Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2043(BUD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0249/2017

Ingivna texter :

A8-0249/2017

Debatter :

PV 04/07/2017 - 16
CRE 04/07/2017 - 16

Omröstningar :

PV 05/07/2017 - 8.10
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0302

Antagna texter
PDF 381kWORD 55k
Onsdagen den 5 juli 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
Budgeten för 2018 – mandat för trepartsmötet
P8_TA(2017)0302A8-0249/2017
Resolution
 Bilaga

Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2017 om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2018 (2017/2043(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018 som kommissionen antog den 30 maj 2017 (COM(2017)0400),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2017 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2018, avsnitt III – kommissionen(4),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 21 februari 2017 om budgetriktlinjerna för 2018 (06522/2017),

–  med beaktande av artikel 86a i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0249/2017).

Budgetförslag 2018: Tillväxt, sysselsättning och säkerhet

1.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sin resolution av den 15 mars 2017 bekräftade att hållbar tillväxt, anständig, högkvalitativ och stabil sysselsättning, socioekonomisk sammanhållning, säkerhet, migration och klimatförändringar är de viktigaste prioriteringarna för EU:s budget för 2018.

2.  Europaparlamentet anser att kommissionens förslag generellt är en bra utgångspunkt för innevarande års förhandlingar med tanke på att EU:s budget för 2018 måste göra det möjligt för EU att fortsätta att skapa hållbar tillväxt och sysselsättning och samtidigt garantera medborgarnas säkerhet och ta itu med de migrationsrelaterade utmaningarna. Parlamentet beklagar att kommissionens förslag inte helt motsvarar parlamentets krav på åtgärder mot klimatförändringarna.

3.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att i förslaget till budget inbegripa resultaten av halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen för 2014–2020, till och med före dess formella antagande av rådet, vilket därmed sänder en stark signal om vikten av denna revidering av den fleråriga budgetramen och behovet av större flexibilitet i EU:s budget, som kan göra det möjligt för unionen att effektivt bemöta nya kriser och finansiera sina politiska prioriteringar.

4.  Europaparlamentet upprepar sin fasta övertygelse att för att uppnå hållbar tillväxt och skapandet av stabila och högkvalitativa arbetstillfällen i EU, är det avgörande att främja investeringar i forskning, innovation, infrastruktur, utbildning och små och medelstora företag. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang de föreslagna förstärkningarna till Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och Erasmus +, eftersom dessa program kommer att bidra direkt till uppnåendet av dessa mål. Parlamentet anser dock att ytterligare förstärkningar kommer att behövas, särskilt med tanke på de nedskärningar som gjorts i finansieringen av dessa politikområden till förmån för Efsi‑finansiering.

5.  Europaparlamentet påminner om de små och medelstora företagens avgörande roll när det gäller skapande av arbetstillfällen och minskning av investeringsgapet, och understryker att deras tillräckliga finansiering måste förbli en av EU-budgetens främsta prioriteringar. Parlamentet beklagar i detta avseende att det föreslagna anslaget till Cosme är 2,9 % lägre än i 2017 års budget, och avser att ytterligare stärka detta program i budgeten för 2018. Parlamentet betonar behovet att ytterligare stödja små och medelstora företag och efterlyser ett fullständigt genomförande av programmets finansiella åtaganden under de återstående åren av den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet välkomnar kommissionens försök att rationalisera finansieringen av små och medelstora företag inom ramen för Horisont 2020.

6.  Europaparlamentet lovordar den roll som Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) spelar när det gäller att komma till rätta med investeringsgapet i EU och mellan EU:s territorier och hjälpa till med att genomföra strategiska investeringar som ger ett stort mervärde för ekonomin, miljön och samhället. Parlamentet stöder därför dess förlängning till och med 2020. Parlamentet betonar det snabba utnyttjandet av medlen i delen för små och medelstora företag i Efsi och välkomnar den planerade expanderingen. Parlamentet beklagar dock avsaknaden av en övergripande strategi för finansiering av små och medelstora företag som skulle möjliggöra en tydlig översikt av de totalt tillgängliga medlen. Parlamentet betonar sin ståndpunkt i de pågående lagstiftningsförhandlingarna att inga ytterligare minskningar bör göras av befintliga EU‑program för att finansiera denna förlängning. Parlamentet anser att Efsi, vars garantifond till största delen finansieras genom EU:s budget inte bör stödja enheter som är etablerade eller registrerade i jurisdiktioner som förtecknas inom EU:s relevanta policy för icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, eller som inte på ett effektivt sätt uppfyller europeiska eller internationella beskattningsnormer för transparens och informationsutbyte.

7.  Europaparlamentet välkomnar EU:s initiativ på området för försvarsforskning och teknikutveckling och förvärv, vilket kommer att bidra till att uppnå stordriftsfördelar inom sektorn och därmed större samordning mellan medlemsstaterna och, om utvecklingen sker på ett korrekt sätt, leda till en rationalisering av försvarsutgifterna och möjliggöra besparingar på nationell nivå. Vidare understryker parlamentet behovet av att förbättra konkurrenskraften och innovation inom den europeiska försvarsindustrin. Parlamentet påminner om sin tidigare ståndpunkt att nya initiativ på detta område bör finansieras med extra medel och inte vara till nackdel för befintliga program, inbegripet Fonden för ett sammanlänkat Europa.

