Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2250(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0226/2017

Ingivna texter :

A8-0226/2017

Debatter :

PV 05/07/2017 - 16
CRE 05/07/2017 - 16

Omröstningar :

PV 06/07/2017 - 11.11
CRE 06/07/2017 - 11.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0316

Antagna texter
PDF 209kWORD 53k
Torsdagen den 6 juli 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
Främjande av sammanhållning och utveckling i EU:s yttersta randområden
P8_TA(2017)0316A8-0226/2017

Europaparlamentets resolution av den 6 juli 2017 om främjande av sammanhållning och utveckling i EU:s yttersta randområden: tillämpning av artikel 349 i EUF-fördraget (2016/2250(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 52 i EU-fördraget där det i första stycket föreskrivs att fördragen ska gälla för medlemsstaterna och i andra stycket att fördragens territoriella tillämpningsområde anges närmare i artikel 355 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av artikel 355, första stycket punkt 1 i EUF-fördraget, i dess ändrade lydelse enligt Europeiska rådets beslut av den 29 oktober 2010 om ändring av ön Saint-Barthélemys ställning i förhållande till Europeiska unionen (2010/718/EU) och av den 11 juli 2012 om ändring av Mayottes ställning i förhållande till Europeiska unionen (2012/419/EU), där det fastställs att bestämmelserna i fördragen ska gälla för de yttersta randområdena i enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av artikel 349 i EUF-fördraget, i vilken de yttersta randområdena tillerkänns en särskild status, som föreskriver antagandet av ”specifika åtgärder för att särskilt fastställa villkoren för hur fördragen ska tillämpas beträffande dessa områden, inklusive den gemensamma politiken” och anger att dessa gäller särskilt men inte uteslutande ”tull- och handelspolitik, skattepolitik, frizoner, jordbruks- och fiskepolitik, villkor för leverans av råvaror och viktiga konsumtionsvaror, statligt stöd samt villkor för tillgång till strukturfonder och övergripande unionsprogram”,

–  med beaktande av artikel 107.3 a i EUF-fördraget enligt vilken stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i de yttersta randområdena kan vara förenligt med den inre marknaden,

–  med beaktande av avdelning XVIII i EUF-fördraget i vilken man fastställer ett mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och de strukturella finansieringsinstrumenten för att uppnå detta,

–  med beaktande av artikel 7 i EUF-fördraget där det föreskrivs att unionen ska säkerställa samstämmigheten mellan all sin politik och verksamhet, med beaktande av samtliga sina mål och i enlighet med principen om tilldelade befogenheter,

–  med beaktande av kommissionens alla meddelanden om de yttersta randområdena,

–  med beaktande av alla sina resolutioner om de yttersta randområdena, särskilt sitt betänkande av den 18 april 2012 om sammanhållningspolitikens roll i Europeiska unionens yttersta randområden i samband med Europa 2020-strategin(1) och sitt betänkande av den 26 februari 2014 om att optimera de yttersta randområdenas potential genom att skapa synergieffekter mellan EU:s strukturfonder och andra EU-program(2),

–  med beaktande av domen av den 15 december 2015 från Europeiska unionens domstol(3),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 15 december 2016 om genomförandet av det särskilda programmet för vissa regioner beroende på dessa regioners avsides läge och ökaraktär (Posei) (COM(2016)0797),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Modernisering av det statliga stödet i EU (COM(2012)0209),

–   med beaktande av det memorandum som undertecknades i Cayenne för de yttersta randområdena (den 5 mars 1999), kompletterad av det gemensamma memorandumet mellan Spanien, Frankrike, Portugal och de yttersta randområdena undertecknat i maj 2010, som fastställer att EU bör främja en hållbar utveckling av de yttersta randområdena med utgångspunkt i det stora antal natur- och kulturtillgångar i de yttersta randområdena, samtidigt som man främjar principerna om lika möjligheter, partnerskap, proportionalitet och samstämmighet i EU:s politik,

–  med beaktande av slutförklaringen från den 21:e konferensen den 22 och 23 september 2016 mellan presidenterna från EU:s yttersta randområden och det gemensamma samförståndsavtalet mellan de yttersta randområdena som undertecknades vid det fjärde forumet för de yttersta randområdena den 30 och 31 mars 2017 i Bryssel,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget(4),

–  med beaktade av artikel 52 i arbetsordningen och av artikel 1.1 e och bilaga 3 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8–0226/2017), och av följande skäl:

A.  I artikel 349 i EUF-fördraget erkänns den särskilda ekonomiska och sociala situationen för de yttersta randområdena, vilken strukturellt förvärras av faktorer (avsides läge, ökaraktär, ringa storlek, besvärliga terräng- och klimatförhållanden, beroende av ett fåtal produkter m.m.) vars bestående natur och sammanlagda verkan allvarligt hämmar dessa områdens utveckling.

