Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2240(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0220/2017

Ingivna texter :

A8-0220/2017

Debatter :

PV 04/07/2017 - 19
CRE 04/07/2017 - 19

Omröstningar :

PV 05/07/2017 - 8.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0303

Antagna texter
PDF 306kWORD 63k
Onsdagen den 5 juli 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
En EU-strategi för internationella kulturella förbindelser
P8_TA(2017)0303A8-0220/2017

Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2017 om en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser (2016/2240(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 167.3 och 167.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF),

‒  med beaktande av Unescos konvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2347 av den 24 mars 2017,

–  med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, i synnerhet målen 4 och 17,

‒  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 8 juni 2016 från kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet och rådet Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser (JOIN(2016)0029),

‒  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 maj 2007 om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld (COM(2007)0242),

–  med beaktande av den förberedande åtgärden för kultur i EU:s yttre förbindelser och dess rekommendationer(1),

–  med beaktande av dokumentet Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa – En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som presenterades av vice ordföranden/den höga representanten den 28 juni 2016,

‒  med beaktande av rådets resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda(2),

‒  med beaktande av kommissionens rapport om genomförandet av den europeiska kulturagendan (COM(2010)0390),

‒  med beaktande av sin resolution av den 23 november 2016 om EU:s strategiska kommunikation för att bekämpa propaganda mot EU som sprids av tredje parter(3),

‒  med beaktande av Europarådets ramkonvention om kulturarvets betydelse för samhället (Farokonventionen) från 2005(4),

‒  med beaktande av rådets slutsatser av den 16 december 2008 om främjande av kulturell mångfald och interkulturell dialog i unionens och dess medlemsstaters yttre förbindelser(5),

‒  med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om de kulturella aspekterna av EU:s yttre åtgärder(6),

‒  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om rollen för interkulturell dialog, kulturell mångfald och utbildning när det gäller att främja EU:s grundläggande värderingar(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 november 2015 EU:s roll i FN – Hur kan EU:s utrikespolitiska mål uppnås bättre?(8),

‒  med beaktande av rådets slutsatser av den 23 december 2014 om en arbetsplan för kultur (2015–2018)(9),

‒  med beaktande av Unescos konvention från 1972 om skydd av världens kultur- och naturarv,

‒  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om en integrerad kulturarvsstrategi för Europa(10),

–  med beaktande av resolution CM/Res(2010)53, som antogs av Europarådet, om upprättandet av ett utvidgat delavtal om kulturvägar,

‒  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2016 om en enhetlig EU-politik för den kulturella och kreativa sektorn(11),

‒  med beaktande av rådets slutsatser av den 24 november 2015 om kultur i EU:s yttre förbindelser med fokus på kultur i utvecklingssamarbetet(12),

‒  med beaktande av sin resolution av den 30 april 2015 om IS/Daishs förstörelse av kulturplatser(13), särskilt artikel 3, enligt vilken ”Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att använda kulturdiplomati och interkulturell dialog som ett verktyg för försoning mellan de olika folkgrupperna och återuppbyggnad av de förstörda platserna”,

‒  med beaktande av sin resolution av den 10 april 2008 om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld(14),

‒  med beaktande av resultatet av rådets (utbildning, ungdom, kultur och idrott) 3502:a möte den 21–22 november 2016,

‒  med beaktande av sin studie Research for CULT Committee – European Cultural Institutes Abroad(15),

‒  med beaktande av sin studie Research for CULT Committee – European capitals of culture: success strategies and long-term effects(16),

‒  med beaktande av studien från 2015 beställd av kommissionens tjänst för utrikespolitiska instrument (FPI) Analysis of the perception of the EU and EU’s policies abroad(17).

‒  med beaktande av yttrandet från regionkommittén om vägen mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser,

‒  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om vägen mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser,

‒  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ett Europaår för kulturarv (2018) (COM(2016)0543),

‒  med beaktande av kommissionens meddelande om en europeisk solidaritetskår (COM(2016)0942),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 14 december 2015 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken,

–  med beaktande av Internationella brottmålsdomstolens beslut av den 27 september 2016, i vilket Ahmad al-Faqi al-Mahdi befanns skyldig till förstörelse av flera mausoleer i Timbuktu och domstolen för första gången, i enlighet med Romstadgan, avgjorde att förstörelse av kulturarv kan betraktas som krigsförbrytelse,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för utrikesfrågor och utskottet för kultur och utbildning, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för kultur och utbildning (A8-0220/2017), och av följande skäl:

A.  EU håller på att bli en mer framträdande aktör i internationella förbindelser, och bör satsa ytterligare resurser och energi på att främja dess gemensamma kultur, kulturarv, konstnärligt skapande och innovation inom ramen för regional mångfald, på grundval av artikel 167 i EUF-fördraget.

B.  EU är en betydande aktör i internationell politik och spelar en allt viktigare roll i världspolitiken, inte minst tack vare sitt främjande av kulturell och språklig mångfald i internationella förbindelser.

C.  Kultur är ett värde i sig och EU:s erfarenheter har visat att kulturella utbyten kan främja unionens yttre mål och utgöra en stark länk mellan människor av olika etniska, religiösa och sociala bakgrunder, inte minst genom att stärka interkulturell och interreligiös dialog och ömsesidig förståelse, även inom ramen för Europeiska utrikestjänstens verksamhet. I detta avseende bör kultur bli ett viktigt inslag i den politiska dialogen med tredjeländer, och det finns behov av att systematiskt integrera kulturen i projekt och program.