8.  Europaparlamentet noterar att kommissionen inte har följt upp parlamentets begäran om att lägga fram en bedömning och relevanta förslag om ett ”europeiskt interrailkort på 18-årsdagen”. Parlamentet anser att sådana förslag kan främja den europeiska medvetenheten och identiteten. Parlamentet betonar dock att eventuella nya projekt måste finansieras med nya ekonomiska resurser utan att påverka befintliga program och bör vara så socialt inkluderande som möjligt. Parlamentet upprepar sin tidigare uppmaning till kommissionen om att lägga fram relevanta förslag i detta avseende.

9.  Europaparlamentet välkomnar att budgetförslaget för 2018 innehåller ett tilläggsanslag för ungdomssysselsättningsinitiativet och är därmed ett svar på parlamentets tidigare uppmaningar om att programmet ska fortsätta. Parlamentet noterar samtidigt förslaget till ändringsbudget nr 3/2017, som innebär att 500 miljoner EUR tillhandahålls i åtagandebemyndiganden för ungdomssysselsättningsinitiativet, enligt överenskommelsen mellan parlamentet och rådet i budgetförlikningen 2017. Parlamentet är övertygat om att de föreslagna beloppen helt klart inte kommer att räcka för att uppnå ungdomssysselsättningsinitiativets mål, och anser att för att effektivt åtgärda ungdomsarbetslösheten måste ungdomssysselsättningsinitiativet fortsätta att bidra till unionens prioriterade mål om tillväxt och sysselsättning. Parlamentet insisterar på behovet av att effektivt bemöta ungdomsarbetslösheten i hela unionen, och betonar att ungdomssysselsättningsinitiativet kan förbättras ytterligare och göras mer effektivt, särskilt genom att se till att det ger ett verkligt europeiskt mervärde till sysselsättningspolitiken för ungdomar i medlemsstaterna och inte ersätter finansieringen av tidigare nationell politik.

10.  Europaparlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken spelar en primär roll för utvecklingen och tillväxten i EU. Parlamentet betonar att programmen inom sammanhållningspolitiken under 2018 förväntas hinna i fatt och nå marschfart, Parlamentet betonar parlamentets åtagande att säkerställa tillräckliga anslag för dessa program, som utgör ett av EU:s huvudsakliga politikområden. Parlamentet är emellertid oroat över de oacceptabla förseningarna i genomförandet av operativa program på nationell nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att utnämningen av förvaltningsmyndigheter, revisionsmyndigheter och attesterande myndigheter avslutas och att genomförandet påskyndas. Parlamentet erkänner att de långa förhandlingarna om de rättsliga grunderna har inneburit att de EU-institutioner som deltagit i dem har sin del av ansvaret för den låga genomförandegraden. Parlamentet konstaterar att vissa medlemsstater anser att sammanhållningsfonderna skulle kunna vara ett verktyg för att garantera solidaritet i unionens politik.

11.  Europaparlamentet är särskilt oroligt för att en eftersläpning av obetalda räkningar eventuellt åter ska uppstå i slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen, och påminner om det aldrig tidigare skådade beloppet i slutet av 2014, dvs. 24,7 miljarder EUR. Parlamentet välkomnar att kommissionen i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen för första gången tillhandahöll en betalningsprognos fram till 2020, men betonar att denna måste uppdateras varje år för att budgetmyndigheten ska kunna vidta nödvändiga åtgärder i tid. Parlamentet varnar för de skadliga verkningar som en ny betalningskris skulle ha, särskilt för mottagare av stöd från EU:s budget. Parlamentet är övertygat om att EU:s trovärdighet också är kopplad till dess förmåga att säkerställa en lämplig nivå på betalningsbemyndigandena i EU-budgeten, som kommer att göra det möjligt för EU att fullgöra sina åtaganden. Parlamentet understryker den negativa effekt som sena betalningar har för den privata sektorn, och framför allt för små och medelstora företag i EU som har avtal med offentliga organ.

12.  Europaparlamentet framhåller vikten av att uppfylla EU:s åtagande att uppnå de mål som fastställdes vid COP21, särskilt mot bakgrund av den amerikanska regeringens beslut nyligen att dra sig ur överenskommelsen. Parlamentet betonar i detta avseende att det finns en allvarlig risk för att målet att avsätta minst 20 % av EU:s utgifter i den fleråriga budgetramen 2014–2020 till klimatrelaterade åtgärder inte kommer att uppfyllas om inte ytterligare insatser görs. Parlamentet noterar med oro den blygsamma ökningen med 0,1 % för biologisk mångfald. Parlamentet betonar vikten av integrering av skydd av biologisk mångfald i hela EU-budgeten, och upprepar sitt tidigare krav på en spårningsmetod som beaktar alla utgifter med anknytning till biologisk mångfald och deras effektivitet. Parlamentet betonar också att EU-finansierade projekt bör syfta till att inte få negativa konsekvenser för dämpningen av klimatförändringarna eller för övergången till en cirkulär ekonomi med låga koldioxidutsläpp.