B.  Domstolen, som sammanträdde i den stora avdelningen, fastställde i sin prejudikatbildande dom av den 15 december 2015 ett grundligt tolkningsbesked av artikel 349 i EUF-fördraget.

C.  I denna dom bekräftar domstolen bland annat att akter vars mål är att inrätta specifika åtgärder för de yttersta randområdena kan antas med artikel 349 som rättslig grund, att denna rättsliga grund medger undantag från både primär- och sekundärrätten samt att förteckningen över de områden som omfattas av ordalydelsen i artikel 349 inte är uttömmande eftersom EUF-fördragets upphovsmän inte haft för avsikt att fastställa en uttömmande förteckning över de slags åtgärder som får vidtas med stöd av den artikeln.

D.  När det gäller tillämpningen av EU-fördragen på de yttersta randområdena är artikel 52 i EU-fördraget och artiklarna 349 och 355 i EUF-fördraget sammanlänkade, och i enlighet med artikel 355 första stycket punkt 1 i EUF-fördraget ska bestämmelserna i fördragen gälla för de yttersta randområdena, i enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget, och denna hänvisning till ”fördragen” innefattar sekundärrätten.

E.  Artikel 349 i EUF-fördraget måste läsas tillsammans med andra artiklar i fördraget och särskilt artikel 7, i vilken det föreskrivs att ”(...) unionen ska säkerställa samstämmigheten mellan all sin politik och verksamhet, med beaktande av samtliga sina mål”.

F.  Principerna om jämlikhet och icke-diskriminering rättfärdigar en differentierad behandling i olika situationer för att i slutändan möjliggöra jämlikhet vid tillämpningen av EU:s lagstiftning.

G.  Artikel 349 i EUF-fördraget syftar till att säkerställa de yttersta randområdenas utveckling, integrera dem både i Europa och i deras egna geografiska område och ge dem möjlighet att få tillgång till EU-politik och, där så är lämpligt, speciella åtgärder som är anpassade till deras verklighet och behov.

H.  De yttersta randområdena är geostrategiskt viktiga områden och även viktiga när det gäller forskning om klimatförändringar och biologisk mångfald.

I.  Enligt kommissionens bedömning står EU:s blåa ekonomi för cirka 5,4 miljoner arbetstillfällen och ett bruttomervärde på nästan 500 miljarder euro per år.

1.  Europaparlamentet påminner om att artikel 7 i EU-fördraget ger kommissionen rollen som fördragens väktare. Parlamentet påminner om att de yttersta randområdena är helt integrerade i Europeiska unionen och dess rättsliga system och att deras specifika situation erkänts genom fördragen, och då i synnerhet artikel 349 i EUF-fördraget som fastställer en princip om och en rätt till relevant anpassning av EU:s olika politikområden.

2.  Europaparlamentet betonar att även om de yttersta randområdena missgynnas av det geografiska avståndet till unionen drar de samtidigt nytta av flera viktiga fördelar såsom potentialen i en ökande turismrelaterad verksamhet, blå tillväxt, utnyttjandet av betydande förnybara energikällor, utvecklingen av en cirkulär ekonomi liksom tillvaratagandet av deras rika naturarv och stora biologiska mångfald.

3.  Europaparlamentet anser att artikel 349 i EUF-fördraget har tillämpats i begränsad utsträckning och att den kan tolkas på ett mer innovativt och positivt sätt, särskilt i syfte att införa ad hoc-program och ny specifik unionspolitik, med utgångspunkt i de yttersta randområdenas fördelar för att de ska få medlen att utnyttja dessa – särskilt inom områden såsom förnybar energi, blå tillväxt, forskning och utveckling, hållbar turism, skydd av den biologiska mångfalden och anpassning till klimatförändringen. Parlamentet påminner i detta sammanhang om den roll som unionen intar när det gäller att göra det möjligt för de yttersta randområdena att övervinna sina svårigheter och dra nytta av sina fördelar, men betonar samtidigt att respektive medlemsstat måste ta ett större ansvar och utnyttja de EU-instrument som kan hjälpa dem att säkerställa en hållbar utveckling i deras yttersta randområden.

Den aktuella situationen avseende tillämpningen av artikel 349 i EUF-fördraget.

4.  Europaparlamentet är bekymrat över att fördragens artiklar om de yttersta randområdena hittills inte har tillämpats i största möjliga utsträckning, vilket har begränsat dessa områdens möjligheter att till fullo utnyttja att de hör till unionen och att öka sin konkurrenskraft inom det egna geografiska området.

5.  Europaparlamentet anser att om artikel 349 i EUF-fördraget tillämpades mer skulle detta främja en bättre integrering av de yttersta randområdena såväl som deras utveckling och egen potential, samtidigt som man tar full hänsyn till deras särdrag och strukturella begränsningar såväl som till deras tillgångar.

6.  Europaparlamentet påminner om lagstiftarnas politiska vilja vid formuleringen av artikel 299 andra stycket och artikel 349 i EUF-fördraget, dvs. viljan att inrätta en övergripande strategi med hjälp av särskilda åtgärder inom olika politikområden och olika instrument.