D.  För att EU ska kunna främja interkulturell förståelse måste unionen utveckla gemensamma kommunikationsverktyg i form av verkligt europeiska medier, såsom Arte, Euronews och Euranet.

E.  Kultur och skydd av kulturarvet är oupplösligt knutna till respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

F.  Vetenskapligt samarbete utgör ett väsentligt inslag i utrikespolitiken, som bygger broar mellan länder, höjer kvaliteten på internationell forskning och stärker den vetenskapliga diplomatins inflytande.

G.  Europeiska unionen och dess medlemsstater har en uppsättning gemensamma kulturella, språkliga, historiska och religiösa rötter och genom att låta sig inspireras av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv står de därför nu enade i sin mångfald. Europas kultur och kulturarv representerar den materiella och immateriella mångfalden i de europeiska samhällena och regionerna, både i majoritetssamhällen och minoritetskulturer.

H.  Förklaringen om främjande av medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning, som antogs i Paris i mars 2015, framhåller behovet av att främja en aktiv dialog mellan kulturer, men även global solidaritet och ömsesidig respekt.

I.  Under hela EU:s historia har kulturella förbindelser varit grundläggande drivkrafter för social sammanhållning och hållbar ekonomisk och mänsklig utveckling, samtidigt som de har spelat en avgörande roll när det gäller att stärka det civila samhällets kapacitet och kontakter människor emellan, i syfte att skydda kulturarvet, stärka demokratiseringsprocesserna och verka för förebyggande och lösning av konflikter samt återhämtningsförmåga.

J.  Kulturdiplomati bör främja kulturell och språklig mångfald, inbegripet bevarande av minoritetsspråk för att på så sätt lyfta fram att de har ett egenvärde och bidrar till Europas kulturarv.

K.  De mänskliga rättigheterna omfattar även kulturella rättigheter, och samma uppmärksamhet bör därför ägnas varje individs rätt att delta i kulturlivet och njuta av den egna kulturen samtidigt som allas grundläggande mänskliga rättigheter respekteras till fullo.

L.  Restriktiva åtgärder infördes i december 2014 för att motverka handel med kulturföremål från Syrien. Det finns ett uppenbart behov av att inrätta en mekanism för nödsituationer för att upptäcka och förhindra förstörelse av kulturarvet och avlägsnande av kulturföremål, inte minst i konfliktdrabbade länder och områden. Detta är handlingar som kan användas i konfliktsituationer för att injaga fruktan eller chocka, och kan i vissa fall likställas med ”kulturell rensning”.

M.  Kultur är en gemensam tillgång, och utarbetandet av ett nytt samförstånd om utveckling måste inbegripa reflektioner om hur gemensamma allmänna tillgångar kan tillvaratas, däribland genom kultur.

N.  EU och enskilda medlemsstater står för mer än hälften av utvecklingsbiståndet i världen, ett faktum som förtjänar ett ordentligt erkännande.

O.  Kulturarv är ett universellt arv, och att skydda det är därför en förutsättning för att skapa fred och bygga upp återhämtningsförmåga.

P.  Det gemensamma meddelandet Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser utgör en ram för EU:s internationella kulturella förbindelser. Det når dock inte ända fram när det gäller att fastställa tematiska och geografiska prioriteringar, konkreta mål och resultat, målgrupper, gemensamma intressen och initiativ, bestämmelser om finansiering, sund ekonomisk förvaltning, ett lokalt och regionalt perspektiv, utmaningar och former för genomförande.

Q.  Direkta personkontakter såsom ungdomsutbyten, partnersamverkan mellan städer och partnerskap i yrkeslivet har varit viktiga verktyg för att främja interkulturell förståelse, och bör främjas av EU i dess utrikespolitiska förbindelser.

R.  Rörlighet är avgörande för EU:s internationella kulturella förbindelser och kräver inrättandet av mekanismer för att förenkla viseringsförfarandena till och från tredjeländer för kulturarbetare, forskare, akademiker, lärare, studenter och personal samt för alumninätverk för tidigare deltagare i EU:s program(18).

S.  Det har alltid funnits kulturell samverkan mellan EU och dess grannstater.

T.  Samarbete, utbildning och rörlighet för konstnärer, kulturarbetare och deras verk, bland annat genom europeiska och internationella nätverk, samt gästprogram för konstnärer, är viktiga faktorer för spridningen av och utbytet mellan både europeiska och icke-europeiska kulturer och europeisk och icke-europeisk konst och måste främjas och stärkas.

U.  Viseringspolitik för konstnärer och kulturarbetare är en förutsättning för framgångsrikt samarbete och fri cirkulation av verk, genom europeiska och internationella nätverk, liksom att få till stånd aktiva gästprogram för konstnärer som involverar civilsamhället i olika länder och regioner i världen.

V.  En lämplig utgångspunkt skulle kunna vara att bedöma vilka framsteg som gjorts inom ramen för EU:s agenda för kultur i syfte att ytterligare utveckla och förbättra strategin, fastställa tydliga och mätbara mål i linje med de olika ländernas länders särdrag, prioriteringar och realistiska resultat, och lära av bästa praxis.

W.  Som central partner i Förenta nationerna bör EU samarbeta med Unesco för att skydda världens kulturarv.

X.  Samordning mellan EU:s program och resurser bör stärka den kulturella dimensionen i EU:s internationella förbindelser, i syfte att skapa ett gemensamt utrymme för dialog till förmån för förståelse och förtroende över kulturgränserna.