13.  Europaparlamentet betonar att det aldrig tidigare skådade utnyttjandet av särskilda instrument har visat att EU:s budget ursprungligen inte var utformad för att hantera frågor som den nuvarande flykting- och migrationskrisen. Parlamentet anser att det är för tidigt att gå över till en strategi efter krisen. Parlamentet motsätter sig därför de föreslagna nedskärningarna i rubrik 3 jämfört med 2017 års budget som inte ligger i linje med EU:s åtagande att på ett effektivt sätt ta itu med migrations- och flyktingkrisen. Parlamentet poängterar dock att denna reaktion på en akut och aldrig tidigare skådad situation bör följas av en mer systematisk och proaktiv metod som kompletteras med en effektiv användning av EU:s budget. Parlamentet upprepar att medborgarnas säkerhet och skydd är en prioritet för EU.

14.  Europaparlamentet upprepar att en långsiktig hållbar lösning, tillsammans med en stabilisering av EU:s grannskap, är att åtgärda de bakomliggande orsakerna till migrations- och flyktingkrisen, och att investeringar i migranternas och flyktingarnas ursprungsländer är nödvändiga för att uppnå detta mål. Parlamentet välkomnar i detta avseende den externa investeringsplanen och en överenskommelse mellan institutionerna om Europeiska fonden för hållbar utveckling och uppmanar till ett snabbt genomförande av fonden. Parlamentet noterar därför med förvåning minskningarna i rubrik 4, som inte fullt ut kan motiveras med tidigare anslagsökningar eller låg genomförandegrad. Parlamentet upprepar att en lösning på de bakomliggande orsakerna till migration omfattar, men är inte begränsad till, frågor som fattigdom, arbetslöshet, utbildning och ekonomiska möjligheter samt instabilitet, konflikter och klimatförändringar.

15.  Europaparlamentet välkomnar den ökning som föreslås för den östliga delen av det europeiska grannskapsinstrumentet och som utgör ett svar på parlamentets tidigare uppmaningar. Parlamentet är övertygat om att EU:s stöd, särskilt för de länder som har undertecknat associeringsavtalen, är av avgörande betydelse för att främja ekonomisk integration och konvergens med EU och för att främja demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna i vårt östra grannskap. Parlamentet betonar att sådant stöd bör ges så länge de berörda länderna uppfyller behörighetskriterierna, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen, kampen mot korruption och stärkandet av demokratiska institutioner.

16.  Europaparlamentet betonar betydelsen av Europeiska unionens solidaritetsfond som inrättades för att reagera på svåra naturkatastrofer och ge uttryck för europeisk solidaritet med katastrofdrabbade regioner i Europa, och noterar den föreslagna ökningen av åtagande- och betalningsbemyndigandena för Europeiska unionens solidaritetsfond. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål bedöma huruvida en ytterligare ökning av anslagen är nödvändig särskilt med tanke på jordbävningarna i Italien och bränderna i Spanien och Portugal (där människoliv tragiskt nog gick förlorade), som haft en dramatisk och avsevärd inverkan på människors liv, särskilt i missgynnade regioner. Parlamentet uppmanar till anpassningar av reglerna för ianspråkstagandet av denna fond, för att möjliggöra ett mer flexibelt och snabbt ianspråkstagande, och täcka ett bredare spektrum av katastrofer med omfattande följder och minska den tid som förflyter mellan katastrofen och den tidpunkt när medel görs tillgängliga.

17.  Europaparlamentet konstaterar att budgetförslaget för 2018 lämnar mycket begränsade marginaler, eller inga marginaler alls, under taken i den fleråriga budgetramen när det gäller rubrikerna 1, 3 och 4. Parlamentet anser att detta är en följd av de betydande nya initiativ som tagits sedan 2014 (Efsi, migrationsrelaterade förslag och på senare tid försvarsforskning och den europeiska solidaritetskåren), som har pressats in inom de tak för den fleråriga budgetramen som fastställdes 2013. Parlamentet påminner om att den fleråriga budgetramen, i synnerhet efter halvtidsöversynen av den, förutser flexibilitetsbestämmelser som, om än begränsade, bör utnyttjas fullt ut för att bibehålla ambitionsnivån för framgångsrika program och ta itu med nya och oförutsedda utmaningar. Parlamentet uttrycker sin avsikt att ytterligare utnyttja sådana flexibilitetsbestämmelser som en del av ändringsförfarandet. Parlamentet begär på nytt att det inrättas nya genuina egna medel i EU:s budget.

18.  Europaparlamentet noterar i detta sammanhang de talrika hänvisningarna i budgetförslaget till behovet av en ändringsskrivelse som delvis kan föregripa parlamentets ståndpunkt i budgetförfarandet. Parlamentet beklagar att i stället för att redan nu inkludera dem i budgetförslaget har kommissionen tillkännagett att eventuella nya initiativ på området säkerhet och migration och en eventuell utvidgning av faciliteten för flyktingar i Turkiet kan komma att föreslås som en del i en kommande ändringsskrivelse. Parlamentet uppmanar kommissionen att i tid tillhandahålla detaljer om dessa kommande förslag, så att budgetmyndigheten kan granska dem ordentligt. Parlamentet betonar att dessa potentiella initiativ inte bör bortse från, och ännu mindre ersätta, begäranden och ändringsförslag som lagts fram av parlamentet inom ramen för detta budgetförfarande.

19.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd till genomförandet av kommissionens strategi ”Budget fokuserad på resultat” och efterlyser en fortlöpande förbättring av kvaliteten på och framställningen av prestandan för att tillhandahålla korrekt, tydlig och begriplig information om EU-programmens resultat.

