.”
Ändring 146
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 9
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 9 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att förebygga avfallsgenerering. Åtgärderna ska
1.  För att uppnå målen i punkt –1 ska medlemsstaterna vidta minst följande åtgärder:
–  uppmuntra användning av produkter som är resurseffektiva, varaktiga, reparerbara och återvinningsbara,
–  främja och stödja hållbara mönster för produktion och konsumtion och användning av produkter som är resurseffektiva, varaktiga, lätta att dela med andra användare, återanvändbara, reparerbara och återvinningsbara,
–  avskräcka från att släppa ut produkter med planerat åldrande på marknaden,
–  identifiera och rikta in sig på produkter som är de viktigaste källorna till råvaror som har stor betydelse för unionens ekonomi och för vilka försörjningen är förenad med en hög risk, för att förhindra att dessa produkter blir avfall,
–  identifiera och rikta in sig på produkter som är de viktigaste källorna till råvaror som har stor betydelse för unionens ekonomi och för vilka försörjningen är förenad med en hög risk, för att förhindra att dessa produkter blir avfall,
–  uppmuntra inrättandet av system som främjar återanvändning, särskilt för elektrisk och elektronisk utrustning, textilier och möbler,
–  ge incitament till att produkters livslängd förlängs om detta blir till nytta för miljön, och stödja inrättandet av system som främjar reparation, återanvändning, återtillverkning och upprustning av produkter, såsom avses i artikel 9a,
–  minska avfallsproduktionen i processer inom industriproduktion, mineralutvinning och bygg- och rivningsverksamhet, med beaktande av bästa tillgängliga teknik,
–  minska avfallsproduktionen i processer inom industriproduktion, tillverkning, mineralutvinning och bygg- och rivningsverksamhet, även med sådana medel som granskningar före rivningen, samt inom processer med anknytning till handel och tjänster, med beaktande av bästa tillgängliga teknik och bästa praxis,
–  minska generering av livsmedelsavfall i primärproduktionen, inom bearbetning och tillverkning, i detaljhandel och annan livsmedelsdistribution, i restauranger och cateringtjänster samt i hushållen.
–  minska den sammanlagda genereringen av livsmedelsavfall,
–  minska förlusterna av livsmedel utmed hela leveranskedjan, också i primärproduktionen samt vid transport och lagring,
–   förebygga nedskräpning genom fastställande av vilka produkter som är huvudkällorna till skräp i naturen, också i havsmiljön, och vidta åtgärder för att nedskräpningen från dessa källor ska minska,
–  säkerställa att konsumenter och aktörer inom avfallsbehandling får information om ämnen som inger mycket stora betänkligheter,
–   utveckla och stödja informationskampanjer för att öka medvetenheten om frågor kring avfallsförebyggande och nedskräpning.
Ändring 147
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 9
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 9 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska övervaka och utvärdera genomförandet av de avfallsförebyggande åtgärderna. De ska för detta ändamål använda lämpliga kvalitativa eller kvantitativa indikatorer och mål, särskilt när det gäller mängden kommunalt avfall per capita som bortskaffas eller blir föremål för energiåtervinning.
2.  Medlemsstaterna ska övervaka och utvärdera genomförandet av de avfallsförebyggande åtgärderna. De ska för detta ändamål använda lämpliga kvalitativa eller kvantitativa indikatorer och mål, särskilt när det gäller mängden kommunalt avfall som genereras per capita och mängden kommunalt avfall som bortskaffas eller blir föremål för energiåtervinning.
Ändring 148
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 9
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 9 – punkt 2a (ny)
2a.   Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 38a för att komplettera detta direktiv genom att fastställa indikatorer för mätning av vilka framsteg det görs med att minska avfallsgenereringen och genomföra de avfallsförebyggande åtgärder som förtecknas i punkt 1 i denna artikel. Dessa delegerade akter ska antas inom 18 månader efter detta direktivs ikraftträdande.
Ändring 149
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 9
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 9 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna ska övervaka och bedöma genomförandet av sina åtgärder för att förebygga livsmedelsavfall genom att mäta livsmedelsavfall på grundval av metoder som fastställts i enlighet med punkt 4.
3.  Medlemsstaterna ska övervaka och bedöma genomförandet av sina åtgärder för att förebygga livsmedelsavfall genom att mäta nivåerna på livsmedelsavfall på grundval av en gemensam metod. Senast den 31 december 2017 ska kommissionen anta en delegerad akt i enlighet med artikel 38a för att komplettera detta direktiv genom att fastställa den gemensamma metoden, inbegripet minimikvalitetskrav, för enhetlig mätning av nivåerna på livsmedelsavfall. I metoden ska det beaktas vilka avfallsförebyggande åtgärder som genomförts genom att livsmedel skänkts bort eller på annat sätt hindrats att bli avfall.
Ändring 236
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 9
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 9 – punkt 3a (ny)
3a.   Senast den 31 december 2020 ska kommissionen utreda möjligheten att fastställa bindande unionsomfattande mål för minskning av livsmedelsavfall som ska ha uppnåtts fram till 2025 och 2030 på grundval av nivåer som beräknas enligt den gemensamma metod som fastställs i punkt 3. För detta ändamål ska kommissionen utarbeta en rapport, vid behov åtföljd av ett lagstiftningsförslag, som ska översändas till Europaparlamentet och rådet.
Ändring 150
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 9
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 9 – punkt 3b (ny)
3b.   Medlemsstaterna ska övervaka och bedöma genomförandet av sina åtgärder för att förebygga marint skräp från nedskräpning på land genom att mäta nivåerna av marint skräp från landbaserade källor på grundval av en gemensam metod. Senast den 31 december 2017 ska kommissionen anta en delegerad akt i enlighet med artikel 38a i syfte att upprätta den metoden, inbegripet minimikvalitetskrav, för enhetlig mätning av nivåer av marint skräp från landbaserade källor.
Ändring 151
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 9
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 9 – punkt 3c (ny)
3c.   Senast den 31 december 2018 ska kommissionen utreda möjligheten att fastställa unionsomfattande mål för avfallsförebyggande som ska ha uppnåtts fram till 2025 och 2030 på grundval av en gemensam indikator som beräknas genom hänvisning till den samlade mängd kommunalt avfall som genereras per capita. För detta ändamål ska kommissionen utarbeta en rapport, vid behov åtföljd av ett lagstiftningsförslag, som ska översändas till Europaparlamentet och rådet.
Ändring 152
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 9
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 9 – punkt 4
4.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa indikatorer för att mäta de övergripande framstegen med genomförandet av avfallsförebyggande åtgärder. För att säkerställa enhetliga mätningar av mängden livsmedelsavfall ska kommissionen anta en genomförandeakt för att fastställa en gemensam metod, inbegripet minimikvalitetskrav. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 39.2.
utgår
Ändring 153
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 9
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 9 – punkt 5
5.   Europeiska miljöbyrån ska varje år offentliggöra en rapport som visar utvecklingen när det gäller förebyggande av avfall i varje medlemsstat och i unionen som helhet, även i fråga om att bryta sambandet mellan avfallsgenerering och ekonomisk tillväxt och om övergången till en cirkulär ekonomi.”
utgår
Ändring 154
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 9a (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 9a (ny)
9a.   Följande artikel ska införas:
”Artikel 9a
Återanvändning
1.   Medlemsstaterna ska stödja inrättandet av system som gynnar återanvändning och förlängning av produkters livslängd, förutsatt att detta inte blir till förfång för produktkvaliteten och produktsäkerheten.
2.   Medlemsstaterna ska vidta åtgärder som gynnar återanvändning av produkter, framför allt av sådana som innehåller betydande mängder av råvaror av avgörande betydelse. Dessa åtgärder kan omfatta uppmuntran till inrättande av och stöd till erkända nätverk för återanvändning, pantsystem och system för återlämnande och återfyllning, samt incitament till återtillverkning och renovering av produkter och användning av dem för nya ändamål.
Medlemsstaterna ska använda ekonomiska instrument och åtgärder och får fastställa kvantitativa mål.
3.   Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att aktörer inom återanvändning har tillgång till bruksanvisningar, reservdelar, teknisk information eller alla andra instrument och all annan utrustning eller programvara som behövs för återanvändning av produkter, utan hinder av immateriella äganderättigheter.”
Ändring 155
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 9b (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 9b (ny)
9b.  Följande artikel ska införas:
”Artikel 9b
Delningsplattformar
1.  Kommissionen ska aktivt främja delningsplattformar som en företagsmodell. Kommissionen ska starkt anknyta dessa plattformar till de nya riktlinjerna för en delningsekonomi och undersöka alla potentiella åtgärder för att skapa incitament för dem, bland annat utökat producentansvar, offentlig upphandling och ekodesign.
2.  Medlemsstaterna ska stödja inrättandet av system som främjar delningsplattformar i alla sektorer.”
Ändring 156
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 9c (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 10 – punkt 2
(9c)   Artikel 10.2 ska ersättas med följande:
2.  När det är nödvändigt för tillämpningen av punkt 1 och för att underlätta eller förbättra återvinningen, ska avfall samlas in separat, om detta är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbart, och får inte blandas med annat avfall eller annat material med andra egenskaper.
”2. För tillämpningen av punkt 1 och för att underlätta eller förbättra återvinningen, ska avfall samlas in separat och får inte blandas med annat avfall eller annat material med andra egenskaper.”
Genom undantag från första stycket kan medlemsstaterna utesluta glest befolkade områden där det påvisats att separat insamling inte leder till det sammantaget bästa resultatet för miljön med beaktande av livscykeltänkande.
Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla sin avsikt att göra bruk av detta undantag. Kommissionen ska se över anmälan och bedöma huruvida undantaget är berättigat, med beaktande av målen i detta direktiv. Om kommissionen inte framför några invändningar inom nio månader efter anmälan ska undantaget anses ha beviljats. Om kommissionen invänder ska den anta ett beslut och informera medlemsstaten om detta.”
Ändring 157
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 9d (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 10 – punkt 2a (ny)
(9d)   I artikel 10 ska följande punkt läggas till:
”2a. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa att avfall som insamlats separat i enlighet med artiklarna 11.1 och 22 inte tas emot vid en förbränningsanläggning, med undantag för rester efter sorteringen av detta avfall.”
Ändring 158
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 9e (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 10 – punkt 2b (ny)
(9e)   I artikel 10 ska följande punkt läggas till:
”2b. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att dekontaminera farligt avfall före återvinning, när detta är lämpligt.”
Ändring 159
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 10 – led -a (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11 – rubriken
-a)   Titeln ska ersättas med följande:
Återanvändning och materialåtervinning
Förberedelse för återanvändning och materialåtervinning”
Ändring 160
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 10 – led a
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11 – punkt 1 – stycke 1
1.  Medlemsstaterna ska, när så är lämpligt, vidta åtgärder för att främja förberedelse för återanvändning, framför allt genom att främja inrättande av och stöd till nätverk för återanvändning och reparation och genom att underlätta sådana nätverks tillgång till insamlingsplatser för avfall, och genom att främja användningen av ekonomiska styrmedel, upphandlingskriterier, kvantitativa mål eller andra åtgärder.
1.  Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att främja förberedelse för återanvändning, bland annat genom att underlätta inrättande av och erkännnande av aktörer och nätverk inom förberedelse för återanvändning, särskilt de som drivs som sociala företag, genom att underlätta sådana erkända aktörers och nätverks tillgång till insamlingsplatser för avfall, och genom att främja användningen av ekonomiska styrmedel, upphandlingskriterier, kvantitativa mål eller andra åtgärder.
Ändring 161
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 10 – led a
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11 – punkt 1 – stycke 2
Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att främja materialåtervinning av hög kvalitet och ska i detta syfte införa separat insamling av avfall om det är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbart och lämpligt för att uppfylla kvalitetskraven för de relevanta materialåtervinningssektorerna och för att uppnå de mål som anges i punkt 2.
Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att främja materialåtervinning av hög kvalitet och ska i detta syfte införa separat insamling av avfall, enligt vad som avses i artikel 10.2, för att uppfylla kvalitetskraven för de relevanta materialåtervinningssektorerna.
Ändring 162
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 10 – led-aa (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
(aa)   I punkt 1 ska följande stycke införas:
”Medlemsstaterna ska med hjälp av lagstiftning och ekonomiska instrument ge incitament till spridning av sekundära råvaror.”
Ändring 164
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 10 – led ab (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11 – punkt 1 – stycke 3
(ab)   I punkt 1 ska tredje stycket ersättas med följande:
”Om inte annat följer av artikel 10.2 ska senast 2015 separat insamling anordnas för åtminstone följande: papper, metall, plast och glas.”
”Om inte annat följer av artikel 10.2 ska senast 2015 separat insamling anordnas för åtminstone följande: papper, metall, plast och glas. Dessutom ska medlemsstaterna senast 2020 anordna separat insamling av textilier..
Ändring 165
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 10 – led b
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11 – punkt 1 – stycke 4
”Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att främja sorteringssystem för bygg- och rivningsavfall och för åtminstone följande: trä, ballastmaterial, metall, glas och gips.”
”Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa sortering av bygg- och rivningsavfall av åtminstone följande slag: trä, mineralfraktioner (betong, tegel, klinker och keramik), metall, gips, glas och puts. Medlemsstaterna får använda åtgärder av de slag som förtecknas i bilaga IVa.
Medlemsstaterna ska ge incitament till granskningar före rivning för att minimera innehållet av förorenande ämnen eller andra oönskade ämnen i bygg- och rivningsavfall och på det sättet bidra till materialåtervinning av hög kvalitet.
Ändring 166
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 10 – led ba (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11 – punkt 1 – stycke 4a (nytt)
(ba)   I punkt 1 ska följande stycke införas:
”Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att främja sorteringssystem för affärs- och industriavfall av åtminstone följande slag: metall, plast, papper och kartong, biologiskt avfall, glas och trä.”
Ändring 167
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 10 – led bb (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11 – punkt 2 – inledningen
(bb)   Inledningen i punkt 2 ska ersättas med följande:
”I syfte att uppnå målen i detta direktiv och närma sig ett europeiskt återvinningssamhälle med en hög nivå av resurseffektivitet ska medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder som är avsedda att uppnå följande mål:”
”I syfte att uppnå målen i detta direktiv och närma sig en europeisk cirkulär ekonomi med en hög nivå av resurseffektivitet ska medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder som är avsedda att uppnå följande mål”
Ändring 168
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 10 – led d
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11 – punkt 2 – led c
”c) Senast 2025: Förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall ska öka till minst 60 viktprocent.
”c) Senast 2025: Förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall ska öka till minst 60 viktprocent av det kommunala avfall som genereras, varav minst 3% ska förberedas för återanvändning.
Ändring 169
Förslag till direktiv
Artikel 1 – lpunkt 1 – led 10 – led d
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11 – punkt 2 – led d
d)  Senast 2030: Förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall ska öka till minst 65 viktprocent.”
d)  Senast 2030: Förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall ska öka till minst 70 viktprocent av det kommunala avfall som genereras, varav minst 5 % ska förberedas för återanvändning.”
Ändring 170
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 10 – led e
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11 – punkt 3 – stycke 1
3.  Estland, Grekland, Kroatien, Lettland, Malta, Rumänien och Slovakien kan erhålla ytterligare fem år för att förverkliga målen i punkt 2 c och d. Medlemsstaten ska underrätta kommissionen om sin avsikt att tillämpa denna bestämmelse senast 24 månader före utgången av de tidsfrister som anges i punkterna 2 c respektive d. Vid en förlängning ska medlemsstaten vidta de åtgärder som krävs för att öka förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall till minst 50 viktprocent senast 2025 och minst 60 viktprocent senast 2030.
3.  En medlemsstat får begära en förlängning på fem år för att förverkliga målen i punkt 2 c, såvida den uppfyller följande villkor:
a)   Mindre än 20 % av dess kommunala avfall har förberetts för återanvändning och materialåtervunnits under 2013.
b)   Den finns inte med på förteckningen över medlemsstater som löper risk att inte uppnå målet om att minst 50 % av deras kommunala avfall ska förberedas för återanvändning och materialåtervinning senast 2025, i enlighet med artikel 11b.2 b.
Medlemsstaten ska ingå till kommissionen med begäran om sådan förlängning senast 24 månader före utgången av den tidsfrist som anges i punkt 2 c , dock inte före offentliggörandet av den rapport som avses i artikel 11b om uppnåendet av det mål som fastställts i denna punkt .
Ändring 171
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 10 – led e
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11 – punkt 3 – stycke 2
Anmälan ska åtföljas av en genomförandeplan med de åtgärder som krävs för att säkerställa att målen nås inom den nya tidsfristen. Planen ska också innehålla en detaljerad tidsplan för genomförandet av de föreslagna åtgärderna och en bedömning av de effekter de väntas ha.
Begäran om förlängning ska åtföljas av en genomförandeplan med de åtgärder som krävs för att säkerställa att målen nås inom den nya tidsfristen. Planen ska utarbetas utifrån en utvärdering av de befintliga avfallshanteringsplanerna och ska också innehålla en detaljerad tidsplan för genomförandet av de föreslagna åtgärderna och en bedömning av de effekter de väntas ha.
Den plan som avses i tredje stycket ska uppfylla åtminstone följande krav:
a)   Den använder lämpliga ekonomiska instrument för att ge incitament till tillämpningen av avfallshierarkin, enligt vad som avses i artikel 4.1 i detta direktiv.
b)   Den visar att strukturfonderna och Sammanhållningsfonden och andra åtgärder använts effektivt och ändamålsenligt för påvisbara långsiktiga investeringar i finansiering och utveckling av de infrastrukturer för avfallshantering som behövs för att de relevanta målen ska uppnås.
c)   Den tillhandahåller statistik av god kvalitet och tydliga prognoser för avfallshanteringskapacitet och för avståndet till de mål som anges i artikel 11.2 i det här direktivet, artikel 6.1 i direktiv 94/62/EG och artikel 5.2a, 5.2b och 5.2c i direktiv 1999/31/EG.
d)   Den fastställer program för förebyggande av avfall i enlighet med artikel 29 i detta direktiv.
Kommissionen ska bedöma om kraven i fjärde stycket a–d uppfyllts. Om inte kommissionen gör invändningar mot den framlagda planen inom fem månader efter det datum då den mottogs ska begäran om förlängning anses vara godkänd.
Om kommissionen gör invändningar mot den framlagda planen ska kommissionen uppmana den berörda medlemsstaten att lämna in en reviderad plan inom två månader från mottagandet av dessa invändningar.
Kommissionen ska utvärdera den reviderade planen inom två månader efter mottagandet och skriftligen godta eller avslå begäran om förlängning. Om kommissionen inte har svarat inom denna tidsfrist, ska begäran om förlängning anses vara godkänd.
Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om utfallet av sina beslut inom två månader från att ha fattat dem.
Om den förlängning som avses i första stycket beviljas men medlemsstaten varken förbereder för återanvändning eller materialåtervinner minst 50 % av sitt kommunala avfall senast 2025 ska förlängningen automatiskt anses ha förfallit.
Ändring 172
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 10 – led e
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11 – punkt 3a (ny)
3a.   En medlemsstat får begära en förlängning på fem år för att förverkliga målen i punkt 2 d, såvida den uppfyller följande villkor:
a)   Den uppfyller villkoren i punkt 3 första stycket a och b.
b)   Den finns inte med på förteckningen över medlemsstater som löper risk att inte uppnå målet om att minst 60 % av deras kommunala avfall ska förberedas för återanvändning och materialåtervinning senast 2030, i enlighet med artikel 11b.2 b.
För att utverka den förlängning som avses i första stycket av denna artikel ska en medlemsstat ingå med begäran till kommissionen i enlighet med punkt 3 i denna artikel senast 24 månader före utgången av den tidsfrist som fastställs i punkt 2 d i denna artikel, dock inte före offentliggörandet av den rapport som avses i artikel 11b om uppnåendet av det mål som fastställs i denna punkt.
Om sådan förlängning beviljas men medlemsstaten varken förbereder för återanvändning eller materialåtervinner minst 60 % av sitt kommunala avfall senast 2030 ska förlängningen automatiskt anses ha förfallit.
Ändring 173
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 10 – led e
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11 – punkt 4
4.  Senast den 31 december 2024 ska kommissionen undersöka målet i punkt 2 d i syfte att höja det, samt överväga målens nivå för andra avfallsflöden. För detta ändamål ska en rapport från kommissionen, vid behov åtföljd av ett förslag, sändas till Europaparlamentet och rådet.”
4.  Senast den 31 december 2024 ska kommissionen undersöka målet i punkt 2 d och framstegen mot att nå det i syfte att höja det, med hänsyn tagen till vilken bästa praxis och vilka åtgärder medlemsstaterna tillämpar för att nå detta mål. För detta ändamål ska en rapport från kommissionen, vid behov åtföljd av ett förslag, sändas till Europaparlamentet och rådet.
Ändring 174
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 10 – led e
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11 – punkt 4a (ny)
4a.   Kommissionen ska undersöka om det går att fastställa mål för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av affärsavfall, icke-farligt industriavfall och andra avfallsflöden, avsedda att uppnås senast 2025 och 2030. Kommissionen ska för detta ändamål senast den 31 december 2018 utarbeta en rapport, vid behov åtföljd av ett lagstiftningsförslag, som ska översändas till Europaparlamentet och rådet.
Ändring 175
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 10 – led e
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11 – punkt 4b (ny)
4b.   Kommissionen ska överväga om det går att fastställa mål för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall, avsedda att uppnås senast 2025 och 2030. Kommissionen ska för detta ändamål senast den 31 december 2018 utarbeta en rapport, vid behov åtföljd av ett lagstiftningsförslag, som ska översändas till Europaparlamentet och rådet.
Ändring 176
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 11
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11a – punkt 1
1.  Vid beräkningen av om målen i artikel 11.2 c och d och 11.3 har uppnåtts gäller följande:
1.  Vid beräkningen av om målen i artikel 11.2 c och d och 11.3 har uppnåtts gäller följande:
a)  Vikten av återvunnet kommunalt avfall ska förstås som vikten av det avfall som förts in i den slutliga materialåtervinningsprocessen.
a)  Vikten av återvunnet kommunalt avfall ska beräknas som vikten av det avfall som förts in i en slutlig materialåtervinningsprocess under ett visst år.
b)  Vikten av kommunalt avfall som förberetts för återanvändning ska förstås som vikten av kommunalt avfall som har återvunnits eller samlats in av en erkänd aktör för förberedelse för återanvändning och som har genomgått all nödvändig kontroll, rengöring och reparation för att möjliggöra återanvändning utan ytterligare sortering eller förbehandling.
b)  Vikten av kommunalt avfall som förberetts för återanvändning ska beräknas som vikten av kommunalt avfall som under ett visst år har återvunnits eller samlats in av en erkänd aktör för förberedelse för återanvändning och som har genomgått all nödvändig kontroll, rengöring och reparation för att möjliggöra återanvändning utan ytterligare sortering eller förbehandling.
c)   Medlemsstaterna får inbegripa produkter och komponenter som förberetts för återanvändning av erkända aktörer inom förberedelse för återanvändning eller genom erkända pantsystem. För beräkningen av den justerade andelen kommunalt avfall som förberetts för återanvändning eller materialåtervunnits, med beaktande av vikten av de produkter och komponenter som förberetts för återanvändning, ska medlemsstaterna använda kontrollerade uppgifter från aktörerna och tillämpa den formel som anges i bilaga VI.
Ändring 177
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 11
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11a – punkt 1a (ny)
1a.   Kommissionen ska senast den 31 december 2018 anmoda de europeiska standardiseringsorganisationerna att utveckla europeiska kvalitetsstandarder för både avfall som förs in i den slutliga materialåtervinningsprocessen och för sekundära råvaror, i synnerhet för plast, utgående från bästa tillgängliga praxis.
Ändring 178
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 11
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11a – punkt 2
2.  För att säkerställa harmoniserade villkor för tillämpningen av punkt 1 b och c och bilaga VI ska kommissionen i enlighet med artikel 38a anta delegerade akter som fastställer miniminivå för kvalitetskrav och operativa krav för fastställande av erkända aktörer inom förberedelse för återanvändning och av erkända pantsystem, inklusive särskilda regler för insamling, kontroll och rapportering av uppgifter.
2.  För att säkerställa harmoniserade villkor för tillämpningen av punkt 1 a och b ska kommissionen i enlighet med artikel 38a anta delegerade akter som fastställer miniminivå för kvalitetskrav och operativa krav för fastställande av erkända aktörer inom förberedelse för återanvändning, av erkända pantsystem, och av aktörer inom slutlig materialåtervinning, inklusive särskilda regler för insamling, kontroll och rapportering av uppgifter samt för uppgifternas spårbarhet.
Ändring 179
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 11
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11a – punkt 3
3.  Genom undantag från punkt 1 får vikten av utgående avfall efter sortering rapporteras som vikten av det materialåtervunna kommunala avfallet under förutsättning att
3.  Medlemsstaterna säkerställer att det förs register över vikten av produkter och material som kommer ut (utgående avfall) ur anläggningen för återvinning eller materialåtervinning/förberedelse för återanvändning.
a)   sådant utgående avfall skickas till en slutlig materialåtervinningsprocess,
b)   vikten av de material eller ämnen som inte genomgår en slutlig materialåtervinningsprocess och som bortskaffas eller utnyttjas för energiåtervinning förblir under 10 % av den totala vikt som redovisas som materialåtervunnen.
Ändring 180
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 11
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11a – punkt 4
4.  Medlemsstaterna ska inrätta ett effektivt system för kvalitetskontroll och spårbarhet av kommunalt avfall för att säkerställa att villkoren i punkt 3 a och b uppfylls. Detta system kan bestå av antingen elektroniska register inrättade i enlighet med artikel 35.4 eller tekniska specifikationer av kvalitetskraven för sorterat avfall eller någon motsvarande åtgärd för att säkerställa tillförlitligheten och exaktheten hos insamlade uppgifter om återvunnet avfall.
4.  I enlighet med punkt 2 ska medlemsstaterna inrätta ett effektivt system för kvalitetskontroll och spårbarhet av kommunalt avfall för att säkerställa att bestämmelserna i punkt 1 följs. Detta system kan bestå av antingen elektroniska register inrättade i enlighet med artikel 35.4 eller tekniska specifikationer av kvalitetskraven för sorterat avfall eller någon motsvarande åtgärd för att säkerställa tillförlitligheten och exaktheten hos insamlade uppgifter om återvunnet avfall. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om vilken metod som valts för kvalitetskontroll och spårbarhet.
Ändring 181
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 11
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11a – punkt 5
5.  Vid beräkningen av om de mål som anges i artikel 11.2 c och d och 11.3 har uppnåtts får medlemsstaterna räkna in den materialåtervinning av metaller som sker i samband med förbränning i proportion till den andel av det kommunala avfallet som förbränns, under förutsättning att de återvunna metallerna uppfyller vissa kvalitetskrav.
5.  Vid beräkningen av om de mål som anges i artikel 11.2 c och d och 11.3 har uppnåtts får medlemsstaterna, efter att kommissionen har antagit den delegerade akt som avses i punkt 6 i denna artikel, räkna in den materialåtervinning av metaller som sker i samband med förbränning eller samförbränning i proportion till den andel av det kommunala avfallet som förbränns eller samförbränns, under förutsättning att de återvunna metallerna uppfyller vissa kvalitetskrav och att avfallet sorterats före förbränningen, eller att skyldigheten att separat insamla papper, metall, plast, glas och biologiskt avfall fullgjorts.
Ändring 182
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 11
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11a – punkt 6
6.  För att säkerställa harmoniserade villkor för tillämpningen av punkt 5 ska kommissionen i enlighet med artikel 38a anta delegerade akter som fastställer en gemensam metod för beräkning av vikten av metaller som har materialåtervunnits i samband med förbränning, inklusive kvalitetskriterierna för de återvunna metallerna.
6.  För att säkerställa harmoniserade villkor för tillämpningen av punkt 5 ska kommissionen i enlighet med artikel 38a anta delegerade akter som fastställer en gemensam metod för beräkning av vikten av metaller som har materialåtervunnits i samband med förbränning eller samförbränning, inklusive kvalitetskriterierna för de återvunna metallerna.
Ändring 183
Förslag till direktiv
Artikel 1 – l punkt 1 – led 12
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 11b – punkt 1
1.  Kommissionen ska, i samarbete med Europeiska miljöbyrån, utarbeta rapporter om framstegen mot uppnåendet av de mål som anges i artikel 11.2 c och d och 11.3 senast tre år innan de tidsfrister som föreskrivs i dessa bestämmelser löper ut.
1.  Kommissionen ska, i samarbete med Europeiska miljöbyrån, utarbeta rapporter om framstegen mot uppnåendet av de mål som anges i artiklarna 11.2 c och d, 11.3, 11.3a och 21.1a senast tre år innan de tidsfrister som föreskrivs i dessa bestämmelser löper ut.
Ändring 184
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 12
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 1 – punkt 2 – led ba (nytt)
ba)   exempel på bästa praxis som används över hela unionen och som skulle kunna ge vägledning för arbetet med att uppnå målen,
Ändring 185
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 12
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 1a – punkt 2a (ny)
2a.   Vid behov ska de rapporter som avses i punkt 1 behandla uppfyllandet av andra krav i detta direktiv, såsom prognoser om hur det går med uppnåendet av målen i de avfallsförebyggande programmen som avses i artikel 29 och mängden kommunalt avfall, procentuellt sett och per capita, som bortskaffas och blir föremål för energiåtervinning.
Ändring 186
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 12a (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 12 – punkt 1a (ny)
(12a)   I artikel 12 ska följande punkt läggas till:
”1a. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att senast 2030 säkerställa att den mängd kommunalt avfall som bortskaffas minskas till högst 10 % av den totala mängden genererat kommunalt avfall.”
Ändring 187
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 12b (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 12 – punkt 1b (ny)
(12b)   I artikel 12 ska följande punkt läggas till:
”1b. Kommissionen ska se över de bortskaffningsförfaranden som förtecknas i bilaga I. Mot bakgrund av denna översyn ska kommissionen anta delegerade akter för att komplettera detta direktiv genom att fastställa tekniska kriterier och driftsförfaranden för bortskaffningsförfarandena D2, D3, D4, D6, D7 och D12. Om så är lämpligt ska i dessa delegerade akter införas förbud mot de bortskaffningsförfaranden som inte uppfyller kraven i artikel 13.”
Ändring 188
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 12c (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 12 – punkt 1c (ny)
(12c)   I artikel 12 ska följande punkt läggas till:
”1c. Medlemsstaterna ska vidta särskilda åtgärder för att förebygga att avfall antingen direkt eller indirekt bortskaffas i den marina miljön. Medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen om de åtgärder som införts för att genomföra denna punkt 18 månader efter att detta direktiv trätt i kraft och vartannat år efter den dagen. Utgående från den information som tillhandahållits ska kommissionen inom sex månader offentliggöra en rapport som därefter ska utkomma med två års mellanrum.
Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa metoder och indikatorer för genomförandet av denna punkt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 39.2.”
Ändring 189
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 12d (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 15 – punkt 4a (ny)
(12d)   I artikel 15 ska följande punkt läggas till:
”4a. Medlemsstaterna får i enlighet med direktiv 2014/24/EU vidta åtgärder för att säkerställa att förfarandena för urvalet av aktörer inom avfallshantering, som utförs av lokala myndigheter och av organisationer som tillämpar utökat producentansvar för en tillverkare av produkter, innefattar sociala klausuler för att stödja de sociala och solidariska företagen och plattformarnas roll.”
Ändring 190
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 12e (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 18 – punkt 3
(12e)   Artikel 18.3 ska ersättas med följande:
3.  Farligt avfall som har blandats i strid med punkt 1 ska, om detta är möjligt och nödvändigt, separeras för att uppfylla kraven i artikel 13, med förbehåll för tekniska och ekonomiska genomförbarhetskriterier.
”3. Medlemsstaterna ska, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 36, säkerställa att farligt avfall som har blandats i strid med punkt 1 separeras, om detta är tekniskt genomförbart.
Om separering inte är tekniskt genomförbar ska det blandade avfallet behandlas vid en anläggning som har tillstånd att behandla en sådan blandning samt de enskilda komponenterna i blandningen.”
Ändring 191
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 12f (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 20 – punkt 1a (nytt)
(12f)   I artikel 20 ska följande punkt införas:
”Medlemsstaterna ska senast den 1 januari 2020 upprätta system för separat insamling och mottagning för farligt avfall från hushåll för att säkerställa att farligt avfall behandlas på ett korrekt sätt och inte förorenar andra kommunala avfallsflöden.”
Ändring 192
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 12g (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 20 – punkt 1b (ny)
(12g)   I artikel 20 ska följande punkt läggas till:
”Senast den ... [18 månader efter detta direktivs ikraftträdande] ska kommissionen utarbeta riktlinjer för att hjälpa och underlätta för medlemsstaterna att ordna med insamling och säker hantering av farligt avfall från hushåll.”
Ändring 193
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 12h (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 21 – punkt 1 – led a
(12h)   Artikel 2.1 a ska ersättas med följande:
(a)  spilloljor samlas in separat, om det är tekniskt genomförbart,
”a) spilloljor samlas in separat,”,
Ändring 194
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 12i (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 21 – punkt 1 – led c
(12i)   Artikel 21.1 c ska ersättas med följande:
c)   spilloljor med olika egenskaper inte blandas och att spilloljor inte blandas med andra typer av avfall eller ämnen, om sådan blandning hindrar deras behandling, om det är tekniskt genomförbart och ekonomiskt bärkraftig.
”c) spilloljor med olika egenskaper inte blandas och att spilloljor inte blandas med andra typer av avfall eller ämnen, om sådan blandning hindrar regenereringen av dem.”
Ändring 195
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 12j (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 21 – punkt 1a (ny)
(12j)  I artikel 21 ska följande punkt införas:
”1a. Medlemsstater ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att minst 85 % av alla spilloljor regenereras senast 2025.
Spilloljor som skickas till en annan medlemsstat för att regenereras där får endast i den medlemsstat där de uppsamlats tillgodoräknas för uppnåendet av målet, och då måste de relevanta kraven för gränsöverskridande transporter av farligt avfall i förordning (EG) nr 1013/2006 uppfyllas.
Spilloljor som exporteras från unionen för regenerering, förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning får endast i den medlemsstat där de uppsamlats tillgodoräknas för uppnåendet av målen, och då måste exportören, i enlighet med förordning (EG) nr 1013/2006, kunna bevisa att avfallstransporten uppfyller kraven i den förordningen och att regenereringen av spilloljor utanför unionen skett under förhållanden som motsvarar kraven i unionens tillämpliga miljölagstiftning.”
Ändring 196
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 12k (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 21 – punkt 2
(12k)  Artikel 21.2 ska ersättas med följande:
2.  För att spilloljor ska samlas in separat och behandlas på rätt sätt får medlemsstaterna enligt sina nationella villkor tillämpa sådana ytterligare åtgärder som tekniska krav, producentansvar, ekonomiska styrmedel eller frivilliga överenskommelser.
”2. För att fullgöra skyldigheterna i punkterna 1 och 1a får medlemsstaterna enligt sina nationella villkor tillämpa sådana ytterligare åtgärder som tekniska krav, producentansvar, ekonomiska styrmedel eller frivilliga överenskommelser.”
Ändring 197
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 12l (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 21 – punkt 3
(12l)  Artikel 21.3 ska ersättas med följande:
3.  Om spilloljor enligt nationell lagstiftning omfattas av krav på regenerering, fårmedlemsstaterna föreskriva att sådana spilloljor ska regenereras, om det är tekniskt genomförbart, och, om artikel 11 eller 12 i förordning (EG) nr 1013/2006 ska tillämpas, begränsa transport över gränserna av spilloljor från sitt territorium till förbrännings- eller samförbränningsanläggningar för att prioritera regenereringen av spilloljor.
3. Medlemsstaterna får, om artikel 11 eller 12 i förordning (EG) nr 1013/2006 ska tillämpas, begränsa transport över gränserna av spilloljor från sitt territorium till förbrännings- eller samförbränningsanläggningar för att prioritera regenereringen av spilloljor.”
Ändring 198
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 13
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 22 – punkt 1
”Medlemsstaterna ska säkerställa separat insamling av avfall när så är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbart och lämpligt för att säkerställa de relevanta kvalitetsnormerna för kompost och för att uppnå de mål som anges i artikel 11.2 a, c och d och 11.3.
1.   Medlemsstaterna ska säkerställa separat insamling vid källan av biologiskt avfall, i enlighet med artikel 10.2.
Ändring 199
Förslag till direktiv
Artikel 1 – l punkt 1 – led 13
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 22 – punkt 1a (ny)
1a.   Medlemsstaterna ska uppmuntra till hushållskompostering.
Ändring 237
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 13
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 22 – punkt 2
De ska vid behov och i enlighet med artiklarna 4 och 13 vidta åtgärder för att främja
2.  Medlemsstaterna ska i enlighet med artiklarna 4 och 13 vidta åtgärder, också i form av system för spårbarhet och tillförsel- och produktionsrelaterad kvalitetssäkring, för att säkerställa organisk materialåtervinning av biologiskt avfall på ett sätt som motsvarar en hög miljöskyddsnivå och med produktionsresultat som uppfyller de relevanta normerna för hög kvalitet.
(a)   materialåtervinning, inklusive kompostering, och rötning av biologiskt avfall,
(b)   behandling av biologiskt avfall på ett sätt som motsvarar en hög miljöskyddsnivå,
(c)   användning av miljömässigt säkra material som framställts av biologiskt avfall.
Ändring 242
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led 13
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 22 – punkt 2a (ny)
2a.  Vikten av materialåtervunnet biologiskt avfall ska förstås som vikten av det avfall som tillförts en organisk materialåtervinningsprocess ett visst år.
Vikten av de material eller ämnen som inte genomgår en slutlig materialåtervinningsprocess och som bortskaffas eller utnyttjas för energiåtervinning ska inte redovisas som materialåtervunnen.
Ändring 201
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 13
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 22 – punkt 2b (ny)
2b.   Kommissionen ska senast den 31 december 2018 föreslå en ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2150/20021a för att införa avfallskoder för kommunalt bioavfall som har samlats in separat vid källan.
_______________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2150/2002 av den 25 november 2002 om avfallsstatistik (EGT L 332, 9.12.2002, s. 1).
Ändring 238
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 13
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 22 – punkt 2c (ny)
2c.  Kommissionen ska senast den 31 december 2018 anmoda de europeiska standardiseringsorganisationerna att utveckla europeiska kvalitetsstandarder för biologiskt avfall som förs in i organiska materialåtervinningsprocesser, för kompost och för rötrester, utgående från bästa tillgängliga praxis.
Ändring 202
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 13a (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 24 – led 1 – led b
(13a)   Punkt 24.1 b ska ersättas med följande:
b)  återvinning av avfall.
”b) återvinning av icke-farligt avfall.”
Ändring 203
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 14
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 26 – stycke 3
”Medlemsstaterna får befria de behöriga myndigheterna från skyldigheten att föra ett register över inrättningar eller företag som samlar in eller transporterar icke-farligt avfall i kvantiteter på högst 20 ton per år.
Medlemsstaterna får befria de behöriga myndigheterna från skyldigheten att föra ett register över inrättningar eller företag som samlar in eller transporterar icke-farligt avfall i kvantiteter på högst 20 ton och farligt avfall i kvantiteter på högst 2 ton per år.
Ändring 204
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 14
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 26 – stycke 4
Kommissionen får anta delegerade akter i enlighet med artikel 38a för att anpassa tröskelvärdet för kvantiteter av icke-farligt avfall.”
utgår
Ändring 205
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 15 – led a
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 27 – punkt 1
1.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38a för att fastställa tekniska minimikrav för sådan behandling av avfall som kräver tillstånd enligt artikel 23 om det är klarlagt att sådana minimikrav skulle innebära en fördel med avseende på skyddet av människors hälsa och miljön.
1.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38a för att fastställa tekniska minimikrav för all sådan behandling, i synnerhet för separat insamling, sortering och återvinning, av avfall som kräver tillstånd enligt artikel 23 om det är klarlagt att sådana minimikrav skulle innebära en fördel med avseende på skyddet av människors hälsa och miljön.
Ändring 206
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 16 – led a – led ii
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 28 – punkt 3 – led f
f) Åtgärder för att motverka all slags nedskräpning och för att städa upp alla typer av skräp.”
f)  Åtgärder för att motverka och förebygga all slags nedskräpning och för att städa upp alla typer av skräp.
Ändring 207
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 16 – led a – led iia (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 28 – punkt 3 – led fa (nytt)
(iia)  Följande led ska läggas till:
”fa) Tillräckliga finansieringsmöjligheter så att lokala myndigheter kan främja förebyggande av avfall och utveckla optimala system och infrastruktur för separat insamling för att kunna rätta sig efter de mål som fastställts i detta direktiv.”
Ändring 208
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 16 – led b
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 28 – punkt 5
”5. Avfallsplanerna ska uppfylla kraven för hanteringsplaner i artikel 14 i direktiv 94/62/EG, målen i artikel 11.2 och 11.3 i det här direktivet och kraven i artikel 5 i direktiv 1999/31/EG.”
”5. Avfallsplanerna ska uppfylla kraven för hanteringsplaner i artikel 14 i direktiv 94/62/EG, målen i artikel 11.2 i det här direktivet och kraven i artikel 5 i direktiv 1999/31/EG.”
Ändring 209
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 17 – led a
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 29 – punkt 1 – stycke 1
”1. Medlemsstaterna ska upprätta avfallsförebyggande program där avfallsförebyggande åtgärder fastställs i enlighet med artiklarna 1, 4 och 9.”
”1. För att bidra till uppnåendet av åtminstone de mål som förtecknas i artiklarna 1, 4 och 9.–1 ska medlemsstaterna upprätta avfallsförebyggande program där det åtminstone fastställs avfallsförebyggande åtgärder i enlighet med artikel 9.1 .
Ändring 210
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 17 – led aa (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 29 – punkt 1 – stycke 2
(aa)   I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:
Programmen ska ingå antingen i avfallsplanerna enligt artikel 28 eller i andra miljöpolitiska program, om det är lämpligt, eller fungera som separata program. Om programmet integreras i avfallsplanen eller i andra program, ska de avfallsförebyggande åtgärderna tydligt anges.
Programmen ska ingå antingen i avfallsplanerna enligt artikel 28 eller i andra miljöpolitiska program, om det är lämpligt, eller fungera som separata program. Om programmet integreras i avfallsplanen eller i andra program, ska målen för avfallsförebyggande och de avfallsförebyggande åtgärderna tydligt anges.
Ändring 211
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 17 – led ab (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 29 – punkt 2
(ab)   I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande:
2.  I de program som avses i punkt 1 ska mål för avfallsförebyggande fastställas. Medlemsstaterna ska beskriva de befintliga förebyggande åtgärderna och utvärdera om exemplen på åtgärder i bilaga IV eller andra lämpliga åtgärder är användbara.
”2. I de program som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna beskriva åtminstone genomförandet av de förebyggande åtgärderna som avses i artikel 9.1 och deras bidrag till uppnåendet av målen i artikel 9.–1. Medlemsstaterna ska i förekommande fall beskriva bidragen från de instrument och åtgärder som förtecknas i bilaga IVa och utvärdera om exemplen på åtgärder i bilaga IV eller andra lämpliga åtgärder är användbara.
Ändring 212
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 17 – led -ac (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 29 – punkt 2a (ny)
(ac)   Följande punkt ska införas:
”2a. Medlemsstaterna ska, inom sina avfallsförebyggande program som avses i denna artikel, anta särskilda program för förebyggande av livsmedelsavfall.”
Ändring 213
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 17a (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 30 – punkt 2
(17a)   Artikel 30.2 ska ersättas med följande:
2.  Europeiska miljöbyrån uppmanas att i sin årsrapport ta med en översyn av framsteg med slutförandet och genomförandet av de avfallsförebyggande programmen.
”2. Europeiska miljöbyrån ska vartannat år offentliggöra en rapport med en översyn av de framsteg som gjorts med slutförandet och genomförandet av de avfallsförebyggande programmen och med uppnåendet målen för dessa program i varje medlemsstat och hela unionen, inklusive brytandet av sambandet mellan avfallsgenerering och ekonomisk tillväxt och övergången till en cirkulär ekonomi.”
Ändring 214
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 19 – led b
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 35 – punkt 4
”4. Medlemsstaterna ska inrätta ett elektroniskt register eller samordnade register för att registrera de uppgifter om farligt avfall som avses i punkt 1 och som omfattar hela det geografiska territoriet i den berörda medlemsstaten. Medlemsstaterna får inrätta sådana register för andra avfallsflöden, särskilt de avfallsflöden för vilka mål fastställs i unionslagstiftning. Medlemsstaterna ska använda de uppgifter om avfall som rapporterats av aktörer inom industrin i det europeiska register över utsläpp och överföringar av föroreningar som upprättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006(*).
”4. Medlemsstaterna ska inrätta ett elektroniskt register eller samordnade register, eller använda redan befintliga elektroniska register eller samordnade register, för att registrera de uppgifter om farligt avfall som avses i punkt 1 och som omfattar hela det geografiska territoriet i den berörda medlemsstaten. Medlemsstaterna ska inrätta sådana register för åtminstone avfallsflöden för vilka mål fastställs i unionslagstiftning. Medlemsstaterna ska använda de uppgifter om avfall som rapporterats av aktörer inom industrin i det europeiska register över utsläpp och överföringar av föroreningar som upprättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006(*).
Ändring 215
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 21
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 37 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska för varje kalenderår rapportera uppgifter om tillämpningen av artiklarna 11.2 a–d och 11.3 till kommissionen. De ska rapportera dessa uppgifter elektroniskt inom 18 månader från utgången av det rapporteringsår för vilket uppgifterna samlats in. Uppgifterna ska rapporteras i det format som fastställts av kommissionen i enlighet med punkt 6. Den första rapporteringen ska omfatta uppgifter för perioden 1 januari 2020–31 december 2020.
1.  Medlemsstaterna ska för varje kalenderår rapportera uppgifter om framstegen med förverkligandet av målen som fastställts i artiklarna 9.–1, 11.2 a–d, 11.3 och 11.3a och 21 till kommissionen. De ska samla in och behandla dessa uppgifter i enlighet med den gemensamma metod som avses i punkt 6 i denna artikel, och rapportera dem elektroniskt inom 12 månader efter utgången av det rapporteringsår för vilket uppgifterna samlas in. Uppgifterna ska rapporteras i det format som fastställts av kommissionen i enlighet med punkt 6. Den första rapporteringen avseende målen i artiklarna 11.2 c–d och 11.3 ska omfatta uppgifter för perioden 1 januari 2020–31 december 2020.
Ändring 216
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 21
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 37 – punkt 2
2.   Medlemsstaterna ska vartannat år rapportera uppgifter om tillämpningen av artikel 9.4 till kommissionen. De ska rapportera dessa uppgifter elektroniskt inom 18 månader från utgången av den rapporteringsperiod för vilken uppgifterna samlats in. Uppgifterna ska rapporteras i det format som fastställts av kommissionen i enlighet med punkt 6. Den första rapporteringen ska omfatta perioden från och med den 1 januari 2020 till och med den 31 december 2021.
utgår
Ändring 217
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 21
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 37 – punkt 3a (ny)
3a.   För att kontrollera att kraven i artikel 11.2 c och d efterlevs ska den kvantitet kommunalt avfall som förbereds för återanvändning rapporteras separat från den kvantitet som materialåtervinns.
Ändring 218
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 21
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 37 – punkt 5
5.  Kommissionen ska granska de uppgifter som rapporteras i enlighet med denna artikel och offentliggöra en rapport om resultatet av granskningen. Rapporten ska omfatta en bedömning av hur insamlingen av uppgifter är organiserad, av de uppgiftskällor och metoder som används i medlemsstaterna samt av uppgifternas fullständighet, tillförlitlighet, aktualitet och konsekvens. Bedömningen kan innefatta särskilda rekommendationer om förbättringar. Rapporten ska sammanställas vart tredje år.
5.  Kommissionen ska granska de uppgifter som rapporteras i enlighet med denna artikel och offentliggöra en rapport om resultatet av granskningen. Fram till dess att den delegerade akt som avses i punkt 6 har antagits ska rapporten omfatta en bedömning av hur insamlingen av uppgifter är organiserad och av de uppgiftskällor och metoder som används i medlemsstaterna. Kommissionen ska i vart fall bedöma uppgifternas fullständighet, tillförlitlighet, aktualitet och konsekvens. Bedömningen kan innefatta särskilda rekommendationer om förbättringar. Rapporten ska sammanställas nio månader efter den första rapporteringen av uppgifter från medlemsstaterna och därefter vart tredje år.
Ändring 219
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 21
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 37 – punkt 5a (ny)
5a.   I rapporten som avses i punkt 5 ska kommissionen inkludera information om genomförandet av detta direktiv i dess helhet och utvärdera dess konsekvenser för miljön och människors hälsa. I förekommande fall ska rapporten åtföljas av ett förslag om översyn av detta direktiv.
Ändring 220
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 21
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 37 – punkt 6
6.  Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa formatet för rapportering av uppgifter i enlighet med punkterna 1 och 2 och för rapportering av återfyllning. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 39.2.
6.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 38a för att komplettera detta direktiv genom att fastställa den gemensamma metoden för insamling och behandling av uppgifter, samt hur insamlingen av uppgifter ska vara organiserad och vilka bestämmelser som ska gälla för formatet för rapportering av uppgifter i enlighet med punkt 1 och för rapportering om förberedelse för återanvändning och om återfyllning.
Ändring 221
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 21a (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 37a (ny)
(21a)   Följande artikel ska införas:
”Artikel 37a
Ram för den cirkulära ekonomin
Senast den 31 december 2018 i syfte att stödja målen med detta direktiv, som de anges i artikel 1, ska kommissionen
a)   sammanställa en rapport med bedömning av behovet av mål på unionsnivå, i synnerhet mål för resurseffektivitet, och av övergripande regleringsåtgärder inom hållbar konsumtion och produktion. Rapporten ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.
b)   sammanställa en rapport i vilken överensstämmelsen mellan unionens regelverk för produkter, avfall och kemikalier undersöks i syfte att identifiera hinder som försvårar övergången till en cirkulär ekonomi.
c)   sammanställa en rapport en genomslagsrapport för att identifiera lagstiftning som i växelverkan med annan lagstiftning kan hindra utveckling av synergieffekter mellan olika branscher och efterföljande användning av biprodukter, samt förbereda för återanvändning och materialåtervinning av avfall för specifika tillämpningar. Denna rapport ska åtföljas av ett lagstiftningsförslag eller av riktlinjer för hur identifierade hinder ska kunna avlägsnas och för hur marknadspotentialen hos biprodukter och returråvaror ska kunna frigöras.
d)   lägga fram en omfattande översyn av unionslagstiftningen om ekodesign för att bredda dess tillämpningsområde så att den omfattar alla viktiga produktsorter, inklusive produktgrupper som inte berör energi, och att gradvis inkludera relevanta egenskaper för resurseffektivitet i de obligatoriska kraven för produktdesign och ta fram bestämmelser för miljömärkning.”
Ändring 222
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 21a (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 38 – rubriken
(21a)   Rubriken för artikel 38 ska ersättas med följande:
”Tolkning och anpassning till den tekniska utvecklingen”
Informationsutbyte och delande av bästa praxis,, tolkning och anpassning till den tekniska utvecklingen”
Ändring 223
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 22
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 38 – punkt -1 (ny)
—  1. Kommissionen ska inrätta en plattform för regelbundet och strukturerat informationsutbyte och delande av bästa praxis mellan kommissionen och medlemsstaterna, inklusive med regionala och kommunala myndigheter, om hur kraven i detta direktiv uppfylls i praktiken, för att säkerställa att styrning, verkställande, gränsöverskridande samarbete och spridning av bästa praxis och innovationer inom området avfallshantering fungerar som sig bör.
Denna plattform ska framför allt användas för
–  informationsutbyte och delande av bästa praxis om de instrument och incitament som används i enlighet med punkt 4.3 för att bidra till uppnåendet av målen i artikel 4,
–  informationsutbyte och delande av bästa praxis om åtgärder som fastställs i artikel 8.1 och 8.2,
–  informationsutbyte och delande av bästa praxis om förebyggande och om inrättandet av system som gynnar återanvändning och livslängdsförlängning,
–  informationsutbyte och delande av bästa praxis om genomförandet av skyldigheten till separat insamling,
–  informationsutbyte och delande av bästa praxis om de instrument och incitament som används för uppnåendet av målen i artiklarna 11.2 c och d och 21,
–  delning av bästa praxis för utvecklingen av åtgärder och system för att spåra flöden av kommunalt avfall från sortering till den slutliga materialåtervinningsprocessen, vilket är av stor betydelse för kontroll av avfallets kvalitet och mätning av förlusterna i avfallsflöden och materialåtervinningsprocesser.
Kommissionen ska offentliggöra resultaten av detta informationsutbyte och denna delning av bästa praxis.
Ändring 224
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 22
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 38 – punkt 1 – stycke 1
”1. Kommissionen får utarbeta riktlinjer för tolkningen av definitionerna av återvinning och bortskaffande.
Kommissionen ska utarbeta riktlinjer för tolkningen av definitionerna av avfall, kommunalt avfall, förebyggande arbete, återanvändning, förberedelse för återanvändning, återvinning och bortskaffande.
Ändring 225
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 22
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 38 – punkt 3
3.   Kommissionen ska ha befogenhet att anta de delegerade akter i enlighet med artikel 38a som krävs för att ändra bilaga VI.”
utgår
Ändring 226
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 23
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 38a – punkt 2
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 5.2, 6.2, 7.1, 11a.2, 11a.6, 26, 27.1, 27.4, 38.1, 38.2 och 38.3 ska ges till kommissionen på obestämd tid från och med den [datum för detta direktivs ikraftträdande].
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 5.2, 6.2, 6.4, 7.1, 8.5, 9.2a, 9.3, 9.3a, 11a.2, 11a.6, 12.1b, 27.1, 27.4, 37.6, 38.1 och 38.2 ska ges till kommissionen på obestämd tid från och med den [inför datum för detta direktivs ikraftträdande].
Ändring 227
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 23
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 38a – punkt 3
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 5.2, 6.2, 7.1, 11a.2, 11a.6, 26, 27.1, 27.4, 38.1, 38.2 och 38.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
3.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 5.2, 6.2, 6.4, 7.1, 8.5, 9.2a, 9.3, 9.3a, 11a.2, 11a.6, 12.1b, 27.1, 27.4, 37.6, 38.1 och 38.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
Ändring 228
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 23
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 38a – punkt 3a (ny)
3a.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.
Ändring 229
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 23
Direktiv 2008/98/EG
Artikel 38a – punkt 5
5.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 5.2, 6.2, 7.1, 11a.2, 11a.6, 26, 27.1, 27.4, 38.1, 38.2, och 38.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”
5.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 5.2, 6.2, 6.4, 7.1, 8.5, 9.2a, 9.3, 9.3a, 11a.2, 11a.6, 12.1b, 27.1, 27.4, 37.6, 38.1 och 38.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”
Ändring 230
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 24a (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Bilaga II – led R13 a (nytt)
(24a)   I bilaga II ska följande punkt införas:
”R13 a: förberedelse för återanvändning.”
Ändring 231
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 24b (nytt)
Direktiv 2008/98/EG
Bilga IVa (ny)
(24b)   Bilaga IVa ska införas i enlighet med bilagan till detta direktiv.
Ändring 232
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led 25
Direktiv 2008/98/EG
Bilaga VI (ny)
(25)   Bilaga VI ska läggas till i enlighet med bilagan till detta direktiv.
utgår
Ändring 233
Förslag till direktiv
Bilaga I
Direktiv 2008/98/EG
Bilaga VI
Beräkningsmetod för förberedelse för återanvändning av produkter och komponenter, för tillämpning av artikel 11.2 c och d och 11.3
utgår
För att beräkna den justerade andelen avfall som materialåtervunnits eller förberetts för återanvändning i enlighet med artikel 11.2 c och d och 11.3 ska medlemsstaterna använda följande formel:
E = justerad andel avfall som materialåtervunnits eller återanvänts under ett visst år
A = vikten av kommunalt avfall som materialåtervunnits eller förberetts för återanvändning under ett visst år
R = vikten av produkter och komponenter som förberetts för återanvändning under ett visst år
P = vikten av kommunalt avfall som genererats under ett visst år
Ändring 234
Förslag till direktiv
Bilaga -I (ny)
Direktiv 2008/98/EG
Bilaga IVa (ny)
Bilaga -I
Följande ska införas som bilaga IVa:
”Bilaga IVa
Instrument för att främja en övergång till en mer cirkulär ekonomi
1.   Ekonomiska instrument
1.1   gradvis ökning av deponiskatterna och/eller avgifterna för alla avfallskategorier (kommunalt, inert, övrigt),
1.2   införande eller höjning av skatter och/eller avgifter på avfallsförbränning,
1.3   införande av volym- eller viktbaserade avfallstaxor,
1.4   åtgärder för att förbättra kostnadseffektiviteten i befintliga och framtida system för producentansvar,
1.5   utvidgning av tillämpningsområdet för systemen för ekonomiskt och/eller driftsmässigt producentansvar till nya avfallsflöden,
1.6   ekonomiska incitament till lokala myndigheter för att främja förebyggande åtgärder, utveckling och att utöka system för separat insamling,
1.7   åtgärder för att främja utvecklingen av återanvändningssektorn,
1.8   åtgärder för att dra in skadliga subventioner som inte är förenliga med avfallshierarkin.
2.   Andra åtgärder
2.1   hållbar offentlig upphandling för främjande av hållbar produktion och konsumtion,
2.2   tekniska och skattemässiga åtgärder för att stödja utvecklingen av marknader för återanvända produkter och återvinningsmaterial, inkluderat komposterade, samt för att förbättra kvaliteten på materialåtervunna material,
2.3   genomförande av bästa tillgängliga teknik för avfallshantering för att få bort ämnen som inger mycket stora betänkligheter, när detta är tekniskt möjligt och ekonomiskt lönsamt,
2.4   åtgärder för att öka allmänhetens medvetenhet om god avfallshantering och minskning av mängden skräp, bl.a. särskilda kampanjer för att minska mängden avfall vid källan och säkerställa ett stort deltagande i systemen för separat insamling,
2.5   åtgärder för att säkra en lämplig samordning, bland annat digitalt, mellan alla behöriga myndigheter som är involverade i avfallshantering, samt deltagande av andra viktiga intressenter,
2.6   användning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att finansiera utvecklingen av den infrastruktur för avfallshantering som behövs för att nå relevanta mål.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0034/2017).