Y.  EU:s initiativ och åtgärder bör bli synligare i tredjeländer, särskilt i länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, och deras resultat bör bättre riktas, bedömas och spridas(19).

Z.  Antalet produkter och tjänster från de audiovisuella, kulturella och kreativa sektorerna ökar, liksom deras bidrag till BNP och till internationell spridning.

AA.  Många av de europeiska kulturvägar som certifierats av Europarådet går genom länder i EU:s östra och södra grannskap samt kandidatländer. Detta bidrar till att stärka förbindelserna mellan EU och dess grannländer.

AB.  med beaktande av unionens insatser för att främja samhällelig motståndskraft genom att fördjupa arbetet rörande kultur, utbildning och ungdom som gynnar pluralism, samexistens och respekt,

Mål

1.  Europaparlamentet välkomnar det gemensamma meddelandet, som ger en översikt över alla instrument, åtgärder, initiativ, program och projekt som stöds eller genomförs av EU och dess medlemsstater med kulturen som gemensam nämnare. Parlamentet efterlyser framtagandet av en effektiv EU-strategi för internationella kulturella förbindelser.

2.  Europaparlamentet konstaterar att det gemensamma meddelandet syftar till att främja kulturellt samarbete inom EU och med EU:s partnerländer och till att gynna en världsordning som bygger på fredsbevarande, bekämpning av extremism och radikalisering genom interkulturell och interreligiös dialog och förebyggande av konflikter, med respekt för demokratin, rättsstatsprincipen, yttrandefrihet, konstnärlig frihet, ömsesidig förståelse, mänskliga rättigheter, kulturell och språklig mångfald och grundläggande värderingar. Parlamentet betonar vidare den viktiga roll som kulturdiplomati, utbildning och kulturellt utbyte spelar när det gäller att stärka en gemensam kärna av allmängiltiga värderingar.

3.  Europaparlamentet erkänner de insatser som genomförts av Europeiska utrikestjänsten tillsammans med kommissionen för att stärka den externa dimensionen av vetenskaps- och forskningspolitiken, och uppmanar eftertryckligen kommissionen att främja utvecklingen av en ambitiös vetenskapsdiplomati.

4.  Europaparlamentet uppmanar till att kulturella rättigheter främjas som en integrerad del av de grundläggande mänskliga rättigheterna och att kulturen ska beaktas för sitt inneboende värde som en fjärde fristående och övergripande pelare för hållbar utveckling, tillsammans med sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensioner.

5.  Europaparlamentet välkomnar strategin i det gemensamma meddelandet, i vilken följande tre insatsvägar fastställs: stödja kultur som en motor för hållbar social och ekonomisk utveckling, främja kultur och interkulturell dialog för fredliga interkulturella förbindelser och förstärka samarbetet om kulturarv.

6.  Europaparlamentet vill att konstnärlig yttrandefrihet ska framhållas som ett värde och en strävan för Europeiska unionen, som gynnar fri dialog och utbyte av god praxis på internationell nivå.

7.  Europaparlamentet understryker att EU har många och olika erfarenheter av inkluderande styrning, att dess styrka ligger i att förenas i mångfalden och att detta är det område där EU tillför ett mervärde.

8.  Europaparlamentet erkänner att principerna om subsidiaritet och proportionalitet måste respekteras inom kulturområdet, liksom EU:s och medlemsstaternas gemensamma rötter och kulturarv samt resultaten av långvarig konstnärlig och kulturell växelverkan, varigenom vanan att arbeta och skapa tillsammans har utvecklats och respekten och förståelsen för andra kulturer har grundlagts.

9.  Europaparlamentet betonar att EU är en arena där alla medlemsstater går samman för att spela en större roll på området internationella kulturella förbindelser och dra nytta av de ömsesidiga fördelarna med samarbete.

10.  Europaparlamentet föreslår att varje medlemsstat skulle kunna inleda gemensamma åtgärder tillsammans med EU för att varje år lyfta fram ett annat EU-land, exempelvis utställningar och samproduktioner och med en särskild roll för det roterande ordförandeskapet, med målet att skapa faktiskt mervärde för EU och medlemsstaterna och att öka synligheten för deras insatser och initiativ utomlands, inte minst via EU‑delegationerna, samt att i detta syfte frigöra särskilda personella och ekonomiska resurser.

11.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna, särskilt mindre medlemsstater och deras kulturinstitut och kulturaktörer, skulle kunna ge sina kulturella gärningar ett mervärde genom att utnyttja EU för att främja och sprida dem utomlands.

12.  Europaparlamentet anser att kulturdiplomati kan fungera som ett sändebud för EU och dess medlemsstater.

13.  Europaparlamentet påminner om vikten av samarbete mellan medlemsstaterna med avseende på både det materiella och immateriella kulturarvet när det gäller tillgänglighet, forskning, bevarande och förvaltning och kampen mot människohandel, plundring och förstörelse av konst, bland annat genom fonder och stöd med regionalt fokus och gränsöverskridande polissamarbete, både inom och utanför unionen.

14.  Europaparlamentet framhåller oberoende mediers roll i att främja kulturell mångfald och interkulturell kompetens, och behovet av att stärka sådana medier i egenskap av källor till trovärdig information, särskilt i EU:s grannskap.