7.  Europaparlamentet påminner om att det särskilda programmet för vissa regioner beroende på dessa regioners avsides läge och ökaraktär (Posei) är ett program som till fullo beaktar de yttersta randområdenas särdrag tack vare en separat reglering, som grundar sig på både artikel 349, artikel 42 första stycket och artikel 43.2 i EUF-fördraget, som erkänner den dubbla principen om att de yttersta randområdena är en del av unionen och att den gemensamma europeiska politiken fullt ut ska anpassas till de yttersta randområdenas verklighet; följaktligen är det av yttersta vikt att ett sådant program övervakas och man bör planera nya Posei-program som är inriktade på andra områden av unionens politik.

8.  Europaparlamentet anser att Poseis framgångar visar att man bör bibehålla de särskilda bestämmelserna för de yttersta randområdena snarare än försvaga dem genom att sprida ut dem i mer övergripande EU-program.

9.  Europaparlamentet konstaterar att flera meddelanden om de yttersta randområdena har antagits av kommissionen. Parlamentet beklagar att dessa olika EU-strategier för de yttersta randområdena hittills endast delvis har genomförts och omsatts i praktiken.

10.  Europaparlamentet uppmanar nu kommissionen att lägga fram ett förslag till handlingsplan som vid behov åtföljs av lagstiftningsinitiativ som möjliggör genomförandet av en sammanhängande och effektiv strategi avseende de yttersta randområdena och som drar full nytta av de möjligheter som erbjuds genom artikel 349 i EUF-fördraget, särskilt när det gäller inrättandet av särskilda program och strategier – i synnerhet i fråga om innovation och långsiktiga investeringar – som är anpassade till dessa områdens behov av hållbar utveckling. Parlamentet insisterar på nödvändigheten av ett nära samarbete med de regionala myndigheterna i de yttersta randområdena och berörda parter. Parlamentet uppmanar därför unionens institutioner att i samråd med de regionala myndigheterna i de yttersta randområdena inleda ett nytt kapitel i förbindelserna mellan EU och de yttersta randområdena.

11.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbete i fråga om en förnyad strategi om de yttersta randområdena som kommer att antas senast i slutet av 2017. Parlamentet uppmanar kommissionen att i denna strategi inkludera en detaljerad plan för de yttersta randområdena såväl som strategiska ramar, med tydliga, uppnåbara och uppskattningsbara målsättningar, som fokuserar på investeringsbehoven. Parlamentet uppmanar Frankrike, Spanien och Portugal att i större utsträckning ge stöd till sina yttersta randområden.

12.  Europaparlamentet påminner om att artikel 349 i EUF-fördraget gör det möjligt för de yttersta randområdena att, på grundval av ett snabbt förfarande, erhålla icke-degressiva driftstöd på obegränsad tid, i syfte att uppväga de extra kostnader de ställs inför. Parlamentet påminner vidare om att dessa undantag gäller både EU:s finansieringsinstrument och statligt stöd.

13.  Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa en lång livslängd för de system, bestämmelser och undantag som införts för att upprätthålla en stabilitet som gynnar de yttersta randområdenas strukturella utveckling, med beaktande av de utvärderingar som har genomförts.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sammanställa en exakt översikt över strategin för de yttersta randområdena och analysera den ekonomiska och sociala situationen i varje yttersta randområde för att se till att målen för EU:s regionala utvecklingsstrategi uppnås i större utsträckning, i synnerhet för att minska eftersläpningarna och främja en hållbar utveckling och på så sätt göra det möjligt för de yttersta randområdena att närma sig den genomsnittliga utvecklingsnivån inom EU.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka samordningen mellan sina olika generaldirektorat när det gäller ärenden som är av intresse för de yttersta randområdena, i syfte att på lämpligt sätt ta sig an de yttersta randområdenas problem inom EU:s politik och strategier. Parlamentet betonar i detta hänseende generalsekretariatets avgörande roll för att säkerställa en korrekt tillämpning av artikel 349 i EUF-fördraget, eftersom anpassningen av EU:s politik till de yttersta randområdenas särdrag kräver att besluten fattas på högsta politiska nivå.

Jordbrukspolitiken

16.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens nyligen framlagda rapport (COM(2016)0797), där det konstateras att de övergripande resultaten för Posei-programmet (2006–2014) är positiva, och menar att detta program förefaller vara mycket viktigt för att bibehålla produktionen i de yttersta randområdena och att det är i linje med de nya målen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet rekommenderar också att man bibehåller den nuvarande grundförordningen men att man tar i beaktande att budgetanpassningar kan komma att bli nödvändiga, som en följd av ikraftträdandet av frihandelsavtal som på ett allvarligt sätt kommer att påverka eller riskerar att påverka produktionen i de yttersta randområdena.

