Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2308(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0234/2017

Ingivna texter :

A8-0234/2017

Debatter :

PV 05/07/2017 - 12
CRE 05/07/2017 - 12

Omröstningar :

PV 06/07/2017 - 11.1
CRE 06/07/2017 - 11.1
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0306

Antagna texter
PDF 277kWORD 52k
Torsdagen den 6 juli 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
2016 års rapport om Turkiet
P8_TA(2017)0306A8-0234/2017

Europaparlamentets resolution av den 6 juli 2017 om kommissionens rapport för 2016 om Turkiet (2016/2308(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt av den 24 november 2016 om förbindelserna mellan EU och Turkiet(1) och av den 27 oktober 2016 om situationen för journalister i Turkiet(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 november 2014 om turkiskt agerande som skapar spänningar i Cyperns exklusiva ekonomiska zon(3) och sin resolution av den 15 april 2015 om hundraårsminnet av det armeniska folkmordet(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 november 2016 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om EU:s utvidgningspolitik (COM(2016)0715), och av rapporten om Turkiet 2016 (SWD(2016)0366),

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser av den 13 december 2016, och av relevanta slutsatser från rådet och Europeiska rådet,

–  med beaktande av förhandlingsramen för Turkiet, särskilt punkt 5 i förhandlingsprinciperna, av den 3 oktober 2005,

–  med beaktande av rådets beslut 2008/157/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i partnerskapet för anslutning med Republiken Turkiet(5) (partnerskapet för anslutning), samt rådets föregående beslut om partnerskapet för anslutning från 2001, 2003 och 2006,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet efter toppmötet mellan EU och Turkiet den 29 november 2015 samt EU:s och Turkiets handlingsplan,

–  med beaktande av den förklaring som Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater utfärdade den 21 september 2005, inbegripet bestämmelsen att ett erkännande från alla EU:s medlemsstater är en nödvändig del i anslutningsprocessen, och av behovet att Turkiet till fullo och effektivt genomför tilläggsprotokollet till Ankaraavtalet i förhållande till alla medlemsstater, genom att undanröja alla hinder för den fria rörligheten för varor utan fördomar eller diskriminering,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 46 i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen), enligt vilken de fördragsslutande parterna förbinder sig att rätta sig efter och genomföra slutgiltiga domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) i alla mål där de är parter,

–  med beaktande av utlåtandena från Europarådets Venedigkommission, särskilt av den 10–11 mars 2017 om de grundlagsändringar som ska avgöras i en nationell folkomröstning, om de åtgärder som föreskrivs i de senaste undantagslagar som rör mediefrihet samt skyldigheter, befogenheter och funktion för ”brottmålsdomare för fred”, av den 9–10 december 2016 om undantagslagarna 667–676 som antogs efter det misslyckade kuppförsöket den 15 juli 2016, och av den 14–15 oktober 2016 om upphävandet av i artikel 83 andra stycket i grundlagen (parlamentets okränkbarhet),

–  med beaktande av uttalandet av den 26 juli 2016 från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter om de åtgärder som vidtagits under undantagstillståndet i Turkiet,

–  med beaktande av uttalandet från EU och Turkiet av den 18 mars 2016,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 mars 2017 till Europaparlamentet och rådet om den första årsrapporten om faciliteten för flyktingar i Turkiet (COM(2017)0130) och av kommissionens femte lägesrapport av den 2 mars 2017 till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet (COM(2017)0204),

–  med beaktande av att Turkiet har åtagit sig att uppfylla Köpenhamnskriterierna, genomföra lämpliga och effektiva reformer, upprätthålla goda förbindelser med sina grannländer och gradvis anpassa sig till EU:s politik, och att dessa insatser borde ha betraktats som en möjlighet för Turkiet att stärka sina institutioner och fortsätta sin demokratiserings- och moderniseringsprocess,

–  med beaktande av kommissionens rekommendation av den 21 december 2016 om rådets beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar om ett avtal för att utöka den bilaterala förmånliga handelsförbindelsen och modernisera tullunionen,

–  med beaktande av att respekten för rättsstatsprincipen, inklusive framför allt maktfördelning, demokrati, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, minoriteters rättigheter och religionsfrihet, föreningsfrihet och rätt till fredlig protest, är central i förhandlingsprocessen, i enlighet med Köpenhamnskriterierna för EU-medlemskap,

–  med beaktande av att Turkiet har bedömts hamna på plats 155 på det internationella pressfrihetsindexet, som offentliggjordes den 26 april 2017, vilket är den lägsta placeringen någonsin och innebär att Turkiet är ett av de länder där journalister utsätts för flest hot, fysiska angrepp och juridiska trakasserier, inbegripet frihetsberövande och fängelsedomar,