Deponering av avfall ***I
PDF 448kWORD 61k
Europaparlamentets ändringar antagna den 14 mars 2017 av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall (COM(2015)0594 – C8-0384/2015 – 2015/0274(COD))(1)
P8_TA(2017)0071A8-0031/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till direktiv
Skäl -1 (nytt)
(-1)   Mot bakgrund av unionens beroende av import av råvaror och den snabba utarmningen av en stor mängd naturresurser på kort sikt är det viktigt att återvinna så många resurser som möjligt inom unionen och att stärka övergången till en cirkulär ekonomi.
Ändring 2
Förslag till direktiv
Skäl -1a (nytt)
(-1a)   Avfallshantering måste omvandlas till hållbar materialhantering. Översynen av direktivet om deponering av avfall ger en sådan möjlighet.
Ändring 3
Förslag till direktiv
Skäl 1
(1)  Avfallshanteringen i unionen bör förbättras, i syfte att skydda, bevara och förbättra miljön, skydda människors hälsa, säkerställa att naturresurser utnyttjas varsamt och rationellt samt främja en verkligt cirkulär ekonomi.
(1)  Avfallshanteringen i unionen bör förbättras, i syfte att skydda, bevara och förbättra miljön, skydda människors hälsa, säkerställa att naturresurser utnyttjas varsamt och rationellt, främja en mer cirkulär ekonomi, öka energieffektiviteten och minska unionens resursberoende.
Ändring 51
Förslag till direktiv
Skäl 1a (nytt)
(1a)   Den cirkulära ekonomin bör införa uttryckliga bestämmelser från det sjunde miljöhandlingsprogrammet, som efterlyser en utveckling av giftfria materialkretslopp så att materialåtervunnet avfall kan användas som en viktig och tillförlitlig råvarukälla för unionen.
Ändring 5
Förslag till direktiv
Skäl 2
(2)  De i rådets direktiv 1999/31/EG14 fastställda målen om begränsningar för deponering bör ändras så att de bättre återspeglar unionens ambition att övergå till en cirkulär ekonomi och göra framsteg med genomförandet av råvaruinitiativet15 genom att minska deponering av avfall avsett för deponier för icke-farligt avfall.
(2)  De i rådets direktiv 1999/31/EG14 fastställda målen om begränsningar för deponering bör stärkas så att de bättre återspeglar unionens ambition att övergå till en cirkulär ekonomi och göra framsteg med genomförandet av råvaruinitiativet15 genom att gradvis minska deponering av avfall avsett för deponier för icke-farligt avfall. Kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa att detta passar in i en integrerad politik som säkerställer en sund tillämpning av avfallshierarkin, förbättrar övergången mot förebyggande, återanvändning och materialåtervinning och förhindrar en växling från deponering till förbränning.
________________
__________________
14 Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (EGT L 182, 16.7.1999, s. 1).
14 Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (EGT L 182, 16.7.1999, s. 1).
15 COM(2008)0699 och COM(2014)0297.
15 COM(2008)0699 och COM(2014)0297.
Ändring 6
Förslag till direktiv
Skäl 4
(4)  För att göra avfallslagstiftningen mer enhetlig bör definitionerna i direktiv 1999/31/EG anpassas till definitionerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG16.
(4)  För att göra avfallslagstiftningen mer enhetlig bör definitionerna i direktiv 1999/31/EG anpassas i förekommande fall till definitionerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG16.
__________________
__________________
16 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).
16 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).
Ändring 7
Förslag till direktiv
Skäl 5
(5)  En ytterligare begränsning av deponering skulle ge tydliga miljömässiga, ekonomiska och sociala fördelar. Därvid skulle man börja med avfallsflöden som genomgår separat insamling (t.ex. plast, metall, glas, papper och biologiskt avfall). Den tekniska, miljömässiga och ekonomiska genomförbarheten av materialåtervinning eller annan återvinning av restavfall som härrör från separat insamlat avfall bör beaktas vid genomförandet av dessa deponeringsbegränsningar.
(5)  En ytterligare begränsning av deponering skulle ge tydliga miljömässiga, ekonomiska och sociala fördelar. Därvid skulle man börja med avfallsflöden som genomgår separat insamling (t.ex. plast, metall, glas, papper och biologiskt avfall) med målet att acceptera endast restavfall. Långsiktiga investeringar i infrastruktur samt i forskning och innovation kommer att spela en avgörande roll för att minska mängden restavfall från separat insamlat avfall som i nuläget inte kan materialåtervinnas eller på annat sätt återvinnas rent tekniskt, miljömässigt eller ekonomiskt.
Ändring 8
Förslag till direktiv
Skäl 5a (nytt)
(5a)   Ett politiskt och samhälleligt incitament att begränsa ytterligare deponering som ett hållbart sätt att hantera naturresurser i en cirkulär ekonomi bör respektera den hierarki för avfallshantering som föreskrivs i artikel 4 i direktiv 2008/98/EG och strikt tillämpa en strategi där förebyggande prioriteras och försiktighetsprincipen följs.
Ändring 9
Förslag till direktiv
Skäl 6
(6)  Biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall står för en stor del av det kommunala avfallet. Deponering av obehandlat biologiskt nedbrytbart avfall medför betydande negativa miljöeffekter som växthusgasutsläpp och förorening av ytvatten, grundvatten, mark och luft. I direktiv 1999/31/EG fastställs redan mål för minskad deponering av biologiskt nedbrytbart avfall, men det bör införas ytterligare begränsningar för deponering av biologiskt nedbrytbart avfall genom att förbjuda deponering av biologiskt nedbrytbart avfall som samlats in separat i enlighet med artikel 22 i direktiv 2008/98/EG.
(6)  Biologiskt nedbrytbart kommunalt avfall står för en stor del av det kommunala avfallet. Deponering av obehandlat biologiskt nedbrytbart avfall medför betydande negativa miljöeffekter som växthusgasutsläpp och förorening av ytvatten, grundvatten, mark och luft. I direktiv 1999/31/EG fastställs redan mål för minskad deponering av biologiskt nedbrytbart avfall, men det bör införas ytterligare begränsningar för deponering av biologiskt nedbrytbart avfall genom att förbjuda deponering av biologiskt nedbrytbart avfall som ska samlas in separat i enlighet med artikel 22 i direktiv 2008/98/EG.
Ändring 10
Förslag till direktiv
Skäl 7
(7)  Många medlemsstater har ännu inte helt byggt ut den nödvändiga infrastrukturen för avfallshantering. Genom att fastställa mål för minskning av deponering kan man ytterligare underlätta separat insamling, sortering och materialåtervinning av avfall och undvika att potentiellt återvinningsbara material fastnar längst ned i avfallshierarkin.
(7)  Många medlemsstater har ännu inte helt byggt ut den nödvändiga infrastrukturen för avfallshantering. Genom att fastställa tydliga och ambitiösa mål för minskning av deponering stimulerar man till ytterligare investeringar för att underlätta separat insamling, sortering och materialåtervinning och undvika att potentiellt återvinningsbara material fastnar på lägsta nivån i avfallshierarkin.
Ändring 11
Förslag till direktiv
Skäl 8
(8)  Det är nödvändigt att successivt minska deponeringen för att förhindra negativa effekter på människors hälsa och miljön och för att säkerställa att ekonomiskt värdefulla avfallsmaterial successivt och effektivt återvinns genom god avfallshantering och i linje med avfallshierarkin. Denna minskning bör undvika att det byggs upp en alltför stor kapacitet inom anläggningar för behandling av restavfall, till exempel genom energiåtervinning eller lågkvalitativ mekanisk-biologisk behandling av obehandlat kommunalt avfall, eftersom detta skulle kunna försvåra uppnåendet av unionens långsiktiga mål för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall som föreskrivs i artikel 11 i direktiv 2008/98/EG. Samtidigt som medlemsstaterna bör vidta alla åtgärder som krävs för att se till att endast behandlat avfall deponeras, bör efterlevnaden av denna skyldighet inte heller skapa överkapacitet för behandling av kommunalt restavfall. Detta även för att förhindra negativ påverkan på människors hälsa och miljön. I syfte att säkerställa samstämmighet mellan målen i artikel 11 i direktiv 2008/98/EG och de mål för minskning av deponering som fastställs i artikel 5 i det här direktivet, och för att säkerställa en samordnad planering av de infrastrukturer och investeringar som krävs för att uppfylla dessa mål, bör de medlemsstater som kan få ytterligare tid för att uppnå målen för materialåtervinning av kommunalt avfall också ges ytterligare tid för att uppnå det mål för 2030 om minskning av deponering som fastställs i det här direktivet.
(8)  Det är nödvändigt att successivt minska deponeringen för att förhindra negativa effekter på människors hälsa och miljön och för att säkerställa att ekonomiskt värdefulla avfallsmaterial successivt och effektivt återvinns genom god avfallshantering och i linje med den avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG. Denna successiva minskning av deponering kommer att kräva stora förändringar i många medlemsstaters avfallshantering. Med förbättrad statistik om insamling och behandling av avfall och förbättrade möjligheter att spåra avfallsflöden bör det gå att undvika att det byggs upp en alltför stor kapacitet för behandling av restavfall, till exempel genom energiåtervinning eftersom detta skulle kunna försvåra uppnåendet av unionens långsiktiga mål för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall som föreskrivs i artikel 11 i direktiv 2008/98/EG. Samtidigt som medlemsstaterna bör vidta alla åtgärder som krävs för att se till att endast behandlat avfall deponeras, bör efterlevnaden av en sådan skyldighet inte heller skapa överkapacitet för behandling av kommunalt restavfall. Detta även för att förhindra negativ påverkan på människors hälsa och miljön. Mot bakgrund av de investeringar som vissa medlemsstater nyligen har gjort, vilka lett till överkapacitet av energiåtervinning eller till att anläggningar för mekanisk-biologisk behandling inrättats, är det mycket viktigt att ge avfallsaktörerna och medlemsstaterna en tydlig signal om att de bör undvika investeringar som inte är förenliga med de långsiktiga mål som fastställts i direktivet om deponering av avfall och ramdirektivet om avfall. Man skulle därför kunna överväga en gräns för förbränning av kommunalt avfall som är i linje med målen för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning i artikel 11 i direktiv 2008/98/EG och i artikel 5 i direktiv 1999/31/EG. I syfte att säkerställa samstämmighet mellan målen i artikel 11 i direktiv 2008/98/EG och de mål för minskning av deponering som fastställs i artikel 5 i det här direktivet, och för att säkerställa en samordnad planering av de infrastrukturer och investeringar som krävs för att uppfylla dessa mål, bör de medlemsstater som kan få ytterligare tid för att uppnå målen för materialåtervinning av kommunalt avfall också ges ytterligare tid för att uppnå det mål för 2030 om minskning av deponering som fastställs i det här direktivet.
Ändring 12
Förslag till direktiv
Skäl 8a (nytt)
(8a)   För att bidra till att uppnå målen i detta direktiv och främja övergången till en cirkulär ekonomi bör kommissionen främja samordning och utbyte av information och bästa praxis bland medlemsstater och olika sektorer i ekonomin. Detta utbyte skulle kunna underlättas med hjälp av kommunikationsplattformar som skulle kunna hjälpa till att öka medvetenheten om nya industriella lösningar och ge en bättre överblick över tillgänglig kapacitet samt bidra till att skapa kopplingar mellan avfallsindustrin och andra sektorer och till att stödja industriell symbios.
Ändring 13
Förslag till direktiv
Skäl 8b (nytt)
(8b)   Kommissionen bör främja samordning och utbyte av information och bästa praxis mellan medlemsstater, regionala myndigheter och, i synnerhet, mellan lokala myndigheter, och involvera alla berörda civila samhällsorganisationer, inklusive arbetsmarknadens parter och miljö- och konsumentorganisationer.
Ändring 14
Förslag till direktiv
Skäl 8c (nytt)
(8c)   För att genomföra och verkställa målen för detta direktiv på lämpligt sätt är det nödvändigt att säkerställa att de lokala myndigheterna i de områden där deponering sker erkänns som relevanta aktörer, eftersom de direkt drabbas av deponeringens konsekvenser. Det bör därför säkerställas att offentliga och demokratiska samråd genomförs med lokalbefolkningen och i regionala områden innan en deponi anläggs i området, och lämplig kompensation för lokalbefolkningen bör fastställas.
Ändring 15
Förslag till direktiv
Skäl 8d (nytt)
(8d)   Kommissionen bör garantera att alla deponier i unionen granskas för att säkerställa att unionsrätten och den nationella rätten genomförs.
Ändring 16
Förslag till direktiv
Skäl 9
(9)  För att se till att detta direktiv genomförs på ett bättre, punktligare och enhetligare sätt och för att föregripa brister i genomförandet, bör ett system för tidig varning inrättas så att brister kan upptäckas och åtgärdas innan tidsfristerna för att uppfylla målen går ut.
(9)  För att se till att detta direktiv genomförs på ett bättre, punktligare och enhetligare sätt och för att föregripa brister i genomförandet, bör ett system för tidig varning inrättas så att brister kan upptäckas och åtgärdas innan tidsfristerna för att uppfylla målen går ut, och utbyte av bästa praxis mellan de olika aktörerna bör stödjas.
Ändring 17
Förslag till direktiv
Skäl 11
(11)  Medlemsstaternas rapportering av statistiska uppgifter är av avgörande betydelse för att kommissionen ska kunna bedöma hur avfallslagstiftningen efterlevs i medlemsstaterna. Kvaliteten, tillförlitligheten och jämförbarheten hos statistik bör förbättras genom att man inrättar en gemensam kontaktpunkt för samtliga avfallsuppgifter, tar bort obsoleta rapporteringskrav, riktmärker de nationella rapporteringsmetoderna och inför en kvalitetskontrollrapport. Tillförlitlig rapportering av statistiska uppgifter om avfallshantering är av största vikt för ett effektivt genomförande av lagstiftningen och för att se till att uppgifterna från olika medlemsstater är jämförbara. När medlemsstaterna utarbetar rapporter om hur målen i direktiv 1999/31/EG har uppnåtts bör de åläggas att använda de senaste metoder som tagits fram av kommissionen och medlemsstaternas nationella statistikkontor.
(11)  Medlemsstaternas rapportering av uppgifter och information är av avgörande betydelse för att kommissionen ska kunna bedöma hur avfallslagstiftningen efterlevs i medlemsstaterna. De rapporterade uppgifternas kvalitet, tillförlitlighet och jämförbarhet bör förbättras genom att man fastställer gemensamma metoder för insamling och behandling av uppgifter från tillförlitliga källor, och inrättar en gemensam kontaktpunkt för samtliga avfallsuppgifter, tar bort obsoleta rapporteringskrav, riktmärker de nationella rapporteringsmetoderna och inför en kvalitetskontrollrapport. Tillförlitlig rapportering av statistiska uppgifter om avfallshantering är av största vikt för ett effektivt genomförande av lagstiftningen och för att se till att uppgifterna från olika medlemsstater är jämförbara. När medlemsstaterna utarbetar rapporter om hur målen i direktiv 1999/31/EG har uppnåtts bör de använda de gemensamma metoder som har tagits fram av kommissionen i samarbete med medlemsstaternas nationella statistikkontor och de nationella myndigheterna med ansvar för avfallshantering.
Ändring 18
Förslag till direktiv
Skäl 12
(12)  För att komplettera eller ändra direktiv 1999/31/EG, särskilt i syfte att anpassa bilagorna till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på artikel 16. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen utarbetar och upprättar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar överlämnas samtidigt, i rätt tid och på lämpligt sätt till Europaparlamentet och rådet. Ändringar av bilagorna bör endast göras i enlighet med de principer som anges i detta direktiv. När det gäller bilaga II bör kommissionen i detta syfte beakta de i bilaga II angivna allmänna principerna och förfarandena för kriterier för kontroll och mottagande. Dessutom bör särskilda kriterier och testmetoder och därmed förbundna gränsvärden fastställas för varje deponiklass, och vid behov även särskilda typer av deponier inom varje klass, inklusive underjordsförvar. Kommissionen bör om så är lämpligt överväga att anta förslag till standardisering av kontroll-, provtagnings- och analysmetoder som rör bilagorna inom två år från detta direktivs ikraftträdande.
(12)  För att ändra direktiv 1999/31/EG bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att anpassa bilagorna till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Det är av särskild vikt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med de principer som fastställs i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter ska Europaparlamentet och rådet framför allt få alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. Ändringar av bilagorna bör endast göras i enlighet med de principer som anges i detta direktiv. När det gäller bilaga II bör kommissionen i detta syfte beakta de i bilaga II angivna allmänna principerna och förfarandena för kriterier för kontroll och mottagande. Dessutom bör särskilda kriterier och testmetoder och därmed förbundna gränsvärden fastställas för varje deponiklass, och vid behov även särskilda typer av deponier inom varje klass, inklusive underjordsförvar. I förekommande fall bör kommissionen överväga att anta förslag till standardisering av kontroll-, provtagnings- och analysmetoder som rör bilagorna inom två år från detta direktivs ikraftträdande.
Ändring 19
Förslag till direktiv
Skäl 13
(13)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av direktiv 1999/31/EG, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på artikel 3.3, punkt 3.5 i bilaga I och punkt 5 i bilaga II. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201117.
(13)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av direktiv 1999/31/EG, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter avseende definitionen av deponering av icke-farligt avfall, den metod som ska användas för fastställande av permeabilitetskoefficienten för deponier under vissa omständigheter och utvecklingen av en europeisk standard för provtagning av avfall eftersom provtagningen av avfall kan ge upphov till allvarliga problem med avseende på representativitet och tekniker på grund av den heterogena beskaffenheten hos olika typer av avfall. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201117.
__________________
__________________
17 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
17 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
Ändring 20
Förslag till direktiv
Skäl 16a (nytt)
(16a)   Kommissionen och medlemsstaterna bör se till att planer inrättas för hållbar återvinning och hållbar alternativ användning av deponier och områden som skadats av deponering.
Ändring 21
Förslag till direktiv
Skäl 16b (nytt)
(16b)   Detta direktiv har antagits med beaktande av de åtaganden som fastslås i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning, och det bör genomföras och tillämpas i enlighet med riktlinjerna i det avtalet.
Ändring 52/rev
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led -1 (ny)
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 1 – punkt -1 (ny)
(-1)  I artikel 1 ska följande punkt införas:
”-1. En gradvis utfasning av deponering av materialåtervinningsbart eller återvinningsbart avfall är ett grundläggande villkor för att stödja unionens övergång till en cirkulär ekonomi.”
Ändring 23
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led a
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 2 – led a
a)  De definitioner av avfall, kommunalt avfall, farligt avfall, avfallsproducent, avfallsinnehavare, avfallshantering, separat insamling, återvinning, materialåtervinning och bortskaffande som anges i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG(*) ska tillämpas.
a)  De definitioner av avfall, kommunalt avfall, farligt avfall, icke-farligt avfall, avfallsproducent, avfallsinnehavare, avfallshantering, separat insamling, återvinning, materialåtervinning och bortskaffande som anges i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG(*) ska tillämpas.
__________________
__________________
(*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).”
(*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).”
Ändring 24
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led aa (nytt)
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 2 – led aa (nytt)
aa)   Följande punkt aa ska införas:
“aa) restavfall: avfall från en behandling eller ett återvinningsförfarande, inbegripet materialåtervinning, som inte kan återvinnas ytterligare och därför måste bortskaffas,”
Ändring 25
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led ba (nytt)
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 2 – led m
ba)   led m ska ändras på följande sätt:
m)  biologiskt nedbrytbart avfall: allt avfall som kan genomgå anaerob eller aerob nedbrytning, såsom livsmedels- och trädgårdsavfall, papper och kartong,
”m) biologiskt nedbrytbart avfall: livsmedels- och trädgårdsavfall, papper, kartong, trä och allt annat avfall som kan genomgå anaerob eller aerob nedbrytning,
Ändring 26
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led 1a (nytt)
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 3 – punkt 3
(1a)   Artikel 3.3 ska ändras på följande sätt:
3.  Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 75/442/EEG får medlemsstaterna, efter eget val, förklara att deponering av annat icke-farligt avfall än inert avfall, enligt den definition som uppställs av den kommitté som inrättas enligt artikel 17, vilket uppkommer vid prospektering och utvinning, behandling och lagring av mineraltillgångar samt vid drift av stenbrott och deponeras på ett sådant sätt att det hindrar förorening av miljön eller skador på människors hälsa, får undantas från bestämmelserna i punkterna 2 och 3.1-3 i bilaga I.
3. Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 75/442/EEG får medlemsstaterna, efter eget val, förklara att deponering av annat icke-farligt avfall än inert avfall, vilket uppkommer vid prospektering och utvinning, behandling och lagring av mineraltillgångar samt vid drift av stenbrott och deponeras på ett sådant sätt att det hindrar förorening av miljön eller skador på människors hälsa, får undantas från bestämmelserna i punkterna 2, 3.1, 3.2 och 3.3 i bilaga I. Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer vad en deponi av icke-farligt avfall är. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 17.2.”
Ändring 27
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2 – led -a (nytt)
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 5 – punkt 1
-a)   Punkt 1 ska ersättas med följande:
1.  Medlemsstaterna ska senast två år efter den tidpunkt som anges i artikel 18.1 ställa upp en nationell strategi för att nedbringa mängden biologiskt nedbrytbart avfall som går till deponier och anmäla denna strategi för kommissionen. Denna strategi bör omfatta åtgärder för att nå de mål som anges i punkt 2, i synnerhet genom återanvändning, kompostering och framställning av biogas eller material-/energiåtervinning. Inom trettio månader från den tidpunkt som anges i artikel 18.1 skall kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport som innehåller en sammanställning av de nationella strategierna.
1.  Medlemsstaterna ska senast två år efter den tidpunkt som anges i artikel 18.1 i samarbete med regionala och lokala myndigheter som ansvarar för avfallshantering ställa upp en nationell strategi för att fasa ut biologiskt nedbrytbart avfall som går till deponier och anmäla denna strategi för kommissionen. Denna strategi bör omfatta åtgärder för att nå de mål som anges i punkt 2, i synnerhet genom återanvändning, kompostering, framställning av biogas, materialåtervinning eller, när de redan nämnda inte är möjliga, energiåtervinning. Inom trettio månader från den tidpunkt som anges i artikel 18.1 skall kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport som innehåller en sammanställning av de nationella strategierna.
Ändring 28
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2 – led b
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 5 – punkt 3 – led f
f)  Avfall som samlats in separat i enlighet med artiklarna 11.1 och 22 i direktiv 2008/98/EG.
f)  Avfall som samlats in separat i enlighet med artiklarna 11.1 och artikel 22 i direktiv 2008/98/EG och förpackningar och förpackningsavfall enligt definitionen i artikel 3 i direktiv 94/62/EG.
Ändring 29
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2 – led c
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 5 – punkt 5
5.  Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att senast 2030 säkerställa att den mängd kommunalt avfall som deponeras minskas till 10 % av den totala mängden genererat kommunalt avfall.
5.  Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att senast 2030 säkerställa att den årliga mängd kommunalt avfall som deponeras minskas till 5% av den totala mängden genererat kommunalt avfall.
Ändring 30
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2 – led c
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 5 – punkt 5a (ny)
5a.   Senast den 31 december 2030 ska medlemsstaterna endast acceptera kommunalt restavfall i deponier för icke-farligt avfall.
Ändring 31
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2 – led c
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 5 – punkt 6 – stycke 1
Estland, Grekland, Kroatien, Lettland, Malta, Rumänien och Slovakien kan erhålla ytterligare fem år för att förverkliga målen i punkt 5. Medlemsstaten ska till kommissionen anmäla sin avsikt att tillämpa denna bestämmelse senast 24 månader före utgången av den tidsfrist som anges i punkt 5. Vid en förlängning ska medlemsstaten vidta de åtgärder som krävs för att senast 2030 minska mängden kommunalt avfall som deponeras till 20 % av den totala mängden genererat kommunalt avfall.
En medlemsstat kan begära förlängning med ytterligare fem år för att förverkliga målet i punkt 5 om medlemsstaten har deponerat mer än 65 % av sitt kommunala avfall under 2013.
Medlemsstaten ska lämna in en begäran om en sådan förlängning till kommissionen senast den 31 december 2028.
Ändring 32
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2 – led c
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 5 – punkt 6 – stycke 2
Anmälan ska åtföljas av en genomförandeplan med de åtgärder som krävs för att säkerställa att målen nås inom den nya tidsfristen. Planen ska också innehålla en detaljerad tidsplan för genomförandet av de föreslagna åtgärderna och en bedömning av de effekter de väntas ha.
Begäran om förlängning ska åtföljas av en genomförandeplan med de åtgärder som krävs för att säkerställa att målet nås inom den nya tidsfristen. Planen ska utarbetas på grundval av en utvärdering av de befintliga avfallsplanerna och ska också innehålla en detaljerad tidsplan för genomförandet av de föreslagna åtgärderna och en bedömning av de effekter de väntas ha.
Den plan som avses i tredje stycket ska dessutom uppfylla åtminstone följande krav:
a)   Den ska använda lämpliga ekonomiska instrument för att ge incitament för tillämpning av den avfallshierarkin som avses i artikel 4.1 i direktiv 2008/98/EG.
b)   Den ska uppvisa en effektiv och ändamålsenlig användning av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden genom påvisbara långsiktiga investeringar som syftar till att finansiera utvecklingen av de infrastrukturer för avfallshantering som behövs för att nå de relevanta målen.
c)   Den ska tillhandahålla statistik av hög kvalitet och skapa tydliga prognoser för avfallshanteringskapacitet och för avståndet till de mål som anges i punkt 5 i denna artikel, i artiklarna 5 och 6 i direktiv 94/62/EG och i artikel 11.2 i direktiv 2008/98/EG.
d)   Den ska fastställa program för förebyggande av avfall i enlighet med artikel 29 i direktiv 2008/98/EG.
Kommissionen ska bedöma om kraven i fjärde stycket a–d uppfyllts.
Om inte kommissionen gör invändningar mot den framlagda planen inom fem månader från det datum då den mottogs ska begäran om förlängning anses vara godkänd.
Om kommissionen gör invändningar mot den framlagda planen ska kommissionen uppmana den berörda medlemsstaten att lämna in en reviderad plan inom två månader från mottagandet av dessa invändningar.
Kommissionen ska utvärdera den reviderade planen inom två månader från mottagandet och skriftligen godta eller avslå begäran om förlängning. Om kommissionen inte har svarat inom denna tidsfrist, ska begäran om förlängning anses vara godkänd.
Kommissionen ska inom två månader från datumet för beslutet informera rådet och Europaparlamentet om sina beslut inom två månader från det att de fattat besluten.
Ändring 33
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2 – led c
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 5 – punkt 7
7.  Senast den 31 december 2024 ska kommissionen undersöka målet i punkt 5 i syfte att sänka det och införa begränsningar för deponering av icke-farligt avfall som inte är kommunalt avfall. Kommissionen ska sända en rapport, som vid behov åtföljs av ett förslag, till Europaparlamentet och rådet.
7.  Senast den 31 december 2018 ska kommissionen undersöka möjligheten att införa ett mål och begränsningar för deponering av icke-farligt avfall som inte är kommunalt avfall. Kommissionen ska sända en rapport, som vid behov åtföljs av ett lagstiftningsförslag, till Europaparlamentet och rådet.
Ändring 34
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2 – led ca (new)
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 5 – punkt 7a (ny)
ca)   I artikel 5 ska följande punkt läggas till:
7a.   Kommissionen ska vidare undersöka möjligheten att föreslå en rättslig ram för ökad deponiutvinning för att tillåta återvinning av sekundära råvaror som finns i befintliga deponier. Senast den 31 december 2025 ska medlemsstaterna kartlägga befintliga deponier och ange deras potential för ökad deponiutvinning och dela informationen.
Ändring 35
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 5a – punkt 2 – inledningen
2.  De rapporter som avses i punkt 1 ska innehålla följande:
2.  De rapporter som avses i punkt 1 ska göras tillgängliga för allmänheten och innehålla följande:
Ändring 36
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 5a – punkt 2 – led ba (nytt)
“ba) Exempel på bästa praxis från hela unionen som kan ge vägledning för hur man ska uppnå de mål som fastställs i artikel 5.”
Ändring 37
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3a (nytt)
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 5b (ny)
(3a)   Följande artikel ska läggas till som artikel 5b:
Artikel 5b
Utbyte av bästa praxis och information
Kommissionen ska upprätta en plattform för ett regelbundet och strukturerat utbyte av bästa praxis och information mellan kommissionen och medlemsstaterna om det praktiska genomförandet av kraven i detta direktiv. Detta utbyte kommer att bidra till att säkerställa lämplig styrning, efterlevnad, gränsöverskridande samarbete, utbyte av bästa praxis såsom innovationsavtal och sakkunnigbedömning. Dessutom ska plattformen skapa incitament för föregångare och möjliggöra stora framsteg. Kommissionen ska göra plattformens resultat tillgängliga för allmänheten.
Ändring 38
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3b (nytt)
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 6 – led a
(3b)   I artikel 6 ska led a ändras på följande sätt:
”a) endast behandlat avfall deponeras. Denna bestämmelse behöver inte tillämpas på inert avfall för vilket behandling inte är tekniskt genomförbar eller på något annat avfall med avseende på vilket sådan behandling inte bidrar till uppfyllande av de mål som anges i artikel 1 genom minskning av mängden avfall eller riskerna för människors hälsa eller miljön,”
“a) endast behandlat avfall deponeras. Denna bestämmelse behöver inte tillämpas på inert avfall för vilket behandling inte är tekniskt genomförbar eller på något annat avfall med avseende på vilket sådan behandling inte bidrar till uppfyllande av de mål som anges i artikel 1 genom minskning av mängden avfall eller riskerna för människors hälsa eller miljön, förutsatt att minskningsmålen i artikel 5.2 i detta direktiv och målen för materialåtervinning i artikel 11 i direktiv 2008/98/EG uppfylls av respektive medlemsstat.
Ändring 39
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 6 – led a – andra stycket
(4)  I artikel 6a ska följande mening läggas till:
(4)  I artikel 6 a ska följande stycke läggas till:
”Medlemsstaterna ska se till att de åtgärder som vidtas i enlighet med denna punkt inte äventyrar uppnåendet av målen i direktiv 2008/98/EG, särskilt om ökning av förberedelse för återanvändning och materialåtervinning som anges i artikel 11 i det direktivet.
”Medlemsstaterna ska se till att de åtgärder som vidtas i enlighet med denna punkt inte äventyrar uppnåendet av målen i direktiv 2008/98/EG, särskilt om avfallshierarkin och ökningen av förberedelse för återanvändning och materialåtervinning som anges i artikel 11 i det direktivet.
Ändring 40
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 15 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska för varje kalenderår rapportera uppgifter om tillämpningen av artikel 5.2 och 5.5 till kommissionen. De ska rapportera dessa uppgifter elektroniskt inom 18 månader efter utgången av det rapporteringsår för vilket uppgifterna samlas in. Uppgifterna ska rapporteras i det format som fastställts av kommissionen i enlighet med punkt 5. Den första rapporten ska omfatta perioden 1 januari [år för införlivande av detta direktiv + 1 år]–31 december [år för införlivande av detta direktiv + 1 år].
1.  Medlemsstaterna ska för varje kalenderår rapportera uppgifter om tillämpningen av artikel 5.2 och 5.5 till kommissionen. De ska rapportera dessa uppgifter elektroniskt inom 12 månader efter utgången av det rapporteringsår för vilket uppgifterna samlas in. Uppgifterna ska rapporteras i det format som fastställts av kommissionen i enlighet med punkt 5. Den första rapporten avseende målet i artikel 5.5 ska omfatta perioden 1 januari [år för införlivande av detta direktiv + 1 år]–31 december [år för införlivande av detta direktiv + 1 år].
Ändring 41
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6a (nytt)
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 15a (ny)
(6a)   Följande artikel ska införas:
“Artikel 15a
Instrument för att främja en övergång till en mer cirkulär ekonomi
För att bidra till målen i detta direktiv ska medlemsstaterna använda lämpliga ekonomiska instrument och vidta andra åtgärder för att ge incitament till tillämpning av avfallshierarkin. Dessa instrument och åtgärder får också innefatta de instrument och åtgärder som anges i bilaga IVa till direktiv 2008/98/EG.”
Ändring 42
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6b (nytt)
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 15b (ny)
(6b)   Följande artikel ska införas:
”Artikel 15b
Fastställande av permeabilitetskoefficienten för deponier
Kommissionen ska genom genomförandeakter utveckla och godkänna den metod som ska användas för fastställande av permeabilitetskoefficienten för deponier, i fält och för platsens hela utsträckning. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 17.2.”
Ändring 43
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6c (nytt)
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 15c (ny)
6c.   Följande artikel ska införas som artikel 15c:
”Artikel 15c
En europeisk standard för provtagning av avfall
Kommissionen ska genom genomförandeakter utveckla en europeisk standard för provtagning av avfall. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 17.2. Innan dessa genomförandeakter har antagits får medlemsstaterna tillämpa nationella standarder och förfaranden.”
Ändring 44
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 9
Direktiv 1999/31/EG
Artikel 17a – punkt 3a (ny)
3a.   Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.
Ändring 45
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 9a (nytt)
Direktiv 1999/31/EG
Bilaga I – led 3.5
(9a)   I bilaga I ska punkt 3.5 utgå.
Ändring 46
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 9b (nytt)
Direktiv 1999/31/EG
Bilaga II – led 5
(9b)   I bilaga II ska punkt 5 utgå.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0031/2017).