17.  Europaparlamentet anser att Posei-programmet har varit en verklig framgång ända sedan det inrättades.

18.  Europaparlamentet stöder slutsatsen i kommissionens rapport i vilken man förespråkar att Posei-programmets grundutformning ska konsolideras för att inte riskera att jordbruksproduktionen överges, vilket skulle få negativa följder för sysselsättningen, miljön och den territoriella dimensionen i de yttersta randområdena.

19.  Europaparlamentet anser det vara nödvändigt att bättre stödja diversifieringen av produktionen i de yttersta randområdena och vidta riktade åtgärder för att lösa de marknadskriser som vissa sektorer står inför, i synnerhet sektorerna för tomater och nötkreatur, och underlätta utvecklingen av småskalig tillverkning, exempelvis av mjölkprodukter.

20.  Europaparlamentet påminner om att de successiva reformerna av den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna inte i tillräcklig utsträckning tagit hänsyn till de yttersta randområdenas särdrag och förespråkar att man hädanefter tar större hänsyn till dem.

21.  Europaparlamentet konstaterar att avskaffandet av kvoter och garanterade priser som inleddes genom 2005 års reform av den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna försvagar sockerrörsproducenterna i de yttersta randområdena. Parlamentet insisterar på nödvändigheten av att fortsätta med alla de särskilda åtgärder som inrättats inom ramen för artikel 349 i EUF-fördraget för att denna sektors konkurrenskraft ska vara hållbar. Parlamentet uppmanar till inrättandet av en mekanism för att stödja sockerrörsodlarna i händelse av en sänkning av sockerpriset på världsmarknaden.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta mjölkproduktionens avgörande betydelse på Azorerna, behålla stödet till producenterna och föreskriva ytterligare åtgärder i händelse av en marknadskris.

23.  Europaparlamentet påminner om att bananproduktionen spelar en avgörande roll inom den socioekonomiska strukturen i vissa yttersta randområden. Parlamentet begär därför att man behåller och, där så är lämpligt, ökar stödet till producenterna.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa – i sina förvaltningsinstrument och instrument för detektering av marknadskriser inom olika jordbrukssektorer såsom sektorerna för banan, socker, rom, persikor eller mjölk (tillsammans med observationsorganet för mjölk) – en tydlig definition av marknadskris i de yttersta randområdena och att anpassa sina indikatorer till dessa områdens verklighet.

25.  Europaparlamentet beklagar att skillnaderna mellan tredjeländers och EU-medlemsstaters system för ”ekologisk” certifiering leder till en snedvridning av konkurrensen på denna marknad, vilket är till skada för både de europeiska producenter som är verksamma i de yttersta randområdena och europeiska konsumenter som vilseleds när de gäller de faktiska förhållanden som råder vid tillverkning av dessa produkter. Parlamentet vill därför se att man inom ramen för de pågående förhandlingarna om framtida europeiska normer om tillverkning och märkning av ekologiska produkter ändrar det gällande likvärdighetssystemet i syfte att säkerställa en konkurrens på lika villkor mellan de yttersta randområdena och tredjeländer.

26.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att på grundval av artikel 349 i EUF-fördraget anta en rättslig ram för tillverkning av produkter med ekologisk märkning och en rättslig ram på det sanitära och fytosanitära området som beaktar särdragen för jordbruket i tropiska yttersta randområden.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra jordbrukarna i de yttersta randområdena att marknadsföra sina produkter av hög kvalitet genom att stödja utnyttjandet av logon för de yttersta randområdena tillsammans med andra former av kvalitetscertifiering.

28.  Europaparlamentet understryker att produktdifferentiering och specialisering ytterligare kan stimulera och främja lokal produktion, bearbetning och saluföring av livsmedel och därmed minska existerande skillnader mellan de yttersta randområdena och andra områden inom EU.

29.  Europaparlamentet understryker, åberopandes en konsekvent politik, att de yttersta randområdenas ansträngningar att modernisera sina sektorer och stärka dessa sektorers konkurrenskraft inte får äventyras av de frihandelsavtal som ingåtts mellan unionen och tredjeländer.

EU:s handelspolitik

30.  Europaparlamentet påminner om att enligt artikel 207.3 EUF-fördraget ska de avtal som förhandlas fram med tredjeländer vara förenliga med unionens inre politik och interna regler.

31.  Europaparlamentet konstaterar att det växande antalet handelsavtal med tredjeländer, bland dessa de största banan- och sockerproducenterna i världen, ändrar uppdelningen av marknaden, leder till ökat pristryck och hotar konkurrenskraften för gemenskapens producenter av dessa livsmedel.

32.  Europaparlamentet anser därför att EU:s handelspolitik inte bör äventyra de yttersta randområdenas sektorer eftersom de spelar en viktig roll på det ekonomiska, sociala och miljörelaterade planet.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vara uppmärksamma när det gäller att försvara de yttersta randområdenas intressen i förhandlingarna om brexit.