–  med beaktande av att parlamentet i november 2016 uppmanade kommissionen och medlemsstaterna att lägga de pågående anslutningsförhandlingarna med Turkiet på is och lovade att se över sin ståndpunkt när de oproportionerliga åtgärder som vidtagits under undantagstillståndet i Turkiet väl har hävts, med en översyn som bygger på huruvida rättsstatsprincipen och respekten för de mänskliga rättigheterna har återupprättats i hela landet,

–  med beaktande av krisen i Syrien, ansträngningarna för en vapenvila och en fredlig lösning, och Turkiets skyldigheter att öka stabiliteten och främja goda grannskapsförbindelser genom intensiva insatser för att lösa återstående bilaterala frågor, tvister och konflikter med grannländer om land- och sjögränser samt luftrum, i enlighet med internationella avtal, inbegripet FN:s havsrättskonvention och FN-stadgan,

–  med beaktande av Rysslands ingripande i Syrien, genom bland annat stöd till Syriens militära användning av kemiska vapen, vilket ytterligare destabiliserar landet och ökar antalet flyktingar som söker skydd i Turkiet och EU,

–  med beaktande av Turkiets säkerhetssituation, som har försämrats både internt och externt, och av de terroristattacker som utförts i landet,

–  med beaktande av att Turkiet har världens största flyktingbefolkning med nästan 3 miljoner registrerade flyktingar från Syrien, Irak och Afghanistan, enligt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR),

–  med beaktande av Turkiets ekonomiska och finansiella situation, som delvis är följden av den senaste tidens svallvågor och den politiska instabiliteten, men också av djupare underliggande problem i ekonomin,

–  med beaktande av rapporten från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om situationen för de mänskliga rättigheterna i sydöstra Turkiet från februari 2017,

–  med beaktande av att Turkiet har agerat beundransvärt välkomnande gentemot de många flyktingar som bor i landet,

–  med beaktande av uttalandet om preliminära iakttagelser och slutsatser från den internationella observatörsgruppen vid folkomröstningen den 17 april 2017,

–  med beaktande av resolution 2156 av den 25 april 2017 från Europarådets parlamentariska församling om funktionssättet hos de demokratiska institutionerna i Turkiet, som ledde till att övervakningsförfarandet återupptogs,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0234/2017), och av följande skäl:

A.   Miljontals turkar och människor med turkiska rötter lever i medlemsstaterna sedan årtionden tillbaka och bidrar till EU:s välstånd.

Inledning

1.  Europaparlamentet understryker att 2016 var ett svårt år för Turkiets befolkning på grund av det fortsatta kriget i Syrien, det stora antalet flyktingar, konflikten i sydöst, en lång rad förfärliga terrorattacker och ett våldsamt kuppförsök då 248 människor dödades. Parlamentet upprepar sitt kraftiga fördömande av kuppförsöket den 15 juli 2016 och uttrycker sin solidaritet med Turkiets befolkning. Parlamentet erkänner den turkiska regeringens rätt och skyldighet att vidta åtgärder för att ställa förövarna till svars, samtidigt som rättsstatsprincipen och rätten till en rättvis rättegång säkerställs.

2.  Europaparlamentet understryker dock att de åtgärder som vidtagits under undantagstillståndet har omfattande, oproportionerliga och långvariga negativa konsekvenser både för ett stort antal medborgare och skyddet av de grundläggande friheterna i landet. Parlamentet fördömer de kollektiva uppsägningarna av offentliganställda tjänstemän och poliser, den storskaliga avvecklingen av medieföretag, gripandena av journalister, akademiker, domare, människorättsförsvarare, förtroendevalda och icke-förtroendevalda tjänstemän, medlemmar av säkerhetsstyrkorna och vanliga medborgare samt konfiskeringen av deras egendom, tillgångar och pass, nedläggningen av många skolor och universitet samt reseförbudet för tusentals turkiska medborgare på grundval av undantagslagar utan individbaserade beslut och utan möjlighet till lämplig domstolsprövning. Parlamentet uttrycker sin oro över konfiskeringen, och i vissa fall förstatligandet, av privata turkiska bolag och företag. Parlamentet efterlyser omedelbar och ovillkorlig frigivning av alla fångar som frihetsberövats utan bevis för personlig inblandning i brottslighet. Det är i detta sammanhang beklagligt att parlamentets lagstiftningsrätt allvarligt har undergrävts.

3.  Europaparlamentet betonar att goda förbindelser mellan EU och Turkiet, liksom det höga mervärdet av att samarbeta för att hantera de utmaningar som båda parter står inför, är strategiskt viktiga. Parlamentet erkänner att både Turkiet och EU har genomgått egna inre omvandlingsprocesser sedan anslutningsförhandlingarna inleddes 2004. Parlamentet beklagar att anslutningsinstrumenten inte har tillämpats fullt ut, och att det har skett en tillbakagång på områdena rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, som står i centrum för Köpenhamnskriterierna, och att det offentliga stödet för Turkiets fullständiga integrering i EU har försvagats på ömse sidor under årens lopp. Parlamentet är fortsatt inställt på att samarbeta och upprätthålla en konstruktiv och öppen dialog med den turkiska regeringen för att hantera gemensamma utmaningar och delade prioriteringar, exempelvis regional stabilitet, situationen i Syrien, migrationen och säkerheten.