Underrubrik 1a – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

20.  Europaparlamentet noterar att jämfört med 2017 motsvarar kommissionens förslag för 2018 en ökning av åtagandena under underrubrik 1a med +2,5 %, för att uppgå till 21 841,3 miljoner EUR. Parlamentet välkomnar att Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa och Erasmus+ står för en betydande del av denna ökning, eftersom deras åtagandebemyndiganden ökar med 7,3 %, 8,7 % respektive 9,5 %, men konstaterar ändå att detta är något lägre än vad som planerats för deras budget. Parlamentet belyser särskilt att mycket få ansökningar till Horisont 2020 har varit framgångsrika.

21.  Europaparlamentet förvånas dock över att åtagande- och betalningsbemyndigandena för Cosme har minskats med 2,9 % respektive 31,3 %, trots att stöd till små och medelstora företag är en av EU:s främsta prioriteringar.

22.  Europaparlamentet upprepar, när det gäller förlängningen av Efsi, att parlamentet motsätter sig ytterligare nedskärningar av Fonden för ett sammanlänkat Europa, och anser att det extra belopp på 1,1 miljarder EUR som anslagits till EU-garantin endast bör tas från outnyttjade marginaler (till ett belopp på 650 miljoner EUR) och förväntade positiva nettoinkomster (till ett belopp på 450 miljoner EUR). Parlamentet påminner om att finansieringsramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa (IKT-delen) också omfattar det nya WiFi4EU-initiativet. Parlamentet påminner om att FSE:s budget är föremål för systematisk överteckning på grund av otillräckliga anslag, särskilt med avseende på infrastrukturdelen.

23.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om att inrätta en europeisk solidaritetskår. Parlamentet noterar dock med oro att trots parlamentets varningar förutser man i det lagstiftningsförslag som antogs den 30 maj 2017 att tre fjärdedelar av den europeiska solidaritetskårens budget ska finansieras genom omfördelningar från befintliga program, och främst från Erasmus+ (197,7 miljoner EUR). Parlamentet är bekymrat över den risk som denna situation skulle innebära för dessa EU-program och avser att ytterligare stärka Erasmus+ i 2018 års budget. Parlamentet upprepar att alla nya politiska åtaganden bör finansieras med nya anslag och inte med omfördelningar från befintliga program.

24.  Europaparlamentet välkomnar den föreslagna ökningen av den förberedande åtgärden avseende försvarsforskning och kommissionens lagstiftningsförslag om ett program för utveckling av försvarsindustrin.

Underrubrik 1b – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

25.  Europaparlamentet noterar att de totala åtagandebemyndigandena för underrubrik 1b uppgår till 55 407,9 miljoner EUR, vilket är en ökning med 2,4 % jämfört med budgeten för 2017 – om förslaget till ändringsbudget nr 3 räknas med.

26.  Europaparlamentet konstaterar att det föreslagna beloppet på 46 763,5 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden är 25,7 % högre än under 2017, vilket i stor utsträckning återspeglar minskningen under 2017 till följd av att de nya operativa programmen inleddes för sent. Parlamentet påminner om att felaktiga prognoser från medlemsstaterna har lett till ett betydande underutnyttjande av betalningsbemyndigandena i underrubrik 1b under 2016, dvs. med mer än 11 miljarder EUR, och noterar att de föreslagna nivåerna för 2018 redan har minskats med 1,6 miljarder EUR jämfört med tidigare prognoser.

27.  Europaparlamentet betonar behovet av att genomföra programmen för 2014–2020 för att de ska nå full fart, och är övertygat om att all onormal eftersläpning av obetalda räkningar måste undvikas i framtiden. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen och medlemsstaterna att som en prioritering lösa alla kvarstående frågor i samband med den försenade utnämningen av nationella förvaltningsmyndigheter och attesterande myndigheter samt andra flaskhalsar när det gäller inlämningen av ansökningar om utbetalning. Parlamentet hoppas innerligt att både de nationella myndigheterna och kommissionen har förbättrat sina uppskattningar av betalningsbehoven i 2018 års budget och att den föreslagna nivån på betalningsbemyndigandena fullt ut kommer att genomföras. Parlamentet erkänner att de utdragna förhandlingarna mellan EU:s institutioner i fråga om de rättsliga grunderna är en av flera orsaker till den nuvarande låga genomförandegraden.

28.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att finansiera fortsättningen på ungdomssysselsättningsinitiativet och noterar det föreslagna utnyttjandet av 233,3 miljoner EUR från den samlade marginalen för åtaganden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att följa anvisningarna i Europeiska revisionsrättens nya rapport. Parlamentet påminner om att varje ökning av det tilldelade anslaget till ungdomssysselsättningsinitiativet bör matchas med motsvarande belopp från Europeiska socialfonden (ESF). Parlamentet avser att undersöka alla möjligheter för att ytterligare stärka detta program i budgeten för 2018.

29.  Europaparlamentet understryker vikten av fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) för att bekämpa fattigdom och social utestängning och begär att tillräckliga medel anslås i budgeten för 2018 så att målgruppernas behov kan tillgodoses och fondens mål kan uppnås på ett fullgott sätt.