34.  Europaparlamentet förespråkar att man vid EU:s handelsförhandlingar hädanefter tar hänsyn till särdragen hos de yttersta randområdena och den känsliga tillverkningen av produkter i dessa områden, i synnerhet vad gäller bananer, socker, rom, tomater och fiskeriprodukter.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, i enlighet med det åtagande som gjordes i dess meddelande av den 20 juni 2012, att se till att ”(...) [förslagen] till handelsavtal, t.ex. avtalen om ekonomiskt partnerskap (...) [åtföljs] (...) av konsekvensbedömningar, och dessa ska i förekommande fall beakta de yttersta randområdena”, och att de även omfattar miljömässiga, sociala, ekonomiska och territoriella konsekvenser för de yttersta randområdena. Parlamentet begär att man i dessa konsekvensbedömningar också utvärderar handelsavtalens kumulativa effekt för de yttersta randområdena.

36.  Europaparlamentet beklagar att inga studier hittills har genomförts när det gäller frihandelsavtalens inverkan på jordbrukssektorerna i de yttersta randområdena. Parlamentet beklagar också att de yttersta randområdena inte beaktades i kommissionens rapport av den 15 december 2016 om de sammantagna effekterna av handelsavtalen, och påpekar att detta står i strid med de bestämmelser som fastställts inom ramen för Posei-programmet.

37.  Europaparlamentet begär att hänsyn tas till de yttersta randområdenas konkurrensnackdelar i unionens handelspolitik. Parlamentet begär att man vid behov behåller tariffära och icke-tariffära handelshinder, när så krävs för att skydda produktionen i de yttersta randområdena, och på ett effektivt sätt aktiverar skyddsklausuler och stabiliseringsmekanismer i händelse av att produkterna från de yttersta randområdena allvarligt påverkas eller riskerar att påverkas.

38.  Europaparlamentet understryker likvärdighetsprincipens begränsningar, i synnerhet för ekologiskt odlade produkter, som gör att införsel till EU av produkter från tredjeländer vilka inte uppfyller alla EU:s krav är tillåten. Parlamentet kräver att principen om överensstämmelse omedelbart ska tillämpas och att kontrollåtgärderna förstärks.

39.  Europaparlamentet förespråkar en förstärkning av den roll som de yttersta randområdena spelar i EU:s utrikespolitik med grannländerna, i syfte att stärka EU:s utrikespolitik inom områdena fattigdomsbekämpning, miljöhållbarhet, förstärkning av demokratin, kulturellt utbyte och jämställdhet mellan könen.

Hållbar havspolitik, hållbart fiske och blå tillväxt

40.  Europaparlamentet påminner om att artikel 349 i EUF-fördraget föreskriver att kommissionen får föreslå särskilda åtgärder för de yttersta randområdena, också vad gäller politiken på fiskeriområdet.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga inrättandet av ett stödsystem för hållbart fiskeri i de yttersta randområden på grundval av artikel 349 i EUF-fördraget, mot bakgrund av det arbete som utförts i jordbrukssektorn inom ramen för Posei.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att genomföra alla de rekommendationer som fastställs i Europaparlamentets resolution av den 27 april 2017 om förvaltningen av fiskeflottor i de yttersta randområdena(5).

43.  Europaparlamentet uppmanar EU att ta hjälp av de yttersta randområdena för att bli en av världens främsta aktörer på det maritima området.

44.  Europaparlamentet betonar att både oceanernas rikedom och pågående och kommande tekniska framsteg kan komma att skapa nya möjligheter till tillväxt för de yttersta randområdena. Parlamentet anser att den hållbara blå tillväxten utgör en möjlighet att minska de strukturella ojämlikheterna mellan de yttre randområdena och det europeiska fastlandet, och att den kan bidra till att göra de yttersta randområdena till epicentrum för en framtida europeisk politik.

45.  Europaparlamentet påminner om att de yttre randområdena spelar en viktig roll i havsstyrningen, övervakningen av kustvattnen, kampen mot det olagliga fisket och förbättringen av transportsäkerheten på grund av deras geografiska belägenhet.

46.  Europaparlamentet uppmuntrar unionen och de berörda medlemsstaterna att investera ytterligare i hav och oceaner, särskilt när det gäller de yttersta randområdena, i syfte att säkerställa en hållbar och effektiv ekonomisk utveckling inom deras exklusiva ekonomiska zoner.

47.  Europaparlamentet välkomnar den undersökning som kommissionen har inlett om potentialen för hållbar blå tillväxt i de yttersta randområdena och uppmanar till inledandet av ett verkligt europeiskt program för de yttersta randområdena som också syftar till att ta itu med utmaningarna vad gäller livsmedelstrygghet, havs- och sjöfartsforskning samt bioekonomi. Parlamentet betonar emellertid att vissa verksamheter som utvinning av olja och gas under havsbottnen och prospektering av mineraler från djuphavssediment kan ha allvarliga följder för ömtåliga marina områden och störa marina arter och sårbara ekosystem.

