Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 9, 151, 152, 153.1 och 153.2 samt 173,

–  med beaktande av artiklarna 14, 27 och 30 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artikel 5.3 i EU-fördraget och protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2010 En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen – EU:s bidrag till full sysselsättning (COM(2010)0682),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2014 om en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 januari 2014 För en industriell renässans i Europa (COM(2014)0014),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning (COM(2012)0582),

–  med beaktande av ordförande Junckers politiska riktlinjer En ny start för Europa: Min agenda för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring,

–  med beaktande av sin resolution av den 5 oktober 2016 om behovet av en europeisk återindustrialiseringspolitik mot bakgrund av fallen med Caterpillar och Alstom(2),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 15 december 2016 och den 23 juni 2017,

–  med beaktande av rådets slutsatser om agendan för industriell konkurrenskraft, om den digitala omvandlingen av den europeiska industrin och om paketet om teknik inom den digitala inre marknaden och moderniseringen av offentliga tjänster,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om industripolitik för en globaliserad tid(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Digitalisering av den europeiska industrin – Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter (COM(2016)0180),

–  med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2017 om digitalisering av den europeiska industrin(4),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 29 maj 2017 om Europeiska unionens framtida industripolitiska strategi,

–  med beaktande av Parisavtalet som Europarlamentet ratificerade den 4 oktober 2016,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om att bygga upp en ambitiös industristrategi för EU som en strategisk prioritering för tillväxt, sysselsättning och innovation i Europa (O-000047/2017 – B8-0319/2017),

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den europeiska industrin är världsledande inom många industribranscher, står för över hälften av EU:s export och cirka 65 % av investeringarna i forskning och utveckling och tillhandahåller mer än 50 miljoner arbetstillfällen (både direkt och indirekt) vilket motsvarar 20 % av arbetstillfällena i EU.

B.  Den europeiska tillverkningsindustrins bidrag till EU:s BNP har minskat från 19 % till mindre än 15,5 % under de senaste 20 åren, och dess bidrag till arbetstillfällen och investeringar i forskning och utveckling har minskat under den perioden.

C.  Det är därför mycket viktigt att vi stärker vår industribas för att behålla expertis och sakkunskap i EU.

D.  EU:s strategi måste göra det möjligt för den europeiska industrin att bevara sin konkurrenskraft och kapacitet att investera i Europa och ta sig an sociala och miljörelaterade utmaningar, inklusive klimatförändringar, samtidigt som den kvarstår som en ledare i fråga om socialt ansvar och miljöansvar.

E.  Den cirkulära ekonomin kan ha en mycket positiv inverkan på återindustrialiseringen av Europa och minska energiförbrukningen och beroendet av råvaror från tredjeländer, och investeringar i förnybar energi och energieffektivitet är en viktig drivkraft för främjandet av industriell förnyelse som kan skapa goda cirklar.

F.  En ambitiös innovationspolitik som gynnar produktion av högkvalitativa, innovativa och energieffektiva produkter och främjar hållbara processer kommer att möjliggöra för EU att stärka sin konkurrenskraft i världen. Innovation och investeringar i FoU, sysselsättning och kompetensutveckling är grundläggande för en hållbar tillväxt. En innovativ industri beror i hög grad på EU:s forskningskapacitet, forskningsframsteg och i synnerhet forskningssamverkan.

G.  Europeisk industri utsätts såväl storskaligt som småskaligt för global konkurrens, och en integrerad och fungerande inre marknad och en öppen och rättvis handel med tredjeländer är avgörande för EU:s industri, där rättvis handel med industriprodukter måste följa EU:s normer.

H.  Små och medelstora företag (SMF), som utgör en stor majoritet av företagen i Europa och är ryggraden i EU:s näringsliv, står inför stora utmaningar på grund av globala förändringar i ekonomin och finansiella och administrativa hinder.

I.  Kvinnliga företagare utgör endast 31 % av EU:s egenföretagare och 30 % av företagarna med nystartad verksamhet, och är i dagsläget underrepresenterade i industrin, särskilt inom naturvetenskap och teknik och på ledande befattningar.

J.  Mer än 60 % av alla företag i dag är familjeföretag och står för upp till 50 % av alla jobb inom den privata sektorn i Europeiska unionen.