Förpackningar och förpackningsavfall ***I
PDF 658kWORD 71k
Europaparlamentets ändringar antagna den 14 mars 2017 av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall (COM(2015)0596 – C8-0385/2015 – 2015/0276(COD))(1)
P8_TA(2017)0072A8-0029/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till direktiv
Skäl -1 (nytt)
(-1)   Mot bakgrund av EU:s beroende av import av råvaror och den snabba utarmningen av en stor mängd naturresurser på kort sikt är det viktigt att återvinna så många resurser som möjligt inom unionen och att stärka övergången till en cirkulär ekonomi.
Ändring 2
Förslag till direktiv
Skäl -1a (nytt)
(-1a)   Avfallshantering bör omvandlas till hållbar materialhantering. Översynen av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG1a ger en möjlighet till detta.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall (EGT L 365, 31.12.1994, s. 10).
Ändring 3
Förslag till direktiv
Skäl 1
(1)  Avfallshanteringen i unionen bör förbättras, i syfte att skydda, bevara och förbättra miljön, skydda människors hälsa, säkerställa att naturresurser utnyttjas varsamt och rationellt samt främja en mer cirkulär ekonomi.
(1)   Avfallshanteringen i unionen bör förbättras, i syfte att skydda, bevara och förbättra miljön, skydda människors hälsa, säkerställa att naturresurser utnyttjas varsamt och ändamålsenligt, främja principerna för den cirkulära ekonomin, förbättra spridningen av förnybar energi, öka energieffektiviteten, minska unionens beroende av importerade resurser samt åstadkomma nya ekonomiska möjligheter och konkurrenskraft på lång sikt. För att göra ekonomin verkligt cirkulär är det nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder för hållbar produktion och konsumtion, med fokusering på produkters hela livscykel på ett sätt som bevarar resurser och sluter kretsloppet. En ändamålsenligare resursanvändning skulle också ge betydande nettobesparingar för unionens företag, myndigheter och konsumenter och samtidigt minska de sammanlagda årliga växthusgasutsläppen.
Ändring 4
Förslag till direktiv
Skäl 1a (nytt)
(1a)   Ett politiskt och samhälleligt incitament att främja återvinning och materialåtervinning som ett hållbart sätt att hantera naturresurser inom en cirkulär ekonomi bör iaktta den hierarki för avfallshantering som föreskrivs i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG1a och strikt tillämpa en strategi där förebyggande prioriteras framför återvinning.
__________________
1aEuropaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).
Ändring 5
Förslag till direktiv
Skäl 1b (nytt)
(1b)   Nedskräpning och felaktigt bortskaffande av förpackningar och förpackningsavfall har negativa effekter på både den marina miljön och unionens ekonomi och utgör onödiga risker för folkhälsan. Många av de objekt som oftast hittas på stränder inkluderar förpackningsavfall, med långvariga effekter på miljön, vilket påverkar turismen och allmänhetens glädje av dessa naturområden. Dessutom undergräver förpackningsavfall som hamnar i den marina miljön avfallshierarkins prioritetsordning, särskilt genom att man undviker förberedelse för återanvändning, återvinning och andra återvinningsåtgärder före det felaktiga bortskaffande av avfallet. För att minska den oproportionerliga andelen förpackningsavfall i marint skräp bör ett bindande mål fastställas med stöd av riktade åtgärder som antas av medlemsstaterna.
Ändring 6
Förslag till direktiv
Skäl 2
(2)  De mål som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG13 för återvinning och materialåtervinning av förpackningar och förpackningsavfall bör ändras genom utökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av förpackningsavfall i syfte att bättre återspegla EU:s ambition att göra ekonomin mer cirkulär.
(2)  De mål som anges i direktiv 94/62/EG13 för återvinning och materialåtervinning av förpackningar och förpackningsavfall bör ändras genom utökad materialåtervinning av förpackningsavfall i syfte att bättre återspegla EU:s ambition att göra ekonomin mer cirkulär.
__________________
3 Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall (EGT L 365, 31.12.1994, s. 10).
Ändring 7
Förslag till direktiv
Skäl 2a (nytt)
(2a)   Separata och kvantitativa mål för återanvändning, som medlemsstaterna bör sträva efter att uppnå, bör fastställas för att främja återanvändbara förpackningar och samtidigt bidra till nya arbetstillfällen och resursbesparingar.
Ändring 8
Förslag till direktiv
Skäl 2b (nytt)
(2b)   Ökad återanvändning av förpackningar kan minska de övergripande kostnaderna i leverantörskedjan och minska förpackningsavfallets miljöpåverkan. Medlemsstaterna bör stödja ett införande av återanvändningsbara förpackningar på marknaden, som kan återvinnas när de blivit uttjänta.
Ändring 9
Förslag till direktiv
Skäl 2c (nytt)
(2c)   I vissa situationer, t.ex. i restaurangbranschen, behövs engångsförpackningar för att garantera livsmedelshygienen och konsumenternas hälsa och säkerhet. Medlemsstaterna bör ta hänsyn till detta när de utvecklar förebyggande åtgärder och främja större tillgång till materialåtervinning för sådana förpackningar.
Ändring 10
Förslag till direktiv
Skäl 3
(3)  För att göra avfallslagstiftningen mer enhetlig bör också definitionerna i direktiv 94/62/EG anpassas till de definitioner i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG14 som är tillämpliga på avfall i allmänhet.
(3)  För att göra avfallslagstiftningen mer enhetlig bör också definitionerna i direktiv 94/62/EG, utan att det påverkar förpackningens och förpackningsavfallets specifika karaktär och där så är relevant anpassas till de definitioner i direktiv 2008/98/EG som är tillämpliga på avfall i allmänhet.
__________________
14 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).
Ändring 11
Förslag till direktiv
Skäl 4
(4)  En ytterligare ökning av de mål som anges i direktiv 94/62/EG för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av förpackningsavfall skulle leda till tydliga miljömässiga, ekonomiska och sociala fördelar.
(4)  En ytterligare ökning av de mål som anges i direktiv 94/62/EG för materialåtervinning av förpackningsavfall skulle leda till tydliga miljömässiga, ekonomiska och sociala fördelar.
Ändring 12
Förslag till direktiv
Skäl 4a (nytt)
(4a)   Förebyggande av avfall är det effektivaste sättet att förbättra resurseffektiviteten, minska avfallets miljöpåverkan och främja återvinning av material av hög kvalitet. Därför bör medlemsstaterna anta en livscykelstrategi som syftar till att minska produkters miljöpåverkan. Medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att främja användningen av återanvändbara förpackningar och minska förbrukningen av förpackningar som inte är återvinningsbara och onödiga förpackningar. För detta ändamål bör medlemsstaterna använda sig av lämpliga ekonomiska instrument för att ge incitament för tillämpning av avfallshierarkin. Medlemsstaterna bör kunna använda sig av de instrument som anges i bilaga IVa till direktiv 2008/98/EG. Arbetet med att förebygga avfall bör vidare inte äventyra förpackningens roll att upprätthålla hygien och säkerhet för konsumenterna.
Ändring 13
Förslag till direktiv
Skäl 4b (nytt)
(4b)   Medlemsstaterna bör införa lämpliga incitament för tillämpning av avfallshierarkin, särskilt ekonomiska och skattemässiga incitament som syftar till att uppnå målen för förebyggande av förpackningsavfall och materialåtervinning i detta direktiv, t.ex. deponerings- och förbränningsavgifter, volym- eller viktbaserade avfallstaxor, system för utökat producentansvar och incitament för lokala myndigheter. Dessa åtgärder bör ingå i programmen för förebyggande av förpackningsavfall i alla medlemsstater.
Ändring 14
Förslag till direktiv
Skäl 4c (nytt)
(4c)   I de flesta fall hänger inte tillhandahållandet av förpackning på konsumenten och är inte något som denne väljer, utan snarare producenten. System för utökat producentansvar är lämpliga både för att förebygga förpackningsavfall och för att skapa system som garanterar att använt förpackningsmaterial eller förpackningsavfall returneras eller samlas in från konsumenten, andra slutliga användare eller från avfallsflödet, och återanvändning eller återvinning, inbegripet materialåtervinning av förpackningar och/eller förpackningsavfall som samlas in.
Ändring 15
Förslag till direktiv
Skäl 4d (nytt)
(4d)   För att främja förebyggandet av förpackningsavfall och minska dess påverkan på miljön och samtidigt främja återvinningsmaterial av hög kvalitet bör de väsentliga kraven i och bilaga II till detta direktiv ses över och vid behov revideras, för att skärpa kraven som förbättrar designen för återanvändning och materialåtervinning av hög kvalitet av förpackningar.
Ändring 16
Förslag till direktiv
Skäl 4e (nytt)
(4e)   Medlemsstaternas nationella strategier bör inbegripa åtgärder för att öka allmänhetens medvetenhet, i form av olika incitament och fördelar som härrör från produkter tillverkade av återvunnet avfall, vilket kommer att uppmuntra till investeringar i sektorn för återvinningsprodukter.
Ändring 17
Förslag till direktiv
Skäl 4f (nytt)
(4f)   Att främja en hållbar bioekonomi kan bidra till att minska EU:s beroende av importerade råmaterial. Att förbättra marknadsvillkoren för biobaserade återvinningsbara förpackningar och komposterbara och biologiskt nedbrytbara förpackningar och att se över befintlig lagstiftning som hindrar användningen av materialen, ger möjlighet att stimulera ytterligare forskning och innovation och ersätta råvaror baserade på fossila bränslen med förnybara källor vid produktion av förpackningar, när det är gynnsamt ur ett livscykelperspektiv, och stödja ytterligare återvinning av organiskt material.
Ändring 18
Förslag till direktiv
Skäl 5
(5)   Genom en successiv höjning av de befintliga målen för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av förpackningsavfall bör man säkerställa att ekonomiskt värdefulla avfallsmaterial successivt och effektivt återvinns genom god avfallshantering och i linje med avfallshierarkin. På detta sätt bör man garantera att värdefullt material som ingår i avfallet återförs till den europeiska ekonomin, vilket är steg på vägen mot att genomföra råvaruinitiativet15 och skapa en cirkulär ekonomi.
(5)  Genom en successiv höjning av de befintliga målen för materialåtervinning av förpackningsavfall bör man säkerställa att ekonomiskt värdefulla avfallsmaterial successivt och effektivt återvinns genom god avfallshantering och i linje med avfallshierarkin. På detta sätt bör man garantera att värdefullt material som ingår i avfallet återförs till den europeiska ekonomin, vilket är steg på vägen mot att genomföra råvaruinitiativet15 och skapa en cirkulär ekonomi, utan att det påverkar livsmedelssäkerheten, konsumenthälsan och lagstiftningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel.
__________________
__________________
15 COM(2013) 442.
15 COM(2013) 0442.
Ändring 89
Förslag till direktiv
Skäl 5a (nytt)
(5a)   Inom den cirkulära ekonomin bör man genomföra uttryckliga bestämmelser i det sjunde miljöhandlingsprogrammet, som påbjuder utveckling av giftfria materialkretslopp så att återvunnet avfall kan användas som en viktig och tillförlitlig råvarukälla för unionen.
Ändring 20
Förslag till direktiv
Skäl 5b (nytt)
(5b)   När återvinningsmaterial kommer in i ekonomin på nytt eftersom det upphört att vara avfall, antingen genom att uppfylla särskilda kriterier för att så ska ske eller genom att tas med i en ny produkt, då måste unionens kemikalielagstiftning fullständigt efterlevas.
Ändring 21
Förslag till direktiv
Skäl 5c (nytt)
(5c)   Det finns stora skillnader mellan hushållens förpackningsavfall och förpackningsavfall från affärer och industrier. För att få en tydlig och exakt inblick i båda avfallsströmmarna bör medlemsstaterna redovisa dem separat.
Ändring 22
Förslag till direktiv
Skäl 6
(6)  Många medlemsstater har ännu inte helt byggt ut den nödvändiga infrastrukturen för avfallshantering. Det är därför viktigt att fastställa tydliga mål för att undvika att återvinningsbara material fastnar längst ned i avfallshierarkin.
(6)  Många medlemsstater har ännu inte helt byggt ut den nödvändiga infrastrukturen för avfallshantering som krävs för återvinning. Det är därför viktigt att fastställa tydliga politiska mål för byggandet av avfallsanläggningar och installationer för förebyggande, återanvändning och materialåtervinning i syfte att undvika att återvinningsbara material fastnar längst ned i avfallshierarkin och för att fastställa incitament för investeringar i en innovativ infrastruktur för avfallshantering.
Ändring 23
Förslag till direktiv
Skäl 6a (nytt)
(6a)   För att bidra till att uppnå målen i detta direktiv och främja övergången till en cirkulär ekonomi bör kommissionen främja samordning och utbyte av information och bästa praxis bland medlemsstater och olika sektorer i ekonomin. Detta utbyte skulle kunna underlättas med hjälp av kommunikationsplattformar som skulle kunna bidra till att öka medvetenheten om nya industriella lösningar och ge en bättre överblick över tillgänglig kapacitet samt bidra till att skapa kopplingar mellan avfallsindustrin och andra sektorer och till att stödja industriell symbios.
Ändring 24
Förslag till direktiv
Skäl 7
(7)  Till följd av den kombination av återvinningsmål och deponeringsbegränsningar som fastställs i direktiven 2008/98/EG och 1999/31/EG blir unionens mål för energiåtervinning och materialåtervinning av förpackningsavfall enligt direktiv 94/62/EG överflödiga.
(7)  Till följd av den kombination av återvinningsmål och deponeringsbegränsningar som fastställs i rådets direktiv 2008/98/EG och 1999/31/EG blir unionens mål för energiåtervinning av förpackningsavfall enligt direktiv 94/62/EG överflödiga.
__________________
1a Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (EGT L 182, 16.7.1999, s. 1).
Ändring 25
Förslag till direktiv
Skäl 8
(8)  Detta direktiv fastställer långsiktiga mål för unionens avfallshantering och ger de ekonomiska aktörerna och medlemsstaterna tydlig vägledning för de investeringar som krävs för att uppnå målen. När medlemsstaterna utarbetar sina nationella strategier för avfallshantering och planerar investeringar i infrastruktur för avfallshantering bör de på lämpligt sätt använda de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att, i linje med avfallshierarkin, främja förebyggande av avfall, återanvändning och materialåtervinning.
(8)  Detta direktiv fastställer långsiktiga mål för unionens avfallshantering och ger de ekonomiska aktörerna och medlemsstaterna tydlig vägledning för de investeringar som krävs för att uppnå målen. När medlemsstaterna utarbetar sina nationella strategier för avfallshantering och planerar investeringar i infrastruktur för avfallshantering och den cirkulära ekonomin bör de på lämpligt sätt använda de europeiska struktur- och investeringsfonderna och utforma strategierna och investeringsplanerna så att de främst är inriktade på att främja förebyggande av avfall och återanvändning, följt av materialåtervinning, i linje med avfallshierarkin.
Ändring 26
Förslag till direktiv
Skäl 9a (nytt)
(9a)   Bestämmelserna om att ytterligare höja återvinningsmålen från 2030 bör bedömas utifrån erfarenheterna av tillämpningen av detta direktiv.
Ändring 28
Förslag till direktiv
Skäl 11
(11)  Vid beräkningen av om målen för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning uppnåtts, bör medlemsstaterna kunna räkna in produkter och komponenter som förberetts för återanvändning av erkända aktörer inom förberedelse för återanvändning eller genom erkända pantsystem. För att säkerställa harmoniserade villkor för dessa beräkningar kommer kommissionen att anta närmare bestämmelser om fastställande av erkända aktörer inom förberedelse för återanvändning och erkända pantsystem samt om insamling, kontroll och rapportering av uppgifter.
(11)  För en säkerställa en enhetlig beräkning av uppgifter om målen för materialåtervinning bör kommissionen anta närmare bestämmelser om fastställande av aktörer inom materialåtervinning samt om insamling, spårbarhet, kontroll och rapportering av uppgifter. Efter antagandet av denna harmoniserade metod bör medlemsstaterna vid beräkningen av om målen för materialåtervinning uppnåtts kunna räkna in materialåtervinning av metaller i samband med förbränning eller samförbränning.
Ändring 29
Förslag till direktiv
Skäl 12
(12)   För att garantera tillförlitligheten hos de uppgifter som samlas in om förberedelse för återanvändning är det viktigt att fastställa gemensamma regler för rapportering. Det är också viktigt att fastställa mer exakta bestämmelser för medlemsstaternas rapportering om vad som verkligen materialåtervinns och som kan tillgodoräknas när det gäller uppnåendet av målen för materialåtervinning. I detta syfte måste rapporteringen om uppnåendet av målen för materialåtervinning i regel grundas på tillförseln till den slutliga materialåtervinningsprocessen. För att begränsa det administrativa arbetet bör medlemsstaterna, på strikta villkor, tillåtas att rapportera materialåtervinningsandelargrundval av produktionen vid sorteringsanläggningar. Viktförluster av material eller ämnen på grund av fysiska och/eller kemiska omvandlingsprocesser som ingår i den slutliga materialåtervinningsprocessen bör inte dras av från vikten av det avfall som rapporteras som återvunnet.
(12)  För att garantera tillförlitligheten hos de uppgifter som samlas in om materialåtervinning är det viktigt att fastställa gemensamma regler för insamling, spårbarhet, kontroll och rapportering av uppgifter. Det är också viktigt att fastställa mer exakta bestämmelser för medlemsstaternas rapportering om vad som verkligen materialåtervinns och som kan tillgodoräknas när det gäller uppnåendet av målen för materialåtervinning. Beräkningen av uppnåendet av målen bör grundas på en enda harmoniserad metod som förhindrar rapportering av kasserat avfall som avfallsåtervinning. Rapporteringen om uppnåendet av målen för materialåtervinning måste därför grundas på tillförseln till den slutliga materialåtervinningsprocessen. Viktförluster av material eller ämnen på grund av fysiska och/eller kemiska omvandlingsprocesser som ingår i den slutliga materialåtervinningsprocessen bör inte dras av från vikten av det avfall som rapporteras som återvunnet.
Ändring 30
Förslag till direktiv
Skäl 14
(14)  Medlemsstaternas rapportering av statistiska uppgifter är av avgörande betydelse för att kommissionen ska kunna bedöma hur avfallslagstiftningen efterlevs i medlemsstaterna. Kvaliteten, tillförlitligheten och jämförbarheten hos statistik bör förbättras genom att man inrättar en gemensam kontaktpunkt för samtliga avfallsuppgifter, tar bort obsoleta rapporteringskrav, riktmärker de nationella rapporteringsmetoderna och inför en kvalitetskontrollrapport.
(14)  Medlemsstaternas rapportering av uppgifter och information är av avgörande betydelse för att kommissionen ska kunna bedöma hur avfallslagstiftningen efterlevs i medlemsstaterna. De rapporterade uppgifternas kvalitet, tillförlitlighet och jämförbarhet bör förbättras genom att man inför gemensamma metoder för insamling och behandling av uppgifter från vederhäftiga källor, och inrättar en gemensam kontaktpunkt för samtliga avfallsuppgifter, tar bort obsoleta rapporteringskrav, riktmärker de nationella rapporteringsmetoderna och inför en kvalitetskontrollrapport.
Ändring 31
Förslag till direktiv
Skäl 16
(16)  Tillförlitlig rapportering av statistiska uppgifter om avfallshantering är av största vikt för ett effektivt genomförande av lagstiftningen och för att se till att uppgifterna från olika medlemsstater är jämförbara. När medlemsstaterna utarbetar rapporter om hur målen i direktiv 94/62/EG har uppnåtts bör de åläggas att använda de senaste metoder som tagits fram av kommissionen och medlemsstaternas nationella statistikkontor.
(16)   Tillförlitlig rapportering av statistiska uppgifter om avfallshantering är av största vikt för ett effektivt genomförande av lagstiftningen och för att se till att uppgifterna från olika medlemsstater är jämförbara. När medlemsstaterna utarbetar rapporter om hur målen i direktiv 94/62/EG har uppnåtts bör de åläggas att använda en gemensam metod för insamling och behandling av uppgifter som tagits fram av kommissionen i samarbete med medlemsstaternas nationella statistikkontor och de nationella, regionala och lokala myndigheterna med ansvar för avfallshantering.
Ändring 32
Förslag till direktiv
Skäl 16a (nytt)
(16a)   Medlemsstaterna bör på begäran och utan dröjsmål ge kommissionen all information som är nödvändig för att bedöma genomförandet av detta direktiv som helhet och dess påverkan på miljön och människors hälsa.
Ändring 33
Förslag till direktiv
Skäl 17
(17)  För att komplettera eller ändra direktiv 94/62/EG bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på artiklarna 6a.2, 6a.5, 11.3, 19.2 och 20. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen utarbetar och upprättar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar överlämnas samtidigt, i god tid och på lämpligt sätt till Europaparlamentet och rådet.
(17)  För att komplettera direktiv 94/62/EG bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på reglerna för beräkning av om målen för materialåtervinning uppnåtts, vissa undantag avseende de högsta koncentrationerna av tungmetaller i vissa återvunna material, produktcykler och förpackningstyper, om den gemensamma metoden för insamling och behandling av uppgifter och formatet för rapporteringen av uppgifter om uppfyllandet av målen för materialåtervinning och ändringar i förteckningen över illustrativa exempel på definitionen av förpackningar och eventuella tekniska svårigheter i samband med tillämpningen av detta direktiv. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med de principer som fastställs i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i utarbetandet av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
Ändring 34
Förslag till direktiv
Skäl 18
(18)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av direktiv 94/62/EG bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på artiklarna 12.3d och 19. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201116.
(18)   För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av direktiv 94/62/EG, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på anpassning av identifieringssystemet rörande vilka förpackningsmaterial som använts till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201116.
__________________
__________________
16 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
16 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
Ändring 35
Förslag till direktiv
Skäl 21a (nytt)
(21a)   Medlemsstaterna bör säkerställa att högt ställda krav på hälsa och säkerhet på arbetsplatsen införs för samtliga arbetstagare inom unionen i linje med befintlig unionslagstiftning och i överensstämmelse med hänsyn till de risker som arbetstagare inom vissa sektorer för tillverkning, återvinning och avfallshantering utsätts för.
Ändring 36
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led -1 (nytt)
Direktiv 94/62/EG
Artikel 1 – punkt 2
-1)   I artikel 1 skall punkt 2 ersättas med följande:
2. I detta syfte fastställs i detta direktiv åtgärder som i första hand skall motverka uppkomsten av förpackningsavfall och som i enlighet med andra grundläggande principer avser återanvändning av förpackningar samt materialutnyttjande och andra former av återvinning av förpackningsavfall, för att begränsa det avfall som måste bortskaffas slutligt.
”2. I detta syfte fastställs i detta direktiv åtgärder som i första hand skall motverka uppkomsten av förpackningsavfall och som i enlighet med andra grundläggande principer avser återanvändning av förpackningar samt materialutnyttjande och andra former av återvinning av förpackningsavfall, för att begränsa det avfall som måste bortskaffas slutligt för att bidra till övergången till en cirkulär ekonomi.
Ändring 37
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led ba (nytt)
Direktiv 94/62/EG
Artikel 3 – led 2a (nytt)
ba)   Följande led ska läggas till:
”2a. biobaserad förpackning: varje förpackning som härrör från material av biologiskt ursprung, utom material som är inneslutet i geologiska formationer och/eller fossiliserat.”
Ändring 38
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led c
Direktiv 94/62/EG
Artikel 3 – led 3–10
c)  Punkterna 3–10 ska utgå.
c)  Punkterna 3 och 4 och 6–10 ska utgå.
Ändring 39
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led d
Direktiv 94/62/EG
Artikel 3 – punkt 2
”Dessutom ska de definitioner av avfall, avfallsproducent, avfallsinnehavare, avfallshantering, insamling, separat insamling, förebyggande, återanvändning, behandling, återvinning, förberedelse för återanvändning, materialåtervinning, slutlig materialåtervinningsprocess och bortskaffande som fastställs i artikel 3 i direktiv 2008/98/EG tillämpas.”
”Dessutom ska de definitioner av avfall, avfallsproducent, avfallsinnehavare, avfallshantering, insamling, separat insamling, förebyggande, sortering, kommunalt avfall, industri- och affärsavfall, behandling, återvinning, materialåtervinning, organisk materialåtervinning, slutlig materialåtervinningsprocess, skräp och bortskaffande som fastställs i artikel 3 i direktiv 2008/98/EG tillämpas.”
Ändring 40
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2
Direktiv 94/62/EG
Artikel 4 – punkt 1 – stycke 2
”Dessa andra åtgärder kan bestå av nationella program, incitament genom system för utökat producentansvar i syfte att minimera förpackningarnas miljöpåverkan, eller liknande insatser vilka vid behov kan antas i samråd med ekonomiska aktörer och vars syfte är att sammanföra och dra nytta av de många initiativ som tagits i medlemsstaterna för att förebygga avfall. Åtgärderna ska vara förenliga med detta direktivs syften, såsom de fastställs i artikel 1.1.
”Medlemsstaterna ska vidta åtgärder i syfte att minimera förpackningarna miljöpåverkan och bidra till att uppnå de mål för förebyggande av avfall som fastställs i artikel 9.1 i direktiv 2008/98/EG. Sådana åtgärder ska innefatta utökat producentansvar enligt definitionen i artikel 8.1 tredje stycket och incitament för användning av återanvändbara förpackningar.
Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att uppnå en varaktig minskning av förbrukningen av förpackningar som inte går att återvinna och onödiga förpackningar. Dessa åtgärder ska inte äventyra hygienen eller livsmedelssäkerheten.
Dessutom får medlemsstaterna vidta andra åtgärder i samråd med ekonomiska aktörer och konsument- och miljöorganisationer och vars syfte är att sammanföra och dra nytta av de många initiativ som tagits i medlemsstaterna för att förebygga avfall.
Åtgärderna ska vara förenliga med detta direktivs syften, såsom de fastställs i artikel 1.1.
Medlemsstaterna ska använda sig av lämpliga ekonomiska instrument och andra åtgärder för att ge incitament för tillämpning av avfallshierarkin. Dessa instrument och åtgärder får också innefatta de instrument och åtgärder som anges i bilaga IVa till direktiv 2008/98/EG.”
Ändring 41
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2a (nytt)
Direktiv 94/62/EG
Artikel 4 – punkt 3
2a)   Artikel 4.3 ska ersättas med följande:
3.  Kommissionen ska vid behov lägga fram förslag för att skärpa och komplettera tillsynen över att de väsentliga kraven efterlevs samt för att se till att inga nya förpackningar släpps ut på marknaden om inte producenten vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att minska deras påverkan på miljön, utan att äventyra deras viktiga funktion.
3.  Senast den 31 december 2020 ska kommissionen lägga fram förslag för att uppdatera de väsentliga kraven, för att skärpa och komplettera tillsynen över att dessa krav efterlevs och se till att inga nya förpackningar släpps ut på marknaden om inte producenten vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att minska deras påverkan på miljön, utan att äventyra deras viktiga funktion. Kommissionen ska efter samråd med samtliga berörda parter lägga fram ett lagstiftningsförslag för uppdatering av kraven, i synnerhet för att förbättra designen för återanvändning och återvinning av hög kvalitet.
Ändring 42
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2b (nytt)
Direktiv 94/62/EG
Artikel 4 – punkt 3a (ny)
2b)   I artikel 4 ska följande punkt läggas till:
”3a. Medlemsstaterna ska när det är fördelaktigt för miljön ur ett livscykelperspektiv uppmuntra användningen av biobaserade återvinningsbara förpackningar och komposterbara och biologiskt nedbrytbara förpackningar, genom att vidta åtgärder såsom att
a)   främja deras användning genom bland annat användning av ekonomiska instrument,
b)   förbättra marknadsvillkoren för sådana produkter,
c)   se över befintlig lagstiftning som lägger hinder i vägen för användningen av produkterna.”
Ändring 43
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2c (nytt)
Direktiv 94/62/EG
Artikel 5 – rubriken
2c)   I artikel 5 ska följande titel införas:
”Återanvändning”
Ändring 44
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2d (nytt)
Direktiv 94/62/EG
Artikel 5 – punkt 1
2d)   Artikel 5.1 ska ersättas med följande:
Medlemsstaterna får i enlighet med fördraget främja återanvändningssystem för förpackningar som kan återvändas på ett miljövänligt sätt.
1.   Medlemsstaterna ska i linje med avfallshierarkin och i enlighet med fördraget främja återanvändningssystem för förpackningar som kan återvändas på ett miljövänligt sätt, utan att det äventyrar livsmedelshygienen eller konsumentsäkerheten.
Ändring 45
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2e (nytt)
Direktiv 94/62/EG
Artikel 5 – punkt 1a (ny)
2e)   I artikel 5 ska följande punkt läggas till:
”1a. Medlemsstaterna ska sträva efter att uppnå följande mål för återanvändning av förpackningar:
a)   Senast den 31 december 2025 ska minst 5 viktprocent av allt förpackningsavfall återanvändas.
b)   Senast den 31 december 2030 ska minst 10 viktprocent av allt förpackningsavfall återanvändas.”
Ändring 46
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2f (nytt)
Direktiv 94/62/EG
Artikel 5 – punkt 1b (ny)
2f)   I artikel 5 ska följande punkt läggas till:
”1b. Medlemsstaterna får för att uppmuntra återanvändning vidta bl.a. följande åtgärder:
–  Använda pantsystem för återanvändbara förpackningsprodukter.
–  Fastställa en minimiandel återanvändningsbara förpackningar som släpps ut på marknaden varje år per förpackningsflöde.
–  Införa lämpliga ekonomiska incitament för producenter av återanvändningsbara förpackningar.”
Ändring 47
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2g (nytt)
Direktiv 94/62/EG
Artikel 5 – punkt 1c (ny)
2g)   I artikel 5 ska följande punkt läggas till:
1c.  Förpackningar och återanvända förpackningar och förpackningar som samlas in via ett pantsystem får räknas in i uppnåendet av de mål för förebyggande som fastställs i de nationella förebyggandeprogrammen.
Ändring 48
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3 – led a
Direktiv 94/62/EG
Artikel 6 – rubriken
a)  Rubriken ska ersättas med ”Återvinning, återanvändning och materialåtervinning”.
a)  Rubriken ska ersättas med ”Återvinning och materialåtervinning”.
Ändring 49
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3 – led aa (nytt)
Direktiv 94/62/EG
Artikel 6 – punkt -1 (ny)
aa)   I artikel 6 ska följande punkt -1 införas:
”-1. Medlemsstaterna ska införa sorteringssystem för alla förpackningsmaterial.”
Ändring 50
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3 – led b
Direktiv 94/62/EG
Artikel 6 – punkt 1 – led f
f)  Senast den 31 december 2025 ska minst 65 viktprocent av allt förpackningsavfall förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas.
f)  Senast den 31 december 2025 ska minst 70 viktprocent av allt förpackningsavfall som genererats materialåtervinnas.
Ändring 51
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3 – led b
Direktiv 94/62/EG
Artikel 6 – punkt 1 – led g
g)  Senast den 31 december 2025 ska följande minimimål (i viktprocent) för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning vara uppfyllda när det gäller följande specifika material som ingår i förpackningsavfall:
g)  Senast den 31 december 2025 ska följande minimimål (i viktprocent) för materialåtervinning vara uppfyllda när det gäller följande specifika material som ingår i förpackningsavfall:
i)  55 % av plast.
i)  60 % av plast.
ii)  60 % av trä.
ii)  65 % av trä.
iii)  75 % av järnmetall.
iii)  80 % av järnmetall.
iv)  75 % av aluminium.
iv)  80 % av aluminium.
v)  75 % av glas.
v)  80 % av glas.
vi)  75 % av papper och kartong.
vi)  90 % av papper och kartong.
Ändring 52
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3 – led b
Direktiv 94/62/EG
Artikel 6 – punkt 1 – led h
h)  Senast den 31 december 2030 ska minst 75 viktprocent av allt förpackningsavfall förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas.
h)  Senast den 31 december 2030 ska minst 80 viktprocent av allt förpackningsavfall som genererats materialåtervinnas.
Ändring 53
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3 – led b
Direktiv 94/62/EG
Artikel 6 – punkt 1 – led i
i)  Senast den 31 december 2030 ska följande minimimål (i viktprocent) för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning vara uppfyllda när det gäller följande specifika material som ingår i förpackningsavfall:
i)  Senast den 31 december 2030 ska följande minimimål (i viktprocent) för materialåtervinning vara uppfyllda när det gäller följande specifika material som ingår i förpackningsavfall:
i)  75% av trä.
i)  80% av trä.
ii)  85% av järnmetall.
ii)  90% av järnmetall.
iii)  85% av aluminium.
iii)  90% av aluminium.
iv)  85 % av glas.
iv)  90% av glas.
v)   85 % av papper och kartong.
Ändring 54
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3 – led c
Direktiv 94/62/EG
Artikel 6 – punkt 3
3.   Förpackningsavfall som skickas till en annan medlemsstat för förberedelse för återanvändning, materialåtervinning eller återvinning i den andra medlemsstaten får tillgodoräknas för uppnåendet av de mål som anges i punkt 1 f–i endast av den medlemsstat där avfallet samlades in.
3.  Förpackningsavfall som skickas till en annan medlemsstat för materialåtervinning i den andra medlemsstaten får tillgodoräknas för uppnåendet av de mål som anges i punkt 1 f–i endast av den medlemsstat där avfallet samlades in.
Ändring 55
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3 – led ca (nytt)
Direktiv 94/62/EG
Artikel 6 – punkt 4
ca)   Artikel 6.4 ska ersättas med följande:
4.  Medlemsstaterna ska i förekommande fall främja att material som erhållits från materialutnyttjande av förpackningsavfall används för tillverkning av förpackningar och andra produkter genom
4. Medlemsstaterna ska främja att material som erhållits från materialutnyttjande av förpackningsavfall, när det är fördelaktigt för miljön ur ett livscykelperspektiv och i linje med avfallshierarkin, används för tillverkning av förpackningar och andra produkter genom
a)  att förbättra marknadsvillkoren för material av detta slag,
a)  att förbättra marknadsvillkoren för material av detta slag,
b)  att se över befintliga bestämmelser som lägger hinder i vägen för bruket av dessa material.
b)  att se över befintliga bestämmelser som lägger hinder i vägen för bruket av dessa material,
ba)   att utnyttja lämpliga ekonomiska instrument för att skapa incitament för användning av returråvaror, som kan omfatta åtgärder som främjar produkternas innehåll av återvunnet material och tillämpning av kriterierna för hållbar upphandling,
bb)   att främja material som, när de återvunnits, inte utgör en fara för människors hälsa när de återvinns till material avsedda att komma i kontakt med livsmedel.”
Ändring 56
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3 – led d
Direktiv 94/62/EG
Artikel 6 – punkterna 5, 8 och 9
d)  Punkterna 5, 8 och 9 ska utgå.
d)  Punkterna 5 och 9 ska utgå.
Ändring 57
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3 – led da (nytt)
Direktiv 94/62/EG
Artikel 6 – punkt 8
da)   Punkt 8 ska ersättas med följande:
8.   Kommissionen skall så snart som möjligt och senast den 30 juni 2005 till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om genomförandet av detta direktiv och dess konsekvenser för miljön och för den inre marknadens funktion. I rapporten skall hänsyn tas till de enskilda omständigheterna i varje medlemsstat. Den skall ta upp följande:
”8. Senast den 31 december 2024 ska kommissionen undersöka målen i artikel 6 och framstegen mot att nå målen, med hänsyn tagen till vilken bästa praxis och vilka åtgärder medlemsstaterna tillämpar för att nå målen.
Kommissionen ska i sin bedömning överväga att fastställa följande:
a)  En utvärdering av de väsentliga kravens effektivitet, genomförande och efterlevnad.
a)  Mål för andra flöden av förpackningsavfall.
b)  Ytterligare förebyggande åtgärder för att minimera förpackningarnas konsekvenser för miljön så mycket som möjligt utan att äventyra deras viktiga funktion.
b)  Separata mål för hushållens förpackningsavfall, affärsavfall och industriellt förpackningsavfall.
c)   Eventuellt utarbetande av en miljöindikator för förpackningar för att göra det enklare och effektivare att förebygga förpackningsavfall.
För detta ändamål ska kommissionen utarbeta en rapport, vid behov åtföljd av ett lagstiftningsförslag, som ska översändas till Europaparlamentet och rådet.”
d)   Eventuella planer för förebyggande av förpackningsavfall.
e)   Främjande av återanvändning och framför allt en jämförelse av kostnaden för och nyttan av återanvändning respektive materialutnyttjande.
f)   Producentansvar inbegripet dess finansiella aspekter.
g)   Satsningar på att ytterligare minska förekomsten av och, om så är lämpligt, slutligen fasa ut tungmetaller och andra farliga ämnen i förpackningar till 2010.
Rapporten skall när så är lämpligt åtföljas av förslag till översyn av de berörda bestämmelserna i detta direktiv, såvida inte sådana förslag redan har lagts fram.
Ändring 58
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 94/62/EG
Artikel 6a – punkt 1 – led a
”1. Vid beräkningen av om målen i artikel 6.1 f–i har uppnåtts gäller följande:
”1. Vid beräkningen av om målen i artikel 6.1 f–i har uppnåtts ska vikten av återvunnet förpackningsavfall vara vikten av det avfall som når den slutliga materialåtervinningsprocessen under ett visst år.
a)   Vikten av återvunnet förpackningsavfall ska vara vikten av det avfall som når den slutliga materialåtervinningsprocessen.
b)   Vikten av förpackningsavfall som förberetts för återanvändning ska förstås som vikten av förpackningsavfall som har återvunnits eller samlats in av en erkänd aktör inom förberedelse för återanvändning och som har genomgått all nödvändig kontroll, rengöring och reparation för att möjliggöra återanvändning utan ytterligare sortering eller förbehandling.
c)   Medlemsstaterna får inbegripa produkter och komponenter som förberetts för återanvändning av erkända aktörer inom förberedelse för återanvändning eller genom erkända pantsystem. För beräkningen av den justerade andelen förpackningsavfall som förberetts för återanvändning eller materialåtervunnits, med beaktande av vikten av de produkter och komponenter som förberetts för återanvändning, ska medlemsstaterna använda kontrollerade uppgifter från aktörerna och tillämpa den formel som anges i bilaga IV.
Ändring 59
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 94/62/EG
Artikel 6a – punkt 1a (ny)
1a.   Kommissionen ska senast den 31 december 2018 anmoda de europeiska standardiseringsorganisationerna att utveckla europeiska kvalitetsstandarder för både avfall som förs in i den slutliga materialåtervinningsprocessen och för sekundära råvaror, i synnerhet för plast, utgående från bästa tillgängliga praxis.
Ändring 60
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 94/62/EG
Artikel 6a – punkt 2
2.  För att säkerställa harmoniserade villkor för tillämpningen av punkt 1 b och c och bilaga IV ska kommissionen i enlighet med artikel 21a anta delegerade akter som fastställer lägstanivåer för kvalitetskrav och operativa krav för fastställande av erkända aktörer inom förberedelse för återanvändning och av erkända pantsystem, inklusive särskilda regler för insamling, kontroll och rapportering av uppgifter.
2.  För att säkerställa harmoniserade villkor för tillämpningen av punkt 1 ska kommissionen i enlighet med artikel 21a anta delegerade akter för att komplettera detta direktiv och fastställa lägstanivåer för kvalitetskrav och operativa krav för fastställande av aktörer inom slutlig materialåtervinning, inklusive särskilda regler för insamling, spårbarhet, kontroll och rapportering av uppgifter.
Ändring 61
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 94/62/EG
Artikel 6a – punkt 2a (ny)
2a.   Kommissionen ska undersöka möjligheten att göra rapporteringen i fråga om kompositförpackningar förenlig med kraven i detta direktiv, och vid behov föreslå åtgärder för detta.
Ändring 62
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 94/62/EG
Artikel 6a – punkt 3
3.   Genom undantag från punkt 1 får vikten av utgående avfall efter sortering rapporteras som vikten av det materialåtervunna förpackningsavfallet, under förutsättning att
utgår
a)   sådant utgående avfall skickas till en slutlig materialåtervinningsprocess,
b)   vikten av de material eller ämnen som inte genomgår en slutlig materialåtervinningsprocess och som bortskaffas eller utnyttjas för energiåtervinning understiger 10 % av den totala vikt som redovisas som materialåtervunnen.
Ändring 63
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 94/62/EG
Artikel 6a – punkt 4
4.  Medlemsstaterna ska inrätta ett effektivt system för kvalitetskontroll och spårbarhet av förpackningsavfall för att säkerställa att villkoren i punkt 3 a och b är uppfyllda. Detta system kan bestå av elektroniska register inrättade i enlighet med artikel 35.4 i direktiv 2008/98/EG, tekniska specifikationer av kvalitetskraven för sorterat avfall eller någon motsvarande åtgärd för att säkerställa tillförlitligheten och exaktheten hos insamlade uppgifter om återvunnet avfall.
4.  I enlighet med de delegerade akter som antagits enligt punkt 2 ska medlemsstaterna inrätta ett effektivt system för kvalitetskontroll och spårbarhet av kommunalt avfall för att säkerställa att bestämmelserna i punkt 1 följs. Detta system kan bestå av elektroniska register inrättade i enlighet med artikel 35.4 i direktiv 2008/98/EG, tekniska specifikationer av kvalitetskraven för sorterat avfall eller någon motsvarande åtgärd för att säkerställa tillförlitligheten och exaktheten hos insamlade uppgifter om återvunnet avfall. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om vilket system som valts för kvalitetskontroll och spårbarhet.
Ändring 64
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 94/62/EG
Artikel 6a – punkt 5
5.  Vid beräkningen av om de mål som anges i artikel 6.1 f–i har uppnåtts får medlemsstaterna räkna in den materialåtervinning av metaller som sker i samband med förbränning, i förhållande till andelen förpackningsavfall som förbränns, under förutsättning att de återvunna metallerna uppfyller vissa kvalitetskrav. Medlemsstaterna ska använda den gemensamma metod som fastställts i enlighet med artikel 11a.6 i direktiv 2008/98/EG.
5.  Vid beräkningen av om de mål som anges i artikel 6.1 f–i har uppnåtts får medlemsstaterna räkna in den materialåtervinning av metaller som sker i samband med förbränning eller samförbränning endast om avfallet har sorterats innan förbränningen eller om skyldigheten att införa separat insamling av papper, metall, plast, glas och bioavfall har fullgjorts, i förhållande till andelen förpackningsavfall som förbränns eller samförbränns, under förutsättning att de återvunna metallerna uppfyller vissa kvalitetskrav. Medlemsstaterna ska använda den gemensamma metod som fastställts i enlighet med artikel 11a.6 i direktiv 2008/98/EG.”
Ändring 65
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5
Direktiv 94/62/EG
Artikel 6b – punkt 1 – led ba (nytt)
ba)   Exempel på bästa praxis som används i hela unionen och som kan ge vägledning för arbetet med att uppnå målen.
Ändring 66
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5
Direktiv 94/62/EG
Artikel 6b – punkt 2a (ny)
2a.   Vid behov ska de rapporter som avses i punkt 1 behandla uppfyllandet av andra krav i detta direktiv än de som avses i punkt 1, inbegripet prognoser om hur det går med uppnåendet av målen i de avfallsförebyggande programmen och mängden kommunalt avfall, procentuellt sett och per capita, som bortskaffas eller blir föremål för energiåtervinning.
Ändring 67
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5a (nytt)
Direktiv 94/62/EG
Artikel 7 – punkt 1
5a)   Artikel 7.1 ska ersättas med följande:
”1. Medlemsstaterna ska för att uppfylla de mål som fastställs i detta direktiv vidta de åtgärder som är nödvändiga för att införa system som säkerställer att
”1. Medlemsstaterna ska för att uppfylla de mål som fastställs i detta direktiv vidta de åtgärder som är nödvändiga för att införa system som säkerställer och ger incitament för att
a)  använt förpackningsmaterial eller förpackningsavfall returneras eller samlas in från konsumenten, andra slutliga användare eller från avfallsflödet och kanaliseras till det lämpligaste alternativet för avfallshantering,
a)  använt förpackningsmaterial eller förpackningsavfall returneras eller samlas in från konsumenten, andra slutliga användare eller från avfallsflödet och kanaliseras till det lämpligaste alternativet för avfallshantering,
b)  insamlade förpackningar eller förpackningsavfall återanvänds eller återvinns, inbegripet materialutnyttjande,
b)  insamlade förpackningar eller förpackningsavfall återanvänds eller återvinns, inbegripet materialutnyttjande.
Dessa system skall vara öppna för de ekonomiska aktörerna i de berörda sektorerna och för de behöriga myndigheterna. De skall även gälla för importerade produkter på icke-diskriminerande villkor, inklusive de närmare bestämmelserna om tillgång till systemen och eventuella avgifter i samband härmed. Systemen skall vara så utformade att handelshinder eller snedvridning av konkurrensen undviks i enlighet med fördraget.”
Dessa system skall vara öppna för de ekonomiska aktörerna i de berörda sektorerna och för de behöriga myndigheterna. De skall även gälla för importerade produkter på icke-diskriminerande villkor, inklusive de närmare bestämmelserna om tillgång till systemen och eventuella avgifter i samband härmed. Systemen skall vara så utformade att handelshinder eller snedvridning av konkurrensen undviks i enlighet med fördraget.”
Ändring 68
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5b (nytt)
Direktiv 94/62/EG
Artikel 7a (ny)
5b)   Följande artikel ska införas:
”Artikel 7a
Särskilda åtgärder för retur- och insamlingssystem
Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att inrätta
a)   separat insamling av åtminstone förpackningar eller förpackningsavfall som består av papper, metall, plast eller glas,
b)   insamling av kompositförpackningar i den mening som avses i kommissionens beslut 2005/270/EG genom befintliga insamlingssystem som uppfyller kvalitetsstandarderna för slutlig materialåtervinning. ”
Ändring 69
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5c (nytt)
Direktiv 94/62/EG
Artikel 8 – punkt 2
5c)   Artikel 8.2 ska ersättas med följande:
”2. I syfte att underlätta insamling, återanvändning och återvinning, inbegripet materialutnyttjande, ska förpackningar vara försedda med uppgift om vilka förpackningsmaterial som har använts, så att den berörda industrin kan identifiera och klassificera dem på grundval av kommissionens beslut 97/129/EG1.
”2. I syfte att underlätta insamling, återanvändning och återvinning, inbegripet materialutnyttjande, ska förpackningar innehålla information som är användbar för detta syfte. I synnerhet ska förpackningar vara försedda med uppgift om vilka förpackningsmaterial som har använts, så att den berörda industrin kan identifiera och klassificera dem på grundval av kommissionens beslut 97/129/EG1.
1EGT L 50, 20.2.1997, s. 28.”
1EGT L 50, 20.2.1997, s. 28.”
Ändring 70
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 7 – led d
Direktiv 94/62/EG
Artikel 12 – punkt 3a
”3a. Medlemsstaterna ska för varje kalenderår rapportera uppgifter om uppnåendet av de mål som fastställs i artikel 6.1 a–i till kommissionen. De ska rapportera dessa uppgifter elektroniskt inom 18 månader från utgången av det rapporteringsår för vilket uppgifterna samlats in.
”3a. Medlemsstaterna ska för varje kalenderår rapportera uppgifter om uppnåendet av de mål som fastställs i artikel 6.1 a–i till kommissionen. De ska samla in och behandla uppgifterna i enlighet med den gemensamma metod som avses i punkt 3d och rapportera dem elektroniskt inom 12 månader från utgången av det rapporteringsår för vilket uppgifterna samlats in.
Ändring 71
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 7 – led d
Direktiv 94/62/EG
Artikel 12 – punkt 3a – stycke 2
Uppgifterna ska rapporteras i det format som fastställts av kommissionen i enlighet med punkt 3d. Den första rapporteringen ska omfatta uppgifter för perioden från och med den 1 januari [ange år då detta direktiv träder i kraft + 1 år] till och med den 31 december [ange år då detta direktiv träder i kraft + 1 år].
Uppgifterna ska samlas in och behandlas med hjälp av den gemensamma metoden som avses i punkt 3d och rapporteras i det format som fastställts av kommissionen i enlighet med punkt 3d. Den första rapporteringen om målen i artikel 6 f–i ska omfatta uppgifter för perioden från och med den 1 januari [ange år då detta direktiv träder i kraft + 1 år] till och med den 31 december [ange år då detta direktiv träder i kraft + 1 år].
Ändring 72
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 7 – led d
Direktiv 94/62/EG
Artikel 12 – punkt 3c
3c.  Kommissionen ska granska de uppgifter rapporteras i enlighet med denna artikel och offentliggöra en rapport om resultaten av granskningen. Rapporten ska omfatta en bedömning av hur insamlingen av uppgifter är organiserad, av de uppgiftskällor och metoder som används i medlemsstaterna samt av uppgifternas fullständighet, tillförlitlighet, aktualitet och konsekvens. Bedömningen kan innefatta särskilda rekommendationer om förbättringar. Rapporten ska sammanställas vart tredje år.
3c.  Kommissionen ska granska de uppgifter rapporteras i enlighet med denna artikel och offentliggöra en rapport om resultaten av granskningen. Tills den gemensamma metoden för insamling och behandling av uppgifter, som avses i punkt 3d, har fastställts ska rapporten omfatta en bedömning av hur insamlingen av uppgifter är organiserad och av de uppgiftskällor och metoder som används i medlemsstaterna. Kommissionen ska också bedöma uppgifternas fullständighet, tillförlitlighet, aktualitet och enhetlighet. Bedömningen kan innefatta särskilda rekommendationer om förbättringar. Rapporten ska sammanställas nio månader efter den första rapporteringen av uppgifter från medlemsstaterna och därefter vart tredje år.
Ändring 73
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 7 – led d
Direktiv 94/62/EG
Artikel 12 – punkt 3ca (ny)
3ca.   Kommissionen ska i rapporten inkludera information om genomförandet av direktivet som helhet och bedöma dess påverkan på människors hälsa, miljön och den inre marknaden. I förekommande fall ska rapporten åtföljas av ett förslag om översyn av detta direktiv.
Ändring 74
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 7 – led d
Direktiv 94/62/EG
Artikel 12 – punkt 3d
3d.  Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer formatet för rapportering av uppgifter i enlighet med punkt 3a. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 21.2.”
3d.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 38a för att komplettera detta direktiv och fastställa den gemensamma metoden för insamling och behandling av uppgifter och formatet för rapportering av uppgifter i enlighet med punkt 3a. ”
Ändring 75
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 12
Direktiv 94/62/EG
Artikel 21a – punkt 2
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 6a.2, 11.3, 19.2 och 20 ska ges till kommissionen från och med den [ange dag då detta direktiv träder i kraft] och tills vidare.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 6a.2, 11.3, 12.3d, 19.2 och 20 ska ges till kommissionen från och med den [ange dag då detta direktiv träder i kraft] och tills vidare.
Ändring 76
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 12 – led 3
Direktiv 94/62/EG
Artikel 21a – punkt 3
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 6a.2, 11.3, 19.2 och 20 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 6a.2, 11.3, 12.3d, 19.2 och 20 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
Ändring 77
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 12
Direktiv 94/62/EG
Artikel 21a – punkt 5
5.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 6a.2, 11.3, 19.2 och 20 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”
5.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 6a.2, 11.3, 12.3d, 19.2 och 20 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”
Ändring 78
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 12a (nytt)
Direktiv 94/62/EG
Bilaga II
12a)   Bilaga II till direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall ska ersättas i enlighet med bilagan till det här direktivet.
Ändring 79
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 - led 14
Direktiv 94/62/EG
Bilaga IV
14)   En bilaga IV ska läggas till i direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall, i enlighet med bilagan till det här direktivet.
utgår
Ändring 80
Förslag till direktiv
Bilaga – led -1 (ny)
Direktiv 94/62/EG
Bilaga II – led 1 – strecksats 1
-1)   I punkt 1 i bilaga II ska första strecksatsen ändras enligt följande:
–   Förpackningar skall utformas, framställas och saluföras på ett sådant sätt de kan återanvändas eller återvinnas, även materialutnyttjas, och så att inverkan på miljön minskas så mycket som möjligt i samband med bortskaffandet av förpackningsavfall eller restprodukter från hantering av förpackningsavfall.
”– Förpackningar ska utformas, framställas och saluföras på ett sådant sätt de kan återanvändas eller återvinnas, även materialutnyttjas – i linje med avfallshierarkin – och så att inverkan på miljön minskas så mycket som möjligt i samband med bortskaffandet av förpackningsavfall eller restprodukter från hantering av förpackningsavfall.
Ändring 81
Förslag till direktiv
Bilaga – led -1a (ny)
Direktiv 94/62/EG
Bilaga II – led 1 – strecksats 1a (ny)
-1a)   I bilaga II.1 ska följande strecksats 1a införas:
”– Förpackningar ska framställas på ett sådant sätt att deras koldioxidavtryck minimeras, inbegripet genom användning av biologiskt nedbrytbara och hållbara biobaserade material.”
Ändring 82
Förslag till direktiv
Bilaga – led -1b (ny)
Direktiv 94/62/EG
Bilaga II – led 3 – led c
-1b)   I bilaga II ska punkt 3 c ändras enligt följande:
c)  Förpackningar som kan återvinnas genom kompostering
(Berör inte den svenska versionen.)
Förpackningsavfall som bearbetas för kompostering skall vara biologiskt nedbrytbart i sådan grad att det inte hindrar separat insamling och den komposteringsprocess eller -aktivitet som avfallet underkastas.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 83
Förslag till direktiv
Bilaga – led -1c (ny)
Direktiv 94/62/EG
Bilaga II – led 3 – led d
-1c)   I bilaga II ska punkt 3 d ändras enligt följande:
d)  Biologiskt nedbrytbara förpackningar
”d) Biologiskt nedbrytbara förpackningar
Biologiskt nedbrytbart förpackningsavfall skall vara av sådan art att det kan underkastas fysisk, kemisk, termisk eller biologisk nedbrytning på ett sådant sätt att det mesta av den färdiga komposten slutligen bryts ned till koldioxid, biomassa och vatten.
Biologiskt nedbrytbart förpackningsavfall skall vara av sådan art att det kan underkastas fysisk, kemisk, termisk eller biologisk nedbrytning på ett sådant sätt att det mesta av den färdiga komposten slutligen bryts ned till koldioxid, biomassa och vatten. Plastförpackningar som är nedbrytbara genom oxidation ska inte anses vara biologiskt nedbrytbara.”
Ändring 84
Förslag till direktiv
Bilaga – led 2
Direktiv 94/62/EG
Bilaga IV (ny)
Följande bilaga ska läggas till som bilaga IV:
utgår
”BILAGA IV
Beräkningsmetod för förberedelse för återanvändning av produkter och komponenter, för tillämpning av artikel 6.1f–6.1i
För att beräkna den justerade andelen avfall som materialåtervunnits eller förberetts för återanvändning i enlighet med artikel 6.1f–6.1i ska medlemsstaterna använda följande formel:
”E=” ”(A+R)*100” /”(P+R)”
E = justerad andel avfall som materialåtervunnits eller återanvänts under ett visst år
A = vikten av förpackningsavfall som materialåtervunnits eller förberetts för återanvändning under ett visst år
R = vikten av produkter och komponenter som förberetts för återanvändning under ett visst år
P = vikten av förpackningsavfall som genererats under ett visst år”