4.  Europaparlamentet noterar resultatet av folkomröstningen den 16 april 2017, som hölls under undantagstillståndet och under omständigheter som förhindrade en rättvis kampanj och ett välgrundat val, eftersom kampanjens båda sidor inte var jämställda i fråga om möjligheter och eftersom rättigheterna för den konstitutionella reformens motståndare kränktes. Parlamentet är allvarligt oroat över de anklagelser om missförhållanden och utbrett valfusk som förekommer i iakttagelserna från observatörsuppdraget från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa/kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (OSSE/ODIHR) av den 17 april 2017, vilka ger anledning till allvarliga tvivel på resultatets giltighet och legitimitet. Parlamentet stöder en oberoende undersökning av alla påståenden i samband med missförhållanden som anges i uttalandet från OSSE/ODIHR. Parlamentet noterar beslutet av Europarådets parlamentariska församling att återuppta övervakningsförfarandet i Turkiets fall.

5.  Europaparlamentet påpekar att Turkiet måste stå fast vid sina åtaganden som medlem av Europarådet. Parlamentet uppmanar Turkiet att fortsätta sina åtaganden i Europarådet och genomföra konstitutionella och rättsliga förändringar och reformer i samarbete med Venedigkommissionen och i enlighet med dess kriterier.

6.  Europaparlamentet fördömer med kraft att den turkiske presidenten och olika andra politiker upprepade gånger har förklarat sitt stöd för att återinföra dödsstraff. Parlamentet påminner om att ett otvetydigt avståndstagande från dödsstraffet är ett centralt krav för EU-medlemskap och understryker att återinförandet av dödsstraffet skulle innebära en överträdelse av Turkiets internationella åtaganden, ifrågasätta Turkiets medlemskap i Europarådet och leda till att samtalen om EU-anslutning och föranslutningsstödet omedelbart avbryts. Parlamentet understryker att om en folkomröstning om att återinföra dödsstraff anordnas i Turkiet har medlemsstaterna rätt att vägra låta denna omröstning underlättas i respektive land.

7.  Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt från november 2016 om att frysa anslutningsprocessen för Turkiet.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, i enlighet med förhandlingsramverket, formellt lägga förhandlingarna med Turkiet om EU-anslutning på is omedelbart om det konstitutionella reformpaketet genomförs i oförändrat skick. Parlamentet understryker, med beaktande av Venedigkommissionens anmärkningar om konstitutionella reformer, att de föreslagna konstitutionella ändringarna inte respekterar de grundläggande principerna om maktfördelning, inte föreskriver tillräckliga kontroller och motvikter och inte heller överensstämmer med Köpenhamnskriterierna. Kommissionen, medlemsstaterna och Turkiet uppmanas att föra en öppen och ärlig diskussion om de områden av ömsesidigt intresse där ett intensifierat samarbete vore möjligt. Parlamentet betonar att varje politiskt åtagande mellan EU och Turkiet bör grundas på villkorade bestämmelser vad gäller respekten för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter.

Mänskliga rättigheter och grundläggande friheter

9.  Europaparlamentet beklagar att de oproportionerliga åtgärder som vidtagits efter det att undantagstillståndet utlystes – genom kvarhållanden, uppsägningar, gripanden och konfiskering av egendom – har riktat sig mot inte bara tusentals människor som påstås vara medlemmar/anhängare av Gülenrörelsen, utan också oliktänkande i allmänhet och politiska oppositionspartier i synnerhet. Parlamentet inväntar fortfarande övertygande bevis när det gäller dem som begått kuppförsöket. Parlamentet fördömer kraftigt fängslandet av 11 parlamentsledamöter av Folkets demokratiska parti (HDP), inklusive dess medordförande Figen Yuksekdag och Selahattin Demirtas, en parlamentsledamot från det republikanska folkpartiet (CHP) samt 85 kurdiska borgmästare. Parlamentet uppmanar enträget den turkiska regeringen att omedelbart häva undantagstillståndet. Parlamentet varnar för missbruk av antiterroråtgärder för att legitimera kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) att omedelbart ta upp de första exempelfallen och se till att de första förfarandena avslutas snarast möjligt, eftersom inga effektiva nationella rättsmedel verkar finnas.

10.  Europaparlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att genomföra en grundlig utredning av påståenden om allvarlig misshandel av fångar, som rapporterats av flera människorättsorganisationer, och kräver full ansvarssvarsskyldighet och straff för de personer som är skyldiga till människorättskränkningar. Parlamentet är djupt oroat över fängelseförhållandena. Parlamentet kräver omedelbar publicering av de senaste rapporterna från Europarådets kommitté till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, och uppmanar med kraft de turkiska myndigheterna att tillåta nationella och internationella observatörer att övervaka kvarhållningsanläggningarna.