Rubrik 2 – Hållbar tillväxt: naturresurser

30.  Europaparlamentet noterar det föreslagna beloppet på 59 553,5 miljoner EUR i åtaganden (+1,7 % jämfört med 2017) och 56 359,8 miljoner EUR i betalningar (+2,6 %) för rubrik 2, vilket ger en marginal på 713,5 miljoner EUR under taket för åtaganden. Parlamentet konstaterar att de ökade anslagen för att finansiera Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) för 2018 (+2,1 %) till stor del beror på att de tillgängliga inkomsterna för särskilda ändamål förväntas vara betydligt lägre under 2018.

31.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har lämnat en marginal på 713,5 miljoner EUR under taket för rubrik 2. Parlamentet påpekar att den ökade instabiliteten på jordbruksmarknaderna, liksom tidigare var fallet med krisen inom mejerisektorn, skulle kunna vara ett skäl att använda denna marginal. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att den återstående marginalen under taken är tillräcklig för att hantera eventuella kriser.

32.  Europaparlamentet betonar förlängningen av undantagsåtgärderna till stöd för vissa frukter, för vilka situationen på marknaden fortfarande är svår. Parlamentet beklagar dock att kommissionen för närvarande inte föreslår några stödåtgärder inom sektorn för animalieproduktion, och särskilt inom mejerisektorn, i samband med det ryska förbudet mot import från EU, och räknar därför med en kursändring i detta avseende. Parlamentet förväntar sig därför att om marginalen under rubrik 2 används ska en del av denna tilldelas mjölkproducenter i de länder som påverkas mest av det ryska embargot. Parlamentet inväntar kommissionens ändringsskrivelse, som förväntas läggas fram i oktober 2017 och som bör baseras på uppdaterad information om finansieringen av Europeiska garantifonden för jordbruket, för att undersöka de verkliga behoven i jordbrukssektorn och ta vederbörlig hänsyn till effekterna av det ryska embargot och annan marknadsvolatilitet.

33.  Europaparlamentet välkomnar ökningen av åtagandena för Europeiska havs- och fiskerifonden (+2,4 %) och programmet Life+ (+5,9 %) i linje med budgetplaneringen, men beklagar att avsevärt minskade betalningsbemyndiganden verkar tyda på att dessa två program fortfarande tar lång tid på sig att komma igång under perioden 2014–2020.

Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap

34.  Europaparlamentet noterar det föreslagna beloppet på 3 473,1 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden för rubrik 3. Parlamentet understryker behovet av gemensamma, övergripande och hållbara lösningar på migrations- och flyktingkrisen och utmaningarna i samband med denna.

35.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att anslå ytterligare 800 miljoner EUR för att hantera säkerhetsfrågor, särskilt efter raden av terroristattacker i EU.

36.  Europaparlamentet anser att dessa frågors betydelse och brådskande karaktär inte är i linje med de betydande minskningarna i åtagandebemyndiganden (-18,9 %) och betalningsbemyndiganden (-21,7 %), som föreslås för rubrik 3 jämfört med budgeten för 2017, särskilt när det gäller asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), fonden för inre säkerhet och programmet Rättsliga frågor. Parlamentet vill se tillräckliga budgetmedel för dessa fonder. Parlamentet anser att dessa nedskärningar inte är motiverade av förseningarna i genomförandet av de överenskomna åtgärderna eller i antagandet av de nya lagstiftningsförslagen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att tillräckliga budgetmedel tillhandahålls och att eventuella ytterligare behov snabbt kommer att bemötas.

37.  Europaparlamentet beklagar att det hittills inte funnits något effektivt system för omfördelning, och att detta har lett till en ojämlik börda för vissa medlemsstater, särskilt Italien och Grekland. Parlamentet påminner om att 361 678 flyktingar och migranter anlände till EU under 2016, varav 181 405 kom till Italien och 173 447 till Grekland, och att Italien redan har tagit emot 85 % av de flyktingar och migranter som hittills har anlänt till Europa under 2017. Parlamentet beklagar att Italien hittills endast mottagit 147,6 miljoner EUR från Amif, vilket endast täcker 3 % av landets sammanlagda utgifter för att hantera migrationskrisen.

38.  Europaparlamentet anser dessutom att samarbetet mellan medlemsstaterna i säkerhetsrelaterade frågor skulle kunna förbättras ytterligare genom ökat stöd från EU:s budget. Parlamentet undrar hur detta mål ska kunna nås samtidigt som relevanta budgetposter för fonden för inre säkerhet har minskat avsevärt jämfört med 2017 års budget. Parlamentet betonar behovet av att garantera nödvändiga medel för att genomföra de föreslagna nya informations- och gränssystemen, såsom EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och in- och utresesystemet.

39.  Europaparlamentet anser att 2018 kommer att bli ett avgörande år för inrättandet av den europeiska migrationsagendan, då flera av dess centrala delar kommer att utvecklas. Parlamentet understryker behovet av att noga bedöma budgetkonsekvenserna av flera lagförslag som lagts fram, såsom reformen av det gemensamma asylsystemet enligt Dublinförordningen, det nya in- och utresesystemet och Etias-systemet, inbegripet möjligheten att anta dem sent. Parlamentet understryker betydelsen av tillräckliga medel för att svara mot unionens ambitioner i detta hänseende och att utan dröjsmål inrätta en effektiv europeisk asyl- och migrationspolitik som till fullo respekterar internationell rätt och som bygger på solidaritet mellan medlemsstaterna.