15.  Europaparlamentet välkomnar att det gemensamma meddelandet framhåller den kulturella och kreativa sektorn som ett viktigt inslag i EU:s strategi för internationella kulturella förbindelser. Parlamentet menar att dessa sektorer bidrar till Europas s.k. mjuka makt i sin roll som företrädare för europeiska värden, särskilt med avseende på regionala kreativa centrum och kulturella nätverk, och rekommenderar att de identifieras och erbjuds stimulans samt kompetensutveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka nätverken för kreativa och kulturella företrädare och aktörer, med särskilt fokus på små och medelstora företag, kreativa europeiska distrikt och kreativa plattformar som främjare av spridningseffekter och innovation även på andra områden.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att utse ”kulturaktörer”, integrera dessa i genomförandet av det gemensamma meddelandet och tydliggöra att de bör utgöras av bland annat konstnärer, kreativa kulturarbetare, kulturinstitut, privata och offentliga stiftelser, universitet, kulturföretag och kreativa företag.

Styrning och verktyg

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att lägga fram årliga och fleråriga handlingsplaner på detta område, vilka bör omfatta insatser, strategiska tematiska och geografiska prioriteringar och gemensamma mål, samt att regelbundet göra en översyn av genomförandet av det gemensamma meddelandet, vars resultat bör rapporteras till parlamentet.

18.  Europaparlamentet betonar behovet av större samstämmighet mellan EU:s politikområden och åtgärder som inbegriper tredjeländer. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att utnyttja befintliga forskningsresultat, bästa praxis och andra EU‑finansierade initiativ och instrument med anknytning till skydd av kulturarv, som skulle kunna dra nytta av samarbete med tredjeländer. Parlamentet efterlyser ökade synergier mellan alla inblandade aktörer och mellan andra EU-finansierade initiativ som skulle kunna vara gynnsamma för att uppnå målen i strategin, för att säkerställa resurseffektivitet, optimerade resultat och stärkt inverkan från EU:s åtgärder och initiativ, och rekommenderar en översyn för att garantera en effektiv strategi.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nästa fleråriga budgetram tillhandahålla en budgetrubrik för stöd till internationella kulturella förbindelser i befintliga och framtida ansökningsomgångar, särskilt för nästa generations program inom kultur och utbildning, så att dessa kan utveckla sina internationella åtgärder på lämpligt sätt.

20.  Europaparlamentet föreslår att ett särskilt EU-program utformas och att resurser fokuseras på internationell rörlighet och utbyten såsom residensprogram, särskilt för unga kreativa kulturarbetare och konstnärer.

21.  Europaparlamentet föreslår i detta sammanhang att alumner och tidigare deltagare i Erasmus och andra rörlighetsprogram inom utbildning och volontärprogram bör uppmuntras att utnyttja sina interkulturella färdigheter och kunskaper till förmån för andra, och bör bli inflytelserika aktörer inom utvecklingen av partnerskap på området för kulturella yttre förbindelser.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla kulturturismen genom att bland annat utforma tematiska program och utbyta bästa praxis för att underlätta såväl internationell rörlighet och utbyte med medborgare från tredjeländer som tillgången till kulturarven.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att inkludera internationella kulturella förbindelser i internationella instrument och program för samarbete på ett övergripande sätt och i samband med halvtidsöversyner, i syfte att säkerställa samstämmighet och göra internationella kulturella förbindelser till ett effektivt verktyg.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka den kulturella dimensionens inverkan i internationella förbindelser genom att systematiskt inbegripa den kulturella dimensionen i förhandlingar och i associeringsavtal. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att EU fastställer uppförandeprinciper för samarbetspartner i transnationella projekt och tar fram ett flexibelt ramverk för att underlätta transnationellt kulturellt samarbete som undanröjer hinder.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stödja kulturella förbindelser med grannskapsländerna genom tekniskt bistånd, program för kapacitetsuppbyggnad, utbildning, kompetensutveckling och kunskapsöverföring – även på medieområdet – för att förbättra styrningen och främja nya partnerskap på nationell, regional, lokal och gränsöverskridande nivå, samt tillhandahålla en uppföljning till regionala program i de södra och östra grannskapsländerna, däribland länderna på västra Balkan.

26.  Europaparlamentet betonar ett EU:s externa verksamheter för kulturfinansiering av hållbarhetsskäl måste vara ett resultat av lokala partners starka engagemang, anpassning av program till lokala förhållanden och vederbörligt beaktande av perioden efter finansiering för projekt, inbegripet övergången till nationell finansiering eller andra intäktsmodeller.

27.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av initiativ för kultur och mänskliga rättigheter, som bör syfta till att stödja kulturarbetare i länder eller regioner där deras rättigheter hotas. Parlamentet anser att sådana program ska finansieras gemensamt av det europeiska initiativet för demokrati och det europeiska grannskapsinstrumentet.

28.  Europaparlamentet betonar att aktiva civila samhällen i partnerländerna kan bidra stort till att sprida de värden som EU främjar, och att det därför är mycket viktigt att EU inom ramen för sina bilaterala förbindelser främjar stödet till det civila samhällets organisationer inom partnerländernas kultursektorer.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att integrera kulturen i alla befintliga och framtida bilaterala och multilaterala samarbetsavtal och förse dem med tillräckliga budgetmedel, med vederbörlig hänsyn till de åtaganden som gjorts enligt Unescos konvention om kulturell mångfald, i syfte att ytterligare understryka den ekonomiska potential som kulturarvet och den kulturella och kreativa sektorn innebär för främjandet av en hållbar utveckling, inte minst när det gäller tillväxt och arbetstillfällen, och dess effekt på socialt välbefinnande. Parlamentet menar att detta exempelvis skulle kunna genomföras under nästa förhandlingsmandat för det nya partnerskapet med AVS-länder efter 2020. Parlamentet vill att EU-indikatorer ska tas fram på detta område som ett sätt att bidra till den kulturpolitiska debatten.