11.  Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att erbjuda alla personer som är föremål för restriktiva åtgärder effektiva rättsmedel och möjlighet till rättslig prövning i enlighet med rättsstatsprincipen. Parlamentet betonar att oskuldspresumtion är en grundläggande princip i alla rättsstater. Det rådande undantagstillståndet i Turkiet gör att gripna medborgare inte har rätt till rättshjälp under de första fem dagarna av deras kvarhållande, och parlamentet beklagar de svåra restriktioner som gäller för kvarhållna personers tillgång till advokater. Parlamentet understryker att sedan juli 2016 har fler än 100 000 rättsliga klagomål inkommit till den turkiska författningsdomstolen, som har förklarat sig själv som obehörig i frågor som faller inom ramen för undantagsdekretet. Parlamentet uppmanar Turkiet att brådskande se över ”kommissionen för undersökning av verksamhet i samband med undantagstillstånd”, så att den blir en kraftfull och oberoende kommission med fullt mandat och kapacitet att göra en individuell utredning av varje fall, som effektivt kan hantera det enorma antal ansökningar den kommer att få och som kan säkerställa att den rättsliga prövningen inte försenas i onödan.

12.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt den betydande tillbakagången och kränkningarna av yttrandefriheten och de allvarliga inskränkningarna av mediefriheten, inklusive de oproportionerliga förbuden av mediers webbplatser och sociala medier. Parlamentet noterar med oro att omkring 170 medieföretag har stängts, bland annat nästan alla kurdiskspråkiga företag, och att över 150 journalister har fängslats. Parlamentet betonar att Turkiets beslut att blockera tillgången till Wikipedia utgör ett allvarligt angrepp på informationsfriheten. Parlamentet noterar den fortsatta försämringen av Turkiets placering i pressfrihetsindexet från Reportrar utan gränser, som nu rankar Turkiet på plats 155 av 180 länder. Parlamentet påminner om att en fri och pluralistisk press, inklusive ett fritt och öppet internet, är avgörande för alla demokratier och uppmanar den turkiska regeringen att omedelbart släppa alla olagligt anhållna journalister. Den turkiska regeringen uppmanas att låta den tidigare ledamoten av Europaparlamentet och ordföranden för den gemensamma parlamentarikerkommittén, Joost Lagendijk, återvända till sin familj i Turkiet.

13.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över den fortsatt försämrade situationen i sydöstra Turkiet, särskilt i de områden där utegångsförbud införts, överdrivet våld har använts och kollektiva bestraffningar av alla invånare tillämpats, och där runt 2 000 människor uppges ha dödats i samband med säkerhetsoperationer och cirka en halv miljon människor fördrivits mellan juli 2015 och december 2016. Parlamentet konstaterar att lokala åklagare hela tiden har vägrat att inleda utredningar om de dödsfall som har rapporterats, samt att oberoende observatörer vägrats tillträde till området. Parlamentet påminner om den turkiska regeringens ansvar att skydda alla sina medborgare, oberoende av deras kulturella eller religiösa bakgrund och åsikter. Parlamentet beklagar den omfattande praxis med exproprieringar som genomförts, däribland av egendomar som tillhör kommuner och även kyrkor, vilket utgör en överträdelse av religiösa minoriteters rättigheter. Parlamentet är övertygat om att en rättvis politisk lösning på kurdfrågan är det enda som kan leda till varaktig stabilitet och välstånd både i regionen och i hela Turkiet, och uppmanar därför båda sidor att återvända till förhandlingsbordet. Parlamentet noterar att en rad lagar – bland annat lag nr 6722 om rättsligt skydd för de säkerhetsstyrkor som deltar i kampen mot terrororganisationer, som antogs 2016 – har skapat ett klimat med ”systematisk straffrihet” för säkerhetsstyrkorna.

14.  Europaparlamentet fördömer det turkiska parlamentets beslut att i strid med författningen upphäva immuniteten för ett stort antal parlamentsledamöter, bland annat för 55 av sammanlagt 59 parlamentsledamöter för HDP, och bana väg för gripanden av oppositionspolitiker, vilket allvarligt skadar parlamentets framtoning som en demokratisk institution. Parlamentet understryker att den turkiska nationalförsamlingen bör vara den centrala institutionen i den turkiska demokratin och företräda alla medborgare på lika villkor. Parlamentet beklagar den höga tröskeln vid val.