40.  Europaparlamentet påpekar att kommissionens förslag för tredje året i rad inte lämnar någon marginal under taket för rubrik 3 vilket visar att storleken på den minsta rubriken i den fleråriga budgetramen är föråldrad, såsom påpekats av parlamentet som en del av halvtidsrevideringen. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens förslag om att utnyttja flexibilitetsmekanismen för ett belopp på 817 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden, vilket bara kan bli möjligt tack vare den ytterligare flexibiliteten i den reviderade förordningen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet insisterar på att utgiftsnivån fortfarande är otillräcklig och beklagar att kommissionen har skjutit upp eventuella förslag till en kommande ändringsskrivelse.

41.  Europaparlamentet påminner om parlamentets konsekvent starka stöd för kultur- och medieprogrammen. Parlamentet välkomnar den föreslagna ökningen av anslag till programmet Kreativa Europa jämfört med 2017 års budget, inbegripet ökningen för Europaåret för kulturarv inom ramen för multimedieåtgärder. Parlamentet insisterar vidare på att det ska finnas tillräcklig finansiering för programmet Ett Europa för medborgarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över budgetposten multimedieåtgärder för att säkerställa att budgeten på ett effektivt sätt stöder högkvalitativ, oberoende täckning av EU-frågor. Parlamentet upprepar sitt stöd för en hållbar flerårig finansiering för Euranet+. Parlamentet välkomnar slutligen de ökade åtagandebemyndigandena för programmet Livsmedel och foder och för konsumentprogrammet jämfört med budgeten för 2017. Parlamentet betonar slutligen betydelsen av ett starkt hälsoprogram och en tillräcklig budget för att möjliggöra europeiskt samarbete på hälsoområdet, inbegripet innovationer inom hälso- och sjukvård, ojämlikheter i hälsa, bördan av kroniska sjukdomar, antimikrobiell resistens, gränsöverskridande hälso- och sjukvård och tillgång till vård.

Rubrik 4 – Europa i världen

42.  Europaparlamentet beklagar den totala minskningen av anslag till rubrik 4, som uppgår till 9,6 miljarder EUR (-5,6 % jämfört med 2017 års budget) i åtagandebemyndiganden. Parlamentet konstaterar att minskningarna av de viktigaste instrumenten under rubrik 4 i stor utsträckning är kopplade till tidigare ökningar som godkändes i 2017 års budget för faciliteten för flyktingar i Turkiet och den nya partnerskapsramen inom den europeiska migrationsagendan.

43.  Europaparlamentet anser att nivån på nedskärningarna i instrumentet för utvecklingssamarbete och det europeiska grannskapsinstrumentet, särskilt för den södra delen, inte är motiverad med tanke på behoven på längre sikt av EU:s åtgärder avseende migration, som går utöver migrationspakterna inom partnerskapsramen och EU:s engagemang för internationell utveckling. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en ökning av de ekonomiska resurser som ska avsättas till fredsprocessen samt ekonomiskt stöd till Palestina och UNRWA. Parlamentet påminner om vikten av att säkerställa tillräckliga medel för det södra grannskapet, eftersom stabiliteten i Mellanöstern är en avgörande faktor för hanteringen av de bakomliggande orsakerna till migrationen.

44.  Europaparlamentet välkomnar dock de föreslagna ökningarna för den östra delen av det europeiska grannskapsinstrumentet, vilka kommer att bidra till att stödja demokratiska reformer och ekonomisk integration med EU, särskilt i de länder som har undertecknat associeringsavtal med unionen.

45.  Europaparlamentet noterar det ökade stödet till politiska reformer i Turkiet (IPA II), särskilt mot bakgrund av landets tillbakagång när det gäller rättsstatsprincipen, yttrandefriheten och de grundläggande rättigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att hålla inne föranslutningsstödet om anslutningsförhandlingarna ställs in och, om detta scenario skulle utspela sig, att använda dessa medel för att direkt stödja Turkiets civilsamhälle och att investera mer i utbytesprogram för mellanmänskliga kontakter, såsom Erasmus+ för studenter, forskare och journalister. Parlamentet förväntar sig tillräcklig finansiering till de länder på västra Balkan som är berättigade till stöd ur föranslutningsfonden och som är i akut behov av ekonomiskt stöd till reformer.

46.  Europaparlamentet anser, med tanke på den betydelse som högre utbildning har för allmänna reformer i partnerländerna, att fortsatt stöd bör ges för studenters rörlighet och akademiskt samarbete mellan EU och grannskapsländerna. Parlamentet beklagar därför minskningen av anslag för tekniskt och ekonomiskt stöd inom ramen för de tre externa instrumenten (instrumentet för stöd inför anslutningen, det europeiska grannskapsinstrumentet och instrumentet för utvecklingssamarbete), vilka har till syfte att främja det internationella inslaget i den högre utbildningen i samband med genomförandet av programmet Erasmus+.