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0029/2017).


Jämställdhet mellan kvinnor och män i EU 2014–2015
PDF 423kWORD 67k
Europaparlamentets resolution av den 14 mars 2017 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen 2014–2015 (2016/2249(INI))
P8_TA(2017)0073A8-0046/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 2 och artikel 3.3 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen),

–  med beaktande av Förenta Nationernas konvention av den 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF(1),

–  med beaktande av deklarationen och handlingsplanen från Peking, som antogs vid den fjärde världskonferensen för kvinnor den 15 september 1995 samt de efterföljande slutdokument som antogs vid FN:s extra sessioner Peking +5 (2000), Peking +10 (2005) och Peking +15 (2010),

–  med beaktande av FN-konventionen från 1949 om bekämpning av människohandel och utnyttjande av prostituerade,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF(2),

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 20 oktober 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 92/85/EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet,(4),

–  med beaktande av rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster(5),

–  med beaktande av rådets direktiv 2013/62/EU av den 17 december 2013 om ändring av rådets direktiv 2010/18/EU om genomförandet av det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av BusinessEurope, UEAPME, ECPE och EFS till följd av ändringen av Mayottes ställning i förhållande till Europeiska unionen(6),

–  med beaktande av att det sedan 1975 finns europeiska direktiv om de olika aspekterna av likabehandling av män och kvinnor (direktiv 2010/41/EU(7), direktiv 2010/18/EU(8), direktiv 2006/54/EG, direktiv 2004/113/EG, direktiv 92/85/EEG(9), direktiv 86/613/EEG(10) och direktiv 79/7/EEG(11)),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 14 mars 2012 till Europaparlamentets och rådets direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder (direktivet om kvinnor i styrelser) (COM(2012)0614),

–  med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen), och artikel 3 i denna där ”genus” definieras som ”de socialt konstruerade roller, beteenden, aktiviteter och attribut som ett visst samhälle anser passande för kvinnor respektive män”,

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 4 mars 2016 till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (COM(2016)0111),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 16 juni 2016 om jämställdhet mellan kvinnor och män (00337/2016),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 5–6 juni 2014 om förebyggande och bekämpning av alla former av våld mot kvinnor och flickor, inbegripet kvinnlig könsstympning (09543/2014),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 7 december 2015 om jämställdhet mellan kvinnor och män inom beslutsfattandet (14327/2015),

–  med beaktande av ordförandeskapstrions förklaring av den 7 december 2015, undertecknad av Nederländerna, Slovakien och Malta,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 3 mars 2015 2014 Report on equality between women and men (SWD(2015)0049),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 4 mars 2016 2015 Report on equality between women and men (SWD(2016)0054),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 3 december 2015 Strategiskt engagemang för jämställdhet 2016–2019 (SWD(2015)0278),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 10 februari 2010 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen – 2009(12), den 8 mars 2011 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen – 2010(13), den 13 mars 2012 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen – 2011(14) samt den 10 mars 2015 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen 2013(15),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 november 2013 Om utrotande av kvinnlig könsstympning (COM(2013)0833), och av sin resolution av den 6 februari 2014(16) om utrotande av kvinnlig könsstympning,

–  med beaktande av resultatet av undersökningen om homosexuella, bisexuella och transpersoner i Europeiska unionen från byrå för grundläggande rättigheter (FRA), som offentliggjordes i maj 2013,

–  med beaktande av FRA:s rapport Violence against women – an EU-wide survey. Main results, offentliggjord i mars 2014,

–  med beaktande av FRA:s rapport The fundamental rights situation of intersex people, offentliggjord i maj 2015,

–  med beaktande av rapporten från det europeiska nätverket för likabehandlingsorgan (Equinet) The Persistence of Discrimination, Harassment and Inequality for Women. The Work of Equality Bodies informing a new European Commission Strategy for Gender Equality, offentliggjord 2015,

–  med beaktande av rapporterna från Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) The gender employment gap: challenges and solutions (2016), Social partners and gender equality in Europe (2014), Developments in working life in Europe: EurWORK annual review (2014 och 2015), och den sjätte undersökningen om arbetsvillkor i Europa (EWCS) (2016),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2016 om den nya strategin för kvinnors rättigheter och jämställdhet i Europa efter 2015(17) och av sin resolution av den 9 juni 2015 om EU:s strategi för jämställdhet efter 2015(18),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2014 om bekämpning av våld mot kvinnor(19),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om att stärka flickor genom utbildning i EU(20),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2016 om situationen för kvinnliga flyktingar och asylsökande i EU(21),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 april 2016 om kvinnliga hushållsanställda och omsorgsgivare i privata hushåll inom EU(22),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 om ett könsperspektiv på fattigdom(23),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2016 om inrättande av gynnsamma arbetsmarknadsvillkor för balans mellan arbetsliv och privatliv(24),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2016 om tillämpningen av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättandet av en allmän ram för likabehandling (direktivet om likabehandling)(25),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2016 om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i Europaparlamentets arbete(26),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2016 om genomförandet av direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel och om skydd av dess offer ur ett jämställdhetsperspektiv(27),

–  med beaktande av kommissionens lägesrapport av den 3 juni 2013 om Barcelonamålen Utveckling av barnomsorgen i Europa för en hållbar och inkluderande tillväxt(28),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation av den 20 februari 2013 Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid(29),

–  med beaktande av Europeiska jämställdhetsinstitutets (EIGE:s) jämställdhetsindex 2015 och Peking +20: fjärde översynen av EU-medlemsstaternas genomförande av Pekingplattformen och andra rapporter från EIGE,

–  med beaktande av studien från det europeiska nätverket av juridiska experter på jämställdhet och icke-diskriminering A comparative analysis of gender equality law in Europe 2015 från januari 2016,

–  med beaktande av de överenskomna slutsatserna om mäns och pojkars roll för att uppnå jämställdhet från det 48:e mötet i FN:s kvinnokommission i mars 2004(30),

–  med beaktande av dokumentet Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling den 25 september 2015, och de mål och delmål om jämställdhet, kvinnors rättigheter och kvinnors egenmakt som ingår i dokumentet,

–  med beaktande av kommissionens statistiska rapport från april 2014 Ensamstående föräldrar och sysselsättning i Europa(31),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0046/2017), och av följande skäl:

A.  EIGE:s jämställdhetsindex från 2015 uppvisar endast marginella förbättringar: EU har endast kommit halvvägs när det gäller att uppnå jämställdhet och den sammanlagda poängen sedan 2005 har gått upp från 51.3 till 52.9 av 100. Det måste gå snabbare om EU ska kunna uppfylla målen i Europa 2020-strategin.

B.  De senaste åren har de civila och politiska rörelserna i vissa medlemsstater ökat betydligt på bekostnad av lika rättigheter för kvinnor och män, vilket till och med ifrågasätter det allmänna behovet av jämställdhetspolitik. Målet med denna motreaktion mot jämställdhet är att förstärka traditionella könsroller och ifrågasätta befintliga och framtida resultat på området för jämställdhet, kvinnors rättigheter och hbti-personers rättigheter.

C.  Jämställdhet är en grundläggande rättighet som erkänns i fördraget om Europeiska unionen och i Europeiska unionens stadga om de mänskliga rättigheterna. EU:s mål på detta område är också att garantera lika möjligheter för och likabehandling av kvinnor och män samt att bekämpa all könsdiskriminering.

D.  Under 2015 uppmättes den högsta sysselsättningsgraden för kvinnor någonsin, 64,5 %, men den var fortfarande betydligt lägre än männens sysselsättningsgrad som låg på 75,6 %. Det är tyvärr fyra gånger mer sannolikt att kvinnor – ofta ofrivilligt – tar och blir kvar i deltidsarbete än män. Många unga förblir fattiga trots att de arbetar, särskilt i Grekland, Spanien, Kroatien, Italien, Cypern, Portugal och Slovakien.

E.  Arbetslösheten bland kvinnor är underskattad eftersom många kvinnor inte är registrerade som arbetslösa, särskilt inte de som bor på landsbygden eller i avlägsna områden, de som hjälper till i familjeföretag och alla de som uteslutande ägnar sig åt att sköta hem och barn. Denna situation ger upphov till skillnader i fråga om tillgång till allmänna tjänster (t.ex. bidrag, pensioner, mammaledighet, sjukledighet, tillgång till social trygghet).

F.  Eurofounds rapport om skillnaderna i sysselsättning mellan könen uppskattar att skillnaderna i sysselsättning mellan könen kostar EU runt 370 miljarder euro per år, eller 2,8 % av EU:s BNP(32).

G.  I de länder som har påverkats av den ekonomiska krisen och av budgetnedskärningar har kvinnor drabbats oproportionerligt, särskilt unga kvinnor, äldre kvinnor, ensamstående mödrar och kvinnor som är utsatta för diskriminering på flera grunder, och detta har gjort att de har hamnat i fattigdom och blivit socialt marginaliserade eftersom de alltmer utesluts från arbetsmarknaden. Nedskärningar i den offentliga omsorgen och i hälso- och sjukvårdstjänster leder till att omsorgsansvaret flyttas från samhället tillbaka till hushållen, vilket främst drabbar kvinnorna.

H.  Feminiseringen av fattigdom i EU består och den mycket höga andelen arbetslösa kvinnor, fattiga kvinnor och kvinnor i socialt utanförskap är nära förknippat med budgetnedskärningar i offentliga tjänster såsom hälso- och sjukvård, utbildning, sociala tjänster och sociala förmåner. Denna politik leder till allt större osäkerhet på arbetsmarknaden, framför allt genom en ökning av ofrivilligt deltidsarbete och visstidsanställning.

I.  Under 2015 stod arbetande kvinnor för tre fjärdedelar av hushållsarbetet och två tredjedelar av föräldraansvaret, vilket innebar att de tog ett dubbelt ansvar. Kvinnor tar generellt ett betydligt större ansvar för den omsorg som åligger föräldrarna och för hushållet. De traditionella könsrollerna och stereotyperna har fortfarande stor inverkan på arbetsfördelningen mellan kvinnor och män i hemmet, på arbetsplatsen och i samhället i stort. En sådan traditionell ansvarsfördelning tenderar att upprätthålla status quo och begränsa kvinnors anställningsmöjligheter och personliga utveckling, och de har därför inte mycket tid över att delta socialt, i samhället och i ekonomin. En lika fördelning av ”obetalt arbete”, såsom omsorg och hushållsarbete mellan kvinnor och män, är en förutsättning för kvinnors ekonomiska oberoende på lång sikt.

J.  Viss familjerelaterad ledighet är fortfarande en grund för diskriminering och stigmatisering av såväl kvinnor som män, trots den gällande politiska ramen och lagstiftningen i EU och på nationell nivå, och det är framför allt kvinnor som drabbas eftersom de bär det huvudsakliga omsorgsansvaret och tar ut familjerelaterad ledighet.

K.  Nästan en fjärdedel av EU:s medlemsstater saknar bestämmelser om pappaledighet, och vissa som har det låter endast männen ta ut en, två eller några få dagars ledighet. I åtta medlemsstater har man inte betald föräldraledighet och det är i genomsnitt mycket få pappor som utnyttjar sin föräldraledighet – endast 10 % av papporna tar ut åtminstone en dag föräldraledigt, medan 97 % av kvinnorna utnyttjar den föräldraledighet som är tillgänglig för båda föräldrarna. Det är nödvändigt att få flera att utnyttja föräldraledigheten och pappaledigheten för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. En studie som Eurofound(33) gjort visar att pappors uttag av föräldraledighet särskilt påverkas av ersättningsnivån, ledighetssystemets flexibilitet, tillgången till information, tillgången till och flexibiliteten i barnomsorgen samt rädslan att förlora sin plats på arbetsmarknaden om de tar ut ledighet.