30.  Europaparlamentet betonar vikten av system för ungdomars rörlighet och universitetssamarbeten som ytterst värdefulla åtgärder för att upprätta långsiktiga akademiska och kulturella förbindelser.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka den internationella dimensionen i Erasmus, Kreativa Europa, Ett Europa för medborgarna och Horisont 2020. Parlamentet påminner i detta avseende om den avgörande roll som EU-programmen på områdena kultur, utbildning, ungdom och idrott spelar som grundbultar i kampen mot intolerans och fördomar samt i främjandet av en känsla av gemensam tillhörighet och respekt för kulturell mångfald. Parlamentet uppmanar kommissionen att särskilt inom den europeiska grannskapspolitiken främja deltagandet i dessa program bland partnerländerna närmast EU.

32.  Europaparlamentet erkänner kommissionens ansträngningar för att främja den roll som vetenskap, forskning, utbildning och kulturellt samarbete spelar som ”mjuka verktyg” i europeiska yttre förbindelser. Parlamentet framhåller att vetenskapliga och kulturella utbyten bidrar till kapacitetsuppbyggnad och konfliktlösning, särskilt i förbindelser med grannländer.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka och utvidga Cosmeprogrammet (EU-programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag) till att omfatta strategin för internationella kulturella förbindelser och att genom EU:s tematiska program stärka små och medelstora företag som verkar inom kultursektorn utanför EU.

34.  Europaparlamentet framhåller Regionkommitténs och Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs roll och de regionala och lokala myndigheternas samt civilsamhällets roll i fråga om strategins utformning.

35.  Europaparlamentet betonar att parlamentet bör spela en aktiv roll när det gäller att främja kultur i EU:s yttre åtgärder, däribland genom dess informations- och sambandskontor.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att utse en kontaktpunkt i var och en av EU:s delegationer för att upprätthålla kontakten med medlemsstaternas nationella kulturinstitut, företrädare för de lokala civilsamhällena, aktörer och myndigheter i en strukturerad dialog med målet att både identifiera gemensamma prioriterade områden, behov och metoder för samarbete, och för att tillhandahålla tillräcklig budget och utbildning. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att vartannat år rapportera till parlamentet om hur genomförandet fortskrider och om uppnådda resultat.

37.  Europaparlamentet ser gärna att lämpliga mänskliga och finansiella resurser tilldelas utrikestjänsten för internationella förbindelser inom kulturområdet och som ger utrikestjänsten befogenhet att i sin ledande roll fungera som katalysator inom de olika EU-avdelningar som sysslar med internationella kulturella förbindelser.

38.  Europaparlamentet förespråkar internationella kulturella förbindelser som ett ämne för utbildning, fortbildning och forskning med sikte på att bygga upp förmågan hos aktörer på detta område samt stärka deltagandet i kulturlivet genom utbildning, bland annat genom att ge EU:s anställda lämplig utbildning i kulturell kompetens.

39.  Europaparlamentet vill att den roll som medlemsstaternas kulturinstitut spelar ska vara tydligt formulerad med tanke på unionens kulturella påverkan på omvärlden och i samband med ett inkluderande och gemensamt europeiskt narrativ, genom EU:s nätverk av nationella kulturinstitut (Eunic) och andra forum, och förespråkar ett inkluderande och enhetligt förhållningssätt gentemot alla aktörer, inbegripet civilsamhället. Parlamentet lovordar i detta avseende det arbete som hittills utförts av medlemsstaternas kulturinstitut. Parlamentet uppmanar till ytterligare samarbete utomlands i syfte att optimera medlemsstaternas intressen, med särskild uppmärksamhet riktad mot mindre medlemsstater och medlemsstater utan egna kulturinstitut utomlands, och deras behov i fråga om kulturell representation.

40.  Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av det strategiska partnerskapet med Unesco när det gäller genomförandet av det gemensamma meddelandet, med hjälp av organisationens trovärdighet i Europa och dess globala inriktning, för att öka effekterna av gemensamma åtgärder med alla berörda aktörer i och utanför EU, samt att man överväger att knyta an till framtida arbetsgrupper eller rådgivande kommittéer för att bidra till genomförandet av meddelandet.

41.  Europaparlamentet betonar behovet av att omdefiniera de nationella kulturinstitutens viktiga roll i interkulturella utbyten, med tanke på att vissa av dem har en lång tradition av dem och att de har många kontakter i tredjeländer, vilket kan göra dem till en stabil grund för samarbete och kommunikation mellan de olika europeiska aktörerna. Parlamentet lyfter även fram deras potential för att främja och underlätta bilaterala förbindelser mellan länder och bidra till att utveckla och genomföra en europeisk strategi för kulturdiplomati.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att ytterligare stödja utvecklingen av det individuellt anpassade studieprogrammet EUVP (Europeiska unionens besöksprogram), som ett kraftfullt verktyg för att stärka dialog, främja demokrati och tillhandahålla en permanent plattform för unga och framtida ledare och opinionsbildare från tredjeländer och de främsta samtalspartnerna inom EU:s institutioner och civilsamhällets organisationer.