47.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag att lämna en marginal på 232 miljoner EUR under taket. Parlamentet är övertygat om att de utmaningar som EU:s yttre åtgärder står inför kräver en varaktig finansiering som överstiger den nuvarande storleken på rubrik 4. Parlamentet erinrar om att marginalen för oförutsedda utgifter användes i budgeten för 2017 för att möjliggöra finansiering utöver taket. Parlamentet anser att nya initiativ bör finansieras med nya anslag och att alla flexibilitetsmöjligheter i samband med den nivå som man enats om inom ramen för revideringen av den fleråriga budgetramen ska utnyttjas fullt ut.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, som vid upprepade tillfällen nämnt en eventuell förlängning av faciliteten för flyktingar i Turkiet, att så snart som möjligt lägga fram ett verkligt förslag om förlängning, om kommissionen har för avsikt att göra detta. Parlamentet påminner om parlamentets, rådets och kommissionens åtagande att säkerställa att inrättandet av faciliteten för flyktingar i Turkiet och förvaltningsfonderna är transparenta och tydliga, stämmer överens med principen om unionsbudgetens enhet och beaktar budgetmyndighetens befogenheter, inbegripet parlamentarisk granskning. Parlamentet uppmanar återigen med eftertryck medlemsstaterna att i rätt tid respektera sina åtaganden om finansieringen av faciliteten för flyktingar i Turkiet och förvaltningsfonderna.

49.  Europaparlamentet stöder till fullo de utfästelser som EU gjorde vid konferensen i Bryssel om Syrien, som bekräftar de tidigare utfästelser som gjordes i London. Parlamentet stöder förstärkningen av det europeiska grannskapsinstrumentet och det humanitära biståndet med 120 miljoner EUR var för att uppfylla detta åtagande.

Rubrik 5 – Administration

50.  Europaparlamentet noterar att rubrik 5 ökas med 3,1 % jämfört med 2017 års budget, till 9 682,4 miljoner EUR (+287,9 miljoner EUR). Parlamentet noterar att mer än en tredjedel av denna nominella ökning förklaras med ytterligare anslag som behövs för pensioner (+108,5 miljoner EUR). Parlamentet noterar att de ytterligare anslagen främst är ett resultat av ett ökande antal förväntade pensionärer (+4,2 %). Parlamentet noterar också att antalet pensionärer beräknas öka ytterligare under de kommande åren. Parlamentet noterar den restriktiva inställningen till administrativa utgifter och den nominella frysningen av alla icke lönerelaterade utgifter.

51.  Europaparlamentet konstaterar att den faktiska marginalen uppgår till 93,6 miljoner EUR under taket efter avräkningen av 570 miljoner EUR för utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter för rubrik 3 under 2017. Parlamentet betonar att rubrik 5 har ökat något och uppgår till 6,0 % (i åtagandebemyndiganden) av EU‑budgeten till följd av pensioner.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

52.  Europaparlamentet betonar hur viktiga pilotprojekt och förberedande åtgärder är som verktyg för att fastställa politiska prioriteringar och införa nya initiativ som kan komma att förvandlas till ordinarie EU-verksamhet och EU-program. Parlamentet har för avsikt att gå vidare med att fastställa ett väl avvägt paket med pilotprojekt och förberedande åtgärder. Parlamentet noterar att i det nuvarande förslaget är marginalen i vissa rubriker ganska begränsad, eller till och med obefintlig, och har för avsikt att undersöka hur utrymme kan skapas för eventuella pilotprojekt och förberedande åtgärder utan att minska anslagen till andra politiska prioriteringar. Parlamentet anser att kommissionen inom ramen för genomförandet av pilotprojekt och förberedande åtgärder bör informera ledamöterna av Europaparlamentet om projekten och åtgärderna steg för steg när de inleds, för att säkerställa att grundtanken i förslagen respekteras.

Byråer

53.  Europaparlamentet noterar den övergripande ökningen i budgetförslaget för 2018 för decentraliserade byråer med +3,1 % (utan att räkna med inkomster avsatta för särskilda ändamål) och ökningen med 146 tjänster, men noterar stora skillnader mellan byråer som nått ”marschfart” (-11,2 %) och byråer med nya uppgifter (+10,5 %). Parlamentet utgår från att dessa siffror korrekt återspeglar det faktum att de flesta byråer sedan 2013 har genomfört eller till och med gått längre än nedskärningen med 5 % av personalstyrkan (vissa kommer att genomföra detta under 2018), och att personalökningarna under samma period var begränsade till byråer som arbetar med migration och säkerhet (+183 tjänster), byråer för finansiell tillsyn (+28 tjänster) och vissa byråer som fått nya uppgifter (ERA, Easa, GSA) (+18 tjänster). Parlamentet upprepar sin uppmaning, som uttrycktes i ansvarsfrihetsförfarandet för 2015(5), att skydda och vid behov tillhandahålla ytterligare resurser för att säkerställa att byråerna fungerar väl, inklusive byrånätverkets ständiga sekretariat (numera kallat gemensamma stödkontoret).