15.  Europaparlamentet är oroat över att domare och åklagare fortsätter att utsättas för starka politiska påtryckningar och över att så många som 4 000 av dem, vilket nästan motsvarar en fjärdedel av alla domare och åklagare, har avskedats eller gripits samt i vissa fall fått sin egendom konfiskerad. Parlamentet uppmanar Turkiet att återupprätta och genomföra rättsliga garantier för att säkerställa full respekt för rättsväsendets oberoende, bland annat genom att ändra lagen för högsta rådet för domare och åklagare (HSYK) för att minska den verkställande maktens inflytande inom detta råd. Parlamentet känner särskild oro över att institutionen ”brottmålsdomarna för fred”, som inrättades i juni 2014 av den sittande regeringen, verkar ha fått en ny roll som går ut på att trakassera i syfte att kväva oppositionen och kontrollera den information som finns tillgänglig för allmänheten.

16.  Europaparlamentet är allvarligt bekymrat över bristen på respekt för religionsfriheten, över diskriminering mot religiösa minoriteter, inklusive kristna och aleviter, och över våld av religiösa skäl, inklusive verbala och fysiska attacker, stigmatisering och sociala påtryckningar i skolor och problem rörande möjligheten att lagligen inrätta en gudstjänstlokal. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att främja positiva och effektiva reformer när det gäller tanke-, samvets- och religionsfrihet genom att låta religiösa samfund bli juridiska personer, låta välgörenhetsstiftelser välja sina styrande organ, avskaffa alla begränsningar avseende utbildning, utnämning och succession av präster, följa de relevanta domarna från Europadomstolen och Venedigkommissionens rekommendationer samt genom att avskaffa all slags diskriminering eller hinder baserade på religion. Parlamentet uppmanar Turkiet att respektera det ekumeniska patriarkatets särdrag och betydelse och erkänna det som juridisk person. Parlamentet upprepar behovet av att tillåta Halki-seminariet att öppna på nytt och avlägsna alla hinder för dess funktion. Det är oroande att kyrkor i Diyarbakir-regionen nyligen tagits i beslag. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att återlämna dem till deras rättmätiga ägare. Parlamentet uppmanar med kraft de turkiska myndigheterna att på allvar bekämpa alla uttryck för antisemitism i samhället.

17.  Europaparlamentet uppmanar Turkiet att skydda rättigheterna för de mest utsatta grupperna och för personer som tillhör minoriteter. Parlamentet beklagar att hbti-personer för tredje året i rad har förbjudits att marschera i Ankara och Istanbul och mötts av förtryck och polisvåld. Parlamentet är allvarligt oroat över könsrelaterat våld, diskriminering, hatpropaganda mot minoriteter, hatbrott och kränkningar av hbti-personers mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar Turkiet att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och bestraffa hatpropaganda eller brott mot minoriteter. Turkiet uppmanas att harmonisera sin inhemska lagstiftning med Europarådets Istanbulkonvention, som landet ratificerade 2014. Parlamentet välkomnar regeringens nationella strategi och handlingsplan för romer och uppmanar den turkiska regeringen att börja genomföra strategin och införa en övervaknings- och utvärderingsmekanism. Myndigheterna uppmuntras att ta itu med de största hindren för romernas sociala delaktighet. Parlamentet uppmanar Turkiet att erbjuda alla medborgare fullständig jämbördighet och att hantera de problem som minoriteter ställs inför, särskilt med avseende på utbildning och äganderätt. I enlighet med Köpenhamnskriterierna bör minoriteter även ha rätt att få utbildning på sitt modersmål i offentliga skolor. Parlamentet påminner om vikten av att genomföra resolutionen från Europarådets parlamentariska församling om Imbros och Tenedos och uppmanar Turkiet att underlätta för utvandrade minoritetsfamiljer att återvända till öarna om de så önskar. Parlamentet välkomnar invigningen av en grekisk minoritetsskola på ön Imbros, något som utgör ett positivt steg.

18.  Europaparlamentet uppmanar Turkiets regering att respektera och fullt ut fullgöra de rättsliga skyldigheter som den åtagit sig avseende skyddet av kulturarvet, och i synnerhet att med ärligt uppsåt genomföra en integrerad inventering av det grekiska, armeniska, assyriska och övriga kulturarv som har förstörts eller förfallit under det senaste århundradet. Turkiet uppmanas att ratificera Unescokonvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar. Parlamentet uppmanar Turkiet att samarbeta med de relevanta internationella organisationerna, i synnerhet Europarådet, när det gäller att förhindra och bekämpa olaglig handel med och medveten förstörelse av kulturarvet.

19.  Europaparlamentet välkomnar enskilda medlemsstaters initiativ som påskyndar asylförfarandet för turkiska medborgare som förföljs i enlighet med undantagsdekreten.

Förbindelserna EU–Turkiet

20.  Europaparlamentet uppmanar till fördjupade förbindelser mellan EU och Turkiet på viktiga områden såsom terrorismbekämpning, migration, energi, ekonomi och handel, och upprepar att dialog och samarbete bör upprätthållas och uppmuntras. Samarbete mellan EU och Turkiet på dessa områden utgör en investering i stabilitet och välstånd för både Turkiet och EU, förutsatt att det bygger på alla sidors respekt för sina åtaganden när det gäller grundläggande fri- och rättigheter. Parlamentet anser att samarbete mellan medlemmarna av det civila samhället är av central betydelse och uppmanar med kraft till att dessa kontakter ska intensifieras.