L.  En förutsättning för kvinnors aktiva deltagande på arbetsmarknaden är att det finns tillgänglig barnomsorg och vård av god kvalitet till rimliga priser för äldre släktingar och andra omsorgsbehövande familjemedlemmar. Barcelonamålen är ett utmärkt instrument för att uppnå verklig jämställdhet mellan kvinnor och män, och alla medlemsstater bör föresätta sig att uppfylla målen så snart som möjligt. På grund av bristen på barnomsorg av god kvalitet till rimligt pris blir det allt vanligare att mödrar tvingas välja mellan att arbeta deltid eller att avstå från sitt arbete för att kunna ta hand om sina barn, med konsekvenser för familjens inkomst och pensionen.

M.  Flickors och kvinnors tillgång till utbildning och den grundläggande mänskliga rättigheten till utbildning är viktiga europeiska värden och nödvändiga faktorer för att stärka flickor och kvinnor socialt, kulturellt och yrkesmässigt och för att de ska kunna åtnjuta alla andra sociala, ekonomiska, kulturella och politiska rättigheter fullt ut och således för att förebygga våld mot kvinnor och flickor. Kostnadsfri och obligatorisk utbildning för alla är ett oeftergivligt villkor för lika möjligheter för alla eftersom den bör vara tillgänglig för alla barn utan diskriminering och oavsett bosättningsstatus. Kampen mot ojämlikhet mellan könen börjar i förskolan och kräver konstant pedagogisk kontroll av kursplaner, utvecklingsmål och läranderesultat.

N.  Jämställdhet mellan könen är alla samhällsmedborgares ansvar och kräver aktiv medverkan från både kvinnor och män. Myndigheterna bör åta sig att driva utbildningskampanjer som riktar sig till män och yngre generationer vars syfte är att få män och pojkar att engagera sig som partner, och gradvis förhindra och utplåna alla typer av könsrelaterat våld samt främja kvinnors egenmakt.

O.  Trots att kvinnor vanligtvis har en högre utbildning än män var det genomsnittliga könslönegapet i EU 2014 fortfarande 16,1 %, även om det är stora skillnader mellan medlemsstaterna.

P.  Horisontell och vertikal segregering i arbetslivet förekommer fortfarande och orsakas bland annat av att de yrken som betraktas som ”kvinnliga” värderas lägre än de yrken som betraktas som ”manliga”, av de ihållande glastaken som hindrar kvinnor från att nå de högsta och bäst betalda posterna, och av det faktum att kvinnor är överrepresenterade i deltidsarbete, vilket inte betalar lika bra som heltidsarbete. Även om det finns lika många eller till och med fler kvinnor än män med högre utbildning kan könsstereotypernas inverkan på utbildningen och på de beslut som eleverna fattar under skoltiden påverka deras val genom hela livet och få betydande konsekvenser för arbetsmarknaden. De stereotyper som samhället ofta förmedlar om att kvinnor med barn inte kan arbeta heltid försätter kvinnor i en sämre position och avskräcker kanske unga kvinnor från att gå vidare till en högre utbildning eller investera i en karriär.

Q.  Den kombinerade indikatorn i Eurofounds undersökning om arbetsvillkor avseende betald och obetald arbetstid visar att kvinnors arbetstid är allmänt sett längre när betalda och obetalda arbetstimmar beräknas(34).

R.  På områden som rör, men inte är begränsade till, varor, tjänster eller jordbruk, är tillgången till ekonomiska och finansiella resurser som t.ex. tillgångar, kapital, produktionsresurser och kredit mellan män och kvinnor ojämn.

S.  Pensionsklyftan i EU består och uppgick till så mycket som 40,2 % 2014. Detta beror på de nackdelar som kvinnor samlar på sig över tid, såsom brist på tillgång till de många ekonomiska resurser, t.ex. förmåns- och pensionssystem, som en heltidsanställning medför och som många kvinnor inte har rätt till eftersom de fortsätter att arbeta deltid eller ha oregelbundna anställningar till följd av omsorgsansvar.

T.  Vissa medlemsstater i EU har kvar ett icke-individbaserat skatte- och socialförsäkringssystem. Denna situation kan göra kvinnor beroende av män eftersom de kanske endast har fått härledda rättigheter via sitt förhållande med en man.

U.  Under det senaste årtiondet har den totala andelen kvinnor i nationella/federala parlament ökat med endast 6 % och uppgick 2015 till 29 %.

V.  2015 var det endast 6,5 % av styrelseordförandena och 4,3 % av de verkställande direktörerna i de största börsnoterade företagen som var kvinnor.

W.  Trots EU:s engagemang för jämställdhet i beslutsfattande, finns det allvarliga brister i EU-byråernas styrelser när det gäller könsfördelning, vilket visar på bestående mönster av könssegregering. I genomsnitt är 71 % av styrelseledamöterna män, och endast en av tre styrelser leds av en kvinna. Av 42 verkställande direktörer vid EU-byråerna är endast sex kvinnor.

X.  Hälften av alla kvinnliga mordoffer mördas av en nära partner, en släkting eller en familjemedlem(35). Av kvinnorna i EU har 33 % utsatts för fysiskt eller sexuellt våld och 55 % för sexuella trakasserier – 32 % på arbetsplatsen. Kvinnor är särskilt utsatta för sexuellt och fysiskt våld samt nätvåld, nätmobbning och stalking.

Y.  Våld mot kvinnor är en av världens vanligaste kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och drabbar alla i samhället, oavsett ålder, utbildningsnivå, inkomst, social ställning och ursprungs- eller bosättningsland, och är ett av de främsta hindren för jämställdhet mellan kvinnor och män. Fenomenet kvinnomord minskar inte i medlemsstaterna.

Z.  Befolkningsundersökningar om attityder till våld mot kvinnor visar på en oroande tendens att skuldbelägga offret, som kan vara en följd av patriarkatet. Ett starkt fördömande av ett sådant beteende från offentliga myndigheters och andra institutioners sida saknas ofta.

AA.  Digitala kommunikationsmedel har bidragit till att det förekommer hatspråk och hot mot kvinnor, och i Europa har 18 % av kvinnorna utsatts för någon form av nättrakasserier sedan tonåren och antalet offer för våld på internet i Europa uppgår till nio miljoner. Rättssystemen reagerar inte på våld mot kvinnor online. Personer som gör sig skyldiga till övergrepp på nätet liksom näthatare anmäls, utreds, åtalas och döms mycket sällan.

AB.  Totalt 23 % av de lesbiska kvinnorna och 35 % av transpersonerna har blivit fysiskt/sexuellt attackerade eller hotade med våld i hemmet eller på annan plats (på gatan, allmänna transportmedel, arbetsplatsen, etc.) minst en gång de senaste fem åren.

AC.  Enligt EU:s hbt-undersökning upplevde lesbiska, bisexuella och transpersoner en mycket stor risk för diskriminering på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet. Könsdiskriminering sammanfaller med annan diskriminering på grund av ras och etnicitet, religion, funktionsnedsättning, hälsa, könsidentitet, sexuell läggning och/eller socioekonomiska förhållanden.

AD.  Vissa grupper av kvinnor lever under allt sämre förhållanden och står inför alltfler typer av svårigheter och risker, såsom omfattande diskriminering.

AE.  Under 2015 upplevde EU den största ökningen av antalet flyktingar och asylsökande någonsin på sitt territorium. Enligt UNHCR utgjorde kvinnor och barn över hälften av dessa flyktingar och asylsökande. Våld och övergrepp, bl.a. sexuellt våld, mot kvinnliga flyktingar och flyktingbarn har rapporterats under hela flykten, inklusive i överbefolkade mottagningscentrum i EU.

AF.  Kvinnor och flickor utgör 80 % av de registrerade offren för människohandel(36). Det är fortfarande svårt att identifiera offren, och stöd till och skydd av offren måste förbättras och åtgärder mot människohandel måste innehålla en jämställdhetsaspekt.

AG.  Ett av människohandelns främsta syften är sexuellt utnyttjande, och de kvinnor som faller offer tvingas till ett liv i fångenskap och utsätts för tortyr i form av dagligt våld, såväl fysiskt som psykiskt.

AH.  Sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande rättigheter är grundläggande mänskliga rättigheter och en viktig del av jämställdheten och självbestämmandet och bör därför ingå i EU:s hälsostrategi.

AI.  Kvinnors hälsa bör aldrig riskeras på grund av samvetsskäl eller personlig övertygelse.

AJ.  Tillämpningen av EU:s jämställdhetslagstiftning i medlemsstaterna har visat sig medföra vissa specifika problem som har med införlivandet och tillämpningen av de relevanta direktiven att göra, såsom allvarliga brister i lagstiftningen och inkonsekvent tillämpning av nationella domstolar, och sist men inte minst allmän brist på medvetenhet om jämställdhetsprinciper och jämställdhetslagar(37).

AK.  EU:s jämställdhetsdirektiv tillämpas framför allt inte korrekt i vissa medlemsstater som inte skyddar transpersoner mot diskriminering på områdena tillgång till sysselsättning och tillgång till varor och tjänster.

AL.  Institutionella jämställdhetsmekanismer är ofta marginaliserade i nationella förvaltningsstrukturer och uppdelade på olika politikområden, de förhindras av komplicerade och omfattande mandat och saknar kunnig personal, utbildning, data och tillräckliga resurser, och får inte tillräckligt stöd från den politiska ledningen(38).

AM.  Det ständiga problemet med brist på övergripande, tillförlitliga, könsuppdelade uppgifter skapar tvetydigheter och snedvrider bilden av jämställdhetssituationen, särskilt om våld mot kvinnor och könsrelaterat våld. Insamlingen av sådana uppgifter skulle inte endast ge en tydlig bild av situationen utan skulle också uppmärksamma mer akuta problem.

AN.  Arbetsmarknadens parter spelar en viktig roll när det gäller att uppnå jämställdhetsmål på grund av deras avgörande roll i utformningen av arbetsmarknadsvillkor och sociala villkor eftersom de deltar i utformningen av politik och i kollektiva förhandlingar på olika nivåer, även om det är uppenbart att exakt vilken roll de spelar i olika länder och i system som avser förhållandet mellan arbetsmarknadens parter beror mycket på nationella traditioner och organisatorisk styrka(39).

AO.  Enligt Eurobarometern 2016 skulle 55 % av européerna vilja att EU gjorde mer på området lika behandling av kvinnor och män. Kommissionens skyldighet att uppnå jämställdhet i enlighet med fördragen är oberoende av opinionsundersökningar.

1.  Europaparlamentet är mycket oroat över att EU fortfarande endast har kommit halvvägs när det gäller att uppnå jämställdhet, enligt EIGE:s jämställdhetsindex från 2015. Parlamentet beklagar djupt att jämställdhetens status och profil samt kampen mot könsdiskriminering visar tecken på att minska i betydelse, marginaliseras som politiskt mål och undermineras som politikområde, särskilt till följd av en motreaktion runtom i Europa mot kvinnors rättigheter, hbti-personer och sexuella och reproduktiva hälsorättigheter, och parlamentet anser att orsakerna bakom denna trend måste beaktas och strategier, verktyg och metoder som för närvarande främjas på jämställdhetsområdet måste ses över.

2.  Europaparlamentet påpekar att unionen enligt EU-fördraget har en skyldighet att bekämpa social utestängning och diskriminering, och att fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ställer upp målet att unionen ska undanröja bristande jämställdhet och främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Parlamentet betonar att jämställdhetsprincipen enligt artikel 23 i stadgan om de grundläggande rättigheterna inte utgör ett hinder för att behålla eller besluta om åtgärder som innebär särskilda förmåner för det underrepresenterade könet.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att integrera jämställdhet i budgetar och politiska beslut samt i genomförandet av unionens åtgärder och program, och att göra en konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv när ny politik införs, för att bidra till att säkra mer samstämmiga evidensbaserade EU-politiska åtgärder som hanterar utmaningar på jämställdhetsområdet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta motsvarande åtgärder på nationell nivå.

4.  Europaparlamentet vill se att kommissionen i större utsträckning utvärderar och vidtar åtgärder för att hantera och stoppa effekterna av de offentliga nedskärningar som påverkar kvinnors rättigheter och jämställdheten i medlemsstaterna negativt.

5.  Europaparlamentet beklagar avsaknaden av jämställdhetsintegrering i Europa 2020-strategin och efterlyser en integrering av ett allmänt och starkare jämställdhetsperspektiv som tar itu med de strukturella orsakerna till kvinnlig fattigdom, särskilt vid utarbetandet av de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och vill se att specifik politisk vägledning för att minska bristande jämställdhet införs i den årliga tillväxtöversikten.

6.  Europaparlamentet noterar beröringspunkterna mellan könsdiskriminering och diskriminering på andra grunder och den oproportionerliga inverkan som diskriminering på flera grunder har på kvinnor. Parlamentet understryker att det är mycket angeläget att bekämpa fattigdom bland kvinnor, särskilt fattigdom bland äldre kvinnor och ensamstående mödrar, kvinnor som utsatts för könsrelaterat våld, kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor som är invandrare, asylsökande eller flyktingar och kvinnor som tillhör en minoritetsgrupp. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att arbeta med regionala och lokala myndigheter, brottsbekämpande organ, nationella jämställdhetsorgan och organisationer i det civila samhället för att öka övervakningen av beröringspunkterna mellan könsdiskriminering och diskriminering på andra grunder, och att införa effektivare integrationsstrategier genom att utnyttja socialpolitikens resurser, särskilt Europeiska socialfonden och strukturfonderna, effektivt.

7.  Europaparlamentet stöder rådets krav på ett nytt initiativ från kommissionen med en strategi för jämställdhet 2016–2020, som inkluderar transpersoner och intersexuella personer, och på att dess strategiska engagemang för jämställdhet ges högre status och kopplas nära till Europa 2020-strategin samt beaktar FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka strategierna och öka investeringarna till stöd för anställning av kvinnor i högkvalitativa jobb inom alla sektorer, och att vidta åtgärder mot otrygga anställningsformer.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja initiativ, åtgärder och insatser som ger stöd och råd till kvinnor som vill bli egenföretagare.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kombinera ett jämställdhetsperspektiv med makroekonomisk politik, och att införa nya åtgärder i syfte att främja lika möjligheter till arbete och omsorgsansvar för båda könen.

11.  Europaparlamentet konstaterar att kvinnors och mäns lika deltagande på arbetsmarknaden samt bättre och mer rättvisa löner för kvinnor inte bara skulle öka kvinnors ekonomiska oberoende utan också avsevärt skulle öka EU:s ekonomiska potential och samtidigt befästa dess rättvisa och inkluderande karaktär. Enligt OECD:s beräkningar skulle en fullständig konvergens av deltagandegraden leda till att BNP per capita ökade med 12,4 % till 2030.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att övervaka och vidta åtgärder mot kränkningar av arbetstagarnas rättigheter, särskilt kvinnliga arbetstagare, som allt oftare har låginkomstjobb och är offer för diskriminering, samt att anta strategier och vidta åtgärder för att identifiera, skydda mot, informera om och hantera mobbning på arbetsplatsen, bland annat trakasserier mot gravida och ofördelaktig behandling av kvinnor som återvänder till arbetet efter sin mammaledighet eller söker arbete. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla uppgifter uppdelade efter kön och föräldraskap om löne- och pensionsklyftor.

13.  Europaparlamentet understryker att utbildning är ett viktigt verktyg för att kvinnor ska kunna delta fullt ut i den sociala och ekonomiska utvecklingen. Parlamentet betonar att åtgärder för livslångt lärande är av central betydelse för att kvinnor ska få den kompetens som gör att de kan återvända till arbetsmarknaden eller få ett bättre arbete, bättre lön och bättre arbetsvillkor. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja initiativ som erbjuder stöd till genomförandet av yrkesutbildningar för kvinnor och som uppmuntrar dem till högre studier inom områden som vetenskap, teknik och IT samt utvecklar program för vidareutbildning i jämställdhet för utbildningspersonal, samt förhindrar att stereotypa könsroller förmedlas i läroplaner och i pedagogiskt material. Parlamentet uppmanar universitet och forskningsinstitutioner att anta jämställdhetsstrategier genom att följa de riktlinjer som utarbetats av EIGE, i samarbete med kommissionen (”GEAR-verktyget” – jämställdhet inom universitet och forskning”).

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med jämställdhetsfrågan, sexism och könsstereotyper på alla nivåer i sina undervisningssystem och att säkerställa att målen i deras system innehåller utbildning i respekt för grundläggande rättigheter och friheter samt i jämställdhet och lika möjligheter för kvinnor och män, och att deras kvalitetsprinciper innehåller avskaffande av hindren för verklig jämställdhet och främjande av fullständig jämställdhet mellan kvinnor och män.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna lägga fram ett ambitiöst övergripande paket med lagstiftande och icke-lagstiftande åtgärder för en balans mellan arbetsliv och privatliv som en del i kommissionens arbetsprogram 2017, med hänsyn till den aviserade europeiska pelaren för sociala rättigheter och inklusive en översyn av de befintliga direktiven 92/85/EEG och 2010/18/EU om mamma- och föräldraledighet, liksom förslagen till direktiv om föräldraledighet och ledighet för vård av anhörig, där kvinnors och mäns lika uttag av ledighet i alla arbetstagarkategorier uppmuntras.

16.  Europaparlamentet uppskattar att ett antal medlemsstater under 2014–2015 ändrade sin politik och/eller lagstiftning om föräldraledighet och införde en icke-överförbar rätt att ta ut ledigheten, obligatorisk pappaledighet, längre pappaledighet och/eller bonusar om ledigheten delas mellan föräldrarna eller delas lika mellan föräldrarna, vilket stärker deras föräldrarättigheter, ökar jämställdheten mellan kvinnor och män och leder till en jämnare fördelning av ansvaret för familjen och hushållet samt främjar kvinnors möjligheter att delta fullt ut på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att uppmuntra män att ta ett lika stort omsorgsansvar för barn och andra närstående.

17.  Europaparlamentet uppmanar Eurofound att fortsätta utveckla sin verksamhet när det gäller att kontrollera arbetskvalitet och arbetsliv med hjälp av sin europeiska undersökning om arbetsvillkor som bygger på begreppet arbetskvalitet som innefattar inkomster, möjligheter, arbetstidskvalitet, användning av färdigheter och omdöme, social miljö, fysiska risker och arbetsintensitet. Parlamentet uppmanar Eurofound att dessutom utveckla sin forskning om den politik, de avtal med arbetsmarknadens parter och den företagspraxis som stöder en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv, och att utveckla sin forskning om hur hushåll där båda föräldrarna yrkesarbetar hanterar sina arbetstidsarrangemang och hur dessa hushåll kan stödjas på bästa sätt.

18.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har infört individualiserade rättigheter inom social- och jämställdhetspolitiken att göra det, särskilt i skattesystemen, för att avskaffa de ekonomiska incitamenten för den make/maka som tjänar mindre att lämna arbetsmarknaden eller gå ner på deltid.

19.  Europaparlamentet gratulerar de medlemsstater som har uppnått båda Barcelonamålen. Parlamentet uppmanar Portugal, Nederländerna, Luxemburg, Finland, Italien, Malta och Estland att uppfylla det andra målet, och uppmanar Polen, Kroatien och Rumänien, där båda målen är långtifrån uppnådda, att öka sina ansträngningar för att tillhandahålla offentlig barnomsorg i syfte att bidra till en bättre balans mellan privatliv och arbetsliv för arbetstagare. Parlamentet framhåller att de senaste studierna visar att investeringar i barn- och äldreomsorg kommer att öka andelen heltidsarbetande kvinnor och ge dem möjlighet att engagera sig lokalt och socialt.

20.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen om att arbeta för en barngaranti som säkerställer att varje europeiskt barn som riskerar att hamna i fattigdom har tillgång till kostnadsfri hälso- och sjukvård, kostnadsfri utbildning, kostnadsfri barnomsorg, anständiga bostadsförhållanden och näringsriktig mat. Parlamentet betonar att en sådan politik måste ta itu med kvinnors och flickors situation, i synnerhet i utsatta och marginaliserade befolkningsgrupper. Parlamentet noterar att ungdomsgarantin måste omfatta ett jämställdhetsperspektiv.

21.  Europaparlamentet beklagar det fortsatta könslönegapet och pensionsklyftan mellan kvinnor och män, och uppmanar med kraft kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadsparterna att snabbt vidta åtgärder för att minska klyftan.

22.  Europaparlamentet konstaterar att det första steget i kampen mot könslönegapet är att skapa insyn i lönenivåer och noterar med glädje att flera företag har infört analysmetoder och offentliggörande av löneskillnader mellan kvinnliga och manliga arbetstagare. Parlamentet uppmanar samtliga arbetsgivare och fackföreningar att utarbeta och införa fungerande och specifika verktyg för arbetsutvärdering som kan användas för att fastställa lika lön för lika arbete eller likvärdigt arbete. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att också regelbundet kartlägga löner, offentliggöra dessa uppgifter och att uppmana företag att införa interna mekanismer för att upptäcka löneskillnader.

23.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att kommissionen anser att ”lika lön för lika arbete eller likvärdigt arbete” är ett av de viktigaste områdena för åtgärder. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en omarbetning av direktivet om likabehandling från 2006.

24.  Europaparlamentet fördömer starkt att pensionsgapet har ökat i över hälften av medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar Cypern, Tyskland och Nederländerna att minska skillnaden i mäns och kvinnors pension, som är nästan 50 %. Parlamentet uppmanar Malta, Spanien, Belgien, Irland, Grekland, Italien och Österrike att eliminera skillnaderna mellan kvinnor och män i fråga om pensionstäckning eftersom 11–36 % av kvinnorna i dessa länder inte har tillgång till pension.

25.  Europaparlamentet gratulerar Sveriges regering för att ha åstadkommit en jämn könsfördelning, och Slovenien och Frankrike för att ha åstadkommit virtuell jämlikhet, och uppmanar Ungern, Slovakien och Grekland, som har bildat regeringar utan några kvinnor,(40) att se till att kvinnor är tillräckligt representerade på alla nivåer av det politiska och ekonomiska beslutsfattandet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera en jämn könsfördelning på höga befattningar inom sina regeringar, offentliga institutioner och organ, och på vallistor, för att säkerställa en jämn könsfördelning inom kommuner och i regionala och nationella parlament samt Europaparlamentet. Parlamentet understryker att flera undersökningar har visat att lämpliga lagstiftningsåtgärder kan skapa en snabb förändring av könsfördelningen i politiken. Parlamentet instämmer i kommissionens åsikt om att kvoter måste åtföljas av lämpliga regler för ordningsföljden på kandidatlistor och av lämpliga påföljder vid bristande efterlevnad för att vara effektiva.

26.  Europaparlamentet påpekar att kvinnor är klart underrepresenterade bland de valda och utnämnda politiska representanterna på EU-nivå och i medlemsstaterna, vilket innebär ett demokratiskt underskott som undergräver beslutsfattandets legitimitet, både på EU-nivå och nationell nivå.

27.  Europaparlamentet uppmanar också EU:s institutioner att göra allt de kan för att garantera jämställdhet inom kommissionskollegiet och på högre befattningar inom alla unionens institutioner, byråer, institut och organ.

28.  Europaparlamentet konstaterar med oro att 2015 låg en majoritet av länderna fortfarande under EU-genomsnittet vad gäller andelen kvinnor i styrelser i stora börsnoterade företag jämfört med 2010. Parlamentet uppskattar dock att det allmänt sett görs framsteg, särskilt i Frankrike, Italien, Storbritannien, Belgien och Danmark.

29.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på rådet att snarast anta direktivet om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande direktörer i börsnoterade företag (direktivet om kvinnor i styrelser), som ett första viktigt steg mot en jämn könsfördelning i de offentliga och privata sektorerna. Parlamentet noterar att framstegen är som mest påtagliga (från 11,9 % 2010 till 22,7 % 2015) i medlemsstater där bindande lagstiftning om kvotering till styrelser har antagits(41).

30.  Europaparlamentet beklagar att endast en medlemsstat har nått en jämn könsfördelning på de högsta befattningarna inom institutioner för högre utbildning, men välkomnar att det generellt har skett en förbättring av kvinnors representation på dessa befattningar.

31.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att förhindra och bemöta alla former av våld mot kvinnor och könsrelaterat våld och att införa ytterligare förebyggande strategier, för att specialiststöd och skyddstjänster ska bli mer allmänt tillgängliga så att alla offer kan utnyttja dem, och att fästa särskild uppmärksamhet vid könsspecifika aspekter av offrens rättigheter, även beträffande ett offers könsidentitet och könsuttryck, i rapporteringen av genomförandet av direktivet om brottsoffers rättigheter 2017. Parlamentet uppmanar rådet att aktivera övergångsklausulen genom att anta ett enhälligt beslut om att lägga könsrelaterat våld till de brottsområden som anges i artikel 83.1 i EUF-fördraget. Parlamentet uppmanar kommissionen att komplettera unionslagstiftningen om skydd av offer med ett europeiskt register över europeiska skyddsordrar.

32.  Europaparlamentet bekräftar på nytt att olika former av könsrelaterat våld och könsdiskriminering, bland annat (men inte enbart) våldtäkt och sexuellt våld, sexuella trakasserier, kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap och våld i hemmet allvarligt undergräver människans värdighet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa nolltolerans när det gäller alla former av våld, inklusive våld i hemmet där offren inte gärna vill göra en anmälan eftersom det är en partner eller en medlem av den egna familjen som utför våldet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att synliggöra situationer där kvinnor med funktionsnedsättning, som ofta inte har möjlighet att lämna sitt destruktiva förhållande, är offer för våld i hemmet.

33.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som medlemsstaterna har gjort när det gäller att underteckna Istanbulkonventionen, det första rättsligt bindande instrumentet för förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor på internationell nivå, och uppmanar med kraft de 14 medlemsstater som ännu inte har ratificerat den att omedelbart göra det. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag från mars 2016 om att EU ska ansluta sig till Istanbulkonventionen. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att påskynda förhandlingarna om ett undertecknande och ingående av Istanbulkonventionen och stöder dess anslutning utan förbehåll och på bred grund. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att inkludera en definition av könsrelaterat våld i linje med bestämmelserna i direktiv 2012/29/EU och att så snart som möjligt presentera en övergripande europeisk strategi för att förebygga och bekämpa könsrelaterat våld, som bör innehålla en bindande lagstiftningsakt.

34.  Europaparlamentet lovordar samarbetet mellan Eurostat och nationella rättsliga myndigheter samt polismyndigheter om utbyte av uppgifter för att belysa den beklagliga förekomsten av könsrelaterat våld i EU, och uppmanar dem att fortsätta samarbetet genom att årligen övervaka, i samarbete med EIGE, frekvensen av brott mot kvinnor.

35.  Europaparlamentet understryker de nära kopplingarna mellan stereotyper och det markant stigande antalet fall av trakasserier mot kvinnor och den sexism som förekommer på nätet och på sociala medier och som också medför nya former av våld mot kvinnor och flickor, såsom nätmobbning, nättrakasserier och användning av förnedrande bilder på nätet, spridning på sociala medier av foton och videor utan berörda personers samtycke. Parlamentet framhåller behovet av att bekämpa detta redan från tidig ålder. Parlamentet understryker att sådana situationer kan uppstå om det brister i offentliga myndigheters och andra institutioners skydd, vilka ska skapa en könsneutral miljö och fördöma sexism.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla rättsliga och juridiska åtgärder i kampen mot nätvåldet mot kvinnor. Parlamentet uppmanar framför allt EU och medlemsstaterna att med förenade krafter anamma en övergripande europeisk strategi för att förebygga och bekämpa könsrelaterat våld i syfte att skapa en ram som erkänner nya former av nätvåld som en straffbar gärning, och att tillhandahålla psykologiskt stöd för kvinnor och flickor som utsätts för nätvåld. Parlamentet uppmanar till en konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv av EU:s strategi för cybersäkerhet och Europeiska it-brottscentrumet (Europol) för att dessa frågor ska inkluderas och för att införa ett jämställdhetsperspektiv i deras arbete.

37.  Europaparlamentet ber återigen kommissionen att inrätta ett europeiskt centrum för övervakning av könsrelaterat våld (i linje med det befintliga europeiska jämställdhetsinstitutet), som ska ledas av en europeisk samordnare för förebyggandet av våld mot kvinnor och flickor.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att skydda kvinnor och hbti-personer mot trakasserier på arbetsplatsen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över EU:s nuvarande rambeslut om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen(42), för att inkludera sexism, hatbrott och uppvigling till hat på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsegenskaper.

39.  Europaparlamentet fördömer att ”normaliserande” könsoperationer av intersexuella barn fortfarande utförs i de flesta EU-länder trots att det inte är medicinskt nödvändigt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att undvika alla sådana medicinska ingrepp utan fritt och informerat samtycke från den berörda personen.

40.  Europaparlamentet noterar att i Malta och Grekland skyddas intersexuella personer mot diskriminering på grundval av könsegenskaper. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inbegripa könsidentitet och könsegenskaper som grunder inom sin jämställdhetslagstiftning i genomförandet av EU:s jämställdhetsdirektiv.

41.  Europaparlamentet framhåller att könsrelaterat våld och könsdiskriminering, bland annat (men inte enbart) våldtäkt, sexuellt våld, kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap, våld i hemmet, så kallade hedersbrott och könsdiskriminering som sker med statens goda minne, utgör förföljelse och bör anses vara giltiga skäl för att söka asyl i EU. Parlamentet vill se att det skapas säkra och lagliga inresevägar till EU. Parlamentet påminner om att kvinnor och flickor löper särskilt stor risk att utnyttjas av människosmugglare.

42.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på alla medlemsstater att omedelbart upphöra med frihetsberövande av barn, gravida och ammande kvinnor samt av dem som överlevt våldtäkt, sexuellt våld och människohandel, och att erbjuda lämpligt psykologiskt stöd och lämplig hälso- och sjukvård via yrkesverksam personal av lämpligt kön, såsom psykologer, socialarbetare, sjuksköterskor och läkare, som har rätt utbildning för sådana akuta situationer. Parlamentet påminner om att stöd i god tid till de flyktingar som utsatts för könsrelaterat våld eller våld på grund av (upplevd) sexuell läggning eller könsidentitet bör ges under migrationsprocessens alla faser, inklusive omedelbar omplacering om deras säkerhet inte kan garanteras, psykologiskt stöd av hög kvalitet och omedelbart erkännande av könsidentitet under hela asylförfarandet som en våldsförebyggande åtgärd.

43.  Europaparlamentet upprepar att könsdimensionen när det gäller förebyggande och bekämpande av människohandel, som i dag utgör en av de mest lönsamma verksamheterna inom organiserad brottslighet, ständigt måste övervakas i genomförandet av EU:s lagstiftning mot människohandel, och upprepar sitt krav på kommissionen att fortsätta övervakningen av detta i sin utvärdering av hur väl direktivet efterlevs och genomförs i medlemsstaterna, och samtidigt säkerställa att rapporteringsskyldigheterna och tidsplanen i direktivet följs.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erbjuda både ekonomiskt och logistiskt stöd till medlemsstater som deltar i kampen mot människohandel, särskilt Italien och Grekland som till följd av den pågående flyktingkrisen befinner sig i frontlinjen när det gäller att hantera denna akuta situation.

45.  Europaparlamentet efterlyser snabbare insatser på nationell nivå och EU-nivå för att bekämpa seglivade stereotyper och könsdiskriminering genom informationskampanjer som fokuserar på icke-stereotypa bilder av kvinnor och flickor, män och pojkar, och som riktas mot alla delar av samhället. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta positiva initiativ såsom strategier för att motivera kvinnor att välja karriärer och yrken där de är underrepresenterade och för att få män att göra sin del av det arbete som rör familjen och hemmet, eller att öka förståelsen bland män om hur våld, inbegripet människohandel för kommersiellt sexuellt utnyttjande, tvångsäktenskap och tvångsarbete, skadar kvinnor, män och barn och undergräver jämställdheten, och att vidta åtgärder för att minska efterfrågan på människohandel med kvinnor och barn genom informationskampanjer.

46.  Europaparlamentet upprepar att kvinnor måste ha kontroll över sin sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att garantera kvinnor snabb tillgång till frivillig familjeplanering och hela utbudet av hälsotjänster med anknytning till reproduktion och sexualitet, inklusive preventivmedel samt säkra och lagliga aborter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att informera allmänheten med målet att göra män och kvinnor fullt medvetna om sina rättigheter och sitt ansvar för sexualitet och reproduktion.

47.  Europaparlamentet lyfter fram den ökande trenden att överdrivet ofta tillämpa klausuler rörande invändningar av samvetsskäl, vilket leder till begränsat tillträde till sexuella och reproduktiva hälsotjänster. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att klausuler av samvetsskäl inte hindrar patienter från att få tillgång till laglig hälso- och sjukvård.

48.  Europaparlamentet anser att vägran att utföra livräddande sexuella och reproduktiva hälsotjänster, bland annat säkra aborter, utgör en allvarlig kränkning av de grundläggande mänskliga rättigheterna.

49.  Europaparlamentet betonar vikten av aktiva politiska åtgärder för förebyggande, utbildning och information till tonåringar, unga människor och vuxna för att EU:s medborgare ska tillförsäkras en god sexuell och reproduktiv hälsa och undvika sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter.

50.  Europaparlamentet rekommenderar de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna att främja jämställdhet i sina allmänna utbildningsprogram om sex och samlevnad, bland annat genom att lära flickor och pojkar om relationer som bygger på samtycke, respekt och ömsesidighet, även inom idrott och fritidsaktiviteter, där könsbundna stereotyper och förväntningar kan påverka flickors och pojkars självbild, hälsa, förvärv av kompetenser, intellektuella utveckling, sociala integration och identitetsskapande.

51.  Europaparlamentet understryker vikten av att uppmuntra män att delta fullt ut i samtliga åtgärder för att uppnå jämställdhet och att identifiera alla sammanhang där ett stort antal män kan nås, särskilt inom mansdominerade institutioner, industrier och organisationer, för att göra män mer medvetna om sin roll och sitt ansvar i arbetet med att främja jämställdhet och att stödja principen om delad makt och delat ansvar mellan kvinnor och män på arbetsplatsen, i samhällen, den privata sfären och de större nationella och internationella gemenskaperna.

52.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att övervaka de fall då medierna och reklambranschen sexualiserar och kommersialiserar kvinnor och ofta uppvisar stereotyper av kvinnlig ungdom, skönhet och sexuell attraktionskraft som en modell för framgång i samhället. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta rättsliga åtgärder i de fall då en medlemsstat överträder direktivet om audiovisuella medietjänster, och att främja bästa praxis i statliga och privata medieföretag genom olika incitament. Parlamentet uppmanar medierna och reklambranschen att respektera kvinnors värdighet och att se till att de porträtteras på ett icke-stereotypt sätt och speglar den mångfald som kvinnor representerar. Parlamentet uppmanar dessutom medierna och reklambranschen att låta en sund livsstil, olika familjekonstellationer och olika sätt att leva komma till uttryck.

53.  Europaparlamentet påminner om de åtaganden som EU enades om i EU-Celacs (Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater) 2013 och 2015 års handlingsplaner avseende utrotning av våld mot kvinnor, och uttrycker sin oro för det bristande genomförandet av kapitel 7 om främjande av jämställdhet mellan könen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och den europeiska avdelningen för yttre åtgärder att samarbeta och avsätta ekonomiska och institutionella resurser för att säkerställa att de jämställdhetsfrämjande rekommendationer som man enades om i handlingsplanerna uppfylls, särskilt när det gäller att utrota alla former av våld, i enlighet med Belem de Pará-konventionen, Istanbulkonventionen och konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.

54.  Europaparlamentet understryker att enligt forskningsstudier har effekten av klimatförändringar visat sig vara större för kvinnor än för män eftersom det ofta är kvinnor som bär den tyngsta bördan vid fattigdom. Parlamentet anser att kvinnor måste delta aktivt i klimatpolitiska åtgärder.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till en övergripande strategi för hållbar utveckling som omfattar alla relevanta interna och externa politiska områden och att utveckla effektiva mekanismer för övervakning, översyn och ansvarsskyldighet för genomförandet av 2030-agendan, inklusive dess mål och indikatorer för jämställdhet, kvinnors rättigheter och kvinnors egenmakt.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka genomförandet av EU:s rådande jämställdhetslagstiftning i medlemsstaterna mer effektivt, och att lyfta fram vikten av att inleda överträdelseförfaranden i de fall då relevant lagstiftning inte har genomförts.

57.  Europaparlamentet beklagar att inga åtgärder för jämställdhetsbudgetering hittills vidtagits trots att den interinstitutionella förklaringen om jämställdhetsintegrering har bifogats den fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker i detta sammanhang nödvändigheten av att noga övervaka hur principerna i den gemensamma förklaringen har tillämpats inom de årliga budgetförfarandena, och begär att det ansvariga utskottet får en formell roll i översynen av den fleråriga budgetramen.

58.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas regeringar att säkerställa varaktiga och lämpliga resurser till organ med uppgift att utforma, samordna och genomföra politik för jämställdhet, som en viktig indikator för regeringarnas åtagande att främja jämställdhet mellan könen.

59.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner att införa särskilda indikatorer för jämställdhet, inbegripet EIGE:s jämställdhetsindex, i systemet för övervakning av den framtida EU-mekanismen för demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en bredare jämställdhetsstrategi, inklusive ett horisontellt direktiv, för att hantera diskriminering med målet att avskaffa alla former av könsdiskriminering. Parlamentet uppmanar därför rådet att så snart som möjligt enas om en gemensam ståndpunkt om förslaget till direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning (COM(2008)0426), som är blockerat sedan parlamentet antog sin ståndpunkt om förslaget till direktiv den 2 april 2009(43). Parlamentet uppmanar rådet att hörsamma Europaparlamentets begäran och lägga till könsdiskriminering som en faktor.

61.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

(1) EUT L 315, 14.11.2012, s. 57
(2) EUT L 101, 15.4.2011, s. 1.
(3) EUT C 70E, 8.3.2012, s. 162.
(4) EUT L 204, 26.7.2006, s. 23.
(5) EUT L 373, 21.12.2004, s. 37.
(6) EUT L 353, 28.12.2013, s. 7.
(7) EUT L 180, 15.7.2010, s. 1.
(8) EUT L 68, 18.3.2010, s. 13.
(9) EGT L 348, 28.11.1992, s. 1.
(10) EGT L 359, 19.12.1986, s. 56.
(11) EGT L 6, 10.1.1979, s. 24.
(12) EUT C 341E, 16.12.2010, s.35.
(13) EUT C 199E, 7.7.2012, s. 65.
(14) EUT C 251E, 31.8.2013, s. 1.
(15) EUT C 316, 30.8.2016, s. 2.
(16) Antagna texter, P7_TA(2014)0105.
(17) Antagna texter, P8_TA(2016)0042.
(18) EUT C 407, 4.11.2016, s. 2.
(19) Antagna texter, P7_TA(2014)0126.
(20) Antagna texter, P8_TA(2015)0312.
(21) Antagna texter, P8_TA(2016)0073.
(22) Antagna texter, P8_TA(2016)0203.
(23) Antagna texter, P8_TA(2016)0235.
(24) Antagna texter, P8_TA(2016)0338.
(25) Antagna texter, P8_TA(2016)0360.
(26) Antagna texter, P8_TA(2016)0072.
(27) Antagna texter, P8_TA(2016)0227.
(28) ISBN 978-92-79-29898-1.
(29) EUT L 59, 2.3.2013, s. 5.
(30) http://www.un.org/womenwatch/daw/csw/csw48/ac-men-auv.pdf
(31) ISBN 978-92-79-36171-5.
(32) Eurofound (2016): ”The gender employment gap: challenges and solutions”.
(33) Eurofound (2015):”Promoting uptake of parental and paternity leave among fathers in the European Union”.
(34) Eurofound (2015): ”First findings: Sixth European Working Conditions Survey”.
(35) http://ec.europa.eu/eurostat/web/crime/database
(36) Eurostats rapport om människohandel, 2015 års upplaga.
(37) Det europeiska nätverket av juridiska experter på jämställdhet och icke-diskriminering: ”A comparative analysis of gender equality law in Europe 2015”.
(38) EIGE, (2014). ”Effectiveness of institutional mechanisms for the advancement of gender equality. Review of the implementation of the Beijing Platform for Action in the EU Member States”.
(39) Eurofound report (2014) ”Social partners and gender equality in Europe”.
(40) Utveckling som äger rum under 2014 och 2015.
(41) Faktablad från kommissionen ”Gender balance on corporate boards - Europe is cracking the glass ceiling”, oktober 2015. Kommissionen, GD JUST, ”Women in economic decision-making in the EU: Progress report: A Europe 2020 initiative”, 2012; Aagoth Storvik och Mari Teigen, ”Women on Board: The Norwegian Experience”, juni 2010.
(42) EUT L 328, 6.12.2008, s. 55.
(43) EUT C 137 E, 27.5.2010, s. 68.


Likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster
PDF 196kWORD 54k
Europaparlamentets resolution av den 14 mars 2017 om tillämpningen av rådets direktiv 2004/113/EG om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (2016/2012(INI))
P8_TA(2017)0074A8-0043/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 19.1 och 260 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster(1),

–  med beaktande av kommissionens rapport om tillämpningen av rådets direktiv 2004/113/EG om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (COM(2015)0190),

–  med beaktande av kommissionens riktlinjer av den 22 december 2011 för tillämpningen av rådets direktiv 2004/113/EG på försäkringar mot bakgrund av domstolens dom i mål C-236/09 (Test-Achats)(2),

–  med beaktande av domstolens dom av den 1 mars 2011 i mål C-236/09 (Test-Achats)(3),

–  med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen), och artikel 3 i denna där ”genus” definieras som ”de socialt konstruerade roller, beteenden, aktiviteter och attribut som ett visst samhälle anser passande för kvinnor respektive män”,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Europeisk agenda för delningsekonomin (COM(2016)0356),

–  med beaktande av den bedömning av genomförandet på EU-nivå av lika tillgång till varor och tjänster för kvinnor och män – direktiv 2004/113/EG som Europaparlamentets utredningstjänst gjorde i januari 2017(4),

–  med beaktande av Equinets rapport från november 2014 Equality Bodies and the Gender Goods and Services Directive,

–  med beaktande av rapporten från det europeiska nätverket av juridiska experter på området för jämställdhet från 2014 Gender Equality Law in 33 European Countries: How are EU rules transposed into national law?,

–  med beaktande av rapporten från det europeiska nätverket av juridiska experter på området för jämställdhet från juli 2009 Sex Discrimination in the Access to and Supply of Goods and Services and the Transposition of Directive 2004/113/EC,

–  med beaktande av domstolens dom i mål C-13/94, där det fastslås att rätten att inte bli diskriminerad på grund av kön kan inbegripa diskriminering till följd av att en person har genomgått könsbyte(5), och av den hbti-undersökning som Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter utförde 2014 och dess rapport Professionally speaking: challenges to achieving equality for LGBT people, alla på området för varor och tjänster,

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (COM(2008)0426), och parlamentets ståndpunkt av den 2 april 2009 om detta(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om externa faktorer som utgör hinder för kvinnligt företagande i Europa(7),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män samt yttrandena från utskottet för transport och turism och utskottet för rättsliga frågor (A8-0043/2017), och av följande skäl:

A.  Att bekämpa könsdiskriminering, både direkt och indirekt, på området för varor och tjänster är en integrerad del av principen om jämställdhet mellan kvinnor och män, som är en av Europeiska unionens grundläggande värderingar, och både fördragen och stadgan om de grundläggande rättigheterna föreskriver att all diskriminering på grund av kön är förbjuden och att jämställdhet måste garanteras på samtliga områden och i alla EU:s medlemsstater.

B.  I direktiv 2004/113/EG (nedan kallat direktivet) utvidgas principen om likabehandling av kvinnor och män till att inte bara omfatta sysselsättning och arbetsmarknad utan även tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.

C.  Direktivet förbjuder både direkt och indirekt könsdiskriminering när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster som finns tillgängliga för allmänheten, inom både den offentliga och den privata sektorn.

D.  Direktivet är tillämpligt på alla varor och tjänster som tillhandahålls mot ersättning i den mening som avses i artikel 57 i EUF-fördraget och i enlighet med relevant rättspraxis från domstolen. Ersättningen behöver inte nödvändigtvis betalas av tjänstemottagaren och kan ges i form av en indirekt betalning som inte nödvändigtvis måste vara från tjänstemottagaren.

E.  Medie- och reklamtjänstesektorerna, utbildningsrelaterade tjänster och tjänster som tillhandahålls inom den privata sfären omfattas inte av direktivet. Medlemsstaterna har lagstiftningsbefogenhet att garantera likabehandling av kvinnor och män på andra områden, och den nationella lagstiftningen går i vissa fall längre än vad som krävs i direktivet genom att omfatta diskriminering mellan kvinnor och män inom media, reklam och utbildning.

F.  Direktivet har införlivats i den nationella lagstiftningen i samtliga 28 medlemsstater. Enligt kommissionens rapport pågick under 2015 fortfarande en intensiv dialog med sex medlemsstater om att genomföra direktivet i tillräcklig utsträckning.

G.  I sin dom i Test-Achats-målet konstaterade domstolen att artikel 5.2 i direktivet motverkar målet om likabehandling av kvinnor och män. Artikeln ogiltigförklarades från och med den 21 december 2012 och följaktligen är könsneutrala premier och ersättningar obligatoriska i alla medlemsstater.

H.  De viktigaste problemområdena när det gäller att genomföra direktivet är bland annat en alltför snäv tolkning av begreppet varor och tjänster, vittomfattande och ibland otydliga motiveringar till olika behandling på grundval av artikel 4.5 samt otillräckligt skydd för kvinnor under moderskap och graviditet.

I.  När diskriminering förbjuds är det viktigt att andra grundläggande fri- och rättigheter respekteras, bland annat skyddet för privatliv och transaktioner som utförs i det sammanhanget samt religionsfrihet.

J.  Enligt det likabehandlingsdirektiv som föreslogs 2008 skulle skyddet mot diskriminering på grund av religion eller övertygelse, ålder, funktionsnedsättning och sexuell läggning utanför arbetsmarknaden även utsträckas till socialt skydd, inklusive social trygghet samt hälso- och sjukvård, sociala förmåner, utbildning och tillgång till samt tillhandahållande av varor och tjänster. Rådet har än så länge inte antagit någon ståndpunkt om detta förslag till direktiv.

K.  Även om kommissionens aktuella meddelande En europeisk agenda för delningsekonomin är en bra utgångspunkt för att främja och reglera denna sektor på ett ändamålsenligt sätt behöver jämställdhetsperspektivet integreras och direktivets bestämmelser bli föremål för ytterligare analys och rekommendationer på detta område.

L.  För att direktivets fulla potential ska kunna förverkligas behövs en effektiv och konsekvent jämställdhetsintegrering inom de berörda sektorer som omfattas av direktivet.

M.  Det arbete som bedrivs av det europeiska nätverket för likabehandlingsorgan (Equinet) är avgörande för att man ska kunna öka genomförandet av lagstiftningen om likabehandling och samordna samarbetet och utbytet av bästa praxis mellan nationella likabehandlingsorgan i hela EU.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet är oroat över att tillämpningen av direktivet inte är enhetlig och att den varierar mellan medlemsstaterna och att det, trots de framsteg som uppnåtts inom detta område, fortfarande finns problem och luckor i dess genomförande som utan dröjsmål behöver åtgärdas i vissa medlemsstater och sektorer. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sin dialog med medlemsstaterna prioritera att ta upp återstående brister i genomförandet. Parlamentet betonar medlemsstaternas viktiga roll när det gäller att genomföra EU:s lagstiftning och politik och rekommenderar ett större stöd från regionala och lokala myndigheter samt samarbete med civilsamhället, tillsammans med vägledning till industrin från medlemsstaterna, för att säkerställa ett fullständigt genomförande av direktivet.

2.  Europaparlamentet noterar att kommissionen lade fram sin rapport om tillämpningen av direktivet långt efter den första rapporten 2009.

3.  Europaparlamentet konstaterar att även om kommissionens rapport anger att det inte har kommit några signaler om särskilda svårigheter med att genomföra flera av direktivets bestämmelser, så bygger detta uttalande på mycket få rapporterade fall av diskriminering. Parlamentet konstaterar också att informationen sammantaget är mycket begränsad och att insamlingen av uppgifter inom detta område skiljer sig mycket åt mellan olika medlemsstater.

4.  Europaparlamentet understryker att en utmaning i vissa medlemsstater är att politiska beslutsfattare, tjänsteleverantörer och medborgarna själva har dålig kunskap om de rättigheter och det skydd för medborgarna som direktivet ger. Parlamentet framhåller att bristen på allmän kunskap och medvetenhet om direktivet och dess bestämmelser kan leda till att man i mindre omfattning väcker talan om könsdiskriminering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna kommissionen och berörda parter att, eventuellt i samarbete med konsumentskyddsorganisationer, öka medvetenheten, om bestämmelserna i direktivet för att stärka den upplevda betydelsen av likabehandling på området för varor och tjänster.

5.  Europaparlamentet konstaterar att endast några få medlemsstater har uppgett att de har särskilda bestämmelser om positiv särbehandling. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i högre grad införliva och främja bestämmelserna om positiv särbehandling, som baseras på ett legitimt mål och syftar till att förhindra eller kompensera för könsbaserade ojämlikheter, i enlighet med direktivet.

Försäkrings-, bank- och finanssektorerna

6.  Europaparlamentet välkomnar att medlemsstaterna har följt domen i Test-Achats-målet i den nationella lagstiftningen och att den nationella lagstiftningen har ändrats på ett rättsligt bindande sätt. Parlamentet påpekar att det fortfarande finns utmaningar när det gäller den nationella lagstiftningens förenlighet med domen, till exempel i sjukförsäkringssystem och avseende ett fullständigt avskaffande av diskriminering på grund av graviditet och moderskap.

7.  Europaparlamentet framhåller domens utjämnande effekt på pensioner, genom att den förbjuder könsspecifika försäkringstekniska faktorer i försäkringsavtal och gör könsneutrala premier och ersättningar i privata försäkringssystem, inbegripet pensionssystem, obligatoriska. Parlamentet konstaterar att domen enbart avser privata system, men att regeln om könsneutralitet beträffande pensioner ändå utgör god praxis för att minska pensionsklyftan mellan könen. Parlamentet välkomnar vissa medlemsstaters beslut att gå utöver domen genom att tillämpa regeln om könsneutralitet även på andra sorters försäkringar och pensioner, inklusive tjänstepensionsplaner, i syfte att garantera jämställdhet på dessa områden. Parlamentet uppmuntrar övriga medlemsstater att om möjligt följa deras exempel.

8.  Europaparlamentet anser att det är oerhört viktigt att säkerställa att domen genomförs korrekt och till fullo. Parlamentet uppmanar kommissionen att genom återkommande rapporter övervaka att dessa bestämmelser följs i medlemsstaterna för att säkerställa att eventuella luckor täpps till.

9.  Europaparlamentet understryker att direktivet uttryckligen förbjuder att graviditet och moderskap används som skäl för att göra skillnader i beräkningen av premier när det gäller försäkringstjänster och liknande finansiella tjänster. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra mer och öka tydligheten i fråga om att värna gravida kvinnors rättigheter och välbefinnande inom detta område, för att skydda dem från oberättigade graviditetsrelaterade kostnader, eftersom gravida kvinnor inte bör ha högre kostnader enbart till följd av att de är gravida, samt att öka tjänsteleverantörernas medvetenhet om det särskilda skydd som gravida kvinnor åtnjuter. Parlamentet betonar framför allt att man måste se till att övergångsperioder inom olika slags försäkringar, särskilt sjukförsäkringar, inte strider mot gravida kvinnors rätt till likabehandling under hela graviditeten.

10.  Europaparlamentet upprepar att rätten att inte diskrimineras på grund av kön kan inbegripa diskriminering till följd av att en person har genomgått könsbyte(8), och uppmanar kommissionen att säkerställa att kvinnor och män skyddas mot diskriminering på sådana grunder. Parlamentet belyser att direktivet ger skydd i detta avseende och att ytterligare specifikationer kan göras i medlemsstaternas nationella lagstiftning. Parlamentet påpekar i detta avseende att 13 medlemsstater ännu inte har antagit direkta lagbestämmelser om skydd av transpersoner, som fortfarande diskrimineras i samband med tillhandahållande och tillgång till varor och tjänster, och betonar att införandet av sådana bestämmelser kan bidra till en ökad medvetenhet om icke-diskrimineringsprincipen. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka diskriminering på sådana grunder i sina kommande rapporter om genomförandet av direktivet.

11.  Europaparlamentet beklagar den fortsatta diskrimineringen av kvinnor och diskriminerande praxis i samband med graviditet, moderskapsplaner och moderskap i tillgången till tjänster som erbjuds av försäkrings- och banksektorn.

12.  Europaparlamentet noterar att det faktum att kvinnliga företagare har svårare att få tillgång till finansiering till viss del kan bero på svårigheter att bygga upp tillräcklig kredithistorik och erfarenhet av företagsledning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta med den finansiella sektorn för att säkerställa jämställdhet mellan män och kvinnor i fråga om tillgång till kapital för frilansarbetare och små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar dem att undersöka möjligheterna att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sina rapporteringsstrukturer avseende beviljande av lån, i organisationen av sina riskprofiler, investeringsmandat och personalstrukturer och i finansiella produkter. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att anta konkreta åtgärder med praktiska exempel för att säkerställa att alla till fullo och på ett korrekt sätt kan utnyttja direktivet som ett effektivt sätt att skydda sina rättigheter till likabehandling när det gäller tillgång till alla varor och tjänster.

13.  Europaparlamentet efterlyser en helhetssyn på kvinnligt företagande, med målet att uppmuntra och stödja kvinnor att bygga upp en karriär som företagare och att underlätta tillgången till finansiering och företagsmöjligheter samt skapa en miljö som gör det möjligt för kvinnor att nå sin fulla potential och bli framgångsrika företagare, genom att bland annat skapa möjligheter att förena arbete och privatliv och genom att trygga tillgången till barnomsorg och skräddarsydda utbildningar.

Transportsektorn och offentliga utrymmen

14.  Europaparlamentet konstaterar att även om förbud mot trakasserier, inbegripet sexuella och könsbaserade trakasserier, ingår i den nationella lagstiftningen utsätts kvinnor, transpersoner och intersexuella personer fortfarande för systematiska och återkommande kränkningar när de använder transportmedel. De förebyggande åtgärderna mot trakasserier måste ständigt stärkas, inbegripet genom att man ökar medvetenheten hos tjänsteleverantörerna.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta utbyte av bästa praxis på detta område. Parlamentet begär att tyngdpunkten ska läggas på förebyggande åtgärder som är förenliga med principen om jämställdhet, enligt rekommendationer i exempelvis Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen), som inte begränsar kvinnors friheter och som i första hand inriktas på att ta itu med potentiella förövare snarare än på att förändra beteendet hos kvinnor i egenskap av potentiella offer. Parlamentet påpekar att Istanbulkonventionen föreskriver att ”det för att förebygga våld mot kvinnor är av avgörande betydelse att uppnå såväl formell som reell jämställdhet mellan kvinnor och män”, och uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att tillämpa detta heltäckande synsätt i den politik som syftar till att utrota våld mot kvinnor, inklusive genomförandet av direktivets bestämmelser mot trakasserier. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har gjort det att ratificera Istanbulkonventionen, och kommissionen och rådet att gå vidare med processen att ansluta EU till konventionen.

16.  Europaparlamentet beklagar att föräldrar och vårdnadshavare till små barn fortfarande stöter på fysiska hinder för tillträde och andra hinder, såsom bristfälliga utrymmen för blöjbyte i tjänsteleverantörers lokaler. Parlamentet framhåller behovet av att värna om såväl mammors som pappors rätt att åtnjuta lika möjligheter i sällskap av sina barn i tjänsteleverantörers lokaler. Parlamentet framhåller att likabehandling av såväl kvinnor som män, i egenskap av föräldrar och vårdnadsgivare till små barn, när det gäller deras tillgång till och utnyttjande av tjänster är avgörande för jämställdheten i allmänhet, eftersom det uppmuntrar kvinnor och män att ta lika stort och gemensamt ansvar för sina barn. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att öka tjänsteleverantörernas medvetenhet om behovet av att erbjuda båda föräldrar samma tjänster i deras lokaler.

17.  Europaparlamentet noterar dessutom att vårdnadshavare, i första hand kvinnor, har särskilda tillgänglighetskrav, och uppmuntrar därför kommissionen att beakta alla hinder och svårigheter som kvinnor, som är de största användarna av kollektivtrafiktjänster, och vårdnadshavare i allmänhet möts av, i enlighet med slutsatserna från den femte konferensen om kvinnofrågor på transportområdet, som hölls i Paris 2014. Parlamentet understryker att även om det finns forskning på detta område så har föga uppmärksamhet ägnats åt utvecklingen av könsspecifika strategier inom transportsektorn. Parlamentet noterar att om jämställdhetsperspektivet införlivas tidigt i planeringen och organisationen av transportsätt och andra offentliga utrymmen och om man genomför regelbundna könsspecifika konsekvensbedömningar så utgör detta en god och kostnadseffektiv metod för att undanröja fysiska hinder för ett jämlikt tillträde för föräldrar och vårdnadshavare till små barn.

18.  Europaparlamentet påpekar att diskriminerande behandling av kvinnor på grund av moderskap eller graviditet, inklusive amning i tjänsteleverantörers lokaler, fortfarande förekommer i medlemsstaterna. Parlamentet anser att det skydd för kvinnor under moderskap och graviditet, inklusive amning, som garanteras genom direktivet måste stärkas och genomföras fullt ut i medlemsstaterna. Parlamentet påpekar att tjänsteleverantörerna måste följa direktivets vägledande principer och den nationella lagstiftning som införlivar direktivet.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att fordonen och infrastrukturen inom kollektivtrafiken är lika tillgängliga för och anpassade till både kvinnor och män, inte bara som slutanvändare och passagerare, utan även i egenskap av yrkesarbetande inom sektorn.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma flygbolagens bestämmelser om att tillåta gravida kvinnor att flyga och om assistans till dem under flygningen, och att vidta åtgärder för att se till att flygbolagen säkerställer ett harmoniserat förhållningssätt i detta avseende.

21.  Europaparlamentet uppmanar rådet att anta parlamentets ståndpunkt om förordningen om flygpassagerares rättigheter vad gäller flygplatspersonalens skyldighet att återlämna barnvagnar till passagerarna direkt efter avstigningen – eller att erbjuda alternativa transportsätt – så att de inte måste bära barn genom hela flygplatsen till bagagebandet.

22.  Europaparlamentet anser att tillhandahållandet av ett nätverk av tjänster till stöd för moderskap, bland annat förskolor och fritidshem, är en väsentlig nödvändighet som bidrar till ett faktiskt genomförande av jämställdhetsprincipen när det gäller tillgången till varor och tjänster. Parlamentet anser att detta nätverk bör tillhandahålla en nivå av offentliga tjänster som uppfyller befolkningens behov.

23.  Europaparlamentet noterar att det fortfarande förekommer diskriminering och skillnader i tillgången till medicinska varor och tjänster, vilket tydliggör nödvändigheten av en ökad tillgång till högkvalitativ, offentlig och kostnadsfri hälso- och sjukvård.

Delningsekonomin

24.  Europaparlamentet framhåller de nya områden där direktivet eventuellt kan tillämpas, särskilt som ett resultat av digitaliseringen av vissa tjänster och sektorer samt av den ökade användningen av olika delningstjänster, som har förändrat tillgången till och tillhandahållandet av varor och tjänster, men noterar samtidigt att direktivet fortfarande är tillämpligt på det digitala området. Parlamentet påpekar att kommissionens nyligen offentliggjorda meddelande Europeisk agenda för delningsekonomin bör fungera som ett första steg för att främja och reglera denna sektor på ett effektivt sätt, och att kommissionen i ett senare skede bör integrera principerna om ett jämställdhetsperspektiv och lyfta fram bestämmelserna i direktivet för att värna om likabehandling av kvinnor och män och effektivt förebygga trakasserier i tjänster som tillhandahålls inom delningsekonomin och säkerställa en adekvat säkerhet.

25.  Europaparlamentet konstaterar att trakasserier är en särskild utmaning för jämställdheten på tjänsteområdet inom delningsekonomin. Parlamentet betonar att den nolltolerans som flera plattformar tillämpar mot trakasserier utgör en god praxis som bör stärkas ytterligare inom sektorn, men att de berörda plattformarna måste satsa på att förebygga trakasserier och överväga införandet av tydliga förfaranden genom vilka användarna kan anmäla kränkningar. Parlamentet betonar att bestämmelserna om varu- och tjänsteleverantörers samt anknutna webbplattformars ansvar, inklusive i fall där trakasserierna begås av tredje part, måste förtydligas på grundval av direktivet.

26.  Europaparlamentet anser att delningstjänster som är tillgängliga för allmänheten och som tillhandahålls i vinstsyfte omfattas av direktivets tillämpningsområde och därför bör vara förenliga med principen om likabehandling av kvinnor och män.

27.  Europaparlamentet noterar i detta sammanhang att ”vinster” på det digitala området inte nödvändigtvis betyder pengar och att uppgifter i allt högre grad används som motprestation för varor och tjänster.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina framtida rapporter om direktivets tillämpning övervaka jämställdhetsprincipen i delningsekonomin och utfärda särskilda riktlinjer som identifierar god praxis för att värna om likabehandling av kvinnor och män i de tjänster som tillhandahålls i delningsekonomin.

Olika behandling

29.  Europaparlamentet påpekar att tillämpningen av artikel 4.5 har visat sig vara en stor utmaning när det gäller att genomföra direktivet och att artikeln har varit orsaken till den största andelen klagomål som har inkommit till likabehandlingsorganen i medlemsstaterna, främst inom fritids- och underhållningssektorn.

30.  Europaparlamentet framhåller att även om det finns oklarheter kring tillämpningen av artikel 4.5 är huvudsyftet med detta undantag att skapa möjligheter att ytterligare stärka jämställdheten mellan kvinnor och män i tillhandahållandet av varor och tjänster.

31.  Europaparlamentet konstaterar att praxis skiljer sig åt, till exempel i fall där tjänster tillhandahålls till enbart det ena könet eller där samma tjänst prissätts olika. Parlamentet understryker att tillämpningen av olika behandling bör bedömas från fall till fall för att se om den motiveras av ett berättigat mål, i enlighet med direktivet.

32.  Europaparlamentet uppmuntrar likabehandlingsorgan och konsumentorganisationer att öka dels tjänsteleverantörernas medvetenhet om gränserna och villkoren för olika behandling, dels tjänsteanvändarnas medvetenhet om rätten till likabehandling, eftersom det ofta rapporteras att användarna inte känner till gällande bestämmelser inom området för varor och tjänster.

33.  Europaparlamentet anser att den relativa bristen på positiv särbehandling i medlemsstaterna på grundval av artikel 4.5 utgör en lucka i direktivets genomförande. Parlamentet vill att man ska främja positiv särbehandling som är baserad på ett berättigat mål och där det finns en direkt koppling mellan förmånsbehandlingen och de nackdelar som ska förhindras eller undanröjas, till exempel skydd av offer för könsrelaterat våld när det gäller skyddat boende för enbart det ena könet.

34.  Europaparlamentet begär än en gång att rådet ska utforska alla möjliga vägar för att se till att det förslagna likabehandlingsdirektivet antas utan ytterligare dröjsmål och på så sätt säkerställa ett omfattande skydd på lika villkor mot diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller tro, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

Rekommendationer om förbättring av direktivets tillämpning

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera att ta upp problemen med införlivande med de berörda medlemsstaterna genom konkreta åtgärder, och att stödja dem i genomförandet av direktivet på ett mer konsekvent sätt.

36.  Europaparlamentet påpekar att likabehandlingsorganen spelar en avgörande roll för att övervaka och säkerställa att de rättigheter som direktivet ger till fullo åtnjuts på nationell nivå, men att det finns skillnader i deras befogenheter när det gäller tillhandahållande av och tillgång till varor och tjänster, och därmed i deras förmåga att nå uppställda mål. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera att de nationella likabehandlingsorganen har tillräckliga befogenheter och en tillräckligt oberoende ställning i enlighet med direktivet och nationell lagstiftning samt tillräckliga resurser för att effektivt kunna fullgöra sina huvudsakliga uppgifter, vilka inbegriper att ge oberoende assistans till personer som utsatts för diskriminering i drivandet av klagomål, genomföra oberoende undersökningar om diskriminering, offentliggöra oberoende rapporter och rekommendationer, öka medvetenheten om direktivet och utmana stereotypa könsroller när det gäller tillhandahållande av och tillgång till varor och tjänster. Parlamentet noterar att nationella likabehandlingsorgan bör ges tillräckligt stöd i utförandet av deras uppgifter, i fråga om att främja, övervaka och stödja likabehandling på ett oberoende och effektivt sätt.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka sitt samarbete med likabehandlingsorganen i fråga om att kontrollera huruvida relevanta bestämmelser om deras befogenheter följs i samtliga medlemsstater samt att bistå dem i att systematiskt identifiera de främsta utmaningarna och utbyta bästa praxis. Parlamentet uppmanar kommissionen att samla in uppgifter om bästa praxis och göra dem tillgängliga för medlemsstaterna i syfte att tillhandahålla nödvändiga resurser för att stödja positiv särbehandling och garantera ett bättre genomförande av respektive bestämmelser på nationell nivå.

38.  Europaparlamentet påpekar att personer som utsatts för diskriminering kan få bättre tillgång till rättvisa om oberoende likabehandlingsorgan ges befogenheter att ge assistans, inklusive kostnadsfri rättshjälp, och rätt att företräda enskilda personer i diskrimineringsärenden.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka de nationella besvärsorganens och besvärsförfarandenas effektivitet när det gäller direktivets genomförande och att säkerställa insynsvänliga och effektiva besvärsmekanismer, inklusive avskräckande påföljder.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och likabehandlingsorganen att, eventuellt i samarbete med konsumentorganisationer, öka medvetenheten om direktivets bestämmelser hos både tjänsteleverantörer och användare för att tillämpa principen om likabehandling på detta område och minska antalet orapporterade överträdelser av direktivet.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, mot bakgrund av de luckor som fortfarande finns i den praktiska tillämpningen av direktivet, be det europeiska nätverket av juridiska experter att i samarbete med likabehandlingsorganen inleda en ny omfattande studie där hänsyn även tas till intersektionella former av bristande jämställdhet och flerfaldiga diskrimineringsgrunder som omfattar en rad olika sårbara samhällsgrupper, att fortsätta med sin övervakningsverksamhet och att stödja och uppmuntra medlemsstaterna att samla in och tillhandahålla uppgifter i syfte att förverkliga direktivets fulla potential. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra insamlingen av omfattande, jämförbara och specifika uppgifter om trakasserier och sexuella trakasserier på området för lika tillgång till varor och tjänster i syfte att göra åtskillnad mellan diskrimineringsgrunderna, och uppmuntrar i detta avseende ett utökat samarbete med relevanta institutioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en offentlig databas med relevant lagstiftning och rättspraxis om likabehandling av kvinnor och män som ett sätt att öka medvetenheten om hur de rättsliga bestämmelserna på detta område tillämpas.

42.  Europaparlamentet påpekar att reklamtjänsteområdet är kopplat till området för varor och tjänster, som i första hand presenteras för konsumenterna genom reklam. Parlamentet belyser betydelsen av reklam för skapandet, bevarandet och utvecklingen av könsstereotyper och diskriminerande bilder av kvinnor. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att genomföra en studie om jämställdhet i reklam och att undersöka behovet och möjligheterna att stärka likabehandling av kvinnor och män på reklamområdet samt att främja bästa praxis på detta område. Parlamentet välkomnar nationella bestämmelser och riktlinjer för jämställdhet i medier, och uppmanar medlemsstaterna att vid behov stärka dessa bestämmelser för att säkerställa likabehandling av kvinnor och män.

43.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra till dialog med berörda parter som har ett legitimt intresse av att motverka könsdiskriminering när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.

44.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att integrera ett sektorsspecifikt jämställdhetsperspektiv som ett led i ett utökat genomförande av direktivet.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin övervakning och sitt stöd till medlemsstaternas genomförande av direktivet bättre samordna direktivets krav med övriga jämställdhetsdirektiv.

o
o   o

46.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 373, 21.12.2004, s. 37.
(2) EUT C 11, 13.1.2012, s. 1.
(3) EUT C 130, 30.4.2011, s. 4.
(4) PE 593.787
(5) ECLI:EU:C:1996:170. Se även Gemensamt uttalande från rådet och kommissionen, addendum till lägesrapporten för förslaget till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (st.15622/04 ADD 1).
(6) EUT C 137 E, 27.5.2010, s. 68.
(7) Antagna texter, P8_TA(2016)0007.
(8) Gemensamt uttalande från rådet och kommissionen, addendum till lägesrapporten för förslaget till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster,


EU-medel till jämställdhet
PDF 377kWORD 53k
Europaparlamentets resolution av den 14 mars 2017 om EU-medel till jämställdhet (2016/2144(INI))
P8_TA(2017)0075A8-0033/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 2 och artikel 3.3 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande(2) om jämställdhetsintegrering som bifogas den fleråriga budgetramen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen Halvtidsöversyn och revidering av den fleråriga budgetramen 2014–2020 – En resultatinriktad EU-budget COM(2016)0603,

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokumentet Horisont 2020, årlig övervakningsrapport 2014 (SWD(2016)0123),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument om programförklaringar om driftsutgifter som åtföljer förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 (COM(2016)0300),

–  med beaktande av kommissionens och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik gemensamma arbetsdokument Åtgärder för jämställdhet och kvinnors egenmakt: Förändra flickors och kvinnors liv genom EU:s yttre förbindelser 2016–2020(SWD(2015)0182),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument Strategic engagement for gender equality 2016–2019 (SWD(2015)0278),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2016 om inrättande av gynnsamma arbetsmarknadsvillkor för balans mellan arbetsliv och privatliv(5),

–  med beaktande av studien The EU Budget for Gender Equality, som parlamentets utredningsavdelning D offentliggjorde 2015, och den uppföljningsstudie om användningen av fonder för jämställdhet mellan kvinnor och män i utvalda medlemsstater, som offentliggjordes 2016 av utredningsavdelning C,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 september 2010 Strategi för jämställdhet 2010–2015 (COM(2010)0491),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2016 om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i Europaparlamentets arbete(6),

–  med beaktande av Europarådets rapport om jämställdhetsbudgetering: slutrapport från specialistgruppen i frågor som rör jämställdhetsbudgetering – Strasbourg 2005,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och yttrandena från budgetutskottet och budgetkontrollutskottet (A8-0033/2017), och av följande skäl:

A.  Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av Europeiska unionens grundläggande värden som fastslås i fördragen. I artikel 8 i EUF-fördraget fastställs principen om integrering av ett jämställdhetsperspektiv och det slås fast att unionen i all sin verksamhet ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet mellan dem.

B.  Bland FN:s 17 mål för hållbar utveckling som ska uppnås senast 2030 är det femte målet jämställdhet, ett mål som gäller alla 17 målen.

C.  Kommissionens strategiska engagemang för jämställdhet 2016–2019, som offentliggjordes i december 2015, lyfter fram den viktiga roll som EU-finansiering har för att främja jämställdhet. Ingen EU-institution har konsekvent tillämpat jämställdhetsbudgetering.

D.  Beslut om utgifter och inkomster påverkar män och kvinnor olika.

E.  I sin resolution av den 6 juli 2016 om förberedelse av revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 efter valet: Parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag(7), stöder parlamentet en effektiv jämställdhetsintegrering.

F.  Jämställdhetsfrågor tas vanligtvis snarare upp inom ”mjuka” politikområden, såsom utveckling av mänskliga resurser, än inom ”hårda” politikområden, såsom infrastruktur och IKT, som får större ekonomiskt stöd.

G.  Det måste finnas ett väl genomtänkt system för vårdledighet i kombination med högkvalitativ, lättillgänglig och rimligt prissatt omsorg, inklusive offentliga tjänster, för att yrkesliv och privatliv ska kunna förenas, och kostnaderna för dessa tjänster ska betraktas som en del av infrastrukturinvesteringarna. Dessa två faktorer är en förutsättning för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, för kvinnor i ledande positioner, inom vetenskap och forskning, och således för jämställdheten.

H.  I parlamentets, kommissionens och rådets gemensamma förklaring kräver man att det årliga budgetförfarandet som tillämpas för den fleråriga budgetramen 2014–2020 ska integrera, om lämpligt, jämställdhetsaspekter, med hänsyn till de sätt på vilka unionens övergripande budgetram bidrar till ökad jämställdhet och säkerställer jämställdhetsintegrering. Trots detta måste man stärka det faktiska engagemanget för ytterligare jämställdhetsintegrering, eftersom den befintliga policyn endast har genomförts i mycket begränsad omfattning och de budgetmedel som har avsatts specifikt för jämställdhetsfrågor är otillräckliga.

I.  Det är uppenbart att jämställdhet har hamnat i skymundan i den offentliga debatten och på den politiska agendan, både på EU-nivå och nationellt sedan krisen 2008. Den finanspolitiska konsolidering och de budgetnedskärningar som har följt av krisen kommer antagligen att innebära ännu en minskning av de medel som finns tillgängliga för jämställdhetsstrategier och jämställdhetsorgan.

J.  I ett läge då EU genomgår en förtroendekris bör full transparens i dess finanser vara en prioritet för alla unionens institutioner som inte får ignoreras.

K.  Enligt det jämställdhetsindex från 2015 som publicerades av Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) är jämställdhetsmålet i Europa fortfarande långt ifrån uppfyllt.

L.  Ett av de tydligaste måtten på jämställdhet är lika lön. Det är dock lika viktigt med EU-åtgärder och resultaten av dessa för att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och skapa samma möjligheter till ekonomiskt oberoende för kvinnor och män, främja jämställdhet inom beslutsfattande, bekämpa könsrelaterat våld och skydda och stödja offren samt främja jämställdhet och kvinnors rättigheter runtom i världen.

M.  FN efterlyste 1995 i sin handlingsplan från Peking ett jämställdhetsperspektiv på budgetförfaranden.

Allmänna synpunkter

1.  Europaparlamentet välkomnar avsikten att integrera jämställdhet i enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget som ett övergripande politiskt mål för EU:s budget, i EU:s fonder och i dess program.

2.  Europaparlamentet beklagar dock att EU:s politiska engagemang på hög nivå för jämställdhet och jämställdhetsintegrering ännu inte speglas fullt ut i budgetanslagen och i besluten om utgifter på EU:s politiska områden som en del av en metod för jämställdhetsbudgetering.

3.  Europaparlamentet konstaterar att jämställdhetsbudgetering är en del av en övergripande jämställdhetsstrategi och betonar därför att EU-institutionernas engagemang på området är en förutsättning. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att EU inte antagit någon jämställdhetsstrategi för perioden 2016–2020 och uppmanar kommissionen att höja statusen på sitt strategiska engagemang för jämställdhet 2016–2019 genom att anta det som ett meddelande där rådets slutsatser om jämställdhet mellan kvinnor och män av den 16 juni 2016 upprepas.

4.  Europaparlamentet betonar betydelsen av strukturer och förfaranden som rör utarbetandet av budgeten och behovet av att ändra sådana som har visat sig förstärka eller oavsiktligen öka könsklyftan.

5.  Europaparlamentet noterar att ökad medvetenhet och utbildning i jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering behövs för att utveckla strukturer och förfaranden där ett jämställdhetsperspektiv beaktas.

6.  Europaparlamentet konstaterar att vissa EU-program (t.ex. Europeiska socialfonden (ESF), programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap 2014–2020 (REC), Horisont 2020, instrumentet för stöd inför anslutningen II (IPA II)), på området för humanitärt bistånd, finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete (DCI) och Europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR) innehåller specifika åtgärder som rör jämställdhet, medan andra (t.ex. EU:s program för sysselsättning och social innovation (EaSI), fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead), Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF)) innehåller hänvisningar till allmänna principer om jämställdhet, men att mycket få program faktiskt fastställer tydliga mål och öronmärkta resurser eller föreskriver ett systematiskt genomförande och övervakning.

7.  Europaparlamentet beklagar att flera program endast har jämställdhet som ett övergripande mål, vilket inte bara leder till minskat stöd för jämställdhetsinriktade åtgärder utan också gör det nästan omöjligt att beräkna de belopp som anslås till jämställdhetsfrågor(8).

8.  Europaparlamentet beklagar att de flesta EU-finansierade program inte har särskilda åtgärder med specifika budgetanslag för jämställdhet. Parlamentet konstaterar att jämställdhet bör erkännas som ett politiskt mål i EU:s budgetavdelningar, och därigenom bör det belopp som tilldelats enskilda politiska mål och åtgärder anges för att de ska bli mer transparenta och inte skymma jämställdhetsmålen. Parlamentet anser även att budgetkontrollarbetet bör visa i vilken utsträckning EU:s budget och dess genomförande främjar eller hindrar jämställdhetspolitiken.

9.  Europaparlamentet beklagar att verktyg för jämställdhetsintegrering, såsom jämställdhetsindikatorer, könsspecifik konsekvensbedömning och jämställdhetsbudgetering, används högst sällan i utformningen och genomförandet av politik, varken på EU-nivå eller av nationella institutioner. Parlamentet beklagar den nuvarande bristen på allmänna jämställdhetsindikatorer och könsuppdelade uppgifter och belyser det faktum att EIGE bör samla in jämställdhetsindikatorer och könsuppdelade uppgifter för att man ska kunna få en konsekvent bild av den inverkan som EU:s politik har på jämställdheten liksom en korrekt ekonomisk och budgetmässig ansvarsskyldighet i samband med detta. Parlamentet betonar den mycket viktiga funktion som EIGE har när det gäller att förbättra det bristande samarbetet mellan statistiker och politiska beslutsfattare för att skapa medvetenhet om de utmaningar som är förknippade med insamling av känsliga uppgifter. Parlamentet upprepar därför sitt krav på en vidareutveckling av jämställdhetsindikatorer och jämställdhetsuppgifter för att kunna utvärdera EU:s budget ur ett jämställdhetsperspektiv och övervaka jämställdhetsbudgeteringen.

10.  Europaparlamentet beklagar att trots den interinstitutionella gemensamma förklaringen om jämställdhetsintegrering som bifogats den fleråriga budgetramen har få framsteg gjorts på området.

11.  Europaparlamentet beklagar djupt att den fleråriga budgetramen 2014–2020 inte har gett upphov till någon tydlig jämställdhetsstrategi med specifika mål, konkreta målsättningar och anslag.

12.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens meddelande om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen som offentliggjordes i september 2016 inte tar upp genomförandet av en jämställdhetsintegrering.

13.  Europaparlamentet vill att jämställdhetsstrategin och dess integrering ska bli en del av den europeiska planeringsterminen.