K.  Strategin för stöd till digitalisering av industrin är grundläggande för den europeiska ekonomins konkurrenskraft.

L.  EU:s finansieringsinstrument och program spelar en strategisk roll när det gäller att främja konkurrenskraften, locka till investeringar inom EU och förebygga investeringsläckage.

1.  Europaparlamentet understryker industrins grundläggande roll som drivkraft för tillväxt, sysselsättning och innovation i Europa.

2.  Europaparlamentet betonar vikten av att förstärka och modernisera den industriella basen i Europa, samtidigt som parlamentet erinrar om EU:s mål om att 20 % av unionens BNP ska baseras på industrin senast 2020.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i början av 2018, tillsammans med medlemsstaterna, utforma en unionsstrategi för en konsekvent och heltäckande industripolitik inriktad på Europas återindustrialisering, med mål, indikatorer, åtgärder och tidsplaner. Parlamentet uppmanar kommissionen att grunda denna strategi på en analys av konsekvenserna av att industripolitiken integreras i EU:s strategiska politiska initiativ och en omfattande dialog med berörda parter, och att ta hänsyn till industrins konkurrenskraft och hållbarhet i alla sina viktiga politiska initiativ. Parlamentet betonar att denna unionsstrategi måste baseras på bland annat digitalisering, på en ekonomi som är energi- och resurseffektiv samt på ett livscykeltänkande och en cirkulär ekonomi.

4.  Europaparlamentet anser att det europeiska regelverket och offentliga och privata investeringar bör göra det möjligt för industrier att anpassa sig till förändringarna och vidta föregripande åtgärder för att bidra till jobbskapande, tillväxt, regional konvergens och territoriell sammanhållning.

5.  Europaparlamentet framhåller de små och medelstora företagens roll som EU:s industriella ryggrad, och betonar att det måste skapas starkare värdekedjor mellan dem, de medelstora börsnoterade bolagen och de större företagen samt att EU måste föra en industripolitik som är förenlig med de små och medelstora företagens intressen och tar itu med de utmaningar som möter dem. Parlamentet understryker behovet av att stödja uppbyggnaden av en företagsvänlig miljö genom att skapa likvärdiga förutsättningar för alla små och medelstora företag, nystartade och expanderande företag, unga företagare, särskilt på de mest innovativa områdena, och företag i den sociala ekonomin inom EU.

6.  Europaparlamentet betonar att konkurrenskraftskluster, företagsnätverk och digitala innovationsnav är en mycket användbar lösning för att sammanföra relevanta aktörer. Parlamentet uppmanar EU att stödja offentliga investeringar i innovation, eftersom det är av strategisk betydelse på detta område. Parlamentet önskar att kommissionen stöder dessa kluster och deras samarbete på europeisk nivå, och säkerställer att små och medelstora företag, forskningscentrum och universitet involveras på regional och lokal nivå. Kommissionen uppmanas att utveckla smarta specialiseringsplattformar som uppmuntrar till tvärvetenskapliga kopplingar och kopplingar mellan olika sektorer. Parlamentet betonar behovet av att stärka samarbetet mellan olika regioner för att utveckla möjligheter över nationsgränserna och sektorsövergripande innovationsallianser.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att identifiera vilka utmaningar och hinder kvinnor möter när de blir företagare, och att främja och stödja kvinnligt ledarskap och metoder för att angripa ojämlikheter i lönesättningen och i möjligheterna att få vissa befattningar.

8.  Europaparlamentet är övertygat om att europeisk industri bör ses som en strategisk tillgång för EU:s konkurrenskraft och hållbarhet. Parlamentet understryker att enbart med en stark och motståndskraftig industri och en framtidsorienterad industripolitik kommer EU att kunna klara de olika utmaningar som väntar, däribland unionens hållbara återindustrialisering, den globala konkurrensen, den snabba tekniska utvecklingen och skapandet av kvalitetsjobb.

9.  Europaparlamentet framhåller vikten av energiunionen, den digitala inre marknaden, den digitala agendan och Europas konnektivitet genom lämplig, framtidssäkrad och effektiv infrastruktur.