54.  Europaparlamentet upprepar sin övertygelse om att de EU-byråer som är verksamma på området rättsliga och inrikes frågor utan dröjsmål måste garanteras de operativa utgifter och den personalstyrka de behöver för att kunna utföra de ytterligare uppgifter och ansvar som de har fått under de senaste åren. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang de personalökningar som föreslås för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) och Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo), vilka enligt parlamentet är ett absolut minimum för att dessa byråer effektivt ska kunna utöva sin verksamhet. Parlamentet understryker att den föreslagna budgeten och personalstyrkan för Europol är otillräckliga för att byrån ska kunna fullgöra sina uppgifter, eftersom kommissionen och medlemsstaterna under tidigare år beslutat att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna, särskilt när det gäller att bekämpa terrorism, organiserad brottslighet, it-brottslighet, människohandel och att skydda ensamkommande barn. Parlamentet understryker de fastställda bristerna i den befintliga strukturen för informationsutbyte och uppmanar kommissionen att förse eu-LISA med lämpliga personalresurser och ekonomiska resurser för att byrån ska kunna fullgöra de ytterligare uppgifter och skyldigheter som den nyligen tilldelats i detta avseende. Parlamentet understryker den viktiga roll som Easo har när det gäller att stödja medlemsstaterna i hanteringen av asylansökningar, särskilt när det rör sig om ett ökat antal asylsökande. Parlamentet beklagar minskningen av driftsanslagen (-23,6 % jämfört med 2017) och av antalet anställda (-4 %) för Eurojust, som för närvarande måste hantera ett större antal ärenden.

55.  Europaparlamentet noterar med oro att särskilt EU-byråerna inom området för sysselsättning och utbildning (Cedefop, ETF, EU-Osha, Eurofound) och området för miljöåtgärder (ECDC, Echa, EEA, Efsa, EMA) har blivit föremål för personalnedskärningar (-5 respektive -12 tjänster). Parlamentet anser att detta går stick i stäv med unionens övergripande politik om att skapa anständig, högkvalitativ och stabil sysselsättning och bekämpa klimatförändringar. Parlamentet välkomnar ökningen av personal och budget för Acer och GSA, men understryker att dessa ökningar inte är tillräckliga för att byråerna ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.

56.  Europaparlamentet noterar att 2018 är den tredje tidsfristen för Reach-registrering som påverkar ett stort antal företag i Europa och det största antalet små och medelstora företag hittills, och att detta följaktligen kommer att ha en avsevärd inverkan på Echas arbetsbörda. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att avstå från den planerade minskningen med sex tjänster för tillfälligt anställda under 2018 och att senarelägga denna minskning till 2019 så att Echa effektivt kan genomföra hela sitt arbetsprogram för 2018. Parlamentet noterar i detta sammanhang att Echa redan genomfört en minskning med 10 % av Reach-personalen sedan 2012.

o
o   o

57.  Europaparlamentet påminner om att jämställdhetsintegrering är en rättslig skyldighet som direkt följer av fördragen. Parlamentet vill se att jämställdhetsbudgetering blir obligatoriskt inom ramen för budgetförfarandet och att budgetutgifter används som ett effektivt instrument för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Parlamentet rekommenderar att en budgetplan utarbetas för att genomföra jämställdhetsintegrering i EU:s institutioner, i enlighet med det antagna pilotprojektet, och att en specifik budgetpost införs i framtiden för samordningen av jämställdhetsintegreringen i alla unionens institutioner.

58.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(4) Antagna texter, P8_TA(2017)0085.
(5) Se Europaparlamentets resolution av den 27 april 2017 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska unionens byråer för budgetåret 2015: verksamhetsresultat, ekonomisk förvaltning och kontroll (Antagna texter, P8_TA(2017)0155).


BILAGA

GEMENSAMT UTTALANDE OM DATUM FÖR BUDGETFÖRFARANDET OCH VILLKOR FÖR ARBETET I FÖRLIKNINGSKOMMITTÉN 2018

A.  I enlighet med del A i bilagan till det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning har Europaparlamentet, rådet och kommissionen nått enighet om följande viktiga datum för budgetförfarandet 2018:

1.  Ett trepartsmöte hålls på förmiddagen den 13 juli, innan rådets ståndpunkt antas.

2.  Kommissionen kommer att sträva efter att lägga fram budgetberäkningen för 2018 i slutet av maj.

3.  Rådet kommer att sträva efter att anta sin ståndpunkt och översända den till Europaparlamentet senast i vecka 37 (tredje veckan i september) för att göra det lättare att i god tid nå en överenskommelse med Europaparlamentet.

4.  Europaparlamentets budgetutskott kommer att sträva efter att rösta om ändringarna av rådets ståndpunkt senast i slutet av vecka 41 (mitten av oktober).

5.  Ett trepartsmöte sammankallas på eftermiddagen den 18 oktober innan Europaparlamentet inleder sin behandling.

6.  Europaparlamentet röstar i plenum om sin behandling under vecka 43 (plenarsessionen den 23–26 oktober).

7.  Förlikningsperioden inleds den 31 oktober. I överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 314.4 c i EUF-fördraget kommer tidsfristen för förlikning att löpa ut den 20 november 2017.

8.  Förlikningskommittén sammanträder på eftermiddagen den 6 november i Europaparlamentets regi och den 17 november i rådets regi och får vid behov återuppta sina sammanträden. Förlikningskommitténs sammanträden förbereds vid ett eller flera trepartsmöten. Ett trepartsmöte planeras äga rum på morgonen den 9 november. Ytterligare trepartsmöten kan sammankallas under den 21 dagar långa förlikningsperioden, eventuellt även den 13 eller 14 november (Strasbourg).

B.  Villkoren för arbetet i förlikningskommittén anges i del E i bilagan till det ovannämnda interinstitutionella avtalet.

Rättsligt meddelande