43.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av plattformen för kulturdiplomati, och kräver att den ska vara hållbar, och att des mål, resultat och styrning regelbundet utvärderas. Parlamentet erkänner att många olika institutionella och icke-institutionella aktörer(20) är verksamma på området för internationella kulturella förbindelser, och uppmanar kommissionen att främja en strukturerad dialog mellan alla berörda aktörer, inklusive med hjälp av den öppna samordningsmetoden.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål inrätta en plattform för förebyggande, bedömning och återuppbyggnad när det gäller kulturarv i fara, och för utvärdering av förluster, däribland en mekanism för snabba insatser för att skydda kulturarv i länder där det pågår konflikter, med utgångspunkt i erfarenheterna från FN:s initiativ om insatsstyrkan blåa hjälmar för kultur, i nära och strukturerat samarbete med Unesco och med tekniskt stöd av Copernicus – unionens jordobservations- och jordövervakningsprogram. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang antagandet av FN:s säkerhetsråds resolution nr 2347 som bekräftar att förstörelse av kulturarv kan vara en krigsförbrytelse, och uppmanar EU och utrikestjänsten att arbeta tillsammans med alla partner för att bidra till konfliktförebyggande och fredsbyggande åtgärder samt återuppbyggnads- och försoningsprocesser i alla konfliktdrabbade områden.

45.  Europaparlamentet efterlyser samordning på EU-nivå för att bekämpa olaglig handel med kulturföremål som stulits under väpnade konflikter och krig och återlämnande av sådana föremål för att på så vis lyfta fram att sådan samordning spelar en avgörande roll för att blockera finansiering av terroristgrupper.

46.  Europaparlamentet framhåller behovet av att stärka det strategiska partnerskapet mellan EU och Unesco genom att skapa en hållbar plattform för samarbete och kommunikation rörande gemensamma prioriteringar med målet att effektivt ta itu med gemensamma utmaningar inom kultur och utbildning.

47.  Europaparlamentet föreslår att man på det europeiska kulturforumet och under de europeiska utvecklingsdagarna särskilt bör uppmärksamma den strukturerade dialogen med civilsamhället och berörda aktörer om EU:s internationella kulturella förbindelser.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att organisera ett särskilt symposium/forum för kulturaktörer om kultur och utveckling, i linje med EU:s och AVS-ländernas Brysseldeklaration från april 2009, och öppna upp det för aktörer från EU:s grannskap och andra strategiska partnerländer.

49.  Europaparlamentet anser att beslutet om ett Europaår för kulturarv 2018 utgör en möjlighet att bidra till främjandet av kulturarv, med en integrerad strategi, som ett viktigt inslag i EU:s internationella dimension, som bygger på partnerländers intresse i fråga om Europas arv och sakkunskap.

50.  Europaparlamentet efterlyser ett effektivt genomförande av befintliga rättsliga instrument för att bättre kunna skydda kulturarv, upphovsrätt och immaterialrätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att presentera det planerade lagstiftningsförslaget för att reglera import av kulturföremål till EU, i synnerhet föremål från konfliktområden, som ett sätt att bekämpa olaglig handel.

51.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna, som har undertecknat, ratificerat och således åtagit sig att genomföra 2005 års Unescokonvention om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck, att stödja gemensamma åtgärder för genomförandet av den.

En modell med direkta personkontakter

52.  Europaparlamentet instämmer i förslaget i det gemensamma meddelandet att övergå från en uppifrån och ned-modell till en modell med direkta personkontakter (people‑to‑people, P2P), och därigenom understryka processerna för gemensamt skapande och samproduktion inom de kulturella och kreativa industrierna. Parlamentet anser att kultur bör nå alla medborgare.

53.  Europaparlamentet konstaterar att ungdomar är en av de viktigaste målgrupperna i EU och partnerländerna, att exponering för andra kulturer och språk för med sig erfarenheter som ofta skapar en livslång samhörighetskänsla, och erkänner att scenkonst, bildkonst, gatukonst, musik, teater, film, litteratur, sociala medier och digitala plattformar i allmänhet utgör de bästa kanalerna för att nå och engagera dem.

54.  Europaparlamentet efterlyser ett tillvaratagande av EU:s och tredjeländers gemensamma projekt inom området forskning och utveckling av digitaliseringen av kulturarv, för att även förenkla tillgången till kunskap, utvecklingen av nya tjänster och produkter och främjandet av ny kulturell turism.

55.  Europaparlamentet uppmanar till att kulturellt innehåll, där Europa är en av de största producenterna, ska integreras i europeisk politik sett till dess värde och roll, inte minst på det digitala området, för att skapa globala virtuella medborgarnätverk i syfte att öka deltagandet och det kulturella utbytet.

56.  Europaparlamentet efterlyser inrättandet av ett nytt EU-initiativ för konnektivitet i syfte att hjälpa geografiskt missgynnade ungdomar att delta mer aktivt.

57.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ för att främja ömsesidigt lärande för unga entreprenörer på kulturområdet, såsom MedCulture-programmet, och för att stödja initiativ såsom utbildning inom interkulturella förbindelser, såsom More Europe.

58.  Europaparlamentet ser gärna att åtgärder vidtas för att tredjeländer så enkelt som möjligt fortsatt ska kunna delta i gränsöverskridande och gemensamma projekt, såsom Europarådets kulturvägar, samt att inkludera dem som aktörer i den framtida strategin som föreslagits för EU:s delegationer i tredjeländer, som skulle möjliggöra för dessa att fullt ut dra nytta av sina EU-relaterade verksamheter på kulturområdet i tredjeländer, såsom de europeiska kulturhuvudstäderna och Luxpriset. Parlamentet påminner om att digitala verktyg, tekniska plattformar, såsom Europeana och kulturella nätverk kan spela en avgörande roll när det gäller att nå en större publik och ge spridning åt bästa praxis.