10.  Europaparlamentet betonar vikten av att EU stöder högre kvalitet på europeiska produkter genom återindustrialiseringsprocesser, framför allt genom forskning och digitalisering, för att förbättra konkurrenskraften i Europa.

11.  Europaparlamentet understryker att man, för att underlätta för unionens industri att klara av utmaningarna i form av snabb ekonomisk och regleringsmässig förändring i dagens globaliserade värld, måste förbättra Europas industriella attraktionskraft för europeiska och utländska direktinvesteringar.

12.  Europaparlamentet betonar vikten av ett snabbt antagande av en industristrategi för EU, och erinrar i detta sammanhang om att man måste behålla tillräckliga finansiella medel för industrisektorn i nästa fleråriga budgetram, framför allt via de specifika instrumenten och fonderna (såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020, Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och Cosme).

13.  Europaparlamentet påminner om EU:s åtaganden enligt Parisavtalet. Parlamentet önskar att effektiva finansieringsinstrument och åtgärder för att minska koldioxidrisken och motverka riskerna för koldioxidläckage ska integreras i EU:s industristrategi.

14.  Europaparlamentet framhåller att man måste ta till vara industrins fulla potential, särskilt inom miljöteknik, och se till att industrin hela tiden utvecklar och sprider bästa tillgängliga teknik och nya uppfinningar.

15.  Europaparlamentet betonar behovet av att minska de administrativa bördorna och efterlevnadskostnaderna för företag, inklusive familjeföretag, samtidigt som man säkerställer effektiviteten i EU:s lagstiftning om konsumentskydd, hälsa och säkerhet samt miljöskydd.

16.  Europaparlamentet betonar betydelsen för industrin inom EU av öppna marknader och en fri och rättvis världshandel baserad på gemensamma regler och lika konkurrensvillkor. Parlamentet efterlyser mer samstämdhet mellan handelspolitiken och industripolitiken för att undvika inkonsekvens, som annars kan leda till utlokaliseringar och ytterligare avindustrialisering i EU.

17.  Europaparlamentet understryker att det är viktigt att förhindra att EU:s handelspolitik främjar konkurrensbegränsande metoder. Parlamentet framhåller att EU behöver en strategi mot dumpning och subventioner som är konsekvent, förenlig med WTO:s regler och verkningsfull.

18.  Europaparlamentet betonar att den europeiska industrin möter global konkurrens, och uppmanar därför kommissionen att bedöma om marknadsdefinitionerna och EU:s nuvarande konkurrensregler är adekvata för att beakta de globala marknadernas utveckling och den nya rollen för stora nationella aktörer i tredje länder.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna större uppmärksamhet åt utlandsbaserade statsägda företag som får sådant stöd och sådana subventioner av sina regeringar som enligt EU:s inremarknadslagstiftning är förbjudna för enheter inom EU.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna granska tredjeländers direktinvesteringar i EU i strategiska industrier, infrastruktur och central framtida teknik eller andra viktiga tillgångar, för att säkra och skydda tillträdet till dem, och att samtidigt inte glömma att Europa i stor utsträckning är beroende av utländska direktinvesteringar.

21.  Europaparlamentet framhåller att det behövs samordnade insatser från EU:s sida, med samråd med alla berörda parter inbegripet arbetsmarknadens parter och universitetsvärlden, för att fortsätta att främja såväl nya färdigheter som omskolning, kompetenshöjning och livslångt lärande, i enlighet med vad kommissionen förespråkat i sin agenda för ny kompetens och arbetstillfällen.

22.  Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som EU:s standardisering spelar och förespråkar ett starkt fokus på EU:s ledande roll inom internationella standardiseringsorganisationer.

23.  Europaparlamentet konstaterar att EU behöver samordna sina insatser för att minska resursberoendet av tredjeländer genom att kombinera följande fyra insatser:

24.  Europaparlamentet understryker att en ny industripolitisk strategi måste anpassa olika politikområden till industripolitiken – främst handel, miljö, forskning, hälsa, investeringar, konkurrens, energi, klimat och kreativa näringar – för att få till stånd ett konsekvent förfaringssätt.

25.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 482, 23.12.2016, s. 89. (2) Antagna texter, P8_TA(2016)0377. (3) EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 131. (4) Antagna texter, P8_TA(2017)0240.