21.  Europaparlamentet uppmanar Turkiet att ytterligare anpassa sin utrikespolitik till EU:s utrikespolitik. Parlamentet efterlyser närmare samarbete och samordning av de utrikespolitiska utmaningarna mellan EU och Turkiet. Den turkiske utrikesministern bör inbjudas att närvara vid rådets (utrikes frågor) möten från fall till fall när det är relevant. Parlamentet rekommenderar att rådet bjuder in den turkiska regeringen till ett toppmöte för att diskutera förbindelserna mellan EU och Turkiet.

22.  Europaparlamentet anser att starkare handelsförbindelser skulle kunna leda till konkreta fördelar för Turkiets och EU:s medborgare och stöder därför, i ljuset av tullunionens aktuella brister, kommissionens förslag att inleda förhandlingar om en modernisering av tullunionen. Parlamentet upprepar att EU är Turkiets främsta handelspartner och att två tredjedelar av de utländska direktinvesteringarna i Turkiet kommer från EU:s medlemsstater. Vidare understryker parlamentet Turkiets ekonomiska betydelse som tillväxtmarknad för EU. Arbetsmarknadsparternas deltagande i förhandlingarna är avgörande. Parlamentet uppmanar kommissionen att i den uppgraderade tullunionen mellan Turkiet och EU införa en klausul om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, så att dessa fri- och rättigheter blir nyckelvillkor. Parlamentet påminner om att tullunionen kan nå sin fulla potential endast om Turkiet till fullo genomför tilläggsprotokollet i förhållande till samtliga medlemsstater. Parlamentet noterar kommissionens slutsats att Turkiets avskaffande av hinder mot en fungerande tullunion skulle stimulera till en vidare handelsintegration med EU.

23.  Europaparlamentet noterar att viseringsliberalisering är av stor betydelse med för turkiska medborgare, särskilt för affärsfolk och människor i EU med turkiskt ursprung, och kommer att öka de mellanmänskliga kontakterna. Den turkiska regeringen uppmuntras att fullt ut uppfylla de sista återstående kriterierna, som identifierats i färdplanen för viseringsliberalisering. Parlamentet understryker att översynen av landets antiterrorlagstiftning är ett centralt villkor för att säkerställa grundläggande fri- och rättigheter, samt att en viseringsliberalisering inte kommer att bli möjlig förrän alla kriterier uppfyllts.

24.  Europaparlamentet betonar vikten av kampen mot korruption och påminner om kommissionens iakttagelser att korruption fortfarande ofta förekommer på många områden och fortsatt utgör ett allvarligt problem. Parlamentet är bekymrat över de fortsatt dåliga resultaten av utredningar, åtal och utdömande av fällande domar i korruptionsmål på hög nivå.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta den senaste utvecklingen i Turkiet när den genomför halvtidsöversynen av medel från instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) 2017, och att tillfälligt upphäva föranslutningsstödet om anslutningsförhandlingarna tillfälligt upphävs. Parlamentet uppmanar kommissionen att, om detta scenario inträffar, använda dessa medel för att direkt stödja Turkiets civilsamhälle och flyktingar i Turkiet och att investera mer i utbytesprogram för mellanmänskliga kontakter, såsom Erasmus+ för studenter, akademiker och journalister.

26.  Europaparlamentet fördömer i starka ordalag alla terroristattacker som utförts i Turkiet och står sida vid sida med Turkiets befolkning i den gemensamma kampen mot terrorism. Parlamentet noterar de bilaterala förbindelserna mellan EU:s medlemsstater och Turkiet när det gäller samarbete mot terrorism i fråga om utländska stridande. Parlamentet understryker att ett starkt samarbete mellan Europol och turkiska brottsbekämpande organ är avgörande för en effektiv kamp mot terrorism. Parlamentet fördömer än en gång att Kurdistans arbetarparti (PKK), som har stått på EU:s förteckning över terroristorganisationer sedan 2002, åter har börjat ta till våld, och uppmanar PKK att lägga ner sina vapen och använda sig av fredliga och lagliga sätt att ge uttryck för sina förväntningar. En fredlig lösning på kurdfrågan är också nödvändig för Turkiets demokratiska framtid och kommer att nås endast om alla berörda parter och demokratiska krafter görs delaktiga. Parlamentet efterlyser ett återupptagande av förhandlingarna i syfte att åstadkomma en övergripande och hållbar lösning på kurdfrågan. Medlemsstaterna uppmanas att verkställa lagstiftning som förbjuder användning av tecken och symboler för organisationer som finns på EU:s förteckning över terroristorganisationer.