14.  Europaparlamentet understryker att det snarare är insyn i och tillgång till information om verkliga resultat på jämställdhetsområdet som bör vara en verklig prioritering för EU än själva genomförandet.

15.  Europaparlamentet vill att bestämmelser om jämställdhetsintegrering också antas på politikområden som inte anses vara direkt kopplade till jämställdhet, såsom IKT, transport, företags- och investeringsstöd eller klimatförändringar.

16.  Europaparlamentet anser att ett nätverk av externa experter och organisationer bör medverka i alla skeden av budgetförfarandet för att öka insynen och dess demokratiska kvalitet, särskilt när det avser tillämpning av jämställdhetsbudgetering.

EU-medel till jämställdhet inom sysselsättning, sociala frågor och social inkludering genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonder).

17.  Europaparlamentet påpekar att ESI-fonderna utgör det viktigaste finansiella stödet för genomförandet av en jämställdhetspolitik i EU, särskilt i fråga om ESF, som syftar till att stödja en total integration av kvinnor på arbetsmarknaden. Parlamentet understryker att enligt förordning (EU) nr 1304/2013 är jämställdhetsintegrering obligatoriskt inom alla faser av de program och projekt som finansieras av ESF, inklusive förberedelse, genomförande, övervakning och utvärdering.

18.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som offentliga tjänster spelar för att främja jämställdhet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att arbeta för att uppnå Barcelonamålen så att det blir möjligt för alla att förena arbetsliv och privatliv, liksom att utnyttja lämpliga verktyg och incitament, däribland EU-fonder såsom ESF, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), för att garantera den finansiering av social infrastruktur som krävs för tillhandahållande av kvalitativa och tillgängliga omsorgstjänster för barn andra omsorgsbehövande, däribland äldre samt familjemedlemmar med funktionsnedsättning, till ett överkomligt pris. Parlamentet noterar att detta kommer att leda till ett främjande av kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och deras ekonomiska oberoende.

19.  Europaparlamentet beklagar att kvinnor fortfarande drabbas av ojämlikhet i arbetslivet, i form av exempelvis lägre sysselsättningsgrad, lönegap, fler atypiska anställningsformer eller deltidsanställningar, sämre pensionsrättigheter, karriärsegregering och sämre möjligheter till karriärutveckling. Parlamentet betonar ESF:s betydelse när det gäller att skapa finansieringsmöjligheter som bekämpar diskriminering och främjar jämställdhet i arbetet.

20.  Europaparlamentet noterar att det traditionella synsättet inte tar hänsyn till oavlönat arbete, såsom barn- och äldreomsorg, vid utbetalning av socialbidrag.

21.  Europaparlamentet konstaterar att enligt Europeiska kommissionens arbetsdokument om det strategiska engagemanget för jämställdhet 2016–2019 kommer 5,85 miljarder euro under perioden 2014–2020 att gå till jämställdhetsfrämjande åtgärder, varav 1,6 % inom ramen för ESF för den särskilda investeringsprioriteringen ”Jämställdhet inom alla områden, inklusive när det gäller tillträde till arbetsmarknaden, karriärutveckling, möjlighet att förena arbete och privatliv samt främjande av lika lön för lika arbete”.

22.  Europaparlamentet noterar att Eruf-finansiering bör fortsätta att stödja investeringar i barnomsorg, äldreomsorg och annan offentlig och privat social infrastruktur för att bland annat uppnå en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv.

23.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som Ejflu spelar för att säkerställa nödvändig finansiering till stöd för offentliga tjänster och social infrastruktur i landsbygdsområden och för att främja tillgång till mark och investeringar för kvinnor.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå nya särskilda åtgärder vars syfte är att stimulera kvinnors närvaro på arbetsmarknaden, till exempel ett specifikt Ejflu-finansierat program till stöd för kvinnligt företagande.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna samt regionala och lokala regeringar att utnyttja ESI-fondernas potential när det gäller överskridande finansieringsmöjligheter för att stödja jämställdhetsfrämjande projekt. Parlamentet understryker vikten av den partnerskapsprincip som tillämpas inom ESI-fonderna, som på ett positivt sätt bidrar till jämställdhetsintegrering på lokal nivå.

26.  Europaparlamentet påminner om betydelsen av kravet att inkludera könsuppdelade indikatorer i övervakningen och utvärderingen av de operativa program som avses i förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för ESI-fonderna, för att uppfylla jämställdhetsmålet i genomförandefasen.

27.  Europaparlamentet beklagar att trots ansträngningar att skapa en standard på detta område har fortfarande ingen systematisk metod etablerats för att genomföra jämställdhetsintegrering inom ESI-fonderna eller särskilda åtgärder med koppling till en övergripande strategi för jämställdhetsintegrering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka resurserna för jämställdhetsbedömning där det behövs, och att löpande följa upp genomförandet av en jämställdhetsintegrering.

28.  Europaparlamentet påminner om att ESI-fonderna är föremål för ett förhandsvillkor om jämställdhet som kräver system för utbildning av berörd personal och för medverkan av jämställdhetsorgan under förberedelsen och genomförandet av programmen. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att detta krav uppfylls. Parlamentet efterlyser en ändamålsenlig användning av befintliga permanenta jämställdhetsorgan på medlemsstatsnivå. Parlamentet är i detta sammanhang mycket positivt till bästa nationella praxis såsom nätverket Europeiska lärandenätverket för jämställdhetsintegrering (GenderCoP) i Sverige. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att garantera oberoende och ändamålsenlighet för samt tillräckliga befogenheter och resurser åt jämställdhetsorganen så att de ska kunna utföra sina huvuduppgifter.

29.  Europaparlamentet betonar vikten av att särskilt uppmärksamma och prioritera åtgärder genom ESI-fonderna som stöder investeringar i utbildningstjänster, socialtjänster samt hälso- och sjukvårdstjänster, vid sidan av barnomsorg, med tanke på nedskärningarna i de offentliga medlen för dessa på nationell, regional och lokal nivå och på att antalet arbetstillfällen skulle öka.

30.  Europaparlamentet rekommenderar ökade finansiella anslag i den fleråriga budgetramen för social infrastruktur och tjänster inom barn- och äldreomsorgen.

EU-medel till jämställdhet på området grundläggande rättigheter och medborgarskap via programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap 2014–2020 (REC)

31.  Europaparlamentet beklagar att budgetposterna under programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap 2014–2020 (REC) inte specificerar vilka resurser som anslås till vart och ett av målen i programmet, vilket gör det mycket svårt att analysera utgifterna för jämställdhet och att bekämpa våld mot kvinnor.

32.  Europaparlamentet konstaterar att enligt kommissionens arbetsdokument Staff Working Document for the Strategic Engagement for Gender Equality 2016-2019 står de två mål som rör jämställdhet och Daphneprogrammet för att bekämpa våld mot kvinnor för omkring 35 % av REC-fonderna, samtidigt som den övergripande budgeten för jämställdhet på området grundläggande rättigheter och medborgarskap via REC-programmet 2014–2020 är 439,5 miljoner euro. Parlamentet påpekar att en majoritet av fonderna kommer att avsättas för Daphnemålet i förhållande till jämställdhetsmålet. Parlamentet beklagar ändå att Daphneprogrammet inte har en separat budgetpost, eftersom det för närvarande är ett av de specifika målen för REC-programmet. Parlamentet betonar behovet av att bevilja tillräckligt finansiellt stöd till Daphneprogrammet och av att även i fortsättningen synliggöra programmet och bevara dess mycket framgångsrika koncept.

33.  Europaparlamentet understryker att för perioden 2014–2020 handlar de krav som utfärdats enligt Daphnemålet om att hantera olika former av våld mot kvinnor och/eller barn. Parlamentet noterar att majoriteten av resurserna har öronmärkts för att bekämpa och förebygga våld som rör skadliga sedvänjor (39 %) och för att stödja offer för könsbaserat våld, våld i hemmet eller våld i en nära relation – stöd som tillhandahålls av särskilda stödtjänster för kvinnor (24 %).

34.  Europaparlamentet noterar att inom ramen för jämställdhetsmålet togs följande prioriteringar upp: samma möjligheter till ekonomiskt oberoende för kvinnor och män samt balans mellan arbetsliv och privatliv (44 % av de öronmärkta resurserna), främjande av god praxis avseende könsroller och åtgärder mot könsstereotyper inom utbildning och på arbetsplatser (44 %) och stöd till nätverk med jämställdhetstema på EU-nivå (12 %).

35.  Europaparlamentet betonar att medborgarskapsbyggande inte endast bör förknippas med försvar av och utökade rättigheter utan också med välfärd och välstånd, utbildning befriad från stereotyper och tillgång till sociala tjänster såväl som hälso- och sjukvårdstjänster, inklusive tjänster inom sexuell och reproduktiv hälsa.

36.  Europaparlamentet beklagar dock minskningen av de tillgängliga anslagen för Daphneprogrammets särskilda mål. Parlamentet påpekar att budgetanslagen för Daphneprogrammet låg på 18 miljoner euro i åtaganden för 2013 jämfört med 19,5 miljoner euro för 2012 och över 20 miljoner euro för 2011. Parlamentet noterar dessutom att under 2016 har REC:s arbetsprogram endast avsatt drygt 14 miljoner euro för målet.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med utarbetandet av det årliga arbetsprogrammet respektera en korrekt och rättvis fördelning av det ekonomiska stödet mellan de olika områden som omfattas av de särskilda målen i REC-programmet, och att även ta hänsyn till den finansiering som redan tilldelats under den tidigare programperioden 2007–2013.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka stödet till europeiska nätverk med jämställdhetstema och därmed öka möjligheterna till mer ömsesidigt lärande, framför allt bland subnationella myndigheter. Parlamentet konstaterar framför allt att särskilt stöd behövs för att öka kvinnors delaktighet i beslutsfattandet.

39.  Europaparlamentet efterlyser mer tydlighet om hur målet att bekämpa våld uppnås inom ramen för REC-programmet. Parlamentet framhåller vikten av att säkerställa att medlen når gräsrotsorganisationer och lokala och regionala myndigheter för att garantera ett faktiskt genomförande. Prioritet bör ges till de organisationer som arbetar med förebyggande av våld och som ger stöd till offer för alla former av våld.

40.  Europaparlamentet erkänner behovet att säkerställa stöd för genomförandet av befintliga lokala och regionala jämställdhetsinitiativ såsom Europeiska stadgan för jämställdhet mellan män och kvinnor på det lokala planet.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja kravet på insamling av könsuppdelade uppgifter i genomförande av detta program, som ett viktigt verktyg för effektiv analys av jämställdhetsbudgetering.

EU-medel till jämställdhet på området forskning och innovation via Horisont 2020

42.  Europaparlamentet framhåller att Horisont 2020-programmet (nedan kallat ”programmet”), i linje med kraven i artikel 16 i förordning (EU) nr 1291/2013, integrerar jämställdhet och jämställdhetsdimensionen i forskning som en övergripande fråga i de olika delarna av arbetsprogrammet.

43.  Europaparlamentet uppmärksammar de tre integreringsmålen inom ramen för programmet: att främja lika möjligheter och en jämn könsfördelning i projektgrupperna, att säkerställa en jämn könsfördelning i beslutsfattande, och att integrera en könsdimension i forskningsinnehållet.

44.  Europaparlamentet välkomnar att programmet stöder forskningsorgan som genomför jämställdhetsplaner. Parlamentet är också positivt till kommissionens och EIGE:s gemensamma projekt för att skapa ett online-verktyg för jämställdhetsplaner som ett sätt att identifiera och utbyta bästa praxis med berörda intressenter.

45.  Europaparlamentet ser positivt på att de sökande har möjlighet att inkludera utbildning och specifika studier i jämställdhet som bidragsberättigade kostnader i sina förslag.

46.  Europaparlamentet ser positivt på att en jämnt könsfördelad personal är en av rangordningsfaktorerna i utvärderingskriterierna i detta program och att det sätt på vilket köns- och/eller jämställdhetsanalys beaktas i ett förslag utvärderas av bedömarna vid sidan av andra relevanta aspekter i förslaget.

47.  Europaparlamentet välkomnar de särskilda indikatorer som används för att övervaka genomförandet av ett jämställdhetsperspektiv i detta program, och gläder sig samtidigt åt att när det gäller könsfördelningen i de rådgivande grupperna för Horisont 2020 under 2014 låg kvinnors deltagande på 52 %(9).

48.  Europaparlamentet anser att det behövs ytterligare en översyn för att bedöma resultaten, även baserat på särskilda indikatorer såsom andelen kvinnliga deltagare och kvinnliga projektsamordnare i detta program, och för att vid behov föreslå ändringar av de specifika åtgärderna.

49.  Europaparlamentet efterlyser en ökad jämställdhetsintegrering i detta program och utveckling av jämställdhetsmål i strategierna, programmen och projekten under alla faser av forskningscykeln.

50.  Europaparlamentet vill behålla en oberoende budgetpost för projekt för könsspecifik strukturförändring (såsom jämställdhet inom forskning och innovation (GERI) för 2014–2016) samt för andra jämställdhetsämnen inom forskning och innovation.

51.  Europaparlamentet ser positivt på att ett av målen i Vetenskap med och för samhället är att säkerställa jämställdhet i både forskningsprocessen och forskningsinnehållet. Parlamentet välkomnar dessutom bidragen Stöd till forskningsorganisationer för att genomföra jämställdhetsplaner och Jämställdhetsfrämjande inom Horisont 2020 och det europeiska forskningsområdet. Parlamentet beklagar dock att det inte finns några särskilda poster i budgeten för målen i detta program.

Andra program och medel, inklusive särskilda jämställdhetsmål

52.  Europaparlamentet betonar att naturkatastrofer har stor inverkan på infrastruktur som är kopplad till offentliga tjänster och att kvinnor därför drabbas särskilt hårt. Parlamentet uppmanar kommissionen att i EU:s solidaritetsfond införa ett krav på en jämställdhetsbaserad analys när effekterna för befolkningen utvärderas.

53.  Europaparlamentet konstaterar att på området för yttre åtgärder och utvecklingssamarbete täcks EU:s verksamhet i tredjeländer av den handlingsplan för jämställdhet som inrättades för perioden 2016–2020, och att det finns flera instrument för externt bistånd som stöder jämställdhetsmål.

54.  Europaparlamentet betonar att kvinnor och flickor som är offer för väpnade konflikter har rätt att få nödvändig medicinsk vård, däribland preventivmedel, akuta preventivmedel och abort. Parlamentet påminner om att EU:s humanitära bistånd måste upprätthålla flickors och kvinnors rättigheter enligt internationell humanitär rätt och att det inte bör omfattas av restriktioner som påförs av andra partnergivare såsom anges i EU:s budget för 2016. Parlamentet välkomnar EU:s inställning i detta avseende, och uppmuntrar kommissionen att hålla fast vid sin ståndpunkt

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öronmärka EU-utvecklingsmedel för frivillig, modern familjeplanering samt tjänster för reproduktiv hälsa för att bemöta det ekonomiska underskott som orsakats av den ”munkavleregel” som införts av den nya amerikanska regeringen, för att rädda kvinnors liv, skydda deras hälsa och förhindra att sexuellt överförbara sjukdomar sprids.

56.  Europaparlamentet framhåller att jämställdhetsintegrering också tillhör grundprinciperna i den nyligen inrättade asyl-, migrations- och integrationsfonden. Parlamentet upprepar sin uppmaning att ta hänsyn till jämställdhetsaspekten även inom migrations- och asylpolitiken genom att se till att kvinnor har tillgång till säkra platser, särskild sjukvård med anknytning till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och att extra uppmärksamhet ägnas de särskilda behov som sårbara personer, däribland kvinnor, som utsatts för våld (t.ex. sexuellt våld) har, samt ensamkommande barn och andra riskgrupper, såsom hbti-personer.

57.  Europaparlamentet efterlyser en omfattande uppsättning EU-övergripande jämställdhetsriktlinjer för migrations- och asylpolitik med tillräcklig finansiering till heltäckande utbildningsprogram för yrkesverksamma som kan komma i kontakt med flyktingar och asylsökande. Parlamentet betonar att dessa bör ta hänsyn till flyktingkvinnors könsspecifika behov och tillhörande könsrelaterade skadeverkningar, såsom handeln med kvinnor och flickor.

58.  Europaparlamentet vill lyfta fram de aktuella frågorna med överbeläggning i mottagningscentrumen för flyktingar och den inverkan som detta har på kvinnors säkerhet. Parlamentet vill att Amif utnyttjas i större utsträckning för att förse mottagningscentrumen med separata sov- och sanitetsutrymmen för kvinnor och män samt ge tillgång till jämställdhetsmedvetna hälso- och sjukvårdstjänster, också i form av vård före och efter förlossning.

59.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör uppmuntras att i större utsträckning utnyttja sammanhållningsfonderna och ESI-fonderna vid sidan av Amif för att främja flyktingars integration på arbetsmarknaden, med särskild fokus på hur tillgänglig barnomsorg kan vara till hjälp för flyktingkvinnor att få anställning.

60.  Europaparlamentet efterlyser en översyn av den ökade finansieringen till och det utökade tillämpningsområdet för Daphne- och Odysseusprogrammen, och en utvärdering av en utvidgning av dessa för att hantera flyktingkvinnors stora utsatthet och ge mer stöd för att dessa könsrelaterade skadeverkningar ska kunna bemästras.

61.  Europaparlamentet betonar att andra fonder, såsom Fonden för inre säkerhet, särskilda finansiella instrument såsom instrumentet för krisstöd och andra ad hoc-instrument och annat ad hoc-stöd har mobiliserats för att hantera behoven i samband med den nuvarande flyktingkrisen. Parlamentet betonar svårigheten med att övervaka användningen av dessa fonder, särskilt ur ett jämställdhetsperspektiv, och vill se en samordnad, effektiv, transparent och jämställd användning av EU-medel på detta område.

62.  Europaparlamentet efterlyser särskild finansiering till stöd för riktade åtgärder som involverar gräsrotsorganisationer, lokala och regionala myndigheter för att säkerställa grundläggande behov, mänskliga rättigheter och säkerhet för kvinnor och flickor, inklusive gravida, äldre och hbti-personer, som är asylsökande, flyktingar eller migranter.

Politiska rekommendationer

63.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att jämställdhetsbudgetering ska användas på alla nivåer i EU:s budgetförfarande. Parlamentet kräver en konsekvent jämställdhetsintegrering i budgetarbetet under hela budgetförfarandet i syfte att använda budgetutgifterna som ett sätt att främja jämställdhet.

64.  Europaparlamentet vill se en stark och effektiv jämställdhetsbudgetering som ska införlivas med och genomföras i EU:s finansieringsprogram efter 2020, med målet att öka EU:s finansiering av åtgärder mot könsdiskriminering samtidigt som följande aspekter beaktas:

   i) Kartläggning av implicita och explicita jämställdhetsfrågor.
   ii) Kartläggning, om möjligt, av relevanta resursanslag.
   iii) Bedömning av huruvida EU:s finansieringsprogram kommer tillåta att befintliga ojämlikheter mellan kvinnor och män (och grupper av kvinnor och män), flickor och pojkar och mönstren i relationerna mellan könen kvarstår eller om de kommer att innebära förändring.

65.  Europaparlamentet skulle vilja att alla EU:s budgetavdelningar strävade efter att uppnå lika starka jämställdhetsmål och standarder för jämställdhetsintegrering.

66.  Europaparlamentet anser att det belopp som tilldelats enskilda politiska mål och åtgärder för jämställdhet ska vara tydligt angivet för att skapa mer transparens och ansvarighet.

67.  Europaparlamentet konstaterar att jämställdhetsintegrering inte är en engångsuppgift och att jämställdhetsbudgetering kräver ett kontinuerligt åtagande för att förstå jämställdhet, vilket innefattar analys och samråd samt kontinuerliga budgetanpassningar för att ta hänsyn till de förändrade behoven hos kvinnor och män, pojkar och flickor.

68.  Europaparlamentet betraktar den EU-finansiering på 6,17 miljarder euro som avsatts i nuvarande fleråriga budgetram för att uppfylla målen i den strategiska insatsen för jämställdhet som ett första steg.

69.  Europaparlamentet anser att halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen kunde ha varit ett tillfälle att förbättra de resultat som uppnåtts i EU-budgeten för att åstadkomma jämställdhet, och att visa upp dessa framsteg för allmänheten.

70.  Europaparlamentet beklagar därför kommissionens beslut att inte ta upp frågan om en jämställdhetsintegrering i sin halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen, och efterlyser mer specifika åtgärder för att ta itu med detta.

71.  Europaparlamentet efterlyser könsspecifika indikatorer som ska tillämpas i projekturvalet samt i övervaknings- och utvärderingsfaserna av alla åtgärder som får medel från EU-budgeten. Parlamentet efterlyser dessutom en obligatorisk könsspecifik konsekvensbedömning som ett allmänt förhandsvillkor, och insamling av könsuppdelade uppgifter om stödmottagare och deltagare.

72.  Europaparlamentet rekommenderar starkt att könsuppdelade uppgifter bör finnas tillgängliga för allmänheten för att säkerställa ekonomisk ansvarighet och transparens.

73.  Europaparlamentet vill att metoden i rapporten Jämställdhetsindex från 2015 – Att mäta jämställdhet i Europeiska unionen 2005–2012, som publicerades av EIGE 2015, ska användas för att mäta bristande jämställdhet vid planering och genomförande av EU:s finansieringsprogram.

74.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att anordna regelbunden utbildning och tekniska stödprogram om verktyg för jämställdhetsintegrering för all personal som deltar i beslutsfattande och budgetförfaranden. Parlamentet vill att jämställdhetsintegrering används i budgetarbetet i både europeiska och nationella strategier för att mer effektivt främja jämställdhet.

75.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka hur effektivt de nationella organen som handlägger klagomål och de nationella klagomålsförfarandena fungerar vid genomförandet av jämställdhetsdirektiven.

76.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att också integrera ett jämställdhetsperspektiv i bedömningen av unionens budgetgenomförande när det gäller såväl de specifika målen i EU:s jämställdhetspolitik som de övergripande aspekterna av denna politik, i både sina rekommendationer och sina särskilda rapporter. Parlamentet uppmanar även medlemsstaterna att jämställdhetsintegrera sina budgetar för att analysera statliga program och strategier, deras inverkan på resursfördelningen och deras bidrag till jämställdheten.

77.  Europaparlamentet upprepar sin oro över den uppenbart skeva könsfördelningen bland ledamöterna av Europeiska revisionsrätten, som för närvarande består av 28 män och endast tre kvinnor (två färre än i början av 2016), vilket är den största skillnaden inom alla EU-institutioner. Parlamentet uppmanar rådet att, från och med nu och fram till dess att en acceptabel könsfördelning har uppnåtts, för varje ny tillsättning föreslå två kandidater – en kvinna och en man – för parlamentet.

78.  Europaparlamentet lovordar det arbete som kontoret för kommissarien för mänskliga rättigheter i Polen gör, som enligt lagen om likabehandling är det jämställdhetsorgan som ansvarar för genomförandet av likabehandling. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över de senaste budgetnedskärningarna som påverkar de delar av kontoret för kommissarien för mänskliga rättigheter som arbetar med jämställdhet. Parlamentet påminner om att det nationella jämställdhetsorganet bör ha tillräckligt med personal och resurser och att dess oberoende bör respekteras och upprätthållas.

o
o   o

79.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(2) EUT C 436, 24.11.2016, s. 51
(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 470.
(4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(5) Antagna texter, P8_TA(2016)0338.
(6) Antagna texter, P8_TA(2016)0072.
(7) Antagna texter, P8_TA(2016)0309.
(8) Kommissionens arbetsdokument, del I, om programförklaringar om driftsutgifter som åtföljer förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, COM(2016)0300), s. 15.
(9) Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för forskning och innovation Horisont 2020, årlig övervakningsrapport 2014 ISBN 978-92-79-57749-9, s. 44.


Stordatas effekter på de grundläggande rättigheterna
PDF 203kWORD 55k
Europaparlamentets resolution av den 14 mars 2017 om stordatas effekter på de grundläggande rättigheterna: integritet, uppgiftsskydd, icke-diskriminering, säkerhet och brottsbekämpning (2016/2225(INI))
P8_TA(2017)0076A8-0044/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 1, 7, 8, 11, 14, 21, 47 och 52 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av riktlinjerna för reglering av behandlingen av elektroniska dokument som innehåller personuppgifter i FN:s generalförsamlings resolution 45/95 av den 14 december 1990,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)(1), och av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 6 maj 2015 En digital agenda för Europa (COM(2015)0192),

–  med beaktande av Europarådets konvention av den 28 januari 1981 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter (ETS nr 108) och dess tilläggsprotokoll av den 8 november 2001 (ETS nr 181)(3),

–  med beaktande av Europarådets ministerkommittés rekommendation till medlemsstaterna CM/Rec(2010)13 av den 23 november 2010 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter i samband med profilering(4),

–  med beaktande av Europeiska datatillsynsmannens yttrande 7/2015 av den 19 november 2015, Meeting the challenges of big data: A call for transparency, user control, data protection by design and accountability(5),

–  med beaktande av Europeiska datatillsynsmannens yttrande 8/2016 av den 23 september 2016, EDPS Opinion on coherent enforcement of fundamental rights in the age of big data (EDPS yttrande om enhetligt genomförande av de grundläggande rättigheterna i stordataåldern)(6),

–  med beaktande av arbetsgruppens för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (artikel 29-gruppen) uttalande av den 16 september 2014 om vilka effekter utvecklingen av stordata har på skyddet för enskilda vid behandling av deras personuppgifter i EU(7),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0044/2017).

A.  Med stordata avses insamling, analys och återkommande ackumulering av stora mängder data, inbegripet personuppgifter, från många olika källor, som genomgår automatisk databehandling med hjälp av datoralgoritmer och avancerad databehandlingsteknik, med såväl lagrade data som strömmade data, för att generera vissa korrelationer, trender och mönster (stordataanalyser).

B.  Vissa användningsfall avseende stordata inbegriper upplärning av artificiellt intelligenta applikationer såsom neurala nätverk och statistiska modeller i syfte att förutsäga vissa händelser och beteenden. Upplärningsdatan är ofta av tvivelaktig kvalitet och inte neutrala.

C.  De framsteg som gjorts inom kommunikationsteknik och den allmänt utbredda användningen av elektronisk utrustning, övervakningsutrustning, sociala medier, interaktion och nätverk på webben, inklusive utrustning som förmedlar information utan mänsklig inblandning, har lett till att det tagits fram massiva och ständigt växande dataset som genom avancerad databehandlingsteknik och dataanalys ger oss en helt ny insyn i mänskligt beteende, privatliv och våra samhällen.

D.  Tredjeländers och medlemsstaternas underrättelsetjänster har i allt större utsträckning förlitat sig på behandling och analys av sådana dataset som antingen inte omfattas av något regelverk eller som alldeles nyligen har varit föremål för lagstiftning vars förenlighet med unionens primär- och sekundärrätt kan ifrågasättas och ännu inte har klargjorts.

E.  På nätet har också förekomsten av mobbning, kvinnovåld och utsatta barn ökat. Kommissionen och medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga rättsliga åtgärder för att bekämpa dessa företeelser.

F.  Allt fler bolag, företag, organ och byråer, statliga och icke-statliga organisationer (samt generellt aktörer inom offentlig och privat sektor), politiska ledare, företrädare för civilsamhället, akademiker, forskare och medborgare i stort har dragit nytta av sådana dataset och stordataanalyser för att främja konkurrenskraft, innovation, marknadsprognoser, politiska kampanjer, riktad reklam, vetenskaplig forskning och politikutformning inom områdena transport, beskattning, finansiella tjänster, ”smarta städer”, brottsbekämpning, öppenhet och insyn, folkhälsa och katastrofinsatser och för att påverka val och politiska resultat genom till exempel riktad kommunikation.

G.  Marknaden för stordata växer som en följd av att tekniken bakom och processen för datadrivet beslutsfattande blir alltmer accepterad som lösning. Det finns ännu inte någon metod för att göra en evidensbaserad bedömning av de samlade konsekvenserna av stordata, men det finns bevis för att stordataanalyser kan få betydande konsekvenser som sträcker sig över såväl den offentliga som den privata sektorn. I kommissionens strategi för en inre digital marknad i Europa erkänns potentialen hos datadriven teknik, datadrivna tjänster och stordata som katalysatorer för ekonomisk tillväxt, innovation och digitalisering inom EU.

H.  Stordataanalyser skapar mervärde på flera sätt, och det finns många positiva exempel som skapar stora möjligheter för medborgare – till exempel när det gäller hälso- och sjukvård, bekämpning av klimatförändringar, minskad energiförbrukning, förbättrad transportsäkerhet och möjliggörande av ”smarta städer” – och därigenom förbättrar företagens optimering och effektivitet och bidrar till förbättrade arbetsvillkor och till upptäckt och bekämpning av bedrägerier. Stordata kan ge en konkurrensfördel för de europeiska företagens beslutsprocesser samtidigt som den offentliga sektorn kan gagnas av större effektivitet tack vare större insikter i den socioekonomiska utvecklingens olika nivåer.

I.  Stordata har denna potential för medborgare, akademiker, forskare och offentlig och privat sektor men innebär även betydande risker, framför allt vad gäller att värna grundläggande rättigheter, såsom rätten till integritet, dataskydd och datasäkerhet, men även rätten till yttrandefrihet och icke-diskriminering, som garanteras av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och unionslagstiftningen. Pseudonymiserings- och krypteringsteknik kan minska riskerna i samband med stordataanalys och spelar därför en viktig roll när det gäller att skydda den registrerade personens integritet och samtidigt främja innovation och ekonomisk tillväxt. Dessa inslag ska anses ingå i den aktuella översynen av direktivet om integritet och elektronisk kommunikation.

J.  Sensorernas stora genomslagskraft, den omfattande rutinmässiga dataproduktionen och dagens databehandlingsverksamhet är inte alltid tillräckligt transparent, vilket undergräver de enskilda individernas och myndigheternas kapacitet att bedöma förfarandena för och syftet med insamlingen, sammanställningen, analysen och utnyttjandet av personuppgifter. Det tycks ha uppstått en allt otydligare skillnad mellan personuppgifter och icke-personuppgifter som en följd av utnyttjandet av stordataanalyser, som kan leda till att nya personuppgifter skapas.

K.  Stordatasektorn växer med 40 procent per år, sju gånger snabbare än it-marknaden. Den koncentration av stora dataset som framställs av ny teknik ger avgörande information för stora företag, som sätter igång exempellösa förskjutningar i maktbalansen mellan medborgare, regeringar och privata aktörer. En sådan maktkoncentration till företag skulle kunna konsolidera monopol och missbruk, och ha en skadlig inverkan på konsumenternas rättigheter och en sund marknadskonkurrens. Den enskildes intressen, samt skyddet av de grundläggande rättigheterna, bör detaljgranskas ytterligare inom ramen för sammanslagningar av stordata.

L.  Stordata har en enorm, outnyttjad potential som drivkraft för produktivitet och som ett sätt att erbjuda medborgarna bättre produkter och tjänster. Medborgares, företags och organisationers spridda användning av smarta enheter, nätverk och webbapplikationer är inte nödvändigtvis en indikation på belåtenhet med de produkter som erbjuds, utan snarare en bredare insikt om att dessa tjänster har blivit oumbärliga för att kunna leva, kommunicera och arbeta, trots en bristande förståelse för de risker de kan medföra för vårt välbefinnande, vår säkerhet och våra rättigheter.

M.  Ett åtskiljande mellan datakvantitet och datakvalitet krävs för att kunna utnyttja stordata på ett effektivt sätt (algoritmer och andra analysverktyg). Lågkvalitetsdata och/eller lågkvalitetsförfaranden bakom beslutsprocesser och analytiska verktyg skulle kunna resultera i vinklade algoritmer, skenbara korrelationer, felaktigheter, en underskattning av de rättsliga, sociala och etiska konsekvenserna, risken för att data används för diskriminering eller bedrägeri och marginalisering av människans roll i dessa processer, vilket kan utlösa bristfälliga beslutsprocesser som har skadlig inverkan på medborgarnas liv och möjligheter, särskilt på marginaliserade grupper, och kan inverka menligt på samhällen och företag.

N.  Algoritmisk ansvarsskyldighet och transparens bör innebära att det genomförs tekniska och operativa åtgärder som säkerställer transparens, icke-diskriminering av ett automatiserat beslutsfattande och beräkning av sannolikheten för ett enskilt beteende. Transparensen bör ge enskilda individer meningsfull information om den berörda logiken, innebörden och de planerade konsekvenserna. Detta bör inbegripa information om de data som används för utbildning i stordataanalyser och göra det möjligt för enskilda individer att förstå och övervaka de beslut som påverkar dem.

O.  Dataanalys och algoritmer påverkar i allt större utsträckning den information som görs tillgänglig för medborgarna. Om en sådan teknik missbrukas skulle det kunna äventyra den grundläggande rätten till information samt mediefriheten och mediepluralismen. Systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna är direkt relaterat till varje samhälles demokratiska, sociala och kulturella behov, samt till behovet av att bevara mediepluralismen, i enlighet med protokollet till Amsterdamfördraget om systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna (11997D/PRO/09).

P.  Spridningen av databehandling och dataanalyser, det stora antalet aktörer som arbetar med att samla in, bevara, behandla, lagra och dela data samt kombinationen av stora dataset som innehåller personuppgifter och andra uppgifter från många olika källor medför visserligen stora möjligheter men har sammantaget bidragit till den stora ovisshet som råder bland både medborgarna, allmänheten och den offentliga och den privata sektorn om vilka specifika krav som gäller i fråga om överensstämmelsen med EU:s aktuella dataskyddslagstiftning.

Q.  Det finns många ostrukturerade äldre system med enorma datavolymer som företag har samlat in i åratal, med otydliga system för dataförvaltning, som på ett systematiskt sätt bör bringas i överensstämmelse med reglerna.

R.  Ett tätare samarbete och en närmare samordning mellan olika regleringsmyndigheter och myndigheter som utövar tillsyn över konkurrensen, konsumentskyddet och dataskyddet på nationell nivå och EU-nivå bör uppmuntras, i syfte att säkerställa en enhetlig strategi för och förståelse av stordatas effekter på de grundläggande rättigheterna. Inrättandet och vidareutvecklingen av det digitala centrumet(8) som ett frivilligt nätverk av tillsynsorgan kan bidra till att stärka deras arbete och deras respektive tillsynsverksamhet och kan bidra till att fördjupa samverkanseffekterna och skydda enskilda individers rättigheter och intressen.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet betonar att de framtidsutsikter och möjligheter som finns i fråga om stordata kan nyttjas fullt ut av medborgare, offentliga och privata sektorer, akademiker och forskare endast om allmänhetens förtroende för denna teknik säkerställs genom kraftfullt verkställande av de grundläggande rättigheterna och efterlevnad av EU:s aktuella dataskyddslagstiftning samt rättssäkerhet för samtliga berörda aktörer. Parlamentet framhåller att behandlingen av personuppgifter kan ske endast i enlighet med någon av de rättsliga grunder som anges i artikel 6 i förordning (EU) 2016/679. Transparens och tillfredsställande information till den berörda allmänheten är avgörande för att skapa förtroende hos allmänheten och skydda individuella rättigheter.

2.  Europaparlamentet understryker att överensstämmelse med gällande dataskyddslagstiftning, tillsammans med starka vetenskapliga och etiska standarder, är avgörande för att man ska kunna skapa förtroende för stordatalösningar och betrakta dem som tillförlitliga. Parlamentet betonar även att den information som tas fram genom stordataanalyser inte ger någon opartisk överblick över något ämne och endast är så tillförlitlig som de data som ligger till grund för denna information. En prediktiv analys som baseras på stordata kan enbart ge en statistisk sannolikhet och kan därför inte alltid korrekt förutsäga enskilda beteenden. Starka vetenskapliga och etiska standarder är därför av central betydelse för att reglera insamlingen av data och bedöma resultaten av denna analys.

3.  Europaparlamentet påpekar att känslig information om personer kan utläsas av icke-känsliga uppgifter, vilket suddar ut gränsen mellan känsliga och icke-känsliga uppgifter.

4.  Europaparlamentet framhåller att de enskilda individernas bristfälliga kunskaper om och förståelse av karaktären hos stordata innebär att personuppgifter kan användas på icke avsedda sätt. Parlamentet noterar att utbildning och medvetenhet om grundläggande rättigheter är av central betydelse i EU. EU-institutionerna och medlemsstaterna uppmanas med kraft att investera i digital kunskap och upplysning för medborgarna, inklusive barn, om digitala rättigheter, integritet och dataskydd. Parlamentet understryker att en sådan utbildning bör inriktas på förståelsen av principerna för/logiken bakom hur algoritmer och automatiserade processer för beslutsfattande fungerar och hur de ska tolkas på ett meningsfullt sätt. Parlamentet framhåller dessutom behovet av att utbilda i syfte att främja en förståelse om var och hur dataströmmar samlas in (dvs. webbinsamling, kombinerande av strömmande data med data från sociala nätverk och uppkopplade enheter och aggregering av denna information i en ny dataström).

Stordata för kommersiella ändamål och inom den offentliga sektorn

Skydd av integritet och personuppgifter

5.  Europaparlamentet pekar på att unionslagstiftningen om skydd av integritet och personuppgifter, rätten till likabehandling och icke-diskriminering samt individens rätt att få information om den bakomliggande logik som används i det automatiserade beslutsfattandet och profileringen och rätten att begära rättslig prövning ska tillämpas för databehandling när behandlingen föregås av teknik för pseudonymisering eller i vart fall när användningen av icke-personuppgifter kan komma att påverka enskilda individers privatliv eller andra rättigheter och friheter och leda till stigmatisering av hela befolkningsgrupper.

6.  Europaparlamentet understryker att den digitala inre marknaden måste byggas på tillförlitliga och trovärdiga nätverk och tjänster med hög hastighet som skyddar den registrerades grundläggande rätt till skydd av personuppgifter och integritet. Samtidigt måste den digitala inre marknaden uppmuntra till innovation och stordataanalyser i syfte att skapa rätt förhållanden och lika spelregler för att främja den europeiska digitala ekonomin.

7.  Europaparlamentet betonar även möjligheten att återidentifiera individer genom att korrelera olika typer av anonymiserade data. Unionslagstiftningen för skydd av integritet och personuppgifter är tillämplig på behandling av sådana korrelerade data endast om en individ verkligen är återidentifierbar.

8.  Europaparlamentet betonar att de ovannämnda principerna bör fungera som ram för beslutsförfarandena för den offentliga och den privata sektorn och andra aktörer som använder data. Parlamentet betonar att det behövs en mycket större algoritmisk ansvarsskyldighet och transparens när det gäller databehandling och dataanalyser av den privata och den offentliga sektorn och andra aktörer som använder dataanalyser som ett centralt redskap för att se till att den enskilda individen är lämpligt informerad om behandlingen av sina personuppgifter.

9.  Europaparlamentet framhäver den grundläggande roll som kommissionen, Europeiska dataskyddsstyrelsen, nationella dataskyddsmyndigheter och andra oberoende tillsynsmyndigheter bör spela framöver för att generellt främja transparens, korrekta rättsförfaranden och rättssäkerhet och, mer specifikt, konkreta standarder som värnar de grundläggande rättigheter och garantier som är förbundna med den privata och den offentliga sektorns användning av databehandling och dataanalyser. Parlamentet efterlyser ett tätare samarbete mellan de parter som bestämmer spelreglerna i den digitala miljön, i syfte att stärka synergierna mellan regelverk för konsumenter och konkurrens- och dataskyddsmyndigheterna. Parlamentet efterlyser lämplig finansiering och bemanning av sådana myndigheter. Parlamentet erkänner dessutom behovet av att inrätta ett digitalt centrum.