48.  Europaparlamentet påminner om vikten av skyddade marina områden i de yttersta randområdena.

Sammanhållningspolitiken

49.  Europaparlamentet påminner om att artikel 349 i EUF-fördraget fastställer en särskild tillgång till strukturfonderna för de yttersta randområdena, och att alla de yttersta randområdena därför bör anses vara ”minst utvecklade regioner”. Parlamentet välkomnar med glädje kommissionens åtgärder för de yttersta randområdena i serien med fyra meddelanden om de yttersta randområdena (2004, 2007, 2008 och 2012). Parlamentet understryker vikten av unionens ekonomiska stöd till alla de yttersta randområdena, som uppgår till 13 miljarder euro under perioden 2014–2020.

50.  Europaparlamentet upprepar att sammanhållningspolitiken måste förbli ett av de viktigaste instrumenten för EU:s åtgärder efter 2020, särskilt när det gäller de yttersta randområdena, där de regionala skillnaderna fortfarande är uppenbara.

51.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, med beaktande av subsidiaritetsprincipen och medlemsstaternas skyldigheter, att fullt ut tillämpa förhandsvillkoren – i synnerhet när det gäller investeringar i områden som omfattas av deras behörighet – för att europeiska fonder och europeisk politik i de yttersta randområdena ska uppnå så bra resultat som möjligt.

52.  Europaparlamentet anser att man under nästa programplaneringsperiod bör överväga att inom den tematiska koncentrationen ge de yttersta randområdena mer flexibilitet vid fastställandet av vissa av deras prioriteringar för utnyttjandet av strukturfonderna, i den mån de syftar till hållbar utveckling. Parlamentet begär att man bibehåller budgetanslagen för de yttersta randområdena, kompensationen för extra kostnader och samtliga vederbörligen motiverade avvikande åtgärder som syftar till att kompensera för områdenas strukturella nackdelar.

53.  Europaparlamentet begär att de kriterier som fastställs i förordningen om de allmänna bestämmelserna för fonderna strikt tillämpas när finansieringsramarna fastställs inom ramen för nästa fleråriga budgetram.

54.  Europaparlamentet påminner om det gemensamma målet med dubbel integration av de yttersta randområdena. Parlamentet vill se att samtliga mekanismer för gränsöverskridande samarbete mellan de yttersta randområdena, utomeuropeiska länder och territorier (ULT) och tredjeländer i deras geografiska område vidareutvecklas och görs operativa, särskilt genom bevarandet och förbättrandet av synergierna för rättsliga och finansiella instrument i EUF- och Eruf-förordningarna.

55.  Europaparlamentet betonar vikten av att anpassa strategierna för europeiskt territoriellt samarbete för att minska de negativa effekter som beror på de yttersta randområdenas avlägsna belägenhet och för att främja nätverkande.

56.  Europaparlamentet rekommenderar att man vid genomförandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) tar mer hänsyn till de yttersta randområdena, de minst utvecklade och de mest isolerade områdena.

57.  När det gäller ungdomsarbetslösheten i de yttersta randområdena framhåller Europaparlamentet behovet av att intensifiera EU:s åtgärder för stöd till och utbildning av ungdomar i de yttersta randområdena, särskilt genom sysselsättningsinitiativet för unga.

58.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska socialfonden är den viktigaste fonden för utbildning och sysselsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen – på grund av den höga och strukturella arbetslösheten i de yttersta randområdena, och på grundval av artikel 349 i EUF-fördraget som ger de yttersta randområdena rätt till särskild tillgång till strukturfonderna – att inom ramen för Europeiska socialfonden införa ett kompletterande anslag för att stödja anställbarhet, rörlighet och utbildning i de yttersta randområdena.

59.  Europaparlamentet betonar vikten av fortsatta investeringar i forsknings- och innovationsstrategier för smart specialisering (RIS3) i de yttersta randområdena som en central del i genomförandet av sammanhållningspolitiken.

60.  Europaparlamentet påminner om vikten av lokala utvecklingsinstrument såsom lokalt ledd utveckling och integrerade territoriella investeringar, då dessa är nedifrån och upp-strategier som svarar på lokala strukturella utmaningar samtidigt som lokalt inflytande främjas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och de berörda medlemsstaterna att undersöka olika sätt att i större utsträckning tillämpa lokalt ledd utveckling, eftersom det är en flexibel och innovativ lösning på det anpassningsbehov som de yttersta randområdena har uttryckt.

61.  Europaparlamentet understryker behovet av att se den demografiska utvecklingen i de yttersta randområdena som en avgörande faktor för utformningen av politiken, särskilt inom områdena utbildning och sysselsättning.

Konkurrenspolitik och statligt stöd

62.  Europaparlamentet påminner om att artikel 349 i EUF-fördraget föreskriver att kommissionen får föreslå särskilda åtgärder för de yttersta randområdena, särskilt när det gäller tull- och handelspolitik, skattepolitik, frizoner, villkor för leverans av råvaror och viktiga konsumtionsvaror samt statligt stöd.