27.  Europaparlamentet beklagar den turkiska regeringens beslut att hindra tyska parlamentsledamöter från att besöka Tysklands federala styrkor i Incirlik, som innebär att de nu kommer att omplaceras till ett land som inte är Natomedlem, vilket är ett stort bakslag för effektivt samarbete mellan Natos allierade i kampen mot terrorism.

28.  Europaparlamentet lovordar den turkiska regeringens engagemang och engagemanget från lokala icke-statliga organisationer samt den gästfrihet som befolkningen har visat genom att ta emot runt 3 miljoner flyktingar. Parlamentet noterar uttalandet från EU och Turkiet om migration och uppmanar med kraft medlemsstaterna att inleda det frivilliga vidarebosättningssystemet för de mest sårbara flyktingarna i Turkiet. Kommissionen uppmanas att säkerställa långsiktiga investeringar både i flyktingar och i deras värdsamhällen i Turkiet samt lämplig användning av medlen. Parlamentet uppmuntrar den turkiska regeringen att bevilja samtliga syriska flyktingar arbetstillstånd och tillgång till hälso- och sjukvård samt att ge syriska barn tillgång till utbildning. Parlamentet uppmanar Ankara och EU att fortsätta med sin samordnade patrullering i Egeiska havet, att öka sina ansträngningar för att bekämpa migrantsmugglingen och att fullt ut och effektivt tillämpa återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet och de bilaterala återtagandeavtalen med Bulgarien och Grekland.

29.  Europaparlamentet fördömer kraftigt de uttalanden från president Erdoğan i vilka han anklagar vissa EU-ledare för ”nazistfasoner” och deras medborgare för att vara ”nazister”. Om sådana oförsvarliga uttalanden fortsätter undergräver detta Turkiets trovärdighet som politisk partner, och en export av landets interna konflikter ger upphov till hot mot den fredliga inhemska samexistensen i de medlemsstater där det finns större befolkningsgrupper med turkiskt ursprung. Den turkiska regeringen måste avstå från systematiska insatser för att mobilisera de turkiska befolkningsgrupperna i medlemsstaterna för sina egna syften. Parlamentet noterar med oro de rapporter som hävdar att medlemmar av den turkiska diasporan som bor i medlemsstaterna utsätts för påtryckningar, och fördömer de turkiska myndigheternas övervakning av medborgare med dubbla medborgarskap som bor utomlands. Parlamentet känner oro inför indragningen av ett stort antal pass, vilket leder till att människor blir statslösa i strid med FN:s konvention om statslösa personers rättsliga ställning från 1954 och FN:s konvention om begränsning av statslöshet från 1961, samt inför turkiska konsulats rapporterade vägran att betjäna ett antal av sina medborgare.

30.  Europaparlamentet påminner om vikten av goda grannförbindelser. I detta sammanhang uppmanas Turkiet att utöka insatserna för att lösa kvarstående bilaterala problem, bland annat olösta rättsliga åtaganden och oavgjorda tvister med sina omedelbara grannar kring land- och sjögränser och luftrum, i enlighet med FN-stadgan och internationell rätt. Turkiets regering uppmanas att underteckna och ratificera Förenta nationernas havsrättskonvention (Unclos). Parlamentet uppmanar eftertryckligen Turkiets regering att stoppa de upprepade kränkningarna av grekiskt luftrum och territorialvatten, samt att respektera landets alla grannländers territoriella integritet och suveränitet. Parlamentet beklagar att det hot om casus belli (anledning till krigsförklaring) som har utfärdats av den turkiska nationalförsamlingen mot Grekland ännu inte har dragits tillbaka.

31.  Europaparlamentet uppmanar Turkiet och Armenien att arbeta på att normalisera sina förbindelser. Om gränsen mellan de båda länderna öppnades skulle detta kunna leda till förbättrade förbindelser, med särskild hänvisning till gränsöverskridande samarbete och ekonomisk integration.

32.  Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att stoppa sina planer för byggandet av kärnkraftverket Akkuyu. Parlamentet påpekar att den tilltänkta platsen ligger i en region som kan drabbas av allvarliga jordbävningar och att detta således utgör ett allvarligt hot inte bara mot Turkiet utan mot hela Medelhavsregionen. Parlamentet begär därför att den turkiska regeringen ansluter sig till Esbokonventionen, enligt vilken konventionsparterna måste underrätta och samråda med varandra om större planerade projekt som kan få betydande negativa miljökonsekvenser över nationsgränser. Parlamentet uppmanar för detta ändamål den turkiska regeringen att involvera, eller åtminstone konsultera, regeringarna i sina grannländer, såsom Grekland och Cypern, när det gäller Akkuyu-projektets eventuella vidare utveckling.