59.  Europaparlamentet efterlyser inrättandet av ett program för kulturviseringar, i linje med det befintliga programmet för forskarviseringar, för tredjelandsmedborgare, konstnärer och andra yrkesutövare på kulturområdet, med målet att främja kulturella förbindelser och undanröja hinder för rörlighet inom kultursektorn.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka samarbetet med Europarådet, särskilt inom ramen för program som syftar till att främja kultur som en demokratisk faktor, interkulturell dialog, kulturarv och audiovisuella medier.

61.  Europaparlamentet inser behovet av en ingående kunskap om lokala förhållanden, lokala aktörer och det civila samhället, i syfte att förbättra dessa aktörers tillgång till program och finansiering och för att se till att multiplikatoreffekten av deras deltagande i EU:s program och initiativ utnyttjas. Parlamentet rekommenderar samråd med lokala aktörer, däribland lokala myndigheter, i syfte att delta i utformandet av programmen. Parlamentet uppmanar till framtagandet av innovativa samarbetsmetoder som förlitar sig på verktyg och nätverk som redan finns på plats (bidrag, bidrag i flera led)(21), och att dessa följs upp, varvid en jämn könsfördelning ska beaktas.

62.  Europaparlamentet menar att utvecklingsstrategier och utvecklingsprogram har ett tungt fokus på materiell fattigdom och sociokulturell utsatthet. Parlamentet ser gärna att man bättre når ut till utsatta samhällsgrupper, även på landsbygden och i avlägsna områden, i syfte att främja den sociala sammanhållningen.

63.  Europaparlamentet insisterar på förbättrad synlighet och bättre spridning av EU:s och medlemsstaternas insatser på kulturområdet internationellt, bland annat genom att upprätta gemensamma riktlinjer(22) och nå ut till målgrupper på deras lokala språk.

64.  Europaparlamentet efterlyser ett paradigmskifte i mediebevakningen genom att uppmuntra tillhandahållandet av information om europeisk kultur i samband med lanseringen av en europeisk kulturportal, festivaler och utarbetandet av konceptet med europeiska kulturhus, däribland genom strukturerade kontakter med lokala medier och sociala medieplattformar, men även i samarbete med EBU, Euronews och Euranet m.fl.

65.  Europaparlamentet uppmanar EU att till fullo utnyttja multimediaforskningens potential till att förstå aktuella utmaningar och möjligheter i utvecklingsländer, däribland frågor med anknytning till kultur och rörande bedömningen av kulturens roll i utveckling och internationellt samarbete.

EU:s globala strategi

66.  Europaparlamentet lyfter fram den viktiga roll som kultur spelar i EU:s yttre politik som ett ”mjukt verktyg”, en katalysator för fredsbevarande, stabilitet och försoning, och som en motor för hållbar socioekonomisk och mänsklig utveckling.

67.  Europaparlamentet betonar vidare utbildningens och kulturens centrala roll för att främja medborgarskap och interkulturella färdigheter och för att skapa bättre sociala, mänskliga och ekonomiska utsikter.

68.  Europaparlamentet lovordar det faktum att EU:s globala strategi betonar vikten av interkulturell och interreligiös dialog för att öka ömsesidig förståelse. Parlamentet beklagar dock att kulturens och konstens inneboende värde som bromskloss mot radikalisering och terrorism inte nämns. Parlamentet efterlyser därför instrument som är särskilt avsedda för att stärka den kulturella sektorn, och samarbetet med den.

69.  Europarlamentet uppmanar kommissionen att stärka sitt samarbete med internationella organisationer som Förenta nationerna, Unesco, Interpol, Världstullorganisationen och Internationella museirådet för att stärka kampen mot den illegala handeln med kulturföremål som kan fungera som finansiering av kriminell verksamhet, däribland finansiering av terrororganisationer.

70.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att ge kulturfrågorna en särskild roll i färdplanen för genomförandet av EU:s globala strategi.

71.  Europaparlamentet understryker att EU, vars grundvalar bygger på respekt för mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för mänskliga rättigheter, bör bygga vidare på tidigare erfarenheter och lärdomar när det gäller utrikespolitiken, något som bör återspeglas i utvecklingen av förbindelserna med tredjeländer genom kultur och kulturarv. Parlamentet konstaterar i detta avseende att detta även skulle ge EU en möjlighet att visa upp och exportera sina kulturella värderingar.

72.  Europaparlamentet uppmanar till en riktad kultur- och utbildningspolitik som kan främja centrala utrikes- och säkerhetspolitiska mål för EU och bidra till ett stärkande av demokratin, rättsstaten och skyddet av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet påminner om att den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheternas fyller sjuttio 2018.

73.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s kulturella inflytande gör att unionen blir synligare i internationella sammanhang, tack vare mångfalden i dess kulturella identitet.

74.  Europaparlamentet erinrar om att utbildning och kultur är grundläggande drivkrafter för att göra det enklare att uppnå målen för hållbar utveckling 2030, med särskild tonvikt på stadsförnyelse och städer i Europa och världen. Parlamentet vill därför att kulturens roll och skydd och främjande av kulturella uttryck ska framhävas i förslaget till ett nytt europeiskt samförstånd om utveckling.