63.  Europaparlamentet påminner vidare om att artikel 107.3 i EUF-fördraget föreskriver att stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i de yttersta randområdena kan anses som förenligt med den inre marknaden, med hänsyn till deras strukturella, ekonomiska och sociala situation.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i större uträckning åberopa artikel 107.3 a och artikel 349 i EUF-fördraget i riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål och den allmänna gruppundantagsförordningen, i syfte att bidra till den ekonomiska och sociala utvecklingen i de yttersta randområdena och ta större hänsyn till dessa områden.

65.  Europaparlamentet betonar att en förstärkning av de undantag från konkurrensreglerna som erhållits på grundval av artiklarna 349 och 42 i EUF-fördraget inte kan påverka handeln mellan medlemsstaterna och inte heller destabilisera den inre marknaden, med tanke på deras marknaders avsides läge och ringa storlek.

66.  Europaparlamentet beklagar att de ursprungliga förslag som syftar till att förenkla den allmänna gruppundantagsförordningen och riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål inte redan från början och under den tidiga fasen var inriktade på att anpassa reglerna för de yttersta randområdena i syfte att på ett effektivt sätt säkerställa deras sociala och ekonomiska utveckling.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta hårdare för att kämpa mot de stora monopolen i de yttersta randområdena, vilka bidrar till att höja levnadskostnaderna för den lokala befolkningen, och då särskilt inom importsektorerna eftersom dessa konkurrerar med utvecklingen av den lokala ekonomin, energi, transporter och telekommunikation.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förlänga ordningarna om skatteundantag för de yttersta randområdena till att gälla även efter 2020, på grundval av en djupgående utvärdering av deras situation, och samtidigt se till att arbetet fortskrider med framtagandet av rättvisa och effektiva skattesystem och att bekämpningen av skattebedrägeri förstärks i unionen såväl som i tredjeländer.

69.  Europaparlamentet slår larm om sådana affärsmetoder som avlastningsmarknader som kan destabilisera mikromarknaderna inom lokala ekonomier på öar.

Forskning, miljö, utbildning, kultur, transport, energi och telekommunikation

70.  Europaparlamentet påminner om att artikel 349 i EUF-fördraget föreskriver att kommissionen får föreslå särskilda åtgärder för de yttersta randområdena, också vad gäller villkoren för tillträde till EU:s övergripande program.

71.  Europaparlamentet anser att unionens övergripande program bör föreskriva specifika villkor för tillträde för de yttersta randområdena, för att säkerställa deras effektiva deltagande och för att dessa regioners fördelar ska komma till sin rätt, i synnerhet vad gäller programmen Horisont 2020, Life, Cosme, Kreativa Europa etc.

72.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att effektivt integrera de yttersta randområdena i de transeuropeiska näten för transport, energi och telekommunikation.

73.  Europaparlamentet påminner om nödvändigheten av att prioritera hållbar energiautonomi i de yttersta randområdena. Parlamentet understryker att de yttersta randområdena har många fördelar sett till utvecklingen av förnybar energi, energieffektivitet och den cirkulära ekonomin.

74.  Europaparlamentet framhäver att man genom att främja forskning och innovation skapar stora möjligheter för en stabil och hållbar utveckling. Parlamentet efterlyser bästa möjliga tillgång till ESI-fonderna och Horisont 2020 för de yttersta randområdena, vilket skulle möjliggöra bättre nätverk av deras universitet, forskningscentrum och innovativa företag samt bidra till att göra områdena attraktiva och främja ett ökat utbyte mellan människor och institutioner – inte bara i de yttersta randområdena, utan också på den europeiska kontinenten och i tredjeländer.

75.  Europaparlamentet påminner om de små och medelstora företagens centrala roll i de yttersta randområdena i fråga om ekonomisk och social utveckling. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i större utsträckning beakta de yttersta randområdenas situation inom ramen för programmet Cosme eller unionens program för sysselsättning och social innovation (Easi).

76.  Europaparlamentet anser att utbyten och samarbete mellan de yttersta randområdena och angränsande tredjeländer inom forskning och innovation, kultur och utbildning bör uppmuntras ytterligare för att främja deras regionala integration.

77.   Europaparlamentet välkomnar att det nya programmet Erasmus+ främjar rörlighet för studenter och unga entreprenörer från de yttersta randområdena genom att tillhandahålla maximalt stöd. Parlamentet begär att likadana bestämmelser ska tas med i programmet Kreativa Europa. Parlamentet vill emellertid att man inom ramen för programmet Erasmus bättre beaktar de yttre randområdenas gemensamma särdrag genom att främja bl.a. utbyten mellan yttersta randområden. Parlamentet beklagar att rörlighetsbidraget för Erasmus+, trots att det i skäl 37 i förordningen om Erasmus+ anges att ”(...) [avståndsproblemen] för de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna bör beaktas i samband med genomförandet av programmet”, ofta är otillräckligt i förhållande till de faktiska kostnaderna för resor till studieorten för studerande som kommer från de yttersta randområdena.