33.  Europaparlamentet understryker att en lösning av Cypernfrågan skulle ha en positiv inverkan på hela regionen, men först och främst gynna både grek- och turkcyprioterna. Parlamentet välkomnar den gemensamma förklaringen av den 11 februari 2014 som grundval för en lösning och lovordar ledarna för de grek- och turkcypriotiska befolkningsgrupperna för att ha åstadkommit stora framsteg i samtalen om en återförening. Parlamentet välkomnar att de båda ledarna enats om en rad förtroendeskapande åtgärder och efterlyser med kraft att alla överenskomna åtgärder genomförs. Parlamentet välkomnar utbytet av ”föredragna” kartor, något som hittills aldrig skett, och den första konferens om Cypern som hållits i Genève med garantimakterna och med deltagande av EU, och stöder en fortsättning av konferensen med målet att nå en ömsesidigt acceptabel överenskommelse om kapitlet om säkerhet och garantier. Parlamentet stöder en rättvis, övergripande och genomförbar lösning som bygger på en federation som omfattar båda folkgrupper och båda områden, en enda internationell juridisk person, en enda suveränitet och ett enda medborgarskap med politisk jämbördighet mellan de båda folkgrupperna, i linje med de relevanta resolutionerna från FN:s säkerhetsråd, internationell rätt och unionens regelverk samt på grundval av de principer som unionen grundas på. Parlamentet välkomnar parternas ökade engagemang för att hitta en lösning på Cypernfrågan. Parlamentet förväntar sig att Turkiet ska visa aktivt stöd för en snabb och framgångsrik avslutning på förhandlingarna och upprepar att Turkiets åtagande och bidrag till en övergripande lösning förblir avgörande. Alla berörda parter uppmanas att aktivt stödja förhandlingsprocessen, bidra till ett positivt resultat och använda sig av de möjligheter som för närvarande finns. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att använda alla sina resurser för att fullt ut stödja ett framgångsrikt slutförande av återföreningsprocessen.

34.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiet att påbörja tillbakadragandet av sina styrkor från Cypern, överföra det stängda området Famagusta till FN – i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 550 (från 1984) – och avstå från verksamhet som förändrar befolkningsbalansen på ön genom politiken för olagliga bosättningar. Genomförandet av EU:s regelverk i den framtida turkcypriotiska delstaten, när avtalet träder i kraft, måste då redan ha förberetts väl. Parlamentet erkänner i detta avseende vikten av ett fortsatt arbete inom den tillfälliga kommitté för EU-förberedelse som inbegriper bägge befolkningsgrupperna. Parlamentet lovordar det viktiga arbete som utförs av kommittén för saknade personer (CMP, som handlägger både turk- och grekcypriotiska saknade personer) och berömmer att det har beviljats förbättrat tillträde till relevanta platser, inklusive militära områden. Turkiet uppmanas att hjälpa CMP genom att tillhandahålla information från sina militära arkiv. Parlamentet efterlyser särskild uppmärksamhet på det arbete som CMP utför och välkomnar i detta avseende att Europaparlamentet utsett en ständig föredragande avseende saknade personer.

35.  Europaparlamentet understryker Republiken Cyperns rätt att ingå bilaterala överenskommelser rörande sin exklusiva ekonomiska zon. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiet att respektera alla medlemsstaters suveräna rättigheter, också i fråga om rätten att utforska och utvinna naturtillgångar i enlighet med EU:s regelverk och internationell rätt. Turkiet uppmanas med kraft att delta i fredlig tvistlösning och avstå från varje hot eller åtgärd som kan få negativa följder för goda grannförbindelser.

36.  Europaparlamentet är övertygat om att endast en trovärdig politisk lösning kan garantera stabiliteten i Syrien och möjliggöra en avgörande seger mot IS/Daish och andra terroristgrupper i Syrien som har identifierats av FN. Parlamentet bekräftar på nytt att den FN-ledda Genèveprocessen har företräde. Parlamentet erkänner de ansträngningar som har gjorts vid Astanamötena för att återupprätta en total vapenvila och ett införande av trepartsmekanismen för övervakning och säkerställande av fullständig efterlevnad av vapenvilan. Parlamentet uppmanar med kraft alla garantimakter, inklusive Turkiet, att leva upp till sina åtaganden att säkerställa ett fullständigt genomförande av vapenvilan och att göra framsteg när det gäller att säkerställa ett fullständigt, obehindrat och landsomfattande tillträde för humanitärt bistånd, att upphäva belägringarna och att frisläppa alla godtyckligt inspärrade personer, särskilt kvinnor och barn, i linje med i FN:s säkerhetsråds resolution 2268. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiet att respektera alla sina grannländers territoriella integritet och suveränitet.

37.  Europaparlamentet efterlyser översättning av denna resolution till turkiska.

o
o   o

38.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt medlemsstaterna.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0450.
(2) Antagna texter, P8_TA(2016)0423.
(3) EUT C 285, 5.8.2016, s. 11.
(4) EUT C 328, 6.9.2016, s. 2.
(5) EUT L 51, 26.2.2008, s. 4.

Rättsligt meddelande