75.  Europaparlamentet efterlyser förstärkta internationella kulturella förbindelser i diskussionerna om migration och flyktingpolitik. Parlamentet uppmanar bestämt EU, vars styrka är att stå enat i mångfalden, att anta en balanserad strategi som respekterar kulturella skillnader, och där diasporan spelar en avgörande roll. Parlamentet betonar att kulturen bör vara en bro för ömsesidig förståelse, med målet att leva tillsammans i större harmoni.

76.  Europaparlamentet är medvetet om att EU även arbetar inom särskilda miljöer där den politiska kontexten och de rättsliga ramverken för genomförandet av kulturella förbindelser är fientliga och repressiva. Parlamentet konstaterar att EU i tredjeländer ofta drabbas av konsekvenserna av felaktig, ofullständig och subjektiv information, och är måltavla för ren propaganda. Parlamentet efterlyser särskilda åtgärder och lämpliga insatser i detta avseende.

77.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att stärka de resurser som finns tillgängliga för tillträde till utbildning och kultur, särskilt för migranter och underåriga flyktingar i EU och tredjeländer, och efterlyser stöd till ”utbildningskorridorer” för universitetsstudenter vid EU:s universitet (även i samarbete med telematiska universitet), något som alltid ska åtföljas av respekt för språklig och kulturell mångfald.

78.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att främja kulturella förbindelser med EU:s direkta grannstater i syfte att främja konkreta åtgärder för att stimulera till interkulturell dialog(23) och för att ta itu med frågor som migration, säkerhet och radikalisering som EU står inför.

79.  Europaparlamentet rekommenderar att EU samarbetar med alla relevanta institutioner på detta område och med lokala partner för att fullfölja sina mål i fråga om internationella kulturella förbindelser, såväl genom multilateralt samarbete i internationella organisationer som genom partnerskap med viktiga aktörer på fältet.

80.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att stärka samarbetet med Europarådets utökade delavtal om kulturvägar, ett institutionellt verktyg för att stärka kulturella förbindelser på gräsrotsnivå, även med tredjeländer, i syfte att främja de grundläggande värderingarna rörande kulturell mångfald, interkulturell dialog och hållbar territoriell utveckling av mindre kända kulturresemål, och samtidigt bevara deras gemensamma kulturarv.

81.  Europaparlamentet uppmanar EU att samarbeta nära med alla stater som har samma mål och värderingar och är beredda att handla till stöd för dem. Parlamentet betonar att detta är särskilt viktigt för att legitima och stabila åtgärder ska kunna vidtas och EU erkännas som en global aktör.

o
o   o

82.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) http://ec.europa.eu/culture/library/publications/global-cultural-citizenship_en.pdf
(2) EUT C 287, 29.11.2007, s. 1.
(3) Antagna texter, P8_TA(2016)0441.
(4) http://www.coe.int/en/web/conventions/full-list/-/conventions/treaty/199
(5) EUT C 320, 16.12.2008, s. 10.
(6) EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 135.
(7) Antagna texter, P8_TA(2016)0005.
(8) Antagna texter, P8_TA(2015)0403.
(9) EUT C 463, 23.12.2014, s. 4.
(10) Antagna texter, P8_TA(2015)0293.
(11) Antagna texter, P8_TA(2016)0486.
(12) EUT C 417, 15.12.2015, s. 41.
(13) EUT C 346, 21.9.2016, s. 55.
(14) EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 32.
(15) http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2016/563418/IPOL_STU(2016)563418_EN.pdf
(16) http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/etudes/join/2013/513985/IPOL-CULT_ET(2013)513985_EN.pdf
(17) http://ec.europa.eu/dgs/fpi/showcases/eu_perceptions_study_en.htm
(18) Exempelvis Erasmus, Horisont 2020 och Kreativa Europa.
(19) Till exempel är Europeiska unionens besöksprogram (EUVP), inrättat 1974 av parlamentet och kommissionen, ett individuellt utbildningsprogram för lovande unga ledare och opinionsbildare från länder utanför Europeiska unionen, och dess valspråk är ”Sprider EU:s värderingar runt om i världen sedan 1974”.
(20) Kommissionens generaldirektorat (särskilt GD Utbildning och kultur (EAC), GD Internationellt samarbete och utveckling (DEVCO), GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar (NEAR), GD Forskning och innovation (RTD) och GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik (CNECT)), utrikestjänsten, tjänsten för utrikespolitiska instrument (FPI), EU:s delegationer, medlemsstaternas delegationer, medlemsstaternas kulturinstitut utomlands, Europarådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén, EU:s nätverk av nationella kulturinstitut (Eunic), Internationella museirådet (ICOM), internationellt center för studier om bevarande och konservering av kulturföremål (ICCROM), Unesco, internationella organisationer, det civila samhällets organisationer, icke-statliga organisationer, lokala kulturaktörer, gatukonstnärer och andra plattformar och nätverk.
(21) Till exempel det EU-finansierade programmet MedCulture, som syftar till att utveckla och förbättra kulturpolitik och praxis med anknytning till kultursektorn. Detta deltagande inbegriper det civila samhällets aktörer, ministerier och privata och offentliga institutioner som arbetar med kultur, samt andra sektorer med anknytning till denna.
(22) Ett förslag skulle kunna vara inrättandet av ”kulturambassadörer” som är engagerade i och stöder både europeisk integration och internationella förbindelser (på liknande sätt som FN:s goodwillambassadörer). Dessa skulle kunna vara konstnärer, musiker, författare osv.
(23) Till exempel det EU-finansierade projektet Young Arab Voices.

Rättsligt meddelande