78.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga den nya mobilitetsordningen för ungdomar, Move2Learn, Learn2Move, till att omfatta europeiska medborgare som är bosatta i de yttersta randområdena samt anpassa beloppen vid betalningen av kostnaderna för det transportsätt som erbjuds dem till de faktiska kostnaderna för resor mellan de yttersta randområdena och det kontinentala Europa. Parlamentet välkomnar kommissionens beslut att inte begränsa denna ordning till endast järnvägstransporter, något som skulle marginalisera unga från de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna.

79.  Europaparlamentet konstaterar att Natura 2000-programmet inte är tillämpligt i de franska yttersta randområdena trots att den biologiska mångfalden där är oerhört rik men sårbar, särskilt på grund av klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar därför till genomförandet av särskilda skyddsbestämmelser och till bevarandet av den förberedande åtgärden Best genom inrättandet av en hållbar mekanism för finansiering av projekt för biologisk mångfald, värdering av ekosystemtjänster och anpassning till klimatförändringen i EU:s utomeuropeiska territorier.

80.  Europaparlamentet föreslår att man genomför en konsekvensbedömning om möjligheterna att tillämpa Natura 2000-programmet i de franska yttersta randområdena i syfte att fastställa de verktyg som är mest lämpliga för att skydda den biologiska mångfalden och miljön i dessa områden.

81.  Europaparlamentet påminner om att man i den halvtidsöversyn av strategin för biologisk mångfald i EU som kommissionen offentliggjorde i oktober 2015, och som revisionsrätten nämner i sin särskilda rapport nr 1/2017, konstaterade att även om mycket hade åstadkommits sedan 2011 när det gällde genomförandet av åtgärderna inom mål 1 handlade de största utmaningarna fortfarande om att slutföra det marina nätverket inom Natura 2000, se till att förvaltningen av Natura 2000-områdena är effektiv och säkra nödvändig finansiering för Natura 2000; aspekter som alla är viktiga för de yttersta randområdena.

82.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska revisionsrätten i sin särskilda rapport nrº1/2017 ansåg att det krävs betydande framsteg från medlemsstaternas sida och större ansträngningar av kommissionen om man ska bidra bättre till de ambitiösa målen för EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020.

83.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska revisionsrätten i sin särskilda rapport nrº1/2017 ansåg att ”mer behöver göras för att Natura 2000 ska genomföras till sin fulla potential”.

84.  Europaparlamentet upprepar att bättre internetkonnektivitet måste få spela en roll för den territoriella sammanhållningen, främjandet av likabehandling, sysselsättningskapandet och förbättrade levnadsvillkor för befolkningen i de yttersta randområdena.

85.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ta hänsyn till de yttersta randområdenas särdrag när den arbetar med frågor som rör nättäckningen.

86.  Europaparlamentet begär att det skapas ett program som liknar Posei men som är specifikt inriktat på transporter, i syfte att främja den territoriella, sociala och ekonomiska sammanhållningen i dessa områden och att minska ökaraktären och den dubbla ökaraktären hos vissa av de yttersta randområdena. Parlamentet betonar att detta program bör omfatta stöd för transport av personer och varor mellan de yttersta randområdena och kontinenten, inom ett yttersta randområde samt mellan närliggande yttersta randområden såsom Azorerna, Madeira och Kanarieöarna. Parlamentet betonar att detta program också bör främja handeln mellan dessa områden.

87.  Europaparlamentet påpekar att de yttersta randområdena är privilegierade turistområden och att investeringar i transportnät med hög kvalitet till rimliga kostnader är avgörande, särskilt när det gäller den inre marknaden.

88.  Europaparlamentet uppmanar EU att arbeta hårt och beslutsamt för att göra de yttersta randområdena tillgängliga internationellt genom infrastruktur och transportvägar som förbinder dem med den europeiska kontinenten, de angränsande tredjeländerna och resten av världen.

89.  Europaparlamentet begär att man i de yttersta randområdena tillämpar en verklig europeisk industriell strategi som bidrar till att skapa arbetstillfällen som inte kan utlokaliseras och som grundar sig på företagens kapacitet att konsolidera sin lokala förankring.

90.  Europaparlamentet anser att de yttersta randområdena skulle kunna vara utmärkta för genomförandet av pilotprojekt för åtgärder som ska genomföras i flera olika medlemsstater.

o
o   o

91.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna och deras regioner samt Regionkommittén.

(1) EUT C 258 E, 7.9.2013, s. 1.
(2) Antagna texter, P7_TA(2014)0133.
(3) Domstolens dom av den 15 december 2015, parlamentet och kommissionen/rådet, C-132/14 till C-136/14, ECLI:EU:C:2015:813.
(4) EUT L 187, 26.6.2014, s. 1.
(5) Antagna texter, P8_TA(2017)0195.

Rättsligt meddelande