10.  Europaparlamentet understryker att det inneboende syftet med stordata bör vara att erhålla jämförbara korrelationer med så få personuppgifter som möjligt. Parlamentet betonar i detta avseende att forskare, näringslivet och offentliga organisationer bör fokusera på forskning och innovation på området anonymisering.

11.  Europaparlamentet erkänner att tillämpningen av pseudonymisering, anonymisering eller kryptering av personuppgifter kan minska riskerna för de berörda registrerade personerna när personuppgifter används i stordatatillämpningar. Parlamentet betonar även fördelarna med pseudonymisering som föreskrivs i den allmänna dataskyddsförordningen som ett lämpligt skydd. Parlamentet påminner om att anonymisering är en oåterkallelig process genom vilken personuppgifter inte längre kan användas enbart för att identifiera eller peka ut en fysisk person. De avtalsmässiga förpliktelserna bör säkerställa att anonymiserade data inte kommer att återidentifieras med hjälp av ytterligare korrelationer genom att kombinera olika datakällor. Den privata och den offentliga sektorn och andra aktörer som är involverade i analys av stordata uppmanas att regelbundet se över sådana risker mot bakgrund av ny teknik och att dokumentera lämpligheten av de antagna åtgärderna. Kommissionen, Europeiska dataskyddsstyrelsen och andra oberoende tillsynsmyndigheter uppmanas att utarbeta riktlinjer för hur man korrekt anonymiserar data för att undvika framtida missbruk av dessa åtgärder och övervaka förfarandena.

12.  Europaparlamentet uppmanar med kraft den privata och den offentliga sektorn och andra övriga registeransvariga att använda sig av instrument som föreskrivs i den allmänna dataskyddsförordningen, såsom uppförandekoder och certifieringssystem, för att söka få större visshet om sina specifika skyldigheter enligt unionslagstiftningen och att se till att deras metoder och aktiviteter överensstämmer med EU:s tillämpliga rättsnormer och skydd.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att datadriven teknik inte begränsar eller medför diskriminering vid tillgång till en pluralistisk mediemiljö, utan snarare främjar mediefrihet och mediepluralism. Parlamentet understryker att samarbete mellan regeringar, utbildningsinstitutioner och medieorganisationer kommer att spela en central roll i att säkerställa att mediekunskap i den digitala miljön stöds, i syfte att stärka medborgarna och skydda deras rätt till information och till yttrandefrihet.

14.  Europaparlamentet anser att offentliga myndigheters offentliggörande av personuppgifter med hänsyn till ett allmänt intresse – såsom förhindrande av korruption, intressekonflikter, skatteundandragande och penningtvätt – kan tillåtas i ett demokratiskt samhälle, förutsatt att uppgifterna lämnas ut i enlighet med lagstadgade villkor, att lämpliga skydd finns och att ett sådant offentliggörande krävs för det syfte som eftersträvas och att det är proportionerligt.

Säkerhet

15.  Europaparlamentet erkänner mervärdet hos den tekniska utveckling som kommer att bidra till att öka säkerheten. Parlamentet erkänner att säkerhetsöverträdelser, obehörig tillgång till data och olaglig övervakning är några av de mest akuta riskerna i samband med databehandlingsverksamhet som stordatateknik (särskilt inom ramen för sakernas internet) och att dessa risker oroar enskilda individer. Parlamentet anser att det krävs ett verkligt och samordnat samarbete mellan den privata och den offentliga sektorn, de brottsbekämpande myndigheterna och de oberoende tillsynsmyndigheterna för att möta sådana hot utan att tumma på de grundläggande rättigheterna. Parlamentet betonar i detta sammanhang att särskild uppmärksamhet bör riktas mot säkerheten inom system för e-förvaltning samt mot ytterligare rättsliga åtgärder såsom ansvarsskyldighet för programvara.

16.  Europaparlamentet anser att användandet av totalsträckskryptering också bör uppmuntras och, där så krävs, ges behörighet, i enlighet med principen om inbyggt dataskydd. Parlamentet rekommenderar att en eventuell framtida lagstiftningsram för detta ändamål särskilt förbjuder krypteringsleverantörer, leverantörer av kommunikationstjänster och alla övriga organisationer (på alla nivåer i distributionskedjan) att tillåta eller underlätta för bakdörrar.

17.  Europaparlamentet betonar att ökad datagenerering och ökade dataflöden innebär ytterligare sårbarheter och nya informationssäkerhetsutmaningar. I detta sammanhang efterlyser parlamentet användning av inbyggt integritetsskydd och integritetsskydd som standard, anonymiseringsteknik där så är lämpligt, krypteringsteknik och obligatoriska bedömningar av konsekvenserna för den personliga integriteten. Parlamentet betonar att sådana åtgärder bör tillämpas av samtliga aktörer som är involverade i stordataanalys inom den privata och den offentliga sektorn och andra aktörer som hanterar känslig information, såsom jurister, journalister och personer som arbetar inom hälso- och sjukvården, i syfte att säkerställa att utvecklingen av stordata inte ökar exponeringen för informationssäkerhetsrisker.

18.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna i enlighet med artikel 15 i direktiv 2000/31/EG i samband med tillhandahållande av vidarebefordrings-, cachnings- och värdtjänster inte får ålägga tjänsteleverantörerna en allmän skyldighet att övervaka den information de överför eller lagrar och inte heller en allmän skyldighet att aktivt efterforska fakta eller omständigheter som kan tyda på olaglig verksamhet. Parlamentet påminner särskilt om att Europeiska unionens domstol, i mål C-360/10 och C-70/10, avvisade åtgärder för aktiv övervakning av nästan samtliga användare av de berörda tjänsterna (i det ena fallet internetleverantörer och i det andra fallet ett socialt nätverk) och angav att förelägganden som ålägger en leverantör av värdtjänster en skyldighet att övervaka samtliga uppgifter ska vara förbjudna.

Icke-diskriminering

19.  Europaparlamentet betonar att på grund av de dataset och algoritmiska system som används för att göra bedömningar och förutsägelser i de olika stadierna av databehandlingen kan stordata resultera inte bara i kränkningar av enskilda personers grundläggande rättigheter, utan också i olika behandling av och indirekt diskriminering av grupper av människor med liknande egenskaper, särskilt när det gäller rättvisa och lika möjligheter avseende tillgång till utbildning och sysselsättning vid rekryteringar och bedömningar av enskilda individer eller vid fastställandet av nya konsumentvanor för användare av sociala medier.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och dataskyddsmyndigheterna att identifiera och vidta alla möjliga åtgärder för att minimera algoritmisk diskriminering och snedvridning, samt att ta fram ett starkt och gemensamt etiskt ramverk för transparent behandling av personuppgifter och automatiserat beslutsfattande som kan fungera som vägledning för dataanvändning och det pågående upprätthållandet av unionsrätten.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och dataskyddsmyndigheterna att särskilt utvärdera behovet av inte bara algoritmisk transparens, utan även för transparens avseende möjlig snedvridning i de utbildningsdata som används för att göra slutledningar som grundas på stordata.

22.  Europaparlamentet rekommenderar att företag genomför regelbundna bedömningar av hur representativa dataseten är, överväger huruvida dataseten är snedvridna och utvecklar strategier för att övervinna dessa snedvridningar. Parlamentet betonar behovet av att granska hur precisa och meningsfulla förutsägelser som baseras på dataanalyser är, och att i det sammanhanget ta hänsyn till rimlighet och etiska betänkligheter.

Stordata för vetenskapliga ändamål

23.  Europaparlamentet betonar att stordataanalyser kan gynna vetenskaplig utveckling och forskning. Parlamentet anser att utveckling och användande av stordataanalyser för vetenskapliga ändamål bör ske med vederbörlig hänsyn till de grundläggande värden som är inskrivna i stadgan om de grundläggande rättigheterna och efterleva EU:s gällande dataskyddslagstiftning.

24.  Europaparlamentet påminner om att enligt den allmänna dataskyddsförordningen skulle ytterligare behandling av personuppgifter för statistiska ändamål kunna resultera enbart i aggregerade data som inte kan återtillämpas på individer.

Stordata för brottsbekämpande ändamål

Skydd av integritet och personuppgifter

25.  Europaparlamentet påminner alla brottsbekämpande aktörer som använder databehandling och dataanalyser om att direktiv (EU) 2016/680 reglerar medlemsstaternas behandling av personuppgifter för brottsbekämpande ändamål; föreskriver att insamling och behandling av personuppgifter för brottsbekämpande ändamål alltid måste vara adekvat, relevant och inte för omfattande i förhållande till de syften för vilka uppgifterna behandlas; anger att syftet med och behovet av insamlingen av dessa uppgifter tydligt måste styrkas; föreskriver att beslut som grundas enbart på automatiserad behandling, inbegripet profilering, som har negativa rättsliga följder för den registrerade eller i betydande grad påverkar honom eller henne, ska förbjudas såvida de inte är tillåtna enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt som den personuppgiftsansvarige lyder under och som föreskriver lämpliga skyddsåtgärder för den registrerades rättigheter och friheter, åtminstone rätten till mänskligt ingripande från de personuppgiftsansvarigas sida; uppmanar kommissionen, Europeiska dataskyddsstyrelsen och andra oberoende tillsynsmyndigheter att utfärda riktlinjer, rekommendationer och bästa praxis för att närmare ange kriterierna och villkoren för beslut baserade på profilering och användning av stordata för brottsbekämpande ändamål.

26.  Europaparlamentet betonar vikten av efterlevnad av direktiv (EU) 2016/680 när det gäller att utföra inledande konsekvensbedömningar och granskningar i vilka hänsyn tas till etiska betänkligheter, i syfte att bedöma inkluderingen i, korrektheten med och kvaliteten på uppgifterna, och att se till att de enskilda personer som berörs av de beslut och/eller de deltagande aktörerna i beslutsprocesserna har möjlighet att förstå och bestrida insamlingen eller analysen, mönstren och korrelationerna samt att förhindra eventuella skadliga följder som de kan få för vissa grupper av individer.

27.  Europaparlamentet påpekar att medborgarnas förtroende för digitala tjänster allvarligt kan undergrävas på grund av regeringars massövervakningsverksamhet och brottsbekämpande myndigheters otillbörliga tillgång till kommersiella uppgifter och andra personuppgifter.

28.  Europaparlamentet påminner om att lagstiftning som tillåter offentliga myndigheter att ha generell tillgång till innehållet i elektronisk kommunikation måste anses riskera själva kärnan i den grundläggande rätten till respekt för privatlivet som garanteras genom artikel 7 i stadgan.

29.  Europaparlamentet understryker behovet av att riktlinjer och system införlivas i offentliga upphandlingar för modeller och verktyg för databehandling och brottsbekämpningsprogram som grundas på stordata, med syftet att säkerställa att den bakomliggande koden är kontrollerbar och kontrolleras av den brottsbekämpande myndigheten innan det slutliga köpet görs och kan kontrolleras avseende lämplighet, korrekthet och säkerhet, med hänsyn till att transparens samt ansvarsskyldighet begränsas genom proprietär programvara. Parlamentet påpekar att vissa modeller för prognostiserat polisarbete är mer integritetsvänliga än andra, t.ex. där probabilistiska förutsägelser görs om platser eller händelser, och inte om enskilda personer.

Säkerhet

30.  Europaparlamentet understryker att det är absolut nödvändigt att skydda databaser för brottsbekämpning från säkerhetsöverträdelser och obehörig tillgång, eftersom detta är något som oroar enskilda individer. Parlamentet anser därför att man för att kunna ta itu med sådana risker måste skapa ett samordnat och effektivt samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter, den privata sektorn, regeringar och oberoende tillsynsmyndigheter för uppgiftsskydd. Parlamentet insisterar på behovet av att säkerställa lämplig säkerhet för personuppgifter i enlighet med förordning (EU) 2016/679 och direktiv (EU) 2016/680, samt att minimera sårbarheter genom säkrade och decentraliserade databasarkitekturer.

Icke-diskriminering

31.  Med tanke på att de beslut och åtgärder som fattas av brottsbekämpande myndigheter kan innebära intrång i medborgarnas liv och rättigheter – även genom databehandling och dataanalyser – anser Europaparlamentet att det krävs största möjliga försiktighet för att undvika olaglig diskriminering och att vissa individer eller grupper av personer drabbas som definieras genom hänvisning till ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller tro, politisk eller annan åskådning, förmögenhet, börd, funktionsnedsättning, ålder, kön, könsuttryck, könsidentitet, sexuell läggning, uppehållsstatus, hälsotillstånd eller tillhörighet till en nationell minoritet, som ofta är föremål för etnisk profilering eller mer kraftfull brottsbekämpning, samt enskilda individer som råkar definieras av olika egenskaper. Parlamentet efterlyser ordentlig utbildning för uppgiftsinsamlarna i fronten och de som använder de ”underrättelser” som utvunnits ur dataanalysen.

32.  Europaparlamentet uppmanar de brottsbekämpande myndigheter i medlemsstaterna som använder sig av dataanalyser att upprätthålla högsta möjliga etikstandarder när de analyserar data och att säkerställa mänsklig medverkan och ansvarsskyldighet i beslutsfattandets olika faser – inte bara för att bedöma uppgifternas representativitet, korrekthet och kvalitet, utan även för att bedöma lämpligheten i varje beslut mot bakgrund av denna information.

o
o   o

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.
(2) EUT L 119, 4.5.2016, s. 89.
(3) http://www.coe.int/en/web/conventions/full-list/-/conventions/treaty/108
(4) https://search.coe.int/cm/Pages/result_details.aspx?ObjectID=09000016805cdd00
(5) https://secure.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2015/15-11-19_Big_Data_EN.pdf
(6) https://secure.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/Consultation/Opinions/2016/16-09-23_BigData_opinion_EN.pdf
(7) http://ec.europa.eu/justice/data-protection/article-29/documentation/opinion-recommendation/files/2014/wp221_en.pdf
(8) Europeiska datatillsynsmannens yttrande 8/2016 av den 23 september 2016, s. 15.


Miniminormer för skydd av kaniner i uppfödning
PDF 195kWORD 53k
Europaparlamentets resolution av den 14 mars 2017 om miniminormer för skydd av kaniner i uppfödning (2016/2077(INI))
P8_TA(2017)0077A8-0011/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 13 och 43 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av rådets direktiv 2008/120/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning,

–  med beaktande av rådets direktiv 2008/119/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar,

–  med beaktande av rådets direktiv 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns,

–  med beaktande av rådets direktiv 2007/43/EG av den 28 juni 2007 om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar,

–  med beaktande av rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur,

–  med beaktande av Särskild Eurobarometer 442 om européers attityder till djurs välbefinnande, som offentliggjordes i mars 2016,

–  med beaktande av det vetenskapliga yttrandet av den 12 januari 2011 från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) om djurs välbefinnande under transport.

–  med beaktande av det vetenskapliga yttrandet av den 11 oktober 2005 från Efsa om effekten av de nuvarande systemen för inhysning och hållande på tama produktionsdjurskaniners hälsa och välbefinnande,

–  med beaktande av kapitel 7.5 i OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) Terrestrial Animal Health Code om slakt av djur,

–  med beaktande av den brittiska regeringens Code of Recommendations for the Welfare of Rabbits (kod med rekommendationer för kaniners välbefinnande),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0011/2017), och av följande skäl:

A.  Kaniner är den fjärde största gruppen produktionsdjur i världen och den näst mest uppfödda arten inom EU mätt i antal.

B.  De europeiska producenterna måste uppfylla höga krav på hälsa och välbefinnande för djuren och dessa krav är inte alltid obligatoriska i de tredjeländer varifrån EU importerar slaktdjur.

C.  Konsumenterna blir ständigt mer uppmärksamma på de förhållanden under vilka djurs föds upp.

D.  Kaninbranschen känner tydligt av den minskade köttkonsumtionen i EU och den ekonomiska krisen i jordbrukssektorn. Försäljningspriserna har sjunkit med ungefär 20 procent på tre år medan produktionskostnaderna är desamma.

E.  Kaninkött har ett högt näringsvärde och denna produktion spelar en stor roll för familjeföretagen, med en stor betydelse för sysselsättningen av kvinnor i många landsbygdsområden med få diversifieringsmöjligheter inom boskapsuppfödningen.

F.  Man måste ta lika stor hänsyn till uppfödarnas välbefinnande som till djurens välbefinnande.

G.  Huvuddelen av kaninerna föds upp för köttproduktion, och över 340 miljoner kaniner slaktas för köttet varje år. Kaninuppfödning utgör mindre än 1 % av den slutliga animalieproduktionen inom EU.

H.  Sektorn för kaniner som hålls som produktionsdjur i EU minskar stadigt och siffrorna för 2016 pekar på en minskning av produktionen med 4,7 procent, vilket beror på att konsumenter blir allt mindre benägna att äta kaninkött. Sektorn för kaniner som hålls som produktionsdjur bedriver sin verksamhet under globala marknadsförhållanden och erhåller inte något direktstöd eller marknadsinterventioner enligt den första pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken.

I.  EU har en negativ handelsbalans med Kina i fråga om kaninkött. 99 procent av det kaninkött som EU importerar kommer från Kina. Kinesiska producenter kommer att konkurrera ut EU-uppfödare, och detta kommer att få negativa följder för djurskyddet om inga åtgärder vidtas.

J.  Det är nödvändigt och av intresse att åstadkomma och upprätthålla en lönsam kaninuppfödning, så att man även i fortsättningen bidrar till att bibehålla landsbygdsstrukturen och sysselsättningen, särskilt sysselsättningen för kvinnor, i områden där andra typer av produktion inte är möjliga, samt även i fortsättningen erbjuder konsumenten livsmedel av hög kvalitet och varierande slag.

K.  På internationell nivå är EU den främsta kaninproducenten, före Asien och i synnerhet Kina, som med en produktion uppgående till 417 000 ton slaktkroppar är den främsta exportören.

L.  Kaninuppfödarna, liksom hela sektorn, har ett intresse av att kaninuppfödningen upprätthålls i enlighet med den europeiska produktionsmodellen, som bygger på de högsta standarderna i världen vad gäller livsmedelssäkerhet, djurens hälsa och välbefinnande samt respekt för miljön.

M.  Europeisk kaninuppfödning vilar på samexistens mellan olika produktionssystem. Kaninuppfödning är för många små jordbruksföretag över hela territoriet ett viktigt sätt att diversifiera inkomsterna.

N.  Med en genomsnittskonsumtion på 1,70 kg per invånare är kaninkött en av de minst konsumerade köttsorterna i EU (mellan 1 och 2 procent av all köttkonsumtion).

O.  Det finns stora farhågor om att kaniner som hålls som produktionsdjur i Europa lever under dåliga levnadsförhållanden, lider av höga stressnivåer och drabbas av hög dödlighet och sjuklighet, vilket Efsa konstaterade redan 2005. Inhysning, utfodring, genetik, hälsoaspekter och optimering av det emotionella tillståndet för kaniner som hålls som produktionsdjur är viktiga frågor för aktörerna i kaninbranschen, särskilt när det gäller att värna om djurs hälsa och välbefinnande.

P.  Huvuddelen av kaninerna i EU hålls, sedan domesticeringen, vanligen i burar vars specifikationer i de enskilda medlemsstaterna kan skilja sig åt och ofta också gör det.

Q.  Kaninen har, på samma sätt som övriga arter som lever tillsammans med människan, behållit en del av sitt naturliga beteende, och det är sålunda nödvändigt att undersöka detta och tillämpa åtgärder och villkor under uppfödningen för att garantera att kaninerna, i den utsträckning det är möjligt, behåller sitt naturliga beteende, förutsatt att detta är gynnsamt för kaninernas egen hälsa.

R.  Till intensiv uppfödning används tidiga och snabbväxande kaninraser, tidigare även kallade köttraser, framför allt kommersiella hybrider som används i industriell uppfödning för produktion av köttdjur.

S.  Ekologiska produktionssystem, där slaktkaniner hålls i gruppboxar med tillgång till ett litet område med bete och större utrymme, är ett möjligt alternativ till buruppfödning. Man bör emellertid påminna om att dessa inhysningssystem i gruppboxar kan skapa problem när det gäller negativa sociala interaktioner och aggressivitet mellan djuren, vilket orsakar skador som påverkar deras hälsa och välbefinnande och en ökning av sjukdomar som sprids via avföring till mun.

T.  I vissa nationella regler om ekologisk produktion förespråkas det att kaninerna ska hållas i gruppboxar med tillgång till ett litet område med bete i boxens botten.

U.  På samma sätt som för andra arter, såsom fjäderfä, skulle man kunna forska i alternativa produktionssystem, bl.a. ekologiska produktionssystem, som skulle kunna erbjuda konsumenterna ett större urval av livsmedel och som hittills inte utvecklats i högre grad.

V.  När det gäller ovanstående bör man ytterligare forska kring utmaningar och möjligheter avseende system med inhysning i grupper.

W.  Denna sektors ringa ekonomiska betydelse inom Europeiska unionen inverkar hämmande på forskning och innovation som syftar till att förbättra kaninernas hälsa och välbefinnande.

X.  Det finns av EU fastställda lägsta djurskyddskrav vid svinhållning(1), för kalvar,(2), för skydd av värphöns(3) och slaktkycklingar(4), samt rådets allmänna direktiv om skydd av animalieproduktionens djur(5), men det finns ingen specifik EU-lagstiftning om lägsta djurskyddskrav för kaniner. Allt fler konsumenter och medborgare runtom i EU efterfrågar lagstiftning om och bättre djurskydd för kaniner som hålls som produktionsdjur.

Y.  På grundval av direktiv 1999/74/EG råder det förbud mot konventionell burhållning för värphöns och detta förbud har också till största delen framgångsrikt införlivats i medlemsstaterna.

Z.  Vissa medlemsstater har redan infört nationell lagstiftning och rättsliga krav rörande uppfödning av kaniner och i samarbete med sektorn utarbetat riktlinjer för bästa praxis. År 2012 förbjöd Österrike hållande av kaniner i burar för köttproduktion. Belgien har en gällande lagstiftning som syftar till att fasa ut bursystem och ersätta dem med så kallade parksystem senast 2025.

AA.  I EU:s strategi för djurskydd och djurs välbefinnande framhävs behovet av att genomföra hela det befintliga regelverket innan en mer omfattande lagstiftning införs liksom att skapa incitament för utarbetandet av riktlinjer för bästa praxis.

AB.  Mot bakgrund av kravet på att övergå till alternativa produktionssystem och kaninuppfödningens blygsamma ekonomiska tyngd inom den europeiska animalieproduktionen bör medlemsstaterna och kommissionen uppmuntras till att närmare undersöka kaniners hälsa, välbefinnande, uppfödning, inhysning, foder, beteende och bedövning.

AC.  Efsas vetenskapliga yttrande från 2005 om system för inhysning och hållande av kaniner som produktionsdjur rekommenderar större burar, lägre högsta tillåtna djurtäthet för växande djur och terapeutiska åtgärder inklusive användning av tillsatser för att minska förekomsten av sjukdom.

AD.  OIE:s (Världsorganisationen för djurhälsa) rekommendationer i Terrestrial Animal Health Code om slakt av djur, inklusive bedövningsmetoder och kunskapskrav för aktörer, är tillämpliga på kaniner.

AE.  Enligt artikel 3 i rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur ska ”alla rimliga mått och steg” vidtas för att garantera djurs välbefinnande, och i artikel 4 fastställs standarder för hållning av djur på grundval av ”beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap”, vilket inkluderar standarder fastställda av Efsa och OIE.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet konstaterar att kaniner inom EU oftast föds upp i konventionella oberikade burar, som är en ostimulerande omgivning med endast behållare för vatten och foder, och som inte uppfyller kraven på optimal uppfödning enligt de senaste vetenskapliga rönen. Parlamentet noterar också att kaniner ibland uteslutande utfodras med pellets och inte har tillgång till fiberrikt material och att de trånga utrymmena i de oberikade ståltrådsburarna kan leda till onaturligt beteende.

2.  Europaparlamentet konstaterar att det krävs ytterligare vetenskaplig forskning kring inhysningssystem som skulle kunna främja hygienkvaliteten och begränsa riskerna för att djuren drabbas av sjukdomar och infektioner.

3.  Europaparlamentet är medvetet om att alternativ till uppfödning av kaniner i burar tillämpas med framgång, t.ex. uppfödning i s.k. parksystem eller i stallar där gräs är den huvudsakliga födan, vilket ökar komforten och välbefinnandet för kaniner i uppfödning. Parlamentet anser att dessa alternativa system bör utvecklas, förbättras och främjas samtidigt som det erkänner att efterfrågan på kaninkött från parksystem i viss mån är begränsad på grund av att de högre produktionskostnaderna påverkar konsumentpriset.

4.  Europaparlamentet uppmuntrar till användning av s.k. kollektiva parksystem för kaniner på grund av deras större livsutrymme som i högre grad medger socialt beteende och rörelse. Parlamentet framhåller att användning av kollektiva parksystem förbättrar välbefinnandet bland kaniner genom att de ger dem mer naturlika livsförhållanden. Parlamentet understryker att djurens hälsa också är beroende av två viktiga uppfödningsfaktorer, nämligen miljöförhållandena i byggnaderna och utvecklingen av lämplig djurhållning, bioskydd och god förvaltningspraxis.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att bedriva ytterligare forskning för att finna de bästa systemen för inhysning, i syfte att förbättra djurens välbefinnande inom olika typer av djurhållning, vilket gör det möjligt att genomföra förbättringsåtgärder vid anläggningarna samtidigt som man garanterar att anläggningarna är hållbara.

6.  Europaparlamentet betonar att allt kaninkött på EU-marknaden, även sådant kött som har importerats från tredjeland, måste uppfylla höga standarder för livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet samt djurskyddskriterier. Parlamentet understryker farorna med osund konkurrens från tredjeländer om inte motsvarande standarder och kriterier tillämpas på importer.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsatt garantera att importerat kaninkött håller hög kvalitet och är säkert genom att kontrollera och inspektera köttet vid införsel till EU.

8.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av den europeiska plattformen för djurs välbefinnande och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utbyta och använda bästa praxis för kaninuppfödning.

Kaninuppfödning

9.  Europaparlamentet betonar att höggradigt intensiva metoder används för kaninuppfödning inom EU, även om förhållandena vid kaninavel och kaninhållning varierar, vilket beror på skillnaderna i syftet med kaninuppfödningen och variationerna i konsumentkrav mellan marknader och medlemsstater.

10.  Europaparlamentet betonar att storleken på burarna varierar i förhållande till djurens ålder och vikt och att detta påverkar rörligheten så som att sträcka på sig, sitta och stå med öronen uppåt (en ”spanande” ställning, typisk för arten), stegra sig, vända sig bekvämt och skutta. Parlamentet understryker att denna brist på motion även kan leda till försvagat skelett, stereotypa beteenden och skador på trampdynorna.

11.  Europaparlamentet understryker att inhysningssystemen har förbättrats med tiden genom att ny utrustning tagits i bruk, såsom tasstöd, vars syfte är att minska skador på tassarna och förbättra djurens välbefinnande. Parlamentet betonar dock att vissa äldre typer av burar kan med dagens mått mätt ha en otillfredsställande konstruktion.

12.  Europaparlamentet noterar med oro att sjukdomsförekomsten och dödligheten hos produktionskaniner är synnerligen hög, vilket bl.a. beror på att förekomsten av parasiter (koccidios, springmask m.fl.) och mottagligheten för sådana infektionssjukdomar som HDV och kaninpest är större än hos andra arter.

13.  Europaparlamentet påpekar att Efsa 2005 fastslog att dödligheten och sjukligheten bland kaniner som hålls som produktionsdjur tycks vara avsevärt högre än bland andra produktionsdjurarter på grund av tarm- och luftvägsinfektioner och reproduktiva problem. Parlamentet påpekar också att man i samma Efsa-rapport varnade för de ökade hälsoriskerna för kaniner till följd av uppfödning på golv, jämfört med burar, särskilt på grund av koccidios- och parasitinfektioner.

14.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som många producenter gjort genom att förbättra utformningen av inhysningssystemen i överensstämmelse med Efsas rekommendationer. Parlamentet uttrycker dock sin oro över bristen på behandling och forskning för att råda bot på sjukdomarna hos kaniner i uppfödning.

Uppfödning av kaniner

15.  Europaparlamentet uttrycker oro över att kaniner som föds upp och göds för köttproduktion i EU hålls i burar som är föråldrade och inte motsvarar moderna uppfödningskrav tilldelas ett utrymme per kanin som är mindre än två vanliga pappersark i A4-format.

16.  Europaparlamentet framhåller att kaniner är extremt känsliga djur och kan lida av ett stort antal olika problem i anslutning till deras välbefinnande och av sjukdomar som orsakats av olämpliga uppfödningsvillkor, däribland dödliga virussjukdomar, sjukdomar i andningsorganen och såriga hasor, som de får av att sitta på burbottnar av metalltråd.

17.  Europaparlamentet framhåller att kaninuppfödare och veterinärer har få terapeutiska verktyg för att hantera de hälsoproblem som uppstår och större ansträngningar är nödvändiga för att tackla bristen på forskning och investering i läkemedel för sekundära ändamål och för behandling av mindre vanligt förekommande arter.

18.  Europaparlamentet påpekar också att nutrition har stor inverkan på djurs välbefinnande och hälsa, och anser därför att kaniner alltid bör ha tillgång till en balanserad och fiberrik diet.

19.  Europaparlamentet konstaterar dock att hälsoriskerna är begränsade tack vare EU:s mycket stränga hälsoregler och understryker att sjuka djur inom ramen för gällande lagstiftning direktiv 98/58/EG omedelbart bör ges medicinsk behandling och sättas i isolering tills de tillfrisknat, alternativt avlivas om så är nödvändigt.

20.  Europaparlamentet erkänner vikten av att tillhandahålla utbildning för personer som håller på med alla aspekter av djurhållning inom kaninproduktion, samt vägledning om bästa praxis som bygger på tillförlitliga tekniska och vetenskapliga analyser, i syfte att förbättra deras prestationer och förståelse av de relevanta djurskyddskraven för att på så sätt undvika onödigt lidande för djuren.

21.  Europaparlamentet påpekar att kaniner för gödning och kaninhonor som hålls i alternativa kollektiva parksystem, vanligtvis på 750 cm²/kanin för växande kaniner och på 800 cm²/kanin för kaninhonor, drar nytta av större utrymme att röra sig på, för sociala interaktioner och lek, och att hyllor i kollektiva parksystem gör det möjligt för kaninerna att undvika och komma undan angripande artfränder, med separata bolådor för kaninhonorna när de diar en kull.

22.  Europaparlamentet erkänner att dessa system medför kostnader för kaninuppfödningsanläggningarna, och därför måste uppfödare som väljer detta uppfödningssystem ges ekonomiskt stöd. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja kaninuppfödningssektorn i EU:s framtida budgetar. Parlamentet konstaterar att ekonomiskt stöd finns tillgängligt inom ramen program för landsbygdsutveckling för att stödja de uppfödare som tillämpar djurskyddsåtgärder som ökar kaninernas välbefinnande.

23.  Europaparlamentet påminner om att alla obligatoriska åtgärder som införs bör åtföljas av en nödvändig budget som stöder kaninuppfödarna. Parlamentet framhåller dessutom att en särskild budgetpost bör införas för att främja konsumtion av kaninkött.

24.  Europaparlamentet understryker att mer forskning om inhysning av grupper av kaninhonor skulle gynna deras välbefinnande, särskilt i fråga om den tid som honor måste hållas i separat inhysning och när de sedan kan återintroduceras i gruppen.

25.  Europaparlamentet anser att hankaniner som är 12 veckor gamla eller äldre och som hålls för avel alltid bör hållas separat i alla system p.g.a. problem med aggression.

Transport och slakt

26.  Europaparlamentet påpekar att transport är en stressande erfarenhet för kaniner. Parlamentet betonar att kaniner bör utfodras och vattnas före långdistanstransporter och få tillgång till tillräckligt med föda och vatten under transporten, och att transporttiden bör vara så begränsad som möjligt med tanke på djurartens känsliga natur. Parlamentet betonar att det finns ett stort antal olika stressfaktorer som påverkar djurs välbefinnande, såsom värme, svält, vätskebrist, smärta och chock, kyla, åksjuka och rädsla.

27.  Europaparlamentet betonar att välbefinnandet under transport och slakt för kaniner som hålls som produktionsdjur är beroende av attityder och hanteringsförfaranden bland uppfödare, transportörer och slakteripersonal, samt av transportlogistiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka genomförandet och verkställandet av relevant EU-lagstiftning, särskilt rådets förordning (EU) nr 1/2005 om skydd av djur under transport.

28.  Europaparlamentet understryker att kaniner bör vara helt bedövade före slakt, för att säkerställa att de inte utsätts för lidande, smärta eller stress. Parlamentet erinrar om att slakten måste ske utan att det finns risk för att det bedövade djuret återfår medvetandet i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning. Parlamentet påminner om att utvecklingen inom den praktiska forskningen om bedövningsteknik som tillämpas på andra arter möjliggör ekonomiskt hållbara och mer humana elektriska metoder eller andra bedövningsmetoder, såsom bedövning med gasblandning, vilka är särskilt anpassade för kaniner.

Antimikrobiell resistens

29.  Europaparlamentet erkänner att de europeiska producenterna gör stora ansträngningar för att minska användningen av antibiotika inom kaninuppfödningen. Parlamentet betonar att den utbredda användningen av antibiotika i kaninuppfödning, särskilt inom intensiva typer av uppfödning, kan leda till ökad antimikrobiell resistens.

30.  Europaparlamentet konstaterar att ett starkt beroende av antibiotika kan leda till ökad antibiotikaresistens, och en mer ansvarsfull användning måste därför aktivt främjas. Parlamentet anser att kaninproduktionen, i likhet med andra animalieproduktionssektorer, också berörs av detta problem och att denna sektor därför måste göra betydande ansträngningar för att främja en ansvarsfull användning av antibiotika för att på så sätt bibehålla dess effektivitet och förebygga antimikrobiell resistens.

31.  Europaparlamentet betonar att för att uppnå och upprätthålla en god hygienisk standard i alla uppfödningssystem, huvudsakligen genom att utveckla preventiva åtgärder och riktade kontroller, bör medlemsstaterna uppmuntras att gradvis avveckla användningen av konventionella burar i EU och samtidigt främja ekonomiskt livskraftiga och berikade uppfödningssystem.

32.  Europaparlamentet betonar att antibiotika bör användas endast för behandling och med en lämplig karenstid före slakt i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 470/2009 om gränsvärden för farmakologiskt verksamma ämnen i animaliska livsmedel, i syfte att garantera att kaninkött är säkert.

33.  Europaparlamentet betonar att en minskad användning av antibiotika, och de positiva effekter detta kommer att få på folkhälsan, endast kan uppnås om mer betoning läggs på skötseln och övervakningen av kaninuppfödningsanläggningar.

Slutsatser

34.  Mot bakgrund av det stora antal kaniner som föds upp och slaktas i EU och de allvarliga följder som de nuvarande system som används för uppfödning av kaniner har för djurens välfärd, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att utarbeta en färdplan för att uppnå ekonomiskt hållbara miniminormer för skydd av kaniner i uppfödning. Parlamentet betonar att denna färdplan bör omfatta mätbara milstolpar med regelbunden rapportering och att den, i kronologisk ordning, åtminstone bör innehålla

   utarbetandet av riktlinjer om bästa praxis och om fastställande av djurskyddsregler för kaniner i samarbete med alla de aktörer som är involverade i produktionen och övriga berörda parter inom kaninuppfödningssektorn,
   en rekommendation från kommissionen i vilken man beaktar befintliga nationella åtgärder, och som vid behov omfattar förslag till en gemensam EU-strategi, särskilt när det gäller kaniners hälsa, välbefinnande och inhysning.
   inom en lämplig tidsram, ett lagstiftningsförslag om miniminormer för skydd av kaniner i uppfödning.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja vetenskapliga rön och resultat som grundval när den lägger fram förslag till åtgärder avseende inhysningskrav för kaninhonor för avel och för kaniner som föds upp för köttproduktion, med vederbörlig hänsyn till djurens biologiska behov och deras artspecifika beteende i förhållande till dessa inhysningskrav.

36.  Europaparlamentet anser att kraven i artiklarna 3 och 4 i direktiv 98/58/EG på att ”alla rimliga mått och steg” ska vidtas för att garantera djurens välbefinnande, och fastställandet av standarder ”enligt beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap” bör användas för att genomföra de vetenskapliga rekommendationer om kaniners välbefinnande som Efsa och OIE har utfärdat.

37.  Europaparlamentet påpekar att det är nödvändigt att upprätthålla en jämvikt mellan de olika aspekter som ska beaktas när det gäller djurs välbefinnande och hälsa, uppfödarnas ekonomiska situation och arbetsvillkor, hållbarhet inom produktionen, miljöpåverkan samt konsumentskydd. Likaså är det nödvändigt att ta fasta på konsumenternas intresse av att det finns överkomligt och högkvalitativt kaninkött.

38.  Europaparlamentet framhåller att målet med den gemensamma jordbrukspolitiken är att ge konsumenter i hela EU tillgång till jordbruks- och livsmedelsprodukter och samtidigt beakta deras behov av och önskemål om hälsosamma jordbruks- och livsmedelsprodukter av hög kvalitet till rimliga priser.

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och sektorn att skapa tydliga system för produktmärkning och utnyttja märkningssystem i enlighet med kapitel V i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, i syfte att säkerställa större transparens på marknaden, upprätthålla kvalitetsnormer och skydda konsumenternas hälsa, eftersom detta ger konsumenterna möjlighet att fatta medvetna och transparenta köpbeslut, framhäver produktens ursprung och samtidigt skyddar mot illojal konkurrens.

40.  Europaparlamentet betonar att samtliga befintliga regler bör harmoniseras på EU-nivå. Parlamentet understryker att utbyte av information för utarbetandet av riktlinjer för bästa praxis och stödjandet av nationella riktlinjer är synnerligen viktiga för denna process.

41.  Europaparlamentet uppmuntrar alla medlemsstater att anpassa det egna landets djurskyddsbestämmelser till de befintliga bestämmelserna om skydd av kaniner som har fastställts av Österrike, Belgien, Tyskland och Förenade kungariket, i syfte att få till stånd lika villkor för alla.

42.  Mot bakgrund av kravet på att övergå till alternativa produktionssystem erkänner Europaparlamentet behovet av ytterligare vetenskapliga undersökningar om kaninuppfödning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen och ge budgetstöd till och bedriva forskning inom följande områden:

   Produktionskaniners hälsa.
   Produktionskaniners välbefinnande.
   Inhysning av produktionskaniner.
   Kaninavel, inbegripet kaninavel med gener som ger ett lugnare temperament.
   Uppfödning av produktionskaniner.
   Produktionskaniners beteende.
   Produktionskaniners nutrition.
   Artspecifika sjukdomar, sjuklighet och dödlighet hos produktionskaniner.
   Lämpliga läkemedel, vacciner och behandlingar av produktionskaniner, med beaktande av det växande problemet med antimikrobiell resistens.
   Lämpliga artspecika och humana bedövningsmetoder för produktionskaniner.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla data om produktion av och handel med kaninkött och inbegripa kaninkött i det europeiska organet för bevakning av köttmarknaden.

o
o   o

44.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Rådets direktiv 2008/120/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning. EUT L 47, 18.2.2009, s. 5.
(2) Rådets direktiv 2008/119/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar. EUT L 10, 11.1.2009, s. 7.
(3) Rådets direktiv 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns, EGT L 203, 3.8.1999, s. 53.
(4) Rådets direktiv 2007/43/EG av den 28 juni 2007 om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar. EUT L 182, 12.7.2007, s. 19.
(5) Rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur. EGT L 221, 8.8.1998, s. 23.

Rättsligt meddelande